ingenjoren1405

Nr 5 • 2014 • Pris 49 kronorGUIDEN. Du kan påverka företaget.LÄKEMEDEL. Är Big Pharma lösningen?ALA LOMBOLO. Nu ska giftet upp.”PÅ ETT SÄTT ÄRMAN LITET IDIOT”Fredrika Gullfot om hur man förändrarvärlden med alger

Vill du vara med och utvecklamorgondagens Sandvik?För dig som ingenjör finns enorma möjligheter att utvecklas på Sandvik. Nya produkter ochtillverkningsprocesser är grunden i vår tillväxt och vi har idag runt 5 500 aktiva patent. Enligtamerikanska affärstidningen Forbes är vi också Sveriges mest innovativa företag. Att arbeta påSandvik är intressant, inspirerande och utmanande, men framförallt roligt! Genom eget ansvaroch innovativa lösningar vill vi överträffa alla förväntningar - såväl våra kunders som våra egna.Om du ger oss ditt engagemang, kan vi ge dig en värld av möjligheter och en framtid som innehållermer än du anar.Hos oss är karriärvägarna lika många som produkterna och nu söker vi Planning Manager forDependent Demand, Chef for Bandteknik, R&D Engineer, Production Unit Manager forOil and Gas, Senior R&D Engineer, Applied Mechanics Engineers, Utvecklingsingenjör,Chef för prototyptillverkningen och Konstruktionledare inom media. För att bara nämnanågra. Just nu har vi 324 lediga jobb globalt på Sandvik och fler spännande tjänster är på väg in.Läs mer om våra lediga jobb och karriärmöjligheter på sandvik.com/career. Bli även en del avvåra nätverk på LinkedIn och Facebook för att hålla dig uppdaterad om vad som händer hos oss!facebook.se/sandvik.karriarSandvik är en global industrikoncern med avancerade produkter och en världsledande position inomutvalda områden - verktyg för metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin,rostfria material, speciallegeringar, högtemperaturmaterial samt processystem. Koncernen hade2013 omkring 47 000 medarbetare, representation i 130 länder och en omsättning på cirka 87 300 MSEK.

Visste du förresten att ingenjörer justnu håller på att utveckla lättviktskonstruktionersom kan utmynna i transportmedeli en framtida vattenburenkollektivtrafik?

Vi ser möjligheterna som utvecklar SverigeVåra ingenjörers visioner leder oss steg försteg mot ett bättre samhälle. Det är derasinnovations kraft som löser våra gemensammaproblem, höjer standaden, genererartillväxt och skapar fler jobb på vägen.Transportinfrastruktur är bara ett av allaområden där ingen jörer spelar en avgöranderoll för utvecklingen.För att stötta våra framtidshopp i detta viktigauppdrag finns Sveriges Ingenjörer – detenda fack förbundet med fullständigt fokuspå just ingenjörer. Vi arbetar ständigt föratt våra 139 000 medlemmar ska ha godaarbetsvillkor, få möjlighet att utvecklas i sinayrkes roller, och framför allt: att de ska värderasprecis så högt som de faktiskt förtjänar.

5Varsågod, extra förmånlig ränta för digSom medlem i Sveriges Ingenjörer kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörligränta på 5,08 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.Gör så här för att ansöka om medlemslån• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).• Besök seb.se/medlemslan.• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.Kom ihåg att berätta att du är medlem i Sveriges Ingenjörer. Läs mer på seb.se/medlemslanAktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,08 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar ochlägsta årsinkomst är 180,000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 5,08 %, blir den effektiva räntan 5,20 % för ett annuitetslån på 100 000 kronorupplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 447 kronoroch din månadskostnad blir 1 891 kronor. Årsränta per 2014-11-12.

LEDAREDet är procenten det gällerTänk er ett riksdagsval med sex procents deltagande. Ett val därinte ens var tionde medborgare går och röstar. Vad skulle vi göradå? Jag har haft den diskussionen med min son eftersom haninte visste vilket parti han skulle lägga sin röst på i september.Vi hade många diskussioner om varför det är bättre att läggaen blank röst än att ligga kvar i sängen och inte rösta alls. Attdemokratin är värd vår uppmärksamhet och att det inte alls ärgivet att man få någon chans att uttrycka en politisk vilja.De sex procenten är deltagandet i Sveriges Ingenjörers fullmäktigevali våras. Nu har det precis varit fullmäktige och frågan stod naturligtvispå dagordningen: hur gör vi för att få medlemmarna mer engageradei förbundets demokratiska processer. Det låter så otroligt tråkigt ”engageradei förbundets demokratiska processer” men det handlar om att du kanpåverka. Du kan dra ihop några kompisar, starta en valkorporation, få helagänget att rösta på er och sedan tala för att förbundet ska jobba mot att allajobb flyttar till storstäder eller för fler kvinnor i styrelsen.Det är litet paradoxalt att diskutera brist på engagemang när full mäktigeprecis har avslutats. Känslan efter de tre dagarna när ingenjörernas”riksdag” sammanträder är just – engagemang. För redaktionen är det enguldgruva att få träffa alla som kommer och berättar om sin verklighet, omhur det går till hos dem, om innovationer de kämpar för och saker de skullevilja att förbundet arbetar mer med. Vi har gjort en lista med minst tjugoämnen som vi ska försöka behandla under året. Tack! Du som inte var därär välkommen med dina tips på ingenjoren@sverigesingenjorer.se.JENNY HISSAR:Min granne som gillar november/december mest. ”Du vet när manär lantbrukare är det den endatiden när det inte är en massaman måste göra”. Jag ska försökatänka så.JENNY DISSAR:Arbetsgivare som hellre tar invisstidsanställda och konsulterän anställer. Det är mycketengagemang och arbetslust somförsvinner ut med badvattnet där.JENNY GISSAR:Att några läsare blev besviknanär den utlovade intervjun medHampus Jakobsson uteblev.Tyvärr tvingades vi senareläggaden.När det här numret landar på er tamburmatta har Susanne Ås Sivborgsförslag till ny nationell strategi för läkemedelsindustrin kommit. Det är ettregeringsuppdrag – lite som en metkrok som Sverige slänger ut i hopp omatt fånga en riktigt stor fisk. Det var kanske orättvist sagt men i diskussionenom läkemedelsindustrin hamnar vi lätt i hur bra allt var förroch att vi vill dit igen. Kanske är det fel väg. Läs vårt reportage påsidan 30.Vi har också besökt en hängiven forskare som odlar sina algeri Österlens mylla och undersökt vilken teknik som fungerar bäst närman har Norrbottens mest förorenade sjö att rena. Och till er sominte vet om fackligt jobb lönar sig har vi en räcka intressanta intervjuermed kollegor som har hittat bra arbetssätt och nya vägar föratt påverka ute i företagen.Till er alla från oss allaTrevlig läsning och en riktigt god jul!JENNY GRENSMANChefredaktörChefredaktör och ansvarig utgivare: Jenny Grensman 08-613 81 48 jenny.grensman@sverigesingenjorer.se Redaktör: Karin Virgin 08-613 81 51karin.virgin@sverigesingenjorer.se Redaktör: Sture Henckel 08-613 81 49 sture.henckel@sverigesingenjorer.se Webbredaktör/redaktionsassistent:Anna Eriksson (föräldraledig) Ania Obminska 08-613 81 79 ania.obminska@sverigesingenjorer.se Bildredaktör: Anna Simonsson0704-675 669 info@annasimonsson.com Art direction/layout: Magasinet Filter AB 031-13 79 81 ola@magasinetfilter.se Postadress: Ingenjören, Box 1419, 111 84 Stockholm Besöksadress:Malmskillnads gatan 48, Stockholm Annons & Marknad: Lasse Nerbe 070-593 64 74 lasse.nerbe@ingenjoren.se Richard Kruuse 0708-124 300 richard.kruuse@ingenjoren.seTS-kontrollerad upplaga: 133100 TS (2013) Tryck: Sörmlands G rafiska AB • Medlem i Sveriges Tidskrifter • ISSN: 1101-8704 För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Ingenjörenpubliceras även på ingenjoren.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte.

INNEHÅLLFOTO: DANIEL NILSSON4430FOTO: ANNA SIMONSSON FOTO: ANNA SIMONSSON5466FOTO: STAFFAN LARSSON8 INGENJÖREN 5 • 2014

När akademikerna på SEB no lades ti lgrep facket geri lataktik,Med en klubb på arbetsplatsenkan man stödja varandra.Missnöje kan ha det goda medsig a t det ökar det fackligaengagemanget. Låt medlemmarutanför styrelsen ”provjobba”fackligt! Sidan 89Läs om lokaltfackligt arbete somkan göra skillnad påjobbet på sidan 81GUIDENFOTO: A NA SIMON SONT E M A : FA C K K LU B BHan sågkonfliktenskärnaStyrkansitter lokaltMan lär sig attförhandla”Henrik Gunnarsson, viceordförande i akademikerklubbenpå Strålfors.Problemet med den dåligamedarbetaren var egentligene t problem med en otydlig chefsom skapade en dålig arbetsplatssom i sin tur skapadekonflikter på enheten. Lennartfick kämpa en del för a t tydliggöraproblemet. Sidan 88FOTO: A NA SIMON SONDet lokalaarbetetlönar sigBalansgångi nytt företagI nystartade företag gä ler deta t hi ta rä t nivå. Fackklubbenförsöker hindra folk från a tgå in i väggen utan a t stoppaföretaget expansion. Sidan 90Mångasaknar klubMÖTENoch när Volkswagen tog över Scania tvingade facket fram löftenom a t säkra de svenska jobben. Sidan 84Många medlemmar SverigesIngenjörer jobbar i små företag.I stä let för fackklubb harde ibland en förtroendeman.Ingenjörer som är ensammaakademiker i mycket småföretag får vända sig direkt ti lförbundet. Sidan 91INGENJÖREN 5 • 2014 81FOTO: ANNA SIMONSSONUTMANINGEN:Hon värnarskrotarbetarnaFOTO: ANNA SIMONSSONRESAN:Eswars algoritmfixar dejtenFOTO: ANNA SIMONSSONNYTÄNKAREN:Ulf gör en öl somgör gott121620Nr 5 • 2014REPORTAGE3066Receptet för framgångHälften av jobben försvann när Pharmacia och Astrasåldes utomlands. Kvar blev tusentals duktiga forskaresom odlar nya idéer. Flera har redan börjat gro.UNDER YTANStatsflytten i Kiruna handlar inte bara om att riva husoch bygga nya. I sjön Ala Lombolo strax utanförsamhället ligger en tickande miljöbomb.INSÄNDAREIngenjörerna och balansen............................ 10ZOOMUTRIKESKORREN: Från Luleå till Singapore .14SIFFRAN: Utbildningsimport ...................... 14EXTREMT: En flygfärdig bil............................14LISTAN: Smart teknik servar staden ...........18STREETSMART: Telefonkiosker 2.0 ........... 183D: Viktigaste frågan på fullmäktige? ........ 22DIAGRAMMET: Chefen ser när du twittrar .22PÅ G: Bli en fågel ........................................... 22STRULET: Radioskugga..................................242025: Robotar är inget hot.......................... 24ÖVERKURS: Slut på avskildheten ............... 95INTERVJUN44PERSPEKTIV54”MAN ÄR LITET IDIOT”Fredrika Gullfot har gått från verkstadsgolvet tillfinansbranschen till vd och entreprenör. Hennesaffärsidé är att rädda världen.StörningsmaskinenOmstörtande innovation är en teori om varför företaggår i stöpet men den förklarar inte förändring och denär en dålig profet.VÄGVALGrönt bränsle för flyget..................................27VIDVINKEL:Storstädning av Ala Lombolo....................... 34PATENTETSatsa på en häst............................................. 96SPAMVarning för skratt ..........................................97DESSUTOM:INGENJOREN.SE: Facket är mer än LO......... 28BERGLINS..................................................... 98INGENJÖREN 5 • 20149

INSÄNDAREIngenjörerna och balansenBalans i livet - lagom arbetstid, lagom fritid och lagom sömn är vad vi behöver för ett bra liv.Hur vi ska få till det handlar två insändare om. Och så litet skryt så här innan jul.BILLIGT. Troligen har närmare varannaningenjör inte möjlighet att skriva övertid. Detgäller främst chefer och arbetstagare som harrätt att beordra andra till övertidsarbete ochenskilda som skrivit bort förutsättningen tillförmån för tre eller fem extra semesterdagar.Några år innan millennieskiftet presenteradeSveriges Ingenjörer en uträkning som visadeatt genomsnittsmedlemmen som inte hadeövertidsersättning ”bjöd” sin arbetsgivare påtvå månadslöner per år. Om vi gör en översättningtill det samlade tjänstemanna kollektivetpå svensk arbetsmarknad i dag skänks i så fallmellan 150 000 och 200 000 arbetstillfällenbort år 2014.I samband med nyanställning lämnarmånga arbetsgivare, oberoende av medarbetarenstidigare erfarenhet, ett ”generöst”erbjudande om fem dagars längre årssemestermot avstående från övertidsersättning.Klart är att många i samband med nyanställningavstår från att föra diskussion om övertidmed sin tänkta nya arbetsgivare. Detta ävenom man är medveten om att fem dagarslängre årssemester endast motsvarar 27 enklaövertidstimmar eller 20 kvalificerade per år.Det betyder att de allra flesta ingenjörer ochakademiker förlorar på att avtala bort övertidsersättningen.Frågan om bortskrivning av övertidsersättninghar en direkt koppling till ett hållbartarbetsliv, jämställdhet och minskad sjukskrivning.Därför måste Sveriges Ingenjörer,våra fackliga företrädare och alla enskildamedlemmar bidra till arbetet att se till livetshelhet, det vill säga familj – fritid – arbete.BJÖRN NYSTRÖMFACKLIG FÖRETRÄDAREVARNING. Det är dags för arbetsgivarna attta större ansvar. Alla chefer och arbetsledaremåste tidigt fånga upp medarbetare somvisar sjukdomstecken. Att vänta innebär attdet blir dyrt för företaget eller organisationenoch kostsamt för hela landet.Under det allra senaste året har Försäkringskassankunna se fler sjukskrivningar ochlängre sjukperioder. Siffror från Försäkringskassansäger att i juni i år var antalet som ärsjuka från ett upp till två år 31 898 personer,men i juni 2008 var de 29 066. En ökning pånästan tio procent!Det finns flera förändringar i arbetslivetsom kan förklara det senaste årens trendbrott.En är IT-stress. Alla är inte bekväma med desnabba förändringar IT-funktionerna innebär.Stress är generellt en allt viktigare anledningtill sjukskrivningar. Utvecklingen har gått sålångt att svenska Arbetsmiljöverket har startatett projekt tillsammans med 30 länder inomEU som ska minska stressen. I Sverige innebärdet att omkring 1 700 arbetsplatser underhösten har fått besök av Arbetsmiljöverketsinspektörer.Många verksamheter blir också mindrehierarkiska och mer projektorienterade.En projektledare ska få klart projektet tillbudgeterade kostnader men har sällan tideller ansvaret att värna om arbetsmiljön.Grupp- och avdelningscheferna ser sinaarbetskamrater allt mer sällan. Därför finns detrisk att ingen har överblick på arbetsvillkor ochmedarbetare.TOMAS EKELIUS, VD ARBETSLIVSRESURSLäs hela insändaren på Speakers Cornerpå ingenjoren.seGRATTIS! Hatten av för ChristinaJäderbergs illustration i artikeln om minneti senaste numret av Ingenjören.Tycker för övrigt att tidningen är ett underverkav snygg layout och bra bildval. Det sistanumret borde få ett pris för både detta ochinnehåll, inte ett fel någonstans.JOHAN EKVALLSTOCKHOLMSkriv gärna! Skriv kort! Skriv till:redax@ingenjoren.seVAD HÄNDE SEN?I EN INTERVJU i Ingenjören nr 3, 2013berättade civilingenjören Johan Wendt omden skepsis han mött vid starten av Mattecentrum,en ideell förening för gratis läxhjälpi matte på nätet och i öppna räknestugor.Skolverket trodde att det var en sekt. Detvar också ”den dummaste jävla idé” enmarknads chef hade hört. Men tji fick de.I dag finns Mattecentrums öppnaräkne stugor i 27 städer i landet och över180 000 barn och unga uppges få hjälpmed matten av föreningen varje månad.Johan Wendt, nuprisad och anlitadsom både föreläsare,konsult ochpaneldebattör,är i full gång mednästa projekt: Kodcentrum.Syftet medden nya föreningenär att ge barn och unga en gratis introduktiontill programmering för att möta det framtidabehovet av programmerare i Europa. Ungaska ges bättreförutsättningar förjobb. Startskottetgick i Stockholmi maj och den förstakodstugan utanförhuvudstaden,vid Ekonomikumi Uppsala, öppnadei november. Målet är att 100 000 barn ochunga ska ha introducerats till programmeringtill år 2020.ANIA OBMINSKA10 INGENJÖREN 5 • 2014

Snart startarMBA föringenjörer60 hp, en masterutbildning i två delar– en akademisk distansutbildning för dig som i din ledandebefattning har ett behov av att stärka din affärsmässighet,ditt ledarskap och din företagsstrategiska kompetens.Läs mer på stf.se eller kontaktaRickard Wallgrenmba@stf.se, 08-58638672www.stf.seSTF ingenjörsutbildning ABINGENJÖREN 5 • 201411

UTMANINGENShakila vill ge skrotarbetarnaett bättre livSophögarna med elektroniskt avfall växer sig allt större i Pakistan. Detbetyder jobb till tusentals människor – och usla arbetsvillkor för likamånga. Forskaren Shakila Umair försöker ändra på det.Vi har sett dem i flera år,bilderna på kasseradedatorer, telefoner ochannan elektronik frånEuropa och USA sombygger berg i Nigeria, Kinaoch Indien. Men Pakistan?En okänd fläck på skrotkartan innanKTH-forskaren Shakila Umair för treår sedan började titta närmare på sitthemland.– Lukta på det här, säger hon ochknyter upp en liten plastpåse. Jag harhaft den i tre år nu och det stinkerfort farande. Gissa hur det luktade då …I påsen finns en handfull små, välförslutna förpackningar med grusliknanderester av kretskort, koppartrådar,muttrar, skruvar, bly och guld.Det sticker fränt i näsan av bränd metalloch kemikalierester från elektronik somslängts i USA, EU, Mellanöstern, Asienoch ibland även Afrika.Två gånger har Shakila Umair, somflyttade till Sverige för snart tio år sedan,besökt Pakistans sju största städer för attbilda sig en uppfattning om hur stor denhär återvinningsindustrin kan tänkasvara. Hon har sett samma sak överallt:drivor av teveapparater, datorer,mobiler, läsplattor och elektroniskaleksaker i gränder, på marknader ochpå hustak. Mörka kyffen där människor,både barn och vuxna, sitter direkt pågolvet och monterar isär elektroniken,bänder upp färgpatroner, bränner lossmetaller med svetslåga eller fräter bortdem med starka syror. Bostäder därbaljor med den ena vätskan giftigare änden andra samsas om utrymmet medlekande barn och kastruller med mat.Händer utan handskar och munnarutan skydd.Delarna säljs till reparatörer sombygger nytt av det gamla, till fläktindustrinsom behöverkoppar, till möbeltillverkarnasom behöver plast och tillsmyckeshandlarna sombehöver guld och silver. Allttas till vara i denna industrisom försörjer allt fler.– Det är inte importeni sig som är problemet, sägerShakila. Det är arbetsförhållandenasom inte fungerar.De som jobbar med dethär har ingen aning om hurfarligt det är, säger hon. Devet inte vad det får för konsekvenseratt dumpa kemikalieresteri floder och dikenoch de vet inte att vårtorna,eksemen, astman, huvudvärken ochden i övrigt vacklande hälsan orsakatsav arbetsmiljön. De vet inte heller att deriskerar mycket värre sjukdomar än så.Regeringen säger sig inte ha någon aningom vad som pågår och ideella organisationerser ut som frågetecken när Shakilaför ämnet på tal. Tiotusentals ton skrot,kanske så mycket som hundra tusen,passerar illegalt gränskontrollen varjeår och kan så göra för att det helt enkeltdeklarerats som något annat.Bristen på överblick och kontroll ärtotal. Halvvägs genom sin avhandlingom elektronikåtervinningens effekterSHAKILA UMAIRUtbildning: Masterexameni miljöteknik och hållbarinfrastruktur från KTH. Halvvägsgenom sin doktorsavhandling.på människor och miljö i Pakistan,är Shakila ensam om att ha gjort endjupare granskning av läget i Pakistan.Och hon har lyckats få en del uppmärksamhet.Ett år in i projektet börjadehon personligen förse ministrarna förmiljö och miljöskyddsamt Pakistans störstafrivilligorganisation förmiljö med informationom det hon ser. Hon harockså presenterat sinaforskningsresultat på flerainternationella konferenseroch hemma i Pakistanhar ämnet avhandlats påtidningarnas förstasidor.Och efter det? Tystnad.– Villkoren för arbetarnahar inte förbättrats ettdugg, säger hon. Medvetenhetenhar ökat, ändåhar ingen ställt några kravpå bättre arbetsvillkor.Shakila tänker be de stora elektronikproducenternaom hjälp att förändravillkoren för hur deras produkter slutar.De skulle kunna förse arbetarna medlämpliga lokaler, skyddsutrustning ochutbildning i hur man hanterar elektronikenpå ett säkert och miljövänligt sätt.– Jag vill också åka tillbaks och jobbaaktivt med att förbättra villkoren.All min forskning är baserad på vadmänniskorna som jobbar i industrin haranförtrott mig. Det här är ett sätt att genågot tillbaka.Bästa minne: Inte bäst, menoförglömligt. Dagen då jaghittade min första elektronikåtervinningsplatsi Rawalpindi.Gör om fem år: Kanske är jagi Pakistan och förbättrar villkorenför arbetarna.Största utmaningen: Att fåden enorma elektronikåtervinningenunder kontroll.TEXT AGNETA PERSSONFOTO ANNA SIMONSSON12 INGENJÖREN 5 • 2014

EXPLOSION. I en av debyar Shakila Umair besökteför tre år sedan jobbadeomkring tio personer medelektronikåtervinning. Ett årsenare hade antalet i branschenökat till 250 personer.

ZOOMSIFFRAN29procent av invandrarna som har kommit till Sverigeunder 2000-talet är högutbildade (högskoleutbildningsom är tre år eller längre). Blandbefolkningen i Sverige som är födda här är 25 procenthögutbildade.EXTREMTEn fågel– ett flygplan– en bil!Aeromobil är en annorlunda sportbil.Den har fyra hjul och plats för två. Menlängst bak sitter en propeller, och uppevid taket kan ett par vingar vikas ut.Bilen, byggd i Bratislava i Slovakien,uppvisningsflög den 29 oktober vidWiens Pioneer Festival, och är enligtuppgift redo för fabriksproduktion.STURE HENCKELFOTO: AEROMOBILUTRIKESKORRENFrån Luleå till SingaporeBasen har han i Singapore, men ABB-ingenjören John Brakke reserockså mycket runt världen för att träffa kunder och kollegor.– Jag jobbar i en Business Unit (BU) inom ABBsom heter Control Technologies. Vi utvecklar ochsäljer automationsprodukter för processindustrisom till exempel olja och gas, kemi, stålindustriet cetera. Teamet som jag jobbar med är ansvarigtför att utveckla vår försäljning till systemintegratöreroch distributörer runt om i världen.– De flesta dagar är jag nog ändå på kontoreti Singapore och gör typiska kontorsgrejer somatt skriva e-mail och prata i telefon men minst enfjärdedel av min tid är jag ute och träffar kunderoch kollegor i de länder vi har verksamhet.Vilka utmaningar finns i jobbet?– En tydlig utmaning i en stor organisationsom ABB:s är att det ofta är tidskrävande attdriva igenom förändringar och svårt att fåalla att dra åt samma håll. Många av de somjag interagerar med har flera olika roller ochrapporterar till olika chefer lokalt och globalt sådet finns alltid många olika intressenter som skatas hänsyn till. Även om de flesta så klart skulleönska att alla hade ”den stora ABB-hatten” påhela tiden så blir det ju inte alltid så i praktiken.Vad är roligast med ditt jobb?– Roligast är att få chansen att jobba internationelltoch resa mycket. Jobbet är väldigt varierat sådet blir aldrig tråkigt. Nyligen spenderade jag tillexempel en hel dag med att göra videointervjuermed kunder på ett event vi arrangerade. Det varett kul och effektivt sätt att få reda på vad vi kangöra för att bli ännu bättre framöver och definitivtannorlunda än att sitta framför datorn en hel dag.CITATETJOHN BRAKKEÅlder: 32Familj: Föräldrar i Karlstad och syster i OsloHar läst: Industriell ekonomi vid Luleåtekniska universitet.När flyttar du hem? Mars 2016 (…ellerkanske aldrig?)Vad är ditt drömjobb? Ett jobb där jag fårchansen att resa mycket och styra min tidsjälv i stor utsträckning, precis som mittnuvarande jobb, fast att fortsatta utöka mittansvar och inflytande.Häftigaste upplevelse: Jag var nyligen i Sydafrikaoch provade att dyka bland vithajar.Det var ganska häftigt.Ser fram emot: Nästa resa.ANIA OBMINSKALäs en längre version på ingenjoren.se under Magasinet/ExtramaterialEN HÅLLBAR BEFOLKNINGSMÄNGDMED NUVARANDE VÄSTERLÄNDSKAKONSUMTION ÄR 1–2 MILJARDER MÄNNISKOR.”Fred Pearce, miljöjournalist på The Guardian och författare bland annat till bokenThe Last Generation: How nature will take her revenge for climate change.FOTO: PRIVAT14 INGENJÖREN 5 • 2014

Civilingenjör och ekonom.Ja tack.Civilingenjörsprogrammet på IFL är en ledarskapsutbildning medtvå fristående delar som ger dig den företagsekonomiska kompetenssom krävs för att leda och utveckla verksamheten.Tillsammans med andra drivna och erfarna chefer med teknisk ochnaturvetenskaplig utbildning ifrågasätter ni gamla sanningar, testarnya angreppssätt och hittar innovativa lösningar på aktuella problemoch utmaningar – lösningar som tar dig och din organisationframåt och uppåt.Civilingenjörsprogrammet del 1 – affärsekonomi16 mars 2015Ger dig en ökad förståelse för hur affärsekonomi och verksamhetsstyrningutformas och används i olika typer av företag och organisationer.Programmet omfattar 10 dagar vid 5 tillfällen över cirka3 månader.Civilingenjörsprogrammet del 2 – affärsutveckling24 augusti 2015Med fokus på att leda och vidareutveckla de strategiska processernai verksamheten får du praktiska verktyg för att kunna bidra tillföretagets affärsutveckling. Programmet omfattar 21 dagar vid7 tillfällen över cirka 8 månader.IFL vid Handelshögskolan i Stockholm har ledarskapsprogrammensom ger dig nya perspektiv samt verktygoch nätverk som leder dig mot nya framgångar.Läs mer om Civilingenjörsprogrammet på ifl.se/ingenjorIFL – nya perspektiv för Sveriges bästa ledare.

RESANHans algoritmfixar dejtenDet finns redan en uppsjö av datingsajter och konkurrensen ärstenhård. Det har inte hindrat en ingenjör i Västerås från att startaen alldeles egen.Ett par tidiga utekvällar förraåret stod ABB-ingenjörenEswar Chukaluri strategisktplacerad vid Storatorget i Västerås. En stadigström förbipasserande varpå väg till och från pubaroch klubbar och han ville ställa dem enfråga: Hur vill du helst träffa en partner?Innan han flyttade till Sverige hadeEswar Chukaluri bott i både Indien,Tyskland och England. Medan detvar enkelt att få nya vänner och dejtai London visade det sig vara rakamotsatsen i Västerås.– Jag har bekanta som har bott häri flera år och som inte har fått några nyavänner. Det är riktigt illa. De är socialaoch har ändå inga vänner förutom dekolleger de har lärt känna på jobbet,berättar Eswar.Det här väckte idén till att skapaen egen dejtingsajt, och göra en egenmarknadsundersökning. Kontentan:glöm klubbar och pubar.– Det svar jag oftast fick var att manhelst träffar andra på hemmafester, föratt man har någon gemensam bekanteller vän. Människor känner sig merbekväma med det, säger Eswar.Det här är också skälet till att Eswarbestämde sig för att hans dejtingsajtThe Date Genie skulle utgå från densociala nätverkssajten Facebook.Istället för att skapa en helt ny profilutgår sajten från användarnas publikaFacebook-sidor och användarna parasvanligtvis ihop med en Facebook-väneller en vän till en sådan. Den som ärlite mer våghalsig kan dock välja attchansa och bli ihopparad med någonsom finns i samma område och som harvalt samma tid för en dejt, utan att ha engemensam vän.Grundidén med sajten är att kortavägen från chatt och snack till en dejt, enväg som Eswar Chukaluri tycker ofta blirför lång i dag. Många tillbringar betydligtmer tid online än att faktiskt träffasi verkligheten, tycker han.Den enda nya information användarnafyller i på sajten är om de vill träffa enman eller kvinna, i vilket åldersspannden de vill träffa ska vara, samt när ochi vilket område de vill träffa sin dejt.En finess är att användarna enkelt kanbestämma dag utifrån när vädret skavara som bäst. Eswar var väldigt angelägenom att ha en väderprognos inkluderadi dejtkalendern.– Vi är ändå i Sverige och då har detbetydelse, säger han och ler.När användarens önskemål matcharnågon annan användares val får bådaen inbjudan till en dejt, med en länktill den andra personens publikaFacebook- profil. Bara utifrån någonspublika Facebook-profil kan du få enrätt bra inblick i en person, menar EswarChukaluri. Du kan se sådant som vadpersonen lyssnar på för musik eller vilkafilmer han eller hon gillar. Tackar bådasedan ja till en dejt bestäms platsenutifrån vilka som har fått högst betygpå Google i det område man har valt,vanligtvis ett fik.Sajten, som Eswar har byggt till stordel själv, men med viss hjälp av en programmerareoch en designutvecklare,har drygt 150 användare i Västeråstrakteni dag. Under de första månadernaefter lansering var Eswar själv en av dem,men sedan han träffat en partner är haninte längre aktiv där. Om ett år hoppashan att sajten ska växa till ett par hundraanvändare. Han har tagit sikte påStockholm, dit han flyttade i oktober i år.Än så länge ser Eswar sajten som ettexperiment och en fritidssyssla, somredan har lärt honom mycket. Det harvarit en utmaning att försöka få hjälpav andra, vare sig det har handlat omutveckling av sajten eller om marknadsföring,berättar han. Helst vill man få tillen vinn vinn-situation.– Det viktigaste är att vara ärlig medvad man vill göra och vad man är uteefter. Annars riskerar det att slå tillbaka.En annan lärdom, eller kanske snarareuppmaning till svenskar, är att de inteska vara så rädda för släppa garden ochvara öppna för att lära känna folk utanförden befintliga bekantskapskretsen.För den som har ett rikt socialt liv brukardessutom den romantiska biten lösa sigav sig själv, säger Eswar.– Svenskar är snygga, har tillräckligtmed pengar och ett bra liv. De har allaförutsättningar för att kunna ha roligt.TEXT: ANIA OBMINSKAFOTO: ANNA SIMONSSON

ESWAR CHUKALURIBakgrund: Född i Indien. Fil.kand i teknologi från Nagarjunauniversitet. M.Sc och PhD vid universiteteti Bremen. Har jobbat påSiemens i Tyskland och Alstom iStorbritannien.Arbetar med: Nästa generationsenergisystem, på ABB i Västerås.Gör om fem år: Jag har ingen vägutstakad. Men förhoppningsviskommer jag att göra någotanvändbart och relevant.

ZOOMLISTANNy teknikservar stadenAllt fler flyttar in tillstäderna som i sin tur blirbrötigare, smutsigare ochbesvärligare att sköta. Härär några framtidsteknikersom kan göra läget bättre.Ajabaja. Drönare för att hållakoll på klottrare. Testas redan avDeutsche Bahn.STREETSMARTFOTO: SOLARBOXRaka rör. Robotavloppsråttor.Försedda med 360-graderskameravinkel och laser kollar deavloppsledningarna. RedZoneRobotics gör dem.Hålet. I Boston finns en app sommed hjälp av mobilens GPS ochsensorer känner av hålen i gatanoch rapporterar in dem tillgatukontoret.Ring. Soldrivna papperskorgaroch återvinningsstationer ringersjälva när de behöver bli tömda.I Philadelphia har de blivit en hit!Något för Stockholm kanske?Storebror. Ledgatlampor somhåller reda på väderförhållandenoch luftkvalitet. På Newarksflygplats övervakar de till ochmed passagerarna ochlarmar om bråk uppstår.Grönt ljus. I Los Angelessjönk pendlingstidenmed 12 procenttack vare ett nyttkontrollsystem somanalyserar resmönsteroch reglerar trafiksignalermed hjälp avsensorer i vägbanan.Källa: WiredFOTO: SHUTTERSTOCKLADDAT. Två studenter har omvandlat en handfull telefonkiosker i London tillsoldrivna laddstationer för mobiler.Telefonkiosker 2.0Londons gamla ikoniska röda telefonkiosker blir gröna. Ser du en gröntelefonkiosk av gammalt snitt men med solceller på taket när du äri staden, så passa på att ladda din mobil.Om laddningen i din mobiltelefon är nere på det röda, finns nu en snabb ochmiljövänlig lösning på problemet – i alla fall om du befinner dig på weekendresani London.Londons gamla telefonkiosker, som ingen längre använder nu när alla har mobiltelefoner,är på väg att bli pånyttfödda. Det är Harold Craston och Kirsty Kenny, tvågeografistudenter, som ligger bakom projektet Solarbox som gör telefonkioskernagröna på både ut- och insidan.Harold Craston bodde i närheten av en av Londons cirka 8 000 gamla telefonkioskerunder ett år. Till brittisk media har han sagt att varje gång han gick förbi den,tänkte han att det borde gå att hitta en användning för dem.Telefonkioskerna målas gröna och på taket på var och en av dem installeras solcellermotsvarande 150 watt. Inuti installeras mini- och mikro-usb-laddare ochladdare för Iphone. Det är dessutom gratis att ladda sin nalle – eller padda, kameraeller annan elektronikpryl. Men allting har förstås ett pris. Medan du väntar på attdin mobiltelefon laddas, rullar olika reklamfilmer i telefonkiosken.De nya miljövänliga telefonkioskerna är öppna från halv sex på morgonen till halvtolv på kvällen. Hittills i höst har sex laddningskiosker öppnats och åtminstone sextill ska öppnas i april 2015. Varje telefonkiosk klarar cirka hundra laddningar omdagen. Hittills har de förnyade telefonkioskerna haft cirka 85 användare per dag.STURE HENCKEL18 INGENJÖREN 5 • 2014

8Ett skyddnär detAlla vet att olyckor händer. Men ingen vetnär, var eller vem som kommer att drabbas.Skulle olyckan inträffa är det klokt att ha enOlycksfallsförsäkring som hjälper dig medoförutsedda utgifter.Vill du veta mer eller tecknaOlycksfallsförsäkringen?Ring oss på 020-51 10 20 eller gå in påwww.akademikerforsakring.se/olycksfalloförutseddahänder

SUCCÉ. Ulf Stenerhag har aldrig varit en storölfantast men han var nyfiken på att lära sig mer omprocessindustrin. Not for Sale Ale blev en störreframgång än han hade kunnat drömma om.

NYTÄNKARENUlf gör en ölsom gör gottI många år hade företagsledaren Ulf Stenerhag funderat på hur han skullekunna uppmuntra sina anställda att engagera sig ideellt i socialt arbete.En dag kom han på lösningen. Öl.Jag tror att de flesta människorvill ta mer ansvar ochkämpa för en rättvis värld.Problemet är att det är svårtatt veta vad man ska göra och att kommaigång.Jag är vd och ägare till Thurne Teknik,ett bolag med 14 anställda som levererarutrustning till processindustrin. Sedanflera år har jag en ambition att mittföretag och mina anställda ska utvecklasoch drivas av personliga värderingar.Att ta ansvar och göra något för andratror jag får människor att må bättre,utvecklas bättre och prestera bättre.På en workshop med företaget i finskaskärgården för två år sedan fick jag tvåidéer som fastnade i protokollet. Denena var att starta en seminarieserie omansvarstagande och den andra var attgöra en öl, ett kul sätt att få en inblicki processindustrin.Det är väldigt lätt att liknande idéerfrån arbetsmöten aldrig blir genomförda,men jag är lite envis. Seminariernakändes enklast att börja med och detvisade sig sedan bli starten på ölprojektet.På Tällberg Forum, där jag deltagiti flera år, träffade jag förra sommarenDave Batstone frånSan Fransisco, som harstartat organisationen NotFor Sale mot traffickingi världen. Vi bytte baranågra ord och visitkort,men jag var imponeradav hans engagemang. Jagringde upp honom och blevbåde glad och förvånad närhan ville komma.ULF STENERHAGUtbildning: Civilingenjörindustriell ekonomiAktuellt med: Folkölet Not forSale Ale mot trafficking.Gör om fem år: Då säljs ölenöver hela världen. Kansketillverkar vi också ett alkoholfrittalternativ och en starköl.På lunchen tillsammans med Daveefter seminariet kläcktes idén till öletNot For Sale Ale. Namnet var så bra attidén inte gick att släppa. Kort därpå fickjag tips om Monks bryggeri i Stockholmoch bokade ett möte. Grundaren ochägaren Recep Celik och bryggmästarenCharles Cassino var entusiastiska ocharbetet satte igång redan dagen därpå.Bryggeriet tog fram fyra olika receptoch en blandad jurygrupp med bådevänner och några ölkännare valde ut envinnare i april. Sedan dess har allt gåttgalet fort och intresset är enormt.Under våren och försommarenlobbade vi hårt och serverade ölet vid ettledarskapsseminarium på slottet, på våregen lanseringsfest med mycket mediafolkoch dessutom i Almedalen.När vi i slutet av juli äntligen kundebörja leverera till butiker valde vi denförsta med omsorg. Att ölen och idénmed projektet tilltalade beslutsfattareoch mediafolk visste vi, men skulle dengillas av folk utanför storstäderna, heltenkelt bli en folköl?Jag lastade åtta backar i bilen ochgick in på Stjärnsundskiosken, denlilla närbutiken i Stjärnsund, en bymed 200 invånare i södraDalarna där vi tillbringarsomrarna. Jag berättadehistorien om Not For SaleAle för ägaren och han bleventusiastisk.Åtta backar sålde slutpå två dagar och SödraDalarnas tidning gjordeett reportage. Rubrikenpå förstasidan var ”Stjärnsundskioskentar kampen mot trafficking.”Då fick jag nästan tårar i ögonenoch beställde åtta backar till. Nu börjadekunderna komma från Borlänge ochFalun. Människor åkte flera mil för enfolköl. Det kändes helt absurt.Nu har vi tillverkat omkring10 000 flaskor och flyttat till bryggerietEskilstuna ölkultur. Antalet försäljningsställenökar trots att vi inte harhunnit jobba med försäljning. Butikeroch restauranger hör av sig själva.Hela vinsten går till Not For Salesarbete mot trafficking i Rumänien.Ryktet om ölen har också spridit sig tillandra länder och nu diskuterar vi licensbryggningmed bryggerier i Tyskland,Belgien och Holland. För några veckorsedan fick jag ett samtal från Uganda.Nu under hösten jobbar jag tillsammansmed en grupp volontärer medatt bygga upp ett ambassadörskap. Desom vill göra något för projektet kan bliambassadörer och marknadsföra öleni sitt nätverk. Det här blir en form avkommersiellt volontärsarbete som jagtror väldigt mycket på.Not For Sale Ale har blivit en framgångsom jag inte kunnat drömma om.Projektet handlade från början om attinspirera mina anställda att engagera sigoch ta socialt ansvar.Vi är bara 14 anställda, tänk vad storaföretag kan göra. Jag blir extremt gladom jag är inspirationskälla för andraföretagsledare. Alla kan göra något. Jaggjorde en öl.”BERÄTTAT FÖR KARIN VIRGINFOTO ANNA SIMONSSONINGENJÖREN 5 • 201421

ZOOMFOTO: PRIVAT3DVid årets fullmäktige drogs riktlinjerna upp för Sveriges Ingenjörerskommande satsningar och där togs flera strategiska beslut. Vi frågade treledamöter om vilka som var de viktigaste.Viktigaste frågan för ingenjörerna?Sara Normark Frisk, EQC– Det viktigaste beslutetvar att Sveriges Ingenjörerska undersöka hur enminskad normalarbetstidkan påverka medlemmarnaoch att vi ska arbeta förflexibel arbetstid förmedlemmarna. Extrakul eftersom det var en”ickefråga” i utskottet mensedan visade sig intresseraväldigt många.DIAGRAMMETJobba på!Behovet av att övervakaanställda ökar medantalet filmer på gulligakatter. Så här kan detse ut när DeskTimeredovisar produktivitetenunder en förmiddag.Sedan lanseringen2011 har programmetfått 12 000 användarei 90 länder enligttidningen Forbes.100%80%60%40%20%0%FOTO: PRIVATElin Petersson, Volvo Cars– Frågan om arbetstidär viktig för att hjälpamedlemmarna till ettförhållningssätt och föra infrågan i vår mer politiskadagordning. Våra tekniskahjälpmedel håller oss i dagi arbetsberedskap nästintillall vaken tid och det är nudags att vrida och vända påfrågan för att hitta fram tillvår ståndpunkt.APPLIKATIONERPRODUKTIVA APPLIKATIONERPowerpoint, 2 h 11 m Excel, 1 h 50 m Offline, 9 mFOTO: PRIVATDavid Lindgren,Bombardier– Kompetensutvecklingför skyddsombud, specielltinom utbrändhet. Detbehövs mer kunskap omvad man kan göra för attförebygga och åtgärda dearbetsrelaterade orsakernatill utbrändhet. I dag finnsprogram för alkohol- ochdrogmissbruk, någotmotsvarande behövs motutbrändhet.OPRODUKTIVA APPLIKATIONERWord, 1h 54 m Twitter, 18 m Facebook, 9 m Youtube, 4 mNEUTRALA APPLIKATIONERSkype, 16 mPÅ GBli en fågelKanske kan glasögon förvirtuella 3D-upplevelser ocksåöka förståelsen för hur detär att vara någon annan ochnågon annanstans.Oculus Rift-glasögonen är egentligentill för 3D-spel, men en del av de få glasögonsom redan har släppts har redanhittat andra användningsområden.1. Byt kropp med din partnerBeAnotherLab i Barcelona förser bådehonom och henne med varsin OculusRift, och ber dem göra exakt sammakroppsrörelser. Mannen ser emellertidallt ur kvinnans synvinkel och kvinnanser allt ur mannens. Synen är människanskanske viktigaste sinne, och det kännssom om man har den andras kropp.2. Bli ett med himlakropparnaTitans of Space är en guidad tur runtsolsystemet och några andra stjärnor.Den 15 minuter långa virtuella rymdturensägs ge användaren en känsla avhur vansinnigt stora himlakropparnafaktiskt är.4. Var en fågelPå besök på Institutet för Designforskningvid universitetet i Zürich förses dumed en Oculus Rift. Du lägger du dig påmage på Birdly, en rörlig ställning, ochbreder ut armarna som i din tredimensionellavärld blir vingar. När du rörpå armarna flaxar dina fågelvingarsamtidigt som du flyger över landskapetlångt under dig.FOTO: SERGEY GALYONKIN07.0008.0009.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.0022 INGENJÖREN 5 • 2014

DET HÄNDERMYCKET INOMSAMHÄLLSBYGGNAD(DIN FRAMTID FINNSHOS OSS)www.ramboll.sePÅ RAMBÖLL ARBETAR 11 000 SAMHÄLLSBYGGARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGNOCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDEROCH SAMHÄLLET I STORT.

ZOOMSTRULETRadioskuggaFör den som gillar att lyssnapå radio i mobilen finns detmånga möjlig heter. Menibland fungerar det inte alls.Ingenjören försöker förståvarför.Bakgrunden är erfarenheten avatt radiosändningen ofta bryts. Viförsökte lyssna på direktsändningi Sveriges Radios app men gav uppefter ett tag. Hur gör man?Christian Höglund, enhetschefpå Post- och telestyrelsen, sägeratt det inte har med mobil täckningenatt göra.– Jag har upplevt samma sak menmin upplevelse är att det inte harmed mobilnätet att göra då telefoninändå fungerat vid dessa tillfällen.Dessutom, att lyssna på webbradiokräver väldigt lite kapacitet.Okey, men om det inte ärtäckningen det är fel på vad är detdå? Daniel Boo är produktägare förappar på Sveriges Radio.– Våra appar är byggda så att deska klara av när du rör dig och ha75 sekunder ”i reserv” när du byterbasstation och det är ganska långtid. De är också konstruerade så attde ska försöka återansluta om detkopplas ner. Det du kan titta på ärinställningarna i appen där defaultlägetofta är ”låg kvalitet” för attdet ska förbruka så lite som möjligt.I vissa fall har vi också märkt attoperativsystem har varit inställdaför att prioritera vissa uppkopplingaroch inte andra.JENNYGRENSMANFOTO: SHUTTERSTOCKRoboträdslan är ett krisfenomen. Men produktiviteten gör att jobben blir fler,inte färre.Det senaste året har det dykt upp den ena artikeln efter den andra om robotiseringensfaror. Fotomodellerna kommer att försvinna, hette det på DN Debatt.The Economist har luftat mer välgrundade bekymmer. ”Robotar är dåliga på att tasemester”, trumpetade förstasidan på affärsbilagan.Sådana artiklar hör lågkonjunkturen till. Under 1990-talskrisen slog ett par tyskajournalister rekordet. Eftersom allt färre kunde göra allt mer skulle nästan alla jobbså småningom försvinna. Tjugo procent sysselsatta skulle försörja de andra åttio.Den gången hittade jag ett litet diagram längst ned i vänstra hörnet på en sidai – just det, The Economist! Det var ett diagram över hur produktiviteten, BNPVISION 2025Gunnar Wetterberg”DÄRFÖR ÄR ROBOT­RÄDSLAN FEL”och sysselsättningen i destörsta OECD-ländernaökat sedan industrialiseringensbörjan.Produktiviteten hadestigit med flera tusen procentpå det dryga seklet.Om dysterkvistarna hadehaft rätt borde sysselsättningskurvandå ha gått rakt ner i golvet, när hundra års rationaliseringar tog ut sinrätt. Men det var tvärtom. Även sysselsättningen steg, inte med några tusen procent,men med flera hundra. Var tog pessimisterna fel?De tänkte inte tillräckligt långt. När produktiviteten ökar faller priserna på varoroch tjänster. Då blir det mer pengar över när var och en har köpt vad han behöver.I nästa led händer två saker.Det ena är att vi köper mer av vad vi redan hade. Den som släktforskar har läst bouppteckningarfrån 1700- och 1800-talet. Då höll man noga reda på hur många skjortorliket ägde – ofta två eller tre stycken… Med den frigjorda köpkraften parerade vi en delav skjortindustrins rationaliseringar. Byggandet har haft en enastående produktivitetsutvecklingunder 1900-talet, men vem skulle vilja bo med standard från anno dazumal?Den andra reaktionen är ännu viktigare. I mitten av 1980-talet lanserade AppleMacintosh med argumentet att hushållen skulle kunna hålla bättre reda på sinarecept. Om vi hade varit tvungna att rycka 25 000 kronor från låsta budgetar hadedet inte blivit många Macar sålda. Men med den frigjorda köpkraften var tillräckligtmånga beredda att köpa det obekanta. Sedan vet alla hur det gick. IT-industrinexploderade. Den frigjorda köpkraften blev de nya jobbens grogrund.Därför är roboträdslan fel. Därför är det också tröttsamt att höra den återkommandefrågan: var kommer de nya jobben? Demografinoch andra trender kan förutsäga en del avframtidens nya sysselsättning (mer vård och omsorgåt fyrtiotalisterna), men många av 2030-talets jobbhar vi ingen aning om i dag. Och så har det alltid varit– men det har i stort sett alltid ordnat sig.Det är inte automatiseringen som skapar arbetslöshet,det är dåligt fungerande sociala mekanismer.Dagens svenska arbetslöshet handlar till störstadelen varken om robotar eller om breda efterfrågestimulanser,den handlar om bristen på ingångsjobboch om ett utbildningssystem som inte håller måttet.Gunnar Wetterberg är historiker, fri debattör och tidigaresamhällspolitisk chef på Saco.FOTO: CHRISTINE OHLSSON24 INGENJÖREN 5 • 2014

Nordea Bank AB (publ)Känner du igenett bra medlemslån?Allt detta får du med Nordeas Medlemslån. Förutom en förmånlig ränta på5,20 % ingår två försäkringar som skyddar dig vid arbets löshet, sjukdom,olycksfall och dödsfall, helt utan kostnad.Ansök idag på nordea.se/medlemslan eller ring 0771-22 44 88____________________________________________________________________Gör det möjligtFör en kredit med rak amortering om 100 000 kronor med en rörlig räntesats på 5,20 % och en löptid av 5 år uppgår den effektiva räntan, beräknad perden 14 November 2014 enligt Konsumentverkets riktlinjer och inklusive eventuella avgifter och kostnader enligt vad som angivits ovan, till 5,33 %. Dettotala beloppet att betala blir, baserad på aktuell räntesats, 113 217 kronor och storleken på första avbetalningen 2 100 kronor.

Goda nyhetertill alla som inte bliryngre med åren.Genom att redan idag se över hur ditt liv som pensionär kommer att se ut, så kan du enkeltförändra det till det bättre. Och dessutom få ro i själen fram tills det är dags. För varje årdu jobbar ökar din pension och extra mycket ökar den om du har tjänstepensionen ITP.PTK Rådgivningstjänst är gratis och ger dig personligt anpassade råd om hur du får dinapensionspengar att växa ytterligare. Du får också råd om hur du förbättrar ditt skydd vidsjukdom och din familjs ekonomiska trygghet om det skulle hända dig något. Gå in pårådgivningstjänst.se och investera lite tid i ditt framtida jag, så hjälper vi dig direkt.rådgivningstjänst.se

vägvalEtt flyg kommer tankatKan man köra ett flygplan på E85? Biodiesel? 2013 gjordes runt tre miljarder flygresor ochäven om flyget beräknas blir någon procent effektivare per år så äts den förbättringen rasktupp av vårt resbehov. Fortsätter vi i samma takt beräknas flygets utsläpp av koldioxid ochandra klimatgaser öka med 3,5 procent om året fram till 2050. För där framtagningen av mereffektiva och miljövänliga drivmedel för landbaserade fordon har kommit långt verkar detdröja för flyget. Vad finns det för alternativ till dagens bränsle?ILLUSTRATION: GUSTAV DEJERTRENAT1Det vore en dröm – att flygplan bara släppte ut vatten. Menäven om man har testflugit plan drivna av bränsleceller medviss framgång infinner sig ett annat problem – vätgasproduktioneni sig kräver mycket energi. Vätgas är framtidens bränsle ochkanske har den rätt som lade till ”och kommer att så förbli”.SOLKLART2Ett plan täckt med solceller har lyckats hålla sigi luften 26 timmar i sträck. Men det var mycketkänsligt och kunde bara bära sin pilot och tåldeingen turbulens vilket gör att det är långt kvar till Stockholm–NewYork tur- och retur.BIG PACK3Ett helt elektriskt plan har lyckats flyga 185 kilometer i timmen.Men här som på många andra områden sätter batteriteknikengränser för hur mycket energi man kan lagra. Och det är ju delängre distanserna man verkligen behöver ladda för.INGENJÖREN 5 • 201427

INGENJOREN.SEDen här symbolen betyder attdu hittar mer information ellerläsning på vår hemsida.Facket inte lika med LOI ett avsnitt av Uppdrag Granskning satte programledaren JanneJosefsson i princip likhetstecken mellan facket och LO. Det är enfelaktig bild som visar att politiker och media inte har hängt med,menar fackliga företrädare.Tipsa oss!VET DU NÅGOT som vi borde skrivaom på ingenjoren.se? Våra bästaartiklar börjar ofta med tips frånnågon av er läsare. Mejla oss påingenjoren@sverigesingenjorer.se.FOTO: ANNA SIMONSSONSVT:s Uppdrag Granskning tog den 29oktober upp fenomenet med oseriösaarbetsgivare bland exempelvis snabbmatsrestaurangeroch callcenters. Arbetsgivarnaville få de unga att skriva på orimligaanställningskontrakt där de bland annat inteskulle få tala om vad de hade i lön.I debatten efter inslaget, med arbetsmarknadsministerYlva Johansson (S)och Hanif Bali (M), som sitter i riksdagensarbetsmarknadsutskott, säger programledarenJanne Josefsson bland annat ”Dåmåste de ju organisera sig i en fackföreningsom tillhör det socialdemokratiska partiet”.Han menar LO, och undrar om inte Sverige,liksom nästan alla andra EU-länder bordeha lagstadgade minimilöner i stället. YlvaJohansson värjer sig bestämt mot att införaminimilöner, men alla tre i studion sätteri princip likhetstecken mellan LO och facket.Ingenjören bad några företrädare för andrafackliga organisationer att kommentera.Göran Arrius, ordförande för Saco:– Det är ju intressant att vice vd:n försvenskt näringsliv Christer Ågren i det förstaprogrammet uppmanar ungdomar att gåmed i facket. Den svenska modellen byggerpå hög anslutningsgrad bland anställdaoch arbetsgivare. Om anslutningsgradensjunker så kan man hamna i en situationmed minimilöner. Men det ger snarast enfalsk trygghet. De anställningskontraktsom visades i programmet är juredan olagliga. Problemet medminimilöner är efterlevnads-kontrollen. Det finns massor med människori de EU-länder som har minimilöner somändå har lägre löner. Dessutom finns en riskatt minimilönen blir ett tak i stället för ettgolv. Det finns en fara i att släppa modellensom tjänat oss så väl i många år.Samuel Engblom, samhällspolitisk chefpå TCO:– Många förbund växer i dag. De tappademedlemmar 2007 efter att avgifterna tilla-kassan höjdes, men de befinner sig intealls i fritt fall. De allra flesta som får jobbgår med i facket, och arbetsgivarna tecknarkollektivavtal. Att lagstifta om minimilönervore fel. Se i stället till att ha godamöjligheter till bra avtal. Den som sägeratt den svenska modellen har spelat ut sinroll har bevisbördan för att hitta ett bättresystem. Våra TCO-förbund har till exempel94 000 förtroendevalda som bevakarsina arbetsplatser. Det blir svårt att hittaså många arbetsmiljöinspektörer. Vi löserproblem mellan parterna, och behöver intealltid gå till domstol. Det finns massor avargument för att bevara vår modell.Jens Könberg, ombudsman på SverigesIngenjörer, om hur facken kan göra sig hörda:– Vi i facken får skärpa oss och visa vadvi gör. En del tror att facket är något slagsmyndighet. Vi får ibland upprörda svarnär vi säger att vi inte kan hjälpa dem sominte är medlemmar. Vi tar för givet att folkkänner till de här sakerna, men det gör långtifrån alla i dag. STURE HENCKELLäs en längre version på ingenjoren.seNyhetsbrevDU GLÖMMER VÄL INTE att du kanprenumerera på vårt nyhetsbrevsom kommer ut varannan vecka?Anmäl dig på ingenjoren.seIngenjörenpå nätetPÅ GRUND AV stor efterfrågan har vibörjat lägga ut magasinet digitaltigen. Ni hittar den på ingenjoren.se/magasin/arkiv. Medlemmarkan också få pdf-versionen.Följ oss!DU VET VÄL OM ATT du kan följaIngenjören på Facebook ochTwitter? På Twitter heter vi@Ingenjoeren.PÅ INGENJOREN.SE publicerar vi varje vardag artiklar om det senasteinom arbetsmarknadsområdet, forskning, cool teknik och annatspännande. Vi hoppas att vår webb tidning fungerar som ettkomplement till magasinet. Besök oss gärna!ANIA OBMINSKA, WEBBREDAKTÖR28 INGENJÖREN 5 • 2014

Utvecklas i din ledarrollAnsök till vårt nystartadementorprogram för dig som chefProgrammet vänder sig till medlemmar som är nya i sina chefsroller och till mer erfarnachefer. Detta är en unik möjlighet att utöka ditt nätverk med andra chefer och ingenjörer.Du som är ny chef söker som adept och får stöd, råd och möjlighet att vässa din ledarförmåga.Är du en mer erfaren ledare är du välkommen att söka som mentor och får dåmöjlighet att hjälpa en chefskollega att utvecklas.En stor fördel med programmet är att du kan delta oavsett var i landet du bor och arbetar,då flera utbildningstillfällen genomförs som webbinarier.sverigesingenjorer.se/mentorprogram-ingenjorschef

REPORTAGETReceptet förframgång?För tjugo år sedan var Sverige Big Pharma. Nu är vi SmallPharma, på väg mot ingen alls om Pfizer köper Astra Zeneca.Men är det ett problem? Och är life science bara läkemedel?text JENNY GRENSMANfoto ANNA SIMONSSON OCH LINUS MEYER

FFRAMTIDEN.Olysio får stå förframtidshoppeti svensk läkemedelsindustri.Det är ett antiviraltläkemedel somi kombination medandra används föratt behandla kroniskHepatits C av densvårbehandladegenotyp 1 hos vuxna.Resultaten har varitmycket bra. Olysiohar tagits fram avsvenska Medivir ochfick godkännandefrån den europeiskaläkemedelsmyndighetentidigarei år men säljs redani USA, Ryssland ochJapan.ramför Astra Zenecas anläggningi Lund smattrar flaggorna i blåsten.Det är en mulen dag i maj 2011. Detär fullt med folk i korridorerna påväg in mot företagets idrottshalldär de anställda till vardags kanhålla sig i form. Den som är fysisktaktiv lyckas som bekant bättre medintellektuella uppgifter och i de härbyggnaderna har det intellektuellaarbetet varit i fokus sedan Astras dotterbolagDraco flyttade hit i början av 60-talet. Här harforskarna arbetat med framtida behandlingar avinflammation och med problem i andningsvägarna.Innovativa läke medel som Bricanyl och inhalatornTurbohaler för dosering av astmamedicin föddesvid Draco, sedan 1991 Astra Zeneca.Fast den här dagen kretsar de 900 anställdastankar runt andra saker än innovativa läkemedel.I mars 2010 kom beskedet att forskningsanläggningeni Lund skulle stängas och i dag är det arbetsmarknadsdag.Företag som Telia, Axis och Rim harställt upp sina montrar på idrottshallens fjädrandegröna golv tillsammans med ombudsmän från deanställdas fackliga organisationer: Sveriges Ingenjörer,Naturvetarna och Jusek. Högutbildade akademikerär inte alltid så lätta att få tag på och här finnsflera hundra på jakt efter nya jobb. Från den förstachockartade tiden efter beskedet att Astra Zenecalämnar Lund har de flesta anställda hämtat sig. Deminglar runt bland företagsrepresentanterna ochundersöker sitt marknadsvärde. Ingenjören intervjuarJohan Evenäs, organisk kemist som är ganskaoptimistisk om framtiden. Tillsammans med någrakollegor ska han starta ett bolag, en idé som nog inteskulle ha blivit verklighet om inte nedläggningenhade kommit. Framtids planerna bland de anställdaspretar. Vissa drömmer som han om att startaeget, någon vill vidareutbilda sig i en ny riktningmedan andra tänker ta chansen till utlandsjobb.För det är inte bara skånska och sydsvenska företagsom ser sin chans att rekrytera en erfaren ochkompetent medarbetare den här dagen. Några avde största montrarna är från danska företag. NovoNordisk, Ferring, Lundbeck. Redan före arbetsmarknadsdagarnahar en hel del av de anställdatagit pendeln till Danmark för anställningsintervjueroch nya jobb. Det här är Öresundsregionenoch dessutom Medicon Valley, ett av norra Europasstörsta kluster inom life science. När klustretgrundades 1997 var jämvikten mellan dansk ochsvensk sida i medicindalen 60–40. Numer är det80–20 till danskarna och dansk medicinindustriväxer så det knakar. För individen är det bra att detfinns alternativa jobb så pass nära. Men Sverigeskompetens inom området utarmas om för mångalämnar landet för en karriär i grannlandet. Det vik-32 INGENJÖREN 5 • 2014

tiga är kanske inte vilka företag som är kvar i Sverigeutan att den svenska life sciencebranschen befolkasav företag av olika storlek och så många intressantajobb att det fortfarande känns roligt och rimligtatt satsa på en karriär som forskare inom läkemedelsforskning-och framställning i Sverige. Den härdagen 2011 känns det fortfarande möjligt. Men detska visa sig vara en chimär.– Som jag ser det är vi nära gränsen när det intelängre är attraktivt att satsa på en karriär i läkemedelsbranscheni Sverige, säger Anders Olshov. Hanär ekonom och analytiker och har för det oberoendeÖresundsinstituttet skrivit två rapporter omläkemedelsindustrin. ”Dansk succé och svensktfiasko” är den nedslående titeln. Även läsningen ärnedslående. Om man är svensk, vill säga.– Ägandeformerna är det som vi lyfter fram somen bärande orsak till att det går så dåligt för svenskarna,säger Anders Olshov. Somliga menar att detinte är så viktigt utan att det vi ser istället är en delav en trend när alla stora läkemedelsbolag skär neri alla länder för att i bli rörligare och mer inriktadepå att köpa in idéer och kandidater från mindreforskningsbolag. Men det stämmer inte. För att verifieradet sammanställde vi siffror över utvecklingenav antalet anställda i 16 europeiska länder. Det finnsdär antalet anställda har ökat, det finns där antaletanställda har minskat men Sverige står ut för härhar antalet anställda minskat med 40 procent, tiogånger mer än genomsnittet. Där danskarna genomsina stiftelser kan skapa långsiktiga strategier ochlugn och ro runt forskningen har svenskarna tagitINGENJÖREN 5 • 201433

Svensk läkemedelsindustri har gått åt rakt motsatthåll. I fråga om anställda har den halverats sedanmillennieskiftet. Från drygt 20 000 anställda år2001 till dagens drygt 10 000”företagen till börsen, med stora krav på snabbaresultat. Det är alltid problematiskt i innovationsföretagmen kanske särskilt inom läkemedel där detkan gå över tio år från patent till färdig behandling.Anders Olshov menar att det var en kombinationav de svenska ägarnas okunskap av branschen,finansiella aktörers inflytande och en önskan attbli större och få ett grepp på större marknader (läsUSA) som ledde till att man förlorade kontrollenöver Pharmacia och AstraMISSEN.Det här är Pfizerssuccé Xalatan, ettläkemedel motGlaukom med en årligberäknad försäljningpå 1,6 miljarder USdollar. Dropparnabygger på en idésom Pharmaciasögonavdelning köptefrån forskare påColumbia University1983 och utvecklade.Det godkändes iUSA och i Europa1996, förbättradesytterligare och i dagstår det på WHO:s listaöver de viktigastemedicinerna i etthälsosystem. Innanförsäljningssuccénvar ett faktum komfusionen med UpJohnoch ögonforskningenprioriterades ner.medan danskarna satt stilli båten och med en tydligstrategi inom sina respektiveområden (Novo Nordisk– diabetes, Leo Pharma– Psoriasis, Lundbeck –centrala nervsystemet)utvecklade verksamhetenoch växte genom den. Denenda fusionen man har setti Danmark var när NovoNordiskfonden bildades1989 men det var företagsom hade utvecklats ursamma verksamhet i börjanav 1900-talet som återförenades.Om Novo Nordisksplaner och strategier går i låskommer bolaget att ha runt23 000 medarbetare barai Storköpenhamn om åttaår. Redan nu är det Nordenshögst värderade bolag ochderas vd återfinns på HarvardBusiness Reviews listaöver världens bästa ledare.Svensk läkemedelsindustri har gått åt raktmotsatt håll. I fråga om anställda har den halveratssedan millennieskiftet. Från drygt 20 000 anställdaår 2001 till dagens drygt 10 000. I Danmark,Grekland, Schweiz, Belgien, Österrike och Irlandökade antalet anställda i läkemedelsindustrinunder samma period. För den som minns hur lägetvar i svensk och dansk medicinindustri i mittenoch slutet av 1990-talet är det en chockerandeutveckling. Då hade Sverige två stora läkemedelsbolag,Pharmacia och Astra – både grundade under1900-talets första hälft och sprungna ur svenskforskning. Blodersättning, smärtdämpare, tillväxthormon– många stora upptäckter kom att bli tillläkemedel i de svenska läkemedelsföretagen. Somkronan på verket kom 1988 Losec som åtta år efterlanseringen var världens mest sålda läkemedel.I böcker beskrivs hur läkarna och forskarna underbranschens guldålder sprang mellan sina arbetenpå sjukhus och laboratorier till företagen där de togfram nya läkemedel. Vården gjorde enorma framstegnär breda behandlingar för vanliga sjukdomartogs i bruk.Men den svenska framgångssagan med huvudpersonersom Losec, Genotropin och Xylocain harsakta klingat av i takt med att de stora bolagen blivituppköpta eller fusionerat med globala läkemedelsbolagoch blivit allt mindre svenska. Två år efternedläggningen i Lund kom nästa kalldusch. AstraZenecas forskningsenhet i Södertälje, som manhoppades skulle lösa Alzheimers gåta och kanskegöra att Sverige åter framstod som ett framtidslandför läkemedelsforskning, avvecklades. Produktionsanläggningensom finns kvar är i och för sigen av Europas bästa men den kräver betydligt färreforskare än läkemedelsutvecklingen gjorde. Och nuväntar vi på om Pfizer ska köpa hela företaget ochgöra det amerikanskt. Förutom forskning, exportinkomsteroch kompetens är det ett stycke svenskindustrihistoria som går i graven. Och målet att endag vara i samma guldläge som svensk läkemedelsindustrivar under 1990-talet har flyttats ännu ettsteg bort. Vad kan vi göra?NÅGRA MIL IFRÅN Öresundsinstituttet i Malmö finnsBo Ahrén. Han är diabetesforskare och professorvid Lunds Universitets Biomedicinska Center.Bo Ahrén har haft många tillfällen att fundera översvenskt och danskt i life science, både i sin roll somordförande i Medicon Valley Alliance (2009–2014),som dekanus vid den medicinska fakulteten i Lund(2005–2011) och eftersom han sitter i styrelsen förNovo Nordiskfonden, den mäktiga danska stiftelsesom med 27 procent av aktierna i Novo Nordiskkontrollerar 70 procent av rösterna. Även om hanhåller med om att ägarformerna i dansk life scienceär väldigt fördelaktiga för långsiktiga strategiertycker han att det finns andra saker som skiljer detvå ländernas sätt att agera.– Det finns delvis en annan kultur inom deBO AHRÉNFOTO: PRIVATINGENJÖREN 5 • 201435

forskande företagen, förutom ägande formen, skullejag säga. Men de förstärker varandra. Det finns enlångsiktig strategi och en tanke att detta ska varabra för Danmark som vi vanligtvis inte ser i Sverige.Istället för att försöka stärka lönsam heten medfusioner och nya områden har de danska företagenkoncentrerat sig på ett enda område och fått mycketdjup kunskap där. Det gäller fler av de danskastiftelseägda företagen än Novo Nordisk, exempelvisLundbeck, Leo Pharma och Maersk. Avkastningengår tillbaka till fonderna som använder dentill att stötta dansk forskning.Den senaste, och mest spektakulära, satsningenär kanske de tre miljarder danska kronor som NovoNordisk Fonden har satsat på att i samarbete medbland andra Danmarks tekniska universitet ochKöpenhamns universitet, bygga upp fyra nya forskningsinstitutoch en dansk biobank för att stärkaKöpenhamn som ett nordiskt center för forskninginom bioteknik och medicin.Nu är det ju inte alla företag eller stiftelser somhar tre miljarder att satsa på långsiktiga samarbetsprojekt.Men trots allt är Bo Ahrén ganska positivvad gäller Sveriges möjligheter att överleva och växasom life scienceland.– Vi har väldigt bra forskare både inom universitetoch sjukvård, det är det viktigaste kapitalet,vi har en bra ekonomi totalt och lägger in mycketpengar i vårt innovationssystem. Men vi får ändå utalldeles för litet.– Forskningsfrågorna är inte något politikernatalar om i dag och ändå är de grunden för många av36 INGENJÖREN 5 • 2014

MUNSÅR.Xerclear är namnetpå det läkemedelsom svenska Medivirhar forskat frammot tidiga teckenpå munsår, ellerlabial herpes somdet egentligen heter.Det är en helt svenskprodukt sprungenur forskning runtantivirala läkemedelsom är Medivirsspecialitet. Detsaluförs sedan 2011av Glaxo Smith Klineunder namnet ZoviDuo och Zovirax Duo.länge de har anslag. Grundforskningenblir lidande ochdet är grundforskningen somsedan leder vidare i värdekedjanut till forskningsbolagen.Det är svårt att tänka utanförboxen. Mycket av densvenska debatten handlarom hur stora vi en gång varinom läkemedel, hur små vihar blivit och om kvartalskapitalismensskadligainverkan på innovationsföretag.Men tillbaka till 1990-talet lär vi aldrigkomma och chansen att Sverige ska få stiftelser somdriver upp företag enligt dansk modell verkar inteheller stor. Då återstår riskkapital och börshandel.våra företag. Förr fanns det en forskningsberedningsom låg direkt under statsministern men i dag ärden borta och många sådana här frågor behandlaslokalt eller regionalt där alla slåss för sin bit medanhelheten står och stampar. Jag brukar kalla detfragmenterat ledarskap. Se bara på valrörelsen,forskningen – var kom den in? Där det inte finns ettstarkt ledarskap så strider alla för sin del av kakan.Bo Ahrén menar också att den höga graden avexternfinansierad forskning vid universiteten görderas strategiska förmåga låg. När 80 procent avforskningen är externfinansierad har man väldigtlitet rörelseutrymme och kan inte satsa på nyaintressanta områden som man inte ser omedelbarvinst i. Han är orolig för att universiteten blir ensorts forskarhotell där forskarna ”hyr in sig” så”I assure you that all our employees are completelydedicated”. Ett trettiotal kostymklädda mänoch kanske tre kvinnor sitter bänkade i ett konferensrumi en våning med utsikt över Berzelii parki Stockholm. Granne är Hallwylska palatset ochför hundra år sedan var det här förmodligen enprivatbostad åt en välbärgad familj, kanske medanknytning till svensk läkemedelsforskning. I dagär här fullt av representanter för investerare av olikaslag: Danske Bank, Erik Penser Fonder, Nordea,Red Eye och säkert en hel del privata intressenterhar kommit för att höra hur det går för en av svensklife sciences stigande stjärnor. Medivir är något såovanligt som ett svenskt läkemedelsbolag med cirka150 anställda. Företaget har två egna läkemedel påmarknaden – visserligen i samarbete med störreläkemedelsbolag – men ändå. Olysio, som användsmot Hepatit C, har nyligen fått klartecken från deneuropiska läkemedelsmyndigheten EMA och säljsredan i USA , Japan, Kanada och Ryssland. ZovieDuo mot labial herpes finns ute sedan fyra år. Bolagethar behållit marknadsorganisationen i Nordenför sina egna läkemedel men säljer också ett antalkända läkemedel som Citodon och Mollipect, somhar tagis över från Astra Zeneca.– HUR TÄNKER ni runt om det blir ett kombinationspreparat.Då blir det ju inte samma pengar? Om nifår ett bud från ett stort företag?NIKLAS PRAGERFOTO: ARAZ JAKALIAN

För det första är det intressant att vifortfarande betraktar Astra som svenskt fördet har det ju inte varit på länge som jag serdet. Det är inte mer svenskt än andra multinationellabolag”Niklas Prager, sedan tre månader vd för Medivir,informerar kapitalmarknaden om läget i bolaget,planer och strategier. Presentationen sker påamerikanska och utländska investerare finns medpå telefon. Niklas Prager trycker fram bildernaöver företagets framtidsplaner, hur det går för detvå produkter man redan har till försäljning ochhur man har tänkt utveckla verksamheten. Ett avbudskapen är att det går bra, att det finns pengari kassan att dela ut. Det tar någon timme sedan ärdet ytterrockarna på och ut i oktobereftermiddagen.Niklas Prager är civilekonom och har arbetat förMerck i USA men också varit vd för Pfizer i Sverige.Vi möts på Medivirs anläggning i Huddinge. Härarbetar de 90 forskare som gör bolaget till ett avde större oberoende bolagen även på Europanivå.Hälften av de anställda är disputerade forskare.Niklas Prager är inte säker på att Big Pharma är vadSverige behöver.– För det första är det intressant att vi fortfarandebetraktar Astra Zeneca som svenskt för det har detju inte varit på länge som jag ser det. Det är intemer svenskt än andra multinationella bolag. Detär klart att både Astra och Pharmacia har haft enfantastisk betydelse för svensk läkemedelsindustrimen det är en utopi att vi skulle få den situationenigen och jag är inte ens säker på att det är önskvärt.Big Pharma ägnar i dag stor energi åt omorganisationeroch neddragningar och deras verksamhethar inte präglats av fantastisk tillväxt, det har intesprutat goda nya läkemedel ur labben på ett bratag. För Medivirs del så tror jag att vi har möjlighetatt utvecklas till ett större bolag men att vi skullebli ett nytt Astra ligger långt bort och jag ser ingetegenvärde i det. Med våra 150 anställda kan jaggå runt och hälsa och ha en personlig relation tillalla. Det betyder mycket. Stora organisationer blirsvåra att styra, komplexiteten sänker produktivitetenoch skapar en massa ineffektivitet på grundav storleken. I en innovationsmiljö är det inte sågynnsamt att vara väldigt stor. Det folk relaterar tillgemensamt riskerar att vara att man måste sparapengar snarare än ”wow, vi ska ta fram världensbästa läkemedel”.25 procent av Medivirs ägande ligger utomlandsoch Niklas Prager påpekar att utan riskvilligtkapital, både svenskt och utländskt, hade företagetinte kunnat växa. Ambitionen är alltid att kapitaletska växa – vare sig det är en svensk eller en utländskinvesterare.– Vi vill skydda svenska jobb men ju mer internationelltägande desto mindre relevant blir naturligtvisdiskussionen om svenska jobb. Därför är detviktigt att det finns intelligent riskkapital i Sverigesom känner till branschen och som kan se vilkenpotential företag har ävenom det kan dröja tiotals årinnan ett läkemedel lönarsig. Och därför är det ocksåviktigt att dela ut pengar tillaktieägarna när man börjartjäna pengar.– Kapital och kompetentarbetskraft är det som driververksamheten. Det är dåkluster blir betydelsefullanär människor kan gå mellanolika funktioner i olikatyper av bolag. Man lär sigav varandra och bygger uppkunskap. Just nu har vi nyttaav att Astra Zeneca har dragitner för vi har kunnat rekryteraerfarna människor. Menmed tiden finns det en riskatt Medivir blir den förstaarbetsplatsen för många ochvi behöver också folk som harerfarenhet från stora bolag.ANDNINGSHJÄLP.1987 lanseradeAstra Turbohalern,en uppfinning avderas laboratoriechefKjell Wetterlinsom själv hade endotter med astma.Tubohalern hjälperastmapatienter attta sin medicin på ettsäkert och bekvämtsätt vilket tidigarevarit svårt att uppnå.Uppfinningen tog15 år att ta fram ochtillverkades 2010i 56 miljoner exemplarvarje år. Den har hjälptmiljoner patientervärlden över att få rättmedicindos.Just att det finns många jobb i branschen i bolag avolika storlek är viktigt. Det skapar större utrymmeför interaktion. I Sverige skulle vi behöva litet flermellanstora bolag som har ett par egna produkter påmarknaden. Det finns många småbolag men de leveroch dör ofta med en idé som antingen blir en succéoch blir uppköpt eller misslyckas och försvinner.EN VIKTIG FAS av ett läkemedels väg mot godkännandeoch försäljning finns i vården. Det är där dekritiska kliniska prövningarna sker som visar omläkemedlet håller måttet. Antalet kliniska prövningari Sverige har sjunkit oavbrutet sedan 2004.Redan 2008 gjordes en statlig utredning som kommed en rad förslag till förbättringar men inte förränAstra Zeneca beslutade att lägga ned forskningeni Södertälje hände något och efter nyår startar ett38 INGENJÖREN 5 • 2014

Jag skulle vilja ha en kassa på någramiljoner så vi kunde få litet lugn och ro meninte till priset av att någon måste ha tillbakapengarna ett visst datum eller att någon annanska ha kontroll över bolaget”nationellt samordningscenter för klinisk prövningi Västra Götaland. Men för att komma framåt måsteutrymmet skapas i en vård som pressas hårt avkostnadsjakt och effektivitetskrav. Niklas Pragerefterlyser systematisk uppföljning av behandlingsresultat.MIRAKELMEDLET.1988 lanserades Losec,Astras medicin motmagsår som undernågra år på 90-taletvar världens mest såldamedicin. Forskningenbörjade redan 1966och resulteradei världens förstaprotonpumpshämmare,omeprazol, en känsligsubstans som fickpaketeras i fleraskyddande höljen föratt inte skadas innanden i kontakt medmagens syracellerkunde göra sittlivsviktiga jobb. Detlånga arbetet med att tafram Losec gjorde Astratill specialist på magochtarmsjukdomar.– Det finns länder i dagsom har bra vård och ettlägre kostnadsläge änSverige där det lönar sigbättre att lägga kliniskaprövningar. Men ingen harså vitt jag vet en systematiskuppföljning och utvärderingav nya läkemedel sommed naturlig uppföljning avbehandlingsresultat i vården.Om vi satsade på det skulledet kunna vara en konkurrensfördelför Sverige. I dagvet vården i princip att enbehandling kostar och oftamed en känsla av att den ärdyr. Men riktigt vad den ärvärd vet man inte för detgörs ingen uppföljning. Detkanske är dyrt att ge ett nyttläkemedel men det kan varaväldigt lönsamt i slutändanpå grund av kortare behandling,färre sjukdagar eller något annat. Men detvet vi inte eftersom en kontinuerlig systematiskuppföljning sällan sker.Sverige är i förhållande till sin BNP också väldigtdåligt på att ta upp innovation i vården. Vad gällerinnovativa terapier för diabetes ligger vi på sammanivå som Rumänien och Bulgarien, två av EU:sfattigaste länder med dåligt utbyggd vård, ochdet gäller även andra områden. Och ett land sominte är intresserat av nya behandlingar utan gärnaväntar tills patenten för produkterna har gått ut ochbilligare kopior har kommit är naturligtvis mindreintressant för den som utvecklar läkemedel.Vi lämnar Niklas Prager i Huddinge och återvändertill Scheelevägen i Lund. Flaggorna utanförAstra Zenecas gamla anläggning har bytt logga. Nustår det Medicon Village istället. I dag arbetar härdrygt tusen anställda i företag som sysslar med alltfrån hur man bäst blir av med vägglöss till cancerforskningoch ett analysinstitut för life science.När nedläggningen var ett faktum kraftsamladeregionen för att rädda kvar utrustningenoch lokalerna och skapa förutsättningar för nyaföretag. Peabs grundare sköt till 100 miljoner ochstiftelsen Medicon Village bildades. En av de nyahyresgästerna är Johan Evenäs som vi mötte påarbetsmarknadsdagen 2011. Nu är det tre år sedanhan och kollegorna startade sitt bolag där de utföruppdragsforskning i organisk kemi och även drivernågra egna projekt tillsammans med forskningsgrupperfrån universitet.– Vi är nog den sista generationen som har fåtthela vår erfarenhet från Astra Zeneca, säger hanoch låter rätt nöjd. Det var en fantastisk skola. Ochväldigt många av dem som var med och byggde uppAstra finns ju kvar så kunskapen om vad som krävsi branschen finns ju kvar.Johan Evenäs är vd och hans kollega MartinaKvist Reimer är vice vd i forskningsbolaget RedGlead Discovery. Båda hade många år på AstraZeneca Lund i bagaget när nedläggningen kom. Nuär de totalt tio anställda som ska ha lön varje månadoch de har lärt sig otroligt mycket om hur det äratt vara ett litet företag i lifesciencevärlden sedande startade med absolut ingenting. De talar bådaom hur de under tiden på Astra hade ganska litekontakt med omvärlden eftersom allt fanns inhouseoch hur de har fått tänka till nu när de inte har destrukturerna att luta sig mot längre.De hyr sin gamla arbetsgivares lokaler och utrustningav Medicon Village vilket har givit dem möjlighetatt gå runt på eget kapital utan att låna till något.De har ingen önskan att bli börsnoterade, tvärtom.– Jag skulle vilja ha en kassa på några miljoner såvi kunde få litet lugn och ro men inte till priset av attnågon måste ha tillbaka pengarna ett visst datumeller att någon annan ska ha kontroll över bolaget,säger Johan Evenäs.Och de har klarat sig bra utan externt kapital.Sedan 2012 har företaget tredubblat omsättningen.De har byggt sin verksamhet helt utifrånrelationer och möten och hur man får kontakt är enstor del av jobbet. De startade med förhoppningenatt ha vissa kunder med sig från Astratiden mendet visade sig mer komplicerat. De hade ett riktkontaktnät utanför Astra men upplevde trots det attJOHAN EVENÄSMARTINA KVIST REIMERFOTO: PRIVATFOTO: PRIVATINGENJÖREN 5 • 201441

SMÄRTSTILLAREN.1948 lanseradesXylocain som genomsina världsframgångargjorde det dåblygsamma svenskabolaget Astra, medprodukter somskidvalla och sterilbomull, till ettriktigt storföretag iläkemedelsbranschen.Bakom LL30som det hette påforskningsstadiet lågtvå svenska kemisterBengt Lundqvist ochNils Löfgren. Vidsamgåendet mellanAstra och Zeneca vardet världens mestsålda lokalbedövningsmedel.Framgångarnaför Xylocain betaladeden forskning somsenare ledde fram tillexempelvis Losec.de varit tvungna att uppsöka helt nya miljöer. JohanEvenäs beskriver det som att det handlar mycketom engagemang och om fart och att de aldrig vetnär de säljer utan att de säljer hela tiden.Själv går han till matsalen i Medicon Villageungefär två gånger i veckan för att han kanskekommer att träffa någon som han inte vet att hanbehöver möta.– Man tänker att allt drivs rationellt men när viinte längre tillhör ett stort bolag är det mycket merfrågan om genvägar och snabba lösningar.– De flesta kunder är små bolag med upp till50 anställda. De kommer till oss för att de tyckeratt vi är en trovärdig partner och trevliga att jobbamed. De här tre åren har vi haft ungefär 60 kunder.Gemensamt är att de återkommer med litet olikafrekvens för att de behöver oss.– Priset är inte allt, säger Martina Kvist Reimeroch drar parallellen till alla små bagerier som haretablerats de senaste åren. Det kan vara billigareatt beställa frallor på nätet men ibland vill du gå tillbageriet för det är trevligare och du ser precis varbullarna är gjorda. Affärsrelationer är mer än att manlämnar ett uppdrag eller levererar en tjänst. Det finnsmycket däremellan som är väldigt viktigt för många.– Vi har också ambitionen att vara en bra arbetsgivare,att det ska vara kul att gå till jobbet, sägerJohan Evenäs. Om anställda tycker det så spriderdet sig och vi får bra sökande.Trots avsaknaden av kassa har Red Glead klaratsig bra. De ser fördelar med att inte vara en del avett stort företag. I små företag kan man följa idéeroch vara spretigare än när centralt fastlagda strategierska följas. Och både Martina Kvist Reimer ochJohan Evenäs är ganska optimistiska vad gäller lifesciences möjligheter i Sverige.– Vi skulle behöva fler företag av Medivirs storlek,säger de. Företag som kan investera i egna idéeroch som har flera ben att stå på. De flesta småbolaghar bara en idé och lever och dör med den, de kaninte växa. Men om man ser till antalet publiceradestudier på egna substanser så tror vi inte att det ärså mycket lägre i dag än det var för tio år sedan.– För oss som står helt på egna ben skulle det varaenormt bra om vi slapp skatt på vinsten de förstaåren. Den som lånar kan ju kvitta bort den men visom går runt av egen kraft får skatta bort en stordel av vinsten innan vi har hunnit bygga upp enegen kassa. Det vore skönt om man inte behövdetänka på skatteplanering i början. Kanske kundedet också finnas mjuka lån, risklån, som man barabehövde betala tillbaka om man lyckas, en sortsstatlig borgen. Hade vi mer tid och pengar skulle vitill och med kunna ta in folk under utbildning mensom det är har vi en väldigt slimmad organisation.Men kommer svensk life science att överleva?Martina Kvist Reimer tror det, fast kanske intei dagens form.– Jag tror att mycket av framtidens sjuk- ochhälsovård kommer att vara förebyggande och handlamer om att vi ska hålla oss friska än om att botasjukdomar, eller i alla fall lika mycket. Och life scienceär mer än läkemedel, e-hälsoplattformar till exempel,vi måste se det större än bara läkemedel. Det finnsmånga medicinteknikbolag som har vuxit i Sverige desenaste åren, kanske är det dem vi ska utveckla?42 INGENJÖREN 5 • 2014

Röda Korset söker personal till ebolainsatseni Guinea, Liberia och Sierra LeoneLäkareSjuksköterskorVatten­ och sanitetsteknikerVi finns på plats före, under och efter en katastrof.Röda Korset har arbetat mot ebola sedan februari i år.Vi har över 7 000 volontärer och driver ett ebolacenteri Sierra Leone. Röda Korset finns även i Guinea, Liberiaoch flera grannländer.Nu söker vi personal med erfarenhet av fältarbeteutomlands.Ansök via vår webbsajt: http://www.redcross.se/ebolaSkänk gärna en gåva på www.redcross.se

INTERVJUN

PÅ ETT SÄTTÄR MAN LITETIDIOTFredrika Gullfot är den rastlösa punkaren utangymnasiebetyg som arbetat inom både underrättelsetjänstenoch finansvärlden. Idag driver hon Sveriges förstakommersiella algfarm på Österlen och lovar att förändravärlden. Vi åkte dit för att fråga hur hon tänkt bära sig åt.text CHRISTIAN DAUN foto DANIEL NILSSON

När mässbesökarna sätterav mot borden medfair trade-kaffe dinglarnamnskyltarna kringderas halsar. En del serut att behöva kurera sigefter gårdagens eftersläckning.Syftet medden tioårsjubilerandekonferensen Öredevpå Slagthuset i Malmöär att inspirera teknikutvecklingenmenockså att ha roligt. Denattityden manifesterasöverallt. I en av föreläsningssalarna, Johnny 5, ståren 50-årig man och spelar ett blippande arkadspel.Bakom den cirkelformade baren i samma rum hålleren man i 25-årsåldern på att sätta mäsk. Nästaprogrampunkt ska handla om ölbryggning.Men först ska Simris Algs vd Fredrika Gullfotföreläsa om alger.47-åringen inleder med att klicka fram en bild somprojiceras på duken ovanför hennes huvud. Den visaren lintott som spejar ut över ett sol glittrigt hav. Soloch hav, det är så hon väljer att sälja in sitt företag.För fem år sedan visade hon mikroskopbilderoch talade om ”the unicellar waste to value factory.”Hon talade med andra ord till de redan frälsta.Under de fem år som gått har Fredrika lärt sigkonsten att förenkla - en nödvändighet om man villförklara algernas potential för en större publik. Ochjust det är ju hela poängen. Det lyckopirrar i hennenär hon visar en bild på den amerikanska flottansstorsatsning på algbränsle, Green Fleet 2020.– Environmentalist used to be hippie, myser hon.Så snabbspolar hon sig igenom livets begynnelsepå jorden. Huvudrollsinnehavaren: alger. Förstbara hav. I dessa enorma kvantiteter vatten: algersom lagrade solens energi. Via fotosyntesen tar honett jättesprång in i vår samtid. Fredrika visar förstasidanpå affärstidningen Bloomberg. Rubriken: Thefuture of energy: investors are pouring money intoalgae, shale gas and other oil alternatives.Fredrika berättar om alg-entusiasten BarackObamas omfattande investeringar och visar sedanen bild på det flygplan som blev först med attgenomföra en flygning på algbränsle.Titt som tätt måste hon hejda sig själv för att säga:– This is really, really cool.ATT FREDRIKA GULLFOT står där hon gör, som uppburenentreprenör och civilingenjör, är i sig ganskaanmärkningsvärt. Hon föddes i schweiziska Bernoch växte upp i Västtyskland. Kringflackandet hademed hennes nomadiskt lagda föräldrar att göra.Hennes mamma Margareta Einarsson, ”Arbogaslilla sångfågel”, följde uppdragen som operasångareoch pappan, Ekot-journalisten Rune Ström, följdemed. Fredrika som lärde sig att läsa och skrivaredan vid fyra års ålder var inte någon mönsterelevi skolan. Skoltröttheten nådde sin kulmen i tonåren.Fredrika vägrade att finna sig i den underdånigaposition som förväntades av henne, och kände sigfrustrerad över att det inte längre gick att åka snålskjutspå att vara smart – man behövde göra läxornaoch plugga till proven också. Fredrika krävde att fådua lärarna och skolkade en hel del. Det var roligareatt hänga på stan och tigga ölpengar tillsammansmed sina punkarkompisar.Det fanns dock en schemapunkt hon aldrig uteblevifrån: infomatiken, hennes fria tillval. Där sattFredrika som enda tjej och skrev ettor och nollor påett papper. Det fanns inga datorer på skolan så honoch de andra ”Rubiks kub-nördarna” fick hålla tillgodo med ”torrprogrammering”.Fallenheten för informationsteknik kombineratmed den punkgothiga framtoningen gjorde hennetill en förtida Lisbeth Salander-figur. Precis somför Salander innebar inte Fredrikas begåvning atthon automatiskt hade det lätt för sig. Tre år och femolika skolor, både svenska och tyska, gick åt innanFredrika kunde gå ut nian. Och någon gymnasieskolavar inte att tänka på. Fredrika flyttade tillSverige och sökte praktik som verkstadsmekanikerpå Motala verkstad. Hon skulle bli arbetare, enambition som bottnade lika mycket i ett genuint46 INGENJÖREN 5 • 2014

LOKALKÄNDIS. Skånska Hammenhög är känt för två saker: Flyktingförläggningensom gett upphov till begreppet ”Hammenhögsmodellen.” Och Simris Alg.

FREDRIKAGULLFOTFödd: 8 april 1967 i Bern,Schweiz.Bakgrund: Civilingenjör ochdoktor i bioteknik, KTH, Stockholm.Har tidigare jobbat åtFörsvarets radioanstalt samt pånumera nedlagda investmentbankenDresdner Kleinwort.Familj: Maken Gunnar Björnssonoch vuxna dottern Daphne.Aktuell med: VD för ÖsterlenbaseradepionjärföretagetSimris Alg som nu lanserarkosttillskottet algoljekapslarsom ett alternativ till miljöförstörandefiskoljekapslar.1889 1947 1952 1978Första gångenen alg odlasi renkultur, enchlorella.Fredrika föds i schweiziskaBern. Familjen flyttar efternågra år vidare till Düsseldorfoch därefter Bonn.Storskalig odlingav alger testasav universitet iTyskland, USA ochJapan.1967Första boken om storskaligalgodling Algaeculture: from laboratoryto pilot plant ges ut.Fredrikasdotter Daphneföds.Start för Aquatic SpeciesProgram i USA. JimmyCarter-regeringensinitiativ syftar till attundersöka alger sombränslekälla. Under20 års tid utvärderasomkring 3000 algsorter.1985teknikintresse som i viljan att revoltera mot sinarödvinsvänstriga föräldrar.Fredrika stormtrivdes på verkstadsgolvet därmetallspånen yrde. Det var en kick att tillverkasaker. Då och då hände det att civilingenjörernabesökte golvet för att kika på produktionen.Fredrika blev ”helt starstruck”. Tänk att få designadet som tillverkades!Så fort hon fyllde 25 började hon plugga, fast intetill civilingenjör. Just då var det religions historiaoch assyriologi som gällde för den ombytliga begåvningen.Fredrika hade inga gymnasiebetyg menutnyttjade 25:4-regeln som innebar att personeröver 25 år med fyra års arbetslivserfarenhet varbehöriga för högskolan. En dag såg hon en annonsi tidningen. Försvarets radioanstalt sökte ”problemlösare.”Fredrika gav prov på sina analytiskatalanger och fick jobb. På FRA producerade honunderrättelser och skrev rapporter. Den som berhenne om en mer uttömmande beskrivning fårsvaret ”mer konkret än så får jag inte lov att bli.”Efter några år tog hon tjänstledigt för att studeramatematik och datalogi. Fredrika hann inteavsluta studierna innan ett antal högprofileradebanker uppvaktade henne. Fredrika nappade påett erbjudande från tyska Dresdner Kleinwort därhon kom att riskanalysera och prissätta derivat. Detvar ett glamouröst liv. Morgonflyg i business classfrån Frankfurt till London följt av möten i högrestaskyskpraor där derivathandelns framtida infrastruktureravhandlades. Det var coolt. Men också tomt.– Man gör ju ingen skillnad, skyfflar bara pengar.Allting är otroligt abstrakt och beslutsvägarna äroändliga. Jag kände mig aldrig hemma i den kulturen.Dessutom var det inte jätteutmanande. Det var mindrematte än jag hoppats på, och betydligt fler möten.Efter året i finanssvängen flyttade hon hem tillStockholm för att fundera över framtiden. Densom behöver köpa sig tid tar vanligtvis jobb pårestaurang eller kafé; Fredrika hankade sig framgenom att översätta forskningsrapporter från EU.Hukad över dessa dokument om miljöpolitikföddes suget att själv börja forska. Suget blev tillett kall en kväll framför TV:n då Fredrika såg endokumentär om getter som mjölkade spindelsiden.– Det väckte min fascination för vad som ärmöjligt. Det var the coolest of cool, att få jobba medsådan där science fiction.36 år gammal hade Fredrika Gullfot äntligenkommit på vad hon ville bli när hon blev stor.SNART STOD HON på KTH och mortlade torrjäst. Syftetvar att extrahera DNA för att få syn på livets minstabeståndsdelar. Fredrika var superlycklig. Hennestonårsdröm om att bli civilingenjör, den som följthenne sedan fabriksgolvet i Motala, höll på att gåi uppfyllelse. Fredrika gav sig själv ett par löparskori examenspresent och inledde sin doktorandtjänst medluft i steget. Det var då hon noterade att det börjadedyka upp allt fler vetenskapliga artiklar om mikro alger.Fredrika behövde inte läsa många för att tänka: ”Wow,här har vi lösningen till stora samhällsproblem.”Hon insåg att alger är naturens sätt att lagrasolenergi. Kunde man bara industrialisera denprocessen… När Fredrika skannade av den svenskaalgmarknaden insåg hon till sin förvåning att detinte existerade någon.Beslutet växte fram i löparspåret. Hennes till enbörjan ganska blygsamma turer hade förvandlatstill regelrätta mastodontpass. Den vanliga rundangick över Liljeholmsbron till Årstasidan varifrånhon återvände till Södermalm via Årstabron.Sedan gjorde hon en gir längs malmens östra sidasom mynnade ut i Gamla stan.Där efter kubbade48 INGENJÖREN 5 • 2014

Fredrika rekryterastill brittiskaDresdnerKleinwort därhon kommer attingå i investmentbankensglobal businessanalyst team.Fredrika blir doktor i bioteknik.Skippar disputationsfestenför att istället flyga till eninternationell algkonferensi Arizona.Fredrika tar efternamnetGullfot, noanamnet förvarg. ”Mina föräldrar hadeskilt sig, jag hade skilt mig.Jag var trött på krångligaFredrika Gullfot utses till en avdubbelnamn, trött på attSveriges mest vältränade doldisarheta som någons misslyckadeav Tidningen Outside.äktenskap.”på Österlen.1992 2001 200920102011Fredrika grundarSimris Alg, Sverigesförsta kommersiellaalgfarm. Företaget fårsin bas i HammenhögFOTO: PRIVAT (ALLA OVAN), CREATIVE COMMONS (ALLA NEDAN)19962017Martek, ett företagsom kommer attgöra omega-3 frånalger, grundas.Aquatic Species Programläggs ned till förmån fören amerikansk satsning påetanol. Slutrapporten somkommer 1998 konstaterar attom bränslepriserna stiger tillmotsvarande det dubbla kanalgbaserad bränsleproduktionbli lönsam.ExxonMobil och CraigVenters företag SynteticGenomics inleder ett forskningsprojektom algolja.Exxon säger sig varaberedda att investera 600miljoner amerikanska dollarför att kommersialiseratekniken.Martek, som görOmega-3 från alger,säljs till nederländskabioteknikkoncernenRoyal DSM för 1,1miljarder amerikanskadollar.Peak fish oil inträffarenligt GOED, branschorganisationenför marintOmega-3. Utbudet kaninte längre möta efterfrågan.Något som öppnarför alternativ som algolja.hon ut på Djurgården, tog en broöver till Gärdet och vände hem tillHornstill via Rålambshovsparkenoch Västerbron. När hon återvändeefter ett av dessa pass, hög på denendorfinexplosion distanslöparekallar runner’s high, krafsadehon stirrigt ned några ord på enpapperslapp: ”Bygg Sveriges förstaanläggning för algproduktion.”EFTER FÖRELÄSNINGEN PÅ Slagthuset tar vi en te vid ettav ståborden. Runt Fredrikas vader ligger drivor avpåsar och väskor: en goodiebag från mässan menockså persedlar från de senaste dagarnas affärsvistelsei Amsterdam. Fredrika minns fortfarandehur det kändes efter att hon bestämt sig för attsatsa. Hon kunde vakna med bultande ångest.– Jag kunde ha valt att åka till Kalifornien för attgöra en postdoc på alger men när du forskar och seratt någonting faktiskt funkar, då förväntas du göradet om och om igen för att få samma resultat. Tråkigt,tycker jag. Jag var för gammal för att vänta också.Hon gör en paus.– Fast visst tvekade jag. Jag kände att det varett oåterkalleligt beslut som skulle få vittgåendekonsekvenser för min framtid. Och att det blev etthelt annat liv, det kan jag skriva under på.Hon verkar dock inte alltför bestört över livspusslandet.Hennes man, filosofen GunnarBjörnsson, är också han arbetsnarkoman. DotternDaphne är vuxen – och praktiskt nog Simris Algsmarknadschef.– Daphne har lärt mig jättemycket. Framför alltatt alla inte är lika nördiga som jag. Unicellularwaste to value factory… Jag menar, snacka om attskapa avstånd till människor.DET VÄCKTE MIN FASCINATION FÖRVAD SOM ÄR MÖJLIGT. DET VAR THECOOLEST OF COOL, ATT FÅ JOBBA MEDSÅDAN DÄR SCIENCE FICTION. ”Fredrika borstar bort några smulor från densvarta kragförsedda toppen. Utstyrseln är enkombination av modeintresse och funktionalitet.Perfekt när man, som Fredrika, spenderar åtminstoneen tredjedel av året på resande fot.– Svart är alltid bra om man spiller. Och känn här…Jag tvinnar akryltyget mellan fingrarna, ett glattmaterial.– Man slipper stryka och det är lätt att tvätta uppi ett handfat på hotellet.Jag frågar henne om hon, som både är otålig ochombytlig, ångrar beslutet att starta algfarm.– På ett sätt är man lite idiot som bestämmer sigför att bygga en hel industri. Men det är bara attmala på. Fast det är precis som med med löpningen.Jag känner för att bryta tio gånger under varje lopp,ändå gör jag inte det. Man går igenom sjukt mångasvackor och dalar, att bryta finns däremot inte påvärldskartan.EN VECKA SENARE sitter vi i en bil på väg till algfabrikeni Hammenhög. Österlensk landsbygdsvept i grådimma svischar förbi. Hur hamnade honegentligen här? Efter att ha disputerat och blivitdoktor i bioteknik studerade Fredrika SMHI:skartor över fotosyntetisk aktiv strålning. Honinsåg att algodling lämpade sig bäst i Kalmar, påINGENJÖREN 5 • 201449

VÄXTHUS. Simris Alg håller till i Weibulls gamlalokaler. ”Jag gillar att vi bygger vidare på entradition,” säger Fredrika. ”Visst, vi gör något heltnytt men det här är också lantbruk.”

SURDEGSBAK? Fredrika liknar algodling vid surdegsbak: ”Man börjar med algstam och vatten, tillför koldioxid och sol. Vid skörden tar man hälften ochfyller sedan på vatten så att de kan fortsätta växa.”Öland eller på Österlen. Valet var enkelt. Som litentillbringade Fredrika somrarna på familjens torpmellan Onslunda och Skåne Tranås. Österlen var”paradiset på jorden.” Fredrika minns lador medkattungar, krusbär och kossornas saltstenar somhon brukade slicka på. Att sitta i bilens solvarmabaksäte, komma upp över krönet och se Löderupsstrandbad bereda ut sig där nere samtidigt somhon gormade ”Haaaaaaavet!” för full hals.Nu sitter hon i bilen på väg till jobbet.Hösten 2011 kontaktades Fredrika av Hammenhögsbyalag, som hade hört talas om hennes planer viaen artikel i Ystads Allehanda. Vad trodde hon om attflytta in i trädgårdsföretaget Weibulls gamla växthus?När vi kommer fram visar Fredrika runt. Vi får seE-kolvar med algstam köras in i en skakinkubator,”algdiscot”, för att föröka sig. Själva algodlingenryms i ett av företagets tio växthus. En mörkbrunsörja flyter fram i ett virvlande system av genomskinligaglasrör. Små flörtkuleliknande plastkulorser till att algerna inte växer fast på insidan av röret.– Här har vi den, säger Fredrika stolt. Sverigesförsta algodling för oljeproduktion. My baby!Vi imiterar naturen, låter algerna vara i ständigrörelse, ger dem sol, låter dem komma i kontaktmed luftbubblor så att de kan få den koldioxid debehöver för fotosyntesen.Algerna skördas tre gånger om veckan. Dengrönaktiga algpastan, som till konsistensen påminnerom pralinfyllning, centrifugeras och sedan:– Så småningom extraherar vi oljan genomNU BLIR DET VÄLDIGTTEKNISKT HÄR, SORRY. JAG HARINGEN HAV- OCH SOLBILD FÖRDET HÄR ÄN. ”superkritisk vätskeextraktion som får fetterna attfalla ut…Fredrika gör en ansats att fortsätta sitt föredragmen hejdar sig då hon blir varse att åhöraren ärlekman.– … Nu blir det väldigt tekniskt här, sorry. Jag haringen hav- och solbild för det här än.Fredrika visste redan från början hur algodlingenskulle gå till rent principiellt men erkänner att dethar varit mycket ”trial and error”. De har, som honuttrycker det, ”optimerat produktionsparametrar”.Mixtrat med växtnäring, skörd och temperatur.– Det är som för andra bönder, säger hon. Manlaborerar och för journal.REDAN NÄR FREDRIKA skrev den där darrhäntauppmaningen om att starta algfarm visste hon attdet skulle ta tid innan algbränsle blev kommersielltgångbart. Från början var tanken att hitta produktersom kunde medfinansiera produktionen av bränsle.Men så fick Fredrika upp ögonen för OmegaINGENJÖREN 5 • 201451

FRISKVÅRD. Fredrika med kollegorna påföretagets gym. VD:n tränar för dagen i svartt-shirt med trycket Österlen marathon finisher.Hon initierade själv det populära loppet 2012.3- fisket, bland annat via journalisten FredrikLaurins Uppdrag Granskning-dokumentär ”Detgränslösa fisket.” Hon lärde sig att fiskoljan är enbidragande orsak till det trålfiske som river uppenorma sår i havets botten och beslutade sig för attanvända de dyra dropparna till något annat: kosttillskott.Omega-3 utvunnen ur algolja.Efterfrågan på Omega-3-kapslar ökar i taktmed den hälsomedvetna medelklassen i världenstillväxtländer. Samtidigt minskar tillgången. Detgår åt 600 sardiner för att ta fram en liten burk fiskoljekapslaroch i oktober i år tvingades Peru stänganed sitt ansjovisfiske eftersom beståndet nästintillförsvunnit. Peak fiskolja anses inträffa 2017. Inte konstigtatt GOED, den globala branschorganisationenför Omega-3, bjudit in Simris Alg som medlemmar.– Fiskoljebolagen letar alternativ, de vill ju säkrasin framtida försörjning. Peak fiskolja innebär enenorm medvind för oss. Får vi upp produktionen avalger så blir det ointressant med fiskolja. Det är rentut sagt ingen som kommer att vilja ha skiten längre.Simris Algs har spolat sin tidigare tagline ”fueland food from the sea” och riktar nu in sig påOmega-3-kapslar. I december kommer företagetatt presentera sina produkter på en mässa i Amsterdamoch i början av 2015 lanseras de på densvenska marknaden. Fredrika är förtegen inför denstundande lanseringen men avslöjar att man intekommer att skryta hål i huvudet på konsumenterna.– Man blir väldigt tråkig när man poängterar attman är schysst. Vi skyltar inte med det. Vi kommeratt finnas på gym, eko-caféer och span: ställen därfolk förväntar sig att produkterna är bra. Vår oljaär dyrare än fiskoljan, mycket dyrare tyvärr. Vikan inte konkurrera på ICA där man kan köpa sinmånadsförbrukning fiskolja för 100 kronor.Simris Alg bjöds nyligen in till en stor konferensför havsindustrin i Göteborg. ”Perfekt,” tänkteFredrika. ”Då kan jag prata om vår Omega-3.” Menicke. Mässarrangörerna var enbart intresserade avatt låta Simris Alg presentera sin forskning. Någraprodukter ville man inte höra talas om.– Det finns helt klart en greenwashing-aspekt där.Ny teknik… så länge det är på forskningsstadiet såär folk jätteentusiastiska men när det händer på riktigtså blir de rädda och förvirrade. När vi presenteradeförsta algskörden fanns det de som reagerade:Men vänta nu, hur kunde ni göra det här så fort?– Det kommer alltid att finnas en konflikt mellandet bevarande och det omstörtande. Vi ser ingetsjälvändamål i att kasta omkull någonting men ja vivill ersätta fiskoljan. Både människor och verksamheterbehöver vara rebelliska i förhållande till denbefintliga industrin.Företagets målsättning är att ta fem procent avvärldsmarknaden.Räcker ett så abstrakt mål som drivkraft?– Ja. Fem procent… då har vi byggt upp ettmiljardföretag. Fem procent är inte abstrakt. Dåsyns vår tårtbit på diagrammet.Jag frågar henne om det ändå inte känns som enbesvikelse att försöka förändra världen med kosttillskott.– När jag startade Simris Alg så var expertisenenig om att algbränsle skulle kunna bli kommersielltgångbart om tio, femton år. Fem år senare säger mansamma sak: tio femton, år. Det är alldeles för dyrt attodla alger i så stor skala. Det är inte energi effektivtheller. Ingen skulle bli gladare än jag om vi blir oljebolagså småningom men om jag ska vara ärlig så trorjag att det kommer att dyka upp bättre bränslealternativ.De som ägnar sig åt algbränsle idag lever heltoch hållet på bidrag. Vi kan göra skillnad på riktigt.PÅ FREDRIKAS KONTOR hänger en uppsjö inramadeutmärkelser. Fast den utsmyckning hon är mestnöjd med – förutom det retrosnygga hängmapp-52 INGENJÖREN 5 • 2014

OSKYDDAT. Fredrikahar inte sökt patent påsin algodling eftersominnovationen finnsi produktionskedjansnarare än i en enskildmanick.skåpet som Weibulls lämnat kvar – är ett nummerav tidningen Veckans Affärer. Fredrika pryderomslaget, poserandes med en E-kolv egenodladealger (numret därpå var Zlatan på omslaget).Hon öppnar en dekallös burk med svarta algkapslaroch häller dem mellan händerna.– Jag är teknikoptimist, tror att teknik kanrädda världen. Min övertygelse är idealistisk menäven råkapitalisten Stenbeck trodde ju att teknikslog politik. Det sitter liksom inte ett gäng klokamänniskor runt ett bord och bestämmer att så härska vi göra i världen. Det är ett stort sammelsuriumav intressen, viljor och kunskaper. Förändringhar ingenting med konsensus att göra. Skillnadmåste man göra själv. Konsumenterna är vägenin. Man får runda politikerna och gå rakt påkonsumenterna. Om du vill ha förändring så måstedu kommersialisera.Om ett år räknar Simris Alg med att ha odlingarigång också i de övriga nio växthusen. För att detska kunna bli verklighet krävs emellertid ”massivkapitalanskaffning.” För att tala klarspråk: Fredrikamåste ragga en jäkla massa pengar. I eftermiddagkommer näringlivsnestorn, affärsängeln ochösterlensbon Kåre Gilstring (Simris Algs förstainvesterare) över för att diskutera av vem och hurmycket.– Kapitatalanskaffningen är knappast det som görmig lyckligast. Höjdpunkterna har ju varit förstaskörden, första oljan. Att se mina kollegor lysa uppav glädje när de får de första kapslarna i händerna.Att jaga pengar är otroligt slitsamt, jag bävar infördet, men det är ett jobb som måste göras.Vid sidan av håller Fredrika som bäst på attplanera lanseringen. Hon tänker skynda långsamt,säger hon.– Vår produktion är så fruktansvärt liten. Detär inte många tusen burkar kapslar vi har. Vi villju inte göra folk besvikna. Det får inte dröja fleramånader innan våra produkter finns att köpa igen.Kan vi över huvud taget lita på att Simris Algfinns kvar om några år? Du har ju bytt banatidigare, om man säger så.– Det kanske inte verkar så, men jag går igångpå långsiktiga projekt. När jag började på KTH såvisste jag att jag hade åtta, tio år av studier framförmig. Det fick mig att känna: yes, häftigt! Så kännerjag med Simris Alg också. Det här kommer att tatid, härligt!Hon tittar ut genom kontorsfönstret. Trädskelettendär ute spretar mörka och kala mot dengrå himlafonden. Den sol som möjliggör algproduktionenlyser för dagen med sin frånvaro,men det verkar inte bekomma Fredrika. Hon lermed hela ansiktet när hon säger:– Bara för att vi har moderskeppet här påÖsterlen så utesluter inte det att vi kan ha anläggningaröver hela världen. Det ska inte bara bli engullig algfarm i Hammenhög, det håller inte omman vill förändra världen.INGENJÖREN 5 • 201453

PERSPEKTIV54 INGENJÖREN 5 • 2014

InnovationernasbristandeevangeliumAtt omstörtande innovationer ligger bakom förändringär en stor idé. Men stämmer den? Idén om omstörtandeinnovationer är en konkurrensstrategi för en skräck slagentidsålder, skriver den amerikanska professorn Jill Lepore.av JILL LEPOREillustration STAFFAN LARSSONINGENJÖREN 5 • 201455

nder 1980-taletssista år arbetade jaginte med nya projekt utan med vad som kan kallasavrundningar. Döende teknikföretag anställdevikarier – studenter och nyutexaminerade – somskulle avsluta det lilla som fanns kvar att göra närde anställda hade avskedats. Detta var i Cambridge,Massachusetts, nära MIT. Jag brukade skrivabruksanvisningar, föra över dem på 5,25-tumsdisketteroch printa ut dem på en skrivare somskramlade som tänderna i spöktågens dödskallar,och när den sista perforerade sidan matades uttillverkades inte längre de apparater som bruksanvisningarnagällde. Vi brukade jobba en månadhär och en vecka där. Det fanns inte mycket att göra.Vi satt mest vid våra skrivbord och skrev töntigadikter på tangentbord tillverkade av Digital EquipmentCorporation, stack till varandra hemligameddelanden på skära postitlappar, bytte romaner ipocketutgåvor – Kurt Vonnegut, Margaret Atwood,Gabriel García Márquez, den stilen – och på lunchenhade vi hederstunder i tomma, olåsta kontorsrum.På Polaroid hittade jag Stäppvargen i pocketutgåvai en personaltoalett som det var stopp i ochdär den låg och drev som en flotte. ”I sitt hjärta varhan inte en människa utan en stäppvarg”, stod detpå den svampiga pärmen. Resten var oläsligt.Efter en tid fick jag ett bättre arbete, att svarai telefon åt Michael Porter som var professor vidHarvard Business School. Jag var sekreterare åthans sekreterare. 1985 hade Porter kommit ut meden bok som hette Competitive Advantage där hanlade ut texten om de tre strategier – kostnadsledarskap,differentiering och fokusering – som han hadebeskrivit i sin bok Competitive Strategy från 1980.Jag såg honom nästan aldrig, och när jag gjorde detvar han på väg ut genom dörren, vänligt leende ochmed en resväska i handen. Min uppgift var att hållareda på förfrågningar från företag som ville engagerahonom för konferenser. The Competitive Advantageof Nations kom 1990. Porters idéer om affärsstrateginådde ut till företagschefer i hela världen.Porter var intresserad av hur företag lyckas. Denforskare som i vissa avseenden blev hans efterträdare,Clayton M. Christensen, började doktorerapå Harvard Business School 1989 och fick enlärartjänst där 1992. Christensen var intresserad avvarför företag misslyckas. I sin bok The Innovator’sDilemma från 1997 lanserade han tesen att det fördet mesta inte beror på att cheferna fattar dåligabeslut utan på att de fattar bra beslut, sammabeslut som har fört samma företag till framgångi årtionden. (”Innovatörens dilemma” är att ”det ärfel att göra rätt”.) Enligt Christensen var problemethistoriens snabba gång och det var snarare var enförsutten chans än ett problem, att liknas vid ett flygplansom lyfter utan att man själv är med, fast i dethär fallet visste man inte ens att det fanns något planutan hade vandrat ut på flygfältet, som man troddevar en äng, och så blev man överkörd när planetlyfte. Tillverkare av stordatorer fattade bra beslutom att tillverka och sälja stordatorer och låta sinaforsknings- och utvecklingsavdelningar konstrueraviktiga förbättringar på dem – ”uppehållande innovationer”,säger Christensen – men upptagna somde var med att hålla sina stordator kunder på gotthumör med en liten justering i sänder förbisåg devad en helt outnyttjad kundkrets ville ha: persondatorer.Marknaden för dem skapades av vad Christensenkallar ”omstörtande innovation”, alltså attman säljer en billigare produkt av sämre kvalitet somtill att börja med köps av mindre lönsamma kundermen till sist tar över och uppslukar en hel bransch.56 INGENJÖREN 5 • 2014

Ända sedan The Innovator’s Dilemma kom äralla antingen omstörtande eller störda. Det finnsstörningskonsulter, störnings konferenser ochstörningsseminarier. Nu har University of SouthernCalifornia infört ett nytt ämne: ”Man tar exameni störning”, tillkännagav universitetet. ”Stör ellerbli själv störd”, uppmanar riskkapitalisten JoshLinkner i en ny bok, The Road to Reinvention, därhan hävdar att ”obeständiga konsumtionstrender,friktionsfria marknader och politisk oro”, jämsidesmed ”svindlande hastighet, exponentiell komplexitetoch bedövande teknologiska framsteg” innebäratt paniken är överhängande på ett sätt som denaldrig varit förr. Larry Downes och Paul Nunes, sombloggar åt Forbes, understryker att vi har gått in i ettnytt och ännu mer skrämmande skede: ”störningi big bang-format”. ”Det är inte fråga om omstörtandeinnovation”, säger de varnande. ”Det är frågaom förödande innovation.”Bland föremål som vi äger eller använder och somnu anses vara produkten av omstörtande innovationsverksamhetkan nämnas smarta telefoneroch många appar, som har stört verksamheten ibransch efter bransch, från resebyråer och musikaffärertill kartografering och taxiservice. Vi fårveta att vi kan vänta oss mycket fler störningar.Christensen medverkar i böcker som propagerarför omstörtande innovationer i den högre undervisningen(The Innovative University), skolorna(Disrupting Class) och sjukvården (The Innovator’sPrescription). Hans lärjungar och efterapare, därman finner många rena skojare, vill se ungefärallt annat störas. Om företaget där man arbetarhar en chef för innovationsavdelningen är detett verk av den långa armen i The Innovator’sDilemma. Om skolsystemet där man bor har införtett innovationsprogram som stör skolgången förvarenda unge i staden, lever man i skuggan av TheInnovator’s Dilemma. Den som har sett den episodi serien ”Silicon Valley” där personerna är med påen konferens om TechCrunch Disrupt 2014 (somfaktiskt har ägt rum) och någon som är påfallandelik Paul Rudd står på podiet och ropar: ”Let me hearit, DISS-RUPPTTT!”, har hört Clay Christensensrösta eka tvärsöver dalen.Nyligen, bara några dagar efter det att New YorkTimes ägare Arthur Sulzberger Jr. hade avskedattidningens chefredaktör Jill Abramson, läcktes dessinnovationsrapport för 2014. Där finns diagramsom inspirerats av Christensens The Innovator’sDilemma, ochÄnda sedan The Innovator’s Dilemma kom äralla antingen omstörtande eller störda. Det finnsstörningskonsulter, störnings konferenser ochstörningsseminarier.”även en utförlig,glödande entusiastisksammanfattningav bokensviktigaste resonemang:”Störningär ett förutsägbartmönster i mångabranscher där nystartade bolag använder ny teknologiför att kunna erbjuda billigare och sämre alternativtill produkter som etablerade aktörer säljer(tänk Toyota som utmanade Detroit för decenniersedan). I dag hoppas en svärm nykomlingar ”störa”vår bransch genom att anfalla den starkaste etablerademedlemmen, New York Times.”En svärm anfallande nykomlingar för tankentill en flock utsvultna hyenor, men i allmänhetanvänder störningsretoriken – ett språk av panik,fruktan, asymmetri och oreda – uttryckssättetfrån en annan typ av konflikt, där en nykomlingvägrar att spela efter verksamhetens etableraderegler och slår sönder allting. Tänk inte Toyota somutmanade Detroit. Nykomlingar är hänsynslösa ochhämningslösa och går sin egen väg, och de verkarsmå och maktlösa tills man inser, dock först närdet är för sent, att de är förödande farliga: Pang!Booom! Tänk i de här banorna: New York Times ären nationalstat, BuzzFeed är statslös. Omstörtandeinnovationsverksamhet är en konkurrensstrategiför en skräckslagen tidsålder.Varje epok har en teori om uppgång och fall, omtillväxt och avtynande, om blomning och vissnande:en teori om naturen. Varje epok har också en teoriom det förflutna och nuet, om vad som var och vadsom är, ett tidsbegrepp: en teori om historien. Förri världen lutade sig historieteorier mot det över-INGENJÖREN 5 • 201457

58 INGENJÖREN 5 • 2014

naturliga. Det gudomliga styrde tiden och ingensparv föll till marken utan att Guds hand, en särskildförsyn, medverkade till det. Om nuet skilde sig fråndet förflutna var nuet i regel sämre: övernaturligahistorieteorier innehåller i regel nedgång, fall i onåd,förlust av Guds ynnest, fördärv. Som idéhistorikernDorothy Ross har påpekat blev historieteoriernasekulära från början av 1700-talet. De inleddenågot nytt, historicismen, idén ”att alla händelseri historisk tid kan förklaras av föregående händelseri historisk tid”. Saker och ting började ljusna. Förstkom det där, så kom det här, och det här bättreän det där. 1700-talet hyllade framåtskridandetsidé, 1800-talet hade evolutionen, 1900-talet hadetillväxt och sedan innovation. Vår epok har störning,som trots sin futurism är uråldrig. Det är en historieteorisom grundas på en stark ängslan för ekonomisktsammanbrott, på skräck för världsomfattandekatastrof och undergång och på osäkra bevis.De flesta stora idéer kritiseras högljutt, dock intestörningens. Den omstörtande innovationsverksamhetensom förklaring till hur förändringar sker harinte granskats seriöst, dels därför att den rusar på halsöver huvud medan kritisk granskning går långsamt;dels därför att de som stör förlöjligar dem som tvivlaroch anklagar dem för att vara gamla stofiler, som omman automatiskt beklagar förändringar när man kritiseraren förändringsteori; dels därför att innovationi modernt språkbruk är idén om framåtskridandeinpressad i en kritikavstötande gubbe i lådan.Framåtskridandets idé – att mänsklighetenshistoria är den mänskliga förkovrans historia– dominerade den västerländska världsuppfattningenmellan upplysningen och första världskriget.Den kritiserades här och där från förstabörjan, och på 1900-talet hade också personer somhyllade framåtskridandets idé och pekade på förbättringar,till exempel att smittsamma sjukdomarutrotades och flickor fick gå i skolan, svårt att hållafast vid den efter två världskrig, Förintelsen ochHiroshima, folkmord och global uppvärmning. Omman ersätter ”framåtskridande” med ”innovation”förbigår man frågan huruvida en ny uppfinning ären förbättring. Världen må inte bli bättre och bättremen våra apparater blir nyare och nyare.Ordet ”innovation” – det praktiska resultatetav en ny tanke – hade förr nästan enbart negativaövertoner. Det betecknade något onödigt nytt,något utan syfte eller mål. Edmund betecknadefranska revolutionen som en ”innovationens revolt”,USA:s federalister utropade sig till ”innovationensfiender”. På sin dödsbädd lär George Washingtonha sagt: ”Ta er i akt för innovation i politiken.” I sinordbok från 1828 höjde Noah Webster ett varnandepekfinger: ”Det är ofta farligt att införa något nytti en nations seder och bruk.”Fenomenet innovation började få bättre rykte1939, då nationalekonomen Joseph Schumpeteri sin banbrytande studie av konjunkturer användeordet i bemärkelsen att föra ut nya produkter påmarknaden, ett språkbruk som sakta spred sigoch då endast i national- och företagsekonominsspecialiserade litteratur. (År 1942 teoretiseradeSchumpeter om ”kreativ förstörelse”; Christensenanpassar det förflutna till nuet och anser attSchumpeter i själva verket talade om omstörtandeinnovation.) Ordet innovation började sippra utfrån speciallitteraturen på 1990-talet och slogigenom överallt först efter 11 september. Ett måttpå detta är att Time, Times Magazine, The NewYorker, Forbes och till och med Better Homes andGardens gav ut speciella ”innovationsnummer”, denmoderna motsvarigheten till vad som för hundra årsedan kallades ”skisser av framstegens män”.Innovationens idé är framåtskridandets idérensad från upplysningens förhoppningar, renskrubbadfrån 1900-talets fasor och befriad från sinakritiker. Omstörtande innovation går längre ochmed hoppet om räddning vinkar den undan självaden fördömelse den beskriver: stör så blir du räddad.Omstörtande innovation som förändringsteoriär avsedd att tjäna både som en krönika över detförflutna (detta har hänt) och som en modell förframtiden (det kommer att hända i fortsättningen).Styrkan hos en förutsägelse utifrån en modellhänger på vilken kvalitet det historiska bevismaterialethar och på hur tillförlitliga metoderna för attsamla in och tolka det är. En historisk analys utgårfrån vissa villkor för bevisens karaktär. Inget avdessa villkor har uppfyllts.The Innovator’s Dilemma består av en radhandplockade fallstudier som börjar med hårddiskindustrin,ämnet för Christensens doktorsavhandling1992. ”Det har aldrig i näringslivets historiaförekommit en industri som hårddiskens”, skriverChristensen. Att han har valt just den för en studieINGENJÖREN 5 • 201459

som ska hjälpa oss att förstå andra industrier ärmärkligt. Den första hårddisken, som vägde överett ton, konstruerades på IBM 1955 av en grupp därAlan Shugart ingick. Christensen sysslar huvudsakligenmed en period som började under 1970-taletssista år, då hård diskarna minskade i storlek från14 tum till 8, från 8 till 5,25, från 5,25 till 3,5 ochfrån 3,5 till 2,5 och 1,8. Han räknar 116 nya teknologieroch klassificerar 111 som uppehållandeinnovationer och fem som omstörtande. Var ochen av dessa fem lanserade ”mindre hård diskar somvar långsammare och hade lägre kapacitet än desom användes på den reguljära marknaden”, ochvarje företag som marknadsförde dem var nystartatoch drev ut ett etablerat. Alan Shugart grundade1973 Shugart Associates, som 1976 lanserade en5,25-tumsdiskettenhet. Året därpå köptes företagetav Xerox. 1978 tog Shugart Associates fram en8-tums hårddisk. Christensen är inte intresserad avdiskettbranschen. Han klassificerar företaget somnykomling och ger det äran för att ha stört etableradeföretag som tillverkade hårddiskar på 14 tum.Alan Shugart grundade Shugart Technology 1979,och efter att Xerox hotat med en rättsprocess byttesnamnet till Seagate Technology. 1970 lanseradedetta företag den första hård disken på 5,25 tum.Christensen klassificerar Seagate som en nykomlingoch Shugart Associates som en stukad etableradfirma, trots att Shugart Associates bytte inriktningtill vad som då var dess mycket lönsamma diskettverksamhet.Vid mitten av 1980-talet väntadeSeagate – här betraktat som en etablerad firma avChristensen – med att tillverka 3,5-tums hårddiskarsom uppskattades av producenterna avbärbara datorer och laptops eftersom dess störstakund, IBM, inte ville ha dem. IBM ville ha en bättreoch snabbare version av 5,25-tumsdisken för sinadatorer i full storlek. Seagate började inte leverera3,5-tumsdiskar förrän 1988, och vid det laget vardet för sent, hävdar Christensen.I sin ursprungliga forskning etableradeChristensen brytpunkten för ett företags framgångeller misslyckande som 1989 och förklarade att”’framgångsrika företag’ definieras godtyckligt somde som tog in över 50 miljoner dollar i intäkteri 1987 års dollarvärde under ett år mellan 1977 och1989 – även om de därefter har lämnat marknaden”.En stor del av teorin om omstörtande innovationvilar på denna godtyckliga definition av framgång.Det var inte störningar som tog SeagateTechnology av daga. Mellan 1989 och 1990 fördubbladesförsäljningen och nådde 2,4 miljarder dollar,”mer än alla dess amerikanska konkurrenter tillsammans”,enligt en branschrapport. 1997, det år dåChristensen kom ut med The Innovator’s Dilemma,var Seagate det största företaget i hårddiskbranschenoch rapporterade intäkter på 9 miljarder dollar. Förraåret levererade Seagate sin 2 000 000 000 000:tehårddisk. De flesta nykomlingar som Christensenlovsjunger som segerrika störare finns däremotinte längre eftersom deras framgång i en del fall harvarit kort och i andra illusorisk. (Att deras framgångvarit flyktig stämmer naturligtvis perfekt med hansmodell.) Mellan 1982 och 1984 tog Micropolis detomstörtande språnget från 8-tums till 5,25-tumsdiskar tack vare vad Christensen hyllar som dess vdStuart Mahons ”herkuliska ledningsarbete”. (”Mahonminns den tiden som den mest utmattande i hansliv”, skriver Christensen.) Men kort därpå gick Micropolisi konkurs, ur stånd att konkurrera med företagsom Seagate. MiniScribe, som grundades 1980,började med att sälja 5,25-diskar och framgångenkom snabbt. "Det var MiniScribes stora stund”, sadegrundaren längre fram. ”Kort därpå fick vi vår stundav nesa.” 1989 utreddes MiniScribe för bedrägeri ochföll snart ihop. Det konstaterades att företaget blandannat hade fabricerat finansrapporter och ”levererattegelstenar och skrot förklätt till hårddiskar”.Hur frapperande störningen i hårddiskbranschenän tedde sig på 1980-talet är fortsättningenännu mer frapperande från historiensutgångspunkt. Christensen anser att de etableradeföretagen i branschen regelbundet tillintetgjordesav nykomlingar. Men i dag, efter omfattandekonsolidering, är de divisioner som dominerarbranschen desamma som gick i spetsen förmarknaden på 1980-talet. (I vissa fall var detägarförhållandena som förändrades: IBM sålde sin60 INGENJÖREN 5 • 2014

hårddiskdivision till Hitachi, som i sin tur sålde sindivision till Western Digital.) På längre sikt verkarsegern i branschen ha gått till de tillverkare som varduktiga på tilläggsförbättringar, oavsett om de varde första som marknadsförde det omstörtande nyaformatet eller inte. Företag som var snabba medatt lansera en ny produkt men inte med att arbetavidare på den har tenderat att fasas ut.Andra fall i The Innovator’s Dilemma är likadunkla. Angående stålindustrin, där etableradeföretag enligt Christensen stördes av den såkallade minimillingtekniken (skrot smälts nertill billigare plåt av lägre kvalitet), skriver han attU.S. Steel, grundat 1901, sänkte kostnaden förstålproduktion från ”nio mantimmar per ton stålproducerat 1980 till strax under tre mantimmarper ton 1991”. Han förklarar det med att företaget”häftigt attackerade arbetskraftens storlek ochskar ner den från över 93 000 år 1980 till mindreän 23 000 år 1991”, och han påpekar att inte ensdenna prestation förmådde hejda den kommandestörningen. Christensen har en tendens att bortsefrån faktorer som inte stöder hans teori. Faktorersom påverkar både produktion och lönsamhet mensom han inte nämner är att 22 000 anställda påU.S. Steel strejkade mellan 1986 och 1987 och attföretagets anställda är organiserade och har variti generationer. Däremot är minimilltillverkarnasanställda, som tillhör en yngre generation, i allmänhetinte anslutna till någon fackförening. Här tycksChristensen mena att branschens uppgörelser medarbetskraften inte har haft något med U.S. Steelssvårigheter att göra – och inte ens är värda attnämnas – eftersom U.S. Steels svårigheter måstebero på att det inte hade börjat med minimilling.Företaget har haft och har alltjämt stora problem,men det har ingalunda gått i konkurs. U.S. Steel äri dag USA:s största stålproducent.Störningsteorin är avsedd att vara förutsägande.Den 10 mars 2000 startade Christensen en DisruptiveGrowth Fund med ett kapital på 3,8 miljonerdollar som han drev tillsammans med mäklarenNeil Eisner i St. Louis. Christensen byggde på sinteori för att välja ut aktier. Mindre än ett år senareupplöstes fonden i all tysthet: under en period dåNasdaq tappade 50 procent av sitt värde förloradeDisruptive Growth Fund 64 procent. I en intervjui Business Week 2007 sade Christensen att ”teorinförutsade att Apple inte skulle lyckas med iPhone”och tillade: ”Där talar historien med ganska starkröst.” Under sina fem första år genererade iPhone150 miljarder dollar i intäkter. I förordet till 2011års utgåva av The Innovator’s Dilemma skriverChristensen att ”störningsteorin fortsätter att göraförutsägelserOm ett etablerat företag inte ägnar sigåt störning går det i konkurs, och om detgår i konkurs måste det bero på att det intestörde.”som är tämligenkorrekta” sedanboken kom ut förstagången 1997.Det beror mindrepå att hans modellhar använts föratt göra korrektaförutsägelser omsådant som ännu inte har inträffat än på att störninghar sålts som rådgivning, och på att mycketav det som skedde mellan 1997 och 2011 ser ut somstörningar vid en tillbakablick. En omstörtandeinnovation syns klart först i efterhand. Historientalar tydligen med stark röst endast när man kanförmå den att säga vad man vill att den ska säga.Den populära tolkningen av teorin bryr sig inte detminsta om historien. ”Att förutsäga framtiden medledning av det förflutna är som att slå vad om ett fotbollslagbara för att det vann Super Bowl tio år tidigare”,skriver Josh Linkner i The Road to Reinvention.Hans första princip lyder: ”Släpp det förflutna.”Det har ingenting att berätta. Men såvida man interedan tror på störning ser många av de succéer somhar betecknats som omstörtande innovation ut somnågot annat, och många fiaskon som ofta förmodasbero på att man inte har tagit till sig omstörtandeinnovation ser ut som dålig företagsledning.Christensen har liknat teorin om omstörtandeinnovation vid evolutionsteorin. En av de mångaolikheterna mellan störning och evolution ärINGENJÖREN 5 • 201461

emellertid att störningens förespråkare lätt hemfalleråt cirkelresonemang. Om ett etablerat företaginte ägnar sig åt störning går det i konkurs, ochom det går i konkurs måste det bero på att detinte störde. När en nykomlig misslyckas är det enframgång eftersom epidemiskt misslyckande är ettkännetecken på omstörtande innovation. (”Oroa erinte längre för att misslyckas, gå in för det i stället”,uppmanar de som organiserar den årliga konferensenFailCon och menar att innovatörerna står införhelt nya frågor i störningens epok. En är att mankanske har anställt fel folk.) När ett etablerat företaglyckas är den enda förklaringen att det ännu intehar misslyckats. Och när något av allt detta händerär det bara ytterligare bevis på störning.Överallt hänvisar man till omstörtande innovationsom en förklaring till att förändringar sker.Idéer som kommer från handelshögskolor marknadsförsutomordentligt väl. Tron på störning ärden bästa illustrationen av, och det sämsta exempletpå, en större historisk omvandling som har medsekulariseringen att göra och på vad som händernär den osynliga handen ersätter Guds hand somförklaring och motivering. Innovation och störningär idéer som föddes i affärsvärlden men sedan hartillämpats på områden vilkas värderingar och syftenligger fjärran från affärsvärldens värderingar ochsyften. Människor är inte hårddiskar. Skolor ochuniversitet, religiösa samfund, museer och mångasjukhus, som alla har varit utsatta för omstörtandeinnovation, har intäkter och utgifter och infrastrukturer,men de är inte industrier på samma sättsom tillverkare av hårddiskar eller lastbilsmotorereller textilier. Journalistik är inte heller någonindustri i den bemärkelsen.Läkare har förpliktelser mot sina patienter,lärare mot sina elever, präster mot sina församlingar,museiintendenter mot allmänheten ochjournalister mot sina läsare – förpliktelser somligger utanför intäkternas område och skiljer sigi grunden från de förpliktelser som en företagsledarehar mot anställda, kompanjoner ochaktie ägare. Historiskt har institutioner sommuseer, sjukhus, skolor och universitet stötts avmecenater, av donationer från privatpersonereller av pengar från kyrka eller stat. Pressen harför det mesta stått på egna ben genom att ta betaltför prenumerationer och annonsplats. (Stöd avföretag och stiftelser är en finansieringskälla avsenare årgång.) Avgifter för tillträde, medlemskapoch prenumerationer och i vissa fall vinstdrivandeverksamhet är likheter som dessa institutionerdelar med företag. Men det gör dem inte till industrier,som förvandlar råvaror till varor och säljerdem för förtjänstens skull.I The Innovative University, som Christensenskrivit tillsammans med Henry J. Eyring, tidigarepå konsultfirman Monitor Group som han grundattillsammans med Michael Porter, analyserasHarvard. Det grundades på 1600-talet av teokrater.”Genom att studera universitetets historia kommervi att gå vidare från krisens dystra språk till hoppingivandeoch praktiska strategier för framgång”,skriver Christensen och Eyring. Med ledning avdenna forskning rekommenderar de en ”mix avtraditionell undervisning och online-undervisning”62 INGENJÖREN 5 • 2014

som störning av det moderna universitetet. Dåboken kom ut 2011 bidrog den till en frenetiskpropaganda för massive open online courses,MOOC, på högskolor och universitet i hela USA,bland annat ett samarbete mellan Harvard ochMIT som offentliggjordes i maj 2012. Styrelsen förUniversity of Virginia greps av panik och försöktekort därpå avskeda rektor, som anklagades föratt äventyra universitetets framtid genom att inteinföra omstörtande innovation fort nog. Styrelsensvice ordförande vidarebefordrade till ordförandenen kolumn i New York Times av David Brooks, ”TheCampus Tsunami”, där han citerade Christensen.Christensens och Eyrings rekommendation avdenna ”mix” vilade på en studie som omfattar etttotalt missriktat försök att tillämpa 2000-taletsundervisningsnormer på 1600-talets. 2014 hadeHarvard 21 000 studenter. 1640 var de tretton. Detförsta året kunde studenterna ha paddlat i sammakanot som det ”icke-specialiserade lärarkollegiet”,bestående av den unge skolläraren Nathaniel Eaton,som undervisade ”små klasser där han stod ansiktemot ansikte med studenterna”. Hans hustru, somlagade mat åt studenterna, beskylldes för att drygaut ”grötpuddingen med getdynga”, och Eaton själv”hyste stark pedagogisk empati för de läraktiga”(han utdelade aga med en käpp av valnötsträ somsades ha varit ”stor nog för att slå ihjäl en häst”).Därmed är inte sagt att det saknas goda argumentför online-undervisning. Men det ligger ingetfaktamässigt övertygande i denna plädering för attden måste införas med det snaraste och rentav attden är ofrånkomlig. Det resonemanget vilar på enmetod som ligger långt utanför något som liknar entrovärdig historisk analys.Christensen och Eyring uppmanar också universitetenatt upprätta ”tungviktiga innovationsgrupper”:Christensen anser att FoU-avdelningar somhar sina lokaler i ett företag och är ansvariga infördess ledning är strukturellt oförmögna att innoverapå ett omstörtande sätt – de är upptagna med attvara befintliga kunder till lags med hjälp av tillläggsförbättringar.Christensen hävdar till exempelatt Digital Equipment Corporation, som klarade sigutmärkt på att tillverka minidatorer på 1960- och1970-talen, kunde ha triumferat om det på 1980-talet hade grundat ett separat bolag på en annanplats och utvecklat persondatorn. Den omstörtandeINGENJÖREN 5 • 201463

innovationens logik är nykomlingens logik: sättihop en samling innovatörer, ställ en whiteboardunder en blå himmel och be dem aldrig att göravinst, för det måste finnas en skiljevägg mellandem som har till uppgift att komma med de bästa,intelligentaste och mest kreativa och betydelsefullaidéerna och dem som har till uppgift att tjänapengar genom att sälja. Intressant nog har sammaprincip funnits i över hundra år i tidningsvärlden.”Den tungviktiga innovationsgruppen”? Det är vadjournalister kallar nyhetsredaktionen.Omstörtande innovation är en teori om varförföretag går i stöpet. Mer än så är den inte. Den förklararinte förändring. Den är ingen naturlag. Denär en historiens artefakt, en idé uppbyggd i tiden;den skapar ett ögonblick av oroande och nervösosäkerhet. Den är förhäxad av förändring och blindför kontinuitet. Den är en mycket dålig profet.Nykomlingar som arbetar på nya företag brukarinte bli kvar länge någonstans. (Tre av fyra nya företaggår i konkurs. Mer än nio av tio går aldrig med vinst.)De arbetar ett år här, några månader där – de smälterinte in någonstans. De går i jeans och jympaskor ochåker motorcykel och delar kontorsrum och brer ut sigpå soffor som andra grand danois. Deras kaffeapparaterser ut som fabriker i dockhusformat.De blir uppmanade att vara vårdslösa och hänsynslösa.Om de liknar Josh Linkner får de veta av sinaaktieägare att världen är skrämmande och rör sigi förödande tempo. ”I dag driver jag ett riskkapitalbolagoch stöttar nästa generation innovatörersom stenhårt går in för att låta någon annan betalalunchen, precis som jag själv gjorde i början”, skriverLinkner. Hans uppgift tycks vara att övertyga en generationsom vill göra gott och klara sig bra att iställetlära sig hjärtlöshet. Glöm regler, förpliktelser, samvete,FOTO: DARI MICHELElojalitet och en känsla för det gemensamma bästa. Omman startar ett företag och det lyckas så sälj det och tapengarna, lyder Linkners råd. Se inte tillbaka. Stannaaldrig upp. Stör, annars blir du själv störd.Men de stannar upp och de ser tillbaka, och deundrar. Under tiden twittrar de, sms-ar, blir förälskadehit och dit, funderar. De skickar varandraförtäckta meddelanden och rör vid skärmarnatill eleganta, ljudlösa maskiner med vördnadsfullaktsamhet. De byter romaner: David FosterWallace, Chimamanda Ngozi Adichie, Zadie Smith.Stäppvargen finns fortfarande att köpa i bokform,fem dollar billigare som e-bok. Han är varg,han är människa. Resten är oläsligt. Det är ocksåframtiden, som alltid.Översättning Margareta Eklöf© 2014 av Jill Lepore, ursprungligen publiceradi The New Yorker, 23 juni 2014. Alla rättigheter förbehålls.Jill Lepore är professor i amerikanskhistoria vid HarvardUniversity. Hennes texter harpublicerats i bland annat TheNew York Times, Los AngelesTimes och The American Scholar.Jill Lepore har även författatflera böcker, den senaste “TheSecret History of WonderWoman” (2014).64 INGENJÖREN 5 • 2014

Våra referenser.Din trygghet.karlstadccc.seCONGRESSCULTURECENTREVi har en kravlista sommåste uppfyllas för attvi ska kunna förläggavåra möten, bl.a. måsteen lokal rymma minst1500 personer, vilketinte är helt vanligt påanläggningar runt om iSverige. Vi gör alltid noggrannautvärderingarav våra möten ochVärmland tangeradevårt ”all time high” ihelhetsinyck.Billy Östh, Moderaternaansvarig för konferens ochmötesservice för Moderaterna

REPORTAGEUNDERYTANPå botten i sjön Ala Lombolo strax utanför Kiruna liggeren tickande miljöbomb. Om sprickorna som breder utsig i marken påverkar sjön hotar en miljökatastrof.text KARIN VIRGINfoto ANNA SIMONSSON

östen har övergåtttill vinteri Kiruna. Efterdet första snöfalletligger etttunt vitt täckepå marken.KommunensmiljöchefAnders Fjällborg står vid den lilla sjön Ala Lombolosstrand och ser ut över den blanka ytan mednattis.Exakt på den här platsen stod han för 25 år sedan.Då var han nyanställd på kommunens miljö kontoroch utrustad med isborr och utrustning för attta bottenprover. Isen var tjock och det tog tid förborren att komma igenom. I hålen släppte han nerprovtagaren, ett långt rör med ett lock i botten somgick att stänga. Röret landade i bottenslammet,drogs upp, öppnades och lite gyttja från olika nivåerskrapades ner i rena burkar.Proverna från Ala Lombolo skickades för analysoch några veckor senare kom provsvaren. Beskedetvar både oväntat och oroande.– Det är svårt att förstå att det faktiskt ligger enmiljöbomb här på botten, säger Anders och ser neri det klara vattnet vid stranden där isen inte lagt sig.– Det syns inte på ytan men djurlivet harpåverkats. Det finns i stort sett ingen fisk ochfå insektsarter. Fjädermygglarver som man harundersökt har deformerade mundelar.Proverna som han tog här i början av 90-taletvisar att Ala Lombolo är Norrbottens mestförorenade sjö. Här i bottensedimenten liggeröver 200 kilo kvicksilver, tre ton koppar, ett tonmolybden 1,6 ton bly, 10 ton zink samt 33 kilokadmium.– När vi fick provsvaren förstod vi ingenting. Detvar helt oväntat och framför allt var det kvicksilvretsom oroade oss. Över 200 kilo kvicksilver hamnarinte i en sjö utan ett större utsläpp, säger AndersFjällborg.Efter det oroande beskedet bildades en projektgruppmed personer från Kiruna kommun, länsstyrelseni Norrbotten och LKAB. Gruppen ficktvå viktiga uppgifter, dels utreda hur kvicksilvrethamnat i sjön, dels undersöka om miljön i områdetpå något vis hade tagit skada. Förklaringen tillkvicksilverutsläppet hittade man ganska snabbti LKAB:s arkiv.Gruvbrytningen i bergen Luossavaara ochKiirunavara startade under slutet av 1800-taletnär järnvägen drogs fram till hamnarna i Luleåoch Narvik. Från starten av brytningen och 70 årframåt gjordes så kallade titrometriska analyser föratt ta reda på järnhalten i malmen. Till analysernasom utfördes i LKAB:s dåvarande laboratorium påBromsagatan mitt i staden användes kemikaliersom innehöll kvicksilver.De första åren hade laboratoriet ett eget avloppsom gick direkt ut i bäcken Loussajoki som rinner uti Ala Lombolo. 1915 anslöts avloppet till det kommunalaavloppssystemet som släppte ut orenat avloppsvatteni sjön. Under halva 1900-talet saknade Kirunaavloppsrening och det reningsverk som byggdes68 INGENJÖREN 5 • 2014

KVICKSILVERI SVERIGEAv Sveriges cirka83 000 sjöar är omkring30 000 så förorenadeav kvicksilver att fiskenendast bör ätas i begränsadomfattning.Svartlistning av sjöarupphörde under 90-taletoch sedan 2001 gällerEU-gemensamma gränsvärdenför konsumtionoch försäljning.För gädda och ål är gränsvärdetför kvicksilver1,0 milligram per kilo.För övriga fiskarter ärgränsvärdet 0,5 milligramper kilo.FRAMTIDSPLANER. JoakimBjörnström på LKAB jobbar medsamhällsomvandlingen i Kiruna.Förberedelserna för att sanera AlaLombolo ligger på hans bord.

VATTENVÄGAR. I takt med gruvans utbredninghar sjön Luopajärvi delvis torrlagts och i dagpumpas vatten från sjön till bäcken Loussajärvisom rinner ut i Ala Lombolo.

OMDANING. Markrörelserna övervakas påmånga platser i Kiruna samtidigt som statflyttenbörjar ta form. På den östra sidan av staden harbyggnationen av det nya stadshuset startat.

FRILUFTSOMRÅDE.Ala Lombolo liggerbara några minutersöder om Kirunacentrum. Tvärs översjön går vintertidskid- och skoterspåroch runt sjön finns ettupplyst motionsspår.

PIONJÄREN. För25 år sedan togAnders Fjällborgbottenproverna i AlaLombolo som avslöjadeatt stora mängerkvicksilver döljer sig påsjöns botten.UTSLÄPPKvicksilver har hamnati sjöarna främst somnedfall från förbränningav fossila bränslen menockså från industriutsläpp.Fram till mitten av60-talet användes kvicksilvervid pappersbruk föratt förhindra nedbrytningav pappersmassa ochför att hindra tillväxt avalger i rörledningar ochmaskiner.i norra änden av sjön i mitten av 1950-talet varbristfälligt. Först 1967 byggdes ett bättre reningsverknedanför Ala Lombolo.Bevarade dokument i LKAB:s arkiv visar attbolaget genomförde hundratusentals järnmalmsanalysermed kvicksilver fram till 1965 då nyametoder med röntgenflourescens infördes. Undernärmare 70 år användes 540 kilo kvicksilver,757 kilo tenn och 336 kilo krom och en del av dettaligger nu på botten av Ala Lombolo.– Fler undersökningar som gjordes visar att kvicksilvretoch övriga metaller finns spridda över helasjön. Bottensedimenten innehåller höga halter avorganiskt material och i de mjuka, flera decimetertjocka lagren, ligger kvicksilver och andra metalller.Dessvärre vet vi också att kvicksilver konstantläcker från sjön, säger Anders Fjällborg.Vattenprover visar att 50–100 gram kvicksilvervarje år försvinner med bottensediment ut i bäckenLoussajoki i sjöns sydöstra ände. Loussajoki rinnerut i Torne älv och där har man också uppmättförhöjda halter kvicksilver i gäddor.– Kvicksilver i Torne älv är ett allvarligt hot.Området har ett riksintresse och älven är tillsammansmed vissa sjöar och vattendrag intillklassat som Natura 2000-område. Dessutom tasisen till ishotellet i Jukkasjärvi därifrån, sägerAnders Fjällborg sammanbitet.Tjugofem år har gått sedan de första bottenprovernatogs i Ala Lombolo och kvicksilvret liggerfortfarande kvar. Men nu börjar saker och tinghända och sedan några år pågår ett intensivt arbetepå flera håll. Nu är alla inblandade angelägna omatt sjön saneras. Snarast. Läget har blivit mer brådskandeoch förklaringen döljer sig under marken.JOAKIM BJÖRNSTRÖM, SEKTIONSCHEF på LKAB:savdelning för samhällsomvandlingen i Kiruna, låterfingret följa den röda linjen på kartan och pekar utgenom bilfönstret.– Hit fram kommer markrörelserna att nå 2023,säger han.Den grunda sjön Yli Lombolo utanför bilfönstret,som inte ser större ut än några fotbollsplaner, liggerbara några hundra meter norr om Ala Lombolo. Dethär är alltså ett område som kommer att påverkas avrörelserna i marken från gruvdriften, rörelserna sominnebär att delar av Kiruna måste flytta. I områdetnärmast gruvan syns redan sprickor i marken.HISTORIEN OM KIRUNAS stadsflytt började den 19 mars2004 då ett brev kom till Kiruna kommun frånLKAB. I detta informerade bolaget kommunen omatt markdeformationerna spred sig snabbare änman tidigare hade trott. Pressmeddelandet somKiruna kommun skickade ut under våren sammaår väckte stor uppmärksamhet inte bara i Sverigeutan över hela världen: Kiruna måste flyttas.INGENJÖREN 5 • 201473

vidvinkelStorstädningav Ala Lombolo1ASugmuddringMuddermassorna som sugs upp från bottenleds via en slang till en avvattningsyta intillsjön som är tät för läckage. Med sugmuddringfår man upp omkring 300 000 m3 vatten.Efter 25 år av utredningar kommer sjön Ala Lombolosnart att saneras från kvicksilver och andra metaller. Hursaneringsarbetet ska gå till är inte bestämt än. Småskaligaförsök startar under 2015.Det finns egentligen bara två möjliga metoder för att tabort några decimeter av bottenslammet där miljögifternafinns: sugmuddring och frysmuddring. Bägge metodernahar för- och nackdelar. Väljer man sugmuddring måstemycket vatten avskiljas från muddermassorna. Den här såkallade avvattningen kan göras på olika sätt.Omkring 75 000 m 3 sediment från botten måste muddrasbort. Muddermassorna innehåller mycket organiskt materialoch en möjlig lösning är att bränna de torra massornamed en metod som förhindrar att kvicksilver och andrametaller släpps ut i luften.Några decimeter tjockt lager med föroreningar.Friskt botten2AvvAttningVattnet måste avskiljas fråndet organiska materialetför att muddermassorna skaminska i vikt och volym.SUGMUDDRINGGrafik: Paloma Pérez Lucero / TT Nyhetsbyrån Fakta: Ingenjören Källa: LKAB, SGU, FrigeoLKABk i r u n AE103vAttEn turOCH rEturVattnet måste kontrollerasnoga. Om det är rent frånkvicksilver kan det pumpastillbaka i sjön. Om inte måstedet först renas.AlaLombolo500 m4trAnSpOrtMuddermassorna transporteras på lastbiltill deponi eller till en anläggning därde kan brännas. Lägre vattenhalt i massornager mindre volym.1896 1954 1967 1991LKAB börjar utföra järnmalmsanalyser i sittlabb. Kvicksilver från analyserna går undermånga år rakt ut i Ala Lombolo.Försvaret sänker 173 lådormed instabil ammunitionpå botten i Ala Lombolo.Kiruna kommun bygger ettnytt reningsverk med utsläppnedströms Ala Lombolo.Bottenprover i Ala Lombolovisar att det finns storamängder kvicksilver i sjön.

Ala Lombolo har en yta pådrygt 25 hektar, vilket motsvararungefär 35 fotbollsplaner.Avvattningsyta1BFrySmuddringMed den här metoden placeras en tio kvadratmeterstor platta på botten. Den är fylld medkalciumklorid som transporterar bort värmenfrån materialet som fryser till is.Plattan värms upp, isblocket släpperoch lyfts med en kran till en container.Isblocken körs på lastbil till enavvattningsyta där de får tina.FRYSMUDDRINGAla Lombolo harett medeldjuppå 2,5 meter.10 kvadratmeterAla Lombolos förorenade botten innehåller:10 ton zink 3 ton koppar 1,6 ton bly 1 ton molybden33 kilo kadmiumoch drygt 200 kilokvicksilver2AEfter sugmuddring används enmekanisk avvattnare, exempelvisi form av en skruv, som pressarvattnet ur muddermassorna.Slam pressas upp2BEn ny metod är frystorkning:SlamVatten silas utMuddermassorna placerasi tråg och fryses till isblock.Kylan slår sönder partiklarna i det organiskamaterialet och vattnet släpper från partiklarnanär isblocken tinar.4AMekaniskt avvattnade muddermassor innehåller,beroende på metod och andel organiskt material,ofta mer än 50 procent vatten.4BFrystorkademuddermassor innehållerbara 20 procent vatten.2004 2012 2017LKAB meddelar att markrörelserna spridersig snabbare än man tidigare har trott.Kicksilvret i Ala Lombolo är oroande.Arbetet med att bärga ammunitionenstartar på hösten. Sommaren 2014påträffas den sista av de 173 lådorna.Ala Lombolo kommer att vara saneradfrån kvicksilver och andra förereningarom nuvarande planering håller.

DET FINNS EN RISK ATT VATTENNIVÅN I FRAMTIDENSJUNKER I ALA LOMBOLO. OM DET SKER OCH BOTTEN­SEDIMENTEN TORRLÄGGS VID STRÄNDERNAKAN OORGANISKT KVICKSILVER OMVANDLASTILL METYLKVICKSILVER.”Planeringen startade nästan omedelbart ochnu börjar staden sakta förändras. Den 31 augusti2013 stängdes den gamla järnvägsstationen. Tvåstora arkitekttävlingar, stadsbyggnadstävlingen ocharkitekttävlingen för nytt stadshus, avgjordes underförra året. Nyligen startade också markarbetenai det område som ska bli stadens nya centrum, i denöstra utkanten av samhället.Kartan över markrörelsernas utbredning visar attden så kallade deformationszonen, med formen aven solfjäder, sakta rör sig åt nordost.Redan nu påverkar gruvdriften Ala Lomboloindirekt eftersom vattnet från sjön Loussajärvileds hit via en kulvert. Loussajärvi har dämtsav i omgångar i takt med attmalmbrytningen nått fram tillområdet under sjön. Nu pumpasvattnet från det som återstårav sjön Loussajärvi till bäckenLoussajoki som rinner ut i YliLombolo och vidare till AlaLombolo, förklarar Joakim.– Det finns en risk att vattennivåni framtiden sjunker i AlaLombolo. Om det sker och botten sedimententorrläggs vid stränderna kan oorganiskt kvicksilveromvandlas till metylkvicksilver. Den risken kan viinte ta, säger han.Det finns också en oro för att kvicksilverförorenatvatten från sjön rinner ner i gruvan. Från gruvanpumpas kontinuerligt vatten upp till klarningsdammaroch därifrån ut i Kalixälven.Kvicksilveret i Ala Lombolo förekommer främsti oorganisk fast form. Mindre mängder omvandlaskontinuerligt till metylkvicksilver, ett nervgift somofta anrikas till så höga koncentrationer i fisk attden är skadlig att äta.Sedan de första bottenproverna togs i börjanSjön där man lade locket påI sjön Turingen finns det hundratals kilo kvicksilver på botten men iställetför att muddra testade man för tio år sedan en ny metod. I somras komslutrapporten som avslöjar resultatet? Har tekniken fungerat?Nykvarns pappersbruk utanförSödertälje använde – liksomandra pappersbruk – kvicksilveri produktionen. Mellan 1946 och1966 spolades fiberrester med kvicksilverut i Turingeån där en del stannade i ånsbottensediment och en del spolades ut i sjönTuringen.När kommunen i början av 2000-taletbeslutade att sanera sjön valde man att testaen helt oprövad metod. Det lilla konsultföretagetVattenresurs med limnologen Sten-Åke Carlsson och ingenjören Lars Erikssonfick stöd för att utveckla en idé i steg frånlaboratorieförsök till fältstudier.Metoden innebär att botten täcks av ettkonstgjort sediment som består av aluminiumhydroxid,fibrer och sand. Tanken var attdet fem centimeter tjocka skiktet skulle hållakvicksilvret på plats och hindra det från atttas upp av sjöns organismerEfter flera års fältförsök konstruerades enpråm för att sprida ut materialet i sjön. En”ny” botten byggdes upp lager för lager somtäckte 80 procent av sjöns botten. Arbetetavslutades under sommaren 2003.Metoden fick uppmärksamhet och Vattenresursfick 2002 föreningen Vattens pris och2003 blev företaget en av finalisterna i dennationella tävlingen Miljöinnovation.Sedan 2003 har projektet följts uppgenom ett omfattande program med provtagningaroch flera specialundersökningar.I somras kom slutrapporten som avslöjar ommetoden har fungerat.Olof Regnell, doktor i ekotoxikologi vidLunds universitet, är en av flera experter somhar följt projektet i Turingen.– Efter de första åren såg resultatenlovande ut med sjunkande kvicksilverhalteri vatten och vattenburna partiklar, menhalterna av metylkvicksilver har tyvärr intesjunkit i plankton och fisk, säger han.De första åren efter övertäckningen ökadehalterna av det giftiga metylkvicksilvreti fisk och djurplankton, men sedan dess harhalterna sjunkit till ungefär samma nivåersom före åtgärden.Olof Regnell menar att det inte enbart ärmängden oorganiskt kvicksilver i bottensedimentensom påverkar nivåerna av metylkvicksilveri fisken. Det som har betydelse äri vilken utsträckning som oorganiskt kvicksilveromvandlas till giftigt metylkvicksilver,och detta sker inte bara i bottensedimenten.– På det här området vet vi mycket meri dag än vi gjorde för tio år sedan. Då kändesdet självklart att halterna metylkvicksilver

av 1990-talet har en sanering av sjön utrettsi omgångar. Ansvarsfrågan har varit oklar. Ävenom LKAB har släppt ut kvicksilvret har kommunenhaft ansvar för avloppsreningen.När de nya prognoserna för markrörelsernapresenterades 2004 startade nya diskussionerom Ala Lombolo. Fler bottenprover togs, en storutredning om möjligheterna att sanera sjön gjordes2008. Två år senare blev Sveriges geologiska undersökning,SGU, huvudman för projektet.2010 togs äntligen beslutet att sjön ska saneras,snarast. Men ett problem återstod att lösa. På dendyiga sjöbottnen fanns något som först måstebärgas och arbetet krävde stor försiktighet.EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET stod Sverige med storalager ammunition som hade importerats underkriget. Ammunitionen som hade åldrats hadeblivit instabil och stötkänslig. Den var alldeles förfarlig att förvara i försvarets ammunitionslager ochdärför tog regeringen under 1940-, 50-, och -60-talet beslut om att sänka sammanlagt 6 500 tonammunition i havet, nedlagda gruvor och sjöar runtom i landet. Där skulle den ligga säkert.Ala Lombolo strax utanför Kiruna var en sjösom ansågs lämplig som dumpningsplats. Någongång under sommarhalvåret 1954 rodde försvarsmaktenut i sjön med 173 trälådor fyllda medammunition som sänktes på botten. Projektet ärväl dokumenterat i försvarmaktens arkiv, menbland människorna som bodde i Kiruna föllammunitionen i glömska.Joakim Björnström på LKAB växte upp under70-talet i bostadsområdet Lombolo intill sjön.– Ingen pratade någonsin om ammunitioneni sjön men eftersom reningsverket hade legat härtidigare var Ala Lombolo ändå inte någon uppskattadbadsjö.Anders Fjällborg på miljökontoret hade inteheller någon aning om vad som gömde sig i dyn närhan släppte ner sitt provtagningsrör i botten på sjöni början av 90-talet.– Det här var uppgifter som kom fram när vibörjade utreda föroreningarna, säger han.När planerna på att sanera Ala Lombolo komigång 2010 började försvarsmakten att planera förbärgningen av ammunitionen. Det blev den störstainsatsen av ammunitionsröjning någonsin i Sverige.MILJÖ­KATASTROFERJapan: Den omtaladeMinamata-katastrofeni Japan på 1950-taletorsakades av utsläppav metylkvicksilver i enhavsvik från en kemiskindustri. Över ettusenpersoner som åt fisk ochskaldjur med höga haltermetylkvick silver blev allvarligtsjuka. Många barnföddes med utvecklingsstörningar.Iran: I början av 70-taletdrabbades över 10 000personer i Irak av förgiftningefter att ha ätit avbröd bakat på utsäde sombehandlats med metylkvicksilver.skulle sjunka om det oorganiska kvicksilvretpå botten kapslades in. Så har det inte bliviti Turingen och jag tror att det finns fleraförklaringar, säger han.En av bovarna i dramat tror han är aluminiumhydroxideni det konstgjorda sedimentsom täcker botten.– Aluminium binder fosfor och lägre halterav fosfor har gjort sjön mindre näringsrik.Mindre näring ger färre växtplankton och dethär innebär ett problem, säger Olof Regnelloch förklarar.– Om en sjö är rik på biomassa, framförallt plankton, sprids metylkvicksilvretFOTO: RONALD BERGMANut på en större biomassa. I en sjö med fåplankton, alltså en liten biomassa, blirkoncentrationerna av metylkvicksilver i biomassanhögre och halterna metylkvicksilveri fisken blir högre.Olof Regnell säger att det finns mer kunskapi dag om var, i vilka miljöer, oorganisktkvicksilver ombildas till metylkvicksilver.– För tio år sedan var det en vanlig uppfattningatt ombildningen skedde i sedimentenoch att ett lock över botten skulle ge enpositiv effekt. Genom de studier som nuhar gjorts i Turingen vet vi att merpartenav kvicksilvermetyleringen sker i vattnetovanför bottensedimenten.Ett annat problem är att halterna av bådeoorganiskt kvicksilver och metylkvicksilverfortfarande är höga i Turingeån som rinnerut i sjön.Aluminiumkloriden i den konstgjordabottnen verkar med andra ord inte ha varit eneffektiv lösning på problemet.Ronald Bergman, projektledare försaneringen, tycker ändå inte att projektet skases som ett misslyckande.– Det var inte så framgångrikt som vihade hoppats på och det har säkert fleraförklaringar. Vi har tidigare muddrat ochsanerat botten i ån men förmodligen intetillräckligt. Men vi har lärt oss mycket och nutror vi att vi kan ha hittat en viktig pusselbit.Därför hoppas han få klartecken från länsstyrelsenatt använda de 60 000 kronor somåterstår av budgeten på 26 miljoner kronortill en uppföljande studie i sommar.I mynningen till sjön och möjligen ävennågonstans på sjöbotten tränger syrefattigtgrundvatten upp.– Det här är en gynnsam miljö förmetylering av kvicksilver och skulle kunnaförklara varför halterna av metylkvicksilverinte sjunker som vi hade räknat med, sägerRonald Bergman.Olof Regnell tycker inte heller att projekteti Turingen har varit bortkastat.– Det är lätt att vara efterklok när manhar facit i hand. En stor vinst med projekteti Turingen är att vi har fått mycket ny kunskapom kvicksilver. Den är värdefull när vi planerarhur vi ska kunna gå vidare här och i andrasjöar Sverige, säger han.KARIN VIRGIN

GRUND. Ala Lombolo är drygt 25 hektar, vilketmotsvarar ungefär 35 fotbollsplaner och den är sommest bara 2,5 meter djup. Kvicksilver och övrigametaller finns ett par decimeter ner i bottnen.FOTO: MILJÖKONTORET KIRUNAPROVER VISAR ATT KVICKSILVRET FINNSUNGEFÄR 25 CENTIMETER NER I BOTTEN­SEDIMENTEN OCH BERÄKNINGAR VISAR ATTUNGEFÄR 75 000 M3 BEHÖVER MUDDRAS FÖR ATTFÅ BOTTEN REN FRÅN DE GIFTIGA METALLERNA.”Arbetet startade på hösten 2012 med att lådornalokaliserades, en efter en, av marinens röj dykarei den dyiga sjöbotten. Till sin hjälp använde dykarnaen metalldetektor som signalerade när de närmadesig en låda. Varje låda markerades med en boj och ettnummer för att hålla reda på antalet.Under våren 2013 påbörjades bärgningsarbetet.Lådorna transporterades in till land med en fjärrstyrdflotte, lyftes försiktigt upp och lastades med engrävskopa till en kapslad bombsäker lastbil. Varjelåda kördes, en i taget, till Kalixfors skjutfält. Därfäste man försiktigt 12 kilo sprängmedel på varje lådaoch sprängde sönder den.Nästan 100 personer från försvarsmakten jobbadei perioder vid Ala Lombolo under sommaren 2013och när dykarna var tvungna att avsluta arbetet den15 augusti, för andra uppdrag, hade man hittat ochsprängt 172 av de 173 lådorna. En retlig låda återstod.Sommaren 2014 kom en mindrestyrka tillbaka och bärgade den sistalådan som sprängdes i augusti inför ettsamlat pressuppbåd. Det blev också detsymboliska startskottet för nästa stegsom börjar nu, saneringen av sjön.Den första utmaningen blir attbestämma hur det ska gå till. Och vadgör man med tusentals ton muddermassormed kvicksilver?PÅ KUNGSGATAN I Stockholm sitter Björn Lindbom påSveriges geologiska undersökning, SGU, försjunkeni en rapport som just kommit från LKAB. Den ärutförd av konsulter på Sweco och jämför möjligaavvattningstekniker för de kvicksilverförorenadesedimenten i Ala Lombolo.– Nu börjar vi titta på hur saneringen ska genomföras.Vilken teknik vi ska använda, hur muddermassornaska avvattnas, alltså hur vi ska få dem såtorra som möjligt och hur vi ska göra oss av medkvicksilvret och de andra metallerna genom minstamöjliga miljöpåverkan, har vi inte bestämt. Dethär är inte heller något som vi kan besluta utan attha testat i mindre skala och det planerar vi att göraunder 2015, säger han.Prover visar att kvicksilvret finns ungefär25 centimeter ner i bottensedimenten och beräk-78 INGENJÖREN 5 • 2014

ningar visar att ungefär 75 000 kubikmeter behövermuddras bort för att få botten ren från de giftigametallerna. Bara några få av dagens drygt 200 kilokvicksilver kommer att finnas kvar när arbetet ärfärdigt.Egentligen finns det bara två tänkbara muddringsmetoder.Den ena är sugmuddring som är välbeprövad och den andra är frysmuddring, en metodsom utvecklades i Sverige, på Luleå tekniska universitet,för ungefär tio år sedan.Bägge metoderna har fördelar och nackdelar sommåste ställas mot varandra. Joakim Björnström påLKAB finns med i den arbetsgrupp på bolaget somarbetar med förberedelserna för saneringen.– Sugmuddringens främsta fördel är att metodenär billig men ändå ger ett bra resultat. Den störstanackdelen är de stora mängder vatten som måstebort från muddermassorna, säger han.En sugmuddring av Ala Lombolo innebär attman får upp cirka 300 000 kubikmeter så kallatrejektvatten. Det är så mycket som hälften av alltvatten i sjön.Frysmuddring är en teknik som är mer exakt ochsom tar upp mycket mindre vatten. Den innebär attman sänker ner en tio kvadratmeter stor platta, fylldmed kalciumklorid, på botten. Saltlösningen somtransporterar bort värmen från materialet på bottenfryser bottensedimenten till ett isblock som fastnarunder plattan, ungefär som när man slickar medtungan på frusen metall. Plattan lyfts upp med enkran och systemet körs baklänges så att plattan blirvarm, isblocket lossnar och lastas i en container.De stora fördelarna med frysmuddring uppstårnär isblocken sedan tinar, särskilt om det finnsen stor mängd organiskt material i muddermassorna,som det gör i Ala Lombolo. Det organiskamaterialet påverkas av kylan, den slår sönderpartiklarna som på så vis släpper ifrån sig mervatten. Den här effekten kallas frystorkning ochkvar blir ett material som är väldigt torrt, oftabetydligt torrare än man kan uppnå genom attpressa vatten ur muddermassorna på mekanisk väg.– Metoden är intressant och det är möjligt attanvända frystorkning som en metod för att avvattnamuddermassor från sugmuddring, säger JoakimBjörnström.Då fryser man helt enkelt muddermassornai stora kar som stjälpts upp på en avvattningsyta.När isblocken tinar rinner stora mängder vattenbort av sig själv.– En viktig fråga som vi måste få svar på innanvi väljer metod är vart kvicksilvret tar vägen. Vihåller tummarna för att det stannar kvar i de torramuddermassorna och inte följer med vattnet. Är deGIFTIGTKvicksilver i sjöar och havär oftast starkt bundet tillorganiskt material sompartiklar av olika slag somfinns i bottensedimenten.Det är mycket giftigt pågrund av att det bindertill proteiner, bland annatenzymer, och förstörderas funktion. Långvarigexponering ger skador påmagtarmkanal och njurarmen även på det centralanervsystemet.GIFTIGTASTI både mark, vatten ochsediment omvandlasoorganiskt kvicksilver avmikroorganismer till ännugiftigare metylkvicksilversom består av kol ochväte bundet till en kvicksilveratom.Hög exponeringav metylkvicksilverkan ge allvarliga nervskador.Hjärnans utvecklingunder fosterstadiet ärspeciellt känslig eftersommetylkvicksilvret tar sigigenom blod-placentabarriären.I sjöar och vattendragtas metylkvicksilver förstupp av plankton, sedansmå fiskar och anrikasvidare upp i näringskedjan.Forskning pågår omhur och under vilka förhållandensom oorganisktkvicksilver ombildas tillmetylkvicksilver. Man vetatt den så kallade metyleringenfrämst sker närorganiskt material brytsner av mikroorganismerunder syrefria förhållanden.KONTROLL. Mätplintar bevakar markrörelsernaovanför gruvan. Bergmassorna sjunker sakta neroch fyller ut platsen där järnmalmen brutits bort.så illa måste vi först rena vattnet innan det pumpastillbaka till sjön och det blir givetvis betydligt dyrareoch mer komplicerat.Hur man sedan kan göra sig av med muddermassornamed kvicksilver och andra metaller är också enfråga som måste utredas närmare. Även här finnsflera möjliga lösningar. Massorna kan stabiliserasmed svavel i pulverform, cement och vatten så attkvicksilversulfid bildas, som är stabilt och binderkvicksilvret. Materialet kan sedan transportas tillen deponi för farligt avfall om det visar sig nöd vändigt.En möjlig lösning som Joakim Björnströmhoppas på är att kunna skicka de torra muddermassornatill förbränning vid en anläggning därmetallerna avskiljs.– Det allra bästa vore givetvis om en sådanreningsanläggning fanns på Kirunas eget värmeverkhär intill sjön. Det är nog lite för mycket atthoppas på eftersom det innebär stora investeringar,men det är en lockande tanke. Tänk om deförorenade muddermassorna kunde värma vårahus, säger Joakim Björnström.Medan isen och snön ligger tjock på Ala Lombolofortsätter förberedelserna inför saneringen. Ingenvågar svara på när den kommer att vara klar mendet mesta pekar på 2017 eller 2018. Då kan AlaLombolo efter över etthundra år blir en sjö som intedöljer några hemligheter under ytan.INGENJÖREN 5 • 201479

Sverige serinte längre utsom du tror.15kalhuggits. Man har huggit ned skog ändaDe flesta vet inte ens om det. Men våra skogarrunt om i Sverige ser faktiskt inte längre utsom man kanske kan tro.Bara för att ta några exempel. Sedan50-talet har 60 procent av skogarna i Sverigein på husknuten. Och livsmiljöer för de 850hotade djur och växter som finns i skogen harförstörts.Vi i Sverige är faktiskt ett av de sämstaländerna i Europa på att skydda våra naturskogar.Det beror framförallt på att vi har enskogspolitik som inte fungerar som den skaoch som gör att man i princip kan hugga nerflera hundra år gamla naturskogar lite hursom helst. De lagar som finns är alldeles försvaga och om man bryter mot dem så händeroftast ingenting.Nu är det dags att sluta titta på. För skogenär viktigare än många av oss tror. Den är etthem för tusentals djur och växter. Den geross rent vatten och ren luft. Och det är enfantastisk miljö för oss människor att vistasi. Därför vill vi se en ny skogspolitik medtydliga lagar för skogsbruket, fler skyddadeskogar och lite extra försiktighet med skogendär vi bor.Du får gärna hjälpa oss med det. Det kandu göra genom att bli medlem i Naturskyddsföreningen.Det kostar 295 kr/år och det endadu behöver göra är att SMS:a »medlem« till72900 så hör vi av oss. Då kan vi sätta presspå företag och politiker och få fler att förståvilka utmaningar vi står inför. Du kan ocksåpassa på att titta på, och sprida, en film somligger på vår webbplats. Där kan du också läsahela vårt förslag till en ny skogspolitik som vårskog verkligen skulle behöva.naturskyddsforeningen.se/minskog#minskog80 INGENJÖREN 5 • 2014

GUIDENMan lär sig attförhandla”Henrik Gunnarsson, viceordförande i akademikerklubbenpå Strålfors.FOTO: ANNA SIMONSSONFOTO: ANNA SIMONSSONFacketkoppladegreppetTEMA: FACKKLUBBNär akademikerna på SEB nollades tillgrep facket gerillataktik,och när Volkswagen tog över Scania tvingade facket fram löftenom att säkra de svenska jobben. Sidan 84Han sågkonfliktenskärnaProblemet med den dåligamedarbetaren var egentligenett problem med en otydlig chefsom skapade en dålig arbetsplatssom i sin tur skapadekonflikter på enheten. Lennartfick kämpa en del för att tydliggöraproblemet. Sidan 88Styrkansitter lokaltMed en klubb på arbetsplatsenkan man stödja varandra.Missnöje kan ha det goda medsig att det ökar det fackligaengagemanget. Låt medlemmarutanför styrelsen ”provjobba”fackligt! Sidan 89Balansgångi nytt företagI nystartade företag gäller detatt hitta rätt nivå. Fackklubbenförsöker hindra folk från attgå in i väggen utan att stoppaföretaget expansion. Sidan 90Mångasaknar klubMånga medlemmar i SverigesIngenjörer jobbar i små företag.I stället för fackklubb harde ibland en förtroendeman.Ingenjörer som är ensammaakademiker i mycket småföretag får vända sig direkt tillförbundet. Sidan 91INGENJÖREN 5 • 201481

16-17 JANThe Last WaltzKONSERTMagnus Carlson med flera hyllar The Band16En audiovisuell föreställning om att lyssna på sig själv27 DEC-4 JANKlunganHUMOR9-10 JANStört 2.0 HUMORNy humorshow, dubbelt så bra som version 1.0SÖN 11 JANScott Ian: Swearingin Sweden [USA]PERFORMANCESpoken word med metalpionjären från Anthrax7-8, 14 FEBHello SaferideKONSERTAnnika Norlin med band på intim turné

FACKKLUBB GUIDENPostadress:Box 1419, 111 84 StockholmBesöksadress:Malmskillnadsgatan 48Kansliets växeltel: 08–613 80 00RÅDGIVNINGENtel: 08–613 80 00E-post:konsultera@sverigesingenjorer.seMEDLEMSSERVICETelefon: 08–613 80 00E-post: medlem@sveriges ingenjorer.seFax: 08–7967102E-post: fornamn.efternamn@sverigesingenjorer.seeller info@sverigesingenjorer.seHemsida: www.sverigesingenjorer.seYRKESETISK RÅDGIVNING:Telefon: 08–613 82 05(Johan Sittenfeld) tfntid 9.00–11.00Förbundsdirektör:Richard MalmborgFörbundssekreterare:Anders TihkanKommunikationschef:Jenny SjöbergFörbundsstyrelsens ordförande:Ulf BengtssonFörste vice ordförande:Ulrika LindstrandAndre vice ordförande:Måns ÖstringLedamöter: Mikael Andersson, SofiaJohannesson, Monica Normark, AdamScheid, Avalon Falcon, Ulf Grönberg,Sverker Hanson, Lena Hellberg, SaraMagnusson, Joachim Pettersson,Carl Johan Sandelin.Inte ens hushållen vetvad som gällerEn gastkramande valrörelse avgjordes till slut påett oväntat vis. Tänk er att kasta krona eller klave ochmyntet stannar på högkant…Med två block somförlorare och ettparti som vinnarefår vi nog leva med ett osäkertparlamentariskt läge en tidframöver. Osäkerheten stärkervare sig arbetsmarknad ellernäringsliv. Inte ens hushållenvet vad som gäller.Det enda som avhållerblocken från att falla till fögaför de mest primitiva drifternaatt motarbeta varandra är hotetom ett nyval där sannoliktSverigedemokraterna ytterligareskulle befästa sin positionsom Sveriges tredje störstaparti.Under kommande år kanvi anta att landets politikkommer att bestå av en långrad förhandlingslösningarfram tvingade av det parlamentariskaläget. Redan nuhar exempelvis Vänsterpartietframställt sig självt som denverkliga vinnaren då man harfått gehör för en tuffare fördelningspolitikà la 60–70-talet.Vinstfrågan inom utbildningoch vård har fått företrädeframför kvalitets- och tillgänglighetsfrågan.Frågan om betyg i årskurs 4eller årskurs 6 eller inga betygalls är viktigare än skolansmål och organisation. Det ärviktigare att öka lärarnas lönerän att förbättra deras förutsättningaratt göra ett bra jobb.Den elake kan mot bakgrundav lärarlönsdebatten förledasatt tro att med högre lönerså drar utbildningssektorntill sig individer med bättreförutsättningar än de som finnsdär idag. Nej! På samma sättsom försvarsbesluten styrs avbreda uppgörelser över nästanalla partigränser på grund avsin långsiktiga betydelse förSverige borde det finnasblocköverskridande beslutom utbildningspolitiken.Samla alla utbildningspolitisktansvariga (somvid påvevalen) i ettrum och släpp inte utdem förrän det rykervit rök ur skorstenen.Förhoppningenär att resultatetska ge skolledareoch lärare på allanivåer långsiktighetom hur manska kunna planerasin verksamhetoch ekonomi. Jag talar omdetta i perspektivet att det taruppemot 30 år att få fram enfärdig ingenjör med nästan50 procents bortfall underutbildningstiden. Det är inteekonomiskt för någon, allraminst för dem som inte tar sigigenom på grund av dåligaförkunskaper.Kanske är lösningen på denbesvärliga politiska situationennu inte nyval utan seriösaförhandlingar över blockgränsernasom kan leda ossframåt istället för att stamparunt på samma ställe.RICHARD MALMBORGförbundsdirektörFOTO: ANNA SIMONSSONAGENDANSTYRELSEARBETE. PTK håller en kurs om vadORGANISATION. TRR bjuder på ett idéseminariumkring omvärldsbevakning och fackliga29/1 rollen som bolagsstyrelseledamot innebär och 30/1hur du kan nå inflytande. Stockholm.utmaningar. Göteborg.29/1HÅLLBARHET. IVA anordnar seminarium om hållbartillväxt och om hur digitaliseringen banarväg för distansoberoende system. Stockholm.12/2FACKETS ROLL. Sveriges Ingenjörer håller kursom hur du förhandlar vid en arbetsbristsituationoch vilken lagstiftning som gäller. Stockholm.INGENJÖREN 5 • 201483

GUIDEN FACKKLUBBDe fick företagen att lyssnaMånga akademiker på SEB fick noll kronor i löneförhöjning. På Scaniaspreds oron när Volkswagen ville köpa företaget. De lokala facken vartvungna att ta tjurarna vid hornen.När konjunkturen ärosäker och företagensamtidigt höjer kravenpå lönsamhet, det vill sägakravet på utdelning till aktieägarna,pressas lönerna för deanställda. Det gäller även föringenjörerna, vars löneutvecklingtappat fart jämfört medmånga andra grupper.I februari och mars 2013fylldes Håkan Westerbergsmejlbox av meddelanden frånarga medlemmar i fackklubben.Han är högskoleingenjör medinriktning mot logistik och fackklubbsordförandepå SEB, enav Sveriges största banker, medcirka 16 000 anställda, varavhälften i Sverige.Nu spred sig något som liknadeupprorsstämning efter atthundratals medlemmar i principställdes inför faktum att löneförhöjningenskulle utebli, trotsatt de visste att de hade gjort ettbra jobb. Att fackliga företrädaretycker att arbetsgivaren är föraggressiv hör kanske till spelet,men på SEB pressades löneökningarnaunder 2013 ända neri golvet. En liknande utvecklingskulle senare samma år äga rumpå Ericsson.I mejlen till HåkanWesterberg klagade medlemmarnapå SEB över att hablivit ”nollade” i den pågåendelönerevisionen. De skulle få nollkronor i löneförhöjning. Det varbelöningen för att ha gjort ettbra jobb, för de allra flesta hadefått lika bra vitsord som vanligti sina utvecklingssamtal medcheferna.– Vi är bara femton somdriver bankens akademikerförening.Vi brukar få 20–30personer som är missnöjda eftervarje löne revision, och ungefärhälften av dem tar vi vidare tillen andra förhandling, berättarHåkan Westerberg. Men 2013blev vi tagna på sängen. Nu vardet runt tvåhundra, tio gångerfler, som klagade.Mejlkorgen svämmade överoch telefonen gick varm. De anställdavar både förvånade ochbesvikna. Kritiken var enig. Detfanns ingen koppling mellanprestation och lön. Många avcheferna hade sagt rakt ut attdet inte fanns några pengar attfå. Så mycket för lönesamtalen.– Det var chefer som kom intill mig och var bekymrade. Desa ”här har jag berömt medlemmarnaoch så får jag bara gedem några hundra kronori löneförhöjning. Och då vet jualla att andelen högpresterandeanställda har ökat de senasteåren, efter neddragningarna”.När Håkan och de andrai akademikerföreningenkonfronterade arbetsgivarenmöttes de av skepsis. SEB hadesämst löneutfall av alla bankeri lönerevisionen det året, menledningen hade inte alls förståtthur den snåla lönetilldelningenskulle tas emot.De inledde diskussioner medarbetsgivaren, som först intelyssnade. Då tog de ärendet tillcentral förhandling. Där hävdadede förtroendevalda att detvar ett avtalsbrott mot kollektivavtalet,eftersom det saknadeskoppling mellan lön och prestation.Men det gick inte så brai de centrala förhandlingarna.Trots de upprörda känslornavar det endast ett fåtal som varredo att driva sina egna fallvidare. De trodde inte att detskulle löna sig, och några varockså rädda att arbetsgivareninte skulle se vänligt på ensådan sak.– Så när arbetsgivarenkrävde att vi skulle visa uppett antal konkreta fall, blev detotillräckligt. Den centrala förhandlingenblev ett slag i luften.Och mejlen som vi hade fått varsekretessbelagda för medlemmarnaseget skydd, så vi kundeinte göra så mycket, berättarHåkan Westerberg.En effekt som de centralaförhandlingarna fick vardäremot att de tycktes stärkafackklubbarna på de andrabankerna. De sade sig ha fåttdraghjälp av att ledningarnaskrämdes av att behöva gå tillcentrala förhandlingar, någotsom är ovanligt i banksektorn.”Det var chefer som kom in till mig och varbekymrade. De sa ’här har jag berömt medlemmarnaoch så får jag bara ge dem några hundrakronor i löneförhöjning. Och då vet ju alla attandelen högpresterande anställda har ökat desenaste åren, efter neddragningarna’.”Besvikelsen spred sig inomSEB:s akademikerföreningoch dess cirka 200 ingenjörer,och ett tusental ekonomer ochjurister. Finansförbundet, medcirka 4 500 medlemmar i SEB,genomgick samtidigt en liknandeprocess mot arbetsgivaren.Vanligt anfall på bred fronthade misslyckats. Arbetsgivarenhade alla fördelari diskussionen med sin tyngdoch på grund av att fackklubbarnahade hela bevisbördan. Dåbeslöt man sig för en annan, mergerillaliknande taktik. De satteupp en medlemsenkät, och fickhjälp av Sveriges Ingenjörerskansli. Enkäten gick ut till alla1 200 medlemmar i akademikerföreningen.– Svarsfrekvensen blevenorm, säger Håkan Westerberg.84 INGENJÖREN 5 • 2014

FACKKLUBB GUIDENFOTO: ANNA SIMONSSONFOTO: ANNA SIMONSSONNOLLNING. Många medarbetare hördeav sig till Håkan Westerberg efter attarbetsgivaren SEB gett dem noll kronori löneförhöjning. Akademikerföreningenblev tvungen att agera.INGENJÖREN 5 • 201485

GUIDEN FACKKLUBBFOTO: PRIVATÖver 70 procent av alla somfått enkäten svarade. På fråganvarför medlemmarna inte hadevelat gå vidare trots missnöjetsvarade de att de inte troddeatt arbetsgivaren skulle brysig. Även cheferna som hadehållit lönesamtalen svarade.De tyckte inte att de hadefått chansen att genomföralönesamtalen enligt kollektivavtaletsintentioner.När företagsledningen fick seresultatet av enkäten, reageradeden.– Med facit i hand, de blevnog lika tagna på sängen som viblev, säger Håkan Westerberg.Först försökte de förstås hållamasken, men luften gick nogur dem lite när vi gav dem de80 sidorna med fritextkommentarerom hur lönesamtalenhade gått till. Och att så mångaansåg att det var lönlöst att gåvidare och försöka prata medarbetsgivaren.Akademikerföreningen ficktill stånd en förlikningsuppgörelseunder hösten 2013.Det blev många sittningar medlånga förhandlingar om deenskilda medlemmar som hadefått noll kronor i löneförhöjning.Resultatet kom i tre punkter.Banken skulle plikta ett beloppsom fördelades på medlemmarna.Dessutom skulle allaanställda få rätt befattningskodpå sina respektive tjänster.Utöver dessa åtgärder åtog sigarbetsgivaren att ta fram enutbildning för att hålla lönesamtal.Där fick också facketvara med och tycka till om hurutbildningen skulle utformas.– Här ansträngde sig arbetsgivaren.De hade ett fyrtiotalutbildningstillfällen medworkshops med alla chefer. Ochdet blev också mycket bättrelönesamtal 2014, säger HåkanWesterberg.Varför tror du företaget gickmed på att ändra sig, trotsatt de så att säga ”vann” dencentrala förhandlingen?– Tänk på alla tappade sugar,säger Håkan Westerberg. Tänkpå hur mycket energi som gårbort på fikaraster och gympapassnär folk beklagar sig.ÖVERTAGANDE. När Volkswagenskulle köpa Scania försökteLisa Lorentzon och de andrai facket säkra både jobben ochsjälvständigheten i Scania.Man hade börjat skämta om"lönemonologen" och liknande.Banken kanske kan sparanågra miljoner på att hålla nerelönerna, men vad kostar intefrustrationen och arbetstidensom går åt till att bearbeta dettahos medarbetarna. Och baraden tid som vi satt och ältadeproblemen med arbetsgivaren.Det blir hur många mantimmarsom helst.– Arbetsgivaren insåg attman hade ett imageproblemgentemot de anställda. Bankengår ju trots allt med en vinst pånärmare 20 miljarder. Det innebären vinst på ett par tusenkronor i sekunden, har jag roatmig med att räkna ut. Bankengår bra, även om ledningenpekar på nödvändigheten av attallt större belopp måste bindasför framtida kriser.Lönsamhet och nöjda medarbetareär förstås A och O förvarje företag. Även för företagsom är på väg att bli uppköpta.Om det vittnar en berättelsefrån Scania som nyligen blevuppköpt av tyska Volkswagen.Volkswagen hade redanöver 60 procent av alla aktieri Scania när företaget den21 februari erbjöd 200 kronorper aktie, i syfte att köpa allaaktier och därmed bli ensamägare av Scania.– Det var på kvällen, enfredag, efter att börsen hadestängt, minns Lisa Lorentzon,ordförande för klubbstyrelsenpå Scania.Alla undrade vad dettaskulle innebära, och Scaniasstyrelse – utom de som komfrån Volkswagen – bildadeen oberoende kommitté meduppgift att bedöma om budetvar tillräckligt bra. Tanken varatt deras beslut skulle rekommenderaövriga aktieägare attsäga ja eller nej. Lisa Lorentzonsom var arbetstagarsuppleanti bolagsstyrelsen deltog i kommitténsarbete.De anlitade rådgivare frånbland andra Deutsche Bank ochMorgan Stanley. Mötena pågicknästan varje dag fram till mittenav mars, då kommittén till slutlevererade sin rekommendation.– Vi sa nej, berättar LisaLorentzon.Kommittén tyckte inte att200 kronor återspeglade bolagetstotala värde. Många blevförvånade. De flesta hade trottatt kommittén skulle säga ja.Men de komplexa beräkningarnabakom – konjunkturen,lastbilsmarknadens förmodadeutveckling och redan gjordainvesteringar – ledde fram tillatt ett pris på 200 kronor varför lågt.Under tiden sade fleraandra ägare, däriblandtjänstepensionsförvaltarenAlecta, också nej, vilketgjorde att hela affären stodoch vägde. Volkswagen måstefå kontroll över 90 procent av86 INGENJÖREN 5 • 2014

FACKKLUBB GUIDENaktierna för att kunna begära desista tio procenten inlösta ochdäri genom få kontroll över helaföretaget. Nu låg Volkswagen ettpar procentenheter under 90.Bland de anställda i Sverigefanns en oro för vad som skullehända med jobben. Volkswagenförsökte försäkra de anställdapå Scania att jobben skullevara säkra. Om de anställda påScania, genom facken, kundelovas trygga anställningar,skulle det förmodligen fåvågskålen att väga över tillVolkswagens fördel.Facket är traditionellt starktpå Volkswagen, mycket starkareän i andra tyska företag,också betydligt starkare än isvenska företag. Volkswagensstyrelse består till hälften avarbetstagarrepresentanter.– De har ett fantastisktfackligt inflytande, säger LisaLorentzon. Jag träffar ofta folkfrån Volkswagens fackligaorganisation. När jag förklararhur den svenska medbestämmandelagenfungerar, tittarde bara på mig och säger attdet ju bara handlar om att tutainnan man kör över. På Volkswagenhar de ett medbestämmandevärt namnet.Volkswagen tyckte att denfackliga strukturen i Sverigevar underlig, med fackförbundsom delvis konkurrerar medvarandra. De har alltid haft ettenda fack, IG Metall, där ävenalla tjänstemän ingår. Dentyska biltillverkaren har ocksåett starkt Europaråd, ett forumdär Volkswagens arbetstagarrepresentanterfrån olikaländer träffas. På mötenakommer representanter frånalla märken, som Skoda, Audi,Bentley och Bugatti.– Det är en facklig organisationpå en helt annan nivå,med personvalskampanjer tillCentral förhandlingskämsnämndCentrala förhandlingar harbetraktats som en skämsnämndinom banksektorn.Se det i stället som en hjälpatt få klarhet i frågan, tyckerombudsmannen.I BAO, Bankernas arbetsgivarorganisation,sitter bankernasHR-chefer för alla banker. Därhar man alltid undvikit att tasaker till central förhandling.Även facket har dragit sig fördet.– Det har ansetts pinsamtatt misslyckas så med löneförhandlingarnaatt det måstede fackliga posterna. Kravenpå dem som väljs är höga,vilket enligt Lisa Lorentzonär naturligt, eftersom derasansvar för bolaget liknar företagsledningens.Det starka fackliga inflytandetpå Volkswagen gjordeockså att man på Scania varoroliga för att Södertäljeskulle användas som flexibeltdragspel i eventuella framtidaneddragningar, eftersom detär så svårt att säga upp anställdai Tyskland.Men bland ingenjörerna påScania handlade det inte baraom jobben. Ingenjörerna påScania är minst sagt stolta översina produkter. Många oroadesig för att den egna forskningenskulle försvinna och att Scaniassätt att bygga bilar skulle gåförlorat i den stora koncernen.Skulle MAN nu byggas avkomponenter från Scania ochdärmed bli en stark konkurrent?– Vi tycker ju att Scania ärmer av ett premiummärkeän vad MAN är, säger LisaLorentzon.Tyskarna köpte ju inte ettföretag på dekis som skulleslaktas. De köpte ett premiummärkesom tjänade pengar,och som de kunde lära av.Och nu ville de dessutom attde anställda skulle säga attde kände sig trygga med attVolkswagen köpte Scania.– Vi kände att vi hade ettganska bra förhandlingsläge –så länge de 90 procenten ännuinte hade uppnåtts. Volkswagenbedyrade att Scania inteskulle påverkas negativt av detförändrade ägarskapet, så vibegärde att få det svart på vitt,säger Lisa Lorentzon.Facken på Scania gick in iförhandlingar med Volkswagenmed fokus på att Scaniamåste få behålla sin affärsmodell,där kompetens är enviktig del. Nedläggningar ellerflytt av arbetstillfällen skulleinte kunna genomföras utande fackligas godkännande.– Vi fick bra hjälp från SverigesIngenjörers kansli, sägerLisa Lorentzon. De fungeradebåde som bollplank och hjälpteoss att förhandla. Det blevockså ett bra samarbete mellanSveriges Ingenjörers ochsvenska IF Metalls jurister ochsamhällspolitiskt ansvariga.Det blev en intensiv tid medförhandlingar på Volkswagenshuvudkontor i Wolfsburg. Detslutliga avtalet slöts mellanVolkswagen, dess koncernfackoch Scanias fack.Efter en tid vände fleraägare och godkände affären.Då fick Volkswagen sina90 procent och kunde begärain resten till tvångsinlösen.Men strax innan köpet genomfördeskunde facken på Scaniakonstatera att de skulle få sinapunkter på listan uppfyllda.gå till central förhandling,säger Anneli Laanep Joandi,ombudsman på SverigesIngenjörer som bland annatjobbar med bankfrågor.Men hon tycker att centralaförhandlingar är bra. Det börkunna fungera som en hjälpandeinstans.– Det skulle inte behövavara en skämsnämnd. Detär ju en instans som ingår isystemet. Se det som en hjälpatt få klarhet i tvisten och vadparterna har menat när de skatolka kollektivavtalet, sägerhon. STURE HENCKELDärmed kunde Scanias anställdakänna sig trygga ävenunder Volkswagens ledning.Håkan Westerberg och LisaLorentzon har varit med omtvå helt olika resor, men ävenom processerna har varit jobbigaoch testat deras förmågasom fackliga förtroendemänupplever båda att det harvarit lärorikt. På SEB har lönerevisionernablivit bättre, ochakademikerna har fått ett löfteom att även med arbetarna,inte bara cheferna, ska stöttasi kommande förhandlingar.På Scania har de olika fackentvingats att samarbeta strategisktmed varandra.– Vi samarbetade allihop:Akademikerna, Unionen,Ledarna och Metall, sägerLisa Lorentzon. Vi hade olikaerfarenheter, olika önskemålmed förhandlingarna, men vilärde känna varandra och jagtror att vi står bättre rustadeför framtiden.STURE HENCKELINGENJÖREN 5 • 201487

GUIDEN FACKKLUBBFOTO: ANNA SIMONSSONAVSTÅND. Det är ofta långt mellan högsta chefen och verkligheten i dag, enligt Lennart Jonsson. Det göratt det lätt kan uppstå missförstånd och därigenom även konflikter.Lennart såg problemets kärnaNär Lennart Jonsson, facklig förtroendeman i Göteborgs stad, såg konflikter kring en anställd,tog han itu med det egentliga problemet: den svaga ledningen.Det började med attLennart Jonsson,facklig förtroendemanoch huvudskyddsombud påGöteborgs stads förvaltningar,kallades till ett möte med enrepresentant från ledningenför en förvaltning där en av deanställda på en lokal avdelningskulle få en varning, enreprimand.– Det är sådant som mangör när man som anställd intealls gör det man ska, eller omdet har hänt något riktigt allvarligt,säger Lennart Jonsson.Men de hade ingen grund fören varning, och jag sade tilldem att om de tycker att enperson inte fungerar så ärdet arbetsgivarens ansvar atti första hand hjälpa honom.Senare när de hade haft lönerevisionhade arbets givarengett medarbetaren noll kronori lönelyft.– Det var en man på enkvinnodominerad arbetsplats.Han var erfaren och duktig,men det fanns schismer mellanolika personer på kontoret.Förvaltningschefen, en kvinna,hade knutit många kvinnor tillsig, medan männen ansågsvara bufflar och skulle hållasnere, säger Lennart Jonsson.Lennart Jonsson ärkommunombud för SverigesIngenjörer och Civilekonomernai Göteborgsstads förvaltningar och vissakommunala bolag. Han ärtjänstledig från lokalförvaltningensedan fem år ochjobbar fackligt på heltid. Hanär utbildad brandingenjöroch har tidigare jobbat i bådeoffentlig sektor och privataföretag, bland annat som chefi räddningstjänsten i 13 år.Som kommunombud jobbarhan mycket med de lokalakollektivavtalen. Men hanär också så kallat regionaltskyddsombud och jobbar dåmot små tjänsteföretag i privatsektor.Lennart Jonsson begärdeatt ärendet kring medlemmenskulle gå till central förhandling,det vill säga att förhandlingenskulle föras mellan defackliga parterna på högre nivå.– Vi påpekade att det intehade gått rätt till, och det blevnågra hundralappar extra. Ochså skrev man in i protokolletatt han skulle få en korrektbedömning i nästa lönerevision.Men ärendet var långt ifrånöver. Efter en tid gick mannen88 INGENJÖREN 5 • 2014

FACKKLUBB GUIDENi fråga in i väggen och blevsjukskriven. Nu ville arbetsgivarensäga upp honom,och Lennart fick upplysa omatt man inte får säga upp enanställd som är sjukskriven förrehabilitering.Efter ytterligare ett halvår,när mannen hade börjatjobba igen, kom det signalerfrån hans arbetsplats ommobbning.– Det här var i samband medatt man skulle slå ihop denförvaltningen med en störreförvaltning. Som vanligt fickde anställda inte vara med ochbestämma i förväg. Det varchefen själv som pratade medden större förvaltningen. Detblev som det ofta blir sådanagånger, att de anställda blirosäkra och nervösa och iblandelaka mot varandra.Flera av de anställda tyckteatt mannen mobbade kvinnorpå jobbet, medan andraansåg att det var han som blevmobbad.– Jag pratade med Visionsskyddsombud. Hon var kvinnavilket var bra i sammanhanget.Vi krävde att arbetsgivarenskulle kalla in företagshälsovården.Arbetsgivaren villei stället lägga skulden på enenskild person, en SvartePetter. Det är svårare förledningen att se sina egna brister,så den sa nej till vårt krav.Då vände sig LennartJonsson och kollegan på Visiontill Arbetsmiljöverket ochbegärde att de skulle kalla införetagshälsovården, enligt paragraf6:6 a i Arbetsmiljölagen.Då tog företaget självkontakt med företagshälsovården,men ville inte blandain facket. Men Lennart ochhans kollega på Vision krävdeatt vara med på mötena, ochLennart Jonsson tryckte på föratt företagshälsovården skulleundersöka hela förvaltningen.Företagshälsovården gjordedjupintervjuer med medarbetarnaoch det stod snart klart attmånga på arbetsplatsen måddedåligt. Det var inte bara någonenstaka person som var orsaktill den dåliga stämningen.– Ansvaret var oklartfördelat, ledarskapet var dåligtoch det fanns en osäkerhetinför sammanslagningen,säger Lennart Jonsson. Folkundrade ju om de skulle bliövertaliga. I sådana lägen ärdet extra viktigt med empatioch psykologisk kompetenshos ledningen. Har man intedet, är man skyldig att ta hjälpav företagshälsovården.När chefen för den mindreförvaltningen sökte den nyachefspositionen, sa facketifrån.– Vi sa att hon inte var lämplig.Hon hade inte visat någotbra ledarskap. Så hon blev inteaktuell. Hon slutade och gicktill annan verksamhet.Mannen som hamnati stridens mitt blev ocksåövertalig. Han fick ett braavgångsvederlag och jobb påen annan kommun.– En vanlig konflikt ärmellan en medlem och ledningen,säger Lennart Jonsson.Då kan vi hjälpa medlemmenatt ta fram bra avgångsvederlagmed krav på rekryteringsstödefteråt, eller omplaceringinom staden. Anställda inomGöteborgs stad kan inte bliuppsagda av arbetsbrist. Dåär arbetsgivaren skyldig attförsöka omplacera, även medförtur, på annan tjänst.Med sin långa erfarenhetav fackliga frågor har LennartJonsson kunnat göra skillnadi flera lokala förhandlingar.– Här i Göteborg är detett ganska tufft klimat, menvi, Sveriges Ingenjörer ochCivilekonomerna, är de tuffastefackförbunden. Det harhänt att de lokala representanternafrån andra förbund sägeratt ”jädrans, vilken skillnaddet var på arbetsgivarensförhandlare när du var med”.STURE HENCKELStyrkan sitteri klubbenDet är den lokala klubben som ger facketdess styrka. Det säger Anders Kjellberg,professor i sociologi som har forskatmycket på de svenska fackförbunden.Varför är det så viktigt med lokala fackklubbar?– Det är genom lokal närvaro som de fackligt aktivafår veta vilka frågor som medlemmarna tyckerär viktiga att driva, och möjlighet att informera omvad som är på gång på arbetsplatsen. Enskilda fackombudhar inte samma styrka och inte heller andrakolleger att diskutera med. Ofta behöver man delaupp arbetsuppgifterna. Då krävs en klubb.Hur kan man få fler engagerade i facket?– När missnöjet med löner eller arbetsmiljö ärstort så är det ett skäl till ökat fackligt engagemang.Då gäller det att klubben tar tag i det och engagerarmedlemmarna i arbetet. Man kan till exempel tillsättaen arbetsgrupp där även de som inte formellthar fackliga uppdrag tilldelas konkreta frågor. Ensådan grupp kan vara mer eller mindre tillfällig. Detkan vara en väg in i fackligt arbete.Hur är det med de ungas intresse för facket?– Många unga har väldigt lite kunskap om kollektivavtaloch om facket men en undersökning somSCB gjorde åt LO har visat att många är beredda attta fackliga uppdrag om de bara får frågan.Vilka är de svenska fackens styrkor?– Den höga fackliga anslutningsgraden. Snittet är70 procent, och tjänstemännen ligger snarare högre.En annan styrka är väl att man inte har så hårdrivalitet, utan facken kan samarbeta sinsemellan.Industriavtalet är ett exempel på det. Men organisationsgradenhar gått ned. I mitten av 90-talet lågden på 85 procent.Vad är de svagare på?– Möjligen har de tappat en del i initiativförmågaatt få till stånd utvecklande arbeten. För ingenjörerhandlar det i hög utsträckning om att behålla kompetensenoch hänga med i utvecklingen.Hur ska facken möta globaliseringen?– Internationell konkurrens och ökade kravfrån arbetsgivarna på flexibilitet kan ge pressadearbetsplatser. Astra Zeneca lade ner och Sony Ericssonblev Sony Mobile. Där blir det koncernfackligasamarbetet allt viktigare, för att inte arbetsgivarnaska kunna spela ut anställda i olika länder motvarandra. STURE HENCKELINGENJÖREN 5 • 201489

GUIDEN FACKKLUBBFackligordlista fordummiesFackliga diskussioner ären djungel av ord. Vadbetyder de egentligen?Här är några av de vanligastefackliga termerna.STÖD. Shiva PrasadKagganti fickkonkret hjälp frånförbundet med attdra igång den nyafackklubben påSigma Connectivity.FOTO: PRIVATAKADEMIKERALLIANSEN –Organisation för förhandlingssamverkanmellan flera Sacoförbundinom kommunen ellerlandstinget.AKADEMIKERFÖRENING –Gemensam lokalförening förSaco-förbunden, främst inomprivat sektor. Inom statlig sektorofta kallad Saco-förening.TURORDNINGSLISTA –Vid nedskärningar måstearbetsgivaren upprätta enturordningslista. Den följerprincipen ”sist in först ut”.AVTALSTURLISTA – Vid nedskärningarkan arbetsgivarenibland göra upp med facketom vissa avvikelser frånturordningsreglerna.HÄNGAVTAL – Ett kollektivavtalmellan en enskild arbetsgivareoch en arbetstagarorganisation,till exempel SverigesIngenjörer, där arbetsgivarenförbinder sig att tillämpa förbundsavtaletför branschen.LÖNEBILDNING – Hela denprocess som bestämmerlönerna på arbetsmarknaden.NOMINELL LÖNEÖKNING– Hur mycket lönerna harökat utan hänsyn tagen tillinflationen. Läs mer under Magasinet/ExtramaterialBalansgång för ny klubb I ett nytt bolag måste facket gå litebalansgång. Alla jobbar stenhårt för att få igång företaget, och manvill inte bromsa tillväxten. Men inte heller bränna ut de anställda.När Sony Mobile flyttade hårdvaruutvecklingentill Tokyo 2013,startade några av de friställdaingenjörerna Sigma Connectivity, ettkonsultbolag med inriktning mot justhårdvaruutveckling. Shiva PrasadKagganti som hade suttit i fackklubbensstyrelse redan på Sony-tiden blev ordförandei den nya klubben.– Det var bara två av oss i styrelsensom var från Sony. De andra var nya ochsaknade styrelsevana. Men förbundethjälpte oss att skapa en ny klubb ochvälja styrelse. De berättade också omvilka frågor som kan bli aktuella ochhur man informerar och rekryterarmedlemmar.Shiva Prasad Kagganti fick en medlemslistafrån Sony Mobile. I dag jobbar cirkaMultinationella fackföreningarIstora multinationella europeiskaföretag har de anställda rätt att bildagränsöverskridande fackföreningar,så kallade Europeiska företagsråd. Syftet äratt skapa dialog mellan koncernledning ochfackförbund inom EU-området. Tanken är180 ingenjörer på Sigma Connectivityskontor i Lund.– Alla som jobbar här vill bygga företagoch skaffa kunder, säger han. Om någonjobbar mycket övertid, så få vi väl se hurhårt vi ska tolka skrivningarna i kollektivavtalet.Företaget kan tolka det som attvi bromsar. Det vill vi inte, men vi vill inteheller att medlemmarna bränner ut sig.Han är övertygad om fördelen med attha en lokal klubb.– Vi ser en annan sida av företaget,säger han. Arbetsgivaren behöver enmotpart för balansen. I ett konsultbolagkan det hända att man inte vågar starta enfackklubb. Man kan tro att arbetsgivareninte ska lyssna. Men vi har ett bra diskussionsklimat.STURE HENCKELockså att hindra företagsledningarna frånatt spela ut facken i de olika länderna motvarandra. I dag finns cirka 860 Europeiskaföretagsråd. De representerar cirka 15 miljoneranställda. Men många fler företagskulle kunna bilda Europeiska företagråd.90 INGENJÖREN 5 • 2014

FACKKLUBB GUIDENMånga företag saknarfackklubbÖver hälften av Sveriges Ingenjörers medlemmar saknaren lokal klubb. De allra flesta av dem jobbar på mycket småföretag, ofta med färre än tio anställda.Endast cirka 5 procent av de arbetsplatserdär Sveriges Ingenjörersmedlemmar jobbar har en fackklubb.Det handlar främst om de storaföretagen inom industrin, tjänsteföretagenoch i stat, kommun och landsting, och desvarar för cirka 36 procent av förbundetsmedlemmar.Det finns alltså väldigt många arbetsplatserdär medlemmarna är för få för attbilda en klubb. I företag med bara ett fåtalakademiker utser man ibland en kontaktperson.Cirka 4 procent av företagenhar en sådan kontaktperson. Av SverigesIngenjörers medlemmar är det ungefär 16procent som har en kontaktperson.I de allra minsta företagen, där ingenjö-ren kanske är den enda akademikern, finnsofta varken klubb eller kontaktperson. Dehär medlemmarna måste vända sig direkttill förbundskansliet när de behöver hjälp.I Sveriges Ingenjörer finns i dag cirka5 600 förtroendevalda. Ungefär 3 800 avdem är medlemmar i Sveriges Ingenjörer.Ungefär 1 800 av dem kommer från andraakademikerförbund.– Det kan låta lite rörigt, säger JohanFackt som är handläggare på SverigesIngenjörer. Men ofta består en akademikerklubbav både våra medlemmar ochmedlemmar från andra Saco-förbund. Visamarbetar över förbundsgränserna ochofta sitter ju ekonomer, jurister och andraockså i klubbstyrelsen.Antalet förtroendevalda i förbundet harlänge legat ganska konstant, men har ökatnågot de allra senaste åren, när SverigesIngenjörer ökat aktiviteten för att hjälpa tillatt skapa klubbar.Nästan alla företag med en fackklubb elleren facklig kontaktperson är också anslutnatill en arbetsgivarorganisation och har ocksåkollektivavtal. Ofta bildas fack klubbeni samband med en händelse, kanske enneddragning, en sammanslagning eller enavknoppning av företaget.– Det är väldigt olika, men det handlarändå alltid om att man vill öka sina möjligheteratt påverka på arbetsplatsen, sägerJohan Fackt.STURE HENCKELSå många har klubbEn majoritet av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer saknar en fackklubbatt vända sig till. I en del företag finns dock en facklig kontaktperson.INGEN KLUBBKLUBBKONTAKTPERSONMEDLEMMARNA. Drygt en tredjedel av alla medlemmari förbundet har en fackklubb att vända sig till.ARBETSPLATSERNA. Antalet företag utan fackklubbar ärstort, men de företagen är i regel mycket små, ofta färreän tio anställda.INGENJÖREN 5 • 201491

GUIDEN MÖTETMan lär sig förhandla”Många drar sig för att jobba fackligt. Men för Henrik Gunnarssonhar engagemanget i den lokala fackklubbsstyrelsen varit läroriktoch har i viss mån även underlättat arbetet.Henrik Gunnarsson är vice ordförandei akademiker klubben påStrålfors och lokal representanti Ljungby. Företaget startade som tryckeriför närmare hundra år sedan, men jobbari dag med logistik mot andra företag.– Att jobba fackligt handlar mycket omorganisationsförändringar och att hittalösningar som är bra både för företagetoch för de anställda. Man lär sig attförhandla, säger han.Fackklubben är ganska liten, medett femtiotal medlemmar spridda överStockholm, Malmö, Alingsås och Ljungby.Och eftersom det fackliga arbetet helt ochhållet sker på extratid, så försöker Henriksamarbeta med de andra facken på arbetsplatsen,som Unionen och Ledarna.Men det fackliga engagemanget är ocksålärorikt. Henrik sitter med i ledningsgruppenför ett av affärsområdena. Hantycker inte att det fackliga engagemangetleder till något självklart avancemangi organisationen, annat än att man får delav information på ett tidigt stadium ochatt man faktiskt kan vara med och styra.Henrik tycker att han får en helikopterblicköver hela organisationen. Han serinte bara det egna ansvaret, utan kan följahur företaget fungerar i stort. Det perspektivetunderlättar också nätverkande medandra avdelningar.– Som mellanchef ser man då tillexempel vilka avdelningar som harliknande uppgifter och hur de hareffektiviserat jobbet. Man kan lära av democh hitta nya smarta sätt att jobba ochsamarbeta mellan avdelningarna.STURE HENCKELHENRIK GUNNARSSONUtbildning: Civilingenjör i elektroteknik,Lund.Utmaning i jobbet: Att få tidenatt räcka till.Utmaning i livet: Hitta balansmellan arbete, familj och fritid.Gör om fem år: Förmodligen ärjag kvar, men vad jag gör exaktär svårare att säga.FOTO: ANNA SIMONSSON92 INGENJÖREN 5 • 2014

NALEN, REGERINGSGATAN 74. BOKNING: 08-505 292 35INGENJÖREN 5 • 201493

PolhemsprisetSveriges fi naste teknikprisHans Björklundhar tilldelats Polhemspriset 2014för kontroll- och skyddssystem för elnät”Med sina framsynta visioner och ihärdigtutvecklingsarbete har han satt Sverigeoch ABB på kartan inom elkraft och banatväg för ett helt nytt IT-system som svararupp mot de krav som ny smartare teknologiför elkraftöverföring ställer.”Priset delades ut av närings- och innovationsministerMikael Damberg under den årliga Polhemsfesten.PolhemsprisetPolhemspriset är Sveriges äldsta och finaste teknikpris. Detdelas ut av Sveriges Ingenjörer för teknisk innovation på högnivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Uppfinningenska finnas tillgänglig på den öppna marknaden ochvara konkurrenskraftig. Den ska även vara uthålligt miljövänlig.polhemspriset.se

ZOOMRUNDGÅNGMassproduktion. Med industrialismen kom massproduktionenoch masskonsumtionen. Slit och släng, vi använder grejer tills degår sönder och så köper vi nya. Priset sjunker i takt med produktionsvolymen.Spinnrocken. För någrahundra år sedan fick vienklare redskap somunderlättade och plötsligträckte tiden och orkentill en liten överproduktionsom kunde säljas.Antingen stod manpå marknaden, gickrunt i bygden ellersålde till någonstörre leverantörsom i sin tursålde vidare.1500-TALÅR 0Min grej1970Den nya industrin strävar mot anpassningefter varje kunds önskemål. Vill du haprickig mugghållare eller strykjärn i baksätetska det gå. Allt går om du betalar. Samtidigtbreder 3D-skrivarna ut sig och tar vårahemma byggen till en ny nivå. Det är inte barakakorna till jul som är hembakta utan ävenlegot. Men var det inte så det var en gång –ville du ha något fick du göra det själv?2020Tillyxat. Från början gjorde vi allt själva. Kläder, vapen, hus,leksaker. Historiskt sett var nog människan betydligt merpraktiskt lagd än vi är i dag.Kvalitet. Nej, nu vill vi ha bättre grejer och utmärka oss genom speciellasaker. Handsydda skor, egendesignade glasögonbågar. Dessutomkommer 3D-skrivarna och vi kan skriva ut våra hus, en bra fiol eller vad vibehöver i skrivaren. Tillbaka till nollpunkten.FOTO: SHUTTERSTOCKÖVERKURSSlutet på avskildhetenHur påverkasmänniskan av attrusa in i en framtidav tweetar, bloggaroch virtuella verkligheter?Tre böckertar upp frågan.Iboken The Marketplace ofAttention skriver James Websteratt vi trots dagens enormamediautbud knappast har någonstörre frihet i vår mediekonsumtionän vad vi hade när det bara fannstidningar att välja på.Michael Harris hävdar i bokenEnd of Absence att av alla deförändringar som vi genomgåri dag är den mest intressanta ocksåjust den som framtida generationerkommer att ha svårast att förstå.Avsaknaden av brist, eller brist påavskildhet, riskerar att försämramänniskans reflektionsförmåga.Den i dag gällande idén att detnya alltid är bättre, är en naivutgångspunkt, och denna neofiliföder konsumism. Det skriverNicholas Carr i boken The GlassCage. Att leva i cyberrymden ochi virtuella verkligheter kan försämramänniskans vakenhet. Men detgår att leva ett autentiskt liv ävenmed Google-glasögon – så länge vianstränger oss att verkligen varaoss själva.STURE HENCKELINGENJÖREN 5 • 201495

PATENTETNR 13352”Uppfinningen i fråga afser en s. k. velocipedhäst,hvilken trampas som en velociped, men trafvar som enhäst. Uppfinningen är af stort värde såsom fortskaffningsmedelför såväl privata som militära personer.”UPPFINNARE: E. O. Högfors från Dala, OckelboÅR: 1901.IDÉN:Det fanns enstaka bilar i Sverige år 1901, men cyklar fanns i tiotusental, och tanken var att skapa en pedaldriven hästsom kunde styras med en styrstång, ungefär som en cykel.VAD HÄNDE SEDAN:Under första världskriget 1914–1918, försvann kavalleriet nästan helt som militär gren. Så kallat mekaniseradekavalleri enheter använde bensindrivna fordon. Även i det civila tog bilen – och även cykeln – över. På senare år hardock en ny variant av mekaniska hästar sett dagens ljus. Det amerikanska robotföretaget Boston Dynamics tillverkar enmekanisk fyrfoting, kallad Big Dog. Den är tänkt att självständigt frakta förnödenheter till amerikanska förband i fält.KÄLLA: PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET96 INGENJÖREN 5 • 2014

SPAMSPAMRoligaste skämteti världenBävar du för tristessen på julafton med släkten? Härkommer räddningen som fixar festen. Vetenskapenhar gett oss världens roligaste skämt. Är du beredd?FOTO: MARIA PAVLOVADEN BRITTISKA FORSKAREN Richard Wiserman har ägnat hårtarbete åt att försöka förstå vad det är vi skrattar åt. Vad äregentligen kärnan i humor? Han har nått fram till någraintressanta slutsatser. Det roligaste djuret är enligt britternaen anka medan amerikaner skrattar åt skämt som handlar omaggressivitet.Men kanske har ändå det viktigaste bidraget frånWisermans forskning varit jakten på det roligaste skämteti världen. Han bad en miljon människor att betygsätta skämt.Tillvägagångssättet kan ifrågasättas. Och ja, det finns vetenskapligainvändningar mot metoden, men här är vinnaren.Två jägare är ute i skogen när en av dem kollapsar. Hanandas inte och ögonen är glansiga. Hans vän ringer 112 ochsäger ”Min vän är död! Vad ska jag göra?” Operatören som taremot samtalet svarar ”Ta det lugnt så hjälper jag dig. Först ochfrämst, försäkra dig om att han verkligen är död”. Det blir tysti luren och sedan hör operatören en kraftig smäll. När jägarenkommer tillbaka till telefonen säger han ”Okej, och sedan?”Fler spännande resultat från Wisermans forskningpresenteras i en nyutkommen bok av Scott Weems ”Ha! TheScience of When We Laugh And Why”.Källa: CNETKort och kär men latHur gör djur?Här kommer glädjande läsning för alla korta män,och kanske ännu mer glädjande för deras fruar. Ensociologisk studie från New York University visaratt korta män lever i mer stabila äktenskap. Degifter sig senare men äktenskapen slutar mer sällani skilsmässa. Ett annat och mer obegripligt resultatfrån studien visar att korta män utför mindre hushållsarbete.Forskarna har avstått från att försökaförklara resultatet. Låt fördomarna flöda fritt!KÄLLA: BBC NEWS MAGAZINEFOTO: CHUNG SUNG-JUNVad är det som låter boo boo på japanska, chrum chrum på polskaoch groin groin på franska? Svaret är djuret som säger nöff nöffpå svenska. Forskning om onomatopoetiska uttryck på olikaspråk visar hur olika djurens läte uppfattas i världen. En studievid Karlstads universitet visar att ljuden för små och nätta djurinnehåller fler vokaler från början av alfabetet för att symboliserahöga toner. En småfågel säger tweet tweet på engelska, tziff tziffpå hebreiska och pip pip på svenska. Enhund säger woof woof på engelska, hov hovpå turkiska och bow bow på det indoeuropeiskaspråket urdu.KÄLLA: THE GUARDIANFOTO: SHUTTERSTOCKINGENJÖREN 5 • 201497

BERGLINSILLUSTRATION: BERGLINSNÄSTA NUMMERDET ÄR RISKABELTATT TALA OM ATTFÖRUTSE FRAMTIDEN, DETFÖRSÖKER VI TONA NER”.Recorded Future’s grundare Christopher Ahlberg till Wired.Ingenjören åker till Boston för att hänga med ingenjören bakom ett av demest framgångsrika, och hemliga, svenska företagen inom data mining.Telefonen larmarVem ser om det händer en olycka när du är ensam påvägen? Ingenjörerna! Ja, i alla fall de som arbetar medappen som ringer räddingstjänsten. Ingenjören harträffat en av dem.Värd sin vikt i guld?FÖR TIO ÅR SEDAN kom större delen av ingenjörernaslönehöjning från löneglidningen. Vart tog den vägen?NÄSTA NUMMER KOMMER DEN 20 FEBRUARI98 INGENJÖREN 5 • 2014

Här kryper Sara ochförbättrar samhälletsresursutnyttjande.I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällortill el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhälletsresurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll ochföretag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpasinnen för.Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.Your energy shapes the future.

Följ oss påTips & recept • fontana.se