Wood 2012 - Stora Enso

storaenso

Wood 2012 - Stora Enso

Wood 2012

Wood 2012 är en satsning för effektivisering

och utveckling av Skoghalls Bruk.


En satsning på

Skoghalls Bruk

Investeringen innebär:

• en bas för fortsatt utveckling av

bruket

• förbättrad fiberförsörjning

• förbättrad logistik med utökat

lagringsutrymme för ved

• nödvändig ersättning av gammal

utrustning

Med projektet kommer Skoghalls

Bruk att säkra sin konkurrenskraft

genom förbättrad vedhantering. Ökade

lagringsmöjligheter för ved och flis

gör logistiken mer kostnadseffektiv

och andelen leveranser med tåg kan

öka. Flisförsörjningen blir mer flexibel

då kapaciteten i renseriet ökar.

Genom att gammal utrustning ersätts

kan tillgängligheten förbättras och

2

bättre kvalitet på flisen kan uppnås.

Stor vikt läggs också på att få en

säker och bullerdämpad arbetsmiljö.

Investeringen innebär att vi kan

fortsätta vår utveckling av Skoghalls

Bruk med visionen: ”Vi är det världsledande

Kartongbruket.”

Projektet omfattar:

• Vedgård med infart och järnväg

• Renseri

• Flislagring

• Sållhus

• Flis- och barktransportörer


Bakgrund

Det finns flera skäl till varför vi

investerar i ett nytt renseri på

Skoghalls Bruk.

Ett skäl är att det nuvarande renseriet

är gammalt och utslitet. Det är byggt

1971 ursprungligen, men har blivit

moderniserat i omgångar under

årens lopp. Nu är läget att vedkranarna

inte kan köras efter 2012, utan

omfattande investeringar. Annan

kritiskt utrustning som barktrumman,

huggen, sållningen, mottagningsficka

för köpflis, transportörer och elektrisk

utrustning kräver investeringar i en

nära framtid.

Renseriet har också för liten kapacitet:

ca 65 procent av det totala

vedbehovet på bruket. Med en ökad

produktion kommer underskottet bli

ännu större.

Köpflis

Mellanskillnaden måste täckas av

köpflis från sågverken. Det är ytveden

på timret som huggs till flis av

sågverken och som sedan används

till massaproduktion i landets massabruk.

Det är en viktig inkomstkälla

för sågverken och för bruken ett

tillskott i fiberförsörjningen. Men det

är en nackdel om bruket har ett stort

behov av externa leveranser av flis.

Tillgången kan variera beroende på

konjunktur och säsong – sågverken

har t ex ofta semesterstopp, vilket

inte Skoghalls Bruk har.

Tåg

Att transportera ved med tåg är

billigare, särskilt vid långa transporter,

och mera miljövänligt. Satsningen

Wood 2012 ger möjlighet till att

öka andelen ved som kommer med

tåg till Skoghalls Bruk. En väsentligt

större vedgård innebär också

logistiska förbättringar som leder till

besparingar i vedhanteringen.

Kvalitet

Ett nytt renseri kommer att ge en

högre fliskvalité, vilket blir gynnsamt

vid sulfatkokning och i CTMP-fabriken.

Projektets omfattning

Skoghalls Bruk förbrukar ca 2,3 miljoner m 3

rundved och sågverksflis per år. Med Wood

2012 ökar brukets kapacitet att hugga flis

från rundved med 40 procent till ca 1,9 miljoner

m 3 per år, vilket gör flisförsörjningen

mer flexibel.

Lagringsvolymerna för ved och flis ökar,

vilket innebär att logistiken blir mer kostnadseffektiv.

Mer rundved kan levereras direkt

till bruket utan omlastning. En vedgård

med en yta på 42 000 m 2 (ca sex fotbollsplaner)

anläggs i anslutning till renseriet. På

ytan kan ca 45 000 m 3 ved lagras motsvarande

en dryg veckas produktion.

Det nya renseriet kommer att byggas på

Vidöns industriområde, norr om Skoghalls

Bruks och Akzo Nobels fabriksområde.

Renseribyggnaden omfattar en barktrumma

med upptining, två huggar samt

barkhantering. En 700 meter lång transportör

för flis och bark byggs mellan Vidön och

bruksområdet. På bruksområdet byggs ett

nytt sållhus samt transportörer till mottagande

massafabrik. Sammanlagt byggs ca

fem km transportörband.

Rundvedsflisen lagras i tre silos som

rymmer 25 000 m 3 vardera. Dessa silos är

lika höga som Löfbergs-skrapan, ca

40 m, och rymmer tillsammans flis för fyra

dygns produktion.

3


Processbeskrivning

Skoghalls Bruks nya renseri kommer från

två leverantörer, där Andritz står för renseriet

med barkhantering medan Raumaster

levererar flislagring, sållning samt flis- och

barktransportörer.

Vedhantering

All ved till Skoghalls Bruk kommer med lastbil

eller tåg, där fördelningen idag är ungefär

80/20 mellan bil och tåg. I framtiden kan

fördelningen bli omkring 75/25.

Till det nya renseriet kommer en vedgård

på omkring 42 000 m2 att anläggas. Här

kan ved för ungefär en veckas produktion

lagras. Vedgården kommer att delas upp

i två delar, en för CTMP-ved och en för

sulfatved.

Hanteringen på vedgården kommer

att ske med tre vedgårdstruckar, så kalllade

höglyftare. Dessa kan hantera hela

vagnsbuntar från tåg och bil, upp till 9 m3 .

Vedgårdstruckarna kan lägga 7 m höga vältor

och lyfta 30 ton i vedgrippeln. Truckarna

väger i sig själva omkring 80 ton.

Upptining

Veden från inmatningsbordet transporteras

upp mot trumman via en upptiningstransportör.

Totala längden av inmatningsbord

och upptiningstransportör är 59 m och

transporten till trumman tar ca 25 minuter.

I upptiningstransportören begjuts veden

med varmt vatten. Det varma vattnet syftar

till att både tina barken på stockarna under

vintertid, samt att tvätta bort grus, sten mm.

Barkning

Efter upptining och tvätt går veden in i en

barktrumma. Trumman mäter 5,5 meter i

diameter och är 42 meter lång. Barkningstekniken

som används är så kallad tummelbarkning,

dvs barkningen sker när stockarna

slår mot varandra. Trumman kan köras

på olika varvtal beroende på årstid och önskad

barkhalt. Övriga viktiga parametrar som

styr barkhalten är fyllnadsgraden i trumman

4

samt uppehållstiden. Barken faller ut genom

ett stort antal barkslitsar längs trumman.

Vedtransport

Direkt efter trumman tas veden emot av en

kedjetransportör som för veden vidare till en

rullbana. Rullbanan består av 24 motordrivna

rullar med två vattenfyllda stenfällor

placerade mellan rullarna. Syftet med rullbanan

är att fånga upp överbliven bark och att

separera stockarna så att stenar kan falla

ner i stenfällorna. Stockarna sprejas även

med färskvatten i rullbanan.

Flishuggning

Efter rullbanan finns en svängbar bandtransportör,

antingen till hugglinjen för

CTMP eller till hugglinjen för sulfatmassa.

CTMP-flisen huggs till 23 mm och sulfatflisen

28 mm. På bandtransportören finns en

metalldetektor och en detektor för överstor

stock. Stockarna matas in mot huggskivan

i en horisontalmatad hugg. Flisen blåses

sedan in i en utjämningsficka efter huggen.

Från utjämningsfickan matas flisen ut med

en skruv till en bandtransportör och vidare

via en elevator som lyfter upp flisen till toppen

av tre silos, där flisen lagras.

Barkhantering

Barken hamnar på en bandtransportör

under trumman och förs vidare in i ett

separat barkhanteringsrum. Här sållas stora

barkbitar bort. De mindre barkbitarna går

direkt vidare till barkpressarna (för att öka

torrhalten) medan de större bitarna går ner i

en barkrivare för rivning till rätt storlek.

Barken transporteras sedan via transportör

över till fabriksområdet, där den

lastas över på en ombyggd befintlig transportör.

Denna transportör är förlängd upp

till toppen på befintlig barksilo och befintlig

fastbränslesilo.

Flislagring

Flisen lagras i tre flissilos på respektive

25 000 m3 , en för CTMP-flis och två för

sulfatflis. Lagringsvolymerna motsvarar vid

dagens maxproduktion cirka 4 dygn. Stor-


leken på silona är 37 m i diameter och 33 m

i höjd. Med tillkommande transportörer blir

totalhöjden ca 40 meter.

Utmatningen av flis från silona sker med

hjälp av skruvar och vidare ut på två bandtransportörer,

en för CTMP och en för sulfat.

Sågverksflishantering

All sågverksflis kommer att hanteras på

samma sätt som idag, där befintlig mottagningsficka

och stack används för sulfatfabriken

och befintlig tubmatarficka och

lagringsyta används för CTMP-fabriken.

Tubmatarfickan byggs dock om så att den

får en ny direktutmatning av flis.

Från respektive lager transporteras

sedan sågverksflisen med bandtransportörer

direkt till respektive såll för CTMP och

sulfatmassa.

Flistransport

Flistransport av rundvedsflis från silona sker

med två 700 meter långa bandtransportörer.

Tillsammans med barktransportören går

dessa i en gemensam bandgång på mellan

7 och 16 meters höjd över Anholmsviken,

via Akzo Nobels industriområde och över

Skoghallsådran till det nybyggda sållhuset

och vidare ner i respektive såll.

Sållning

Sållningen i det nya sållhuset kommer att

ske efter flistjocklek, då det är den viktigaste

parametern vid impregneringen i CTMPoch

sulfatfabriken.

Tjocklekssållning kommer att ske med

skivsåll, en för respektive flislinje, där först

spån och pinnflis sållas ut. Den övertjocka

flisen från båda flislinjerna matas tillsammans

in i en fliskonditionerare. Denna flis

transporteras uteslutande vidare till sulfatfabriken.

Överstor flis tillsammans med de

utsorterade fraktionerna, spån och pinnflis

blir bränsle i våra vedpannor.

Fastbränslehantering

För att kunna hantera den ökade mängden

bark och spån som kommer av ett nytt renseri,

samt den förändrade layouten jämfört

med dagens renseri, kommer matningen av

bark in i silona att ändras så att barken kan

matas in i båda befintliga silos, till skillnad

från idag då den endast går till den mindre

barksilon.

Massatillverkning

För att tillverka kartong behöver

man pappersmassa. På Skoghalls

Bruk används olika metoder för att

tillverka olika typer av massor.

CTMP-massa står för Kemisk termomekanisk

massa. Efter en kort

förbehandling med kemikalier mals

flisen till massa i stora kvarnar. Fördelen

med metoden är att närmare

95 procent av veden blir massa. En

nackdel är att den slukar mycket

elenergi.

Sulfatmassa tillverkas i sulfatkokaren

där flisen behandlas med

kemikalier under högt tryck och

hög temperatur. Det här gör att

fibrerna i veden friläggs, hälften blir

massa och resten av vedämnena

blir till bränsle i brukets sodapanna.

Fördelen med sulfatprocessen är

att kemikalierna kan återvinnas.

5


Snacket går

Eva Reiner, projektledare

Wood 2012 är en livsviktig investering för framtiden.

Det går inte att underskatta detta! För mig personligen

är det en helt enorm läroprocess. Mycket hårt jobb

men vi når ju, och kommer att nå, fantastiska resultat.

Är det spännande att jobba i stora projekt?

— Det är rätt spännande att se vad en grupp människor

kan komma fram till genom målmedvetet arbete. Det

är också roligt att tänka att resultatet, det nya renseriet,

verkligen är något rejält som kommer att finnas kvar i

många, många år.

Taisto Salakka, Andritz

Taisto Salakka kommer att vara projektledare för Andritz

del i Wood 2012. Andritz har bland annat fått jätteprojektet

i Urugay i Punta Pereira där en hel massafabrik skall

anläggas. Stora Enso är hälftenägare i det projektet. Men

Andritz har också projekt i Brasilien och Asien:

— Det är bra att Stora Enso investerar i Sverige

också, säger Taisto Salakka. Det är inte mycket investeringar

i nordisk skogsindustri just nu. Det här är ett stort

projekt för oss och det är inom det område där vi har vår

kärnkompetens.

— Därför är det roligt att vi får göra det här. Vi vet hur

man skall bygga ett bra renseri.

Det senaste renseriet Andritz byggde i Norden var

Stora Enso Varkaus i Finland 2007.

6

Daniel Sahlén, process,

kvalitet och miljö

— Projektet är en hörnsten för

fortsatt utveckling av bruket samt ett

kraftigt lyft för produktion, arbetsmiljö

och arbetssätt för renseriet. Det är

en rolig utmaning och en fantastisk

möjlighet att få vara med att skapa

något nytt.

— Det är spännande och utvecklande

med variationen av arbetsuppgifter

och frågeställningar som dyker

upp. Kontakten med så många olika

människor och arbetsgrupper är

också en inspiration.

Peter Östergren, ordförande Pappers avd 36

— Projektet är ett bevis på att koncernen även fortsättningsvis anser det

värt att satsa på bruket. Jag vet att det finns många bruk inom koncernen

som verkligen längtar efter investeringspengar, och då inte bara för att höja

och effektivisera produktionen, utan av överlevnad. Vi har en produktmix i

Skoghall som är prioriterad att satsa på i framtiden inom koncernen. Ett nytt

renseri ger oss även fortsättningsvis möjligheter att se en ytterligare utveckling

i Skoghall.

— Ett nytt renseri kommer med all sannolikhet att förbättra arbetsmiljön.

Ett renseri är en fysiskt tung avdelning där vissa moment nu kan byggas bort.

Det kommer också att ges möjlighet för några av våra medlemmar att byta

arbete. Internt sökande till renseriet skapar luckor i den befintliga verksamheten

vilket ger ett utrymme för nyrekryteringar.

Har ni fått det inflytande ni velat i projektet?

— I dag är inte inflytande någon självklarhet. När det gäller delaktighet

i projekt kommer vi allt för ofta in väldigt sent. De större projekten genomförs

oftast i en annan anda, vilket gör att vi också får vara med i ett tidigare

skede. Ett deltagande av dem som dagligen arbetar med utrustningen tillför

erfarenhet i projektet. I renseriprojektet har det, som jag ser det, skötts enligt

konstens alla regler.

— Sen kan man väl säga att det är nu som det stora arbetet startar; när

projektet ska brytas ned i mindre projektgrupper, där vårt deltagande kommer

att påverka slutresultatet.


Juha-Matti Laine, Raumaster

— Raumaster levererar hela barknings- och flishan-

teringssystem och vi är mycket nöjda när vi får en sådan

här stor del av projektet i Skoghall. Det här projektet

stärker vår position på vedhanteringsområdet.

— Det har varit ett positivt år i Sverige med olika

beställningar, där Skoghall är den största. Det är väldigt

många maskiner i det här projektet, så det blir en mycket

bra referens att kunna visa upp inför framtida affärer. Vi

har bra referenser sen tidigare, men i skogsindustrin i

Sverige har det tagit lång tid att få ett så här stort projekt.

Mikael Thorén, operatör

— Det skall bli riktigt gôtt det här! Nu kanske vi kan få

ordning på logistiken. Entreprenören som flyttar ved på

området har haft bra dagar: dom flyttar omkring veden

korta sträckor och sliter inte på bilarna.

— Vi hoppas på att slippa de riktigt tunga jobben,

särskilt vintertid, som när veden fastnar i huggen och på

rullbanan. Då blir det mycket slita och dra i vedpinnarna

och skyffla och skotta längs transportörerna.

Björn Ohlsson, projektledare mek/rör

— Jag tror att det är helt nödvändigt med en modern vedhantering inte

minst för att kunna ta in mera ved på tåg. Vedtransporter måste nog läggas

mer och mer på tåg i framtiden. En bättre arbetsmiljö för personalen känns

också viktig.

— Detta är ju mitt sista, och klart största, projekt så det känns rätt häftigt

att få avsluta karriären med ett sådant.

Är det spännande att jobba i stora projekt?

— Spännande och spännande vet jag inte men det är rätt skönt att ha de

resurser som ett större projekt har och att få fokusera på ett projekt istället för

dussintals samtidigt som jag varit van vid tidigare. Sen vill jag säga att vi har

kul i projektgruppen och det är nog väldigt viktigt för att ro iland ett projekt av

den här storleken på den korta tid som vi har på oss.

Clas Olsson, smörjare

Clas har varit över 20 år på renseriet

och hela tiden jobbat som smörjare,

med ansvar för renseridelen, fastbränslehanteringen

och alla transportörer.

Ett stort område, som blir

ännu större i framtiden.

— Ja, men det blir nytt och

bättre grejer. Det blir mer centralsmörjning.

Jag har suttit med i en

referensgrupp så jag har kunnat påverka

utformningen. Det nya blir som

natt och dag, jämfört med dagens

renseri. Jag ser fram emot att få vara

med och starta upp det här!

i vedgården

Erika Bergsten, sommarjobbare

När vi sist sågs i fabriken sommarjobbade

Erika på rullmaskinen på

KM8, efter sin KY-utbildning. Den

här sommaren kör hon traversen i

renseriet.

— Jag satsar på att bli fast

anställd i skogsindustrin. Det är det

jag utbildat mig för. Jag trivs här! Det

är jättetrevliga arbetskamrater. Jag

har jobb till september och har sökt

jobb i samband med Wood 2012,

fast jag vet att det bara är för interna

sökanden, i den här omgången. Det

vore självklart roligt att få vara med

och köra igång något nytt. Det är en

utmaning för alla här på renseriet.

7


Arbetsmiljö

Ett av de viktigaste målen med Wood 2012 har varit att skapa ett

renseri som både, med avseende på den yttre miljön och den inre

miljön, lyfter säkerheten och arbetsmiljön för samtliga som vistas i

och omkring området.

Många arbetsuppgifter i äldre renserier har krävt muskelstyrka och

varit förenat med risker ur säkerhetsynpunkt. Det nuvarande renseriet

har efterhand blivit bättre men många arbetsmoment har inte

kunnat byggas bort.

Ett annat problem är buller; ett renseri har i alla tider och kommer

även i framtiden att vara en bullrig miljö men under de senaste 15

åren har bullernivån minskats till acceptabla nivåer.

Genom gemensamma arbeten och diskussioner i olika referensgrupper,

innefattade bland annat operatörer, lokförare, VMF Qbera

och Stora Enso Skog, samt genom erfarenheter från ett flertal

studiebesök på andra renserier runt om i Sverige och Finland har

möjliga åtgärder samlats. Utifrån denna bank har åtgärderna i

högerspalten valts ut och implementerats i det nya renseriet.

8

Exempel på bulleråtgärder

• Tjockare skyddskåpa av plåt ovanför trumman.

• Tjockare skyddsplåtar under trumman.

• Skyddsplåt för utlopp och början av rullbanan.

• Betonghus runt hugg och utjämningsficka.

• Barkrivaren placeras i separat rum tillsammans med

barkpressarna.

• Hela taket och 60 procent av väggarna beläggs med

ljudisolerande material.

Interna arbetsmiljöåtgärder

• 2 st hydrauliska vedkranar som hjälpmedel för arbete

i rullbanan och vid inloppen till huggarna.

• Separat 500 kg lyfttelfer i respektive hugghus.

• Horisontalmatad hugg istället för stuphugg.

• Barkpressarna placeras i ett separat rum med barkrivaren

för att minimera barkdammet i renserilokalen.

• Bandvändare installeras på de långa banden, före

och efter sållhuset.

• Sållen är helt övertäckta, för minskat spill i lokalen.

• Tillgång till 3 sidor på alla driv- och vändändar på

transportörerna.

• Minimerade lutningar på transportörbanden,


Kenth Davidsson

... är en person som varit viktig i projektgruppens

arbete. Han är operatör till vardags men har sedan

förprojektet varit utlyft till 100 procent i projektgruppen.

Han säger så här om arbetsmiljöarbetet och Skoghalls

framtida renseri:

— Jag har jobbat i renseriet i 27 år och när man blickar tillbaka

så går det inte att jämföra dagens renseri med gårdagens. Där

var det tungt kroppsarbete, dåliga hjälpmedel, dåligt ljus och högt buller,

som många fick tinnitus av som följd. Men även i dagens renseri finns det

fortfarande vissa farliga arbetsmoment kvar, som man måste se upp med.

— När vi nu bygger framtidens renseri har vi tänkt mycket på arbetsmiljö

och säkerhet. Det skall finnas plats och möjlighet för både kvinnor och

män att jobba i vårt nya renseri. Valet skall inte behöva ske på grund av

muskelstyrka. För att förhindra att det blir personskador samt för att höja

kompetensen hos operatörerna, ska vi ha rotation på alla befattningar.

— Det finns många rörliga delar i ett renseri och ett specifikt ställe där

man kan skada sig är området från rullbanan till och med huggen. För att

undvika skador på rygg och ben, samt kläm- och skärskador kommer

det finnas två stycken vedkranar och en travers som lyfthjälpmedel, vilket

kommer att underlätta operatörsarbetet och minska riskerna avsevärt. Att

vi får en horisontalmatad hugg istället för en stuphugg, gör att den idag

kanske allra farligaste arbetsplatsen för en renserioperatör försvinner, vilket

känns jättebra.

— Tanken med arbetsmiljön i vårt framtida renseri har varit att minimera

damning och hålla en låg bullernivå, vilket inte är lätt i ett renseri. En rad

åtgärder har vidtagits (se föregående sida).

Slutligen vill jag säga att jag haft stor hjälp av alla operatörer i dagens

renseri, i mitt arbete att ta fram framtidens renseri på Skoghall.

9


Organisation

och tidsplan

10

Styrgrupp

Projektledare

Eva Reiner

Projektgrupp

Projektkoordinator: Mats Persson

Mek och rör: Björn Ohlsson, Mårten Olsson

Bygg: Håkan Bylerius, Bjarne Andersson

El och automation: Ove Snell, Roger Hult

HVAC: Richard Morén

Process, kvalitet och miljö: Daniel Sahlén, Robert Westberg

Drift, UH och ref.grupper: Daniel Sahlén, Åke Larsson,

Kenth Davidsson

Montage: Bjarne Andersson

Skydd och säkerhet: Jan Frisack

HSO: Johan Martinsson,

Henrik Björndahl

Projektering

Upphandling

Markarbeten

Byggarbeten

Montagearbeten

Utcheckning

Uppstart

2011 2012

Stab

Administration: Linda Wallin

Dokumentation: Tomas Persson

Inköp: Ove Söderberg,

Per Stenberg,

Håkan Svensson

Inköpsadm: Andreas Malm

Referensgrupper

apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec


Första spadtaget

Den 7 juni var det officiell start på Wood 2012. Då tog platschefen

Carl-Johan Albinsson och landshövding Eva Eriksson det första

spadtaget i en symbolisk flishög. Det är nämligen flis allt handlar

om i ett renseri. Det är slutprodukten, som sedan transporteras till

CTMP- och sulfatkokeriet för att bli pappersmassa.

Carl-Johan Albinsson, platschef på Skoghalls Bruk:

— Spännande skulle jag vilja säga om det här projektet. Det

är riktigt häftigt att vara med och starta ett projekt på 850 miljoner

kronor, kul, spännande och nervkittlande.

— Vi är ett modernt bruk med en lång tradition och nu sätter vi

spaden i marken för att ta ytterligare steg in i framtiden.

Ge den nya

transportören

ett namn

Tävling!

Den totala längden transportörer med koppling till

renseriet, gamla och nya, blir 5,1 km. Den nya transportören

över Akzo Nobels nedlagda fabrik och över

älven blir ca 700 meter lång med en maxhöjd på 23

meter.

På Skoghalls Bruk har vi namn på våra långa

transportörer. Var med och tävla och föreslå ett bra

namn även till den nya transportören. Skicka förslaget

till janolof.hesselstedt@storaenso.com senast den

15 december 2011. Fina priser utlovas till det vinnande

förslaget, samt tvåan och trean. Projektledningen

är jury.

Fakta om nya vedgården

Ytan är 42 000 m 2 , ca sex fotbollsplaner.

Lagringsvolymen är 45 000 m 3 . Totala stocklängden

är ca 410 mil (2 ggr Sveriges längd).

Vedförbrukningen per år är 2,3 miljoner m 3 fub.

Stockarna räcker drygt fem varv runt jorden

eller att fylla ca 110 fotbollsplaner till fem

meters höjd.

11


Skoghalls Bruk

Var sjätte kartongförpackning i världen, som innehåller

något flytande, är tillverkad av kartong från Skoghalls

Bruk. Det är ett handfast mått på hur mycket

kartong vi tillverkar på bruket. Gå till en livsmedelsaffär

och du är praktiskt taget omgiven av kartong

från Skoghalls Bruk!

Skoghalls Bruk är en av världens största tillverkare

av livsmedelskartong. Vi utvecklar och producerar

vätskekartong till förpackningar för bland annat juice,

mjölk och vin samt CKB, som är kartong till förpackningar

för torra livsmedel.

Bruket är ett integrerat kartongbruk där en stor

del av massan som används vid framställningen av

kartongen tillverkas på plats. Här finns två massafabriker,

en för sulfat/kemisk massa och en för

CTMP/mekanisk massa, som båda baseras på

barrved. Därutöver köps kortfibrig lövvedsmassa för

kartongens ytskikt. Produktionen sker på två stora

kartongmaskiner, KM7 och KM8. Den senare togs i

drift 1996 och är en av världens största kartongmaskiner.

Sammanlagt arbetar knappt 1000 personer på

Stora Enso Skoghall AB. Förutom massaberedning

och kartongproduktion på Skoghalls Bruk ingår även

beläggning av kartongen i Forshaga och ett forskningscentra

i Karlstad.

Stora Enso

Koncernen har 26 000 anställda och 85 produktionsanläggningar

i världen. Stora Enso har en årlig

produktionskapacitet på 11,8 miljoner ton papper

och kartong, 1,3 miljarder m2 wellpappförpackningar

och 6,4 miljoner m3 sågade träprodukter, varav 3,2

miljoner m3 vidareförädlade produkter.

Stora Ensos vill använda och utveckla sin kompetens

i förnybara material för att tillgodose kundernas

behov och för att möta många av dagens globala

utmaningar i fråga om råvaror.

Besök oss på vår hemsida

www.storaenso.com/skoghall

Gilla oss på Facebook

www.facebook.com/skoghallsbruk

Ett naturligt kretslopp

Skogsindustrin är på många sätt ryggraden

i det svenska näringslivet. En teknologiskt

avancerad näringsgren som utgår från och

drar nytta av landets skogsråvara. Den sysselsätter

direkt och indirekt närmare 90 000

personer.

Den svenska skogen kan samtidigt visa på

bra tillväxt. Totalt växer skogsvolymen med över 100 miljoner m3 per år,

av vilket 80 procent avverkas. Våra produkter ingår i ett naturligt kretslopp.

Efter att ha skyddat en vara eller spridit information i en tidning kan

fibrerna återvinnas i flera led. När fibrerna gjort sitt kan de gå till förbränning

och på så vis bidra till energiförsörjningen. Då frigörs koldioxid, som

återigen kan användas i uppbyggnad av ny ved genom fotosyntesen. Genom

vårt arbete tar vi på så vis tillvara och förädlar den svenska skogen

samtidigt som vi är en del i ett kretslopp.

More magazines by this user
Similar magazines