VÅGA VISA Observationsrapport Le fou ... - Nacka kommun

1Le Fou Cirkusskola, NackaRose-Marie Johansson, Upplands VäsbyBirthe Andersson, StockholmVecka 45-47 20122013-01-14

2InnehållsförteckningInnehållsförteckning .................................................................................................................. 2 Fakta om enheten ...................................................................................................................... 4 Typ av skola ........................................................................................................................... 4 Ledning .................................................................................................................................... 4 Organisation ........................................................................................................................... 4 Observationens metod .............................................................................................................. 4 Sammanfattande slutsats om enheten ................................................................................... 4 Skolans starka sidor .............................................................................................................. 4 Skolans förbättringsområden ............................................................................................... 5 Målområden ................................................................................................................................ 5 Normer och värden ................................................................................................................ 5 Utveckling, lärande och konstnärligt skapande ................................................................ 7 Elevernas inflytande och ansvar ....................................................................................... 12 Styrning och ledning ............................................................................................................ 14 Referenser ................................................................................................................................ 15 2013-01-14

3VÅGA VISAHösten 2008 startade ett arbete för att utveckla observationer för musik- och kulturskolor, därEkerö, Huddinge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö deltar.Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med Sveriges musik- och kulturskola, SMOK.VÅGA VISA ska:• ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte• ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling• ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor• utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen• bidra till ökad måluppfyllelseObservationerna avser den frivilliga delen av verksamheten i musik- och kulturskolor.MetodenObservationer i VÅGA VISA genomförs av pedagoger och verksamhetsansvariga.Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta envecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dessverksamhet genom verksamhets- och lektionsbesök samt intervjuer med elever, personal ochskolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiskadokumentation.En metod styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapportsom skrivs enligt en särskild mall.Metodboken*Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fyra områden• Normer och värden• Utveckling, lärande och konstnärligt skapande• Elevernas inflytande och ansvar• Styrning och ledning* Metodbok och mer information finns på www.nacka.se/vagavisa2013-01-14

4Fakta om enhetenTyp av skolaLe Fou Cirkusskola är en fristående aktör i Nackas kulturskoleutbud där barn mellan 4 till 20 år erbjudsundervisning i cirkus. Skolan drivs som en förening och har sina lokaler i M7-huset vid Marcusplatsen iSickla samt en kväll i veckan i Sickla gymnastikhall. Skolan har elever både från Nacka kommun ochandra närliggande områden.LedningFöreningen Le Fou Cirkusskola drivs av aktiebolaget Circus Le Fou AB:s två ägare. Föreningen har enstyrelse på tre personer, varav två är grundare till skolan och den ene fungerar som verksamhetsansvarig/chef. Årsmöte hålls årligen.OrganisationSkolan har åldersindelad gruppundervisning i cirkus, luftakrobatik och voltakrobatik. I cirkusämnet ingårakrobatik, jonglering, lindans och luft. Ca 300 elever (individer) deltar i undervisningen. Terminskursernaomfattar just nu 14 grupper med sammanlagt 280 platser, 12 kurstillfällen (á 60-90 minuter) per terminoch grupp. Dessutom erbjuder skolan korta kurser på skolloven. Hälften av grupperna är för 4 till 9-åringar och hälften för 10 till 20-åringar. Skolan har just nu fem lärare, en hjälplärare och en gästlärare,varav fyra kvinnor och tre män. Skolans styrelse och lärare sköter all administration och kringarbete ochingen administrativ personal finns.Observationens metodSkolan besöktes 5-11 november 2012. Sammanlagt gjordes observationer av nio hela lektioner och vi sågdå flertalet lärare i arbete. Vi intervjuade verksamhetsansvarig, fem lärare, sjutton elever i olika åldrar(både i små grupper och enskilt) samt nio föräldrar. Intervjuer med lärare planerades i förväg avverksamhetsansvarig, intervjuer med elever och föräldrar skedde spontant och slumpvis utanförundervisningslokalerna, i samband med lektionsbesöken.Sammanfattande slutsats om enhetenSkolans starka sidor• Det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan och elever och personal, som beskrivs i avsnittetNormer och värden, sida 5.• Undervisningen stimulerar eleverna till självständigt ämnesutövande, som beskrivs i avsnittetUtveckling, lärande och konstnärligt skapande, sida 7.• Tillvaratagande av individens förutsättningar och individanpassad undervisning, som beskrivs iavsnittet Utveckling, lärande och konstnärligt skapande, sida 7.• Skolan har ett stort elevinflytande, som beskrivs i avsnitten Utveckling, lärande och konstnärligtskapande, sida 7 och Elevernas inflytande och ansvar, sida 12.• Hög ämneskompetens hos lärarna, som beskrivs i avsnittet Styrning och ledning, sida 14.2013-01-14

5Skolans förbättringsområden• Strukturerat värdegrundsarbete kan utvecklas, beskrivs i avsnittet Normer och värden, sida 5.• Dokumenterat och strukturerat arbete kring mål, kursplaner, uppföljning och kvalitetsarbete kanutvecklas, detta beskrivs i avsnitten Utveckling, lärande och konstnärligt skapande, sida 7 ochStyrning och ledning, sida 14.• Kommunikation med föräldrar och föräldrars inflytande och insyn i verksamheten kan utvecklas,detta beskrivs i avsnittet Elevernas inflytande och ansvar, sida 12.MålområdenNormer och värdenI detta avsnitt tar vi upp skolans medvetenhet gällande värdegrund. Hur pass medvetet arbetar hela skolanmed respekten för alla människors lika värde och mot kränkande behandling? Hur arbetar skolan medgenusfrågor? Hur syns arbetet med dessa frågor i verksamheten?BeskrivningVi upplever under de lektionsbesök vi gör att det finns respekt mellan lärare och elever och mellan elever igrupperna. Två nioåriga elever nämner i intervju: ”Alla är tysta och lyssnar i gruppen och läraren sägertill. Ju mindre tid det tar att plocka undan desto mer träningstid får vi.” Det skriftliga material vi tagit delav är texter på skolans hemsida, och där finns inga dokument eller skriftliga riktlinjer för skolansvärdegrundsarbete eller någon likabehandlingsplan. Vi frågar verksamhetsansvarig vilketvärdegrundsarbete som görs eller har gjorts i verksamheten: ”Det har vi gjort en gång, när vi satte igångföreningen.” Skolans regler som finns att läsa på hemsidan tangerar ämnet och där nämns: ”Inga föräldrari lokalen under träning (då många barn får prestationsångest). Behandla både lärare och elever medrespekt. Stör inte de andra som tränar i cirkushallen.”Under lektioner ser vi elever som bemöter varandra respektfullt i samspelet med varandra. Till exempelser vi elever som hjälper varandra i träningen med att hålla i redskap som vill snurra runt i luften. Ävenhos de allra yngsta eleverna ser vi att de självständigt byter av varandra och väntar på sin tur vid ett ochsamma redskap. Vi iakttar hur lärare upplyser elever så att de vet hur lång tid de har kvar att träna, ”nu skavi stretcha om 15 minuter, nu ska vi stretcha om 10 minuter.” I en av grupperna observerar vi hur entonårig elev ”tycker allt är töntigt” (föreställningens tema som de andra röstade fram när eleven inte varmed) och har svårt att välja sin karaktär. Läraren är länge kvar i samtal med eleven och försöker förgävesföreslå olika karaktärer, men eleven avslår alla ”för att de är töntiga”. Då säger läraren ”Jag ska försökakomma på en karaktär åt dig, men låt mig tänka så återkommer jag till dig.”Vi har inte tagit del av någon skriftlig dokumentation kring genusarbete. Verksamhetsansvarig beskriveratt undervisningen ska vara könsneutral, och att det tankesättet genomsyrar alla lärare och arbetssätt. Såhär beskriver en förälder hur hon uppfattat skolan: ”Vi hade hört via storasysters kompis att det varjättebra, och då valde vi det här. Vi ville inte ha traditionell gympa med rosa kjolar, det här kändes bättre.”Verksamheten erbjuds på samma villkor för både flickor och pojkar vilket uppfattas som positivt av enförälder. ”Det är roligt för att det är blandat med pojkar och flickor. Jag tycker att det är viktigt att min son2013-01-14

6kan gå med sin tjejkompis, det har varit svårt att hitta sådana verksamheter. Det här är en bra aktivitet sominnehåller fysik, koordination och samarbete.” Verksamhetsansvarig berättar att man tänker på attmotverka traditionella könsmönster t ex vid val av bilder på hemsidan, och skolan strävar efter att ha enmanlig och en kvinnlig lärare i varje grupp. Vid våra lektionsobservationer och intervjuer med lärare ser viatt det läggs stor vikt vid att elevernas egna val uppmuntras och stärks, men valen styrs starkast av vadeleven själv (och i vissa fall föräldrarna) vill. Vi har inte sett att lärare aktivt arbetar med att brytakonventionella könsmönster vid de valsituationer eleven hamnar i. I samtal med en lärare angåendegenusfrågor uttrycker läraren sig så här: ”Det är så att eleverna får välja det de vill. Är det så att någonkille älskar att stretcha, det är inte så himla vanligt, då uppmuntrar vi självklart det. Vad gäller tjejer så ärdet även många som gillar volter och jonglering. Det är fler tjejer som väljer luft än killar, men vi har ävennågra killar som väljer att fokusera på luft. Däremot är det vanligt att föräldrarna har åsikter om vad derasbarn borde välja.”Lektioner börjas och avslutas punktligt, och elever är med några få undantag där i tid. Rutiner finns för attdörrarna stängs vid lektionsstart och är låsta under lektionstid, så att träningen ej störs.Bedömning i textDet finns en medvetenhet kring värdegrundsfrågor och i viss mån genusfrågor, och ett flertal av lärarnaförmedlar tankar och idéer kring detta. Dock kan vi inte se att skolan arbetar aktivt med dessa frågor, mansaknar gemensamma riktlinjer, strukturellt arbete och återkommande diskussioner i lärarlaget.Vid lektionerna är lärare förberedda och håller utsatta tidsramar, och det finns en stor respekt mellan lärareoch elever. Genom att lyssna på varje individ, ge beröm och använda ett lämpligt språk visar lärarnarespekt för eleverna. Lektionerna känns avspända och elever trygga, lärarna är ödmjuka ochtillmötesgående. Lärarna har inte alltid möjlighet att fokusera fullt ut hela lektionen på varje elevs bästa igruppsituationen med tjugo elever och två lärare, majoriteten av eleverna upplever inte detta som ettproblem, men enstaka elever och föräldrar gör det. Mycket bra arbete görs, men bedömningen enligt skalablir förhållandevis låg eftersom aktivt arbete och dokumentation i området normer och värden, vad vikunnat se, saknas.Bedömning enligt skala 1Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet1,0 2,0 3,0 4,0x1 SKALA:• 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden somvisar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken.• 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissaförbättringsområden.• 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierandekvalitet och/eller vissa brister.• EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande.2013-01-14

7Utveckling, lärande och konstnärligt skapandeI detta mer omfattande avsnitt beskrivs och bedöms graden av medvetenhet på skolan gällande områdensåsom: mål och kursplaner, pedagogiska metoder, undervisningssituationen, hur elever stimuleras ochutmanas i sitt lärande och konstnärliga skapande, samarbete och självständighet, hur verksamhetenutformas efter elevers olika förutsättningar, dokumentation och uppföljning, framträdanden ochutställningar samt den fysiska miljön.BeskrivningMål och kursplanerVerksamhetsansvarig säger att mål och kursplaner finns nerskrivna och används internt, men vi har intefått tillgång till några av dessa dokument. Verksamhetsansvarig nämner i intervju: ”Målet är att lära utcirkus under pedagogiska former, undervisningen bygger på lust, skapande och delaktighet. Cirkus är enidrott för alla, även de som inte passar in någon annan stans.” Vid intervjuer med föräldrar och eleverframkommer att inte heller de sett skriftliga mål eller kursplaner. En kortfattad beskrivning av kursernafinns på hemsidan i samband med anmälningsformuläret. När vi intervjuar lärare och elever uppfattar viatt det finns tydliga planer för kursernas och lektionernas innehåll, och att dessa förmedlas muntligt.Verksamhetsansvarig beskriver upplägget så här: ”En termin är tolv gånger, grunduppvärmning ochgrundakrobatik gör alla alltid, då tränar man vid olika stationer, efter sju gånger bestämmer eleverna vadde vill träna på till uppvisningen. Det finns ingen tävling eller prestige i själva uppvisningen. Meningenmed verksamheten är att barnen ska ha roligt och att de ska lyckas med det de gör.” En tolvårig elevbeskriver såhär: ”I början berättar de ungefär vad vi ska göra, hur de lagt upp terminen. Sen berättar devarje gång vad vi ska göra idag och vad det är tänkt att vi ska göra nästa vecka. Allt är muntligt, vi har intefått något på papper.”Några föräldrar uttalar att de skulle vilja få en tydligare beskrivning av kurser och moment så att de vetvad de kan hjälpa sitt barn att träna på hemma. Andra föräldrar menar att det inte spelar någon roll för demom det finns kursbeskrivningar eller ej, huvudsaken är att deras barn är nöjda.Vi uppfattar att elevernas mål med att delta i verksamheten är att de vill ha kul och bli så duktiga sommöjligt på cirkus. De ges möjlighet att nå sitt mål genom skolans upplägg att de själva väljer sin rutin tillvarje terminsuppvisning att fokusera på, t ex akrobatik, men samtidigt träna på alla delar inom cirkusövriga delen av terminen. Eleven har möjligheten att välja olika ämnen olika terminer, men utifrån våraintervjuer med lärare och elever verkar elever ha ett favoritämne, som de kanske har fallenhet för, som deväljer gång på gång. En 12-årig elev som går sin andra termin: ”Trapets var det första jag gjorde, tyg varför svårt. Nu på uppvisningen ska jag göra trapets.”Pedagogiska metoder och undervisningssituationenUndervisningen sker i grupper om ca 20 elever, alltid med två lärare. Vid våra observationer ser vi att allalektioner, med några få undantag, följer samma struktur och ordning: samling med upprop, uppvärmning,träning, avslutning. Lärarna är noga med att berätta lektionens upplägg för barnen med tydliga tidsramar,och även vad man avser att göra nästa vecka. Vi ser i de flesta lektioner en god ordning och att gruppen äruppmärksam när läraren pratar eller förevisar. Det finns ett flyt och samspel lärarna mellan underlektionen, t ex att de turas om att leda. En lärare berättar att de sinsemellan delar upp gruppen, ochansvarar för, hjälper och håller uppsikt över halva gruppen var under den enskilda nummerträningen. Videnstaka tillfällen ser vi lektioner som är röriga med ofokuserade elever, där elever får vänta länge pålärarens hjälp, och där säkerhetsaspekten missas, t ex när många elever gör övningar i luft samtidigt underendast en lärares uppsikt.2013-01-14

8Pedagogiken bygger till stor del på elevens egen lust, vilja och motivation. Verksamhetsledaren beskriver:”Vi blandar strikta rutiner med stor delaktighet, skapande och glädje från eleverna.” En lärare säger: ”Vihar lagt stort fokus på att ha en föreställning varje termin. Det är många som behöver ha en morot ochnågot att se fram emot.”Vi ser att pedagogerna förevisar i alla moment i undervisningen. Lärarna är barnen behjälpliga i olikaövningar, beroende på hur mycket stöd eleven behöver. Elever uppmuntras även att hjälpa varandra. Igrupper för yngre åldrar ser vi att lärarna använder pedagogiska verktyg vid uppvärmningen som hjälperbarnen att hitta rätt rörelse, t ex ”skvätta vatten med fingrarna”, ”måla taket”, ”var en arg katt” och"grodhopp". Lärarna använder ibland stämningsmusik för att skapa rätt känsla vid instudering av nummerdär hela gruppen medverkar, ibland används bakgrundsmusik vid träningen.Vi ser lärare som har pedagogiska metoder anpassade för olika åldersgrupper, t ex när de avslutar de yngregrupperna med en hälsningsfras speciell för gruppen, men vi ser också lärare som har mindre pedagogiskrutin, t ex när en lärare fastnar i att dokumentera vad elever gör och den andra läraren blir ensam att hållauppsikt över och hjälpa tjugo barn. Så här beskriver en förälder: ”Lärarna verkar ha genomtänktpedagogik, t ex jag har sett genom fönstret att barnen får börja jonglera med dukar som fallerlångsammare än bollar, då får de nog in rätt teknik direkt.”Här är några kommentarer från elever angående lärarnas kompetens: ”Det är himla kul att hålla på, och detär så professionella lärare, de är inte såna som gör det bara för de tycker det är roligt. Man lär sig väldigtmycket.” ”Lärarna är väl utbildade. De är snälla och brukar hjälpa en. Man känner sig trygg och manvågar testa nya grejer.” Tre elever är mycket entusiastiska när de beskriver hur de sett lärare framträda:”De är så duktiga!”En metod som används är ”stationer” där olika moment tränas, och eleverna roterar gruppvis så att allaelever tränar alla moment någon gång under lektionen. Undervisningen innehåller metoder som ger enspännvidd mellan individuell- och gruppundervisning på en och samma gång. Vi observerar t ex hur enlärare arbetar med två moment samtidigt, trapets och tyg, med tio elever. Läraren ger individuellainstruktioner vid trapetsen till ett barn i taget och övriga barn turas om att prova tyg på egen hand. Lärarenhar ändå ett öga på vad som händer vid tyget och påpekar snabbt när ett barn snurrat runt i tyget längre ännågon annan: ”Nu har du hållit på tillräckligt länge, du måste lämna över till nästa”. Detta genomsyrar iprincip all undervisning vi sett: gemensam uppvärmning i grupp, vissa moment som t ex pyramid ochrutiner på golv i grupp, men även individuella instruktioner till enskilda elever kring just derasrutiner/nummer.Det finns en tydlig uttalad pedagogisk tanke att föräldrar inte närvarar vid träningen, en lärare säger: ”Detfinns en poäng med att det är barnens egen verksamhet, de engagerar sig i val av kostym, musik, och blirinte påverkade av föräldrarnas åsikter. Vi vill inte ha föräldrarna med inne på lektionerna. Jag tror att dethämmar barnens kreativitet och träningsglädje, de känner sig lite övervakade och kan fåprestationsångest.” En förälder kommenterar: ”Det kan vara skönt för barnen att föräldrarna inte är med,att det blir deras grej. De behöver något som är bara deras eget. Att föräldrarna inte sitter med kan göra attbarnen blir mer avslappnade, de växer med det, annars kan det sätta press på barnen. Vi är med på såmycket annat i skolan osv.” En annan har motsatt åsikt: ”Tråkigt att man som förälder inte får vara medoch titta, de är relativt små, det hade varit kul att titta på en vanlig lektion, inte bara se föreställningen.”Stimulerande i lärande och konstnärligt skapandeI kurserna ingår alla moment inom cirkusämnet och alla elever ges möjlighet att upptäcka grenar inomcirkus och på en nivå som passar dem, då individuell träning ingår oavsett vilken grupp eleven går i.Verksamhetsansvarig: ”Det finns stort utrymme för eleven att få utmaning på rätt nivå, eleven får prova2013-01-14

9alla moment och utmanas i något man kanske inte annars skulle provat, samtidigt som goda möjligheterfinns att fördjupa sig i det man vill”. I en lektion ser vi hur en elev i en övning säger "Jag vågar inte göraden övningen än" varpå läraren svarar " Men vänta med den då!"När vi observerar lektioner, ser vi att elever verkar inspirerade och åtar sig träningen med liv och lust.Detta bekräftas av verksamhetsansvarig som förklarar att undervisningen har sin grund i elevens egen lust,skapande och glädje. Eleverna har själva ansvaret för att skapa sina nummer till terminsuppvisningen.Lärare förklarar: ”De får välja tema, kläder och musik, det är en skapande process. De får rösta om vilkettema man ska ha på föreställningen”.Vi frågar en förälder, blir dina barn inspirerade? ”Ja det tycker jag absolut!” En lärare beskriver hur eleverinspirerar varandra: ”Många har gått länge och vet tydligt vad de vill göra och tycker är roligt. Det hjälperoch inspirerar de nyare eleverna. De som varit med på föreställningen blir direkt inspirerade tillkommande föreställningar, det är en sådan positiv upplevelse. När eleverna medverkar i uppvisningarutanför skolan ser de varandra och inspirerar varandra”. Verksamhetsledaren nämner att cirkus handlar omkoncentration, att arbeta både enskilt och som lagsport, det är idrott med konstnärlig själ. ”Cirkus är ettbra alternativ, vanlig idrott fungerar inte för alla.”Samarbete och självständighetVid observationer ser vi att elever både samarbetar med varandra i gruppnummer och parnummer, ochsjälvständigt. Vi ser inga exempel på att eleverna samarbetar mellan olika grupper, olika åldrar. Underlektioner ansvarar eleven för träning av sitt individuella nummer, och de allra flesta elever arbetarsjälvständigt, med skiftande koncentration och resultat. Elever antecknar momenten i sina nummer genomatt rita skisser på de konster de ska göra, som sedan används som en sorts ”manus”. Läraren gör de yngrebarnens skisser. Skisserna förvaras av läraren mellan träningarna.En förälder nämner: ”Ibland saknar vi en programförklaring, så här kan du träna hemma, det här går viigenom på lektionerna. Någon liten instruktion eller dylikt”.Vi ser prov på att eleverna blir förberedda för träning utanför skolans väggar, t ex när en lärare säger:"Man börjar alltid med höger hand, om du sedan tränar med någon annan så kommer ni göra likadant".Lärare förklarar i en annan övning att "man gör de här övningarna för att sen kunna träna mer avanceradesaker".Skolan har försäljning av vissa cirkusredskap som går att använda hemma på egen hand, framförallt olikajongleringsredskap, men många cirkusämnen kräver speciell utrustning som ingen kan ha hemma t ex tygoch trapets.Utformning efter elevers förutsättningarGruppindelningen i skolan är åldersbaserad och tar inte hänsyn till hur länge eleven gått i cirkus, ennybörjare kan således gå tillsammans med en fortsättare, var man är i utvecklingen spelar ingen roll.Lärarna beskriver att detta inte är något problem utan kan snarare ha en positiv stimulerande effekt.Gruppen delas ofta upp under träningen i olika moment, och då kan de som kommit längre vara i engrupp. Vid behov skapas vissa terminer rena fortsättargrupper.Verksamhetsledaren: ”Nybörjare är man första fyra terminerna, de som hållit på längre kan vid behovsättas ihop i egna grupper för att fokusera bättre på vad de behöver på sin nivå. Men det är också bra medspridd erfarenhet så elever kan inspirera varandra.” och en lärare säger ”Samtidigt är det bra med blandadegrupper, då får de repetera grunderna och det är bra. Vissa elever känner sig kanske bromsade, men det ärnog mest deras egen upplevelse. Vi delar upp gruppen i nivåer inom gruppen.” En elev bekräftar detta i2013-01-14

10intervju: ”Är det nåt jag inte kan så brukar lärarna anpassa så att jag ändå är delaktig, det blir på minnivå.”Verksamheten är tillgänglig för elever som fungerar i större grupp, klarar av självständigt arbete ochförstår säkerhetsrisker.Dokumentation och uppföljningDen utvärdering som görs består i Våga visa-enkäten som kommunen administrerar, och den använderlärarlaget internt. Lärare: ”I våga visa-enkäten ser vi vad eleverna tycker. Vi lärare pratar ihop oss, meninte ihop med eleverna.” Skolan organiserar inga egna skriftliga eller muntliga utvärderingar med elever,vilket också bekräftas av samtliga elever och föräldrar vi pratar med.Föreningens årsmöte gör en kortfattad verksamhetsberättelse, som vi inte fått ta del av. Övrigdokumentation är inte organiserad, verksamhetsansvarig berättar att eleverna själva är de somdokumenterar flitigast, de tar bilder och filmar och använder i olika sociala medier. Elever dokumenterarsjälva genom att anteckna de nummer de skapar inför uppvisningen.Framträdande och utställningarAlla grupper gör varje termin en föreställning eller uppvisning, som består av dels helgruppsnummer ochdels individuella nummer eller i smågrupp. I grupperna från sju års ålder formar elever tillsammans medledare föreställningen. Det är elevernas demokratiska vilja som väljer tema, och elever arbetar själv medatt forma sina nummer och välja passande kläder och eventuellt smink. Föreställningar är en viktig del iden pedagogiska processen, en lärare förklarar: ”Vi lägger mycket krut på att föreställningarna, t ex att deska ha professionellt ljus så att det blir en stor upplevelse för eleverna.”Två elever svarar på frågan om vad det bästa är med att gå på skolan ”Att man får uppträda!” Eleven kanvälja att inte delta i föreställningen, även om lärarna enligt en lärares utsago i intervju, försöker uppmuntraeleverna att åtminstone delta på något sätt (t ex genom att delta i gruppnummer eller vara ljudtekniker).Elevernas närstående inbjuds som publik, olika åldersgrupper eller elevgrupper har möjlighet att sevarandras föreställningar. Vid observation av föreställningar ser vi att eleverna framträder medengagemang och delaktighet.Fysisk arbetsmiljöSkolan har alla de redskap som behövs för cirkus och har ändamålsenliga lokaler som stödjer lärandet. Dåsärskild utrustning för att kunna bedriva undervisning i voltakrobatik krävs hyrs även lokaler i Sicklagymnastikhall. Enligt verksamhetsansvarig har huvudlokalen egentligen lite för lågt i tak för cirkusrigg,men det fungerar. Några elever nämner att det ibland är lite trångt i lokalen vid träning. Möjlighet finns atttäcka väggarna med svart tyg så att rummet blir en blackbox, ridåer och ljud- och ljusrigg finns så mankan ge föreställningar i de egna lokalerna.Elever har möjlighet att använda omklädningsrum och dusch på våning fyra i huset, men i stort sett ingenanvänder dessa faciliteter. Lokalen delar foajé med övriga verksamheter i huset och kommande grupperväntar där, lärarna öppnar träningssalens dörrar vid lektionsstart. Detta är enligt ledningen ensäkerhetsåtgärd då eleverna väl inne i lokalen har omedelbar tillgång till träningsredskap som kräveruppsikt av lärare vid användning. Detta innebär också att lokalerna är låsta för elever som kommer sent,de måste då släppas in av lärare eller andra elever. Eftersom lokalen har glasväggar både ut mot foajé ochmot utsidan så skapas insyn både för föräldrar och övriga som passerar. Även om de flesta hittatcirkusskolan på nätet, var det också ett flertal av dem vi intervjuade som hade gått förbi lokalen och sett2013-01-14

11cirkuslektioner genom fönstret och börjat i verksamheten efter det, en elev sa: ”Jag bor här nära, och jagbrukar gå förbi och då såg jag när de träna här inne och det såg så roligt ut så då ville jag också börja ochdå anmälde min mamma mig.”Bedömning i textVi upplever att verksamheten har en tydlig struktur på sina kurser, som kan liknas vid kursplaner.Strukturerna finns dock inte nedskrivna och tillgängliga för elever och föräldrar utan kommunicerasmuntligt, lärare emellan och från lärare till elever. Det ser vi som en brist. På grund av detta är föräldrar ivarierande grad införstådda med kursernas upplägg. De strukturer och muntliga kursplaner som vi serfinns, harmonierar väl med verksamhetens mål.Vi ser att skolan har ett genomtänkt pedagogiskt upplägg; att elevens egen lust och glädje är drivkraften iundervisningen med stor delaktighet från eleven, och att föräldrar inte närvarar vid träningen. Vi ser iundervisningssituationen ett bra och effektiv samspel mellan lärare. Flertalet lärare är väl förberedda ochvisar stor ämnesskicklighet och det finns många goda exempel på att elever och lärare interagerar iundervisningen. I nummerträningen som till stor del bygger på elevernas självständighet, skulle vissaelever behöva mer stöd från lärarna för att kunna fokusera och inte börja leka med annat eller prata medkompisar. Ibland ser vi att bakgrundsmusikens lite för höga ljudnivå kan minska elevernas koncentration iträningen. Elevernas behov och målsättning är vägledande i undervisningen. Organiserade pedagogiskaeller metodiska samtal i en form där hela lärarlaget har möjlighet att delta, finns dock inte.Det konstnärliga arbetet i undervisningen präglas av lyhördhet för elevens personliga uttryck. Elevernages möjlighet att upptäcka olika konstnärliga uttryck. Terminsuppvisningen bidrar till att eleveruppmuntras att söka ett eget uttryck och ta intryck från andra elever.Vi upplever att hela verksamheten bygger på att lära eleverna hur de självständigt kan jobba med ämnetoch på egen hand utvecklas och skapa egna nummer. De flesta elever behärskar både självständigt arbeteoch samarbete. De flesta lärare har etablerat ett klimat där diskussion är viktigt och samarbete uppmuntras.Ett bra gruppklimat råder i de flesta grupperna.Möjlighet till växlande progressionstakt finns för eleverna i undervisningssituationen. Skolan tar hänsyntill elevers olika behov och det syns i det mesta av kursutbudet och verksamheten. Särskilt riktadverksamhet till barn med särskilda behov eller avancerat program med yrkesinriktning finns ej. Vi ser attskriftlig kommunikation saknas till elever och föräldrar angående hur eleven kan träna själv hemmamellan lektionstillfällena, detta skulle stärka elevens självständighet och progression ännu mer.Skolan saknar eget arbete med dokumentation och utvärdering av undervisningen, men detta kanförekomma hos enskilda lärare och elever. Vi har inte sett att skolan på organiserat sätt följer uppverksamheten tillsammans med elever och föräldrar, varken i gruppform eller individuellt för varje elev.Dock har lärarna internt ett spontant arbete kring detta, till viss del grundat på Våga Visa-enkäten. Eleveroch föräldrar känner inte till detta arbete.Föreställningar och uppvisningar är en självklar del i verksamheten och den pedagogiska processen, ochdetta skapar engagerade elever. Alla elever ges möjlighet att medverka och de känner sig trygga och välförberedda. De allra flesta föreställningarna sker internt för elevernas närmaste, och tillfällen för offentligaframträdanden finns bara sporadiskt. Skolan gör inte gemensamma framträdanden med olika elevgrupper,någon förälder framför ett önskemål om att få chans att se elevernas progression genom att kunna få seäven äldre elever framträda. Med tanke på skolans stora fokus på föreställningar läggs förhållandevis fåresurser och lite tid på arbete med kostym och smink, detta står elever och föräldrar helt för utanför2013-01-14

12lektionstid.Lokalerna är välutrustade, välskötta, trivsamma och är anpassade efter verksamheten. Alla arbetsredskapfinns och är i gott skick. Omklädningsrum och dusch saknas.Bedömning enligt skalaEj tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet1,0 2,0 3,0 4,0xElevernas inflytande och ansvarDetta målområde tar upp skolans arbete med att ge eleverna inflytande och bli ansvarstagande. Hur geseleverna möjlighet att vara delaktig i hur han eller hon bäst når sina mål? Vi belyser även graden av aktivtarbete med demokratiska arbetsformer. Finns t ex en organiserad form eller andra sätt för att skapaelevinflytande?BeskrivningVid observationer ser vi att eleverna har inflytande på det egna lärandet genom att de är delaktiga i valetav vilka av cirkusens ämnen den vill utveckla, och själva väljer sina rutiner till uppvisningen. De tränarsedan självständigt; individuellt, ibland i par eller i grupper om tre. Lärare går runt och hjälper eleverna,de elever som ber om hjälp får det, samtidigt kan en elev arbeta helt under eget ansvar på sin rutin underen hel timmes tid om den ej behöver fråga om lärarens hjälp. Detta kräver ett stort ansvarstagande frånelevernas sida och vid observationer förstår vi att detta är något elever växer in i. I grupperna med äldrebarn klarar flertalet elever att koncentrerat träna på sina egna rutiner, medan barnen i de yngre gruppernalättare tappar fokus och börjar leka sinsemellan istället. En förälder nämner i intervju: ”Det är kul att detfinns cirkus, men de är många i en grupp, de får stå och vänta, mitt barn gör nu tyg för tredje gången, honfår göra samma sak, om och om igen. Det är baksidan av att de får välja själva.”Vi upplever att elever har inflytande och ansvar för det egna lärandet, men inte så att lärarna frånsäger sigdet pedagogiska ansvaret. En 8-årig elevs svar på frågan ”får du vara med och bestämma” belyser detta:”På uppvisningen får man bestämma själv, och ibland frågar de vad man vill träna på, men när man tränarså säger de också åt en vad man ska göra.” En 11-årig elev som gått tre terminer beskriver det så här: ”Jagbörjade på ett läger, jag hade gått på gymnastik förut så jag brukade stå på händer. Det är skillnad pågymnastik och cirkus, på gymnastik så är det de som bestämmer uppspel och vad man ska göra volter ochså, men på cirkusen får man bestämma själv.”Läraren tar reda på elevens förväntningar och behov i olika utsträckning, detta sker spontant i sambandmed träning och inte i organiserad form t ex vid terminsstart eller i utvärderingar.Olika progressionstakt stöds genom uppdelning i olika grupper under ett träningstillfälle. Alla elever kanpåverka progressionstakten genom att välja att gå flera kurser samtidigt, och därmed träna flera gånger iveckan. De äldre eleverna kan också påverka progressionstakten genom att komma till den öppnaträningen som finns tillgänglig för dem en gång i veckan, den träningen är inte lärarledd men det finns enlärare i lokalen som eleven kan be om hjälp. Vid vår observation av den öppna träningen upplever vi att2013-01-14

13det för ungdomarnas del är lika viktigt att komma till cirkusen för att umgås med varandra, som för attträna.När elever börjar i verksamheten ser vi inte att lärare tar reda på deras förväntningar. Elevers inflytandekommer senare, ju äldre eleverna är desto större inflytande har de på verksamheten.Det finns inga organiserade former av elevinflytande t ex elevråd eller liknande. Grupper använderdemokratisk beslutsprocess när gruppen väljer tema till sin föreställning, genom röstning. Elevinflytandeskapas genom att eleven själv väljer inriktning och skapar sitt nummer till framträdandet. Elever ochföräldrar bjuds in att delta på föreningens årsmöte, men enligt verksamhetsledningen har intresset varitsnudd på obefintligt. Samtidigt har skolan en uttalad policy att inga föräldrar närvarar vid lektioner.Både lärare, föräldrar och elever beskriver att kontakten mellan skolan och föräldrar dels sker muntligt isamband med lektionsstart och -slut, dels via lappar vid skolans ingång och dels via hemsida och mail. Viobserverar hur information om praktiska detaljer förmedlas muntligt under lektionerna, ej skriftligt.En förälder uttrycker vid en intervju: ”Jag har inte sett några mål eller kursplaner. Jag skulle gärna settnågon beskrivning eller t ex fått se äldre elever och hur de har utvecklats. Jag har ju ingen kontakt medledarna heller, de står bara i dörren och släpper ut och in, lektionerna går i ett. Någon insyn skulle varaintressant just kring hur de tänker med upplägget. Jag har använt hemsidan för kontakt med skolan vidanmälan och bekräftelse att man fått plats, och den kontakten har fungerat problemfritt”. En annanförälder uttrycker sig så här: ”Under terminen så har jag som förälder inte så mycket kontakt medverksamheten, men uppvisningen var jättefin. Den var som en riktig föreställning och då kände man attman såg vad de hade gjort och vad barnen hade lärt sig.”Föräldrar hjälper till att ordna med sitt eget barns smink och kostym till föreställningar. En lärare uttryckeratt det skulle vara roligt och praktiskt om föräldrar var mer engagerade i praktiska saker kringverksamheten, men just nu har skolan inga resurser att organisera detta. I de intervjuer vi gjort medföräldrar framkommer att föräldrarna inte uppfattat att ett sådant behov finns.Bedömning i textEleven har stort inflytande i sitt val av inriktning till föreställningen. En majoritet av eleverna uttrycker attde kan påverka delar av undervisningen. Vi har inte sett på vilket sätt lärare tar reda på elevens mål vidterminsstart, och uppföljning görs endast sporadiskt. Äldre elever ges möjlighet att ta ansvar för sittlärande och undervisningens utformning. Skolan har en tydligt uttalad vilja till elevinflytande och viupplever att en levande diskussion och samsyn finns i lärargruppen, men man arbetar inte med dettastrategiskt och kontinuerligt gemensamt i hela lärargruppen.Skolan har ingen organiserad form för elevinflytande eller samverkan med föräldrar. Kundundersökningarhar genomförts via Våga visa, dessa används vad vi kan se inte organiserat i verksamhetsutvecklingen. Deflesta lärare gör spontana avstämningar med sina elever om vad de tycker om verksamheten men lärarnahar inte personlig och kontinuerlig kontakt med föräldrar, utan denna sker på förälders eget initiativ.Föräldrar involveras inte i kringarbete med grupper eller vid föreställningar.Kommunikation är en viktig del i att elever och föräldrar ska kunna ha inflytande och demokratiskaprocesser fungera. Skolan har mål som är bra, och en genomtänkt planering för kurserna som kan liknasvid kursplaner. Dessa kommuniceras muntligt till elever, men inte alls till föräldrar. Vid observationer avlektioner och i intervjuer med föräldrar har vi sett en brist i skriftlig information och kommunikation.Detta försvårar även arbetet för pedagogerna, t ex får lärare som egentligen ska påbörja nästa lektion stå i2013-01-14

14dörren och lämna samma information muntligt om och om igen till frågande föräldrar. Insikt saknas tillviss del om vilken information som kan behöva förmedlas inte bara muntligt utan även skriftligt i någonform (hemsidan skulle kunna användas i mycket större utsträckning som informationskanal).Bedömning enligt skalaEj tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet1,0 2,0 3,0 4,0xStyrning och ledningI detta avsnitt beskriver och bedömer vi verksamhetsansvarig i rollen som pedagogisk ledare. Vi tar upphur han/hon utvecklar verksamheten, samt hur kvalitetsarbetet går till. Avsnittet tar även upp personalensutbildning och kompetens samt kompetensutveckling. Vi belyser också samverkan inom och övergångarmellan olika delar av skolan.BeskrivningVi upplever i intervjuer med verksamhetsansvarig att det finns tydliga mål för verksamheten, t ex nämnerverksamhetsansvarig: ”Målet är att lära ut cirkus under pedagogiska former, vi bygger undervisningen pålust, skapande och delaktighet.” Däremot har vi inte fått ta del av skolans skriftliga dokumentation avdetta, som den säger sig ha. Vi ser att verksamhetsansvarig och även lärare i olika hög grad har tydligaidéer om skolans verksamhet och utveckling, en lärare som också är en av grundarna, säger i intervju: ”Jag tror att jag vet hemligheten bakom varför vi är en sån bra skola, jag och verksamhetsledaren är såinvolverade i verksamheten, vi har sån koll och kvalitetssäkring och vet att de lärare vi har är bra läraresom vi handplockat”. Verksamhetsansvarig beskriver att Circus Le Fou startat skolan utifrån idéer ochvisioner de hade kring cirkusundervisning, och att detta arbete är en fortgående process.Tillfällen finns för lärarna att diskutera grupperna och undervisningens innehåll. Vi har inte sett att skolanaktivt använder organiserade elevutvärderingar i skriftlig eller muntlig form, men elever nämner att depratar med sina lärare i samband med lektioner, hur det går för dem. På frågan angående utvärdering sägeren elev ”Lärarna har kanske haft det nån gång, men inte på papper utan vi har bara pratat om det. Mantänker ju själv också.” En annan elev svara på samma fråga: ”Nej, men man kan ju tänka själv undersommaren och så, om man vill”. Inte heller de föräldrar vi pratat med har sett att man aktivt jobbat medutvärdering och uppföljning.Lärare har utbildning inom cirkus, teater och gymnastik. Någon har även pedagogisk utbildning från annatsammanhang, men nycirkus är en så pass ung verksamhet i Sverige att ingen pedagogisk utbildning finns idetta ämne ännu. Verksamhetsansvarig beskriver rekrytering och säkerställande av kompetens såhär:”Rekrytering sker genom personliga kontakter, erfarenheter av personers lämplighet och förmågor i andracirkussammanhang.” Någon gång per termin har lärarna en gemensam teambuilding-dag, workshop ellergemensam träningsdag för att få inspiration och lära känna varandra, berättar en lärare. Lärare går även påegna initiativ olika kurser och utövar andra träningsformer för att få nytt stoff för uppvärmningar ochfigurer, säger läraren vidare. Lärarna har tillgång till skolans lokal all tid som det inte är undervisning där,för möjlighet till egen träning och utveckling.2013-01-14

15Elever kan byta grupp om de vill, inom sin åldersgrupp. Lärarna har möte inför varje terminsstart där, ombehov finns, tillfälle finns att diskutera elever som byter grupp. Lärarna arbetar alltid två och två, ochmellan dem finns ett nära samarbete och kontinuerlig kontakt.Bedömning i textLedaren är engagerad i att utveckla verksamheten och har. Skolan har ett förtroendefullt arbetsklimat ochmål finns för verksamheten. Utvecklingsidéer finns och en samsyn om utvecklingen finns hos en majoritetav medarbetarna.Verksamheten saknar ett strukturerat, dokumenterat och långsiktigt utvärderings- och uppföljningsarbete,både gentemot elever, föräldrar och inom lärargruppen, men vi upplever att ett utvecklingsarbete helatiden pågår spontant lärarna emellan och i ledningsgruppen, i oorganiserad form. Goda idéer kringutveckling kommer från både lärare och verksamhetsansvarig och en lyhördhet finns för dessa idéer frånskolans ledning. Vi tror att skolan skulle vinna på att arbeta mer målmedvetet med dessa frågor, ochavsaknaden av strukturerat arbete med detta gör att bedömningen enligt skala inte når upp till ”godkvalitet”.Majoriteten av lärarna har adekvat grundutbildning inom sitt ämne, är engagerade och har en synbarpassion för sitt ämne. Flertalet lärare har inte någon pedagogisk eller metodisk utbildning, men eftersomdet inte finns någon utbildning i cirkuspedagogik i Sverige ser vi inte att detta är något vi kan anmärka på.En levande dialog finns mellan lärare och verksamhetsansvarig kring mål och kompetensutveckling ochskolan erbjuder lärarna en dag per termin någon form av inspiration eller utbildning.Bedömning enligt skalaEj tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet1,0 2,0 3,0 4,0xReferenserDet skriftliga material vi tagit del av är texter på skolans hemsida, under perioden 5-15 november 2012.http://www.cirkusskola.se/Vi har även använt Våga Visas metodbok och bedömningsmatris.2013-01-14