FÖRÄNDRING

osYnliga drogermöter svensk lag# 4 SEPTEMBER 2008• ÅRG 2skandinaviskSJUKVÅRDSINFORMATIONFÖRÄNDRINGmotiverande samtal – en uppskattad metodpersonalägtaktiebolagrätt att väljaäldreomsorganker stÅr pÅbarnens sidaHem FörFamiljen

Neuropsyki Bollnäs ABErfarenhet, Kompetens, Kvalitet och LångsiktighetUtrednings- och BehandlingsenhetenNeuropsyk i Bollnäs AB erbjuder 20 st utredningsplatser för personer medmedfödda eller förvärvade hjärnskador som har psykiska problem.Vi kännetecknas av stor kompetens, lång erfarenhet och hög personaltäthetVåra behandling lyckas ofta där de flesta andra misslyckats. När boendepersonaloch anhöriga är slutkörda kan vi erbjuda hög kvalitativa behandlingsinsatserSpecialiserade boendenBohedenMålgruppen är män från 18 år och uppåt. Boheden tar ävenemot LPT och LRV-permissioner, här finns plats för 8 personerRengsjö VårdcenterRengsjö Vårdcenter med plats för 20 personer erbjuder boende,omvårdnad och rehabilitering för vuxna med psykiska funktionshinderÖjebo GruppbostadÖjebo gruppbostad är ett LSS-boende som är beläget i naturskönmiljö i Järvsö, här finns plats för 9 personer fördelat på två boende enheterStenbacka gårdPå Stenbacka gård erbjuder vi daglig verksamhet som utgår från individensförutsättningar allt från musik- och sysselsättningsterapi till bilmek ochträdgårdsarbeteNeuropsyk i Bollnäs AB , Box 226,821 22 BollnäsVD Ingrid Andersson Telefon 0278-177 56 Fax 0278-177 94e-post ingrid.andersson@neuropsyk.com www.neuropsyk.com

TBK Educationbyter namn tillAvenira Centerfrån januari 2008.Namnet Aveniraär taget frånfranskans ordför framtid ochframsteg; vårledstjärna.Avenira Center erbjuder stöd ochutveckling enligt LSS/SoL till ungdomaroch vuxna med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar.Vår metodik syftar till utvecklingmot en positiv framtid för våraklienter. Vår kunskapsgrund vilarpå kognitiv beteendepedagogikoch fördjupad kunskap om olikafunktionsnedsättningar.Avenira Center erbjuderäven utbildning och handledningför olika personalkategorierinom området neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar och KBT medinriktning Positive Behavior Support.Adress Salagatan 18A, 753 30 UppsalaTelefon 018-15 18 22, 15 18 42Fax 018-14 42 30www.avenira.seAvenira Center Positive Behavior Supportför unga och vuxna med funktionsnedsättningBLOMSTERFONDENVI HAR BRYTT OSS OMÄLDRE SEDAN 1921!BLOMSTERFONDEN ÄREN IDEELL FÖRENINGSOM ERBJUDER Lägenheter för 60+ Sjukhem & Gästhem Hemtjänst Utbildning i egen regiWWW.BLOMSTERFONDEN.SE08-555 94 500

LedareEtt år har gåttlEDARE. Det har faktiskt gått ett år sedanvi kom ut med tidningen skandinavisksjukvårdsinformation första gången.Det har varit ett spännande första årmed mycket nya kontakter och mångaspännande möten för alla som är involveradei tidningen.Vi tycker naturligtvis att tidnigen öppnarnya möjligheter för alla aktörer inombranschen, både köpare och säljare avtjänster och produkter.Ännu mer spännande blir det eftersombranschen är på väg in i den största förändringennågonsin.lagen om valfrihetssystem, lOV,tillsammans med ett större fokus påkvalitetsarbete med socialstyrelsenskvalitetsindikatorer i spetsen kommer attöka konkurrensen och skärpa kraven påutförare framöver.skandinaviskSJUKVÅRDSINFORMATIONTidningenSkandinaviskSjukvårdsinformationtingsgatan 2, 827 32 ljusdaltel 0651-150 50, Fax 0651-133 33Redaktionenmikael sagström, Chefredaktör/ansvarig utgivare0651-76 04 12 • 0706-35 50 50mikael.sagstrom@sjukvardsinformation.comkerstin karell, redaktör0651-76 04 96kerstin.karell@sjukvardsinformation.comangelica nilsson, journalist08-54 44 34 88angelica.nilsson@sjukvardsinformation.comnathalie Häll, journalist & layout0651-76 04 05nathalie.hall@sjukvardsinformation.comanders andersson, layout0651-76 04 93anders.andersson@sjukvardsinformation.comChristian johnsson, layout0651-76 04 39christian.johnsson@sjukvardsinformation.comYlwa stake, annonstraffic0651-150 50ylwa.stake@sjukvardsinformation.comChrister jönsson, analyser och statistik0651-160 41christer@sjukvardsinformation.comAnnonserstefan jonsson, 0651-150 66stefan.jonsson@sjukvardsinformation.comCarola persson, 0651-76 04 34carola.persson@sjukvardsinformation.comjohan olsson, 0651-76 04 04johan.olsson@sjukvardsinformation.comPrenumerationsärendenHelene pettersson0651-76 04 38helene.p@sjukvardsinformation.comChrister JönssonTeknisk informationupplösning: 300 dpi. tidningens format: 210x280mm. satsyta 182x262 mm.utges av:skandinavisk sjukvårdsinformation,marknadsdata abbox 79, 827 22 ljusdalwww.sjukvardsinformation.comOmslagsbildFoto: Kerstin Karell4www.sjukvardsinformation.com

Ekängens HVB & Halvvägshus 570 80 VirserumEtt koncept för patienter med Psykisk ohälsa och medkomplexa vård- och tillsynsbehov, vi har en unik miljöoch egen psykolog & läkare för Neuropsykiatriskastörningar.Vi tar män & kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblemav sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon formav psykisk störning ADHD, Damp, Asperger, borderline problematik,schizofreni, man kan också ha relationsstörningar, eller sociala problemkombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet så kalladedubbel- eller trippeldiagnoser.Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap att fungera i ett egetelleri ett grupp- boende.Upptäck även Du att vi har många möjligheter!Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skallkunna återvända hem till ett eget boende eller grupp boende med olikastöd o hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats.Vi tar klienter enligt SoL – LRV – LPT samt nu också LVM klienter påpermission.MålgruppUngdomar och vuxna med social och/eller psykiatriskproblematik som inte kan utredas och vårdas i hemmiljö.Även akutplaceringar.Utredning före behandlingVår erfarenhet visar att det är mycket vanligt medoupptäckta och obehandlade svårigheter(t ex ADHD) inom vår målgrupp.Vi inleder därför med neuropsykiatrisk utredning om sådan saknas.Förstärkta familjehem istället för institutionVår erfarenhet är att familjehem med dess normala miljöutgör en mycket bättre miljö för positiv inlärning.KBT i familjehemVi utgår ifrån KBT-baserade metoder och inlärningspsykologisom är vetenskapligt förankrad.Kvalitetssäkrad verksamhetVi mäter löpande behandlingsresultaten kvantitativt mednormerade instrument och deltar i SiLs kvalitetsindex.Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, 570 80 VirserumTel: 0495-497 80, info@ekangen.nuTelefon: 070-508 22 99Postadress: Klostergatan 15, 703 61 ÖREBROFax: 019-18 83 05 Organisationsnummer: 556718-7025E-post: info@kbtmalardalen.se URL: www.kbtmalardalen.se 20 www.sjukvardsinformation.com 5

Innehåll# 4 2008skandinaviskSJUKVÅRDSINFORMATION08 beHandlingsHemtill munin kommer ofta pojkflickor medutpräglad missbruksproblematik.14 osYnliga drogertablettmissbruket ökar och är svårt bådeatt upptäcka och hindra.16 tung lagstiFtningett stort problem för svensk narkotikalagstiftningär den långsamma klassningen.20 intervjuanker defriis jobbar med de tidigt stördabarnen. deras egen kraft att läka är stor.24 medarbetarägtmagelungens behandlingscenter är ettpersonalägt aktiebolag. en fungerandeform av gemensamt ägande.28 böCkerett urval av nyligen utgivna böcker.30 kortnYHeternyheter och notiser från branschen.34 beHandlingsHemHela familjen får omvårdnad och behandlingpå murars gård i Hälsingland.40 statistik FrÅn silChrister jönsson från skandinavisksjukvårdsinformation presenterarbranschstatistik.42 metoden miberoendecentrum inom stockholms länslandsting använder mi på flera olika sätt.46 att koda miinspelning av motiverande samtal ger svarpå om metoden verkligen används.50 gästkrönikapaula liljeberg överläkare och sektionschefmaria ungdom stockholms länslandsting.52 kortnYHeternyheter och notiser från branschen.56 rätt att väljavid riksforum kundval talade stefan Fölster,svenskt näringsliv om äldreomsorg.58 kundval i naCkanacka kommun är pionjär i sverige inomkundval. de började med hemtjänst 1992.60 svar om valFriHetlena svensson, skl, vet vad som krävsvid införande av valfrihetssystem.62 kalendariumen presentation av höstens och vinternsseminarier och föreläsningar.34246www.sjukvardsinformation.com

LISA SKÄR SIGTONY MOBBARSANNA SNIFFARPETER SLÅSS.Vi vet att våra hästar utvecklarungdomars självkänslaVi är ett familjeliknandebehandlingsalternativ ochhar många års erfarenhetav behandling av barnoch ungdomar.Vill du veta hur vi arbetarring 0241-79 20 90 eller070-601 56 27,fråga efter Tomas.www.vastgotakollektivet.seIntegration genom Familjehemsvård• MKF är en unik verksamhet genom att vi kan matchaklienter och familjehem med hänsyn till kultur, språk samtreligion.• Missförstånd (kulturkrockar) kan då minimeras, integrationeni det svenska samhället ökar och ett samarbete medklientens nätverk kan lättare utföras.Vi erbjuder:• Kultur/religion/språk kompetensEn mångfald av väl integrerade familjehem från bl.a.Irak, Iran, Kurdistan, Turkiet, Somalia, kulturkompetentasvenska familjehem, samt stöd- och kontaktpersoner.• Akut & SkyddsplaceringarKvinnor och män med eller utan barn och barn ibehov av stöd och skydd.Asylplaceringar.• KonsulentstödHandledning till familjehemmen utförs regelbundetoch behovsanpassas efter ärendets svårighetsgrad.• Språk/kultur/religionsproblem kan lättare undvikas. Ettpositivt nätverk är en viktig faktor i framgångsrik behandlingoch utveckling.• PsykiatriteamVi har tillgång till ett psykiatriteam med kompetensatt utföra utrednings- och behandlingsuppdrag.Teamet kan utföra följande för både barn och vuxna:* Neuropsykiatrisk utredning.* Neuropsykologisk utredning* Medicinsk behandling* Psykosociala behandlingar t.ex. ART,återfallsprevention,ESL samt färdighetsträning.Kontakt:Lotta Joborn Tel. 021-188030info@multikulturell.se www.multikulturell.sewww.sjukvardsinformation.com 7

muninHär finns andra generationens missbrukareTolvstegsprogrammet är grunden i behandlingen på Munin.Dit kommer tjejer med utpräglat missbruk och multiproblematiksom grundlagts i tidig ålder.text och Foto: kerstin karellKRAMFORs. Hugin och Munin ärtvå behand lingshem i Kramfors som ägsav serenity AB. Hugin är manshemmetmedan Munin är för kvinnor i åldrarna18­25 år. Hemmen ligger 500 meter ifrånvarandra men är helt oberoende avvarandra. De ligger centralt i Kramfors.– Många behandlingshem ligger påvisc han. Vi har valt att ha hemmen centralt.Vi vill att de boende ska tränas meden gång på att bo i en centralort. De skaklara av att möta människor och ha närhettill utbud med allt vad det innebär, sägerGunilla sandén.Hon är verksamhetsansvarig för Munin,som har sjutton platser, och hennes manlasse sandén Warg är vd i bolaget ochverksamhetsansvarig för Hugin. lasseär socionom i grunden med erfarenhetfrån socialtjänst. Gunilla är sjuksköterskaoch alkohol­ och drogterapeut. Båda haröver tjugo års erfarenhet av att jobba med12­stegsprogrammet och den metoden ärgrunden på båda hemmen.– Jag jobbade tidigare inom Hassela ochbörjade med 12­stegsprogrammet där,säger Gunilla.Munin har funnits sedan 1994 och harprimärbehandling och utsluss. Hemmetstartade som ett halvvägshus i samarbetemed behandlingshemmet Korpberget.– På den tiden var det inte vanligt attsärbehandla kvinnor men när vi gjordedet gick det bättre för kvinnorna, sägerGunilla, men konstaterar samtidigt att detär bra att de har Hugin och Korpberget iKramfors. Då finns det möjlighet för paratt åka iväg på behandling till samma ortutan att genomföra den tillsammans.FörFrÅgningar om parbeHandling– Vi får förfrågningar om parbehandlingar.Ibland är det enda sättet att få ivägmannen och kvinnan. Det är bättre att deär på två olika hem här i Kramfors än attde inte åker alls. sen är det ju skillnad ommannen och kvinnan varit tillsammans iett halvår eller varit gifta i femton år, menalla behöver en egen plattform under behandlingen.Eftersom 12­stegsprogrammet ursprungligengjordes av män för män harMunin utvecklat det så att det ska passakvinnor bättre. För det finns skillnader.– Konsekvenserna av missbruk är olika.Det är till exempel fortfarande mer okejför en man att lämna sina barn än för enkvinna att göra det. En man tar sig en supför sin hatt men en kvinna är en fyllkärring.Vi har teman som är mer kvinnospecifikasom till exempel aborter ochvåldtäkter.Av de tjejer som kommer till Munin ärnio av tio vad Gunilla skulle vilja kalla förpojkflickor.– De kan mer om det manliga än detkvinnliga och det är uppenbart att någotsaknas i deras liv.Gunilla påpekar även att killar är merav lagspelare än kvinnor. De är mer vanavid och umgås gärna i grupp. Därför harde många gånger lättare att ta till sig 12­stegsprogrammet som utgår mycket frångruppsamtal där deltagarna delar med sig,identifierar sig med och stöttar varandra.– Tjejer är gärna två och två. Men dekommer snabbt in i att vara i grupp.Att män skulle vara med i gruppsamtalenär också uteslutet på grund av att allaav tjejerna blivit sexuellt utnyttjade pånågot sätt.– Det handlar om prostitution, sexuellaövergrepp och att tjejerna varit tillsammansmed mycket äldre män.Tjejerna uppvisar ofta ett upprepningstvångi sina relationer till killar och män.Om deras egen pappa varit alkoholisteller narkoman har de många gånger söktsig till en fadersfigur med liknande missbruk.Det är en trygghet i igenkännandet.de ser inte Åt “vanliga” killar– Tjejerna söker ofta bekräftelse på ettnästan desperat sätt. Att vara attraktiv ikillars ögon är jätteviktigt, men de har lågsjälvkänsla. De ser inte åt ordningsammaoch ”vanliga” killar. De konstaterar attden där killen är ingenting för mig ochväljer killar och män utifrån att männenvill ha dem och inte tvärtom. ”Han villevara med mig alltså var jag med honom.”Att de själva har ett val tänker de inte på,säger Gunilla.Ofta är det kaka som söker maka. Tjejernablir tillsammans med en man somockså vuxit upp i en dysfunktionell familj.Kemin stämmer dem emellan.t8www.sjukvardsinformation.com

Munins behandlingshem i Kramfors.www.sjukvardsinformation.com 9

Behandlingshem”du kommer inte till ett behandlingshemidag om du “bara” är missbrukaretFörutom missbruket och relationer tillmän så kommer många av tjejerna frånjust dysfunktionella familjer. Det är inteovanligt att tjejerna på Munin är andragenerationens alkoholister eller narkomaner.Det är en stor skillnad att växa upp ien familj där föräldrarna är narkomanersnarare än alkoholister.– Även om mamma och pappa superså finns det ett moraliskt förhållningssätti familjen. Föräldrarna jobbar ofta,sköter ekonomin någorlunda, de vet ochförmedlar vad som är rätt och fel. Detmoraliska systemet finns kvar. I en narkomanfamiljär det mer destruktivt ochnarkotika är även olagligt. Det finns enannan fysisk ohälsa i narkomanfamiljernaoch sexualiteten är ofta snedvriden.Barnen föds in i att leva på samhället ochförfallet är så mycket större.Det märks tydligt om en tjej är andragenerationens narkoman eller själv harbörjat med narkotika.– Om tjejen kommer från en dysfunktionellfamilj utan missbruk så har barneninte fått uppmärksamhet och bekräftelsebehovethar inte tillfredsställts. Oftaär det inte okej att visa känslor i de härfamiljerna. Barnen lär sig snabbt att intebli arga, ledsna eller att ifrågasätta. Relationernahar varit destruktiva och tyvärrär det ofta så att allmänheten sett mycketmen inte vill lägga sig i, säger Gunilla.De som kommer till Munin har långtifrån bara missbruksproblematik. Gunillakonstaterar att målgruppen som de arbetarmed har förändrats de senaste femåren.– Tjejerna har mer i bagaget. Du kommerinte till ett behandlingshem idagom du ”bara” är missbrukare. Det finnsätstörningar, självskador och övergreppsproblematikmed i bilden.Gunilla berättar att många av tjejernahaft ätstörningar redan innan första klass.Maten blev deras första självmedicinering.När de sedan började med drogerhittade de den ultimata lindringen. Oftahar de tagit heroin i mer än fem år då dekommer till Munin.– När de kommer hit ska de varaavgiftade och det är då deras tillfrisknandekan börja. Ätstörningar och självskadebeteendetblommar upp eftersom de intehar tillgång till droger längre.Tjejerna vill själva sluta med sitt missbrukoch må bra men de har ett bristandetålamod.tjejerna är som tiCkande bomber– Vi börjar med att bygga upp ett kapitalav förtroende. Tjejerna är ledsna, argaoch förtvivlade. De har ofta ställt till detordentligt och allting har eskalerat. De ärsom tickande bomber och enormt trasigadå de kommer.Vid behov görs en utredning av psykologi samarbete med socialtjänsten. Antalettjejer som diagnostiseras med neuropsykiatriskafunktionshinder ökar,även om störningen sällan är den främstaorsaken till missbruket.De första veckorna när en ny tjej kommerfår hon lära känna sin nya omgivning,de andra klienterna och en vårdplan upprättasmed hjälp av bland annat verktygenADDIs och AsI.Den första tiden vänder sig en nykommentjej ofta inåt och mår mycket dåligtbåde psykiskt och fysiskt.– Det finns en massa känslor som villut men istället vill tjejerna skära sig, dekräks, gnisslar tänder, har ont i huvudetoch i kroppen. När man kommer in i behandlingfår man andra verktyg att bearbetakänslorna med, man får lära sig atthandskas med känslolivet på ett sunt sätt.Det är inte svårt att sluta missbruka, detgör man varje gång ångesten och abstinensensätter in, utan det handlar om attinte börja igen och att se konsekvenserna,säger Gunilla.Det är inte ovanligt att ångesten ökaroch att tjejerna blir deprimerade. Menpersonalen på Munin vill helst inte atttjejerna tar antidepressiva mediciner, detblir bara en annan drog. Den första tidenförsöker personalen snarare att dra ner påeventuell medicinering.Efter att en ny tjej landat i den nya tillvarongår hon in i fas ett. Den pågår från tretill sex månader och personalen bestämmerallt. Den boende får inte ha mobiltelefoneller åka hem på permission.Verksamhetschefen Gunilla Sandén tillsammans med behandlingsassistenten KatarinaGinsburg.t10www.sjukvardsinformation.com

Quality in Management and CareQMC AB är ett snart 20 år gammalt konsultföretag somarbetar nationellt och internationellt med ledarskaps-,medarbetar- och organisationsutveckling enligt teorierna om“En lärande organisation” utifrån priciperna i ”Total QualityManagement” (TQM).Vi är specialister på att vara våra kunder behjälpliga med attskapa ledningssystem för bland annat kvalitet, miljö,arbetsmiljö, informationssäkerhet och kompetensförsörjning.VI VÄXER MED DIGVi ser till att din verksamhet kan utvecklas i takt medsamhällets förändrade krav. Vi har koll på förändringarnaför att tillgodose dina behov.Besök vår hemsida för att se aktuella utbildningarwww.qmc.see-post: info@qmc.setel: 036 13 50 00fax: 036 16 24 74mobil: 070 491 22 50 ” En hel vårdkedja”UtredningBehandlingSkolaUtslussWikings HVB i Trollhättan!Tonårshem, Stödboende, FamiljerådgivningTelefon: 0520-42 81 14Hemsida: www.wikingshvb.comVerksamheten inom Järvsö Ungdomshem består av fyra enheter med möjlighet till en sammanhållenvårdkedja: utredning, behandling, skola och utslussningsverksamhet. Vår målgruppär ungdomar 13-18 år som uppvisar problem med social anpassning, utagerande beteende,tidiga tecken på missbruk, inlärningsproblem och relationssvårigheter. Vi är angelägna om attså långt det är möjligt göra föräldrar och socialtjänst delaktiga i utredning och behandling.Järvsö Ungdomshem ABFör kontakt och vidare information vänligen besök våran hemsida:www.jarvsoungdomshem.seVerksamhetschef, Anna-Lena Schelin Tfn 0651-15852Effektiv ochFramgångsrik behandling.Checkpoint erbjuder dig en strukturerad ochindividuell lösning av ditt alkohol/drogproblem.Vi vet att det går att bli nykter och drogfri,vi har hjälpt tusentals.Antroposofiskt/Socialterapeutisktgruppboende ochdagcenter i lantlig naturskönsmåländsk miljö förLSS personkrets.S:t Paulsgatan 29A, 118 48 StockholmTelefon.08-640 69 65 Fax: 08-644 24 20Info@checkpoint-center.se www.checkpoint-center.seFör information kontakta föreståndare/verksamhetschefMaria Munthe, tel: 0493-40 000, www.syrsagarden.sewww.sjukvardsinformation.com 11

Behandlingshemlivsglädjen kommer tillbakaEn gång i månaden går klienten tillsammansmed sin kontaktperson igenom utvecklingskriterieri skalmodeller.– Tjejerna ska poängsätta sig själva utifrånfemton olika påståenden, till exempel;ber om hjälp, förmåga att lyssna,förmåga till självrannsakan, tar ochger konstruktiv kritik och så vidare. Demärker tydligt att de utvecklas.I fas två bor tjejerna i ett eget hus pågården. Fas tre är utsluss och den sker isamarbete med hemkommunen.– Vi har ett utslussboende och om tjetTjejerna har fem hållpunkter per dag.De har morgonmöte, lektion och/ellergruppträffar, individuella samtal och dagenavslutas med ett kvällsmöte där tjejernahar en delningsrunda.avslutas med kvällsmöten– Där får man ta upp vad man vill ochman ska då få den totala uppmärksamheten.De andra ska lyssna.Innan kvällsmötet hemma är det mötenbåde med Anonyma Alkoholister respektiveAnonyma Narkomaner tre gånger iveckan i Kramfors.– Det är bra för tjejerna att träffa äldresom gått igenom det de gör eller att fåjämngamla kompisar som är rena. De kanvisa hur kul det är att leva utan droger.Munin har sex temablock som rullaröver tre månader. På så sätt kan alla gå igenomalla block under primärbehandlingenoavsett när de kommer i förhållandetill varandra. Parallellt med detta arbetarklienten med de tre första stegen i 12-stegsprogrammet.I behandlingen ingår även enskildasamtal men de får inte ta över gruppsamtalen.– Om man pratar för mycket i enskildasamtal finns inte lika mycket att delgei gruppen. I enskilda samtal löser vi svåraknutar.Personalen är även utbildad i motiverandesamtal, använder beteendeterapimed KBT-inslag och det finns ARTkompetens.– Jag måste säga att tjejerna verkligenjobbar hårt med sig själva. Vi ser även tillatt erbjuda dem olika fritids- och friluftsaktiviteter,främst på helgerna. De orkarinte sitta och jobba hela tiden, säger Gunilla.Förutom själva behandlingen finns engiven struktur att följa.– Det är mycket tonårsfostran; plockaupp kläder, äta vid vissa tider och att tahand om sig själv.I fas två, som också den pågår i tre tillsex månader, ökar friheten för tjejerna.De ska ta ett större eget ansvar och fårbland annat tillbaka sin mobiltelefon påprov. De ska gå i skola eller vara på praktiktvå dagar i veckan. De fortsätter medsteg fyra inom 12-stegsprogrammet mendeltar fortfarande i gruppsamtal med övriga.– De inser då att de svarar annorlundapå de frågeställningar som de åter igenställs inför. De har kommit till större insikter.De fördjupar sin egen process,säger Gunilla som är noga med att påpekaatt tjejerna inte ska personlighetsförändrasutan personalen ska hjälpa dem attstaka ut en riktning för deras liv tillsammansmed dem.– I steg två har lager av känslor luckratsupp och äkta livsglädje kommer fram. Demåste ofta börja om från början i hur mangör i relation till människor. De måstevara sanna och toleranta, ha tålamod ochkomma fram till hur de vill att omgivningenska vara mot dem, säger Gunilla.Länsstyrelsens tillsynLänsstyrelsen Västernorrland gjorde den10 november 2004 en tillsyn av KvinnobehandlingshemmetMunin.Beslut; Länsstyrelsen har förutom vadsom anges nedan inget att anmärka motverksamheten.Motivering/bedömning; Vid granskningenav verksamheten har länsstyrelsen funnitförljanden brister i journalföringen:• uppgift om den enskilde hade barnsaknades• behandlingsplan fanns inte i samtligagranskade akterna• oordning i de enskildas akter där journal,inkomna handlingar och andra handlingarförvaras.Ansvarig för journalföring och akter haruppmärksammat de brister som påtalatsvid besöket.Det framgick även vid gransk ningen attjournalföringen har förbättrats avsevärt efterden 1 oktober.En tillsyn av verksamheten gjordes äveni juni 2007 av länsstyrelsen på grund avinkomna klagomål.Ärende; En enskild person har i skrivelsetill länsstyrelsen framfört synpunketr motbehandlingeshemmet Munin. Synpunkternahandlar bland annat om att hemmetanvänder sig av kollektiva bestraffningar,samt motarbetar möjligheten för den inskrivneatt få bli utskriven.Bedömning; Länsstyrelsen kan utifrån sintillsyn i verksamheten och övriga kontakteri ärendet konstatera att inget framkommitsom tyder på de förhållanden som fram­12 www.sjukvardsinformation.com

Ett litet HVB-hem med stora möjligheter.Källtorp startade 1989 och har med tiden jobbat framen egen modell av behandlingsarbete, byggt på kognitivtförändringsarbete och en stark tro på nätverket somresurs.Vi arbetar med en evidensbaserad pedagogiksom bygger på tre faser. Efter en omfattande utredningupprättas en individuell behandlingsplan som innefattaralla berörda livsområden och engagerar alla instansersom är viktiga i klientens utveckling. Redan från börjantittar vi på slutet vilket möjliggör en effektiv behandlingoch en förkortad behandlingstid.jerna stannar här i Kramfors är det lättareatt ha kontakt men samtidigt är det braom de flyttar hem, förutsatt att de har ettnätverk hemma.Om tjejerna flyttar hem kommer de tillen början tillbaka till Munin varannanvecka. De som bor på orten har dagligkontakt med personal.I och med att det under många år harfunnits flera behandlingshem i Kramforsfinns det, sett till befolkningen, relativtmånga före detta missbrukare i Kramfors.– Förr bodde många av dem som gåttigenom behandling kvar på orten. Förutomatt det blir en belastning för kommunenså är det bättre om tjejerna kommerhem till sina rötter. Om de inte harnågot nätverk så hjälper vi dem att byggaupp ett, säger Gunilla.Från att personalen på Munin bestämtallt i fas ett har personalen en dialog medtjejerna i fas två, och i fas tre är de bararådgivande. Då är det dags för tjejerna attta eget ansvar fullt ut.Vår målgrupp är pojkar och flickor i åldern 13 – 18,placerade enligt SOL eller LVU, med psykosocialaoch/eller neuropsykiatriska problem.Vi har också extern utbildning i ADAD och ART.Läs mer på vår hemsida www.kalltorp.nuAktuelltSvenska ADAD styrelsemöte i Örebro den 13 oktoberADAD konferens i Örebro 14-15 oktober.Anmälan görs på www.algeredskollektivet.seADAD utbildning 10-11 november.Anmälan görs på www.kalltorp.nuEuromet konferens i London 1-3 oktober.läs mer på www.euromet.nuförts i skrivelsen skulle förekomma.Beslut; Länsstyrelsen Väternorrland harinte funnit att sådana förhållanden föreliggersom enligt kap. 6 § socialtjänstlage,ger anledning till länsstyrelsens ingripande.Trots kontakt med länsstyrelsenhar tidningen SIL inte fått tillgångtill bedömnings underlagen till tillsynsbesluten.Kramfors kommun har inte gjort någondokumenterad tillsyn av verksamheten.Behandlingshemmet KälltorpKälltorp Box 89, 548 22 Hova .Tel: 0506-351 90www.sjukvardsinformation.com 13

NarkotikaDE OSYNLIGA DROGERNADet osynliga tablettmissbruket ökar. Polisen står maktlös närnya ämnen hela tiden dyker upp och missbrukarna inte ensser sig som narkomaner. De nya drogerna är dessutom svåraatt känna igen; effekterna är nästan osynliga och ingen igenkännandelukt avslöjar.text: angelica nilsson Foto: Christian johnssonAKTUEllA DROGER. Ketogan,Fenazepam, GHB, GBl, Tramadol,DOI, stesolid, Tramadol, DXM ochDexrometorfan är ämnen som vandrarrunt på drogmarknaden i sverige. Deflesta har en lugnande och dämpande effekt.Missbruket är svårt att se; det synsinte utåt och är lätt att få tag i via internet.– GHB kan du ju dessutom fixa till hemma,receptet finns på internet. Det svåramed dessa nya droger är att de inte syns.Missbrukaren kan verka lite loj men annarsmärks det inte så mycket, till skillnadmot för någon som röker Cannabis, detkänns ju på lukten, säger Jan Westling,kriminalinspektör på Rikskriminalpoliseni stockholm.Han berättar vidare om stesolid som är14 www.sjukvardsinformation.comett receptbelagt sömnmedel som han anseratt läkare skriver ut allt för lätt och iför stora mängder. DXM är också en nydrog, en syntetisk opiat liknande heroin,som finns som pulver eller koncentrati kapslar och som även ger en heroinliknandeeffekt.klottersaneringsvätskaVästernorrland och Västra Götaland äröverrepresenterade när det kommer tillanvändning av GHB/GBl.GHB är en förkortning av Gammahydrobuturaloch är narkotikaklassat. Enkeltbeskrivet så är GHB en mix av klottersaneringsvätskaoch kaustiksoda som vemsom helst kan tillverka, receptet finns påinternet.– Dessvärre så gav det inte så stora resultatatt narkotikaklassa GHB eftersomGBl dök upp i precis samma veva ochGBl är nästan omöjlig att narkotikaklassaeftersom vi då får straffa hela samhället,säger Jan Westling.GBl är en förkortning av Gammabutyrolactonesom är ett rengöringsmedeloch används av många företag men som ikroppen omvandlas till GHB.GBl tillverkas legalt för seriös användning,det krävs tillstånd men det sipprarändå ut till narkotikamarknaden.– Det är det svårt att klassa det som narkotikaeftersom det även har en seriös användarkrets.Han säger även att det krasst sett egentligeninte spelar någon roll vilken klassningpreparaten har, det kommer alltid nyaämnen att missbruka.

Ginnunga startade 1994 och vårbehandlingsmodell bygger på enholistisk människosyn, där vi sertill hela människans behov ochmöjligheter. Vi erbjuder behandling,boende med tillsyn med tillgång tillarbetsträning, utsluss, eftervårdoch lågtröskelboende.Tillsammans med placerande myndighetoch elev skräddarsyr vi sysselsättning,utredningar, terapi, arbetsträning samtstudier utifrån elevernas behov, förutsättningar,intressen och målsättning.Boendeträningen startar samma dag somman kommer till oss och även motivationsarbetetbörjar samma dag, för att helatiden motivera eleven till en fortsättningmellan olika milstolpar.– Det känns som att missbrukarna helatiden letar nya ämnen, ifall deras vanligadrog ska bli klassat som narkotika såkan de bara byta och fortsätta som vanligt,säger Jan Westling.piller För varje tillFälleDet mer och mer utbredda tablettmissbruketär spritt över hela landet i åldrarnafrån 14 år och uppåt men 55 procent avanvändarna är ungdomar.– De ser sig inte som narkomaner närde knaprar piller. Jag frågade en tonårstjej”Varför?” och hon svarade ”Vaddårå?Morsan käkar Valium och farsan knaprarViagra”, säger Jan Westling.– Det ses inte som konstigt att äta pilleri dagens samhälle, det finns ett för varjetillfälle.Ginnunga ABVäxel: 031-550813Telefax: 031-555765BesöksadressKnipplebergsvägen 15422 50 HISINGS BACKAPostadressBox 208442202 HISINGS BACKAmats@ginnunga.seyonda@ginnunga.sewww.ginnunga.sewww.sjukvardsinformation.com 15

Narkotikatrubbiga lagargör narkotikaklassningen långsamLångsam byråkrati och dålig beredskap gör svensk narkotikalagstiftningtrubbig. Med snabbare beslut och vassare bevakningkan fler ämnen klassas som narkotika.Text: Angelica Nilsson Foto: Jenny Marcussonlagstiftning.Drogernaökar i antaloch missbrukarnablir allt fleroch det är svårtatt få bukt medproblemen. Avden anledningenhar rege ringentillsatt Jan Pennlöv,tidigare JOoch lagman att seöver den svenskanarkotika lagstiftningen.– Tanken medöversynen är att sevar problemen liggeri svensk narkotikalagstiftningochförsöka få bukt meddem. Största problemetidag har vimärkt är att det tarotroligt lång tid att fåett ämne narkotikaklassat.Handläggningen,som följer EGlagstiftning,tar mellantre till sex månader ochvi måste hitta ett sätt attpåskynda den processen.Det är viktigt att det gårsnabbt att få ett ämne narkotika klassat föratt vi ska hänga med i utvecklingen ochfå nya ämnen narkotika klassade direktnär de kommer, säger Jan Pennlöv.bevakning av internetHan påtalar också vikten av beredskap.Den måste höjas rejält för att komma åtde nya ämnena vilket framförallt innebären högre bevakning av bland annat internetdär den mesta marknadsföringen ochhandeln sker idag.– Vi måste på ett tidigare stadium hittade nya ämnena så att vi snabbt kan plockaupp dem och klassa om dem. Ytterligareen faktor som drar ut på klassificeringenär att varje ämne klassas var för sig,det är bra ur en säkerhetssynpunkt så attalla ämnen blir med, men det tar oerhörtlång tid, säger Jan Pennlöv. Han hållerinte med kriminalinspektör Jan Westlingpå Rikskriminalpolisen i Stockholmsom tycker att det känna lite meningslöstatt narkotikaklassa ett ämne eftersom detdyker upp nya hela tiden.– Det är som att inte straffa inbrottstjuvarför att det ändå kommer bli ett nytt inbrottnästa dag, säger Jan Pennlöv.Ett annat stort klassningsproblem är GBL/GHB.Svaret på hur man ska få bukt med denklassningen har Jan Pennlöv inte ännu.– Det är ett stort problem eftersom detimporteras hundratals ton GBL lagligtvarje år och så måste det få fortsätta. Idagär ju GBL bara klassat som hälsofarligtvilket gör det svårt att döma någon. Ävenfast GBL omvandlas till GHB i kroppenså är det inte olagligt att dricka GBL ochdärför kan man inte heller döma någonför narkotikabrott om de hävdar att dedruckit GBL, säger Jan Pennlöv.Han vill åstadkomma ett system somgör det möjligt för seriösa användare attfortsätta sin verksamhet men att det skavara hårda straff för den som läcker utämnet till samhället.Men hur det systemet ska se ut och hurman ska få det att fungera till 100 procentär det ingen som kan svara på än.risker med dopingEn annan sak som Jan Pennlöv jobbarhårt för är att lyfta fram dopingpreparat.– Dopingpreparaten hamnar i skymundanhos polisen och blir även bortglömti samhället eftersom narkotikamissbrukarnatar stor plats och stort engagemang.Men det är viktigt att det lyfts upp. Vimåste informera medborgarna mer omriskerna med att dopa sig; inte bara fysisktutan även psykiskt. Och polisen måsteockså lyfta blicken mot dopingproblematikenäven om de har fullt upp mednarkotikamissbruket, säger Jan Pennlöv.Arbetet med översynen ska vara färdigti december 2008.16www.sjukvardsinformation.com

Älgeredskollektivet fyller 30 årVi fyller 30 år och det ska firasgenom att vi ska bli ännu bättre.Villa Lindö Gruppensom driver Villa Lindö behandlingshem och Utredningsenheti Kalmar där målgruppen är kvinnor och deras barneller gravida kvinnor med psykiatriska, psykosocialaoch/eller missbruksproblem. På utrednings och akutenhetenkan vi även ta emot pappor med barnHar nu utökats medDär vi har HVB platser för företrädesvis medicinskt färdigbehandladepersoner med psykiska funktionshinder. Vihar även platser för särskilt boende i form av bostad medsärskild service för personer med psykiskt funktionshinder.www.villalindo.sewww.sorgarden.nuSkogsbrynets HVB och Skola”Det är med en helhetssyn, behandlingsmetoder och imedlevarskap vi kan förändra invanda mönster och skapatillit till vuxna.”MålgruppPojkar och flickor i åldern 13-20 år. Relationsstörningar,psykosociala problem, ADHD/DAMP, Asperger,skolproblem samt familjeproblematik.Behandlingsinnehåll• Helhetssyn• Medlevarskap• DBT• Familjesamtal• MellanvårdsboendeHemsida: www.skogsbrynet.orgMail: info@skogsbrynet.orgTelefon: 0301 428441-3/10 Leaving care – Eurometkonferensom eftervård i London, samarrangemang med bl.a.SiS, se www.euromet.nu14-15/10 ADAD konferensi Örebro för Nätverket för Svenska ADAD preliminärtmed Arlene Terras/Utada, samarrangemangmed Källtorp HVB27-31/10 UGL2008-kursVill du lära dig mer om ledarutbildning, personligutveckling och gruppdynamik så är detta kursen fördig. För mer info om UGL se www.fhs.se16-18/12 ADAD utbildarutbildningför dig som vill börja utbilda intervjuare. För merinformation om ADAD se www.stat-inst.se17-18/12 ADADutbildningför dig som vill ha ett bra instrument för screeningoch utvärderingKommuner med giltiga ramavtal eller placeringar harrabatt. Dessutom har vi en ledig ungdomsplats samtsöker en ny medlevare.För info. och anmälanwww.algeredskollektivet.seeller 0652-50059Älgeredskollektivet är ett litet kvalificerat,familjeinriktat medlevarskapskollektiv somjobbar socialpedagogiskt med långtid-splacerade ungdomar, utredningar och akutplaceringar.Vi erbjuder också utbildningar iADAD, MAPS, LiP/SFBT, BASS, SDI och UGL.www.sjukvardsinformation.com 17

# 3 MAJ 2 08• ÅRG 2# 2 MARS 2 08• ÅRG 2# 1 FEBRUARI 2 08• ÅRG 2# 2 DECEMBER 2 07• ÅRG 1# 1 OKTOBER 2007• ÅRG 1Produktnyheter18Nya friggebodar i modern stilTack vare den nya lagen om att man inte behöver bygglov för att byggaen friggebod på 15 kvm på sin tomt öppnas många möjligheter. Nukan man skapa sig en gedigen verkstad, ett hemmakontor eller varförinte en liten stuga för sina gäster? Möjligheterna är oändliga. Nu utökarWoody Bygghandel sitt sortiment av friggebodar med fler modeller ännågonsin, många av dem med ny design och mer ljusinsläpp vilket görfriggeboden både luftig och modern.www.woody.seKnott- och myggfrittMega Catch är utvecklad för attlocka till sig och fånga stickandeoch blodsugande insekter.Den kan användas både inomhusoch utomhus och sägsfånga mygg och knott i optimalaförhållanden på en yta upp till4 000 kvadratmeter. Fångarenansluts till 220v eller 2 V anslutningoch kan användas i stalleller andra känsliga områden.En doftpatron som simulerarmänniskans doft är det somlockar till sig insekterna.www.amplecta.comSäkerhet i varje stegMed nya PROF+ erbjuder Wibe Ladders professionella användareett arbetsredskap som enligt tillverkaren med godmarginal överträffar minimikraven när det gäller säkerhetoch stegar.Den nya PROF+ är en rejälare och stabilare stege meden rad säkerhetsdetaljer och smarta funktioner somskapar förutsättningar för ett effektivare och säkrare arbete.Varje enskild detalj, material och lösning är noga genomtänktoch stegen har extra halkskydd, väl tilltagnalåsmekanismer och grov struktur på glidskyddensom ger en ökad stabilitet och antiglidfunktion.PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERERAPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA Företag: ............................................................................................................PRENUMERERAPRENUMERERAPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERERPRENUMERERA8 NUMMERPRENUMERERA PRENUMERERANamn:PRENUMERERA..............................................................................................................PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAAdress:PRENUMERERA.............................................................................................................PRENUMERERAPRENUMERERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA280 KRONORPRENUMERERA PRENUMERERA Postnr: PRENUMERERA ............................ Ort: ..........................................................................PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERETel: ...................................................................................................................PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA E-post: PRENUMERERA .............................................................................................................PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMEREPosta talongen tillPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERASvenskaMedia PRENUMERERA Docu AB PRENUMERERAPRENUMERPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA Tingsgatan PRENUMERERA 2APRENUMERERAPRENUME827 32 LjusdalPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA eller gå PRENUMERERA in på www.svenskamedia.se PRENUMERERAwww.svenskamedia.sePRENUMEPRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERA PRENUMERERAPRENUMERERSJUKVÅRDSINFORMATIONSKANDINAVISKSkydda händernaPerfect Poly Aqua och PolytrilAir Comfort är två nya skyddshandskarfrån Sperian Protection.De elastiska handskarnaär doppade i polyuretan respektivenitril för att öka slitstyrkan.Till skillnad från övriga PU-doppadearbetshandskar är dessa helt frifrån det giftiga lösningsmedlet DMF. Istället används ett vattenbaserat gummimaterialsom minskar risken för allergieroch minimerar miljöpåverkan.Foamad nitril är poröst vilket gör att handsken andas utan attförsämra användarens fingerfärdighet. Den är ingen renodladkemskyddshandske men nitril tål oljor och kemikalier bättre änpolyuretan.www.sperianprotection.sePRENUMERERA NU!STARTADE EGETEfter tre uppköp på två årKRIMINALVÅRDENSPROGRAMVERKSAMHETUTSLUSS FRÅNRÄTTSPSYKIATRIKUNDVAL IDANMARKPOJKAR I DENROMSKA KULTURENSNABB HJÄLPTILL BARNENSIL 3 2 08 1-16.indd 1 2 08-05-05 10: 5: 3SJUKVÅRDSINFORMATIONSKANDINAVISKKÖNSNORMERPåverkar institutionsvårdenÄLDREBOENDE PÅENTREPRENADDJUPINTERVJU GERINSIKT OM FAMILJENLAGEN LOV GERNYA MÖJLIGHETERSTORA PROBLEMVID SPELMISSBRUKFRAMTIDENSÄLDREOMSORGSIL 2.2 08 1-16.in d 1 2 08-03- 1 10:38:35SJUKVÅRDSINFORMATIONSKANDINAVISKATT SKÄRA SIGEn stark reaktion på uppväxtenSTORA VARIATIONER IKVALITETSARBETETORANA BEHANDLARSVÅRA FLICKORFRÅN LANDSTINGTILL PRIVAT VÅRDADAD-FORSKNINGGER NYA INSIKTERSÅ GÅR DET MEDBARNUPPDRAGETSIL 1.2 08 1-16.indd 1 2 08-02-05 1:20:24SJUKVÅRDSINFORMATIONSKANDINAVISKVÅRDBRANSCHENPolitikerna vi l ha mångfald i framtidenSTOR ÖKNINGAV PRIVAT OMSORGART KRÄVERGOD STRUKTURLUGN MILJÖ PÅJÄMTLÄNDSK GÅRDSOCIALA FÖRETAGFYLLER FLERA BEHOVPERS INITIATIVGAV RESULTATSIL 2.2 07 1-16.in d 1 2 07- 1-19 09:19:18SJUKVÅRDSINFORMATIONSKANDINAVISKPERSONALENköpte behandlingshemmetMÖJLIGHETERNAMED KUNDVAL8 FRÅGOR TILLMARIA LARSSONFOKUS PÅ DEGLÖMDA BARNENLARS HÅKAN OMKÖP AV VÅRDwww.sjukvardsinformation.comPrenumeration_SiL_182x61.indd 1 2008-06-24 10:43:18UPPSKATTADMUSIKTERAPIVikbar mobiltelefon medkameraNokia presenterar tre nya mobiltelefoner,Nokia 6600 fold (bilden), Nokia 6600slide och Nokia 3600 slide, som alla erbjuderen minimalistisk design kombineratmed en lång rad attraktiva och lättanvändafunktioner. Med ett enkelt knapptrycköppnar sig den eleganta Nokia 6600 foldoch visar en imponerande OLED skärm(2,13 tum och 16 miljoner färger). Nokia6600 fold har inte bara ett vackert yttre.Den erbjuder bland annat 3G för snabböverföring av bilder och videoklipp ochtvåmegapixelkamera.www.nokia.se

IntervjuAnker är lojal– mot barnen och ungdomarnaBarnen och ungdomarna med de tomma blickarna engagerar Anker Defriis, en eldsjälmed ett starkt intresse för människan och dess omvärld. Han är grundare av SisyphosAB och har utvecklat verksamhetens behandlingsmodell.Text och Foto: Kerstin KarellINTERVJU. Innan intervjun är känslanatt Anker Defriis egentligen inte har tidatt bli intervjuad. Det är många som vill hahans tid, inte minst de barn och ung domarhan har i behandling inom Sisyphos.Men väl sittande i fåtöljen är han i högstagrad närvarande. Vi lyckas till och medförlänga tiden för intervjun, för det finnsmycket att diskutera och Ankers liv hartagit många vändningar.Anker Defriis är barn- och ungdomspsykiatriker.Redan som fyraåring villehan bli läkare, inspirerad av sin fars godavän som var läkare och som kämpadeinom motståndsrörelsen i Danmark.– Jag växte upp i slum och fattigdom iDanmark men jag hade lätt för mig i skolan,i alla fall för att studera, med det varsvårt på andra sätt på grund av min bakgrund,säger Anker Defriis vars mammavar städare och pappa nasare.kropp och själHan var tidigt intresserad av människan,ur många aspekter. Som 11-12-åring börjadehan läsa om primitiva kulturer, så somindianer, aboriginer och kalahari folket.– Frågan vad vi kan lära av dem har jaghaft kvar sedan dess. Dessa folk har levt iharmoni med kost och fysiologi. Hur vilever har stor betydelse för våra kropparoch själar. Det påverkar även hur vi åldrasoch åldrandets sjukdomar.Intresset för människans värld med djur,natur, kultur, uttryck och dess tankevärldhar följt Anker hela livet. Att kropp och själhör ihop var han tidigt övertygad om.När han läste till läkare vid Odenseuniversitet på 70-talet blev han framför alltfascinerad av att vetenskapen inte alltid kanhitta en fysisk orsak till sjukdomar.– Kroppen visar tecken på att människaninte mår bra, men inget visar pådetta i kroppen. Var kommer det ifrån,jo själen, vårt innersta. Kierkegaardsformulering att människan är syntesen avjust kropp och själ förtjänas att uppmärksammas,säger Anker som har ett stortintresse för filosofi.År 1984 blev han klar specialist läkare ibarn- och ungdomspsykiatri med inriktningmot psykodynamiska störningar.Han visste tidigt att han ville arbetamed just barn.– Det finns inbyggt hos barnen att kämpa.De vill så gärna må bättre. Och det ärfantastiskt att se när barn med svårapsykiatriska störningar blir friska. När deblir mänskliga och levande.Samma år som han tog examen börjadehan arbeta på avdelningen för psykosomatiskasjukdomar på Falu Lasarett.Det var uppenbart att det fanns barnsom behandlades på avdelningen sominte kunde behandlas traditionellt.De föll mellan stolarna och hörde intehemma på någon avdelning.– De allra flesta läkare känner stor ödmjukhetnär de ställs inför dessa svårtsjuka barn och det pågick diskussionerom att fördela resurser för att hjälpa justdem. Människan har stora möjligheter attsjälvläka under rätt förutsättningar.Men resurserna räckte inte till den satsningsom behövdes. Anker var som överläkarepå barnspsykiatrin frustrerad övervad han upplevde.– Barnen som ansågs färdigbehandladekom och hälsade på. Men deras ögonvar tomma, de var liksom inte där. Devar kunniga och kunde läsa och skrivamen de var tomma. Det var en paradoxoch kändes som en lögn. Jag ställde migfrågan hur det kunde fortgå att man intesåg personen bakom de här ögonen.sträva mot samma målAnker insåg att personalen på BUPinte jobbade på samma sätt och motsamma mål, något som han anser är enförut sättning för att de djupt psykisktsjuka barnen ska kunna bli friska.– Alla måste sträva åt samma hålloch det ska finnas en tydlig samsyn ibe handlingen. Behandlingen som genomfördesvar inte bra. Arbetet var splittratmellan olika enheter.Anker ville lämna sin chefstjänst menövertalades att stanna och stängde dåavdelningen under tre veckor. Underdessa veckor samlades personalen medmålsättningen att få en samsyn ochdiskutera arbetsuppgifter och arbets sätt.Alla skulle veta vad alla gjorde och hurbehandlingarna skulle genomföras.– Alla vill till exempel inte blanda insina egna känslor i behandlingsarbetet.Det är en livslögn. Man måste göra detoch möta barnen. Men det är viktigt hurman gör det.Personalen fick valmöjligheten attt20www.sjukvardsinformation.com

Intervjuwww.sjukvardsinformation.com 21

Intervjujag greps av de här barnen och om ingentog dem på allvar så var det kört för demanker defriisÅlder: 61 årBor: BorlängeFamilj: Änkling med fem barn ochåtta barnbarnIntressen: MångaLäser: MycketViktigt när man arbetar med barnoch ungdomar: Ett äkta engagemangmed värme, lekfullhet, spontanitet ochlångsiktighettstan na kvar på avdelningen om de villefölja Ankers modell, annars erbjöds andratjänster.– Jag kunde inte acceptera att jobbai motvind. Jag presenterade för minamedarbetare hur jag ser på människanoch de här barnen. Det var början tillnågonting nytt. Vi har en moralisk skyldighetatt försöka hjälpa de här barnen.Om det finns en vilja och en längtan hosett barn då finns det också något som inteär utslocknat. Det finns något att byggapå, säger Anker Defriis.All personal valde att arbeta kvar påavdelningen när den sedan öppnades.saknar anknYtningGrunden i Ankers syn på de djupt psykisktstörda barnen och ungdomarna äratt de har en jag-löshet och en språklöshet.De saknar en anknytning.– En anknytning är grunden för de förstadelarna av ett jag, första delen av en brosom leder till en språkbärande, social kommunikationoch interaktion, säger Ankeroch för åter över samtalet till filosofi.– Den judiska filosofen Martin Bubertalar om att jaget formas i en dialog meddu. Jaget blir till i förhållandet till du:et.Det nyfödda barnet uttrycker sinakroppsförnimmelser omedelbart till omgivningen.Den tidiga anknytningen är ettsamspel, en kommunikation mellan baby noch föräldern eller en annan vuxen.– När babyn skriker är det betydelsefulltbåde vad som händer och inte händer.Om barnet blir bekräftat, till exempelmed ett ansiktsuttryck, får barnet ettautentiskt uttryck av sig själv och kanspegla sig själv.Det är de första sex månaderna somär viktigast i anknytningen. Modernhjärn forskning stödjer den teorin blandannat genom avfotografering av barnsfrontallober. Under de två första åren skeren i det närmaste explosiv utvecklingav frontalloberna där det sedan tidigareär bevisat att en människas personlighet,känsloliv och emotionella faktor förstresshantering har sitt centra.– Forskningen visar att barnets egnaupplevelser av samspel påverkar hurhjärnan utvecklas under de tidiga åren.Barnen gör sina tolkningar av samspel.Den process som skapar det autentiskajaget har störts tidigt för de djupt psykisktsjuka barnen, säger Anker och lägger tillatt upptäckten av spegelneuronsystemetoch dess betydelse för ömsesidigt samspelmellan arv och miljö är häpnads -väckande intressant.Men vad som kommer först, störningensom gör att barnet inte kan anknytaeller om det är den uteblivna anknytningensom är upphov till störningen, ärinte kartlagt. Men att ömsesidigt samspeloch barnets föräldrar spelar stor roll ochhar en avgörande del i sitt barns emotionella,intellektuella och sociala utvecklingtycker Anker är självklart.– Vi människor – föräldrarna – vill integärna inse vårt ansvar eller skuld fullt ut.Men även om barnen inte fått en tidiganknytning så är det inte kört. Barnenbehöver en vuxen att lita på. Jag har självadopterade barn.Anker anser att den tidiga störningengör barnen oförmögna att uttrycka detsom är deras autentiska jag, de är jag-lösa.De är även språklösa, ett tankesätt somAnker hämtat från filosofen Ludvig Wittgensteinsteori om språkspel. Den handlarom hur språket utvecklas, vad det äroch hur det interagerar.gemensamt språkAnker berättar hur Wittgensteins illustrerar vad språkspel är med bilden avtvå människor som bygger en mur tillsammans.Muraren står uppe på murenoch murar medan langaren står påmarken och räcker tegelstenar. De tvåhar ett gemensamt mål och projekt ochlever i samma relationsvärld. När murarensäger sten betyder det i deras lilla minivärldatt han vill ha en till sten och det fårhan av langaren. Ordet sten har en tydligbetydelse för dem och sätter ihop derasrelation, avsikt och relationsrum. Språkspelethar sin giltighet i den mån det är relevantför den uppgift det är skapat för.– De tidigt störda barnen är språklösai sin oförmåga att uttrycka sig själva,sin innersta kärna. Känslan av att varasig själv är inte förankrad i ett språk. Debär på en stor känsla av meningslöshet.Deras innersta väsen finns inte med ochuttrycks i deras språk, säger Anker.I behandlingen inom Sisyphos undersöksmöjligheten hos varje individ att befolkasitt inre landskap med ett språk somgör det möjligt att kommunicera medomgivningen. Då upphävs det ”autistiskasyndromet”.– Även inre-mindfullness, som har sittursprung i buddismen, handlar om attom du är närvarande för dig själv då ärdu närvarande för den andra också vilketgår hand i hand med språkspel och anknytning.Allt hänger ihop.Alla människor kommunicerar, medveteteller omedvetet. Barnen och ungdomarnasom har djupa psykiska störningarsplittrar ofta upp sin omvärld. De agerarutåt istället för inåt och vinn er uppmärksamhetfrån sin omgivning på kort siktmen inte på lång sikt.– De tar till fysiskt våld, raseri, kränkningaroch andra uttryck för att bli sedda.Vi måste skapa en motstruktur och kommamed nya förutsättningar att mötabarnet, säger Anker.Han berättar att han ser barnen somgrottmänniskor. De är i sin egen grottaoch vi ska bjuda in dem till vår värld utanförgrottan.Vi vill att de ska komma ut och varamed oss och vi lockar dem med olikasaker utanför grottmynningen.Men framförallt står vi kvar och väntar.Om man inte ger upp så kommer22www.sjukvardsinformation.com

de ut till slut. Då tänker barnen: ”Vad ärdet för dumskallar som bara står kvar därute och aldrig går därifrån. Äh, jag får välgå ut och kolla då.”Att stå kvar, att inte ge upp och att låtadet ta den tid som barnen kräver gjorde attAnker inom ramen för landstinget Dalarnasverksamhet fick möjligheten att startabehandlingshemmet Ekvägen 1988.– Jag greps av de här barnen och omingen tog dem på allvar så var det körtför dem. En orsak till att ingen tog sig andem kan vara att de här barnen inkräktarpå ens eget sociala liv. Man måste göraden uppoffringen för att nå dem ochkomma in i deras liv. Det behövs vuxnasom vågar vara kvar.Behandlingen på Ekvägen byggde påsystemteoretisk grund vilket enkelt förklaratinnebär att alla behandlingsaktivitetervar definierade, varje personal vissteom sin roll i systemet och att betraktelsesättetoch organisationen i förhållande tillbarnet var samspelt och hade en samsyn.Efter fyra år tyckte Anker att beslutsvägarnavar alltför långa och krångliga.Organisationen blev uppsplittrad.– Personalen strävade mot olika måloch det fanns många som hade egna fickpsykologimodeller.Det gjorde att barnenblev splittrade.Anker valde att lämna verksamhetenoch startade den ideella föreningenAnkaret 1989 som han sedermera lämnadeför att starta eget och på så sätt självkunna påverka verksamheten.Han grundade Sisyphos 1997. NamnetSisyphos kommer från den grekiska mytologin.Enligt myten lurade kung Sisyfosdöden och straffades av gudarna med evigt,meningslöst arbete. Myten om Sisy fosställer enligt nobelpristagaren Albert Canmusden fundamentala frågan om livet ärvärt att leva. Genom att Sisyfos lyckadesupprätthålla sin mänskliga värdighet blevhans liv värt att leva.Anker vill att barnenoch ungdomarnahan möter genomSisyphos ska välja livet.Han hjälper dembland annat genom attspegla, bekräfta och sedem, även om det innebäratt bejaka en mindresmickrande sida av deraspersonlighet.– Vi ska inte idealisera utan spegla ondska.Om vi vågar spegla ondska så är denpå väg bort. Jag träffade en gång en pojkesom slog sönder bilrutor. Så jag köpteett par begagnade bilar så att han kundeslå sönder rutorna. Han visade mig vadhan gjort och blev glad över att jag ville sede fina vackra mönstrena som blev. Då sågjag att han hade ett konstnärligt sinnelagmen som uttryckte sig i ett olyckligt socialtsammanhang. Hos oss blev det ett tillåtandesammanhang och då kunde hans estetiskasinnelag framstå mer tydligt utan attförknippas med kriminalitet. Vi fick kontaktoch han kände sig bekräftad och förundrad.Det blev början till en utveckling.Vårfloden kan ge ångestNär barnen och ungdomarna blirbe kräftade och får anknytning kommerde i kontakt med sitt jag.– Det autentiska jaget brukar börjabubbla fram och det känns främmandeför barnet eftersom det aldrig har blivitbekräftat. Till slut forsar jag-et fram ochdet i kombination med att barnet är förlösti en språklig gemenskap. Vi kallar detför vårfloden. Det innebär stor insikt ochmycket ångest för barnet, ibland även föromgivningen.Anker citerar Sokrates: ”Människanvet innerst inne sanningen om sig självmen hon vet inte alla gånger om att honvet det.” och konstaterar att Sokrates ordstämmer väl överens på de barn och ungdomarhan träffar.Han berättar att hans lojalitet alltid liggerhos barnen och ungdomarna i förstahand och inte hos föräldrarna eller hosperso nalen, om de har gjort något som äroförlåtligt. Anker har varit med om att enanställd man utnyttjat en flicka inom Sisyphossexuellt, en händelse som var fruktansvärdför alla inblandade.År 2004 blev Ankers fru sjuk i canceroch avled sommaren 2006. Under hennessjukdomsperiod kunde han inte ägna sigåt företaget i samma utsträckning somtidigare.– Jag lämnade över till andra ägare ochvar själv i minoritet. Nu är jag tillbaka förfullt i verksamheten igen. Vi är två ägareoch jag är i minoritet. Men det viktigaär att verksamheten har överlevt och ärpå rätt spår.Nu har Anker arbetet med de svårtpsykiskt störda barnen i 30 år och hantänker hålla på länge till. Behovet av atthjälpa är stort.– Vi får inte döma ut barnen. Alla kaninte bli friska men vi måste försöka. Jagär varken domare eller behandlare utanmin roll är att hjälpa. Men det går inte iexpressfart. Barnen kan inte växa snabbareän i sitt eget tempo. Långsiktighet ärbättre för barnet och samhället än kortsiktighet,avslutar Anker.www.sjukvardsinformation.com 23

Både Mia Hübinette, vice vd, och Daniel Ridderz,vd, har varit med sedan starten 1993.medarbetarägt– utan stormötenMagelungens behandlingscenter är ett personalägt aktiebolag.Grundarna har hittat en enkel form av ägande som engagerarpersonalen även i ett stort och växande företag.Text och Foto: Kerstin Karell24 www.sjukvardsinformation.comföretagsform. År 1993 tog de 13kollegorna över det dittills landstingsägdaMagelungens behandlingshem i Stockholmslän.– Vi hade jobbat ihop i många år ochstartade en ekonomisk förening. Men vikonstaterade att den företagsformen intevar den bästa för verksamheten. När vifick köpa fastigheten bildade vi ett aktiebolag,säger Mia Hübinette, vice vd ochen av dem som varit med sedan starten.Men eftersom grundarna ville attföretaget skulle vara fortsatt personalägtköpte de lika stor del aktier i företaget.Magelungen har sedan starten utökatsin verksamhet successivt.Idag driver de en mängd olika behandlingsverksamheter,skola och utbildningar.I takt med att Magelungens verksamhetväxte steg värdet på aktierna och denekonomiska tröskeln för att bli delägarehöjdes.När Magelungen 2001 tillfrågades att taöver Vita bergens behandlingshem frånlandstinget innebar det att företaget växtemarkant.fördubblande omsättningen– I och med det övertagandet blev viägare i minoritet. Vi fördubblade antaletpersonal och omsättningen, säger DanielRiddez, vd.Företaget behövde hitta en ny form förpersonalägande. Att låta några få personeräga verksamheten har aldrig varit ettalternativ.– I och med att företaget är medarbetarägtbejakar vi långsiktighet. Om eneller ett fåtal personer äger en verksamhetfinns alltid risken att det säljs till stora bolagoch riskkapitalister. Då slutar ofta personalenoch de har kunskapen vilken ärviktigast i ett kunskapsföretag, säger Daniel.Magelungens tanke med att driva ettmedarbetarägt företag är även att de anställdakänner engagemang och att det degör påverkar resultatet och indirekt ävenderas egen trivsel.– Det tillkommer ytterligare en aspekt.Jag jobbar inte bara för min lön utan ävenför mig själv. Delaktigheten spelar rolloch gynnar kunder och uppdragsgivare.Om vi ger god behandling påverkar det

Medarbetarägt”utdelningen ska ses som en form avbelöning för god kvalitet och insatserinte bara företaget utan även dig som aktieägarepositivt, säger Mia.Magelungen hittade ett koncept för personalägandedär grundtanken är att det skavara lätt att gå in i företaget och lika lätt attlämna det. Därtill ska personalen kunna blidelägare till en rimlig kostnad.Det fasta och förutbestämda beloppetför att gå in som delägare är 30 000 kronor.Den dag man eventuellt väljer att säljafår man tillbaka samma belopp. Köparenskriver under ett kompanjonskapsavtalsom innebär att man måsta sälja tillbakaandelarna till verksamheten.– Ägandeformen har ett så kallat otryggatpensionslöfte, säger Mia.Det ”otryggade pensionslöftet” innebäratt Magelungen skall bygga upp och ha ensoliditet på 30 procent. Istället för att delaut någon vinst innan soliditeten är 30 procent,går resultatet tillbaka in i bolaget ochägarna får del av denna, den dag man väljeratt inte längre vara delägare.Vid soliditet över 30 procent betalaseventuella vinster ut till delägarna.– Utdelningen ska ses som en form avbelöning för god kvalitet och insatser,säger Mia.– Men samtidigt ska vi ha marknadsmässigalöner. Att vi är ett medarbetarägtföretag innebär inte att vi kan hålla lönernanere. Men det finns en ökad förståelseför de här frågorna, säger Daniel.En gång per år ges nya tillsvidareanställdamöjlighet att kliva in som delägare i Magelungen.I dagsläget är det 60 stycken avde 74 tillsvidareanställda som är delägarevilket innebär att 80 procent av personalenäger aktieposter. Totalt betalar företaget utdrygt 140 löner.– De allra flesta väljer att köpa in sig menandra är helt enkelt inte intresserade ellerbehöver lägga pengar på annat i livet, sägerDaniel Riddez.De som går in som delägare har ingendirekt påverkan eller speciella fördelar, annatän att de är med på årsstämman ochdärmed är med och väljer valberedningoch styrelse.– Vi äger, helt enkelt, bara det företagsom vi också jobbar i. Ägandet och verksamhetenskiljs åt och vi har naturligtviskollektivavtal. Företaget drivs somvilket aktiebolag som helst och vi har ingastormöten med all personal utifrån ägandet,säger Mia.stYrelsen sätter upp målenSaker som rör den dagliga verksamhetentas inte upp på bolagsstämman utan detgör personalen med respektive arbetsgrupp,chef eller vd.Styrelsen sätter de övergripande målenhur Magelungen ska förvaltas, utvecklasoch öka dess omsättning som idag är 66miljoner.– Styrelsen ser till att vi inte läggar allaägg i samma korg och håller i perspektivenför verksamheten. Den har beslutat attvi ska hålla budget och göra en vinst på sexprocent, säger Daniel som inte tycker attdet finns något motsatsförhållande i godavkastning och god vård.– Tvärtom, vi får inte stagnera och varanöjda utan ska se framåt, utveckla och stärkavår verksamhet.I styrelsen sitter fyra personer som jobbari verksamheten och tre externa ledamöter.De från personalen som sitter i styrelsensköter uppdraget efter ordinarie arbetstidoch ersätts med ett halvt basbelopp per år.– De som valts att sitta i styrelsen har ettdriv och kompetens för det. De kännermycket för företaget, säger Mia.Det har inneburit mycket att tre utomståendepersoner tagit plats i styrelsen.– Vi som jobbar i verksamheten är alla igrund och botten socialarbetare och harlärt oss vad det innebär att driva ett företag.Våra externa ledamöter har stor kompetensi att driva företag och har bidragitmed mycket kunskap. De ställer också andrakrav på ledningen. Det har blivit enökad professionalisering av styrelsearbetet,säger Daniel.Magelungen behandlingscenter AB är ifas ekonomiskt och det här året kommerpersonalen att få en liten vinstutdelning.– I vår bransch så kommer vi aldrig attgöra några stora pengar. Det är inte hellersyftet med driftsformen, utan den harvi valt för att det är en bra företagsform föratt bedriva vård och behandling med offentligamedel, säger Daniel.Mia och Daniel anser att företagsformenpassar när personal avknoppar verksamhetfrån kommuner och landsting.– Det är ett bra sätt att driva ett företagpå. Det är en stor styrka att ha med personaleneftersom deras kunskap är det som ärvärdet i företaget, säger Daniel.twww.sjukvardsinformation.com 25

MedarbetarägtTvå delägare i Magelungens behandlingscenter1. Hur länge har du jobbat på Magelungen?2. Hur länge har du varit delägare i Magelungen?3. Vad tycker du om företagsformen?4. Ser du någon nackdel med företagsformen?Micke RizzoSocionom. Samordnare, har ansvarför två ungdomar och håller i familjesamtal.1: Jag har jobbat i två år. Tidigare har jagjobbat på två behandlingshem och varitkonsulent på barn- och familjejouren.2: Sedan i våras.3: Den är jättebra. Jag tror på att allahjälps åt. Jag tycker om att ta ansvar förden verksamhet jag är del i och jag villatt mina kollegor också ska göra det och se till helheten. Om vi görett bra jobb så går det bra ekonomiskt för Magelungen och det fårvi alla ta del av, det är en långsiktig morot. För stora företag är intebra och inte för små företag heller. Magelungen är ett lagom stortföretag där det finns utvecklingsmöjligheter samtidigt som de olikaenheterna blir familjära.4: Nej, inte som den är utformad idag.Gunilla TovöUtbildad matematik- och fysiklärare.Arbetar med den nystartade gymnasieskolaninom Magelungen.1: Jag har jobbat två år på Magelungen.Innan dess jobbade jag inom traditionellskola, främst på högstadiet, både utomlandsoch i Sverige.2: Sedan i december 2007. Först var jagprovanställd i ett halvår och kunde sedanbli delägare i och med bolagsstämman.3: Jag tycker att det är spännande och kul. Alla som vill är med ochäger företaget och det är de som jobbar här, som är aktiva, som ärdelägare. De som slutar måste sälja sin andel. Det är bra att alla delägareäger lika mycket och att våra röster väger lika tungt i ägandet.Jag har lika stor andel som vår vd som var med och startade verksamheten.4: Nej, jag gör inte det. Jag är ju gammal vänstertjej men den här formenav ägande tilltalar mig. Allas delaktighet är trevligt på något sätt.Det här med privata skolor kan vara både positivt och negativt. Omdet är en eldsjäl som vill genomföra sin idé och ser till barnens bästadå är det bra, men det är inte rätt att sko sig på skolan och att tjänapengar på barn som mår dåligt.Bergåsa HVB-hem tar emot flickor i åldrarna 13-21 år för längre tids boende. Hemmet äravsett för flickor från hela landet, dock företrädesvis från närregionerna. Bergåsa är belägeti Drängsered - ett litet samhälle i Hylte kommun i Hallands län. Via E6:an når manDrängsered inom två timmar från såväl Malmö som Göteborg.Bergåsa fokuserar på familjerelaterad problematik och har heltidsanställd behandlingspersonalmed familjeterapeutisk kompetens.Med en manlig familjeterapeut och en kvinnlig psykolog kan vi erbjuda familjer och föräldrarsåväl stödsamtal som längre tids terapeutiska insatser.Bergåsa har plats för sex boende flickor och dessutom finns en s k utslussningsplats.För att få en god och verksam behandling rekommenderar vi att en intern utredning genomförsinitialt vid placeringen. I denna ingår följande moment: psykologisk utredning, familjeutredningsamt pedagogisk och allmänmedicinsk bedömning.Bergåsa Behandlingshem ABTornåsvägen 11, 314 98 TORUPTel: 0345-311 37 • www.bergasahvb.se”DIAGNOS FÖRST – SEDAN BEHANDLING”KBT Praktiken i Roslagen AB erbjuderKORTTIDS eller AKUTPLACERING med/utan UTREDNING iFÖRSTÄRKTA FAMILJEHEMVi professionaliserar familjehemmen genom att tillföra resurser ochkunskaper.I våra familjehem finns därför extra kompetens. Alla familjehem hargenomgått en grundläggande KBT-utbildning.Vi har egen psykiater, psykolog och socionom.Vi utför också uppdrag på konsultbasis.Telefon: 0175 – 91490; 070 590 22 02 Adress: Kyrkvägen 1, 760 31 Edsbrowww.kbtpraktiken.seSalbohedskolan är en 4-årig gymnasiesärskola som följer detindividuella programmet.Vi erbjuder undervisning samt boende enligt LSS och harkontinuerligt intag under året.Vi har öppet årets alla dagar.www.salbohedskolan.se26www.sjukvardsinformation.com

... en känsla av lugn och roHagudden är det tredje alternativet. När familjehemmet inte längrehåller och en instution känns för stort och opersonligt- då finns vi på Hagudden.Målgrupp: pojkar och flickor i åldern 11-19 år med psykosocialaproblem, relationsproblem, svårigheter i grundfamiljen m.m.Hagudden AB | Hagudden 2 | 147 92 Grödinge | Tel: 08 - 530 271 07www.hagudden.se | info@hagudden.seCenter för Cognitiv Psykoterapioch Utbildning i KungälvSKOL- OCH BEHANDLINGSHEMkvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000Letar du efter en behandlingsverksamhet med grundskola?Vi erbjuder en kvalitetscertifierad verksamhet såväl i skola som behandling. Sociala problemoch/eller relationssvårigheter. Neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD, Aspergerm.m. Läs- och skrivsvårigheter är vanliga problemområden. På Sundsgården läser elevernaalla ämnen i enlighet med grundskolans läroplan, LPO94. Hela landet är upptagningsområdetill våra 25 platser för pojkar i grundskolans årskurs 4-9. Läs- och skrivstudio med individuellstödundervisning. Behandlingspersonalen och lärarna arbetar aktivt med genomförandeplaneroch IUP. Den sociala kompetensen tränas genom vardagliga sysslor och fritidsaktiviteter medhög grad av struktur och gränssättning. ART-grupper för eleverna och Föräldrakrafts programär viktiga arbetsredskap. Helårsöppet finns att tillgå för elever med utökat vårdbehov.Vill du veta mer så hör av dig till:Verksamhetschef Hans Nilsson eller Behandlingsansvarig Leif Öberg Tfn: 08-560 428 20 / 08-560 430 93E-post: sundsgarden@fralsningsarmen.seHemsida: www.fralsningsarmen.se/sundsgardenerbjuder nedanstående kurseroch utbildningar 2008• Kognitivt förhållningssätt/KognitivCounsellingNyhet!• Grundläggande utbildning i kognitivpsykoterapi (steg 1)• Psykoterapeututbildning med kognitivinriktning (steg 2)• Handledar- och lärarutbildning förlegitimerade psykoterapeuter medkognitiv inriktning (start vt 2009)KULTURCHOCK.SEPema HvbBelägen i lugn och naturskön miljö i Småland.Miljöterapeutisk och individuell behandling avvälutbildad personal, behandlingen är inriktad påkvinnor i åldern 18 år och äldre med missbruk ochpsykosociala problem.• Orienteringsutbildning• Uppmärksamhetsträning(Mindfulness) – med Andries Kroese• Kognitivt förhållningssätt ochCounselling för skolpersonalNyhet!Dessutom arrangeras kurser ochföreläsningsserier på uppdragwww.pema-hvb.sepemahvb@telia.comFör info och anmälanwww.cognitivterapi.sewww.sjukvardsinformation.com 27

BöckerUngdomseld– Ny roman om ungdomsvåldoch homosexualitetNatten faller över förorten då16-årige Filip blir vittne till ettinbrott, där väktaren som ryckerut till platsen blir brutaltmisshandlad av gärningsmannen.Livrädd springer Filip frånbrottsscenen för att några nättersenare ta emot ett mordhotsom skrämmer honomfrån att prata med polisen.Men det är inte det enda somtynger honom. Han har preciskommit ut som bög och ärdessutom olyc kligt förälskad ifotbollsspelaren Emilio, Aspuddensstörsta värsting och player.Han förstår att drömmen omlationkillen är dömd att krossas,men ändå kan han inte låta bliatt hoppas på det omöjliga.Emilio å sin sida lever i en kriminellvärld där den kallblodigagängledaren Nikolaj regerarmed järnhand. Brotten debegår tillsammans blir alltgrövre och förutom den växandeknarkhandeln så planerasäven ett väpnat värdetransportrånmot ett större säkerhetsbolag.Men just när Emiliobörjat ana att gänget snartkommer att leda till en säkerdöd så träffar han Filip. Alltförändras i ett enda slag ochEmilio som ständigt levt medvåldet vid sin sida inser att hanslivs största fight kommer attgöras för den svåra kärleken.BöcVincentVincent blir ledsen och rädd närhan hör pappa slå mamma, hanbygger en koja där han gömmersig för att slippa höra. En dagstår han inte ut längre...Boken är bland annat tänkt somett verktyg för barn som upplevtvåld i hemmet eller bor påkvinnojour. De ska kunna prataom och bearbeta sina känslorpå ett naturligt sätt. Boken skavara en hjälp och en start i barnensläkeprocess.Varje dag har vien liten tävlingHur är livet med anorexi?Hur förklarar mankänslan?Alla säger att jag håller på atttappa mina byxor, att de barahänger på mig. De förstår inte!De förstår inte att det är minmage som är så stor att denknuffar ner mina byxor helatiden. De förstår ingenting!Det här är en berättelse om enmångårig kamp mot en förrädisksjukdom. Det är enberättelse om träning, yrsel,tjockkänslor och ångest. Mendet är också en berättelse omatt långsamt ta sig tillbaka till livet.Om vänskap, kärlek, modoch musikens starka kraft.Makten du har– att hantera makt isocialt arbeteTrots att många som arbetarmed socialt arbete har en orimligarbetssituation och kännersig klämda mellan kommunensbeslut om minskade resurseroch de hjälpsökandes ökadebehov så har de fortfarandemakt. Makt att hantera. I bokenställer författaren och psykologenStefan Sandström viktigafrågor till alla som arbetar inommänniskovård, inom offentligaverksamheter eller med myndighetsutövning.Johannes C Erikssonwww.adlibris.comAlley Ahlquistwww.vulkan.seHanna Österbergwww.adlibris.comStefan Sandströmwww.gothiaforlag.se28www.sjukvardsinformation.com

BöckerLagtexter försocialtjänsten2008Detta är boken för dig som alltidvill ha de aktuella lagtexternainom socialtjänsten tillgängliga.Här har vi samlat ett tjugotalav de viktigaste lagarna ochförordningarna. Texterna är heltokommenterade och har tydligamarkeringar som visar när densenaste förändringen i respektivelag trädde i kraft.Urvalet av lagar är framtaget averfarna jurister och socionomeroch lagtexterna uppdateras ijanuari varje år. Detta är en heltäckandesamling lagtexter fördig inom socialtjänsten!kerNär livet gör ont– om självskadandebeteende bland unga“En dag satt jag ensam på mittrum och grät. Till slut orkadejag inte mer. Jag fick syn på ettrakblad och skar några skårori min arm. Det kändes som nåtflöt ut och försvann... det var ensån lättnad.”Så berättar en 16-årig flicka iboken. Vad innebär det att skadasig själv? Hur många gör detoch vad är bakgrunden till attde gör det? Genom ökad kunskapblir vuxenvärlden bättre påatt förstå och kunna hjälpa. Bokenbaseras på intervjuer, bådemed de unga själva och medvuxna som möter dessa ungdomari sitt yrke. Den innehållerdessutom fakta, länkar och vidareläsningstips,och presenteraren grundlig och nyanseradbild av en ny och utbredd ungdomsproblematik.Leva med barnLeva med barn är en bok förföräldrar. Den tar upp barnetsomvårdnad, hälsa och sjukdomar,liksom barnets utvecklingoch samspelet i familjen.Den handlar också om barnetsoch småbarnsfamiljernas situationi närmiljön och samhället.Många praktiska råd, idéer ochdiskussionsunderlag finns ochbarnets rättigheter, med FN:sbarnkonvention som grund, gårsom en röd tråd genom helaboken. Sist i boken finns ”Minasidor” där ni kan fylla i barnetsutveckling och göra minnesanteckningarför viktiga och roligahändelser.Inkontinens hosäldre kvinnor– råd till sjuksköterskoroch omvårdnadspersonalDet är aldrig för sent att få behandling!Med rätt kunskap ochmed enkla medel kan vi göramycket mer för att förbättra situationenför den äldre kvinnanän att enbart erbjuda inkontinensskydd.Boken ger råd tillpersonal i äldreboenden om hurman tidigt kan upptäcka, utredaoch behandla urinläckage. Denvårdbetingade inkontinensenges särskild uppmärksamhet iboken och författarna betonaratt alla kvinnor med urinläckageska utredas ordentligt.Men boken väcker mångafrågor. Förutom att vara ett utmärktverktyg för vårdpersonalnär det gäller att hjälpa äldrekvinnor med inkontinens, såväcker den frågan om hur vi förvaltaren humanistisk och värdigmänniskosyn i vårdsituationen.www.gothiaforlag.sePer Straarup Sondergaardwww.gothiaforlag.seLars H Gustafsson, Marie Köhlerwww.gothiaforlag.seUlla Lönn, Pia Carlsonwww.gothiaforlag.sewww.sjukvardsinformation.com 29

KortnyheterTvångsvård skaskydda ofödda barnRegeringen förbereder enproposition om stödet tillgravida kvinnor som missbrukaralkohol eller narkotika.Kvinnor som inte klarar av attsluta med sitt missbruk ochinte ställer upp på frivillig vård,ska kunna tvångsvårdas enligtLVM. Syftet är att skyddadet ofödda barnet.Ny satsning för attförhindra självmordRegeringen har gett Socialstyrelseni uppdrag att ta frammaterial till utbildningar förallmänhet och vårdpersonalom självmord.Fängelse för psykisktstörda gärningsmänÄven psykiskt störda brottslingarska kunna dömastill fängelse. Ett villkor är attbrottet ska vara allvarligt ochgärningsmannen själv ha orsakatsitt tillstånd, till exempelgenom berusning. Syftetmed riksdagens beslut äratt öka flexibiliteten vid straffutmätning.(källa: Regering &Riksdag)Carema Orkidénväxer inom LSSCarema Orkidén har vunnitupphandlingar inom LSSi Uppsala, Helsingborg ochVaxholm.Aleris växer i Norgeoch DanmarkAleris har förvärvat norskaUngdom i Utvikling som erbjuderdygns- och akutplatsertill ungdomar i åldern 12-23 årsamt den danska privatvårdsgruppenDanske Privathospitaler,som är Danmarks endaprivatägda sjukhuskedja. Ioch med köpet blir Aleris Danmarksstörsta rikstäckandesjukvårdsaktör.Ny mötesplatsför tonårsföräldrarI våras öppnade en nywebbsida för tonårsföräldrarpå nätet. Adressen ärwww.1318.se och innehållersåväl information som erfarenhetsutbyteoch svar frånexperter.Flera lagförändringar inom LSSDålig jämställdhet i äldreomsorgenJämställdhetsintegrering harinte genomsyrat äldreomsorgennär det gäller brukarperspektivettrots att det funnitsmålsättningar under lång tid.Länsstyrelsens rapport omhur långt jämställdhetsarbetetkommit i landets kommunervisar på en hel del brister.Av personalen anger endast6 av 91 tillfrågade personal/grupper att de har mål ochriktlinjer för jämställdhetsintegrering.90 procent svarar nej på fråganom de erbjuds utbildningom jämställdhet.Det finns mer kunskap blandpersonalen om jämställdhet urett personalrättsligt per spektivän ur ett brukarperspektivoch när jämställdhet diskuteradesur ett brukarperspektivså handlar det mest omintimhygien och dusch.Leverantörer bryter mot rättigheterLeverantörer som bryter motmänskliga rättigheter stoppas.Stockholms läns lansting upphandlarvaror och tjänster för33 miljarder kronor varje år.Många varor importeras frånutvecklingsländer och detförekommer att en del leverantörernabryter mot mänskligarättigheter.Därför har nu landstingetLSS-kommittén har haft iupp drag att göra en bredöversyn av lagen om stödoch service till vissa personermed funktionshinder (LSS)och personlig assistans. Kommitténsförslag innebär attLSS ska bestå som rättighetslagför de personer som harde mest omfattande stödbehoventill följd av funktionsnedsättningar.Det behövsdock flera förändringar av lagen.Ett tydligt barnperspektivskrivs in i LSS. Staten skaha ett samlat ansvar för personligassistans. Det ska ocksåbli tydligare regler för hurbehovet av personlig assistansska bedömas. Vidare ska en nyinsats i LSS ge rätt till personligservice och boendestöd.Rapporten visar över lag attdet bristande jämställdhetsarbetetberor på dåliga kunskaper/förlite utbildning.Av brukarna svara de flesta,över 90 procent, av bådakönen att de får den hjälp debehöver och cirka 86 procentär nöjda med hjälpen de får.Däremot är de överlag mindrenöjda med tillgången tillaktiviteter.Färre män än kvinnor angeratt de är nöjda. Några mänhar kommenterat att de saknarutrymme och utrustningför att snickra.Kvinnor som har angivit attde saknar aktiviteter har frågatefter mer litteratur, möjlighetat måla och en traditionellterapiavdelning.Röster från män om aktiviteter:”Jag skulle vilja prataom jakt och fiske och så skulleinfört en uppförandekod försina leverantörer och kräveratt de tar ett socialt ansvar.Stockholms läns landstingstår för 25 procent av alla upphandlingav sjukvårdsartiklar iSverige. Fem kategorier ansessom extra viktiga att följaupp; operationsasrtiklar, förbandsartiklar,textilier, rostfriasjukvårdsartiklar samtPersoner med psykiska funktionsnedsättningarska ha rätttill insatsen daglig verksamhetom de ingår i personkretsenför stöd och service enligtlagen.Kommittén föreslår att lagenom assistansersättning (LASS)ska upphävas. Tillämpligadelar av denna lag ska iställetföras in i LSS.jag vilja spela schack” ”Härfinns inget att göra, bara tråkigunderhållning och gymnastik””Äldreomsorgen behövermer kunskap om jämställdhetur ett brukarperspektiv.Genom att fråga och informerabelyser länsstyrelsenhur viktig frågan är. Med anledningav bristerna när detgäller mål, dokument, kunskaperoch rutiner inom äldreomsorgenanser länsstyrelsenatt det är viktigt attfrågorna i det framtagna enkätverktyget,som revideratsnågot efter tillsynen, fortsätteratt ställas och att broschyrendelas ut i samband medtillsyn för att uppmärksammaområdet.”(ur länsstyrelsens rapport”Jämställdhetsintegrering urett brukarperspektiv inom äldreomsorgen)handskar, sprutor och kanyler.Produktländer för dessaär ofta utvecklingsländersom Pakistan, Thailand, Vietnamoch Indien. För att säkerställaatt uppförandekodenföljs kommer landstinget följaupp kraven minst en gång undervarje kontraktstid så att ingendiskriminerar eller utnyttjarsin personal.30 www.skandinavisksjukvard.nu

BROMSTENSGÅRDENUTREDNINGS- OCH AKUTHEMHuvudman Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningMålgruppCa 8 – 18 platserFamiljer med små och stora barnEnsamma ungdomar från 13 årUPPTAGNINGSOMRÅDEStorstockholm samt övriga kommuner i Sverige. Bromstensgården ligger ivillaområdet Bromsten som är beläget i Spånga. Goda kommunikationer medbuss och pendeltåg. 15 minuters resa från Stockholm C.UTREDNINGAR MED MOTIVATIONS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETEBromstensgårdens specialitet är utrednings-, motivations- och förändringsarbeteav den psykosociala problematiken hos familjer. Utredningstiden är 10 – 12veckor. Vår strävan är att belysa familjens eller ungdomens problem och resursersamt att tillsammans med föräldrar och barn initiera en förändringsprocess. Vitillämpar ett socialt nätverksperspektiv. Vi arbetar utifrån BBIC:s ”triangel” (Barnetsbehov – Föräldrarnas förmåga – Familj och miljö. Vid behov erbjuds såväl barnsom vuxna psykologutredningar av psykologer som arbetar på konsultbasis. Varjebarn erbjuds också läkarundersökning av barnläkare knutna till verksamheten.Vid behov erbjuds skolgång i samarbete med barnens hemskola. Personalgruppenbestår av utbildade socionomer/socialpedagoger och utbildade behandlingsassistenter.Den skriftliga utredningen är omfattande och huvudansvaret för denhar utredare/behandlare som arbetar dagtid.AKUTA PLACERINGARI mån av plats tar Bromstensgården också emot familjer och ungdomar i akut kris.De akuta placeringarna kan pågå under två – fyra veckor. Under den tiden arbetarvi aktivt tillsammans med beställaren för att stödja familjen/ungdomen ochförbereda deras/dennes flyttning till nästa boende. Vi åtar oss att ge en skriftligrapport om vad som hänt under den akuta placeringstiden.Bromstensgården, Cervins väg 84, 163 41 Spånga,Telefon: 08/508 03 327 . 08/508 03 330, mobil: 076/120 33 27, 076/120 33 30.e-mail: marianne.wandahl-leander@spanga-tensta.stockholm.sewww.bromstensgarden.stockholm.sewww.sjukvardsinformation.com 31

KortnyheterFamiljer uppleverförsämrat stödRiksförbundet för rörelsehindradeBarn och Ungdomar(RBU) har i en undersökningkommit fram till att en av treföräldrar som har barn medfunktionsnedsättning uppleveratt samhällets stöd harförsämrats de senaste åren.Det gäller främst att myndigheternager dålig informationtill de berörda familjerna.Försäkringskassorna ochkommunerna får sämst betyg.RBU vill att varje familj tilldelasen koordinator som hjälperfamiljen med kontakter medmydigheter.Carema vann storakontrakt i StockholmCarema Äldreomsorg har iupphandling tilldelats driftenav fyra stora boenden i Stockholmsstad. Det rör sig om totalt647 platser. Det rör sig omhälften av hela upphandlingenoch är den största kontraktsvinstennågonsin inom äldrevårdeni Sverige.Attendo Care växterkraftigt i NorgeAttendo Care kommer attansvara för verksamhetenvid Oslos största sjukhem,Hovseterhjemmet, samt Paulussykehjem. De både enheternahar tillsammans närmare300 platser.Behandlingshem medklosterinriktningLinköpings stadsmissionvill starta ett behandlingshemmed klosterinriktning iMariagården i Vadstena. Detär ett samarbete med Kriminalvårdenoch för långtidsdömdabrottslingar som är påväg tillbaka ut i samhället. Behandlingenär enligt ignatiansklivshållning. (källa: Motala& Vadstena Tidning)Kundval i YstadYstads 900 brukare inomhemtjänsten har från och medseptember fyra utövare attvälja mellan. Förutom kommunentillhandahåller Caremaoch Attendo Care hemtjänst.De som bor i Köpingebrooch Nybostrand kan även väljaVigs Ängar. (källa: TA)Tidig pubertet ingen anledning till oroDe flesta tidigt utveckladeflickor mår bra, och det ärbara under särskilda omständighetersom en tidig pubertetverkar få negativa konsekvenser.Det visar örebroforskarenTherése Skoogs doktorsavhandlingi psykologi omvad det innebär för flickor attgå in i puberteten mycket tidigareän sina jämnåriga kamrater.Den normala tidpunktenför den första menstruationenär någonstans mellan 12,5 och13 år, men för de här flickornainträffar det redan före elvaårs ålder.Hittills har man ansett att tidigpubertet hos flickor alltidökar risken för en rad olikaproblem som missbruk, kriminalitet,depressioner, överviktoch ätstörningar. Therese Skoogsforskning visar att denbilden inte stämmer.Tidigare har man sett medoro att flickors pubertet startarallt tidigare i många länder.Orsaken är okänd. En tänkbarförklaring är de ökande viktproblemenhos barn, eftersomövervikt är en av de faktorersom kan leda till tidig pubertet.En annan möjlig orsakkan vara miljögifter sompåverkar hormonerna.Inom den psykologiska forskningenhar det ofta hävdatsatt en tidig pubertet är stressandeför flickorna och att detär anledningen till att de fårfler problem än andra. Menstudier har visat att den teorininte stämmer.Therése Skoog kan nu slåfast att tidig pubertet i sig interäcker som förklaring, utan attdet krävs ytterligare faktorerför att det ska uppstå problem.– Visst spelar det en roll vidvilken ålder tjejer utvecklasjämfört med sina jämnåriga,men det är långt ifrån allt.Det är bara under särskildaomständigheter som en tidigpubertetsutveckling verkar fånegativa konsekvenser. I vissafall är tidigt utvecklade tjejeri stället bland dem som harminst problem i tonåren, sägerTherese Skoog.Hennes undersökning visaratt det som kan skapa problemär när de tidigt utveckladeflickorna även uppfattarsig som mentalt mer mognaän sin jämnåriga och därförsöker sig till äldre kamrateroch pojkvänner tidigti tonåren och hamnar i relationersom de kanske inte riktigtkan hantera.När det gäller övervikt, ärdet bara de som har en storaptit som riskerar att få problem.Den enskildes behov är inte i fokusDe senaste åren har socialtjänsteni många av landets kommunerkritiserats för att derasbeslut och domar inte verkställsinom rimlig tid. Men enrapport från Socialstyrelsenoch landets länsstyrelser visarnu att situationen håller på attförbättras.Sedan den 1 juli 2006 ärkommunerna skyldiga atttill länsstyrelserna rapporterabeslut som inte verkställtsinom tre månader.Förbättringarna märks tydligastinom äldreområdet. Därpågår inom vissa kommuneren ökad planering och utbyggnadav särskilda boendeformer.Av rapporten framgår ocksåatt det finns tydliga teckenpå att den enskilde brukarenseller klientens behov intealltid utreds. Deras ansökningaranpassas i stället till kommunernasegna riktlinjer.– Risken är att kommunensutbud av insatser styr vilketbistånd som ska beviljas ochinte vad den enskilde är i behovav, säger Per Svante Landelius,som är projektledareför tillsynsrapporten.Hälften av länsstyrelsernahar noterat att det inommissbruksvården är vanligt attklienter i första hand erbjudskommunernas egna öppenvårdsinsatseristället för exempelvisvård på behandlingshem.Detta gäller oavsett denenskildes önskemål och vilkainsatser som öppenvården harmöjlighet att erbjuda.Rapporten visar också:● Många klagomål från personersom söker socialbidraghandlar om brist på respekt,svårigheter att få sin ansökanprövad och långa handläggningstider.● Många kommuner är passivainom missbruksvården i arbetetmed att söka upp personersom är i behov av vård.Personerna måste själva varaväldigt aktiva för att få vård.● Den generella utbildningsnivånför personalen inomäldreomsorgen har höjts. Mentidsbrist gör att personalen påmånga håll inte kan tillämpasina nyvunna kunskaper.● Inom funktionshindersområdetfinns brister i ledningoch styrning av verksamheterna.Både personal ochhandläggare efterfrågar merstöd för att kunna tillmötesgåbrukarnas behov på ett bättresätt.Per Svante Landelius betonaratt de iakttagelser som lyftsfram i rapporten inte geren representativ bild av hurdet ser ut inom socialtjänsten istort utan indikerar trender.32 www.skandinavisksjukvard.nu

I år firar Dormsjöskolan 50 år!Dormsjöskolan är ett läkepedagogiskt hvb-hem medintegrerad skola. Målgrupp: pojkar, 7 till 18 år medneuropsykiatriska funktionshinder samt psykosocialasvårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från helalandet med placeringar enligt SoL, LVU och LSS.Firandet sker under hela året med föreläsningaroch öppet hus där alla är välkomna, föreställningar,cirkus med mera.För ytterligare information, se vår hemsida.Planering av sommaren och hösten har påbörjat.Kontakta oss om du är intresserad av en placering.Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg,Tel 0225–230 55, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.comwww.petitdesign.sewww.dormsjoskolan.comVälkommen till ComestaStiftelsen Comesta hjälper företrädesvis alkohol-,läkemedels- eller narkotikaberoende människor tillett värdigt liv baserat på AA/NA:s tolv steg, socialboendeintegration och ett aktivt medlevarskap. Vifinns i Malmö och i Central Amerika. Vår flosofi ärenkel ”ingen som vill sluta missbruka skall behövagöra det ensam”. Det är relativt enkelt att sluta användadroger, men betydligt svårare att återuppbyggasin identitet och integreras i samhället.Medlevarskapet i våra boenden utgör grunden för en balanseradoch framgångsrik utveckling. För en behaglig process ochförberedelse för återkomsten till ett fungerande drogfritt livarbetar vi för frihet under ansvar.La Casaär ett träningsboende i centrala Malmö för bostadslösa män.Verksamheten är ett samarbete mellan Comesta och Malmösstadsdelsförvaltningar.Comviaär ett drogfritt boende i centrala Malmö för bostadslösa mänoch kvinnor. Boendet består av fyra 3-rumslägenheter medplats för två personer per lägenhet samt två sju-rums lägenhetermed plats för fem personer i varje. Boendet är integreratmed La Casas verksamhet.MålgruppFlickor i åldern 15-23 år med neuropsykiatriska funktionshindersom Aspergers syndrom, Touretts syndrom, ADHD och DAMPsom tillhör personkrets 1 och 3.Vi erbjuder:• Ett boende i trygg hemmiljö och med personal dygnet runt.• Varje boende har ett individuellt strukturerat schema som utgårfrån den enskilda individens intressen, förutsättningar och behov.• Kontinuerlig kontakt med anhöriga genom besök, telefonkontaktoch egna hemresor.• Omvårdnad och ADL-träning.• Aktivitetsprogram med olika kulturella samt fritidsaktiviteter.• Kommunal skola i egen filial och möjlighet till praktik.• Träning i socialt samspel sker genom social färdighetsträningsamt impulskontrollkurser.• Här finns adekvat utbildad personal med lång erfarenhet avmålgruppen.• I personalgruppen ingår följande: Sjuksköterska, gymnasielärare,socialt behandlingsarbete, socialpedagogiskt ungdomsarbete samtsocial färdighetsträningsutbildning.• Extern handledning av beteendeterapeut samt leg. psykolog.Vi finns i Vikmanshyttan, en liten bruksort i Södra Dalarna.Tel. 0225-305 95 • www.lssboende-hattstugan.se12-stegs behandling i Costa Rica.Den tre månader långa primär behandlingen är förlagd i CostaRica. Den vänder sig främst till unga män. Förutom traditionell12-stegs behandling, ska den boende delta i praktiska ochsociala aktiviteter. Utslussning sker i Malmö via våra boenden,där efterbehandling och sysselsättning ingår.Vad händer sedan?Efter en tid i något av vara boenden, kan man få en tillsynslägenhet.Vi har tillsyn en gång i veckan. När boendetfungerat väl i ett år får den boende eget kontrakt.ArbetsmetoderVi arbetar professionellt utifrån medlevarskap. Arbetar individuelltoch flexibelt utifrån remittentens önskemål baserat påklientens behov. Stimulerar individens ansvar, vilja till och kravpå förändring. Erbjuder en helhetsprocess med anpassandeboenden.Våra medarbetareVår samlade kompetens består av sjuksköterska, grundutbildninginom KBT, motivatörs utbildning och individuell egenterapi.Majoriteten av medarbetarna har mångårig erfarenhet bakomsig genom eget missbruk och kan därför möta de boende medett igenkännande och samtidigt stimulera en strävan om ettdrogfritt liv.För mer information kontakta oss på:Tel 040-123 150Brobygatan 14, 214 43 Malmöwww.comesta.se

BehandlingshemMurars gård– får familjen att fungeraDe föräldrar som kommer med sina barn till Murars Gårdsaknar ofta föräldraförebilder och har tappat fotfästet i livet.På Murars Gård får familjen en ny chans.Text och Foto: Kerstin KarellBehandlingshem. Det är gröntoch lummigt runt Murars Gård i Vallsta iHälsingland. Miljön är hemlik och det ärvad föreståndaren Ylva Gunnarsson eftersträvar.– Vi vill tillgodose barnens och föräldrarnasbehov av värme och omvårdnad.Det här är inte en institutionsmiljö utanär som ett stort hem där miljön i sig ocksåär läkande, säger Ylva Gunnarsson som ären av fjorton anställda.Det var Ylva som tog initiativet till attstarta verksamheten år 1994 och byggnadernaär hennes mans föräldrahem.– Vi tog våra saker och överlät byggnadentill verksamheten, säger Ylva somtillsammans med barnen Hans Gunnarsson,behandlingsansvarig, och VeronicaSvensson, personal- och ekonomichef,driver hemmet.Det har varit Ylvas dröm ända sedanbarnsben att öppna ett hem för mammor,pappor och barn som behöver omvårdnadoch behandling.– Jag växte upp intill ett barnhem ochdet har färgat mig och vad jag ville göramed mitt liv. De barn som bodde därhade inte sina föräldrar hos sig. Jag tror attgenom föräldrarna hjälper man barnen,säger Ylva.Hon utbildade sig till förskollärare ochstartade 1989 den första privata förskolani Bollnäs.– När beslutet att starta ett behandlingshemmognat så lämnade jag mitt tidigarejobb.Hans är utbildad rörmokare men tvekadeinte att börja med socialt arbete.– Jag har alltid varit engagerad i idrottoch friluftsliv, säger Hans som även lästsocionomutbildningen.Veronica arbetade tidigare inompsykvård, barnomsorg, och som ekonomiskansvarig inom olika företag.Att jobba tätt ihop inom familjen serde inte som något problem utan snararetvärtom.– Vi har ett underbart samarbete, sägerYlva.olika barnaskarorMurars Gård tar emot personer med relationsproblematik,övergreppsproblematik,lättare funktionshinder, flykting-,asyl- och invandrarproblematik samtberoendeproblematik. Placeringarna ärenligt SoL och LVU och verksamhetenhar tillstånd för föräldrar med barn mellan0-12 år, ensamkommande barn i sammaålder samt gravida.Eftersom en barnaskara många gångerinnehåller barn i olika åldrar kommeräven ofta äldre barn till hemmet. Verk­34www.sjukvardsinformation.com

att arbeta och strukturera dagen utifrånmodellen som kallas deeli. Bokstävernastår för dagen: hur den ska struktureras,erfarenheter: som man har som människa,det goda samtalet i var dagen och att levatillsammans, egna val: att göra egna val ilivet, livet: vad vill man med sitt liv ochinsikten: att komma till insikt.– Vi arbetar med att positivt förstärka individen.det är den boende själv som skastyra sitt liv i den riktning de vill, sägerhans.– att göra sina egna val under resans gångär jätteviktigt. Vi ska inte bestämma åt dem,över deras liv, säger Ylva.men först och främst måste de som komoftasaknar föräldrar referenser ochförebilder för hur det är att vara förälder.samheten har ansökt om ett permanenttillstånd för att ta emot föräldrar med barnupp till 16 år, för att underlätta placeringarnaoch bredda verksamheten.den vanligaste placeringen är mor ochbarn men det kommer även många pappormed barn. Orsaken till placeringarnaär många. genomgående för alla är attföräldrarna inte orkar att vara föräldrareller har svårigheter i tillvaron. det kanbero på psykosocial problematik, missbruk,misshandel, depression, sorg eller enkombination av många saker.– Ofta saknar föräldrarna referenser ochförebilder för hur det är att vara förälder.de kommer oftast själva från en trasigupp växt, säger Veronica.det finns ett behov av att bryta upp fråndet liv de lever och de får genom vistelsenpå murars gård en grundtrygghet. Utifrånden kan de jobba med ett positivt förändringsarbetedär personalen blir som etthjälp­jag.VÄXa oCH UTVeCklas– Vi bistår dem i att bli självgående så attde ska klara av sin roll och erbjuder identifikationeroch möjligheter att ingå i ettpositivt fungerande system där barn ochföräldrar möter bekräftelse. de tillåts växaoch utvecklas i sina förmågor, säger hans.murars gård har arbetat fram ett eget sätttMurarsgård i Vallsta.www.sjukvardsinformation.com 35

tmer till Murars landa i tillvaron och omsorgär många gånger det första som behövs.– När föräldrarna kommer är de oftapassiva, deprimerade och helt enkelt supertrötta.Vi lever med dem i deras vardagoch hjälper dem och barnen att kommain i rutiner.Ylva Gunnarsson driver hemmet tillsammansmed barnen Hans Gunnarsson, behandlingsansvarig,och Veronica Svensson, personalochekonomichef.barnen mår dåligtBarnen är ofta mycket påverkade av alltde varit med om och mår dåligt.– De är svältfödda både psykiskt ochfysiskt på grund av att föräldrarnassvårigheter varit så stora.Under den period då föräldrar återhämtarkraft tar personalen hand ombarnen och får in dem i bra rutiner, gerdem bekräftelse, värme och omsorg.Barnen får även enskilda samtal och ingåri grupper efter ålder. Murars Gård harbarnpsykolog och psykiatriker på konsultbasis.– Vi har även ett mycket fint samarbetemed Arbrå hälsocentral och BVC. Deställer alltid upp, säger Ylva.Detsamma gäller skolan. De barn somklarar av att ha skolundervisning utanförMurars Gård, vilket flertalet gör, börjar iskolan i Arbrå eller Vallsta. Två små skol­På Barnhemmet Oasen har vi arbetat med familjeplaceringar i nästan 20 år.Under åren har vi ständigt förbättrat vår vård för att ge bestående resultat.Hos oss fi nns specialistkompetens inom både barn- och vuxenpsykiatri.Vi har en unik anläggning som erbjuder både fantastiska omgivningar och aktivitetersom till exempel ridning. Barnhemmet Oasen har också lägenhetsboende förfamiljer. Genom detta får familjerna träning i hemlik miljö och nya redskap tillatt leva och utvecklas tillsammans.Allt detta utgår från en tanke - familjen i fokus.TEL 0380-472 00 FAX 0380-418 11 WWW.OASEN.COM INFO@OASEN.COM36 www.sjukvardsinformation.com

or med vilka personalen har bra kontaktmed.– det är viktigt att skolsituationenfungerar. där börjar utanförskapet förmånga, säger hans.Under tiden på murars får familjen olikabehandlingsinsatser. Personalen harbred kompetens och det finns bland annaten alkohol­ och drogterapeut anställd. devuxna boende får enskilda samtal minsttvå gånger i veckan, aRT­lektion, föräldrahandledningrespektive fokusgruppen dag i veckan.– i fokusgruppen har vi ett ämne i fokus.det kan vara något konkret som hygieneller en världshändelser som påverkar,säger hans.beslUT oCH konFlikTeren stor del av behandlingen är situationsanpassad.de situationer som uppståri vardagen så som beslut och konflikterdiskuteras och de boende kommer på såsätt till insikt och förståelse.– Vi lever tillsammans i en miljöterapeutisktmiljö och följer vardagen med rutineroch struktur, säger Veronica.Föräldrarna ges möjlighet att kommatill insikt om att förändra sin livssituation,hitta målsättningar och ett värdigtliv som de kan leva tillsammans medbarnen. Vändningen för dem kommerofta när de upptäcker att de kan förändradet som är svårt i deras livssituation,när de får medgång, inte minst i relationentill barnen.rUTiner lÄrs in– min uppfattning är att alla föräldrar älskarsina barn. men när allt går fel så orkarman inte. här får man omsorg, får gråtaoch vara sig själv, säger Ylva.För dem som aldrig levt ett vanligt vardagslivmåste rutiner läras in.– Jag brukar säga att om man somförälder inte orkar eller får vardagen attfungera så ät i alla fall middag tillsammansoch alltid på fredagar. då pratarman med varandra och håller ihop systemet.Barnen kan säga att de måste hemför det är middag en viss tid, det är viktigtför dem att kunna säga det, att ha dentryggheten, säger Ylva.Även för de gravida som kommer tillmurars gård är det viktigt att få kommain i rutiner och framförallt att i trygghetförbereda sig för barnet som kommer.– de besöker mödravård och BVC, fårbehandling, stöd och hjälp.För de barn som kommer akutplaceradefinns en väl fungerande vardag att delta i.Barnen får omsorg och värme innan deska återförenas med familjen eller placerasi familjehem.de föräldrar med barn som placerasstannar olika långa perioder. den somstannat längst bodde på murars i två ochett halvt år men det är vanligare att dethandlar om en period runt ett halvår.tKILENakut/utrednings- och behandlingshem ABVi bryr oss meraVoB arbetar med skyddoch stöd, utredningaroch behandling för barn,ungdomar och familjer.www.vob.seKilen Akut/utrednings- och behandlingshemhar plats för 4-6 ungdomar mellan 13-18 årmed psykosocial problematik.Kilen är beläget i natursköna Berg utanför Skövde.Kilen akut/utrednings- och behandlingshemKampavall, Kila 4540 17 LERDALATel: 0511-822 93 Fax: 0511-822 90FöreståndareSiv LarsssonMobil 070- 37 45 145www.kilenakut.sewww.sjukvardsinformation.com 37

när de inte kan lösa omsorgen påhemmaplan så kommer vi in i bildenLänsstyrelsen Gävleborg har som en del idet nationella uppdraget Barnuppdragetutövat tillsyn över Murars gård HVB, Vallstaby, Bollnäs kommun. Beslutet 8 maj 2008.Här följer ett utdrag.Länsstyrelsens beslut: Länsstyrelsen beslutaratt påtala brister avseende dokumentationoch ledningssystem för kvalitetpå sätt som framgår av rapporten. Länsstyrelsenhar vid sin tillsyn funnit förbättringsområden,som framgår av rapporten,vilka också förutsätts förbättras.Länsstyrelsens bedömning: Länsstyrelsenkonstaterar att Murars gård har enbred men ändå avgränsad målgrupp medadekvat omfattning, på det sätt som föreskrivsi SOSFS 2003:20. Verksamhetenbedrivs i enlighet med gällande tillstånd.Utbildning – skolundervisning: Länsstyrelsengör den bedömningen att Murarsgård på ett bra sätt stöttar barnen att deltai barnomsorg alternativt skolgång, i defall där det är ett uppdrag från placerandekommun att så ska ske. Murars gård görindividuella bedömningar tillsammans medkommunen, och utgår alltid från barnetsperspektiv. Dokumentation av genomförandeplaneroch behandlingskonferensertas upp nedan.Kvalitet – kompetens: Länsstyrelsengör bedömningen att föreståndaren haradekvat grundutbildning (förskollärare)för arbetsuppgifterna, och konstaterar atttLänsstyrelsens tillsyn– För många som är här en tid blir murarsgård som ett föräldrahem, en trygghetsom de inte haft tidigare. Vi finnsalltid här och vi har kontakt med mångaav dem som bott hos oss, säger Ylva ochkonstaterar att det är mycket glädje i arbetetmed familjerna.– det är livgivande när föräldrarna upptäckerdet här vardagliga, som att lagamiddag och läsa godnattsaga. Barnen fårveta och förstå att de är värdefulla.murars gård har plats för 24 personeroch har placeringar från stockholmoch norrut. den senaste tiden har antaletplaceringar minskat. signalerna som personalenfår från de kommuner som placerarär att de satsar mer på ungdomar ochföreståndaren arbetar heltid med sina arbetsuppgifter.Länsstyrelsen anser att personalenhar nödvändig utbildning för attklara sina arbetsuppgifter.Kvalitet – kvalitetssystem: Länsstyrelsenkonstaterar att det ännu inte finns ettsammanhållet ledningssystem för kvalitetför verksamheten, men att samtlig personaloch ledning ändå har en tydlig inriktningmot kvalitetsarbete. Det är länsstyrelsensbedömning att det är nödvändigt för attsäkra kvaliteten för verksamheten att deskriftliga rutinerna som har upprättats görskända för samtlig personal. För att säkerställaatt kvaliteten i verksamheten bibehållsoch utvecklas är det nödvändigt medmetoder och rutiner för regelbundna uppföljningaroch utvärderingar, vilket arbeteMurars gård nu har inlett.Kvalitet – dokumentation: Personakterfinns för varje inskriven person. I länsstyrelsensgranskning av dokumentationenframkommer att i de anteckningar som försblandas faktiska omständigheter med personalensåsikter och bedömningar rörandede inskrivna, vilket inte är lämpligt. Det haräven gjorts en sammanblandning av medicinskaanteckningar och social dokumentation.I de fall som personalen har ansvarför medicinering skall dessa ”pricklistor” förasför sig och inte sammanblandas medden sociala dokumentationen. Positivt äratt Murars gård gör sammanställningarkommunala alternativ.– när de inte kan lösa omsorgen påhemmaplan så kommer vi in i bilden,säger Ylva.lÄmna riskmilJÖnhon konstaterar att det är bra att kommabort från riskmiljön och att det då är lättareatt bryta mönster.– det man gör tidigt behöver man integöra om. Vi arbetar förebyggande och ären hjälpande hand för de föräldrar ochbarn som kommer hit. de känner mångagånger att andra bestämmer över deras liv.hos oss får de själva komma till insikt ochta egna beslut, ta ansvar för sig själv och taansvar över sitt barn, säger Ylva.som skickas till placerades socialnämnd,och att dessa dokument kommunicerasoch undertecknas av de inskrivna. I fleraakter saknas socialtjänstens utredningaroch beslut. Generellt har dokumentationenen hel del formaliabrister i förhållandetill vad som anges i SOSFS 2003:20 ochlänsstyrelsen påtalar dessa brister i dokumentationen.Säkerhet: På Murars gård har alla anställdaklart för sig hur de skall agera om någontingextraordinärt sker, men eftersomskriftlig dokumentation saknas, blir behandlinghemmetsårbart i förhållande tillnyanställd personal. Likaså saknas dokumenteraderutiner kring missförhållanden,innehållande hur exempelvis en vårdnadshavareskall agera i en sådan situation.Detta utgår ett förbättringsområde. Generellthar Murars gård i övrigt hög nivå i sittsäkerhetstänkande.Delaktighet: Tillsynen visar att Murars gårdeftersträvar en hög grad av delaktighet frånfamilj och nätverk i planeringen och genomförandetav vården. Länsstyrelsen konstateraratt Murars gård har en god relation till inskrivnabarn och vårdnadshavare även långtefter att behandlingen har avslutats.Hälsa/ Barnets känslomässiga och socialabehov: Länsstyrelsen har i sin tillsyn intefunnit några brister på dessa områden utankonstaterar att Murars gård uppfyller dekrav man kan ställa.38 www.sjukvardsinformation.com

Ett behandlingshemmed mångamöjligheter...Tel: 0551-220 07info@vildmarkslyftet.sewww.vildmarkslyftet.seJabboks Vad RecoveryKungsängen i Nora AB är ett företag som bedriver verksamhet inomområdet: bostad med särskild service LSS § 9:9 samt daglig verksamhetLSS § 9:10. Verksamheten har funnits sedan 1992.Målgruppen är vuxna personer tillhörande personkrets 1, ofta medflera tilläggshandikapp, en mer krävande målgrupp och som ofta intehar fungerat bra i det kommunala boendet. Vi har idag 5gruppbostäder. 3 st. i Nora, 1 st. i Kopparberg samt 1 st. strax utanförSälen. Kopparberg är nystartat 24 april och har nu lediga platser.Har du några andra frågor är du välkommenatt ringa eller maila oss!www.kungsangensgruppboende.seFöreståndareKommunala avtalGruppbostäder, Nora Roger Hjul 0587-921 39Maléne Smedberg 0587-921 39 Mobil: 073 – 024 86 31Mobil: 070 - 665 56 71Mail:malene@kungsangensgruppboende.seroger@kungsangensgruppboende.seVi tror att alla männskor ärspeciella. Lite på sina egnavis. Det tycker vi är bra.Vi är ju också lite annorlunda!Och det är vi stolta över.Här lever vi utan några murar mellan gäster och personal.Här bor vi bra och äter gott. Förutom att vi jobbar hårtmed vårt drogberoende arbetar vi också rent fysiskt medandra saker. Här får man arbeta i sin egen takt. Här ärdet lugnt och tryggt och här har vi också roligt. Här gervi oss inte i första taget och här är alla lika mycket värda.Så om du letar efter någonting någerlunda annorlundaså kontakta oss på telefon: 0415-33 01 52, 33 02 52,eller mail: info@jabboksvad.se. Du kan också läsa merom oss på vår hemsida: www.jabboksvad.sewww.sjukvardsinformation.com 39

Handikappomsorg offentligHandikappomsorg privatÄldreomsorg särskildaboenden offentligÄldreomsorg särskildaboenden privatÄldreomsorgen hemtjänstoffentligÄldreomsorgen hemtjänstprivatMiljarder kr/år4035302520151050Handikappomsorg offentligHandikappomsorg privatÄldreomsorg särskilda boenden offentligÄldreomsorg särskilda boenden privatÄldreomsorgen hejtjänst offentligÄldreomsorgen hejtjänst privatEtt steg närmare LOVEtt lagförslag som innebär stora förändringarText: Christer JönssonNy lag. Regeringens förslag till nylag, Lag Om Valfrihetssystem (LOV), harvarit ute på remiss och har nu lämnats tilllagrådet för en granskning. Den nya lagenföreslås träda i kraft den 1 januari 2009.Lagen är tillämpbar både inom äldre- ochhandikappomsorgens område samt inomlandstingets ansvarsområde. Det är upptill varje kommun att besluta om någonform av valfrihet ska införas.För att påskynda och uppmuntra endiskus sion i kommunerna har ett stimulansbidraginförts. Bidraget ska användastill att utreda förutsättningarna i den enskildakommunen att införa valfrihet.Kommunerna har fram till sista septemberpå sig för att ansöka om stimulansbidrag.Hur många som då har ansöktger en fingervisning om hur snabbt branschenkommer att förändras.Redan idag har ett 30-tal kommunerinfört någon form av kundval inom delarav äldreomsorgen. I några av dessa kommunerförs diskussioner om att införa valfrihetinom fler områden.Att lagförslaget innebär stora förändringarär det nog ingen tvekan om, dethandlar snarare om hur snabbt förändringarnakommer att ske. En bild överden potential som privata utförare ser fårdiagrammet illustrera.En konkurrenssituation mellan privataoch offentliga utförare, som lagförslagetresulterar i, kommer under alla omständigheteratt leda till att verksamheter somomsätter flera miljarder kronor kommeratt överföras till privata utförare. Branschenstår onekligen inför den störstaförändringen någonsin.För dig som har problem med alkohol och/eller droger.I en varm och tillitsfull miljö erbjuder vi:AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAMVi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram.För mer info: 0151-51 80 90 el. varnas@vfsormland.se40 www.sjukvardsinformation.com

statistik & analysLYssna På KUnDErnas sYnPUnKtErEn viktig del av kvalitetsarbetetText: Christer JönssonKValiTeTsindeX. i alla kvalitetssystemingår att fånga upp kundens synpunkteroch erfarenheter kring det arbeteen verksamheten utför.det är precis vad skandinavisksjukvårdsinformations Kvalitetsindexhandlar om; att genom telefonintervjuerdokumentera synpunkter och erfarenheterfrån placeraren kring det arbete ochinsatser som utförts i ett enskilt ärende.skandinavisk sjukvårdsinformationhar idag en omfattande erfarenhet av attgöra denna typ av uppföljning. År 1999gjordes de första intervjuerna på uppdragav en verksamhet på gotland. idag medverkarmer än 330 offentliga och enskildaverksamheter i sil´s Kvalitetsindex.Under 2005 gjordes en genomgång ochrevidering av det frågeformulär som användsi intervjuarbetet. sedan januari2006 har närmare 6000 intervjuer utförts.det innebär att det finns ett omfattandematerial som underlag för att göra jämförelseroch analyser mellan verksamheteroch över tid.medelpoängen, det aritmetiska medelvärdet,totalt, ser ut som följer. Varjehalvår görs en sammanställning kring resultatetav intervjuerna under de senaste12 månaderna.att få ett omdöme kring den egna verksamhetentillsammans med en jämförelsemed alla kolleger ingår i sil´s Kvalitetsindexredan idag.men det är nu dags att ta nästa utvecklingssteg.genom ett kommande forskningsprojektvill vi skapa ett ännubättre analys­ och utvärderingsinstrument,samtidigt som vi undersöker omsocialstyrelsens pågående arbete medkvalitetsindikatorer påverkar utformningenav Kvalitetsindex.7,8Medelpoäng, aritmetisk medelvärde7,67,47,276,86,66,4jan­dec 2006juli 2006 ­juni 2007jan 2007 ­ dec2007juli 2007 ­juni 2008Antal intervjuer under perioden: 710 1360 1718 1962ENDAGSUTBILDNING I ASPERGER OCH AD/HD - Stockholm 19september och Göteborg 3 oktober.GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING, STEG 1 start jan 2009Utbildningspatienter sökes till StockholmHusingeSubstitutionsbehandling med Subutex, Suboxone eller Metadon. ADHD-utredning,ADHD-medicinering. Dubbeldiagnoser.Behandlingsmodellen bygger på kognitiv beteendeterapi. Husinge är en större gårdmed jord- och skogsbruk belägen i vackra Roslagen ca 2,5 mil norr om Norrtälje näraVäddö-kanal och havet. Jord- och skogsbruket samt djurhållningen erbjuder ett stortutbud av meningsfull och stimulerande sysselsättning som passar den aktuellaklientgruppen mycket bra.Fasta personalen: Läkare, sjuksköterskor, socionomer, mentalskötare,behandlingsassistenter.Konsulter: Psykiatriker och psykolog.Telefon: 0176-274051Fax: 0176-274194www.husinge.sewww.sjukvardsinformation.com 41

mI – motiverande samtalatt nå FÖränDrIng– på patientens egna villkorBeroendecentrum inom Stockholms läns landsting använder motiverande samtal på fleraolika sätt. Metoden är uppskattad men kräver handledning och stöd för att bli väl fungerande.Text och Foto: kerstin karellmi. de senaste åren har det skett en i detnärmaste explosiv tillväxt av antalet miutbildadei sverige. det finns ett stortintresse för metoden vilket Peter Wirbing,utbildningsledare inom Beroendecentrumlandstinget stockholm, märker.– mi är lätt att förstå som teori och blientusiastisk över som arbetssätt. det ären robust och systematiserad metod medett stort evidensstöd. den lär ut ett visstförhållningssätt i samtal, där behandlarenbörjar använda ett annat sätt att förhållasig till patienten, en utforskande ochsamarbetande stil, säger Peter Wirbing.Beroendecentrum har totalt 35 mottagningari länet där kommunernas socialtjänstoch landstingets beroendevård sitteri samma lokaler och arbetar i samverkan.detta har underlättat samarbetet kringpatienterna och lett till ökad effektivitet.– de som kommer till Beroendecentrumhar huvudsakligen svåra problem,både somatiska och psykiatriska.socialtjänst och psykiatrisk beroendevårdbehöver varandras kompetens ochhar även ett bra samarbete med allmänpsykiatrinoch somatisk sjukvård.metoden motiverande samtal är påväg att bli etablerad inom Beroendecentrumoch personalen använder mi påfrämst tre olika sätt.• Ren MI används för att komma framtill beslut om förändring, erbjuda informationom riskerna med beteendet,komma ur osäkerhet, stödja för ändringenoch göra en plan ihop med patienten.därefter kan förändringen förhoppningsviskomma på egen hand då patientenfått verktygen för hur han eller hon skagå vidare.• MI används som förbehandling tillpsykosocial behandling, till exempelåterfalls prevention och social färdighetsträningochläkemedelsbehandling.det krävs ofta1­3 samtal förpatienten att bliberedd. Flertaletav patienternaär osäkra och en behandling kräveräven en insats. Frågor som uppkommer ärbland annat; passar detta mig, vad vinnerjag på den här behandlingen, passar denin i livssituationen. svaren blir förhoppningsvisatt patienten kommer fram tillatt det är dags för en förändring och hittarskälen till att gå in i behandling.• MI används som en integrerad del ibehandlingen. den inleder en psykosocialbehandling och den används parallelltunder hela behandlingen för atthålla bort motstånd och få patienten attfullfölja behandlingen. i en läkemedelsbehandling,vid till exempel en psykos,följer mi hela behandlingen då det blandannat finns biverkan som är påtaglig. detgäller att hela tiden jobba med patientenstillit, resurser och att sortera de egnaargumenten och skälen till att stanna ibehandlingen.– motivation är en färskvara. Patientenmotivation är en färskvara. Patientenkan bli osäker under behandlingensgång då det börjar bli jobbigt.kan bli osäker under behandlingens gångdå det börjar bli jobbigt. då gäller det attbacka upp dem, att hjälpa patienten attåterigen hitta egna skäl till förändring ochkomma förbi sin osäkerhet och inte minstfå ökad tilltro till sin förmåga att lyckasmed förändringen, att så att säga få uppdem på banan igen, säger Peter Wirbing.han ser många positiva effekter av mi42www.sjukvardsinformation.com

Peter Wirbing.Motiverande samtalDet motiverande samtalet har som mål att ökaklientens vilja att förändra sig och underlätta attkomma vidare i förändringsprocessen. Stor viktläggs vid klientens självständighet (autonomi) imotsats till ett mer konfrontativt förhållningssätt,där klienten blir tillsagd vad hon bör göra och därhennes val ibland inte accepteras utan betraktassom ett resultat av bristande insikt.Motiverande samtal har sin utgångspunkt i klientenserfarenheter, värderingar och prioriteringar iförhållande till den förändring som kan vara aktuell,exempelvis att gå ner i vikt eller att dricka mindre.Klientens syn på saken är i fokus. Det motiverandesamtalet utgår från att klienten har – eller själv kanskaffa sig – de färdigheter som behövs för en förändring.Samtidigt är rådgivaren styrande i samtaletoch har som mål att klienten ska förändra sig.Centralt i samtalen är att klienter har olika grad avförändringsbenägenhet.Uppgiften för rådgivaren är att möta klienten därhon befinner sig och underlätta för henne att blimer förändringsbenägen. För detta finns strategieroch verktyg. Om man försöker driva på klienten förhastigt finns stora risker att detta leder till motstånd.Vid låg beredskap till förändring är uppgiften attväcka intresse för förändring till exempel genom atterbjuda klienten ny information om riskerna medbeteendet, till exempel hög alkoholkonsumtion ellerrökning.Vid medelhög beredskap till förändring uppleverklienten att det finns nackdelar med beteendet ochkanske också fördelar med förändring, men är ambivalenttill att förändra sig. Uppgiften för rådgivarenär inte att gå händelserna i förväg och börja ge rådom förändring. Fokus är i stället på att hjälpa klientenatt utforska sin ambivalens och sätta ord på vadsom är mindre bra med beteendet och vad somvore bra med en förändring. Ofta behöver en klienti detta stadium information om riskerna med beteendetför att förstärka intresset för förändring.Vid hög beredskap vill klienten förändra sig. Rådgivarensuppgift är att erbjuda och diskutera olikahandlingsalternativ och stödja klientens tilltro till sinförmåga att kunna genomföra förändringen.I motiverande samtal används öppna frågor, reflektioneroch sammanfattningar för att utforska hurklienten tänker och känner inför förändring. En särskildlyssnandeteknik används som benämns reflektivtlyssnande. Information ges i dialog och intesom en “föreläsning”. Ett centralt mål för rådgivarenär att framkalla och förstärka så kallade förändringsyttrandenoch att minska dess motsats,motståndsyttranden.Principerna i ett motiverande samtalMiller och Rollnick har definierat kärnan i detmotiverande samtalet, som de också kallarandan (“spirit”) i samtalet.Rådgivaren:• har en utforskande stil. Rådgivaren sökerefter klientens tankar och idéer om detaktuella beteendet och en förändring av detta.• har en samarbetande stil. Rådgivaren visar respektför klientens idéer och är inte övertalandeutan en jämlik samarbetspartner.• lägger vikt vid klientens autonomi. Rådgivarenvisar respekt för klientens val, även om valet innebäratt inte förändra sig.I motiverande samtal finns ocksånågra grundläggande principer:• Visa empati. Rådgivaren visar tydligt att hon villoch kan förstå klienten, i första hand genom reflektioneroch sammanfattningar.• Utveckla diskrepans. Rådgivaren hjälper klientenatt bli medveten om en skillnad mellan hur det äroch hur det borde vara utifrån klientens mål ochvärderingar. Känslomässigt upplevd diskrepansär en stark drivkraft för att börja en förändring ochen “motor” för denna, förutsatt att klienten harförmåga att genomföra förändringen.• Undvika argumentation. Vid klientens motståndsyttrandenreagerar rådgivaren inte med att konfronteraeller argumentera. Motstånd respekterassom ett naturligt uttryck för klientens oroeller skepsis inför en förändring. Rådgivaren “rullarmed” motståndet, när det inträffar, men försöker iförsta hand att förebygga det.• Stödja självtillit. Rådgivaren stödjer klientenssjälvtillit genom att visa sin tilltro till klientensförmåga att klara av en förändring. Rådgivarenvisar också att hon ser och uppskattar klientensansträngningar.Texten ovan är från Folkhälsoinstitutets hemsida. Därfinns utförlig information om Motiverande samtal.www.fhi.se (i den högra spalten långt ner)www.sjukvardsinformation.com 43

och det viktigaste är att förändringensom patienten genomgår håller över tid,framförallt om mi kombineras med enannan behandling.– det är en riktigt bra metod för de patientersom inte är beredda eller som intehar de egna argumenten för att gå in i enförändring. som samtalspartner sår jag ettfrö och hjälper patienten att se fördelarmed förändring. de ska hitta sina egnaskäl och förändringen ska ske på derasvillkor, säger Peter Wirbing.skillnaderna mot det mer traditionellasättet att tala med gruppen missbrukareär stor.– Traditionellt gav behandlaren merråd och talade om vad patienten skullegöra. med mi blir det lugnare samtalmed mindre argumentation, diskussionoch motstånd. ett inslag i förhållningssätteti mi är att behandlaren måste klivaav den traditionella expertrollen ochistället framkalla patientens egna idéer.FÖrÄndringsPraTett centralt inslag i det mi­baseradearbetssättet är att ge plats för så kallatförändringsprat.– det är allt som patienter säger somhandlar om behov och skäl att för ändrasin situation. som behandlare finns sättatt fråga och resonera med patienten,som underlättar för honom att uttryckaförändringsprat. Behandlingsforskningenvisar att det finns ett tydligt sambandmellan att prata om förändring och attden blir av och blir bestående.Tidigare upplevde Peter Wirbing atthan och patienten inte var på sammanivå. genom att mi har de tre nivåernaav förändringsbenägenhet hamnar samtaletsnabbt rätt.– det är lätt att plocka in verktyg beroendepå var patienten är just nu ochsamtala mer systematiskt och bli hjälpsammare.det blir en ökad följsamhetoch det går att förebygga motståndsom är så frustrerande att möta både förpatienten och behandlaren. Tidigare pratademan förbi varandra. nu är det merett samarbete än att övertyga och man blirhärigenom mer effektiv sombehandlare.mi har särskilda verktyg för att förebyggaoch hantera motstånd vilket alltid uppstårPeter WirbingÅlder: 61 årBor: På Södermalm i Stockholm,men lika ofta på landet, på SödertörnFamilj: Gift med Liria Ortiz, legpsykolog och leg psykoterapeut (KBT)Intressen: Mitt yrkeLäser: Facklitteratur, men jag är ocksåen flitig läsare av kriminalromanerEn behandlares mardröm: Att en patientbegår självmord under pågåendebehandling, och detta oavsett hur jagansträngt att hjälpa och stödja patienten44www.sjukvardsinformation.com

mI – motiverande samtalvid samtal om och arbete med att förändras.– samtidigt som motstånd inom mibetraktas som något naturligt, så är behandlarensroll att ”rulla undan motståndet”och undvika att fastna i det, påpekarPeter Wirbing.enligt Peter Wirbing får de som användermi uppleva att de är mer professionelladå de hjälper patienten att kommavidare genom att bjuda in till förändringsnarare än att förorda den.– Patienten ska få tilltro till och se optimistisktpå sin egen förmåga. det är patientensom ska hitta sina egna vägar ochta det avgörande beslutet.en annan positiv effekt som visat sig äratt behandlarens stressnivå minskar närmi används.– den begränsar behandlarens ansvardå ansvaret för förändringen liggerhos patienten. Behandlaren slipper kännaskuldkänslor för att en föreslagen förändringinte sker.Peter Wirbing förespråkar att personaleninom Beroendecentrum ska ha ett ständigtförhållningssätt enligt mi och metodenär på väg att implementeras inombland annat beroendevården och primärvårdeni stockholms läns landsting.att behålla, använda och utveckla nyakunskaper och få in dem i den dag ligadet är en riktigt bra metod för de patientersom inte är beredda eller som inte har deegna argumenten för att gå in i en förändringverksamheten är ett känt problem. enmi­utbildning kan omfatta allt från enhalv dags introduktion till det mer vanligasom är en tre dagar lång kurs.många TVekari de utbildningar som Peter Wirbingförespråkar ingår flera moduler med ettantal veckor emellan. det finns då möjlighetatt praktisera metoden mellanträffarna.– efter en grundkurs på tre dagar behärskarman metoden hyggligt men detär ofta svårt att ta det första steget. mångatvekar att börja tillämpa metoden för attde känner sig osäkra, men då tappar defärdigheterna de har fått från kursen.de som gått kursen vet ofta väl vad deborde göra och Peter Wirbings råd är attbörja använda kunskaperna stegvis. Föratt kursdeltagarna ska komma vidare ochintegrera metoden i sin vardag har utbildarnaförstått att det är ett viktigt ochhjälpsamt steg är att göra en ljudbandinspelningav ett mi­samtal– de kommer igång tack vare ljudinspelningen.Vi skickar den till ett kodningslabboch diskuterar inspelningarnatillsammans i gruppen. man kan utifrånkodning av sitt samtal få veta vad man behöverbli ännu bättre på, till exempel attframkalla patientens egna idéer och varaaktivt lyssnade genom att använda öppnafrågor, reflektera och summera, vilketär färdigheter, som kan ta tid och övningatt erövra och integrera i sitt arbetssätt.Vanligt är att man upptäcker att ”gamlavanor” som att ställa mycket slutna frågoroch ge råd för tidigt hänger kvar längreän vad man trodde.mIssBrUK InOm stOCKHOLms Läns LanDstIngUnder 2000­talet har alkoholkonsumtionenbland unga vuxna (18­25 år) och vuxna svenskar,nått en ny och högre nivå i jämförelsemed 1990­talet. De fem senaste åren har årskonsumtionenuppgått till cirka 10 liter ren alkohol,vilket historiskt sett är en mycket högkonsumtion.För 5­10 år sedan var det mest män i 35­40års ålder som kom i kontakt med vården pågrund av alkoholproblem. Idag är det en växandegrupp av yngre män, 18­25 år, som haralkohol problem. Bland 80­talisterna har 60procent av de unga männen och 30 procent avde unga kvinnorna riskabla alkoholvanor.Hos Beroendecentrum har antalet öppenvårdsbesökökat med 50 procent sedan år2002. Andelen unga vuxna bland patienternahar under samma period i stort sett fördubblats.De flesta som har alkoholproblem ärsocialt välintegrerade personer.En annan grupp med en ökad konsumtion avalkohol är äldre kvinnor och kvinnor i övremedelåldern (55­70 år), som historiskt sett varitnykterister eller haft mycket måttliga konsumenter,men där idag kanske upp till 20 procenthar riskabla alkoholvanor, det vill säganågot över genomsnittet i befolkningen.Något som delvis står i motsats till detta ärkonsumtionsutvecklingen bland yngre ungdomari årskurs 9. Under senaste åren harandelen som svarar att de inte dricker alkoholökat från runt 20 procent under 1990­talettill över 30 procent. Bland niorna har konsumtionensjunkit kraftigt hos såväl flickor sompojkar under år 2005 och 2006.Andelen ungdomar som prövat narkotika harminskat sedan början av 2000­talet. År 2007svarade 6 procent av eleverna i nian att de prövatnarkotika. Motsvarande andel i gymnasietandra årskurs var 15 procent. Ungdomar somprövar narkotika skiljer sig från andra ungdomaroch har mer otrivsel i skolan, skolk ochavbrutna studier. 18­åriga gymnasister, somprovat narkotika, uppvisar mer impulsivapersonlighetsdrag och har fler symtom avångest och depression jämfört med dem sominte provat droger.60 procent av dem som prövar narkotika harenbart använt cannabis, medan 10­15 procentenbart använt annan narkotika. Amfetamin varden tidigare näst vanligaste narkotikasortenmen numera delas andraplatsen med ecstasy.Illegalt använda läkemedel, oftast lugnandeochsömngivande läkemedel, är lika vanligtförekommande som ecstasy och amfetamin.Ofta är kriminalitet en del av problembilden.Kokain är idag på väg att bli en gatudrog ochcannabismissbruket verkar öka bland socialtmarginaliserade ungdomar.Sverige har idag cirka 30 000 så kallade tunganarkomaner (missbrukar dagligen och/ellerinjicerar). Cannabis, amfetamin och heroin ärde dominerande drogerna i denna gruppsamtidigt som blandmissbruk med alkoholoch läkemedel är vanligt i gruppen.www.sjukvardsinformation.com 45

det är även viktigt för dem som användermi i sitt arbete att de får stöd för det påarbetsplatsen. Peter Wirbing förespråkarkamrathandledning, att några som användermi regelbundet träffas och atten kamratcoach håller i träffarna där inspelningardiskuteras.– då kan man utforska svårigheter tillsammans,lära ut att ge feedback, hålla påmed rollspel och träna sig i att göra mi.HanTera moTsTåndYtterligare ett steg i modulutbildningar ären boosterdag. då har behandlarna använtmetoden en tid och svårigheter diskuteras.– det är till exempel svårt att hantera detmotstånd som uppstår. Behandlaren måsteanpassa sig till den grad av förändringsbenägenhet,som patienten har som honmöter. Vi är vana vid att ställa frågor meninom mi ska vi reflektera. låt patientenfylla på istället för att fråga. använd däremotöppna frågor i början av samtaletoch låt patienten sätta agendan. det handlarom att bygga en allians.något som ofta är svårt är att hejdarättningsreflexen.– Vi vill gärna rätta till våra patienteroch påpeka felaktigheter och inkonsekventaresonemang, för att vi vill, av omsorg,få dem att se på saken på ett annatsätt. men vi ska inte rätta dem. då kännerde sig inte respekterade och resultatet blirmotstånd. en mer framkomlig väg enligtmi är att erbjuda information som visaratt det finns ett annat sätt att se på saken,det leder ofta till att inte beredda patienterbörjar överväga en förändring. Vi skahjälpa dem att hitta sina personliga motivtill förändring utifrån bland annat värderingarom vad som är ett bra och rätt liv,avslutar Peter Wirbing.lars ForsbergÅlder: 65Bor: SödermalmFamilj: Fru Kerstin och dotter LisaIntressen: Stockholms skärgård,motverka förtryckLäser: Thabo Mbeki and the battlefor the soul of ANCDrömforskningsprojekt:Analys av verksamma komponenteri motiverande samtal46www.sjukvardsinformation.com

MI – Motiverande samtalSvårt att samtalaInspelning krävs för att bli bättre på MIMotiverande samtal är en teoretiskt lätt metod men den är svåratt genomföra på rätt sätt. På Karolinska institutet, Magnus Hussklinik finns det enda kodningslabbet för metoden i Europa.Text och Foto: Kerstin KarellMI. Lars Forsberg, medicine doktor, psykolog ochleg.psykoterapeut, var bland de första i Sverigemed att använda motiverande samtal (MI) ibehandling. Då, i mitten av 80-talet, arbetade han påÖsteråkersanstalten där metoden då började användas.Nu är han anställd på Karolinska institutet, institutionenför neurovetenskap, sektionen för beroendeforskning,Magnus Huss Klinik. Där pågår tre olikastudier på MI; inom spelproblem, tobak, alkoholoch droger. För att göra det möjligt att bedöma ommotiverande samtal verkligen användes i studiernaspelades samtalen in. Det enda sättet att vara säker påatt det verkligen är motiverande samtal en behandlareanvänder är att en inspelning av ett samtal bedöms.Ett sätt att bedöma är genom kodningslabbet på MagnusHuss klinik. Kodningen visar om behandlarenverkligen använder sig av motiverande samtal.– Sverige har, sett till befolkningen, flest miutbildadei världen. Många utbildar så många sommöjligt men vet inte om personalen verkligen använderMI. Man lurar patienter och personal ochdet är slöseri med pengar och förhoppningar omman inte följer upp en utbildning. De som håller påmed MI måste träna och få feedback. Man behövertid och det kostar ansträngning för att bli bra på metoden.Alla borde spela in sig själva och lyssna. Detkan vara obehagligt och det är smärtsamt att märkaatt man inte är fullfjädrad från början. Men det ärenda sättet, säger Lars Forsberg.I kodningslabbet bedöms de inspelade samtalenutifrån en svensk översättning av ”Motivationalinterviewing treatment integrity code”. Det ärett förenklat test som reliabelt definierar ett tiotalvariabler. Testet svarar på grundläggande frågorsom: Hur mycket liknar den här behandlingen motiverandesamtal? Hur kan våra behandlare bli bättrei tillämpning av motiverande samtal?Ett kodat samtal sammanfattas i sex index där ocksåreferensvärden framgår, det vill säga vilket värderespektive index ska ha för att samtalet ska bedömassom godkänt.vara i takt med patientenExempel på variabler som bedöms i testet är antaletöppna frågor och reflektioner.– Det finns även en hel del saker som vi tror ärviktiga i motiverande samtal som vi inte kan mätamed testet. Det är bland annat att vara i takt medpatienten, hur man driver samtalet framåt, sägerLars Forsberg.Två artiklar har publicerats från Magnus Huss kliniksom visar att labbets kodningar är tillförlitliga och atttestet mäter skicklighet i MI. En av upp satserna visaratt oavsett vilken personal som gör kodningen av ettMI-samtal så blir resultatet detsamma. I den andrauppsatsen kodas samtal i MI som gjorts av behandlaresom är respektive inte är utbildade i MI. Kodningenvisar att de som inte gått utbildning har lågapoäng och inte använder sig av metoden.Lars Forsberg kom i kontakt med MI genom ettseminarium som grundaren William R. Miller höll iStockholm 1985. Lars Forsberg fångades av presentationen,skickade efter materialet och började användametoden på omotiverade missbrukare i fängelse.www.sjukvardsinformation.com 47

mI – motiverande samtali en sådan situation rycks man från sin vardagoch det öppnas ett motivationsfönster då någonpratar om det som far runt i huvudetden första gången metoden beskrevs iöverhuvudtaget var i en artikel 1983. dåfanns inget forskningsstöd för metoden.miller hade under en period i norge,med hjälp av kloka frågor från demhan undervisade, beskrivit det nya arbetssättet.miller, som själv är skolad i kognitivbeteendeterapi var också inspirerad avbland annat Carl Rogers forsk ning somförespråkade betydelsen av empatisktlyssnande och att inta ett varmt och genuintförhållningssätt. senare visade milleri ett par studier att enbart rådgivarensempatiska lyssnande minska de klientensalkoholkonsumtion.– ett annat spår som inspirerade millervar att patienten skulle ta kommandot översin egen situation, säger lars Forsberg.MetOden ger FÖrÄndringFör den stora svenska publiken blev metodenkänd 1988 genom boken ”sjusteg till minskat alkoholberoende”. denskrevs av sten Rönnberg och Christersandahl som var de som första sombeskrev metoden i sverige.numera är metoden väl etablerad ochanvänds inom flera yrkesgrupper så som;social tjänst, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor,polis och kriminalvård. Flerastudier visar att metoden ger förändring.i en av de största studierna som gjortsinom psykiatrin visar motiverande samtalmed fyra sessioner lika god reduktion ikonsumtion av alkohol som tolvstegsprogramoch färdighetsträning (KBT)på vardera tolv sessioner.Under två år vid mitten av 90­talet hölllars Forsberg i en studie som genomfördespå danderyds sjukhus akutmottagning.– av dem som kommer till kirurgmottagningarnahade 20 procent problemmed alkohol och det är ofta en orsaktill att de råkat illa ut. På grund av sittmiss bruk kommer de tillbaka till akutenom och om igen, säger lars Forsberg.i studien hölls motiverande samtalmed de inkommande patienterna sombedömdes ha alkoholproblem.– i en sådan situation rycks man från sinvardag och det öppnas ett motivationsfönsterdå någon pratar om det som farrunt i huvudet.studien visade att 15 procent som fickett motiverande samtal gjorde något åtsitt missbruk, vilket är en bra siffra.– effektiviteten i traditionella, rådgivandesamtal, som ofta används avläkare och sjuksköterskor, är väldigtdålig. det som läkaren förespråkar är ingensjälvklarhet för patienten och deflesta är tveksamma till förändring. detfinns en anledning att ta tag i samtalsformenannars är konsultationen bortkastadtid och pengar. men måste få med patienteni sitt eget hälso arbetet. det handlarmer om att bygga på patientens egenmotivation än att informera och ge råd,säger lars Forsberg.det finns personer som helt naturligtanvänder sig av goda kommunikationssättsom ligger i linje med motiverandesamtal.men mi blir det först när behand larenstyr någons specifika beteende och använderfärdig heterna i syfte att nå förändring.att hålla utbildningar i motiverandesamtal är fritt och lars Forsberg ser enrisk med att metoden urvattnas om utbildningarinte följs upp.– det är oetiskt att säga och att troatt man håller på med en viss metodnär man inte gör det. det värsta är närbåde behandlaren och den som betalarför det tror att de genomför en viss behandlingmen i realiteten är det inte så.inom det här området saknar hälso­ ochsjukvården kvalitetssäkrande åtgärder.48www.sjukvardsinformation.com

Cykelkliniken ERGO-ORTO-REHABVi har 20 års erfarenhet med attspecialanpassa cyklar & handbikes förindividuella behov.Cykelkliniken i MalmöRegementsgatan 12211 42 MalmöTel. 040-61166666Se gärna cyklar och tillbehör påwww.cykelkliniken.comStatensinstitutionsstyrelse SiSHär finns viTre mil från Stockholm, nära Arlanda. Goda förbindelser via flyg eller tåg.Ekebylunds Behandlingshem tar vara på kvinnors speciella behov,på kvinnors villkor, med omtanke, respekt och varsamhet!• Kvinnoprogram• Individuell behandling• Återfallsprevention• Motiverande intervju• Utredning• OmvårdnadEkebylunds BehandlingshemFör kvinnor med missbruksproblemMålgruppKvinnor i alla åldrar med alkohol- och/ellerblandmissbruk. Vi tar även emot kvinnor mednarkotikamissbruk. Även kvinnor med psykiatrisksidoproblematik ingår i vår målgrupp.Vård enligt både LVM och SoL.EkebylundsBEHANDLINGSHEMSkånela, 195 96 RoserbergTel 08-594 306 00, Fax 08-594 306 29LINDHEM HVB-hemHem för klienter med dubbeldiagnoser,§27 LVM m.m.”Det personliga hemmet där vi tarvara på den enskilda individensförutsättningar och behov ur ettsalutogent synsätt.”Kullagatan 2, 570 30 MariannelundTel: 0496-109 99, Fax: 0496-210 50lindhemhvb@gmail.comETT KOSTNADSEFFEKTIVT ALTERNATIV TILL INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH VUXNA MED BL A DUBBELDIAGNOSER• Kraftigt förstärkta familjehem• Kompletta psykiatriska utredningar• Motiverande samtal enl. MI• KBT och DBT• Beteendeterapi• Återfallsprevention och drogkontroll• ART och Familje-ART• Erfarna konsulenter som handleder, behandlar och samordnar• Jour dygnet runt• Hög servicenivåVälkommen med förfrågningar och ansökningar!Verksamhetsansvarig:Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95Webbadress: www.rewith.seAdress: Box: 6012, 700 06 ÖrebroMail. wideving@rewith.seFax: 019- 10 16 70 Org.nr: 556709-8487www.sjukvardsinformation.com 49

GästkrönikaPaula Liljebergöverläkare och sektionschef Maria UngdomStockholms läns landstingLYCKAN ATT ARBETA MED UNGAKRÖNIKA. Jag har lyckan att arbetamed människor. Unga människor. Ungasom trampat snett, gått utanför det förväntadeav olika skäl. Skälen att dricka alkohol,använda droger, skära och brännasig med cigaretter eller halvt slå ihjälnågon förefaller först obegripliga, menhistorien och valet av strategi blir logisknär vägen dit bli tydlig. Vilka insatser behövsför att göra det möjligt för dem attutvecklas till vuxna goda samhällsmedborgareoch föräldrar.Vad gjorde att mitt eget liv utveckladessom det gjorde. Rosorna som jag nyssplanterat har tagit sig men har invaderatsav bladlöss. Kaffesump säger en trosvisst,såpvatten säger en annan. Jag prövar bådarecepten. Var det så jag gjorde då för längesedan? Lyssnade noga och gjorde somman sa? Nej. Jag dagdrömde jämt. Växteupp med en mamma som var psykisktsjuk. Diagnosen idag skulle väl vara någondisossiativ störning. Min verklighet somung var plågsam. När jag inte kunde hålladen borta kom oron. Hur är det hemma?Hittar mamma på tok eller är hon död?Nej mina fantasier räddade mig.Jag blev erbjuden arbete som chef påMaria Ungdom. Jag tänkte att det här ärmåste vara det viktigaste arbete som finns.Vad kan vi göra? Vilka är ungdomarna?Hur ser familjerna ut? Vad har visat sigverksamt? Massor av frågor.Vi ansökte om pengar för att kartläggavilka problem de unga som söker MariaUngdom har och fick pengar till en helforskningsenhet.Det visade sig att de unga som sökeridag kan i stort delas in två olika grupper.De som dricker för mycket vid enstakatillfälle, som har föräldrar som oroarsig och tar tag i sitt barn och diskuterarhemma hur de ska tillsammans ska förhållasig till alkohol men också annat som ärlevande hos en tonåring. Den andra gruppenhar mer bekymmer. De kommer frånfamiljer där det finns missbruk, psykisksjukdom eller sociala problem. Mångaunga har tagit ett stort ansvar i familjenoch deras behov försummats, andra harutvecklat psykisk sjukdom eller ångestoch fobier av olika slag. Bland våra ungdomarär ett vanligt sätt att hantera sinasvårigheter att dricka alkohol eller att taandra droger. Det är också vanligt att delindrar ångest och oro genom att skada sigsjälv, utsätta sig för risk att bli skadad ellerskada andra.Traditionellt har Maria Ungdom arbetatmed hela familjen och det är grundeni vårt arbete. Som tonårsförälder ärdet lätt att tappa fotfästet och man kanbehöva stöd att hitta sin roll och upprättasitt självförtroende. Unga har aldrig gjortsom vi vuxna säger och därför försökervi motivera ungdomen genom öppnafrågor som ger ungdomen möjlighet atttänka själv och argumentera. Vi värderarinte utan försöker vara en neutral ochengagerad samtalspart. När ungdomen ärmotiverad att göra förändringar hjälper vitill med återfallsprevention när det gällermissbruket och samtal kring hela livssituationen.Några unga har varit med om mycketsvåra upplevelser. Därför erbjuder vi olikaprogram, för unga som har svårt att kontrollerasitt humör, för unga som blivit utsattaför sexuella övergrepp tidigare i liveteller blivit våldtagna i samband medberusning och för unga som inte vill levalängre.Det har funnits barn som far illa i allatider. Barn och unga är skapta för attöverleva och utvecklar strategier för att fåkärlek och skydd. En del är sårbara ochkänsliga och andra mer robusta. Själv fantiseradejag och hade en mormor som ingrepibland. Vi ser ungdomens beteendensom en strategi som de behövt för att fåskydd och kärlek och vi försöker hjälpatill att hitta andra möjligheter att få sinabehov tillfredställda.Det är omöjligt att säga exakt vad detär som gör att det går bra i livet när startenär svår. Det kan vara någon som seroch förstår, någon som tror på dig, kanskeett ord i rätt ögonblick. Ibland kanske enkontakt med Maria Ungdom.Paula Liljebergöverläkare och sektionschef Maria UngdomStockholms läns landsting50www.sjukvardsinformation.com

OLTEKOVård & OmsorgSedan 1993 många kommunersval för effektivare familjehemsvårdFAMILJEHEMSENHETENVårdresurs för Dig som arbetar med utsatta barn, ungdomar och vuxnaKompetent konsulentkår med specialistpåbyggd socionomkompetens ochmed erfarenheter av hundratals placeringsuppdrag samt våra resursstarkafamiljehem i mellersta- och södra Sverige säkerställer bästa möjliga vårdresultat.www.olteko.com tfn 019-239030Särskilda behov kräverindividuella lösningarVillan: Barn och familjer, 0-12 år.Prästgården: Tjejer, 10-16 år.Akuta placeringar, Utredningsplaceringar (BBIC)& Behandlingsplaceringar.Tel. 0563-120 30 (vxl)www.villautredning.seFÄRINGESKOLAN- det familjehemsliknande alternativetElevhem med egen friskolaFör ungdomar mellan 13 och 18 årmed social problematikFäringeskolan, Sörgården-Kungsberga, Box 60179 04 FÄRENTUNA, tel: 08-56043710info@faringeskolan.sewww.faringeskolan.seVILLA FREDRIKSBORGFOCUS PÅ UTÅTAGERANDE UNGDOMAR MEDNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER• Relationssvårigheter (familjekonflikter)• Psykiska och/eller fysiska övergrepp• Psykisk utvecklingsstörning• Familjerelaterat vård/skyddat boendeHVB ungdomar 14-20 årVi har ramavtal med: Göteborg, Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.Telefon verksamhetschef: 0734-20 66 77Vårdkedjan som håller i längden - med hög barnpsykiatrisk specialistkompetens.För barn och ungdomar mellan 9 - 21 år med tidiga känslomässiga störningar.Sisyphos vårdkedja har 5 behandlingsenheter med sammanlagt 41 vårdplatser.Kontakt: 0243-21 77 30www.sisyphos.sewww.sjukvardsinformation.com 51

KortnyheterKarlskrona inför egetval i hemtjänstenFrån och med första novemberinför Karlskrona eget val ihemtjänsten. De fyra företagsom kommunen kommer attteckan avtal med är: HS StädserviceAB, Attendo Care AB,Assistansteamet i BlekingeAB, Coo Partner i Karlskronaek. förening.Fler unga kvinnorfår sluten psykvårdEnligt Socialstyrelsen är detallt fler unga kvinnor som fårsluten psykiatrisk vård. År2006 fick 1,4 procent av kvinnornamellan 15­24 år slutenvårdatt jämföra med 0,9 procentåtta år tidigare. Det finnsstora regionala skillnader närdet gäller hur den psykiatriskavården nyttjas. Geografi, kön,ålder, födelseland och utbildningsnivåpåverkar utnyttjandet.Stockholm har till exempelmer än dubbelt så mångavårdtillfällen som jämtlänningarna.Ny generalsekreterareför Rädda BarnenElisabeth Dahlin blir ny generalsekreterareför RäddaBarnen. Hon kommer närmastfrån en tjänst som ambassadöroch chef för globaltansvar på utrikesdepartementet.Drogen DXM förbjudsRegeringen har narkotikaklassatdrogen DXM. Den ingicktidigare i läkemedel mothosta men sälj sedan år 2000inte i Sverige. Ämnet kan gesvåra psykiska bivarkningar,till exempel hallucinationer.DXM har saluförts på internetmed ungdomar som målgrupp.I några fall har biverkningarav drogen lett till dödsfall.Ny generaldirektör förFolkhälsoinstitutetSarah Wamala har efter regeringsbeslututsetts till nygeneraldirektör för Folkhälsoinstitutet.Hon arbetar nusom avdelningschef för avdelningenFolkhälsa vid Centrumför Folkhälsa vid Stockholmsläns landsting. Hon tillträderden första november.Skillnader i vård för pojkar och flickorNarkotikadödsfallen har ökatNarkotikadödsfallen i Sverigeökade fram till och med 2001.Därefter skedde en svag minskningmen 2007 syns åter enökning genom analys av rättsmedicinskadata som tagitsfram med hjälp av Folkhälsoinstitutet,Socialstyrelsenoch Rättmedicinalverket.Ökningen gäller nästan allaÄldres hälsa blir allt bättreDen ökade andelen äldre innebärstörre vårdbehov.Det bekräftar Centrum förfolkhälsa utifrån studier av PeterAllebeck, professor ochavdelningschef vid Stockholmsläns landsting.Men det finns också studiersom visar att äldres hälsa förbättrats.Hälsoproblem i form avfunktionsnedsättningar ökarbland de äldre. Däremot synesde begränsningar detta kan innebärai det dagliga livet minska.En ökad tillgänglighetUngdomar som behandlas påbehandlingshem inom StatensInstutitionsstyrelse får olikavård beroende på om de ärpojkar eller flickor.Det visar forskningsrapportenKön och behandlinginom tvångsvård, en studie avhur vården organiseras medavseende på genus.Med rapporten som grundhar SiS tagit fram en handlingsplansom ska göra behandlingshemmenmer jämställda.Rapporten visar bland annatatt flickor och pojkar bemöttespå olika vis.I bemötandet av pojkarnafanns en direkthet och rakhet,ett ibland närmast ensidigtauktoritärt förhållningssätt.Det var nolltolerans som gälldeoch konfrontationerna varbetydligt hårdare än mot flickorna.Regelinslagen var påtagligareoch toleransen förregelbrott lägre.Pojkarna gavs inte tillgång tillsamma variation av beteendeochuttycksmöjligheter somflickorna. De skulle lära sigatt bli stora, starka, ansvarstagandeoch rationella män utanatt visa sina känslor. Vårdenkan därför sägas uppvisa enstörre ensidighet i relation tillpojkarna.Bemötandet av flickorna varett annat. Som personal gickman en balansgång mellan attsöka komma dem nära menutan att kränka dem. Flickornabetraktades som skörareoch man ville hindre dem fråntyper av droger och amfetaminär numera det vanligastepreparatet vid dödsfall mendet har också skett en ökningav heroinrelaterade dödsfall.Den ökade dödligheten ståri kontrast till att förskrivningenav metadon fördubblatsunder 2007 till nästan 1,4 miljonerdygnsdoser.i bostäder och utemiljö,tillsammans med teknisk utveckling,hjälpmedel och bättrekunskaper hos var och enkan göra livet enklare för demmed funktionsnedsättning.De flesta i åldrarna 65­84 århar en god hälsa. De flesta äldrehar även goda levnadsvanor.Problem som ökar medåldern är nedsatt fysisk funktionsförmågaoch värk.Sjukligheten i hjärtinfarktoch stroke svarar för cirka40 procent av de sjukdomarsom kan leda till döden. Bådeatt misslyckas.Det fanns också i högre gradhänvisningar till deras historia,och ett sökande efter emotionellaeller bakomliggande faktorertill deras handlande ellerbeteende. Det individuella inslagetvar mer dominerande.Flickorna tilläts i betydligthögra grad att uppvisa variationeravseende uttrycksformerför känslor och beteendenoch fick ett större individuellthandlingsutrymme.Män och kvinnor anseskomplettera varandra ochbildar också i vissa fall varandrasmotsatser. På så sätt främjasbåde en stereotyp bild avmanligt och kvinnligt och enförstärkning av de traditionellakönsrollerna.Den ökade narkotikadödlighetenhänger sannoliktbland annat med enökad tillgänglighet.Alkoholen har en viktig rollockså vid narkotikarelateradedödsfall. I många fall rör detsig om kombinationsförgiftningarmed illegala droger, alkoholoch läkemedel.dödlighet och sjuklighet i dessasjukdomar har minskat undersenare år.Ju längre människor levermed en god hälsa, desto störrevinster för både den enskildapersonen och för hälso­ ochsjukvården.Det finns ett klart sambandmellan goda hälsovanor ochatt uppleva sin hälsa som bra.– En god livsstil, sociala kontakteroch vid behov en godvård kan förbättra hälsolägetlångt upp i åldrarna, säger PeterAllebeck.52www.skandinavisksjukvard.nu

Ny start i en familjelik miljöVilhelmsro är ett utrednings- och behandlingshem.Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet i åldrarna8 - 14 år, med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik.Vi arbetar i en liten och unik familjelik miljö, där vi genom närhetoch samspel ger barnet möjlighet att utvecklas i en positiv riktning.Välkommen att boka tid för studiebesök på 0140 - 700 85.www.vilhelmsro.se

KortnyheterFinsk avdelningpå äldreboendeEfter en längre tids planeringfår äldreboendet Blåvingen iTrollhättan en avdelning därde anställda talar finska medde boende. Modellen som arbetatsfram ska även kunnafungera på andra språkgrupper.Ny ägare till tidigareValstadskollektivetSedan i våras har behandlingshemmetVästkustfamiljenvid Verkebäck, tidigare Valstadskollektivet,bytt namn tillViljebacken. Företaget heterViljebacken AB och ägare ärSofia och Nicklas Solenbacksamt Anders Persson.Pensionat startarvid KungsgårdenPå samma gård sombehand lingshemmet Kungsgårdenutanför Sandvikenstartas ett pensionat. JanMyrén är delägare i bådaföretagen som dock är heltseparata företag. (källa: GD)Gästproffessur finansierasav spelbolagEn officiell gästproffessuri ämnet spelmissbruk harskapats på Högskolan påÅland och tillsatts av BarbroGustafsson. Proffessuren finansierasav det åländskaspelbolaget Paf.Ny öppenbehandlingför opiatberoendeSkyddsvärnet Stockholmhar startat ett öppenbehandlingsprogramför opiatberoendeklientersom medicinerarmed suboxone,subotex eller metadon. Notox(enheten för öppenbehandling)har påbörjat enutveckling av den tidigare 12­stegsinriktningen och gåttöver till KBT, MI och Mindfullnesssom arbetsmetod.500 miljoner kronorsatsas på psykiatrinRegeringen satsar 500 miljonerkronor extra för att förbättraden psykiatriskavården. Den totala budgetenför psykiatrin ligger på 40 miljarderkronor.Kvinnliga sexförbrytare i stor studieKvinnliga sexbrottslingar ärofta psykiskt sjuka. Det visarden största studie hittills avkvinnor som dömts för sexualbrotti Sverige.Studien från Karolinska institutetvisar att kvinnor sombegått sexualbrott lider avpsykisk ohälsa och missbruklika ofta som andra kvinnligavåldsbrottslingar.Tidigare forskning harAntalet besökare till psykiatri ökarAntalet besök till psykiatri ochprimärvård fortsätter att öka.Det visar statistik från SverigesKommuner och Landsting.Under förra året gjordesvenskarna nästan tre (2,8)läkarbesök per person. Det ären liten ökning jämfört medåret innan. Hälften av besökengjordes hos allmänläkare, ochdet var också primärvårdensom stod för större delen avden totala ökningen. Inomden somatiska specialistvårdenminskade antalet besök någotunder förra året.Vårdbesök hos andra personalkategorierän läkare ökadeockså något under förra året.Det gjordes 3,8 sådana besökper invånare 2007, vilket ären ökning med 1,3 procentjämfört med året innan. Merpartenav dessa besök, cirka70 procent, äger rum inomprimärvården, hos exempelvissjuksköterskor och sjukgymnaster.Inom psykiatrin ökade antaletläkarbesök med 1,4 procentunder förra året. Här ärdet dock endast en minoritetav besöken som avläggs hosläkare. Hela 80 procent avbesöken hanteras av andrapersonalkategorier. även dessabesök har ökat på senare tid,under 2007 med 3,5 procent.Totalt besöktes psykiatrin igenomsnitt 0,5 gånger per invånare2007.Den kraftiga minskningenav antalet vårdplatser somutmärkt utvecklingen under1990­talet och även börjanav 2000­talet, har avtagitde senaste två åren. ävenom vårdplatserna reduceradesnågot, var minskningenbetyd ligt mindre än tidigare.Inom psykiatrisk vårdhar minskningen i det närmasteavstannat. Under förraåret noterades 0,4 procentfärre platser inom psykiatrin,vilket är ungefär sammanivå som året innan. Detta kanjämföras med genomsnittligaminskningar på drygt 4 procentårligen under perioden2001 ­2005.De totala kostnadsökningarnaför landsting och regionervar något lägre under förraåret än året dessförinnan,4,8 procent, jämfört med 5,0.I fasta priser handlar det om1,6, respektive 2,6 procent.Störst var kostnadsökningeninom den psykiatriska vården(5,2 procent), följt av den somatiskaspecialistvården (4,4procent). Inom primärvårdenökade kostnaderna med 3,9procent under 2007.Satsningar mot hedersrelaterat våldLänsstyrelsen Östergötlandhar som enda länsstyrelse ettregeringsuppdrag att arbetanationellt mot hedersrelateratvåld.Länsstyrelsen delar ut totalt800000 kronor till fyraprojekt som ska arbeta för attförebygga hedersrelaterat våldoch förtryck, både i Östergötlandoch på ett nationellt plan.odysséteatern i Stockholmkommer att göra en landsomfattandeturné med sitt kritikerrosadeteater­ och dialogprojektDen fjärde månaden.Teatern vänder sig till ungdomarfrån 16 år och till personalinom bland annat skola, socialtjänstoch polis.Vrinneviskolan i Norrköpingoch Berga fritidsgårdfokuserat på manliga förövareoch kunskapen har varit dåligom vilka riskfaktorer som utmärkarkvinnor som begårsexualbrott.Bland kvinnorna skiljde siginte förekomsten av psykisksjukdom mellan sexbrottsdömdaoch dem som begåttandra våldsbrott.Män som begår sexbrott äroftast mindre psykiskt belastadeän män som begår andravåldsbrott. Kvinnliga sexualförbrytaretycks mer änmanliga vara psykiskt sjukaoch ha missbruksproblem.Enligt forskarna talar resultatenför att kvinnor sommisstänks eller döms för sexualbrottrutinmässigt börgenomgå psykiatrisk bedömning,något som inte görsidag.i Linköping ska arbeta medkillgrupper och barnverksamhetmed fokus på mänskligarättigheter och barnkonventionen.Internationella kvinnoföreningeni Linköping kommerockså att göra en storsatsning både på informationsspridningoch på stödjandeverksamhet.54 www.skandinavisksjukvard.nu

Privat ledning på röntgenklinikLänssjukhuset i Halland harlagt ut delar av ledningsansvaretför röntgenkliniken på enprivat entreprenör, QMC AB,från Huskvarna.orsaken är att Länssjukhusetsröntgenklinik under fleraår haft problem med ledarskap,interna motsättningaroch övergång till ny teknik.Nya statliga utredningaräldre­ och folkhälsoministerMaria Larsson har på regeringensvägnar utsett regeringsrådetSusanne Billum till särskildutredare till utredningenÖversyn av vissa bestämmelseri tobakslagen i syfte attskyd da minderåriga.Gerhard Larsson har utsettstill särskild utredare av denUnder sju år har man haft likamånga verksamhetschefer.För att långsiktigt lösa problemenbeslutade ledningenatt ta in en privat entreprenörför delar av ledningsansvaret.QMC, med vd Christer Wik,arbetar sedan tidigare med ledarskaps­och organisationsutveckling.Företaget kommer att ledaröntgenkliniken i samarbetemed Ingvar Adnerhill,som innan han tog detta uppdrag,var överläkare på universitetssjukhuseti Malmö.Uppdraget fortsätter underhela 2009 med möjlighet tillförlängning i ytterligare två år.samlade svenska missbruksochberoendevården. Utredningenska se över all lagstiftningpå området och ska taställning till hur kommunernasoch landstingens ansvarska tydliggöras. Gerhard Larssonhar varit landshövding iVästernorrland sedan år 2000.Inger Davidsson har utsettstill särskild utredare medupp drag att ta fram förslag påen nationell strategi för föräldrstöd.Bakgrunden är attregeringen under 2009 och2010 satsar 70 miljoner kronorom året till kommunernaför att stimulera förslaget påhur föräldrastödet ska utvecklasoch struktureras.40 miljoner för att seöver missbruksvårdenRegeringen har avsatt 40miljoner kronor till Länsstyrelsernaoch Socialstyrelsenför att ta reda på varför behandlingenav personer medmissbruksproblem ofta är fördålig.75 miljoner till kommunernainför vårdreformRegeringen ger Socialstyrelseni uppdrag att fördela75 miljoner kronor under årettill landets kommuner. Medlenska användas för att utvecklasociala insatser till personermed psykisk funktionsnedsättningi samband med attden nya reformen om öppenpsykiatrisk tvångsvård somträdde i kraft den första september.Förra året fick kommunerna150 miljoner. Regeringenhar förelslagit attkommunerna får ytterligare150 miljoner per år under2009 och 2010. Det blir 525miljoner över fyra år.Välkommen tillLinnébygdens BehandlingshemJohansgårdenPå Linnébygdens Behandlingshem arbetar viutifrån ett individanpassat miljöterapeutisktsynsätt.För att stärka varje individs självkänsla ochsjälvförtroende utgår vi från de positiva och friskaegenskaper som finns.På Linnébygdens Behandlingshem har vi etthelhetsperspektiv och på varje individ där social,psykisk och fysisk hälsa är centrala begrepp.Flexibel rehabilitering för människormed multiproblematik – drygten timme från StockholmVi har nu tillstånd att ta emot ungdomar medspel- & datamissbruk/beroende.Vi erbjuder även ART-program.www.linnebygdensbehandlingshem.seVi har fått utökat till 7 platserwww.docare.se.seLinnébygdens Behandlingshem Johansgårdens ABBohult 578, 343 71 DIÖTel: 0476 - 215 44, Epost:johangardenhvb@telia.comwww.sjukvardsinformation.com 55

Rätt att välja– även på äldre da´rDet finns mycket att utveckla inom kundvalsreformen.Om den genomförs på rättsätt så är det de utförare som är bäst,som också klarar sig bäst. Då får kommunerlägre kostnader och brukarnaökad kvalitet och valfrihet.Text och Foto: Kerstin Karelläldreboende. Stefan Fölster gavåhörarna som samlats i Stockholm tillRiksforum Kundval för ökad mångfaldoch valfrihet inom äldreomsorg,några tankeställare då han presenterademöjligheter och risker vid kundval utifrånsvensk forskning, internationella exempeloch personliga reflektioner.Stefan Fölster, som är chefsekonom påSvenskt näringsliv och adjungerad professori nationalekonomi på KTH, var enav flera talare engagerade av Kompetens­UtvecklingsInstitutet.Han började med att berätta hur dethade gått till då hans far skulle flytta till ettsärskilt boende. Att fadern hade ramlat,hamnat på sjukhus och syskonen kommitfram till att han måste flytta till ett äldreboendeförvånade ingen av åhörarna.Men den fortsatta berättelsen fick någraatt höja på ögonbrynen.Syskonen ringde runt till några hem därdet fanns plats och inom tio dagar boddefadern på ett av dem. Efter några dagarfick han träffa en läkare och en psykologsom bedömde att han var lite dementoch behövde bo på ett annat hem.Sy skonen fick fyra boenden som skullepassa honom att välja mellan.– De var alla bra men erbjöd lite olikapedagogiker och arbetssätt. Vi valde ettsom vi kände passade och inom tio dagarhade han flyttat dit, sa Stefan Fölster.När fadern fyllde år strax efter sin flytthade ingen av syskonen möjlighet attkomma på födelsedagen.– Vi ringde och bad personalen fixa tårtaoch ordna födelsedagskalas för cirka 20personer vilket de gjorde på ett mycketbra sätt. Nu ser jag att det är många aver som tittar lite förvånat på mig. Så härbrukar det inte vara. Det stämmer. Minfar bor i Tyskland.olika inriktningarFör femton år sedan var äldreomsorgen iTyskland statlig. Numera finns en äldrepengdär personens vårdtyngd bedömsefter en tregradig skala och får ersättningefter den. Ersättningen är mellan 1 500-16 000 kronor i månaden och vid undantagsfall30 000 kronor i månaden. Det ärförsäkringskassan som klassar vård tyngdoch utvärderar hemmen. Kostnadernaför rum och mat betalas av den enskildeoch är utifrån vad pensionen klarar av.– Utbudet av hem har ökat enormti Tyskland och det finns många olikain riktningar och pedagogiker, sa StefanFölster.I Tyskland har även hemmen en överkapacitetinbyggd för att kunna ta emotnya boende på kort varsel. En sådanöverkapacitet är även nödvändig för attde äldre ska ha möjlighet att välja var, huroch inte minst med vilka de vill bo.– Det är känsligt i Sverige att betala självinom äldreomsorgen. Man har inte velatlägga fram dyrare boende. Det är konstigtatt insistera på att de sista åren ska varaväldigt lika när man under sitt vuxna livlevt på olika sätt. Det finns de som vill hafinare hus och större rum och vill bo påett hem tillsammans med människor somde känner och har umgåtts med i 30 år.Vi har inte moralisk rätt att förbjuda personeratt betala extra för att de vill bo påett visst hem, sa Stefan Fölster.Den internationella forskningen omprivat äldreomsorg är inte enhetlig då detär stora skillnader i vad olika länder läggeri begreppet kundval och valfrihet.Den lilla svenska forskning som finnsvisar bland annat att andelen privat äldreomsorglegat konstant på 15 procent undertio år men nu ökar igen. Idag har, enligtSveriges Kommuner och Landsting,35 kommuner valfrihetslösningar och ytterligare38 utreder. Bland landstingen hartre valfrihetslösningar och sex utreder.Nacka kommun är en av pionjärernainom kundval. Som ett första steg infördesfotvårdskuponger 1985 och år1992 i kundval inom hemtjänsten. Ensak som deras reform ledde till var att detkom fram att endast 50 procent av arbetstidenför hemtjänstpersonal gick åt till atthjälpa de äldre.– Efter ett år hade den tiden ökat till 75procent, men nu, tre år senare så har deneffekten spritts dåligt i landet, sa StefanFölster och visade en uträkning över56www.sjukvardsinformation.com

Riksforum Kundvalhur mycket pengar som skulle sparas omhemtjänsten i Sverige använde tiden bättre,likt Nacka.Kostnaden skulle sänkas med fem miljarderkronor, antalet omsorgstimmar ökafrån sju till tio per äldre och vecka. Hemtjänstenskulle bli mer pålitlig för de äldreoch vara mindre stressig för personalen.När en kommun inför kundval visarforskningen att det även vidareutvecklartjänster hos offentliga utförare. Man lärav varandra.Sverige kan även lära av andra länderoch det gäller bland annat i hur man jämförkvalitet, vilket forskningen visar ärsvårt inom äldreomsorg. Stefan Fölsterpresenterade ett exempel från USA därinvånarna kan jämföra verksamheter påwebbsidan www.healthgrades.com.– Den rankar 16 000 vårdhem och7 000 hemtjänstföretag och det är verkligenstora skillnader mellan de olika hemmen,sa Stefan Fölster.Inga brukarenkäter används utan hemmengranskas en gång i månaden av eninspektör enligt 150 kriterier. Hemmensanmälningar visas och även förmågan atträtta till problemen.– om något hänt en gång och därefterrättats till och inte hänt igen så syns det.Brukaren kan avgöra om det som häntvar en engångsföreteelse eller inte.Hemsidan har en översiktlig jämförelseöver alla parametrar.Den amerikanska webbsidan kan intejämföras med den i våras lanserade äldreguiden.Där vägs 20 olika mått ihopoch underlaget är självrapporterat frånverksamheterna.– äldreguiden är en bra början menbehöver utvecklas, konstaterade StefanFölster.SvÅRt vaRa KonKURREntDen svenska forskningen visar att vilkenavtalsform kommunerna bestämmer sigför när de inför kundval har betydelse förhur reformen blir. Det som kommunernakan välja på är entreprenadupphandling,upphandlat kundval och kundval medetableringsfrihet.– De som är lämpliga att driva entreprenadervid kundval med etablerings frihetär de som redan är i verksamheten, medandra ord avknoppning. Men det finns ettstort problem i själva processen. Samtidigtsom de redan jobbar i verksamhetenska de gå ut och deklarera att de vill varaDet finns äldre som svälter ihjälför att de inte äter den mat som serveraskonkurrenter, sa Stefan Fölster.Kommunen måste ta ställning till vadde ska ta betalt för vid avknoppning. omde säljer till marknadspris är det ofta fördyrt för de anställda. om de säljer undermarknadspris snedvrids konkurrensen.– En bra lösning är att sälja till ett prissom består av en låg kontant betalning,men sedan en andel av vinsten under fleraår. På det sättet har anställda råd att ta överen verksamhet, men betalar i slutändanändå marknadspriset.Vid upphandlat kundval finns, enligtStefan Fölster, risken att det blir färreleverantörer så småningom.– Några bjuder under och trängerundan de andra. Ett exempel är hörapparatersom upphandlats i Stock holmsläns landsting. Där har kunderna bara enleverantör att välja emellan nu. Då blir detinte mycket valfrihet.Vid kundval med etableringsfrihet ärdet ofta många aktörer på marknadeneftersom ett fast pris ger konkurrens avseendekvalitet. Det är brukaren som görvalet med sin peng.Men det händer även att kommuner sominför etableringsfrihet inte får några externaleverantörer. Ingen anmäler intresse.– En styrka med kundval är att det intespelar någon roll om ingen etablerar sig.om de befintliga utförarna är de bästa såförlorar man inget. Så småningom finnsdet alltid någon som är intresserad. Det ärde som är bäst som klarar sig bäst. Det ärde minst effektiva som lämnar, både offentligaoch privata. De som blir kvar klararkonkurrensen.Stefan Fölster menar att kvaliteten påäldreomsorgen successivt kommer attöka i de kommuner som inför kundval.Han vill se ett system som ger fri etableringsrättöverallt, likt friskolor. I det fallethar staten satt en miniminivå och sedanär det upp till varje kommun att ytterligarebestämma kriterier och kvalitet företablering.– Jag hoppas att de kommuner som inteinför kundval i äldreomsorgen tillgodoseren utmaningsrätt, att de måste hantera enutmaning från externa utförare, att denprövas mot den egna verksamheten.orsaken till det är enligt Stefan Fölsterfrämst att värna de äldre och deras valfrihetmen även att det finns en risk att personerflyttar från de kommuner som intehar kundval till dem som har.KoMMUniKation oCH SERviCEStefan Fölster ser brister i dagenshemtjänst och valfrihetssystem som hananser bör ses över, vilket skulle utvecklasystemet med kundval ytterligare. Ett äratt den person som tar emot klagomål frånäldre ska kunna ge upplysningar om andrahem eller utförare som personen kanbyta till, veta vad de erbjuder och hur deligger till i kvalitetsundersökningar.Han ser också att det behövs en kraftigförbättring i kommunikationen mellansjukvården och äldreomsorgen.– Det är ingen som tar helhets ansvaretför de äldre som har hemtjänst. De träffarolika läkare och det är inte alltid somläkemedelsordinationer och behandlingsmeddelandennår fram. Hemtjänstenhar otillräcklig befogenheter och harinte de praktiska möjligheterna. Det häranser jag är en parameter att ha med vidupp handling av hemtjänst; hur hemtjänstenhanterar det här med mediciner.Att de äldre inte kan välja vilken mat devill och inte har möjlighet att betala merför att få välja tror Stefan Fölster kommeratt diskuteras om 20 år likt tvångssteriliseringarnagörs idag.– Det finns äldre som svälter ihjäl föratt de inte äter den mat som serveras. Vikommer att ställa oss frågan hur vi kundelåta detta ske.Allmänt anser Stefan Fölster att vi måstevara öppna för innovationer och nyaidéer och gå från processkrav till funktionskrav.– För att minska fallolyckor kanske manska ändra på byggandet. Det utvecklas enform av airbag som utlöses när den äldreramlar. Det kanske vore något? Inomkort kommer det säkert bli möjligt attmed hjälp av en webbkamera surfa in tillmamma och pappa på hemmet, se hur dehar det och prata med dem.www.sjukvardsinformation.com 57

PiONJÄR– inom kundvalNacka började med kundval inom hemtjänsten 1992. Idagdrivs endast fem procent av hemtjänsten i kommunal regimen det är de kommunala politikerna som styr kvalitetsnivån.text och Foto: Kerstin KarellNACKA. Stockholmskommunen Nackavar en av de första kommunerna i landetsom införde kundval. Året var 1985 ochinvånarna tilldelades fotvårdskuponger.Det dröjde ytterligare sex år innan hemtjänsteningick i valfrihetssystemet och2001 tillkom äldreboende.– äldreboende var en knepig fråga somtog lite tid, sa Greger Bengtsson, chefför äldreomsorgen i Nacka kommun vidRiksforum Kundval för ökad mångfaldoch valfrihet inom äldreomsorgen.Tack vare att Nacka har ett stabilt borgerligt styre har det funnits ett tålamod igenomförandet av kundvalsreformen.– Det har inte varit någon oro över vadsom skulle kunna hända efter nästa val.Vi har tagit bort och lagt till allt eftersomåren gått.Nackas grundläggande värdering lyder:Förtroende och respekt för människorskunskap och egen förmåga – samt förderas vilja att ta ansvar.– Kundval förutsätter att man tror påmänniskors förmåga. Tänk efter, hur ärdet hemma hos er, är det den äldre ellerbiståndshandläggaren som bestämmer?Att skilja finansiering och myndighetfrån produktion är viktigt. Det ska finnasen skillnad mellan politiker, medborgareoch kund.Nacka kommun vill inte nödvändigtvisatt verksamheter ska bli privata utan villha konkurrens.– Det viktiga är rätt kvalitet till rättpeng, sa Greger Bengtsson.Ett tydligt exempel på det är att kommunenförra hösten drev 25 procent avhemtjänsten men idag bara har fem procenti egen regi.– Kommunens hemtjänst gick back. Fråganär hur man hanterar att den egnaregin går back. Ska man höja ersättningenför att ha kvar denkommunala, ska man låta detgå med underskott och sedanlyfta det i bokföringeneller ge den kommunalamer i ersättning så att denfinns kvar? Inget pekadei Nackas fall på attden kommunala verksamhetenhade bättrekvalitet än den privata.Att kommunenshem tjänst gick backoch skulle läggas nedorsakade enligt GregerBengtsson bråk ochsplittringar. Lösningenblev att intresseradeföretag bjöds in till ettjobbtorg dit personalgruppernakom.Greger Bengtsson.58www.sjukvardsinformation.com

Riksforum Kundval– Personalgrupperna presenterade vilkakunder de hade och tog reda på vilkavillkor de skulle få och vad de olikaföretagen skulle ställa upp med. Tankenvar att kunderna nog skulle följa medpersonalen dit den gick.Totalt rörde kommunens hem tjänst300 personer och fyra personalgrupper.Resultatet den första mars blev att enpersonalgrupp startade eget företag ochde andra gick till tre olika företag. Nästanalla kunder valde att följa med ”sin”personal grupp.vi HaR intE alla SvaREnNågot enkelt svar på varför kom munenshemtjänst gick back har inte GregerBengtsson.– En del kan bero på debitering av tidoch mer administration. Men vi har intealla svaren.Nacka har totalt 84000 invånare varav3000 är äldre än 80 år. Hemtjänsten har1350 hjälptagare som är 65 år och äldre.Kommunen har schabloner för vilka tidsinsatsersom krävs.– Det är en politikerfråga hur mycketsom är normalnivå. I Nacka har viatt 1,5 timme är normalnivå för städning.Kvalitetsnivån är ett politiskt ansvar.Vi lägger ut besluten på nätet. Det gillarinte Socialstyrelsen som inte tyckeratt man kan dra alla över enkam. Men vi tycker att vipå så sätt visar vad brukarnakan förvänta sig.Biståndshandläggarenbe slutar om antal beviljadehemtjänsttimmar.Med timmarnakan kunden sedanvälja någon av de ut­förare som Nackahar godkänt vilka är50 styc ken varav 40är aktiva.– Frågan är omvår genomsnittligaäldre person, vi kankalla henne Svea,kan välja. MångaSveor kan inte välja.Jag delar inte ickevalsalternativeti LoV, att de sominte kan välja ska tilldelas en utförare efteren viss ordning för icke val. Nej, jagtycker att bistånds handläggaren ska hjälpa,ge stöd och göra det så bra som möjligt.Vad är viktigast, neutralitet eller att gestöd och råd till Svea? Vi ska kunna granskavårt beslut sedan. När kan vi säga attSvea väljer eller inte? Frågan är grannlagaoch knepig.Utförarna i Nacka kommun redovisaroch får endast betalt för utförd tid. Kundenbetalar avgift för den utförda tidenoch har koll på den genom att den skrivsupp även hemma hos kunden.– Vi betalar alltså inte för beviljad tid utanför utförd tid. Det systemet har en del avigsidor.Det är krångligt, kräver stor noggrannhetoch drar resurser. Vi har inte hellerhittat något IT­system för det här utifrånde krav vi har. Men fördelarna är att vi betalarför det som faktiskt görs och det göratt utförarna lägger maximalt med tid innanfördörrarna. om vi inte betalade pådet här sättet skulle utförarna i sin strävanatt effektivisera minska tiden hemma hoskund, sa Greger Bengtsson.En frågeställningen är vem det faktiskt ärsom bestämmer över den beviljade tiden.– Det är Svea som bestämmer vadföretaget ska göra och det kan göras avvikelsermot vad som är beslutat. Mendet kan inte gå hur långt som helst. Drickakaffe eller städa? Ja visst, en gång,men fem sex gånger, har man behov avstädning då? Men de här besluten harkloka vårdbiträden gjort i alla tider ochkan legitimera.Nacka kundvalssystem inom särskiltboende för äldre infördes 2001 och ikommunen finns sex privata samt sexkommunala äldreboenden. De har mellan20­114 platser och det finns totalt 500platser.Efter ett beslut om enskilt boende väljerkunden boende. En individuell omsorgsplantas fram och vårdbehovet tas framgenom en modell där fyra olika variableranvänds; Den fysiska statusen utvärderasgenom Katz ADL trappa, den mentalaåldersförändringen genom BERGERskalan,psykisk status och medicinska insatser.Ersättning betalas ut på åtta olikanivåer och kunden betalar hyra och mattill boendet.Erfarenheter från Nacka kommun visaratt det är vad som sägs mun till mun somhar stor betydelse för vilken utövare enkund väljer. Vad deras barn och barnbarntycker spelar även en stor roll ivalet. Hemtjänstföretagen i Nacka bestårfrämst av mindre företag som drivs avdriftiga kvinnor.– De som startar företagen är besjäladeatt ge god vård, sa Greger Bengtsson.BRUKaRna allt MER nÖjDaEgna utvärderingar genom brukarenkätvisar att kunderna blivit mer ochmer nöjda med både hemtjänsten ochäldreboendena.År 2000/01 gav kunden hemtjänstenbetyget 4,0. Sex år senare var genomsnittet4,6. För äldreboendena var be tyget3,8 respektive 4,5 för samma år.Nacka kommun har nu fokus på kundvalsreforminom individ­ och familje omsorgen.I framtiden tror Greger Bengtssonpå en regional marknad, snarare änen kommunal, för att använda resursernamer effektivt.www.sjukvardsinformation.com 59

Riksforum KundvalValfrihet– ett genomtänkt beslutDet är viktigt att syftet med att införa valfrihet ärtydligt. Det gäller att politikerna vet vad de villsam tidigt som det måste finnas en förståelse föratt alla fråge ställningar inte går att lösa från start.Text och Foto: Kerstin KarellLena Svensson, skl.valfrihet. Det är viktigt att syftetmed att införa valfrihet är tydligt. Detgäller att politikerna vet vad de vill samtidigtsom det måste finnas en förståelseför att alla frågeställningar inte går att lösafrån start. Det finns mycket att ta ställningtill och besluta om vid införande avval frihet. Om åhörarna vid Riksforumkundval inte var medvetna om det innanLena Svenssons föredrag så var de detefteråt. Lena Svensson är samordnare vidav delningen för ekonomi och styrning,sektionen för demokrati och styrning, påSveriges Kommuner och Landsting. Honhar jobbat länge med valfrihets systemoch kundval.När valfrihet började införas på 90-taletvar orsaken rent ekonomisk. Nu finnsäven andra drivkrafter än ekonomi förkommuner och landsting.– Nu är det inte enbart besparingardet handlar om. Det kan vara kvalitetsutveckling,att jämföra sig med andra,Det är viktigt att ha syftet och vad man villuppnå klart för sig innan processen drar igång.Det behövs kommunikation inte bara medmed borgarna utan även med intresseorganisationer.Bjud in aktörer i samhället för att informera.De kommer inte av sig själva. Genomkvalitetssäkring kan pengarna användas påbästa sätt. Se till medborgar- ochbrukarperspektivet.Vad bör man tänka på?• Det politiska uppdraget. Politikerna är brukarföreträdarepå ett annat sätt än tidigare.• Myndighetsansvaret. Om man inte har enegen verksamhet, vad har man då som kommunför uppdrag?• En organisation som stödjer systemet.• Ett IT-system som stödjer det nya systemet.Fler ska ha betalt och var finns brukarnai syste met?• Aktiva val. Vilken information får brukarnaom till exempel omval?• Kvalitetskrav. Lika krav på både den egnaoch den privata verksamheten.Bra-att-veta vid införande av valfrihetssystem• Uppföljning och utvärdering. Ska kom munengöra uppföljningar och utvärder ingar? Vadkommunen gör och vad utför arna går måsteman komma överens om.• Implementering. Hur ska systemetimplementeras?• Utveckling av systemet, verksamheten ochantalet leverantörer. Utvecklingen ska pågåhela tiden. Hamnade vi rätt i till exempel fördelningenav hemtjänsttimmar?• Lokaler är en knäckfråga. Hur hanterasägande rätten vid särskilda boenden i ettvalfrihetssystem.Vad ingår i ett valfrihetssystem?• Vilka medborgare har rätt att ingå i systemet.Är en biståndsbedömning nödvändig, skamedborgarna ha tillgång till tjänster vid enviss ålder?• Vilka leverantörer har rätt att ingå i systemet?• Ersättning?• Avgifter?• Kö?• Relevant och tillförlitlig information.rannsaka sin egen verksamhet, näringslivsutveckling,valfrihet för enskilda ochäven för de anställda som kan få andra alternativän att jobba i en offentlig verksamhet,sa Lena Svensson.Enligt Lena Svensson är det viktigt medett tydligt syfte med ett valfrihetssystem.– Det måste finnas en tilltro till systemetoch den enskilda människan. Man måstetill exempel tro att föräldrar kan välja denförskola som passar dem bäst. Med valfrihetmåste brukarperspektivet vara i fokus.Riktningen måste vara utstakad frånbörjan. Det måste finnas en tilltro tillsystemet så att man inte går in och pekarmed hela handen under resans gång.Det är även viktigt att redan från börjanha med krav för uppföljning och utvärderingför att kunna svara på frågan:Hur blev det då?Verksamheten styrs bland annat genomupphandling vilken i sin tur garanterarkvaliteten. Hur upphandlingarna ska genomförasmåste vara genomtänkt utifrånvilken sorts verksamhet kommunen vill ha.– När det gäller upphandlingar så ärdet många gånger svårt för små företagatt sätta sig in i dem. Om man paketerarupp handlingarna, med till exempel mångaäldreboenden samtidigt, kan inte småföretag gå in i upphandlingen. Men mankanske vill ha stora aktörer och få samordningsvinster.Men för många handlardet om att skapa ett system där både storaoch små företag långsiktigt kan driva sinverksamhet, sa Lena Svensson.Alla kommuner och landsting har olikaförutsättningar att ta hänsyn till vid införandeav valfrihet.– Det går inte att ta en annans koncept.Det finns olika kompetens, lokalaförutsättningar och vana vid valfrihet. Harman jobbat med upphandling tidigare såfinns ett försprång, sa Lena Svensson.Hon presenterade bra-att-veta vid införandeav valfrihetssystem.• Hur förbereder man den egna verksam heten?Den egna personalen ska kanske gå in ochkonkurrera om kunden.• Hur behandlar man klagomål från både egnaverksamheten och externa utförare?• Hur avslutar man ett uppdrag? Vad ska till föratt säga att en viss utförare inte får vara med.Det är ett stort beslut.• Hur utveckla ett konkurrensneutralt resursfördelningsförslag?Hur veta att man ligger rätti prisnivå?• Vilka kostnader har ni idag? Titta på den egnaverksamhetskostnaden, inte bara personaloch lokal utan administration, vaktmästeri,IT-kostnader och så vidare.• Vilka är myndighets- och finansieringskostnaderna?• Vilka är produktionskostnaderna?• Vilka over-headkostnader ska ingå i pengen?• Vad är ni beredda att betala? Ska ni satsa miljonerför att kunna införa systemet?• Momskompensation?• Och övrigt.60www.sjukvardsinformation.com

Jane Lundström,regionchef,Carema ÄldreomsorgVad har du förtankar kring kundval?Ulla Wennström,verksamhetscontroller,Carema ÄldreomsorgJane: Jag har jobbat med kundval ganska länge i Stockholm och har främst funderingarkring LOV. Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om det kommunala självstyreti motsats till om införadet av kundval skulle vara ett direktiv från staten. Acko Ankarbergmenar att det är i demokratisk anda som kommunerna själva får bestämma om de vill införakundval eller inte. Men jag tror att det finns en risk att det kan bli odemokratiskt istället.Men jag är inte färdig i tanken än och har inte bestämt mig för var jag står.Ulla: Jag är här idag mest för att skaffa mig mer kunskap och det tycker jag att jag har fått.Jag ställer mig tveksam till att det är en valfrihet för kommunerna om de ska införa kundvaleller inte.Johan Rindeborg, Tre Stiftelser i Göteborg– Jag är här som utförare. Föreläsningarna riktar sig mest tillkommuner och politiker men får en orientering i kommunernasförändrade verklighet. En kundvalsmodell skulle underlättaför de äldre i Göteborg att kunna välja vilket boende de vill. Somdet är nu har politikerna gett direktiv om att man har rätt att väljavilket boende man vill men i verkligheten styr biståndshanläggarena,troligtvis till viss del omedvetet, till sina egna boenden.Som det är nu blir det inlåsningseffekter i stadsdelarna. Det ärmer arbete för stadsdelarna, i deras budget, när de placerar påboenden utanför stadsdelen. Det blir en belastning.Monika Lundin, Rinkeby Kista stadsdelsförvaltningoch Cecilia Werge, Skarpnäck stadsdelsförvaltningMonika: Jag har varit dåligt insatt i skillnadernamellan LOU och LOV. Kundval är jättepositivt ochdå att vända på tankesättet och ha brukarna i centrum.Vi har pratat om det i vårt kvalitetsarbetemen det har inte varit så. Med kundval blir det så.Att brukarna blivit mer nöjda med kundval år för år,som exemplet i Nacka visade, tror jag beror på attde har valt själva vad de vill ha och är då mer nöjda,eftersom de gjort valet.Cecilia: Det är jättepositivt. Det händer otroligt mycketnu och det gäller att vara informerad och atthänga med på tåget. Det var intressant att höra omLOV och vad som är på gång. Jag hade inte riktigtförstått skillnaderna mellan LOU och LOV innan.Utbildningar i Motiverande SamtalMotiverande samtal (Motivational GrundutbildningFortsättningsutbildningInterviewing, MI) bidrar till att förbättraGöteborg 23-24 okt.Stockholm 10-11 nov.arbetet med att hjälpa klienter ochMalmö 17-18 nov.Göteborg 11-12 dec.patienter till förändring. Psykologpartnerserbjuder nu utbildningar i MI. De hålls avlegitimerad psykolog som är medlem av Mer info och anmälan: www.psykologpartners.se/MIutb.phpMI Network of Trainers.Sista anmälningsdag: en månad före utbildningsstart.psykologpartnersFamiljebehandling och sega enbuskarArabo Familjebehandling arbetar med människor som vill växa.Växa inför sig själva men framförallt inför sina barn.Det handlar om hårt arbete. Men också om små vardagliga glädjestunderpå vägen mot ett nytt positivt sätt att hantera tillvaron. Vi utgår ifrån attalla har förmågan att förändra sina liv. I varje människa bor en enbuske.Vill du veta mer om Arabo och vår enkla enbusksfilosofi?Besök då vår webbplats www.arabo.se eller ring tillFöreståndare Pär Gunnar Jäghagen på tel. 0470-808 40 alt.070-595 76 22.Arabo FamiljebehandlingPlogvägen 103352 23 VäxjöTelefon 0470-808 40Telefax 0470-831 24E-post: info@arabo.sehttp://www.arabo.seMigrationsverket upphandlar platser för boende förstöd och omvårdnad för vuxna asylsökande i hela landetDet finns asylsökande som inte klarar ett traditionellt boende i lägenhetermed självhushåll på grund av handikapp eller sjukdom. En del av dessabehöver boende med möjlighet till stöd och omvårdnad dygnet runt. Verkethar ansvar för att ge asylsökande det stöd, som de behöver, men saknarkompetens i att utreda och leverera stödinsatser. Upphandlingen avserplatser för boende för stöd och omvårdnad för vuxna asylsökande i ett antalkategorier vilka finns angivna i anbudsunderlaget som kan hämtas viaMigrationsverkets hemsida, under “Om Verket” och Upphandlingar.www.migrationsverket.sewww.sjukvardsinformation.com 61

Kalendarium 2008NeuropsykiatriskafunktionsstörningarStockholm 16-17 september.Arrangör: CKU.4:e nationella konferensenom patientsäkerhetStockholm 17-18 september.Arrangör: SKL, LandstingensÖmsesidiga Försäkringsbolag(LÖF), Socialstyrelsenm.fl.Riksforum – Socialtinnehåll i vardagenStockholm 22 september.Arrangör: KompetensutvecklingsInstitutet.Behandling av opiatberoende– förskriver vimedicin eller delar vi utknark?Stockholm 23 september.Arrangör: Skyddsvärnet.Barnet og Rusen 2008,Missbruks/Beroendeproblematikhos gravidaoch föräldrar med barnupp till 18 årSandefjord, Norge 24-26 september.Arrangör: Borgestadklinikeni Norge i samarbete medSundhetsstyrelsen i Danmarkoch Socialstyrelsen.FamiljehemsplaceringStockholm 25 september.Arrangör: TeknologiskInstitut.Lex Sarah – tillämpningenav 14 kap. 2 § SoL och 24a § LSS (16 orter)Startar i Visby 25 september.Arrangör: Socialstyrelsenoch Länsstyrelserna.Metodicum rehabdagarStockholm 25-26 september.Arrangör: Metodicum.Chef och ledare inompsykiatrinStockholm 29 september-1 oktober.Arrangör: IQPC.Handikapp i tidenStockholm 30 september-1 oktober.Arrangör: SKL.Samhälle i förändring -stöd i förändringStockholm 30 september-1 oktober.Arrangör: SKL och Socialstyrelsen.Funktionshinder i tiden2008Stockholm 30 september-1 oktober.Arrangör: SKL och Socialstyrelsen.YSS kongress1-3 oktober.Arrangör: Sveriges Socialchefer.FSS Studiedagar 2008Uppsala 1-3 oktober.Arrangör: FSS (FöreningenSveriges Socialchefer).Nya marknader och nyamöjligheterStockholm 2 oktober.Arrangör: Nutek,Regeringskansliet, SKL ochAlmega.Seminarium för patient-/förtroendenämndernasstödpersonshandläggareStockholm 2 oktober.Arrangör: SKL.Skötare och BoendestödjareStockholm 7-9 oktober.Arrangör: IQPC.Arbetsledning avpersonliga assistenterStockholm 13-15 oktober.Arrangör: IQPC.Personlighetsstörningar2008Stockholm 13-15 oktober.Arrangör: IQPC.Nordisk Social TillsynskonferensStockholm 20-22 oktober.Arrangör: Socialstyrelsenoch Länsstyrelserna i Sverige.Information i offentligverksamhet 2008Stockholm 21-22 oktober.Arrangör: CKU.Erfarenhet och forskninginom missbruks- ochberoendevårdenStockholm 23 oktober.Arrangör: IMS­institutet förutveckling av metoder i socialtarbete.ASI-intervjun i missbruksvården– erfarenheterfrån praktik ochforskningStockholm 23 oktober.Arrangör: IMS.Evidensbaserad praktik isocialt arbeteStockholm 28-29 oktober.Arrangör: CKU.Ett handlingsprogram förökat entreprenörskapStockholm 11 november.Arrangör: Nutek,Regeringskansliet, SKL ochAlmega.Ny vårdform “Öppenpsykiatrisk tvångsvård”Stockholm 17 november.Arrangör: SKL i samarbetemed Socialstyrelsen.Psykisk ohälsa hos ungaStockholm 17-18 november.Arrangör: CKU.Om implementeringStockholm 20 november.Arrangör: IMS­institutet förutveckling av metoder i socialtarbete.PsykiatrisjuksköterskaStockholm 26-28 november.Arrangör: IQPC.LSS-DAGARNA 2008 –Professionell LSS-handläggningmed brukaren ifokusStockholm 26-28 november.Arrangör: IQPC.NÄSTA NUMMER AVSKanDinaviSKSJUKVÅRDSINFORMATIONKOMMER DEN 27 OKTOBERWWW.SJUKVARDSINFORMATION.COM62 www.sjukvardsinformation.com

POSTTIDNING BAvsändare: Skandinavisk Sjukvårdsinformation/Marknadsdata ABBox 79, 827 22 LJUSDAL”En lärande organisationdär mångfald och mänskliga mötenligger till grund för utveckling”BehandlingshemSkolorÖppenvårdFamiljehemUtbildningarPlaceringsservice dygnet runtwww.mduv.se