ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

uppsagd.files.wordpress.com

ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

AEI0-S498ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNINGFÖR ÅR 2011FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEinklusive Bolagsstyrningsrapport2011 års resultatKoncernens omsättning och resultat för år 2011 (2010):FörsäljningsintäkterRörelseresultatResultat före skattResultat efter skatt856 MSEK (934 MSEK)-112 MSEK (-179 MSEK)-112 MSEK ( 34 MSEK)-123 MSEK ( 62 MSEK)Svenska rymdaktiebolagets uppdrag och verksamhetBolagsordningens ändamålsparagraf har följande lydelse:Bolaget skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driftenav Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.Under april 2011 bytte Svenska rymdaktiebolaget marknadsföringsnamn från Rymdbolagettill det internationellt mer kända varumärket SSC och använder därför beteckningen SSCframöver. Det legala namnet Svenska rymdaktiebolaget kvarstår.SSC erbjuder en portfölj av produkter och tjänster som underlättar för kunderna att utnyttjade möjligheter som rymdtekniken erbjuder. SSC investerar i rymdverksamhet med godatillväxtmöjligheter och bra avkastning. SSC fortsätter att positionera sig som ett ledandeglobalt företag inom utvalda marknadssegment med ambitionen att inom dessa varanummer ett eller två på världsmarknaden.SSCs affärsverksamhet har under året bedrivits i moderbolaget och dotterbolag genom fyraoperativa affärsområden efter försäljningen av divisionen Space Systems den 30 juni 2011,nämligen:Satellite Management SystemsScience ServicesAerospace ServicesAirborne SystemsSvenska rymdaktiebolagetSolna strandväg 86, 171 04 SolnaFaktureringsadress: Box 4207, 171 04 SolnaTel: 08-627 62 00, Fax: 08-98 70 69www.sscspace.comReg.no. 556166-5836Styrelsens säte: Kiruna


2Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagen bedrivs vid följandearbetsplatser:Solna strandEsrange Space CenterSalmijärviVidselStockholm Teleport, ÅgestaUppsala Science ParkRepresentationskontor öppnades 2008 i Beijing i Kina och är under etablering i Bangkok,Thailand. Internationellt har SSC verksamhet genom dotter- och intressebolag i Tyskland,Nederländerna, Spanien, Chile, USA, Kanada, Australien och Dubai.SSC och omvärldenRymdverksamhetens kunder finns – med undantag för telekommunikationssektorn –fortfarande till stor del inom den offentliga/institutionella världen. Under 2011 har det varitfortsatta omprövningar och omprioriteringar för många länders rymdverksamheter.Samtidigt har omstruktureringen bland marknadens kommersiella aktörer fortsatt med högförändringstakt. I Europa framstår nu Tyskland jämte Frankrike som pådrivande och medambitiösa nationella mål.Flera av de deltagande länderna i samarbetet inom European Space Agency (ESA) harekonomiska problem. ESA har därför drabbats av stor osäkerhet kring den fortsattaverksamheten och tvingats till betydande neddragningar av sina rymdsatsningar. För attmöta den omfattande konsolidering som har skett i den europeiska rymdindustrin och föratt om möjligt undvika att som beställare bli helt beroende av några få stora leverantörerhar ESA beslutat att öka kraven på de stora huvudleverantörerna att anlita underleverantörerutanför den egna koncernen. Europeiska Unionen är på väg mot ökatengagemang inom rymdområdet och är bl a huvudman för det europeiska navigationssystemprojektetGalileo och för det europeiska initiativet, Global Monitoring forEnvironment and Security (GMES), som syftar till att etablera europeisk satellitkapacitetför jordobservation.Satellite Management ServicesInom affärsområdet Satellite Management Services tillhandahålls satellitkontroll,markstationstjänster och teleporttjänster från anläggningar i Kiruna, Stockholm/Ågesta ochgenom dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Chile, Kanada, Australien ochDubai.Under den senaste tioårsperioden har antalet satelliter i bana runt jorden varit mer ellermindre oförändrat. Under samma tidsperiod har omsättningen inom Satellite Managementökat sexfalt, vilket huvudsakligen berott på att intresset från satellitägarna att anlitafristående operatörer (outsourcing) har ökat väsentligt. Utvecklingen mot ökad outsourcingbedöms fortsätta, samtidigt som prognoserna säger att antalet satelliter i bana kommer attöka med 47 % under nästa tioårsperiod. Bemanningstjänsterna växer stadigt med ca 10 %per år.Under årets andra kvartal tecknade USN, SSCs amerikanska dotterbolag, ett kontrakt fördatatjänstmottagning tillsammans med norska KSAT. Två nya antenner kommer attetableras i USA, en i Kalifornien och en i Florida, samt en ny station i Punta Arenas i


3Chile. SSC har under tredje kvartalet 2011 påbörjat investeringar för dessa och antennernakommer att gå i drift 2012.Vid Esrange Space Center har ytterligare tre antenner tagits i bruk liksom en i Kanada ochen i Australien. Den i Australien parallellt med att det australienska bolaget togs ioperationellt bruk.Marknaden för satellitstationstjänster breddas successivt med fler kunder och ökat intresseför att köpa dessa tjänster kommersiellt. Samtidigt pressas priserna genom ökadkonkurrens och prismedvetenhet hos kunderna. SSCs ökade internationella närvaro harinneburit vidgade kundkontakter och nya affärer.För att förbättra erbjudandet till kunderna har SSC påbörjat uppbyggnad av ett markbaseratkommunikationsnät för dataöverföring med stor kapacitet. Avsikten är att knyta sammankoncernens olika markstationer och erbjuda överföringskapacitet även till större kunder.Ett första avtal med en betydande kund tecknades under året.Science ServicesVerksamheten omfattar dels uppsändning av sondraketer och ballonger främst inom ramenför den internationella överenskommelsen om Esrange-Andöya Special Project (EASP), delsutveckling av vetenskaplig instrumentering och nyttolaster/experimentutrustning försondraket- och ballongverksamheten.Årets projektverksamhet har varit omfattande. Fem sondraketer har för kunders räkningsänts upp från Esrange Space Center. Tre inom vetenskaplig forskning samt tvåstudentraketer.Under året släpptes 22 höghöjdsballonger, några av dem med syftet att studera stratosfäreni den arktiska regionen ur klimatförändringsperspektiv.Japanska JAXAs experiment med att mäta och studera ljudbangarnas signatur inför JAXAsvidare utveckling av ett supersoniskt flygplan utfördes med positivt utfall under majmånad.Förberedelser pågår fortsatt för att möjliggöra cirkumpolära ballongflygningar, vilket gerSSC möjlighet att överflyga eller landa i Ryssland med vetenskapliga ballongnyttolaster.Aerospace ServicesAffärsområdet omfattar den verksamhet som SSC sedan mars 2007 bedriver vid FörsvaretsMaterielverks (FMV) försöksanläggning i Vidsel.SSCs personal svarar för driften av i huvudsak mät- och följsystem vid FMVs anläggningRFN i Vidsel. Under 2011 genomfördes ett flertal prov med nationella och internationellakunder.På uppdrag av FMV har SSCs personal bedrivit ett stort antal utvecklingsprojekt i syfte attmodernisera, öka kapacitet och förbättra provsystem och andra tekniska system.Under 2011 övertog FMV säljansvaret i sin helhet för tjänsterna avseende North EuropeanAerospace Test range (NEAT), vilket tidigare var ett samarbete mellan SSC och FMV.


4Airborne SystemsInom Airborne Systems levererar SSC flygburna system för kustbevakningsuppgifter, iförsta hand övervakning av oljeutsläpp och fiske.Globalt ökar intresset för havsövervakning beroende på stigande fokus på såväl miljö- ochfiskeövervakning som sjösäkerhetsfrågor. Samtidigt efterfrågas på vissa marknader alltmer integrerade lednings- och övervakningssystem vilket ökar den tekniska nivån iefterfrågade system och gör marknadssituationen mer komplex.Kontrakt skrevs under 2011 med den finska gränsbevakningen om uppgradering av deMSS 6000 system de har ombord på sina flygplan. Uppgraderingen syftar till att ytterligareförbättra övervakningen av bland annat oljespill och tjuvfiske i Östersjön.På grund av kraftigt försenade flygplansleveranser levererades inget komplett nytt systemunder 2011, utan leveranserna är framflyttade till 2012.Space SystemsDivisionen Space Systems såldes den 30 juni 2011 till det tyska rymdföretaget OHBSystems som då startade det svenska bolaget OHB Sweden.Space Systems arbetade i huvudsak mot institutionella marknader med svenskaRymdstyrelsen och ESA som traditionellt viktigaste uppdragsgivare. 2009 och 2010innebar kraftigt minskade beställningsvolymer. Mot bakgrund av den försämradeorderingången och bedömd övertalighet inom Space Systems såldes divisionen den 30 juni2011.Utveckling av resultat och finansiell ställning under 2011Koncernens intäkter för året uppgick till 855,9 MSEK, 8,4 % lägre än föregående år.Den minskade omsättningen härrör till största del till den avyttrade Space SystemsDivision. Divisionens andel av koncernens omsättning har inte varit så väsentlig attdenna skulle särredovisats som en avvecklad verksamhet. De minskade intäkterna beroräven på oregelbundenheten i koncernens projektverksamhet samt förseningar i projekt,vilket också återspeglas genom variationer i externa kostnader.Koncernens rörelseresultat är -112,0 MSEK (-178,7 MSEK). Rörelseresultatet har bl abelastats med planenliga avskrivningar på förvärvade i huvudsak immateriella tillgångari SSC Chile och USN om totalt 18,6 MSEK (32,5 MSEK).Vid nyttjandevärdesberäkning har vidare framkommit nedskrivningsbehov i utländskadotterbolag om totalt 91,6 MSEK (41,9 MSEK), vilket belastat resultatet. Resultatet harpåverkats positivt av upplösning av omstruktureringsreserv med 29,2 MSEK.Koncernens finansiella resultat uppgår till -0,1 MSEK (212,6 MSEK). I det finansiellaresultatet ingår valutakursvinster om 1,6 MSEK. I föregående års finansiella resultatingår realisationsvinster vid försäljning av aktier i SES SIRIUS AB och Spot Imageuppgående till 229,4 MSEK.Koncernens resultat före skatt är -112,2 MSEK (33,9 MSEK).Balansomslutningen har under året minskat med 244,9 MSEK till 964,9 MSEK. Dettaberor till största del på nedskrivningar av immateriella tillgångar samt nettoredovisning


5av vissa uppskjutna skattefordringar och skulder. Räntebärande skulder har ökat med11,1 MSEK.Kassaflödet uppgick under året totalt till -105,4 MSEK. Av 120,8 MSEK i investeringari materiella anläggningstillgångar härrör 84,8 MSEK till investeringar i nya antenner iUSN, SSC Australia, SSC Chile och inom Satellite Management Services svenskaverksamhet. Av finansieringsverksamheten härrör -10,2 MSEK av kassaflödet tillutbetald utdelning till ägaren.Väsentliga riskfaktorer för SSCs verksamhetViktiga delar av SSCs verksamhet har till sin natur hög teknisk risknivå. Det gäller delstekniska utvecklingsrisker, dels risker för misslyckanden vid t ex uppsändningar av raketer,satelliter, ballonger, dels också risker för att satelliter i bana av någon anledning slutar attfungera. Felfunktioner kan i många fall inte korrigeras efter att felet har uppstått. Dessarisker, som också innefattar risken för förseningar, finns i många fall inte bara i SSCs egnaverksamhet utan också hos såväl underleverantörer som kunder. Att avtalsmässigt fulltskydda de egna intressena är normalt inte möjligt.De tekniska riskerna medför i många fall också ekonomiska/affärsmässiga risker, t ex föravbrutna uppdrag till följd av haverier. Förseningar vad avser nya satellitprojekt är vanligtförekommande och medför ofta försening av SSCs och dotterföretagens tjänsteleveranser.Dessa risker är endast i begränsad utsträckning försäkringsbara till rimlig kostnad.Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter som har sitt ursprung istatlig budgetfinansiering i Sverige och i andra länder. Detta innebär en affärsrisk relateradtill hur de offentliga rymdsatsningarna utvecklas i kundländer som bl a Sverige, Frankrikeoch USA.SSC har i sin affärsverksamhet exponering för valutakursändringar främst avseende eurooch amerikanska dollar. Omfattningen varierar men euro-delen av moderbolagetsfakturering uppgår typiskt till 30-45%. Cirka hälften av den närmaste tolvmånadsperiodensförväntade nettoflöden av valutor säkras normalt genom valutaterminer. Dotterbolagen iTyskland och USA har såväl intäkter som kostnader i lokal valuta. Förvärvet avverksamhet i Chile har till stor del finansierats genom att det chilenska dotterbolagetupptagit lån i amerikanska dollar. Bolaget har sina huvudsakliga intäkter i denna valutamen en betydande andel av kostnaderna i lokal valuta. Bolaget är alltså exponerat förkursförändringar mellan dessa två valutor. För förvärvet av USN år 2009 har moderbolagetlämnat lån som delvis motsvaras av upplåning i moderbolaget.Inom SSC fortsatte under år 2011 arbetet med att dels etablera ett ramverk och en processför analys och bedömning av risker i bolagets verksamhet, dels en fördjupad inventering avaktuella risker.Forskning och utvecklingSSC bedriver utvecklingsarbete, även efter försäljningen av Space Systems, dels inomramen för de uppdrag som erhålls från bland annat Rymdstyrelsen och ESA, dels i vissutsträckning som affärsutveckling med egen finansiering. De sistnämnda satsningarna skerhuvudsakligen inom dotterbolagen ECAPS och NanoSpace. Utvecklingssatsningarna harännu inte lett till reguljär affärsverksamhet, varför osäkerheten om framtida ekonomiskafördelar kvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden


6för de egenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK(2010: 19,7 MSEK). Forsknings- och utvecklingsandelen av koncernens rörelsekostnaderutgjorde 1,5 % (1,7 %).Verksamhet i dotter- och intressebolagSSC Telecom Holding AB har under 2011 varit vilande.Dotterbolaget LSE Space GmbH omsatte under 2011 17,0 MEUR och hade vid årets slut125 anställda. Bolaget tillhandahåller konsulttjänster inom områdena satellitkontroll ochsatellitmarkstationer och har sin huvudsakliga verksamhet i Tyskland, dels iOberpfaffenhofen utanför München, dels i Darmstadt. I Nederländerna driver det av LSEhelägda nederländska konsultföretaget Aurora Technology BV verksamhet med30 anställda. Detta bolag bedriver konsulttjänster främst mot den europeiskarymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. LSEs dotterbolag, LSE MiddleEast JLT i Förenade Arabemiraten, med ca 10 anställda, driver i huvudsakutbildningsverksamhet i regionen.Dotterbolaget NanoSpace AB, med 7 anställda, bedriver, på uppdrag av ESA, EU och densvenska Rymdstyrelsen, utveckling av produkter för rymdmarknaden inom områdetmikroelektromekaniska system. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiellaprodukt.Dotterbolaget ECAPS AB utvecklar ett miljövänligt framdrivningssystem för rymdfarkoster.Bolaget har 11 anställda. Arbetet finansieras delvis genom beställningar frånESA och Rymdstyrelsen. Ett system med dysor med 1N dragkraft finns integrerat påPRISMA-satelliten och har under 2011 fortsatt testats på denna satellit med mycket godaresultat. Sedan år 2008 bedriver ECAPS också utvecklingsarbete för dysor med störredragkraft. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiella produkt.Det i Chile etablerade dotterbolaget SSC Chile SA förvärvade den 31 juli 2008 ensatellitmarkstation belägen norr om Santiago. Verksamheten sysselsätter ca 50 personeroch hade 2011 en årsomsättning om 4,3 MUSD. Resultatutvecklingen för det chilenskabolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vidnyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolagetom motsvarande 5,1 MSEK.Namnskyddsbolaget NEAT AB har inte bedrivit någon verksamhet.SSC äger sedan den 30 april 2009 samtliga aktier i det amerikanska bolaget UniversalSpace Network, Inc. som bedriver satellitmarkstationstjänster för satelliter i USA ochAustralien. Bolaget har ca 60 anställda. Omsättningen 2011 var 14,4 MUSDmotsvarande 93,7 MSEK. Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har intemotsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därför framkommitett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 86,6 MSEK.Under 2009 etablerade SSC ett helägt dotterbolag i Australien, SSC Space Australia PtyLtd. Bolaget blev operationellt under 2011 och ansvarar för en satellitmarkstation norrom Dongara i västra Australien.Under 2009 etablerade SSC vidare i samarbete med det kanadensiska företaget IunctusGeomatics ett bolag för markstationstjänster i Kanada, Prioranet Canada Ltd. Bolagetägs till 51 % av Iunctus Geomatics och till 49 % av SSC. Bolaget tillhandahåller


7infrastrukturtjänster för SSC och andra kunder med behov av antennkapacitet inordligaste Nordamerika. En ny antenn togs i bruk under 2011.BOLAGSSTYRNINGÄgareSamtliga aktier i Svenska rymdaktiebolaget (SSC) ägs av svenska staten. Förvaltningsansvaretför aktierna flyttades den 1 januari 2011 från Näringsdepartementet till Finansdepartementet.Allmänna riktlinjer för de statligt ägda bolagenNäringsdepartementet har inom ramen för sitt uppdrag att förvalta ägandet i de statligabolagen utvecklat och sammanställt ”Statens ägarpolicy”, vars senaste utgåva återges iVerksamhetsberättelse för företag med statligt ägande år 2010.Ägarpolicyn innefattar i vissa delar ställningstaganden i förhållande till Svensk kod förbolagsstyrning. Enligt statens ägarpolicy skall företag med statligt ägande ansluta sig tilldet regelverk som finns i ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Senaste version av kodenträdde i kraft den 1 februari 2010. Texten finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.SSC följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare iföretag med statligt ägande och dess riktlinjer för extern ekonomisk rapportering i statligtägda företag.Riktlinjerna om anställningsvillkor innebär bland annat att ersättningar till ledandebefattningshavare skall redovisas i årsredovisningen på motsvarande sätt som i noteradeföretag.Svensk kod för bolagsstyrning innebär bland annat att styrelsen skall upprätta en bolagsstyrningsrapport.SSC har valt att fr o m verksamhetsåret 2010 integrera bolagsstyrningsrapporteni årsredovisningens förvaltningsberättelse. Bolaget tillämpar koden i alla punkterförutom i de fall statens ägarpolicy skiljer sig från koden och då tillämpar bolaget vad somföljer av statens ägarpolicy.SSCs uppgifterBolagsordningen anger att SSC skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning,svara för driften av Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.Följande riksdagsbeslut ligger till grund för bolagets verksamhet:• Beslut med anledning av regeringens proposition 1972:48 angåenderymdverksamhet (bet 1972:NU:37, rskr 1972:216), samt• Beslut med anledning av regeringens proposition 1985/86:127 om riktlinjer förindustripolitiken på rymdområdet, m m (bet 1985/86:NU21, rskr 1985/86:305).Regeringen har vid årsstämman 2011 angivit följande finansiella mål för SSC:• Bolaget bör uthålligt avkasta 10 % på justerat eget kapital;• Bolaget bör långsiktigt dela ut 30-50 % av årsvinsten.Avseende måluppfyllelse se sidan 16.


8BolagsstämmaBolagsstämman är det forum där bolagets ägare utövar sitt inflytande och beslutanderättöver bolagets verksamhet. Riksdagsledamot har enligt bolagsordningen rätt att närvara vidbolagsstämman och i anslutning till denna ställa frågor.Årsstämma hölls den 29 april 2011 i Solna. Vid stämman beslöts bland annat om ansvarsfrihetför bolagets styrelse och verkställande direktör för räkenskapsåret 2010 samt om valav styrelseledamöter.Vid årsstämman utsågs sju ordinarie styrelseledamöter. Hans Karlander utsågs tillstyrelsens ordförande. Stämman beslöt också om ändrad bolagsordning för Svenskarymdaktiebolaget. Bolagsordningen anger att styrelsen skall ha sex till åtta avbolagsstämman valda styrelseledamöter. Aktiebolagslagens föreskrifter gäller utanytterligare tillägg i fråga om ändring av bolagsordningen.SSCs styrelseNomineringsprocessen till styrelsen sker enligt de principer som beskrivs i ”Statensägarpolicy”.Utöver de av bolagsstämman utsedda ledamöterna utser de lokala arbetstagarorganisationernainom bolaget två ordinarie ledamöter och två suppleanter.StyrelseledamöterNamn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011Hans Karlander,ordförande sedan årsstämman2011Carl-Johan Blomberg,ledamot sedan 2007Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist,ledamot sedan 2007Född 1953. Civilekonom.Verksam i företaget Karnell.Född 1952. Civilekonom.Senior Vice President & CFO,Orexo AB. Tidigare verksam inomMicronic Mydata, Pharmacia,Procordia, Alfa-Laval.Född 1954. Civilingenjör.Verksam i familjebolaget Fräjdin &Hellqvist AB.Tidigare verksam inom bl a VolvoPersonvagnar och SvensktNäringsliv.Styrelseordförande i BorgviksBruk AB och i Karnell.Styrelseledamot i bl a StrukturNordic Office AB, KasthallGroup AB, Iris Group AB, NordicVehicle Conversion AB, SilvaGroup AB, KGH Group AB,North Trade AB samt i PrinsEugens Waldemarsudde,Kulturfonden Sverige Finlandoch FinlandsinstitutetPfizer Pension Trust Sweden,Alfa Lavals pensionsstiftelse.Styrelseordförande i KongsbergAutomotive ASA, SinterCast ABoch Stiftelsen för strategiskforskning.Styrelseledamot i Castellum AB,Datarespons ASA e-man AB,Fouriertransform AB, StockholmEnvironment Institute ochTällberg Foundation.


9Namn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011Hanna Lagercrantz,ledamot sedan 2008Lars Leijonborg,ledamot sedan 2010Per-Erik Mohlin,ledamot sedan 1998Fredrik Wilhelmsson,ledamot sedan 2009Aurélie Domargård,suppleant för arbetstagarledamotsedan årsstämman2011Maria Hjerpe,Arbetstagarledamot sedan2010, suppleant förarbetstagarledamot 2008-2010Lennart Jonasson,suppleant för arbetstagarledamotsedan 2002Britt-Marie Åslund,arbetstagarledamot sedan2008Född 1970. Civilekonom, M Phil.Departementssekreterare vidFinansdepartementet.Tidigare anställningar vid SGWarburg, UBS och SEB.Född 1949. Socionom.Verksam inom Diplomat Communications.Tidigare riksdagsledamot,partiledare och utbildningsminister.Född 1946. Civilingenjör.Tidigare anställningar inom Aseaoch Volvo-koncernen.Född 1963. Civilingenjör, MBA.Verksam inom WilhelmssonManagement AB. Tidigare bl a inomBain & Co.Född 1980. Civilekonom.Anställd i SSC sedan 2007.Född 1976. Civilingenjör.Anställd i SSC sedan 2002.Född 1957. Civilingenjör.Anställd i SSC sedan 1982.Född 1967. Kvalitetssamordnare.Anställd i SSC sedan 2002.Styrelseledamot i LKAB ochSBAB.Styrelseordförande iUtbildningsradion samtMittmedia Förvaltnings AB.Ordförande i OnsalaRymdobservatorium och iSwedNanoTech.Styrelseordförande i Almi Invest,Scandinova och Quadpak AB.Styrelseledamot i SEB FonderAB.Styrelsesuppleant i Serrulata ABIngen styrelseledamot eller närstående till ledamot äger aktier eller andra finansiellainstrument i bolaget.Av bolagsstämman beslutade styrelsearvoden framgår av not 7 till årsredovisningen.Styrelsens arbeteStyrelsens arbete bedrivs i enlighet med en fastställd arbetsordning som bland annatreglerar sammanträdesfrekvens, huvudpunkter vid ordinarie sammanträden samtansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör.


10Styrelsen har under 2011 hållit sju ordinarie och tre extra sammanträden, varvid styrelsensledamöter har deltagit enligt följande:Olof Rydh(styrelseordförandetill årsstämman2011)Hans Karlander(styrelseordförandesedan årsstämman2011)Carl-JohanBlombergUlla-Britt Fräjdin-HellqvistHannaLagercrantzNr 21315 febordXNr 21429 aprordNr 21520 majextraNr 21628 junordNr 21725 augordNr 21821 sepordNr 2195 oktextraNr 2208 novordNr 22116 decextraNr 22220 decordX X X X X X X X XX X X X X X X X X XX X X X X X X X - X- X X X X X X X - XLars Leijonborg X X X X X X X X X XPer-Erik Mohlin X X X X X X X X - XFredrikWilhelmssonChristerColliander (avgick isamband medårsstämman 2011)AurélieDomargård(suppleant sedanårsstämman 2011)X X X X X X X X X X-X X X X X X X X XMaria Hjerpe X X X X X X X X X XLennart Jonasson X X X X X X X X X XBritt-Marie Åslund X X X X X X X X X XVid de styrelsesammanträden som hållits under året har styrelsen, förutom redovisning avutvecklingen för bolagets verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt strategi- ochstrukturfrågor, finansiell rapportering och affärsutveckling liksom andra frågor som enligtbeslutsordningen skall behandlas av styrelsen.Vid behandlingen av årsbokslut deltar bolagets revisor.Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov istyrelsens sammanträden som föredragande.Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott som sedan april 2011 består av Carl-JohanBlomberg (ordförande), Hans Karlander, Hanna Lagercrantz och Lennart Jonasson.Utskottet skall bl a upprätthålla och effektivisera styrelsens kontakt med SSCs revisorersamt övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet har under året hållitfem sammanträden. Vid tre av dessa deltog bolagets revisorer. Utskottsledamöternasnärvaro vid sammanträdena framgår av följande tabell:


112011:111 febr2011:228 juni2011:323 aug2011:47 nov2011:512 decCarl-Johan Blomberg X X X X XOlof Rydhavgick april 2011XHans Karlandertillträdde april 2011X X X XHanna Lagercrantz X X X X XChrister Collianderavgick april 2011-Lennart Jonassontillträdde april 2011X X X XVerkställande direktörVerkställande direktör i SSC är civilingenjör Lars Persson, född 1956. Lars Persson haruppdrag som styrelseledamot i familjeföretaget Turn to Törn AB. Varken Persson ellernågon honom närstående innehar aktier eller andra finansiella instrument i SSC, inte helleraktier eller delägande i företag som SSC har betydande affärsförbindelse med.För verkställande direktörens arbete har styrelsen fastställt en instruktion. I styrelsensarbetsordning regleras därutöver särskilt vilka frågor som skall beslutas av bolagetsstyrelse respektive av verkställande direktören.Under hösten rekryterades Stefan Gardefjord som ny verkställande direktör för SSC ochtillträder den 1 maj 2012. Lars Persson kvarstår som verkställande direktör fram till dess.RevisorerVal av revisorer beslutas av ägaren på årsstämman. Vid årsstämman 2011 utsågs somrevisor KPMG AB, med Stefan Holmström som huvudansvarig revisor, för tiden intillslutet av årsstämman år 2012.Delårsrapporten per den 30 september 2011 har översiktligt granskats av revisorn.Bolagets revisionskostnader och kostnader för konsultuppdrag till revisionsbyrån framgårav not 4 till årsredovisningen.ErsättningsprinciperSSC följer de av regeringen fastställda riktlinjerna för ersättningar till ledandebefattningshavare i de statligt ägda företagen.SSC redovisar enligt regeringens riktlinjer ersättningar till bolagets ledande befattningshavarei not 7 till årsredovisningen.SSCs organisation och arbetssättSSCs organisation omfattar fyra operativa affärsområden och ett antal gemensammalednings-/stabsfunktioner. Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagenbedrivs vid följande arbetsplatser:


12• Solna strand• Esrange Space Center• Salmijärvi• Vidsel• Stockholm Teleport, Ågesta• Uppsala Science ParkSSC har vidare ett representationskontor i Beijing i Kina. Etablering pågår av ettförsäljningskontor i Bangkok, Thailand.Moderbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standardenISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrningfinns tillgänglig på bolagets intranät. SSC är också certifierat av Tullverket somAuthorized Economic Operator enligt för den europeiska unionen gemensamma regler. Förfrågor om handel med strategiska produkter har SSCs handläggare med certifikat frånExportkontrollföreningen.SSC avger också för 2011 en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjer framtagna inomGlobal Reporting Initiative (GRI). Rapporten granskas av KPMG.Dotter- och intressebolagSSC har följande dotter- och intressebolag (≥ 20 % av aktier och röster):Bolag Ägarandel VerksamhetSSC Telecom Holding AB 100 % Har förvaltat SSCs numera avyttrade innehav av aktier i SESSIRIUS AB. Bolaget bedriver ingen annan verksamhet.LSE Space GmbH 100 % Konsultföretag i Tyskland, drift av satellitsystem.Aurora Technology B.V. 100 % Konsultföretag med verksamhet i Nederländerna och Spanien,dotterbolag till LSE Space GmbH.LSE Space Middle East JLT 100 % Dotterbolag till LSE Space GmbH.NanoSpace AB 100 % Utveckling av mikromekaniska system för rymdtillämpningar.ECAPS AB 100 % Utveckling av miljövänliga framdrivningssystem förrymdfarkoster.NEAT AB 100 % ”Namnskyddsbolag”, bedriver ingen verksamhet.SSC Chile SA 100 % Markstationstjänster för satelliter, Santiago, Chile.SSC International AB 100 % Äger tre aktier i SSC Chile SA; bedriver för närvarande ingenannan verksamhet.Apriora Holding(Cypern)Universal Space Network, Inc.(USA)100 % ”Namnskyddsbolag” för varumärket PrioraNet; ingen annanverksamhet. 50% ägs via SSCs helägda dotterbolag USN.100 % Markstationstjänster för satelliter, verksamt i USA ochAustralien.SSC Space Australia Pty Ltd 100 % Markstationstjänster för satelliter, Australien.Prioranet Canada Ltd 49 % Markstationstjänster för satelliter, Kanada.


13Under 2011 avyttrades SSCs aktieinnehav i Spaceport Sweden AB samt likviderades OS2Orbital Satellite Services International AB.Styrelserna i dotterbolagen består i huvudsak av ledande befattningshavare i moderbolaget.I det amerikanska dotterbolaget Universal Space Network, Inc. finns enligt avtal medamerikansk myndighet tre fristående styrelseledamöter som är amerikanska medborgare. Istyrelsen ingår vidare två personer ur SSCs ledning. Styrelsearvoden betalas inte tillledamöter som har sin anställning inom SSC.Koncernledning och ledningsgruppSSCs koncernledning utgörs av följande personer:• Verkställande direktören Lars Persson. Stefan Gardefjord tillträder somverkställande direktör från 1 maj 2012.• Ekonomi- och finansdirektören. För närvarande tillsatt med interimslösning• Informationsdirektören Anna Rathsman• Personaldirektören Christina CyonI moderbolagets ledningsgrupp ingår därutöver följande:• Chefen för Satellite Management Systems Leif Österbo• Chefen för Science Services Lennart Poromaa• Chefen för Airborne Systems Olov Fäst• IT-chefen Thomas Niemi• Säkerhetschefen Jonny JärnmarkEtik och miljöfrågorSSCs etiska grundvärden har sammanfattats i en av styrelsen antagen etikpolicy. SSCsträvar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra intressentergenom att med lönsamhet erbjuda varor och tjänster på den internationella marknaden. Föratt av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag skallSSC upprätthålla hög kvalitet och etisk nivå. SSC skall inte använda metoder som snedvridermarknaderna och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. SSCmedverkar inte till korruption och mutor.SSCs miljöpolicy har följande huvudpunkter:SSC tillhandahåller ett flertal produkter och tjänster som minskar miljöbelastningen ochsom bidrar till samhällets miljö- och klimatkunskap. Samtidigt innebär bolagets verksamhetnaturligen viss miljöpåverkan, vissa miljörisker samt råvaru- och energiförbrukning.SSC vill medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genomatt utveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i allverksamhet och väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten.SSC respekterar internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inommiljöområdet. SSC vill begränsa de negativa effekterna av transporter och optimera råvaruochenergianvändningen i verksamheten. Vid egenutveckling och upphandling av varoroch tjänster vägs miljöaspekter in vid valet av systemlösningar och leverantörer.


14I det dagliga arbetet strävar bolaget efter att minska miljöbelastningen, t ex genom atthushålla med energi och råvaror, genom att källsortera avfall och genom att undvika resornär dessa utan större olägenhet kan ersättas av telefon- eller videokonferenser. En översynav koncernbolagens videokonferenssystem pågår med syfte att höja kvalitet och tillgänglighet.SSC bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligtmiljöbalken.Mångfalds- och jämställdhetsarbeteInom SSC innebär mångfald att alla har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheterinom alla områden oavsett individuella olikheter. En ny mångfaldspolicy är framtagen ochmed den som utgångspunkt bedrivs mångfaldsarbete i hela koncernen. Lokala handlingsplanermed konkreta mål och aktiviteter tas sedan fram inom respektive bolag eftersomförutsättningar och behov kan skilja sig åt mellan bolag och länder.Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetet och i Sverige tas en jämställdhetsplan fram varttredje år. SSCs jämställdhetspolicy innebär att kvinnors och mäns kompetens skalltillvaratas och utvecklas på lika villkor i syfte att uppnå bättre resursutnyttjande, ökadeffektivitet och stärkt konkurrenskraft. Ingen skall missgynnas på grund av kön när detgäller anställning, arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön,arbetsledning, uppsägning eller omplacering. Bolagets jämställdhetsplan innehållerkonkreta mål för ökad jämställdhet på kort och lång sikt samt aktiviteter för att nå dessamål. Planen syftar till att verka för lika villkor för kvinnor och män, skapa förutsättningarför en jämnare könsfördelning samt öka kunskapen om jämställdhetsfrågor genom t exföreläsningar och andra utbildningsinsatser. Bolagets rekryteringspolicy har utformatsspecifikt för att stödja jämställdhetsarbetet och bolaget bedriver ett löpande arbete för attöka andelen kvinnor på ledande befattningar i bolaget. Jämställdhetsarbetet är en viktigchefsuppgift och bedrivs som en integrerad del i verksamheten.Hållbar utveckling, hållbarhetsredovisningEnligt regeringens direktiv avger SSC fr o m verksamhetsåret 2008 en särskild Hållbarhetsredovisningenligt riktlinjer som tagits fram inom Global Reporting Initiative.Presentation av bolagets hållbarhetsarbete har tagits fram för genomgång med samtligamedarbetare i koncernen.Kvalitetsfrågor, verksamhetssystemModerbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standardenISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrningfinns tillgänglig på bolagets intranät. Varje enhet i SSC ansvarar för kvaliteten hossina produkter samt för ständiga förbättringar av sina processer. Enheternas kvalitetssamordnareansvarar för att förvalta och utveckla processerna i verksamhetssystemet inomsin enhet. För den gemensamma förbättringsverksamheten i företaget utses internakvalitetsrevisorer/förbättringsledare inom enheterna på förslag från SSCs kvalitetschef.SSC är också certifierat av Tullverket som Authorized Economic Operator enligt för deneuropeiska unionen gemensamma regler. För frågor om handel med strategiska produkterhar SSC handläggare med certifikat från Exportkontrollföreningen.


15Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringenKontrollmiljöBasen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs avkontrollmiljön. SSCs kontrollmiljö definieras av tillämpad organisation, beslutsvägar,befogenheter och ansvar som dokumenterats i styrande dokument, bl a affärsplaner,budgetar, attest- och befogenhetsregler, redovisnings- och rapportinstruktioner.Verksamheten inom SSC bedrivs traditionellt på en värdegrund där följsamhet motgällande lagstiftning och regler, internt och externt, är en viktig ledstjärna. En etikpolicyhar fastställts av styrelsen.RiskbedömningRiskbedömning avseende den finansiella rapporteringen har identifierat deresultaträknings- respektive balansräkningsposter där hög risk föreligger samt till vilkaprocesser dessa poster relaterar. De risker som identifierats beror huvudsakligen på högtbalansvärde, antal transaktioner samt komplexiteten i vissa beräkningar. Riskbedömningenhar resulterat i en översyn av beskrivningen av aktuella processer och de kontroller som ärinbyggda i dessa.KontrollaktiviteterSSCs operativa verksamhet bedrivs inom fyra affärsenheter. Varje affärsenhet har en egencontrollerfunktion som svarar för bland annat ekonomisk planering och uppföljning.Vid arbetsplatsen Esrange Space Center tillämpas med goda erfarenheter ett formaliseratavvikelserapporteringssystem som omfattar såväl den tekniska som den administrativaverksamheten.SSC har inte någon särskild granskningsfunktion i form av internrevision. Bolagets storlekmotiverar enligt styrelsens bedömning inte att en sådan funktion inrättas.Tjänstemän från moderbolaget ingår i alla dotterbolags styrelser. För dotterbolagen iSverige tillämpas fullständig revision som genomförs av moderbolagets revisorer. I deutländska dotterbolagen tillämpas antingen fullständig revision eller översiktlig granskninggenom lokal revisionsbyrå. De större dotterbolagen har kvalificerade ekonomiansvarigatjänstemän. Den ekonomiska rapporteringen följs därutöver noga av moderbolagetscontrollerfunktion.Information och kommunikationDen interna kommunikationen sker genom SSCs intranät, e-post och arbetsplatsträffar.Huvuddelen av styrande dokument och processbeskrivningar finns tillgängliga för allpersonal på bolagets intranät.SSCs informations- och kommunikationsvägar för den finansiella rapporteringen bedömsvara ändamålsenliga och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling frånverksamheten till styrelse och ledning. Den externa finansiella ekonomiska rapporteringenproduceras av ekonomistaben. Styrelsen godkänner rapporterna. Bokslut/årsredovisningsamt halvårsrapport undertecknas av styrelsen. Övriga kvartalsrapporter avges av VD påuppdrag av styrelsen.


16UppföljningI enlighet med gällande verksamhetssystem sker regelbundna ”ledningens genomgångar”där uppföljning och utvärdering av efterlevnaden av processer och policies genomförs.Styrelse och ledning erhåller månadsvisa ekonomiska rapporter och bokslut samtkvartalsvis aktuell ekonomisk prognos. Vid varje ordinarie styrelsesammanträde lämnas enomfattande verksamhetsrapportering.Femårsöversikt för koncernen(kSEK)2011 2010 2009 2008 2007Försäljningsintäkter 855 877 934 136 994 222 669 164 550 929Rörelseresultat före av- ochnedskrivningar 43 624 -59 331 83 225 27 713 28 449Av- och nedskrivningar 155 638 119 341 69 551 36 575 27 328Rörelseresultat -112 014 -178 672 13 674 -8 862 1 121Finansiellt netto -141 212 616 -28 579 160 871 10 679Resultat före skatt -112 155 33 944 -14 905 152 009 11 800Skatt -10 350 28 114 -8 523 -8 606 -3 709Nettoresultat -122 505 62 058 -23 428 143 403 8 091Eget kapital 436 457 574 828 527 532 544 336 393 545Nettoinvesteringar 116 891 -209 097 398 934 -128 758 16 477Soliditet 45,2% 47,5% 46,8% 59,9% 66,4%Avkastning på eget kapital neg 11,3% neg 30,6% 2,1%Avkastningsmål och utdelningspolicyÄgaren har angivit att SSC uthålligt bör nå 10 % avkastning på justerat eget kapital.Koncernens resultat för 2011 gav negativ avkastning på eget kapital, att jämföra med11,3 % under 2010. För 10-års perioden 2002-2011 uppgår den genomsnittligaavkastningen på eget kapital till 4,5 %.Enligt av bolagsstämman beslutad utdelningspolicy skall bolaget normalt lämna utdelningmed 30-50 % av årsresultatet. Vid bestämmande av utdelningens storlek skall hänsyn tastill bolagets aktuella kapitalstruktur och kapitalbehov.Ersättning till ledande befattningshavareEnligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företagmed statligt ägande skall styrelsen vid årsstämman dels föreslå riktlinjer för ersättningar tillledande befattningshavare, dels redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts ellerinte.


17Styrelsen lämnar sin redovisning avseende följsamhet till riktlinjerna under 2011 i separathandling till årsstämman. Uppgifter om under året betalda ersättningar framgår av not 7 tillårsredovisningen.Styrelsen föreslår att vid föregående årsstämma beslutade riktlinjer för ersättningar tillledande befattningshavare skall äga fortsatt tillämpning.Perspektiv för kommande årSSC fortsätter sin satsning och expansion inom området Satellite Management Services.Gjorda och planerade investeringar i framför allt utökad kapacitet och strategiskt placeradeantennanläggningar positionerar bolaget väl för nya affärer och successiv utveckling av ettallt bredare och attraktivare globalt erbjudande till såväl befintliga som nya kunder.Marknadsorienteringen intensifieras och inom bolaget fokuseras en fördjupad integrationmellan olika verksamheter och länder för att på så sätt bättre använda bolagets samladekompetens, skapa kostnadssynergier och därmed ett konkurrenskraftigare kunderbjudande.Under året påbörjas också ett omfattande arbete med att modernisera och utveckla EsrangeSpace Center och Science Services för att både förstärka den befintliga verksamheten ochutvärdera förutsättningarna att erbjuda ett utökat tillträde till rymden för såvälrymdorganisationer som företag och andra kommersiella aktörer.NanoSpace är inne i en intensiv utvecklingsfas och efter drygt tio års utveckling närmar sigECAPS en kommersialisering. Under året kommer olika scenarier och handlingsalternativatt utvärderas för projekten som båda bedöms ha en långsiktigt stor strategisk betydelse förSSC.Inom Airborne och Aerospace Services, som båda är väletablerade på sina respektivemarknader, kommer tjänsteutbudet att breddas och säljinsatserna att förstärkas.För att bättre ta tillvara på SSCs potential att fortsätta växa globalt och samtidigt förbättralönsamheten kommer även organisation, ledning och styrning att genomlysas ochförbättras.Kommunikationsarbetet skall också utvecklas för att positionera SSC som Sveriges störstaoch ledande rymdföretag och därmed också utgöra ett starkt stöd för den framtida affärsutvecklingen.2011 års resultat samt förslag till vinstdispositionKoncernens resultat för år 2011 är en förlust om 122,5 MSEK.Moderbolagets resultat för 2011 uppgår till -121 833 kSEK. I resultatet ingår 1 619 kSEKsom utgör utdelning från dotterbolag. Till bolagsstämmans förfogande stående vinst utgör345 884 kSEK.


18Förslag till vinstdisposition i moderbolagetTill årsstämmans förfogande finns följande belopp (kronor):Fond för verkligt värde -2 791 524Balanserat resultat 470 508 719Årets resultat -121 833 527Summa 345 883 668Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligtföljande:Balanseras i ny räkning 345 883 668varav till fond för verkligt värde -2 791 524Summa 345 883 668


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 19RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN(kSEK)Not 2011 2010Intäkter 2,3 855 877 934 136Råvaror och förnödenheter -30 646 -49 541Övriga externa kostnader 4,5,6 -360 293 -364 626Personalkostnader 7, 37 -461 121 -473 569Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 -155 638 -119 341Övriga rörelseintäkter 8 25 976 30 877Övriga rörelsekostnader 9 -15 359 -26 239Rörelseresultat -112 014 -178 672Resultat från andelar i intresseföretag 10 68 652Finansiella intäkter 11 4 335 230 665Finansiella kostnader 12 -4 544 -18 701Resultat före skatt -112 155 33 944Skatt 13 -10 350 28 114Årets resultat -122 505 62 058Övrigt totalresultat 26Årets omräkningsdifferenser vid omräkning avutländska verksamheter -6 512 -6 753Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993Valutakursdifferens på monetär postklassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190Årets övrigt totalresultat -5 693 -13 950Årets summa totalresultat -128 198 48 108Årets resultat hänförligt till:- moderbolagets aktieägare -122 505 62 058- Innehav utan bestämmande inflytande - --122 505 62 058Årets summa totalresultat hänförligt till:- moderbolagets aktieägare -128 198 48 108- Innehav utan bestämmande inflytande - --128 198 48 108Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 28 -7 539 3 819


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 20RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNENPER 31 DECEMBER(kSEK)TILLGÅNGARNot 2011 2010AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 17 51 702 162 081Materiella anläggningstillgångar 16 434 161 364 220Innehav i intresseföretag 19 720 697Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0Långfristiga fordringar 22 2 503 3 335Uppskjutna skattefordringar 14 9 911 98 406498 997 628 739OmsättningstillgångarVarulager 20 6 524 4 859Skattefordran 14 688 8 048Kundfordringar 21 124 326 154 530Fordringar hos intresseföretag 3 679 4 458Övriga fordringar 23 36 560 37 888Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 59 175 49 415Likvida medel 25 220 986 321 854465 938 581 052Summa tillgångar 964 935 1 209 791


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 21RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNENPER 31 DECEMBER(kSEK)EGET KAPITALNot 2011 2010Kapital och reserver hänförliga till moderbolagets aktieägareAktiekapital 27 32 500 32 500Reserver 26, 35 -10 404 -4 711Balanserat resultat inklusive årets resultat 414 361 547 039436 457 574 828Innehav utan bestämmande inflytande - -Summa eget kapital 436 457 574 828SKULDERLångfristiga skulderLångfristiga räntebärande skulder 38 128 128 134 690Övriga långfristiga skulder 5 760 7 795Avsättningar 39 37 628 46 900Uppskjutna skatteskulder 14 1 228 86 612172 744 275 997Kortfristiga skulderKortfristiga räntebärande skulder 38 41 399 23 689Förskott från kunder 152 241 146 605Leverantörsskulder 45 003 26 238Skulder till intressebolag 0 100Skatteskulder 2 262 1 226Övriga skulder 30 19 918 18 388Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 70 916 79 041Avsättningar 39 23 995 63 679355 734 358 966Summa skulder 528 478 634 963Summa eget kapital och skulder 964 935 1 209 791Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser återfinns i not 25.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 22RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN(kSEK)Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägareNotBalanseradReservervinst inklAktie- Omräknings- Säkrings- årets Summakapital reserv reserv resultat eget kapitalIngående balans 1 januari 2010 32 500 5 652 3 587 485 793 527 532Årets resultat 62 058 62 058Årets övrigt totalresultat 26 -14 943 993 - -13 950Årets totalresultat -14 943 993 62 058 48 108Utdelning avseende 2009 -813 -813Utgående balans 31 december 2010 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828Ingående balans 1 januari 2011 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828Årets resultat -122 505 -122 505Årets övrigt totalresultat 26 -2 754 -2 939 - -5 693Årets totalresultat -2 754 -2 939 -122 505 -128 198Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173Utgående balans 31 december 2011 32 500 -12 045 1 641 414 361 436 457


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 23RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDE FÖR KONCERNEN(kSEK)Not 2011 2010Den löpande verksamhetenResultat före skatt -112 155 33 944Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 140 814 8 425Betalda inkomstskatter -10 022 -8 698Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar i rörelsekapital 18 637 33 671Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -2 382 -600Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar och andra fordringar 17 011 -16 195Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och andra skulder -19 707 -18 021Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 559 -1 145InvesteringsverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar 16 -120 828 -84 172Avyttrade materiella anläggningstillgångar 16 3 037 1 857Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan 40 - -4 813Försäljning dotterbolag, netto likviditetspåverkan - -Investeringar i intressebolag -30 -Försäljning intressebolag 120 -Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -194 -3 355Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 004 299 580Kassaflöde från investeringsverksamheten -116 891 209 097FinansieringsverksamhetenUpptagna lån - 629Amortering av lån -9 151 -116 488Ökning kortfristiga finansiella skulder 17 290 9 219Utdelning till moderföretagets aktieägare -10 173 -813Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 034 -107 453Årets kassaflöde -105 366 100 499Likvida medel vid årets början 321 854 235 799Valutakursdifferens i likvida medel 4 498 -14 444Likvida medel vid årets slut 220 986 321 854Erhållen och betald räntaUnder året erhållen ränta 2 619 545Under året betald ränta -4 526 -4 998I kassaflödesanalysen består avyttrade materiellaanläggningstillgångar av följande delposter:Bokfört värde 16 2 549 1 338Resultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 488 519Försäljningsintäkter från materiella anläggningstillgångar 3 037 1 857


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 24RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET(kSEK)Not 2011 2010Nettoomsättning 2,3 503 959 575 307Förändring av pågående arbeten 66 586 97 490570 545 672 797Råvaror och förnödenheter -26 165 -44 610Övriga externa kostnader 4,5,6 -290 198 -310 612Personalkostnader 7,37 -271 982 -288 691Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369Avskrivningar 15 -22 598 -22 738Övriga rörelseintäkter 8 23 190 27 690Övriga rörelsekostnader 9 -14 514 -25 262Rörelseresultat -2 532 -101 795Resultat från övriga värdepapper som äranläggningstillgångar 11 1 769 247 548Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 11 402 6 452Nedskrivningar av finansiella tillgångar 12,19 -134 091 -111 484Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -3 365 -17 472Resultat efter finansiella poster -126 817 23 249Bokslutsdispositioner 32 18 347 -11 085Skatt 13 -13 363 26 739Årets resultat 29 -121 833 38 903RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET(kSEK)Årets resultat -121 833 38 903Övrigt totalresultat 26Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993Valutakursdifferens på monetär postklassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190Årets övrigt totalresultat 819 -7 197Årets totalresultat -121 014 31 706


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 25BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER(kSEK)TILLGÅNGARNot 2011 2010AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar 15Byggnader och markanläggningar 61 253 48 698Maskiner och andra tekniska anläggningar 44 664 26 508Inventarier och verktyg 38 903 39 403Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar 56 176 44 568Finansiella anläggningstillgångar200 996 159 177Andelar i dotterföretag 34 89 557 156 475Andelar i intresseföretag 19 0 45Fordringar på koncernföretag 3, 22 222 660 224 483Fordringar på intresseföretag 22 2 309 3 335Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0Uppskjutna skattefordringar 14 16 395 27 127OmsättningstillgångarVarulager m m330 921 411 465Insatsvaror och förnödenheter 20 5 734 4 152Pågående arbete för annans räkning 138 155 300 229143 889 304 381Kortfristiga fordringarKundfordringar 21 59 482 109 488Fordringar på koncernföretag 3 23 033 9 558Fordringar på intresseföretag 3 679 4 458Skattefordran 14 197 7 500Övriga fordringar 23 3 457 28 156Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 38 264 23 757142 112 182 917Kassa och bank 25 145 696 287 976Summa tillgångar 963 614 1 345 916


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 26BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER(kSEK)Not 2011 2010EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapitalBundetAktiekapital 27 32 500 32 500Reservfond 6 500 6 50039 000 39 000FrittFond för verkligt värde 35 -2 791 -3 610Balanserad vinst 470 508 441 778Årets resultat -121 833 38 90329 345 884 477 071Summa eget kapital 384 884 516 071Obeskattade reserver 33 43 160 61 507Långfristiga skulderLångfristiga räntebärande skulder 38 103 649 101 753Avsättningar 39 34 305 45 431137 954 147 184Kortfristiga skulderUppskjuten skatteskuld 14 0 0Förskott från kunder 267 828 420 830Leverantörsskulder 30 224 11 871Skulder till koncernföretag 3 12 324 57 334Skulder till intresseföretag 0 100Övriga skulder 30 11 975 11 861Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 51 270 55 479Avsättningar 39 23 995 63 679397 616 621 154Summa eget kapital, avsättningar och skulder 963 614 1 345 916Ställda säkerheter 108,6 66,8Eventualförpliktelser 68,0 75,5Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 25


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 27RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET(kSEK)Bundet eget kapitalFritt eget kapitalAktie- Reserv- Fond för Balanserad SummaNot kapital fond verkligt värde vinst eget kapitalIngående balans 1 januari 2010 32 500 6 500 3 587 442 590 485 177Årets resultat 38 903 38 903Årets övrigt totalresultat 26 -7 197 - -7 197Årets totalresultat -7 197 38 903 31 706Utdelning avseende 2009 -813 -813Utgående balans 31 december 2010 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071Ingående balans 1 januari 2011 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071Årets resultat -121 833 -121 833Årets övrigt totalresultat 26 819 819Årets totalresultat 819 -121 833 -121 014Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173Utgående balans 31 december 2011 32 500 6 500 -2 791 348 675 384 884


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 28KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET(kSEK)Not 2011 2010Den löpande verksamhetenRörelseresultat före finansiella poster -2 532 -101 795Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 9 498 130 5086 966 28 713Erhållen ränta 9 780 6 453Utdelningar 920 3 549Erlagd ränta -3 365 -3 687Betald inkomstskatt -6 697 -8 4257 604 26 603Ökning(-)/Minskning(+) av varulager och pågående arbeten 160 492 -98 268Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar 35 479 -53 907Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar 5 430 40 429Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och kundförskott -173 160 144 614Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga skulder -42 607 193 566Kassaflöde från den löpande verksamheten -6 762 253 037InvesteringsverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar 15 -66 919 -59 111Avyttrade materiella anläggningstillgångar 2 835 1 784Investeringar i dotterbolag -98 704 -56Utskiftning dotterbolag 53 978 -Placeringar i övriga finansiellaanläggningstillgångar -30 -818Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 286 37 475Kassaflöde från investeringsverksamheten -107 554 -20 726FinansieringsverksamhetenUpptagna lån - 486Amortering av skuld -108 -107 738Erhållet/lämnat koncernbidrag -20 167 -13 500Betald utdelning 29 -10 173 -813Kassaflöde från finansieringsverksamheten -30 448 -121 565Årets kassaflöde -144 764 110 746Likvida medel vid årets början 287 976 191 233Kursdifferens i likvida medel 2 484 -14 003Likvida medel vid årets slut 145 696 287 976


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 29NOTER till koncernredovisning och redovisning för moderbolagetBelopp i kSEK om inte annat angesNot 1Väsentliga redovisningsprinciperSammanfattning av viktiga redovisningsprinciperDe viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättatsanges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annatanges.Grund för rapporternas upprättandeKoncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards(IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden frånInternational Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av deneuropeiska unionen. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Nedan beskrivs vilka ändraderedovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar avIFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernensredovisning.Fr o m 1 januari 2011 tillämpar koncernen ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående. Dessaändringar innebär främst att vissa undantag från upplysningskraven införs för företag över vilkastaten har bestämmande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande, menäven att definitionen av närstående förenklas, förtydligas och rensas på asymmetriska inslag.Införda lättnader innebär att statligt relaterade företag inte längre behöver lämna alla upplysningarom närståendetransaktioner med vare sig (i) den stat som har bestämmande, gemensamtbestämmande eller betydande inflytande över företaget eller (ii) andra företag som är relaterade tillsamma stat. Om denna möjlighet utnyttjas, behöver istället nya mindre omfattande upplysningarlämnas. Ändringen av närståendedefinitionen medför att några speciella relationer tillkommer tillnärståendekategorin, medan några andra försvinner. Ändringen ska tillämpas retroaktivt från ochmed räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011. Ändringarna har godkänts av EU.I övrigt har det inte skett några förändringar av koncernens redovisnings- och värderingsprinciper.Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar ochskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder somvärderas till verkligt värde vilka består av derivatinstrument, finansiella tillgångar respektive skulderklassificerade som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet ochfinansiella tillgångar som kan säljas.Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntasåtervinnas eller betalas mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar ochkortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolvmånader räknat från balansdagen.Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningaroch antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisadebeloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessauppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkatdenna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar bådeaktuell period och framtida perioder. Rapporterna är upprättade enligt regelverket för ”goingconcern”.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 30ModerbolagetModerbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) ochRådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (sept2011). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpasamtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen,tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Denedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtligaperioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats ienlighet med vad som anges ovan för koncernen.Fr o m 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag sominvestering i aktier i dotterbolag. Ändringen har inte föranlett någon justering av belopp i definansiella rapporterna annat än vad som följer av not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretag.Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i egetkapital.För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernendessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används förmoderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som ikoncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden.Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagensscheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital ochkassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapportöver kassaflöden.Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inteförtidstillämpats vid upprättandet av dessa rapporter. Nyheter eller ändringar med framtidatillämpning planeras inte att förtidstillämpas.IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning ochvärdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delarsom tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värderingav finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tvåkategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupetanskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla dekontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta påkapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde ochmöjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde skaredovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inteinnehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utanredovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering avfinansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avserfinansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k ”Fair Value Option”. Fördessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egenkreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.SSC har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015.Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att hanågon effekt på koncernens redovisning:- Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter- Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter- Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 31- Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav föröverförda finansiella tillgångar- IFRS 10 Consolidated Financial Statements- IFRS 11 Joint arrangements- IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities- IFRS 13 Fair value measurement- Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter,- Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventureUtöver ovanstående nyheter bedöms inte de övriga nyheterna påverka koncernens finansiellarapporter.KoncernredovisningKoncernens redovisning omfattar Svenska rymdaktiebolaget och de företag där bolaget har ettbestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ettföretags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningom ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utandröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Förutom moderbolaget omfattar koncernredovisningenföljande bolag:oooooooooooAurora Technology B.V.ECAPS ABLSE Space Engineering & Operations GmbHLSE Space Middle East JLTNanoSpace ABNEAT AB (vilande bolag)SSC Chile SASSC International ABSSC Space Australia Pty LtdSSC Telecom Holding ABUniversal Space Network, Inc.Förvärv den 1 januari 2010 eller senareDotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretagbetraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar ochövertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvadeidentifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmandeinflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emissionav egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande ochverkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet avförvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden somgoodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering avtidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkoradeköpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument görs ingen omvärdering och reglering görsinom eget kapital. För övriga redovisade villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varjerapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer.Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.Vid avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarståendeinnehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 32Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009För förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2009 där anskaffningskostnaderöverstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samteventualförpliktelser som redovisas separat redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden ärnegativ redovisas denna direkt i årets resultat.Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS)Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning,redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpaderedovisningsprinciper. Klassificering och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärvsom inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet avkoncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytandeerhålles. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen fram till det datum då det bestämmandeinflytandet upphör.Förvärv av innehav utan bestämmande inflytandeFörvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital,d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmandeinflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utanbestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.Försäljning till innehav utan bestämmande inflytandeFörsäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår,redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehavutan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmandeinflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanseradevinstmedel.Transaktioner som elimineras vid konsolidering, justering till koncernens redovisningsprinciper samtkassaflödesanalysKoncerninterna transaktioner, interna mellanhavanden samt orealiserade vinster mellan koncernföretagelimineras.I de fall dotterföretagens redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciperhar justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttradeverksamheter under rubriken förvärv av ny verksamhet respektive avyttring. De tillgångar ochskulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningeningår därför ej i kassaflödesanalysen.IntresseföretagIntresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmandeinflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna.Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis tillanskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill(netto efter eventuella ackumulerade nedskrivningar) som identifierats vid förvärvet.Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission avegetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas iperiodens resultat och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas blandreserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavetsredovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstigerdess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncerneninte ytterligare förluster om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar förintresseföretagets räkning. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringensredovisade värde.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 33Utländsk valutaModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta förmoderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenskakronor. Belopp är, om inte annat anges, angivna i tusentals kronor.Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som gällde på transaktionsdagen.Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningav monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i åretsresultat.De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas till svenska kronor efter årets genomsnittligavalutakurs medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagenskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i separatkomponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhetrealiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid deomklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde som uppkommer vid förvärv aven utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknastill balansdagens kurs.Monetära långfristiga fordringar mot en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad ellertroligtvis inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av SSCs nettoinvesteringi utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristigafordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital,benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferensernahänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferensersom omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.Redovisning av intäkterI koncernredovisningen redovisas intäkter av pågående projekt/tjänsteuppdrag i takt med upparbetninginom respektive uppdrag. Med hänsyn till riskbilden i rymdprojekt kan utfallet av ettuppdrag normalt beräknas på ett tillförlitligt sätt först när projektet är i det närmaste färdigställt.Intäkter redovisas därför endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsutgiftersom sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust redovisas omgåendesom kostnad. Tjänster utförda på löpande räkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs.I moderbolaget redovisas rörelsens intäkter, efter avdrag för mervärdesskatt, vid leverans avprodukter och tjänster då risk och/eller äganderätt övergår till köparen. Tjänster utförda på löpanderäkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs. Vid försäljning av projekt till fast pris resultatochintäktsförs dessa i enskilda bolag då projekten färdigställts.Övriga rörelseintäkter redovisas när tjänst eller egendom har tillhandahållits och då risk och/elleräganderätt övergår till köparen.Redovisning av pågående arbeten i moderbolagetEj slutlevererade uppdrag till fast pris redovisas som pågående arbeten och värderas till det lägstaav anskaffningsvärde och verkligt värde. I anskaffningsvärdet medräknas direkta kostnader ochskälig andel av indirekta kostnader. Eventuella förluster i pågående fastprisprojekt belastarperiodens resultat. Inkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i dentakt uppdraget utförs och faktureras.Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter består av ränteintäkter på banktillgodohavanden och kortfristiga placeringarsamt på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinstvid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt valutakursvinster. Anteciperad utdelningfrån dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningensstorlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publiceratsina finansiella rapporter.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 34Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiellatillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar samtsådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultatutom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvidtillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av deskattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör ävenjustering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnadersom uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisadevärden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (ochskattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när denberörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Detemporära skillnaderna avser gjorda avsättningar.Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässigaöverskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – denuppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.AnläggningstillgångarMateriella tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumuleradeavskrivningar enligt plan och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgiftersom direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.Moderbolagets byggnader är belägna på ofri grund vid Esrange och i Ågesta varför något anskaffningsvärdeför mark inte föreligger. Bolaget har inte pålagts några specifika förpliktelser föråterställningsarbeten. Inga avsättningar har gjorts för sådana åtgärder.Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till detberäknade restvärdet, görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:ByggnaderMaskiner och tekniska anläggningarInventarier och verktyg20-50 år5-20 år3-5 årLinjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar med en begränsadnyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivstillgången ned till detta värde.Tillkommande utgifter redovisas som separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtidaekonomiska förmåner som är förknippade med den tillkommande tillgången kommer att kommakoncernen tillgodo. Andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs under den period deuppkommer.Använda avskrivningsmetoder, restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.Immateriella tillgångarGoodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet påkoncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångarvid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas medavseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwillsom redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisastill anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 35återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde påden goodwill som avser den avyttrade enheten.Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enhetersom förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.Förvärvade kundkontrakt, kundrelationer och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod ochredovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.Förvärvade varumärken har en obestämbar livslängd och redovisas till anskaffningsvärde minskatmed ackumulerade nedskrivningar.Forskning och utveckling. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller tekniskkunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultateller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer,redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning om produkten eller processen ärtekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingenoch därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderarsamtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnadnär de uppkommer. Inga utgifter för utveckling har hittills kvalificerat för redovisning som tillgångvarför inga utvecklingsutgifter finns redovisade i rapporten över finansiell ställning.Tillkommande utgifter. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som entillgång i rapporten över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna förden specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.Avskrivningar. För kundkontrakt och kundrelationer redovisas avskrivningar i takt med denförväntade förbrukningen av de ekonomiska fördelarna från dessa tillgångar. För övriga immateriellaanläggningstillgångar redovisas avskrivningar i resultatet linjärt över immateriella tillgångarsberäknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriellaanläggningstillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknadenyttjandeperioden är:Kundkontrakt och kundrelationerÖvriga immateriella tillgångar1-7 år3-5 årNedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom Goodwill och varumärken,skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs avbedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållandenindikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med detbelopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdetär det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader ochnyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer därdet finns separata identifierbara kassaflöden. I första hand sker nedskrivning av goodwillvärden. Seäven avsnittet om Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål.En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finnsindikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i deantaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwillåterförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisadevärde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag föravskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.Leasade anläggningstillgångarKostnaden för anläggningstillgångar som hyrs i stället för att ägas redovisas som hyreskostnader(operationell leasing) linjärt över leasingperioden. Om leasingavtalet skulle innehålla villkor sominnebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker somförknippas med ägandet av tillgången (finansiell leasing) skulle de redovisats bland anläggningstillgångarnai rapporten över finansiell ställning och avskrivas under nyttjandeperioden. Koncernenhar inte identifierat några avtal som innebär finansiell leasing.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 36Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidanlikvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidanåterfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.En finansiell tillgång eller skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när koncernen blir partenligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställningnär faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsenlig skyldighet föreliggeratt betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsfaktura tas upp när faktura mottagits.En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtaletrealiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av enfinansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen iavtalet fullgörs eller på annats sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport överfinansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreliggeravsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och regleraskulden.Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag dåkoncernen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarandeinstrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrumentförutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde viaresultatet. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilketsyfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efterförsta redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastarperiodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivsnedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisasvärdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i årets resultat som den säkradeposten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeökningar respektive värdeminskningarpå derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inomfinansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningenrelateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv delpå samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker ochmotsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunktenunderstigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatetDenna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andrafinansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade FairValue Option). Koncernen har inga tillgångar värderade enligt Fair Value Option. Finansiellainstrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade iårets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag förderivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Tillgångar i denna kategoriklassificeras som omsättningstillgångar.Investeringar som hålles till förfallInvesteringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepappermed fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som koncernen har avsikt och förmågaatt inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställdaeller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättnings-


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 37tillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilkaklassificeras som anläggningstillgångar.Kundfordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering förvärdeminskning. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektivabevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligtfordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångensredovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta.Det reserverade beloppet redovisas i resultatet.Finansiella tillgångar som kan säljasFinansiella tillgångar som kan säljas utgörs av aktier eller andra andelar i onoterade bolag som ej ärdotterbolag eller intressebolag.Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, d v s det datum då koncernenförbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligtvärde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumuleradevärdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar somberor på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenserpå monetära poster vilka redovisas i årets resultat. I denna kategori värderastillgångar till anskaffningsvärde om inte verkligt värde kan beräknas tillförlitligt. Vid avyttring avtillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i åretsresultat.Derivat och säkringsredovisningKoncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringarsom koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande atttransaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderasderivatinstrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig kopplingtill den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, attsäkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseendesäkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för deposter som säkrats.Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatetmedan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas ifinansnettot.De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad transaktion iutländsk valuta (kassaflödessäkring) redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde.Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarnai en särskild komponent i eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkradeflödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringaromklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat.Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckningekonomiskt säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknas tillbalansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används somsäkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den månsäkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskildkomponent i eget kapital (omräkningsreserven). Därigenom neutraliseras de omräkningsdifferensersom påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras.Nedskrivning av finansiella tillgångarKoncernen bedömer per balansdagen om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehovföreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier somklassificerats som tillgångar som kan säljas beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligtvärde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde som en indikation på attnedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljastas den ackumulerade förlusten, beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 38verkligt värde med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultatet, bort fråneget kapital och redovisas i årets resultat. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar somredovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar intelängre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetDenna kategori består av två undergrupper: finansiella skulder som innehas för handel och andrafinansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s k Fair Value Option).Koncernen har inga finansiella skulder värderade enligt Fair Value Option. I den första kategoriningår koncernens derivat med negativt värde med undantag för derivat som är ett identifierat ocheffektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat.Andra finansiella skulderLån samt övriga finansiella skulder, exempelvis leverantörsskulder, ingår i denna kategori.Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.VarulagerVarulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdetfastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är detuppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för tillämpliga rörligaförsäljningskostnader.Ersättningar till anställdaPensionsplanerSamtliga anställda i Svenska rymdaktiebolaget omfattas av en kollektivavtalad pensionsplan, dens k ITP-planen. För flertalet anställda tillämpas den ITP2-plan som är förmånsbestämd ochfinansieras genom pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För år 2011finns inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa ITP2-planen som enförmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att sompensionskostnad redovisas de premier som under året har betalts till Alecta. Årets avgifter förförmånsbaserade pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 13,5 MSEK (föregåendeår 16,4 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vidutgången av december 2011 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivånför förmånsbestämd försäkring till 113% (december 2010: 146%). Den kollektiva konsolideringsnivånutgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandenaberäknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden.Anställda födda 1979 och senare omfattas i stället av den premiebestämda planen ITP1. Dennaplan tillämpas också för vissa äldre befattningshavare enligt individuell överenskommelse.Anställda i dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Chile och USA omfattas ej av pensionsplan ellerlångsiktiga pensionsåtaganden, dock att i Chile och USA bolaget erlägger viss löpande pensionspremieför den anställdes räkning.Andra ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när derelaterade tjänsterna erhålls.En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast förförpliktade åtaganden, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande.AvsättningarAvsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelseoch det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen.Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att regleraden befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig,beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 39före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det ärtillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.En avsättning för eventuella garantiåtaganden redovisas när de underliggande produkterna ellertjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning avtänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formellomstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligttillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntaserhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligtkontraktet.UtdelningAv styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits avårsstämman.Koncernbidrag i moderbolagetFöretaget redovisar koncernbidrag i enlighet med RFR 2 IAS 18 p 3 (erhållna koncernbidrag) samtRFR 2 IAS 27 p 2 (lämnade koncernbidrag). Koncernbidrag som moderföretaget erhåller redovisasenligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnasfrån moderföretaget till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterbolag.Dotterföretag och intresseföretagAndelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligtanskaffningsvärdemetoden.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består avkassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigandetre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffadehändelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller närdet finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte ärtroligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.Finansiella garantierModerbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag.Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ettskuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgörbetalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämparmoderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolagetredovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande förvilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamålRedovisning enligt IFRS innebär att koncernen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Deuppskattningar av värden av tillgångar och skulder, liksom av framtida intäkter och kostnader, somdärvid görs kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Viktiga områdendär sådana bedömningar och uppskattningar sker avser framför allt följande:


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 40Materiella och immateriella anläggningstillgångar: En bedömning huruvida det finns ett nedskrivningsbehovsker per varje balansdag. Om beräknat nuvärde av uppskattade framtida kassaflödenunderstiger tillgångens redovisade värde sker en nedskrivning motsvarande beräknad skillnad.Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuelltnedskrivningsbehov på goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningarav parametrar gjorts. En redogörelse för dessa återfinns under not 17. Som förstås avbeskrivningen i not 17 skulle ändringar av förutsättningar för dessa antaganden och uppskattningarkunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill i respektive kassagenererande enhet.Bedömning av vilka framtida fördelar som nedlagt utvecklingsarbete kan komma att medföra förmoderbolaget och koncernen är utomordentligt svår. Utvecklingssatsningarna har ännu inte bedömsvara tekniskt och kommersiellt användbara, varför osäkerheten om framtida ekonomiska fördelarkvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden för deegenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK (2010:19,7 MSEK). Andelen av koncernens rörelsekostnader utgjorde 1,5 % (1,7 %).NyckeltalsdefinitionerSoliditet beräknas som (justerat) eget kapital i procent av balansomslutningen.Med nettoresultat avses resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare.Avkastning på eget kapital beräknas som nettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital underåret.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 41Not 2 Omsättningens fördelning på affärsområden och marknaderBelopp i MSEKKoncernens omsättning hänförs till följande marknadsområden: 2011 2010Sverige 137 219Övriga Europa 472 479Asien 121 71Amerika 126 165Övriga marknader 0 0856 934Redovisad koncernomsättning har fakturerats i följande valutor:SEK 317 309EUR 376 404USD 153 205Övriga valutor 10 16856 934Moderbolagets omsättning hänförs till följande affärsområden:Aerospace Services 65 47Satellite Management Services 271 257Space Systems 29 66Airborne Systems 4 74Science Services 128 130Övriga intäkter 7 1504 575Moderbolagets omsättning hänförs till följande marknadsområden:Sverige 153 159Övriga Europa 222 320Asien 106 60Amerika 23 36Övriga marknader 0 0504 575Enligt styrelsens beslut tillämpar bolaget inte IFRS 8 Rörelsesegment eftersom bolaget inte är noterat.Not 3Inköp och försäljning mellan koncernföretag2011 2010Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till dotterföretag 16 395 32 763Av moderbolagets inköp avser inköp från dotterföretag 20 971 9 837Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till intresseföretag - -Av moderbolagets inköp avser inköp från intresseföretag 4 369 1 879Moderbolaget redovisar på bokslutsdagen följande fordringar och respektive skulder till koncernföretag:Fordringar på koncernföretag 245 693 234 041Skulder till koncernföretag 12 324 57 334Inköp och försäljning mellan koncernföretag och intresseföretag sker på marknadsmässiga villkor.Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorerModerbolagetKoncernenKPMG 2011 2010 2011 2010Revisionstjänster 1 223 1 326 1 449 1 620Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 34 140 34 140Skatterådgivning 80 392 80 392Andra uppdrag 2 396 154 2 709 154HorwathRevisionstjänster 84 79Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - -Skatterådgivning - -Andra uppdrag - -BDORevisionstjänster 630 757Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - -Skatterådgivning 481 303Andra uppdrag 13 14


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 42Not 5Leasingavtal och andra hyresavtalVid årets utgång fanns leasingavtal och andra hyresavtal medkontrakterade kostnader enligt följande:Moderbolaget2011 2010 2011 2010- betalningar under påföljande år 13 024 12 429 17 578 16 511- betalningar två till fem år framåt 12 868 24 571 16 369 30 540- betalningar senare än fem år framåt - - -Räkenskapsårets kostnader för motsvarande avtal har uppgått till 12 825 12 526 17 793 17 104Förekommande leasingavtal avser huvudsakligen förhyrning av lokaler och personbilar på för respektive område sedvanligavillkor. Smärre lokalytor vidareuthyrs.KoncernenNot 6Närståenderelationer och transaktioner med närståendeBeträffande innehav av aktier i dotter- och intressebolag hänvisas till noterna 19 och 34.Köp och försäljning mellan moderbolaget och dotter- respektive intresseföretag redovisas i Not 3.Beträffande ersättningar till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare hänvisas till Not 7.Not 7Löner, andra ersättningar och sociala avgifterLöner och ersättningarModerbolagetKoncernenLöner och ersättningar har utgått 2011 2010 2011 2010till styrelse och verkställande direktörer 3 042 3 084 16 708 18 420till övriga anställda 177 544 185 658 325 187 327 638Totala löner och ersättningar 180 586 188 742 341 895 346 058Sociala kostnader har uppgått till 86 757 91 789 104 959 109 149härav för pensionskostnader 22 120 23 947 23 270 24 564Pensionskostnader (ingående i sociala kostnader) har uppgått tillför verkställande direktörer 742 648 1 045 786för övriga anställda 21 378 23 299 22 225 23 778Upplysning om ersättning och villkor för ledande befattningshavareLönKostn. förpensionÖvr. förmånerS:aersättn.Lars Persson, verkställande direktör 2 432 742 1) 43 3 217Bo C Johanson, ekonomi- och finansdirektör 927 2) 178 2) 20 2) 1 125Michael Blomqvist, ekonomi- och finansdirektör 454 3) 93 3) 1 3) 549Anna Rathsman, informationsdirektör 1 041 302 49 1 392Christina Cyon, personaldirektör 1 109 317 45 1 472Verkställande direktörens avtal gäller med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida utgår därefteravgångsvederlag för 18 månader, dock med avräkning för ny inkomst. VD:s avtal har under 2011 sagts upp i enlighet med dessa villkor.Avgångsvederlag ingår i 2011 års kostnader med 4,5 MSEK.För övriga ledande befattningshavare tillämpas branschens allmänna anställningsvillkor enligt avtal mellan Almegaoch Unionen respektive Sveriges Ingenjörer.1)Pensionering kan ske från 62 års ålder.2)Avser perioden 20110101-201106303)Avser perioden 20110701-20111031Ersättning till stämmovalda styrelseledamöter enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknatÅrsstämma 2011 Årsstämma 2010Arvode till ordföranden 180 000 160 000Arvode till stämmovald ledamot 90 000 * 80 000 *Ersättning till arbetstagarledamöter enligt bolagsstämmans beslutSEK per sammanträde 0Ersättning till ledamöter i revisionskommittén enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknatArvode till kommitténs ordförande 30 000 30 000Arvode till stämmovald ledamot av kommittén 20 000 * 20 000 ** Ersättning utgår ej till ledamot med anställning i regeringskanslietSom ersättning till styrelseledamöter har under kalenderåret 2011 utbetaltsOlof Rydh (avg. ordförande) 180 000Hans Karlander (tilltr. ordförande) 0Carl-Johan Blomberg 110 000Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist 80 000Hanna Lagercrantz 0Lars Leijonborg 80 000Per-Erik Mohlin 80 000Fredrik Wilhelmsson 80 000Styrelsearvoden till stämmovalda ledamöter betalas normalt ut årligen i april månad för förfluten mandatperiod.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 43Not 8 Övriga rörelseintäkterModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Valutakursvinster 15 141 21 672 15 626 22 260Försäkringsersättning 210 101 210 101Lokal- och serviceintäkter 5 890 4 006 6 265 4 089Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 417 502 578 525Övriga poster 1 532 1 409 3 297 3 90223 190 27 690 25 976 30 877Not 9 Övriga rörelsekostnaderModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Valutakursförluster 14 428 25 262 14 795 25 984Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 85 - 89 6Övriga poster 1 0 475 24914 514 25 262 15 359 26 239Not 10Resultat från andelar i intresseföretagKoncernen2011 2010Resultatandel Prioranet Canada Ltd. 68 65268 652Not 11 Finansiella intäkterModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Resultat från finansiella anläggningstillgångarUtdelning från dotterbolag 1 619 212 174 - -Övrig erhållen utdelning - 708 - 708Försäljning aktier 150 34 666 81 229 4121 769 247 548 81 230 120Ränteintäkter och liknande resultatposterValutakursvinster 1 622 0 1 635 0Ränteintäkter av kortfristiga placeringar - 0 - -Ränteintäkter koncernföretag 7 998 6 066 - -Övriga ränteintäkter 1 782 386 2 619 54511 402 6 452 4 254 545Summa finansiella intäkter 13 171 254 000 4 335 230 665Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet.Not 12Finansiella kostnaderModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Valutakursförluster 0 13 785 0 13 752Räntekostnader till koncernföretag 758 44 - -Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 134 091 111 484 - -Räntekostnader på lån 1 953 2 832 3 349 3 729Övriga räntekostnader 654 811 1 195 1 220137 456 128 956 4 544 18 701Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 44Not 13Skatt på årets resultatModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Aktuell skatt för året - - -4 418 -2 448Förändring av uppskjuten skatt -13 363 26 739 -5 932 29 667Kupongskatt - - - 895-13 363 26 739 -10 350 28 114Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -13 363 26 739 -3 570 38 098Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigareaktiverat skattevärde i underskottsavdrag -2 362 -8 431Totalt redovisad uppskjuten skatteintäkt -13 363 26 739 -5 932 29 667Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnadbaserad på gällande skattesats:Redovisat resultat före skatt -108 470 30 831 -112 156 33 944Skatt enligt gällande skattesats, 26,3% -28 528 8 109 -29 497 8 927Skatteeffekt av utländsk skattesats i dotterbolag - - -8 336 -3 214Skatteeffekter av nedskrivning imm. tillg. resp avyttring av aktier 35 266 15 206 22 328 -48 463Skatteeffekt av erhållna skattefria utdelningar -242 -60 809 - -187Skatteeffekt av övriga justeringsposter -4 388 299 -3 647 -1 740Skatteeffekt av resultat från intressebolag - - 18 171Skatt på periodiseringsfonder 147 170 - -Underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas 11 108 10 286 29 484 17 287Kupongskatt - - - -89513 363 -26 739 10 350 -28 114Not 14Uppskjuten skattRedovisade uppskjutna skattefordringar och skulderUppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:KoncernenUppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto2011 2010 2011 2010 2011 2010Materiella anläggningstillgångar 2 496 1 901 -48 487 -52 550 -45 991 -50 649Immateriella tillgångar -378 -17 725 -378 -17 725Avsättningar 25 187 38 505 25 187 38 505Underskottsavdrag 42 871 59 796 -2 652 -959 40 219 58 837Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634Obeskattade reserver -11 351 -15 541 -11 351 -15 541Kvittning -62 225 -1 797 62 225 1 797 0 0Skattefordringar/skulder netto 9 911 98 405 -1 228 -86 612 8 683 11 793ModerbolagetUppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto2011 2010 2011 2010 2011 2010Avsättningar 15 398 28 761 15 398 28 761Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634Kvittning -585 -1 634 585 1 634 0 0Skattefordringar/skulder netto 16 395 27 127 0 0 16 395 27 127Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdragKoncernenBalans per 1 jan 2010 -13 828Redovisat i årets resultat 29 667Redovisat i övrigt totalresultat -69Förvärv, avyttring -3 977Balans per 31 dec 2010 11 793Balans per 1 jan 2011 11 793Redovisat i årets resultat -5 932Redovisat i övrigt totalresultat 2 822Förvärv, avyttring -Balans per 31 dec 2011 8 683


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 45ModerbolagetBalans per 1 jan 2010 743Redovisat i årets resultat 26 739Redovisat i övrigt totalresultat -355Förvärv, avyttring -Balans per 31 dec 2010 27 127Balans per 1 jan 2011 27 127Redovisat i årets resultat -13 363Redovisat i övrigt totalresultat 2 631Förvärv, avyttring -Balans per 31 dec 2011 16 395Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige uppgår till ca 26,3 (12,5) MSEK med viss begränsning iutnyttjandet med hänsyn till tidigare ägarförändring i dotterbolag. Motsvarande skattefordringar avseende underskottsavdrag i USA är 6,2MUSD (3,6 MUSD).Not 15Materiella anläggningstillgångar, moderbolagetByggnaderoch markanläggningarMaskiner ochtekniskaanläggningarInventarier ochverktygPågåendenyanläggningarSummaPer 1 januari 2010Anskaffningsvärde 135 816 122 135 276 066 28 159 562 176Ackumulerade avskrivningar -86 543 -115 595 -235 951 - -438 089Bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 0871 januari - 31 december 2010Ingående bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 087Förvärv - - 12 976 46 134 59 110Färdigställande 1 632 24 027 4 066 -29 725 0Avyttringar och utrangeringar - - -1 282 - -1 282Avskrivningar -2 207 -4 059 -16 472 - -22 738Utgående bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177Per 31 december 2010Anskaffningsvärde 137 448 146 162 291 826 44 568 620 004Ackumulerade avskrivningar -88 750 -119 654 -252 423 - -460 827Bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177Taxeringsvärde för byggnader 2010 3 3071 januari - 31 december 2011Ingående bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177Förvärv - 16 499 8 624 41 797 66 920Färdigställande 15 153 6 488 8 548 -30 189 0Avyttringar och utrangeringar - - -2 503 - -2 503Avskrivningar -2 598 -4 831 -15 169 - -22 598Utgående bokfört värde 61 253 44 664 38 903 56 176 200 996Per 31 december 2011Anskaffningsvärde 152 601 169 149 306 495 56 176 684 421Ackumulerade avskrivningar -91 348 -124 485 -267 592 - -483 425Bokfört värde 61 253 44 664 38 903 56 176 200 996Taxeringsvärde för byggnader 2011 3 307Not 16Materiella anläggningstillgångar, koncernenPer 1 januari 2010Byggnaderoch markanläggningarMaskiner ochtekniskaanläggningarInventarier ochverktygPågåendenyanläggningarSummaAnskaffningsvärde 177 053 236 201 360 744 45 517 819 515Ackumulerade av- och nedskrivningar -87 713 -122 792 -258 602 0 -469 107Valutakursdifferenser 5 938 -8 279 -2 857 -250 -5 448Bokfört värde 95 278 105 130 99 285 45 267 344 9601 januari - 31 december 2010Ingående bokfört värde 95 278 105 130 99 285 45 267 344 960Valutakursdifferenser -2 151 -5 056 -2 681 -973 -10 861Förvärv via rörelseförvärv - - 168 - 168Förvärv 22 - 19 547 64 602 84 171Färdigställande 1 633 24 027 4 435 -30 095 0Avyttringar och utrangeringar - - -1 338 - -1 338Avskrivningar -3 086 -13 866 -29 371 - -46 323Nedskrivningar -6 557 1) - - - -6 557Utgående bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 46Not 16FortsättningMateriella anläggningstillgångar, koncernenByggnaderoch markanläggningarMaskiner ochtekniskaanläggningarInventarier ochverktygPågåendenyanläggningarSummaPer 31 december 2010Anskaffningsvärde 178 708 260 228 383 556 80 024 902 516Ackumulerade av- och nedskrivningar -97 356 -136 658 -287 973 - -521 987Valutakursdifferenser 3 787 -13 335 -5 538 -1 223 -16 309Bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220Taxeringsvärde för byggnader 2010 (Sverige) 3 3071 januari - 31 december 2011Ingående bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220Valutakursdifferenser 303 800 181 538 1 822Förvärv via rörelseförvärv - - - - 0Förvärv 3 005 36 421 14 025 67 377 120 828Färdigställande 15 152 30 660 9 104 -54 916 0Avyttringar och utrangeringar - - -2 549 - -2 549Avskrivningar -3 300 -15 199 -26 925 - -45 424Nedskrivningar -4 548 -188 - - -4 736Utgående bokfört värde 95 751 162 729 83 881 91 800 434 161Per 31 december 2011Anskaffningsvärde 196 865 327 309 404 136 92 485 1 020 795Ackumulerade av- och nedskrivningar -105 204 -152 045 -314 898 - -572 147Valutakursdifferenser 4 090 -12 535 -5 357 -685 -14 487Bokfört värde 95 751 162 729 83 881 91 800 434 161Taxeringsvärde för byggnader 2011 (Sverige) 3 3071) För information om nedskrivningar, se not 17Not 17Per 1 januari 2010Immateriella anläggningstillgångar, koncernenÖvrigaKundkontraktGoodwillimmateriellatillgångar SummaBokfört värde 1 376 14 860 141 772 58 759 216 7671 376 14 860 141 772 58 759 216 7671 januari - 31 december 2010Ingående bokfört värde 1 376 14 860 141 772 58 759 216 767Genom förvärv av dotterföretag 6 489 7 546 7 542 21 577Avskrivningar -912 -18 385 - -11 787 -31 084Nedskrivningar - - -32 733 -2 644 -35 377(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill)Valutakursdifferenser -1 -661 -5 622 -3 518 -9 802Utgående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081Per 31 december 2010Anskaffningsvärde 5 288 53 970 159 641 82 880 301 779Ackumulerade av- och nedskrivningar -4 811 -52 667 -32 733 -23 832 -114 043Valutakursdifferenser -14 1 000 -15 945 -10 696 -25 655Bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 0811 januari - 31 december 2011Ingående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081Genom förvärv av dotterföretag - - - - -Avskrivningar -462 -1 962 - -16 175 -18 599Nedskrivningar - -317 -65 147 -21 415 -86 879(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill)Valutakursdifferenser -1 -24 -3 240 -1 636 -4 901Utgående bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702Per 31 december 2011Anskaffningsvärde 5 288 53 970 159 641 82 880 301 779Ackumulerade av- och nedskrivningar -5 273 -54 946 -97 880 -61 422 -219 521Valutakursdifferenser -15 976 -19 185 -12 332 -30 556Bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702Utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförtsKoncernens utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförts under räkenskapsåret uppgår till 14 524 (19 721) kSEK.Patent


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 47Not 17FortsättningImmateriella anläggningstillgångar, koncernenNedskrivningsprövning av GoodwillEn sammanfattning av fördelningen av goodwill på kassagenererande enhet återfinns nedan.LSE Space Engineering & Operations AGECAPS ABNanospace ABSSC Chile S.A.Universal Space Network, IncAurora Technology B.V.Koncernen2011 201028 310 28 3105 496 5 49658 580 00 68 3318 712 8 76842 576 110 963Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår frånuppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiell budget och prognos. Prognoserna baseras i huvudsak på respektive enhetshistoriska utveckling och på ledningens bedömning av respektive marknads och enhets utveckling under de kommande fem åren.Kassaflöden som beräknats bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.Tillväxt 1LSE Space Engineering & Operations AG2% (2%)ECAPS AB2% (2%)Nanospace AB2% (2%)SSC Chile S.A.3,0% (3,6%)Universal Space Network, Inc2,3% (2,8%)Aurora Technology B.V. 2% (2% )Diskonteringsränta212,6% (13%)10% (10%)10% (10%)17,5% (10,9%)18,5% (18,6%)12,8% (12,9% )1 Prognosticerad tillväxt använd för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden.2Diskonteringsränta före skatt tillämpad på uppskattade framtida värdenResultatutvecklingen för det chilenska bolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vidnyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolaget om motsvarande totalt ca 5 MSEK (8 MSEK). VaravImmateriella- 0,3 MSEK (1,4 MSEK) samt Materiella anläggningstillgångar 4,7 MSEK (6,6 MSEK).Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har inte motsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därförframkommit ett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 87 MSEK (34 MSEK). Totala nedskrivningar avsågImmateriella anläggningstillgångar.Not 18 Finansiella tillgångar - andelar i andra bolagModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Vid årets början 0 2 811 0 70 168Försäljning - -2 811 - -70 168Vid årets slut 0 0 0 0Not 19Innehav i intresseföretagOrg.nrSäteKapitalandel%Rösträttsandel%Antal aktierBokförtvärdePrioranet Canada Ltd 2014200071 Alberta 49 49 49 0Moderbolagets direkta innehav2011 2010Ingående anskaffningsvärden 45 11 167Årets förändring -45 -11 122Summa anskaffningsvärden 0 45Ingående nedskrivningar 0 -11 122Årets förändring - 11 122Summa nedskrivningar 0 0Bokfört värde i moderbolag 0 45KoncernenInnehav i intresseföretag 2011 2010Ingående balans 697 115Ökning genom rörelseförvärv 30 -Minskning genom försäljning -75 -Minskning genom omklassificering - -70Resultatandel efter skatt 68 652Utgående balans 720 697


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 48Not 20VarulagerModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Lager av insatsmaterial och förnödenheter 5 734 4 054 5 804 4 115Reservdelar 0 98 720 7445 734 4 152 6 524 4 859Årets kostnad för varor i lager 2 566 1 395 2 566 1 395Årets nedskrivning av varor i lager - - - -Not 21KundfordringarModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Kundförluster har uppgått till 0 0 0 0Reserv för osäkra kundfordringarIngående reserv vid årets början 358 1 445 521 1 501Årets förändring 321 -1 087 471 -980Utgående reserv vid årets slut 679 358 992 521Moderbolagets och dotterbolagens kundfordringar uppvisar koncentration till ett mindre antal institutionella kunder. Även i övrigt är flertaletkunder institutionella. Stora delar av bolagets intäkter följer fleråriga avtal med betalningsplaner kopplade till tid eller projekthändelser.Risken för kundförluster är liten.Kundfordringar värderas efter individuell och gruppvis prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.Inga kundfordringar har längre kredittid än 3 månader.Koncernens kundfordringar fördelas på valutor enligt följande (motvärden i kSEK): 2011 2010SEK 23 013 14 767EUR 67 285 114 756USD 32 640 23 406Andra valutor 1 388 1 601124 326 154 530Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringarModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Ej förfallna kundfordringar 53 101 93 406 101 577 125 083Förfallna kundfordringar 0 - 30 dagar 1 725 2 829 13 661 10 290Förfallna kundfordringar > 30 - 90 dagar 4 055 3 359 6 521 6 125Förfallna kundfordringar > 90 - 180 dagar 727 5 126 815 7 780Förfallna kundfordringar > 180 dagar -125 4 768 1 752 5 252Kundfordringar, redovisat värde 59 482 109 488 124 326 154 530Not 22Långfristiga fordringarFordringar på koncernföretagModerbolaget2011 2010Ingående balans 224 483 239 577Långfristigt lån till dotterbolag 86 261 -Omklassificering -4 748 -1 575Nedsättning av lån -91 196 -Valutakursomräkning 7 860 -13 519Utgående balans 222 660 224 483Fordringar på intresseföretagModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Ingående balans 3 335 - 3 335 -Långfristigt lån till intressebolag - 3 335 - 3 335Amortering -1 004 - -1 004 -Valutakursomräkning -22 - -22 -Utgående balans 2 309 3 335 2 309 3 335Not 23Övriga kortfristiga fordringarModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Avräkning för skatter och avgifter 383 9 435 6 221 11 752Fordran leverantörer 1 109 668 1 109 6 837Förskott leverantörer 0 9 657 22 148 9 657Värde av terminskontrakt 1 227 6 769 1 227 6 769Övriga poster 738 1 627 5 855 2 8733 457 28 156 36 560 37 888Not 24Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Förutbetalda hyror 3 182 3 060 3 818 3 714Upplupna rörelseintäkter 32 321 14 958 46 006 38 607Övriga poster 2 761 5 739 9 351 7 09438 264 23 757 59 175 49 415


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 49Not 25Likvida medel, garantier och eventualförpliktelserModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Kassa och bank 145 696 287 976 220 986 321 854145 696 287 976 220 986 321 854Moderbolaget har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om totalt 9,8 (11,1) MUSD, motsvarande 68,0 (75,5) MSEK.Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier för erhållna förskott och andra förpliktelser som uppkommit i den normalaaffärsverksamheten. Som säkerhet för dessa har pantsatts företagsinteckningar och likvida medel om 109 (67) MSEK. Moderbolaget harvidare tecknat fullgörandegarantier för dotterbolags kontraktuella åtaganden om ca 10 MSEK. Några väsentliga skulder förväntas inteuppkomma genom dessa eventualförpliktelser.Not 26Redogörelse för ackumulerat övrigt totalresultat samt förändring av reserverKoncernenOmräkningsreserreservSäkrings-BalanseradModerbolagetvinstIngående balans per 1 januari 2010 0 3 587 10 719OmräkningsreservBalanseradvinstIngående balans per 1 januari 2010 5 652 3 587 10 719Årets omräkningsdifferens -6 753 - -Valutakursdifferens på monetär post-8 190 - -Årets förändringar i verkligt värde - -8 781 -Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 10 129 -Årets skatteförändring avseende säkringsreserv- -355 -Utgående balans per 31 december 2010 -9 291 4 580 10 719Ingående balans per 1 januari 2011 -9 291 4 580 10 719Årets omräkningsdifferens -6 512 -Valutakursdifferens på monetär postklassificerad som utvidgad investering2 176 -Årets förändringar i verkligt värde -12 717 -Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat 8 729 -Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv1 582 1 049 -Utgående balans per 31 december 2011 -12 045 1 641 10 719SäkringsreservValutakursdifferens på monetär postklassificerad som utvidgad investering-8 190 - -- -8 781 -Årets förändringar i verkligt värdeFörändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 10 129 -Årets skatteförändring avseende säkringsreserv- -355 -Utgående balans per 31 december 2010 -8 190 4 580 10 719Ingående balans per 1 januari 2011 -8 190 4 580 10 719Valutakursdifferens på monetär postklassificerad som utvidgad investering2 176 -- -12 717 -Årets förändringar i verkligt värdeFörändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 8 729 -Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv1 582 1 049 -Utgående balans per 31 december 2011 -4 432 1 641 10 719Not 27 AktiekapitalModerbolagets aktiekapital utgör 32 500 kSEK fördelat på 16 250 till fullo betalda aktier.Kvotvärdet är 2 000 SEK per aktie.Not 28Resultat per aktieKoncernen2011 2010Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare -122 505 62 058Antal aktier 16 250 16 250Resultat per aktie (SEK) -7 539 3 819Ägaren har angivit att SSC uthålligt bör avkasta 10 % på eget kapital.För 2011 innebär koncernens resultat en avkastning om -24,2 %. Avkastningen för år 2010 var 11,3 %. För perioden 2002-2011har den genomsnittliga avkastningen varit 4,5 %Not 29Föreslagen utdelningModerbolaget2011 2010Som utdelning till ägaren föreslås per aktie ett belopp av (SEK) - 626motsvarande totalt (kSEK) - 10 172,5Föreslagen utdelning har inte redovisats som skuld i balansräkningen.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 50Not 30 Övriga skulderModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Personalskatter 4 289 5 123 6 240 6 963Avräkning för skatter och avgifter 6 242 4 697 9 052 5 496Värde av terminskontrakt 0 1 272 0 1 272Övriga poster 1 444 769 4 626 4 65711 975 11 861 19 918 18 388Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Upplupna personalkostnader 32 068 29 911 42 192 37 284Förutbetalda intäkter 5 702 8 567 5 702 8 576Förlustrisker i pågående projekt 457 2 276 992 2 276Övriga poster 13 043 14 725 22 030 30 90551 270 55 479 70 916 79 041Not 32 BokslutsdispositionerModerbolaget2011 2010Upplösning av periodiseringsfond 27 432 615Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning -11 500 -11 700Upplösning av skatteutjämningsreserv 2 415 -Avsättning till periodiseringsfond - -18 347 -11 085Not 33 Obeskattade reserver i moderbolaget2011 2010Skillnad mellan bokförda avskrivningaroch avskrivningar enligt plan 43 160 31 660Skatteutjämningsreserv K 0 2 415Periodiseringsfond 2005 0 3 877Periodiseringsfond 2006 0 136Periodiseringsfond 2007 0 4 171Periodiseringsfond 2008 0 9 745Periodiseringsfond 2009 0 9 503Periodiseringsfond 2010 043 160 61 507Not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretagKapital- Rösträtts- Antal BokförtPer 31 december 2011 Org.nr Säte % andel % aktier värdeSSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 120LSE Space GMBH HRB 195494 München 100 100 20 000 38 154NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 2 524Universal Space Network, Inc Newport Beach 100 100 100 21 241SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 1 100 100 15 013Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) 500 089 557Kapital- Rösträtts- Antal BokförtPer 31 december 2010 Org.nr Säte % andel % aktier värdeSSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 54 098LSE Space Engineering & Operations AG HRB 154309 München 100 100 20 000 38 154NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 8 316Universal Space Network, Inc Newport Beach 100 100 100 43 344SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 100 1OS2 Orbital Satellite ServicesInternational AB 556750-1555 Stockholm 100 100 1 000 57Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) 500 0156 4751) Återstående del av bolaget ägs av SSC International AB.2) Återstående del av bolaget ägs av Universal Space Network, Inc


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 51Not 34FortsättningModerbolagets andelar i dotterföretag2011 2010Ingående anskaffningsvärden 310 655 284 814Årets anskaffning (2010: justering av anskaffningsvärde) 121 208 16 519Årets avyttring -11 179 -Årets omklassificering - 11 122Nedsättning/utskiftning av del av reservfond -53 978 -Summa anskaffningsvärden 366 706 312 455Ingående nedskrivningar -154 180 -33 375Årets avyttring 11 122 -Årets nedskrivningar 2) -134 091 -111 483Årets omklassificering - -11 122Utgående nedskrivningar -277 149 -155 980Netto bokfört värde 89 557 156 4752010-01-01 1)Ingående balans anskaffningsvärde enligt Årsredovisning 2010 255 015Effekt av ändrad redovisningsprincip 29 799Ny Ingående balans anskaffningsvärde 2010 efter omräkning 284 814Ingående balans nedskrivningar enligt Årsredovisning 2010 -3 576Effekt av ändrad redovisningsprincip -29 799Ny Ingående balans nedskrivningar 2010 efter omräkning -33 375Netto bokfört värde 251 4391)2)Ingående balanser per 2010-01-01 redovisas till följd av ändring av redovisningsprinciper avseende koncernbidrag. Ändringen haringen nettoeffekt på moderbolagets eget kapital eller balansräkning i övrigt.Viktiga antaganden för nedskrivningsbehov framgår av not 17.Not 35Information om finansiella riskerKoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer ochkreditrisker. Finanspolicy för hantering av finansiella risker har fastställts av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler.KreditriskKreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter gentemot SSC eller för att ett bolag som SSC inneharaktier eller andelar i kommer på obestånd eller utsätts för bestående värdeminskning.SSC har i huvudsak institutionella kunder. Många har varit kunder under lång tid. Risken för kreditförluster avseende kundfordringar ochliknande poster är erfarenhetsmässigt mycket liten. När SSC lämnar förskottsbetalningar till en leverantör görs regelbundet en bedömninghuruvida bankgaranti skall krävas för att begränsa kreditrisken.SSC placerar från tid till annan överskottslikviditet i penningmarknadsinstrument. Enligt gällande placeringsinstruktion får detta endast ske iinstrument med hög kreditrating, minst A-1 enligt Standard & Poor alternativt P-1 enligt Moodys. Kreditrisken är därför mycket låg.Kreditrisken i derivat uppgick per balansdagen till 1,2 MSEK (6,8 MSEK) och motsvarar totala positiva marknadsvärdet för derivatFör övriga finansiella tillgångar antas kreditrisken motsvara de redovisade värdena.SSC har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om per balansdagen intill 9,8 MUSD, motsvarande 68,0 MSEK.LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken att koncernen inte kan möta betalningsåtaganden vid rätt tidpunkt. Koncernens inriktning är att vid varje tidpunktkunna möta utestående betalningsförpliktelser. SSCs likviditet har historiskt varit god. Gällande policy för placering av likvida medel innebäratt kortfristiga placeringar skall göras med beaktande av förutsedda betalningsflöden och så att förtida lösen av placeringar ej skallerfordras. Koncernen har rullande 12 månaders likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateraskvartalsvis. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnader för finansiering av koncernen. Målsättningen är attkoncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utanatt riskera koncernens rykte.Moderbolaget förfogar över en beviljad checkkredit om 5 MSEK samt en beviljad kredit om 25 MSEK. För dotterbolaget SSC Chile SA finnscheckräkningskredit om 5 MUSD.Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2011Nominellt Utnyttjat TillgängligtAvtalad kreditCheckkreditFacilitetsavtalFacilitetsavtalCheckräkningskreditSumma motvärdeTillgängliga likvida medelLikviditetsreservMSEK 25,0 0,0 25,0MSEK 5,0 0,0 5,0MUSD 24,8 19,8 5,0MEUR 0,8 0,1 0,7MUSD 5,0 4,7 0,3i MSEK 243,6 170,6 73,0MSEK 221,0 1294,0Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2010Avtalad kreditCheckkreditFacilitetsavtalFacilitetsavtalCheckräkningskreditSumma motvärdeTillgängliga likvida medelLikviditetsreservNominellt Utnyttjat TillgängligtMSEK 25,0 0,0 25,0MSEK 5,0 0,0 5,0MUSD 26,1 21,1 5,0MEUR 0,8 0,0 0,8MUSD 5,0 2,2 2,8i MSEK 248,8 158,4 90,3MSEK 321,9 11Av tillgängliga medel så har 58,6 MSEK (16,8 MSEK) ställts som säkerhet för moderbolagets eventualförpliktelseravseende bankgarantier för erhållna förskott412,2


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 52Not 35FortsättningInformation om finansiella riskerFörfallostruktur räntebärande skulder - odiskonterade kassaflödenOriginalvaluta,Koncernen 2011 (MSEK)uttryckt iValuta miljoner - 1 år 1 - 5 år > 5 årFacilitetsavtal, utnyttjad delBanklån, rak amorteringCheckräkningskredit, utnyttjad delUSD 15,0- 103,9 -USD 4,88,9 24,5 -USD 4,7 32,5 - -Originalvaluta,Koncernen 2010 (MSEK)uttryckt iValuta miljoner - 1 år 1 - 5 år > 5 årFacilitetsavtalBanklån, rak amorteringCheckräkningskredit, utnyttjad delUSD 15,0- 101,8 -USD 6,18,7 32,7 -USD 2,2 14,9 - -MarknadsriskMarknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar imarknadspriser. Marknadsrisker indelas i tre typer: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkarkoncernen utgörs av valutarisker och ränterisker.ValutariskRisken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallasvalutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp iutländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, kund- eller leverantörsskulder,dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering.Moderbolaget har betydande delar av sina intäkter i främmande valuta, framför allt euro. Enligt gällande finanspolicy träffar SSC regelbundetterminsavtal för att säkra väsentliga delar av kontrakterade intäkter. De utländska dotterbolagen har sina huvudsakliga intäkter i sinrespektive redovisningsvaluta.Valutarisker återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kalladomräkningsexponering. Koncernen är också utsatt för valutarisker med avseende på betalningsflöden för lån i utländsk valuta (finansiellexponering).För moderbolagets innehav i främmande valutor placerade på bank är bolaget utsatt för den valutarisk som uppkommer vid kursvariationer.I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda, se vidare Redovisnings- ochvärderingsprinciper.Koncernens säkringsinstrument fördelar sig per balansdagen på följande valutorPer 31 december 2011EUR/SEKUSD/SEKCAD/SEKFörfallotidpunkterVolym 1) Snittkurs Volym 1) Snittkurs Volym 1) Snittkurs2012 -6 750 9,17 - - - -Totalt -6 750 9,58 - - - -Balansdagskurs, 31 december 2011Orealiserat resultat före skatt redovisat isäkringsreserven, 31 december 20118,94 6,92 6,782 626Per 31 december 2010EUR/SEKUSD/SEKCAD/SEKFörfallotidpunkterVolym 1) Snittkurs Volym 1) Snittkurs Volym 1) Snittkurs2011 -12 596 9,55 1 709 7,58 - -2012 -506 10,42 - - - -Totalt -13 102 9,58 1 709 6,82 - -Balansdagskurs, 31 december 2010Orealiserat resultat före skatt redovisat isäkringsreserven, 31 december 20109,00 6,80 6,818 044 -1 8291)Volymen är uttryckt i tusental i lokal valuta.Minustecken innebär utflöde av valuta.Omräkningsexponering av utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig per balansdagen på följande valutor (MSEK):Koncernen2011 2010EUR 39,3 30,7USD 23,8 54,2


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 53Not 35FortsättningInformation om finansiella riskerModerbolaget redovisar innehavet i USN som en utvidgad investering där valutakursdifferensen vid omräkning av fordran i USD tillbalansdagens kurs redovisas i omräkningsreserven. Koncernen har en partiell ekonomisk säkring för att skydda omräknings-exponering iutländsk valuta genom att moderbolaget upptagit lån i US dollar som ekonomisk säkring för del av nettoinvesteringen i USN.Moderbolagets aktieinnehav i det chilenska bolaget SSC Chile SA innebär omräkningsexponering mot US dollar, vilket ekonomiskt skyddaskoncernmässigt av att det chilenska bolagets upplåning sker i US dollar.Moderbolagets aktieinnehav i det tyska bolaget LSE Space Engineering & Operations GmbH innebär omräkningsexponering avseende euro.Denna risk har inte skyddats särskilt.En tioprocentig förstärkning av den svenska valutan gentemot andra valutor skulle innebära en förändring av nettotillgångarnas värde med -6,3 (-8,1) MSEK.RänteriskRänterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring iverkliga värden och förändringar i kassaflöden. Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning. Denna risk har inteskyddats särskilt.Med de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen skulle en ränteförändring på 1 procentenhet förändra ränteintäkternamed ca 2,2 (3,2) MSEK och räntekostnaderna med ca 1,7 (1,6) MSEK givet att alla andra faktorer (exempelvis valutakurser) är oförändrade.Not 36 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m mModerbolagetKoncernen2011 2010 2011 2010Avskrivningar 22 598 22 738 64 022 77 406Resultat vid avyttring av inventarier -332 -502 -488 -519Resultat vid försäljning av aktier - - -45 -229 411Resultatandel i intressebolag - - -68 -652Resultat vid förändring av avsättningar -11 126 45 431 -9 272 46 900Övriga poster -1 642 62 841 86 665 114 701Summa justeringsposter 9 498 130 508 140 814 8 425Not 37AnställdaAntal anställdaModerbolagetKoncernenMedelantalet anställda har varit 2011 2010 2011 2010Kvinnor 100 110 151 160Män 254 276 485 499Totalt 354 386 636 659Av moderbolagets anställda hänförs 352 (384) till Sverige och 2 (2) till Kina.Anställda i koncernen hänförs till länder enligt följande:Koncernen 2011Koncernen 2010Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män TotaltSverige 104 267 371 111 283 394Chile 4 45 49 4 55 59Tyskland 24 86 110 22 84 106Frankrike - - - 0 0 0Nederländerna 5 14 19 7 12 19Kina 1 1 2 1 1 2USA* 11 47 58 12 48 60Spanien 1 17 18 2 14 16Förenade Arabemiraten 1 8 9 1 2 3Totalt 151 485 636 160 499 659Könsfördelning bland ledande befattningshavareper 31 december 2011 Kvinnor Män TotaltStyrelsens stämmovalda ledamöter 2 5 7Personalrepresentanter och suppleanter i bolagets styrelse 2 2 4Ledningsgruppen 2 7 9


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 54Not 38 Räntebärande skulderModerbolagetKoncernenLångfristiga skulder 2011 2010 2011 2010Banklån, rak amortering - - 24 479 32 937Facilitetsavtal 103 649 101 753 103 649 101 753103 649 101 753 128 128 134 690Kortfristiga skulderBanklån, kortfristig del - - 8 901 8 789Checkräkningskredit - - 32 498 14 9000 0 41 399 23 689Finansiella lånevillkorModerbolaget har facilitetsavtal om 20 (20) MUSD med Svenska Handelsbanken. De beviljade krediterna innehåller finansiellalånevillkor, covenants, avseende vissa specificerade finansiella nyckeltal. För det fall avtalade finansiella lånevillkorinte uppfylls äger kreditgivarna rätt att säga upp kreditavtalen. Under år 2011 har samtliga finansiella nyckeltal möttavtalade värden. Facilitetsavtalet är amorteringsfritt med slutgiltig förfallodag 30 december 2014. SSC äger rättatt lösa facilitetsavtalet vid varje ränteförfalloperiod.Dotterbolaget SSC Chile SA upptog i samband med förvärvet av verksamheten i Chile banklån i Svenska Handelsbanken om9 MUSD med rak amortering fram till lånets förfallodag den 31 juli 2015.Not 39 AvsättningarModerbolagetKoncernenLångfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010Förlustkontrakt 34 305 45 431 34 305 45 431Övriga avsättningar - - 3 323 1 46934 305 45 431 37 628 46 900ModerbolagetKoncernenKortfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010Förlustkontrakt 11 126 10 379 11 126 10 379Omstruktureringsreserv 12 869 53 300 12 869 53 30023 995 63 679 23 995 63 679ModerbolagetKoncernenAvsättning för förlustkontrakt 2011 2010 2011 2010Redovisat värde vid periodens ingång 55 810 - 55 810 -Avsättningar som gjorts under perioden - 57 069 - 57 069Belopp som tagits i anspråk under perioden -10 379 -1 259 -10 379 -1 259Redovisat värde vid periodens utgång 45 431 55 810 45 431 55 810ModerbolagetKoncernenOmstruktureringsreserv 2011 2010 2011 2010Redovisat värde vid periodens ingång 53 300 2 523 53 300 2 523Avsättningar som gjorts under perioden - 53 300 - 53 300Belopp som tagits i anspråk under perioden -40 431 -2 523 -40 431 -2 523Redovisat värde vid periodens utgång 12 869 53 300 12 869 53 300ModerbolagetKoncernenÖvriga avsättningar 2011 2010 2011 2010Redovisat värde vid periodens ingång - - 1 469 -Avsättningar som gjorts under perioden - - 1 854 1 469Belopp som tagits i anspråk under perioden - - - -Redovisat värde vid periodens utgång 0 0 3 323 1 469ModerbolagetKoncernenTotala avsättningar 2011 2010 2011 2010Redovisat värde vid periodens ingång 109 110 2 523 110 579 2 523Avsättningar som gjorts under perioden - 110 369 1 854 111 838Belopp som tagits i anspråk under perioden -50 810 -3 782 -50 810 -3 782Redovisat värde vid periodens utgång 58 300 109 110 61 623 110 579varav total långfristig del av avsättningarna 34 305 45 431 37 628 46 900varav total kortfristig del av avsättningarna 23 995 63 679 23 995 63 679FörlustkontraktUnder 2010 omförhandlades ett kundkontrakt avseende åren 2010-2016. För beräknad förlust gjordes en avsättning om 57,1 MSEK.10,4 MSEK har under 2011 upplösts och haft en positiv påverkan på resultatet.OmstruktureringsreservUnder 2010 avsattes 53,3 MSEK för beräknade kostnader avseende omstruktureringar 2011-2012.Vid upplösning av reserven under 2011 påverkades resultatet positivt med 29,2 MSEK.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 55Not 40Förvärv2010Förvärv av Aurora Technology B.V.SSCs dotterbolag LSE förvärvade i januari 2010 samtliga aktier i det holländska bolaget Aurora Technology B.V., som bedriverkonsultverksamhet i huvudsak mot den europeiska rymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. Förvärvet av Aurora Technologyhar tillfört koncernen följande värden:Värde föreförvärvetVerkligt värdejusteringRedovisatvärde ikoncernenGoodwill 0 10 084 10 084Immateriella anläggningstillgångar 1 719 12 310 14 028Materiella anläggningstillgångar 166 0 166Kortfristiga fordringar 6 626 0 6 626Likvida medel 5 073 0 5 073Uppskjuten skatteskuld -342 -3 634 -3 976Långfristiga skulder 0 -8 966 -8 966Kortfristiga skulder -7 858 -2 764 -10 6225 384 7 030 12 413Kontant köpeskilling för aktierna utgjorde 1,2 MEUR. Tilläggsköpeskilling, delvis villkorad till framtida resultat, uppgår till totalt 1,225 MEURoch är värderad till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning.Kassaflödesanalys avseende förvärv av dotterbolagUtbetald köpeskilling 13 001Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten -5 650Påverkan på likvida medel 7 351Totalt kassaflöde avseende förvärv av dotterbolag 7 351


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 56Not 41Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelningModerbolaget 2011Investeringarsom hålles tillförfallFinansiellatillgångar somkan säljasLåne- ochkundfordringarSäkringsredovisadederivatAndrafinansiellaskulderSummaredovisatvärdeVerkligt värdeTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - - - - -Långfristiga fordringar 224 969 - - - - 224 969 224 969Kundfordringar 82 515 - - - - 82 515 82 515Övriga fordringar 3 679 - - 1 227 - 4 906 4 906Kortfristiga placeringar - - - - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - - 30 224 30 224 30 224Skulder till koncernföretag - - - - 12 324 12 324 12 324Övriga skulder - - - - - 0 0Räntebärande skulder - - - - 103 649 103 649 103 649Moderbolaget 2010Investeringarsom hålles tillförfallFinansiellatillgångar somkan säljasLåne- ochkundfordringarSäkringsredovisadederivatAndrafinansiellaskulderSummaredovisatvärdeVerkligt värdeTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - - - 0 -Långfristiga fordringar 227 818 - - - - 227 818 227 818Kundfordringar 119 046 - - - - 119 046 119 046Övriga fordringar 4 458 - - 6 769 - 11 227 11 227Kortfristiga placeringar - - - - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - - 11 871 11 871 11 871Skulder till koncernföretag - - - - 57 334 57 334 57 334Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272Räntebärande skulder - - - - 101 753 101 753 101 753Koncernen 2011Investeringarsom hålles tillförfallFinansiellatillgångar somkan säljasLåne- ochkundfordringarSäkringsredovisadederivatAndrafinansiellaskulderSummaredovisatvärdeVerkligt värdeTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - - - - -Kundfordringar 124 326 - - - - 124 326 124 326Övriga fordringar 3 679 - - 1 227 - 4 906 4 906Kortfristiga placeringar - - - - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - - 45 003 45 003 45 003Övriga skulder - - - - - 0 0Räntebärande skulder - - - - 169 527 169 527 169 527


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 57Not 41FortsättningVärdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelningKoncernen 2010Investeringarsom hålles tillförfallFinansiellatillgångar somkan säljasLåne- ochkundfordringarSäkringsredovisadederivatAndrafinansiellaskulderSummaredovisatvärdeVerkligt värdeTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - - - 0 -Kundfordringar 154 530 - - - - 154 530 154 530Övriga fordringar 4 458 - - 6 769 - 11 227 11 227Kortfristiga placeringar - - - - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - - 26 238 26 238 26 238Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272Räntebärande skulder - - - - 158 378 158 378 158 378Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på koncernens finansiellainstrument:Derivatinstrument : För valutakontrakt redovisas verkligt värde på valutamarknaden med hänsyn till aktuell dagskurs ochåterstående löptid för respektive instrument.Låne- och kundfordringar l öper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader varför det redovisade värdetreflekterar det verkliga värdet. Fordringar med en livslängd överstigande sex månader värderas till upplupet anskaffningsvärde.Finansiella tillgångar som kan säljas : I denna kategori redovisas koncernens långfristiga innehav av onoterade aktier. Dessaredovisas till sitt anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.Leverantörsskulder löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än tre månader varför det redovisade värdetreflekterar det verkliga värdet.Räntebärande skulder redovisas till nominellt belopp, vilket motsvarar verkligt värde.I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligtvärde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknadenKoncernen 2011Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - -Kundfordringar - - - -Övriga fordringar - 1 227 - 1 227Kortfristiga placeringar - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - -Övriga skulder - - - 0Räntebärande skulder - - - -Koncernen 2010Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaTillgångarAndra långfristigavärdepappersinnehav - - - -Kundfordringar - - - -Övriga fordringar - 4 554 - 4 554Kortfristiga placeringar - - - -SkulderLeverantörsskulder - - - -Övriga skulder - 602 - 602Räntebärande skulder - - - -


22 Information om redovisningenSSC har valt att även för 2011 avge hållbarhetsredovisning på nivå C+. Det är bolagetsfjärde årliga hållbarhetsredovisning och den förra publicerades i mars 2011. SSC:shållbarhetsredovisning granskas av KPMG.Hållbarhetsredovisningen är ett komplement till årsredovisningen och för att få en samladbild av bolagets verksamhet ska båda dessa dokument läsas. Av den anledningen återfinnsheller inte bolagsspecifik information i hållbarhetsredovisningen utan då hänvisas tillårsredovisningen (se GRI G3 korsreferenslista).En arbetsgrupp med företrädare för olika organisationsdelar inom SSC har under åretarbetat med hållbarhetsredovisningen och ansvarat för framtagandet av informationen tillrapporten. Björn Ohlson (bjorn.ohlson@sscspace.com) är kontaktperson för företagetshållbarhetsarbete.I SSC:s hållbarhetsredovisning beskrivs de mest väsentliga miljö- och samhällsaspekternasom bolagets verksamhet påverkar. Målgruppen för hållbarhetsredovisningen är SSC:sintressenter, vilka primärt utgörs av svenska staten med tillhörande myndigheter, politiker,medarbetare, fackliga organisationer, närboende till SSC:s anläggningar samt kunder ochleverantörer. Olika intressentdialoger förs i verksamheten, beroende på hur SSC påverkareller påverkas av respektive intressent.SSC:s hållbarhetsredovisning 2011 omfattar verksamheten i Sverige - med anläggningarnai Solna, Esrange och Ågesta, samt i vissa delar även de utländska dotterbolagen LSE, USNoch SSC Chile. Vilande eller avyttrade bolag omfattas ej. En sammanfattande engelsk ochsvensk presentation över bolagets hållbarhetsarbete för information till anställda i helabolaget finns tillgänglig på intranätet.Divisionen Space Systems med verksamhet i Solna avyttrades 30 juni 2011 och är därmedendast i tillämpliga delar inkluderade i denna redovisning.För kalenderåret 2011 rapporteras 13 indikatorer. Valet av indikatorer har gjorts utifrån enbedömning av var SSC:s största påverkan på faktorer som relaterar till hållbar utvecklingfinns. Relevansen i valda indikatorer har prövats genom en jämförelse mot andrarymdteknikföretag samt mot andra statligt ägda företag.Korsreferenslista enligt GRI:s modell återfinns som bilaga till rapporten.3 SSC och hållbar utvecklingSSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andraintressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på den internationellamarknaden. För att av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagandeföretag skall SSC i samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och agera på enhög etisk nivå.Flertalet av SSC:s produkter och tjänster medverkar till en hållbar utveckling genom attbidra till att öka samhällets miljö- och klimatkunskap.Frågor om miljö, hälsa och säkerhet ingår som en integrerad del i SSC:s totala verksamhet.SSC anser att störst effekt uppnås genom förebyggande åtgärder och ansluter sig till ettsynsätt som leder mot långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att hög effektivitet


3eftersträvas i användning av energi och naturresurser, gynnande av system för återvinningoch återanvändande av material samt förebyggande och begränsande av föroreningar.SSC strävar efter att erbjuda arbetsförhållanden som stimulerar medarbetare att varaeffektiva, ta ansvar och fortsätta att utveckla sin kompetens.SSC skall uppfylla eller överträffa miljökrav enligt gällande lagar, förordningar ochinternationella överenskommelser. SSC har fastställt ett antal policys vilka ligger till grundför arbetet med hållbar utveckling. Ansvaret för att hållbarhetsarbetet genomförs ärgemensamt för chefer och övriga medarbetare inom SSC.SSC definierar hållbar utveckling på följande sätt: - Hållbar utveckling är en utvecklingsom tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter atttillfredsställa sina behov. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning.Det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskttänkande är grunden för hållbar utveckling.SSC:s hållbarhetsvision: - SSC skall sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling tillförmån och nytta för miljön, samhället och våra kunder.Följande områden har identifierats som relevanta för SSC:s arbete med hållbar utveckling:• Ekonomi• Miljö• Samhälle• Kund• Medarbetare och arbetsmiljö• Säkerhet4 EkonomiUthålligt starkt finansiellt resultat ger SSC möjlighet att fortsätta utveckla produkter ochtjänster på den internationella marknaden. Flertalet av SSC:s produkter och tjänster bidrartill en ökad kunskap om jorden och dess klimat.Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter, som har sitt ursprung ifinansieringen av statlig rymdpolitik i Sverige och andra länder. Den svenskafinansieringen kanaliseras via Rymdstyrelsen. SSC erhåller dock inga statliga bidrag ellerannat finansiellt stöd från svenska staten.5 MiljöSSC:s miljöarbete utgår från bolagets miljöpolicy. Där framgår bland annat att SSC skallmedverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom attutveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i allverksamhet samt väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten.Bolaget skall därvid arbeta aktivt för att begränsa miljöpåverkan på mark, luft, vatten ochekosystem. Internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inommiljöområdet respekteras.


4Det ankommer på varje chef att visa ledarskap i miljöarbetet, att integrera arbetet i bolagetsverksamhetssystem och i affärs- och verksamhetsplaner, att där ställa upp mål för arbetetsom gör det möjligt att mäta måluppfyllelsen, och att se till att underställd personal har rättkompetens och utbildning inom miljöområdet för att lösa sina uppgifter.I SSC:s verksamhet sker en viss miljöpåverkan genom råvaru- och energiförbrukning samtgenom koldioxidutsläpp.De av SSC:s verksamheter som bedöms kunna ha störst påverkan på miljön är raket- ochballonguppsändningar, som numera är internationella verksamheter: raketer skjuts uppäven från andra länders baser och vissa ballongflygningar sker över långa sträckor på norrahalvklotet. De raketmotorer som används innehåller ett fast bränsle i mängderna 300 –10 000 kg beroende på rakettyp. Under förbränningsfasen omvandlas bränslet till blandannat kväveoxider och saltsyra. En del av motorerna innehåller låga halter av asbest ochstrikta rutiner följs för hanteringen. Halterna har kunnat minskas, men SSC strävar efter atttillsammans med motortillverkaren försöka hitta ett ersättningsmaterial. För dessa motorerhar SSC importtillstånd från Kemikalieinspektionen samt Arbetsmiljöverket. Tillståndenföreskriver krav på hantering, skyddskläder och deponi. Deponering av utbrändamotordelar sker på avsedd plats inom SSC:s anläggning med tillstånd av miljökontoret iKiruna. Bortforsling av raketdelar och ballongplast sker kontinuerligt inom detnedslagsområde för raketer och ballonger som SSC förfogar över. För att underlättalokalisering av ”rymdskrotet” betalas hittelön till de privatpersoner som påträffar material.Omhändertagande av ballonger som landar utanför Sveriges gränser sker i samråd medansvarig myndighet i respektive land. Under året har fem raketer (varav tre med två steg)skjutits från Esrange. En SSC-ägd raketmotor har skjutits från Andöya i Norge och två frånBrasilien.SSC:s övriga dagliga verksamhet bedrivs mestadels i kontorsmiljö, med den marginellapåverkan som medföljer detta. I verksamheten strävas efter att minska miljöbelastningen,exempelvis genom hushållning med energi genom närvarogivare för belysning samtenergisnålare apparater och uppmaningar att stänga av datorer och skärmar efterarbetsdagens slut. Några andra exempel är att utskrifter sker automatiskt dubbelsidigt och isvartvitt och källsortering av avfall - på Esrange även kompostering. Rutiner för hanteringav farligt avfall har införts i Solna och speciellt anpassade utrymmen för hantering av giftoch kemikalier har byggts i återvinningsrummet, i renrum och laboratorier samt ytterligarenågra platser.SSC strävar efter att successivt minska förbrukningen av elektricitet för uppvärmningsändamål,främst genom alternativa uppvärmningsmetoder vid Esrange där bergvärmeanläggningarger värme till hotellet och sedan 2011 även till ytterligare byggnader.Energikartläggningen på Esrange som påbörjades 2009 resulterade i ettenergibesparingsprogram som pågått under 2010 och 2011 och som fortsätter. En radåtgärder som tidsstyrning av el, timers för motorvärmare, närvarogivare för belysning ochersättning av äldre energikrävande utrustning har genomförts. En ny kylanläggning somtillvaratar utomhusluftens kyla togs t ex 2010 i drift på satellitmarkstationen och under2011 implementerades reduktion av värme och ventilation i rakethallar, ballonghus ochhotellbyggnaden under icke kampanjperioder och under längre ledigheter. Under året haräven arbete för att ersätta en äldre freon-kylanläggning med en som använder CO2påbörjats.


5Reglerutrustningen för kylning moderniserades vid Ågestaanläggningen, resulterande iminskad energiförbrukning.SSC:s direkta energianvändning utgörs av drivmedel till tjänstefordon och reservkraft ocholja för uppvärmning av raketramper. På Esrange har lastfordon bytts till miljövänligare,bränslesnålare modell.Vid Esrangeanläggningen och vid arbetsplatsen i Vidsel samåker huvuddelen avpersonalen med buss till och från respektive arbetsplats. SSC:s globala expansion harmedfört ett förändrat resemönster med ett ökat antal tjänsteresor, framför allt nationellaoch internationella flygresor. Flera företagsinterna resor undviks genom att användatelefon-, video- eller webbaserade konferenser.Företaget har fortsatt delta i ett nätverk för statliga bolag under ledning av Trafikverketmed syfte att utbyta erfarenheter och idéer kring miljöpåverkan av resor.MiljöindikatorerI området miljö har redovisade indikatorer valts med beaktande av var SSC:s verksamhethar störst miljöpåverkan.Total avfallsviktKilogram 2011 2010Brännbart 56 935 57 056Återvinning 31 842 18 060Farligt avfall 12 760 7 515Deponi 16 085 173Kompost 11 500De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011Avfall separeras fortfarande bara i mindre utsträckning i länderna där dotterbolagen verkarOseparerat avfall från USN och SSC Chile har ökat mängden deponiExpansion och ombyggnader vid Esrange har likaså ökat mängden avfallKompost är en ny kategori fr.o.m. 2011 och avser bara EsrangeanläggningenSiffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space SystemsFörbrukning av krutKilogram 2011 2010Förbrukat vid uppskjutning av sondraketer 5 226 11 227Destruerat 0 0Tabellen avser endast verksamhet vid moderbolagets avläggning EsrangeUnder 2011 har färre större raketer sänts uppFörbrukning av elektricitetMWh 2011 2010Total förbrukning av elektricitet 12 060* 12 872* varav 2 785 MWh i dotterbolagen LSE, USN och SSC ChileSiffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space Systems


6Förbrukning av drivmedelLiter 2011 2010Bensinförbrukning egna tjänstefordon 30 828 34 767Dieselförbrukning egna tjänstefordon 56 108 57 553Dieselförbrukning avseende reservkraft 10 435 14 511Eldningsolja för uppvärmning* 5 037 8 010Tabellen avser endast verksamheten i Sverige* avser raketramper. Inköpt mängd redovisas, dock sker förbrukning över längre tid än ett årÄndrade rutiner har minskat förbrukning av drivmedel för reservkraftUtsläpp av växthusgaserTon 2011 2010Utsläpp av koldioxid från fordon* 251 268Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med hyrbilar 74 49Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med flyg 1 397 1 493Utsläpp av koldioxid från reservkraft & uppvärmning 41 60Utsläpp av koldioxid från frakter 658Tabellen avser endast verksamheten i SverigeFrakter inkluderas fr.o.m. 2011* Innefattar SSC-ägda fordon, körning i tjänsten med förmånsbilar samt körning i tjänsten med egna bilar6 SamhälleSSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andraintressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på både dennationella och internationella marknaden.Som ett globalt verksamt företag följer SSC de kartell- och konkurrenslagar ochförordningar som gäller i de länder där bolaget bedriver verksamhet. SSC skall avomvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag och ska isamtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och hög etisk nivå. SSC ska inte medverka tillkorruption.En väsentlig del av SSC:s framgång bygger på en god relation med samhället medömsesidig tillit. I syfte att bibehålla den goda relationen informerar SSC kontinuerligtpolitiker och andra beslutsfattare om bolaget och dess verksamhet.SSC tar vid sina anläggningar i Sverige emot omkring fyra tusen besökare per år. Dessa ärfrämst företrädare för kunder och myndigheter, politiker, representanter från utländskaambassader, studerande och allmänheten - mestadels turister. Vid besöken presenterassvensk rymdverksamhet generellt och särskilt SSC:s verksamhetsområden. I SSC:ssärskilda intresse ligger att sprida kunskap om hur rymdverksamheten tillämpas i vardagenoch varför den är viktig för den enskilda människan och samhället.SSC är för viktiga delar av sin verksamhet starkt beroende av att få tillgång till informationoch produkter som är underkastade andra länders regler om exportkontroll. SSC är ävenberoende av att uppfattas såsom lojalt mot motsvarande svenska regler för att inte försvåraden egna exporten av varor eller tjänster. Bolaget följer i sin verksamhet såväl svenska


7regler om exportkontroll som de åtaganden som görs gentemot utländska leverantörer ochderas myndigheter.Företaget använder både i Sverige och vid sina anläggningar utomlands mycketamerikansk teknologi och den goda relationen till amerikanska myndigheter när det gällerexportregler är mycket viktig.Markanvändning i nordligaste Sverige är en avgörande fråga för såväl lokalbefolkning somför SSC. Årliga samrådsmöten avseende Esrangeanläggningens raketnedslagsområde hållsmed länsstyrelsen, kommunen, samebyar, turistföretag och markägare. Syftet är attinformera om pågående verksamheter på området för att på bästa sätt samordna olikaintresseområden. Företrädare för Esrangeanläggningen och samebyarna håller varandralöpande informerade om sina verksamheter. Vid planering av raketuppskjutningar tashänsyn till samebyarnas åsikter för att minimera negativ påverkan på renskötseln.Jakten efter mineraler har under de senare åren intensifierats i Norrbotten och flera företagär intresserade av Esranges stora nedslagsområde, vilket hotar såväl raketverksamhetensom rennäringen. SSC har under 2011 samarbetat med Saarivuoma sameby när det gälleratt hålla nedslagsområdet fritt från annan näringsverksamhet än renskötsel ochuppsändning av ballonger och raketer, ett arbete som fortgår 2012. SSC hade 12 maj 2011en annonsbilaga i tidningen Dagens Samhälle där företagets och samebyarnas intressen attskydda nedslagsområdet framhölls. Medlemmar ur Saarivuoma sameby har anlitats förarbete i fält under ett japanskt ballongprojekt.Företagets markstationsverksamhet har vuxit och nya platser för anläggning av antennerhar behövts. Under året har SSC i god anda kommit överens med samebyn närmastEsranges basområde om att kunna utöka det inhägnade området med lite under 40.000 m².Politiskt engagemangSSC ger inte ekonomiska bidrag till politiska partier eller enskilda politiker. SSC ger intedirekta eller indirekta bidrag till kandidater till offentliga poster, politiska partier ellerandra politiska organisationer. Anställda på SSC får inte betald ledighet för politiskaåtaganden.Sponsring och donationerSSC anser att företagets viktigaste bidrag till de orter där bolaget är representerat är attbedriva kärnverksamheten så effektivt som möjligt och enligt företagets etiska principer.Mot bakgrund av att SSC:s verksamhet i betydande omfattning har offentligaorganisationer som kunder iakttas stor återhållsamhet med gåvor/donationer. Debegränsade donationer som görs hanteras via bolagets lokala enheter och inriktar sig påprogram som stöder kultur, utbildning, sport eller andra proaktiva sociala och humanitäraprogram. Istället för att skicka ut julkort gavs i Sverige ett bidrag till organisationen ”MinStora Dag.”Vid dotterbolaget USN:s Newport Beach-kontor ställer flera anställda sin expertis tillförfogande åt organisationen Rocket Science Tutors som hjälper elever med matematik ochteknik studier.SSC Chile hjälper sin kommun med transporter och arbeten med anläggningsmaskiner.


87 KundSSC arbetar med utveckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. Iverksamheten skall SSC alltid fokusera på kundnytta och lönsamhet genom att bevara ochstärka bolagets dynamik och handlingskraft. SSC skall fortlöpande och systematisktförbättra samtliga delar av verksamheten samt utnyttja verksamhetsbredden för att bättretjäna bolagets kunder. Marknadsföring och försäljning av SSC:s produkter och tjänsterskall ske på ett affärsmässigt och hederligt sätt, baserat på kvalitet, prestanda, pris,servicenivå och andra relevanta faktorer.Rymdteknik ger nytta och ny kunskap, vilket bidrar till att SSC:s kunder kan arbeta för enhållbar utveckling genom bland annat forskning om jorden och dess klimat.SSC har under 2011 deltagit i flera konferenser och mässor där hela koncernen harpresenterats för kunder. Under året lanserades SSC:s nya varumärke för första gången påNational Space Symposium i Colorado, USA, en av företagets viktigaste evenemang. SSCpresenterar sig nu inför alla kunder på ett enhetligt och koordinerat sätt både påutställningar och genom informationsmaterial.Divisionen Satellite Management Services genomförde en omfattande kund- ochmedarbetarundersökning för att få en bättre bild av hur verksamheten uppfattas såvälexternt som internt. Inom de områden där möjligheter till förbättringar konstaterats harhandlingsprogram startats. Förbättringsarbetet fortsätter nu under 2012 ochundersökningen planeras att repetera under 2013.Dotterbolaget USN genomförde en kundundersökning 2010 och planerar att genomföra enliknande enkät under innevarande år - 2012.I SSC:s allt mer globala organisation kommer dessa förändringar att innebära ett förbättratinformationsutbyte mellan personalen och en kvalitetssäkring av säljprocessen.Utskick av tryckt material till kunder ersätts alltmer av användning av elektronisk media.Produkter och tjänsterNågra exempel på produkter och tjänster som SSC erbjuder:SatellitframdrivningMiljövänligt bränsle för satelliter och tillhörande motorer. ECAPS-systemet kan ersätta detmycket giftiga, cancerogena och reaktiva ämnet hydrazin som idag är det mest användasatellitbränslet. Bränslet har nu testats i rymden, ombord på PRISMA-satelliterna.HavsövervakningssystemSystemet används av kustbevakningsorganisationer i en ökande mängd länder världen övert.ex. för flygburen spaning efter oljeutsläpp, övervakning av fiskevatten och gränser,isförhållanden samt för sjöräddning.Miniatyriserade system för satelliterMikroteknologi i rymdsammanhang reducerar kostnader och möjliggör avancerade småsatelliter. SSC:s dotterbolag NanoSpace arbetar bl.a. med mycket små system förframdrivning och bränslehantering och även dessa system har nu testats i rymden, ombordpå PRISMA-satelliterna.


9Nyttolaster för raketerExperimentutrustning för forskning i nära tyngdlöshet för grundforskning inom olikavetenskapliga discipliner såsom material, vätskefysik och biologi.RaketsystemTekniska system för sondraketer med uppdrag att utföra atmosfärstudier kring nattlysandemoln, pärlemormoln och vattenånga eller forskning i tyngdlöshet.Uppsändning av raketer och ballongerUppsändning av sondraketer och höghöjdsballonger med vetenskapliga instrument frånfrämst Esrange. Uppsändningarna genomförs ofta med miljövetenskapliga ändamål och iinternationellt samarbete vilket därmed ger ett globalt perspektiv.Drift av satelliterEn världsomspännande verksamhet där SSC med dotterbolag medverkar i driften avsatelliter genom satellitkontroll, kommunikation av styrsignaler samt mottagning avsatellitdata. Satelliterna används bl.a. för kartläggning av jordbruksmarker,skogsavverkning och ökenutbredning, för väderprognostisering, för övervakning avpolarisar, naturkatastrofer, jordens atmosfär inklusive ozonlagret och andra klimatstudier.8 Medarbetare och arbetsmiljöSSC:s anställda är en strategisk resurs för bolaget och dess verksamhet. SSC vill vara enattraktiv arbetsgivare med motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sinaarbetsuppgifter.SSC tar avstånd från och tolererar inte någon form av diskriminering eller trakasserier.Våld på arbetsplatsen, inklusive hot, hotfullt beteende, trakasserier, förolämpningar ochliknande tolereras givetvis inte.Mångfalden ses som en idégenererande och välgörande tillgång. Det är en förutsättning attpersonalen känner sig rättvist behandlad för att kunna och vilja prestera en bra arbetsinsats.Detta innebär att SSC strävar efter att ge alla anställda lika möjligheter oavsett kön,könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annat kännemärke somskyddas av lagen. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det gäller anställning,arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön, arbetsledning, uppsägningeller omplacering. Mångfaldsarbete är en viktig chefsuppgift och skall bedrivas som enintegrerad del i affärs- och verksamhetsplaner. Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetetoch i SSC Sverige tas en jämställdhetsplan fram vart tredje år. Planen innehåller blandannat aktiviteter för att öka antalet kvinnor bland de anställda och att eftersträva tvåkönadearbetsgrupper.Under året har nya chefer fått introduktion i systematiskt arbetsmiljöarbete vilket ingår iprogrammet för chefsintroduktion. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete finns ocharbete pågår kontinuerligt. En handbok för det praktiska arbetsmiljöarbetet, SAM ipraktiken, har tidigare tagits fram och är under fortsatt utveckling.


10Interna chefsutbildningar och mentorprogram har genomförts under året för att tydliggörachefsansvaret. Detta har även genomförts eller planeras för utländska dotterbolag.Ytterligare chefsutbildningar planeras för kommande år.Introduktion för nyanställda har genomförts för enskilda eller i grupper. Uppföljning avintroduktionen görs en tid efter anställningens början.Utbildning i dotterbolagen har fokuserat på t ex teknik, arbetarskydd, olycksförebyggandeåtgärder, första hjälpen och säkerhetsregler.SSC skall säkerställa en hälsosam arbetsmiljö och vidtar nödvändiga åtgärder för attförhindra olycksfall och skador. Arbetsmiljöronder har utförts enligt plan. Utifrån vad somhar framkommit vid dessa och vid arbetsmiljökommittémöten anlitas skyddsingenjör ochergonom via företagshälsovården för översyn av arbetsmiljön.Den fysiska och psykiska hälsan är viktig för arbetstrivseln. SSC arbetar aktivt medfriskvård, bl.a. genom att erbjuda anställda regelbundna hälsoundersökningar genomföretagshälsovården. Där erbjuds även andra tjänster inom arbetsmiljö, hälsa ochrehabilitering. Årligen görs en uppföljning av resultatet från hälsokontrollerna somföretagshälsovården tar fram. Uppföljningen kan sedan leda till olika arbetsmiljöåtgärder.Trivselbefrämjande kulturella och idrottsliga aktiviteter anordnas löpande genomföretagets fritidsföreningar. Även i dotterbolagen ordnas liknande sociala aktiviteter.Under 2010 genomfördes en medarbetarundersökning i hela koncernen. Utifrån dennaundersökning har under 2011 arbete med olika aktiviteter genomförts. Samtliga enheterarbetar fram fokusområden och aktiviteter utifrån resultatet av enkäten. Nästamedarbetarundersökning genomförs under våren 2012.SSC följer gällande lagar och kollektivavtal för anställningsvillkor och strävar efter attupprätthålla goda relationer med de anställdas fackliga organisationer. Alla medarbetarehar frihet att organisera sig fackligt enligt gällande lagstiftning. Samtliga anställda utomVD omfattas av kollektivavtal.


11Indikatorer – medarbetare och arbetsmiljöIndikatorer har valts inom de områden som anses mest relevanta för SSC och dessintressenter: antal anställda, hälsa och arbetssäkerhet, utbildning samt mångfald ochmöjligheter.Antal anställda i koncernen vid årets slutAntal personer 2011 2010Tillsvidareanställda, heltidMän 448 467Kvinnor 134 138Tillsvidareanställda, deltidMän 6 6Kvinnor 13 10VisstidsanställdaMän 17 23Kvinnor 4 12Totalt 622 656Varav i moderbolaget 342 377I 2010 års siffror ingår divisionen Space Systems med 46 medarbetareChefsbefattningar i koncernenAntal personer 2011 2010Män 45 59Kvinnor 14 20Totalt 59 79Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställdTimmar 2011 2010Utbildningstimmar per anställd (moderbolaget) 17 18Utbildningstimmar per anställd (utl. dotterbolag) 14De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011


129 SäkerhetUppskjutning av sondraketer har inslag av farliga moment. SSC arbetar därför aktivt medsäkerhet och säkerhetsfrågor. SSC:s Esrangeanläggning är klassad som civilt skyddsobjektoch tillträdeskontroll tillämpas. Vissa medarbetare vid Esrange har erhållit extra utbildningi sjukvård i syfte att kunna hantera en eventuell krissituation. Regelbundet genomförsövningar vid Esrangeanläggningen för att vidmakthålla förmågan att hantera verksamhetenpå ett säkert och tillfredsställande sätt.Inför raketuppskjutningar informeras allmänheten via lokala media. Informationenannonseras som långtidsvarningar varje halvår i tidningar. Inför varje uppskjutningpubliceras förberedande meddelanden i tidningar. I samband med aktuell uppskjutningsänds dagliga varningar ut i lokalradion. Ytterligare säkerhetsåtgärder är ljud- ochljussignaler för dem som befinner sig i närområdet. Riktad information om kommandeuppskjutningar skickas till berörda myndigheter och intressenter.Vid uppsändning av höghöjdsballonger används helium, vilket är säkerhetsmässigt bättreän vätgas, som tidigare användes.SSC:s säkerhetsarbete leds av en Chief Security Officer med det övergripande ansvaret försäkerhet i koncernen. Årligen hålls större räddningsövningar vid Esrange.För att säkerställa en korrekt hantering av farligt gods i Sverige i samband med förvaring,förflyttning och transport har en tydligare ansvarsfördelning fastställts med detövergripande ansvaret hos säkerhetschefen. Kartläggning av farligt gods och utbildningarplaneras.Hanteringen av kemikalier i Solna är riskfylld och åtgärder har vidtagits för att förebyggaskador och förbättra arbetsmiljön. Nya rutiner har införts och all hantering medlösningsmedel, andra kemikalier och giftiga ämnen kan nu ske i ett speciellt kemi-renrumsamt i ventilerade dragskåp och förvaringsskåp i andra utrymmen.Vid Ågestaanläggningen, installerades skydd mot snöras ovanför portar, dörrar ochgångvägar.SäkerhetsindikatorerSSC mäter och rapporterar följande nyckelindikatorer med målet att minska antalet olyckoroch tillbud.Olyckor och tillbud2011 2010Olyckor medförande behov av akutsjukvård och/ellersjukfrånvaro 0 1Olyckor med personskada 2 3Tillbud med risk för personskada 0 0De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011Bägge olyckorna 2011 avser Sverige. Ingen av olyckorna var av allvarligare art


GRI G3 KORSREFERENSLISTA 2011SSC:s hållbarhetsredovisning har upprättats i enlighet med GRI:s (Global Reporting Initiative) G3-riktlinjer och dess tio redovisningsprinciper.Redovisningsprinciperna syftar till att säkerställa att information om verksamhetens hållbarhetsaspekter inkluderassamt att kvalitén på den information som redovisas uppfyller givna kriterier.SSC rapporterar enligt GRI:s nivå C+, vilket bestyrks av KPMG AB.Nedan finns en korsreferenslista för de indikatorer som specificeras av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning (G3) och som har rapporteratsav SSC. I korsreferensindexet anges indikatorns namn och nummer enligt G3-riktlinjer, med hänvisning till plats där relevant informationåterfinns.Information om status, avgränsning och utelämnande redovisas under respektive indikator.Informationen återfinns i dokument enligt följande:HR – SSC:s hållbarhetsredovisning 2011ÅR – SSC:s årsredovisning 2011Förklaring till omfattning av hållbarhetsrapporteringen:- Rapporterad- Delvis rapporterad- Ej rapporteradSvenska rymdaktiebolaget Besöksadress Telefon: 08-627 62 00 www.sscspace.seBox 4207 Solna strandväg 86 Telefax: 08-98 70 69 Org.nr: 556166-5836171 04 Solna Styrelsens säte: Kiruna


16Indikator Beskrivning Sida Omfattning Kommentar1. Strategi och analys1.1 Uttalande från VD om relevansen av hållbarutveckling för organisationen och dess strategiHR 1ÅR 13-142. Organisationsprofil2.1 Organisationens namn ÅR 12.2 De viktigaste varumärkena, produkterna, och/ellertjänsterna2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden,,dotterbolag och joint venturesÅR 1-4ÅR 1-4, 6-72.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor ÅR 1,fottext2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet ioch namnen på de länder där viktig verksamhetbedrivsÅR 2-4, 654 (not 37)2.6 Ägarstruktur och företagsform ÅR 7-82.7 Marknader som organisationen är verksam på ÅR 1-4,41 (not 2)2.8 Den redovisade organisationens storlek ÅR2.9 Väsentliga förändringar underredovisningsperioden beträffande storlek, struktureller ägande2.10 Utmärkelser och priser som mottagits underredovisningsperiodenÅR 2, 7Inga utmärkelser eller priser har erhållits underredovisningsperioden.


173. Information om redovisningen3.1 Redovisningsperiod för den redovisadeinformationen3.2 Datum för publicering av den senasteredovisningenHR 23.3 Redovisningscykel HR 23.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningenoch dess innehåll3.5 Processer för definition av innehållet iredovisningen3.6 Redovisningens avgränsning HR 23.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar förredovisningens omfattning och avgränsning3.8 Princip för redovisning av joint ventures,dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliseradeverksamheter och andra enheter som väsentligt kanpåverka jämförbarheten mellan olika tidsperioderoch/eller organisationer3.10 Förklaring av effekten av förändringar avinformation som lämnats i tidigare redovisningar,och skälen för sådana förändringar3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedanföregående redovisningsperiod vad gälleravgränsning, omfattning eller mätmetoder somanvänts i redovisningen3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningenstandardupplysningarna finnsHR 2 Rymdbolagets hållbarhetsredovisning för 2010. Redovisningenpublicerades i mars 2011.Björn Ohlson, telefon 08 627 6385HR 2-3 I arbetet med att ta fram hållbarhetsredovisningen har GRI:svägledning använts för att definiera innehållet samt tillhörandeprinciper om väsentlighet (HR2), kommunikation med intressenter(HR3), hållbarhetssammanhang (HR3) och fullständighet (HR3).HR 2,3HR 2Inga omräkningar av tidigare års siffror har skett.Indikatorn EN1, är ny indikator för 2011. I övrigt haravgränsningen förändrats för indikatorerna EN1, EN4, LA7 ochLA10 då tre dotterbolag har inkluderats. För indikator EN17inkluderas frakter 2011.Utgörs av denna korsreferenslista som publiceras tillsammans medSSC:s hållbarhetsredovisning på www.sscspace.se.


184. Styrning, åtaganden och intressentrelationer4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning ÅR 7-114.2 Beskriv huruvida styrelseordförande också ärverkställande direktör4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivåange antalet medlemmar inom denna som äroberoende och/eller inte ingår i företagsledning4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att kommamed rekommendationer eller vägledning tillstyrelse eller företagsledning4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen harkontakt medÅR 9, 11Enligt statens ägarpolicy skall styrelseledamöters oberoende iförhållande till staten som ägare inte redovisas.ÅR 10 Inga minoritetsägare i SSC finns då samtliga aktier ägs av svenskastaten. De anställdas intressen säkerställs avarbetstagarrepresentanter i bolagets styrelse.HR 24.15 Princip för identifiering och urval av intressenter Mål och målområden togs fram 2008. Företagets intressenter togs ibeaktande under hela processen.Ekonomisk påverkanEC3Omfattning av organisationens förmånsbestämdaåtagandenÅR 42(not 7)EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna HR 3Svensk redovisningsslagstiftning tillämpas vid redovisning avförmånsbestämda åtaganden.MiljöpåverkanEN3 Direkt energianvändning per primär energikälla HR 6 Direkt energianvändning per primär energikälla redovisas i liter.EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla HR 5 Indirekt energianvändning per primär energikälla redovisas i MWh.Arbetsplatsen vid Vidsel redovisas ej då fastighetsägaren ansvararför förbrukningen av elektricitet.EN16Total direkta och indirekta utsläpp avväxthusgaser, i viktHR 6 Redovisade uppgifter omfattar endast utsläpp av koldioxid frånegna tjänstefordon, reservkraft samt uppvärmning.Koldioxidutsläppen från elförbrukningen inkluderas ej 2011 då de,i relation till koldioxidutsläppen från tjänsteresor, har en marginellpåverkan eftersom majoriteten av bolagets elförbrukning utgörs avmiljömärkt el


19EN17Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser,i viktHR 6 Redovisningen omfattar utsläpp av koldioxid från tjänsteresor medhyrbil och flyg samt från och med 2011 inkluderas även utsläpp avkoldioxid från frakter.EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod HR 5 Redovisade volymer avser SSC:s anläggningar vid Esrange, Solnaoch Ågesta. Från och med 2011 inkluderas volymer från de treutlänska dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile. Total avfallsviktredovisas i kilogram.EN26Åtgärder för att minska miljöpåverkan frånprodukter och tjänster, samt resultat häravHR 8-9Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänsterär ej kvantifierbara.Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkorLA1LA4LA7LA10LA13Total personalstyrka, uppdelad påanställningsform och regionProcent av personalstyrkan som omfattas avkollektivavtalOmfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar,förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antaletarbetsrelaterade dödsolyckorGenomsnittligt antal tränings- ochutbildningstimmar per anställd och årSammansättning av styrelse och ledning samtuppdelning av andra anställda efter kön,åldersgrupp, minoritetstillhörighet och andramångfaldsindikatorerHR 11,ÅR 54(not 37)HR 10HR 12Information om anställda i dotterbolagen framgår av not 37 tillårsredovisningen.HR 11 Redovisning sker ej per personalkategori då SSC verkar för attsamliga medarbetare skall ha samma rätt och möjligheter tillvidareutbildning och kompetensutveckling. Redovisade timmaravser heltids- och deltidsanställda.ÅR 9-10,14-15Av SSC:s anställda utgör 24% kvinnor. I koncernledning uppgårandelen kvinnor till 40% och i ledningsgruppen uppgår andelenkvinnor till 24%. Redovisning sker uppdelat på kön.

More magazines by this user
Similar magazines