2/2010 Utredning om införande av ett valfrihetssystem inom ...

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 4 (29)2010-01-02Sådana förberedelser är:• Upprättande av förfrågningsunderlag.• Fastställa ersättningsmodell och storlek på ersättning till utförare.• Olika former av informationsinsatser.• Utbildningsinsatser för presumtiva externa utförare.• Omställningsarbete för egenregin• Administrativ riggning i organisationen för att kunna hantera ett valfrihetssystem.• Rutiner för uppföljning.2-10 Utredning valfrihet

UtredningsuppdragetVård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 5 (29)2010-01-02I detta avsnitts görs en redovisning av utredningsuppdraget samt hur det har fullföljts.UtredningsuppdragetUtredningsuppdraget härrör från att kommunen under våren 2009 beviljades 2 mnkr istimulansmedel från socialstyrelsen efter ansökan från vård- och omsorgsnämndenför att i ett första steg utreda om ett införande av valfrihet inom hemtjänsten samt att iett andra steg förbereda ett införande.Vård- och omsorgsnämnden beslöt 2009-05-28 att godkänna av förvaltningenupprättat förslag till direktiv för utredning om förutsättningarna för införande av ettvalfrihetssystem inom hemtjänsten.I direktiven redovisas hur utredningen skall bedrivas samt vilka punkter som skallbelysas. De punkter som särskilt skulle beaktas i utredningen var utgångspunkter förett införande, verksamheter som skall omfattas av valfrihet, konsekvenser förkommunens egenregi och administrativ hantering i kommunen vid ett införande,ersättningsmodell, krav och kvalitet i valfrihetssystemet, system för ickeval, tidpunktför ett införande och ansvarig nämnd för ett valfrihetssystem.Genomförandet av utredningenUtredningsarbetet har bedrivits av en projektledare från förvaltningens stab. Till sittstöd har projektledaren haft en arbetsgrupp av tjänstemän (hemtjänstchef, chef förmyndighetsutövning, områdeschef inom hemtjänsten, ekonom, administratör samt enrepresentant från upphandlingskontoret).En av nämnden utsedd arbetsgrupp om fem ledamöter har följt utredningen omvalfrihet. Det har skett vid 5 möten.I september genomfördes ett endagsseminarium angående valfrihetsfrågor. Deltagarei detta seminarium var förtroendevalda i vård- och omsorgsnämnden samt kommunstyrelsen,representanter för pensionärsorganisationerna, anställda i vård- ochomsorgsförvaltningen och upphandlingskontoret.Under utredningens gång har en kommunicering skett med det kommunalapensionärsrådet, olika personalgrupper samt äldreomsorgens samverkansgrupp.Projektledaren har deltagit i ett nätverk organiserat av Sveriges Kommuner ochLandsting (SKL) för kommuner som utreder om ett införande av valfrihetssystem.Utredningens strukturI denna rapport behandlas följande avsnitt:• Utredningsuppdraget• Vad innebär ett valfrihetssystem• Beskrivning av dagens hemtjänst• Demografisk utveckling för den äldre befolkningen2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 7 (29)2010-01-02Beskrivning av valfrihetssystemNedan ges en beskrivning om vad ett valfrihetssystem innebär. Beskrivningen byggerpå innehållet i den statliga utredning som gjordes beträffande valfrihetssystem inombland annat socialtjänsten. 1Kundval innebär att kommuninvånare ges möjlighet att välja individuellt riktadeinsatser. I början på 1990-talet införde några kommuner kundval inomäldreomsorgen. Fler kommuner visade intresse för modellen och år 1999 fannskundvalssystem i sex kommuner. Sedan dess har det skett en utveckling av antaletkommuner med kundvalssystem. Hösten 2007 hade 31 kommuner införtvalfrihetssystem när det gäller servicetjänster inom hemtjänsten. Av dessa hade 18också valfrihet för omvårdnadsinsatser. Inom särskilt boende hade 8 kommunervalfrihetssystemNy lag om valfrihetssystemEtt led i utvecklingen för att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner ochlandsting att införa kundvalssystem var att regeringen år 2007 tillsatte en utredning.Uppdraget var att klargöra förutsättningarna med att ge äldre och personer medfunktionsnedsättning ökad valfrihet inom vård, omsorg och service samt vad ettvalfrihetssystem skulle innebära för inflytandet hos brukarna.Utifrån utredningens betänkande överlämnade regeringen på hösten 2008 enproposition till riksdagen att en ny lag, lag om valfrihetssystem (LOV) 2 införs. Efterriksdagsbeslut trädde den nya lagen i kraft den 1 januari 2009.Lagen om valfrihetssystem reglerar vad som skall gälla för de kommuner som villkonkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare avstöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren. Valfrihetssystem enligt LOV är ettalternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kantillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och personer medfunktionsnedsättning.Vad innebär LOVSyftet med ett valfrihetssystem är att överlämna rätten att välja utförare till denenskilde brukaren. Andra syften kan vara att främja småföretagande samt att ökakonkurrensen på området för att höja kvalitén i de insatser som erbjuds. LOV tillkomsom ett alternativ, då LOU inte är utformad för brukarens individuella val eller för attunderlätta för mindre företag att vara leverantör till offentlig sektor.Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär att samtliga utförare som uppfyllerkommunens krav kan ansluta sig. Ett avtal sluts mellan utförare och kommun. Dettainnebär att upphandling enligt LOU ej behöver genomföras. I ett valfrihetssystem ärutförarna ej garanterade någon särskild volym på tjänster utan det är brukarnas valsom styr volymen. Det är brukarnas önskemål som blir utgångspunkten förverksamheten.1 Frittvalutredningen, 2008 (SOU 2008:15)2 Lag om valfrihetssystem (proposition 2008/09:29)2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 9 (29)2010-01-02Ansökan och tilldelning av kontraktDe leverantörer som vill utföra en tjänst lämnar sin ansökan till kommunen.Om kommunen bedömer att kraven i upphandlingsunderlaget uppfylls har leverantörenrätt att teckna avtal med kommunen. Till skillnad mot LOU bedöms inteanbuden enligt principen lägsta pris utan alla utförare som uppfyller uppställda kravantas i systemet. Enligt civilrättsliga grunder tecknas ett avtal mellan kommunen ochutföraren. En leverantör som inte har godkänts kan ansöka om rättelse hos allmänförvaltningsdomstol.ErsättningErsättningen skall vara konkurrensneutral. Det innebär att alla utförare får ersättningenligt samma principer. Ersättningen utgörs av en kostnad per timma och grundar sigpå egenregins kostnader för sin verksamhet. Dessutom måste ersättning för overheadkostnaderoch momskompensation tillföras externa utförare för att konkurrensneuatralitetskall uppstå. Det innebär att det inte är någon priskonkurrens mellanutförarna utan i stället en kvalitetskonkurrens.Kvalitet och uppföljningEnligt socialtjänstlagen skall insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Förutförande av uppgifterna skall det finnas personal med lämplig utbildning ocherfarenhet. Verksamhetens kvalitet skall systematiskt och fortlöpande utvecklas ochsäkras 3 . Kommunen skall därför följa upp de tjänster som utförs av så väl externautförare som kommunens egenregi. Det är myndighetens ansvar att kontrollera att allade krav som angivits i förfrågningsunderlagetSocialstyrelsen har i föreskrift 4 angivit att i varje kommun skall finnas ett ledningssystemför det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att kommunen haruppföljningsbara mål enligt SoL, att enskilda grupper och anställda ges möjlighet attvara med och utveckla och säkra kvalitén samt att kvalitetsarbetet säkras och följsupp.Några hinder mot kommunspecifika kvalitetskrav finns inte enligt valfrihetsutredningså länge kraven är i nivå med de nationella kraven i gällande rätt.InformationEnligt LOV ansvarar kommunen för att brukaren får information om valfrihetssystemetoch om samtliga utförare (inklusive egenregin) som brukaren kan väljamellan. Informationen skall vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lätttillgänglig.3 Socialtjänstlagen, 3 kap. 3 §4 Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOFS 2006:11)2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 10 (29)2010-01-02Val av utförare och ickevalsalternativDen enskilde brukaren ges möjlighet att välja utförare. Kommunen skall stödjabrukaren med information om vad valfrihet innebär och vilka utförare som finns. Idetta sammanhang får biståndshandläggarna en viktig roll.Den som inte vill välja ska kunna avstå. Brukaren blir i detta fall hänvisad till detickevalsalternativ som kommunen har valt i förväg och som beskrivs i informationsmaterialet.TilläggstjänsterTilläggstjänster är något som utföraren kan tillhandahålla. En tilläggstjänst kan varaen tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt. Detkan också vara en tjänst som brukaren vill få utförd men som inte ingår i biståndsbeslutet.Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren ochutföraren och betalas av brukaren själv.2-10 Utredning valfrihet

Dagens hemtjänstVård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 11 (29)2010-01-02Dagens hemtjänst beskrivs i detta avsnitt. En mer omfattande redovisning finns atttillgå i en av förvaltningen upprättad rapport. 5 Denna rapport har varit ett underlag iutredningens arbete.Hur beviljas hemtjänstHur hemtjänst beviljas är reglerat i riktlinjer för handläggning av ärenden enligtsocialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Nedan redovisas hur handläggningen går tillsamt regelverket kring det.UtredningEfter att ansökan har inkommit muntligt eller skriftligt görs en biståndsprövning dären utförlig sammanvägning sker av individens egna resurser och behov – en målstyrdbiståndsbedömning. Utredningen görs av en biståndshandläggare som också fattarbeslut om vilka insatser som beviljas respektive inte beviljas. När behoven ändrar sighos brukaren görs en ny målstyrd biståndsbedömning. Minst en gång var sjätte månadgörs en uppföljning.Regelverk – Vad beviljas hemtjänst tillSyftet med riktlinjerna är att säkra kommuninvånarnas rättssäkerhet, stödjahandläggarnas myndighetsfunktion i deras handläggning men också kunna användassom information.Till grund för insatserna inom äldreomsorgen skall målstyrd biståndsbedömninggöras. Syftet med detta bedömningssätt är att sätta in rätt insats i förhållande tillbehovet hos den enskilde. Ytterligare syfte är att åstadkomma en ökad livskvalitet hosbrukaren samt ett effektivare resursutnyttjande.Hjälp i hemmet ges i form av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser.Följande insatser kan bli aktuella: Städ, tvätt, inköp, post-, bank- och apoteksärenden,lunch/matdistribution, dusch/bad, tillsyn, trygghetslarm och telefontjänst. Avriktlinjerna framgår med vilken frekvens respektive insats beviljas.Vid enbart städinsats lämnas information om att privat alternativ kan erhållas samt attden enskilde kan ansöka om serviceinsatser upp till tre timmar utan biståndsprövning.VolymerNedan redovisas olika volymsiffror beträffande hemtjänstens omfattning samt dessgeografiska spridning.Ekonomisk omfattningHemtjänstverksamheten omsatte brutto 71 mnkr år 2008. För år 2009 är 73 mkrbudgeterat. Resultatet för år 2009 bedöms bli 75 mnkr. Volymmässigt sett till antal5 ”Nulägesbeskrivning beträffande hemtjänsten” – rapport från vård- och omsorgsförvaltningen 20092-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 12 (29)2010-01-02hemtjänsttimmar har service- och omvårdnadsinsatserna legat still medan antal HSL 6 -insatser har fluktuerat upp och ner de senaste åren.Antal brukareNedanstående siffror är ”färskvara” och varierar från dag till dag. De ger dock enuppfattning om omfattningen beträffande antalet brukare.Antal brukare fördelade på de olika geografiska områdena enligt följande (1/11-09):• Centrum, 71• Kamelen 44• Norr, 74• Öster 104• Söder (inkl Forssjö och Strångsjö), 43 7 Katrineholms tätort 500• Nävertorp, 68• Igelkotten, 73• Pantern, 23• Valla-Sköldinge, 45• Björkvik, 26 Landsorten, 94• Julita-Bie, 23ÅldersfördelningÅldersfördelningen för brukare över 65 år är följande enligt inrapporterad statistik tillsocialstyrelsen (31 december 2008) (exklusive servicehusen Igelkotten och Pantern):65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år Summa57 49 98 158 94 456Antal beviljade hemtjänsttimmarAntal personer 65 år – w som var beviljade hemtjänst den 31 december 2008fördelade efter antal hemtjänsttimmar per månad. (exklusive servicehusen Igelkottenoch Pantern):1-9 10-25 26-49 50-79 80-119 Uppgift Summatim tim tim tim tim saknasAntal brukare 114 88 111 54 6 83 456Typ av biståndsinsatsBiståndet kan kategoriseras i tre olika former av insatser.• Servicetjänster (telefontjänst, inköp, bank och post, städning, tvätt, matdistribution)som sysselsätter 26 årsarbetare.6 HSL7 I Söder ingår enstaka brukare från Forssjö och Strångsjö2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 13 (29)2010-01-02• Omvårdnad (olika former av hjälp och stöd till den enskilde brukaren i denneshem) som sysselsätter 72 årsarbetare.• HSL-insatser (delegerad hälso- och sjukvård som provtagning, sårbehandling,läkemedelshantering, kateterbehandling, kompressionsbehandling) somsysselsätter 34 årsarbetare.Till ovanstående tillkommer kringtid och dubbelbemanning som ej finns med ibiståndsbeslutet. Sammanlagt är 154 årsarbetare sysselsatta i hemtjänsten.Socialstyrelsen har under 2009 utkommit med en ny föreskrift 8 angående om enhälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det kan komma innebärabehov av handräckning som biståndsinsats från hemtjänsten och därmed påverkabehovet av hemtjänsttimmar.Utförda timmarIdag används ett IT-baserat planeringssystem (TES) med insatsregistrering som skallmäta utförda timmar. Beslut om införande av TES togs under 2008. Införandet ärgjort och insatsregistrering är igång i alla hemtjänstgrupper. Registrering görs meddosor och överförs via trygghetstelefon till databas.Uttag av statistik har börjat ske under 2009 i alla hemtjänstområden.Men det bör betonas att systemet fortfarande befinner sig i ett inkörningsskede i vissadistrikt. Den uttagna statistiken på utförd tid är därför inte ännu tillförlitligt. Det gårinte ännu att dra slutsatser utifrån statistiken beträffande utförd tid men under 2010skall det bli möjligt.Kvalitet och uppföljningNär det gäller bedömningen av hur verksamheten fungerar så har följande kvalitetsundersökningargenomförts:• Kvalitetsbarometern genomförs vartannat år och är en kvantitativ totalundersökningmed datainsamling genom en skriftlig enkät. Senast genomfördenkät hösten 2009.• Nationell brukarundersökning. Socialstyrelsen har i uppdrag att göra årliganationella brukarundersökningar för att ur brukares perspektiv följa upp kvaliténinom vården och omsorgen om äldre. En första enkät genomfördes år 2008.• Katrineholms kommun har ingått i ett jämförelseprojekt (Mellannyckeln) kringhemtjänsten. I detta projekt har bland annat personalkontinuiteten jämförts mellan10 kommuner.• För vård- och omsorgsförvaltningen finns en synpunktshantering, vilken rör allaverksamheter och även hemtjänsten.• En avvikelsehantering finns som berör hemtjänsten.• En kvalitetsuppföljning av kommunaliserad hemsjukvård i Sörmland kommer attgenomföras under 2013 och löpande på grund av skatteväxlingen för hemsjukvårdeni Sörmland.I ovannämnda kvalitetsundersökningar får hemtjänsten sett ur ett helhetsperspektiv etthögt betyg. Brukarna är nöjda med den insats de får. Vidare får personalens be-8 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6)2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 14 (29)2010-01-02mötande höga nöjdhetssiffror. Men lägre nöjdhetssiffror får personalkontinuiteten hosbrukarna, informationen till brukarna om insatserna samt möjligheterna till inflytandeför brukarna beträffande insatsernas omfattning och utformning. Dessa punkter tillhörde förbättringsområden som behöver bearbetas och utvecklas.När det gäller avvikelsehanteringen rapporterades 2008 1211 avvikelser inomhemtjänsten. Det är främst fall- och läkemedelshantering som hittills varit föremål förrapportering. Framöver kan andra avvikelseorsaker bli mer frekvent förekommande.Rutiner för förebyggande åtgärder och behandling av undernäring hos äldre är underinförande. Vård- och omsorgsförvaltningen avser att ansluta sig till ett centraltkvalitetsregister (benämnt Senior Alert) beträffande fall, nutrition och liggsår.Det finns för riket ett central register för palliativ vård som vård- ochomsorgsförvaltningen är ansluten till.Organisation och styrningI detta avsnitt beskrivs hur hemtjänstens utförarverksamhet styrs och är organiserad.StyrdokumentStyrdokument av övergripande karaktär beträffande verksamhetsinriktningen är• Vård- och omsorgsnämndens övergripande planering med budget samt mål ochuppdrag• Äldreomsorgsplanen antagen av kommunfullmäktige 2006I äldreomsorgsplanen finns följande styrsignaler för hemtjänstverksamheten:- De äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt- Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov, vara av godkvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.- Äldreomsorgen skall eftersträva att den enskilde känner sig trygg med denomvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att så långt möjligtkunna bo kvar i det egna hemmet.Andra verksamhetsstyrdokument är lokala verksamhetsplaner och de tidigare nämndariktlinjerna för biståndshandläggning. Sedan finns ett antal riktlinjer och rutiner inomområden som arbetsmiljö, ekonomi, personal och avvikelsehantering. Även dessa äratt betrakta som styrdokument.ResursfördelningssystemetVarje månad sker en fördelning av ekonomiska resurser till områdena utifråninrapporterat behov. Inrapporteringen sker på en av förvaltningen fastställd blankettdär områdets behov av schablontimmar finns framräknat av områdeschefen.Fördelningen av ekonomiska resurser gör förvaltningens ekonomienhet utifrån ettcentral konto som består av anslaget för hemtjänsten.2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 15 (29)2010-01-02PlaneringssystemMed start hösten 2008 infördes ett IT-baserat planeringssystem med insatsregistreringinom hemtjänsten för att åstadkomma en bättre planering och uppföljning avresursnyttjandet.OrganisationInom hemtjänstverksamheten finns 185 anställda och omräknat till årsarbetare 154(siffrorna avser juli 2009). I Katrineholms tätort är hemtjänsten organiserad i 4geografiska distrikt. Varje distrikt utgör en resultatenhet, som leds av en områdeschef.På landsbygden är hemtjänsten knuten till befintliga vårdboenden.Av de anställda har 90 % relevant utbildning och arbetar som undersköterskor.Övriga är vårdbiträden. I verksamheten finns 13 män anställda.Pågående utvecklingsarbeteI en av förvaltningen upprättad rapport 9 beskrivs pågående utvecklingsarbete inomhemtjänsten. Nedan redovisas i punktform detta utvecklingsarbete:• Kommunalisering av hemsjukvård från 2010.• Pågår ett införande av ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterandearbetssätt inom hemtjänsten.• Ett mobilt demensteam, som skall kunna vara till stöd för hemtjänsten, harstartats.• Nämnden har beslutat om en handlingsplan beträffande äldre utlandsföddas behovav äldreomsorg. Ett projektarbete pågår med att förverkliga handlingsplanen.• Teknik i vården. Med stöd av eu-medel pågår för närvarande ett medicinteknisktprojekt på Lövåsen. I detta projekt handlar det om att identifiera teknik somstödjer äldre och bidrar till högre livskvalitet (ger den enskilde möjligheter till ettgott vardagsliv och goda förutsättningar för ett meningsfullt liv i gemenskap medandra). Framsteg i detta projekt kan användas och få betydelse i hemtjänsten.• Salutogent (hälsobefrämjande) arbetssätt. En utvecklingsprocess pågår inomhemtjänsten angående införande av det salutogena synsättet. Detta kommer påsikt att påverka arbetssättet inom hemtjänsten.9 ”Hemtjänstens framtida uppdrag” – rapport från vård- och omsorgsförvaltningen, 20092-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 16 (29)2010-01-02Demografisk utveckling för den äldre befolkningenI nedanstående tabell redovisas den förväntade åldersutvecklingen för de äldre i vårkommun. Tabellen är hämtad från material som har förekommit i årets budgetarbete.Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 202065-69 år 1763 1907 2083 2160 2222 2259 2256 2165 2158 2133 2120 2069 207270-74 år 1416 1421 1419 1457 1553 1674 1805 1966 2040 2101 2137 2136 205775-79 år 1287 1281 1256 1297 1294 1272 1282 1285 1325 1414 1523 1642 178580-84 år 1040 1043 1054 1029 1009 1021 1020 1006 1041 1042 1029 1042 104985-89 år 743 749 737 701 697 683 688 700 684 672 681 684 68090-94 år 274 264 280 311 316 327 326 322 309 309 304 308 31595 år - 68 74 78 79 82 78 77 83 93 94 95 94 9500- w 32207 32224 32213 32180 32140 32101 32054 32018 31994 31978 31968 31963 31961Fram till 2015 sker en befolkningsökning i åldersgruppen 65-79 år. Under åren 2015-2020 planar befolkningstalet ut med en ökning i skiktet 75-79 år. I åldersgruppen 80år och äldre sker inga större förändringar beträffande befolkningsantalet fram till år2020. Efter 2020 inträffar större befolkningsförändringar i denna åldersgrupp.Behovet av hemtjänst uppträder vanligen hos gruppen 80 år och äldre. Då dennagrupp inte ökar befolkningsmässigt så kommer inte heller antalet brukare att öka framtill år 2020.2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 17 (29)2010-01-02Erfarenheter av valfrihetssystemI detta avsnitt redovisas en lägesbeskrivning kring införandet av valfrihetssystem iriket inom socialtjänstens område samt några generella erfarenheter från andrakommuner av valfrihetssystem inom hemtjänsten.LägesbeskrivningSocialstyrelsen genomförde under hösten 2009 en enkät till de kommuner sombeviljats stimulansbidrag för att utreda eller utveckla ett valfrihetssystem. Utifrånsocialstyrelsens sammanställning av enkäten 10 framgår det att 207 kommuner harbeviljats stimulansmedel. Ytterligare kommuner står på kö för erhållande avstimulansmedel.Av de 207 kommunerna har 83 fattat beslut om att införa valfrihetssystem medan 5kommuner har beslutat att avstå från att införa valfrihetssystem. Resterandekommuner utreder fortfarande frågan. Ett stort antal kommuner avser att ta beslut ifrågan under första halvåret 2010.Flertalet kommuner avser att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten. Ungefärhälften av kommunerna planerar att enbart ha valfrihetssystem för biståndsbedömdaserviceinsatser i hemtjänsten medan övriga även låter valfriheten omfattaomvårdnadsinsatser. I 25 kommuner planeras även hemsjukvård ingå.35 kommunerkommer att låta valfrihetssystemet även omfatta avlastning och 11 kommuner ledsagning.3 kommuner planerar att låta anhörigstöd ingå i valfrihetssystemet.Generella erfarenheterKundvalssystem inom äldreomsorgen infördes redan i början av 1990-talet i någrakommuner. År 2007 hade ett trettiotal kommuner någon form av kundvalssystem iäldreomsorgen. Vanligast förekommande har varit valfrihet i hemtjänsten.Erfarenheterna av valfrihet enligt LOV är hittills begränsade eftersom lagen trädde ikraft 2009-01-01. Tidigare kundvalssystem har varit inrättade enligt LOU med deförutsättningar och begränsningar som funnits enligt detta regelverk.Trots detta är det intressant att ta del av studier som Frittvalutredningen genomfördeav kommuner som tillämpar kundvalssystem. I de flesta kommunerna hade det varitpolitisk enighet om att införa fritt val. Ekonomiska motiv hade inte varit styrande förett införande. Motiv hade varit konkurrensprövning, att utveckla verksamheten, ökavalfriheten och inflytandet för brukaren samt att stimulera utvecklingen av företagande.I de undersökta kommunerna har kundvalssystem påverkat den kommunalahemtjänstverksamheten och satt press på egenregin att se över sin egen verksamhetutifrån kvalitet, kostnader och effektivitet.10 Socialstyrelsen, dec 2009, ”Stimulansbidrag valfrihetssystem – andra uppföljningen”2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 18 (29)2010-01-02I en studie 11 som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort i kommunersom har infört kundvalssystem så har effekten på organisationen blivit liten. Denpolitiska organisationen har inte ändrats till följd av kundvalssystemet. Ansvaret haroftast lagts på facknämnderna. Konsekvenserna för tjänstemannasidan har inte hellerblivit särskilt stora. Visst merarbete har uppstått kring upphandling och uppföljningsamt utbetalning av ersättning till externa utförare.I den tidigare nämnda uppföljningen som socialstyrelsen genomfört finns en redovisningav vilka knäckfrågor som kommunerna brottas med i samband med utredningeller införande av valfrihetssystem. De mest frekventa knäckfrågorna är:• ekonomiska konsekvenser• ersättningsnivåer• anpassning av administrativa systemFrågor, som socialstyrelsen bedömer kommer bli mer frekventa för kommunernaframöver, när de hamnar i ett införandeskede är utformning av förfrågningsunderlagoch hur lokala utförare skall engageras in valfrihetssystemet.11 Att utveckla valfriheten – En studie av styrning och organisation i fem kommuner medvalfrihetssystem, SKL (2008)2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 19 (29)2010-01-02Utredningens bedömning och förslag angående införandeav valfrihetNedan följer utredningens bedömning och förslag angående införande av fritt val avutförare inom hemtjänsten. Fortsättningsvis benämns det valfrihet. Under arbetetsgång har tjänstemannagruppen diskuterat och stämt av utredningen med den politiskaarbetsgruppen.Utgångspunkter för ett införande av valfrihet inom äldreomsorgenBrukarna har ett sort förtroende för hemtjänsten och är nöjda med dess insatser, vilkethar konstaterats i de kvalitetsundersökningar som har gjorts. Lägre nöjdhetssiffrorerhåller dock variabler som personalkontinuiteten, informationen till brukarna samtbrukarnas möjlighet till inflytande över insatsen.Ett av förbättringsområdena för hemtjänsten är att utveckla brukarens möjlighet tillinflytande över sin egen beviljade insats. Ett sätt att utveckla ett ökat inflytande är attöverlämna valet av utförare av hemtjänst till den enskilde brukaren. Utifrån detta skälföreslås att fritt val av utförare inom hemtjänsten införs.Ytterligare ett sätt att öka delaktigheten, som kommer att utredas i vår kommun, är attvidga den enskilde brukarens bestämmande över vilka insatser beviljad hemtjänstskall användas till.Ytterligare följande motiv finns för ett införande av valfrihet inom hemtjänsten i vårkommun:• Valfriheten förväntas ge en bättre kvalitet i verksamheten – både i den externaoch interna verksamheten. En kvalitetskonkurrens åstadkommes.• Valfriheten kan användas för att utveckla och gynna det lokala småföretagandet.• Valfriheten förväntas leda till att det blir mer tid hemma hos brukarna.Utredningens förslag: Ett system för fritt val av utförareinom äldreomsorgens hemtjänst införs.Verksamheter som skall omfattas av valfrihetNämnden har i sina direktiv uttalat att det är hemtjänsten som skall utredas om denskall bli föremål för valfrihet. Dock har inte nämnden i sina direktiv beslutat om vilkaverksamheter i hemtjänsten som skall omfattas av valfrihet.Hemtjänsten omfattar tre olika verksamheter:• Serviceinsatser• Omvårdnadsinsatser• HSL 12 -insatser12 HSL = Hälso- och sjukvårdslagen2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 20 (29)2010-01-02Följande för- och nackdelar finns med valfrihet för service- respektiveomvårdnadsinsatser.Verksamhet Fördelar (+) Nackdelar (-)Serviceinsatser • Okompliceradverksamhet att startamed.• Kan passa småföretagareatt starta med.• Enkel kriteriebedömningvid anlitande av externutförare.• Inga omfattandedokumentationskrav.Omvårdnad ochHSL-insatser samtserviceinsatser• Tillräckligt volym förflera utförare ochdärmed grund förkvalitetskonkurrens.• Samma utförare föromvårdnad, HSLinsatseroch serviceinsatserhos en brukare.• För liten verksamhet för att getillräckligt underlag för flerautförare.• Vid enbart serviceinsatser riskför olika utförare hos brukaremed behov av både serviceochomvårdnadsinsatser.• Omfattande administration föratt hantera en verksamhet medliten omfattning.• Svårt för småföretagare attklara hela detta spektra medtanke på kvalitets- ochkompetensaspekter. Passarbättre för stora utförare.• Omfattande dokumentionshantering.• Hur hantera gränssnitt motsjukvård och rehabilitering.I arbetet med utredningen har förts en diskussion om hur ”villiga” våra brukarekommer att vara att byta utförare från kommunens hemtjänst till ett externt företag.Det är en svårbedömbar fråga som ytterst bottnar i brukarnas egna val. Utredningenhar tagit del av erfarenheter från kommuner som infört valfrihet och utifrån detta gjorten bedömning. Sveriges Kommuner Landsting har sammanställt uppgifter från år2008 angående antalet och andelen privata utförare i hemtjänsten i kommuner medvalfrihetssystem. Både antalet och andelen privata utförare är störst i Stockholmsområdet.Här finns andelar från 50-94 %. I övriga kommuner i riket har de privatautförarna andelar på mellan 5-25 %. I några av de övriga större kommunerna har deprivata utförarna andelar kring 50 %.Utifrån ovanstående redovisning är det realistiskt att bedöma att det tar tid för enextern utförare att etablera sig samt att en mindre del av brukarna väljer externutförare. I Katrineholm bedöms 10-15 % av brukarna inom en tvåårsperiod valt enextern utförareMed ovanstående utgångsläge har den bedömningen gjorts att det blir för småvolymer att enbart låta hemtjänstens serviceinsatser omfattas av valfrihet. I tidigareavsnitt angående nulägesbeskrivning av hemtjänsten redovisas omfattningen på deolika verksamheterna. I serviceinsatser sysselsätts 26 årsarbetare vilket medovannämnda resonemang om brukarnas framtida val skulle ge underlag för ett mindre2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 21 (29)2010-01-02företag med några anställda. Detta leder inte till de syften som satts upp att åstadkommaen kvalitetskonkurrens och stimulera småföretagande.Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i en sammanställning (aug 2009)att 40 kommuner har infört valfrihet. I 33 av kommunerna gäller både service- ochomvårdnadsinsatser. Resterande 7 kommuner har valfrihet beträffande serviceinsatser.4 av kommunerna har endast privata utförare för serviceinsatserna.Utredningens bedömning är att skall ett tillräckligt underlag kunna erbjudas externautförare och en tillräcklig kvalitetskonkurrens kunna åstadkommas behöver helahemtjänsten bli föremål för valfrihet. Detta innebär hemtjänstens service-, omvårdnads-och HSL-insatser omfattas av valfrihet. Däremot kommer inte verksamhetersom nattpatrull och larm att beröras av valfrihet.Valfrihetssystemet skall även konstrueras på det sättet att både småföretagare ochstörre företagare kan attraheras att anmäla sitt intresse för uppdrag. För småföretagarekan det vara svårt att ta ett uppdrag som omfattar hela hemtjänsten med tanke påbland annat kompetensfrågor. Därför skall det vara möjligt att enbart kunna välja endel av hemtjänstens verksamheter, till exempel serviceinsatser. För andra företagetkan valet bli att erbjuda ett åtagande på hela hemtjänsten. Valfriheten skall omfattahela kommunen.Utredningens förslag : Valfrihetssystemet skall omfatta hemtjänstensservice-, omvårdnads- och HSL-insatser i hela kommunen. Externa företagerbjuds möjlighet anmäla sitt intresse för att utföra del av eller helahemtjänsten. Valfrihetssystemet skall gälla hela kommunen.Ersättningsmodell i vår kommunBeträffande ersättningarna till utförarna av hemtjänst har två olika frågor berörts. Denena frågan handlar om vilken ersättningsmodell som skall väljas samt vilket värde påtjänsten som skall betalas till en utförare.De kommuner, som hittills har infört ett valfrihetssystem, har valt följandeersättningsmodeller:• Ersättning utifrån biståndsbedömd tid• Ersättning utifrån utförd tidNågra kommuner ersätter utifrån utförda aktiviteter, vilket är en variant på modellenutförd tid.Bedömningen är att den modell som skall väljas är att ersättning skall betalas utifrånutförd tid. Om modellen med biståndsbedömd tid väljs är risken att utföraren kanskaffa sig rationaliserings- och vinstutrymme som kommunen får betala för.När det gäller värdet på tjänsten (ersättning per hemtjänsttimma) som kommunen ärberedd att betala måste det beaktas att priset sätts rätt då ingen priskonkurrens förekommer.Priset skall vara rätt utifrån att en utförare ekonomiskt kan driva runt sin2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 22 (29)2010-01-02verksamhet men också utifrån att inga överpriser skall sättas. Ytterligare ram förprissättningen är kommunens kostnader för verksamheten.Under utredningens gång har det genomförts ett arbete med att både för externautförare och egenregin räkna fram ett hållbart och försvarbart värde. Från vårkommun har en ekonom deltagit i en så kallad räknestuga som Sveriges Kommuneroch Landsting (SKL) har anordnat. Ett antal kommuner har under ledning av tvåexperter genomfört ett räknearbete kring vilka kostnader som skall ingå i enhemtjänsttimma. En slutrapport och en modell utifrån detta arbete är underpublicering. Det finns en idé om vilket pris som skall betalas för utförd insats i vårkommun men ytterligare bearbetning behöver ske i detta avseende.I utredningen har också förts en diskussion om behovet av att ha olikaersättningsbelopp för serviceinsatser och omvårdnadsinsatser samt också endifferentiering mellan tätort och landsbygd.Utredningens förslag: Betalning för hemtjänsttimma ersätts utifrån utfördtid. Timbeloppet utreds vidare i samband med förberedelserna för ettinförande.Krav på utförarnaKommunen bestämmer vilka krav som skall gälla för att en leverantör skall bli godkändatt leverera tjänster i valfrihetssystemet och vilka krav som skall gälla underavtalstiden. Dessa krav måste bestämmas innan valfrihetssystemet går igång ochleverantörer släpps in i det. Kraven för att bli godkänd som leverantör i ettvalfrihetssystem skall anges i ett förfrågningsunderlag. Sveriges Kommuners ochLandstings (SKL) råd 13 är att vara klar och tydlig när kommunen formulerar sinakrav.Det blir två olika slags krav som ställs på utföraren• Krav som följer av lag eller annan författning.• Krav som kommunen bestämmer skall gälla för tjänsten.Utredningen har närmare studerat ett antal villkorsbeskrivningar från kommuner somär igång med valfrihet inom hemtjänsten. I detta skede av arbete har dock ingendetaljerad villkorsbeskrivning tagits fram utan det tillhör förberedelsearbetet inför enstart av valfrihetssystemet. Detta blir en av de viktigare förberedelserna.Hur skall ickeval organiserasDen enskilde brukaren ges en möjlighet att välja utförare. Kommunen skall stödjabrukaren med information om vad valfrihet innebär och vilka utförare som finns.13 SKL:s skrift ”Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna”2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 23 (29)2010-01-02Den som inte vill välja ska kunna avstå. Brukaren blir i detta fall hänvisad till detickevalsalternativ som kommunen har valt i förväg och som beskrivs i informationsmaterialet.Hittills har ickevalet i valfrihetskommunerna organiserats på det sättet att kommunensegen hemtjänst tagit hand om det. Dock börjar en tendens uppträda att kommunernagår mot turordning eller upphandling.Utredningen bedömer att turordning är ett bra alternativ om man vill möjliggöra förföretag att etablera sig. Det finns dock en komplikation med detta som hänger ihopmed företagets storlek. Ett mindre företag, som bara tecknat avtal för servicetjänster,kan inte ta ickevals brukare som är i behov av omvårdnads- och HSL-insatser. Fråganbehöver närmare penetreras i samband med förberedelsearbetet inför en start avvalfrihetssystemet.Ansvarig nämnd för valfrihetssystemetI samband med beslut om att införa ett valfrihetssystem måste kommunfullmäktigebestämma vilken nämnd som ansvarar för systemet. Vad som ingår i ansvaret skadefinieras i nämndens reglemente.I de kommuner, som infört valfrihet, är det vanligast att vård- och omsorgsnämndeller liknande som har ansvaret för ett valfrihetssystem.Utredningens förslag: Vård- och omsorgsnämnden får ansvaret för valfrihetssystemetinom hemtjänst. Nämndens reglemente kompletteras meddenna uppgift.Tidpunkt för införandeOm kommunfullmäktige beslutar om ett införande av valfrihet så behövs enförberedelsetid mellan beslut och tidpunkt för start. Under denna tid skall olikaförberedelser genomföras (se närmare avsnittet Förberedelser inför ett införande).Det är också önskvärt att förberedelserna synkroniseras med ett införande avrambeslut, det vill säga ökade möjligheter för brukarna att bestämma över vadbeviljad till skall användas till. Utifrån behovet av tillräcklig förberedelsetid bedömsett lämpligt införandedatum vara den 1 januari 2011.Utredningens förslag: Valfrihetssystem inom hemtjänsteninföres från och med den 1 januari 2011.2-10 Utredning valfrihet

KonsekvensanalysVård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 24 (29)2010-01-02I detta avsnitt görs en konsekvensanalys av vad ett införande av ett valfrihetssysteminnebär. Följande punkter kommer att belysas:• Brukarna• Egenregin• Gränssnitt• Uppföljning• Villkor för utförare• Resursfördelning• Ekonomiska konsekvenserBrukarnaMålet med att införa ett valfrihetssystem är att erbjuda brukarna en möjlighet attsjälva kunna välja utförare. Något tvång att byta nuvarande utförare i form avkommunens hemtjänst eller att göra val vid ny hemtjänst finns inte. Rutiner för hurickeval skall hanteras kommer att tas fram.Om många utförare anmäler sig kan det bli svårt för brukarna att välja utförare. En avSocialstyrelsen gjord studie 14 visar att brukarna anser att valet är förenat medsvårigheter. Brukarna menar att det kan vara svårt att bedöma vad som skiljer de olikautförarna åt. Här kommer informationsmaterialet att spela en viktig roll. Enligtlagstiftningen skall informationen vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig ochlättillgänglig. Detta blir en av de viktiga förberedelserna vid ett införande av valfrihet.Erfarenheter från kommuner som har infört valfrihetssystem visar att det tar tid innanvalfriheten fått en genomslagskraft hos brukarna. Det kan vara en process på flera år.Enligt gjorda erfarenheter använder nya brukare i högre utsträckning än befintligabrukare möjligheten att göra ett aktivt val av utförare.Ett införande av valfrihet påverkar inte avgiften för brukaren utan den blir densammasom tidigareEgenreginEtt införande av valfrihet innebär ett konkurrensförhållande för den kommunalahemtjänsten. Det leder till ett behov för den kommunala hemtjänsten att förbereda siginför denna situation. Det är viktigt att den kommunala hemtjänsten i dettasammanhang ser över sin organisation, bemanning, schemaläggning, arbetsmetodikoch system för kvalitetssäkring.En konsekvens kan bli personalminskningar. Omfattningen går inte att bedöma idagutan är beroende av vilka val av utförare som brukarna gör. Ett räkneexempel kandock göras. Hemtjänsten sysselsätter 154 årsarbetare. Om hela hemtjänsten blirföremål för valfrihet och 15% av brukarna väljer andra utförare än hemtjänstens egenregiså innebär det att egenregin måste minska sin verksamhet med drygt 20 års-14 Att välja hemtjänst, Socialstyrelsen (2004)2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 25 (29)2010-01-02arbetare. Enligt utredningens bedömning är detta en situation som inte inträffaromedelbart utan på ett par års sikt.GränssnittOm externa utförare kommer in i hemtjänsten kommer nya gränssnitt att uppstå motverksamheter som finns i både kommunal och landstingsregi. Exempel på sådanaverksamheter är larmen, nattpatrullen, rehabiliteringen och hemsjukvården. Iinförandearbetet måste nya vägar sökas för att få till stånd ett samspel mellanutförarna och ovannämnda verksamheter.UppföljningInförandet av ett valfrihetssystem kommer att kräva en noggrann uppföljning avutförda insatser både när det kvalitet och volymer.Behov kommer att finnas att från kommunens sida följa upp hur utförarna fullföljersitt uppdrag inom hemtjänsten. Detta gäller både externa utförare och kommunensegen hemtjänst. Kvalitetsuppföljningen kan till exempel bestå av att se efter huruppställda kompetenskrav uppfylls samt enkäter till brukarna hur de uppleverutförarnas insatser.I utredningen föreslås att anordnarna av hemtjänst skall få betalt för utförd tid. Dettakommer att ställa krav på en tillförlitlig registrering av den utförda tiden hemma hosbrukarna. Det är denna registrerade tid som kommer att ligga till grund förkommunens utbetalning av ersättning till utförarna. Inom hemtjänsten prövas ettelektroniskt registreringssystem, där registrering görs med dosor och överförs viatrygghetstelefon till databas. Förutom att få ett underlag för betalning av ersättning fårkommunen också en bild av hur beviljad tid omsätts i utförd tid. I samband medinförandet av valfrihet måste ett registreringssystem vara utvecklat och fungera.Användandet av ett sådant registreringssystem kan komma att tillhöra ett av kraven ikommunens upphandlingsunderlag.Uppföljningen av kvaliteten behöver knytas in i förvaltningens kvalitetsarbete. Ensärskilt tilldelad personalresurs behöver avsättas för detta. Hanteringen aversättningar till utförarna bedöms innebära mer ekonomiadministrativt arbete.Villkor för utförareInnan ett införande av valfrihet kan ske måste kommunen göra i ordning ett förfrågningsunderlag.Av förfrågningsunderlaget skall framgå vilka krav kommunenställer på tjänsten och på leverantören under avtalstiden. Kraven i avtalen skall vararelevanta för tjänsten. De måste vara konkret uttryckta och uppföljningsbara.Utredningen har tagit del av exempel på förfrågningsunderlag som finns publiceradepå Kammarkollegiets hemsida. Dessa förfrågningsunderlag är både omfattande ochdetaljerade i sitt kravställande. Den reflektion som vi gjort i utredningen är att detmåste vara svårt för en småföretagare att besvara ett sådant förfrågningsunderlag.2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 26 (29)2010-01-02Ett av syftena för införande av valfrihet i vår kommun är att gynna småföretagande.Ett alltför omfattande förfrågningsunderlag kan ge motsatt effekt och fåsmåföretagare att avstå från att ansöka.Det är en balansgång i detta. Underlagen får inte heller bli utslätande och kravlösa såatt inte en ordentlig uppföljning kan ske. Utredningen vill uppmärksamma behovet avatt i kommunen föra en diskussion om förfrågningsunderlagens omfattning ochinnehåll så att en balans kan åstadkommas mellan nödvändiga kvalitetskrav ochutförarnas möjlighet att besvara ett sådant underlag.ResursfördelningVarje månad sker en fördelning av ekonomiska resurser till hemtjänstområdenautifrån inrapporterat behov. Inrapporteringen sker på en av förvaltningen fastställdblankett där områdets behov av schablontimmar finns framräknat av områdeschefen.Fördelningen av ekonomiska resurser gör förvaltningens ekonomienhet utifrån ettcentral konto som består av anslaget för hemtjänsten.Utredningens bedömning är att en genomgång och prövning bör ske av nuvaranderesursfördelningssystem så att det synkroniserar på ett bra sätt mot det system förersättning till utförare som kommer att införas i samband med att valfrihetssystemetträder i kraft.Ekonomiska konsekvenserEn PENG-analys 15 har genomförts angående nyttan av att införa ett valfrihetssystem.I denna analys redovisades de kostnader som uppstår vid ett införande.En av de större identifierade kostnaderna hänger ihop med hur kommunens egenhemtjänst står sig i konkurrensen med externa utförare. Om ett antal brukare väljer enannan utförare än kommunens egenregi så kommer den kommunala hemtjänstenbehöva ställa om sin organisation och bemanning. I denna situation kan behov avomställningskostnader rörande personal komma att uppträda. Denna kostnad är avengångskaraktär.Andra kostnader av engångskaraktär är upphandling, driftsättning och utbildning inya IT-system som skall stödja valfrihetssystemet.Ovan har pekats på behovet av personell förstärkning i förvaltningens administrationmed tanke på uppföljningen av kvalitet och utbetalningen av ersättningar till utförare.En slutsats i PENG-analysen är att de löpande kostnaderna som är förknippade meddenna förändring efter nyttoperioden är mycket låga. Frittvalutredningen harkonstaterat att de kommuner som har infört kundvalssystem inte uppfattar attvalfriheten inneburit några negativa ekonomiska konsekvenser.15 PENG-analys angående införande av valfrihetssystem inom hemtjänsten – rapport från vård- ochomsorgsförvaltningen 20092-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 27 (29)2010-01-02Förberedelser inför starten av ett valfrihetssystemI det följande redovisas de förberedelseinsatser som måste göras inför starten avvalfrihetssystemet. Arbetet med förberedelserna finansieras med ett stimulansbidragfrån socialstyrelsen. Kommunen beviljades i mars i år 2 mnkr i stimulansbidrag föratt under dels 2009 utreda förutsättningar för ett införande av valfrihet dels förberedaett införande under 2010. För förberedelsearbetet under 2010 skall 1,3 mnkranvändas. Om kommunen beslutar sig för att inte införa valfrihet skall 1,3 mnkrbetalas tillbaka till socialstyrelsen.Upprättande av förfrågningsunderlagInnan valfrihetssystemet går igång måste kommunen upprätta ett förfrågningsunderlagsom skall publiceras på Kammarkollegiets hemsida. I förfrågningsunderlagetskall redovisas vilka krav som skall gälla för att en leverantör skall bligodkänd att leverera tjänster i valfrihetssystemet och vilka krav som skall gälla underavtalstiden.Det blir två olika slags krav som ställs på utföraren• Krav som följer av lag eller annan författning.• Krav som kommunen bestämmer skall gälla för tjänsten.Förfrågningsunderlaget skall innehålla följande huvudpunkter:• Uppdragsbeskrivning• Administrativa föreskrifter• Krav på utförare• Kommersiella villkorErsättningssystemUnder utredningen har ett arbete påbörjats med att utveckla vilken ersättningsmodellsom skall tillämpas samt storleken på den ersättning som skall betalas till externautförare. Detta arbete måste slutföras innan ett igångsättande då det skall framgå iförfrågningsunderlaget vilken ersättning som betalas.InformationsinsatserInför starten av valfrihetssystemet behöver olika informationsinsatser genomföras.Följande målgrupper behöver information:• Brukare och deras anhöriga• Kommuninvånarna• Brukarorganisationer och de kommunala handikapp- och pensionärsråden• Presumtiva utförare• Vård- och omsorgsnämnden• Berörda i vård- och omsorgsförvaltningen• Berörda i övriga kommunala förvaltningar2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 28 (29)2010-01-02• VårdgrannarExempel på insatser:• Informationsmöten• Informationsbroschyr om införandet• Annonsering• Broschyr om utförare och deras utbudEn informationsstrategi kommer att tas som beskriver vilka informationsinsatser somskall genomföras samt när och hur.UtbildningsinsatserUtbildningsinsatser behöver genomföras för presumtiva externa utförare som avser attstarta eget företag. Detta genomförs i samarbete med näringslivskontoret. Ävenutbildningsinsatser kan bli aktuella för vår egenregi i syfte att utveckla hemtjänstverksamheten.Omställningsarbete för egenreginKommunens hemtjänst bör använda tiden innan starten till att förbereda sig inför denkommande konkurrensen. Det kan ske genom att till exempel se över arbetsmetoderoch bemanning samt arbeta med imagefrågor.Administrativ riggningFörvaltningen måste fram till starten ha formerat sin organisation personellt så att denklarar av att hantera valfrihetssystemets hela kedja från godkännande av utförare tillutbetalning av ersättningar samt uppföljning av utförare. Vidare måste de stödsystemsom skall användas i valfriheten vara på plats.UppföljningTill starten måste rutiner för uppföljningen finnas framtagna. Uppföljningen skall skeav utförarnas verksamhet samt fånga brukarnas synpunkter.Organisation av arbetetEn projektledare ansvarar för och leder arbetet med att förbereda införandet avvalfriheten. Till sitt stöd har projektledaren en arbetsgrupp. Projektledaren formerararbetsgruppen på ett sådant sätt att tillräcklig kompetens finns för att möta de frågorsom dyker upp i förberedelserna.En politisk arbetsgrupp utsedd av vård- och omsorgsnämnden har följt utredningsarbetet.Nämnden får ta ställning till om det finns behov av att på samma sätt följaförberedelserna. Många av de frågor som skall hanteras i förberedelserna kommer attkräva politiska beslut.2-10 Utredning valfrihet

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010UTREDNING 29 (29)2010-01-02Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslutVård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige beslutaattattattett system för fritt val av utförare införs i hemtjänsten från och med den1 januari 2011,systemet skall omfatta hemtjänstens service-, omvårdnads- och HSL-insatser ihela kommunen samtvård- och omsorgsnämnden får ansvaret för valfrihetssystemet inomhemtjänsten. Nämndens reglemente kompletteras med denna uppgift.Lena Andréasson Kerstin Therus Jan NilssonVård- och omsorgschef Äldreomsorgschef Utredare2-10 Utredning valfrihet