Teknikföretagen Direkt nr 7 2008

teknikforetagen.se

Teknikföretagen Direkt nr 7 2008

#7 NOVEMBER 2008 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direktFoto: Johan EklundKY-utbildningen gav henne jobbKONTAKT KY-utbildningen i produktionsteknik och logistik i Arvika ger bra kontakt medarbetslivet, anser Kerstin Alvarsson. Hon fick jobb på Swegon efter utbildningen. SIDAN 6Foto: istockphotoKlimatlösningarfinns i teknikföretagRAPPPORT Inom transporter, industri, energioch fastigheter har Sverige och svenska teknikföretagmöjlighet att jobba för minskadekoldioxidutsläpp och alltså ett bättre klimat,visar Teknikföretagens rapport. SIDAN 5Ny IVA-chefrivstartar jobbetUTSPEL IVAs nye chef Björn O. Nilsson brinnerför frågor om svensk innovationskraft samtom ungas intresse för naturvetenskap ochteknik. Han är inte rädd för att göra kontroversiellautspel. S I D A N 1 6


2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008REDAKTIONUtgivareTeknikföretagens Förlag ABAnsv. utgivare &ledaravdelningJonas Cohenjonas.cohen@teknikforetagen.seRedaktörLotta ForsmanTfn: 08-22 15 77Mobil: 0706-32 03 66lotta@lofoinfo.seSkribenter i detta nummerFia Forsman, Lotta Forsman, BjörnJerkert, Börge Nilsson, Tomas Nilsson.PrenumerationKristina FlodinTfn: 08-782 09 15kristina.flodin@teknikforetagen.seÅrsprenumeration: 200 kr + momsGrafisk formwww.formetc.seTelefon, vxl.08-782 08 00Fax08-782 09 00AdressBox 5510, 114 85 StockholmBesöksadress: Storgatan 5Hemsidawww.teknikforetagen.seUtgivareTeknikföretagens Förlag ABpå uppdrag av Teknikföretagen.TryckSvenska Tryckcentralen, 2008ISSN nr. 1651-906XUpplaga13 600 ex.Teknikföretagen företräder de viktigasteföretagen för Sverige ochhar mer än 3400 medlemsföretagmed sammanlagt över 300 000medarbetare. Medlemsföretagenstår för hälften av Sveriges exportoch hur det går för dessa företagär avgörande för hela Sverige.Teknikföretagen arbetar med attkombinera praktisk vardagsnyttamed insatser som på sikt förbättrarvillkoren för alla medlemmar.Tidningen Teknikföretagen Direktnår befattningshavare i svenskateknikföretag och utkommer2008 med 8 nummer.All redaktionell text lagrasi elektroniskt arkiv och görstillgänglig via hemsidan. Externaskribenter måste meddela eventuelltförbehåll mot att få sin textlagrad. I princip publiceras inteartiklar med sådant förbehåll.Foto: Anna HållamsLedarenBra som kan bli bättreNär Boris Jeltsin lämnade presidentpostenbad en journalist att hanmed ett ord skulle beskriva situationeni Ryssland efter sina år vidmakten. Jeltsin svarade: – Bra!Journalisten bad då presidenten att användanågra fler ord för att förtydliga sig varvidBoris Jeltsin sade: – Inte så bra.På samma sätt skulle man kunna säga omden forsknings- och innovationspropositionsom regeringen presenterat. Den ger visserligenmer pengar till strategiska forskningsområden.Detta sagt även om vi förstås skullese att man satsat än mer och att anslagentill civil forskning stigit till den procent avBNP som alla menar är viktig och rätt.Men även om vi hade fått gehör för behovenav ytterligare anslag så finns det otydligheteri propositionen som drar ned helhetsbetyget.Och det är regeringens syn påsamspelet mellan akademi och näringsliv.Forskningsminister Lars Leijonborg sägersig sträva efter att företag som vill ha positionensom tekniskt ledande i en bransch,GästkrönikanEnpartistaten leverIdebatten före förra valet hade maktfrågoren stor plats. Allt fler, även socialdemokrater,ansåg att Sverige förvandlatstill en demokratisk enpartistat medsvågerpolitik, korruptionstendenser ochbristande maktdelning. Gång efter annanrapporterade medierna om regelrätta politiskaskandaler.Och då menar jag inte inköp av Tobleronepå fel kontokort eller politiker som hadeproblem med sin personliga vandel, utantill exempel att Skolverket censurerade enrapport om friskolors påverkan på de kommunalaskolorna, eftersom resultaten inteföll den politiska ledningen i smaken.ska samverka med akademisk forskning avhög internationell kvalitet. Men ska dettabli verklighet måste de rätta instrumentenfinnas med och industrin komma in iett tidigt skede så att forskningen både blirprecis så relevant och av så hög kvalitetsom regeringen önskar. Annars kommerde synergieffekter samspelet ska genererainte att uppstå.Eller att Arbetsförmedlingen i Nyköpingtvingade arbetslösa byggnadsarbetareatt åka på en demonstrationsresa tillStockholm arrangerad av LO för att få utsin a-kassa.Många såg värdet av maktskifte i sig införvalet 2006. Att regerande partier kastasut med jämna mellanrum är en sundföreteelse i en demokrati. Sedan räcker intedet, utan det måste finnas andra inslagav maktdelning och kontrollmekanismer.I den delen är den pågående grundlagsutredningenintressant.’Det krävs förmodligen mer än enmandatperiod av borgerligt styreför att, en gång för alla, göra upp med densocialdemokratiska enpartistaten. MARIA RANKKAFör att skapa riktigt bra förutsättningarför svensk tillväxt och konkurrenskraftmåste det till gemensamma forskningsinsatserfrån stat och industri inom strategisktviktiga områden. Då måste programmenredan från början utarbetas isamverkan mellan företag och stat samt genomförandetledas av industrin i nära dialogmed akademi, institut och myndigheter.Detta har vi påtalat under en längre period- också i direkta kontakter med regeringsföreträdare- och förutsätter därför attden fortsatta hanteringen av ForskningsochInnovationspropositionen på ett tydligaresätt beskriver hur industrin ska involverasi styrningen av programmen. Och attdetta baseras på lyhördhet för industrinsbehov och önskningar, för som bekantkrävs det ”two to tango”.Det är viktigt för Sverige att det skapas intressantaforskningsmiljöer dit företagen förläggersina FoU-satsningar. Det ger en grundför att stärka företagens innovationsförmågaoch säkra kompetensförsörjningen. Med engemensam forskningsagenda kan industrinsomfattande FoU-investeringar samverkamed högskolans och industriforskningsinstitutensforskning och gemensamt stärkaforskningens kvalitet och relevans.Om inte riksdag och regering inser ochlyssnar på det örat, finns uppenbar risk attomdömet för forsknings- och innovationspolitikenblir som Jeltsin skulle ha sagt: – Inteså bra! •MISSA INTE......reportaget om den nya forskningspropositionenpå sidorna 8–9.Det är lätt att glömma bort demokrati-och maktaspekterna när alliansregeringenutvärderas för att enbart fokusera påregeringens förtjänster och tillkortakommanden.Oavsett vad man kommer framtill i den delen krävs det förmodligen merän en mandatperiod av borgerligt styre föratt, en gång för alla, göra upp med den socialdemokratiskaenpartistaten. För denlever fortfarande. Häromdagen blev jagplågsamt påmind om vilka bisarra uttryckden kan ta.Sedan ett par år tillbaka har Timbrodrivit ett biståndsprogram som riktat kritikmot dagens biståndspolitik. Inom ramenför projektet har bland annat rapporteroch böcker publicerats som varit djuptkritiska mot biståndsmyndigheten Sida.Vad gör då Sida? En motgranskningav organisationen som framfört kritiken.En journalist från Sidas tidning Omvärldenhör av sig och berättar att de gör engranskning av Timbros biståndsprojekt.Hon undrar hur mycket resurser vi lagtpå projektet, om det funnits andra finansiärerän vår egen stiftelse, om vi samarbetatmed politiker etcetera. De vill också vetaom vi planerar några fler projekt kring biståndoch vad innehållet i dessa är. Dettakan kanske tyckas harmlöst, men tänk efter!En statlig myndighet och den politiksom ligger till grund för den får kritik av enfristående, helt privatfinansierad, organisation.Vad svarar myndigheten, det vill sägastaten, med? Jo, att granska och undersökadenna organisation.Förutom att man som skattebetalare kanundra om det är detta som biståndsbudgetenska gå till väcks ett antal frågor av demokratisknatur. Jag hoppas därför att detfinns fortsatt utrymme för de viktiga maktochdemokratidiskussionerna i Sverige,även i tider av ekonomisk turbulens. •MARIA RANKKA,DEBATTÖR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 3Mycket krångel kring smörjfettet– Jag har hållit på från imars till i juli med att fylla iproduktregistreringsblanketternasom Kemikalieinspektionenkräver. Man får olikasvar varje gång man ringer,säger Linda Muhar på Dematek.KRAV Linda Muhar är miljöansvarigpå företaget Demateksom tillhandhåller lyftutrustningaroch är generalagentför tyska Demag Cranes &Components. Med importenav kranarna följer ett smörjfettsom omfattas av regelverketkring kemikalier. Dettabevakas av ECHA, EUs organför den gemensamma lagstiftningenREACH. Men densvenska Kemikalieinspektionenställer också en rad kravpå att företaget ska redovisadiverse uppgifter om smörjfettet.BlanketterHon tycker synd om de företagsom har mängder av kemikaliersom det ska fyllas i omfattande,obegripliga blanketterom. Hon har bara sitt smörjfettoch hon är för övrigt positivtill de krav på registrering somingår i REACH. De är bra förden framtida miljön och säkraranvändningen av de olikakemikalier som används.– Jag förstår inte varför jagska lämna alla uppgifter äventill Kemikalieinspektionenoch varför två myndigheterska göra samma sak. Vi är jumed i EU för att få gemensammaregler för att det ska varalika i alla medlemsländer.Kemikalieinspektionenfrågar om produktens namn,funktion, innehåll, ursprung,huvudsakliga användning, riskermed den, arbetsmiljön ochmycket annat. Det krävs attman förstår tabellerna och attman har rätt blankett.Linda Muhar, miljöansvarig Dematek, har problem medsmörjfettet. I flera månader har hon fyllt i produktregistreringsblankettersom ska till Kemikalieinspektionen.Pengar och resurserLinda tycker att gränser ochansvarsfördelningen mellanmyndigheterna är luddig, attKemikalieinspektionens informationär svårtydd och att honfår dubbla budskap när honfrågar.– Sådant kostar mycketFoto: daniel roospengar och resurser för företaget,säger hon.Linda är nyutbildad ochny i branschen men menaratt många ute i näringslivetär i samma situation som honoch är osäkra på de nya kravenfrån myndigheterna. Enhel del missar troligen det härmed Kemikalieinspektionenoch fårförutomde vanligaavgifternakanskeockså för-Jonas Hörnfeldt,seningsav-gifter, trorvd Dermatek.Linda.Vd i Dematek är JonasHörnfeldt. Han tycker att företagethar en bra organisationför att hantera uppgiftslämnandettill myndigheterna vilketbland annat innebär kvartalsrapporteringtill StatistiskaCentralbyrån av olika uppgifteroch intrastatsredovisning, detvill säga rapporter om vad somimporteras och exporteras.Kunskapen dålig– Men vi kanske har vant ossoch organiserat oss för detta.För dem som ska starta nya företagär det ju nära nog omöjligtatt sätta sig in i alla lagaroch regler, säger han.Ett systerbolag till Dematek,som utbildar företag ireglerna om arbetsmiljö ochsäkerhet med kranar och maskiner,har märkt att kunskapenom de regelverken ärmycket dålig.Han tycker också att det äromodernt och onödigt långsamtoch arbetskrävande att företagenska behöva lämna uppgifternamanuellt med post.– Det vore rimligt att mangjorde det över nätet i stället,säger han. • BJÖRN JERKERTFoto: daniel roosByråkratisk börda ökar företagets kostnaderVarje år får landets företaglägga ned nära 100 miljarderkronor på administrationenav alla lagar och regler.LÄGET Regeringen har sedanett par år lovat att den här byråkratiskabördan ska minskamed 25 procent till 2010. Meni somras visade en rapport attkostnaderna för det här i ställetstigit med nära två miljardersedan 2006.Det var Närings- och teknikutvecklingsverket,Nutek,som på regeringens uppdraggjorde en lägesrapport somkonstaterade att man skullehamna långt under 25-procentsmålet.18 olika områdenundersöktes, till exempel bokföring,associationsrätt, skatter,statistik, årsredovisningar.Andra områden var energi,miljö, tull och utrikeshandel ellervissa branscher som byggochfastigheter, kommunikationeroch transporter. Dessutomfinns produkt- och konsumentlagstiftningensom bland annatberör många teknikföretag.Inom 13 av områdena visadedet sig att det inte hade skettnågra förändringar alls i regelsystemet.Där regler hade tagitsbort hade de ofta ersatts av nyakrav och bestämmelser. Inomskatteområdet hade företagensadministrativa kostnader ökat.600 förenklingarNutek konstaterar att det intebara är nya EU-regler somökat den byråkratiska bördanför näringslivet utan att även desvenska myndigheterna skullekunna göra mycket mer för attförenkla reglerna.De statliga departementenoch myndigheterna har ålagtsatt ta fram idéer till förenklingari uppgiftslämnandet och i vårasuppgavs att det fanns 600sådana förslag. Regeringen manarockså på för att nå målet, senasti höstens budgetproposition.Man nu har bland annatålagt Bolagsverket att minska påantalet uppgifter som krävs in.Man har också beslutat att inrättaatt statlig Regelråd något somvälkomnas av Näringslivets regelnämnd,NNR, som verkar föratt minska byråkratin.Teknikföretag har i regel brarutiner för att hantera produktlagstiftning,miljöregler och annat,tror Maria Sandqvist påTeknikföretagen.– Men de är känsliga för förändringar,säger hon.Mänga upplever problemmed regler som skiljer sigmellan olika länder med kravpå inspektioner, med krångligabestämmelser i miljöbalkenom avfall och annat ochmed ideliga förändringar iregel verken. •BJÖRN JERKERT


4 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Design är lönsamt enligt ny studieAtt satsa på design är väl investeradepengar enligt enny studie från Teknikföretagen.Företag som satsar pådesign är mer lönsamma ändem som inte gör det.Asko Appliances säljer idélösningar inombland annat tvätt. Designarbete liggerbakom konceptets stora framgångar.SAMBAND För fem år sedangjordes en intervjuundersökningmed cirka 1 300 deltagandeföretag på uppdrag avTeknikföretagen och SVID(Stiftelsen Svensk Industridesign).Företag som uppgav attde konsekvent arbetade meddesign, såg ett samband mellandetta och företagets lönsamhet.– Nu ville vi pröva hur dettaförhöll sig till det verkligautfallet, några år senare, förklararAnders Rune, Teknikföretagenschefekonom.Ur studien 2003–04 tog Teknikföretagenut 337 medlemsföretagför en specialundersökningav företagens lönsamhet(mätt som avkastning på totaltkapital).JämförelserDet gav vid handen att de företagsom 2003 - 04 sade sig användadesign strategiskt i sittarbete 2006 har en rörelsemarginalsom är närmare 2 procentenheterbättre, eller 11,1 procentjämfört med 9,2 procent för företagsom inte satsat på design.Resultatskillnaderna harökat ytterligare 2007. ”Designsatsarna”har nu en rörelsemarginalpå 11,9 procent mot 7,6procent för dem som inte satsat.Även skillnaden i lönsamhetbestår, 3,2 procent 2006 och3,8 procent 2007.En jämförelse med de drygt800 teknikföretag som årligenanalyseras av Teknikföretagen,visar också att företag somkonsekvent satsade på designför fem år sedan ligger över genomsnittetför branschens lönsamhetbåda åren 2006 och2007 och att de som inte gjortdet befinner sig tydligt undersnittet.En ny studie 2008 ” Designför bättre affärer” har gjortsav samma organisationer somovan plus STD (Svensk teknikoch Design). I den säger en majoritetav de intervjuade företagenatt de med god design kankund- och miljöanpassa produkteroch åstadkomma lägreutvecklings- och produktionskostnader.• Lotta Forsman”Hävstång för affärsutveckling”Movimento hade inte funnitsidag om vi inte satsat på design.Så formulerar sig grundarenJoachim Fritzson, omföretagets förhållande till design.VERKTYG Movimento var detnystartade innovationsföretagetmed fyra anställda, som 2004gick in i ett samarbete med designbyrånStinct, för att stärkasin konkurrenskraft med hjälpav design management. Resultatetblev diagnosverktyget Puma,en interfaceenhet, som användsav fordonskonstruktörer församordning av bilens olika elektroniskakomponenter, funktioneroch kommunikationsnät.– Sedan 2004 har det gått fort ivår bransch, säger Fritzson. Trotsflera stora och aktiva konkurrentersticker Movimento fortfarandeut på grund av vårt designtänkande.Bland annat fick vi 2005 StoraDesignpriset av Teknikföretagen.– Om vi inte valt design somkonkurrensmedel – vad hade vidå haft, frågar sig Joachim Fritzson.Design kan beskrivas somen fattig mans hävstång, tyckerhan. Man får mycket affärsutvecklingför designinvesteringen,i Movimentos fall 1,5miljoner på tre - fyra år.Movimento har vuxit snabbt,i princip har omsättningen fördubblatssedan 2005 till idag 60– 65 miljoner kronor. Antaletanställda är strax under 60.Han placerar sitt företag påsteg fyra i den så kallade designtrappan,det vill säga att designanvänds som strategi i verksamheten.– Designtänkandet förankrasalltmer i företaget. 2005 medverkadeföretagsledningen i designarbetet– i dag gör alla i företagetdet. Design är nu enkänd del i vår affärsstrategi föranställda, kunder och leverantörer.•Lotta Forsmanfoto: asko appliancesDesign bakomnödvändig samordningTio års aktivt designarbeteförklarar tillsammans medproduktutveckling framgångarnaför Asko Appliancesi Vara – tillverkare av helaproduktlinjer inom disk,tvätt och tork.GLOBALT – Vi säljer idélösningarinom bland annat tvätt eller”laundry care” och inte enskildatorktumlare till exempel, berättarvd Staffan Billinger. Detvi erbjuder är hela koncept medvitvaror och kringproduktersom skåpluckor, arbetsbänkarmed mera.– Den som byter kök idagköper inte exempelvis en Boschmaskineller en Miele utanett helt sortiment, där designstår för den nödvändiga samordningen.Skandinavisk designAsko Appliances – som till i augustii år hette Asko Cylinda – haren 60-årig historia inom vitvarormed rötter i skandinavisk design.Man har länge haft internaresurser inom industridesignoch sedan 1998 arbetat med externadesigners – exempelvisbyrån Propeller.DesignfinalistStaffan Billinger påminner omatt Asko 2003 var en av de femfinalisterna till TeknikföretagensStora Designpris.– Design är en investeringsom skapat tillväxt förAsko, säger han. 2006 och2007 var tillväxten 6-7 procentper år och sammanlagt under2000-talet cirka 30 – 40 procent.Vår design har skapat storuppmärksamhet bland annat iAustralien, som är en av Askosstora marknader bredvid USAoch huvudmarknaden Norden.– Det går inte att fuska i designarbetet,slutar Billinger.Man måste satsa tid, resurseroch professionalism om det skabli riktigt gjort. • Lotta Forsman


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 5KURSERhösten 2008/våren 2009Teknikföretag bakomklimateffektiva lösningarInom främst fyra sektorerhar Sverige och de svenskateknikföretagen möjlighetatt arbeta för minskadekoldioxidutsläpp och därigenomett bättre klimat. Områdenaär transporter, industri,energi och fastigheter.POTENTIAL Det framgår av Teknikföretagensfärska klimatrapport,som pekar ut de sektorerdär svensk teknikindustri haren världsledande kompetensoch därmed störst möjlighet attpåverka. Klimatrapporten harinriktats på vikten av teknikoch teknisk utveckling.– Teknikföretag har betydelsegenom utveckling av klimateffektivaprodukter ochlösningar, konstaterar MariaSandqvist, Teknikföretagen.Därtill är de effektiva i sin tillverkning.– De fyra sektorerna kännetecknasalla av att tekniken spelaren viktig roll i arbetet på attfå ned utsläpp av koldioxid. Pådessa områden finns också enstor potentialatt minskautsläppen.MariaSandqvistpekar påtvå viktigaaspekterpå relationenteknikutveckling/klimatarbete.Den ena är att utforska vilkabehov respektive teknikområdehar av utveckling, spridningpå marknaden med mera.Den andra är att försöka få nedkostnaderna för ny klimatvänligteknik.Så går klimatarbetet vidareDe fyra utpekade sektorernasbehov av forskningsresurser,teknikupphandlingoch demonstrationsprojektmåste nu identifieras. Detsäger Anders Narvinger, vdTeknikföretagen i en kommentartill klimatrapporten.STEG Han beskriver Teknikföretagensklimatarbete i treMaria Sandqvist,TeknikföretagenFyra sektorerTeknikföretagen driver sedan2007 ett projekt om klimatetoch teknikföretagens konkurrenskraftmed utgångspunkt attSverige måste ha ett internationelltfokus i utformning av måloch medel i klimatarbetet.Ett led i det arbetet har varitatt analysera några viktifoto:istockphotoga klimatdokument, som FNsklimatpanel IPCC, Sternrapportenoch Vattenfallsstudien”Climate Map 2030”. Utifråndet materialet har man låtitÅF-analys studera svenska förhållanden,vilket lett till de angivnafyra sektorerna.För energisektorn är nyckelfråganatt öka elanvändningenför att lösa klimatproblemet.Där pekar rapporten främst utteknikområdena transmission,distribution och energilagring.Inom sektor industri nämnerman i första hand resurshushållning,men också bland annatenergieffektivisering i processen,materialval och design somviktiga teknikområden.Transportsektorn bör jobbamed teknikområdena effektivlogistik, bränsleeffektivitetoch andra generationens biodrivmedel.Inom fastighetssektorn finnsklimatpotentialen hos hushållsapparatersamt uppvärmninginomhus. •Lotta Forsmansteg där ett konkret åtgärdspaketblir nästa steg. De två tidigarebestod av det arbete medatt samla kunskap som inleddesför ett halvår sedan samtden aktuella rapporten, somnu presenterats.– Det fortsatta arbetet måsteske mycket nära medlemsföretagen,betonar han. Detgäller nu också att säkra industrinsinflytande i den mycketviktiga dialogen med politikeroch myndigheter.Anders Narvinger betonaratt en effektiv svensk klimatpolitikmåste vara långsiktigoch ta avstamp i globala frågeställningar.Svenska särlösningaravseende mål, medeloch teknik måste undvikas. •Lotta ForsmanAFFÄRSJURIDIKIndustriellaanläggningskontrakt21-22 april, StockholmInternationell kontraktsrätt18 november, GöteborgNya Offert-Order-Avtal11 februari, Stockholm25 mars, Göteborg6 maj, HelsingborgARBETSRÄTTAtt genomföra enlokal förhandling11-13 november, Göteborg9-11 december, Stockholm21-22 april, StockholmAtt förhandla med facket– arbetsrättslig analys ochförhandlingsstrategi1-5 februari, VemdalenAtt sätta lön – seminarium6 november, Stockholm3 mars, LinköpingLöneadministration I18-20 november, Stockholm24-26 mars, GöteborgLöneadministration 224-26 mars, StockholmLöneadministrationsdagen13 november, Skövde21 april, Linköping23 april, Hestra28 april, Eksjö5 maj, Göteborg5 maj, Luleå5 maj, Örebro6 maj, Halmstad7 maj, Karlstad7 maj, Oskarshamn12 maj, Skövde12 maj, Stockholm12 maj, Umeå13 maj, Malmö13 maj, Växjö14 maj, Jönköping14 maj, Trollhättan26 maj, Hudiksvall26 maj, Västerås27 maj, Gävle28 maj, FalunPraktisk arbetsrätt11-12 november, Karlstad12, 19, 26 november, Växjö18-20 november, Trollhättan25-27 november, Stockholm2-3 december, Västerås20-22 januari, Västerås20, 27 januari, 3 februari,Jönköping27-29 januari, Stockholm4, 5, 11 februari, Skellefteå10, 11, 18 februari,Hudiksvall10-12 februari, Falun3-5 mars, Göteborg11-13 mars, Helsingborg31 mars-2 april, Ludvika21-23 april, Gävle21-23 april, Skövde5, 12, 26 maj, Toftaholm6-8 maj, Stockholm12-14 maj, Västerås26-28 maj, HalmstadARBETSMILJÖArbetsmiljöarbetet i företaget20-21 januari, Östersund24-25 februari. Skövde10-11 mars, Falun17-18 mars, Växjö21-22 april, ÖrnsköldsvikSjukskrivning ochrehabilitering11 november, Göteborg11 februari, Malmö24 februari, Växjö31 mars, Luleå19 maj, UmeåSystematiskt arbetsmiljöarbeteoch chefens arbetsmiljöansvar(chefshandboken)20 november, ÖrnsköldsvikMILJÖKemikaliekunskapför teknikföretag11 november, Stockholm2 december, JönköpingMiljöbalken och integreradeledningssystem26-27 november, StockholmKomplett utbud ochföretagsanpassade kurserwww.teknikforetagen.seJournummer för rådgivningNär du behöver rådgivning inomnågot av våra verksamhetsområdenkan du under kontorstidringa jour numret08-782 08 80.För att få snabbare serviceär det bra om du har företagetsorganisationsnummertill hands.


6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Kerstin Alvarsson anställdes före sommaren i år men utbildningenslutar först till jul. Eftersom hon kan ta vissa studielediga dagar påjobbet får hon med sig den formella kompetensen.Hon basar över 16 personerFoto: Johan EklundPå Swegon i Arvika, som tillverkarklimatsystem ochakustikprodukter, är det KerstinAlvarsson som ser till attföretagets produkter lämnarfabriken utan krångel för vidarebefordran till kunderna.Hon är sedan i våras produktionsledareför emballeringoch utlastning. Där basarhon över 16 anställda.LOCKAR Hit har hon kommitefter ett halvt yrkesliv inomföretagshälsovård och försäkringskassa.Och framföralltefter en KY-utbildning i produktionsteknikoch logistik påLärcentrum i Arvika. En industriutbildningsom numera lockarfler kvinnor än män.– Mitt första jobb var faktisktinom industrin, som kabelmontörpå TVAB i Koppom och jagtrivdes. Men sedan utbildadejag mig till läkarsekreterare ocharbetade inom företagshälsovårdeni åtskilliga år. Sedan fortsattejag med PA-linjen på högskolani Karlstad och hamnadepå försäkringskassan och arbetademed rehabiliteringsutredningaroch några år som personalsekreterareoch sektionschef,berättar Kerstin Alvarsson.– Men försäkringskassanskär ned personal. Förra vårenfick jag sluta. Jag ville givetvisha ett nytt arbete genast menTrygghetsrådet, som grep in,fick mig i stället att ta det lugntoch verkligen se efter vad jagskulle ägna mig åt. Vi hittadeden här utbildningen och eftersommaren började jag.Kontakt med arbetslivetKY-utbildningen i produktionsteknikoch logisitik är 60veckor lång. Den innehåller treStudentkull ”sparade” 20 miljonerVi vet inte riktigt varför, men efter hand har det blivit allt flerkvinnor som söker KY-utbildningen i produktionsteknik. Kanskeär det så att om några går utbildningen så får andra redapå det och vill försöka de också, säger utbildningsledarenSören Olsson på Arvika Lärcentrum.perioder av praktik, kallat lärandei arbete (LIA), ute på olikaföretag. Och dessutom enhel del studiebesök då man intebara går runt och tittar utan sitterner och frågar och diskuterarmed företagens företrädare.– Delarna som görs på företagenär väldigt viktiga. Härfår man kontakt med arbetslivet,säger Kerstin Alvarsson,men teorin är också viktig.– Jag skulle till och medkunna tänka mej att man kundefördjupa de teoretiska delarnalite till i vissa moment,säger hon.Meningen med KY-utbildningenär alltså inte bara att fåett jobb utan också ett yrke.Verkligt avgörande är dockperioderna av lärande i arbetepå sammanlagt tjugo veckori tre omgångar. För Kerstinsdel var det också den förstaFoto: Johan EklundLIA-perioden på Swegon somledde fram till hennes anställning.En anställning där honhar rätt att ta ledigt för studiertills hon är klar med KY-utbildningen.Sören Olsson,Arvika lärocentrum.LIA-period gav jobb– Jag anställdes ju före sommareni år och utbildningenslutar först till jul. Men jag fårta vissa studielediga dagar såatt jag får den formella kompetensenmed mig.– För oss är det klart att honska bli färdigutbildad, sägerproduktionschefen på Swegon,Lars Magnus Pålsson, som förövrigt intygar att just den förstaLIA-perioden var betydelsefullför hennes anställning.– Tre av KY-studenterna varhär för att ordna ett underlagför produktrevision åt oss. Detklarade de och dessutom gjordeKerstinen mycketbra presentation.Närsedan jobbetskulletillsättasfanns detvisserligenandra sökandemenvi tyckte att vi kände henne viddet laget. Vi visste vad vi fick,säger Lars Magnus Pålsson.För Kerstin var det välkommetatt åter få arbeta inom industrin.– Jag har ju jobbat i offentligsektor och det har inte varitdåligt på något vis. Men därhar man alltid ett regelverk atttitta i hur saker ska göras. Härfår man lösa problem på sitteget vis bara man lyckas, sägerhon. • Tomas Nilsson/TextraKVINNOR I den senaste kullen,som började efter sommareni år är kvinnorna till och medi majoritet.Tillsammans medkollegan Hasse Olsson har SörenOlsson nu börjat utbildaden sjätte kullen produktionsteknikeri Arvika.För att få en uppfattning omutbildningens nytta har utbildningsledarnaanalyserat framvärdet av de lösningar studenternaföreslår. under sina LIAperioder.– För den första kullen om20 studenter räknade vi framett värde på 7,2 miljoner kronorsom besparingspotential. Dethar bara ökat till över 20 miljonerkronor i den senaste. Vi serdet dock inte som att studenternablivitduktigareför varjekurs, elleratt vi nödvändigtvisdriver utbildningenbättre, ävenom erfarenheternanaturligtvisförbättrar den.– Nej, vi tolkar det som attföretagen blivit bättre på att utnyttjastudenterna och att dehar fått en allt större tillit tilldem och därmed ger dem störreprojekt att arbeta med.Av utbildningens 60 veckorär 20 lärande i arbete förlagt tillföretagen. 25 utbildningsplatserfinns till förfogande, hittills harman efter intervju tagit in 23per kull och omkring 20 har genomförtutbildningen. Av demhar 90 procent hittills fått jobbinom industrin. •Lars MagnusPålsson, Swegon.Tomas Nilsson/TextraFoto: Johan Eklund


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 7Tyskland stoppar gratisåkarnaNya tyska återvinnings- ochförpackningskrav från den1 januari 2009 kommer attgälla svenska exportörer tillTyskland av främst konsumentvaruprodukter– menockså dem som levererar tillandra företag. Gratisåkarnaska stoppas.ANSLUTNING Nu måste alla säljarepå marknaden, oavsettmängder eller storlek på förpackningar,ansluta sig till ettrikstäckande insamlings- ochåtervinningssystem för förpackningar.Den största förändringenär att man sätter stopp för”gratisåkare” genom en dokumentationsplikt.Företag, somstår för stora mängder förpackningar(över 30 ton perår) måste med hjälp av auktoriseradrevisor dokumenteramängden förpackningar somavsatts på den tyska marknadensamt uppge hur insamlingoch återvinning har skett. Dokumentationenska lämnas tillett register hos de tyska nationellahandelskamrarna.Företag med mängder under30 ton, måste alltid räknamed att vid en kontroll kunnavisa hur de löst kraven på insamlingoch återvinning av sinaförpackningar. Det betyderatt exportörer/leverantörer böravtala med sitt kundföretag omhantering av förpackningarna.Nio systemRedan i dag kontrollerarmånga kedjor i dagligvaruhandelni Tyskland att deras leverantörerär anslutna till ett avde nio återvinningssystemen.– Bakom regelskärpningenligger att många företag, såvältyska som utländska, intebetalar för återvinningenav förpackningar, säger NormanKarsch på Tysk-SvenskaHandelskammaren i Malmö.Genom anmälningstvångetska företagen inte kunna smitafrån återvinningsavgiften,Dokumentation krävs för att säkerställaåtervinning av förpackningar i Tyskland.foto: istockphotosom beräknas per kilo förpackningsprodukt.Märkningsplikten med exempelvissymbolen ”Grönapunken” kommer samtidigtatt slopas. Företag med exporttill flera europeiska länder rekommenderasdock att behållamärkningen eftersom denkrävs i länder som Spanien,Frankrike och Portugal. ”Grönapunkten” är dessutom enmycket populär symbol blandtyska konsumenter.Svenska företag kan ta kontaktmed Norman Karsch,Tysk-Svenska Handelskammarenför information. Tel:040- 304941 e post: norman.karsch@handelskammer.se •LOTTA FORSMANLättare använda återvunnet aluminiumLEGERING Det är mer miljövänligt och mindre kostsamt för industrinatt använda återvunnet aluminium i sin produktion.Svensk industri har bra erfarenheter av den aluminiumlegeringsom görs av återvunnet aluminium. Nu har SIS, Swedish StandardsInstitute tillsammans med den svenska aluminiumbranschensett till att den mer miljövänliga aluminiumlegeringenfinns med i den europeiska standarden.Med återvunnet aluminium sparar man upp till 95 procent avden energi som behövs vid nyproduktion.Standardförslaget som nu är på remiss innehåller cirka 40aluminiumlegeringar. Några av dessa kan endast göras av primärtaluminium och andra har en sådan sammansättning attde kan göras av återvunnet aluminium. SIS har sett till attstandardförslaget har med en motsvarighet till den legering(SS 14 42 63) som används mycket i Sverige men som intefanns med i den första versionen av den europeiska standarden.•EMO i Milano i oktober 2009Mässa Nu är det dags att anmäla sig till nästa EMO-mässa iMilano den 5 – 10 oktober 2009,EMO är världens största internationella mässa för verktygsmaskineroch tillhörande utrustning och är därför viktig försvenska tillverkare, som i snitt exporterar 70 - 80 procent avsin produktion. Det svenska deltagandet i EMO administrerasav FVM – Svenska verktygs- och verktygsmaskintillverkare. Genomsitt medlemskap i Cecimo är FVM dessutom en av 15 nationersom tillsammans äger och driver EMO-mässan.Anmälan ska vara FVM tillhanda senast den 2 december2008. Utöver redan utskickade anmälningsblanketter finnshandlingar tillgängliga via FVM alternativt på Fiera Milanos hemsidawww.emo-milano.comMässan hålls vartannat år, senast 2007 i tyska Hannover.EMO i Hannover lockade till sig 2118 utställande företag från42 länder, varav 18 från Sverige. Besökarna var cirka 170 000personer från över 80 länder. Cirka 40 procent kom från länderutanför Tyskland. •StoraDesignpriset2009Svenska företag i Indien– hur påverkas verksamheten i Sverige?Nominera nu påwww.storadesignpriset.seTatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom IT-området och Mittals stålproduktionär tecken bland många på Indiens ökade betydelse i den globalavärldsekonomin. Svenska företag har sedan många år varit närvarande iIndien men det är först de senaste åren som svensk industris närvaro tagitfart på allvar. Teknikföretagen publicerar åtta rapporter (varav sju på engelska)om hur Indien påverkar verksamheten i Sverige.Rapporterna beställs eller laddas ned på www.teknikforetagen.se


8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Tema: ForskningspropositionenÖronmärkt pengtill produktionsteknikforskningEtt stort steg framåt för svensk forskningspolitik.Så kommenterar Johan Ancker, chef industriell utvecklingTeknikföretagen, det faktum att regeringenvalt att peka ut strategiska forskningsområdeni forskningspropositionen, som presenterades i sinhelhet i slutet av oktober.Det är mycket positivt att ettav dessa områden är justproduktionsteknik, fortsätterhan. IT och mobil kommunikation,flyg, rymd och säkerhetoch krisberedskap är också områden avstor vikt för våra medlemsföretag.Regeringen gör nu en kraftsamlingför att få fram fler innovationer som skastärka näringslivet och öka tillväxten.– Kunskap är avgörande om densvenska industrin ska kunna öka sinkonkurrenskraft, sade forskningsministerLars Leijonborg när han presenteradepropositionen ”Ett lyft förforskning och innovation”. Den haremotsetts med stort intresse från akademioch näringsliv, men mycket avinnehållet har regeringen själv släppt uti småportioner under hösten.PROPOSITIONENForskningsanslaget ökas med femmiljarder kronor under perioden 2009-2012.Av dessa miljarder går 1,8 miljarderkronor till strategiska satsningarinom medicin, teknik och klimat.Inom teknikområdet pekas åtta områdenut som strategiska och de får sammanlagtdela på 610 miljoner kronor.Högskolor och universitet får höjdaanslag men måste konkurrera om denya pengarna utifrån mått på kvalitetoch förmåga att få extern finansieringtill forskningen.Industriforskningsinstitutet får 100miljoner kronor 2009 och lika myckettill 2010.150 miljoner kronor anslås för attöka kommersialiseringen av forskningsresultat,bland annat genom inrättandeav innovationskontor på sjuhögskolor och universitet.Förutom de traditionella anslagendirekt till universitet och forskningsrådskapas nu en ny finansieringsform:strategiska satsningar. 2009 delas därut 500 miljoner kronor som 2012 skaha ökat till 1,8 miljarder. De strategiskaforskningsområden som pekas ut ärmedicin, teknik och klimat.KonkurrensfördelarInom varje område har de pengarnaöronmärkts så att inom teknik får nanovetenskapoch nanoteknik 80 miljonerkronor, e-vetenskap 70, materialvetenskap65, produktionsteknik 70, IT ochmobil kommunikation 125, transportforskning160, flyg 20 och rymdforskning 20miljoner kronor.Enligt regeringen är den svenska nanoforskningenframgångsrik men riskerartrots kraftigt ökade anslag att halkaefter andra länder. Inom modern informationstekniki form av e-vetenskap sägsSverige kunna bli världsledande. Satsningenpå materialvetenskap inbegriperäven forskning på funktionella material.Forskning om produktionsteknik kange industrin stora konkurrensfördelar.Satsningen på IT och mobil kommunikationhoppas man ska stärka en rad industrinäringarförutom att den utgör enegen, stor industrigren. Transportforskningär också ett starkt svenskt områdesom nu får extra pengar.– Den här satsningen utgör bara endel av vår samverkan med fordonsbranschen,sade Lars Leijonborg på presskonferensen.Utpekandet av områden har kritiseratsför att vara politisk detaljstyrning,men regeringen säger att förslagen kommerfrån myndigheter, näringslivsorganisationeroch företag. Ett krav för attväljas ut har för övrigt varit att det redanfinns framstående forskning på områdeti Sverige, ett annat att det finns svenskaPrototypen för den obemannade helikoptern Skeldar,för militärt och civilt bruk är exempel på forskningssamverkan– i det här fallet mellan SAAB och Linköpings universitet.industriföretag som bedriver egen forskningoch kan dra nytta av resultaten.Både ochLeijonborg tillbakavisade kritiken frånden akademiska världen att satsningenriskerar att bli alltför styrd. I valet mellanfri grundforskning och kommersielltinriktad forskning tyckte han att lösningenmåste vara ”både och”.– Det är ju bra om det leder till jobbi Sverige.Motiven för satsningen är att kunnabehålla och locka ny, kvalificerad personaltill Sverige och att hjälpa företag, tillexempel att skapa nya teknikområden,nya produkter och produktionsprocesser.Ekonomisk framgång för teknikba-


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 9Öppnare samarbetsklimat efterlysesForskningen måste i högre grad änidag komma till nytta. Ett grundtemaär att den ska öka Sveriges konkurrenskraftoch tillväxt. Hittills har resultatenalltför sällan kommersialiserats,det vill säga lett till nya produkteroch jobb, skriver regeringen.INCITAMENT – Regeringens fokus på attforskningsresultat ska leda till innovationerär nödvändigt liksom att samverkanmellan akademi och näringslivfår tydligare incitament. Med sådanasignaler förväntar vi oss ett betydligtöppnare samarbetsklimat mellanakademi och näringsliv säger JohanAncker, Teknikföretagen.Enligt propositionen avsatte detsvenska näringslivet 2007 näst mest ivärlden till forskning och utvecklingsom andel av BNP. Sverige har enligt enny undersökning dessutom störst innovationskapacitetav alla länder.InnovationskontorKunskapsöverföringen mellan akademioch näringsliv var avgörande för utvecklingenav de stora, svenska högteknologiskaföretagen, menar regeringen.Nu måste innovationssystemen blibättre bland annat genom att det skastartas så kallade innovationskontorvid sju högskolor och universitet. Deska hjälpa forskare att kommersialiserasina resultat. Vidare ska programmenför samverkan mellan lärosätena ochnäringslivet utvecklas.Akademiska forskare blir skyldigaIndustriforskningsinstituten fungeraridag som länk mellan den akademiskaoch den företagsnära forskningen.De institut där staten är delägarefår 2010 ytterligare 200 miljonerkronor - och omorganiseras föratt bli mer effektiva. Statens ägandei instituten ska utvecklas genom ettnytt holdingbolag.’Det framgår heller inte tydligthur samverkan ska gå till.Här står vi inför en utmaning somTeknikföretagen och dess medlemsföretagär beredda att ta.Johan ancker,Chef Industriell utveckling, teknikföretagenatt anmäla resultat som kan kommersialiseras.Högskolor och universitetåläggs att se nyttiggörandet av forskningsresultatsom viktigt i sin samverkanmed övriga samhället.UtmaningSatsningen på forskningsbaserade innovationerökar med 150 miljoner kronor.Verket för innovationssystem, Vinnova,och forskningsråden får ytterligare 375miljoner.Läget för små och medelstora företagförbättras när industriforskningsinstitutenfår mer pengar och särskiltuppmanas att hjälpa de företagen atthöja kompetensen.Innovationsbron AB får 75 miljonerför att bistå nystartade företag med lånoch annat.De små och medelstora är särskiltviktiga för att få fram innovationer. Deär redan duktiga på att ta fram nya produkteroch processer, skriver regeringen.Nu uppmanar man institut och lärosätenatt samarbeta mer med de härföretagen men också att dessa försökersig på mer egen FoU.Programmet Forska & Väx har inågra år drivits av Vinnova för att stimuleraFoU i små och medelstora företag.Det fortsätter men får inte ökaderesurser.– För att få en bättre koppling mellanstatens knappt 30 miljarder och industrins70 miljarder är resurserna församverkan alltför små, konstaterarAncker. Det framgår heller inte tydligthur samverkan ska gå till. Här står viinför en utmaning som Teknikföretagenoch dess medlemsföretag är bereddaatt ta. •BJÖRN JERKERTMISSA INTE......ledaren på sidan 2 som kommenterarforskningspropositionen.Tvåhundra miljoner mer till instituten’Instituten får en tydlig struktur. Dessutomstärks deras möjligheter att stödja de mindreoch medelstora företagen och att utveckla sin samverkanmed lärosätena.Johan ancker, Chef Industriell utveckling, teknikföretagenserade företag är avgörande för Sverigesutveckling, skriver man i propositionen.Vinnova och andra forskningsfinansiärerska fördela anslagen och göra utvärderingarav vad som åstadkoms för pengarna.Forskningsberedningen ska få en viktigroll för att hjälpa regeringen att analyseraoch bedöma behovet av störrestrategiska satsningar. • Björn JerkertSTRUKTUR – Detta är mycket positivt.Instituten får en tydlig struktur. Dessutomstärks deras möjligheter att stödjade mindre och medelstora företagenoch att utveckla sin samverkan med lärosätena,konstaterar Johan Ancker,Teknikföretagen.De nya strategiska forskningssatsningarnaväntas bli viktiga för näringslivet.Därför ska ansökningarna ommedlen innehålla uppgifter om vilkennytta resultaten kan ha för företagoch för näringslivets långsiktiga utveckling.Ansökan kan också inbegripasamverkan med företag och med industriforskningsinstitut.Instituten bedriverredan forskning inom många av deutpekade områdena och förutsätts varamed om att konkurrera om de avsattapengarna.Mer EU-forskningRegeringen menar att forskningen iSverige genom de nya satsningarnaska få bättre chanser att få mer av EUsforskningsmedel. EUs sjunde ramprogramhandlar om konkurrenskraftoch innovation. Näringslivet har hittillsinte ökat sitt deltagande i EU-programmenlika mycket som de svenskalärosätena har gjort. Chanserna tillmer europeiskt samarbete förväntas nubland annat stiga genom EUs beslut attsatsa på ”European Institute of Innovationand Technology”, EIT. Det innebärett nytt nätverk mellan tekniska universiteti medlemsländerna.En annan detalj i propositionen äratt regeringen säger nej till utredningsförslagetom att slå samman de statligaforskningsfinansiärerna till ett enda organ.Det behövs en pluralism och chanserför forskare som fått nej på ett ställeatt kunna få en ”second opinion” av ettannat, skriver regeringen. •bJÖRN JERKERT


10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Medvind för vindkraftsforskningenSAMARBETE Ericsson har offentliggjortsitt nya samarbete med Uppsalauniversitet och avknoppningsföretagetVertical Wind AB för attutveckla miljövänliga vindkraftsdrivnaradiomaster. Det är en storframgång för forskargruppens banbrytandetekniska lösning för vindkraft.2007 lanserade Ericsson en nymiljövänlig radiomast, kallad TowerTube, som nu ska drivas av det innovativasystem för vindkraftsdriven elproduktion,som utvecklats av Uppsala universitets forskare.– Till skillnad från befintliga vindkraftverk ingår ingen propelleri systemet, utan turbinen roterar runt ett torn av cement, sägerAnders Hallberg rektor vid Uppsala universitet.Kraftverket tardärmed mindre plats i anspråk och risken för störningar av radioantenneni tornets topp försvinner.Forskningen vid universitetets avdelning för elektricitetsläravid Ångströmlaboratoriet syftar till enklare, effektivare och tillförlitligarevindkraftverk med mindre oönskade effekter på människoroch natur. UUAB är delägare i Vertical Wind.•Kommuners belysning tar mycket elLARM Okunskap om elförbrukningen kostar kommunala miljoner– och tusentals ton koldioxid.Svenska kommuner slösar elenergi,det visar en ny undersökning som Belysningsbranschen låtitgenomföra bland miljö-, energi- och fastighetsansvariga i landetskommuner. Hela 30 procent av en offentlig organisations genomsnittligaelförbrukning går till belysning, och här kan man relativtenkelt göra stora vinster för ekonomi och miljö genom ny teknikoch ett medvetet förhållningssätt.– Klimat- och miljöfrågan är ett hett ämne bland internationellatoppolitiker, medier och bland allmänheten, men hos deansvariga i kommunerna visar sig intresset inte vara lika stort,heter det i rapporten från Belysningsbranschen. •TeknikföretagensJohan Ancker med iTeknikdelegationenRegeringen har nu utsett ledamöteri den tidigare aviseradedelegationen somska arbeta för att undvikaen framtida ingenjörsbrist.Ett av namnen är JohanAncker, chef för industriellutveckling, Teknikföretagen.Uppgiften är attvidta olika åtgärder för attöka ungdomars intresse förutbildningar inom matematik,naturvetenskap, teknikoch IT.INTRESSE Delegationen skaockså föreslå hur olika aktörerkan samverka för att skapaett större intresse för dessaämnen.Delegationen kommer, somtidigare meddelats, att ledas avVolvo ABs vd Leif Johansson.Nu är den övriga sammansättningenklar.Teknikföretagen välkomnarbeslutet att tillsätta Teknikdelegationen.– Särskilt tillfredsställandeär att regeringen framhållerkopplingen mellan välutbildademedarbetare med teknisk,Johan Ancker, chef industriellutveckling, Teknikföretagenmatematisk och naturvetenskapligkompetens och Sverigesmöjligheter att med svenskteknik och industriproduktionligga i internationell framkant,säger Johan Ancker. Hanbetonar också att delegationensinriktning på hela utbildningsväsendet– från förskolatill högskola – ökar möjligheternatill framgång.Delegationen ska slutredovisasitt uppdrag senast den 30april 2010, men ska också arbetautåtriktat under tiden,exempelvis via kampanjer. •Lotta ForsmanTEKNIKDELEGATIONENJohan Ancker Chef industriellutveckling, TeknikföretagenPaula BäckmanVerksamhetschef, BalthazarHelen Dannetun Professoroch dekan, LinköpingsuniversitetAnne-Marie FranssonFörbundsdirektör, IT- ochtelekomföretagenKarin Glader Studerande,Chalmers tekniska högskolaPeter Gudmundson Rektor,Kungliga tekniska högskolanLars Hagel Chef för externaforskningssamarbeten, GEHealthcareUrsula Hass Rektor, Blekingetekniska högskolaPhilip Kapper Studerande,Norra RealMaria Khorsand Vd,SP Sveriges tekniskaforskningsinstitutPeter LarssonSamhällspolitisk direktör,Sveriges ingenjörerCamilla ModéerGeneralsekreterare,Vetenskap & AllmänhetBjörn O. Nilsson Vd, Kungl.ingenjörs vetenskapsakademienAnna-Maria WibergStuderande, UppsalauniversitetKemikaliekunskapför teknikföretag2 december 2008, JönköpingKunskap om kemikaliefrågor i denegna verksamheten både förproduktion och produkter är viktigför varje företag.Vilka kemiska risker som finns ochhur man sköter kemikalie kontrollenmen även om olika uppgifter ochansvar inom företaget.Utbildningen Kemikaliekunskapför teknikföretag ger grundläg gandekunskap om kemikalie frågor iföretagets verksamhet, både förproduktion och produkter.Mer information och anmälan:www teknikforetagen.seSök utmärkelsenÅrets Teknikutbildning!Årets Teknikutbildning är Teknikföretagens utmärkelse föratt uppmuntra och belöna framstående teknikundervisningsamt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.Våren 2009 belönas grundskolor med bra teknikprojekt ochväl fungerande samarbeten mellan företag och gymnasieskoloreller högskolor.Mer information påwww.teknikforetagen.se


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 11Artikel ledde till nya ingenjörerArtikeln om en svensk personalrekryterarei Ukrainasatte fart på Örjan Wahlbergpå Morgårdshammar.Nu har företaget sex lokaltanställda konstruktörer ochdet finns planer på fler.– Vi har blivit fantastiskt fint mottagna på Morgårdshammar.Alla är så vänliga säger Oleksii Salamanin,Natalia Vorozhba och Anatolii Aramonov, konstruktörerfrån Daneli/MH-kontoret i Dnipropetrovsk.REKRYTERING Det lönar sig attläsa Teknikföretagen Direkt.Örjan Wahlberg var inhoppandekonstruktionschef påMorgårdshammar i Smedjebackenoch han hade problem.– Vi behövde öka vår kapacitetoch sänka våra kostnader,säger han.Morgårdshammar konstruerarvalsverk. Företaget ritar helamaskinuppställningar och beställerdet som behövs hos olikaunderleverantörer. Men det harvarit svårt att hitta personal, såandelen inköpta konsulttjänsterblev ganska hög.– Vi kände att vi ville ha litemer kontroll. Därför komden här artikeln som en lämpliginput.Bra grundkunskaperI intervjun i TeknikföretagenDirekt nr 3/2006 berättadesvenska Clara Bodin att de tekniskagrundkunskaperna är godabland högskoleutbildade ingenjöreri Ukraina. Tricket är attknyta dem till sig och vidareutbildadem i det egna företaget.Örjan Wahlberg tog kontaktmed henne och förankradedet hos Morgårdshammarsägare, den italienska koncernenDanieli.– Då visade det sig att de redanhade kontor i Dnipropetrovski Ukraina där ett trettiotalkonstruktörer gjorde ungefärdet vi behövde.Morgårdshammar kunde gåin i en existerande struktur. Detfanns lokal, arbetsledning ochen juridisk person med alla tillståndklara.EFTERFRÅGANAlla slags ingenjörer är efterfrågadeav västföretag sometablerar sig i Ukraina, enligtClara Bodin, den personalrekryteraresom Morgårdshammaranvände.Det gäller särskilt beräkningsingenjörer,elektroingenjörer,civilingenjörer och specialisterpå bygg, vatten, ventilation,automation och IT.Det enda som behövdesvar ingenjörer. På försommaren2007 gjordes den första rekryteringsomgången.Då anställdestvå som varit igångungefär ett år. I mars i år rekryteradesfyra till.Två månader i SverigeAlla sex har varit två månaderi Morgårdshammar för att lärasig systemen och lära kännadem de ska samarbeta med.De sitter nu på kontoret iDnipropetrovsk och kommunicerarmed huvudkontoret iSmedjebacken via FTP-server,mail och telefon.Varje ukrainare har enhandledare i Sverige som läggerut delar av ett projekt påkollegan i Dnipropetrovsk.Idag är Örjan Wahlbergkonsult åt Morgårdshammar.Peter Bergkvist är konstruktionschefsedan januari 2007och ansvarar för att allt fungerar.En bra rekrytering är nyckeltill det mesta, betonar han:– Vi har lärt oss en del mellanförsta och andra omgången.Helst hade vi velat ha en blandningav seniorer som kan alltoch unga nyutbildade. Men deäldre sitter säkert och är inteintresserade av att arbeta i ettvästerländskt företag. Därför äralla nyanställda mellan 22 och27 år, säger Peter Bergkvist.Lita inte på betygenMorgårdshammar upptäckteockså att betyg inte alltid är såmycket värda.– En del hade väldigt brabetyg men besatt inte kunskaperna.Därför har vi tagit överen modell från vår ägare Danieli.Efter den första rekryteringengörs ett tvådagars testdär vi får känna på vad var ochen kan, berättar Peter Bergkvist.Har ni lyckats i rekryteringen,tycker du?– Ja, vi har hittat väldigt braindivider. Och vi har gjort ettmycket noggrannare urval änvi gör i Sverige.Allt som har med byråkrati,korruption och märkligaregler har Morgårdshammarsluppit eftersom koncernen redanhar en fungerande strukturi Ukraina som nu snart harhundra anställda.– Det var nog en förutsättningför att kunna gå in. Skullevi göra allt från början hadedet tagit flera år, säger ÖrjanWahlberg.Då är det inte säkert att valetfallit på Ukraina.– Nej, då hade vi nog tagit ettmer utvecklat land, till exempelPolen. Men då hade vi intekommit ända fram när det gällerkostnaderna.Kostar en fjärdedelNu är de interna kostnadernaper timme i Ukraina en fjärdedelav vad de är i Sverige. Detbygger på att koncernen redantagit igångsättningskostnaden.Men det finns stora skillnaderi mentalitet och arbetssätt.Man kan inte vänta sig egnainitiativ och det behövs merFoto: Jan-Olov Schröderkontroll så att jobbet verkligenblir gjort.Dessutom tycker ÖrjanWahlberg sig ha sett att de sominte är födda in i de rätta familjerna,har räknat bort möjlighetenatt göra karriär. Debehöver stärkas.Att Sverige från i decemberunderlättar rekryteringen frånländer utanför EU har baramarginell betydelse för Morgårdshammarsukrainare.– Kanske kan det bli aktuelltatt erbjuda jobb i Sverige omnågon visar sig ha spetsegenskaper,men det är ingen avsiktvi har haft. Och det är inte säkertatt någon vill flytta hit, sägerPeter Bergkvist.Då kan de nya reglerna varaintressantare vid andra rekryteringar.– Vi letar ju folk överallt.Om vi får lättare att erbjudastudenter från andra länderjobb i Sverige, så kan det varaväldigt betydelsefullt, sägerPeter Bergkvist. •böRGE NILSSON/Textra


12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Förändringar i Teknikföretagens ledningAnders Weihe ny förhandlingschefCHEFER Från och med den 1 november blirTeknikföretagens chefsjurist Anders Weiheockså förhandlingschef. Detta då hittillsvarandeförhandlingschefen och vice vdKarl Olof Stenqvist går i pension. I sambandmed dennes pension kommer titelnvice verkställande direktör i föreningen intelängre att finnas kvar.Anders Weihe har arbetat i Teknikföretagensedan 1997 och varit chefsjurist sedanAnders Weihe.1999. Tomas Undin tillträder den nyinrättade tjänsten som biträdandeförhandlingschef. Tomas har arbetat i Teknikföretagen sedan2001. Karl Olof Stenqvist kommer från den 1 november ochtills vidare att stå till föreningens förfogande för särskilda uppdragbland annat i lilla förhandlingsdelegationen för de pågåendehuvudavtalsförhandlingarna och kommer fortsatt att inneha ettantal styrelseuppdrag för Teknikföretagens räkning. •Svenska industrisektorervinnare i EUs ramprogramSTÄRKT EUs ramprogram för forskning och utveckling har stärktsvenska industrisektorer med stora företag och starka branschorganisationer.Däremot har branscher med mindre företag ochsvagare samordning haft svårare att hävda sig. För universitetensdel är det svårare att se tydliga effekter. Det visar en ny undersökningav hur EU-programmen har påverkat fyra svenska industrisektoreroch fem universitet.VINNOVA fick förra året regeringens uppdrag att, tillsammansmed några andra myndigheter analysera effekterna för näringslivoch forskning av det svenska deltagandet i EUs ramprogram förforskning och utveckling. Studien visar bland annat att i industribranschernafordon samt informations- och kommunikationsteknik,med stora företag och starka europeiska branschföreningar,så har ramprogrammen stärkt företagens förmåga att utvecklainnovationer. Dessa branscher har genom lobbying kunnat bestämmaen stor del av forskningsagendan i ramprogrammen. •Nya medlemmari TeknikföretagenAotea Profilprodukter AB, KarlshamnCalix Bor AB, BorElexator AB, HägerstenEmerson Process Management AB, KarlstadFosieborg AB, MalmöFrost Production AB, MoraGällivare Industrservice AB, MalmbergetHillex AB, HillerstorpHykab Industries AB, FrillesåsM Industri Byggnads AB, GrimslövMalmö Intervision Visual Service AB, MalmöMekaniska Construktioner i KoskullskulleNimex AB, MullsjöStorebro Service-System AB, StorebroYdre Skåp AB, ÖsterbymoArbetsrättMånga frågor omfackliga relationerVem är facklig förtroendeman,vad är facklig verksamhetenligt förtroendemannalagenoch vilka rättigheterhar en facklig förtroendeman?Det är några av de frågorTeknikföretagen ofta får frånsina medlemsföretag ochsom också besvarades vidTeknikföretagens arbetsrättsdagi oktober.LISTA ”Våra fackliga relationer”var temat för seminariet,som bland annat informeradeom att fackliga förtroendemän,som företräder de anställda påarbetsplatsen ska utses av facket.Vilka dessa personer är måsteanmälas till företaget.– Kräv en lista med namn avfacket, sade Teknikföretagensförhandlingschef Karl OlofStenqvist. Den bör också angevilka funktioner respektive förtroendemanhar.En facklig förtroendemanska förhandla, förbereda förhandlingarsamt sköta vissakartläggningar som åläggs enligtlag, exempelvis kartläggningav löneskillnader medmera. Rätt till betald ledighetgäller enligt lag bara fackligtarbete som avser den egna arbetsplatsen.– Förtroendemannen ärskyldig att överlägga med företageti frågan. Slarva inte bortden rätten.Karl Olof Stenqvist, Björn Hammar och Helena Edman talade alla påarbetsrättsdagen om fackliga relationer.Det regionala facketPå små företag kommer ofta enfacklig förtroendeman från detregionala facket. Därför är listanmed anmälda namn viktig.Vem som helst från det regionalafacket har inte rätt att hatillträde till arbetsplatsen – barade anmälda namnen.Listan på funktioner kanäven vara bra för arbetsgivarenatt ha om tidsåtgången förden fackliga verksamheten drariväg. Siffror för hela industrinvisar på ett spann mellan 0,5 –1 procent av den totala arbetstidensom ägnas facklig verksamhet.– Om det ökar till över1 procent är det dags att börjagranska tidsåtgången, tyckteKarl Olof Stenqvist.Den facklige förtroendemannensarbete har skydd i lagen.Grundtanken är att haneller hon inte får hindras attfullgöra sitt uppdrag.LöneskyddFörtroendemannen har rätt attdisponera lokaler, något somvarierar från exempelvis etteget skåp på det mindre företagettill en avdelad lokal somfacklig expedition på det större.Kontorsutrustning, som datorermed mera ingår ej enligtlag, men man får på varje företagavväga vad som blir mestpraktiskt för till exempel enheltidsanställd förtroendeman.– Löneskyddet innebär attden facklige förtroendemanneninte får komma tillkorta lönemässigtpå grund av sitt uppdrag.Även om han/hon måsteomplaceras till dagtid, för attkunna arbeta facklig, ska förtroendemanneninte förloraskifttillägg, OB-ersättning medmera.– Lagstiftningen är ocksåmycket entydig kring fråganom förtroendemannens löneutveckling,underströk Stenqvist.Lönen ska utvecklas somom förtroendemannen var kvari sitt gamla jobb.Han sade att det ofta blirtvistigheter i den här fråganmen att det är mycket svårt förarbetsgivare att ha framgång ien sådan process.En facklig förtroendemanska behandlas rättvist när han/hon en dag kliver av förtroendemannarollen.Även detta ären bedömningsfråga. Man fårtitta på eventuella jämförbaragrupper i företaget. Det kanockså bli fråga om vissa utbildningsinsatserför att vederbörandeska klara sitt jobb.Arbetsrättsdagen fortsattemed att Teknikföretagens BjörnHammar och Helena Edmangick igenom basen för skyddsombudetsroll och arbetsmiljöarbetetsamt utbildning avskyddsombud och chefer.De betonade genomgåendeatt skyddsombudets roll är attvara ”vakthund” för att arbetetska bli bra..– Men ombudet kan aldriggå in och ta ifrån arbetsgivarenhans ansvar, betonade HelenaEdman. Låt inte skyddsombudetleda skyddsronderna ellerleda planeringen av nya lokaler,ny organisation, nya arbetsmetodermed mera. Ombudet skadelta, men det är arbetsgivarensom bestämmer.Dagen avslutades med ettgästframträdande av Unionensförhandlingschef Lars-BonnyRamstedt, som bland annat taladeom de pågående förhandlingarnaom ett nytt huvudavtalför den svenska arbetsmarknaden.– Även om parterna just nustår långt från varandra, trorjag vi ska hitta fram till ett nytthuvudavtal, sade han. Annarsriskerar vi att gå tillbaka till en1970 – 80-talssituation, medluftiga löneutvecklingssiffrorsom vi inte längre kan devalveraoss ur. •Lotta Forsman


Välkommen tillIndustridagen2008Den 24 november, på Berns salonger i Stockholm, arrangeras för femtegången Industridagen. Vi gästas i år av bland andra vice statsministerMaud Olofsson och USAs ambassadör i Sverige Michael Wood.KONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅL09.30 REGISTRERING OCH KAFFE10.00 VÄLKOMMENLeif Brodén, Industrikommitténs ordförande,koncernchef SödraINDUSTRINS OFFERT – AVSTÄMNINGAgneta Dreber, vd LivsmedelsföretagenAN INTERNATIONAL PERSPECTIVEON CHALLENGES AHEADMichael Wood, United States Ambassadorto SwedenFEM FÖRETAGS KLIMATARBETEHolmen, Magnus Hall, vdCementa, Fredrik Winberg, vdSSAB, Martin Pei, teknisk direktörScania, Hasse Johansson, forskningschefEricsson, Håkan Djuphammar, Vice PresidentLUNCHKONKURRENSKRAFT OCH KLIMATMÅLPeter Gossas, vd Sandvik Materials TechnologyKLIMATFRÅGAN OCH INDUSTRINS BRANSCHERMarie S. Arwidson, vd SkogsindustriernaVICE STATSMINISTERMaud OlofssonSAMVERKAN FÖR KLIMATMÅLEN – PANELPeter Honeth, statssekr. UtbildningsdepartementetJöran Hägglund, statssekr. NäringsdepartementetElisabeth Nilsson, vd JernkontoretUlf Bengtsson, ordförande Sveriges IngenjörerAnders Narvinger, vd TeknikföretagenJan-Henrik Sandberg, ordförande PappersKAFFESAMMANFATTNING AV DAGENStefan Löfven, ordförande IF Metall16.00 AVSLUTNINGLeif Brodén, ordförande IndustrikommitténMaud OlofssonMichael WoodModerator Nedjma ChaoucheAnmälan och information: www.industridagen.se


14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008Sajt för internationella studenterhjälper svenska utlandsföretagFör att ge de 28 000 internationella studenterna i Sverigeen mötesplats och för att stärka rekryteringsmöjligheternaför svenska företag i utlandet, lanseras nu sajten SwedenIn-Touch.se av Svenska institutet (SI).MÖTESPLATS Bakgrunden är attantalet internationella studenteri Sverige ökar kraftigt. I dagär de 28 000, vilket är nio procentfler än läsåret innan.Den nystartade sajten utgördet första nätverket för internationellastudenter i Sverigesom helhet, och är troligen försti världen med att på Internetsamla samtliga utbytesstudenteri ett enskilt land.– Utländska studenter kanbli viktiga informella ambassadörerför Sverige. Genom att gestudenterna en möjlighet att delamed sig av sina erfarenheter iSverige och träffa andra studentersom varit i vårt land ökarderas nytta av studierna ochde får en aktuell och förhoppningsvispositiv bild av Sverige,säger Olle Wästberg, generaldirektörvid SI.Av samtliga internationellastudenter till Sverige underläsåret 2006/07 kom enligthögskoleverket drygt en tred-jedel från länder utanför EU.Studenterna var relativt jämntfördelade könsmässigt, menöverrepresenterade inom ekonomioch teknik.Ökning från AsienHela 21 procent kom från Asien.En extra tydlig ökningmärks från Pakistan, Kina ochIndien, varifrån strömmen studentertill Sverige ökat med 41procent under 2006/07. Blandannat genom SI-administrerade”Pakistan Overseas ScholarshipScheme” kommer sedan2006 fler studenter till Sverigefrån Pakistan.Sajten SwedenInTouch.se.lanserades officiellt den 1 oktoberi år. Målet för 2008 är att nå3000 av de internationella studenternai landet. Slutgiltigtmål är att samtliga 44 svenskahögskolor och universitet finnsrepresenterade på sajten.Av dessa är de stora, somKTH, Stockholms universitet,Foto: Anna-lena ahlströmOlle Wästberg, generaldirektör vid SI ser satsningensom en möjlighet att marknadsföra Sverige genominformella ambassadörer.Umeå universitet, Jönköpingshögskola, Dalarnas högskola,Göteborgs universitet (totalt13 – 14) dels samarbetspartnersi projektet, dels mottagare avrunt 80 procent av de internationellastudenterna.Studenterna får med sajtenen gemensam yta för sina Sverigerelateradefrågor och diskussioner.När de återvänt tillsina respektive hemländer kande på SwedenInTouch.se hitta,och delta i, Sverigerelateradeevenemang i utlandet.– Sajtens första veckor serlyckosamma ut. Vi kunde redani mitten av oktober registrera584 medlemmar på sajten,varav 30 – 40 ännu inte befinnersig i Sverige – men är påväg, säger Maureen Hoppers,projektledare på SI för Sweden-InTouch.se.– Vår ambition är att studenternadelar med sig av sinaerfarenheter om Sverige påsajten till nya blivande studenter.De kommer dessutom attenklare och snabbare kunna nåsvenska företag i utlandet, somi sin tur genom sajten kan få tagpå duktiga nyutexamineradepersoner med Sverigeerfarenheter,säger hon. •LOTTA FORSMANMedlemmarnas HusMedlemmar i Teknikföretagen kan till mycketförmånliga priser boka konferenslokaler påStorgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler ivarierande storlek från 6 till 75 gäster.Läs mer påwww.teknikforetagen.se/lokalerRapportTeknikföretagen ochklimatutmaningenKlimatfrågan är en utmaning som berör oss alla isamhället. Inom transporter, industri, energi ochfastigheter har svenska teknikföretag möjlighetatt arbeta för minskade koldioxid utsläpp ochdärigenom ett bättre klimat.Detta framgår av Teknikföretagens färska klimatrapport,som pekar ut de sektorer där svenskteknikindustri har en världsledande kompetens.Klimatrapporten har inriktats på vikten avteknik och teknisk utveckling.Rapporten kan kan beställas eller laddas ner påwww.teknikforetagen.seInformation & bokning 08-782 08 01


TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #7 NOVEMBER 2008 15Teknikföretag får nya uppgifter med REACHKemikalielagen REACHinnebär helt nya uppgifterför teknikföretag. Det finnsingen anledning till panik –men företagen måste snarastidentifiera sina roller ivärdekedjan. Nu handlar detom att vara inköpare ochleverantör.FRÅGOR Det säger KennyKvarnström, Teknikföretagentill alla de medlemsföretag somförskräckta undrar vad dennya EU-förordningen om kemikalieregistrering,REACH,egentligen kräver av dem.Snårigheterna i REACHhar runt om i landet orsakatmånga frågor och mycketosäkerhet – i synnerhet blandmindre teknikföretag – somförsöker sätta sig in i lagstiftningenoch förstå den.En av dem som hört av sigtill Teknikföretagen är HansNyrell, miljö- och kvalitetschefpå Ewes Stålfjäder i Bredaryd,som efter en myndighetsinformationom REACH, kändestor frustration över de oklarabegreppen, definitionerna ochtolkningarna i lagen.– Vi som användare behöverinformation om tolkningoch praktisk tillämpning, sägerhan inte om kontroll ochtillsyn. (Se artikel nedan)Bra kunder– Lagen är komplex, ja, sägerKenny Kvarnström. Men detviktiga är att REACH står förett helt nytt sätt att göra miljölag.Angreppssättet är merövergripande än i tidigare lagstiftning,då man brukat utgåfrån en viss miljörisk eller vissbransch.– Bredden i REACH orsakarflera av oklarheterna, sägerKvarnström, eftersom olikaföretag har skilda uppgifteroch roller. Lagen är en sak, sägerhan. Relationerna mellankund och leverantör, däremotstår inte i lagen, men det ärdetta förhållande teknikföretagmåste ta fasta på.– Teknikföretagens kurs ärtydlig på den här punkten –våra medlemsföretag vinnerpå att vara kunniga kunderoch ställa leverantörskrav.REACH gäller för alla EUföretagsom tillverkar, importerar,distribuerar eller använderett kemiskt ämne somAlla teknikföretag har inte känt sig berörda av REACH, men även stål somexempelvis fjädertråd är att betrakta som en kemisk produkt.sådant – eller i en så kallad beredning.Men även de egnaprodukter företagen tillverkar,”varorna” berörs av reglerna.Importerar man kemikalier ärdet exempelvis viktigt att intemissa förhandsregistreringensom pågår fram till den 1 decemberi år.Kenny Kvarnström villdock understryka att det väsentliganu är att se förändringarnasom en inköpsfråga,att hitta företagets alldeles egnaroll samt att göra sin hemuppgiftvad gäller den egnaproduktionen.Metallbearbetning– De industriföretag i Värnamoregionensom deltog pålänsstyrelsens informationsmöteblev faktiskt rejält uppskrämda,berättar Hans Nyrell,Ewes Stålfjäder. Det varmycket fokus på övervakningoch straffsatser medan vår rollsom användarföretag berördesflyktigt.Ewes som är ett ganska typisktmetallbearbetande företagmed 130 anställda och enomsättning på 170 miljonerkronor har kontakter med ettstort antal branscher.– Tyvärr har det varit tystom REACH, kanske för att företageninte känt sig berörda.Men det visade sig att ävenstål, exempelvis fjädertråd äratt betrakta som en kemiskprodukt. Det är ju bekant förleverantörer till fordonsindustrinatt legeringar och ytbehandlingarbryts till olikaä m ne n .– Vi gick därifrån utan attha fått klarhet i definitioneroch begrepp och vår egen rollsom användarföretag, sägerNyrell.Nu råder Hans Nyrellandra teknikföretag att införREACH identifiera sin egen situation,för att förstå kedjanoch var i den man befinner sig.Ewes har i det syftet gått uttill leverantörer och kunderMindre företag behöver hjälpHur ska REACH tillämpas,hur definieras kemikalie,ämne och vara och vad ären ned- eller uppströmsanvändare?Det är några avde frågor som Hans Nyrell,Ewes Fjäder sammanställtoch fått svar på av Teknikföretagen.OKLART – Eftersom mycketi förordningen upplevs somsvårt och mångtydigt är detTeknikföretagens uppgift attanpassa tillämpningen för tillverkareav varor och då specielltmindre företag, säger KennyKvarnström. Tanken äratt kunden ska få användbarkunskap i och med leveransenav kemikalier.En grundregel är att registreringspliktenligt REACHska ske för ämnen som köps/Kenny Kvarnström,Teknikföretagen.Foto: IStockphotosäljs i merän 1 ton perår. Se ävenfaktarutanför olikadefinitioner.Underoktober publiceradedeneuropeiskakemikaliemyndig-heten i Helsingfors (ECHA) enförsta lista över speciellt farligaämnen (nu 16 stycken) somkan behöva tillståndsprövas.Listan väntas så småningomutökas till kanske flera tusenämnen.För varje importör av ämnentill EU på mer än 1 ton perår finns det registreringsskyldighet.•Lotta ForsmAN’De industriföretagsom deltog påläns styrelsens informationsmöteblevfaktiskt rejält uppskrämda.Hans Nyrellmed vad vi förväntar oss avdem respektive vilken informationvi kommer att tillhandahålla.Nyrell påpekar slutligen attteknikföretag både kan vara användare– och samtidigt leverantör.En avfallsprodukt sominnehåller kemiska ämnen kanexempelvis säljas vidare i ställetför att destrueras. •Lotta ForsmanDefinitioner REACHÄmneKemiskt grundämne och föreningarav detta, inklusivevissa tillsatserBeredningBlandning eller lösning avtvå eller flera ämnenVaraFöremål som i produktionenfår en form, yta eller designsom bestämmer funktioneni högre grad än den kemiskasammansättningenTillverkareFysisk eller juridisk personi EU som i EU tillverkar ettämneNedströmsanvändareFysisk/juridisk person i EU,annan än tillverkare eller importör,som använder ettämne i sin verksamhet.


Posttidning BPRESSGRANNARStorsatsning påvassare teknikutbildningTeknikcollege Mälardalen invigdes igår med pompa och ståt på Rinmangymnasieti Eskilstuna. Det är enstorsatsning som ska ge eleverna påindustri- och teknikprogrammen envassare utbildning och ge industriföretageni regionen den arbetskraft devill ha.Begreppet Teknikcollege har etableratsav Teknikföretagen tillsammansmed IF Metall och övriga fackoch arbetsgivarorganisationer inomIndustrikommittén.Folket 11/10/08Sverige dras neri det stora, svarta hålet?Maud Olofsson har hårdnackat vägratatt träffa IF Metall. Tänk tanken atten s-märkt näringsminister avfärdatTeknikföretagens ledning med sammamaktfullkomliga nonchalans. Dåhade nyhetsjournalisterna fått krupp.Nu rämnar marken under fordonsindustrinshjul, inte ens Olofsson kanbehandla IF Metall som något somkatten släpat in. Kolla www.ifmetall.se och du hittar ett konstruktivt förslagsbatteritill åtgärder.Corren.se 10/10/08Lagstadgademinimilöner i hela EU?Europaparlamentet antog idag en resolutionsom bland annat efterlyserminimilöner i alla EU-länder. Omdet blir verklighet är den nuvarandesvenska Laval-diskussionen död, trorAnders Weihe, Teknikföretagen.– Välståndet i de nya medlemsländernaökar eftersom de kan utnyttjasina konkurrensfördelar så det finnsdefinitivt en protektionism i det härsom kläs i att man vill skydda arbetstagarna,säger Anders Weihe.Lag&Avtal 09/10/08Export till Indienger jobb i SverigeSvenska industriföretag har på någraår vuxit till 20 000 anställda i Indien.Teknikföretagen menar att det intesker på bekostnad av utvecklingeni Sverige. Tvärtom räknar man medatt det givit 1700 nya svenska jobb.Förklaringen är att den svenska teknikexportentill Indien ökat med åttamiljarder. Då man vet vilket värdeen svensk industriarbetare skapar, gårdet att räkna ut hur många jobb exportenär värd.Dagens Nyheter 11/09/08Intervjun: Björn O. NilssonNye IVA-chefen skruvar upp tempotSveriges innovationskraftoch ungas intresseför naturvetenskap ochteknik är frågor somKungliga IngenjörsvetenskapsakademienIVAsnye chef Björn O. Nilssonbrinner för. Och hanär inte rädd för att görakontroversiella utspel föratt driva på politikerna.Sedan den 1 augusti är Björn O.Nilsson vd för IVA, något hansjälv beskriver som ”världensroligaste jobb”. Han är tillsattpå ett sexårigt förordnande och underden perioden vill han hinna genomföramycket.– Det viktigaste är att utnyttja IVAsom en plattform för att få in sakligheti debatten kring ingenjörsvetenskap. Vikan göra oberoende politiska utspel ochvi har en uttalad ambition att agera snabbarei frågor där det krävs en oberoendekunskapsaktör, säger han.IVA försöker med sitt expertnätverkse in i framtiden och driva projekt för attge ett underlag för politikerna. Grundat1913 är IVA världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi.I sin kompetensbankhar man nära 1 000 svenska och utländskainvalda ledamöter och ett 250-tal ledamöteri IVAs Näringslivsråd.Nye IVA-chefen Björn O. Nilsson vill att statensforskningsanslag ska bli mer behovsorienterade.Unga prioriterasEn akut fråga är att öka ungdomars intresseför naturvetenskap och teknik. Detär ett ämne som Björn O. Nilssons företrädareLena Treschow Torell driver i detav regeringen tillsatta globaliseringsrådetoch som även Teknikföretagen prioriterarhögt.– Här är det motiverat med kraftfullaåtgärder. Det skulle vara rena katastrofenför Sverige om vi inte lyckas engageraungdomar inom naturvetenskapliga ochtekniska ämnen.Björn O. Nilsson har precis blivit invaldsom ledamot i regeringens Teknikdelegation.Med 40 ”fräscha” miljonerhar delegationen till i april 2010 på sig attgenomföra åtgärder och utarbeta riktlinjer.(Se även sidan 10)– Eftersom tiden är knapp kommerpengarna sannolikt att främst användastill att vidga pågående projekt. Den centralafunktionen är att stötta skolan påolika sätt och samtidigt tänka på att lärarnafortfarande ska stå i centrum.I samverkan med exempelvis Teknikföretagenkan IVA bidra till att få upp intressetför och statusen på ingenjörsyrket.– Ingenjörer ska bli förebilder förunga och vi måste få fram att det krävsteknik för att lösa de allra viktigaste frågorna.Budskapet ska vara att om du villvara med och rädda världen ska du bliingenjör.Slopa svensk forskningsparadoxNågra timmar efter att Teknikföretagenintervjuat Björn O. Nilsson ska han hållaett öppningsanförande på IVAs seminariumom innovationskraft där diskussionom vilka åtgärder som krävs för attstimulera företagens forskning står påagendan. IVA-chefen ska betona viktenav att FoU-resurserna inte hotas vid sämretider.– Jag lägger fram tre skäl till varför detär så viktigt att stärka innovationskrafteni företag just nu: globaliseringen, snabbateknikskiften och klimathotet.Björn O. Nilsson berättar också om”den svenska forskningsparadoxen”. Trotsatt Sverige är bäst i klassen inom innovationär vi medelmåttor på att omsättaBjörn O. NilssonFotograf: Pär RönnbergFödd: 1956Utbildning: doktor i biokemi vid KTH1986, docent 1991.Karriär: 1986-88 Genentech i USA,Pharmaciakoncernen i över tio år,2001-05 vd Karo Bio, 2005-06direktör, affärs- och teknikutvecklingBiacore, 2007-08 direktör,affärsutveckling, Biovitrum.Familj: Fru och två söner.Sportmerit: Vann Finnkampen 1980på 1500 meter löpningforskning till industriella tillämpningar.Enligt IVA-chefen måste regeringenåtgärda detta i höstens forsknings- ochinnovationsproposition.– Det jag hoppas på mest med forskningspropositionenär att regeringenminst dubblar anslagen till företagensinnovationer istället för att så stora resurserska läggas på basforskning. Sverige haren övertro på grundforskningens roll inominnovation, men vi måste styra forskningenmer åt att bli behovsorienterad.Björn O Nilsson hyllar också Sverigesentreprenörer och kräver olika incitament,exempelvis skattesänkningar, föratt gynna deras satsningar.– Vi bör underlätta för landets entreprenörer,som även finns inom storföretagen.De är våra hjältar. • Fia Forsman

More magazines by this user
Similar magazines