12.07.2015 Views

FULLTEXT01

FULLTEXT01

FULLTEXT01

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

I analogi med Frankhams beskrivning om övertygande metaforer, använderCardini (2006) formuleringen ‟akademiska narrativ‟ för att beskriva lanseringenav både nätverk och partnerskap, begrepp som hon för övrigt menar tenderaratt överlappa varandra. Angående lanseringen av partnerskapsbegreppet skriverCardini (2006):Theoretically, the term is part of and blurs with a wider family of conceptssuch as networks, cooperation, coordination and trust. Words that are allconnected to academic and political discourses that tend to support the ideathat partnerships are original, neutral and superior forms of organizingsocial welfare. (s.394)Cardini syftar med begreppet ‟akademiska narrativ‟ bland annat på att denakademiska och den politiska diskursen ömsesidigt verkar understödjalanseringen av partnerskap, och att denna samdräkt döljer det ideologiska arbetesom en sådan lansering i praktiken innebär.En delvis liknande iakttagelse som den Cardini (2006) för fram, gör Fejes(2006), fastän hans iakttagelse gäller talet om livslångt lärande. Han beskriverdet vara ett narrativ präglat av en sorts paradisisk agenda uppbyggd kring löftenom en kapacitet med vars hjälp alla möjliga drömmar ska gå att göra tillverklighet. Det vill säga en motsvarighet till de utfästelser som Frankham (2006)menar att lärande nätverk kan förknippas med. Löftena angående livslångtlärande riktas, enligt Fejes (2006), inte bara till enskilda individer utan lanserasframför allt som en form av nationell terapi och som en sorts styrningsstrategi.Han skriver bland annat: “The planetspeak discourse (Nóvoa, 2002) of lifelonglearning has been inscribed in Sweden as a „truth‟ and a remedy to Sweden as awelfare state in the forefront of the world” (Fejes, 2006, s.711). I det någotbrokiga, men likväl diskursivt sammansvurna, sällskap av yttringar, praktikeroch imperativ, vilka jag summariskt presenterat ovan, utgör talet omskolutveckling ett typiskt inslag.1.3 SkolutvecklingSkolutveckling är ett begrepp som under de senaste omkring 15 åren på allvarhar etablerat sig i såväl svensk skolpolitik som i svensk skolforskning.Upprättandet av ett fackligt skolutvecklingsavtal med Svenska kommunför-12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!