Delkarta 2 - Länsstyrelserna

INNEHÅLLSFöRTECKNINGFÖRORDiSAMMANFATTNING 11 BERGINVENTERING 21.1 Inventeringens omfattning 21.2 Arbetsmetodik 22 BERGGRUNDEN I VÄSTMANLANDS LÄN 82.1 Geologisk översikt 83 KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSBERG 134 RESULTAT 174.1 VÄSTERÅS 174.1.1 Allmän översikt 174.1.2 Tabell över förekomster 18-214.1. 3 Förekomstbeskrivningar 224.2 KÖPING-ARBOGA-KUNGSÖR 454.2.1 Allmän översikt 454.2.2 Tabell över förekomster 47-48 f,4.2.3 Förekomstbeskrivningar 49((,,""

iFÖRORDFöreliggande rapport redovisar inventering av berg lämpligt för makadamframställninginom vissa av länsstyrelsen närmare angivna områden iArboga, Kungsörs, Köpings, Hallstahammar och Västerås kommuner (länsstyrelsensskrivelse till SNV 1990-06-26). Några kompletterandeområden tillkom under våren 1991 (länsstyrelsen 1991-04-29 Dnr233-3947-91).Inventeringen har utförts inom ramen för det av riksdagen beslutadeprogrammet för regionala inventeringar av materialtillgångar(prop 1981/82:220). Avsikten med inventeringarna är att få till stånden bättre planering av täktverksa~~eten och en god hushållning medgrus och annat täktmaterial. Det centrala ansvaret för inventeringarnaåligger statens naturvårdsverk (SNV).Denna inventering har utförts av Sveriges geologiska undersökning(SGU) i samarbete med länsstyrelsen i Västmanlands län. Förberedandearbeten och fältarbete utfördes under hösten 1990 och våren 1991.Uppgifterna bearbetades och sammanställdes under sommaren och hösten1991.1. statsgeolog Sven Snäll har självständigt planlagt och genomförtinventeringen. 1. statsgeolog Ingmar Lundström deltog i de inledandediskussionerna om vilka områden som utifrån geologiska grunder var avintresse att inventeras.Inom ramen för samma uppdrag har en översiktlig sammanställning avberg lämpligt för makadam- och ballasttillverkning i norra delarna avU-län utförts (PM 1991-02-25, Dnr 08-517/90).Värdefulla upplysningar från tidigare utförda undersökningar av berggrundenskvalitet har välvilligt ställts till förfogande av länsstyrelsen.Karin GrånäsProjektchef~~-------------------------------------~

1SAMMANFATTNINGFöreliggande rapport redovisar resultaten av SGUs berginventeringarinom södra delarna av Västmanlands län omkring tätorterna Västerås,Köping, Arboga och Kungsör. 67 områden har undersökts, 47 områdenomkring Västerås och 20 i Köping-Arboga-Kungsör-regionen.I tio av områdena har större analysprov sprängts ut för uppmätning avkvalitetsbestämmande parametrar. I dessa områden har alltså en direktpå mätvärden grundad klassificering kunnat göras. Kvalitetsklassningenav övriga förekomster har gjorts genom jämförelser av bergarterna ivarje förekomst med de analyserade genom studier av mineralogi, texturoch struktur.Analysresultaten visar god eller tämligen god bergkrosskvalitet i allade utvalda förekomsterna. De bästa analysvärdena noterades i ett provfrån ett område nordväst om Ransta mellan Västerås och Sala. I Västeråsområdetfinns mycket stora bergvolymer av tämligen god kvalitet. Inågra förekomster är kvaliteten på gränsen till god. Dessa förekomsterfinns inom urgranitområdena norr och nordost om tätorten. Väster omtätorten, nära Dingtuna, finns i ett av de undersökta områd~na en yngregranit som enligt analyser är av god kvalitet rent mekaniskt. Den högaradioaktiva strålningen hos denna bergart gör dock att krossprodukternavid en eventuell exploatering av förekomsten måste hanteras med särskilduppmärksamhet.I Köping-Arboga-Kungsör-regionen finns också flera förekomster avkrossberg av tämligen god kvalitet enligt analyserna. De bästa analysvärdenahar ett prov taget i ett område nordväst om Kolsva. I dettaområde varierar emellertid kvaliteten stort, inom området finns bådemycket bättre och mycket sämre kvaliteter. I de andra områdena däranalysprov tagits är berggrunden mera homogen och därmed också kvaliteten.Det är också här urgraniter som är förskiffrade och ibland förgnejsadesom i viss utbildning ger tämligen god bergkrosskvalitetenligt analyserna. Nordväst om Arboga finns en förekomst av yngregranit som kvalitetsmässigt ligg~r på gränsen mellan god och tämligengod.I de södra länsdelarna, som denna inventering omfattar, finns tidigaretvå bergtäkter. De är belägna nära varandra, drygt 2km norr om Tortunasamhälle. Den ena täkten som upptagits i en sedimentgnejs övergavsp.g.a. dålig bergkvalitet. I den senast öppnade täkten, som för övrigtligger i en urgranit inom ett av inventeringsområdena, är kvalitetentämligen god enligt utförda analyser. För närvarande ligger .dockdriften nere och brottet är vattenfyllt.

21 BERGINVENTERING1.1 Inventeringens omfattningEn tilltagande brist av grus- och ballastmaterial runt våra tätorterhar medfBrt att bergkross i många fall blivit ett ekonomiskt alternativtill ås- och svallgrus. FBr att trygga vår grusfBrsBrjning har riksdagenbeslutat om ett program fBr regionala inventeringar av grus ochalternativa material, främst berg, i alla län. Det finns också ettsamhälleligt intresse att i mBjligaste mån fBrsBka spara rullstensåsarnaeftersom de är betydelsefulla vattenreservoarer och dessutomofta viktiga fBr landskapsbilden. FBreliggande inventering utgBr en delav den regionala inventeringen i Västmanlands län och omfattar kommunernai den.sydliga länsdelen, d.v.s. kommunerna Västerås, Hallstahammar,Surahammar, KBping, Arboga och KungsBr.I en PM daterad 1988-01-13 har SGU in~m regionen gjort en preliminärBversikt Bver olika bergarters lämplighet som krossberg. Enbart befintligtkartmaterial har använts. Meningen var att Bversikten skulle tjänasom vägledning fBr vidare undersBkning. Det geologiska kartmaterialethar varit av olika användbarhet och det har därfBr inte varit mBjligtatt få en likvärdig bild Bver hela regionen. I västra länsdplarna finnsmoderna berggrundsgeologiska kartor, likaså i sydBstra delen. Norr omVästerås är däremot det geologiska kartmaterialet starkt fBråldrat(från 1862) och inte så användbart.Med hjälp av Bversikten som upprättats av SGU kunde ett antal områdensom på geologiska grunder bedBmdes intressantare än andra utskiljas.Från Västerås kommun har hävdats att alla bergområden är intressantaatt inventera fBr att få fram många alternativa mBjligheter. Kommunenframtog därfBr en karta som visade alla stBrre bergblottningar. Fråndenna karta strBks senare några områden på geologiska grunder och pågrund av motstående intressen. I Fig. 1 visas de områden som länsstyrelsenefter samråd med berBrda kommuner bedBmt intressanta attinventera. De områden som bedBmdes intressanta att inventera i sydvästralänsdelarna är utritade i Fig. 2. Från de ursprungliga områdenahar även här några strukits på grund av motstående intressen.I ett sent skede av inventeringen, sedan fältarbetena avslutats, tillkomytterligare ett område som dock h5r till norra länsdelen. Områdetligger närmare Sala, strax väster om Ransta, men tillhBr VästeråsgrusfBrsBrjningsområde. Av tidsbrist har bara en del av detta områdeinventerats.1.2 ArbetsmetodikInventeringsarbetet delades upp ifyra huvuddelar:- FBrberedande arbete- FältundersBkningar- LaboratorieundersBkningar- Redovisning

Fig. 1. Inventeringsområden omkring Västerås.3

4Fig. 2. Inventeringsområden inom Köping-Arboga-Kungsör-regionen.

5Förberedande arbeten: Områden som skulle inventeras överfördes tilltopografiska och geologiska kartor i skala 1:50 000. Båda karttypernaanvändes som arbetskartor. Viktigt i förberedelsearbetet var att överförahällarnas lägen från de geologiska kartorna till de topografiskaför att sedan lätt kunna hitta dem vid fältarbetet. Vid bergtäkt är detönskvärt att nå en pallhöjd av minst 12-15 m, om möjligt ~van grundvattenytan,och dessutom en minimumvolym av ca 4 milj. fm (SNV1983:5). Landskapets karaktär, särskilt Västeråstrakten med sin flackaterräng, och önskemålen om att få vissa bestämda områden inventeradehar gjort att avvikelser från rekommendationerna i SNV 1983:5 i mångafall fått göras i samband med denna inventering. Avsaknaden av störrebranta bergshöjder har medfört att pallhöjder av 12-15 m ovan grundvattenytani många fall varit svåra att åstadkomma. När de naturligahöjdskillnaderna mellan det blottade berget och marken runt omkringinte når de önskvärda 12-15 metrarna måste en eventuell exploateringske under omgivande marknivå och oftast också under grundvattenytan.Sådana förekomster är vanliga, åtminstone i trakter där tillgången pålämpligt material är begränsad. .De volymberäkningar som skett i föreliggande arbete är vanligen gjordamed en antagen pallhöjd på 15 Dl oavsett om botten på den eventuellatäkten skulle falla ovan eller under omgivande marknivå. I ::ågra fallhar högre pallhöjder använts vid volymberäkningarna. Detta har skett isådana fall där den naturliga höjdskillnaden är över 15 m inom en stordel av bergområdet i förhållande till omgivningen.Fältundersökningarna omfattade en översiktlig undersökning av utvaldaområden. De hällrikaste partierna besöktes men även hällfattigarepartier besöktes om så erfordrades för den geologiska bedömningen.Bergvolymerna och de enskilda bergarternas ungefärliga utbredningkontrollerades gentemot den geologiska kartan. Inom de undersöktaområdena togs ett eller flera bergartsprov, dels som referens, dels föreventuell tunnslipsframställning. Dessutom gjordes rutinmässiga mätningarav den radioaktiva strålningen inom varje område. Vidare gjordesbesök i befintliga bergtäkter i regionen för att få material från bergav känd kvalitet för jämförelse.För varje fältobservation noteraöes följande parametrar:- Bergartstyp- Mineralsammansättning- Homogenitet- Kornstorlek- Textur- Gängar (genomsättande bergarter)- Vittring- RadioaktivitetLaboratorieundersökningar: Från det vid fältarbetet insamlade stuffmaterialetutvaldes ett antal representativa bergartsprov för tillverkningav tunnslip. Dessa studerades i polarisationsmikroskop, speciellvikt lades vid mineralkornens sammanfogning samt vissa vittringstillståndsom ej framträder vid okulärbesiktning (t.ex. sericitbildning). Imikroskopet bestämdes också mineralsammansättning (glimmerhalt m.m.),kornform samt mikrosprickor.

N....I1III- __Io 10 20 30 km-'------'-'--__--1' .......,65'15~ Inventerad bergförekomst3 Delkarta nrFig. 3. Översikt visande var de inventerade bergförekomsterna liggeroch pA vilka delkartor de Aterfinns.

82 BERGGRUNDEN I VÄSTMANLANDS LÄN2.1 Geologisk översiktI Västmanland finns nästan enbart urberg. Detta har skiftande karaktärfrån område till område beroende på olika ursprung och olika omvandlingsgrad.Enda undantaget är förekomsten av kambrisk sandsten (Lundegårdh,1982) inom några areellt mycket begränsade områden. Det finnsolika typer av graniter och gnejser, metavulkaniter (hälleflintor,leptiter och leptitgnejser), skiffrar, sandstenar, kvartsiter ochurbergskalkstenar samt flera generationer av grönstenar. Liksom i andradelar av Bergslagen påträffas också malmförande berggrund på fleraställen i länet.De s.k. metavulkaniterna är de äldsta kända bergarterna i länet (Lundström,1987). De kallas ytbergarter eftersom ursprungsmaterialet engång avsattes på jordytan på lanö och i vatten på ett berggrundsunderlagsom ännu inte påträffats (op.cit.). Ursprungsmaterialet utgjordesav lavor, tuffer och askor från vulkaner som fanns i Bergslagen på dentiden för drygt 2 miljarder år sedan. Produkterna var från sura tillbasiska med avseende på kiselsyreinnehåll. Under lugnare periodersedimenterade också kalkslam i de vattenfyllda bäckena som fanns på dentiden. Detta slam har nu blivit karbonatstenar (kalkstenar och dolomiter)genom den omvandling som skett under tider.nas förlopp. På grundav bildningssättet ligger karbonatstenarna inlabrade i metavulkaniterna.De flesta malmerna är också associerade till metavulkaniterna.Vulkaniterna eroderades och sediment avsattes i vattenbassängerna.Sedimenten omvandlades till sedimentära bergarter.För 2000-1850 miljoner år sedan intruderades de tidigare bildadebergarterna av de s.k. primorogena intrusivbergarterna (även kalladeurgraniter eller gnejsgraniter) (Lundström, 1987). Även basiska magmorträngde in i de tidigare bildade bergarterna och kristalliserades somgabbror och diabaser. Som slutfas i det geologiska skeende som benämnsden svekokarelska orogenesen skedde en nedsänkning och uppvärmning avde bergarterna. De veckades och metamorfoserades. Stora delar av denbefintliga berggrunden löstes upp eller smälte. Det upplösta materialetstannade oftast nära ursprungsplatsen och kristalliserade i form avådror och sliror. Så uppkom ådergnejserna (Lundegårdh, 1982). på någrahåll upplöstes moderbergarten fullständigt till granitiska magmor somkristalliserade till mer eller mindre grovkorniga graniter och pegmatiter,de s.k. serorogena graniterna, som har en ålder av ca 1840 milj.år (Lundegårdh, 1982). I vissa rörelsezoner i berggrunden med breccieringhar kvartslösningar trängt in och "läkt" breccian. Denna företeelseär ganska vanlig och anses ha ägt rum i ganska sen proterozoisktid. Genom årmiljonerna har erosionen nått så djupt att många av dessabergarter nu är blottade vid jordytan.Yngst (vendisk-kambrisk ålder, ca 600 miljoner år gamla) är någraarkoser, konglomerat och sandstenar som finns inom några små områdenintill Arboga och i och vid Mälaren söder därom (Lundegårdh, 1982).Veckningen och metamorfosen av bergarterna ledde till foliering ellerförskiffring och vid mera långtgående metamorfos till förgnejsning ochtill och med migmatisering. Vid migmatisering är mer än hälften avursprungsmaterialet uppsmält och omkristalliserat. De omkristalliserade

~rg­delarna bildar ofta grovkristallina, pegmatitiskp. partier iarterna. Uppsmälts de gamla bergarterna helt bildas nya magmor,granitiska som för de serorogena graniterna enligt ovan.9t.ex.Metamorfosgraden hos bergarterna varierar från område till område. Ivissa områden kan således t.ex. urgraniterna bara vara lätt förskiffrademedan urgraniterna i andra områden kan vara helt förgnejsade. påsamma sätt har av hälleflinta bildats leptit och leptitgnejser. Ävensedimenten förskiffrades och förgnejsades. Basiska bergarter blevmetabasiter eller amfiboliter. Gnejserna kan därför ha såväl granitiskt,vulkaniskt som sedimentärt ursprung. Mylonitisering har uppståttgenom dynamisk påverkan (tryckpåverkan) vid lägre temperatur än vidförgnejsning.De vanligaste bergarterna inom de inventerade områdena,yngre, är följande:från äldre tillMetavulkanit (hälleflinta, leptit och leptitgnejs)KarbonatstenMetasediment (sedimentgnejs, glimmerskiffer, metagråvacka, kvartsitet.c.)Urgranit (granit-tonalit som kan vara både förskiffrad och förgnejsad)Metabasit (metamorfoserad gabbro, diorit, diabas eller basisk vulkanit)Yngre granit (massformig)PegmatitDiabasSandstenI den förenklade berggrundskartan (Fig. 4) visas i grova drag denareella utbredningen av de olika bergartstyperna inom länet. Här följeren kortfattad beskrivning av bergarterna:MetavulkanitMed metavulkanit betecknas en grupp av olika bergarter med gemensamt(vulkaniskt) ursprung. De är till färgen röda eller grå men har förövrigt st~rkt skiftande utseende med textur från tät i hälleflintor,mycket finkornig i leptiter till finkornig och medelkornig i leptitgnejser.Några vanliga typer är:1) bandade metavulkaniter, där mörka och ljusa skikt växellagrar.Lagrens mäktighet varierar från mM-skala upp till ID-tals meter.2) strökornsförande kvartsporfyrer.3) homogena grå bergarter, med växlande glimmerhalt, ibland omvandladetill glimmerkvartsiter.KarbonatstenUnder denna bet.eckning har områdets större förekomster av kalksten ochdolomitsten samlats. Tunna karbonatstensskikt uppträder dessutom ofta iväxellagring med leptit-Ieptitgnejs. I karbonatstenarna förekommer oftariklig inblandning av olika silikatmineral, s.k. skarn, samt bankar avolika gnejser. Karbonatstenarnas motståndskraft mot vittring och erosionär låg, vilket gör att de sällan bildar större hällpartier. De ärför det mesta jordtäckta. Alla karbonatstenar i urberget har omkristalliserattill marmor.

10MetasedimentDe äldre bergarterna av sedimentärt ursprung har ofta varit gråvackor,d.v.s. sediment bildade i landskap med hög relief, där erosion ochtransport skett snabbt. Till gråvackorna ansluter sig varvskiffrar.Båda bergarterna är genomgående starkt omkristalliserade. Mycket av demföreligger nu i form av glimmerskiffer. Ännu mer av dem har övergått igrå jämnkorniga gnejser och ådergnejser (Lundegårdh, 1982).GranitoiderDet finns ett flertal granitoider bl.a. innefattande graniter, granodioriter,tonaliter (se Fig. 1 i kapitlet om metodik och bergartsindelningi beskrivningarna till SGUS:s kartserie Af). Gemensamt för granitoidernaär att de är eruptiva djupbergarter, d.v.s. bergarter bildadeunder högt tryck och temperatur i djupt läge inuti jordskorpan. Strukturenär massformig. Kornstorlek~n kan variera. Den kan vara finkornig,medelkornig eller grovkornig. En del graniter är porfyriska ellerögonförande.UrgranitUrgranit eller gnejsgranit är samlingsnamn för de primorogena granitoiderna.Sammansättningsmässigt är de granitoider av skiftande slag.Kemiskt-mineralogiskt kan de variera från granit över granodiorit tilltonalit, strukturellt från massformig granit över förskiffrad till heltförgnejsad granitoid. Även färgen varierar. Urgraniter av rent granitisksan~ansättning är ljusgrå, rödlätta eller röda, urgraniter avgranodioritisk sammansättning är grå eller rödgrå och urgraniter avtonalitisk sammansättning mörkgrå (Lundegårdh, 1982).Ofta är urgraniterna medelkorniga men det finns både finkornigare ochgrovkornigare varianter. Ibland innehåller urgraniten större kristallereller kristallaggregat, "ögon", d.v.s. den är porfyrisk. Det är särskilturgranit av granodioritisk samnlansättning som har sådan textur(Lundegårdh, 1982).Yngre granitDe yngre graniterna anses till stor del bildade ur äldre bergartsmaterialgenom nedsänkning så djupt i jordskorpan så att omvandling av denäldre berggrunden ägde rum genom upp~mältning (Lundegårdh, 1972). Detbildades ådergnejs och migmatit i ytLerdelarna av omvandlingshärdarna.I centrala delarna av härdarna samlades upplöst och nytillfört silikatmateriaitill stora granitmagmor som steg upp genom berggrunden i formav svampliknande massor, diapirer (Lundegårdh, 1982). Diapirernassilikatmaterial utgjorde företrädesvis en gröt av stora fältspatkristallersom stelnade till grova graniter. Mycket material befann sighelt i smält eller upplöst tillstånd och kristalliserade omsider tillsmåkornigare granit, pegmatit eller aplit (op.cit.).PegmatitPegmatit är en mycket grovkornig bergart med samma mineralinnehåll somgranit. Den har kristalliserat under lång tid ur magmatiska vattenhaltigarestlösningar och kan innehålla speciella vattenhaltiga mineral

11samt även sällsynta jordartsmetallers mineral. I pegmatiterna är fältspatkristallervälutbildade .och ibland mycket greva men oftaEt är.storleken mellan en halv centimeter och ett par, tre decimeter.Aplit är en fin och jämnkornig (sockerkornig) bergart med granitisksammansättning och obetydlig halt av mörka mineral.Gabbro,diorit, diabas, metabasit (amfibolit)Dessa bergarter är basiska eruptivbergarter. Diabas bildar gångar iäldre berggrund. Gabbro och diorit har kristalliserat djupt i jordskorpan.Metamorfosering av diabaser, gabbror och dioriter ger metavulkanit(eller amfibolit). Metavulkaniter har också bildats genom omvandlingav basiska vulkaniter.De basiska bergarterna är svarta, gråsvarta, grönsvarta, gröngrå ellergröna till färgen. Gabbror kan ha varierande kornstorlek, från fin tillgrov, likaså diabaserna. Dioriter är i allmänhet fint medelkorniga tillmedelkorniga. Metabasiterna är oftast finkorniga bergarter.Berggrundsgeologiska kartorUpplysningar om berggrunden av mera detaljerad kp.raktär kan f!s urSGU:s geologiska kartor, skala 1:50 000 med tillhörande beskrivningar.De nyare kartorna är följande:SGU Ser. Aa 168, bladet Malingsbo186, Möklinta188,nAvesta196,nVästerås200,nEskilstunaSGU Ser. Af 104, Örebro SO111, Eskilstuna NV118, Enköping SV122, Västerås SV128,nLudvika SO139, " Lindesbe~g SO141 Lindesbe~g NO153, Avesta SV

12Fig.4Förenklad berggrundsgeologisk kartaöver VÄSTMANLANDS LÄN(efterLundegårdh, 1981)lIIi~-(+'+'+"'+1I±.±..±..±JDSandstenDiabasPegmatitYngre granit. massformig(serorogen granit)Urgranit. massformig eller gnejsgranitisk(primorogen granit. granodiorit och tonalit>Gabbro .diorit.metabasit~~~r:::::::1~Sedimentgnejs. ådergnejs.glimmerskiffer.metagråvacka. lokalt med kvartsitKarbonatsten (dolomit- och kalcitmarmor)Metavulkanit. sur (leptit)I

133 KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSBERGKrossberg används i första hand som vägbyggnadsmaterial (bärlager ochytbeläggning) samt för inblandning i betong (ballast). För olika ändamålkrävs delvis skilda egenskaper hos bergmaterialet. T.ex. krävs förytbeläggningsmaterial stor förmåga att motstå nötning (dubbdäck) medanbetongballasten inte får ha hög densitet (separation i betongen).För att avgöra bergets kvalitet i de undersökta förekomsterna beaktasföljande parametrar:flisighetspr5dhetslipvärdekompaktdensitetradioaktivitet(färg)Sprödheten är ett mått på bergartens slaghållfasthet. Mineralsammansättningoch kornstorlek/kornfogning ir de viktigaste faktorerna.Sprödhetstal lägre än ca 50 innebär god-mycket god kvalitet.Flisigheten anger formen på det krossade materialet. Glimmer och andraorienterade mineral ger höga flisighetstal, d.v.s. långsträckta krosspartiklar.Flisighetstal lägre än ca 1.4 betyder relativt kubiska ellerrunda partiklar.~tiPvärdet visar bergartens förmåga att stå emot nötning. Detta är avstörsta betydelse för material som skall användas till ytbeläggning.Slipvärden lägre än 1.4 räknas som mycket bra. Till helt nyligen användesi stället sliptal som ett mått på bergartens nötningsrnotstånd.Hög kvartshalt ökar nötningsmotståndet medan bl.a. mycket glimmer fårmotsatt effekt.St~keg_~den är en funktion av nlaterialets sprödhet och flisighet.Begreppet har nu slopats av VTI, men förekommmer i de flesta äldreanalyser.~9mpaktdensitet är viktig hos material för betongtillverkning. Omdensiteten är alltför hög (som hes grönstenar) uppstår problem medsjunkning och separering i betongen. Vid betongtillverkning bör dessutomvissa mineral undvikas (bl.a. g~immer, sulfider). De flesta ljusabergarter har värden kring 2.7 och mörka bergarter ca 2.9-3.5Radioaktiviteten får inte vara för hög hos krossberg, som används vidbyggande av bostadsområden eller liknande. De vanligaste bergarternamed hög strålningsnivå är alunskiffer (användes tidigare i blåbetong)samt vissa yngre graniter. Grovt indelat kan man räkna 10 som lågt ochöver 30-40 som högt värde. (Anges i mikroröntgen per timme, pR/h.)FäK&~~ har viss betydelse vid ytbeläggning på vägar, där ljusa materialär lämpligast. För användning i liten skala (trädgårdar o.dyl.) kanäven estetiska synpunkter ha betydelse.De här uppräknade egenskaperna står i direkt relation till bergartsinnehålleti krossbergsmaterialet. Det är svårt att göra en bestämd

14kvalitetsindelning av bergarter, då en viss bergartstyp kan ha varierandeegenskaper i olika områden. I en förekomst finns dessutom oftastolika bergartstyper representerande olika kvaliteter. Nedan följer docknågra generella samband som gäller vid kvalitetsbedömning av bergarter.Generell kvalitetsindelning av de vanligaste bergarterna:Ökande hållfasthetKvartsitPorfyrDiabas (finkorniga grönstenar)Granit, gnejs (stora variationer)Glimmerrikt urberg (ökande flisighet)Pegmatit (stor sprödhet)Yngre sedimentbergarterKvartsit och porfyr är sega och hårda bergarter med mycket goda kvalitetsegenskaper.Dessa bergarter lämpar sig särskilt väl till ytbelägggningav vägar. Granit och gnejs varierar starkt från plats till platsoch kan ha allt från god till dålig kvalitet. Finkorniga grönstenar harofta stor slaghållfasthet och liten ~lisighet, men alltför höga slipvärden.Densiteten är också för hög för vissa ändamål. Övriga bergarteri tabellen klassas som dåliga.De viktigaste egenskaperna hos en bergart med god kvalitet:FinkornighetHög kvartshalt }Jämnkornig eller porfyrisk texturKomplex kornfogningLåg glimme rhaltLåg vittringsgradMåttlig densitet }Låg su1fidhaltLåg radioaktivitetLjus färghållfasthetgäller vissaanvändningsområdenEn viktig egenskap hos grus som används till ytbeläggning i högtrafikeradevägar är att kornen ger god vidhäftning till asfaltmassan. Blandbergarterna ger kalksten den bästa vidhäftningen medan mycket kiselsyrarikabergarter ger sämre. Ett högt kalium- och/eller natriuminnehållär inte heller till fördel V.g.a. att dessa ämnen kan reagera medvissa komponenter i asfalten och bilna vattenlösliga föreningar. Vidhäftningenkan emellertid påverkas, ~enom tillsats av vidhäftningsmedel,t.ex. försvinner skillnaden mellan kiselsyrarika och kiselsyrafattigabergarter vid tillsats av diamin i asfaltmassan (Höbeda, 1990).Användning av diamin till beläggningar är emellertid inte problemfri avarbetsmiljöskäl (vissa diaminer är inte tillåtna) men det är inteomöjligt att andra vidhäftningsmedel med mindre ~anitära olägenhetersnart finns på marknaden.Extremt hårt trafikerade vägar byggs liksom broar, viadukter o.dyl. ibetong. För betongballast ställs delvis andra krav än för ballast tillkonventionell vägbyggnad. Betongballast skall ha hög hållfasthet ochvara beständig, den skall inte innehålla sulfider och den får inte varaalkalireaktiv. Om dolomit ingår kan den också vara reaktiv och kanomvandlas till andra mineral i betongen. Alkalireaktiv kiselsyra finnsi flinta, vissa skiffrar och vissa kvartsiter. Man har också funnit att

15mylonit och vissa porfyrer kan innehålla kiselsyra av sådan typ somreagerar med cementets alkali (NaZO och KzO) (Lagerblad och Niemann,1991) .Kvalitetskrav på material till olika användningsområden framgår av BYA1984 och BYA Nytt 1986. Bestämmelser för betor.gkonstruktioner (Statensbetongkommitte, 1973), Mark AMA samt Boreli (1970).Ett antal faktorer som påverkar bergarterna har uppmärksammats ovan menden kvalitetsbedömning som görs i denna rapport grundar sig bara på tvåparametrar: slipvärde och sprödhetstal, enligt ett förslag till kvalitetsklassningsom sammanställts av Samuelsson (1988) (Fig. 5), somgrundar sig på gränsvärden i BYA 1984 och BYA Nytt 1986.De analyser som gjorts (bestämningar av sprödhetstal, slipvärde,flisighetstal och densitet) är utförda av Skanska ABs väglaboratorium iBålsta.Sprödhetstal807060504020B82_- B331-8411_B61-B301B80 -B104EJ351 41B601_B111I II m :Bl y..o."1.0 1.82.0 3.0 - ; 4.01.4 2.2 3.2 5.0 SlipvärdeFig. 5. Klassindelning av bergmaterial med avseende på slipvärde ochsprödhetstal. Gränserna är satta främst med avseende på "Kvalitetskravpå stenmaterial, slitlager" BYA nytt - 86 Tabell 7:01-1a. Prover analyseradei föreliggande inventering är inritade i diagrammet.Enligt BYA 84 07:01 motsvaras slipvärde 1.9 närmast sliptal 95, 2.4 av1Z0, 3.0 av 145 och 3.6 av 175. (Obsl laboratorieprovningar antyder ettickelineärt sammanhang mellan skalorna.)För klassindelning, se nästa sida.

174 RESULTAT4.1 VÄSTERÅS4.1.1 Allmän översiktInom de områden som bedöms vara möjliga för bergtäktsverksamhet (jfrFig. 1) förekonmer många olika bergartstyper. Allra vanligast är dockolika typer av urgraniter som kan vara mycket olika utbildade, frånmassformiga, medelkorniga, ibland porfyriska grå granitoider med granitisk,granodioritisk till tonalitisk sammansättning till mer ellermindre förskiffrade och till och med förgnejsade varianter. I Västeråstraktenär de massformiga och något förskiffrade urgraniterna kvalitativtbäst.De yngre graniterna och med dem ibland associerade pegmatiterna kanockså vara mycket olika. För krossning av berget till grus och makadamär den fin- till medelkorniga, röda eller rödgråa graniten som finns inågra områden väster om Västerås. bäst lämpad. Även bland dessa yngregraniter finns ögonförande varianter, kvaliteten sjunker ju större ochvanligare "ögon" eller strökorn är i ~ergartsmassan. Det finns ocksånågra riktigt grova yngre granittyper i de områden som inventerats. Detgäller området väster om Svartån lnellan Västerås och Skultuna. Sådanagraniter skulle ge en tämligen dålig krossbergsprodukt. Detsamma gällerför den pegmatitiska-aplitiska berggrunden som finns i områdena söderom Lillhärad. Visserligen är aplit en bergart väl passande ~om vägrnateriaimen pegmatiten är dålig på grund av sin spzödhet och då bergarternaförekommer omväxlande inom metersintervaller skulle det bli enblandprodukt med goda och dåliga korn med den sämre som kvalitetsbestämmande.Inte heller metabasiten som finns i områdena norr omLillhärad skulle ge en särskilt god krossprodukt. Dessutom är den högadensiteten hos basiska bergarter till nackdel.Längre norrut, 18-20 km från Västerås, har bergarterna i de inventeradeområdena en något annan karaktär. Här finns inslag av metavulkanitbland urgraniterna.Basisk berggrund, vanligen metamorfoserad till metabasit, förekommer imånga av de inventerade områdena i form av smala gångar i de andrabergarterna, men i några områden är den basiska bergarten helt dominerande.Strax nordväst om Västerås finns ett stort område med basiskabergarter.För bestämning av kvaliteten på berg~rterna till krossning noteras ettflertal olika parametrar och jämförelse görs med bergarter på vilkaanalyser utförts. I Västeråsområdet uttogs sex prover för analys.Tidigare finns analyser från två förekomster, dels i en täkt norr omTortuna och dels i en undersökt förekomst väster om Dingtuna. Analysprovernasom är tagna i samband med denna inventering är inprickade idiagrammet i Fig. 5. Prov B 61, B 80, B 82, B 104, B 111 och B 601 ärfrån Västeråsområdet. Alla analyserade prover faller inom fältet förtämligen god (III) och god kvalitet (II). De bästa värdena har provernatagna nordost om Haraker (B 80 och B 81) och provet taget nordväst omRansta (B 601). Värdena visar god bergkrosskvalitet. God kvalitet visarockså enligt resultat som SGU tagit del av hos länsstyrelsen i Västeråstre av fyra analyser av graniten i området väster om Dingtuna (B 170),en analys visar tämligen god kvalitet. Analyserna av materialet fråntäkten vid Häpplinge (B 10) visar tämligen god bergkrosskvalitet.

TABELL 14.1.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFöREKOMSTER OMKRIHG VÄSTERÅSTop.kb!. Fur Delltarta Namn Bergart Färg Kvalitet Volym Anm.(milj. fm3)llH SV BIO 1 Häpplinge Svagt försk. urgranit Mörkgrå Tml. god 18 Analys(Skanska AB)llH SV B20 1 Tortuna, skjutb. " " 4llH SV B21 1 Lundstugan " 3llH SV B22 1 Vaskmyran " 8llH SV B23 1 Nibble " 6I-'ex>llH SO B30 1 Delängesberget " " 13o. SVllH SV B31 1 Skogsbro " " " " 3HG SO B32 1 Plattbo " " " 4HG NO B40 1 Uvberget Yngre granit o. Röd o. Tml. dålig 4o. HH NV urgranit mörkgråHG SO B50 2 Gesala Glinunersk. o. kvartsit Grå Dålig 4HG SO B60 2 Böle Svagt försk. urgranit Grå Tml. god 4HG SO B61 2 Brännberget " " 15 AnalysHG SO B62 2 Hästberget " " " " 2HG SO B70 2 Skultuna Försk. urgranit Mörkgrå Tml. dålig 10

forts.4.1.2. TABELL ÖVER UlIDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OHXlUHG VÄSTERÅSTop.kb!. Fnr De1karta Hamn Bergart Färg Kvalitet Volym(milj.fm3 )Anm.llG SO B71 2 Skultuna Försk. urgranit Mörkgrå Tm!. dUig 6llG SO B72 2 Långrun Gnejs Grå Dålig 7llG NO B80 2 Broarna Svagt försk. urgranit Grå Tml. god 5 AnalysllG NO B81 2 Urgranit Gråröd Tml. dUig 3llG NO B82 2 Metavulkanit o. Grå Tm!. god-god 2 Analyst-'urgranit \OllG NO B90 3 Skråmsta Gnejs Grå Dålig 5llG NO B91 3 " " 5llG NO B92 3 Tegaberget Metabasit Mörkgrön Tm!. dålig 5llG NO B93 3 SSO Almunda Kalkstensförande meta- Grå God-dUig 4vulkanit o. gnejsllG NO B100 3 Skalleråsen Pegmatit Röd Tm!. dålig 4llG NO B101 3 Rålken Granit o. gnejs Röd o. " 2rödgrållG NO B102 3 Hedmossen Leptitgnejs Grå. o. " 3rödgrållG NO B103 3 Olsbo Gnejs o. metabasit Grå o. 5mörkgrön

forts.4.1.2. TABELL ÖVER. UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OMKRDfG VÄSTERÅSTop.kbl. Fnr Delkarta Namn Bergart Fä.rg Kvalitet Volymfm3)Anm.(milj.11G NO B104 3 Olsbo Gnejs o. metabasit Grå, röd- Tml. god 3 Analysgrå o.mörkgrön11G SO B110 4 Fågeltorp Granit Grå Tml. dålig 4011G SO B111 4 Skräddartorp Metabasit Mörkgrönn n27 Analys11G SO B112 4 4N11G SO B120 4 Upp-Gränsta Försk. urgranit Mörkgrå 6 o11G SO B121 4 Vargberget Gnejs 1111G SO B131 5 Gladertarpn311G SO B132 5nn811G SO B133 5 Slåttertorp Urgranit o. försk. Grå Tml. god - 5urgranit- tml. dålig11G SO B140 5 Ängstorpet Pegmatit o. aplit Grå. o. Tml. dålig 6rödgrå11G SO B141 5 Lilianstorpn nGrå o.n4rödgrå11G SO B142 5 EriksbergnGrå o. 4rödgrå

forts.4.1.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OHKRIHG VÄSTERÅSTop.kb!. Fnr Delkarta Hamn Bergart Färg Kvalitet Volym(milj.fm3)Anm.HG SO B150 5 Boberga Pegmatit, metabasit o. Rödgrå, Tml. dålig 3aplitmörkgröno. gråHG SO B151 5 Folkesta Granit Röd. o. Tml. god 1gråHG SO B160 5 Olsta Yngre granit o. ur- Gråröd Tml. god - 1granit- tml. dåligHG SO B161 5 Ingeista Granit Röogrå Tml. god - 2tml. dåligNt--'HG SO 8162 5 Solskenet Färsk. urgranit o. Gråröd Tml. god - 4gnejs - tml. dåligHG SO B170 5 Vändle Granit Röd o. God 10 Analys (Haggrårädconsult AB)HG NO B600 2 Skivsta Mylonitiserad leptit Gröngrå Tml. dålig 3HG NO B601 2 N Limsta Tonalit och gnejs Mörkgrå God o. tml. god Analys avtonaliten

224.1.3 FÖREKOMSTBESKRIVNINGAR11 H ENKÖPING SVB 10 HÄPPLINGE (Delkarta l)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god18 milj. fm 3Allmänt: omr~det är beläget ca 2 km norr om Tortuna samhälle. Det ärnästan en km stort. Flera avgränsade höjder finns inom området. Denstörsta är Järnbergs klack. På höjderna är berggrunden vanligtvis heltblottad. I skogsterrängen mellan höjderna är hällarna mera spridda menäven där är berget i allmänhet ganska väl blottat. Vägar går in i,eller alldeles intill, området i norr, i sydväst och i sydost. Enbergtäkt finns i norra delen av umrådet. Den är ganska stor,ca 150 x 100 m i ytterrnått. F.n. påg~r ingen drift i brottet. Det ärvattenfyllt.Berggrund: Berggrunden i området består aven medelkornig, mörkgrå,svagt förskiffrad urgranit. Mestadels är den mycket homogen. I brottethar urgraniten tonalitisk sammansättning. Det finns även gångar avenannan bergartstyp. Gångarna är bara några centimeter breda. I höjdensydväst om brottet är gångarna rikligare representerade, 10 m långa och2-3 m breda hällryggar kan bestå av enbart gångmaterial. Detta materialskiljer sig från urgraniten genom att det är finkornigt och ljusgråtttill färgen. Det är en salisk granit som intruderat i eller avskiljtsfrän urgraniten. Även längre söderut utefter västra kanten av områdetuppträder gångar av denna bergart i urgraniten.Den radioaktiva strålningen i urgraniten varierar inom området från12 pR/h till 20 pR/h. Strålningsvärden omkring 17 pR/h är mycket vanliga.Den saliska graniten har högre strålningsvärden, 28-30 pR/h.Kvalitetsbedömning: Analyser, som gjorts av Skanska AB (som SGU tagitdel av på länsstyrelsen i Västerås) visar att berget är av tämligen godkrosskvalitet om värdena inprickas i diagram av typ Fig. 5. Därinslaget av den saliska graniten blir betydande kan en kvalitetsförbättringförväntas.11 H ENKÖPING SVB 20 TORTUNA, SKJUTBANAN (Delkarta l)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:Väst.eråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god4 mJ. 'l' J. f m3

23Allm~nt: Området ligger en knapp kilometer norr om Tortuna kyrka Bsterom skjutbanan. Det är ca 600 m till stBrre landsväg. En mindre väg gårdock nästan fram till området.Området bildar en avgränsad hBjd. på hBjden och utmed kanteLna avhBjden är berget ganska väl blottat. Rikligt med små hällar mellanvilka det växer mindre tallskog.~~rggrund: Berggrunden är av samma typ som i fBregående område (B 10),d.v.s. en något fBrskiffrad mtlrkgrå urgranit som kan variera i sammansättningfrån granodiorit till tonalit. Även i detta område finnsinslag av den saliska graniten. Strålningsnivån i urgraniten är omkring17 pR/h.Kva~!tetsbedBmning: Bergartsutbildningen är densamma som i fBregåendeområde (B 10) och sannolikt också bergkvaliteten, d.v.s. tämligen god.11 H ENKÖPING SVB 21 LUNDSTUGAN (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen godAllmänt: Området är beläget ca 3 km nordost om lortuna kyrka. Terrängenär ganska flack med små hällar spridda i skogen. En mindre bilvägtangerar kanten av området.Bergg~~nQ: Det är samma berggrund i detta område som i de tidigarereduvisade områdena (B 10 och B 20), d.v.s. en urgranit, som kanvariera i sammansättning från granodiorit till tonalit. Ingen saliskgranit observerades men kan ändå finnas och fBrbli oupptäckt eftersomblottningsgraden inte är så hBg.Kva~itetsbedBlnnin~: KvalitetsbedBmningen blir densamma som i tidigareredovisade områden (B 10 och B 20), tämligen god, eftersom bergarten ärav samma typ som i dessa områden.11 H ENKÖPING SVB 22 VASKMYRAN (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen godVolym:8 m1'l' J. f m33Allmänt: Det är ett ganska stort område (0,5 km ), beläget ca 4 kmnordost om Tortuna samhälle. En mindre väg går ca 200 m utanfBrområdeskanten. Området är flackt till svagt sluttande. Blottningsgraden

24av berget varierar. Den är låg i vissa delar av området. Det finnsinget större sammanhängande hällornråde. Hällarna, som är låga och små,ligger spridda i skogsmarken. på vissa ställen, som t.ex. i sydvästligadelen av området, är hällfrekvensen särskilt hög med mer än hälften avmarkytan bestående av berg. Mellan hällarna finns ett tunt ~ordtäckedär tallskog växer.B~rund: Berggrunden är densamma som i tidigare redovisade områden(B 10, B 20 och B 21), d.v.s. svagt förskiffrad urgranit med sammansättningsom kan variera från granodiorit till tonalit.Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms vara tämligen god som i de andraområdena (B 10, B 20 och B 21) med samma berggrund. Bedömningen grundarsig på analyserna av berggrunden intill täkten i område BIO.11 H ENKÖPING SVB 23 NIBBLE (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (ur~ranit)Tämligen god6 milj. fm 3h!J.!!1änt: Området är beläget ca 3 km sydost om S~'lalla, sydost om Nibblegård. Det är ett flackt höjdområde med låga små hällar spridda i skogsmarken,ibland är hällfrekvensen tätare med nästan sammanhängandehällar inom ett område. Det är här dock frågan om skogsmark och inteimpediment. En skogsbilväg går in i området.Berggrund: Berggrunden är den för trakten typiska urgraniten. Den ärsvagt förskiffrad. Den uppmätta strålningen, 12-14 pR/h, ligger i lägredelen av det intervall som uppmättes på bergarten vid täkten i områdeB 10. Möjligen kan detta indikera att bergarten har tonalitisk utbildningdär strålningen mättes.Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms vara densamma som iområde BIO, d.v.s. tämligen god.täkten i11 G VÄSTERÅS SO OCH 11 H ENKÖPING syB 30 DELÄNGESBERGET (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god13 milj. fm 3hl!mänt: Området ligger 2 km sydväst om Sevalla kyrka. Till storalandsvägen är det drygt 400 m från kanten av området. Det är två större

25höjder inom området varav Delängesberget i öster är en. I huvudsakutgörs området av skogsmark. Det är dock rikligt med häll inom vissadelar av området. Typiskt för stora delar av området är sluttandeterräng där häll kommer efter häll med litet jordtäckning med trädemellan. Hällarna är vanligtvis 20-50 m långa och 10-20 m breda.Berggrund: Berggrunden utgörs aven svagt förskiffrad urgranit av sammatyp som finns i bergtäkten vid Häpplinge (B 10). Strålningsvärdenmellan 12 pR/h och 16 pR/h uppmättes. Vanligast är dock värden omkring13 pR/h, kanske visande att tonalitisk utbildning av urgraniten ärvanligast.~vali~etsbedöm~i~: Kvaliteten bedöms p.g.a. den likartade bergartsutbildningenvara densamma som hos berget i täkten vid Häpplinge(B 10), d.v.s. tämligen god.118 ENKÖPING SVB 31 SKOGSBRO (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god3 milj. fm 3Al_Imänt: Området ligger 1 km sydväst om Sevalla kyrka nära landsvägen.Mindre hällar ligger spridda i skogsmark.Berggrund: Berggrunden är av samma typ som i Delängesberget (B 30),d.v.s. en svagt förskiffrad urgranit. Strålningsvärden mellan 13 ~R/hoch 15 pR/h uppmättes.~v~litetsbe~~~Jng: Kvaliteten bedöms vara densamma som i berggrunden iDelängesberget och i bergtäkten vid Häpplinge (B 10), d.v.s. tämligengod.11 G VÄSTERÅS SOB 32 PLATTBO (Delkarta 1)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god4 milj. fm 3Allm~nt: Området ligger ca 5 km nordost om Tillberga. En skogsbilväggår in i södra delen av området. Det är ca 400 ffi till större landsväg.Berggrunden är ganska dåligt blottad men det finns några hällar uteftervägen i söder och i mitten av området är berggrunden nästan helt

26blottad inom en ca 2 ha stor yta. I norr är berget blottlagt bara ikullar.tvåBerggrund: Berggrunden utgörs aven grå urgranit som är svagt förskiffrad,d.v.s. den är av samma typ som i täkten i Häpp1inge (B 10), möjligennågot starkare förskiffrad. Strålningen i~',m området mättes tillvärden mellan 12 pR/h och 17 pR/h, vanligast dock 13-14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Till krossning bedöms berget ha samma kvalitet somdet i Häpp1inge, d.v.s. ha tämligen god kvalitet.11 G VÄSTERÅS NO OCH 11 HENKÖPING NVB 40 UVBERGET (Delkarta l)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranit och granodiorit-tona1itTämligen dålig4 milj. fm 3Allmänt: Området ligger ca 4 km nord-nordväst om Seva11a. En skogsbilväggår till kanten av området. Till större landsväg är det en drygkilometer. Berget är bra blottat i en NO-SV-rygg på högsta delen avhöjden. Utefter sluttningarna är det svårframkomligt p.g.a. att moränenär både storblockig och rikblockig.Berggrund: Det finns flera bergarter inom området. En porfyrisk granitsynes dominera. Dessutom finns den grå urgraniten, särskilt i nordöstradelen av området. på toppen och i sydvästra delen av berget anstår denröda porfyriska graniten. Den har en medelkornig mellanmassa. Strålningenvarierar mellan 17 pR/h och 19 ~R/h i den porfyriska graniten. Ipartier med urgranit uppträder gångar av olika slag, dels ap1itgångaroch dels gångar med den röda porfyriska graniten.Kvalitetsbedömning: Urgraniten bedöms som i tidigare redovisade områdevara av tämligen god kvalitet. I den porfyriska graniten sänks kvalitetentill tämligen dålig p.g.a. dess innehåll av de större strökornen.Eftersom den porfyriska graniten kvantitativt dominerar, åtminstone isydväst, bedöms berget i området som helhet vara av tämligen dåligkvalitet.11 G VÄSTERÅS SOB 50 GESALA (Delkarta 2)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGlimmerskiffer och kvartsitDålig4 milj. fm 3

27Ali~nt: Området ligger ca 2 km ~ster om Romfartuna. Det är ganskaflackt med svagt utbildade h~jder där mindre, flacka hällar liggerspridda i terrängen. En skogsbilväg går i ~stra kanten av området.Berggrund: Berggrunden i området består av omvandlade sedimentärabergarter, nu som glimmerskiffrar och kvartsiter. Ofta påtr~ffas bådabergartstyperna i en och samma häll där de uppt=äder i alternerandegr~vre och finkornigare skikt. Den radioaktiva strålningen är omkring13 pR/h.Kv~lltetsbed~mning: Berggrunden i området bed~mstill krossning.vara av dålig kvalitet11 G VÄSTERÅS SOB 60 BÖLE (Delkarta 2)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god4 milj. fm 3AJlm~pl: Området ligger ca 1 mil norr om Västerås. Det finns en h~jd iområdet med en ganska markerad sluttning mot s~der. Berget är blottatpå h~gsta h~jden och i sluttningen mot s~der, särskilt i östra delen.Landsväg och järnväg går i kanten av området.~rupd: Berggrunden i området utg~rs av f~rskiffrad grå medelkornigurgranit. Smärre inslag av basiska gångar finns. Urgraniten är i storthomogen men innehåller här och var centimeterbreda kvartsådror. Strålningenvarierar från 12 pR/h till 17 pR/h, vanligast dock värdenomkring 14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Kvaliten som krossberg bedöms som tämligen god.11 G VÄSTERÅS SOB 61 BRÄNNBERGET (Delkarta 2)Konunun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (ur~ranit)Tämligen god15 milj. fm 3Allmä~tt: Området är beläget drygt 12 km norr om 'rästerås, 2,5 km sydvästom Romfartuna. I norra delen av området finns ett markerat bergmed väl blottad berggrund. Det är gott om häll också i ~vrigt i områdetoch hällarna ligger jämnt spridda. Det går skogsbilvägar in i området.

28Berggrynd: Berggrunden uppbyggs av e~ grå förskiffrad urgranit. Den ärvanligen medelkornig och homogen till sin utbildning. Strålningenligger i intervallet 14-18 ~R/h.Mikroskopering: Urgraniten består i huvudsak av kvarts, kalifältspat,plagioklas samt biotit. Plagioklasen dominerar över kalifältspaten,d.v.s. bergarten har granodioritisk sammansättning. Plagioklasen ärseriticerad. Förskiffringen yttrar sig främst i att biotitfjällenparallellorienterats. De ligger dock inte sammanpressade i skikt utanjämnt utspridda i bergarten. Till texturen är bergarten ganska jämnkornigmed kornstorlek 1-3 mm. Kornen är medelmåttigt sammanvuxna.An?Jyse~: Prov för analys togs i västra kanten av Brännberget.Analyserna gav följande resultat:Flisighetstal: 1,31, (1,29, 1,33)Sprödhetstal ~%): 42 (41,6, 44,0)Slipvärde (cm ): 2,~4 (2,14, 2,46, 2,41, 2,36)Korndensitet: (g/cm ): 2,729KV~Åitetsbedömning: Analysen visar ett tämligen lågt flisighetstal.Värdena för sprödhet och slipvärcena anger (Fig. 5) att bergarten är avtämligen god bergkrosskvalitet.11 G VÄSTERÅS SOB 62 HÄSTBERGET (Delkarta 2)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen god2 ml. 'l' J. f m3Allmänt: Området är beläget ca 13 km norr om Västerås, 2,5 km väster omRomfartuna. Området består av ett mindre berg. Skogsbilväg går in iområdet.Berggrund: Det är samma typ av bergarter som på Brännberget (B 61),d,v.s. en grå förskiffrad urgranit. Den radioaktiva strålningen äromkring 17 pR/h.~val~tetsbedömning: Kvaliteten b~döms vara densamma som i B 61, d.v.s.tämligen god.11 G VÄSTERÅS SOB 70 OCH B 71 SKULTUNA (Delkarta 2)Kommun:Bergart:Kvalitet:VästeråsGranodiorit-tonalit (urgranit)Tämligen dålig

29Volym:10 milj. fm 3 (omr. B 70j och 6 milj. fm 3 (omr. B 71)Al!mäD~: De två områdena ligger ca 2 km ~ster om Skultuna samhälle.Till helt ~vervägande del är det frågan om skogsmark med låga hällarspridda här och var i terrängen. Ett par st~rre hällområden finns iterrängen som välmarkerade h~jder. En skogsbilväg passerar r,enomområdena.Berggrund: Berggrunden består aven klart f~rskiffrad urgranit. Bergartenär mörkgrå till färgen och kornstorleken är grovt medelkornig­-medelkornig. Glimmerhalten är mellan 10% och 20%. Den radioaktivastrålningen uppmättes till mellan 12 pR/h och 17 pR/h. Värden omkring13 pR/h är vanligast.K~~litetsbed~mnirrg: F~rskiffringen i kombination med det h~gaglinmlerinnehållet g~r att kvaliteten inte kan bed~mas som bättre äntämligen dålig.11 G VÄSTERÅS SOB 72 LÅNGRUN (Delkarta 2)Kommun:VästeråsBergart:Gnejs(f~rgnejsad urgranit)Kvalitet.Volym:Dålig7 milj. fm 3Allmänt: Området är beläget 2,5 km nordost om Skultuna samhälle. Det ärett ganska flackt område. En markerad h~jd finns i nordväst. Det finnsrikligt med små låga hällar spridda i skogsmarken över hela området.Skogsbilväg går ca 200 m från kanten av området.Berggrund: Berggrunden består aven grå glimmerrik gnejs. Bergarten ärmedelkornig. Glimmern uppträder i millimetertunna m~rka skikt (metamorftbildade) som penetrerar bergarten. Bergarten spricker lätt upputefter dessa skikt. På vittrad yta är glimmern bortvittrad och kvarts­-fältspaten bildar 1-5 mm tjocka ryggar som vindlar sig ~ver bergytan.Sannolikt har bergarten ursprungligen varit en s.k. urgranit men som nuär omvandlad till gnejs.Kvalitetsbed~mning: Kvaliteten S0m krossberg bed~mssom dålig.11 G VÄSTERÅS NOB 80, B 81 OCH B 82 BROARNA (Delkarta 2)Kommun:VästeråsBergart: Rödgrå urgranit (omr. B 80), gråröd gr~11it (omr. B 81) ochurgranit och grå metavulkanit (B 82)Kvalitet: Tämligen god (omr. B 80), tämligen dålig (omr. B 81) ochtämligen god-god (omr. B 82).

30Volym: 5 milj. fm 3 (omr. B80), 3mil.j. fm 3 (omr. B81) och 2 milj. fm 3(omr. B 82).All~änt: Områdena ligger 20 km norr om Västerås ca 3 km nordost omHaraker kyrka. Berggrunden är tämligen väl blottad. Det finns flera småhöjder med berget blottat. Däremellan ligger mindre hällar spridda iskogsmarken. Inom stora delar av områdena är det bara ett tunt jordtäckeovanpå berget.Det sydligaste området (B 80) ligger ganska otillgängligt. Det är 600 mtill landsväg från kanten av området. De nordliga områdena (B 81 och B82) däremot ligger knappt 100 m från landsväg.Berggrund: I det sydliga större området synes en grå till rödgrå medelkorniggranitoid vara den dominerande bergartstypen. Den är vanligenbara något förskiffrad. Möjligen kan i vissa delar av området berggrundenvara en metavulkanit. Den är också grå till färgen och medelkornig.Den radioaktiva strålningen i det sydligaste området (B 80)varierar från 12 pR/h till 19 pR/h.I det mellersta området, B 81, är en gråröd porfyrisk granit dominerandebergart. I stort är bergar~en llledelkornig men innehåller upp till1 cm stora strökorn. Den radioak~iva strålningen är omkring 19 pR/h.I det nordligaste området, B 82, är 0~rggrunden mera heterogen. Detfinns dels en tät till mycket finkornig mörkgrå bergart utan speciellstruktur och dels en skiktad finkornig bergart med skikten i olika grånyanser och i öster en grå medelkornig svagt förskiffrad bergart av typurgranit. De två förstnämnda bergarterna antas ha vulkanitisktursprung, d.v.s. är metavulkaniska eller med äldre beteckningar leptitereller leptitgnejser.Mikroskopering: Studium av tunnslipade mikroskop av ett prov taget inorra delen av det sydligaste området (B 80, se delkarta 2) visar attkvartshalten är påfallande hög. Övriga huvudmineral är plagioklas,hornblände och klorit. Det finns också något biotit och kalifältspat.Seriticering är obetydlig. Texturen är ganska jämnkornig. Mineralkornenhar medelmåttig grad av sammanväxning. I det nordligaste området (B 82)uttogs analysprovet i den grå svagt förskiffrade bergarten som visarsig ha kvarts och plagioklas som huvudmineral. Dessutom finns somhuvudmineral biotit. Klorit och kalifältspat ingår också. Seriticeringär betydande i några av mineralkornen. Texturen är relativt jämnkornig.Mineralkornen har medelmåttig grad av sammanväxning.M~..1.ser: Två prover togs för analys i områdena intill Broarna, ett iområde B 80 och ett i område B 82 (delkarta 2).Prov från område B 80:Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,32)Sprödhetstal ~%): 37,6 (37,3, 37,9)Slipvärde (cm ): 2~20 (2,26, 2,14)Korndensitet (g/cm ): 2,717Prov från område B 82:Flisighetstal: 1,32 (1,31, 1,32)Sprödhetstal (%): 41,4 (40,9, 41,9)

"---- ----- -------31Slipvärde (cm 3 ): 2,~7 (2,17, 2,17)Korndensitet: (g/cm ): 2,688KvalitetsbedömniBg: Provet som är taget i det sydliga området (B 80)torde vara representativt för berggrunden i detta område. Förekomst avkalcit som sprickfyllnad i ett av de lossprängda fragmenten i sambandmed provtagningen antyder att kalkstensförande berggrund finns i närheten.Analysvärdena för provet visar bergkrosskvalitet (Fig. 5) pågränsen mellan god och tämligen god. Provet från det norra området(B 82) visar ungefär samma värden fast något bättre, god bergkrosskvalitet(Fig. 5). Provet är taget där berggrunden bedömdes ha lägstakvalitet för området. I de västliga delarna av området höjs kvalitetenoch kan ev. i vissa partier till och med bli av mycket god kvalitet.11 G VÄSTERÅS NOB 90 och B 91 SKRÄMSTA (Delkarta 3)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGlimmerrik gnej sDålig5 milj. fm 3 i vardera B 90 och B 91~l!m~nl: Områdena ligger 2,5 km väster och sydväst om Haraker kyrka.Berggrunden är ganska väl blottad, särskilt i det sydligare området(B 90), som utgörs aven lång höjdrygg med mycket väl blottet berg. Idet norra området (B 91) är berget helt blottat på de högsta ~öjderna.Det sydligare området (B 90) är lättillgängligast av de två. Landsvägfinns ca 300 m från kanten av området. Det nordliga området (B 91)ligger 500 m från närmaste väg.Ber~~nd: Berggrunden utgörs av förgnejsad urgranit som är homogentutbildad i båda områdena. Den är grå till färgen med mörkare vindlandeglimmerskikt som är genomgående, utefter vilka bergarten lätt sprickerupp. Glimmerskikten är millimetertunna och löper subparallellt på 1 mmtill 5 mm avstånd genom bergarten. Mellan glimmerskikten ligger ljusareskikt bestående av kvarts och fältspat.Den radioaktiva strålningen är omkring 16 pR/h ibergarten.Kvalitetsbedömning: De genomgående glimmerskikten (metamorft bildade)gör att bergarten lätt spricker upp utefter de svaghetszoner som dessautgör. Som krossberg måste kvaliteten hos berggrunden bedömas somdålig.11 G VÄSTERÅS NOB 92 TEGABERGET (Delkarta 3)Kommun:Bergart:VästeråsMetabasit (amfibolit)

32Kvalitet:Volymn:Tämligen dålig5 m1. 'l' J. f m3A!l~änt: Området ligger 4-5 km nord-nordost om Skultuna samhälle intilllandsvägen mot Västerfärnebo. Området utgör en väldefinierad berghöjdmed välblottad berggrund.Berggrund: Berggrunden i området utgörs aven mörkgrön metabasit.Kornstorleken varierar från tät till medelkornig. Medelkorniga zoneruppträder oregelbundet i en finkornigare omgivning. Den radioaktivastrålningen ligger i intervallet 8-10 pR/h.Kvalitetsbedömning: Analys aven finkornig variant av metabasit (seomr. B 111 längre fram i texten) gav tämligen god kvalitet. Det faktumatt bergarten också innehåller medelkorniga partier som är sämre sänkerkvaliteten till tämligen dålig i bergarten som helhet. Bergartens ~ögadensitet, 2.90-3.00 g/cm, 3i jämförelse med granit, 2,65-2,70 g/cm,gör att problem kan uppstå vid dess användning som ballast i t.ex.betong, där de tunga kornen kan sjunka innan betongen stelnat.11 G VÄSTERÅS NOB 93 SSO ALMUNDA (Delkarta 3)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsMetavulkanit och glimmerrik gnejsGod-dålig4 m1. 'l' J. f m3Allm~nt: Området ligger 5 km nordnordväst om Skultuna samhälle utefterlandsvägen mot Västerfärnebo. Området utgörs aven markerad höjdrygg.Berget är inte så väl blottat i området. Det går dock att få en uppfattningom bergartstyperna i området.Berggrund: Berggrunden är mycket växlande i området. Det går enbergartsgräns genom området. I väster och sydväst består berggrunden avmetavulkanit som innehåller skikt av kalksten. I östra kanten av höjdenfinns en grå glimmerrik medelkornig gnejs i en drygt 300 m bred zon.I sydvästra delen av området är det en brant sluttning och här finnsgrå. starkt uppsprucken, t.o.m. mylonitiserad metavulkanit (leptit).Längre in i området är berggruncen mindre uppsprucken. Här finnsskiktad leptit i vilken också skikt &v kalksten uppträder. I metavulkanitenär den radioaktiva strålningen 12-14 pR/h och i gnejsen11-12 pR/h.Mikroskoper~: Undersökning av ett tunnslip av metavulkaniten visaratt plagioklas och kvarts är huvudmineral i bergarten. Kalcit och någotglimmer ingår också. Bergarten är mylonitiserad i tunnslipet. Texturenär ojäolnkornig. Millimeterstora undulerande str3~orn ligger i en tättill finkornig mellanmassa. Mineralkornen har hög grad av sammanväxning.

33Kvalitetsbedömning: Liksom bergaLtsutbildningen varierar också kvalitetenför krossändamål. Tämligen dålig till dålig bergkrosskvalitet harden glimmerrika gnejsen, delar av de mylonitiserade partierna av metavulkanitenoch metavulkaniten med kalkstensinlagringarna. Vissa kalkstensfriapartier av metavulkaniten är däremot av god bergkrosskvalitet.Det skulle eventuellt vara möjligt att uttaga mindre kvantiteterav god kvalitet. För att kunna avgöra detta krävs en detaljerad geologiskuppkartering av området. Kvaliteten på bp~get för krossändamål iområdet som helhet kan dock inte sättas bättre an tämligen dåligberoende på den mycket skiftande karaktären på berggrunden.11 G VÄSTERÅS NOBlOD SKALLERÅSEN (Delkarta 3)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsPegmatitTämligen dålig4 milj.3fmAllmä~t: Området är beläget 7 km nordväst om Skultuna samhälle norr omlandsvägen till Ramnäs. Det går en s~Jgsbilväg in i området. Berget ärdåligt blottat. Det finns bara ett h~llområde, ungefär en hektar stortmen terrängen är rik på stora block.Be~ggrund: I hällornrådet består berggrunden aven röd pegmatit. Kornstorlekenvarierar från 2 mm till 4 cm. Den radioaktiva strålningen ärhög, omkring 40 pR/h.Kv..?Jit~tsQedö.mning: Kvaliteten på bergarten som krossberg bedöms somtämligen dålig.11 G VÄSTERÅS NOB 101 ULKEN (Delkarta 3)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranit och gnejsTämligen dålig2 milj. fm 3All~änt: Området är beläget 10 km nor.dväst om Skultuna samhälle norr omvägen till Ramnäs. En skogsbilväg går i kanten av området. Områdetutgörs aven långsträckt höjd. Uppe på höjden är berget väl blottat.Berggrund: Det finns två olika bergarter inom området. En r~d porfyriskgranit med upp till 3 cm stora strökorn i en med~dkornig me l lanmassa .Den andra bergarten, som är den dominerande inom området, är en svagtrödgrå gnejs med varierande storlek på kvarts och fältspatkornen, från2 mm till 15 nw. Den röda graniten påträffades bara i sydvästligaste

34delen av området. Den radioaktive strålningen är omkring 25 pR/h i denröda porfyriska graniten, i gnejsen ~r strålningen bara hälften därav,omkring 13 pR/h.Kvalitetsbedömning: Båda bergarterna bedöms vara av tämligen dåligkvalitet som krossberg.11 G VÄSTERÅS NOB 102 HEDMOSSEN (Delkarta 3)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:SalaGlimmerrik gnej sTämligen dålig3 milj. fm 3Allmänt: Området är beläget drygt 10 km nordväst om Skultuna intilljärnvägen norr om landsvägen till Ramnäs. Området bildar en höjd medväl blottad berggrund. En skogsbilväg går i kanten av områdetparallellt med järnvägen.Berggrund: Berggrunden inom området ~r heterogen till sin utbildningmen i stort en gnejs av sannolikt vul~aniskt ursprung (leptitgnejs).Grovkorniga, grovt medelkorniga-medelkorniga och finkorniga partieralternerar vinkelrät mot stryknings- och skiktningsriktningarna. I degrövre partierna finns t.o.m. pegmatit. De finkornigare partierna ärgrå till färgen och vanligtvis mycket glimmerrika. I de grövre utbildningsformernagråröd till grå, beroende på glimmerinnehållet. Dominerandekornstorlek synes vara 2-4 mm. Variation i bergartsutbildningsker inom metersintervaller. Ibland uppträder grå gl~errika partiersom sliror i röd gnejs. Den radioaktiva strålningen är 12-13 pR/h.Kval_ttetsbedömning: Förgnejsningen med utskiljande av rena glimmerskiktutefter vilka bergarten spaltas upp har medfört en hållfasthetssänkning.Bergarten bedöms vara av tämligen dålig kvalitet som krossberg.11 G VÄSTERÅS NOB 103 och B 104 OLSBO (Delkarta 3)Kommun:Bergart:SalaGlimmerrik gnejs (olTr.B 104)B 103), gnejs och metavulkanit (omrKvalitet:Volym:Tämligen dålig (omr. B 103) och tämligen god (omr. B 104)5 milj. fm 3 (B 103) och 3 milj. fm 3 (B 104)~lmänt: Områdena är belägna 11 km nordväst om Skultuna smru.älle norrom j ärnvägen mellan Skultuna och Ramnäs. Berggr:mden är ganska välblottad i båda områdena med flera kala berghöjder, mellan höjdernafinns små hällar spridda i skogen. En skogsbilväg går in i södra

35området (B 103). Det norra områdvten skogsbilväg.(B 104) tangeras i norra kanten avBerggrund: Berggrunden i det sydliga området, B 103, består till ~vervägandedel aven glimmerrik gnejs, en f~rgnejsad urgranit. Det finnsockså inslag av basiska bergarter i gnejsen. I det nordliga området ärbergartsutbildningen mera komplex. Området utg~r en randzon mellanmetavulkaniter i sydväst och den f~rgnejsade urgraniten i norr ochöster. I sydvästra delen av området finns det rpp,a leptiter, leptitgnejseroch metabasiter. I nordligaste och östligaste delen av områdetfinns en förgnejsad porfyrisk granitoid med röda fältspatströkorn i enmörkgrå mellanmassa. Denna bergart innesluter zoner av mera glimmerrikberggrund och metabasit. Den senare uppvisar lineation i texturen. Denradioaktiva strålningen är 12-13 pR/h i den glimmerrika gnejsen iområde B 103. I område B 104 är strålningen hos bergarterna i allmänhet13-15 pR/h. I partier med metabasit sjunker strålningen till 7 pR/h.AQ~l~: Ett prov togs för analys i den porfyriska granitoiden i nordligastedelen av det norra området. Analysen gav följande resultat:Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,32)Sprödhetstal ~%): 37,7 (36,5, 38,9)Slipvärde (cm ): 2~45 (2,50, 2,40)Korndensitet (g/cm ): 2,735Kvalite~~~edömpiQg: Analysen visar att den porfyriska granitoiden inordligaste området (B 104) är av tä~ligen god kvalitet. Ännu bättrekvalitet har sannolikt leptiten i sydvästra delen av området men inslagav glimmerrikare berggrund och metabasit sänker dock kvaliteten tilltämligen dålig i vissa partier av området.Den glimmerrikare gnejsen i det sydliga området (B 103) är homogenaremen bedöms vara av tämligen dålig kvalitet alltigenom.11 G VÄSTERÅS SOB 110 FÅGELTORP (Delkarta 4)Kommun:Bergart:VästeråsGranitKvalitet:Tämligen dåligVolym: 40 milj. fm 3Al~mänt: Området är beläget ca 8km nordväst om Västerås. Det är nära 3km stort och består av skogsmark. Berget är bäst blottat i söder och inordväst där det finns några större !1~llområden som är 1-5 hektarstora. Mindre hällar finns spridda h~r och var i skogsmarken men ivissa delar av området är det ganska hällfattigt. Två skogsbilvägar gårin i området.Berggru~d: Berggrunden är enhetlig inom området och består ev gråporfyrisk granit. Ljusgrå, 5-30 mm stora strökorl~ ligger i en mörkare

36grå medelkornig mellanmassa. på vissa ställen kan graniten vara förskiffradoch till och med förgnejsad. Bergartens radioaktiva strålningligger i intervallet 12-14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Denna bergart bedöms vara av tämligen dålig kvalitetsom krossberg.11 G VÄSTERÅS SOB 111 och B 112 SKRÄDDARTORP (Delkarta 4)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsMetabasitTämligen dålig27 milj. fm 3 (B 111) och 4 milj. fm 3 (B 112)Allm_~~t: Områdena är belägna ca 10 km nordväst om Västerås ca 2 km norrom väg 65. Båda områdena består av skogsmark med mindre hällar spriddahär och var i terrängen. på några få ställen finns sammanhängandehällar över en större yta. Skogsbilvägar går in i båda områdena.~~~&&Kund: Berggrunden är likartad i båda områdena. Den utgörs avbasiska bergarter. De är till stora d~lar metaforfoserade till metabasiteller amfibolit. Det är varierande kornstorlek i basiten. I vissahällar är bergarten finkornig, i andra medelkornig, t.o.m. i samma hällkan det vara olika kornstorlek. Det torde dock vara större volymer avden finkornigare bergartstypen. Den radioaktiva strålningen är låg,8-10 pR/h.A~aly~: Ett prov togs från ett av de större hällområdena i område B 111(se delkarta 4). Provet togs i en finkornig basit. Mineralogisk analys(röntgendiffraktionsanalys) av provet gav amfibol, klorit och plagioklassom huvudmineral. Det höga kloritinnehållet tyder på att bergartenär hydrotermalt omvandlad. De mekaniska analyserna gav följande resultat:Flisighetstal: 1,33 (1,31, 1,35)Sprödhetstal ~%): 28,6 (2,60, 2,65)Slipvärde (cm ): 2 363 (2,60, 2,65)Korndensitet (g/cm ): 2,906Kv~litetsbedömning: Analysvärdena ger tämligen god bergkrosskvalitet(Fig. 5). Provet representerar troligen de bättre partierna av metabasiternai området. I grovkornigare partier sjunker kvaliteten. Istort bör därför metabasiten i di två områdena inte klassas som bättreän av tämligen dålig kvalitet som krossberg.11 G VÄSTERÅS SOB 120 UPP-GRÄNSTA (Delkarta 4)Kommun:Västerås

Bergart:Kvalitet:Volym:37Förskiffrad urgranitTämligen dålig6 milj. fm 3Allmänt: Området är beläget drygt en mil nordväst om Västerås 2,5 kmnordväst om Lillhärad kyrka. Det är ganska dålig blottningsgrad påberget men det finns små hällar spridda i skogsmarken över ~tora delarav området. En bredare skogsbilväg går genom omr~det.Bergg~un4: Berggrunden är mycket homogen i området. Den består avenmörkgrå medelkornig förskiffrad urgranit. Biotiten är ganska jämntfördelad i vergarten. De enskilda biotitfjällen är parallellställda ibergarten men ligger inte som separata skikt utan är utspridda mellankvarts och fältspatkornen. Den radioaktiva strålningen är omkring13 pR/h.Kvalitetsbedömning. Det ganska höga innehållet av glimmerfjäll somligger mer eller mindre parallellt i bergarten gör att hållfasthetenblir låg och sannolikt också tämligen dålig bergkrosskvalitet.11 G VÄSTERÅS SOB 121 VARGBERGET (Delkarta 4)Kommun:Bergart:VästeråsGnejsKvalitet:Tämligen dåligVolym: 11 milj. fm 3Allmä~!: Området är beläget drygt en mil nordväst om Västerås 2,5 kmvästsydväst om Lillhärad kyrka. Berggrunden är ganska väl blottad i dehögre belägna delarna av området. En skogsbilväg går genom området.Ber&&IY_~: Dominerande bergart i området är som i Upp-Gränsta(omr. B 120) en mörkgrå medelkornig förskiffrad och förgnejsad urgranitsom således i stora delar är mera omvandlad än i omr. B 120. I vissapartier av bergarten ligger biotiten jämnt fördelad, i andra partierhar biotiten utskiljts som separata skikt i bergarten. Det finns ocksåpegmatitiska inslag i berggrunden inom området. Den radioaktiva strålningenär omkring 14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Det höga glimmerinnehållet i kombination medbergartens struktur gör att bergkrosskvaliteten bedöms som tämligendålig.11 G VÄSTERÅS SOB 131 och B 132 GLADERTORP (Delkarta 5)Kommun:Hallstahammar

38Bergart:Kvalitet:Volym:GnejsTämligen dålig3 m1'l' J. f m3 ( omr. BlI 3) och 8 m1'l' J. f m 3 (omr. B 132)Allmän1: De två intilliggande områdena är belägna knappt 4 km öster omHallstahammar. En mindre bilväg går i södra kanten av det störreområdet (B 132). Det mindre området ligger 200 m från närmaste bilväg.I det större området (B 132) är berget blottat i två 200 x 200-300 mstora områden, ett i norr och ett i söder. I det mindre området (B 131)finns fler men mindre blottningar av berget.Bergg~~pd: Berggrunden är mycket likartad till sin utbildning i bådaområdena. Det är en medelkornig, mörkgrå, biotitrik gnejs. I vissapartier av bergarten ligger biotitkornen ganska jämnt fördelade ibergarten men är parallellorienterade p.g.a. förgnejsningen. på andraställen är berggrunden mera förgnejsad så att rena biotit- resp. renakvarts-fältspatådror, 0,1-2 mm breda, uppträder. Den radioaktiva strålningenär 13-14 pR/h.Kvalitetsbedömnin~: Kvaliteten som krossberg bedöms som tämligen dåligpå gränsen till dålig.11 G VÄSTERÅS SOB 133 SLÅTTERTORP (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranit och gnejsTämligen god-tämligen dålig5 milj. fm 3Allmänt: Området ligger ca 10 km väster om Västerås 2 km norr om vägenmot Hallstahammar. En mindre bilväg går ca 100 m från kanten avområdet. Berget är väl blottat i området.Berggrund: Det finns två typer av bergarter i området. En grå, medelkornigtill grovt medelkornig granit och en grå gnejs med ganska högtbiotitinnehåll. Tillsammans med graniten finns också pegmatit ganskafrekvent. Gnejsen uppvisar en relativt hög omvandlingsgrad med 1-2 mmtjocka kvarts-fältspatådror. Ibland uppträder upp tillS mm storakvarts-fältspatporfyroblaster i gnejsen. Graniten anträffas företrädesvisi väster och sydväst. Den radioaktiva strålningen uppmättes till16-17 pR/h i graniterna och gnejferna. I pegmatiterna är strålningenhögre, ofta omkring 30 pR/h.Mi~rosko~ring: I graniten är kalifältspat och kvarts huvudmineral. Detingår också plagioklas och mindre mängd glimmer i bergarten. Fältspatkornenär bara svagt seriticerade. Texturen i bergarten är g~nskajämnkornig. Graden av sammanväxning mellan mineralkornen varierar mentorde i genomsnitt vara medelmåttig. I gnejsen är halterna av kalifältspatoch plagioklas ungefär desamma. Kvarts ingår också bland

39huvudmineralen och det är ganska mycket biotit i bergarten. Fältspatkornenär bara svagt seriticerade. Texturen är något ojämnkornig. Kornomkring 1 mm i storlek och korn (,2-0,3 mm stora är vanliga. Kornen harmedelmåttig grad av sammanväxning.KVAlitetsbedömniqg: Gnejsen bedöms ha sprödhetstal och slipvärden somskulle placera den i klassen tämligen god bergkrosskvalitet (Fig. 5),men det höga biotitinnehållet kan utgöra ett hinder för praktiskanvändning. Granitens grova textur gör sannolikt att dess s~rödhetstalblir högt och att dess bergkrosskvalitet blir tämligen dålig. I stortklassas berggrunden i området som tämligen dålig som krossberg eftersomdet kan vara praktiskt svårt att skilja de olika bergartstyperna åt viden exploatering. Biotiten inverkar negativt.11 G VÄSTERÅS soB 140 ÄNGSTORPET, B 141 LILIANSTORP och B 142 ERIKSBERG (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsPegmatitTämligen dålig6 milj. fm 3 (B 140), 4 milj. fm 3 (B 141 resp. B 142)Allmänt: Det är tre områden som ligger ca l mil från Västerås åtväster. I områdena B 140 och B 141 är berggrunden väl blottad, i dettredje, B 142, är blottningsgraden mindre, men det finns tre mer ellermindre sammanhängande hällornråden (200-300 m långa) även där. I de tvåövriga områdena finns höjdpartier med berget blottat på 500-600 m långasträckor. I område B 141 är all hällmark mer ell~r mindre s~manhängande.Det finns en s.k. utliggare. I område B 140 finns förutomstora och höga hällar även små låga hällar spridda i skogen. I områdeB 140 går en skogsbilväg in, område B 141 tangeras aven mindre väg.Område B 142 ligger 200-300 m från en mindre byväg.Be~ggrund: Berggrunden är likartad i alla tre områdena och utgörs avenheterogen bergartstyp som inom någon meter, upp till 10 m när kan växlafrån aplit till granit till pegmatit. Det pegmatitiska inslaget ärkarakteristiskt. Färgen är grå eller rödgrå. Den radioaktiva strålningenvarierar också starkt, värden från 16-8 pR/h till 70 pR/h uppmättes.De flesta mätningarna ligger dock inom det lägre strålningsintervallet.Kvalit~tsbedömning: Bergarterna i dessa tre områden bedöms vara avtämligen dålig kvalitet till krossning.Il G VÄSTERÅS SOB 150 BOBERGA (Delkarta 5)Kommun:Bergart:VästeråsPegmatit och metabasit (amfibolit)

Kvalitet:Volym:40Tämligen dålig3 milj. fm 3Allmänt: Området ligger 8 km väster om Västerås centrum 500 m norr omvägen mot Hallstahammar. Berggrunden är väl blottad inom området medett stort, 500-600 m långt och 300-400 m brett, mer eller mindre sammanhängandehällområde som är trädbevuxet bara i skrevorna mellanhällarna.Be[ggr~ng: Det finns tre typer av bergarter i området: en pegmatit, enmetabasit och en grå finkornig ap1itisk bergart: Den sistnämndabergartstypen är blottad bara inom ett mindre område, en ca 150 m långhällbrant i sydväst. Dess fortsättning mot öster kan ej bedömas p.g.a.jordtäckning. I stort synes en rödgrå pegmatit dominera. Den dominerarnorra delen av området och även i sydligaste delen av stora hällornrådetdomineras berggrunden av pegmatit. I centrala delen av stora hällområdetär dock metabasit vanligast. Den radioaktiva strålningen varierar,från 8-11 pR/h i metabasiten till 37-38 pR/h i den ap1itiskagraniten. I pegmatiten är strålningsvärdena omkring 20 pR/h.~valitet~bedömnirrg: Pegmatiten och amfibo1iten bedöms vara av tämligendålig kvalitet till krossning. Den aplitiska graniten är däremot av godkvalitet. -Eftersom pegmatit och amfibolit volymmässigt helt dominerarkan kvaliteten på berget för krossändamål inom området som helhet intesättas högre än tämligen dålig.11 G VÄSTERÅS SOB 151 FOLKESTA (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranitTämligen god1 milj. fm 3A1lm~Qt.: Området ligger ca 8 km väster om Västerås centrum mellan vägentill Hallstahammar och E18. Det bildar en markerad höjd i det omgivandeåkerlandskapet. Berget är väl blottat.~rund: Till övervägande del består berggrunden i området avenfinkornig grå eller röd granit med mindre inslag aven rödgrå porfyriskgranit. Den sistnälnnda finns i allra nordligaste delen av området och isyd. I sydligaste delen av området finns också ett betydande inslag avmetabasit. Den radioaktiva strålningen är hög i den finkorniga graniten,mellan 30 pR/h och 50 pR/r-o I den porfyriska graniten är strålningenlägre, mellan 12 pR/h och 25 pR/h. I metabasiten är strålningenbara 8-10 pR/h.Kvalitetsbedömning: Den finkorniga graniten bedöms vara av god kvalitettill krossning. Den porfyriska graniten på gränsen mellan tämligen godoch tämligen dålig och metabasiten bedöms som tämligen dålig. Trotsdominansen av den finkorniga graniten kan berggrunden i området somhelhet inte klassas högre än av tämligen god kvalitet.

4111 G VÄSTERÅS SOB 160 OLSTA (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranitTämligen god-tämligen dålig1 m1' 1 J. ' f m3A11m~nt: Området ligger ca 7 km väster om Västerås centrum intill ElS.Berget är ganska bra blottat i området. Det finns ett större sammanhängandehällområde samt även några spridda hällar i skogsmarken.Berggr~nd: Berggrunden består aven gråröd porfyrisk (5-20 mm storaströkorn), ibland pegmatitisk granit med medelkornig mellanmassa. Inågra hällar fattas strökornen och bergarten blir en medelkornigurgranit av vanligt slag. Den radioaktiva strålningen är 14-15 pR/h.Kva1itetsbedöm~lrrg: I de medelkorniga partierna utan strökorn ärgraniten av tämligen god kvalitet men kvaliteten sjunker i de meraströkornsrika och pegmatitiska partierna till tämligen dålig.11 G VÄSTERÅS SOB 161 INGELSTA (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranitTämligen god-tämligen dålig2 m1'l' J. f m3Allmänt: Området ligger ca 7 km väster om Västerås centrum, 200-300 msöder om landsvägen mot Dingtuna. Det finns ett större hällområde iväster och i nordost är berget blottat på några höjder men annars ärstora delar av området jordtäckt och skogbevuxet.Be~r~pd: Bergartsutbildningen i området växlar, en medelkornig rödgråporfyrisk granit synes dock dominera, men det finns inslag av finkornigaregranit och pegmatit och även inslag av metabasit. Alla dessabergartstyper finns representerade inom det större hällornrådet, så äveni nordväst med undantag för metabasiten. Den radioaktiva strålningen äromkring 20 ~R/h i den porfyriska graniten, i den medelkorniga granitenutan strökorn bara 12-13 pR/h medan strålningen i den finkorniga ökartill mellan 30 pR/h och 37 pR/h. I metabasiten är strålningen låg, bara7-8 pR/h.Kvalitetsbedömning: Eftersom bergarts\~tbi1dningenvarierar, varierarockså kvaliteten av berget till krossändamål. En genomsnittlig kvalitetligger sannolikt på gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig medövervikt mot det förstnämnda.

4211 G VÄSTERÅS soB 162 SOLSKENET (Delkarta 5)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:VästeråsGranitTämligen god-tämligen dålig4 'l' f 3m~ J. mAllmänt: Området är beläget ca 12 km västsydväst om Västerås centrum2,5 km sydväst om Dingtuna, 1-1,5 km tlster om väg 58. Det bildar enskogsbevuxen höjd som omges av åkermark. Berget är blottat, särskiltutefter ena kanten på en flera hundra meter lång sträcka. Annars finnsbara enstaka hällar i området.~~~~nd: Berggrunden består aven mer eller mindre förskiffrad,ibland förgnejsad grårtld granit. Den är medelkornig och vanligen porfyriskmed 1-20 mm stora strtlkorn. I vissa partier finns också finkorniggranit som ibland är pegmatitisk. Den radioaktiva strålningenvarierar ganska mycket inom området, från 14 pR/h till 38 pR/h. I denfBrskiffrade porfyriska graniten sonl är vanligast i området, är strålningenomkring 20 pR/h.Kvalitetsbedömning: Kvaliteten hos berget till krossning är sannoliktpå gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig med övervikt mot detförstnänmda.11 G VÄSTERÅS SOB 170 VÄNDLE (Delkarta 5)Kommun:Bergart:VästeråsGranitKvalitet:GodVolym: 10 milj. fm 3Allm~nt: Området är beläget 13 km västsydväst om Västerås centrum2,5 km väster om Dingtuna samhälle. Det ligger mellan E18 och riksväg58, ca km söder om E18 och 200-300 m från riksväg 58 (avstånd frånriksvägen till kanten av området). Området omfattar en avgränsad höjdmen berget är ganska dåligt blottat. Det finns dock några hällornrådensamt en och annan häll utspridd i skogsmarken.BeLggru~~: Den blottade delen av berggrunden uppvisar en homogenutbildning. I hällarna återfinns bara en bergartstyp, en röd ellergråröd finkornig, ibland medelkornig granit, som också kan innehållanågot pegmatit. Karakteristiskt för J3rgarten är dess relativt högaradioaktivitet, värden upp till värden omkring 40 pR/h har uppmätts.Analyser: Det har utförts borrningar på några ställen iområdet och

43kärnor har tagits, bl.a. för olika analyser. Resultaten finns redovisadei en rapport från konsultföretaget Hagconsult AB som SGU tagitdel av på länsstyrelsen i Västerås.Kvalitetsbedömnin.&. Bergartenskvalitet, rent mekaniskt, förlyserna bekräftar detta. Skulldiagrammet i Fig. 5 skulle trenära gränsen till tämligen godfjärde analysen skulle falla itextur och homogenitet tyder på godrossn~ng till makadam och dylikt. Anavärdenafrån fyra analyser inprickas ifalla inom fältet god kvalitet, dockkvalitet (i övre högra hörnet) och denom fältet tämligen god kvalitet.Rent mekaniskt är således berg rten väl lämpad till grus- och makadamframställning.Men det finns o kså andra parametrar som är av betydelsesom inte beaktas i klassificer'ngsdiagrammet i Fig. 5. Den radioaktivastrålningen är en sådan. Den m ste anses som hög. En spektrometermätningsom gjorts av SGAB som SG tagit del av på länsstyrelsen i Västerås,visar en radiumhalt av 16 Bq/kg i en häll med gammastrålningen25-28 pR/h. Helt klart är ocks att det även finns hällar med högregammastrålning och således ock å granit med högre radiumhalt. De högaradiumhalterna kräver särskild uppmärksamhet på hur materialet används.Krossprodukten av detta berg k n vara olämpligt t.ex. som fyllningunder bostäder eller andra byg nader där människor vistas om intesärskilda byggnadstekniska åtg rder vidtas (Åkerblom, Pettersson ochRosen, 1990). En exploatering v bergarten kräver att villkor uppställsför hur krossprodukterna får a vändas.11 G VÄSTERÅS NOB 600 SKIVSTA (Delkarta 2)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:SalaMylonitTämligen d~lig3 milj. fmAllmä~t: Området är beläget menorr om Västerås, drygt en milom riksväg 67. En mindre bilväganska väl blottad. En lång käav området.lan Västerås och Sala, knappt 2,5 milsöder om Sala. Det ligger 1,5-2 km östergår i kanten av området. Berggrunden ärlrygg sträcker sig utefter västra kantenB~ru~: Berggrunden i områd t består aven gröngrå mylonitiseradleptit. Den är mycket finkornig-finkornig. På vissa ställen är bergartenstarkt uppsprucken. Mylonitiseringen har sannolikt reducerathållfastheten hos bergarten. Det är lätt att slå stuffer från hällarnainom området. Den radioaktiva strålningen är mellan 18 pR/h och20 pR/h. .~Y~litet~bed~mnJng: Kvaliteten bedöms som tämligen dålig. Den mylonitiseringmed kloritbildning som skett 111r starkt reducerat bergartenshållfasthet.11 G VÄSTERÅS NO

44B 601 N LIMSTA (Delkarta Z)Kommun:Bergart:Kvalitet:SalaGnejs och tonalitGod och tämligen godVolym:Allmänt: Området är beläget mellan Västerås och Sala, knappt 2,5 milnorr om Västerås, drygt en mil söder om Sala, väster om Ransta. Områdetligger Z km öster om riksväg 67. Det är ca 400 ro till närmaste landsvägfrån kanten av området. Det går en dålig skogsbilväg i norra kanten avområdet. Det är ganska rikligt med häll i de högre belägna delarna avområdet men hällarna är i allmänhet små, 5-15 m långa. Skog växer isänkorna mellan hällarna.Detta område och område B 600 tillkom senare, efter önskemål frånsammanträdesdeltagare 1991-05-08 (företrädare för länsstyrelsen ochVästerås kommun) och har på grund av tidsbrist endast inventerats inordligaste delarna.BerggrunQ: Det är två bergartstyper i norra delen av området. I österfinns en grå medelkornig gnejs och längre västerut en mörkgrå porfyriskbergart av typ tonalit. Den sistnämnda bildar randfacies till denförgnejsade urgraniten i öster. Denna randfacies utgör sannolikt enövergångszon mellan den förgnejsede urgraniten i öster och den vulkaniskabergarten (hälleflintan-leptiten) i väster. Det har inte fastställtshur långt denna bergart strär.ker sig i söder eller väster ochdet är inte heller fastställt om denna randfacies mot väster övergår ihälleflinta-leptit eller i mylonitiserad sådan.Mikroskopering: Slipsnitt av den mörkgrå tonalitiska bergarten visaratt plagioklas och kvarts är huvudmineral. I mindre mängd ingår biotitoch något klorit. Biotitkornen ligger jämnt utsp~idda i bergarten. Tilltexturen är bergarten ojämnkornig. l-Z mm storaströkorn ligger i enmycket finkornig (0,003-,1 mm stora korn) mellanmassa. Strökornen ärstarkt omvandlade (bl.a. seriticerade). Mellanmassan däremot är omkristalliseradoch obetydligt seriticerad. Sammanväxningen mellan mineralkornenär medelmåttig.Apaly~: Ett prov av den mörkgrå tonalitiska bergarten togs i nordvästligadelen av berget (se delkarta Z) för analys:Flisighetstal: 1,34 (1,33, 1,35)Sp~ödhetstal ~%): 33,6 (3Z,9, 34,Z)Sl1pvärde (cm ): 1~79 (1,68, 1,9Z, 1,78, 1,79)Korndensitet (g/cm ): Z,727Kvalitetsbedömning: Inprickning ~v analysvärdena i diagrammet i Fig. 5visar att bergarten har god kvalttet.Den förgnejsade urgraniten som finns i nordostliga delen av området(B 601) bedöms vara av tämligen god kvalitet till krossning.

454.2 KÖPING-ARBOGA-KUNGSÖR4.2.1 Allmän ~versiktI Fig. 2 är de områden utritade forn bed~mts intressanta att inventera(Lundstrtlm 1988), d.v.s. bed~ms innehålla berg av erforderlig kvalitetoch kvantitet. I regionen finns ocks~ andra områden där berg av lämpligkvalitet kan påträffas. I de fallen är det knappast fråga om någrast~rre kvantiteter som är exploaterbara. Det är särskilt i områden medsura metavulkaniter eller leptiter med en äldre beteckning (ritade gultutan ~verbeteckning på SGUs tryckta kartor) där berg av god kvalitetlokalt kan påträffas. Intill kan dock berg av direkt dålig kvalitetfinnas, t.ex. kalksten eller amfibolit. Det är ~~rför viktigt attalltid utf~ra en detaljunders~kning innan avg~rande ställningstagandeng~rs.Med anledning av att det finns ett visst exploateringsintresse haren observation gjorts av berggrunden s~der om E3/E18 väster omArboga ehuru belägen utanför områdena som inringats i Fig. 2. I dettaområde finns en gråröd, medelkornig, f~rskiffrad och stänglig urgranitmed inslag av pegmatit (migmatiserade partier av urgraniten) som kanbli betydande. Det går också en sprickzon som drastiskt kan förändrabergarternas karaktär genom området. Skälet till att detta område intebeaktades i SGU:s PM (1988-01-13) var berggrundens innehåll av pegmatitådror,vilka försvagar ett f~r övrigt fullgott berg. Hos denblottade berggrunden utgör de dock mindre än 25 vol.Z, men det ärviktigt att båda bergartstyperna är representerade då analysproveruttas för bedömning av berggrund2ns kvalitet som krossberg.Inom de i Fig. 2 utmärkta områdena är urgraniter de helt dominerandebergarterna. De är dock mycket olika i sin utbildning inom regionen.Liksom i Västeråsområdet kan de vara mycket olika till utseendet frånområde till område. Ganska vanliga är porfyriska urgraniter med centimeterstoraströkorn ("~gon") i en medelkornig mellanmassa. Ibland ärurgraniten pegmatitisk. Den är oftast förskiffrad. Vanliga är ocksåmera biotitrika, grå urgraniter. De är i allmänhet starkt förskiffrademed glilnmerfjällen parallellorienterade och i mänga fall är de förgnejsademed glimmern ansamlad i parallella ådror som gör bergarternalättuppspruckna utefter glimmerytorna. Det är klart att den sistnämndabergartstypen inte är särskilt lämpad för krossning till grus ochmakadam. I ett område som ligger nordväst om Arboga finns en yngre,fin- till medelkornig granit inom inventeringsområdet.Fyra prover har uttagits för kva1itetsbestämmande analyser i dennalänsdel (prov B 301, B 331, B 351 och B 411, se tabell 2, kap. 4.2.2).Utifrån slipvärde och sprödhetstal är proverna inprickade i diagrammeti Fig. 5. De bästa värdena har prov B 351 som faller i fältet godbergkrosskvalitet. Det är taget i ett område nordväst om Kolsva. Idetta område varierar dock kvaliteten på berget. Det finns sannoliktockså bättre kvaliteter än den analysprovet representerar, men i mindremängder, t.ex. en kvartsbreccia. Tämligen god kvalitet har sannoliktden porfyriska graniten inom området. Tyvärr finns också glimmerrikazoner i området. Sådana är mindre lämpade för krossning till grus ochmakadam. Om berggrunden i området kO!roDer ifråga för exploatering måsteen noggrann geologisk kartering av offirådet göras för att undvika obehagligaöverraskningar i form av inblandningar av glimmerskiffer ibergkrosset.

46På gränsen mellan god och tämligen god bergkrosskvalitet faller provetfrån den yngre graniten nordväst om Arboga (B 411). De övriga analysproverna(B 301 och B 331) från området uppvisar tämligen god kvalitet(Fig. 5) och det är relativt stora bergvolymer som bedöms vara av dennakvalitet (delkarta 7 och delkart~ 8).

TABELL 24.2.2. TABELL ÖVER URDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER OMKRIBG KÖPIBG, ARBOGA OCH KlJBGSÖaTop.kb!. Fnr De1karta Bamn Bergart Färg Kvalitet Volymfm3)Anm.(milj.lOG NO B200 6 Hagsberget Granit Röd Tml. dålig 2lOG NO B201 6 Bondklinten Granit 411G SV B300 7 St. Kallviken Urgranit 6llG SV B301 7 Försk. urgranit Grå Tml. god 5 AnalysllG SV B310 7 Stängselberget Pegmatit Röd Tml. dålig 3 .j::--...JllG SV B3ll 7 Gnejs Röd o. Tml. god 12grålOG NV B320 8 Skogsborg Försk. urgranit Rödgrå Tml. god - 3- tm!. dåliglOF NO B32l 8 BrandforsnTm!. god - 4- tml. dåliglOF NO B322 8 Djupskålen Gnejs Grå Dålig 4llF SO B330 8 Stråkkilen Försk. urgranit Röd Tm!. god 3llF SO B33l 8n n n4 AnalysllF SO B340 9 Fallet Gnejs o. Rödgrå Tml. dålig 4pegmatitllF SO B350 9 Finnsjön Gnejs Rödgrån12llF SO B351 9 G5lmossennGrå Tm!. god 3 Analys

forts.4.2.2. TABELL ÖVER UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTEB. OMKRDIG KÖPIBG, ARBOGA OCH KUBGSÖRTop.kb!. Fnr Delkarta Hamn Bergart Färg Kvalitet Volym(milj. fm3)Anm.llF SO B352 9 Kopparen " Rödgrå Tml. god- a- tml. dåliglOG NV B400 a Hamre " Tml. god - 4- tml. dåliglOF NO B4l0 a Haga Granit Röd Tml. dålig llOF NO B411 a Gråröd God-tml. god 4 Analys~Q:)lOF NO B420 a Silverdal Gnejs Grå Dålig 2llF SO B430 9 Vikshäll " Tml. dålig 10llF SO B43l 9 Kvarntorp 2

494.2.3 FÖREKOMSTBESKRIVNINGAR10 G ESKILSTUNA NOB 200 HAGSBERGET (Delkarta 6)Konnnun:Bergart:Kvalitet:Volym:KungsörGranitTämligen dålig2 mJ. '1' J. f m3Allmänt: Området är beläget 9 km öster om Kungsör drygt 500 m söder omE3. Området bildar en mycket markerad höjd i form aven bergknalle.Toppen ligger ca 25 m över omgivande mark som består av åker och äng.Området är ganska litet, något över 10 ha, och domineras helt av bergknallen.Berggrund: Berggrunden består aven röd ojämnkornig granit. Färgenbetingas av röda fältspatkorn som ligger i en mörk mellanmassa innehållandebl.a. glinnner. Fältspatkornen varierar i storlek från 1 nnntill 10 nnn, d.v.s. bergarten är medelkornig till grovkornig. Iblandfinns också inslag av pegmatit. Den uppmätta radioaktiva strålningenligger inom intervallet 21-28 pR/h.KvalitetsbedöIDning: Bergartens grova textur gör att den inte kanbedömas som bättre än tämligen dälig ur kvalitetssynpunkt.10 G ESKILSTUNA NOB 201 BONDKLINTEN (Delkarta 6)Konnnun:Bergart:Kvalitet:Volym:KungsörGranitTämligen dålig4 mJ. '1' J. f m3All.mänt;,: Området är beläget 1 mil öster om Kungsör, en dryg kilometersöder om E3. En skogsbilväg går nästan fram till kanten av området.Berggrunden är välblottad i området med stora mer eller mindre sannnanhängandehällar i ett större höjdområde.Be~g&Kgnd: Berggrunden består liksom i Hagsberget (område B 200) avenröd ojämnkornig granit med 1-10 nnn, ibland 20 nnn, stora röda fältspatkornsom ligger i en mörkare finkornigare mellanmassa innehållandebl.a. kvarts och glinnner. på vittrad yta framträder kvartsen som 2-4 nnnstora korn. Den radioaktiva strålningen ligger i intervallet21-25 pR/h.Kvali.tetsbedömning: Som idålig kvalitet.Hagsberget (område B 200). d.v.s. tämligen

5011 G VÄSTERÅS SVB 300 och IB 301 ST. KALLVIKEN (Delkarta 7)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:KöpingGranitTämligen dålig (B 300) och tämligen god (B 301)6 milj. fm 3 (omr. B 300) och 5 milj. fm 3 (omr. B 301)Allmänt: De två intilliggande områdena är belägna 6 km nordost omKolsva. Närmaste skogsbilväg finns 100-Z00 m från yttre kanten avområdena. Till större väg är det närmare 1 km. I det ena, det västligaområdet (område B 300), är det en brant stigning med hög blottningsgradpå berget. Inom det östliga området (område B 301) är terrängen meraflack med små och låga hällar spridda i skogen men hällar är ganska välrepresenterade i området.Berggrund: Det är olika typer av berggrund i de två områdena. I detvästliga området (B 300) består berggrunden aven röd ojämnkorniggranit. Det är röda fältspatkorn som ger bergarten dess röda färg ochdess textur. Fältspatkornen varierar i storlek från 1 mm till 45 mm. Deligger i en finkornigare mellanmassa av kvarts och biotit. Kvartskornenär Z-4 mm stora. Den innehåller upp till 1 m stora kvartskörtlar. Dennagranit är således lik berggrunden i områdena B ZOO och B ZOl, menstrålningen är lägre här, 1Z-14 pR/h. I det östliga området (B 301) ärdet en annan typ av berggrund, nämligen en grå medelkornig, någotförskiffrad granit, som i vissa delar t.o.m. är förgnejsad och iblandär den något porfyrisk. Strålnin~en är låg, omkring 11 pR/h.Mikrosko~tp~: Prov från berggrundeci i det östliga området (B 301)visar att plagioklas och kvarts är dominerande mineral i bergarten.Dessutom finns ganska mycket biotit. Seriticering är obetydlig. Textureni bergarten är ojämnkornig med kornstorlekar från 0,5 mm till5 mm. Kornen har medelmåttig grad av sammanväxning.Analys: Från det östliga området (B 301) uttogs €tt prov för mekaniskanalys:Flisighetstal: 1,35 (1,34, 1,35)Sprödhetstal ~%): 41,4 (40,1, 4Z,6)Slipvärde (cm ): Z~54 (Z,54, Z,53)Korndensitet (g/cm ): Z,706Kvalitetsbedö~ning: Analysvärdena anger tämligen god bergkrosskvalitet(Fig. 5) för materialet.11 G VÄSTERÅS SVB 310 och B 311 STÄNGSELBERGET (Delkarta 7)Kommun:Bergart:Kvalitet:KöpingPegmatit (omr. B 310) ocn gnejs (omr. B 311)Tämligen dålig (B 310) och tämligen god (B 311)

51Volym:3 milj. fm 3 (omr. B 310) och 12 milj. fm 3 (omr. B 311)Allmänt: De två intilliggande områdena är belägna 9 km nordost omKolsva. Det ena området (B 310) ligger intill bilväg. Till det andraområdet är det 300-400 m från bilvägen om det bortses från en smalarebit som når närmare. Själva Stängselberget ligger nästan helt i områdeB 310. Toppen av berget är helt kal, men blir snart jordtäckt i brantenmot öster. Mot väster är det ingen t~lr brant utan övergången tillområde B 311 sker nästan utan topografisk markering. I det västligaområdet B(311) är terrängen mera flack med hällar eller mindre hällområdenutspridda i skogsmarken.Berggrund: Berggrunden i område B 310 består av röd pegmatit med upptill 10 cm stora fältspatkristaller. Den radioaktiva strålnigen är12-14 pR/h. Mot väster blir berggrunden inne i område B 311 mera finkornig,två huvudtyper av bergarter finns i området, röd och grå gnejs.I vissa fall är omvandlingsgraden lägre och i så fall är bergarten rödeller grå granit som är medelkornig till grovt medelkornig. Det synessom om den röda bergartstypen dominerar. Det finns ganska mycket pegmatitäven i det här området. Bergarterna uppvisar ganska hög vittringspåverkan.Den radioaktiva strålningen uppmättes till 15-16 pR/h i denröda gnejsen. I den grå uppmättes lägre värden, 11-12 pR/h.Kvalitetsbeq!L~~j~: Pegmatiten som finns i område B 310 bedöms vara avtämligen dålig kvalitet till krossning medan gnejsen i område B 311ligger på gränsen mellan tämligen god och tämligen dålig, sannolikt medövervikt mot tämligen god.10 G ESKILSTUNA NVB 320 SKOGSBORG (Delkarta 8)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:KöpingGranitTämligen god-tämligen dålig3 'l' f 3m1 ]. mAllmänt: Området är beläget 1 mil väster om Köping, 2,5 km väster omHinweta. Häll finns spridd i skogsmarken på västra sidan aven dalgång.Det är inga större höjdskillnader i området. En mindre bilväg går150-200 m från kanten av området och en anslutningsväg tangerar norraspetsen av området.Berggrund: Berggrunden utgörs aven ögonförande starkt förskiffradgranit som inte har någon segregation av glimmern i separata skikt.Färgen hos bergarten är rödgrå med röda 3-10 mm stora fältspatkorn i engrå medelkornig mellannIassa. Ibland är fältspatkornen grå och då blirhela bergarten grå till färgen. Den radioaktiva strålningen är mellan13 pR/h och 17 pR/h, vanligast d0ck 13-14 pR/h.Kvalitetsbe4~mni~: Kvaliteten bedöm~ ligga på gränsen mellan tämligengod och tämligen dålig med övervikt mot det förstnämnda.

5210 F ÖREBRO NOB 321 BRANDFORS (Delkarta 8)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:KöpingGranitTämligen god-tämligen dålig4 ml. 'l' J. f m3Allmänt: Området ligger 11 km väster om Köping, 4 km nordväst omHimmeta. Väster om Rabobäckens dalgång. Hällar av varierande storlekfinns spridda i skogsmarken. En markerad höjd finns i omr.ådet. Områdetligger 400 m från närmaste bilväg.Berggrund: Bergartsutbildningen är densamma som vid Skogsborg (områdeB 320), d.v.s. en ögonförande starkt förskiffrad rödgrå granit. Denradioaktiva strålningen är 13-14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Kvaliteten bedöms också vara densamma som förgraniten i område B 321, d.v.s. på gränsen mellan tämligen god ochtämligen dålig med övervikt mot det förstnämnda.10 F ÖREBRO NOB 322 DJUPSKÄLEN (Delkarta 8)Kommun:Bergart:KöpingGnejsKvalitet:DåligVolym: 4 milj. fm 3Allmänt: Området ligger drygt 12 km väster om Köping 6 km nordväst omHimmeta. Det är ett något svagt utbildat höjdområde med markerad sluttningmot nordost. Det finns några större hällornråden (1-2 ha) i dehögre partierna av området samt några mindre hällar spridda i skogsterrängen.En skogsbilväg går ca 100 m från kanten av området.Berggrund: Berggrunden utgörs aven grå glimmerrik gnejs. Glimmernauppträder i ådror som penetrerar bergarten. I huvudsak är bergartenmedelkornig men på en del vittringsytor framträder 3-10 mm storakvartsporfyroblaster. Den radioaktiva strålningen är 13-14 pR/h.KvaIJtetsPJ!dö~ing: Glimmerns uppträdande i bergarten i form av genomgåendeskikt gör att kvaliteten bedöms som dålig.11 F LINDESBERG SOB 330 och B 331 STRÅKKILEN (Delkarta 8)Kommun:Köping

53Bergart:Kvalitet:Volym:GranitTämligen god3 milj. fm 3 (omr. B 330) och 4 milj. fm 3 (ornr. B 331)AllID~nt: De två intilliggande områdena ligger drygt 12 km väster omKBping 6 km nordväst om Himmeta. Båda områdena bildar några mindrehöjder. Mindre hällar är blottade här och var i terrängen. Utefternordvästra kanten av det sydligare o~ilrådet (B 330) finns ett merasammanhängande hällområde. Området avgränsas här aven ganska tvärbrant. Bilväg går genom det norra området (B 331).Berggrund: Berggrunden i de två områdena består aven rBd förskiffradmedelkornig granit som vanligtvis är BgonfBrande. Ögonen är 3 mm till10-15 mm stora. Bergarten är av ungefär samma slag som vid Skogsborg(omr. B 320) och vid Brandfors (omr. B 321). Den radioaktiva strålningenuppmättes till omkring 16 pR/h.Mikro~kopering: Huvudmineral i bergarten är kvarts, kalifältspat ochplagioklas. De båda fältspattyperna föreligger i ungefär samma proportioner.Det ingår också biotit och något hornblände i bergarten. Ensvag seriticering kan observeras i några av fältspatkornen. Texturen ibergarten är ojämnkornig med spridning i kornstorlek från 0,5 mm till6-7 mm. Graden av sammanväxning av kornen varierar något men är mestadelsmedelmåttig.An~~: För mekaniska analyser uttogs ett prov i område 331 (delkarta8):Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,31)Sprödhetstal ~%): 55,8 (55,0, 56,5)Slipvärde (cm ): 2~62 (2,54, 2,70)Korndensitet (g/cm ): 2,635Kvalitetsbedömning: Inprickning av analysvärdena i diagrammet i Fig. 5visar en tämligen god bergkrosskvalitet. I det sydliga området (B 330)är berggrunden homogenare och kvaliteten sannolikt ännu bät·~re.11 F LINDESBERG SOB 340 FALLET (Delkarta 9)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:KöpingGnejsTämligen dålig4 ml. ·1· J. f m3Allmärrt: Området är beläget knappt 3 km sydväst om Kolsva. Det finnssmå hällar spridda över hela omr~det. F.n. utgör en stor del av områdetkalhygge. Det ligger nära landsvägen, mindre än 100 m från vägen.Berggrund: Berggrunden domineras aven rödgrå gnejs karakteriserad av1-2 mm breda biotitskikt som löper subparallellt genom bergarten.

54Skikten ligger 0,5-5 mm från varandra. Bergarten är medelkornig. Det ärpåfallande mycket pegmatiter i området. Gnejsens radioaktiva strålningär 12 pR/h.KvalitetsQed~mni~~: Biotitens uppträdande i sammanhängande stråk innebäratt den utg~r svaghetszonen och släppor uppstår utefter glimmerstråken.Kvaliteten bed~ms som t~mligen dålig.11 F LINDESBERG SOB 350 FINNSJÖN (Delkarta 9)Kommun:Bergart:K~pingGnejsKvalitet:Tämligen dåligVolym: 12 milj. fm 3Allmänt: Området ligger 4-5 km nordväst om Kolsva. En skogsbilväg gårgenom västra delen av området och en annan väg nära (100 m) från norrakanten utefter en del av området. Blottningsgraden hos berget varierar,utefter branten i norra kanten av området är berget mycket bra blottat.I väster utefter skogsbilvägen finns hällar spridda här och var iterrängen.Be~ggrund: Berggrunden i området består av en r~dgrå medelkornig gnejsmed ganska h~gt glimmerinnehåll. I vissa partier av bergarten liggerglimmern ansamlad i parallella s~ikt som helt penetrerar bergarten.Skikten l~per genom bergarten på 2 mm till 10 mm avstånd från varandra.Dessa glimmerskikt fungerar som "sllh')or" vid mekanisk påverkan. Iandra partier av gnejsen ligger gli~nern mera utspridd i bergarten menförgnejsningsprocessen har parallellställt kornen. Utefter skogsbilvägeni väster är gnejsen starkt tektoniserad med väl utvecklad stänglighet.Glimmern är parallellorienterad utefter ytor som är parallellamed veckaxeln. Bergarten spaltas lätt upp efter sådana ytor. Den radioaktivastrålningen är 12 pR/h.Kvalit~1&pedömning: Kvaliteten hos berget f~r krossändamål varierarinom området. Inom stora delar synes den glimmerrika gnejsen, sombeskrivits ovan, med glimmern penetrerande bergarten i speciella skikt,vara vanligast. Den bed~ms vara av tämligen dålig kvalitet för krossningtill makadam.11 F LINDESBERG SOB 351 GÖlMOSSEN (Delkarta 9)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:K~pingGnejsTämligen god3 milj. fm 3

55Allmänt: Området är beläget 5-6 km nordväst om Kolsva. Det finns ingatvära branter, det är ganska flackt i området med enstaka mindre hällarspridda i terrängen. Jordtäcket mellan hällarna synes dock vara tämligentunt. En skogsbilväg går genom området.BerEErund: Det är skiftande karaktär på berggrunden i området. En gråfin- till medelkornig gnejs, ibland svagt porfyrisk, synes dominera.Det finns också röd porfyrisk gnEjs i området och även en mörkgrå, meraglimmerrik finkornig gnejs som i vissa partier kan övergå i glimmerskiffer.En ca 12 m bred kvartsbrecc~l är blottad i en häll i nordvästligastedelen av området. Den stryker N 20 V. Den radioaktiva strålningenär omkring 12 pR/h.Mi~roskopering: Slipsnitt gjort av den grå gnejsen visar att kvarts,kalifältspat och plagioklas är huvudmineral i bergarten. Det är ungefärlika mycket kalifältspat som plagioklas. Det ingår också ganska mycketbiotit, som i vissa delar är kloritiserad. Accessoriskt uppträder kornav ka1cit i bergarten. Seriticering av fältspaterna är obetydlig.Texturen är ojämnkornig. Kornen varierar i storlek från 0,5 mm till5 mm. Mineralkornen uppvisar ganska hög grad av sammanväxning.Analys: För mekanisk analys uttogs ett prov från den grå gnejsen somvar svagt porfyrisk i provtagningspunkten:Flisighetstal: 1,33 (1,32, 1,33)Sprödhetstal ~%): 34,9 (33,2, 36,6)Slipvärde (cm ): 2~12 (2,12, 2,11)Korndensitet (g/cm ): 2,715Kvalitetsbedömning: Inprickning av relevanta analysparametrar i diagrammeti Fig. 5 visar god bergk1·osskvalitet. Ännu bättre värden skullenaturligtvis prover från kvartsbreccian ge, med säkerhet slipvärdenunder 1,4, men av kvartsbreccian finns inga större kvantiteter. Sämrevärden ger den röda porfyriska gnejs~n, sannolikt värden som skulleplacera den i fältet tämligen god. Partier med glimmerskiffer vållarproblem. Sådana partier är av dålig kvalitet som krossberg. Om förekomstennågon gång skall exploateras är det nödvändigt att fastställaexakta läget av glimmerskifferzonerna för att de skall kunna undvikas.Berggrunden i området, sett som en helhet, kan p~ grund av glimmerskifferni kvalitet inte sättas högre än tämligen god.11 F LINDESBERG SOB 352 KOPPAREN (Delkarta 9)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:KöpingGnejsTämligen god-tämligen dålig8 m1'1' J. f m3Allmänt: Området ligger 7-8 km n~rdväst om Kolsva. Det är ganska flacktmed små och låga hällar spridda i skogsmarken. I nordvästligaste delenav området finns några små höjder me1 större hällblottningar. Det finns

också myrnlark i området. En skogsbilväg går i kanten av området ochgenom området i norr.~~~nd: Berggrunden i området består aven medelkornig rödgrå gnejs.Ingående glimmer ligger som 1-2 cm långa icke sammanhängande sliror ibergarten. Den radioaktiva strålningen är 12 pR/h.Kvalitetsbedömni~: Kvaliteten f0r krossning till makadam bedöms somtämligen god på gränsen mot tämllgen dålig5611 G ESKILSTUNA NVB 400 HAMRE (Delkarta 8)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:ArbogaGnejsTämligen god-tämligen dålig4 milj. fm 3Allmänt: Området är beläget bara 2 km nordost om Arboga tätort. Det ärett större sammanhängande höjdområde med riklig förekomst av små mossellerlavtäckta hällar i tallskog huvudsakligen. Landsväg går 200-300 mfrån kanten av området.Berggrund: Berggrunden består av grå, ibland rödgrå, ganska biotitrikgnejs. Texturen är i huvudsak medelkornig. En ca 50 m bred zon medrödgrå, finkornig förskiffrad leptit och i anslutning till denna en zonmed glimmerskiffer observerades i. sydöstra kanten av området. Denradioaktiva strålningen är 13-15 pR/h i gnejsen, i leptiten 15 pR/h.Kvalitetsbedömning: Den grå gnejsen bedöms vara av tämligen god kvalitet,på gränsen mot tämligen dålig, till krossning. Den rödgrå gnejsenär av tämligen dålig kvalitet på grund av genomlöpande biotitådring.Leptiten är av god kvalitet. Som helhet kan berggrunden i området dockinte klassas bättre än tämligen dålig.10 F ÖREBRO NOB 410 och B 411 HAGA (Delkarta 8)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:ArbogaGranitTämligen dålig (omr. B 410) och god-tämligen god(omr. B 411)l milj. fm 3 (omr. B 410) och 4 milj. fm 3 (omr. B 411)Allmänt: De två intilliggande omlådena är belägna 5-6 km nordväst omArboga. De utgör en del av ett större höjdområde som sträcker sig fräntoppen av höjdområdet till östra kan~~n. I det mindre området, östraområdet (B 410), är berggrunden väl :,lottad. Det avgränsas i öster av

57en tvär brant ned mot slätten. Det större området i väster (B 411)innefattar den högsta höjden i området med berggrunden blottad i mindrehällar (10-50 m långa). Hällar av samma storlek är spridda i skogsmarkenmer eller mindre frekvent över hela området. Landsväg går 200 möster om det mindre området. Från det större området till landsvägen ärdet ca 400 m som kortast.Berggr~nd: I det mindre östliga ~mrådet (B 410) är bergartsutbildningennågot heterogen. En röd, grovt ffi~delkornig, ibland förgnejsad porfyriskgranit synes dock dominera. Det finns också medelkornig röd granit iområdet och gångar av grönsten. I de~ större området (B 411) är berggrundenmer homogen och består aven gråröd till röd medelkorniggranit. Den radioaktiva strålningen är 22-26 pR/h.Mikroskoperi~: I ett prov taget i det västliga området (B 411) ärkvarts, kalifältspat och plagioklas huvudmineral. Biotit finns i litenmängd. Seriticeringen av fältspaten är ganska omfattande, särskilt iplagioklasen. Texturen är ojämnkornig. Korn med storlekar från 0,5 mmtill 2-3 mm ligger jämnt fördelade i bergarten. Det är ganska hög gradav sammanväxning mellan mineralkornen.Analys: Ett prov togs för analys i det västra området (delkarta 8):Flisighetstal: 1,31 (1,30, 1,31)Sprödhetstal ~%): 51,4 (50,2, 52,6)Slipvärde (cm ): 2 322 (2,26, 2,17)Korndensitet (g/cm )Kvalite~sbedömning: Inprickning av värdena i diagrammet i Fig. 5 visaratt bergkrosskvaliteten är på gränsen mellan god och tämligen god,något in på det senare, för graniten i det västra området (B 411). Idet östra området (B 410) bedöms kvaliteten som tämligen dålig.10 F ÖREBRO NOB 420 SILVERDAL (Delkarta 8)Kommun:Bergart:Kvalitet:ArbogaGnejsDåligV l 2 'l' f 3o ym: m~ J. mAllmänt: Området är beläget 9 km nordnordväst om Arboga, 3 km nordostom Melåkers kyrka. Från kanten av området är det knappt 200 m tillnärmaste bilväg. Låga, mindre hällar ligger spridda i skogsmarken. Iöster avgränsas området av åkermark.Berggrund: Berggrunden är homogen i området. Den består aven grå,medelkornig, glimmerrik gnejs med genomgående biotitskikt som löper mereller mindre parallellt genom bergarten. Biotitskikten ligger tätt,1-3 mm från varandra. Bergarten tpaltas lätt upp utefter dessa skikt.Den radioaktiva strålningen är lag, 12-13 pR/h.Kvalitetsbedömning: Kvaliteten som kCQssberg bedöms som dålig.

5811 F LINDESBERG SOB 430 VIKSHÄLL och B 431 KVARNTORP (Delkarta 9)Kommun:Bergart:Kvalitet:Volym:ArbogaGnejsTämligen då!ig10 milj. fm (omr. ~30) och 2 milj. fm 3 (omr. 431)Allmän~: De två områdena ligger 12-1, km nordnordväst om Arboga, ca4 km norr om V. Skedvi. De är två mycket markanta höjdområden med välblottad berggrund. Till större bilväg är det en knapp kilometer, menmindre vägar finns på kortare avstånd. Till Vikshäll (B 430) är detca 400 m från närmaste underhållen väg, men en sämre skogsbilväg går ini området. Vid Kvarntorp (B 431) går en mindre bilväg ca 100 m frånkanten av området.Ber~runQ: I båda områdena består berggrunden av grå glimmerrik gnejs.Förgnejsningen varierar något i båda områdena från häll till häll. Ivissa partier uppträder glimmern (biotit) som parallella genomlöpandeskikt, i andra partier är glimmerkornen bara parallellorienterade medmera utspritt uppträdande i bergarten. Vittringsföreteelser i berggrundenär vanlig i båda områdena. Den radioaktiva strålningen är13-14 pR/h.Kvalitetsbedömning: Den något varierande utbildningen hos berggrundengör att kvaliteten skiftar. I bergartstyper med utspritt uppträdande avglimmern bedöms kvaliteten som tämligen god men sjunker till tämligendålig i partier med genomlöpande biotitskiktning. Eftersom växlingen iutbildningsform sker inom korta avstånd (några meter när) kan deenskilda typerna inte särskiljas utan klassningen måste ske som helhetoch den kan inte bli bättre än tämligen dålig.

595 REFERENSERBorell R., 1970: Bestämning av petrografisk sammansättning hos betongballast.- Cement och Betong 1970:4.BYA 1984: Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna räd. - VägverketTU 1954. Borlänge.BYA-nytt 1986: Komplement till B\Ä 1984. - Vägverket Publ. 1986:47.Borlänge.Höbeda P. och Chytla J., 1984: Under~ökningar av slipvärdesmetoden. ­- VTI meddelande 454.Höbeda P., 1990: Slitstarka asfaltsbeläggningar - betydelsen av materialoch sammansättning. - VTI/TBF Forskardagar i Linköping, januari1990 (opubl. manuskript).Lagerblad B. och Niemann C., 1991: Svenskt urberg som ballast kanorsaka betongskador. - Betong, 1991:1, s. 20-22. Svenska Betongföreningen.Lundegärdh P.H., 1981: Berggrundskarta över Västmanlands län sammanställdvid SGU för statens industriverk, mineralbyrän 1981. Reviderad1989 av A. Sundberg och I. Källberg, i huvudsak efter berggrundskartori SGUs ser. Af. - Bergslagens mineraljakt.Lundegärdh P.H., 1982: Berggrunden i Västmanlands län. I Berg och malmi Västmanlands län. - SIND PM 1982:8, Statens industriverk, Stockholm1982.Lundström I., 1987: Bergslagen.. Berg- & Dalbladet. GeologklubbensTidning nr 1 1987, sid. 21-24. Stockholm 1987.Mark AHA, 1972: Räd och anvisningar..Allmän material- och arbetsbeskrivningför markarbeten.Samuelsson L., 1988: Angäende klassning av bergarters lämplighet förproduktion av bergkross. - SGU PM, Göteborg 1988-05-11.Statens betongkommitte, 1973: B5: Bestämmelser för betongkonstruktioner.Material och utförande i betong. - Svensk byggtjänst, Stockholm1974.Statens naturvårdsverk, 1983:5: Inventering av naturgrus och alternativamaterial - allmänna råd. - SNV Råd och riktlinjer 1983:5.Åkerblom G., Pettersson B. och Rosen B., 1990: Radon i bostäder. Markradon.- Rapport R85:1988 - reviderad utgåva 1990, Byggforskningsrådet.

TECKENFORKLARINGAR~83010 BERGFÖREKOMSTNR.o'?ANALYSPROVBERGTÄKTRASTRERING AV FöREKOMSTERNAMYCKET GOD KVALITETGOD KVALITETTÄMLIGEN GOD KVALITETTÄMLIGEN DÅLIG KVALITETOCH DÅLIG KVALITETSKALA l ~ 50000

N'----wI I l'0,-"""" l'\.­(L.J-'

,.",... ,.Delkarta 1

Delkarta 2....~-II

Delkarta 3

Delkarta 4

Delkarta 5

.'"" iNycJ

i" loJ..lU ":)eVOIIS'::,;J'~:':~" JTal/mossen 8~"V"!\"-'---I- TjurmouoinVösmoss

uooen1_~'6' Delkarta 9~:I '.