S11/S21: Att arbeta med f

S11/S21: Att arbeta med förebyggande av avfall – hur och varför?I Sverige är vi duktiga på att ta hand om vårt avfall. Men avfallsmängderna har en tendens attöka. Fortsätter utvecklingen har avfallet dubblerats till 2030. Om vi fortsätter använda naturresursernapå samma sätt som idag hotas såväl miljön som ekonomin.Var fjärde matkasse som bärs hem – slängs! Det innebär stort slöseri med energi, resurseroch pengar. Varje svensk köper 15 kilo kläder varje år, mindre än 3 kilo lämnas till klädinsamling.Samtidigt innebär produktionen av textil en stor miljöbelastning. Hälften av Sverigesavfall är bygg- och rivningsavfall, men bara en bråkdel av det återvinns.Förebyggande av avfall är högsta prioritet inom svensk avfallshantering. Det lyfts upp i EUsavfallshierarki och i den nationella avfallsplanen. Att minska mängderna avfall som uppstårär också Avfall Sverige ledstjärna genom vår vision ”Det finns inget avfall”.Vad får kommunen göra? Hur kan vi arbeta? Regelverket är inte glasklart. Och hur mycketska vi greppa över – är vissa områden prioriterade? Detta tas upp under sessionen ”Att förebyggaavfall – hur och varför?” Där ges också några konkreta exempel inom områdena mat-,textil- och byggavfall.ProgramVad innehåller den nya nationella avfallsplanen och hur tar vi fram ett avfallsförebyggandeprogram? Hans Wrådhe, sektionschef, Naturvårdsverkets sektion för Avfall och kemikalierVad kan, får, bör kommunen göra inom områdena återanvändning och avfallsförebyggande?Allwin – en lösning för matsvinnet som alla vinner på.Sven Lundgren, jurist Avfall SverigeJesper Uebel, Allwin, ansvarig Malmö och ÖresundsregionenVad kan en kommun göra för återvinning och återanvändning av textilier?Hans Skoglund, affärsutvecklare för avfallsfrågor, Borås Energi och MiljöSå här arbetar vi för att öka återanvändningen av byggavfall på Alelyckan.Pål Mårtensson, ansvarig för Kretsloppsparken Alelyckan, Kretsloppskontoret GöteborgS12/S22: En hållbar avfallshantering i en hållbar stadsutvecklingKraven på avfallshanteringen ökar. Uppfyllande av miljömål och nationell avfallsplan skasamverka med arbetsmiljölagstiftning och kundbehov. Att förebygga, minska mängderna ochåterbruka avfall samt återvinna material och energi blir allt viktigare och är innebörden avavfallshierarkin. Avfallshanteringen ska samtidigt integreras i samhällets infrastruktur ochbidra till en hållbar stadsutveckling.Grunden för hela processen finns framförallt i den nya plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken.Men det behövs också processer för samverkan mellan olika aktörer för att främja enhållbar stadsutveckling, något som Mistra Urban Futures skapar underlag för. I sin handbokom avfallshantering ger Boverket inspiration och vägledning vid planering och byggande avavfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvinningscentraler. Ledorden är att det skavara tillgängligt, säkert och estetiskt tilltalande.En viktig förutsättning är att avfallsfrågorna uppmärksammas tidigt i planprocessen. Härbehöver kommunens avfallsansvariga i samverkan med andra delar av den fysiska planeringenskapa effektiva samarbetsformer för att fokusera mer på avfallshanteringen.Exploatörer och byggherrar behöver klara riktlinjer tidigt i byggprocessen för att undvika allvarligaplaneringsmissar. Det gäller allt från insamlingsmiljön via återvinningsstationer ochåtervinningscentraler till lokalisering av lokala och regionala återvinnings- och behandlingsanläggningar.Utförarna, kommunala och privata entreprenörer för insamling och behandlingav avfallet, kan slutligen tvingas till kostsamma kompromisser eller komma i konflikt medarbetsmiljö- och kundkrav.ProgramMistra Urban Futures – arena för utveckling och överföring av kunskap för en hållbar stadsutvecklingLars Reuterswärd, Mistra Urban FuturesAvfallshantering: tillgänglig, säker och estetiskKristina Einarsson, BoverketTre nyckelaktörers syn på avfallshanteringens roll i plan-, bygg- och hanteringsprocessenKommunen – Sara Pettersson, Kretsloppskontoret Göteborgs StadDiskussion och frågor.Moderator Anna-Carin Gripwall, Avfall SverigeExploatören – Erika Bengtsson, Älvstranden Utveckling ABEntreprenören – Jessika Lind-Petrén, Stena MetallDiskussion och frågor.Moderator Per Nilzen, Avfall Sverige

S13/S23: Hållbara transporterUtsläppen från transportsektorn utgör knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp avväxthusgaser. Transporter av avfall utgör en mindre del av detta men är inte försumbar.Avfallsbranschen i Sverige har samtidigt minskat sin totala klimatpåverkan på ett väldigtkraftfullt sätt. Ständiga förbättringar för att minska utsläppen ytterliga görs inom alla aspekterav avfallshanteringen, inte minst på transportsidan. Det arbetas ihärdigt med att förbättraprestandan, minska utsläpp och använda ny grön teknik i logistikledet. Ett gott exempel ärnaturligtvis de stora satsningar som gjorts inom biogasutveckling i Sveriges kommuner ochanvändandet av fordonsgas för sopbilar, bussar, taxibilar och personbilar fortsätter öka.Andra exempel är användandet av ny teknologi som utvecklas och förbättras, både för fordonoch drivmedel, men också för insamlingssystem.På sessionen förklaras varför Renova på fordonssidan kontinuerligt har varit tidiga medatt införa och utveckla nya gröna tekniker. Vad krävs för att ligga i framkant? IVL tar upprelationen mellan klimat och transporter i ett större perspektiv. Dessutom hur transporteroch drivmedel kommer att förändras i framtiden. Praktiskt användande av ny teknik för ITsystemoch förare kommer också upp under sessionen. Användandet av ruttoptimering somett effektivt logistikverktyg är relativt ovanligt i avfallsbranschen. Ett nytt forskningsprojektom ruttoptimering som pågår på Högskolan i Skövde presenteras. Avslutningsvis tar VTIkunskap upp hur man kan påverka förarmiljön, beteende och klimatpåverkan, till exempelgenom Eco-Driving.ProgramGrön teknik i framkant.Hans Zackrisson, RenovaTransporter, miljö och klimat. Idag och imorgon. Åke Sjödin, IVL Svenska MiljöinstitutetRuttoptimering för effektivare avfallshämtning, ett forskningsprojekt.Anna Syberfeldt, Högskolan i SkövdeFörarmiljön och dess roll i miljöarbetet.Katja Kircher, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTIS14/S24: Svenskt avfallskunnande – en exportvara?I Sverige finns de bästa och mest heltäckande systemen för avfallshantering – det är mångaöverens om, även utanför landets gränser. Inte minst märks det på det stora flöde av förfrågningarfrån olika länder som kommer in till landets kommuner och anläggningar – det ärmånga som på olika sätt önskar ta del av det svenska kunnandet.Trots detta är den svenska exporten av tjänster, kunnande och utrustning liten. Avfall Sverigehar därför startat en ny arbetsgrupp som ska arbeta med att kraftsamla aktörerna i Sverigeför att sprida det svenska kunnandet och tekniken bättre.Under denna session kommer arbetsgruppen att presenteras – varför behövs denna kraftsamlingoch vad ska den leda till? Hur kan resurserna koordineras och kanaliseras för att verkligenta till vara de stora exportmöjligheter som finns inom miljöteknik- och avfallsområdet?Det finns en enorm potential att skapa hållbar tillväxt och utveckling både här hemma och iomvärlden. För att få ut det mesta möjliga krävs dock att samverkan i olika former utvecklas.Under sessionen presenteras ett exempel ur verkligheten där behovet finns. GrannlandetPolen står nu inför en stor omställning av avfallshanteringssystemet – hur kan svenskt kunnandeoch teknik bidra till det?Vidare presenteras exempel från kommuner och bolag som i olika former har medverkat tillatt sprida svenskt avfallskunnande internationellt. De kommer att dela med sig av sina erfarenheteroch ge den nya arbetsgruppen råd på vägen.ProgramAvfall Sveriges nya arbetsgrupp för export – från knattefotboll till världsligan.Thomas Nylund, förbundsdirektör Gästrike Återvinnare, ordförande i arbetsgruppen för exportReflektioner från den polska marknaden.Gunnar Haglund, ambassadråd, Svenska ambassaden i WarszawaAtt arbeta med att sprida svenskt avfallskunnande internationellt - svenska kommuner ochföretag delar med sig av sina erfarenheter.Diskussion och frågor.Moderator Jon Nilsson-Djerf, Avfall SverigeI panelen: Envac, Kristianstads Renhållning, Renova, Stockholms stad, Tekniska Verken iLinköping, Umeva, Vafab Miljö.Moderator Jenny Åström, Avfall Sverige