12.07.2015 Views

kommunalrådet Nils Nyström - Kumla kommun

kommunalrådet Nils Nyström - Kumla kommun

kommunalrådet Nils Nyström - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

•<strong>Kumla</strong> bibliotek<strong>Kumla</strong> -Al' <strong>kommun</strong>alrådet <strong>Nils</strong> Nyströmuppmärksammad idrottsortHUVUD81BLlOTEKFolkeu hus. Skolvägen 12. KUMLAOppc:l Vardagar kl 12-20. lördagar kl11-14, söndagar kl 16-18(Jum-augu.su): Måndag-fredag 14_20, IÖrdQg. söndag SällgtHÄLLABROlTETTallängens skolaÖppet: Måndag 11_20,lorsdag 10-12.17-20(Jum-augusti): mindag 17-20. torsdag10-12KVARIIro'TORPFolkcu husÖppet' Tisdag 11-19. torsdag \J.JO­IDOSANNAHEDCenlruml'iusetOppet: Måndag 17-20. tisdag 10-12.fredag 10--12(Jum_augusti): Måndag 11-20. u$dag10-12ABYTORPPosthusetÖppet: Måndag 18-20. tisdag 18-20.fredag 10-12(Jum-augusti): Tisdag 18-20, fredag10-12BARNBIBLIOTEKET I KUMLABYKjellingatlln 20Öppet: Måndag IZ-15. 16-19. onsdag12_15. 16-19, torsdag 10-12(Juni-augusti): Måndag IZ-IS, onsdag12-15, 16-19, torsdag 10-12Obs! Endast barn- och ungdomsböckerBOKBUSSENSe sid 7SAGOSTUNDERHöstens ugostunder börjar vecka 40och slutat vecka 49. Sagostundernahålles på (Oljande dagar och tider:<strong>Kumla</strong>. huvudblbhotekdmed början onse!. den 5/10 kl 10.JOHallabrotlet. TaJlangens skolamed början torsd den MO kl 9.JOBarnbiblioteksfihalen I <strong>Kumla</strong>bymed början lorsd den 6{IO kl 9.JOKvarntorpmed början lorsd. den MO kl 13.00Sannahedmed början tlsd. den 4/10 kl 9.JOAb)'lOrpmed början fred. den 1110 kl 9.JOEkeb) församhngshemvarannan IOrsd. med början den 6{10kl 14.00SagoslUnderna ar avsedda för barn4--6 tir och varar ca 20 min.SAGOSTUNDER PÅ FINSKASagostunder på finska hålles varannanvecka på biblibteket i Kvarntorp. var:annan vecka i <strong>Kumla</strong>. med början l<strong>Kumla</strong> onsd. den 5/10 ()Ch i Kvarntorponsd. den 11/10.Sagoslunderna ar avsedda för barn 4-6.


Ny bokbussAv bibliolek.~ch(!f Mals RuneringBiblioteket har nu fått sin av låntagareoch personal länge efterlängtaden} a bokbuss. som kunde gå på sinpremiänur i Ekeby-området torsdagenden Il augusti. Många av låntagarnavar förberedda på att denskulle komma då. men man kundeinte la miste på att intresset för dennya bussen var stort. När det var sommest folk inne i den samtidigt kundeman räkna till ett tjugotal personer.av vilka de nesta var barn. Den allmännareaktionen var avgjort positiv,speciellt fäste man sig vid att bussenvar så rymlig och ljus invändigt.För den som är tekniskt intresseradkan vi tala om. au karossen är byggdpå chassit Mercedes Benz LP913 medhjulbasen 4,20 m. Motorn är en direktinsprutadsexcylindrig dieselmotorpå 130 hk. Ett dieseldrivet varmvaUenaggregatvärmer upp vatten, somcirkulerar genom radiatorer. varmluftsfläktaroch motorblock. Denelektriska utrustningen består av fyrabatterier på tillsammans 400 Ah. Spänningenär på 24 volt. Den invän.digabelysningen utgörs av 8 lysrör a 20watt. Så länge det är ljust ute kommerdock dagsljus in genom takfönster.Bussen är vidare försedd med bl avarselljus, lastförskjutningsskydd ochbatteriladdare. Inredningen är tillgodaledare. Lycka till i fortsättningen- ingen nämnd och ingenglömd.D4På sin premiiHlur b


Orsaken till att den gamla bokbussenbytts ut är att den, efter au ha fun·gerat i mer än tio år, nu kan ansesha tjänat ut. Den nya bussen innebärdock också en väsentlig standardhöjningför låntagarna, som nu får ett merän fördubblat bokbestånd au välja ur.Det är också bekvämare att utnyttjagenom bättre utformning av dörr ochtrappsteg samt genom sin större öppnayta. Andra påtagliga fördelar är förbättraduppvärmning och lägre ljudnivå.För personalens del utgör dennya bussen en bättre och mer lättarbetadarbetsmiljö än den gamlakunde vara.När biblioteket startade sin bokbussverksamheti februri 1967, så var delladå en relativt oprövad utlåningsform.Under de tio år som därefter gåtthar utvecklingen på bokbussidan skettlavinartat och allt fler <strong>kommun</strong>er harskaffat sig bokbussar. Den vanligastebokbusstorleken är nu 9 Yl meter. Dettainnebär att <strong>Kumla</strong>s bokbuss är jämförelseviskort. Orsaken till att vi köpten mindre buss är, au vi vill fortsättamed den service vi byggt upp pålandsbygden. och som innebär au iprincip varje låntagare kan inväntabussen i sitt hem och därtill har såkort sträcka som möjligt ut till den.Låntagaren slipper på så sän ta sigtill en håJlplats längre bort på enbestämd tid för att där invänta bok·bussen.Även om målsättningen är att kunnafortsatta verksamheten som tidigarekan det ändå bli så att en del låntagarefår gå lite längre än förut, föratt komma till bussen. Eftersom denockså är bredare (2,50 m) och högre(3,10 m) än den gamla bussen kan detuppstå problem om trädgrenar hängerut över vägen, eller om en snörikvinter medför att den upplogade väg-6banan blir alltför smal. De problemenhoppas vi dock inte blir alltför stora.Naturligtvis kan bokbussen aldrig ersättaett välsorterat bibliotek med generöstöppethållande, men eftersomen sådan verksamhet förutsätter enstor befolkningskoncentration, framstårbokbussen som den överlägsetbästa lösningen av problemet att iglesbygd till en rimlig kostnad ge befolkningenen bokservice, som liggerpå en hygglig nivå. Även om bok·bussen kan förefalla dyr i inköp, innebärden ett så rationellt utnyttjandeav den dyra resurs. som böcker utgör.att kostnaden. om man räknarper lån, ändå blir mycket lägre änmotsvarande kostnad för biblioteksverksamheti fasta lokaler.Givetvis kan bokbusslåntagarna,liksom alla övriga invånare. även utnyttjahuvudbibliotekets tjänster. Därifråntas för övrigt också de böcker.som beställs på bokbussen och sominte finns i denna.Liksom fallet är med all övrig bib·Iioteksverksamhet kostar det ingen·ting att utnyttja bokbussen.Sedan starten 1967 har utlånings·siffrorna för bokbussens landsbygdsturerhela tiden ökat starkt. från10301 lån det första verksamhetsårettill 48644 lån 1976. Med den utlåningsvolymenuppnår man det i bib­Iiotekssammanhang ovanliga förhål·landet att landsbygden har en högreutlåning per capita än centralort ochtätorter har. Om man till dessa siffrorlägger den utlåning som bussen i övrigthar, kommer man för 1976 upp till ensammanlagd utlåningsmängd på cirka60000 lån. Utlåningen kommer troligeni fortsättningen att stabiliseraspå den nivån.Om ni vill veta mer om bokbussenoch dess turer kan ni ringa biblioteket,tel 709 80 vx, och lämna namn. adressoch telefonnummer så kommer bok·busschauffören att kontakta er.Bokbussens turlistahösten 1977Södra Ekeby m fl •2619.24/10.21/11, 19112OrmesIa m fl2619.24/10,21/11. 19112Vallersta m Il •519, 3/10. 31/10. 28111Brånsla m fl5/9, 3/10. 31/10. 28/11Eneby m fl1219, IWIO. 1111. 5/12Byrsta m fl1919.17/10,14/11,11/12• FörmiddagsturDags för vuxenstudierRala m fl2019,11110.1111,22/11,13112Hjortsberga m fl1619.14/10,1\/11.2/12Berga m Il2319.21/10, 18Jll, 9/12Oja m fl919, 1110. 28/10, 25111, 16/12Ekeby by m fl8}9, 6/10. 3/11, 1/12Frommesta m Il1519.13/10, HVII,8/12Torsta m fl27/9 (obs). 2W1O. 11/11, 15/12ynås m fl119,2919.27/10, 24/11. 22/12Ekeby tätort1/9. 819. 15/9. 2219, 2919. 6110,13/10, 2WIO, 21/10, 3/11. lWII,17/11, 24/11, 1/12. 12. 15/12,22/12Du funderar på att läsa någonting i höstDu har med posten fåu broschyren om vuxenutbildning i <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>Du är välkommen in i en trevlig sludiegemenskap!Anmäl dig så snart som möjligt!KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN, KUMLATel 019n09 80 ankn 281. Efter Vl!: stängning även 724 82GRUNDSKOLA101 Svenska102 Engelska103 Tyska104 Franska105 Matematik107 Samhällskunskap110 BiologiGYMNASIESKOLA142 Tyska155 Matematik H151 Psykologi131 Maskinskrivning, nybörjarkurs135 Stenografi I139 Matlagning,grundkurs122 Sömnad. grundkursKOMVUX GER DIG: Kostnadsfri undervisning. Rådgivning.Ring och fråga om Du ar tveksam. Vi svarar så gärna.7


Larmnumret är 90000!Det vet vi redan. kanske många sägersom läser den här rubriken. Men dethar handlar inte bara om dessa femsiffror utan aven om den ändring sombrandalarmering och felanmälningarro ffi undergår från den 14 oktoberi år.Bakgrunden ar denna: FÖT några årsedan bildades ett företag som förkonatkallas SOSAB. Bakom fÖretagetstår <strong>kommun</strong>förbunden ochTeleverkcl. I varje län skall inrattasen länsaiarmeringscentraI. Till dennaskall anslutas all brandkår. polis ochambulans inom länet. Alla mindrelarmcentraler - som t ex den somfinns på <strong>Kumla</strong> brandstation - försvinneroch en gemensam central inrallas(har redan inrättats) i Örebro.Genom an slå 90 000 skall man överhela Sverige. från vilken telefon somhelst. komma i förbindelse med när-Nummer att minnasl900007098013703S8maste brandkår. närmaste polis. närmasteambulans. närmaste jourhavandeläkare. jourhavande präst ellerjourhavande socialassistent m m.Larmcentralen kan också per radiohålla kontakt med respektive utryckningsfordonoch snabbt kalla på förstärkningoch göra insatser för ansamordna tillgängliga resurser.Varför har man "ah just numret90 OOO?En orsak är att det är lätt att kommaihåg. En annan orsak är att 90 000­serien inte anvands av privata abonnenterutan endast av Televerketsjälva. En tredje orsak -och kanskeden viktigaste - ar att 90 000 skallman kunna slå i mörkret. Även vidett strömavbrott kan man treva sigfram till telefonen och med fingrarnakänna det yttersta fingerhålet - n,9 - och sedan det första - nr 0-Larmnummer dygnet runt (Brandkår, polis. ambulans ffi m)Kommunens växel månd - fred 6.30 - 19.00Efter växelns stångning: Se ovan eller telefonkatalogenFelanmälningar under icke kontorstidsom man fortsätter atl slå till dess ensigna! går fram.Vad ändras i <strong>Kumla</strong>?Efter den 14 oktober kommer intebrandstauonens vaktrum att vara bemannatnattetid eller lördag, söndag.helgdag. Det gamla larmnumret700 27 kan inte längre användas. Dethar varit i bruk i femtio år (före automatiseringenhette det <strong>Kumla</strong> 27). utas det ur bruk. Samma gäller brandkårensväxel (754 40) som upphör samtidigt.De som bemannat vaktrummet harhaft till uppgift att sköta brandlarmet.att sköta <strong>kommun</strong>ens växel utom kontorstidsamt all sköta personsökningoch <strong>kommun</strong>ikationsradio. inte baraför brandkåren utan även föt Tekniskaverken i <strong>Kumla</strong>. Dessa tjänsterdras in och personalen placeras påandra uppgifter.Kommunens växelKommunens växel - som I pnnclpvarit öppen dygnet runt. året om- kommer från den 14 oktober 1977att vara öppen endast kontorsarbetsdagar(dvs helgfria veckodagarnamåndag - fredag). Växeln öppnas6.30 och stängs 19.00. Efter 19.00kommer nedan angivna nummer attvara nattkopplade, nämligen709 82 <strong>Kumla</strong>hallen. kassan709 83 Borggården709 84 Solbacka ålderdomshem709 85 Malmens fritidsgård709 86 Biblioteket. Folkets hus709 87 Överförmyndaren (variabel)709 88 Fritidsnämnden (variabel)709 89 Kanslichefen (variabel)709 41 Socialchefen (variabel)709 42 Brandstationen709 43 Djupadalsbadet. kassan709 44 Vattenverket. Blacksta704 58 Kvartersgården, Köpmangatan58705 39 Idrollsparken705 57 Vialundskolan. rektorsexp.706 07 Malmens skola, rektorsexp.751 34 Skolkansliet. Fylsta skola75260 Byggnadschefen (variabel)Under kontorstid kommer numrettill samtliga dessa att vara 70980.Under annan tid kommer telefon·svarare att vara kopplade till 709 80och 709 81. som ger upplysning omväxelns öppethållande och om någoteller några av de variabla numren härovan är kopplade till annan anknytningän vad som här anges. umrenhär ovan är också angivna i rikstelefonkatalogensom finns tillgängligefter den 14 oktober.FelanmälningarAnmälningar om fel gällande elström.vauen och avlopp (ej inom privatloml. där entreprenör skall anlitas)görs som fÖrut över telefon 709 80under kontorstid och under annan tidpå nummer 137035.DMötesprogramEn stillfilm om marknadsfOringslagen(ca 10 min) finns att låna- gratis - hos konsumentsekreteraren.Stadshuset9


Vatten för regionerA v byggnadschef Rolf Krull<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s äldre huvudvattentäkterär belägna i grusåsen vid <strong>Kumla</strong>sjönoch vid 8lacksta ca 3 km söderom <strong>Kumla</strong> centrum. Hallsbergs kom·muns huvudvattentäkt är belägen isandsten söder om centralortenscentrala del.Redan j början av 1960-talet fannman, att grundvattentäkterna snartskulle bli otillräckliga, och 1962 påbörjadesdärför utredningar för attKvarnlorpstuben eller Tisarlllbcn - namnetberor på om ~IU1C! eller början skall bestämmanamnet - bjoggdcs av Skifferolje AU jbörjan av 1940-lalcl nwn crsäll~ uu med enny ledning under jord.10klargöra <strong>Kumla</strong>-Hal1sbergsregionensframtida vattenförsörjning. En förutsättningför detta arbete var given_ KumJa och Hallsberg skulle strävaefter att gemensamt lösa sina vattenproblem.Utredningsarbetet blev en långdragenhistoria och pågick fram tillår 1968, men under den tidsperiodenhade man bearbctat ett undersökningsområdefrån Täljeån i norr tillMönsjön i Lerbäck i söder. Dessutomhade undersökningar om grundvattenförekomsternai Hardemoåsen utföns.Utredningarna visade, att den för<strong>Kumla</strong>-Hal1sbergsregionen förmånligastelösningen, ur både ekonomiskoch teknisk synpunkt, var att anläggaell gemensamt vallenverk vidBlacksta. baserat på konstgjord infiltrationav sjövatten från sjön Tisa·ren.Vid Blacksta hade <strong>Kumla</strong> sedannågra år tillbaka utfört infiltrationsprovoch funnit, att betingelserna förkonstgjord infiltration var mycketgoda. Utbyggnad av anläggningarnavid BlacksIa påbörjades år 1972, då enanslutningsledning till den s k Kvarn­IOrpstuben utfördes.<strong>Kumla</strong> vattenverk Blacksta togs idrift under maj 1975 för att i framtidenbetjäna både Kurnla och Hallsbergstätorter.Redan från januari 1973 har dockkumlaborna via Blacksta fått drickaHetydligt över 20000 människor får i dag Sill hushållsvatten fran val1en\'t:rket i BJacksta.som iir gemensamt för <strong>Kumla</strong> och Hallsbergs kommuJll'r. Denna översiktliga skiss visarhur vattnet frän Tisaren efter rening och filtrering genom grusåsen i Blacksta fördelas utöver dc båda <strong>kommun</strong>ernas olika tälOrter. Ell praktiskt och nyttigt samarbl'te."tisarvattnet", och nu vid månadsskiftetaugusti-september 1977 kommerHallsbergs invånare att få del avsamma vara. Det är allas vår förhoppningatt vattnet vi levererar skallvara till belåtenhet.Vid årsskiftet 1976-77 påbörjadeHallsberg utbyggnaden aven huvudvattenledningfrån Blacksta till Hallsberg,ett arbete som i stort sett avslutadesvid della halvårsskifte. Förutomatt denna ledning ger vatten tillHallsberg, har den under anläggningstidcngivit sysselsättning åt friställdarbetskraft. Arbetena har nämligen iHallsbergs egen regi bedrivits som ettA MS-arbete. Således en i dubbel bemärkelsenyttig ledning.Ledningen. som består av asbestcementrörmed en diameter av 400mm. är ca 5 500 m lång och i kostnaderhar man här investerat ca 2,3 milj.kronor. Idag räknar Hallsberg med attvia denna ledning förbruka cal 400 000 kubikmeter vatten under ettår. Väl bekomme!För <strong>Kumla</strong>- och Hallsbergsbornavisar tekniska verken gärna den nyao 6Klockan1218Della enkla diagram visar vattenförbrukningentimme för timme under ett "nurmaldygn".Mellan I oeh J på nallen är detlägst och mellan Il oeh 12 på dagen är dethögst."24


Vad betyder SIA?Al' .skolchef Bertil LindbergDe förslag, som utredningen omskolans inre arbete (SIA) lade framfÖT tre år sedan, har präglat de senasteåren skoldiskussioner. När SIA·utredningen tillsattes fick den frågorna:Hur kan vi få en battre arbetsmiljöi skolan? Hur kan vi lösa problemenrör elever med svårigheter?Utredningens förslag lades fram 1974och i maj 1976 fattade riksdagen be·slut. Som grund för beslutet liggerockså viktiga delar av 1968 års barn·slugeutredning.Vi får bf-stämma självaRiksdagsbeslutet ger oss ökade möjligheteratt påverka skolans verksamhetgenom <strong>kommun</strong>ala beslut. Fram·förallt nar det gäller arbetsmiljön ochskolsituationen fÖT elever med svårigheter.Den innebär vidare, att denstatliga styrningen av skolverksamhetenminskar. Som följd av att endel av beslutsrätten förs ned till skolstyrelsen.ökas naturligtvis det <strong>kommun</strong>alaansvaret för skolan.Blacksta-anläggningen, om gruppbesökkan organiseras. Skolor, föreningaroch andra organisationer ärgivetvis välkomna på studiebesök.Vart tar "aUnet "ägen?Från vattenverket distribueras vattnettill tätorterna i <strong>Kumla</strong> och Hallsberg,som framgår av nedanstående skiss.Skissen visar huvudvauenledningsnätet.12Nar nu SIA ska bli verklighet. så fårvi inte räkna med. att SIA-reformenkan genomföras på en gång. Det behövsen ganska lång tid av successivanpassning. Det krävs utbildning/fortbildningav personal och andra berörda;information och lokal planeringav verksamheten.Samarbete <strong>kommun</strong>en - fdreningslivetReformen ställer höga krav på samverkanmellan de förvaltningar, somhar att göra med <strong>kommun</strong>ens barnochungdomsverksamhet. De måstesamarbeta och tillsammans med föreningslivelengagera sig i arbetet attskapa meningsfulla sysselsättningarför eleverna under den samlade sko/­dagen och den sko/anknurnafriridsl'erksamheten.Den samlade skoldagen införsför att ge eleverna tillfälle attfå meningsfull sysselsättning hela dageni skolan, alltså även under långaraster och uppehåll i undervisningen.Studierna varvas med andra aktiviteter,som erbjuds eleverna genomDe vattentorn, som ingår i distributionsnätet.har nera funktioner. Delsfinns här reserver för dygnsvarialionerna.dels reserver vid driftavbrottför t ex brandförsvaret och dels fungerarvattentornen som Iryckförstarkare.Dygnsvarialionerna är stora.Diagrammet visar hur ett '·normal·dygn" ter sig med förbrukningstopparvid lunchtid.oL:: ~SIASJ(o!ANS""'l"'.SKOL DA~/(tAlSJCAl).s~f(""NKA/",rENAUFT.J~tIt.r ~&".,vfEC l(. , • E'J.lH~1"'• ffi ffisamverkan med organisationer ochförvaltningar utanför skolan. Ävenföre och efter skoldagen ska alla barni skolåldern få möjlighet till aktivi·teter - skolanknuten fritidsverksamhet.Deltagandet är frivilligt. För barni fritidshem och familjedaghem fårman tänka sig att deltagandet skerefter samråd med fritidspersonal ellerdagbarnvådare. Det är självklan attsamverkan mellan fritidshemmen ochföreningarnas fritidsverksamhet blirbetydelsefull.Den tidigare utbyggnaden av vårtskolväsen har syftat till att ge ökademöjligheter till utbildning åt alla oav·sett social bakgrund. SIA-beslutetinnebär, aH intresset nu riktas mot detinre arbetet i skolan. Sedan vi byggtupp den yttre organisationen gällerdet nu ett nytt synsätt. Det är merfråga om relationer mellan människornai skolan än om utrustningoch materiel.Det ar givet att den samlade skoldagenkräver mer lokaler. Man kanmycket väl tänka sig att förlägga endel av den samlade skoldagen utanförskolans lokaler. Föreningslokaler kan~ rf -(-- - -IS""''''''KA'''[kanske anvandas. En annan möjlighetligger i ej helt ulnyttjade lokaler, somfritids-. kuhur- eller socialförvaltningarnahar till sitt förfogande.[Ie"en är huvudpersonenSIA:s inriktning på relationerna mellanbarnen. lärarna. övrig personaloch föräldrarna ska ses som en strävanall förändra skolarbetet. Det kan skegenom ökad samverkan och samspelmellan skolans personal och eleverna.Elevens förutsättningar, intressenoch erfarenheter skjuts i förgrunden.Redan vid skolstarlen är det väsent·ligt au utgå från varje barns mognad,förutsättningar och intressen. Av detskälet är det nödvändigt med ett samarbetemellan förskolan och grundskolan.Vi har i <strong>Kumla</strong> redan startatett sådant samarbete. Vi samplanerari en strävan aU skapa ett så positivtklimat som möjligt för barnen och föraU ge dem en god skolstart.Hemmet och skolan samarbetarEn annan viktig del av samverkan äratt det skapas en god kontakt mellanskolan och elevens hem. Det är för13


~II (I\\övrigt en förutsäuning för en tillfredsställandeskolsitualion för eleven.Från skolans sida hoppas vi på attföräldrarna nu mer aktivt engagerarsig i sina barns skolarbete. Klassföreståndarnakommer all minst tvågånger per läsår la kontakt med föräldrarnagenom klassmöten och enskildasamtal.SIA-reformens förändringar av skolarbetetförutsätter större möjligheterför personal och elever att själva anpassaarbetssättet efter sina behov.En genomgående drag i reformen ärockså decenlTalisering av rätlen allfatta beslut. Nya former fÖf personalensoch elevernas innytande kommeratt bli aktuella. KlassrtJden blirsålunda obligatoriska. Klassföreståndarnaska svara för att klassrådetfungerar. Rådet är till för gemensammafrågor och planering av verksamheteni klassen. Arbelsenhelskonferellserersätter de nuvarande klasskonferenserna.De kommer att beståav personalen i arbetsenheterna ochlika många elever. Kollegiesammanträdenaersätts av personalkonferenser.l.äroplan och läromedelDe mål och riktlinjer som skolan ar·betar efter idag är i huvudsak oförändrade.Däremot kräver SIA-reformenau läroplanen förändras. Arbetetmed en läroplansöversyn pågår också.De nuvarande detaljerade anvisningarnai läroplanen låser i vissa fall skolansarbete och de måste därför ändras.så au de ger förutsättningarna till ettarbete i skolan enligt riksdagsbeslutet.Förändringar i läroplanen kommernaturligtvis att påverka läromedlen.Våra läromedel måste anpassas tillden nya läroplanen. Förmodligenkommer de nu ofta använda hel·täckande läromedlen C'täcker ett heltämne") att minska i bctydelse.Samn~rkan skola-arbetslivDet är eU gammalt önskemål som nuförverkligas. då kontakten mellanMindre b~'råkratiSkolverksamheten regleras avenmängd bestämmelser och förordningar.Staten har t ex genom detaljeradestatsbidragsbestämmelser kunnatstyra skolan, Denna centralstyrningstrider mot SIA-reformens grundtanke.Därför ändras fr o m läsåret1978179 statsbidragssystemet så au detpassar en friare resursanvändning ännu. Kommunenoch denenslrildaskolanfår nu möjlighet att fördela resurserna.Det är självklart att den som hargod kännedom om lokala problem ochbehov har bättre förutsättning att bedömahur pengarna ska användas.I det nya statsbidragssystemet skiljerman mellan två typer av resurser_ basresurs och förstiirkni"gsresurs.Basresursen utgår med ett visst beloppför varje påbörjat 25-tal eleverpå lågstadiet. för mellan- och högstadietför varje påbörjat 30-tal elever.Förstärkningsresursen består i huvudsakav nuvarande resurser för specialskolanoch arbetslivet ska bli intensivart:.Eleven ska få lära känna arbetslivetbättre. Den praktiska yrkesorienteringenses nu över vad avserdess innehåll, förläggning och längd."SIUdieavbrytarna" och ungdomar,som inte går vidare från grundskolantill fortsatt utbildning ska få särskildhjälp. Det kan ske genom uppsökandeverksamhet och en uppföljning av skolansstudie- och yrkesorientering, därskola och arbetsförmedling samarbe·tar. lokala planeringsråd för samverkanskola-arbetsliv, SSA-rdd. skainrättas i varje <strong>kommun</strong>. <strong>Kumla</strong> skolstyrelsebeslutade i juni i år att inräuaett SSA-råd. Rådet ska verkaför information mellan skola och arbetslivochplanera bl a skolans arbetslivsorie ntering.undervisning, stödundervisning, timplanebundnaresurstimmar, timmarför fritt valt arbete, maskinskrivningoch frivillig musikundervisning. Förstärkningsresursenbestäms efter antaletelever i <strong>kommun</strong>en. Skolstyrelsenfördelar huvuddelen av förstärkningsresursentill rektorsområdenaefter deras behov. Omkring 80"~ avförstärkningsresursen ska användas tilltimplanebunden undervisning och restentill aktiviteter under den samladeskoldagen. Det är ju viktigt att insatsernaplaneras så att elever medsvårigheter får all den hjälp de behöver.Man bör därför göra en lokaluppföljning och ut\'ardering av verksamheten,se hur resurserna anvantsoch vilka resultat de gett.SIA-beslutets förverkligande fordrarsjähklart en omfattande personalutbildningoch fortbildning. Det är heltnödvändigt. om skolan ska förandrassom man tänkt sig. Detsamma gallerde förtroendevalda och framförallt desom ska besluta i frågor som rörskolverksamheten och barn/ungdomsverksamheten.Den statliga satsningen för SIA-fortbildningenomfattar tre projekt_ skolledarulbildning, personallagsutbildning,studiedagsinformation.Studiedagsinformationen i <strong>Kumla</strong>kommer att aga rum detta läsår underfem eventuellt sex studiedagar.SIA-reformen och de nya statsbidragsbestämmelsernager utrymmeför ett ökat lokalt agerande. Dettakommer att stalla större krav på deförtroendevalda. Reformen kräversom tidigare nämnts ett samlat ansvaroch en samverkan inte bara på skolansområde utan även mellan de <strong>kommun</strong>alaförvaltningarna. Den ger därmedstörre möjligheter än tidigare tillen helhctssyn på barn- och ungdoms-1415


Kompletteringstrafiken utvidgas i höstUpplysningarDe som berörs av kompletteringstrafikenhar erhållit särskild informationfrån <strong>kommun</strong>en. Ytterligare upplysningarkan erhållas från <strong>Kumla</strong><strong>kommun</strong>s kansli, tel 019n09 SO.AB OREBFIOLANS REGIONALTRAFIKLÄNSKORT<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> har beslutat au fr o ffiden I september 1977 utöka den s kkomplettcringstrafiken. Detta innebar,med något undantag (se vidareunder respektive områdesnamn). aupersoner bosatta inom områden somsaknar bussrörbindelse erbjudes femrese möjligheter per vecka under skol·tid och två resemöjligheter per veckai samband med skolan sommarlov,jullov.sportlov och påsklov. Liksom tidigaresamordnas trafiken i stor ut·strackning med skolskjutsar. Genomatt skolskjuts i vissa fall kan förlängasbehöver ingen få längre gångavståndän 1.5 km.Beställning av skjutsBeställning av skjuts skall göras i <strong>kommun</strong>ensväxel, tel 019n09 SO, senastklockan 15.00 vardagen röre skjutstillfället.Vid beställning skall namn,telefon. påstigningsplats och antalresenarer uppges.FärdsättKom pI etteri ngst rafi ken upprätthåll esmed buss. minibuss eller taxi. Underskolfria dagar sker trafiken med taxibil.AvgiftKompletleringstrafiken subventionerasav <strong>kommun</strong>en. Den resandes avgiftär f n fastställd till 2:50 kronorper enkeltur. För resenärer i Harde·moområdet och Ekebyområdet uttagesi vissa fall dessutom turlinjeav.gift. Även det s k länskortet (50-­kortet) gäller vid resa med kompletteringstrafiken.Färdbel-isVid resans slut skall chauffören skrivaut ett rardbevis som undertecknas avresenären. Resenären erhåller kopiaav rardbeviset som kvitto. Bevisetskall ligga till grund för chaufförensräkning till <strong>kommun</strong>en.TurlistaKommunen är indelad i sex trafikområdenoch för varje område har särskildturlista uppräuats (se nedan)UppehållstidUppehållstiden i <strong>Kumla</strong> är beräknadtill mellan 2 och 2,5 timmar.K 1 Vesla-TynningeområdelVarje helgfri måndag - fredag underskoltid och varje helgfri tisdag ochfredag under skolledig tid.TurliSlaTisdagMåndag OnsdagFredag Torsdag12.55 13.10 Frin Holmagalan13.00 13.15 Vesta13.oJ 13.18 I\ed \esta13.05 13.20 HJonsbcrga13.15 13.30 ull <strong>Kumla</strong>K 2 Säbylundsområdel\IJndag­F~dagtill 160015.55155215.50rriln 1540Personer i SÖrsätter. Tynninge. Hälgholmen.Vesta och Hjortsberga samtangränsande områden erbjudes förbindelsemed <strong>Kumla</strong> enligt ovanståendeturlista.Under skoltid sker trafiken med skol·skjuts (minibuss) och under skolledigadagar anlitas taxi.Varje helgfri måndag - fredag underskoltid och "arje helgfri tisdag och fre·dag under skolledig lid.TurlistaGenom <strong>kommun</strong>ernas och landstingets gemensammabussbolag tillhandahålles 5O-kor­Ict, som beralligar till en månads resor pådc allra flesla busslinjer i lane!. Det galleraH'n kompteneringstrariken i <strong>Kumla</strong> kom·mun.Personer från 'ovan angivna platseroch angränsande områden erbjudesförbindelse med <strong>Kumla</strong> enligt turlistan.Under skoltid sker trafiken med skolskjuts(minibuss) och under skolledigadagar anlitas taxi.K 3 VallerslaområdelVarje helgfri måndag - rredag underskoltid och "arje helgfri tisdag och fredagunder skolledig tid.TurlistaTisdagMJndag OnsdagI redag Torsdag12.55 13.10 från1.3.00 13.15IJ.05 IJ.2013.10 13.25 hUVallerstaHörstaEkeby<strong>Kumla</strong>Måndagfredagtill 16.0015.5515.50från 15.40verksamheten. Härigenom skapasbättre förutsättningar för samordningoch planering av denna verksamhet.Vi får möjlighet att utforma en skolasom bättre svarar mot de ungas behov.DAv och påstigningAv och påstigningsplats i <strong>Kumla</strong> ärbusstationen, med undantag av återskjutsenför område 6, som har hållplatsenSödra Kungsvägen-Kyrkogatansom påstigningsplats.Måndag·rn:dag1245125012.5513.0013.0513.0713.10rräntillFågelhagetFolkalOrpSätraSäbylundBrånstaSånnersta<strong>Kumla</strong>Måndagfredagull 16.1016.0516.0015.5515.5015.47från 15.40Personer i Sörby. Sickelsta. Hörsta.Vallersta och Ekeby samt angränsandeområden erbjudes förbindelse med<strong>Kumla</strong>enligt ovanstående turlista.Under skoltid sker trafiken med skolskjuts(buss. minibuss och taxi) ochunder skollediga dagar anlitas taxi.1617


--_._ .. _ ..K 4 ByrslaområdelVarje helgfri måndag, tisdag, onsdagoch fredag under skoltid och varje helgfrifredag under skolledig tid. Torsdagarbetjänas området av ordinarieturlinjen <strong>Kumla</strong>-Valldala.TurliSTaMi'tndag TisdagFredag Onsdag12.45 13.10 från12.50 111512.55 13.2013.00 13.25 tillPersoner i Byrsta, Norra och SödraJärsjö, Vissberga, Björka och Rösavisamt angränsande områden erbjudesförbindelse med <strong>Kumla</strong> enligt ovanståendeturlista.Under skoltid sker trafiken med skolskjuts(buss och taxi) och under skolledigadagar anlitas taxi. Turen in till<strong>Kumla</strong> går direkt från området medtaxi, mcn återskjutsen går under skoltidöver Sannahed med skolbuss.K 5 HardemoområdelVarje helgfri måndag - fredag underskoltid och varje helgfri tisdag och fredagunder skolledig tid.TurlistaMåndag-fredagMåndagfredagByrstaVissbergaJärsjöSannahed<strong>Kumla</strong>MåndagTisdagOnsdagFredagtill 16.1016.0516.0015.50från 15.4012.15 från Tiille till 16.1012.30 Ormesta1 Orme~la 16.1512.32 Hidingsl


t·i {'flt'-l.,.r ~ .............'•••Pli Ylongbanan - belagen 'aster om K,arntorpshOgen - och lall all nå från en aHags\llGtill rik"s\ig 52 - kan man iret om trana halkkorning. Det ar baure all i fon ag 0\& In derälla momenten an all \anla med "träningen'" 1111 dess \agarna bhr hala .' sno och I)och man dessutom riskerar all mota andra bllt>ler som ocW "Iranar"Salan en tid tillbaka galler nla l:loe.tammel!>C'r for den hir gatukorsningen i <strong>Kumla</strong>. Delär Järn\'igsgatan. dar man numera har sk~ldighel all limna företrade för trafik på Hagagalan-Hammargalan.Man beho,,~r inte Slå med kameran i beredskap mer in någonhart för all upplach nera som lik",om denna bil bara "brassar på" trots ~kylten.Däcken behöver en extra koll såhär års och skarra gärna vinterdäcknär liden rör snö och halkanärmar sig. Kom ihåg Ytongbanan.där det går atl träna halkkörningåret runt.De mest olycksdrabbade gatorna hittillsi år i <strong>Kumla</strong> (enligt polisrappor·terade olyckor) är Köpmangatan delenTorget-Vxhultsjärnvägen, VästraDrottninggatan i korsningarna medKvarngatan och Järnvägsgatan, samtStencvägcn i korsningarna medKvarngatan och Västra l3angatan. Attutreda orsaker, varför det händermånga olyckor just på dessa gator,är svårt. En orsak verkar vara atttrafikanterna har svårt att se och respekteralämna företräde-skylten, ochalt ta det lugnt i de korsningar därhögerregeln gäller. Allmänt sell kansägas: Se upp lite extra vid dessaolyckssträckor.Ett "lurigt" ställe ur trafiksynpunktär korsningen Järnvägsgatan-Hammargatan-Hagagatan.Förut var detlämna företräde från Hagagatan­Hammargatan. men eftersom riskenvar stor att någon trafikant skullefastna mellan järnvägsbommarna,är det nu tvärtom så att trafikanterpå Järnvägsgatan måste lämna defordon företräde som kommer frånHagagatan-Hammargatan. Eftersomen inrotad vana är svår att ändra påär det många som inte ser att detär omändrade regler. Därför är detpå sin plats att se upp extra noga Idenna korsning.I övrigt kan sägas att det underhösten pågår en kampanj som heter"Till och från jobbet". Vi skall försökaatt genom affischering ochbroschyrutdelning nå alla <strong>kommun</strong>innevånaremed upplysning om farornai trafiken vid färd till och frånjobbet. Tänk även på att risken försammanstötning med vilda djur ärextra stor nu under hösten. specielltdär vägen går genom skogspartier.Vi skall även försöka puffa på studieförbundenså att några kurser i trafikkunskapkommer till stånd. Hållögonen på studieförbundens annonser!DApropå premiärföreställningen på Kumlo teater den 8septemberI - vem är Oorlo Fo?Dado Fo är den moderna farsens mästare. men hela hans fantasivärld av säregnaoch komiska figurer kan mitt i del mest burleska ligga obehagligtnära det verkliga. Min i det kikn


En ny <strong>Kumla</strong>visa Vad hände den 13 augusti 1977?Av byggnadschef Rolf KrullMelodi: GufdgriivarsångenEn sång om <strong>Kumla</strong> stad har efterlystsibland,Och varför inte skriva en, med pennani min hand,Jag sätter gång, med <strong>Kumla</strong>s sång.Kör:Jag ångrar mej. den tanken kom:Här finns ej mycket att skriva om.Om <strong>Kumla</strong> och skor man ofta hör,Men ingen visa av det man gör.Den staden där vi bor, kan inte kallasstor.Men den är bra på sätt och vis, ettlitet paradis,För människor. som gillar skor.Kör:Ty än i dag tillverkas skor,på ner fabriker än någon tror.Det året som gått, en ny vi fåH,För staden <strong>Kumla</strong> det låttr gott.För den som är turist. kan stadenverka trist.Ej mycket rinns att tilla på. statyernaär få.Men "Kumian" här, väl sevärd är.Kör:Far man omkring, finns "Domarring"och "Hällckistor" från svunnen tid.Och vid Sannahed, en "Mäss" vi seOch "Pukestugan" står strax breve.Skomakarstugan fin, på kullen invidsJon.Där måste alla titta in, för mödan fårdu lön.Skomakeri. du insätts i.Kör:Här får du se, bå'd läst och syl.Skomakarbänken med mången pryl.Och skohammaren du kanske minns,I <strong>Kumla</strong>s vapen den ännu finns.En stor sevärdighet vi inte glömmaskall,Ett fängelse som större är än Långholmenoch HanHar <strong>Kumla</strong> fått, på ont och gott.Kör:Och mitt emot en industri,Vårt lands modernaste "Musteri".Här i större mått görs saft och syltOch ICA står på fabrikens skylt.I <strong>Kumla</strong> vill vi bo, där är ju ändåbäst,Fast man ej är skomakare och stårdär vid sin läst.En pensionär, trivs också här.Kör:El! servicehus vi också får,Det är visst färdigt om några år.Och Södra Mos bron och busstationBlir nytt för <strong>Kumla</strong> och kumlabon.Men ska man trivas bra. så måste manju ha.En vacker plats att vara på, dit manibland kan gåoch koppla av, och la ett bad.OrienteringVid <strong>Kumla</strong> vattenverk i Blacksta pågickarbeten med tätning av betongsprickori intensivluftare och snabbfilter.Tätningen utfördes med s ktryckinjektering, varvid epoxihartsbaseradmassa användes. Injekteringsarbetenaavslutades fredag em den 12augusti 1977. Följande lördagsförmiddaguppstod stora problem meddålig smak på dricksvattnet ute på<strong>kommun</strong>ens vattenledningsnät. Orsakentill smaken var från början heltokänd. och <strong>kommun</strong>ens personalmisstänkte först för hög klorhalt menefter noggrann genomgång av vattenverketsdrift och skötsel började manKör:Den plats vi har är <strong>Kumla</strong>sjön,Dcn är idyllisk med bron och ön.Den ligger så sval, i Djupa dal,På tretti'-talet den kom på tal.Till sist ett ord från mej, till dem sominte trivs.Det var ju inte alls till dej, som dennavisa skrivs.Nej. nytta fort. till annan ort.Kör:Men vi som trivs, vi stannar kvar.Vi lever lyckligt på gamla dar.Och betänk nu att, så liten skatt,Ej någon annan i länet har.<strong>Kumla</strong> i augusti 1977Elis Ige/stadunder lördagen misstänka au ett sambandfanns med de utförda tätningsarbetena.Genomförda tätningsarbetenTätningsarbetena hade föranletts avsprickbildning och läckage i betongväggen,vilket påtalats vid garantibesiktning.Tätning hade därvid utförtsi intensivluftare och ett av verketsfyra snabbfilter.Ansvarig för arbetena var entreprenörenSkånska Cementgjuteriet, somanlitat AB Stabilator för arbetets utförande.Enligt uppgift från representanterför Stabilator har man använten e.poxihartsbaserad tvåkomponentmassavid tryckinjekteringen i betongsprickorna.Baskomponenten i tätningsmassanutgörs av epoxiharts avvanlig typ, medan härdaren utgörsaven cykloalifatisk amin.Ingående kemikalier i komponenternauppfyller enligt uppgift dc krav,som uppställts för härdhartser, somkan komma i kontakt med dricksvattenoch livsmedel, och kunde därföranvändas för tätning av dricksvattenbassängerutan risk för attvuttcnförsämring behöver befaras.För de ifrågavarande tätningsarbetenahar enligt uppgift förbrukats totalt15 kg tätningsmassa. Under arbetetsgång har entreprenören dock av misstagockså använt 5 - 6 kg fellevereradepoximassa. Härdarkomponenten tilldenna massa utgörs av metylendianilin.som enligt uppgift dock innehåller10 - 20 % fenolföroreningar.2223


På grund av fenolinnehållet i härdarenär denna massa helt olämplig att användavid arbeten inne i ett vattenverk.glm l (beräknad maximalt i <strong>Kumla</strong> enligtovan) blir fenolintaget sålunda100 ())()"'delen av den fenolmängd somkan medföra livsfara.Att informera och att vinklaAl' kanslichef Tage TapperBeräknad föroreningsmängd av fenol idricksvallnet och gällande gränsvärdenMed utgångspunkt från ovanståendeuppgifter beräknas totala mängdenfenol i den förbrukade kvantiteten felaktigmassa maximalt ha varit 400 g.Under härdningen av hartset i sprickornabedöms huvuddelen av fenolenha blivit innestängd i de tätade betongsprickorna.Mängden fenol somkommit ut i dricksvattnet beräknasdärför maximalt ha varit 10 %av ovanangivna fenol mängd, dvs maximalt 40g. Om en sådan fenolmängd blandatsmed ca 41XlO m l av det produceradedricksvattnet under det första dygnetefter tätningsarbetenas slut skulle fenolhalten i dricksvattnet genomsnittligtha varit 0,010 glm J •Enligt Kungl medicinalstyrelsensmeddelande Nr 122 är en fenolhaltöverstigande 0.001 glm J anmärkningsvärdur teknisk synpunkt. Någotgränsvärde för hygienisk bedömningfinns ej angivet i meddelande Nr 122.Enligt \VHOs International Standardsfor Drinking \Vater, 1971. är denmaximalt tillåtna hahen fenol i dricksvatten0,002 glm l . Detta gränsvärdehar motiverats av de smak- ochluktproblem, som kan uppkomma vidhögre fenolhalter i dricksvatten somär steriliserat med klor. För rena fenolerutan närvaro av klor anges ilitteraturen gränser för smak· ochluktpåverkan till värden varierandefrån 0,01 upp till ca l glm l .En momentant intag av 1.5 g fenolkan enligt litteraturuppgifter medföralivsfarlig förgiftning för en vuxenmänniska. Vid konsumtion av 1,5 Idricksvatten med fenolhalten 0.01024Åtgärder vid vattenl'erketFör att i möjligaste mån minska smakproblemenförbikopplades det .sa.ndfilter.som tätats med aktuel1a lnJekteringsmedel.Dessutom avställdeskloreringen av vattnet till vidare. Föratt snabbt avlägsna det dåliga vattnetute på vattenledningsnätet utfördeskraftiga spolningar till avlopp frånolika brandposter ute på nätet.Genomförda vattenundersökningarI samband med besöket den 14 augustiutförde anlitad kemist ett antal smakochluktundersökningar på vatten·prover uttagna dels vid vattenverket.dels ute på nätet. Denne konstateradeaH det producerade renvattnet vidvattenverket var smak- och luktfrittredan på söndagsmorgonen den 14augusti. Även om vissa klagomål förefannsfrån vissa konsumenter, såkunde en markant förbättring av vattnetute på nätet också konstateraspå söndagen. .Prov för analys av fenolhalten I utgåenderenvatten uttogs vid två tillfällen.Proverna har analyserats påVB Bs laboratorium i Stockholm medföljande resultat:ProvTidpunkt1 Kl 2200 71-08·132 Kl 2200 71-08·1 33 Kl 154577-08·144 Kl 154577-08·14Fenolhalt(C·H'OH).giro'0,0030,003ej påvisbarej påvisbarUndersökningsresultaten visar anprov I och 2 innehöll fenolhalter,som kan ge smak- och luktproblem.I prov 3 och 4 kunde ingen fenol på-,Händelserna den 12-14augusti 1977har givit <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> värdefullamen inte alltför angenäma erfarenheterom svårigheterna att informera<strong>kommun</strong>ens invånare snabbt ocheffektivt. Likaså en erfarenhet omhur lätt det är att vinkla en nyhetav det här slaget. Måndagens tidningaroch lokalradio gav utmärktaexempel på det.S"årt att informeraSverige börjar stänga omk~ing fr~dageftermiddag. för att sedan oppna Igenpå måndag morgon. Vad som händerpå fredag kväll och lördag morgonär det oerhört svårt att nå ut medförrän på måndag morgon, såvitt detinte är en riksnyhet. Och all vattnetsmakar illa i det lilla <strong>Kumla</strong> är ingenriksnyhet. Lokaltidningarna komfl.lerinte ut på söndagarna och lokalradiontystnar redan på fredag efterm!d~ag.När därför vattenverksmaskmIstenlarmade sin chef på lördag morgon omatt vattnet smakade illa var informationenen av de stora svårigheterna.Del första var naturligtvis att försökavisas. vilket innebär att eventuell fenolhahlåg klart under 0.001 glm J •Ovan redovisade fenolanalyser jämteutförda smak- och luklundersökningarvisar all del producerade renvattnetsbeskaffenhet var helt tillfredsställandepå söndagseftermiddagen den 14augusti.Dutröna vad det var som smakade illa.Och därefter försöka klara ut om detvar farligt. Och så förstås hur mansnabbt skall kunna avhjälpa felet. Menfrågorna hopade sig. Vilka åtgä!derskulle man vidta? Skulle man stangaav vattnet? Skulle man köra ut medtankbilar?Så snart man hade klart för sig vaddet var för fel, försökte man gå utmed information. Man hade ju lokalradion!Denna utmärkta institutionsom informerade ortens befolkningom trivselkvällar. motionsaktiviteter,amatörpoesI, bokbussturer. utstä!­ningaL Miss Bergslagen etc kunde valklara även det här.Tidigt på lördag förmiddag ringdeman. Inget svar. Nånstans j bakhuvudethade man ett minne av att detskulle finnas en telefonsvarare pålokalradion. Man ringde flera gånger.Samma resultat. Man fick börja forskaefter vilka som var anställda på lokalradion.Och så småningom blev detnapp. Och så småningom kom det ocksåen reporter till en pressko.nfere.ns.Då avslöjades det att lokalrad Lon Vissthade en telefonsvarare. Men den varinte inkopplad. Någon - vem det nuva< - hade glömt att koppla in denpå fredagen.I en insändare har lokalradiochefennågra dagar senare förklarat att försmå anslag omöjliggör sändningar pålördag och söndag.Och så blev det presskonferens påvattenverket. En civilingenjör från25


Att .~I~ i kö för ,~tl hamla_allen ur en tanl.:_agn på <strong>Kumla</strong> IOrg _ar den l-IauguSli 1977eu sondagsno,.:: for ålsl.:.lllga <strong>Kumla</strong>bor. som fann sill _allen oamandban att dricLaoch laga mal a_ Dc allra nesta hade förstacIse ror den både for dem sjaha och kom.munen Irålr':lga silualEonen och log det som s> nes med gott humorStockholm - specialist på området _fanns till hands och man gav en redogörelseför vad man då visste. Dettaredogörbyggnadschefen för på sidan 23i detta nummer av KUMLALätt att vinklaVad läser man då i tidningarna påmåndag morgon? Den ena tidningenhar en rubrik över hela första sidan:"Kumia lamslaget - vattnet förgiftat".Den andra tidningen var litet(men inte mycket) mildare "Gift"' ivattnet torrlade <strong>Kumla</strong>."Lamslaget" och "torrlades" är tvåmycket starka ord. Och dessutom felaktiga.I stort sett gick livet sin gillagång. Torrlagt var det uppenbart inte.Minst av allt lamslaget. Var vattnetförgiftat? Tjaaa - byggnadschefenhar givit en dej av svaret. Den somdrack 1,5 liter vatten (och vem gördet?) fick i sig en hundrarusendel avden dos som skulle vara livsfarlig. EttgJas valten - dvs en tiondel av dennamängd - innehöll al1tså en milliondel26högst av den livsfarliga dosen. Kanskehar vi vanliga människor - vi sominte har gått journalisthögskolannågotstörre krav på förgiftning.Vad stod det vidare i tidningarna.I den ena tidningen stod an "ingenvågade dricka det illaluktande vannet- - - .. Vi vet ju att del var mångasom vågade. Vi vet ju att det varmånga som inte ens märkte att vattnetsmakade illa."Situationen var kaotisk" stod detockså. Bland de glada och skrattandemänniskorna som hämtade vattnet påtorget i <strong>Kumla</strong> märktes ingen "kaos".Lugnt och glatt samspråkande bildademan en kö som inte var kaotisk.Inte heller kunde man - om man åkteomkring - finna kaos på något annatställe.Den andra tidningen påstod aU"Hela lördagen fick alla (!) som bori <strong>Kumla</strong>, Sannahed. Abytorp ochHällabrottet vara utan vatten." Varpåståendet sant? Nej, naturligtvis inte.Ingen var utan vatten. Ä ven om det~ vilket på intet vis skall förnekas _--smakade illa på de flesta ställen. Idcn dcl av centralorten, som fick sittvatten från vattentornet fanns detmånga som inte märkte någonting allsav uppståndelsen.I rättvisans namn skall sägas alt dentidningen också kollade upp läget iÖrebro och Karlskoga och konsta·terade att "Sannolikheten för att enliknande olycka skulle hända i Örebroeller Karlskoga är naturligtvismycket liten, eftersom man i <strong>Kumla</strong>har haft maximal otur:' Eller i klartext:Det kan hända i vilken <strong>kommun</strong>som helst: oturen gjorde att detblev i <strong>Kumla</strong>.SammanfattningMan kan sammanfattningsvis konstateraGusla_ Larsson.Lennart Folhsson,Lennart Karlsson.Ragnar <strong>Nils</strong>son.Sven Gusla\'sson.1ngrid Säii.\\.Torsten Persson,Karl Andersson,Astrid Gustavsson,alt vattnet under drygt ett dygnsmakade illa,alt det var olämpligt till dricksvattenoch matlagning under denna tid,alt vattnet i övrigt var användbart(disk, tvättning, bad, vattning, betongblandning,wc mm),all <strong>kommun</strong>en snabbt lokaliseradefelet, avhjälpte det och försökte gåut med information, samtatt vattnet ur hälsosynpunkt varofarligt.Vi kan till sist också lova att kom·munen skall ta tillvara de erfarehetersom vunnits. Vi vet riskerna, vi kan nuplanera och ha iordning en egen informationsapparatoch ännu snabbareingripanden om något - trots allaförsiktighetsåtgärder - skulle händaigen.DRåttbekämpningskampanj i <strong>Kumla</strong>Undt:r tiden 19 st:plember - 21 oktober 1977 kommer råttgift kostnadsfrillalt kunna avhämtas av lantbrukare och fastighetsägare inom <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>hos följande personer:Tålte,OstansjöSkybergaBergaHjortsberga och ElvestaAlmersvägen, HällabrottetFolkatorpEkeby. <strong>Kumla</strong>VallerstaFrogestaId 0582/522 26019n6008019n60 15.. 0I9n20 87019n2252,. 019fl\753Ol9n40 21" Ol9n4061" 019/236060Under samma tid kan råttgift även få hamtas på hälsovårdsnämndens expeditioni stadshuset måndag - fredag kl 09.30 - 11.30 samt torsdag kl 16.00­18.00.Gift kan även utläggas genom nämndens försorg efter anmälan, tel 709 80måndag - fredag kl 08.00 - 11.30 samt torsdag kl 16.00 - 18.00.KUMLA KOMMUNS I-IÄLSOVÅRDSNÄMND27


UPPSLAGET - ett par sidor åt konsumenternaMin bostadEn skrift från BostadsstyrelsenI den kan Du läsa omHämta skriften - gratis - på Stadshusethos konsumentsekreteraren ellerpå fastighetskontoret.Rostskydda bilen nu!• Skaffa bostad• Bosättningslån• Lägenhet i andra hand• Bostad for handikappad• Kvitta på hyran!• Vad fär jag göra i "min"lägenhet?• När får jag reparerat?• Juridisk hjälp• Eget hus• Spara energi i bostaden{;€JooJ''0>o o~o~Finrummet breder ut sig pil barnens bekostnadVem tjänar pil fler mjölsorter?Säkra sugnappar finns inteLäs om detta och annat aktuellt. Det 12 kronor om årel för 10 nummerhjälper Dig att få valuta för pengarna av tidningen.när Du handlar.Prenumerera i dag!råd&rönär en tidning somprenumerera på.28det lönar sig att8eslällningskort finns hos konsumentsekreterarenpå Stadshuset. i bokhandeln,på större arbetsplatser och ihankerna i <strong>Kumla</strong>.VET DU NAGOTom den nya marknadsföringslagen?Den nya och fOrbäurade marknadsföringslagenhar gällt i ett år nu.Men många vet ej vad den innebär.Lagen ger möjlighet all förbjuda far.liga raror. Ä ven odugliga raror kanrorbjudas.Reklamen skall rara sann och får ejsakna information som är viktig rorkonsumenten. T ex om hur en varaskall skötas.VILL DU VETA MERAkontakta konsumentsekreteraren tel019-709 80En srillfilm om marknadsföringslagenkan Du låna till Din fårening ellertill Din studiecirkel (Den tar 10 minuteratt se).Tala med konsumentsekreteraren, somockså kan deltaga med information imötet eller studiecirkeln.Farlig barnbilstoiDen sortens barnbilstoI som hängs fastpå sätet utan fast fårankring är far·lig både ror barnet och andra passagerare.Då är det bättre att barnet"silter löst" i baksätet.Marknadsdomstolen har fOrbjudit fOr·säljning av denna sort av barnbilstoI.Ett säkert sän att skjutsa barn i bilär i en bakåtvänd typgodkänd stol.Gäller barn i åldern 9 månader tillca 5 år.Barn bör tidigt vänjas vid bilstolen- sex till åtta månader är lagom debutsäger Konsumentverket. Nio månadersäger Trafiksäkerhetsverket. Detta berornaturligtvis på hur stadigt barnetar I ryggen.Förteckning över godkända bilstolar.faktablad och broschyrer linns hoskonsumentsekreteraren i Stadshuset.Så här skall Ditt barn sitta i bilen29


Kulturnämndens höstprogramFritidsnämnden informerarTorsdagen den 8 september kl 19.30 Premieir<strong>Kumla</strong> teater, FolkanSvenska Rikstealern/Orehroensemblenpresenterar:"Klara, fårdiga, Fo"Två farser av Daria FoRegi: Romano Colombaioni och PeterFlackMedverkande: Sex medlemmar ur Örebroensemblen<strong>Kumla</strong> teaterföreningLordagen den 8 oktober kl 16.00<strong>Kumla</strong> teater, FolkanFolkoperan i Riksteaterns regi presen·terar:"Sängläraren"Opera.buffa av Giovanni Battisla PergolesiRegi: Claes FellbomSolister: Anita Bolander·Lindblom, LarsBillengren, Dieter Schlee och Britt Bern<strong>Kumla</strong> teaterföreningTisdagen den l november kl /9.30<strong>Kumla</strong> teater, FolkanSvenska Riksteatern presenterar:"Isak Juntti hade många söner"all Björn-Erik HöijerRegi: Bengt BlomgrenMedverkande: Tord Peterson, Ulla BJomstrand,Ake Wästersjö och Guy de laBerg<strong>Kumla</strong> teaterföreningKUMLA FÖRELÄSNINGS­FÖRENINGS PROGRAMHÖSTEN 1977Lördagen den 22 oktober kl 17.()()<strong>Kumla</strong> teaterVisprogram med Torstein BergmanTorsdagen den 3 november kl 19.00Församlingshemmet i Ekeby"Dykning och äventyr på en svensk skutai Västindien"Inge LennmarkUTSTÄLLNINGAR pA BIBLIOTEKETHÖSTEN 19775 - 18 september<strong>Kumla</strong> biblioteks utställningshallKonsten i välflirdenEn utställning som tar upp bildkonstnärernassituation i samhälletOriginalkonstvcrk av bl a Roland Kempeoch Sven X-et ErixonRiksutställningar24 september - 9 oktoberElsie WallinBilder av barn i pastell och abstraktabilder i akryl kompletterat med ett textmaterialKulturnämnden10 - 30 oktoberLe CorbusierUtställningen visar Le Corbusiers verkstadsplaner,byggnader och målningarochdess inflytande i SverigeRiksutställningar12-27 nOI'emberUlla AnderssonTextilierKulturnämnden28 november - Il decemberPer EklundSkulpturer, reliefer och bruksföremålkeramikKulturnämndenSporthallenhålls öppen måndag-fredag kl 06.45­22.15, lördag och söndag kl 08.15 - 15.45.Tel. 019/709 80 växel. Ankn. driftledareJaneric Solberg 256, vaktm. 257, kassa258, simhall 259, maskinist 260.Simhallen hålls öppcn:Måndag och torsdag ..... 13.00-19.30Tisdag .....07.00-08.15, 13.00-19.30Onsdag och fredag 07.00-08.1513.00-20.30Lördag 09.00-15.30Söndag 09.00-12.30Övrig tid disponeras av skolan.OBS. Kassan stänges 30 min. före badtidensslut.Simunden'isningi <strong>Kumla</strong>hallen för barn och vuxna startarunder september månad. Se vidare annonsi ortspressen.Fritidsgården l\'lalmen (Malmens skola)Öppen måndag-torsdag samt söndag kl18.00-22.00, fredag och lördag kl 18.00­23.30. Cafeteria, bordtennis, TV, biljard,sällskapsspeL hobby, diskotek och idroll.Eftcrmiddagsverksamhet för ungdom i allaåldrar måndag-fredag kl 14.00-17.00.Kvartersgården M,'rstacken (Köpmangatan58)Öppen: Måndag-torsdag kl 17.30-21.00.Cafete:l:'l, bordtennis, biljard, TV, sällskapsspel,hobby och diskotek.Fritidsgården, Hällabroltet (Tallängensskola)Öppen: Måndag och torsdag kl 17.30­21.30. Bordtennis, biljard, TV, sällskapsspeloch hobbyverksamhet.Kvartersgården, Kvarntorp (Posthuset)Öppen: Måndag, tisdag och torsdag kl17.30-21.00. Bordtennis, sällskapsspel.Kvartersgården, Sannahed (Centrumhuset)Öppen: Onsdagar kl 17.30-21.00. Bordtennis,sällskapsspel och diskotek.Kvartersgården, Abytorp (Folkets hus)Öppen: Torsdagar kl 17.30-21.00. Bordtennisoch sällskapsspel.K\'artersgården, Ekeby(Barnstugan)Öppen: Torsdagar kl 17.30-21.00. Bordtennisoch sällskapsspel.För upplysningar om fritids- och kvartersgårdarna,kontakta fritidsgårdsförestånda,re Ingemar "Kvisten" Johansson tel.709 80 ankn. 255.Lös ett abonnemang för höstens teaterföreställningariDu får en garanterad fast plats i salongen till höstens fina programDessutom får Du särskild information om teaterföreställningarnaLös del i <strong>Kumla</strong> bokhandel:den l sept ror dem som tidigare haft abonnemang2 och 3 sept för nya abonnemangfr o m 5 sept försäljning av enstaka biljetterDe kostar:abonnemang (tre föreställningar) 50.- för vuxna


<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s grundskolaLäsåret 1977/78MEDDELANDENTill elever, målsmän och anställdaVid värmestugan intill Viaskogen - där eiljus,påret börjar _ samlas <strong>Kumla</strong>bor. gamla ochunga. för alt genom en eller flera motionsrundor - gående eller springande - förbättrasin kondition. Den är öppen varje dag mellan klockan 6.00 och 21.00 från och med denl oktober. Motionen - och därmed ett bättre välbi:finnande - kostar ingenting,Tömning av slambrunnar•fran enskilda avlopp kommer att ske inom <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> under septemberoktober1977. De som redan är anmälda för hösttömning behöver inte görany anmälan,Enligt hälsovårdsstadgan föreligger skyldighet att utföra tömning. i regelminst en gång om året.Ny anmälan och anmälan om ändring, samt förfrågningar kan göras hos<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s tekniska verk. tel 70980. anknytning 393 eller 394 eller hosden entreprenör som utför lömningarna, Närkes slamsug AB, Örebro, tel13 95 40.Fastighetsägaren svarar fOr att hårdgjord väg, farbar för slambi1cn, finnstill brunnen, samt att brunnen är väl synlig eller markerad,KUMLA KOMMUNS TEKNISKA VERK•HiiSllermillcn omfatlar tiden 19/8-22112.Vårterminen omfallar tiden 9/l-11/6.Loniagar23/9.7/1 t, 2012-2412, 20/3-2313, 515.Studiedagar (heldagar)för lärarna och ~amtidigt lovdagar för ele­\'CfJla 1918. 26/9, 27/9, 811 L 20/1, 2/5, 315.Skolmåltiderserveras alla skolelever i <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>.För att elev skall bli befriad från viss matratt.menar vi att ett av följande två skälskall föreligga: skolläkaren vitsordar atteleven icke bör äta ratten eller i hemmetfinn


Skolpsykologen Ulla Hansson, <strong>Kumla</strong>by ro.Skolpsykologen Britt Eriksson, Fylsta ro,Vialunds ro. Telefontid torsdagar kl 16.00­18.00, tel 709 80 ankn 284.Träffas säkrast övriga dagar kl 8.00-9.00eller 16.00-17.00.Skolkuratorn Brilla Schölin, låg- och mellanstadiet.Telefontid måndag, tisdag, torsdag, fredagkl. 8.00-9.00, tcl. 709 80 ankn. 283.Fasta besökstidcr på skolorna:MåndagSkolkansliet kl. 8.00-10.00TisdagFylsta ................ kl. 9.00-12.00OnsdagSannahed, jämn "uka kl. 9.30-12.00TorsdaSHasa, jämn veckao}amn vecka01yeksfallsförsäkringKommunen har tecknat kollektiv olycksfallsförsäkringför samtliga ele,·er. DengälJer både undcr skoltid och fritid.Skolbad och simundervisninganordnas på skoltid enligt särskild planoch har förlagts till <strong>Kumla</strong>hallen, där badmästareoch lärare står för undervisningoch tillsyn.Friluftsdagarkl.kl.Malmen, o}amn \'ecka kl.}amn "ecka kl.FredagKvarntorp, jämn \'eckaTallängen. jämn veckaHardemo. ojämn veckaStene. ojamn \'ecka9.00-10.3010.30-12.009.00-10.3010.30-12.00k1. 9.00-10.30kl. 10.30-12.00kl. 9.00-10.30kl. 10.30-12.00Antalet friluftsdagar under läsåret är 8. (Iantalet inräknas 2 dagar av vintersportlovet).Musikskolanhandhar frivillig musikundervisning e


GruppkorsbandLararrum, lågstadiet . . . . . . . . . . . . . . 288Matsal . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . .. 292Läkarmottagning 297Vaktmastare 294Läromedelscentral 293Ob:;·klinik .................•...... 291G~ mnastiksal . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 296HAGASKOLANTiIIs~mlärare Kent liiding .Lararrum .Vaklmästare .~Iatsal .STENE SKOLATillS~'nslärare Stig·Arne AnderssonLärarrum .Malsal .HARDE~'IO SKOLATillsynslarare Bernt BenglSSOnLärarrum .321)20~23322733 4573032730 OS761 27761 27J\tJMLABY REh.'TORSOMRADER EKTORSEXPEDlTIONE..'lRektor Sven Elisson 318Studierektor Håkan Karregård 319Kontorist Solveig Lindberg . . . . . . . . 319Kurator 283MALMENS SKOLATillsynslärare Kerstin Engclbertsson.. 312Lärarrum. mellanstadiet 311Lararrum. lågstadiet 310G~mnastiks.al 314Lakarmottagmng 317\aktmistare 315TALLANGENS SKOLATills)nslärare Ake Skoghäll .Lararrum .SANNAHEDS SKOLATillsynslärare .Lärarrum .KVARNTORPS SKOLATillsynslärare Inga Davidsson ..Lararrum .KYRKSKOLANAnk.n~tning .Tillsynsl.aran.· Kerstin Engelbertsson ..723437239178790787907719777197326312MILJÖ\,[CKOHEMMET UND0583/113 29Foreståndare Tor <strong>Nils</strong>son. lindAskersund 0583/11266SKOLMALTlDSVERKSAMtlETEkonomiföreståndare Gunnel Sjögren 313Cenlralköket. Malmens skola 313KB KU~Lo\ TRYCKERI 1871

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!