Views
3 years ago

Del 1.pdf - Svedala kommun

Del 1.pdf - Svedala kommun

SAMMANFATTNINGSturupspendeln - JärnvägsutredningSAMMANFATTNINGBakgrundSyftet med projektet Sturupspendeln är att skapa en snabbförbindelse till Sturups flygplats från Malmö och Kastrupsflygplats, och samtidigt öka tillgängligheten från Köpenhamn,Själland och Skåne.Järnvägsutredningen syftar till att klargöra förutsättningarnaför en järnvägsutbyggnad. I järnvägsutredningenbeskrivs projektets konsekvenser för samhället och bl asamhällsekonomiska bedömningar. I miljökonsekvensbeskrivningen(MKB) tas projektets miljökonsekvenser upp.Järnvägsutredningen utgör underlag för val av korridor.Alternativa korridorer har studerats och testats mot miljömässiga,ekonomiska och tekniska förutsättningar. Ävenandra projekt i närområdet har påverkat utredningsarbetet.I inledningen av utredningsarbetet var uppdraget att studeraen järnvägsanslutning till Sturup, men under arbetetsgång har detta utökats till en genomgående bana med återanslutningtill Ystadbanan.Järnvägsplaneringen styrs främst av järnvägslagen ochmiljöbalken, men även kulturminneslagen, väglagen ochplan- och bygglagen berörs. Planeringsprocessen inleds medupprättande av en förstudie för att sedan följas av en järnvägsutredning.Efter val av alternativ korridor vidtar arbetemed upprättande av järnvägsplan. För både järnvägsutredningoch järnvägsplan upprättas miljökonsekvensbeskrivningarsom ska godkännas av länsstyrelsen.En rad tidiga studier av spåranslutning till Sturup harutförts under de senaste åren. En förstudie utfördes 1999.Samråd med myndigheter och allmänhet har förts kontinuerligtunder arbetet med järnvägsutredningen.Sverige har femton nationella miljökvalitetsmål medtillhörande delmål som fungerar som riktmärken för alltsvenskt miljöarbete. I Skåne län har man tagit fram regionalamål som är kopplade till de nationella miljömålen.Inom utredningsområdet finns ett flertal riksintresseområden.Det finns ett område med särskilda bestämmelserenligt miljöbalken 4 kap, ett riksintresse för naturvårdensamt två riksintressen för kulturmiljövården. Nära ett avutredningsalternativen finns två Natura 2000-områden ochtvå av alternativen berör ett naturreservat.Sverige har ett övergripande transportpolitiskt mål. Inomdet övergripande målet anges sex långsiktiga delmål.FörutsättningarJärnvägen i Öresundsregionen har utvecklats mycket snabbtunder den senaste 15-årsperioden. Själland och Skåne harknutits tätare ihop via Öresundsbron. Tågtrafiken har ocksåförändrats påtagligt med en kraftig utbudsökning för persontrafikenoch omstrukturering av godstrafiken. Järnvägssystemeti Skåne är högt utnyttjat på många sträckor. Samtidigtplaneras fortsatt utveckling av trafiken.Ystadbanan mellan Lockarp och Ystad är en enkelspårigelektrifierad järnväg, utrustad med automatisk fjärrblockering.Banan har relativt bra hastighetsstandard men harmånga snäva kurvor och ett flertal plankorsningar. Godstrafikenär i dagsläget inte speciellt omfattande. Det totalaantalet pågatågsresenärer på Ystadbanan uppgick till 1,1miljoner 1999.Den största vägen inom utredningsområdet är väg E65som förbinder Österlen med Malmöområdet och utgörhuvudtillfart till Sturups flygplats. Väg 813 utgör förbindelsenmellan Sturups flygplats och väg E65. Det planeras enutbyggnad av väg E65 samt korsningen väg 813/816.Sturups flygplats har idag en huvudbana. En ny landningsbanakommer antagligen inte att bli aktuell förrän efterår 2020. Innan dess kommer det dock att krävas en ny terminalsamt andra kompletterande åtgärder inom flygplatsområdet.Utredningsområdet berör fyra olika kommuner; Lund,Skurup, Trelleborg och Svedala. Området runt flygplatsenär detaljplanelagt, men i övrigt saknas detaljplaner. En fördjupadöversiktsplan för Sturup är antagen 1993 och huvudmålenär bl a att förstärka kollektivtrafiken, möjliggöra förSturups flygplats att expandera samt åstadkomma järnvägsförbindelsetill Sturup. Sturup Park är en företagspark belägenomedelbart väster om flygplatsen vars utbyggnad harpåbörjats. Väster och söder om Sturup Park pågår utbyggnadav en större golfanläggning.Utredningsområdet är ett sydsvenskt bördigt odlingslandskapmed böljande linjer och skiftande innehåll. Landskapetär en del av det småkulliga backlandskapet i sydvästra Skåne.Landskapet är i vissa delar öppet och storskaligt och i andradelar mer varierat och småskaligt.Prognos för flygtrafik och passagerare2000 2010 2020Antal flygpassagerare2.04 3.3-4.3 5.5-9.1(milj)Antalstarter/landningar42 600 - -Områdets topografi och geologi präglas starkt av inlandsisensrörelser fram och åter över området under senasteistiden vilket gjort lagerföljden i jorden komplicerad. Dehuvudsakliga jordarterna är lera, sandig-siltig och lerigmorän samt torv. Berggrunden ligger mycket djupt undermarkytan, upp till ca 180 m. Vid inlandsisens avsmältningbildades sk dödisgropar och en del av dessa är småvattenoch våtmarker idag. Området ligger över Alnarpssänkan, enviktig grundvattenresurs i regionen.Inom området finns flera delområden med mycket höganaturvärden, t ex Häckeberga naturreservat, sjöarna Fjällfotasjön,Klosterviken och Björkesåkrasjön. Det finns ävenängs- och hagmarker, äldre skogar och enskilda jätteträdsom har höga naturvärden. På många ställen finns en rikflora och fauna med tät förekomst av hjortdjur, småvilt,häckfåglar, insekter, amfibier och ovanliga växter. Markeninom utredningsområdet är på flera platser kalk- ochnäringsrik vilket ger en stor växtrikedom. Inom utredningsområdetfinns miljöer som har stort värde för regionens friluftsliv,t ex Häckeberga naturreservat.Området är ett kulturlandskap som sedan länge är präglatav människan. Landskapet har formats av tidigt småskaligtjordbruk med karakteristisk klungbystruktur för att senaregenom skiftesreformer förändras till sammanslagna enheteroch utspridda gårdar. I området finns även flera stora godssom satt sin tydliga prägel på landskapets framväxt. Godsenoch slotten har stora öppna odlingsarealer med struktureroch vägsträckningar från enskiftet men med ytterligare ökadrationalisering. Mellan storgårdarna finns mindre gårdar varsodlingsarealer ofta är mera varierade och brutna.I området finns flera större byar, men även spridd bebyggelse.Området är relativt glest befolkat för att vara i Skåne.Bullret från flygplatsen utgör en av de stora störningarna iområdet idag, men även buller från vägtrafiken och tågenkan störa.Jordbruksmarken i området är av högsta klass och brukasi stora, sammanhängande arealer. Även skogsbruk bedrivs.Större delen av bostäderna försörjs av kommunalt vattenfrån Svedala, men det finns även enskilda brunnar i området.Länsstyrelsen har inventerat förekomsten av naturgrusoch det finns flera brytvärda resurser. Det finns även ett parlertäkter inom utredningsområdet. Tre riskområden för förorenadmark har identifierats.UtredningsalternativIdag försörjs Sturups flygplats med flygbussar från Malmö,Lund och Köpenhamn. Tre alternativa trafiksystem förframtida trafikering har studerats. Det är möjligt att trafikeramed snabbussar, tågtrafik via stickspår eller genomgåendebana. En trafik- och kapacitetsstudie (PM1) har genomförtsseparat. För de olika utredningsalternativen finns flera möjligaalternativ till trafikering.En modern järnväg har höga tekniska krav på radier, lutningaroch tekniskt utförande för att tillåta höga hastigheter.Maximal hastighet är satt till 200 km/tim med konventionellatåg. För bana som trafikeras med tunga godståg är denmaximala lutningen 10 promille. Bana som endast trafikerasmed persontåg kan ha en maximal lutning på 25 promille.Både 10 och 25 promilles profiler har studerats.För att i bästa möjliga mån passa in järnvägen i landskapetkrävs arbete med banans gestaltning och i nästa skedeföreslås ett gestaltningsprogram upprättas i inledningsfasen.Utredningens nollalternativ innebär att rådande situationbestår och att inga åtgärder vidtas för förbättrade kollektivaförbindelser till flygplatsen.Fyra alternativa korridorer har studerats i järnvägsutredningen.Dessa benämns UA1o, UA1v, UA2v4 samt UA2o.Korridorerna kan kombineras till två olika spårsystem medett stickspår eller en genomgående bana. UA1o utgör ettstickspårsalternativ med maximalt 25 promilles lutning.UA1v är den västra delen i en genomgående bana, men kanäven utföras som en etapp som då blir ett stickspår. Bananhar studerats i 10 och 25 promilles lutning. UA2v4 ochUA2o är alternativ på en östlig del av en genomgående banaoch båda alternativen har studerats i 10 och 25 promilleslutning. Vid en genomgående bana krävs en tunnel underflygplatsens landningsbana. Med en järnväg till flygplatsenär det möjligt att transportera flygbränsle på spår.Utöver dessa alternativ har ett antal andra alternativ studeratsinnan och under denna utredning. Alternativen haravförts av miljömässiga, ekonomiska och trafikeringsmässigaorsaker.Separata studier av samordningen med utbyggnaden avE65 till motorväg har genomförts.44Sturupspendeln - Järnvägsutredning

Uppnådd funktionI ”Sturupspendeln, Trafik och kapacitetsanalys med tillhörandemiljöanalys, PM 1” har prognosbearbetningar genomförts.Tidigare prognoser som gjorts av SIKA och LFV haranvänts som underlag. Som basår har 1999 valts och prognosår2010.Två alternativ har beräknats, ett lägre och ett högre:• 2010 A – Basprognos med kända tillväxtfaktorer ochutbudsförändringar baserat på stickspårsalternativet förSturupspendeln. Prognosen ger 3,3 milj. flygpassagerareper år.• 2010 B – Med en strukturell omfördelning av charter ochlågprisflygverksamhet mellan Kastrup och Sturup ochutbudsförändringar baserat på genomgående Sturupspendel.Prognosen ger 4,3 milj. flygpassagerare per år.Utredningsalternativen kan kombineras till olika spårsystem.Spårsystemen kan trafikeras med flygskyttel, Öresundstågeller Pågatåg.Skillnaden mellan de olika trafikeringsalternativen kanbeskrivas på följande sätt :• Nollalternativ med flygbuss innebär jämfört med idag ettbredare trafiknät med tre olika flygbusslinjer och någotsnabbare restid, ca 40 minuter till Malmö.• Spårsystem ”stickspår med Flygskyttel” innebär en halveradrestid, ca 20 min, jämfört med nollalternativet medflygbuss till Malmö. Turtätheten är normalt var 30:eminut, men glesare mot Ystad. Antal destinationer somnås direkt från Sturup begränsas till 5 stycken. Alternativetberäknas endast klara kapaciteten för den lägreprognosen motsvarande 3,3 miljoner flygpassagerare påSturup per år.• Spårsystem ”stickspår med Öresundståg” innebär enhalverad restid jämfört med nollalternativet med flygbusstill Malmö. Eftersom tågen mellan Danmark och Sturupgår via Malmö är restiden för dessa tåg minst 15 minuterlängre än för alternativet med flygskyttel. Antalet destinationersom nås från Sturup utan byte är ca 10. Alternativetberäknas endast klara kapaciteten för den lägreprognosen motsvarande 3,3 miljoner flygpassagerare påSturup per år.• Spårsystem ”genomgående bana via Sturup” medföratt både Pågatågstrafiken och Bornholmstrafiken (Öresundstågen)trafikerar med genomgående tåg. Det innebäratt antalet destinationer som kan nås från Sturuputan byte är i särklass störst, ca 40 stycken. Restiden ärbland de kortaste, ungefär lika den i Flygskyttelalternativet.Alternativet har också bäst kapacitet och beräknasinte bara klara den högre prognosen 4,3 miljoner flygpassagerarepå Sturup per år, utan ger också utrymmeför en stor tillväxt.Påverkan på samhällsplaneringenAtt skapa god tillgänglighet är transportsektorns viktigastebidrag för att åstadkomma en positiv regional utveckling.Sturupspendeln innebär att järnvägsystemet utvecklas ochatt regionens två största flygplatser knyts samman. Tillgänglighetentill Sturups flygplats ökar såväl i Skåne som på Själland.En samverkan mellan transportslagen tåg och flyg blirmöjlig. Detta kommer att medföra stora möjligheter för denregionala utvecklingen Öresundsregionen.En järnvägsförbindelse till Sturup överensstämmer i stortmed mål och inriktning för kommunikationer i kommunernasöversiktsplaner. Förbindelsen går helt i linje med Svedalakommuns mål att bevara och utveckla Ystadsbanan ochatt ansluta Sturup till järnvägsnätet.Denna järnvägsutredning förhindrar inte en spårförbindelsenorrut mot Dalby i Lunds kommun från flygplatsen,vilket föreslås i Lunds översiktsplan 1998 och fördjupadöversiktsplan för Sturup 1993. Utredningen innehåller dockinga förberedelser för en sådan anslutning.Sturups flygplats är som anläggning och funktion ettriksintresse enligt 3 kap. 8§ Miljöbalken. Luftfartsverketbedömer att en järnvägsanslutning till Sturups flygplats ärav strategisk betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen.Den fysiska utbredningen av utredningsalternativenär anpassade till Luftfartsverkets planer för utbyggnad avSturups flygplats.Den planerade motorvägsutbyggnaden av väg E65 mellanSvedala och Börringe berörs av de olika järnvägssträckningarna.De två stråken för utbyggnad av väg E65 är benämndaNorra korridoren (ny sträckning) och Södra korridoren(längs befintlig väg). Med en järnvägssträckning enligt UA1vuppstår inga större konflikter med ny E65 i den Norra korridoreneftersom järnvägen går över både E65 och väg813, Sturupsvägen. Med en järnvägssträckning enligt UA1voch en ny E65 i den Södra korridoren kan större konflikteruppstå eftersom järnvägen passerar närmare det områdedär vägens trafikplats är belägen och terrängen är kuperad.UA1o innebär inga konflikter med E65.MiljökonsekvenserEtt projekt av den omfattning som en ny dragning av enjärnväg innebär medför stora konsekvenser för miljön ochde boende i området.Landskapet har olika karaktär i de olika delarna varförkonsekvenserna blir olika. Konsekvenserna av järnvägenskiljer sig också mycket åt mellan de olika profilerna. Generelltsett medför profil 10 promille avsevärt större konsekvenserför landskapet än 25 promille som är lättare attanpassa till det kuperade landskapet. I profil 10 promillefinns dock långa landskapsbroar i flera av alternativen, vilketminskar järnvägens påverkan. Störst konsekvenser fårjärnvägen i de öppna landskapsavsnitten där järnvägen liggeröver omgivande mark. Särskilt känsligt för påverkan ärbacklandskapet norr och öster om Björkesåkrasjön somUA2o passerar genom.Samtliga alternativ och profiler innehåller skärningar därdet finns risk för yt- och grundvattenpåverkan. Profilernamed 10 promille medför längre sträckor med mycket stor- stor effekt vid yt- och grundvattenpåverkan än profilermed 25 promille. De sist nämnda innehåller dock längresträckor med måttlig - liten effekt vid påverkan. Störst riskför grundvattenpåverkan är det vid Olsbjär (UA1v), vid tunnelnunder flygplatsen (samtliga alt.), vid Slätteröd, Lemmeströtorpoch Dalstorp (UA2v4). Alternativ UA2o medförmycket stor effekt vid påverkan vid Österskog. Längssträckorna finns en risk för dränering av småvatten ochvåtmarker. Vid djupa skärningar och i närheten av vattendragfinns det risk för föroreningsspridning vid en olycka.Gemensamt för samtliga alternativ är att de passerar raktöver den mycket viktiga grundvattenresursen Alnarpssänkan.Risken för påverkan är dock mycket liten genom demäktiga lager av relativt täta jordlager som täcker Alnarpssänkan.Järnvägen tar naturmark i anspråk och skapar barriärersom delar upp naturligt sammanhängande områden. Samtligaalternativ går genom riksintresse för naturvården. Korridorernaväster om flygplatsen leder till stora konsekvenserför området som helhet. Vid alternativ UA1o finns detrisk för påverkan på våtmarker väster om flygplatsen ochalternativet skär även genom en allé. UA1v kan leda till konsekvenserför områdets insektsfauna genom att ett kärnområdeför vedinsekter med många grova lövträd korsas.Påverkan blir större om E65 byggs ut till motorväg i densödra korridoren. Även UA1v berör våtmarksområdet västerom flygplatsen. Risken för påverkan på dessa är större vidprofil 10 promille än vid 25 promille. UA2v4 passerar i närhetenav två Natura 2000-områden. Områdena berörs intedirekt och åtgärder kan vidtas för att begränsa påverkan ellerhelt undvikas om ett planläge i den östra delen av korridorenväljs. Järnvägen kommer att ha en viss barriäreffekt, vilketpå sikt kan påverka Natura 2000-områdenas artrikedom. Iövrigt riskerar järnvägen vid UA2v4 att dränera småvattenmed lövgroda vid Skanör, vilket skulle begränsa artens möjlighetatt överleva i området. Risken för påverkan på våt-SAMMANFATTNINGSturupspendeln - Järnvägsutredning5

Ladda ned pdf med mer information. - Svedala kommun
skolplaN - Svedala kommun
Avfallsguide 2013 - Svedala kommun
Februari - Svedala kommun
Jobba hos oss! - Svedala kommun
PRAKTISK HJÄLP FÖR DIG SOM ÄR PENSIONÄR - Svedala kommun
MKB del 1 - Kungsbacka kommun
Program - Svedala kommun
Ett nytt Torup tillgängligt för alla - Svedala kommun
Ladda ner dokumentet här - Svedala kommun
REHABILITERING TEKNISKA HJÄLPMEDEL ... - Svedala kommun
oktober 2008 - Svedala kommun
KOMMA TILL TALS.indd - Svedala kommun
Kultur-, biblioteks- och fritidsplan - Svedala kommun
Ta en titt i broschyren - Svedala kommun
Avfall,vatten och avlopp - Svedala kommun
Nu gör vi färdigt Tegelbruket - Svedala kommun
Avfalls- & VA-guiden 2008 - Svedala kommun
Det finns ett parti i Svedala kommun som kan fixa ... - Gunilla Nordgren
Trafikstrategi - del 1 - Gävle kommun
Del 1 - Högsby kommun
del 1 av 4 - Norrköpings kommun
Naturvårdsplan del 1 - Kungsbacka kommun
Kyrkhälsning 2012 nr 1 - Svedala församling
Planprogram Norra Borstahusen, del 1 - Landskrona kommun
Årsredovisning 2011 Del 1 Norrköpings kommun
Årsredovisning 2002 - del 1 - Norrköpings kommun
2011-11-24 Bilaga till ärende 7, del 1.pdf - Tingsryds kommun