FULLTEXT01

Skolutveckling kan låta självklart, angeläget och behjärtansvärt på samma sättsom exempelvis mödravård och elevvård 6 kan göra det. Men redan sådanabenämnanden förutsätter något, såsom att mödrar och elever skulle vara särskiltbetjänta av vård eller att skola skulle vara särskilt betjänt av utveckling.Naturligtvis kan också den sortens axiom ställas i fråga, då de i själva verket rörsig om historiskt specifika erbjudanden och om vissa sätt att tänka, vilka hadekunnat se annorlunda ut respektive ”kunnat tänkas annorlunda - och också har”sett annorlunda ut respektive ”tänkts annorlunda” (Börjesson, 2003, s.20).Med den smått legendariska studien Laboratory life visade Latour och Woolgar(1979/1986) hur forskning handlar om faktaproduktion snarare än omfaktasökande. Det vill säga vetenskaplig verksamhet i likhet med annatmänskligt meningsskapande innebär att konstruera verkligheten i konkurrensmed andra versioner utifrån tillgängliga resurser och inom vissa diskursivt sattaramar. Även den som forskar har alltså sina mer eller mindre historiskt givnaformuleringar, konstruktioner och repertoarer att tillgå, vilka utifrån enrelativistisk utgångspunkt det finns skäl att reflektera över, dekonstruera ochvara vaksam på. En slutsats som Latour och Woolgar (1979/1986) drar motbakgrund av sin studie är att samhällsvetenskapligt inriktad forskning måstehantera ett slags hyperreflexivitet och att det är den enda validitet som kananses vara befogad i sådana sammanhang.Wetherell och Potter (1992) beskriver, i analogi med ovanstående, ideologi somnågot som uppträder också i vetenskapliga påståenden och sammanhang.Därför, menar de, bör vetenskapen göras tillgänglig för kritisk uppmärksamhet.En sådan kritisk uppmärksamhet innebär, enligt dem, just ett slagsdekonstruerande analys av de processer eller diskursiva praktiker, som bidrar tillatt fixera vissa påståenden och tillskriva dem auktoritet som neutrala fakta ochsanning.Det finns, påstår Foucault (1977/2003), anledning att förhålla sig särskiltskeptisk till arrangemang eller ‟maktritualer' präglade av frihets- och möjlighetsanspråksom exempelvis får subjekt att känna sig bemyndigade, vilket medFoucualts vokabulär beskrivs som ‟självdisciplinering‟. Auktoritära tendenseroch maktanspråk kan, för att följa Foucault (1980,1977/2003) ytterligare,nämligen mycket väl göra sig gällande i en till synes demokratisk diskurs.Foucault (1988a, 1971/1993) rekommenderar alltså en skeptisk hållning till6 Begreppet elevvård försvinner ur skollagen fr.o.m. 1 juli 2011 och ersätts av elevhälsa (SFS2010:800)16