Morgondagens energisystem, MOSES - E-on

RubrikDelrapport<strong>Morgondagens</strong> <strong>energisystem</strong>, <strong>MOSES</strong>Ros dip endreet velisi blan ex eros exeraestie magnibheuguerostrud dit utpat atio er iure magnisc iduissim doloreetlum dolortion vercipisl digna adit la facilis adionsectevendrer si.Sisit, quisis adionsenibh et lortie min utat.Dui tat. Oluptatet utpat, quamconsed ex et aliqui blandiodolestie faccum irit ut et ut adit, commodolobor il ipit acipitvolor irit non henim nostrud do et nim nullaore exeroconsecte ea feuip eros euisis do dolorpe raesed mincilisdui tet iliquat lor sis nonsequi tisl dolorer ip estionsectecommod tie tie min henissit ulla conulluptate elit at lutatemaliquate dolor augait praestrud tatue magna aliquatutpate eu feummy nim ipisit nullam venim ing etuer adiamautpat, sisis erit la faci bla aci blam, sequi blaore magnaalit wisit lobor summolobore magna feummod magnafeugiam iliquisl irit alit ilit velit nos autem doluptatuemolobor sisit prat praessim diam, con veliquat, consectet,consequat. Dui tetum ver iurem nos ad exerat, quat.

SidrubrikE.ON Sverige har tillsammans med kunder, studenter och framtidsforskaretittat på olika utvecklingsvägar för morgondagens <strong>energisystem</strong>.I projektet arbetade vi med tre tidshorisonter 2007, 2020och 2050 för att beskriva framtiden både avseende samhälle och<strong>energisystem</strong>.I denna rapport presenteras korta sammanfattningar av resultatenfrån de olika delprojekten.Det finns en gedigen process bakom varje resultat.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

Vilka behov av energi har du i morgon?Vad kommer att hända med kärnkraften?Hur kommer klimatförändringarna att påverka branschen?När slår vätgasen igenom?Vad tjänar E.ON Sverige pengar på 2020?Vissa frågor är svåra att svara på.Ändå måste vi fatta många beslut idag för att förbereda oss för framtiden.Denna rapport beskriver kortfattat några olika utvecklingsvägar för <strong>energisystem</strong>et och samhället.Den försöker ge dig vägledning inför kommande beslut.Ta en titt in i framtiden!Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

Inledning 5Syfte 5Metod 5Scenarioarbetet 7Ledstången – vägen in i framtiden 8Fokus 2007 - sammanfattning 9Scenario 2020 10Introduktion 10Scenario 1 - Visa Hänsyn 11Scenario 2 - Grön våg 12Scenario 3 - Fri fart 13Scenario 4 - Ojämn väg 14Sammanfattning av 2020 15Scenario 2050 17Introduktion 17Vägval 2050 18Scenario 1 – Vinter i välfärdslandet 19Scenario 2 – Goda grannar 20Scenario 3 – Big Business 21Scenario 4 – Festung Europa 22Scenario 5 – High Frontier 23Sammanfattning av 2050 24Expertstudie 27Sammanfattning - Produktion/tillförsel 28Energianvändningen 31Sveriges energimarknad 23Värdering av drivkrafter 23Val av energileverantör 33Sammanfattning av projektet 35Grundläggande utgångspunkter 36Tre kraftfält 36Politiska system 37Energimarknadens agerande 37Allmänhetens attityder 37Krafternas samspel 38Slutord 39Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

InledningSyfteVision, handlingsplan och underlag för strategiarbeteProjektets övergripande syfte är att ta fram förslagtill en vision och en handlingsplan för E.ON Sverigesframtida energiverksamhet. Projektet ska ock så skapaunderlag för att kommunicera visionen till olika intressentgrupper.Denna rapport sammanfattar det framarbetadeunderlaget. Rapporten skall också ses som ett underlagtill E.ON Sveriges löpande strategiarbete. Projektetavslutades hösten 2004.MetodWorkshops, analyser och intervjuer resulterade i rapportoch utställningArbetet har varit uppdelat i två spår, Scenariospåretoch expertstudien, som utförts delvis oberoende avvarandra. Parallellt har även en rad intervjuer och kommunikationsaktivitetergenomförts. Under projektetsgång har en stor mängd information samlats in, analyseratsoch bearbetats och finns i sin helhet i bilagornasom kompletterar rapporten. Mycket av materialet somhar använts har hämtats från andra tidigare utfördastudier (både externt och internt).Projektet har avgränsat studien till <strong>energisystem</strong>eti Norden, men input har även hämtats från det globalaperspektivet, främst rörande möjlig teknikutvecklingoch trender inom det politiska etablissemanget. Närdet gäller energianvändning så har fokus legat påSverige och Norden. Alla delar av <strong>energisystem</strong>et harinnefattats av studien utom flyg- och sjötransporter.ScenarioarbetetEtt antal framtida scenarier har arbetats fram – dels medsiktet inställt på en nära framtid, 2007, och dels med siktetinställt längre fram i tiden, 2020 och 2050. Metodernaför att ta fram de olika scenarierna skilde sig åt.I arbetet med fokus på 2007 delades <strong>energisystem</strong>etin i sju olika delar. För alla delar beskrevs nuläget,historik, nuvarande trender och drivkrafter och resultatethar legat till grund för scenarioarbetet med siktepå både 2020 och 2050. Frågeställningen ”vilken ärden mest troliga utvecklingen av energimarknadernapå kort sikt?” har varit i fokus i den sammanfattanderapporten av 2007.I scenarierna med fokus på 2020 användes en metodsom innebär arbete i kronologisk ordning fram till2020. Resultatet från detta tidsperspektiv är fyrascenarier (Visa hänsyn, Grön våg, Fri fart och Ojämnväg) framtagna för att spegla samhällsutvecklingenmed tyngdpunkt på de drivkrafter och faktorer sompåverkar utvecklingen av energiförsörjningen i Sverige/Norden.I scenarierna med fokus på 2050 byggdes arbetsmodellenpå att formulera ett antal tydliga vägval i<strong>energisystem</strong>ets utveckling, och beroende på vilkavägar utvecklingen tar fås olika scenarier. I dennaprocess så startades arbetet direkt i 2050 och gicktillbaka i tiden genom ”back tracking”. Resultatetfrån detta tidsperspektiv är fem scenarier, Vinter ivälfärdslandet, Goda grannar, Big Business, FestungEuropa och High frontier.Eftersom arbetet med tidfokuset 2020 och 2050genomfördes parallellt så är resultatet inte beroendeav vart annat. Resultatet beskriver dels hur <strong>energisystem</strong>etpåverkas ur ett branschperspektiv och dels EONNordic/E.ON Sveriges roll i de olika scenarierna.ExpertstudieOlika kompetenser stötte och blötteI expertstudien arbetades det i huvudsak med redanutförda studier och med workshops där människor medolika kompetens och bakgrund skapade och värderadeolika framtidsbilder. Dessa ifrågasattes och kompletteradessedan på nästkommande workshop så att nyaframtidsbilder skapades. Dessa bilder ifrågasattesparallellt med hjälp av resultaten från andra gjordaframtidsstudier samt intervjuer. Workshoparna hadeolika fokus, som t ex miljö, studenter och politiker.Parallella aktiviteterResultaten av studierna har presenterats kontinuerligtAllt eftersom resultaten av projektet har arbetats framså har de presenterats för olika grupperingar inomE.ON Sverige. I den långsiktliga planeringen har resultatenfrån projektet utgjort input.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

Scenarioarbetet

Ledstången - ”Vägen in i framtidenKlimatfrågan är aktuell i samtliga scenarion.Långsam tillväxt avseende den svenskaelförbrukningen väntas under de närmstaåren. De nordiska länderna har en liknandeprognos, undantaget Finland, som tror på ennågot större ökning.Små behov av ytterligare svensk produktionskapacitet.EU kommer sannolikt ha en egen klimatpolitikoavsett hur det går med Kyotoavtalet ochSverige kommer ha en egen sträng hållning iklimatfråganSannolikt kommer el och naturgas marknadernafortsätta att präglas av fusioner ochuppköp.Snabb tillväxt i Asien kombinerat med storbefolkningsmängd ökar den globala energianvändningenavsevärt och fossila bränslendominerar fortfarande.Den totala energianvändningen i Sverigevarierar i de olika scenarierna, från en minskningmed cirka 10% till en ökning med cirka25%. Detta får anses vara konservativt medtanke på den historiska utvecklingen.El och fjärrvärme väntas vara betydandeenergislag i framtidens Sverige, trots attelanvändiningen varierar kraftigt mellanolika scenarier. Oljans betydelse minskari samtliga scenarier.205020072020Miljöfrågan är central i de fl esta av scenariernaavseende 2020.Energianvändningen ligger kvar på ungefärsamma nivåer som idag och har en variationpå -7% till +18% mellan scenarierna och elär den viktigaste (största) energibäraren isamtliga scenarier.Elproduktionen väntas vara relativt stabilfram till 2020 och vatten- och kärnkraftenfortsätter att vara de viktigaste produktionsslagen.Elanvändingen ökar kraftigt i 3 av4 scenarier, vilket i flera fall medför storimport.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

Fokus 2007 - sammanfattningFyra faktorer styr den kortsiktiga utvecklingenNulägesanalysen har visat att det som påverkar <strong>energisystem</strong>etsutveckling i ett kort perspektiv (2007) ärfrämst 4 följande faktorer:- Vinstkrav- Leveranssäkerhet- Förtroendet för branschen- Politisk regleringEnergibolag fokuserar på kortsiktiga vinster – och kundernasförtroende minskarTrenden är att energibolag förväntas leverera allthögre vinster i och med det antal strukturaffärer somgenomförts de senaste åren. Detta medför att flerabolag har förändrat verksamheten till att innehålla enstörre andel aktiviteter som ger avkastning på kort sikt.Forskning och utveckling är ett av flera områden somfått minskade anslag. Samtidigt har de ökade kravenpå leveranssäkerhet inte kunnat uppfyllas. Detta harlett till att förtroendet för branschen gått ned i botten(opinionsmätning dec). På kort sikt innebär detta attvi trots införandet av el-certifikat (som bland annatsyftar till att låta marknaden driva utvecklingen motmer förnybar energiproduktion) antagligen får en ökadpolitisk reglering.- Det har konstaterats att det just nu är svårt attförutspå hur klimatpolitiken kommer att utvecklas. EUkommer sannolikt ha en egen klimatpolitik oavsett hurdet går med Kyotoavtalet, och Sverige kommer sannoliktfortsätta ha en egen klimatpolitik som traditionelltvarit hårdare än EU:s.- Sannolikt kommer el och naturgasmarknaderna fortsättaatt präglas av fusioner och uppköp.- Antal enmanshushåll ökar och vi ser ett förstärkt användarmönsterstyrt av bekvämlighet och den privataekonomin.- Vi kommer sannolikt se en ökad förädlingsgrad iindustrin.- Vi får ökade transporter när varornas värde ökar mentransportandelskostnaderna minskar.- ”Just in time” fortsätter dominera till 2007.- Kunderna blir mer medvetna om energikostnaden ochvi ser med stor sannolikhet en ökande andel kompletterandevärmesystem, ex värmepumpar.Andra iakttagelser rörande <strong>energisystem</strong>ets utvecklingpå kort sikt är:- Långsam tillväxt avseende den svenska elförbrukningenväntas under de närmsta åren. De nordiskaländerna har en liknande prognos, undantaget Finland,som tror på en något större ökning.- Ett antal förstärkningar av det svenska el-systemetär beslutade, planerade eller förväntade under dennärmsta 10 års perioden, vilket gör att det endast finnssmå behov av ytterligare svensk produktionskapacitet.Om inte Barsebäck 2 stängs i förtid så behövs än mindrekapacitet. Exempel på förstärkningar är:- Effekthöjning i svenska kärnkraftverk- Förändrad kraftvärmebeskattning leder till gynnsamförlängd drift av befintliga anläggningar.- Två moderniserade block oljekondens i Stenungssundär planerade.- Två kraftvärmeanläggningar (Göteborg ochMalmö) är planerade.- Ett antal stamnätsförstärkningar är planerade.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

10Scenario 2020IntroduktionI arbetet med 2020, har fyra olika tänkbara framtidsscenarierutvecklats. Dessa beskriver utvecklingen bådeavseende samhället och <strong>energisystem</strong>et.(Eftersom det är mycket korta sammanfattningar visarvi inte de bakomliggande logiken pga av utrymmesskäl.Ett exempel är oljans roll i de olika scenarierna).Resultatet från scenarioarbetet är ett scenariokorsmed fyra olika tänkbara scenarier:1. Visa hänsyn – tyngdpunkten i scenariot ligger påhur marknadslösningar införs inom allt flerområden och då i synnerhet på miljöområdet2. Grön våg – vikten i scenariot ligger på integrationenoch utvecklingen inom EU3. Fri Fart – scenariot präglas av stark ekonomisktillväxt, i genomsnitt cirka tre procent per år.(Asien och USA har 8 % respektive 5 % per år)4. Ojämn väg – scenariot präglas av allt starkareglobala konflikter om oljan och andra råvarorDessa 4 scenarier kommer nu att kortfattat beskrivasmed och även hur E.ON Sveriges roll ser ut i de olika scenarierna.I slutet av scenariebeskrivningarna återfinnsäven en tabell som sammanfattar möjligheter och hot ivarje scenario.Miljön starkt styrande/Miljön mindrestyrande beskriver i vilken utsträckningmiljö- och hälsorestriktionerblir styrande för <strong>energisystem</strong>etsutveckling.Global fri marknad/Stark geopolitikbeskriver vilka aktörer som blir mesttongivande och mest drivande påden internationella arenanDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

11Scenario ett i 2020 - ”Visa hänsyn”I detta scenario så är det Global fri marknad/miljöstarkt styrande som styr utvecklingen. Scenariotpräglas av att marknadslösningar förs in på allt flerområden. Utsläppens konsekvenser visar sig allttydligare, främst i USA, vilket medför att opinionenrörande miljöfrågor svänger och i slutet av perioden såär miljöintresset väldigt stort. Teknikutvecklingen inommiljö och teknik är snabb och vildvuxen, vilket bland annatleder till nya aktörer på marknaden. Marknaden harblivit mer global och skillnaderna mellan marknaderoch regioner har jämnats ut och den svenska tillväxttaktenär snabb. Det har skett en växling från statligaskatter och avgifter (ex energiskatt, koldioxidskatt) tillmarknadsekonomiska styrmedel (ex utsläppsrätter,certifikat). Vi räknar med samma totala ”avgiftsnivå”som idag, men att profilen förändrats så att styrmedelslår hårdare mot koldioxidutsläpp och andra miljöskadligautsläpp.Energi i nordenTrots att nationernas betydelse minskar i scenariot harSverige svårt med storskalig nyproduktion.Finland blir det ledande exportlandet med ytterligarekärnkraftsproduktion och är starka på den fossila marknadenmed förädlade biobränslen. I Norge sker viss exploateringav naturgasen, dock med koldioxid deponering,vilket blir en stor exportprodukt. Danmark minskargradvis sin egen produktion och integreras i en störreomfattning i det kontinentala <strong>energisystem</strong>et.Hur ser energiproduktionen ut?Ingen fortsatt utbyggning av naturgasen, den stannarvid Jönköping. Befintliga anläggningar och infrastrukturanvänds. Rörande kärnkraften så stängs O1, O2 och B2under perioden. Biobränsle och naturgas används förkraftvärmeproduktion. I Sverige byggs det ut mycketförnybar elproduktion, främst vind (15 TWh). Men föratt täcka ovannämnda stängning av kärnkraften ochdet ökande elbehovet så ökar importen med 20 TWh.I slutet av perioden har tekniken kommit så långt attkoldioxid inkapsling börjar bli kommersiellt gångbart,vilket leder till nya förfrågningar inom naturgas.Hur ser energianvändningen ut?Nya småhus är självförsörjande på värme och kyla.Gamla hus värms till största delen med fjärrvärme. Denenergiintensiva industrin är kvar, något utökad, med säkertillgång på energi. Den totala energianvändningenhar ökat i och med den kraftiga ökningen av elanvändningen.xDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

12Scenario två i 2020 - ”Grön våg”I detta scenario så är det Stark geopolitik/miljö starktstyrande som styr utvecklingen. Tyngdpunkten iscenariot ligger på integration och utveckling inomEU och den geopolitiska situationen är full av olöstaoch besvärande konflikter. Då EU har isolerat sig såhar säkerhetsfrågorna hamnat i fokus på bekostnadav integriteten. Avseende miljöfrågorna så har arbetetkring Kyotoavtalet kollapsat men EU bestämmer attmiljöfrågorna skall prioriteras och skapar ett eget EUsystem. Sverige har drabbats av en kraftig urbaniseringoch befolkningen har koncentrerats kring de tre storstadsregionerna.Den ekonomiska tillväxten inom dettascenario är måttlig.Hur ser energianvändningen ut?Inom transportsektorn så är metanol och etanol vanligadrivmedel, oljan har blivit väldigt dyr. Glesbygdenavfolkas och mellan storstadsregionerna byggs detsnabbtåg. Den totala energianvändningen minskar(nästan 30 TWh) på grund av att priset är så högt, elanvändningenligger på ungefär samma nivå som idag.Det är mycket kostsamt och svårt att profilera sig somen unik aktör.Energi NordenNorge exploaterar gaskraften (3*400 MW) med koldioxidavskiljning. Tillsammans med sin satsning på framförallthavsbaserad vindkraft blir Norge självförsörjande.I Finland driftsätts kärnkraftverk 5 men inga nyaverk planeras, de har fokus på klara eget behov. Sverigeblir den ledande exportören, främst till Danmark somimporterar.Hur ser energiproduktionen ut?Bioenergin ökar kraftigt i Sverige. Utbyggnad av gaskraftverki Europa är en känslig fråga med tanke på”sequrity of supply”, undantag Norge. Detta leder till nyalokala lösningar baserade på förnybar energi. Frankrikebygger ut sin kärnkraft. Men i Sverige stängs O1, O2 ochB2 under perioden. På tillskottssidan har el-certifikatengett 9 TWh till 2010. Tillskott får vi också via biobränslevågensom ökar kraftvärmeproduktionen i Sverige, ochdet blir en netto exportör på cirka 20 TWh el.xDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

13Scenario tre i 2020 - ”Fri fart”I detta scenario så är det Global fri marknad/miljö mindrestyrande som styr utvecklingen. Scenariot präglasav stark ekonomisk tillväxt som i genomsnitt ligger påtre procent per år i Sverige. USA får flera år av obrutenekonomisk tillväxt och i Indien och Kina ligger tillväxtenpå ca 10 % per år. Privatiseringar, skattesänkningar ochminskningar av offentlig sektor är dominerande ekonomiskainslag. Flera av dagens geopolitiska konflikter lösersig av sig själva. Klimatfrågan är inget problem, demiljöproblem som uppstår löser man med nya tekniskalösningar. Vi lever med miljöförändringarna som inte ärså dramatiska.Hur ser energianvändningen ut?Teknikutvecklingen driver på nyutveckling av el-produktersom ökar vår bekvämlighet. Den totala energianvändningenökar också kraftigt i Sverige. Teknikutvecklingendriver på alternativa fordonsbränslen, mestlovande är metanhydraterna. Priset på el är stabilt ochnågot lägre än idag, Detta är en av faktorerna som harlett till att elanvändingen ökat kraftigt (40 TWh). Viser bara små energiprissvängningar, vilket leder till enstabil marknad och konsumenterna tappar intresset förprodukten energi och i valet av varor så styr drivkrafternabekvämlighet, ekonomi och i viss mån egoism.Energi NordenGlobalt har kärnkraften fått en renässans, mellan 2015och 2020 tas 30 nya reaktorer per år i drift. I Finlandtas reaktor nummer 5 i drift och ytterligare en ärunder konstruktion. Detta täcker dock enbart Finlandsbehov. Norge har däremot producerat stort, 3*1200 MW(gaskraftverk) och exporterar energi till bla Sverige.Danmark har också byggt naturgasbaserad elproduktionmen är fortfarande en importör.Hur ser energiproduktionen ut?I Sverige ökar nästan alla, dock främst naturgas ochkärnkraft (via effekthöjningar). Naturgasen byggs ut,och 2020 sträcker den sig till Stockholm och mellansverige.Det kraftiga ökande behovet av energi har dockmedfört att vi importerar cirka 20 TWh el.xDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

14Scenario fyra i 2020 - ”Ojämn väg”I detta scenario så är det Stark geopolitik/miljö mindrestyrande som är styrande för utvecklingen. Scenariotpräglas av allt starkare konflikter om råvaror. Världenblir alltmer protektionistisk och isolationistisk, länderförsöker göra sig allt mer självförsörjande avseendebland annat energi. En oljekris utbryter i mellanöstern.Kyotoavtalet ratificeras aldrig och EU: s interna klimatpolitikfallerar. EU splittras och i Nordeuropa satsasdet på att bygga bort flaskhalsar i systemet, byggaut kärn- och vattenkraft samt att ta fram bensin- ochdieselsubstitut.det sker en gradvis utflyttning av vissa företag frånSverige. Detta sker bland annat på grund av att globalaföretag har svårt att få ut sina varor till den globalamarknaden samt att det politiskt har skapats fler fördelarmed produktion på andra ställen. Elanvändningen iSverige ökar, järnvägarna byggs ut. Eftersom bensinenoch oljan blivit så dyr så har syntetoljan fått sitt genomslag(40 TWh). Den totala energianvändningen ärungefär samma som idag, men elanvändingen har ökatkraftigt (40 TWh).Energi NordenNorden är inte längre en egen energimarknad utan enintegerad del av nordvästeuropeiska alliansen som haren egen kraftbörs. Nätet byggs ut och ny produktionkommer från hela regionen. Norge bygger ut sin vattenkraft,Finland ytterligare kärnkraft och Danmark invigersin första kärnreaktor år 2018. Finland är ledandeinom omvandling av skogsråvara till syntetisk olja.Hur ser energiproduktionen ut?Det sker ingen utbyggnad av gasen då vi inte vill göraoss beroende av gasimport, det vill säga ”security ofsupply”. I Sverige tas beslut om att bygga ut vattenkraften,och det sker en inriktning mot storskalig elproduktiontrots att vi vid 2020 har fått fram 7 TWh vindkraft.Kärnkraften ökar sin produktion med effekthöjningaroch moderniseringar av befintliga reaktorer. Sverige äri princip självförsörjande på el.Hur ser energianvändningen ut?Industrierna i Sverige investerar på andra ställen,xDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

15Sammanfattning av 2020Nedan följer en sammanfattning av samtliga 2020-scenarier – hur energipolitiken utvecklas, hur energianvändningenkommer att se ut, och hur elprisetpåverkas.Miljöfrågan- Miljöfrågan är central i de flesta scenarier- Det råder dock stor tvekan om Kyoto avtalet kommervara undertecknat i dess nuvarande form. Det finnsmånga olika utvecklingsmöjligheter, allt i från ett undertecknandeeller ett nytt protokoll med nya konsekvenser,till att hela initiativet misslyckas.Energibärare- El är den viktigaste (största) energibäraren i samtligascenarier- Fjärrvärmens betydelse ökar i samtliga scenarier vilketsannolikt innebär investeringar i fjärrvärmenät- Mineraloljan minskar signifikant sin betydelse till förmånför naturgas och biobränsle.- Naturgasen har osäker framtid i vissa scenarier.El-produktion- Elproduktionen väntas vara relativt stabil fram till2020- Vattenkraften och kärnkraften fortsätter att vara deviktigaste produktionsslagen, vilket går emot resultatetav folkomröstningen.- Betydelsen av sol och vindkraft ökar också i samtligascenarier men väntas inte få någon substantiell betydelsekol, biomassa etc som används för att framställa eleller fjärrvärme, ligger ”inbakad” i el och fjärrvärmesiffrorna.Energianvändningen har en variation på –7 % till+18 % mellan scenarierna. Elanvändningen är stigandei tre av scenarierna med en variation på –3 % till +30% (medelvärde +28 %). Fjärrvärmens betydelse ökari alla scenarierna och varierar mellan +2 % till + 43 %(medelvärde +27%). Mineraloljans betydelse minskari alla scenarierna och som mest med 75 %. Naturgasensoch biobränslets betydelse ökar. Nya energislagkommer inte få någon betydande andel inom dettatidsperspektiv.Bilden i mitten på nästa sida illustrerar hurelproduktionen ser ut i de 4 scenarierna. I tabellenelproduktion ger raderna kraftvärme och kondens enuppfattning om hur mycket bränsle som används förelproduktion. Naturgaskombi är särredovisad eftersomden får så stor andel av elproduktionen i ett avscenarierna.Elproduktion har en variation på -5% till +30%(medelvärde +18%). Vatten och vind/sol ökar i samtligascenarier.Bilden längst ner på nästa sida illustrerar prisutvecklingenpå el (konsumentpris) i de fyra scenarierna.Priset varierar från –11 % till +39 %. Med konsumentprisetså menar vi priset ut till konsumenten där allaskatter etc är inkluderat, vi har 2002 som referensnivåmed 90 öre/kWh. Vi har även räknat på nollinflation.Energianvändningen- Energianvändningen ligger kvar på ungefärligensamma nivåer som idag och har en variation -7 % till+18 % mellan scenarierna.Bilden överst på nästa sida illustrerar hur energianvändningenser ut i de 4 scenarierna. Energianvändningenavser alltså i vilken form energin levereras tillslutanvändaren. Överföringsförluster, värmeförluster ikärnkraftverken, energi som används för utrikes sjöfartoch energiråvaror (främst olja) som används för andraändamål än energiframställning är inte med i dennastatistik. Vi har valt att presentera energibalansernaenligt standard (Energiläget 2003 som utges varje år avEnergimyndigheten). Det betyder att den olja, naturgas,Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

16 TWh200Elproduktion - utveckling till år 202015010050Imp/expNaturgasKondensKraftvärmeKärnkraftVind/solVatten02002 Scenario Visa hänsyn Scenario Grön våg Scenario Fri fart Scenario Ojämn väg-50Konsumentpris - el 20202002 Konsumentpris - elDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

17Scenario 2050IntroduktionNu blickar vi längre fram i tiden - ända fram till 2050.Utfallet styrs av ett antal vägval.Ambitionen med scenarierna har inte varit att skapatroliga scenarier, istället har utgångspunkten varit attfånga så många strategiska utmaningar som möjligt förE.ON Sverige. Verklighetens <strong>energisystem</strong> för år 2050 blirsannolikt en mix av scenariernas <strong>energisystem</strong>.I scenarierna med fokus på 2050 byggdes arbetsmodellenpå att formulera ett antal tydliga vägval i <strong>energisystem</strong>etsutveckling, och beroende på vilka vägarutvecklingen tar fås olika scenarier. I denna process såstartades arbetet direkt i 2050 och gick tillbaka i tidengenom ”back tracking”. Resultatet från detta tidsperspektivär fem scenarier. Se bild ”Vägval 2050”.Scenarierna för 2050 är i korthet:1. Vinter i välfärdslandet - baserad på ökad globaliseringmed ökande spänningar och stora ekonomiskaklyftor samt hård konkurrens om naturtillgångarna2. Goda grannar - bygger på en stark lokal förankringavseende basbehov men har dock en stark globalnärvaro genom IT och kommunikation3. Big business - präglas av stark företagsekonomiskglobalisering och storföretagen har tagit översamhällets roll avseende välvärden4. Festung Europa – baserad på en starkt multipolarvärld med fyra starka självförsörjande regioner därkonkurrensen mellan regionerna är hård5. High frontier - präglas av snabb globalisering avsamhället där arbetets betydelse har minskat tillförmån för en aktiv fritidI scenarierna beskrivs kort med vägvalet, hot och möjligheterför E.ON Sverige, uppdelning per energibäraresamt möjlig roll för E.ON Sverige.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

18Vägval 2050Resultatet från scenarioarbetet för 2050 är ett scenarioträdmed fem olika vägval, som leder till tänkbarascenarier.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

JaJaJaNejNejNejJaJaNej19Scenario ett i 2050 - ”Vinter i välfärdslandet”Klarar det svenska samhället (både välfärd och välstånd)att ”hänga med” i den internationella utvecklingen?För att kriteriet ska anses vara uppfyllt krävs både attden svenska ekonomin klarar utmaningarna (det villsäga är internationellt konkurrenskraftig) och att densvenska modellen (välfärdsstaten) klarar utmaningarna.Det behöver dock inte innebära att dagens modellbestår, det är också möjligt att välfärdsstaten förnyaseller att andra aktörer tar över välfärdsstatens funktioner.Det viktiga är att någon aktör tar detta ansvar.Om svaret på frågan är nej, hamnar vi i scenariot”Vinter i Välfärdslandet”, ett scenario där bristen påolja gjort de fossila bränslena kol och naturgas till dehuvudsakliga energislagen. De snabbväxande ekonomiernai Asien tillhör vinnarna men Sverige har halkatlångt efter. I Europa handlar det mycket om skyddstullar,isolationism och främlingsfientlighet när EU somprojekt misslyckats.I Sverige finns fortfarande 6500 MW kärnkraft tillföljd av teknikgenombrott som möjliggjort ytterligareförlängd livstid. Teknikutvecklingen är dock långsamoch nationell självförsörjning gäller inom många områden.Sjukvården och åldringsvården är hårt ansträngdoch offentliga tillgångar, inklusive Vattenfall, säljs ut föratt klara välfärden.Energiintensiv industri är till stor del kvar i Sverige/Norden, men har ofta egen energiproduktion, bland annattill följd av den försämrade el-kvaliteten. I Sverigehar biobränsle och avfallsförbränning gått långsamtframåt, och energianvändningen minskat något utifråndagens behov. Frågan ”vad som händer när den befintligakärnkraften ska stängas?” kvarstår alltså.The high frontiermeetup.comFestung EuropaBrüsselBig businessDallasGoda grannarVäxjöVinter i välfärdslandetMontevideoScenarier 2050Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

JaJaJaNejNejNejJaJaNej20Scenario två i 2050 - ”Goda grannar”Är det svenska samhället fysiskt en del av en global,trygg och öppen värld?Förlorar det fysiska avståndet sin betydelse genom attvi har global, eller åtminstone nästan global, handelmed alla varor? Är tillgången på basförnödenheter (matoch energi) så god, priset så lågt och transporter såsäkra att vi väljer att göra oss beroende av omvärlden.Om svaret är nej hamnar vi i scenariot ”Goda Grannar”där trygghet i en osäker värld skapas genom att alltsom är nödvändigt för överlevnaden, främst livsmedeloch energi, produceras lokalt. Kooperativ skapas ochmycket av samhällets och välfärdsstatens funktionertas över av kooperativet. Denna lokala maktfaktoruppstår ur en kraftfull reaktion mot globalisering ochmisstro mot nationalstaten, vilket leder till mer lokalaskatter och lokalt styre.Festung EuropaBrüsselBig businessDallasThe high frontiermeetup.comTrots de lokala övertonerna så råder det ett stortglobalt informationsutbyte och global handel av mindreviktiga produkter. En snabb bioteknikutveckling hargjort självförsörjande system möjliga och det råder högacceptans för genmodifiering. Energisystemet är starktdecentraliserat och bygger på förnybara energikällorsom är nära integrerat med avlopps och avfallsåtervinning.De ekonomiska och politiska förutsättningarna iSverige har drivit ner energianvändningen till ca 10 %mindre jämfört med idag.De förnybara energikällorna som dominerar ärvatten, vind, bio och sol. Det finns även ett visst genomslagav ny energiteknik via biokemisk fotosyntes.Energimixen varierar beroende på lokala förutsättningar,men vätgas och metanol utgör den huvudsakligalagringen och är substitutet till oljan. Det storskaligakvarvarande systemets funktion är back-up vid effekttopparoch utgör grunden för ett begynnande energiInternet.Terror och epidemier hindrar den globala råvaruförsörjningenatt ta fart. I Sverige blir de industriersom är lokaliserade nära råvaran kvar och blomstrar iviss mån. För den enskilde medborgaren har livsstilenförändrats mot att ha mindre bostadsytor och mer gemensammalokaler samt att fjärrtransporterna kraftigthar minskat.Goda grannarVäxjöVinter i välfärdslandetMontevideoScenarier 2050Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

JaJaJaNejNejNejJaJaNej21Scenario tre i 2050- ”Big Business”Växer det fram starka övernationella politiska/demokratiskainstitutioner som kan balansera de multinationellaföretagen?Om svaret är nej, hamnar vi i scenariot ”Big Business”,där storföretagen framgångsrikt driver globaliseringutan starkt motstånd, och politikernas makt har minskatpå alla nivåer. Politikerna har skapat ett ramverksom företagen agerar efter och själva vårdar. Dengrundläggande sociala enheten är företaget vilket hartagit över många av samhällets funktioner. Det harskapats oligopol-situationer inom de flesta branschervilket har inneburit att förtagen tagit ett mer långsiktigtansvar. Energianvändningen har ökat med ca 25 % ijämförelse med idag.Intresset för miljöfrågor är lågt och den grundläggandetanken är att problemen löses med teknikenshjälp i efterhand. Företagen har tagit över mångasamhällsfunktioner och det är marknaden som löserklimatfrågan. Detta görs exempelvis genom att införahandel med koldioxidsänkor som i sin tur sporrarteknikutveckling. Ett exempel på det är att vi har effektivaremotorer (homogenmotorer och hybrider) ochutvecklade lätta kompositmaterial vilket leder till lågbränsleförbrukning med små utsläpp.Syntetoljan har tagit över efter den fossila oljan. Densyntetiska oljan produceras med olika idag kända metoderfrån kol, metanhydrater (naturgas), avfall och framföralltbiomassa. I Norden får biomassa en stor tyngd ioch med produktionen av syntetoljan. Människors värderingarpräglas främst av mobilitet, flexibilitet och karriäroch i detta scenario har vi en ökande energianvändning.Det finns en naturlig ovilja att förändra beteende ellerinfrastruktur. ”If it’s not broken, don’t fix it!”The high frontiermeetup.comFestung EuropaBrüsselBig businessDallasGoda grannarVäxjöVinter i välfärdslandetMontevideoScenarier 2050Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

JaJaJaNejNejNejJaJaNej22Scenario fyra i 2050 - ”Festung Europa”Omfattar globalisering och öppenhet hela världen?Om svaret på frågan är nej, hamnar vi i scenariotFestung Europa. Inom scenariot Festung Europa skapasen multipolär värld med fyra starka och självförsörjanderegioner. Det finns stora konflikter mellan regionernamen inom regionerna har en gränslös marknadskapats. EU utgör en av dessa regioner där Turkiet ochRyssland är medlemmar.Försörjningstrygghet inom regionen är viktigt vilketmärks tydligt i energifrågan och även klimatfråganstår högt på agendan då alla regioner har råkat ut förnågon form av naturkatastrof. EU har en egen klimatbubblavilket bland annat har lett till teknologiskaframsteg inom koldioxid hanteringen.Energisystemet är storskaligt och naturgas är dendominerande energibäraren. Naturgasen är utbyggdoch har fungerat som en brygga i <strong>energisystem</strong>etför övergången, främst mot vätgasen. Energianvändningenhar ökat med 5- 10 % jämfört med dagens nivåvilket får betraktas som en liten ökning, men behovethar minskat i och med kraftiga effektiviseringar påanvändarsidan. Vi har sett flera teknikgenombrott förvätgasproduktion och många nya applikationer medvätgas finns nu på marknaden, exempelvis vätgas lagrati fordonstankar via kolfibrer. Gasen produceras påen mängd olika sätt, bland annat från kärnkraft och kol,för att få den till att räcka till.The high frontiermeetup.comFestung EuropaBrüsselBig businessDallasGoda grannarVäxjöVinter i välfärdslandetMontevideoScenarier 2050Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

JaJaJaNejNejNejJaJaNej23Scenario fem i 2050 - ”High frontier”Om svaret vid alla vägval varit ja, då går vi raka spårettill scenariot High Frontier.Det som tydligast skiljer detta scenario från de andraär den snabba globaliseringen och automatiseringen avsamhället. Dessutom är den ekonomiska utvecklingensnabb och samhället kännetecknas av överutbud ochmycket kraftigt ökad elanvändning. Energianvändningenär dock på samma nivå som idag.Arbetet har fått en minskad betydelse och fokusligger på underhållning, upplevelser och fritid, vi har enminskad köpekonomi och en ökad hyrekonomi. Individenreser mindre, både till arbetet och på fritiden. Intressetför energifrågor är synnerligen lågt och energibetraktas som något som bara skall finnas. Elen är denabsolut viktigaste energibäraren. Vi har ett paneuropeisktelnät och i huvudsak ett storskaligt <strong>energisystem</strong>som tillhandahåller en hög leveranskvalitet.Teknikgenombrotten har varit många och inomenergi ser vi solenergifarmer i Sahara, generation 4 förkärnkraft och en första demoanläggning med fusionär driftsatt. Inom andra områden har vi sett en snabbutveckling inom IT, exempelvis löser den utveckladerobotiseringen vård och åldringskriserna. Dennautveckling har vidare möjliggjort en annan uppföljningav köpvanor och beteende vilket kraftigt återspeglas imöjligheterna att genomföra åtgärder för miljön medbra resultat.The high frontiermeetup.comFestung EuropaBrüsselBig businessDallasGoda grannarVäxjöVinter i välfärdslandetMontevideoScenarier 2050Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

24Sammanfattning av 2050Tidsperspektivet 2050 ligger långt in i framtiden varfördet kan ske många saker på vägen som kan förändrautvecklingen. Det kan dock konstateras att de scenarionsom bygger upp rapporten för 2050 har en viss spridningavseende utvecklingen vilket gör att de strategiskaställningstaganden som är utvecklade för varje scenarioskiftar i karaktär.Ett genomgående drag i 2050 scenarierna är att Nordenfungerar dåligt som geografisk avgränsning i detta projekt.I några fall har resultatet blivit att vi ”sprängt” denationella gränserna. I ett 50 års perspektiv är det troligtatt vi fått en europeisk eller global energimarknad.Sammanfattning av tidsperspektivet ger ett antalintressanta resultat:1. Klimatfrågan lever i samtliga scenarion• Det är svårt att se en värld där de globala utsläppenav växthusgaser har minskat radikalt fram till år 2050• Det är ju dock så att klimatfrågan inte behöver hasamma dominerande ställning på den energipolitiskaagendan som idag2. Global energianvändning• Snabb tillväxt i Asien kombinerat med stor befolkningsmängdökar den globala energianvändningen avsevärt• Fossila bränslen dominerar fortfarande globalt3. Lokal energianvändning (Sverige)• Den totala energianvändningen i Sverige varierar i deolika scenarierna, från en minskning med cirka 10% tillen ökning med cirka 25%. Detta får anses som konservativtmed tanke på den historiskt kraftiga utvecklingenav energianvändningen som varit sedan 1950-talet• El och fjärrvärme väntas vara betydande energislag iframtidens Sverige• Oljans betydelse minskar i samtliga scenarier ochförsvinner helt i scenariot Festung Europa”• Bland nya energislag noteras syntetolja, aktiv solvärmeoch vätgas• Samtliga befintliga kärnkraftsreaktorer är avvecklade2050 i fyra av fem scenarier• Ökad integration mellan transporter och <strong>energisystem</strong>etDiagrammet illustrerar hur fördelningen mellan energislagenser ut i scenarierna i 2050 perspektivet.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

25Energianvändningen avser alltså i vilken form energinlevereras till slutanvändaren. Överföringsförluster,värmeförluster i kärnkraftverken, energi som användsför utrikes sjöfart och energiråvaror (främst olja) somanvänds för andra ändam ål än energiframställning ärinte med i denna statistik. Vi har valt att presenteraenergibalanserna enligt standard (Energiläget 2003som utges varje år av Energimyndigheten). Det betyderatt den olja, naturgas, kol, biomassa etc som användsför att framställa el eller fjärrvärme, ligger ”inbakad” iel och fjärrvärmesiffrorna.Trenden avseende den totala energianvändningenär minskande i tre av fem scenarier med en variationpå ca -10 % till ca +25 %. Elens betydelse väntas ocksåminska i tre av fem scenarier men variationen mellanscenarierna är betydande (+112 % i scenariot ”High frontier”).Fjärrvärmens betydelse ökar i samtliga scenarieräven för tidsperspektivet 2050 med en variation på +20% till +80 %. Oljans betydelse är dock kraftigt minskandei samtliga scenarier och har helt försvunnit i scenariot”Big business” till förmån för syntetoljan. Naturgasens betydelseökar i tre av fem scenarier. Nya energislag somkan vinna mark är syntetolja, vätgas och aktiv solvärme.Vad finns kvar av dagens <strong>energisystem</strong> i 2050-perspektivet?Inom ramen för arbetet med scenarierna för tidsperspektivet2050 så lade projektgruppen sitt fokus påmålet snarare än vägen dit. Det som kunde konstaterasavseende vad som skulle vara kvar av dagens <strong>energisystem</strong>oavsett scenario var:1. Dagens stora vattenkraftverk finns kvar.2. Dagens stora eldistributionssystem finns kvar mendet är inte självklart att glesbygdsnätet finns kvar idess nuvarande form.3. Fjärrvärmenätet finns kvar.4. Befintligt naturgasnät eller vätgasnät finns kvar ochen fortsatt utbyggnad är möjlig.5. Järnvägsnätet finns kvar.TWhScenario Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

ExpertstudieI expertstudien arbetades det i huvudsak med redanutförda studier och med workshops där människor medolika kompetens och bakgrund skapade och värderadeolika framtidsbilder. Dessa ifrågasattes och kompletteradessedan på nästkommande workshop så att nya framtidsbilderskapades. Dessa bilder ifrågasattes parallelltmed hjälp av resultaten från andra gjorda framtidsstudiersamt intervjuer. Workshoparna hade olika fokus, som t exmiljö, studenter och politiker.

28Sammanfattning - produktion / tillförselSamhället och <strong>energisystem</strong>et idag, sätter plattformenför utvecklingsmöjligheterna framöver. Utifrån hur nulägetser ut och utifrån de åsikter kring framtiden somuttryckts under arbetet så har sex alternativa utvecklingarav <strong>energisystem</strong>et arbetats fram, se bild nedan.De alternativa utfallen uppkommer genom att olikadrivkrafter blir olika starka och därmed drar utvecklingeni olika riktningar. Beroende på hur starka drivkrafternablir dras man olika långt ut i varje utfall – vidväldigt starka och entydiga drivkrafter hamnar manytterst ute i hörnen men man kan också hamna mellantvå hörn eller i kombinationer av olika hörn. Modellenär tidlös och dynamisk vilket innebär att nuläget skiftarfrån dag till dag med varierande genomslag av olikadrivkrafter. Nedan presenteras kort de sex alternativautfallen i sina extremer tillsammans med de drivkraftersom drar mot varje utfall samt de konsekvenser utfalletmedför för E.ON Sverige.KärnkraftOm växthuseffekten och acceptansen för kärnkraften ökarSverige är självförsörjande vad gäller energi ochkärnkraftens andel står för 70 % av den totala användningen.Urbaniseringen har fortgått och kärnkraftverkenär placerade i anslutning till de stora befolkaderegionerna och industrierna så att de kan försörja demmed el. De viktigaste drivkrafterna för denna utvecklingär förtroende och acceptans för kärnkraft, vilketbyggandet av Finlands femte reaktor är ett tecken på,samt en ökad växthuseffekt. Tänkbar ny teknik inomdetta scenario är inherenta reaktorer och viss del avgeneration 4. E.ON Sverige bör här bygga och äga kärnkraftverk,antingen själva eller i samarbete med andra.Det är också viktigt att man säljer av distributionsnätenpå landsbygden i rätt tid om det finns köpare.KolOm koldioxidinkapsling blir verklighetAvskiljning och deponi av koldioxid fungerar och mankan därmed utnyttja de europeiska koltillgångarnautan restriktioner och slipper då importberoendet.Europa har alltså säkrat sitt energibehov på ett mycketprisvärt sätt för lång tid framöver. Den viktigastedrivkraften för denna utveckling är security of supply,under förutsättning att man har en kommersiellt fungerandeteknik för koldioxidinkapsling. I Norden tar kolöver i takt med att kärnkraften fasas ut. E.ON Sverigefår då antingen samarbeta kring produktionen med enaktör som besitter den nödvändiga kompetensen, t exE. ON, eller så får E.ON Sverige koncentrera sig på denproduktion man har kvar och vara ett distributions- ochförsäljningsbolag i övrigt. Ny potentiell teknik inomdetta område är omvandling av kol till olja.GasOm kärnkraftsmotståndet är starkt och alternativ saknasNaturgasnätet är utbyggt och gasanvändning inomtransporter har ökat kraftigt. Tekniken för koldioxiddeponeringhar man inte fått att fungera förrän nyligen,men man utnyttjade ändå naturgasen eftersom ingaalternativ fanns, naturgas var helt enkelt det bästa mankunde förmå. Då gasen ger både el och värme, och därmedhar en hög verkningsgrad i kraftvärmeverk, kundeden ersätta kolkondens på den europeiska marknaden.De viktigaste drivkrafterna för denna utveckling ärbrist på alternativ och kärnkraftsmotstånd. E.ON Sverigebör satsa på ett utbyggt distributionsnät för gasoch även nya gaskombikraftverk. Eftersom naturgasenäven blir mycket betydelsefull för transportsegmentetblir satsningar på den marknaden viktiga.FörnybartOm växthuseffekten blir synbar och vi kan effektiviseraden förnybara produktionen.De förnybara energikällorna, storskaliga och småskaliga,står för 80 % av den totala energianvändningen iSverige, som också har minskat. Framförallt är det enökad miljömedvetenhet, på grund av tydliga bevis påväxthuseffekten, som har drivit på denna utveckling.Men en viktig drivkraft är också teknologigenombrottsom effektiviserar den förnybara produktionen. E.ONSverige har redan mycket förnybar energiproduktionsom vattenkraft, vind, avfallsförbränning och bio-Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

29bränsle. På grund av kundernas miljömedvetenhet börspeciella produkter, med t ex 100% garanterad förnybarel, erbjudas och det blir viktigt att visa upp vilka insatserman gör för miljön.Lokal produktionOm priserna ökar och energibolagen inte kan säkraleveransernaEnergiproduktionen sker i stor utsträckning i småenheter för byn, stadsdelen, industrin eller det egnahushållet och kunden tar därmed över en stor del avansvaret för sin energiförsörjning. De viktigaste drivkrafternaför denna utveckling är kraftigt ökade priseroch krav på säkra leveranser som energibolagen intelyckas leva upp till, så kunderna ser till slut lönsamhet iegen produktion. E.ON Sverige måste här omarbeta sinaffärsmodell som idag bygger på storskalig produktionoch stora infrastrukturer. Istället måste man skaffa sigett småskaligt produktutbud. Ett exempel skulle kunnavara ”Micropower”, extremt småskalig distribueradelproduktion i kombination med intelligenta elnät därolika komponenter kommunicerar med varandra ochfattar beslut utan mänsklig inblandning (kallas i analogimed Internet ofta för ”EnergyInternet”).Radikalt nyttOm vi satsar på forskning och ser enorma teknikgenombrottEtt radikalt teknikgenombrott, t ex fusion, artificiellfotosyntes, avfallsfria kärnkraftsreaktorer eller avanceradlagring av energi, har vänt upp och ner på <strong>energisystem</strong>et.All traditionell produktion konkurreras ut dåden inte längre kan stå sig kostnadsmässigt jämförtmed den nya tekniken. Viktiga drivkrafter för dennautveckling är omfattande teknikgenombrott och ökadsatsning på forskning, t ex till följd av stora klimatförändringareller katastrofer. E.ON Sveriges roll beror påtypen av teknikgenombrott, men det gäller att hängamed i teknikutvecklingen och se vad som är på gång.Att ha rätt kompetens i företaget blir därmed direktavgörande för hur bra man klarar sig.det är en värld där vi ser en gradvis långsam förändring.Se bild här nedan.”Evolution av nuläget” har en huvudtes som lyder ”<strong>Morgondagens</strong><strong>energisystem</strong> är redan här!”.Energisystemet där präglas både på kort och pålång sikt av att dagens produktion kvarstår med en mixav olika produktionssätt och med en svag utvecklingmot mer förnybar energiproduktion och till viss deldistribuerade system. Denna utveckling, liksom all annanutveckling, går dock mycket långsamt och präglasav evolution, möjligen ett resultat av att olika drivkraftertar ut varandra. Miljöfrågan och då främst klimatfrågan,är fortsatt viktig men man lyckas inte med flerauppsatta mål, och det handlar istället om en anpassningtill konsekvenserna av förändringar i klimatet. Ettav de viktigaste argumenten är att globala probleminte kan lösas lokalt. Allmänhetens miljömedvetenhethamnar i skymundan av de starkare drivkrafternabekvämlighet och egna ekonomin. Försök att minskaelanvändningen och därmed energianvändningen görsgenom t ex effektivare apparater, men pga. kraven påbland annat bekvämlighet använder vi fler apparateroch resultatet blir en svag ökning. För E.ON Sverigeinnebär denna framtidsbild att man ska fortsätta arbetamed många olika energibärare och följa med i denstegvisa utvecklingen.Evolution av nuläget:Beroende på vilka drivkrafter som blir starkast, och hurstarka de blir, så kan en av de alternativa världarna bliaktuell. Även en värld bestående av en kombination av deolika hörnen kan tänkas bli verklighet, och ett exempel påDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

EnergianvändningenOm inget dramatiskt sker väntas den svenska elförbrukningenbara växa långsamt de närmsta åren. Framtidaekonomisk tillväxt och fler apparater kommer troligen tillstor del att balanseras av ökad energieffektivitet. Energimyndighetenförutspår en total temperaturkorrigeradelanvändning på 152 TWh 2010, en ökning med knappt 0,3% per år. De nordiska länderna har en liknande prognosundantaget Finland som tror på en något större ökning.Samtidigt visar de senaste prognoserna på ett snabbt växandeglobalt energibehov. Om det inte inträffar en globalkatastrof, så innebär den samlade kraften av den snabbatillväxten i Asien och dessa ekonomiers stora folkmängdatt den globala energianvändningen kommer att ökaväsentligt till 2050, en fördubbling är fullt möjlig.Projektets arbete visar att ovanstående prognos ärmycket logisk då den verifierats av samtliga intressenterförutsatt att dagens trender inte bryts. Verifieringen harutförts genom intervjuer med olika kunder, politiker ochandra organisationer som har intresse i energianvändningen.De har alla uppskattat behovet av energi på långoch kort sikt och diskuterat vem som styr kommandeutveckling. De har även identifierat och värderat viktigadrivkrafter vilket i sin tur resulterat i en analys över vadsom styr valet av energileverantör.

32Sveriges energimarknadVem är det som styr och sätter spelreglerna på energimarknadenidag?Med ökande integrering av <strong>energisystem</strong>et bör prisernapå den nordiska elbörsen närma sig de europeiska,eller snarare den långsiktiga marginalkostnadenför kolkondens (inklusive kostnaderna för utsläppsrätter).Detta kommer att öka marginalerna på el frånvatten- och kärnkraftverk där den rörliga produktionskostnadenligger lågt. Frågan är emellertid om statenkommer att tillåta de svenska kraftföretagen att ökasina marginaler. I den utveckling som hittills skett efteravreglering finns inte mycket som tyder på det, dvs villsäga att skatterna riskerar att öka.När industrin och politiker fick värdera hur detycker energimarknaden fungerar och vem det ärsom styr och sätter spelreglerna tydliggjordes flerameningsskiljaktigheter. Politikerna som vi intervjuatmenar att det är marknaden som styr med kortsiktigtvinsttänkande och brist på långsiktighet, etik och moral.Industrin menar det motsatta, att politikerna styrper mandatperiod med fokus på att behålla makten. Deexemplifierar detta bland annat med politisk kohandelrörande energifrågan som inte gynnat Sveriges tillväxtoch välfärd. Skillnaden i uppfattning är inte positiv förE.ON Sverige då detta underbygger statlig interventionrörande bland annat vinstmarginaler.Det är värt att notera att medan energidebatteni Sverige mycket handlar om hur vi ska kunna minskaelanvändningen, så handlar debatten på global nivåsnarare om oljan och fossila bränslens miljöpåverkan.Just miljöfrågan har i Sverige blivit ett argument somaktörer använder för att tillskansa sig medel av olikaslag. För den enskilde användaren av energi är fråganmycket komplex och få människor har engagemangoch kraft att sätta sig in i frågan. Detta medför attdet inte är troligt att användarna i dagsläget på egenhand agerar kraftfullt för eller emot någon energifrågeställning.Medias roll är viktig och det finns en risk attsamhällsfrågor med energikoppling kan svänga snabbtmed dåligt underbyggda argument. Om det å andrasidan skulle inträffa någon form av olycka, eller församhället en tydligt ogynnsam utveckling, är det troligtatt användarna samlar sig och agerar på enad front.På ett område är kunder och politiker överens ochdet är att de alla tycker att det är energibranschensansvar att utveckla nya tekniker och lösningar för morgondagens<strong>energisystem</strong>Värdering av drivkrafterDet råder stor enighet om att urbaniseringen kommeratt fortsätta, glesbygden kommer att avfolkas ochvi kommer att bosätta oss i ett antal regioner. Dettapåverkar framförallt distributionen och konsumtionsmönstret.Just nu pekar trenderna mot att bekvämlighet,tradition, sug efter upplevelser och kortsiktigekonomisk vinning är drivkrafterna som blir dominerande.Miljö ligger i dagsläget strax bakom dessa.Detta innebär att satsningar på miljön inte får avvika istor omfattning från framför allt bekvämlighetens ochekonomins linje.Exempel på drivkrafter som skulle kunna vändadenna utveckling är ett värderingskifte till en merasmåskalig livsstil, underbyggd av en teknikutvecklingsom gör det möjligt att leva ett ”modernt” liv ocksåutanför storstäderna. En annan trend som är intressanti detta sammanhang är att en och två personers- hushåll ökar kraftigt.Det finns enligt de tillfrågade ett mönster i vilkadrivkrafter som kommer att påverka framtidens <strong>energisystem</strong>.Nedanstående bild visar de viktigaste drivkrafternaoch hur de hänger ihop idag.Denna bild nedan skall ses som en modell somtydliggör resonemanget kring drivkrafternas påverkanpå utvecklingen av <strong>energisystem</strong>et. Den röda linjeni bilden nedan är en uppskattat ögonblicksbild avdagsläget i Sverige. Den visar att miljöaktiviteten hosallmänheten just nu är relativt låg, och att det finnsutrymme för stora förändringar. Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

33Just nu pågår en gradvis urbanisering, vilket är någotsom ökar i de flesta scenarieutfallen. Människors intresseför energi som produkt är lågt, men just nu svagttilltagande. I flera scenarier ser vi ett utfall som baserarsig på större engagemang och social ”vi”- känsla.Transportsektorn utgör en marknad där drivkrafternaär mycket annorlunda än vad som framkommer i denpublika och politiska energidebatten. Ex på detta är attgemene man tycker att det är viktigt att minska koldioxidutsläppensamtidigt som de flesta vill äga och köra en SUVbil.Ovan logik menar då att SUV-bilar som går på naturgas,mycket väl kan bli en starkt växande sektor. I dag ser vi entydlig trend i att transportkostnaden av varans/produktenstotala kostnad sjunker, dvs. det är billigare att ha varornapå ”rullande lager” istället för att ha dyra lagerlokaler. Dettamedför att de tunga transporterna på vägarna bara ökaroch ökar, vilket är ett stort framtida problem.Val av energileverantörVad är det som avgör vilken leverantör en kund väljer, vadprioriterar kunderna?Många aktörer tror att ökningen av energianvändningenblir större än vad Energimyndigheten förutspår. Dettatillsammans med trenden av långsiktigt stigande energipriseroch olika former av pålagor ovanpå energiprisernagör att mycket talar för att kunderna framöver blir meraktiva i sitt agerande kring sitt val av energileverantör.Några tecken på detta syns redan:• Snabbt ökande försäljning av värmepumpar, pelletspannoroch kaminer till privatkunder framdrivnabland annat av de senaste årens höga elpriser.• Signaler från skogsindustrin om att man vill spelaen större roll som energiproducent, att man ärmissnöjd med de volatila börspriserna/marginalprissättningenoch att man vill säkra långsiktigt stabilaelpriser genom att ”köpa direkt från kraftverk”,alternativt att själva investera i kraftproduktionEn möjlig långsiktig utveckling – och för energisektornintressant utmaning – är att både små ochstora kunder själva producerar mer el. Frågan kringkundernas framtida prioritet är komplex.Nedanstående modell underlättar följande diskussion.Vid intervjuerna och olika workshops framkom att resultatenskiljer sig åt. Några stora industrier menar attpriset är avgörande. Andra menar att det är mycket enfråga om leveranssäkerhet. Någon menar att leverantörensfokus på miljö och kompetens är viktigt. Några avbostadsbolagen lade sig mitt emellan pris och miljöprofilmen långt från leveranssäkerheten.Resultaten tyder på att det finns stora skillnaderbland kunderna och det ökar kraven på leverantörenatt rikta profileringen och agera utifrån kundernasbehov. Det är till och med så att segmenteringen avkunder inte generellt kan göras utifrån bransch utanden måste göras från kund till kund.Leverantörens image, miljöprofil,rådgivning etc.Placerar en aktör sig i detta hörn så prioriterashur energibolaget agerar, profi lerar sig,vilken miljöprofi l energileverantören har,olika tjänster som energibolaget tillhandahåller,ex rådgivning rörande energieffektiviseringoch inköpsfrågor.Placerar en aktör sig i dettahörn i modellen så prioriterasleveranssäkerheten ochden är helt avgörande förvilken leverantör som väljs.LeveranssäkerhetPrisPlacerar en aktör sig i dettahörn så prioriteras priset ochdet är helt avgörande förvilken leverantör som väljs.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

Sammanfattning av projektetMan kan givetvis göra många olika sammanfattningar avett så stort och komplext projekt som <strong>Morgondagens</strong> <strong>energisystem</strong>.Vi har valt att på en ganska hög abstraktionsnivåsammanfatta några av de centrala insikter projektetgivit. Vi fokuserar främst på att lyfta fram material somutgör grundförutsättningarna för den långsiktiga utvecklingenav <strong>energisystem</strong>et och det vi uppfattar som dencentrala dynamiken i denna utveckling.

36Grundläggande utgångspunkterMedan man på kort sikt kanske kan ha konkreta föreställningarom vad som formar <strong>energisystem</strong>et, är detsvårare i ett långt perspektiv. Vi tycker trots det attnågra frågeställningar återkommer i princip i alla delarav projektet. Dessa utgångspunkter är så nära ”sanningen”man kan komma. De dyker upp i nära nog allaworkshops, i varierande grad i alla scenarier och återkommermed hög frekvens i den litteratur vi använt ossav. Vi har nåtts av få invändningar mot dem.• Klimatfrågan (men också andra miljöfrågor) kommeratt spela en viktig roll i utvecklingen av morgondagens<strong>energisystem</strong>. Oberoende av om det är koldioxidutsläppeller något annat som är orsaken till temperaturhöjningeni världen, kommer frågan att uppta mänskligheteni mycket stor utsträckning.• Tillgång på olja för främst transporter, men ocksåandra energibehov, kommer att spela en mycketviktig roll för utvecklingen av morgondagens <strong>energisystem</strong>.Det finns ingen obestridd prognos på hurlänge världens oljereserver kommer att räcka. Ett oftaförekommande påstående är att oljan räcker i 30-50 årtill. Åter igen är inte det faktiska läget det avgörande.Det avgörande är vilka prognoser som viktiga aktöreri <strong>energisystem</strong>et kommer att bygga sina beslut på.Utöver tillgången på olja spelar också oljans politiskafaktor en roll. Kan USA och andra stora konsumenter avolja tillåta sig att vara beroende av oljetillgångar somi all huvudsak ligger i Mellersta Östern? USA står införett viktigt vägval inför framtiden i denna fråga.• USA:s vägval har stor inverkan på utvecklingen av<strong>energisystem</strong>et. Framför allt i frågan om hur världenskall förhålla sig till energilösningar för transport, spelarUSA en avgörande roll. De lösningar som förordasdär kommer ha stor, om inte avgörande, inverkan påresten av världen. Men även i andra energifrågor ärUSA:s inverkan betydande.• Utvecklingen i Asien och andra tillväxtregionerkommer att prägla i princip alla delar av vår tillvaro, ickeminst <strong>energisystem</strong>et. Den närmast explosionsartadeekonomiska utveckling vi ser i Kina och kan ana oss tilli Indien i kombination med dessa länders stora befolkningsmängdkommer att ta stora delar av världens resurseri anspråk. Det är svårt att tänka sig att detta inteskulle få konsekvenser för övriga världen. Förbrukningenav olja är ett exempel, tillgång på ren luft ett annat.• Vi har redan tillräcklig kunskap om hur vi kan byggauthålliga (uthålligare) <strong>energisystem</strong> med reduceradeklimateffekter (och andra negativa miljöeffekter). Ihuvudsak består dagens <strong>energisystem</strong> av teknologi somvar väl känd för 50 år sedan. Infrastrukturen i <strong>energisystem</strong>ethar väldigt lång livslängd (80-100 år) vilket gör attett teknikskifte tar lång tid. Mycket tyder på att systemetom ytterligare 50 år kommer att bestå av idag kändmen till viss del inte kommersiellt gångbar teknologi.Det behövs alltså inte några radikalt nya uppfinningar ellerdylikt för att lösa energifrågan. Utan vad som behövsär politiska/ekonomiska förhållanden som gynnar just enkommersialisering av nya lösningar.• Viljan att investera i nya energilösningar är beroendeav investerarnas syn på den långsiktiga utvecklingenoch påverkas kraftigt av politiska interventioneroch alternativa priser. Dagens <strong>energisystem</strong> karakteriserasav storskalighet och investeringar med mycket långlivslängd. Detta försvårar övergången till nya lösningar.Dagens <strong>energisystem</strong> belastas dessutom i ringa grad avde ”miljökostnader” som de åsamkar. Även detta försvåraren övergång till andra lösningar. Energisystemet hardessutom historiskt varit politiskt viktigt varför det finnsen rad regleringar som inte heller odelat gynnar kommersielltövergång till andra lösningar. Detta accentuerasav det politiska intresset i miljöfrågan.Tre kraftfältDet är givetvis en rad faktorer som tillsammanskommer att forma morgondagens <strong>energisystem</strong>. Vi haremellertid hittat tre faktorer – eller kraftfält som vi föredraratt kalla den – som vi bedömer som viktigare. Viföreställer oss att en djupare förståelse för hur dessakraftfält kommer att utvecklas och agera i mötet meddet, ovan redovisade grundläggande utgångspunkterkan hjälpa oss att bättre se vägen mot morgondagens<strong>energisystem</strong>. De tre kraftfälten är: Politiska systemoch deras agerande; Energimarknadens agerande ochAllmänhetens attityder och agerande, Kraftfältsmodellen(se nästa sida).Energisystemets utveckling formas av lokala ochglobala krafter. De tre kraftfälten måste beaktas påflera nivåer och kan – trots att fälten är delar av öppna,globala system – utvecklas olika på olika nivåer. Vi kanalltså komma att se en utveckling där det globala systemetär uniformt eller där lokala system avviker tilldelsradikalt från varandra. Konkret betyder det att man kantänka sig att Skandinavien eller Europa söker sig mot ett<strong>energisystem</strong> medan andra delar av världen söker andra.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

37Politiska systemEn fråga med stor betydelse för <strong>energisystem</strong>ets utvecklingär om det politiska regelsystemet skapar reellaförutsättningar för en kommersiell övergång till nya energilösningar.Man måste ha en långsiktigt fungerandeenergipolitik med rätt förutsättningar för investeringarför ett hållbart <strong>energisystem</strong> i framtiden.En annan fråga är i vilken omfattning det finns politiskaförutsättningar för överstatliga politiska initiativ.Sedan första världskriget har flera försök gjorts på attbygga överstatliga politiska institutioner och andrainternationella (om inte globala) samförståndsforum.Många är i dag missnöjda med hur dessa har lyckats.Mot detta står att tiden efter murens fall satt fart påarbetet med EU, WTO och en rad andra organ somexempelvis Kyoto konferenserna.Några av de centrala frågor man bör ställa sig är:• Hur kommer politiska system på olika nivåer attutvecklas och hur kommer de att förhålla sig tillfrågor med anknytning till <strong>energisystem</strong>et?• Kommer de politiska systemen att öka ellerminska i vilja och förmåga att vara en positiv kraftför att utveckla <strong>energisystem</strong>et?• Kommer vi att ha globala/samordnade politiskasystem eller fragmenterade/icke-samordnadepolitiska system?• Kommer det politiska agerandet präglas av långsiktigstabilitet eller instabilitet?• Kommer de politiska systemen att vara i huvudsakproaktiva eller reaktiva?• I vilken omfattning kommer Sveriges politiskasystem att samarbeta med marknaden och ageraefter allmänhetens behov?Energimarknadens agerandeDet är svårt att entydigt definiera energimarknadenoch dess aktörer. I detta sammanhang syftar vi till deaktörer som producerar och säljer energilösningar ochde större energikunderna. Vi inkluderar i marknadsbegreppetockså till energi angränsande handel, t ex handelmed utsläppsrätter o d. Ett karaktärsdrag i samhälletdet senaste decenniet har varit förhoppningen omatt marknaden (den osynliga handen) skall lösa alltfler samhällsproblem. Detta är en tendens över helavärlden och i när sagt alla samhällssektorer. Avvecklingenav planekonomin har så t ex satt fart på Kinasoch Indiens ekonomiska utveckling. Inte minst avregleringenpå energimarkanden är ett tydligt tecken pådenna utveckling. Man kan fråga sig om marknadsmodellenmäktar med att också lösa alla de miljöproblemvi står inför. Kan man t ex förvänta sig att marknadenkan skapa priser som reglerar s.k. externaliteter så sommiljön och därigenom skapa en hållbar utveckling utanandra ingripanden av ex. politiska regleringar.Några av de frågor som upplevs som viktiga är:• Hur kommer energibranschens vilja och förmågaatt förändra <strong>energisystem</strong>et att utvecklas?• Vilka vägval kommer dominerande företag attgöra - och när blir det?• Vilka nya aktörer kommer att träda in på energimarknaden?• Hur kommer oljebolagen att agera?• När och i vad kommer nästa stora investeringsvåg?• Kommer den s k kvartalskapitalismen att bestå ochförsvåra långsiktiga investeringar i nya lösningar?• Hur kommer branschens vilja och förmåga attvara en positiv kraft att utvecklas?• Kommer marknadens agerande att präglas avlångsiktig stabilitet eller instabilitet?• Kommer branschens agerande vara i huvudsakproaktiva eller reaktiva?Allmänhetens attityderDet fästs generellt liten tilltro till allmänhetens vilja ochförmåga att agera miljöansvarigt. Den dominerande föreställningenär att människan är bekväm och egoistisk.Även om hon väl känner till konsekvenserna av sinakonsumtionsval kommer hon inte att avstå något tillDelrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

38fördel för miljön. Frågan om vår orimliga användning avresurser och påverkan på miljön har varit på agendansedan 70-talet. Å ena sidan kan man tycka detta är enlång tid och att befolkningen i västvärlden borde hareagerat kraftfullare. Å andra sidan är de miljöproblemvi upptäckt abstrakta och svåra att förstå för allmänheten.Historien visar att när problemen verkligen blirkonkreta (stigande havsyta) så kommer också viljanoch förmågan att ändra konsumtionsmönster utvecklassnabbt. Det har vuxit fram nya former för allmänhetenspolitiska och kommersiella agerande. Ett tydligtexempel på det är s.k. NGOs.Framför allt de yngre generationernas ”globalmind” och otvungna förhållande till modern kommunikationsteknologimöjliggör ett slagkraftigt agerandeäven från relativt små grupperingar.Några av de frågor som upplevs som viktiga är:• Hur kommer allmänheten lokalt och globalt attutveckla värderingar, attityder, kunskap och ändratbeteende?• Hur kommer allmänheten att agera i frågor somhar knytning till <strong>energisystem</strong>et?• Kommer allmänhetens vilja och förmåga att varaen positiv kraft öka eller minska?• Kommer allmänhetens agerande harmoniserasglobalt eller variera betydligt från region till region(eller på annat sätt)?• Kommer allmänheten att vara i huvudsak proaktivaeller reaktiva?• Kommer allmänheten att rikta sin kraft/alliera sig motde politiska systemen, mot branschen eller båda?Krafternas samspelHur dessa krafter kommer att utvecklas och samspelaär svårt att förutsäga. En rad kringliggande faktorerspelar roll. De viktigare är sannolikt:• Den ekonomiska utvecklingen lokalt och globalt• Miljökatastrofer lokalt och globalt• Den teknologiska utvecklingen• Kunskapsutvecklingen kring miljöfrågor• Lokala och globala ideologiska utvecklingar• Säkerhetsfrågor, politik, terror mm• Graden av ”fysisk”, politisk och kommersiellglobaliseringHur de tre kraftfälten kommer att utvecklas och hurde kommer att agera dynamiskt spelar en avgöranderoll för <strong>energisystem</strong>ets utveckling. Man kan tänkasig flera förlopp. Kanske kommer en miljökatastrofskapa en kraftigt ökad medvetenhet hos allmänheten.Deras agerande kan tänkas antingen primärt riktasmot branschen (t ex samordnade köpbojkotter o d)eller mot politiker i form av röster och annat politisktagerande. Kanske ser energibolagen lönsamhetspotentialeri ”grön energi” och börjar driva utvecklingen meddet som drivkraft.Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

SlutordI den här rapporten vi försökt visa på de grundläggandeutmaningar och förutsättningar vi står inför när vi skallforma morgondagens <strong>energisystem</strong>. Vi har också försöktbeskriva de krafter vi tror kommer att spela de avgöranderollerna. En slutsats vi dragit är att trots de inbyggda trögheternasom lätt kan identifieras, så rymmer utvecklingenen potential för radikala och snabba förändringar, dvs.revolution snarare än evolution.

40När det är sagt måste det också påpekas att vissa delarav projektet präglas av en betydande utvecklingspessimism.Generellt tror man inte på allmänhetens vilja attfrångå den egna bekvämligheten till fördel för miljön.Man tror inte på de politiska systemens förmåga attagera kraftfullt, långsiktigt och ändamålsenligt. Ochman tror inte på att den tekniska utvecklingen kommeratt göra just nu experimentell teknologi kommersielltgångbar på mycket lång tid. En illustration på detta äratt majoriteten av scenarierna leder fram till ett <strong>energisystem</strong>som i mångt och mycket liknar dagens.Det finns anledning att fundera över i vilken måndessa ganska vanligt förekommande tankemönster ären produkt av den rådande tidsandan eller om de ärhögst realistiska och välgrundade.När man bygger framtidsbilder är det svårt attfrigöra sig från de problem vi är upptagna av idag ochde erfarenheter vi har av den nära historien. Någraexempel på aktuella situtioner som ger oss fog för enviss pessimism är: Klimatfrågan, växande terrorism ochvälfärdsstatens svårigheter att klara sina utmaningar.De senaste åren ser vi en tilltagande förtroendekrisför marknaden, både i Sverige och internationellt. Detfinns en stigande misstro mot kvartalskapitalism, girighet,karismatiska företagsledare och internationellastorföretag som inte längre tar sitt samhällsansvar.Det handlar dock mycket om hur vi väljer att sevärlden ! Media fokuserar genomgående på det negativai samhället samtidigt som det finns en tydlig baksmällaefter IT-bubblan och börsboomen och mera långsiktigt– efter 50 och 60-talens tekniska utvecklingsoptimism.Vi som har arbetat intensivt med projektet haribland också fångats av ovanstående pessimism. Menefter att ha arbetat med materialet under en längre tidså är vi överens om att det är möjligt, och sannolikt attutveckla hållbara lösningar för <strong>energisystem</strong>et.Det är lätt att föreställa sig händelser som kansätta igång kraftfulla utvecklingsförlopp. Tänk omBP tillsammans med Ford gör allvar med att utvecklavätgassamhället. Tänk om en ny generation av konsumenter,med internets hjälp, lyckas skapa en effektivbojkott av exempelvis Vattenfall av för deras brunkolsverksamhet.Tänk om bränslecellerna kan bidra till denmobilitet vi lägger så mycket pengar på i form av mobiltelefoneroch bärbara datorer. Tänk om några proaktivamarknadsaktörer lyckas få i gång en konstruktiv dialogmed regering och riksdag. Då kan mycket hända!Avslutningsvis, citat från en student:Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

41Sidrubrik”Ju mer jag tänker på framtidens <strong>energisystem</strong>,desto mer inser jag vilka möjligheter som finns.Energi är faktiskt riktigt spännande! ”Delrapport - <strong>Morgondagens</strong> Energisystem | © E.ON Sverige 2006

E.ON Nordic ABBesöksadress: Carl Gustafs väg 1Postadress: 205 09 MalmöTelefon: 040-25 50 00Fax: 040-97 60 69info@eon.sewww.eon.se