Medlemsblad 5 2008 - SFOG

sfog.se
  • No tags were found...

Medlemsblad 5 2008 - SFOG

Ordförande har ordetremissinstans och garant för utbildning,vetenskap och kvalitet inom sina specialitetsområden.Det kommer inte att varamindre viktigt i framtiden att professionenvärnar om dessa aspekter.Min tanke var att kort summera vadstyrelsen åstadkommit under de senaste tvååren, men när jag gått igenom protokolloch minnesanteckningar inser jag att detär en uppgift som inte låter sig göras inomdetta spaltutrymme. Vi måste komma ihågatt styrelsens del i SFOGs olika aktiviteterär bara toppen på isberget. Det finns juett mycket stort antal kollegor som engagerarsig i olika arbets- och referensgrupper(f.n 17 st!), andra intressegrupper (OGU,MÖL-gruppen, privatläkargruppen ochöppenvårdsgruppen), alla som arbetar förförbättrad kvalitet inom verksamheten(årsrapporten, gynopregistret, gynekologisktkvalitetsregister, mödrahälsovårdsrapporten)med alla dess aktiviteter. Närjag tittar på vårt ”Måldokument”, somreviderades i samband med styrelsensstrategi-internat i mars 2007, tycker jagatt vi har lyckats rätt bra med våra intentioner.För dig som inte sett dokumentetber jag att få hänvisa till www.sfog.se underspalten ”Styrelsen”, ”Meddelanden frStyrelsen”. Jag skulle vilja lyfta fram någrasaker. Vi har genomfört ytterligare tvålyckade SFOG-veckor, där målsättningenom att det ska vara ”föreningens storavetenskapliga forum” har uppfyllts väl.Som jag skrev i förra numret tror jag dockatt man måste fundera vidare över bådeutformningen av programmet (ffa medden strikta uppdelningen i obstetrik ochgynekologi) och längden på veckan. Medhjälp av alla tidigare lokala SFOG-veckoarrangörerhar vi sammanställt en gedigenlathund för kommande SFOG-veckor.Den samlade erfarenheten kommer säkertatt vara till nytta. Abortfrågan har varit ettviktigt tema, både vad gäller barnmorskornasroll i den medicinska abortprocessenoch i frågan om rätten att välja bortaborter under specialistutbildningen. Härhar vi deltagit i Socialstyrelsens översyn,men även i den offentliga debatten. Våråsikt har varit tydlig: läkarens roll sommedicinskt ansvarig i abortverksamhetenär inte förhandlingsbar. Vi anser inte helleratt man kan bli specialist utan att deltai abortverksamheten. En annan debatt somrört upp många känslor är frågan omkvinnor har rätt att välja bort en manliggynekolog. Här har vi också tydligt framförtatt i princip har man inte, som patient,rätt att välja läkare utifrån könstillhörighet– lika lite som utifrån andra aspektersåsom hudfärg eller religiositet. Tillsammansmed OGU har vi diskuteratandra viktiga frågor för specialitetens framtid,såsom den nya ST-målbeskrivningenmed alla dess aspekter, ytterligare subspecialiseringoch krav på ST-skrivning.Vi har beslutat om att tillstyrka Reproduktionsmedicinsom en subspecialitet,med ett särskilt utbildningsprogram. Vi harinlett ett nationellt tvärprofessionellt samarbetemed Svenska Barnmorskeförbundetoch Barnläkarföreningens Neonatalsektion,med administrativt och ekonomiskt stödfrån Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag(LÖF), med syfte att uppnå en säkrareförlossningsvård. Som ett led i projektet”Säker Förlossningsvård” ska ett interaktivtutbildningsprogram för CTG-tolkningtas fram, under översyn av SFOGsreferensgrupp för fosterövervakning.SFOG/NFOG har, även detta tillsammansmed Barnmorskeförbundet, inlettett samarbete med motsvarande professionellaorganisationer i Pakistan, i syfteatt stärka deras positioner i landet. Ett projektför förbättring av mödradödligheteninom ett begränsat område utanför Karachi,initierat och finansierat av FIGO, engagerarvåra kollegor där och stöds på avståndav oss. Vi har också, för att öka kunskapenom mödradödligheten inom Sverige,bildat en ny Arbets- och referensgrupp(Mödramortalitets-ARG). Framöver trorjag det skulle vara värdefullt med ett nordisktsamarbete kring dessa frågor.Jag vill avsluta med att tacka mina kärastyrelseledamöter för allt gott samarbete.Vi har verkligen haft många både arbetsintensivamen också roliga stunder tillsammans.Ni är alla så kloka och reflekterandemänniskor, en fröjd att lära känna.Ni som avgår; tack Lars-Åke Mattson förallt du gjort som vetenskaplig sekreterare– en otrolig insats – och Sara Sundén-Cullberg för din tid som pigg och klokOGU-representant. Och ni som är kvar:tack Marie Bixo för ditt idoga arbetemed utbildningsfrågor, Måns Edlund fördin insats för att bygga upp vår nu såvälfungerande hemsida, Anne Ekeryd-Andalen för din roll som redaktör som duaxlat med bravur, Eva Uustal Fornell fördin humor och effektiva skrivförmåga,Anders Lagrelius för din klokskap ochhjälpsamhet och Sven-Eric Olsson för väldigttrevligt samarbete. Lycka till med ertfortsatta arbete! Tack Sara Lundqvist, vårtkvalificerade nytillskott på kansliet ochsist men inte minst – tack Jeanette Swartzför att du är en klippa på kansliet som alltmerblivit en spindel i SFOGs nät. Tackför alla trevliga stunder vi haft tillsammans!Allt gott, önskarCharlotta GrunewaldMedlemsavgift SFOG 700:-Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär,fr o m det år man fyller 66 år) 200:-ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:-* Avdragsgill i deklarationenÅRSAVGIFTERAvgifter för icke-medlemmarPrenumeration Medlemsbladet 5 nr/år 500:-(inkl. moms)ARG-rapportabonnemang 250:-/rapport(exkl. moms)MEDLEMSBLADET 5/ 08 3


Nya medlemmarTaghrid Faysal-Abed, TumbaRiikka Neuvonen, HägerstenErica Axenborg Nilsson, TräslövslägeEvangelia Elenis, KarlstadBerglind Arnadottir, FalunMalin Ermedahl, StockholmREDAKTÖRENS RUTATack för alla bidrag till Medlemsbladet under det gångna året.Anne Ekeryd-AndalenFöljande tider gäller för medlemsbladet 2009:Nr Deadline Utkommer1 18 januari Vecka 82 15 mars Vecka 163 10 maj Vecka 244 6 september Vecka 415 25 oktober Vecka 48Manus skickas eller faxas till:Redaktör Anne Ekeryd-AndalenGyn och MVC-mottagningen, Primärvården, Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTelefon 0303-74 34 89 • E-post: anne.ekeryd-andalen@vgregion.seAdressändring skall göras tillSFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholmeller kansliet@sfog.seÅrets Riksstämma iGöteborg, 26-28 NovemberSymposier inom ämnesområdet Obstetrik och GynekologiTorsdag 27/11 kl 08.30-10.00Akut buk under graviditetModerator: Ove AxelssonTorsdag 27/11 kl 14.30-16.00Kan vi påverka dagens aborttal - i så fall hur?Moderator: Ian MilsomFredag 28/11 kl 10.30-12.00Patientsäkerhet inom förlossningsvården - hur kan den förbättras?Moderator: Charlotta GrunewaldVÄLKOMNALars-Åke Mattsson4MEDLEMSBLADET 5/ 08


Brev från den fackliga sekreteraren"Nu förstår jag varför man vet sånt man inte kan!"Efter en fullmatad SFOG-vecka kommerhär lite annorlunda infallsvinklar på vårkliniska utbildning. Jag har hittat en ytterligaredimension på vetenskap och beprövaderfarenhet! En klok spexkompis ochteknolog, Lars-Erik Björklund, disputeradenämligen i våras med monografin"Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskapi kognitiv och didaktisk belysning".Que! Undrar ni då.Jo- i studier på 1980-talet av sjuksköterskorkunde man påvisa att de som hadelång tid i yrket såg mer och gjorde bättrebedömningar snabbare. Man talade omen intuitiv förmåga, säger Lars-ErikBjörklund, som har ägnat sitt avhandlingsarbeteåt att sammanställa forskningenkring denna "intuitiva" kunskap.På 1990-talet gjordes liknande studierav läkare och affärsmän som visade atterfarenhet gav bättre bedömningar. Detvar väl ingen nyhet egentligen. Men någraneurobiologiska förklaringar till varför detvar så hade det inte funnits.Först kring det senaste sekelskiftetbeskrev bland andra neuroforskarnaFrensch, Tulving och Schachter i arbetenfrån vitt skilda ämnesområden att denmänskliga hjärnan har dubbla system föratt ta emot och analysera sinnesintryck, ettmedvetet och ett omedvetet.Det medvetna, explicita, "vanliga" systemetär det vi använder vid t ex tentainläsningoch faktainlärning. Skolans kunskapstraditionbygger på detta system.Funktionell MRI och PET har visat attden mediala temporalloben med hippocampusär aktiva i processen. Systemet ärrelativt långsamt eftersom arbetsminnetbara rymmer mellan fem och tio informationsenheteråt gången.I det andra omedvetna, s.k. icke deklarerbaraeller implicita, systemet jämförssinnesintryck med tidigare lagrade bilder.Här är striatum, amygdala och de basalaganglierna aktiva. Prousts berömdaMadeleinekaka exemplifierar detta. Jämförtmed de explicita processernas enkelriktadesynapsvägar uppvisar det implicita systemetett mångförgrenat nätverk där kognitionensker snabbt och säkert eftersomflera vägar bidrar till hjärnans slutsats. Dedorsala implicita vägarnas banor kan tolkaoch även agera på visuella stimuli redaninnan det klassiska visuella systemet noteratatt något händer. Vi har alltså alla eninre kartbok med lagrade erfarenheter utifrånvad som hänt oss tidigare i livet.Emotionell färg är central för utfallet, hurkändes det? Med hjälp av våra minnenbedömer vi blixtsnabbt omedvetet en situationoch kan förutsäga utfallet. Denna förmågahar vi glädje av särskilt i komplexaoch informationstäta situationer, till exempeli vardagens kliniska problemställningar.I EBM-sammanhang kallas detta för"experts opinion" och har den lägsta gradenav evidens.Björklund skriver om den skicklige målvaktensobegripliga förmåga att kasta sigåt det håll som en straffspark är på väg. Ivår värld finns många exempel på kollegorsom fattat snabba beslut som haft avgörandebetydelse vid komplexa sjukdomsförlopp.Hockeyspelaren Wayne Gretzky gerexempel på den implicita kompetensen dåhan beskriver hur han kan vara så skicklig."Jag åker bara dit pucken kommer attvara om en stund, inte dit den är". Mankan också kalla denna förmåga intuition,tyst kunskap, handens kunskap eller förtrogenhetskunskap.Björklund exemplifierar handens kunskapmed gynekologens bedömning avcervix. För nybörjaren tar det lång tid attförst tänka ut vart fingrarna ska riktas,minnas vad det är man ska känna, gå igenomde olika Bishopscore-kriterierna ochsedan bestämma sig för vidare handläggning.Experten gör detta på några sekunder.Ska man däremot använda "fel hand"blir bedömningen plötsligt taffligare.Tillgången till den implicita kunskapenblockeras när mönsterigenkänningen störsav att man måste "tänka".Min egen erfarenhet är att varje gångrutiner, personal och arbetsförutsättningarbyts ut bromsas uppbyggnaden av avanceradimplicit kunskap och tempot i vårdarbetetstannar av till "en sak i taget ochdokumentera allt-nivå." Känns det igen?Dofter, gester eller atmosfär bildar ensvårbeskrivbar kombination av intryck somgör att det vi kallar vår intuition säger ossen viss sak, säger Lars-Erik Björklund.Uttrycket magkänsla anspelar på de visceralastimuli som olika synapsmönsterassocieras till. Hjärnan söker hela tidenefter mönster. Ju fler variationer av en situationsom vi upplevt, ju rikare blir bilderbokenoch desto större sannolikhetenatt vi bedömer en ny situation rätt.Minnen lagras dock bara om de beröross. Det krävs alltså känsla och engagemangför att erfarenhet ska lagras. Björklundmenar därmed att vi svårligen kan läsa ellerräkna oss till alla de kunskaper och förmågorvi behöver i yrkeslivet. Praktisk erfarenhetär oundgänglig och behöver uppvärderas.Han pläderar för att inslag avpraktik och laborationer ska utökas snarareän minskas i akademiska utbildningar."Vi behöver se, känna, lukta, höra, smakaoch uppleva med våra sinnen. Dennadatainhämtning kan inte ersättas med t.ex.litteraturstudier", skriver han.I vår ST-utbildningsplan som nu kommeratt bli styrd av explicita formulerademål minskar värderingen av arbetad tid.Men den egna erfarenheten av glädje ochsorg med de dofter av blod och fostervattensom ger oss vår djupa implicita kunskapkan inte ersättas av evidensbaseradekurser.Många av oss har begått sina förstastora misstag i det skede i yrkeslivet närMEDLEMSBLADET 5/ 08 5


Brev från den fackliga sekreterarennybörjarförsiktigheten börjat ersättas aven känsla av trygghet i det explicita kunnandet.Man har börjat lita på sin förmågamen saknar de arbetade år som behövsför att ge nyanser åt mönsterpaletten. Enaspekt på dessa olika typer av kunskap ärvad som händer när det går riktigt fel i vården.Personalens väg tillbaka till självförtroendeefter en tragisk incident avgörsnog i många fall av omgivningens reaktioner.Stöder systemet, med HSAN-anmälanständigt runt hörnet, vidareutvecklingenav "fingertoppskänsla" och implicitkunskap med äkta expertis som mål?Eller premieras strikt rättning efter dokumenteraderutiner och explicita kunskaper?Ett system med linjära händelseanalyserdär andra än de som själva förstårimplicit kunskap bedömer ett handlandekan i värsta fall leda till att vår kår fastnari fyrkantig "PM-medicin" och själva läkekonstenfaller i glömska. Vem ska då vågage sig ut i det okända och hitta nya stigaratt gå?"En expert kanske inte är så hungrigeller energisk som en ung nyutexamineradmedarbetare, men har i gengäld enöverlägsen förmåga att se och bedöma vadsom bör göras och vad som går att göra",skriver Björklund i sin avslutning. ñ"Erfarenhet värderas lågt idag och det berorkanske på att vi inte har förstått hur dessakunskaper ser ut".Genom Björklunds kompilation avforskningsfronten på området kunskapinhämtningkanske vi kan få knäckfråganom bakjourskompetens belyst. Det är jusvårt att ställa upp vilka absoluta kunskapskravman ska uppfylla för att vara bakjour.Det är nog helt enkelt för att detimplicita systemets finesser inte låter sigbeskrivas med vår sedvanliga terminologiför kunskap. Coolt, eller hur?Lars-Erik Björklund har disputerat vidFontd, Nationella forskarskolan i naturvetenskapernasoch teknikens didaktik.Han nås på e-post: labjo@ifm.liu.seLäs mer på: http://www.skolporten.comEva Uustal FornellSpecialister bör fåfortbildning även iVulvasjukdomar!Kommentar till Core Curriculum för specialister i Västra sjukvårdsregionenVULV-ARG genomförde 2005 en enkätundersökningriktad till Sveriges samtligakvinnokliniker där vi frågade om det fannsnågon som var huvudansvarig för handläggandetav hudförändringar, dysplasi/cancer och smärttillstånd i vulva. Svarsfrekvensenvar mycket hög, 96%. SahlgrenskaUniversitetssjukhuset i Göteborgvar en av de kliniker som inte hade någonansvarig inom något område. Möjligenkan det vara en av orsakerna till att maninte lagt in Vulvasjukdomar i fortbildningsprogrammetför specialister när man gjortett i övrigt mycket ambitiöst och angelägetprogram som presenterades i förraMedlemsbladet (”Core curriculum Fortbildningsprogramför specialister i Västrasjukvårdsregionen.” Medlemsbladet 4/08sid 39).Ingela Danielsson, Ordförande iVULV-ARG, Överläkare KK,Länssjukhuset Sundsvallingela.danielsson@lvn.seNina Bohm-Starke, Sekreterare iVULV-ARG, Överläkare KK,Danderyds sjukhusNina.bohm-starke@ds.seAv de patienter som vi gynekologer träffar,både inom öppen och sluten vård, ären stor andel kvinnor med olika besvär ifrånvulva, framför allt recidiverande svampinfektioner,olika smärttillstånd och olikahudsjukdomar. Handläggningen av dessapatientgrupper har väsentligt förändratsunder senare år och prognosen vid adekvatomhändertagande och behandling harockså förbättrats betydligt.När VULV-ARG hösten 2007 annonseradeen SFOG-kurs i vulvasjukdomar varintresset för kursen mycket stort och endastknappt hälften av de sökande kunde beredasplats på kursen. Vi bedömer att intressetför vulvasjukdomar är stort och planeraratt erbjuda SFOG-kurser även fortsättningsvis.Vi anser inte att vulvasjukdomarhör till ett litet subspecialiseratområde, som det räcker för några få specialisteratt förkovra sig i, utan tycker attalla gynekologer bör ha en chans att få enordentlig uppdatering inom området.Det utmärkta Core Curriculum medfortbildning för Västra Götalands specialister,som sannolikt kommer att användasäven inom andra landstingsområdeni Sverige, bör således kompletteras med enhalv till en dags utbildning i olika vulvasjukdomar!MEDLEMSBLADET 5/ 08 7


NFOG VISITOR PROGRAM 2009Purpose••Clinical program: To improve clinical skills and/or develop and share the expertise of departmentsby visiting a highly qualified Nordic department of obstetrics and gynecology.Research program: To enhance cooperation between Nordic scientists in the field of obstetrics andgynecology.NFOG support is aimed at• Covering travelling expenses and accommodation (if not arranged by the hosting clinic). The totalmaximum support will be decided by the board of NFOG. Daily allowances are not included.Length• Minimum 1 weekApplicantsClinical: Trainees at the final stages of specialization or specialists working at hospitals.• Research: Trainees and specialists within the field of obstetrics and gynecology irrespective ofposition and place of employment (hospital department, clinical practise or research unit).Applications must includeShort CV of the visitorLength of the visit• Goal of the visit and how it will be achieved according to the plan accepted in advance by the hostingand sending clinics.• Budget of the visitDeadline of applications• December 1st, 2008Applications should be sent to• Secretary General of NFOGRagnheidur Inga Bjarnadottir,Department of Obsterics and GynaecologyLandspitali University Hosptial101 ReykjavikIcelande-mail: lagholt@simnet.is• Chaiman of the Scientific CommitteeLars-Åke Mattsson, ProfessorSahlgrenska Akademin KK,SU/Östra416 85 GöteborgSwedene-mail: lars-ake.mattsson@vgregion.seImportant• From NFOG Visitor Program you can apply support only for future visits, not visits already made.The applicants will be informed of the decisions by the end of January 2009.Report• A written report to the NFOG board should be sent within 3 months after the visit. The report shouldinclude evaluation of the visit by the visitor, the clinic hosting the visit and the clinic sending a visitor.Further information• Chairman of the scientific committee of NFOGLars-Åke Mattsson , lars-ake.mattsson@vgregion.se• Secretary general of NFOGRagnheidur Inga Bjarnadottir, lagholt@simnet.is8MEDLEMSBLADET 5/ 08


Viktig information från utbildningssekreteraren!Till alla gamla och nyasamtpresumtiva kursgivareSom ni alla vet är SFOGs flaggskepp denomfattande kursverksamheten och jag villbörja med ett STORT TACK till alla kursgivareför det arbete ni lägger ned i syfteatt vidareutbilda och förkovra oss alla. Föratt ytterligare förbättra verksamheten,underlätta för kursgivarna och kanske inspireranya kursgivare kommer här lite informationoch några nya idéer som jag hoppasfaller väl ut.SK-kurser via IPULSSFOGs utbildningsnämnd lämnar varje åren lista på prioriterade kurser till IPULSsom brukar bevilja ca 7 kurser. Listan harsett ungefär likadan ut de senaste åren meninför 2010 har den reviderats i enlighetmed den nya målbeskrivningen (se nedan).1) Komplicerad graviditet och förlossninginkl fosterasfyxi2) Gynekologiska och obstetriska infektionerinkl postoperativa infektioner3) Familjeplanering - abort4) Baskurs i obstetriskt och gynekologisktultraljud5) Basal obstetrik och graviditetsövervakning6) Gynekologisk endokrinologi inkl infertilitetoch klimakteriet7) Benigna tillstånd i bäckenbotten inklurogynekologi8) Gynekologiska tumörsjukdomar ochdysplasi9) Psykosocial obstetrik och gynekologi10) Gynekologisk kirurgi inkl pre- ochpostoperativ vårdTyvärr har intresset för att ge IPULSkurservarit ganska svalt på senare tid ochendast 3-4 av de prioriterade kurserna hargenomförts årligen. Ur ST-läkarens perspektivär det dock viktigt att IPULSkurserges eftersom de är gratis för klinikerna.I den nya målbeskrivningen för STär kurser en viktig del eftersom de angessom lärandemetod för 10 av de 12 medicinskadelmålen. Detta innebär dock inteatt det kommer att finnas 10 st obligatoriskaSK-kurser som alla ska gå. Vissa kurserkan omfatta flera delmål och det kanfinnas olika alternativ i kursutbudet. Totaltsett kommer det ändå att behövas fler kurserför ST-läkare.Utbildningsnämnden avser att arbetamera aktivt med prioriteringslistan framöveroch revidera den varje år. Kurser sominte givits på flera år eller som inte finns iSFOG´s eget kursutbud kommer t.ex. attprioriteras upp. När det gäller IPULS-kursernaför 2010 uppmanar jag alla eventuellakursgivare att titta på listan ovan ochför er som brukar ge IPULS-kurs att se omni möjligen kan modifiera er kurs någotenligt prioriteringslistan. Ett önskemålfrån OGU är att ha veckolånga kursereftersom det oftast är lättare att få ledigtför kurs en hel vecka än två halva veckor.En möjlighet kan vara att två kursgivarepå samma ort delar på en vecka och gertvå kurser i följd alternativt integrerat.Fundera på det! Och kom ihåg att ansökanför kurserna 2010 ska göras redani januari 2009.FortbildningskurserDet arrangeras 30-35 kurser varje år iSFOGs regi vilket i sig är helt enastående.Ett fåtal kurser riktar sig specifikt till STläkareeller specialister - de flesta kurservänder sig till specialister och ST-läkare (imån av plats). Det finns både för- ochnackdelar med detta. Fördelen är att detär lättare att fylla kurserna och att utbudetblir större. Nackdelen är att målgruppenblir blandad och det kan vara svårt förkursgivarna att hitta nivå som gör allanöjda. Ett önskemål är att det ska finnsnågot fler kurser som är anpassade till STläkare.Ett tips om man vill ge en kurs förenbart specialister på ett smalt område ochär orolig för att inte fylla kursen är attannonsera i övriga Norden och fylla på medspecialister från våra grannländer.När det gäller fortbildningskursernahar kursgivarna stor frihet att planera innehålloch upplägg och så måste det förbli.Det är viktigt att ta vara på den kreativitetsom finns ute i landet. SFOG står docksom kvalitetsgarant och därför behövsenklare rutiner för kursutvärdering. Somläget är nu sker återkoppling av kursutvärderingtill mej högst sporadiskt ochnär det sker är det oftast i form av en högindividuella kursutvärderingar från deltagarna.Det blir helt ohanterligt. Jag villdärför att kursgivarna gör en sammanställningav de allmänna frågorna längstned på blanketten och skickar det tillmej. Blanketten har reviderats något mendet finns fortfarande möjlighet att föreget bruk efterfråga hur enskilda momentfungerat.Annonsen för kursen bör vara likformigoch mallen bifogas nedan. Det ärönskvärt om man under ”Avsedd för”endast använder begreppen specialister(andra specialiteter anges särskilt), STläkare,barnmorskor. Nytt är punkten”Mål” som särskilt avser att beskriva denkunskap/kompetens som deltagarna skaha efter genomgången kurs. Punkten”Program” beskriver därmed endast innehållet(och gärna något om pedagogiken).”CME-poäng” existerar fortfarande i vissmån och anges som 1 poäng/timme alt.8 poäng/dag.MEDLEMSBLADET 5/ 08 9


Titel på kursenKursledning:Tid:Kursort:Avsedd för:Program:Mål:Kursavgift:CME-poäng:Kontaktperson:Fortbildningskurserna anordnas iSFOGs regi men ibland uppstår frågorkring detta. Förutom att SFOG står somkvalitetsgarant så får man som kursgivareföljande service för den hundralapp per deltagaresom skickas in till kansliet:- Annons i medlemsbladet- Ansökningsprocedur via hemsidan ochsupport kring ansökningarna av JeanetteSwartz på kansliet- Urval av sökande på följande sätt. Varjesökande anger tre alternativ i prioritetsordning.Detta ger en möjlighet attfylla kurserna och att se till att alla fårgå minst en kurs. SFOG-medlemmarprioriteras. Om inte annat anges prioriterassökande med flest år i specialiteten.Observera att när urvalet är klart(ca tre veckor efter ansökningstidensutgång) skickas listorna till respektivekursgivare och sedan sker all kommunikationmellan kursgivare och deltagareinkl återbud och antagning av reserver.- Rutiner och uppföljning av kursutvärdering.- Råd och stöd. Om du är intresserad avatt anordna kurs och har frågor, ta gärnakontakt, marie.bixo@obgyn.umu.seMarie Bixoutbildningssekreterare


Kända maternella dödsfall iSverige under 2007Den nybildade MM-ARG (Arbets- ochReferensgrupp för Mödra-mortalitet) sompresenterats i ett tidigare nummer av Medlemsbladethar analyserat de fem fall avmaternell död under 2007 som kommittill gruppens kännedom. Fallen presenteradespå SFOG-veckan och här följer kortasammanfattningar. Dödsorsaken är i dessafall antingen direkt obstetrisk (död tillföljd av obstetrisk komplikation undergraviditet/förlossning/puerperium eller tillföljd av interventioner eller felaktig behandling)eller indirekt obstetrisk (död till följdav aggravering av preexisterande sjukdomeller sjukdom som utvecklats under graviditeten).Gruppen har också analyseratom det funnits någon eller några suboptimalafaktorer i vården av kvinnan.Fall 1Icke-svensktalande 1-föderska från Eritrea,som läggs in vid 24 fulla graviditetsveckorpga. dyspne, anemi (Hb 71) och ödem.Fostret uppvisar takykardi, ascites ochhjärtförstoring. Omfattande utredninggenomförs, inklusive infektions- njurmedicin-,kardiolog- och hämatologkonsult.Vid inkomsten normalt blodtryck menproteinuri 4+. Oklar diagnos, eventuelltpreeklampsi. Betapred ges, digitaliseringoch senare betablockad inleds för att hävafostertakykardin. Kvinnan behandlas medsyrgas, diuretika, plasma/blod. Pga. rikligamängder pleuravätska läggs bilaterala pleuradrän.Nio dagar efter inläggning gesBricanylinfusion pga. sammandragningar.Efter avslutad behandling utvecklar honett lungödem, som kan hävas, varefter ettsnitt utförs på maternell vitalindikation,fostret dött. Därefter viss förbättring, menfortsatt vård på IVA med pleuradrän, albuminoch diuretika. Tre dagar senare ånyolungödem som nu inte kan hävas utankvinnan går ad mortem.Dödsorsaken bedöms som lungödem,möjligen till följd av preeklampsi. EnAjlana Mulic-Lutvica, ordförandeMM-ARG ochSissel Saltvedt, sekreterarealternativ orsak skulle kunna vara lungödemsom följd av ”maternal mirror syndrome”,ett tillstånd med svåra, preeklampsiliknandesymptom hos gravid kvinna som speglarbilden hos ett hydropt foster, ex vidimmunisering eller parvovirusinfektiom.Typiskt ses ”tripple edema” hos fostret,kvinnan och i placenta. Till skillnad frånvid preeklampsi finns en hemodilutionsom ger en utspädningsanemi hos kvinnan.Tillståndet kan gå tillbaka med lyckadetiologisk behandling av fostrets hydrops.Suboptimala faktorer som diskuterats:Omfattande behandling av kvinnan medläkemedel för fostrets skull som kan ha haftnegativ inverkan på kvinnans status?Prioriterades fostret för mycket/för länge?Behandling med Bricanylinfusion hoskvinna med ödem och pleuravätska? Överbelastningmed blod och albumin, i synnerhetefter genomgånget lungödem?Fall 226-årig förstföderska med relativt snabbförlossning som avslutas med sugklocka.Cirka 16 timmar efter förlossningen fårkvinnan tilltagande epigastralgier ochblir blek och orolig. Blodtryck 200/115.Efter 40 min ges Visken 5 mg peroralt och1,5 timme senare, vid blodtryck 200/125,ges Nepresol i v. Trettio minuter senarehittas kvinnan efter att ha krampat. Magnesiumbehandlinginleds. Lab. visar teckenpå HELLP-syndrom. Efter ytterligarekramper överförs kvinnan till neurokirurgiskklinik där hon diagnostiseras medintracerebral blödning, viss misstankepå cerebral arteriovenös missbildning.CT visar inklämning och hjärndöd konstateras.Dödsorsaken bedöms som direkt obstetrisktill följd av preeklampsi, eklampsioch HELLP. En bidragande orsak kan havarit den misstänkta kärlmissbildningen.Den passiva handläggningen av det extremthöga blodtrycket är en suboptimal faktorsom kan ha påverkat förloppet.Fall 337-årig förstföderska med essentiell hypertoni.Vid inkomst till förlossningen förinduktion vid 41 veckor är blodtrycket180/100-110. Induktionen inleds medPropess. I samband med EDA uppmätsblodtryck 200/105 och en extra tablettTrandate ges. En knapp timme senare hittaskvinnan med cirkulationsstilleståndoch kan inte återupplivas. Ett kejsarsnittutförs efter 15 min, barnet överlever.Obduktion visar dissekerande aortaaneurysm.Senare framkommer att kvinnansbror avlidit i dissekerande aortaaneurysm(Marfans syndrom?) 4 månader tidigare.Dödsorsaken bedöms som indirektobstetrisk med dissekerande aortaaneurysmutan säkerställt Marfans syndrom,alternativt till följd av hypertoni. En viktigsuboptimal faktor var att man intekände till broderns sjukdom – med denvetskapen hade kvinnan utretts och handlagtspå ett annat sätt. Dessutom togs dethöga blodtrycket under förlossningen intepå tillräckligt allvar när det gäller övervakningoch behandling.Fall 429-årig pakistansk förstföderska som talargod engelska. Hon läggs in vid 37 veckorpga. feber, hosta, och ont i kroppen. Lungröntgenär invändningsfri. Behandlasinitialt med penicillin, men pga. fortsattfrossa, hög feber och huvudvärk utvidgadutredning varvid man finner tecken påinfluensa B. Åtta dagar efter inkomstspontan vattenavgång. Efter försök medoxytocinstimulering förlöses kvinnan medMEDLEMSBLADET 5/ 08 11


kejsarsnitt, välmående barn. Två dagarsenare är hon apatisk, svarar inte på tilltaloch sover mest. Remiss för psykiatrisk konsultskrivs. CT av hjärnan är invändningsfri.Pga. antydd nackstyvhet utförs lumbalpunktionsom visar monocytär bild ochförhöjt laktat, med misstanke om listeriaellerTBC. Behandling mot listeria påbörjas.Nästa dag byte till bredspektrumantibiotika,kortison och Tamiflu sätts in.Efter kortvarig förbättring uttalad försämringmed nackstyvhet och förvirring,senare kramper och medvetslöshet. Datortomografivisar hjärnödem och misstänkthjärnstamsinfarkt och kvinnan avlider 16dagar efter inkomst i bild av inklämning.Senare svar på likvor visar mycobacteriumtuberculosis.Dödsorsaken bedöms som indirektobstetrisk i form av tb-meningit med kramper.Fallet belyser svårigheter med ovanligasjukdomar hos invandrarkvinnor.Kommunikationen mellan många ocholika inblandade specialister förefaller havarit suboptimal och det fanns en avsaknadav multidisciplinära ronder vilka möjligenhade kunnat leda till en annan bedömningoch tidigare diagnos.Fall 540-årig 1-gravida med tidigare depressioneroch hereditet för psykisk sjukdom. Isamband med misstanke om avvikelse vidrutinultraljud svår ångest och depressivasymptom. Psykiater inleder behandlingmed SSRI. Pga. utebliven effekt behandlingmed totalt 11 ECT. Sluten psykiatriskvård från vecka 30. Två dagar efteren multidisciplinär terapikonferens suiciderarkvinnan i samband med permissioni hemmet, då gravid vecka 36. Dödsorsakenär indirekt obstetrisk med psykisk sjukdomoch suicid. Suboptimala faktorer var bristandesamverkan mellan olika vårdgivareinom mödravård och psykiatri, troligenbristande insikt om den högriskgrupp somgravida kvinnor med bipolär hereditet ochpsykisk sjukdom under graviditeten utgör,liksom avsaknad av suicidbedömningar.Viktiga lärdomar av dessa fallEtt högt systoliskt blodtryck (>160) skabehandlas aggressivt!Ökad risk för lungödem i samband medpreeklampsi och tokolytisk behandling(med ”maternal mirror syndrome” somdifferentialdiagnos)!Invandrar kvinnor kan uppvisa ovanligasjukdomar under graviditet! De vanligasteformerna av TBC hos gravida kvinnoridag är extrapulmonella.Kvinnor med allvarlig psykisk sjukdomunder graviditeten och postpartum ellermed hereditet för bipolär sjukdom är enhögriskgrupp för suicid!Slutligen kan inte nog understrykas hurviktigt det är med multidisciplinärt samarbetevid ovanliga och komplicerade obstetriskafall.


World Contraception Day 2008För andra gången genomfördes 26 septemberden stora preventivmedelsdagen, WorldContraception Day. Syftet med detta globalaevent är att under en dag fokusera påreproduktiv hälsa för ungdomar. Förra åretvar temat ”live your life before you startanother” och i år ”your life, your body, yourchoice”.Detta år var mediapersonligheten KellyOsbourne (dotter till Black Sabbath sångarenIzzy Osbourne) global ambassadörför kampanjen som backades upp av bl.aESC (European Society of Contraceptionand Reproductive Health), PopulationCouncil, Marie Stopes International mfl.I Sverige stod organisationer som SFOG,RFSU och Sveriges skolsköterskor bakomevenemanget som sponsrades av BayerPharma.I Sverige pågick aktiviteter vid 150 skoloroch ungdomsmottagningar runt om ilandet och i Göteborg och Stockholmpågick lokalt anordnade arrangemang förskolungdomar.I Stockholm inbjöds 1400 gymnasieungdomartill en halvdag på Rival där JanBrynhildsen, Linköping och undertecknadberättade om aborter och preventivmedeldels i nutid och dels med ett historisktperspektiv. Daniel Foxhage, kuratorpå Järva Mansmottagning pratade om kondomanvändningoch beskrev frågeställningarom sex och samlevnad som hanmöter på sin mottagning. Från RFSU komEllinor Isfors och berättade om den evigakampen mot klamydia och hur man bästkan undvika detta. Det var ett tydligtintresse bland de unga åhörarna somlämnade in skriftliga frågor om precisallt, från vad som händer om killar tar p-piller till varför Polens abortlag är så restriktiv.Mellan fakta inslagen spelade denpopulära gruppen EMD (Erik, Mattiasoch Danny från TV4:s Idol). SVT:s DavidBexelius agerade moderator med enoerhörd fingertopps känsla för att på etthumoristiskt men ändå respektfullt sättdiskutera sex och samlevnad med den storaLena Marions, Ordf. TON-ARGKarolinska UniversitetssjukhusetStockholmgruppen ungdomar med enormt varierandeerfarenheter och kunskaper om sexoch samlevnad.Inför dagen utlystes en novelltävling påtemat ”Vi skyddade oss inte, vad hände”som vanns av Katja Thor från Jönköping.Hon hade skrivit en novell, om en oönskadgraviditet, som belönades med 3000kr. Novellen kommer att publiceras i tidningenChilli.Denna mix av information och underhållningföreföll vara ett bra sätt att tilltalaskolungdomarna och flera skolor hördetidigt under året av sig för att få biljettertill evenemanget.Trots allt som skrivs om ungdomar ochrisktagande så är det ju så att de allra flestaungdomar är ansvarstagande och har engod kunskap om hur man bäst skyddar sig.Men vi behöver nå ut till fler och för attlyckas med detta måste vi kommuniceramed ungdomar på deras villkor och anpassavåra tjänster efter deras behov. Man måsteockså komma ihåg att detta är en processsom ständigt förändras varför vårt arbetssättockså ständigt måste utvärderas ochförändras.Till nästa års WCD planeras att ännumer involvera skolungdomarna till att aktivtdelta med egna förslag på aktiviteter.Kelly OsborneFrågestund: Ellinor Isfors, RFSU,Lena Marions, Karolinska, Jan BrynhildsenLinköping, Daniel Foxhage Järva Mansmottagning,David Bexelius, moderator SVT.Katja ThorEMDMEDLEMSBLADET 5/ 08 13


Fortsättning förinternationellt symposiumi Reproduktionsmedicinoch Gynekologii GöteborgDet första Sahlgrenska Meeting onReproductive Medicine and Gynecologyarrangerades i Göteborg, Mars 2007 i sambandmed Per-Olof Jansons pensioneringfrån sin professorstjänst vid SahlgrenskaAkademin. Mötet initierades inom avdelningenför Obstetrik och Gynekologi såsomen fortsättning av en lång tradition avtranslationell forskning inom reproduktionsfysiologi,reproduktionsmedicin ochgynekologi. Ämnesområdena som behandladesvid det första Sahlgrenska Meetingon Reproductive Medicine and Gynecologyåterspeglade Per-Olof Jansons rika internationellakontaktnät inom forskarvärldenoch berörde framförallt de forskningsområdensom Per-Olof varit engageradinom.Professor David Baird från Edinburghhar under de många år varit en internationelltledande forskare inom basal ochklinisk forskning rörande ovariet och uterussamt dess patofysiologi. Han inleddesymposiet om ovarialfysiologi med att föreläsaom ”The ying-yang world of folliculogenesis”där han beskrev de komplexamekanismer som styr den flera månaderlånga utvecklingen från en primordial follikeltill en preovulatorisk follikel. Föreläsarefrån Sverige och Japan gav oss en uppdateringav mekanismer bakom follikelatresioch reglering av follikelns blodflöde.Ett annat område som behandlades varPO JanssonPCOS. Professor Roy Homburg frånAmsterdam beskrev varför PCOS folliklarstannar i sin utveckling och hur ovulationsinduktion skall användas på ett optimaltsätt i denna patientgrupp. Docent JanHolte från Uppsala diskuterade insulinkänslighethos PCOS-patienter samt hurman skall uppskatta ovarialreserven i dennapatient grupp.I ett symposium om ovulationsmekanismerframförde både lokala och internationellaforskare de senaste teoriernaavseende den lokala regleringen av ovulationoch relationen till patofysiologiskatillstånd såsom OHSS och ovarialcancer.En av höjdpunkterna vid mötet var enplenarföreläsning av David Baird där hanberörde hur viktig translationell forskninghar varit för våra framsteg inom reproduktionsmedicin.Under titeln, “FromLouise Brown to Dolly and back: the originsof reproductive medicine are in agriculturalscience”, berättade han bl.a. omforskningen som låg bakom Louise Brown,världens första IVF barn (1978), och fåretDolly (1996), som var det första däggdjursom skapats genom kloning av mognaceller (juverceller i detta fall) från ett vuxetdjur.Ett symposium ägnades åt ämnet ovarialcancer.Docent Karin Sundfeldt frånGöteborg föreläste om mekanismer bakomomvandlingen av det normal epitelet påovariets yta till ovarialcancer. Intressantaföredrag om nya metoder för att tidigtkunna diagnostisera ovarialcancer ochframtida genterapi vid denna sjukdomhölls av professorerna Ole Mogensen, frånOdense, respektive Seppo Heinonen frånKuopio.Ett högaktuellt ämne inom reproduktionsmedicinär fertilitetspreservation vidmalignitet hos flickor och unga kvinnor.Världens första barn som fötts efter attfrysbevarad äggstocksvävnad återtransplanteratsrapporterades från J. Donnezgrupp i Bryssel 2004. Idag har totalt 5stycken barn, varav 2 från Danmark,rapporterats efter denna metod. En fullständiggenomgång av metoderna somanvänds idag och som väntas komma i14MEDLEMSBLADET 5/ 08


David BairdA-L Wennberg, A-K Lind, I Bryman,P Dahm Kähler.framtiden gavs av representanter från gruppeni Bryssel, och även av forskare frånKöpenhamns gruppen och från Karolinskasjukhuset, Huddinge.Första Sahlgrenska Meeting onReproductive Medicine and Gynecologyavslutades med en intressant paneldiskussiondär representanter från Europa, Asienoch USA diskuterade nya utmaningar inomklinisk reproduktionsmedicin och reproduktionsfysiologi.Ett sattelit symposium till mötet utgjordesav det första internationella symposietom uterustransplantation. Representanterfrån alla världens ledande forskningsgrupperinom området presenterade nya resultatoch definierade de viktiga forskningsfälteninför en klinisk introduktion. En mycketkänsloladdad diskussion fördes efter professorPer-Olof Jansons presentation ometiska aspekter vid forskning och vid framtidakliniska applikationer av uterustransplantation.I mars 2009 arrangeras 2nd SahlgrenskaMeeting on Reproductive Medicine andGynecology. Vi vill med detta möte stimulerakliniker och forskare inom dessaämnesområden till ökade kontakter ochökat nordiskt samarbete. Vi hoppas ävenatt dessa återkommande möten kommeratt ge kollegor chansen att informellt sammanstrålamed internationella auktoriteterinom de områden som skall presenteras.Nästa möte går av stapeln 27-28 mars2009 och detta möte handlar om fysiologioch sjukdomstillstånd i endometriet, envävnad som är aktuell för mycket storadelar av våra patientgrupper. I tre friståendesymposier kommer endometriet,endometrios och endometriecancerbehandlas.Professor Kristina Gemzell Danielssonfrån Karolinska sjukhuset och docentAnneli Stavreus från Uppsala kommer geåhörarna en översikt av de normala menscykelrelateradeförändringarna i endometrietoch mekanismer bakom endometriereceptivitetvid implantation och oförklaradinfertilitet. Professor Nick Macklon frånUtrecht, Holland har länge ägnat sig åtmetodik för att avgöra endometrietsimplantation potential och former förcorpus luteum stöd av vid IVF-cykler. Hankommer att delge oss dessa resultat ochsina tankar kring detta i två föredrag.Den gåtfulla endometriossjukdomenkommer att belysas i en session där patofysiologindiskuteras i detalj och därprofessor Thomas D’Hooghe från Leuven,Belgien redogör för ekonomiska aspekterpå endometriossjukdomen och även gerförklaringar till varför endometrios kange infertilitet. Henrik Falconer från Karolinskasjukhuset kommer att diskuteraexperimentella studier kring endometriosoch docent Jan-Henrik Stjerndahl frånGöteborg berättar om och visar filmer somåterger tekniker för laparaskopisk kirurgivid avancerad bäcken-endometrios.Lördagen den 28/3 kommer helt attägnas åt endometriecancer. Vi har lyckatsknyta till oss några av världens ledande forskareinom området. Professor Karl Podratzfrån Mayo Clinic Rochester, USA, hålleren plenarföreläsning om den amerikanskasynen på en fullständig kirurgisk staging,inkluderat lymfkörtelutrymning, av endometriecancer.Vi kommer även att få höraden europeiska synen på detta genom föredragav professor Fredrik Amant frånLeuven, Belgien. Diagnostisering av endometriecancergenom ultraljud eller hysteroskopikommer att beröras av ElisabethEpstein från Lund och tilläggsbehandlingi form av strålning och/eller cytostatikakommer att beröras av docent ThomasHögberg, även han från Lund. Framtidakliniska utblickar kommer att ges av professorHelga Salvesson från Bergen somföreläser om biologiska markörer, som kananvändas för att upptäcka och prognostiseracancer. I framtiden kommer säkert alltflerpatienter med endometriecancer opererasmed laparaskopi och robotkirurgi.Kliniskt ledande på detta område i Sverigeär Kvinnoklinken i Lund, och ChristerBorgfeldt från denna klinik kommer attberätta om när och hur dessa nya teknikerbör användas vid endometriecancer.Det är vår förhoppning att så mångasom möjligt av svenska gynekologer/obstetrikertar denna unika chans till utbildningav en internationellt erkänd fakultet.Hjärtligt välkomna till Göteborg den 27-28 mars! Anteckna redan nu dessa datumi kalendern!Mats Brännström, ProfessorPer-Olof Janson, Professor emeritusMEDLEMSBLADET 5/ 08 15


2 nd Sahlgrenska Meetingon Reproductive Medicine andGynecology27 MARSEndometriumThe endometrium and its receptivity at embryoimplantationKristina Gemzell Danielsson, Karolinska Institute,StockholmEndometrial secretions to detect markers ofreceptivityNick Macklon, Utrecht University, The NetherlandsEndometrial function and infertilityAnneli Stavréus, Uppsala UniversityLuteal support to increase endometrial receptivityin IVFNick Macklon, Utrecht University, The NetherlandsEndometriosisPathophysiological mechanisms in endometriosisAgneta Bergqvist, Karolinska Institute, StockholmLessons from endometriosis research in nonhuman primatesHenrik Falconer, Karolinska Institute, StockholmEconomic impact of endometriosisThomas D’Hooghe, Leuven University, BelgiumSurgery for advanced endometriosisJan-Henrik Stjerndahl, University of Gothenburg,SwedenDoes endometriosis cause infertility?Thomas D’Hooghe, Leuven University, Belgium28 MARSEndometrial cancerSurgical staging of endometrial cancer – the role oflymphadenectomyKarl Podratz, Mayo Clinic, Rochester, USAThe value of 2D and 3D ultrasound in the assessmentof endometrial cancerElisabeth Epstein, Lund University, SwedenEuropean perspective on surgical treatment ofendometrial cancerFredric Amant, Leuven University, BelgiumAdjuvant therapy in endometrial cancerThomas Högberg, Lund University, SwedenLaparoscopic and robotic surgery in endometrialcancerChrister Borgfeldt, Lund University, SwedenPredictors of response and endocrine therapyFredric Amant, Leuven University, BelgiumModel for surgical quality improvement in endometrialcancerKarl Podratz, Mayo Clinic, Rochester, USABiological markers in endometrial cancer treatmentHelga Salveson, University of Bergen, NorwayPlats: Sahlgrenska Akademin, Arvid Carlsson Salen, Medicinargatan 3, GöteborgAnmälan: annakarin.lind@obgyn.gu.seMötesavgift: 1000SEK (faktureras efter anmälan)Organisations kommitté: Adungerad professor Christina BerghProfessor Mats BrännströmMed Dr, Överläkare Pernilla Dahm-KählerMed Dr, Överläkare Anna-Karin LindMed Dr, Överläkare Janusz MarcickiewiczWelcome16MEDLEMSBLADET 5/ 08


OGU OBSTETRIKER OCH GYNEKOLOGER UNDER UTBILDNINGPresentation avOGU-styrelsenMårten StrömbergOrdförandePresenterad i nr 3Sara Sundén-CullbergUltragyn, StockholmSpec läkare sedan april -08.OGUs representant i SFOGs styrelse tom årsskiftet.Mitt mål är att i SFOGs styrelse bevaka, påverka och föra upp, defrågor som för oss OGUmedlemmar är viktiga.Maria Krång LundekvamKassör, kontaktperson för OGUs ST-dagar 2009Kvinnokliniken Linköpings UniversitetssjukhusÅr 5/5 på ST:nCharlotta ErsmarkFärdig specialist 080915Sekreterare i OGU:s styrelse, är med i styrelsen sedan våren -08Kvinnokliniken SödersjukhusetYlva CarlssonUtbildningsnämnden samt forskningsansvarigKvinnokliniken SU/GöteborgÅr 5/5 på ST:n Utgör del av den enda procent av landetsST-läkare som har en forskar-ST. Hoppas därför att dennaerfarenhet kan bidra till mitt arbete inom styrelsen.Lars HenningInternationell representant och hemsideansvarigKvinnokliniken VästeråsÄr 4/5 av STn.Utbildad i Tyskland, ett år som Erasmus-student i Paris. Passioneradlagspelare när det gäller fotboll, innebandy och OGU.Sara Törnblom PaulanderHemsideansvarigKvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset, SolnaÖverliggare både som ST-läkare och OGU-styrelseledamot pga långaföräldraledigheter. Påbörjade ST 2001 och är nu inne på sista året.Invald i OGUs styrelse 2002, där jag suttit på diverse olika poster;internationellt, ST-dagaransvarig, ordf, och tycker det är så roligtatt jag har svårt att sluta.David StensonRepresentant i utbildningsnämndenKK SÖS, StockholmVikarierar i väntan på ST.Linda HoganÖvrig ledamotKK Universitetsjukhuset LundMalin StrandVice ordf och Internationell representantKvinnokliniken Sunderby sjukhus, LuleåÅr 3/5 på ST:nVar under läkarutbildningen utbytesstudent på Vanderbilt Universityi USA och har som ST-läkare på ob/gyn auskulterat på kvinnoklinki Portugal.MEDLEMSBLADET 5/ 08 17


OGU OBSTETRIKER OCH GYNEKOLOGER UNDER UTBILDNINGRapport frånkonferensen FramtidensSpecialistläkareDen 10-12 september anordnades förförsta gången kongressen FramtidensSpecialistläkare i Malmö. Organisatörervar bland annat Region Skåne, i samarbetemed Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet.Tanken är att konferensen skabli ett återkommande event vartannat år.Ledorden för konferensen är ledarskap,kommunikation och vetenskap (de”mjuka” delmålen i den nya målbeskrivningen).I år var majoriteten av deltagande STläkarefrån södra Sverige men ambitionenär att det ska vara en nationell angelägenhet.Studierektorer från hela Sverige varpå plats redan i år.Denna gång handlade konferensen iförsta hand om den nya ST-utbildningen.På onsdagen presenterades Socialstyrelsensnya föreskrifter och de nya målbeskrivningarna.De berör alla ST-läkare medlegitimation efter 2006-07-01 samt ävende som ansöker om specialistlegitimationefter 2013-12-31. För godkännande krävsnu 5 års heltidstjänstgöring inklusive semesteroch jourkomp. Föräldraledighet ochsjukskrivning kommer inte att kunna tillgodoräknaslogiskt nog. Utlandstjänstgöringkommer även framöver att kunnatillgodoräknas i ST. Maximal tid blir ettår och krav ställs på handledning och dokumentation.Forskning som lett till disputationmedför förkortad tjänstgöringstidmed sex månader.David StensonOGU-representant iSFOGs utbildningsnämndI målbeskrivningen för obstetrik ochgynekologi ingår 12 medicinska delmålsamt 3 delmål vardera för ledarskap, kommunikationoch vetenskap. I delmåleningår i de flesta fall en kurs för godkännande,vilket kommer att ställa stora kravpå sjukvårdens huvudmän att frigöra tidför utbildning. Granskning av utbildandekliniker blir obligatorisk var femte år.SPUR kommer förmodligen få en viktigroll i detta.För den enskilde ST-läkaren medförden nya målbeskrivningen ökade krav pådokumentation av måluppfyllelse. Detinkluderar placeringar och kurser menäven utvecklingssamtal och handledarträffar.Ett ofta upprepat råd är att påbörjadokumentationen snarast!www.kompetensportfoljen.se kan vara ettverktyg till vår hjälp.Ett vetenskapligt arbete under ST blirobligatoriskt. Omfattningen för detlägger Socialstyrelsen ut på de enskildaspecialistläkarföreningarna att bestämma.Man skall dessutom få erfarenhet av utvecklings-och kvalitetsarbete under ST.Under torsdagen diskuterades ledarskapsutbildning.Övergripande studierektorerfrån Lund och Göteborg samtrepresentanter från Umeå och Jönköpingredogjorde för respektive orts utbildning.Värt att notera är att det förekommer storaskillnader mellan orter och sjukhus vadgäller omfattning o ambitionsnivå. Ettföredöme måste man nog kalla Göteborgsom avsätter 35 dagar under 2 år för utvecklingav ledarskap o kommunikation.Där ingår bland annat en UGL-kurs omen vecka samt arbeten i grupper om sexdeltagare. Det kan man tipsa sin studierektorom!På fredagen hade IPULS en genomgångav sin verksamhet. Nytt är funktionen”kursbevakningen” som informerarden anslutne om när kurser inom valfrittintresseområde kommer upp. Dessutomkan man nu göra kursansökan helt webbaseratoch genast få verifierat att ansökankommit in.SFOGs utbildningsnämnd kommermed anledning av den nya målbeskrivningenatt utarbeta en ny ”utbildningsbok”som mer i detalj ger förslag på vad somkrävs för måluppfyllelse enligt målbeskrivningen.Man har också ambitionenatt presentera ett sorts baspaket av kursersom är särskilt angelägna att gå. För attsvara upp mot det ökade utbildningsbehovetpåbörjas nu ett arbete inom SFOGmed uppdatering av kurser i SFOGs regi.Mer information om detta senare.


OGU OBSTETRIKER OCH GYNEKOLOGER UNDER UTBILDNINGNya ST-utbildningen!ST-utbildningen går nu från att vara innehållsstyrd till att bli målstyrd.Tydligare mål och skärpt krav på redovisning skall ge oss en tryggareutbildning enligt socialstyrelsen.Om man fått legitimation före den1 juli 2006 har man rätt att få bevis omspecialistkompetens enligt äldre bestämmelser,detta förutsatt att man ansökersenast den 31 december 2013. Detta betydersåledes att alla legitimerade efter 1 juli2006 redan går enligt nya systemet och dettautan att ha fått klara riktlinjer om det.Oron är stor över detta, då det hittills varitsvårt att få grepp om vad det egentligen ärsom gäller. Oron visade sig bland annatunder OGUs ST-dagar i Linköping april2008, då en lång diskussion med mycketfrågor kom upp under en av dagarna.Från och med 1 september 2008 finnsnu Socialstyrelsens föreskrifter gällandeden nya ST-utbildningen på deras hemsida(SOSFS 2008:17). Alla ST-läkarerekommenderas att gå in här och läsa omde 12 delmål som gäller för oss ST-läkareinom obstetrik och gynekologi.De 12 delmålen är allmänt hållna ochnu är det således bråttom för de olikaspecialiteterna att mer detaljerat utifrånde 12 generella delmålen skapa mätbaramål för varje specialitet. Det är här somSFOGs utbildningsnämnd kommer in.Arbetet har redan börjat att i den så kalladeUtbildningsboken, mer detaljerat ochmed mätbara mål ange hur de 12 delmålenfrån socialstyrelsen skall uppnås.Klart är dock redan att stora kravkommer att ställas på varje ST-läkare attdokumentera allt praktiskt man gör ochde kurser man går etc.Utbildningsnämnden har också till uppgiftatt se till att det finns kurser att gå somuppfyller ställda krav. Utbildningsnämndenhar under hösten 2008 inventerat möjligakurser att gå. Idag är det väldigt glest medSK-kurser och det är få SFOG-kurser somYlva Carlsson, OGUs representanti utbildningsnämnden/forskningsansvariginom OGUs styrelseST-läkare, KK,Sahlgrenska Universitetssjukhusetuppfyller målen. Detta är således någotsom man behöver lägga ned mycket arbetepå. För att uppfylla 10 av de 12 delmålenkrävs att man skall ha gått kurs, men detkommer att finnas olika alternativ på kurser.Vissa kurser kommer att kunna beröraflera delmål och något fixt antal kurserfinns inte längre.Kraven gällande träning i simuleradmiljö, innan man får utföra kliniskt arbeteinvolverande patienter, stiger i samhället.Exempel på sådana kurser inom vår disciplinär laparoskopi, neonatal återupplivning(så kallad CEPS-kurs) samt ALSO.Möjligen behöver de större klinikerna taett större ansvar för att arrangera kurser idetta. Kvinnokliniken på SahlgrenskaUniversitetssjukhuset har laparoskopisimulatoreroch har redan idag möjligheteratt skapa en ackrediteringskurs. Dettaär något som ST-läkarna på kliniken redanarbetar på att få fram.Vad det gäller randning är det svåraremed mätbara mål, då förutsättningarnaser så olika ut. Möjligen får man här idetalj konkretisera målen mer och även haen tidsaspekt med.Förutom kurser och de rent kliniskadelmålen kommer också kompetenskravför kommunikativ kompetens, ledarskapskompetenssamt kompetens inommedicinsk vetenskap och kvalitetsarbeteingå. ST-läkare som har en svensk eller jämförbarutländsk doktorsexamen kan få specialistkompetensbevisredan efter fyra ochett halvt års tjänstgöring, förutsatt attmålbeskrivningens krav är uppfyllda.Forskningen får alltså en mer tydlig rollinom den nya ST-utbildningen. Troligenkommer det att ställas krav på att handledarenför det vetenskapliga arbetet skallvara disputerad. Detta är ett krav som kanvara svårt att tillgodose på de mindre klinikerna,men som samtidigt skall angestandarden som krävs på arbetet. Möjligenkommer det att krävas en nationell samverkanvad det gäller handledare omkravet på dessa är disputation, liksom detkrävs en nationell samverkan mellan klinikernaatt se till att behovet av kurseruppfylls. Vi hoppas vidare på en bred överenskommelseoch samverkan med samtligaspecialiteter vad gäller kompetenskravenrörande de icke medicinska delmålenoch tillhörande kurser.Examination, handledning och uppföljningär också mera detaljstyrt. Dagensslutexamen kommer att ändra form. Redan2009 går den skriftliga och muntliga delen,som den ser ut idag, för sista gången. Dennakommer att ersättas av en mer kontinuerligutvärdering, men riktigt hur denna skallse ut är ännu inte klart. En slutlig exameni någon form kommer sannolikt attfinnas kvar. Handledningen skall varakontinuerlig och involvera feedback.Diskussion och idéer finns kring att skapaen IT plattform där ST-läkare och handledarekan mötas som ett led i att förbättradagens handledning. Det finns vidarekrav på att alla handledare skall ha handledarutbildning.Varje ST-läkares så kalladeportfölj kommer att bedömas av 2externa granskare. Dessa granskare är detMEDLEMSBLADET 5/ 08 19


OGU OBSTETRIKER OCH GYNEKOLOGER UNDER UTBILDNINGutbildningsnämndens ansvarighet attrekommendera tillsättningen av och desitter på 3 år åt gången. I den nya målbeskrivningenkommer troligen även regelbundnaSPUR inspektioner att bli obligatoriskaom man skall ha ST-läkare påkliniken.En viktig fråga är slutligen vad somhänder om det inte går bra, alltså om STläkare,handledare och chef å ena sidan ochde externa bedömarna å andra sidan inteär överens.Målen för utbildningsnämnden är attha ett första utkast till utbildningsbokenklart i november 2008. Gå dock in redanidag på www.kompetensportfoljen.se ochskapa ditt CV och dokumentera vad hittillsgjort under din ST!


OGU OBSTETRIKER OCH GYNEKOLOGER UNDER UTBILDNINGDEBATTINLÄGGDiskriminering avgynekologerLäste Lars Hennings artikel i senaste medlemsbladetoch känner mig tvungen att geen kommentar. Din ansats är bra, mentyvärr gör du samma misstag som mångaandra. Vi skall ALDRIG acceptera attnågon väljs bort pga. kön, ras, hudfärg, religion,födelseort - eller annat som inte haratt göra med bemötande och kompetens.Naturligtvis skall patienten ha rätt attönska sig namngiven läkare men vi skallaldrig acceptera önskemål av typen ”kvinnligläkare”, ”svenskfödd läkare”, ”manligläkare”, m.m. Att försöka skilja mellanakuta och icke-akuta situationer innebärju bara att vi accepterar diskrimineringen,och snarast ber om ursäkt för att vi inteklarar av att lösa det vid alla dygnets timmar.Varför skall det behövas en rutin fören sak som är självklar? Skall vi ha ”rutiner”för att inte utlandsfödda kollegor skallsärbehandlas negativt?Bifogar en artikel om hur det kan gånär manliga läkare hindras att utföra sittarbete. Vad som är en akut situation ochen icke-akut situation, vem bestämmerdet? Visst hade man hunnit kalla in enkvinnlig kollega??Nils FryklundKvinnoklinikenCentrallasarettet VäxjöTel: 0470 - 58 84 92E-post: nils.fryklund@ltkronoberg.seBøde for at afvise mandliglægeOffentliggjort 10.06.08 kl. 19:20Et fransk ægtepar har fået en bøde på1.000 euro - 7.450 kroner - fordi parretafviste en mandlig læge, der blev tilkaldtfor at hjælpe under en kompliceretfødsel. Parret krævede egentlig enerstatning på 100.000 euro af et hospitali det østlige Frankrig, fordi parret fiket handicappet barn. Kravet blev afvistved en domstol i 2006, og i dag blevdenne dom stadfæstet ved en appeldomstol,og samtidig fik parret så bøden.Kvinden fødte en dreng i 1998,og hankom til verden under en kompliceret fødselog er svært handicappet. Ifølge appeldomstolenhindrede faderen i en halvtime fysisk en mandlig læge i at kommeind og hjælpe. Lægen var tilkaldt af jordemoren.Appeldomstolen siger, at drengenstilstand udelukkende skyldes faderensholdning, og at hospitalet ikke kan holdesansvarlig.Faderens opførsel forhindrede, at hospitaletkunne tage en række prøver, somkunne have hindret komplikationerne,siger domstolen.RitzauJag påstår dessutom att det inte finns någranegativa attityder mot manliga gynekologeri samhället. Det är bara en lite minoritetav kvinnorna (inklusive tonåringar,våldsutsatta och utlandsfödda kvinnor)som kan tänka sig att välja bort en manliggynekolog – om det nu visar sig varaen man som skall undersöka. Däremot harvi inom sjukvården fallit för den myten,och överkompenserar genom att ge patienternanågot som de aldrig bett om - därigenomförstärker vi myten! Det innebärockså att belastningen och kraven på vårakvinnliga kollegor ökar.Den verkliga diskrimineringen finnsinte hos patienten, utan hos kollegor ochannan personal. Hur ser våra PM ut avseendevåldsutsatta kvinnor? Vem schemaläggspå ungdomsmottagningen? Vem styrpatientflödet? Innebär patientens namnatt personalen på mottagningen styr patienternatill kvinnliga kollegor i första hand?Frågan om manligt eller kvinnligt är inte,och har aldrig varit, en fråga om kompetens.Däremot finns det naturligtvis situationerdär en enskild kollega har en unikkompetens på kliniken. Om den kollegandå har îfel könî (kan gälla både män ochkvinnor) så innebär det att vi kan tvingasatt undanhålla viktig kompetens.Jag tycker faktiskt att Guillermo Forfaitsartikel i Medlemsbladet bättre beskriverhur vi skall hantera problemet. OGU börfundera lite mer på hur ni skall hanterafrågan! Det handlar inte om att se till attdet blir fler manliga gynekologer. Dethandlar om att betrakta gynekologen utifrånkompetens - inte utifrån kön ellerandra yttre egenskaper!Debatten fortsätter i nästa nummer.MEDLEMSBLADET 5/ 08 21


Sänkt gräns för definitionav barn till v 22+0Sedan juni 2008 gäller en ny lag för definition av dödfödda barn. Gränsenför folkbokföring (anmälan till Skatteverket)har sänkts till 22+0 graviditetsveckor (SFS 2008:207).Samtidigt har en ändring i begravningslagen (1990:1144) skett såatt även gränsen för rätt till gravplats gäller från vecka 22+0. Dettainnebär att alla rutiner kring ett barns födelse, oavsett om detföds levande eller ej, flyttas från vecka 28 till 22+0.KodfråganÅtgärdskoderna fortsätter att vara en källatill bekymmer. Det är svårt att hanteradenna stora mängd koder. Trots att detpå de flesta områden finns mycket mer änman till vardags behöver, saknas ändå t exmöjlighet att på ett smidigt sätt koda föroxytocininfusion, vilket är en allvarlignackdel för obstetrisk kvalitetskontroll/uppföljning.Det har från flera kolleger påolika håll i landet framförts önskemål omatt vi inom SFOG borde ha gemensammariktlinjer för användande av åtgärdskoderna.Jag har från styrelsen fått positivtbesked vid förfrågan om att arrangera enworkshop om användande av åtgärdskoderinom kvinnosjukvården i Sverige. OcksåSocialstyrelsen har ställt sig positiv till attsända en sakkunnig från klassifikationsenhetenatt närvara vid en sådan workshopoch bistå oss under diskussionerna. Depreliminära planerna är att anordna dettasom en heldag på kansliet i Stockholmnågon gång i början av våren -09, och attsamla 8-10 intresserade kolleger. Jag voretacksam om ni som är intresserade av attdelta i en sådan workshop hör av er tillmig.Karin Pihlkarin.pihl@vgregion.seEn del av åtgärdskoderna har fått ändrat kodnummer, enligt följande:Tidigare AN990 Epiduralblockad UNS, skall vara SN999Tidigare SK360 Paracervikalblockad UNS, skall vara SN529Tidigare SK362 Pudendusblockad UNS, skall vara SK549Spinalanestesi UNS skall vara SL199Här är en uppställning av koder som kan användas för de olika besöken i samband medKUB/NUPP.Informationssamtal inför KUB/NUPP eller amniocentes:Diagnoskod Z31.5 Genetisk rådgivningÅtgärdskod DV026 Genetisk rådgivningUndersökning med KUB/NUPP:Diagnoskod Z36.3 Prenatal undersökning avseende missbildning med användande avultraljud och andra fysikaliska metoderÅtgärdskod AM012 Obstetrisk ultraljudsundersöking sk NUPPAV024 Provtagning UNSPat kommer för amniocentes:Diagnoskod: Z36.0 Prenatal undersökning avseende kromosomavvikelseOperationskod MAA00 AmniocentesÅtgärdskod AM011 Obstetrisk ultraljudsundersökning, annan specificeradMEDLEMSBLADET 5/ 08 23


Gabriel GräslökRegnbågsmammorPå min klinik har vi ett projekt för samkönade par somkommer in för att få barn. Bakgrunden är att barnmorskornalade märke till att kvinnor som dolde sinhomosexualitet och försökte gå in i ”heteronormen” påförlossningen i högre utsträckning än andra fick komplikationer,sugklockor och kejsarsnitt. Behandlar mandäremot folk som man själv vill bli behandlad så mårde mycket bättre (surprise!) och kan följaktligen födabarn mycket bättre. Någonstans är det väl ett uppvaknandedet här med att vi människor har förtjänster, bristeroch sexualitet och att vi mår bäst om omgivningenförstår detta. Man kan väl dock reagera på att uppvaknandetkommer först en bit in på 2000-talet. Det jagockså undrar är – hur 17 upptäckte de där barnmorskornade dolda homosexuella? De lesbiska kvinnorsom var missnöjda med vårdens bemötande när de komtill förlossningen med sin ”pojkvän” och det hela utmynnadei en långdragen komplicerad förlossning. Iblandförstår man inte hur barnmorskor förstår, och det fårman nöja sig med.Öppenhet verkar vara ett nyckelord i sammanhanget.Bara alla kan vara öppna med sin sexualitet verkar livetfungera smidigare. Gynekologen behöver inte sitta ochfråga – ”vad är det för kön på din partner?”, utan dettaär deklarerat från början.Öppenheten kring de samkönade paren verkar spridasig. En av narkosläkarna på mitt sjukhus, doktor Tina,berättade att hennes lille son kom hem från skolan medbestämda uppfattningar:- Mamma, det finns barn som bara har två pappor ochingen mamma!- Ja, jo visst så är det….- Och mamma, det finns också barn som inte har någonpappa utan bara två mammor!- Mmm, ja visst finns det…- Mamma, hur gör de?Här blev dr Tina lite ställd. Det är tillräckligt svårt attprata om blommor och bin med sina barn. När det blirblommor och blommor å s.a.s. ena sidan och bin ochbin å den andra blir ju allting än mer komplicerat.- Mamma! Hur gör dom dära mammorna?- ..öh..jo du förstår lille vän…att… hmm- Mamma! Du förstår väl, hur gör dom?- ..mmm..alltså… öh…- Mamma, om det är två mammor hemma – då är detju två stycken som ska bestämma om allt hemma! Hurgår det till?Det är tydligt vem som bestämmer hemma hos drTina.Gabriel GräslökBehandling av akuta obstetriska situationerAmerican Academy of Family Physicians och ALSO ® Scandinaviaand Greenland anordnar kurs iSkövde den 20—21 respektive 22—23 april 2009.Är du intresserad av att få en kursansökan?Maila till madeleine.bjurman@vgregion.se eller gå in på vår skandinaviska hemsidawww.also-scandinavia.com och läs vidare under de svenska flaggorna.Sista ansökningsdagen till vårens kurser är den 9 januari 2009.MEDLEMSBLADET 5/ 08 25


Skriftlig specialistexamen 2009Dags att anmäla sig till skriftlig specialistexamen i obstetrik och gynekologi!Skrivningen kommer att genomföras på 3-4 orter i landet (beroende på vilka som anmäler sig).Vilka orter det blir meddelas när ansökningstiden gått ut. Skrivningen genomförs fredag den 13 marskl 9-14 och sista anmälningsdag är söndag den 1 mars.Välkommen med din anmälan!Aino Fianu-JonassonSFOGs utbildningsnämndAnmälan till skriftlig tentamen 13 mars 2008Anmälan skickas helst per e-post till aino.fianu-jonasson@karolinska.se alternativtAino Fianu-Jonasson, KI Inst. för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enheten för obstetrikoch gynekkologi, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge, 141 86 Stockholm.Eventuella frågor besvaras per e-post eller telefon 08-585 875 22.Namn ______________________________________________________________________________________Adress: ____________________________________________________________________________________Tel arbete:____________________________________bostad: ______________________________________E-post:_____________________________________________________________________________________


@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(@@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?W@(Y?@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?W&(Y? O&(Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(?W&(Y?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y?W@(Y?O&(Y @@hf@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@f@@g@@W&(Y@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@e?J@5@@f@@g@@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@(Y @@f@@g@@f@@g@(Y?@@f@@g@@f@@g(Y@@f@@g)X @@f@@g@)X? @@f@@g@@)X @@f@@g@@@)X? @@f@@g@@V')X @@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@eV')X @@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@e?J@5 @@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@W&(Y @@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g)X @@f@@g@@f@@g@)X?@@f@@g@@(Y @@f@@g@(Y?@@f@@g(Y@@f@@g@@f@@g@@eV')X@@f@@g@@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@f@@g@@@)X? @@f@@g@@f@@g@@)X @@f@@g@@f@@g@@V')X?V')X? I')X@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X @@f@@g@@f@@g@@f@@?V@)X?@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X @@hf@@f@@@@f@@g@@f@@@@f@@Pionjärer inom Obstetrikoch Gynekologi@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@g@@'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?V'@X?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@?V')X? V')KV4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@hg?V'@X?'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@?V')X? @@f@@hf@@ V')K V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@V')Xe@@g@@f@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ 3@L?e@@g@@f@@g@@f@@?V'@@@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@g@@f@@V'g@@f@@g@@f@@W&g@@f@@ ?W&@g@@f@@ W&@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@ ?W&(Y?@@g@@f@@ W&(Ye@@g@@f@@ 7@H?e@@g@@f@@3@L?e@@g@@f@@ V')Xe@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@ ?V'@@@g@@f@@W&g@@f@@g@@f@@ ?W&@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@V'g@@f@@W&(Ye@@g@@f@@g@@f@@7@H?e@@g@@f@@g@@f@@?W&(Y?@@g@@f@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@g@@f@@ W&@@g@@f@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@g@@f@@W&(M ?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ ?W&(Y? W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@hf@@&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@ ?W&@Y?@@f@@g@@f@@hg@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@@@f@@@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X@@f@@W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ @@f@@@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?I')X@@f@@?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@W&(M@@f@@?V')X??W&(Y?@@f@@@@f@@V')XW&(Y@@f@@@@f@@?V@)X??W&@Y?@@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)XW&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@ @@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@Carl Axel Gemzell 1910-2007Vid 50-års ålder, 1960, utnämndes CarlGemzell till professor i obstetrik och gynekologivid Uppsala universitet. Han blevsamtidigt chef för såväl institutionen förobstetrik och gynekologi vid Uppsalauniversitet som kvinnokliniken vid Akademiskasjukhuset. Forskningsmässigt lågUppsalakliniken då i mångårig träda. Ingenhade disputerat sedan 1949. Under CarlGemzells tid som professor, 1960-1974,disputerade 18 kollegor bland andra LeifWide, Berndt Kjessler och Elof Johansson.Carl Gemzell disputerade vid Karolinskainstitutet i experimentell endokrinologi1948 på en avhandling betitlad ”The effectof corticotrophic hormone and oestrogenon lever glycogen content and phosphatemetabolism in the adrenal cortex”. Hanblev docent, först i experimentell endokrinologi1953 och sedan i obstetrik ochgynekologi 1955. Under åren 1949-1957vistades Carl Gemzell i flera perioder iUSA, dels vid University of Utah i SaltLake City, dels vid University of California,Berkeley. Under senare delen av dennaperiod kom hans forskningsintresse attfokuseras på gonadotropiner. Ett flertalförsök hade tidigare utförts för att framkallaägglossning hos anovulatoriska kvinnormed gonadotropiner från djur. Dettavisade sig inte fungera, eftersom kvinnornautvecklade antikroppar mot djurhormonerna.Då Carl Gemzell återkom till Sverigepåbörjade han kliniska studier där humanagonadotropiner, som utvanns från hypofyser,användes. En första rapport omdenna epokgörande nya behandling föratt inducera ovulation publicerade CarlGemzell 1958 med Egon Diczfalusy ochKarl-Gunnar Tillinger som medförfattare.Nästa steg i denna utveckling togs då CarlGemzell påbörjade ett samarbete med enbiokemist från Uppsala, Paul Roos. CarlGemzell organiserade att hypofyser insamladesfrån ett stort antal patologavdelningarOve AxelssonElof Johanssoni landet. Paul Roos renade och fraktioneradehypofyshormonerna och stora mängderav preparat med såväl gonadotropasom tillväxteffekter blev tillgängliga förklinisk forskning och behandling. Underåren 1960-1971 behandlades 572 kvinnormed anovulatorisk infertilitet i Uppsalamed gonadotropinstimulering vilket i 211fall ledde till påvisbar graviditet. Flerbördvar vanligt förekommande och uppmärksammadesi pressen som en positiv händelse.Carl Gemzell var emellertid väl medvetenom att flerbörd var att betrakta somen komplikation innebärande ökade riskerför prematur förlossning och därmedockså ökad perinatal mortalitet och morbiditet.Via monitorering av behandlingenmed mätning av östrogener i urin sjönkflerbördsfrekvensen från 31% till 15%under tiden 1960-1971. I ett senare skedeersatts de hypofysderiverade preparatenmed gonadotropiner extraherade från postmenopausalakvinnors urin.Carl Gemzells framgångsrika behandlingav barnlöshet väckte uppmärksamhetvärlden över, inte bara genom vetenskapligapublikationer utan också via reportagei tidningar, radio och tv. Ofrivilligt barnlösakvinnor från många länder vallfärdadetill Uppsala för att behandlas av denvärldsberömde professor Gemzell.Framgången medförde att Carl Gemzellerhöll stora forskningsanslag och under1960-talet skapades med stöd avWallenbergstiftelsen och Ford Foundationett primatlaboratorium i Uppsala.Laboratoriets stora insats kom att bli utvecklingav känsliga och specifika radioimmunologiskametoder för mätning av såvälendogena som syntetiska steroider. Dessanya laborativa metoder gjorde att djurförsöki många fall blev onödiga och bidrogeffektivt till framtagandet av moderna hormonellapreventivmedel, ofta i nära samarbetemed Population Council i NewYork.Året innan Carl Gemzell skulle pensioneras,1974, lämnade han Uppsala ochSverige för USA. Huvudorsaken var att hanönskade fortsätta arbeta som forskare ochläkare. Framtill 1980 var han professoroch chef vid enheten för gynekologiskendokrinologi vid Downstate MedicalCenter i New York och från 1980-1985uppehöll han motsvarande position viduniversitetet i Puerto Rico. Carl Gemzellåtervände till Sverige 1991 och bosatte sigdå i Norrtälje. Han donerade i sambandmed sin avgång en större penningsummatill institutionen för obstetrik och gynekologii Uppsala. Dessa medel har möjliggjortatt institutionen kunnat bjuda intoppforskare till Uppsala för att hållaMEDLEMSBLADET 5/ 08 27


@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(@@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?W@(Y?@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?W&(Y? O&(Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(?W&(Y?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y?W@(Y?O&(Y @@hf@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@f@@g@@W&(Y@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@e?J@5@@f@@g@@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@(Y @@f@@g@@f@@g@(Y?@@f@@g@@f@@g(Y@@f@@g)X @@f@@g@)X? @@f@@g@@)X @@f@@g@@@)X? @@f@@g@@V')X @@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@eV')X @@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@e?J@5 @@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@W&(Y @@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g)X @@f@@g@@f@@g@)X?@@f@@g@@(Y @@f@@g@(Y?@@f@@g(Y@@f@@g@@f@@g@@eV')X@@f@@g@@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@f@@g@@@)X? @@f@@g@@f@@g@@)X @@f@@g@@f@@g@@V')X?V')X? I')X@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X @@f@@g@@f@@g@@f@@?V@)X?@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X @@hf@@f@@@@f@@g@@f@@@@f@@Pionjärer inom Obstetrikoch Gynekologi@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@g@@'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?V'@X?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@?V')X? V')KV4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@hg?V'@X?'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@?V')X? @@f@@hf@@ V')K V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@V')Xe@@g@@f@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ 3@L?e@@g@@f@@g@@f@@?V'@@@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@g@@f@@V'g@@f@@g@@f@@W&g@@f@@ ?W&@g@@f@@ W&@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@ ?W&(Y?@@g@@f@@ W&(Ye@@g@@f@@ 7@H?e@@g@@f@@3@L?e@@g@@f@@ V')Xe@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@ ?V'@@@g@@f@@W&g@@f@@g@@f@@ ?W&@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@V'g@@f@@W&(Ye@@g@@f@@g@@f@@7@H?e@@g@@f@@g@@f@@?W&(Y?@@g@@f@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@g@@f@@ W&@@g@@f@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@g@@f@@W&(M ?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ ?W&(Y? W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@hf@@&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@ ?W&@Y?@@f@@g@@f@@hg@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?@@f@@W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@I')XW&(M@@f@@@@f@@?V')X??W&(Y?@@f@@@@f@@V')XW&(Y@@f@@@@f@@?V@)X??W&@Y?@@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)XW&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@ @@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@g@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@”Gemzellföreläsningar”. Den försteGemzellföreläsaren 1977 var professorGriff T Ross och den senaste professorChristina Bergh 2008. Gemzellfondendelar också ut stipendier till unga kliniskaforskare vid institutionen för obstetrik ochgynekologi vid Uppsala universitet. Undersina USA-år besökte Carl Gemzell Uppsalaisamband med sina sommarvistelser i Sverigeoch kontakterna blev än tätare efter återkomstentill Sverige. Sitt sista besök påkliniken gjorde Carl Gemzell 2005 somen intresserad och road åhörare då hansföre detta doktorand, Elof Johansson, hölldetta års Gemzellföreläsning.Carl Gemzells största insats som forskareär tveklöst introduktionen av gonadotropinbehandlingvid anovalotoriskinfertilitet. Det skall dock också ihågkommasatt Carl Gemzell tillsammansmed Leif Wide presenterade det förstaenkla immunologiska graviditetstestet ochatt han publicerade ett flertal uppmärksammadeartiklar om tillväxthormon medbl a Rolf Luft och Herbert Olivecrona.Carl Gemzell var en klinisk vetenskapsmanav yppersta märke. Han var engenial klinisk forskare, som dessutom hadeen välutvecklad förmåga att samla unga ochambitiösa kliniska forskare kring sig iUppsala. Vi kom som kom att tillhöra denskaran stimulerades av Carl Gemzells uttaladeintresse för våra fynd och den positivaforskningsmiljön, som rådde underhans regim. Dessutom fick vi via en radutländska besökare möjlighet att träffa destora elefanterna, vilket blev till en extrakrydda i vår professionella tillvaro. Inomforskargruppen blev professor Carl AxelGemzell till ”Kalle” och vi blev som en delav hans familj. Han var en blyg person ochtilltalades inte alls av det kändisskap hansframgångar innebar. Han lär dock vidnågra tillfällen haft nytta av detta, då hani någon av sina snabba bilar på väg frånUppsala till sitt älskade Gräsö blev föremålför polisiärt intresse vid fartkontroller.


Ny avhandlingPrenatal ultrasoundand X-ray– potentially adverseeffects on the CNSI Sverige genomgår ungefär 97% av allagravida kvinnor rutinmässig ultraljudsundersökningoch i genomsnitt görs drygttvå undersökningar per graviditet. Fördelarmed rutinmässig ultraljudsundersökningär en förbättrad uppskattning av graviditetslängdoch tidigare upptäckande av tvillinggraviditeteroch fostermissbildningar.För riskgraviditeter kan det finnas indikationerför ytterliggare undersökningar.Tidigare studier rörande eventuella riskermed ultraljudsanvändning under graviditetenhar visat att exponerade pojkarkan ha en något ökad förekomst av ickehögerhänthetsenare i livet. Man har intesett några säkerställda risker avseende fostertillväxt,cancerrisk, samt intellektuelloch neurologisk utveckling. Än så längeär dock eventuella risker med prenataltultraljud relativt sparsamt studerat.Röntgenundersökning under graviditetenvar vanligt i Sverige för 20-30 årsedan, men idag är ultraljud förstahandsalternativvid fosterövervakning. Man vetatt höga doser joniserande strålning underfosterlivet innebär en ökad risk för uppkomstav cancer i barndomen. Om lågastråldoser som ges vid enstaka röntgenundersökningunder graviditeten ökar cancerriskernaför barnet är dock omdiskuteratoch kunskapen om riskmönstret förolika tumörtyper är bristfällig.Målet med denna avhandling var attutvärdera sambandet mellan ultraljudsexponeringunder fosterlivet och barnets riskför: schizofreni och annan psykossjukdom;hjärntumör i barndomen och försämradprestation i skolan i årskurs 9; samt attKarin Glimskär Stålberg,Institutionen För Kvinnors ochBarns Hälsa, Uppsala Universitet,karin.stalberg@kbh.uu.sebedöma risken med röntgenexponering ifosterlivet med avseende på risken för hjärntumöri barndomen.Studie II en kohort barn födda 1973-1978, jämfördevi de som var födda på MalmöUniversitetssjukhus (13,212 barn) där manrutinmässigt utförde ultraljudsundersökningpå gravida kvinnor, med de födda på48 sjukhus utan användning av ultraljud(357,733 barn). Resultaten visade att depojkar som genomgått ultraljud under fosterlivethade en något högre risk att utvecklaschizofreni, men risken var inte statistisktsäkerställd (odds ratio (OR) =1.55, 95%CI= 0.97-2.46). Denna riskökning sågsinte hos ultraljudsundersökta flickor. Vihittade inget samband mellan ultraljudsexponeringoch övriga psykossjukdomarför pojkar eller flickor. Vi justerade analysernaför socio-ekonomiska samt graviditetsrelateradefaktorer som kan öka riskenför psykossjukdom. Trots detta kanmöjligen andra faktorer som är koppladetill bostadsort ha bidragit till riskökningenför schizofreni hos pojkar.Studie II-IIII en fall-kontroll studie inkluderande barnfödda 1975-1984, jämfördes 512 barnsom fått diagnosen hjärntumör med 524slumpvis utvalda barn från MedicinskaFödelseregistret (MFR). Information omröntgen och ultraljudsundersökningarunder graviditeten hämtades från mödravårdsjournaleroch kompletterades meddata från MFR.Vi fann inget samband mellan röntgeni fosterlivet och insjuknande i hjärntumöri barndomen. När man analyserade deolika histologiska tumörgrupperna separat,skilde riskerna något och den störstariskökningen sågs för den embryologiskatumörtypen PNET (primitiva neuroektodermalatumörer) (OR=1.88 , 95% CI=0.92-3.83).Inget samband sågs mellan ultraljudsexponeringi fosterlivet och insjuknandei hjärntumör, inte heller för de olika tumörtyperna.Antal ultraljud eller tidpunktenför undersökningen påverkade interesultaten nämnvärt.Studie IVI en studie utförd på 3 svenska sjukhus1985-1987, randomiserades knappt 5000gravida kvinnor till rutinultraljud undergraviditetsvecka 15-18 eller ingen ultraljudsundersökning.I studie IV följde vi uppdessa barn med avseende på avgångsbetygi årskurs 9 (15-16 års ålder). Informationhämtades från orginalstudien och Skolverketsårskurs 9-register samt kompletteradesmed data från Utbildningsregistretsamt Folk och Bostadsräkningen 1990.Eftersom det visade sig att ca 30% avde kvinnor som enligt randomiseringen inteskulle genomgå ultraljud, ändå genomgåttminst en undersökning, valde vi att jämföraskolresultat enligt tre uppdelningar:32MEDLEMSBLADET 5/ 08


Ny avhandling1) enligt den ursprungliga randomiseringen2) enligt faktisk exponering förrutinultraljud samt 3) enligt ultraljudsexponeringunder hela graviditeten.Vi såg inga ökade risker för försämradskolprestation för de pojkar och flickorsom randomiserats till eller genomgåttrutinultraljud. Pojkar som varit undersöktamed ultraljud någon gång undergraviditeten hade signifikant lägre betyg iIdrott, samt en tendens till lägre skolbetyggenerellt än icke ultraljudsundersöktapojkar.Sammanfattningsvis fann vi inte någranämnvärda risker med ultraljud i fosterliveti dessa studier. Det är dock viktigt attpåpeka att ultraljudsundersökningar somutförs idag innebär betydligt högre energinivåer,och skulle möjligen kunna påverkafostret mer, än ultraljud på 70-80-talet, vilketligger till grund för denna avhandlingKarin Glimskär Stålberg,Referenser:I. K Stålberg, B Haglund, O Axelsson,S Cnattingius, C Hultman, H Kieler.Prenatal ultrasound scanning and therisk of schizophrenia and other psychoses.Epidemiology. 2007 Sep;18(5):577-582.II. K Stålberg, B Haglund, O Axelsson,S Cnattingius, S Pfeifer, H Kieler.Prenatal X-ray exposure and childhoodbrain tumours: a populationbasedcase-control study on tumoursubtypes. Br J Cancer., 2007. 97(11):p. 1583-7III. K Stålberg, B Haglund, O Axelsson,S Cnattingius, S Pfeifer, H Kieler.Prenatal ultrasound and the risk ofchildhood brain tumour in childrenborn 1975-1984. Br J Cancer. 2008Apr 8;98(7):1285-7.IV. Karin Stålberg, Ove Axelsson, BengtHaglund, Christina M. Hultman, MatsLambe, Helle Kieler. Prenatal ultrasoundexposure and children’s schoolperformance at age 15; follow-up ofa randomized controlled trial. SubmittedHar du precis disputerat?Genom Medlemsbladet kan kollegorna runt om landet få möjlighet att ta del av dina resultat.Skicka in en sammanfattning på svenska, gärna tillsammans med en bild till redaktören,anne.ekeryd-andalen@vgregionen.seMEDLEMSBLADET 5/ 08 33


KalendariumMer detaljerad information kan erhållas på SFOGs hemsida www.sfog.se200826 - 28/1127 - 30/114 - 6/1221 - 22/16/25 - 8/320-21/327/323-24/48 - 10/514 - 15/511-14/6Riksstämman 2008. GöteborgIVF 30th ANNIVERSARYThe 11th World Congress on Controversies inObstetrics, Gynecology & Infertility (COGI)Paris, FrankrikeSecond Congress of the Asia-Pacific Council onContraception (APCOC)The Venetian Macao-Resort-Hotel, Macau, China"Alkoholens hälsoeffekter på det ofödda och föddabarnet"Norra Latin, City Conference Center, StockholmVintermötet 2009Stockholm13th World Congress on Human ReproductionVenedig, ItalienMittnordenmöte Åre 20093rd Skeletal Endocrinology MeetingBrescia, ItalyVårmöte i Perinatologi i SödertäljeThe 3rd Nordic Congress on Endometriosis inTrondheim, NorgeAssisting fertility - challenges and strategiesStockholmSurgical Pathology UpdateLeipzig TysklandFör mer information: www.riksstammangoteborg.seFör mer information:http://www.comtecmed.com/cogi/paris/Deadline for Abstracts Submission: July 27, 2008Deadline for Early Registration: July 27, 2008För mer information: www.sfog.seFör mer information: www.sfog.seFör mer information: www.sfog.seFör mer information: www.humanrep2009.comFör mer information: eva.spetz@jll.se ellerkatarina.tunon@jll.seFör mer information: www.euroconventions.itwww.skeletal-endocrinology.orgFör mer information: www.ttab.nu/perinatologiFör mer information: www.sfog.seFör mer information: www.svls.se/berzelius/5680.csFör mer information: http://conventus.de/spu2009/34MEDLEMSBLADET 5/ 08


200924-29/84 - 9/10201012 - 16/9SFOG-veckan i Norrköping - v 35FIGO 2009Kapstaden, Sydafrika20th World Congress on Fertility and SterilityMunich, GermanyFör mer information: http://www.figo2009.org.zaFör mer information:http://www.iffs-reproduction.org/documents/IFFS_08_4_FINAL_000.pdfhttp://www.iffs2010.com/Bakre FornixFrån och med detta nummer kan du som är medlem iSFOG annonsera till självkostnadspris påMedlemsbladets pryltorg, Bakre Fornix.Köp, sälj, eller byt, varor och tjänster – med enannons når du ca 1750 andra gynekologer. Köp ochsälj vad du vill under eget ansvar.TJÄNST SÖKESKvinnlig gynekolog/obstetrikerBred och lång klinisk erfarenhet inom obstetrik, allmängynekologi och onkologisk gynekologi.Söker:arbete/konsultuppdrag/timanställning/vikariat kortare el längrei Stockholm med omnejd men även andra delar av landet.Svar till e-post: efgh@live.seSkicka in din annons per mail till Medlemsbladet,anne.ekeryd-andalen@vgregion.seAnge namn och faktureringsadressPris per annons för medlemmar 75 krSÄLJESUltraljuds utrustning HAWK 2102inkl. färg Doppler.Uttagen i maj 2000: Sparsamt använd3-4 dagar/månad av en operatör.B- och M-mode, Pulsad Doppler, Färgdoppler,Power-doppler med duplex teknik. -2D live-3D kompatibel -12" monitor -Löstagbarttangentbord -Cinefunktion -Inbyggd diskettstation för överföringav bilder (TIFF format) -Program för avståndsberäkning,volym och omkrets och OB/GYN -Förberedd för inkoppling avroterande motorenhet för analsfinkter undersökning.1 st Konvex elektronisk array transducer 8665 (ca 1 år gammal),2,7 - 3,5 och 5 Mhz 1 st linjär elektronisk small-part transducer8804, 5 - 6,5 och 8 Mhz.1 st Frame-Grabber inkl. kablage förbildlagring på hårddisk, fotpedal, manualer mm.En bättre begagnad vaginal transducer kan köpas förca 10000 + moms av svenska B-K Medical.Pris: 110000 + moms (Ny pris 590 00)Kontakt: Dr Theo MagounakisEbbetorps Läkarmottagning, Ebbetorpsgård 302,394 70 KalmarTel 0480-495775 alt 0707-133234MEDLEMSBLADET 5/ 08 35


Arbets- och Referensgruppernainom SFOGPerinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Ellika AndolfKK, Danderyds sjukhus182 88 StockholmTel: 08-655 50 00Fax: 08-622 58 33ellika.andolf@ds.seSekreterare: Anders BjörklundUltraGyn/BB StockholmOdengatan 69113 22 StockholmTel: 08-587 103 90Fax: 08-587 101 90anders.bjorklund@ptj.seMinimalinvasiv GynekologiMIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00Fax: 0500-43 14 54p-g.larsson@vgregion.seSekreterare: Katarina EnglundKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 26 38Fax: 08-616 43 93katarina.englund@sodersjukhuset.seObstetriska och GynekologiskaInfektionerINF-ARGOrdförande: Mats BergströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00Fax: 08-616 26 40Mats.Bergstrom@sodersjukhuset.seSekreterare: Ingrid WikströmKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-55 97 75ingrid.wikstrom@kbh.uu.seFamiljeplanering FARGOrdförande: Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-13 22 00Fax: 013-14 81 56jan.brynhildsen@lio.seSekreterare: Kristina Gemzell-DanielssonInst f Kvinnors och Barns HälsaKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-515 521 28Fax: 08-517 743 14kristina.gemzell@ki.seTonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55Fax: 08-31 81 14lena.marions@karolinska.seSekreterare: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00anna.palm@lvn.seUrogynekologi och vaginalkirurgi UR-ARGOrdförande: Maud AnkardalKK, SU/ Östra413 45 GöteborgTel: 031-34 34 335Fax: 031-41 87 17maud.ankardal@vgregion.seSekreterare: Johan SkoglundKK, Länssjukhuset Ryhov551 85 JönköpingTel: 036-32 14 58johan.skoglund@lj.seCervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus801 87 GävleTel: 026-15 41 68Fax: 026-15 41 56bengt.andrae@gmail.comSekreterare: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 75kristina.elfgren@karolinska.sePsykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Inga-Bodil MelinderGynmottagningen, Sjukhuset i Arvika671 90 ArvikaTel: 0570-71 20 00inga-bodil.melinder@swipnet.seSekreterare: Katri NieminenKK i Östergötland, Lasarettet i Motala591 85 MotalaTel: 0141-770 00Fax: 0141-777 61katri.nieminen@lio.seOfrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Claes GottliebFertilitets- och IVF-klinikenSophiahemmetBox 5605114 86 StockholmTel: 08-406 20 00Fax: 08-10 16 21claes.gottlieb@ki.seSekreterare: Margareta FridströmKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 75margareta.fridstrom@karolinska.se36MEDLEMSBLADET 5/ 08


Endokrinologi ENDOKRIN-ARGOrdförande: Angelica Lindén-HirschbergKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 700 00angelica.linden-hirschberg@karolinska.seSekreterare: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 61eva.innala@vll.seGynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Christer BorgfeldtKK, Universitetssjukhuset LundTel: 046-17 10 00Fax: 046-15 78 68christer.borgfeldt@med.lu.seSekreterare: Agneta AxelssonKK, Centrallasarettet Västerås721 89 VästeråsTel: 021-70 30 00Fax: 021-17 52 22agneta.axelsson@ltv.seUltraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Anna LindqvistKK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset416 85 GöteborgTel: 031-34 36 396Fax: 031-25 83 74anna.ch.lindqvist@vgregion.seSekreterare: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-50 81 27peter.lindgren@kbh.uu.seHemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Pelle LindqvistKK, Universitetssjukhuset MAS205 02 MalmöTel: 040-33 21 66Fax: 040-96 26 00pelle.lindqvist@med.lu.seSekreterare: Eva ÖstlundKK, Danderyds sjukhus162 88 DanderydTel: 08-655 55 00eva.ostlund@ds.seVulva VULV-ARGOrdförande: Ingela DanielssonKK, Länssjukhust Sundsvall/Härnösand851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00Fax: 060-18 15 57ingela.danielsson@lvn.seSekreterare: Nina Bohm-StarkeKK, Danderyds sjukhus182 88 DanderydTel: 08-655 50 00nina.bohm-starke@ds.seEndometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Matts OlovssonKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 57 64Fax: 018-55 97 75matts.olovsson@kbh.uu.seSekreterare: Margita BlombergKK, SU/Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00Fax: 031-25 43 87margita.blomberg@vgregion.seEvidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Kerstin NilssonKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 00Fax: 019-12 65 90kerstin.nilsson@orebroll.seSekreterare: Annika StrandellGynmottagningen, Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTel: 0303-980 02annika.strandell@medfak.gu.seEtik ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, Länssjukhuset i Halmstad302 33 HalmstadTel: 035-13 10 00claudia.bruss@lthalland.seSekreterare: Lotti HelströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00lotti.helstrom@sodersjukhuset.seMödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Aljana Mulic-LutvicaKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-24 62 86aljana.mulic-lutvica@akademiska.seSekreterare: Sissel SaltvedtKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00sissel.saltvedt@sodersjukhuset.seArbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-SamordnareARGUSProfessor Lars-Åke MattssonKK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00 • Fax: 031-25 83 75E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.seSFOG-KanslietJeanette SwartzDrottninggatan 55, 2 tr, 111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30kansliet@sfog.se • www.sfog.seMEDLEMSBLADET 5/ 08 37


Intressegrupper inom SFOGPrivatgynekologernaOrdförandeGunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SödertäljeTel: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.comHåkan ForsgrenLovisa LäkarmottagningSaltängsgatan 15602 22 NorrköpingTel: 011-16 44 00E-post: hakan.forsgren@lovisalakarmott.nuObstetriker och gynekologer underutbildning (OGU)OrdförandeMårten StrömbergKK, Sahlgrenska universitetssjukhuset413 45 GöteborgTel: 031-34 20 00E-post: marten.stromberg@vgregion.seSekreterareCharlotta ErsmarkKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 27 72E-post: charlotta.ersmark@sodersjukhuset.seOlof E. LöfgrenGynhälsan i TrelleborgGamla Torget 3 A231 63 TrelleborgTel: 0410-407 60Fax: 0410-407 60E-post: tremottab@swipnet.seMödrahälsovårdsöverläkargruppenOrdförandeMarie LindrothVerksamhetsområde Barn-Familj och kvinnorHelsingborgs lasarettS. Vallgatan 5251 87 HelsingborgTel: 042-406 22 54E-post: marie.lindroth@skane.seSekreterareAgneta RominFalu lasarett, Kvinnokliniken791 82 FalunTel: 023-49 20 00, 023-699 51Fax: 023-49 09 89E-post: agneta.romin@ltdalarna.seGruppen för öppenvårdsgynekologiOrdförande: Inga SjöbergErsboda vårdcentralHälsogränd 3906 25 UmeåTel: 090-785 81 81E-post: inga.sjoberg@vll.sePeter KrugGyn. mott., SjukhusetBox 113311 22 FalkenbergTel: 0346-560 44Fax: 0346-581 83E-post: peter.krug@lthalland.se38MEDLEMSBLADET 5/ 08


SFOGANMÄLNINGSBLANKETTSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som är verksamma inom specialiteten, specialistersåväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektioneninom Svenska Läkaresällskapet.Medlem av SFOG bör tillhöra Sveriges Läkarförbund, som är den fackliga huvudorganisationen. Man bör också varamedlem i Svenska Läkaresällskapet. Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union Européenne des MédecinsSpécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG).I medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berör specialiteten. Där annonserasockså fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica,som utkommer med 9-12 nummer per år.Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakarolika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter och medverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är manabonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (300:-/år).Årsavgiften till föreningen är 700 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter är avdragsgill i deklarationen. I och medDin anmälan registreras Du i SFOGs datoriserade medlemsregister.För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det vetenskapliga programmet inom obstetrikoch gynekologi vid den medicinska riksstämman.De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning. Obstetriker/Gynekologer under Utbildning(OGU) är en av flera intressegrupper inom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även tillvikarierande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteterna går bl a ut på att bevakaspecialistutbildningens utformning och innehåll, att försöka underlätta för internationellt utbyte som del av utbildningenoch att arrangera en årlig konferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.Jag vill bli medlem i SFOG:Skickas/faxas tillSFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr, 111 21 StockholmTelefax: 08-22 23 30 • Anmälan via internet: www.sfog.seNamn ....................................................................................................................................................Adress bostad .........................................................................................................................................Adress arbete..........................................................................................................................................Telefon bostad ........................................................Telefon arbete..................................................Mailadress..............................................................................................................................................Personnummer _ _ _ _ _ _ - _ _ _ _Medlem i Sveriges Läkarförbund Ja NejMedlem i Svenska Läkaresällskapet Ja NejNEJ TACK! Jag vill inte ha medlemsförmånen att vara ARG-rapport abonnent för en kostnadav f.n. 300 kr/år (motsvarande tre rapporter).Jag önskar bli medlem i OGU Specialist Icke specialistDatum: ..................................................Namnunderskrift: ..............................................................MEDLEMSBLADET 5/ 08 39


BESTÄLLNINGSBLANKETTARG-RAPPORTERSvensk Förenings för Obstetrik & Gynekologi Arbets- och Referensgruppers rapportserieAlternativ IJag anmäler mig t v som ständig abonnent på ARGs rapportserie. Varjeny rapport som publiceras i serien skall automatiskt tillsändas migmot betalning enligt bifogad faktura (rabatt 50:-/rapport), intill dessjag skriftligen anmäler annorlunda. Jag förbinder mig att betala derapporter jag fått tillsända intill dess jag uppsäger mitt abonnemang.Alternativ IIJag beställer nedanstående rapporter (markerade med kryssi vederbörande ruta) att tillställas mig per post. Betalningsker mot medsänd faktura.OBS! Glöm ej ange alternativNamn ___________________________________________________________________________________Adress ___________________________________________________________________________________Postnummer och postadress __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Jag vill beställa följande redan utgivna ARG-rapporter:Nr 1-16 och 18-27, 35-36 har utgått Pris/st exkl. moms, porto & exp.avg 50:-Nr 17 Prolaps. 1989 100:-Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. 1994 100:-Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi. 1995 100:-Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan. 1996 100:-Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige. 1996 100:-Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1. 1996 100:-Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel. 1996 100:-Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer. 1997 100:-Nr 37 Ofrivillig barnlöshet. 1998 100:-Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet - aktuella synpunkter. 1998 100:-Nr 39 Kvinnlig urininkontinens. 1998 100:-Nr 40 Ungdomsgynekologi. 1999 100:-Nr 41 Cancer, graviditet och fertilitet. 1999 100:-Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik. 2000 100:-Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor. 2000 100:-Nr 44 Vulvacancer. 2000 100:-Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2. 2001 100:-Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. 2001 100:-Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD). 2002 100:-Nr 48 Vulvasjukdomar. 2003 100:-Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi. 2004 100:-Nr 51 Förlossningsrädsla. 2004 100:-Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet. 2004 100:-Nr 53 Bröstet. 2005 100:-Nr 54 Inducerad abort. 2006 100:-Nr 55 Obstetriskt ultraljud. 2007 300:-Nr 56 Endometrios. 2008 300:-Nr 57 Asfyxi och neonatal HLR. 2008 300:-Nr 58 Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS). 2008 300:-Insändes till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55, 2 tr • 111 21 Stockholm • Fax: 08-22 23 30E-post: kansliet@sfog.se • Internet: www.sfog.se40MEDLEMSBLADET 5/ 08

More magazines by this user
Similar magazines