12.07.2015 Views

Accent 4/08 (PDF)

Accent 4/08 (PDF)

Accent 4/08 (PDF)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

En natt i arresten Boxa bort din sura min Författare som varumärkeGRANSKNING accentEN TIDNING FRÅN IOGT-NTO NR 4/<strong>08</strong> PRIS 20 KR SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM DROGER OCH NYKTERHETINTERVJU


INTERVJU accentINNEHÅLL8GRANSKNING Två av tre hemlösa missbrukar droger. Drygt en av tre harpsykiska problem. Men räcker det med enbart mer vård och behandlingför att få färre hemlösa – och hur långt räcker välvilja, soppkök och härbärgen?I Oslo har hemlösheten halverats, men i Sverige står den och stampar.ELDSJÄLNR 4 APRIL 20<strong>08</strong>OPINIONOnödigt snäv tolkningav Maria Larsson4 LEDARE Genom Maria Larssonsförslag att tillåta importav alkohol för privat brukgenom ombud får folkhälsanstå tillbaka för en onödigtstrikt tolkning av vad EUmedlemskapetkräver.Alkoholfria miljöerbehövs som motvikt6 DEBATT Vi behöver fleralkoholfria miljöer, inte fleralkoholmiljöer, skriver ledningenför Våra Gårdar medanledning av ökningen avantalet serveringstillstånd.AKTUELLTBommen Albin hållerkoll på nykterheten16 AKTUELLT Sedan bommenAlbin kom upp i Trelleborgshamn har bara ett fåtallastbilschaufförer påträffatsonyktra.Boxa bort din sura minREPORTAGE Boxningsklubben Nova i bostadsområdet Norrliden i Kalmar startadesför att ge de unga en träffpunkt. Här är alla välkomna. Eldsjälen Vladimir22Sanchez tar emot dem med öppna armar – och knutna nävar.INTERVJU34 INTERVJU Karin Mattsson ärhästtjejen som blev ordförandeför Riksidrottsförbundet.Hon samarbetar gärna mednykterhetsrörelsen, men seringen konflikt i att idrottensponsras av alkoholindustrin.FASTA AVDELNINGARLEDARE ....................................... 4REDAKTION ..............................5INSÄNDARE ...............................5DEBATT ........................................6PRESSGRANNAR ...................6RESPONS ....................................7GRANSKNING ...........................8AKTUELLT ................................16TRE FRÅGOR ..........................19I FOKUS .....................................20ELDSJÄL ...................................22NY ORGANISATION............26REPORTAGE ...........................28GODA LIVET ...........................33INTERVJU ................................34KULTUR .....................................38HALLÅ DÄR .............................41KRÖNIKA .................................42KULTUR38 KULTUR Camilla Läckbergär lika mycket affärskvinnasom författare och syns gärnai mediabruset. Kerstin Ekmanhåller sig gärna därifrån. Vargår gränsen mellan kulturpersonlighetoch varumärke?KORSORD ................................43I RÖRELSE ...............................44IOGT-NTO INFO ...................48FEM MINUTER ......................50NÄSTA NUMMER ................51POSITIVA SLUTET ...............52Papporna övergerTjernobyl-barnen20 I FOKUS I vitryska Gomelär det mammorna som får tahand om de sjuka Tjernobylbarnen.Papporna flyr ellertar till alkoholen.Volkans gäster spyr,skriker och slåss28 REPORTAGE Volkan harjobbat som arrestvakt undersex år, ett jobb som krävermycket. Tålamod, människokännedomoch en inte allt förkänslig näsa.I RÖRELSEVem gör vad påIOGT-NTOs kansli?26 I RÖRELSE <strong>Accent</strong> presenterarIOGT-NTO-kansliets nyaorganisationsplan. GeneralsekreterarenStefan Berghförklarar tankarna bakom.OMSLAGSBILDFoto: Christian Saltas En na t i arresten Boxa bort din sura min Förfa tare som varumärkeaccentGRANSKNING MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 3


accentLEDARECHEFREDAKTÖR EVA ÅHLSTRÖMMaria Larsson lyssnar mer på juristerna i regeringskansliet än på den alkohollagsutredarehon själv tillsatt, när hon föreslår att det ska bli tillåtet att importeraalkohol för privat bruk genom ombud. Än en gång får folkhälsan stå tillbakaför en onödigt strikt tolkning av vad EU-medlemskapet kräver.Systembolaget hotat igenAV EVA ÅHLSTRÖMRegeringen har lagt fram en propositionom att EU-anpassa densvenska alkohollagstiftningen såatt det blir tillåtet att införa alkoholför privat bruk genom ombud.Nykterhetsrörelsen har, liksom Systembolagetoch tullen, framfört skarp kritikmot förslaget, som de anser kommer attundergräva Systembolagets försäljningsmonopol.Under arbetet med propositionenhar folkhälsominister Maria Larssonvid flera tillfällen mött sina kritiker, blanddem företrädare för IOGT-NTO och BlåBandet. Men hon har valt att lyssna merpå juristerna i regeringskansliet. Enligtdem är det en nödvändig anpassning tillEG-rätten, bland annat efter det så kallladeRosengrenmålet om alkoholinköp viaInternet, att tillåta införsel för privat brukgenom ”oberoende mellanhand”.Regeringens egen utredare Anita Werneroch de juridiska experterna i den pågåendeAlkohollagsutredningen har gjorten snävare tolkning av vad EG-domarnakräver. I delbetänkandet ”Några alkoholfrågormed EG-rättslig anknytning” görutredaren bedömningen att det räcker atttillåta yrkesmässig befordran av alkoholöver gränsen. Att tillåta privatpersonersom mellanhänder är alltså enligt de nyligentillsatta experterna på alkohollageninte nödvändigt.Men Maria Larsson litar tydligen inte påden utredare hon själv tillsatt utan läggerfram en proposition som i praktiken släpperimporten av alkohol helt fri.I en debattartikel i Svenska Dagbladetkonstaterar IOGT-NTOs förbundsordförandeSven-Olov Carlsson att ”ekonomiskaintressen går före folkhälsan”. Han kritiserarfolkhälsoministern för att samtidigtsom hon utlovar åtgärder för en minskadtotalkonsumtion av alkohol lägga fram ettförslag som tvärtom kommer att öka den.”Det kommer att bli avsevärt enklare attimportera alkohol och att undvika ålderskontrolloch skattelagstiftning. Totalkonsumtionenkommer att öka och skadornamed den.”Maria Larsson svarar på kritiken med att”Regeringen driver en restriktiv alkoholpolitik.Detta fastslås redan i regeringsförklaringen.”Nu är det väl inte alldeles självklartatt det som står skrivet alltid omsätts ipraktisk politik – även om folkhälsoministerntidigare har visat att åtminstone honoch hennes parti tar uppdraget att minskaalkoholens skadeverkningar på allvar.Det är inte första gångenen svensk regering anpassatsig i förväg, utan attvänta på besked från EGdomstolen.Medan arbetet med den härpropositionen pågick i regeringskansliet,vann Sverige ettannat mål i EG-domstolen:Att Sverige haft lägre skattesats på öl änpå vin strider inte mot EUs regler, fastslogdomstolen. Det var en välkommen segeroch ett välkommet erkännande av att detär den svenska riksdagen som bestämmerde svenska skatterna. Men regeringen väntadedessvärre inte på domstolens utslagutan anpassade sig efter den tolkning somEU-kommissionen och en av domstolensgeneraladvokater gjort. Från årsskiftetsänktes därför skatten på en flaska vinmed 47 öre samtidigt som skatten på enburk öl höjdes med 62 öre.Det är inte första gången en svenskregering – det gäller både alliansregeringenoch den socialdemokratiskaregeringen – har anpassatsig i förväg, utan att vänta på beskedfrån EG- domstolen. Mest anmärkningsvärdär väl anpassningen av införselkvoternatill dagens absurda nivåer – utan attfrågan först prövades i EG-domstolen.Propositionen om privatimporten liggerpå riksdagens bord. Nu gäller det att tillräckligtmånga riksdagsledamöter inseratt ”en restriktiv alkoholpolitik” kräver enrestriktiv tolkning av EUs krav på anpassning.FÖR ÖVRIGT ANSER ACCENT ATT...Det går lika bra med selleriMEDICIN Vin kan skydda mot demens, visarforskning från Sahlgrenska akademin. Kvinnorsom dricker vin regelbundet löper klart mindrerisk att drabbas av demens än de som regelbundetdricker öl eller starksprit. Vad det är ivinet som är så nyttigt framgår inte. Men detkan väl inte vara alkoholen?Avesta är ett föredömeLEG-KONTROLL I Avesta har 15 av 17 handlarefått diplom av kommunens alkoholsamordnareför att de kräver legitimation av ungdomar somvill köpa öl eller tobak. Kanske en idé för SvenskHandel att ordna studieresor till Avesta för handlarefrån orter som brukar klara sig sämre i UNFsölköpskontroller.Alla bör följa GöteSPONSRING I Radio Skaraborg berättade GöteIvarsson hur han finansierat sitt deltagandei 345 (!) maratonlopp: Systembolaget ochSwedish Match var hans sponsorer. Genom attaldrig köpa deras varor fick han pengar till attbygga upp sin kropp och åka världen runt föratt tävla. En säker finansieringskälla.4 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


accentLÄSARBREVCitatetINGVAR NILSSON, som tycker attIOGT-NTO ska ta bort sin loggafrån Bingolottos program.Bilda ett nätverkav opinionsbildareOPINION Tänk om vi i varjekommun kunde starta ettnätverk för opinionsbildare!Det skulle vara ett bra komplementtill IOGT-NTOs traditionellaarbete.Idag klagar många föreningaröver att så få medlemmarkommer till deras möten.Det kan bero på många olikasaker, men en orsak kan varaatt man vill vara aktiv på ettannat sätt. I ett nätverk föropinionsbildare skulle mankunna sitta hemma vid sindator och skriva och tycka tilli olika alkohol- och drogpolitiskafrågor – och samtidigtkommunicera med varandra,till exempel via en hemsida.Man kan komma överens omatt skriva insändare eller göranågot annat tillsammans föratt påverka alkohol- och drogpolitiskafrågor i kommunen.Det här tror jag skulle vara ettsätt att engagera passiva medlemmarmen också människorsom inte är medlemmar mensom gärna vill vara med ochpåverka politiken i de härfrågorna.HANS-OLAV AUSTLIJÖNKÖPINGAlkohol är ingenhälsodryckHÄLSA Unga som dricker alkoholdricker allt mer. Samtidigtsäger allt fler nej till spriten.Så inleds artikeln ”Alkis ellernykterist” i Metro. Samtidigtgår Sahlgrenska akademin utmed en rapport som säger attdet finns beståndsdelar i vinetsom skyddar mot demens ochatt något glas vin i veckankan vara nyttigt. Att detta ärhela sanningen betvivlas dåI Bingolottos matlagning är alkoholen en självklar del.IOGT-NTO i BingolottosalkoholpropagandaBINGOLOTTO Att Bingolotto puffar för alkohol i samband med matberedningi studion, utlottning av resor etc. är minst sagt beklagligt, utom föralkoholbranschen förstås. Det är en synnerligen osolidarisk handling gentemotnyktra alkoholister som vill spela Bingolotto. De har det säkert tillräckligtjobbigt ändå. Men nästan lika beklagligt är, att IOGT-NTO inte reageratmed att dra bort sin logga från slutvinjetten. Det känns rent av hånfullt,när vårt emblem rullas upp i teverutan och därmed liksom godkänner alladelar av programmets profil.INGVAR NILSSON, KATRINEHOLMett mycket stort antal undersökningarvisar att alkohol ärskadligt för kroppen – främstför ungdomar.Mycket talar för att det inteär alkoholen i vinet som gernyttiga effekter – om sådanaverkligen finns – då kroppensreningsverk snabbt börjarbekämpa alkohol som gift ikroppen med bland annatskrumplever som följd hosmångåriga missbrukare.De negativa följderna avbruk och missbruk kan läsasmellan raderna i var och varannannyhetsartikel. Alla harvid närmare eftertanke pånära håll exempel som visaralkoholens både kort- ochlångsiktiga negativa konsekvenser.Det finns stora ekonomiskaintressen i att glorifiera alkohol.När man köpt Vin & Spritför 55 miljarder hoppas mansjälvfallet på goda effekterav fler måttlighetsdrickandeförebilder, som tar ett glasoch står pall och får andra attfölja efter och bringas på fall.Ammande mammor kan nuäven glädjas åt det tvivelaktigabudskapet att smuttande pålådvin inte skadar barnet.Med strejkrisk inomsjukvården kan noteras attvar femte sjukhussäng idagbeläggs med alkoholrelateradefall samt att om ungdomenstidiga alkoholdebut fortsätterblir det i framtiden varannan.Minskat supande kunde därförbidra till att kostnadernai sjukvården kunde fördelasförnuftigare.THORE GÅRMARK, VÄSTERÅSEU styr den svenskaalkoholpolitikenPOLITIK I riksdagsdebatten ompunktskatter på alkohol ochtobak gjorde jag den här markeringen:”Jag vill säga att jag inte troratt jag är ensam i denna kammareom att vilja uttala dendjupa kritik man kan kännamot att Europeiska Unionenpå ett så påtagligt negativt sätthar påverkat Sveriges rätt ochfrihet att föra en egen demokratisktbeslutad alkohol- ochfolkhälsopolitik.”LENNART SACRÉDEUSRIKSDAGSLEDAMOT (KD)OCH IOGT-NTO-MEDLEMREDAKTIONENaccent<strong>Accent</strong> ges ut av IOGT-NTO,UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund ochJUNIS, IOGT-NTOs Juniorförbund.Pressläggning detta nummer:22 aprilREDAKTIONEva ÅhlströmChefredaktör,ansvarig utgivare<strong>08</strong>-672 60 51eva.ahlstrom@iogt.sePatrik SandströmRedaktionssekreterare,form och layout<strong>08</strong>-672 60 50patrik.sandstrom@iogt.seMaria ZaitzewskyFeatureredaktör, reporter<strong>08</strong>-672 60 56maria.zaitzewsky@iogt.sePierre AnderssonNyhetsreporter<strong>08</strong>-672 60 54pierre.andersson@iogt.seEduardo MutisBildredaktör<strong>08</strong>-672 60 53eduardo.mutis@iogt.seMedverkande detta nummer:Leif Stenberg, Sven Rosell, ErikMårtensson, Mats Tiborn, HelenaStrömblad, Kristina Wirén, ChristianSaltas, Jeanette Ekström, Per Jonson,Jan Ewert Strömbäck, Rurik ZaitzewskyAnders Perstrand, Carl Magnus Höglundoch Eva Stööp.ADRESS<strong>Accent</strong>, Box 12825112 97 STOCKHOLM,tel: <strong>08</strong>-672 60 50, fax: <strong>08</strong>-672 60 01e-post: accent@iogt.seIOGT-NTO-förbundettel: <strong>08</strong>-672 60 00Besöksadress:Gammelgårdsv. 38Stora Essingen, StockholmADRESSÄNDRINGtel: <strong>08</strong>-672 60 38/39fax: <strong>08</strong>-672 60 01ANNONSInfo Reklambyrå. Janne Moréustel: 0221-213 40, mobil: 070-346 34 62e-post: janne@inforeklam.nuAdress: Glasgatan 21, 731 30 KöpingTRYCKVTT Grafiska, VimmerbyOBESTÄLLT MATERIALTidning svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sigrätten att redigera insänt material.LAGRINGAllt material i tidningen <strong>Accent</strong> lagrasoch kan publiceras elektroniskt. Ickeanställda måste meddela eventuelltförbehåll mot sådan lagring och publicering.I princip publiceras inget materialmed sådant förbehåll.TS-KONTROLLERAD UPPLAGAISSN-nr: 0345-0406MEDLEM I SVERIGES TIDSKRIFTERMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 5


accentDEBATTVi behöver fler alkoholfria miljöer, inte fler alkoholmiljöer, skriver ledningen för VåraGårdar. De reagerar mot den explosionsartade ökningen av antalet serveringstillstånd,inte bara till restauranger utan också till idrottsarenor, teatrar och andraoffentliga miljöer.Fler alkoholfria miljöerAV GÖRAN MAGNUSSON, ANNELIE ENOCHSON, SÖREN STORM, OLLE HÄGGSTRÖM – ALLA MED LEDNINGSUPPDRAG INOM VÅRA GÅRDARAlla vi människor behöver positivamiljöer där vi kan umgås ochbedriva den föreningsverksamhetsom vi tror på för att utvecklavårt samhälle. Tyvärr har vi en utvecklingdär allt fler miljöer är alkoholpositiva. Detär en trend som vi vill bryta till gagn försåväl individer som samhälle.Den svenska demokratin är intimt förknippadmed de klassiska folkrörelsernasgenombrott under 1800-talets andra hälft.Arbetar-, nykterhets- och frikyrkorörelsernablev samlingspunkter för människorsom engagerade sig för bättre livsvillkor.Till de viktigaste beståndsdelarna hördebyggande och förvaltning av egna lokaler.Historiskt var samtliga dessa alkoholfriamiljöer, men så är det tyvärr inte idag.Alkoholkulturen har trängt in i mångaFolkets Hus och Bygdegårdar, ja till ochmed i vissa kyrkliga lokaler förekommeralkoholservering.De alkohol- och narkotikafria fritidsaktiviteternaför såväl ungdomar som vuxnautsätts i dag för en förödande konkurrensfrån kommersiella alkoholmiljöer, somökar dramatiskt till följd av kommunernasgenerositet med serveringstillstånd.Vi behöver inte fler alkoholmiljöer utanfler alkoholfria miljöer, något som vi i VåraGårdar värnar om. Genom fler alkoholochnarkotikafria mötesplatser och en braföreningsverksamhet kan vi få en socialoch kulturell miljöförbättring. Till dettabidrar också byggandet av ett samhälledär människor tar ansvar för sig själva ochvarandra och där varje människa kännersig behövd.Föreningsdrivna lokaler är en stor vinstför samhället. Till det bidrar Våra GårdarKlubbSockerdrickai Stockholm,ett exempelpå hur mankan erbjudaen alkoholfrimiljö.Vi behöver inte fleralkoholmiljöer utan fleralkoholfria miljöer. tillsammans med andra samlingslokalorganisationersom Bygdegårdarna och FolketsHus. Det unika med nykterhetsrörelsenslokaler är att de är alkoholfria, och detmåste vi slå vakt om.Det är nödvändigt att de allmännasamlingslokalerna i ökadutsträckning blir alkoholfriamiljöer. Den oroande ökningenav alkoholkonsumtionen i Sverige – nu påen nivå som motsvarar förra sekelskiftets– kan förvisso till en inte ringa del skrivaspå EU-medlemskapets konto. Men en kanskelika väsentlig faktor för den negativautvecklingen är den närmast explosionsartadeökningen under senare år av antaletserveringsställen för alkohol. Det är inteendast restauranger och pubar som svararför denna ökning, utan i hög grad äventidigare alkoholfria offentliga miljöer somteaterfoajéer och idrottsanläggningar.På samma sätt som för restauranger ochpubar blir alkoholförsäljning en ekonomiskfaktor för de offentliga utrymmendär den gjort sitt intåg. Denna kommersialisering,med alkohol som huvud- ellerbiprodukt, bidrar inte endast till en ökningav den totala alkoholkonsumtionen, medfler sociala problem och försämrad folkhälsasom följd, utan också till att lokalersom drivs med andra värderingar och förandra syften hamnar i ett sämre ekonomisktläge. De alkohol- och narkotikafriafritidsaktiviteterna för ungdomar utsättsi dag för en förödande konkurrens frånkommersiella alkoholmiljöer.Med den utveckling vi nu möterpå alkoholområdet, blir detdärför allt viktigare att kommunernasoch statens stöd tillallmänna samlingslokaler tar i beaktandeatt alkoholfria miljöer blivit mer ekonomisktpressade, samtidigt som behovet avdem framträder allt tydligare.Vi inom Våra Gårdar kommer att arbetaför– fler alkoholfria miljöer– att behålla, utveckla och skaffa flersamlingslokaler där nykterhetsrörelsen ärägare och på så sätt garanterar en alkoholfrimiljö– att påverka kommunerna att aktivtstödja tillkomsten av alkoholfria miljöer– att alla offentliga lokaler ska vara alkoholfriaPRESSGRANNARVÄRMLANDS FOLKBLAD reagerarmot att folkhälsominister MariaLarsson vill tillåta införsel av alkoholför privat bruk via ombud. ”Redanorimliga kvoter blir ännu mer orimliga”,skriver Peter Franke i en ledare.”Synpunkterna från Tullverket, Systembolagetoch nykterhetsrörelsenhar regeringen fullständigt struntati. Några konsekvensanalyser har integjorts. Rädslan för EG-domstolenväger tyngre än omsorgen om densvenska folkhälsan. Det är bedrövligt.Modet att ta itu med juristerna iLuxemburg saknas helt och hållet.”BORÅS TIDNING välkomnar försäljningenav statliga Vin & Sprit tillfranska Pernod Ricard. ”Det har varitlättare att ondgöra sig över europaanpassningav skattenivåer påalkohol än att se vad statens dubblaroller betytt i sammanhanget.Svenska staten har tjänat mycketpengar på att sälja vodka till ungaoch vuxna i Sverige och världen över– samtidigt som alkoholpolitiken haftinslag som gått i motsatt riktning.Att inte längre vara producent tordedärmed något minska den sortensmoraliska motsägelse.6 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


MÅNADENS SNACKIS Så var det äntligen avgjort.Svenska spritjätten Vin&Sprit, med Absolut Vodka somflaggskepp och värdefullaste varumärke, ska säljas tillfranska Pernod Ricard för 55 miljarder kronor.IOGT-NTO har länge kritiserat bolaget för den hårdamarknadsföringen av Absolut Vodka, inte minst iutvecklingsländer som Kina och Indien. Man har ständigtanvänt betydligt aggresivare marknadsföringsmetoderutomlands än de som varit tillåtna här i Sverige.Dubbelmoral förstås.Frågan är vad som händer nu. Pernod Ricard harförstås bara ett syfte med köpet av Vin&Sprit: attmaximera vinsten och krama ur varje krona ur Absolutoch de övriga spritsorter som ingår i köpet. Dubbelmoralenmå vara över men ansvarsfull marknadsföring avvodka lär vi få fortsätta dras med.PADEBATT Tullverket har idagarna presenterat ett sparförslag,vilket innebär att300 av totalt 2 300 tjänsterska avskaffas. Totalt ska 500miljoner kronor sparas. Norrom Arlanda skall endast 6-10personer arbeta med brottsbekämpning.Regeringen harinte gett ett slutgiltigt klarteckentill besparingarna. Detfinns goda skäl att ifrågasättadenna typ av nedskärningar,när vi lever i en internationaliseradvärld.Tullen har i hög grad omorganiseratsoch rationaliseratsefter Sveriges EU-inträde ochtillämpningen av Schengenavtalet.De tidigare svenskagränsstationerna och kontrollernahar ersatts med en merrörlig, underrättelsebaserad,spaning mot kriminalitet.Junilistan anser att detborde vara tillåtet för EUsmedlemsländer att återupprättagränskontrollerna motandra EU-länder, om de anseratt det krävs för att stoppanarkotikahandel, smugglingav alkohol och tobak, samttrafficking. Denna möjlighetär alltför begränsad mednuvarande EU-lagstiftning.Hur ska vikunna hindra att narkotika smugglas in över landetsgränser när tullen får allt mindre resurser, undrar Hélène Goudin.Inför Sveriges folkomröstningom EU-medlemskapet1994, skrev Mona Sahlin (s)och Marit Paulsen (fp) ettöppet brev till Sveriges kvinnor,med bland annat följandebudskap: Självklart skulle vitvå aldrig ställa oss bakomett medlemskap om dethotade det svenska sättet attleva. Lika självklart ska densvenska gränskontrollen motknark vara kvar. Vi kan tyvärrkonstatera att Sahlin ochPaulsen for med osanning.Sverige kommer att behövagränskontroller även framöver,inte minst i preventivtsyfte. Detta för att förhindraatt kriminella krafter missbrukarde positiva möjlighetersom EUs fria rörlighet iövrigt ger.FOTO: PIERRE ANDERSSONHÉLÈNE GOUDINEU-PARLAMENTARIKER OCH VICEORDFÖRANDE, JUNILISTANRESPONSMossigaargumentRESPONS Argumentet atthomosexuella ”’missionerar’och vill omvända personermed ett naturligt sexuelltsamliv” har jag inte hört påmycket länge, och jag hadebörjat hoppas att det hadedött ut genom sin egen orimlighet.Jag har ofta undratvad de som använder det harvarit med om som jag harmissat.Jag är i yngre medelåldern,man, heterosexuell, uppvuxeni en kristen miljö i Sverige,och skiljer mig därmed inteså mycket från dem man vanligenhör argumentet ifrån,men aldrig har jag märkt avnågra som vill omvända mig.Men det som verkligenskrämmer är den totala bristpå självinsikt som präglardessa personer. Vilka är detegentligen som missioneraroch vill omvända personertill sitt sätt att leva? Begreppet”naturlighet” övergavs iseriös debatt redan under1900-talet, och det är intesärskilt konstruktivt attanvända det. Det finns gottom forskning som visar påhomosexuella beteendenbland djur, och om inte det är”naturligt”, hur ska man dådefiniera ordet?Slutligen: Jag är glad attIOGT-NTO har uteslutit enperson som med sin verksamhetskadar förbundet. Vilkenannan organisation skulle hahandlat annorlunda?MAGNUS ÅBERGGÖTEBORGS POSTEN har rubriken”Absolut bra affär” på sin ledaresom beskriver försäljningen som brabåde för verksamheten och för trovärdigheteni svensk alkoholpolitik.”När staten en gång tog översprittillverkningen i landet var detsom en del i en restriktiv alkoholpolitiksom skulle bromsa det då utbreddasuperiet. Privata vinstintressenskulle hållas borta.Men så småningom har Vin & Spritblivit en stor aktör på den internationellamarknaden. Samtidigt somstaten här hemma skall verka förmåttfulla alkoholvanor är ökad alkoholförsäljningutomlands målet.”TIDNINGEN ÅNGERMANLAND tar påsin s-märkta ledarsida (tidningen hartvå ledarsidor, en socialdemokratiskoch en liberal) också ställningför försäljningen, trots att partietcentralt tar avstånd från all utförsäljningav statliga bolag. ”Fokuseradebatten mindre på försäljningen avVin & Sprit som är oäktingen blandde statliga företagen och mer påföretagen vi måste ha kvar i statligägo”, skriver Susanne Sjöstedt. Vin& Sprit är enligt ledaren det statligaföretag som är minst intressant attbehålla i statlig ägo. ”Staten har juredan fullständig kontroll över dennationella försäljningen av alkoholgenom Systembolaget.”MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 7


accentGRANSKNINGRäddningsmissionen i Göteborg ser till att hemlösa får en säng för natten. Många av de man kommer i kontakt med har missbruksproblem.Två av tre hemlösa missbrukar droger. Drygt en av trehar psykiska problem. Men räcker det att med enbart mervård och behandling för att få färre hemlösa – och hurlångt räcker välvilja, soppkök och härbärgen?AV PIERRE ANDERSSONpierre.andersson@iogt.se GÖTEBORG Klockan börjar närma sig midnatten helt vanlig tisdagskväll i Göteborg.Vi skriver mitten av februari i almanackanoch trots den milda vintern kryper temperaturenner mot nollan. Fukten kryper frånhavet upp längs de mörka gatorna. Trottoarernaär tomma. Folk håller sig inomhus,myser i tevesofforna.På Storgatan finns en plats för den sominte har någon tevesoffa. På Café Trappaner,en sliten källarlokal med vita betongväggaroch skänkta möbler, kan man få enenkel måltid och en stunds vila och värme.Vem som helst är välkommen så länge maninte tar med alkohol eller andra droger in ilokalen och uppför sig hyfsat.<strong>Accent</strong> är på plats för att följa RobertJohansson och Per-Inge Höglund, bådafältarbetare inom hemlösenhetsenhetenpå Räddningsmissionen i Göteborg. CaféTrappaner drivs liksom Räddningsmissionenpå kristen grund men av en annanorganisation: Göteborgs Baptistförsamling.Ofta är det här Robert och Per-Ingefår kontakt med och plockar upp de sombehöver någonstans att bo för natten.Robert Johansson, själv med en bakgrundsom innehåller både missbruk ochhemlöshet, har arbetat inom Räddningsmissioneni sex år och tycker att rutinernabörjar kännas inarbetade. Hans kollegaPer-Inge Höglund har ännu längre erfarenhet– han har arbetat på olika ställen inomorganisationen i hela 18 år.– Per-Inge känner de flesta vi träffar härute, säger Robert Johansson. Han har enrelation med många och det underlättararbetet. Vi brukar komma till Trappanervarje kväll men rör oss också ute på stanoch håller utkik efter nya ansikten.KOMMUNEN HAR FÖRSTÅS ETT eget tillfälligtboende för hemlösa där man kan få en sängför natten. Här finns dock bara tio platseroch man avvisar kategoriskt den som inteär skriven i Göteborgs kommun.– Dessutom är det en hel rad hemlösasom är spärrade av olika orsaker från kommunensplatser, så våra sängplatser behövsverkligen.Just den här kvällen öppnar Räddningsmissionenett nytt boende på Linnégatan.8 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


HEMLÖSHET OCH MISSBRUK”Vad är det för kamera du har?” Mannen på det tillfälliga boendet på Linnégatan har en bakgrund som porträttfotograf.Här finns ett tiotal enkla rum, platsernafördelas varje kväll. En säng, en sänglampaoch en stol, mycket mer är det inte. Mendet är rent, snyggt och varmt och i köketserveras kaffe och mackor.– Tanken är hela tiden att de ska få merän en säng för natten, säger Robert Johansson.Vi följer upp alla som bor hos oss ochförsöker få in dem i systemet så att de kanfå en mer långsiktig lösning.– Men ingenting händer ju på en eftermiddag,fyller Per-Inge Höglund på. Manmåste ha klart för sig att det här är ettväldigt långsiktigt arbete. Många träffar vivecka efter vecka utan att det ser ut att händanågot men så ger det plötsligt resultat.Ett problem i sammanhanget är attmånga av de människor Per-Inge ochRobert möter på gatorna inte vill ha någonkontakt med myndigheterna. Orsakerna ärmånga och komplicerade men ofta handlardet om att man helt enkelt tröttnar.– Tänk dig Kalle ute i Frölunda, sägerRobert Johansson. Han har gått till socialenlänge och vänt ut och in på sig själv för attfå hjälp. Sen är det någon handläggare därsom byter tjänst och det är bara att börjaom från början.DET HAR BLIVIT ALLT svårare att få hjälp attsluta missbruka narkotika. Allt sedan mittenav nittiotalet har kommunerna slagitsmed neddragningar och besparingar. Missbrukarvårdär dyrt och därför ett relativt”enkelt”sätt att spara pengar.– Vi har kontakt med en kille som missbrukaramfetamin och som verkligen villsluta. När han pratar med socialen blir hannekad behandling för att han ”inte är tillräckligtmotiverad”. Han säger ju att hanverkligen vill, hur ska man kunna visa störremotivation än så? säger Robert Johansson,som kontaktade socialsekreterarensom hanterade fallet och där fick beskedetatt det snarare handlade om pengar än ommotivation.– ”Vi ska spara pengar, men det kan jagju inte skriva i beslutet”, sa hon. Så behandlarvi människor idag. Det här är en killesom är född 1967 och somaldrig varit på behandlingshemtidigare så detgår inte att skylla på atthan fått sina chanser.Per-Inge Höglund hållermed.– Nej, det är verkligen inte lätt att få infolk på behandling. Det är ett väldigt jobboch utredningar i det oändliga. Ofta slutardet med avslag ändå.En av effekterna blir att hemlösa missbrukarehamnar på så kallade lågtröskelboendenistället för i behandling. På ettsådant boende accepteras missbruk sålänge det inte sker på boendet.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 9›


accentGRANSKNING›– Det är nästan så att man leder in folkpå den här typen av boende, säger Per-Inge.Jag har hört handläggare säga saker som”vill du inte kunna komma hem berusad”till folk.ATT MISSBRUK OCH HEMLÖSHET hänger ihopråder det ingen tvekan om. Sambandet gåråt båda hållen – ett långt gånget missbrukkan driva en människa till hemlöshet ochgör det svårt att komma tillbaka. Åt andrahållet riskerar hemlösheten i sig att drivamänniskor in i ett djupare missbruk.Socialstyrelsens undersökningar visaratt omkring 62 procent av de hemlösa harmissbruksproblem. Robert Johansson uppskattaratt problemen bland de han möterpå Göteborgs gator är ännu något störreoch säger att upp till 80 procent har missbruksproblem.En stor andel av de hemlösa, omkring40 procent, har också psykiska problem.Också här går sambanden åt båda hållen.Missbruk bidrar till att psykiska problemutvecklas eller förvärras samtidigt sompsykiska problem leder till att människorförsöker självmedicinera bort dem genomatt använda droger.Att påstå att hemlösheten skulle försvinnaom man bara fick bort missbruket urekvationen är att förenkla och dra sambandenför långt. Men att missbruket är en avde stora bovarna i dramat och den kanskeviktigaste nyckeln till problemet blir tydligtnär man talar med Robert Johanssonoch Per-Inge Höglund.– Om du ställer frågan ”var gick detsnett?” så kan jag se att det är missbruketsom är boven i dramat i en stor majoritet avfallen, säger Robert Johansson. Sedan finnsdet ofta en skilsmässa eller något annatsom gör folk hemlösa rent konkret, mendet är missbruket som gör att de fastnardär. Det vimlar ju också av exempel där folkhar supit eller knarkat bort hyrespengarnaoch blivit vräkta.NÄR TRAPPANER STÄNGER VID midnatt fyllerRobert och Per-Inge minibussen med desom ska bo på Räddningsmissionens boendei natt. Bilfärden tar bara några minuter.”Om du ställer frågan ’var gick det snett?’ så kan jag se att missbruket som är boven i dramati en de flesta fallen”, säger Robert Johansson, fältarbetare på Räddningsmissionen.Fyra trappor upp möts vi av nybryggt kaffeoch rejäla mackor.Runt bordet sitter bland flera andra enung man med ursprung i Iran, en porträttfotografoch en barnpsykolog. Det de hargemensamt är att de inte har någonstansatt kalla ett hem. Någon lånar tvättmaskinen,ett par sitter och pratar med föreståndarenArne Ojde ett tag men ganska snartblir det tyst och lugnt.Det är en ny dag i morgon. Också hemlösabehöver sova. 18 000 HEMLÖSA I SVERIGE VID SENASTE MÄTNINGENSOCIALSTYRELSEN Enligt socialstyrelsenfortsätter problemenmed hemlöshet att öka. De kartläggningarsom gjorts hittills ärinte helt enkla att jämföra menklart är att närmare 18 000 personerrapporterades som hemlösa iden senaste mätningen 2005. Avdessa bodde tolv procent i någonform av akutboende medan femprocent sov ute.Enligt kartläggningen har 62procent av de hemlösa missbruksproblem.Omkring 40 procentuppges ha psykiska problem.Socialstyrelsen pekar på en radsamhällsförändringar som lett tillett ökat antal hemlösa och nämneravinstutionaliseringen avpsykiatrin och omstruktureringav missbrukarvården som deförsta exemplen.Många pekar på att det blivitallt svårare att få vård för densom missbrukar. I en utredningom missbruksvården (SOU2005:82) bekräftas problemet:”Särskilt svårt att få stöd ochbehandling har de personer somhar både missbruksproblem ochpsykiska problem. Det ökadebehovet av samhällets insatsermot missbruk har dock inteåtföljts av en motsvarande ökningav resurserna. Sedan mitten av1990-talet fram till 2002 har detskett en minskning av resursernaför missbrukarvården samtidigtsom det tunga missbruket harökat.”10 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


HEMLÖSHET OCH MISSBRUKBerndt ”Gustav Vasa” Karlsson, 68,är hemlös sedan 18 år. Eller kontraktslössom han hellre kallar sig.Han är ovanlig eftersom han intehar några missbruksproblem. STOCKHOLM Berndt har sovit i sittandeställning natt efter natt under alla år, eftersomhan oftast åker nattbuss eller pendeltågunder mörkrets timmar. Att sova iportuppgångar eller på andra platser därhan utsätter sig för människors förakt ochkanske våld, är uteslutet. För en tid sedanägde han en bil, som han sov i. Men denbrann upp. Nu äger han ingenting.– Som hemlös gäller det att hålla sigundan, att inte synas. Annars råkar manilla ut, säger han.Han hävdar att härbärgena inte vill vetaav honom eftersom han inte har fått någondiagnos av socialtjänsten.– Jag är inte alkis, knarkare eller psykisktsjuk. Jag saknar bara ett kontrakt och harhamnat utanför samhället på grund av det,säger han rycker på sina bastanta axlar.Vi träffas i den ideella organisationen NyGemenskaps lokaler i centrala Stockholm.Hit kommer Berndt nästan varje dag, underde timmar som stället är öppet. Här finnsalltid mat och fika och dessutom möjlighetatt skapa varje tisdagseftermiddag.BERNDT BERÄTTAR ATT HAN målar och skulpterar– och det är bara några av hans intressen.Han skriver också dikter och författar sinamemoarer. Därtill är han vice ordförande iHemlösas förening.– Jag brukar sitta på biblioteken ochskriva. Eller på något att de 27 ställen förhemlösa som finns runt om i Stockholm.Det är nog mina intressen som har hållitmig ifrån alkohol och andra droger. Desom inte har några intressen i livet hamnarlätt i ett missbruk. Har man inget hemoch inget att göra, så är det väl inte så konstigtom man tar till flaskan. Det har jagsett alldeles för mycket av. De flesta somär hemlösa missbrukar på något sätt, ävenom det är svårt att veta vilket av problemensom kom först, säger han.Ett annat sätt att hålla sig borta från drogerär att hålla sig på sin kant, menar han.– Jag har valt ensamheten. Jag vill intebeblanda mig med folk som super ochknarkar, då är det lätt hänt att man självvill prova.Hur kunde en till synes redig och aktivmänniska hamna på gatan?Berndt ”Gustav Vasa” Karlsson, 68, har varit hemlös i 18 år. Han är en ovanlig hemlös då haninte är missbrukare eller har någon psykisk sjukdom. Måla är ett av hans intressen.En rörig historia om en vräkning frånlägenheten i Solna dukas fram. Innandess hade Berndt jobb som busschaufföroch trivdes ganska bra med tillvaron.Men efter en misshandel fick han ryggproblemoch sjukskrevs. I samma veva skullehans lägenhet totalrenoveras och av värdenerbjöds han en ersättningslägenhet isamma hus. Efter en tid skulle även denlägenheten renoveras. Berndt blev arg ochvägrade flytta. Han kom överens med värdenom att hålla sig undan dagtid, mot enhalverad hyra. Efter en del turer hit ochdit förlorade Berndt slutligen sitt kontraktoch hamnade på gatan. Han bodde iblandhos bekanta, men lika ofta i sandlådoreller på nattbussar. Mat micrade han påMcDonald’s genom att låtsas vara föräldermed en barnvagn i släptåg.– Jag köpte faktiskt barnmat ibland ochvärmde i deras micro. Man måste vara litefiffig för att överleva, säger han och ler.Ett annat minne som får honom att småskrattaär när han hängde tvätt på linornai de gamla SL-bussarna.– Du vet, förr drog man ju i ett snöre föratt bussen skulle stanna. Där hängde jagmina kläder på tork nattetid när få åkte.Det väckte en del irritation.Så vad gjorde socialtjänsten åt din situation?– Ingenting. Jag passade inte in i derasmall. Om jag hade haft sociala problemhade jag fått en lägenhet, men det hade juinte. Så jag föll mellan stolarna. Jag villelänge få ett kontrakt, men efter att jag blivitsjukpensionär så var jag väl inteså attraktiv som hyresgäst. Numerahar jag gett upp hoppet. Men visstär jag arg på myndigheterna och påalla miljarder som man slösar bortpå fel resurser.BERNDT BEKLAGAR EXEMPELVIS ATT de flesta ideellaorganisationer som jobbar med hemlösabara har öppet dagtid.– Efter klockan tre finns det tydligen ingenhemlöshet, då är man utelämnad igen,konstaterar han.Han efterlyser dygnetruntöppna lokaleroch gruppboenden för människor som inteklarar av att bo ensamma.– På ett sådant skulle jag själv vilja vara.Efter alla år som hemlös tror jag inte att jagskulle vilja bo själv i en lägenhet.MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 11


Oslo halverade haccentGRANSKNINGOslo har halverat hemlösheten från2 500 till 1 200, Det tog tio år attgenomföra. Riktiga bostäder, akutvårdoch att stoppa tillströmningenav nya hemlösa är receptet.AV LEIF STENBERGaccent@iogt.se OSLO Norge har även en tioårsplan föratt genomföra en psykiatrireform liknandeSveriges. Där satsar man 36 miljarder isvenska pengar, fyra gånger mer än i Sverige,trots att de bara är hälften så mångasom hos oss. Sådant märks när jag rör migruntomkring i Oslo.Särskilt i jämförelse med Stockholm.Där är närmare 2 000 av de hemlösa psykiatrinspatienter. Ofta är de hänvisade tillatt vårda sina psykoser och andra ofta livshotandetillstånd på gatan.Mitt i centrala Oslo finns ett gatuhospitalsom drivs av Frälsningsarmén. Därmöter jag Marita L Mortensen. Hon harvarit narkotikamissbrukare i 17 år. Där harhon en egen gräddfil för att få den bästavård Norge kan ge för att hennes infekteradesår ska läka. Om gatuhospitalets vårdinte räcker till fortsätter gräddfilen in påde bästa specialistklinikerna.MARITA HAR EN BAKTERIE som ger vätskeansamlingari benen, de svullnar. Till slut sprickerhuden och ger sår. Sjukdomen är kronisk.Nu är hon inlagd sedan två veckor. Sårenläker enligt planen. Redan har hospitaletspersonal ordnat möten med ”socialen” och”missbruket” för att skriva under papperom vård, nu när hon vill sluta med droger.Alla satt äntligen vid samma bord för att tabeslutet. Underskrifterna finns där.– På några veckor förändras livet, sägerhon. Mina föräldrar är lyckliga. Min egenglädje går inte att beskriva.På hospitalet har hon eget rum. Ljustoch fräscht med egen TV. Hon talar omsitt ”hem”, för hon har en egen bostad påstan. Om den är hon mycket rädd, dit fåringen annan narkoman komma och ställatill det.– Min 14-åriga dotter kanske kan kommapå besök och övernatta i mitt hem närjag blivit av med drogerna. Man får inteskylta med sitt missbruk när man harbostad. Enda problemet jag mött är att värdenmåste godkänna att sociala står somgarant. Då kan somliga dra öronen åt sig.– Och jag ska äntligen få laga tänderna.Jag ber henne visa. Hon drar isär läpparna.Knappt en enda hel tand syns, mestbara ruttna och bruna piggar. Många ser utsom rotrester, sådana som värker oavbrutetdygn efter dygn. Nu väntar nya tänder.Ett hem, tänder för att äta annat än soppa,våga skratta utan att hålla handen förmunnen, vård för missbruket och sedankanske sova med sitt barn.Även Civita Peter Thomas har fått sigen egen bostad, om än ej i högsta klass.Ett enkelt rum med pentry och möjlighetatt tvätta sig ren. 45 år och missbrukare,det kunde ha varit helt kört. Nu har hemmetblivit hans borg. Få andra saker i livetär han lika rädd om. Han lovordar att hanågonstans att bara vara, äta, sova, vårdasig själv och slippahemlöshetens förnedring.– Skammen somhemlöshet för medsig, i den har mångadött av överdoser,fick samhället attbörja agera, berättar Peter, Jag har sovitute i bunkrar med psykiskt sjuka och kriminella.Min bostad ligger några mil utanförstan, där bor många som är lika fattigasom jag. Det var inget svårt att få en sådan,jag skrev på och sociala garanterar hyran.PETER, 45 ÅR, MISSBRUKARE OCH F.D. HEMLÖS12 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


HEMLÖSHET OCH MISSBRUKhemlöshetenJan Åden Fredriksen säljer de hemlösastidning OSLO längs Karl Johans Gate i huvudstaden.Maria L Mortenssen utanför gatuhospitalet iOslo, som drivs av Frälsningsarmén. Där fårhon vård för sina infekterade sår.Peter Thomas, har fått en egen lägenhet,som han lovordar som sin räddning.Vissa nätter tar jag mig inte ut dit. Då soverjag på gatorna i Oslo, där finns mina vänner.Ofta tar Peter med sig hem en vän frångatan för att den ska få sova ut, inte behövafrysa och för att kunna ta en dusch. Menallt går lugnt till, det får inte bli bråk.– Om jag mister bostaden dör jag. Medalla mina problem, inte minst de psykiska,skulle jag inte överleva. Hemmet hållermig flytande, där kan jag vila och vårdamina saker.Peter hade en begynnande kallbrand i ettben och i en arm. Sår som stinker. Därförär han på gatuhospitalet, han kom för baranågra timmar sedan. Nu när han får vårdär risken för att tvingas amputera borta.Och även han ska få laga sina tänder.– Jag kämpar för en plats på en institutionför att få hjälp att bli av med drogerna.Om de fortsätter att ha makt över migkommer jag snart att dö.Norsk politik har tagit beslut som gerMarita och Peter mer värdiga liv. För tio årsedan började några politiker ta i problemet.De ska ha äran för det som nu sker.Att förändra livet för drogmissbrukareoch hemlösa ger ingen politisk vinst. Försådant får man få eller inga nya väljare.Även sådana politiska beslut måste tas.OCH ALLT ÄR INTE guld i Norge. När jag går enbit upp längs Karl Johans Gate finns JanÅdne Fredriksen där för att sälja de hemlösastidning OSLO. Nyligen var han inlagdpå gatuhospitalet för att ta bort över 40njurstenar. ”Mina bästa dagar i livet”.Sedan dess sover han varje natt i tält. Straxska han till NRK för att i direktsänd radiotala med en politiker om saken. Ådne ärvred, han nöjer sig inte med att hemlöshetenhalverats, den ska utrotas. ”Nu!” skadet ske, säger han bestämt.På gatuhospitalet möter jag en av dessläkare, Ole B Hovind, för att tala om denhalverade hemlösheten.– Bostäderna till hemlösa har fördelatsöver hela Oslo. Jag bor i ett dyrt områdemed över 400 bostäder, där har någraenstaka hemlösa flyttat in, det blev ingenanhopning. Samhället står för kostnaderna.Det har skett helt utan protester ochnamnlistor, sådana hade nog kommit om20 hemlösa flyttat in. För många som barafått bostäder och ofta inte särskilt myckettillsyn går det ändå bra. De får stabilareliv, även om många är ensamma. Förhoppningsvisfår de verktyg för att bryta isoleringenoch möta andra som inte är missbrukare.För somliga tar drogen över såMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 13›


accentGRANSKNING›att de inte kan ta hand om sig själv och enbostad. Så kommer det alltid att vara. Dåmåste samhället bli betydligt skickligareså att polis, psykiatri och sociala reagerarsnabbt och samverkar. Där finns brister.Det måste till en stark politisk styrning föratt rätta till det.FÖR ATT KLARA AV att halvera hemlöshetenhar Oslo stoppat tillströmningen av ungaoch nya hemlösa. Det är den andra delenav förklaringen. Annars hade det inte gått.De norska stora städer som lyckats bäst ärde som tagit kontakt med de unga hemlösamänniskornas föräldrar, skolor och socialamyndigheter i hemkommunerna. Tillsammanshar man satt upp gränser. De ungahar fått flytta hem igen, innan problemenblivit för stora och de hamnat i storstädernasanonymitet. När påfyllningen minskadeblev det mer resurser över till de hemlösai Oslo, de fick rimligare chanser att börjakomma tillbaka. Det är inte en oundvikligsamhällsförändring med fler hemlösa.– För att utvecklas i Oslo är vi några somlåter oss inspireras av Amsterdam, fortsätterOle B Hovind. Den stadens borgmästareville förändra. Det blev straffbart att sovaöver utomhus. Polisen tog in uteliggarnatill stationen. Där möttes de inte av enpolisläkare. Inom några få timmar fannsdär istället sjukvårdens och socialtjänstensfolk. En heroinist erbjöds omedelbartmetadon och en säng utanför polisstationen.Nästa dag skulle personen komma tillett möte för att börja en behandling. Omhan inte dök upp blev det sju dagars fängelseutan metadon. Visst fanns det inslagav tvång, men de flesta valde erbjudandetistället för att sitta i fängelseoch få abstinenser.När polisen ryckte ut vidfamiljebråk kom psykiatrinoch socialtjänsten dit senastnästa dag. Ofta fanns där ettsamband med psykiatrisk sjukdom.Samma sak när någon släpade eftermed hyran mer än två månader, då komman dit för att reda ut. Även där fanns oftasjukdomar som kunde härledas till drogereller psykiatriska diagnoser. På det visethar man sparat så mycket pengar att manfått råd att skaffa mycket bra bostäder tillhemlösa.ATT VRÄKA EN FAMILJ med barn kostar närmare400 000 euro. Det tar tre år innan allt ärklart. Genom att agera tidigt minskar kostnadentill 30 000 euro. När polisen grepvanliga småtjyvar som var missbrukarefick de samma erbjudande. Efter ett tagfick polisen resurser över till annat än attjaga narkomaner. Enkla grepp har lett tillatt Amsterdam bytt ansikte, den socialaomsorgen har förbättrats, man slipper att14 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>Trots en minskning så märks hemlösheten i centrala Oslo.barn blir vräkta därför att föräldrarna strulat.Sådant har alla nytta av när barnen bliräldre.Frälsningsarméns gatuhospital i Oslolyder inte under ett landsting eller kommunutan får pengarna direkt från departementet.Ole B Hovind:– Det ger frihet att räfsa till andra, detär helt fenomenalt, men det kräver att vianvänder räfsan med måtta. Vi kan varakraftiga i kritiken av myndigheterna närvi känner att vi måste. Vi vill kasta ljus pådumma saker, då går det att förändra.Man har lagt stor vikt vid att det ska rådalugn på hospitalet. Patienterna måste fåvara ifred och låta alla problem hamna påavstånd. De behöver några veckor innan deinser att de behöver ta kontakt med socialsekreteraren,då vill de själva, det är någotannat.– Då hjälper vi till med att ordna mötet,fortsätter Ole B Hovind. Vi är med undermötet, både för att säkra att alla förstår problemställningenoch att sedan vara derasadvokat när överenskomna saker och tingicke sker. I det läget kan vi agera kraftfullt.Vi är deras advokat, inte systemets. Vi seratt rättfärdighet inte existerar, den finnsinte i vår bransch, men när vi känner attdet är möjligt att göra något förnuftigt ochbra går vi in mycket hårt.Det heter hospital, det är en medicinsk– inte social – institution. Alla som arbetardär är sjuksköterskor och läkare.– Alla ska veta att vi är kompetenta inomvårt område. Vi ska erbjuda högsta klass.Därför är vår goda kontakt med sjukhusenviktig, den ger oss möjligheten att vårapatienter vid behov får plats på de bästauniversitetsklinikerna. Visst är det engenväg. Vi har hört sådana protester.Varför ska inte våra patienter få ha engenväg när de vill ha snabb hjälp ochvi vet att den får dem på benen igen?Var finns rättfärdigheten i att stå treår i kö i väntan på hjälp? Någon gångi livet ska även våra patienter få möta engenväg. Vi upplever inte att vi utnyttjarnågot system, det är bara den byråkratiskaapparaten som känner på sig sådant, mendå är det makten som uttalar sig.PÅ AFTONEN SERVERAS MAT på hospitalet. Fleraav patienterna äter med personalen. Medstora bandage runt fötter och ben kommerMarita linkandes in i matsalen. Peter ärredan där, aningen mindre darrig än närjag mötte honom tidigare, och hungrig.Marita tar ordet:– Vid fältstationerna runtomkring iOslo och gatuhospitalet kan alla vi somstrosar omkring få våra sår och skavankerprofessionellt omsedda på mycket bättresätt än för bara fem år sedan. Vi kan vaccinerasmot hepatit B och få mängder med


HEMLÖSHET OCH MISSBRUKKvällsvy över Oslo från gatuhospitalet.Ole B Hovind, läkare på gatuhospitalet i Oslo.annan hjälp och stöd. Men fortfarandefinns många hemlösa som ännu inte fåtten skuldra att gråta vid.– Tänk om jag fått hjälp redan när detbörjade gå snett och jag var ung, sägerPeter. Många får vänta 15 år innan hjälpenkommer, eller också är de redan döda innanden når fram. Jag tog mig till Norge frånSverige, här möts jag med mer respekt ochfaktiskt ibland även solidaritet. Här är viinte lika jagade. I Stockholm liknade mittliv mycket mer råttans. Skillnaden finnsinte mellan människorna i Norge och Sverigeutan i de politiska och byråkratiskasystemen, där är Sverige mer omänskligt.SENT PÅ KVÄLLEN MÖTER jag Ådne utanför Centralstationen.Trots att där knappt finnsnågra människor fortsätter han att säljatidningen. I radions direktsändning hadehan inbjudit en av stadens ledande politikeratt tillbringa en natt med honom.– Han ska följa med ned till vattnet ochvåra tält. Jag vill visa att i vårt land, där somligaär så rika att de inte vet hur de kan göraav med pengarna, ska folk inte bo ute.En förbipasserande man rycker en tidningav Ådne och slänger den på gatan.Han skriker ”Djävla homoblad!”. Ådneskakar på huvudet.– Tidningens fotograf har gått ut med atthan är bög. Och så har tidningen fått ettfint pris. Somliga tål inte våra framgångar.Jag är stolt och säljer hellre tidningen änsitter och tigger pengar i en mugg på KarlJohan. Medan Oslo har halverat sin hemlöshet har Stockholm permanentatsin. En gammaldags syn på hjälpverksamhet ligger bakommenar Lars-Erik Olsson, forskare vid Ersta Sköndal Högskola. STOCKHOLM Efter besöket i Oslogår det inte att undvika en jämförelsemed Stockholm. Under tvådecennier har jag följt vad som skermed hemlösheten där. För det mestapendlar den kring 4 000 personer.Det mesta handlar om stiltje.Bara ett exempel. I slutet av 80-talet gjorde jag en film om hemlösai Stockholm. Tio årsenare gjorde jag enuppföljning. Av de 20-tal som medverkadei den första filmenhade några avlidit, enenda person var förhoppningsvispå vägtillbaka till ett vanligareliv.Resten levde kvar ihemlöshet. Efter tioår! Trots samhälletsoch kyrkornas allainsatser fortsatte de att sova på masslogementen.Varför?IOGT-NTO SÖKER MEDEL TILL NYTT PROJEKT MOT HEMLÖSHETÖRNSKÖLDSVIK IOGT-NTO lämnade nyligen inen ansökan om bidragfrån socialstyrelsen för attbedriva verksamhet mothemlöshet tillsammans medÖrnsköldsviks kommun.– Projektet går ut på attskapa en plats man kankomma till när man har permissionfrån kriminalvårdeneller från missbruksvård,berättar Kathy Gyhlesten,verksamhetsansvarig försocialt arbete hos IOGT-NTO. Där ska man kunnabo, träffa familjen ochbörja planera för sitt livefter fängelsestraffet ellerbehandlingen.Boendet i Örnsköldsvikär det enda projekt kringhemlöshet som IOGT-NTOförbundetplanerar justnu. Runt om i landet finnsdock flera exempel på lokaltLARS-ERIK OLSSON ÄR FORSKARE vid ErstaSköndal Högskola och undersökerhemlösheten. Han bekräftar bildenav att än idag sker inget. I Stockholmtycks hemlösheten konserverad.– Vi har i vår forskning konstateratatt metoderna som erbjuds. bl.a.med härbärgen, inte fungerar. Människornasom är hemlösa skyfflasrunt av både offentlig och ideell sektor.Det tycks ogörligt att det slutarmed att hemlösa får ett eget boende,istället permanentas de att leva kvari hemlöshet. Systemfelet är allvarligtoch måste synliggöras.– De soppkök och härbärgen somerbjuds i Stockholm idag av kyrkornaär lösningar från 1800-talet. Delindrar bara den akuta nöden. Närmetoden, som använtsi 100 år, inte minskarhemlösheten måsteman tänka om. Det ärnärmare en halv miljardkronor i direktakostnader som varje årsnurrar runt i Stockholmutan att hemlöshetenminskar.Finns det någon skillnadmellan hur offentligoch ideell sektorfungerar?– Offentlig sektor räknar med attdet finns härbärgen som drivs av ideellaorganisationer, de används somstädgummor. Alla ingår i sammaineffektiva system.Vad saknas?– Politisk vilja på högre nivå. Densociala sektorn måste få tillgång tillbostäder åt de hemlösa. All erfarenhetvisar att det är i den änden manmåste börja om hemlösheten ochdess problem ska minska.LEIF STENBERGarbete som vänder sig tillhemlösa.– En del av den kamratsödsverksamhetvi har runtom i landet vänder sig jutill de som är hemlösa ellersom är på väg att bli det.Och jag vet att till exempelIOGT-NTO-distriktet iVärmland driver ett boendeför hemlösa i Karlstad medhjälp av kommunala medel.PIERRE ANDERSSONMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 15


accentAKTUELLTVarje dygn anlöper två tusenlastbilar Trelleborgs hamn.Här i landets näst största hamnhåller bommen Albin koll påchaufförernas nykterhet. TRELLEBORG ”Alcohol control” står detöverst på något som påminner om en telefonkiosk.Där sitter en apparat för utandningsprovoch en box med munstycken.Skyltar på åtta språk förklarar hur manska bete sig. I snitt var tionde yrkeschaufförslussas in i den fålla där bommen Albinväntar. Där måste chauffören göra ettutandningsprov för att kunna köra vidare.Fälls bommen inte upp betyder det attapparaturen signalerar mer än 0,19 promillealkohol i utandningsluften. Då gårlarmet i hamnens trafikcentral, polis larmas,hamnpersonal kör lastbilen åt sidanoch tar hand om nycklarna. Därefter skapolis vara på plats inom 25 minuter för attgöra ännu ett utandningsprov. Under tidenspelar kameror in det som händer i områdetrunt bommen.– Vi hade fem stycken som åkte fast 2006och tre stycken 2007. Fem fick följa medtill sjukhuset för att ta blodprov, säger JimLeveau, trafikledare i Trelleborgs hamn.De andra tre lastbilschaufförerna höllskvar någon timme innan de fick köra ivägeftersom de låg på gränsen 0,2 promille.ALBIN INVIGDES SOMMAREN 2006. Fyra dagar efterinvigningen stoppades en chaufför somhade 1,6 promille alkohol (gränsen förgrovt rattfylleri är 1,0 promille vilket kange fängelse i upp till två år).Jim Leveau är säker på varför inte fler änåtta chaufförer fastnat vid bommen:– Det är min övertygelse att vi skrämmerchaufförerna från att dricka. Att Albinstår här har spridits väldigt snabbt blandförarna på fraktcentraler och i färjornascafeterior.De åtta skyltarna ska ersättas med förklarandeteckningar eftersom allt flerspråk finns representerade bland chaufförerna.Lastbilarna kommer främst frånTyskland, Polen, Holland, Tjeckien ochVar tionde chaufför som kommer till Trelleborgs hamn måste blåsa vid bommen Albin för att fåköra ut på vägen. Fem blev stoppade 2006 och tre 2007. Låga siffror som man tror beror på attryktet om bommen spritt sig bland chaufförerna.JIM LEVEAU, TRAFIKLEDARE I TRELLEBORGS HAMNSpanien, men nya ursprungsländer dykerständigt upp. Vid vissa tider anlöper tre färjorinom en halvtimme med sammanlagtbortåt 500 lastbilar. Albin är vanligen obemannadvilket gör att det kan bli stockningav väntande bilar när en chaufför ska blåsaför första gången, men det brukar lösa siggenom att någon kollega hjälper till.Albin är en förkortning av alkolåsbomför internationell och nationell trafik.Jim Leveau svarar för alkoholkontrollensutformning. Han hoppas att Albin så småningomska få sällskap av fler bommar.Den direkta orsaken till Albins tillkomstFOTO: ERIK MÅRTENSSONvar en dödsolycka utanför Svedala ett parmil från Trelleborg för närmare fyra årsedan. Då körde en berusad lastbilschaufförihjäl fem människor som färdades i tvåbilar. Rederierna kritiserades hårt för attde bjöd yrkeschaufförerna på gratis öl.ETT TAG SÅG DET ut som om fler hamnar skullefölja Trelleborg i spåren, men det tycks hagått i stå. Många tvekar med motiveringenatt nykterhetskontrollerna är en polisiäruppgift.Alkobommen gör dock inte polisens kontrolleröverflödiga, påpekar Jim Leveau.Parallellt med automatiska Albins arbetegör polisen emellanåt mer omfattandekontroller när färjorna anlöper Trelleborgshamn. Och en förutsättning för attsystemet med bom ska fungera är att polisenrycker ut när larmet går.SVEN ROSELL16 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


Det ska bli tillåtet att föra in alkoholtill Sverige även via ombud. Dettaenligt en proposition från regeringensom presenterades i börjanav april. Följden kan bli ökad spritsmuggling. INFÖRSEL Förändringen i lagen innebäratt det från och med 1 juli är tillåtet att tamed alkohol över gränsen även för någonannans räkning. En 20-åring som åker tillDanmark eller Tyskland och handlar billigalkohol kan därmed ta i princip obegränsademängder alkohol med sig hem tillkompisarna. Alkoholskatten ska dock fortfarandebetalas i Sverige.Bakgrunden till förslaget är domen i detså kallade Rosengrenmålet. Enligt regeringenkräver EG-domstolen att införselvia ombud blir tillåtet och väljer att ändralagen för att undgå skadestånd. Alla hållerinte med om tolkningen. När regeringensalkoholutredare Anita Werner tittade påfrågan föreslog hon att det skulle räcka atttillåta så kallad "yrkesmässig befordran",SVEN-OLOV CARLSSON,FÖRBUNDSORDFÖRANDE IOGT-NTOdet vill säga att tillåta privat import viatransportfirmor.REGERINGENS JURISTER TOLKAR DET annorlunda.– Det är vårt rättssekretariat som bedömerdomarna som att även privatpersonerbör få agera transportörer. Och vi vill interiskera att Sverige får skadestånd för attbara halvvägs tillmötesgå EU, säger UlrikLindgren, politisk sakkunnig hos folkhälsoministerMaria Larsson till Drugnews.IOGT-NTOs förbundsordförande Sven-Olov Carlsson är djupt kritisk till förslagetsom han menar kommer att leda till attkonsumtionen och alkoholskadorna ökar.– Det blir avsevärt enklare att importeraalkohol och på så sätt undvika ålderskontrollen,säger han. Eftergiften framställssom oundviklig men är i verkligheten enföljd av ointresse eller oförmåga att hävdaen socialt och folkhälsomässigt inriktadpolitik.Sven-Olov Carlsson menar att förslagetslår mot den svenska alkoholpolitikenoch tycker att kristdemokraternasviker löftena i valrörelsen,då man beskrev sig som en garant fören restriktiv alkoholpolitik.– Politiken får inte kapitulera förjuridiken på så svaga grunder somregeringen framfört. Regeringens förslagatt införa en utvidgad rätt till privatimportav alkohol utöver så kallad yrkesmässigbefordran måste återkallas.PIERRE ANDERSSONpierre.andersson@iogt.se


accentAKTUELLTSKATTER Skillnaden med lägre svensk skattenivåpå öl och högre på vin strider inte mot EU-reglerna.Det slog EU:s domstol fast i början av april.Det anses inte bevisat att skillnaden favoriserarinhemskt öl och missgynnar importeratvin och styr kundernas val av dryck, vilket kommissionenpåstod. Slutpriset påverkas nämligenmarginellt.Domstolen gick alltså för omväxlingsskull i alkoholpolitiska frågor på svenska linjen.Detta trots att generaladvokaten föreslagit enfällande dom.Svenska regeringen verkar alltså ha anpassatsig lite väl snabbt denna gång då man förra höstenföreslog sänkt vinskatt och höjd ölskatt. Frånårsskiftet höjdes därför priset per burk halvliter ölmed 62 öre och en flaska vin blev 47 öre billigare.– Det är en välkommen dom som lägger beslutenom de svenska alkoholskatterna där de hörhemma, nämligen i Sveriges riksdag, säger ordförandeSven-Olov Carlsson.DRUGNEWSAlkohol ökar riskenför bröstcancerFORSKNINGHos kvinnorsom passeratklimakterietger ävenmåttligamängderalkohol en ökad risk för bröstcancer.Det framgår av enstudie som nyligen presenteradesvid årsmötet för The AmericanAssociation for CancerResearch.Studien omfattar 180 000kvinnor och visar att de kvinnorsom i genomsnitt drackalkohol motsvarande ett glasvin om dagen hade 32 procentsstörre risk att få den vanligastetypen av bröstcancer.De som drack ytterligare etthalvt glas vin om dagen hadehela 51 procents större risk.Vilken typ av alkohol kvinnornadrack spelade ingen roll.EU ger alkoholindustrinett årPOLITIK EU:s nya hälsokommissionär,Androulla Vassiliou,ger alkoholproducenternaett år på sig att visa resultat.Det sa hon vid ett möte medEuropeiska forumet för alkoholoch hälsa i Bryssel i börjanav april. Kommissionär Vassilioukonstaterade, enligtReuters, att alkoholen bidrartill 195 000 dödsfall inom EUoch att ungdomar är specielltutsatta.Enligt Vassiliou har flerastora alkoholföretag offentligtlovat att de ska bidra till attminska alkoholmissbruket.– Att lova att göra något ären sak, att leverera är någotannat, sa Androulla Vassiliou.Hon förväntar sig att alkoholindustrinmarknadsför18 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>sina produkter ansvarsfulltoch inte direkt eller indirektriktar sig till barn och ungdomar.Hon anser dock inte attdet i dagsläget behövs ytterligarelagar på EU-nivån.– Det är för tidigt. Jag anseratt vi ska ge processen enchans och se hur det fungerar.Nästa år ska jag undersökaresultat av vad som gjorts ochdå får vi bestämma hur vi skagå vidare, sa Androulla Vassiliou.DRUGNEWS/JÖFOTO: PHOTOS.COMSJÖFYLLA Regeringen förbereder en ny lag som ska ge kustbevakningenspersonal rätt att göra alkotester i form av utandningsproverpå båtförare. Idag är detta något som bara polisen får göra.– Idag när vi träffar på nån berusad båtförare kan det ta fleratimmar innan personen kommer till polisen och kan göra en alkotest,säger Kent Källström på kustbevakningen till Sveriges Radio. Det härkommer att förenkla för oss när vi fattar misstankar om onykterhettill sjöss.Även i fortsättningen är dock utandningsprovet bara ett sållningsprovsom visar om någon har alkohol i kroppen eller inte. För att fåen exakt mätning krävs instrument som inte ingår i kustbevakningensutrustning, vilket innebär att polisen ändå måste blandas in.– Lagändringen är ändå ett steg i rätt riktning, säger Kent Källström.PAEnkelt köpa livsfarligdrog på nätetNARKOTIKA Droger som ännuinte narkotikaklassats kansäljas obehindrat via Internet.I mitten av mars dog en17-årig pojke sedan han tagitden hallucinogena substansendextrometorfan, DXM. Manmisstänker att drogen liggerbakom ytterligare minst fyradödsfall i Sverige.Det är enkelt att beställaDXM på nätet, drogen levererasdå i ett anonymt brev ibrevlådan. Handeln har hittillskunnat ske lagligt men nuär medlet på väg att narkotikaklassasvilket gör att polisenkan agera.Läkemedelsverket har föreslagitatt DXM ska narkotikaklassasmen innan regeringenkan fatta beslutet måste EU fåsäga sitt, en process som kanta upp till tre månader.Kyrkan investerari vapen och spritEKONOMI Svenska kyrkanplacerar sina pengar i aktieri bolag som tillverkar bådevapen och alkohol. Detta visaren granskning som KyrkansTidning gjort.Svenska kyrkans aktieförvaltningstyrs av etiska riktlinjersom säger att investeringarnaska stämma med kyrkansgrundläggande värderingar.Detta medför bland annat attman konsekvent väljer bortbolag som sysslar med tobakeller pornografi.Vapen och alkohol verkarförvaltarna dock inte se någrabekymmer med, Svenska kyrkanäger aktier i såväl GeneralElectric (tillverkare av blandannat motorerna till det kärnvapenbestyckadebompplanetB-1B) som i ett flertal bolagsom sysslar med alkohol.Svenska kyrkan är integenerellt avvisande till ettmåttligt bruk av aklohol,förklarar Anders Thorendal,finanschef på Svenska kyrkan,till Kyrkans Tidning.


TIPS OCH SYNPUNKTER Pierre Andersson tel: <strong>08</strong>-672 60 54 e-post: pierre.andersson@iogt.seCARIN GÖTBLAD, länspolismästarei Stockholm, till tidningenMetro om polisens satsningar påatt minska gatuvåldet.GIFTIG HISTORIA I bilen på väg till sin sommarstugablev 70-årige norrmannen Per G Alexander törstig ochbörjade leta efter något att dricka. I mörkret troddehan att han fick tag på en flaska juice. Istället hade hanöppnat en flaska glykol och fick i sig en rejäl klunk innanhan upptäckte misstaget.På sjukhuset i Varberg ordinerade man det vanligamotgiftet mot glykol: en halvliter alkohol. Per G Alexanderär nykterist och hade aldrig druckit alkohol innanolyckan.– Jag var på snurren i tre dagar, säger han till HallandsNyheter. Men jag är tacksam, hade jag inte hamnatpå sjukhuset hade jag inte levt i dag.PA– Företag som tillverkareller producerar alkohol kanvara godkända placeringargenom att följa branschkoder,de måste till exempel uppträdaansvarsfullt och inte riktasin marknadsföring specifiktmot ungdomar.Björn Fries hopparav politikenPRECENS Regeringens förrenarkotikasamordnareBjörn Friesblir frånjuni chef förPreventionscentrumiStockholm, Precens. Efter atttjänsten som narkotikasamordnareavvecklades vid nyårhar Fries arbetat som socialdemokraternastalesperson inarkotikafrågor. Nu hopparhan av politiken och blir chefför Precens.Precens har funnits sedan2000 och har haft till uppgiftatt verka förebyggande motalkohol- och narkotikaproblemi Stockholm Stad. I sambandmed att Fries tillträdersom ny chef omorganiserasverksamheten .– Det ska bli spännande, enriktig utmaning, säger BjörnFries till Drugnews.”För svårt dra inserveringstillstånd”SERVERINGSTILLSTÅND ”Enoväntad motståndare” kalladeUlf Kristersson (m), socialborgarrådi Stockholm, länsrättenför i en debattartikel i DagensNyheter nyligen. Bakgrundenär att länsrätten allt för oftaupphäver kommunens beslutatt dra in serveringstillståndfrån krögare som misskötersig.Absolut Vodka var den störstaanledningen till att franskaPernod Ricard köpte Vin&Spritför 55 miljarder kronor.Vin&Sprit såltför 55 miljarderEKONOMI Absolut Vodka hörnu hemma i Frankrike. Dettasedan finansmarknadsministerMats Odell kommitöverens med franska PernodRicard om en försäljning avspritjätten Vin&Sprit för 55miljarder kronor.Intäkterna av försäljningenär betydligt högre än förhandsspekulationernasomlåg på omkring 40 miljarder.Enligt Mats Odell kommerpengarna att användas till attbetala av på Sveriges utlandsskuld,något som enligt finansmarknadsministernleder tillräntebesparingar på ett parmiljarder kronor årligen.IOGT-NTO har länge krävtatt staten ska sälja Vin&Spritoch kritiserat det sätt på vilketbolaget har marknadsfört sinaprodukter ute i världen. PeterMoilanen, ansvarig för IOGT-NTOs alkohol- och narkotikapolitiskaarbete, är glad attdubbelmoralens tid är över.– Tanken med att ha ettstatligt ägande över alkoholproduktioneni ett land är igrunden bra. Men det gällerbara när försäljningen inte ärutsatt för konkurrens på denöppna marknaden. I och medSveriges inträde i EU försvanntillverkningsmonopolet ochsedan dess har Vin&Sprit variten belastning för den svenskaalkoholpolitiken.Narkotika leder tillfler våldsbrottBROTTSLIGHET Amfetamin ärdet narkotiska preparat somhar den starkaste kopplingentill våldsbrott. Detta enligt enny studie från Lunds Universitetdär man kartlagt sambandenmellan narkotikamissbruk,kriminalitet och psykiskstörning. Studien spänner övertre decennier och omfattaröver 1000 narkomaner i södraSverige.Amfetamin är enligt forskarnaden drog som dominerari missbrukarkretsaroch det är också amfetaminmissbrukarnasom har störstkriminell belastning. Antaletdomar för våldsbrott är störrei den gruppen än hos såvälheroinister som alkohol- ochtablettmissbrukare. När detgäller stölder ligger amfetaminmissbrukarei topp tillsammansmed heroinister.Studien visar också attmissbrukarnas psykiska hälsaspelar stor roll för graden avkriminalitet. Bland dem medhuvuddiagnosen antisocialpersonlighetsstörning fannforskarna en högre nivå avbrottslighet när det gällerbåde våld och stölder. Undersökningenvisar också att personlighetsstörningarinte baraär en biprodukt av missbruketutan också kan vara en orsaktill kriminaliteten.TRE FRÅGORMiroslavMilurovic (s),ordförande i socialnämndeni Olofströms kommunNi vill införa obligatoriskadrogtester i skolan, varfördå?– Till att börja med villjag säga att det här är ettarbetsmaterial som vi hållerpå att titta på och långtfrån ett färdigt förslag. Mendet stämmer att vi tittarpå möjligheten att införadetta.Hur skulle sådana tester seut i praktiken?– Det är alldeles för tidigtatt svara på den fråganmen jag tror att oanmäldadrogtester skulle fungerabra både för att hitta demsom missbrukar och i preventivtsyfte. Det är ocksåviktigt att säga att testernaäven skulle omfatta personalen.Men blir det inte en kränkningav den personligaintegriteten?– Skyddsnätet vi har idagär otillräckligt. Om viinte fångar upp dem somanvänder narkotika i tidkan det leda till stora problem,grov kriminalitet ellerkanske prostitution. Dåtycker jag att drogtester ärbefogade.PIERRE ANDERSSONMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 19


accentI FOKUSVitryska Gomel ligger i ett av de områden som utsatts för mestradioaktiv strålning efter olyckan i Tjernobyl. Bara tio procent avstadens barn är fullt friska. Det är mammorna som tar hand omde sjuka barnen. Papporna försvinner eller tar till alkoholen. VITRYSSLAND Många mindre byar evakueradesefter haveriet i Tjernobyl, meninte Gomel, Vitrysslands näst största stad.Sedan dess har sjukdomarna, främst sköldkörtelcanceroch leukemi, ökat kraftigtbland barnen i staden.Ett av dessa barn är Lena som bor tillsammansmed sin mamma. Hon är femton åroch har varit sjuk sedan hon var sex. Honhar bland annat ryggsjukdomen skolios,en tumör i bröstet och epilepsi. I fönstretpå kontoret till stödorganisationen BarnensHematologi står en medhavd kartongfull av pillerburkar med en rad olika mediciner.Lena är trött på alla mediciner. Enskyddar mot bieffekten av en annan och entredje ger henne magsår. Lena är övertygadom att hon fått sina sjukdomar på grundav Tjernobyl.Hon har just börjat gå till skolan. Det ärett stort steg. Tidigare har hon knappt varitute alls. Hennes hud tål varken kyla, vatteneller värme. Så promenaden till skolan ärden enda tiden ute hon kan få.– Tidigare under hela sitt liv har honblivit undervisad hemma. Nu är hon bäst iklassen, säger mamma Vera stolt.Lenas favoritämne är historia.– Jag skulle vilja bli historielärare, sägerhon, fast hon vet att det kanske aldrig kommerske. Sjukdomarna kommer att hindrahenne, om hon ens överlever till vuxenålder.På Barnens Hematologi kan föräldrarmed cancerdrabbade barn träffas ochstödja varandra. Irena Daminkova är en aveldsjälarna bakom organisationen. Hennesdotter har blivit frisk efter många årssjukdom.– Våra egna erfarenheter hjälper andramammor vars barn nyligen fått cancer. Förmånga kan det kännas hopplöst, men närbarnen träffar andra ungdomar som haftderas sjukdom och överlevt inser de att detfinns en chans även för dem, säger hon.Irena sitter tillsammans med organisationensordförande Larissa Koval i det lillarummet som utgör organisationens kontor.Borden är fulla av papper och väggarna ärprydda av gosedjur och fotografier av barnoch ungdomar som deltar i olika aktiviteteroch läger. Hit kommer mammor ochbarn för att mötas och hjälpa varandra.Även Larissa har haft en sjuk dotter, menhon är också frisk nu, säger hon.LARISSAPå Barnens Hematologi i Gomel, Vitrysslands näst största stad, kan föräldrar med cancerdrabbadebarn träffas och stödja varandra. Michail är en av få pappor som valt att stanna med sinfamilj. Både frun och dottern har cancer och ligger på sjukhus.LARISSA OCH IRENA BLEV båda lämnade av sinamän. När barn drabbas av cancer leder detoftast till att familjen bryts upp. Larissablev lämnad när barnet var två år och justfått leukemi. Hon spenderade för myckettid med dottern på sjukhuset tyckte pappanoch skaffade en ny familj istället.– Det är mycket svårt för männen närkvinnorna är på sjukhus längre perioder.Några börjar dricka, några hittar en annan,säger hon.I Vitryssland ligger alkoholen nära tillhands för att glömma problem. Larissa ochIrena berättar om många fall där fädernasom lämnat sina familjer blir alkoholister.20 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


TJERNOBYL-BARNENFÖLJDERNA AV TJERNOBYLOLYCKANTJERNOBYLOLYCKAN Den 26 april 1986exploderade en reaktori kärnkraftverket i Tjernobyl,och radioaktivaämnen (cesium och jod)Den havererade spreds över stora delarreaktorn.av Europa.Inom en månad hade minst 30 personerdött av strålskador. Mer än 100 000 personerfick evakueras från omgivningen. Flerahundra tusen personer fick ta emot myckethöga stråldoser, och antalet fall av sköldkörtelcancerhar ökat. Stora områden medjordbruksmark blev oanvändbara.Trots olyckan i en reaktor fortsatte Tjernobylverketatt producera el till i december2000, då den sista reaktorn togs ur bruk.bittra över eller klagar på. Det är bara sådet är, verkar de tycka.– Självklart bryr sig kvinnan mer om barnetän vad mannen gör, säger de och verkarinte se männens beteende som någotföränderligt.Snarare verkar det självklart att mänär män, vilket innebär att de lämnar sinabarn om de känner för det, att de super ochatt de misshandlar sina fruar.– Visst är det så i Sverige också? frågarLarissa.Lena är femton år och har varit sjuk sedan hon var sex. Hon har bland annat ryggsjukdomenskolios, en tumör i bröstet och epilepsi. Lena är övertygad om att hon fått sina sjukdomar pågrund av Tjernobyl. Hennes mamma Vera tar hand om henne.Enligt en rapport från polisen i Minsk ärvar sjätte mans död i Vitryssland alkoholrelaterad.Enligt samma rapport är alkoholi familjen den huvudsakliga orsaken till enförstörd barndom. Den berättar också omen mängd anmälningar till sociala myndigheterpå grund av föräldrars undermåligauppfostran av sina barn till följd av alkoholmissbruk.Enligt Larissa är det mamman som tarhand om barnen i 99 procent av fallen närbarnen blir sjuka. Det är inget de verkarMEN DET FINNS SÅKLART undantag.– Även om majoriteten av männen lämnarsina familjer finns det exempel på motsatsenockså. Ibland stärker sjukdomen tilloch med familjen, säger Larissa.En bevis på detta är en man som kommerin genom dörren till kontoret.– Här kommer en bra pappa, säger Larissa.Michail är en av få pappor som valt attstanna med sin familj. Både frun och dotternhar cancer och ligger på sjukhus.– Jag vet att det är ovanligt, men jag kaninte förstå hur män kan lämna fru ochbarn åt sina öden när de behöver dem sommest. Det är slitigt att försörja familjen ochsamtidigt ha tid att träffa dem på sjukhuset,men jag har inget alternativ.Michail berättar nyheter från familjen.Dottern är på bättringsvägen. Kvinnornajublar och kramar om Michail.Irena berättar att det psykologiska stödetär viktigt för en familj i kris, men trotsatt Barnens Hematologi finns är det mångamammor som inte vill ta emot deras hjälp.De känner att sjukdomen är deras eget problemoch vill klara det på egen hand.– Det är synd, säger hon. Inte minst förbarnens skull.MATS TIBORNText och fotoMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 21


accentELDSJÄLVlademir Sanchez boxas med Mohannad Al-Hmalawi. I bakgrunden: Rasul Avtorhanov och Yasin Rashidi.Ungdomarna i boxningsklubbenNova beskriver Vladimir Sanchezsom bror, farsa, varm och juste.– Boxningen lär unga självbehärskningoch att hantera sinakänslor, säger han. ELDSJÄL Ikväll har ett tjugotal ungdomarkommit till träningen i boxningsföreningenBK Novas källarlokal. Trots att tränarenVladimir Sanchez inte har dykt upp änråder full aktivitet. Päronbollen smäller,hopprep viner och i ringen sparrar MohannadAl Hamalawi mot hjälptränaren JyrkiLindberg.– Upp med händerna, kom igen, manarJyrki och klipper lätt till Mohannad påkinden när han lämnat en blotta. Håll nerhakan, såja, bra!Det är två år sedan Serwa Eliassi förstagången kom nedför betongtrappan till BKNova. Hon var nyinflyttad till Kalmar ochNorrliden, miljonprogramsområdet sombyggdes under 60- och 70-talen.– Så fort jag kom in i lokalen kände jagmig välkommen, berättar Serwa EliassiVLADIMIR SANCHEZoch stryker några svettpärlor ur pannan.Boxningsträning är tufft, när jag kommerhem brukar jag känna mig lättad, det ärskönt att komma hit helt enkelt.Jämställdhet och samverkan mot rasismär ledord för BK Nova. Föreningen bildadesför drygt tre år sedan. Initiativet kom frånVLADIMIR SANCHESVladde, han kallas så, Vladimir Sanchez.På dagarna är han undersköterska inomhemtjänsten i Kalmar, men de flesta vardagskvällarnaär vigda åt BK Nova.– Det är något speciellt med boxning,säger Vladde. Träningen är allsidig och densociala inramningen är starkare än i andraidrotter. Du kan komma in på vilken boxningsklubbsom helst och bli väl omhändertagen.Bostadsområdet Norrliden förknippasav många kalmarbor med sociala problem.Vladimir Sanchez bor själv medsin familj i området och han kändeatt det behövdes en träffpunktdit alla var välkomna. I samarbetemed socialförvaltningensfältsekreterare, fritidsgården ochNovaskolan startade han en fotbollföreningsom så småningomförvandlades till boxningsförening.– BK Nova löser inte alla problem,säger Vladde. I ett område med folk frånså många kulturer måste det bli krockaribland. Men jag tror på mångfalden, all föreningsverksamhetär positiv. Att det bleven idrottsförening beror på att jag själv22 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


VLADIMIR SANCHEZalltid har tränat. Boxning började jag medsom 17-åring. Hit kommer både flickor ochpojkar, de har någonstans att ta vägen fyrakvällar i veckan och de har kul.För den oinvigde kan det tyckas obegripligthur en sport som går ut på att slåen medmänniska kan verka sammanhållande.– Boxning är en känslosport, konstaterarVladde leende. Visst, det kan upplevassom våldsamt eller aggressivt och det gårut på att slå varandra på truten. Jag förståratt det finns folk som tycker att boxare äridioter som först slår och sen kramar omvarandra.Det en lekman inte begriper, enligt VladimirSanchez, är att boxning kräver självbehärskningoch ödmjukhet. Att sporten kanlära utövaren att hantera sina känslor.– Din värsta motståndare är du själv,säger han lite kryptiskt.Bestoun Eliassi, 14 år, ber Vladimir Sanchezatt komma och instruera honom.– Du kan inte boxas när du är arg, förklararBestoun Eliassi när han hör vad samtaletrör sig om. Är du arg vet du inte vad dugör och viftar bara med armarna. För att blien duktig boxare måste du vara lugn.Serwa Eliassi och Madeleine Anmark tycker att det är skönt att boxas.Rasul Avtorhanov, Madeleine Anmark, Robin Holm, Odai Al-Hamalawi och Dennis Adolfsson,närmast kameran, tränar för fullt.BLANK I ANSIKTET OCH andfådd lutar sig JyrkiLindberg mot repen i ringen och byter någraord med sparringpartnern Mohannad AlHamalawi som ska gå match på lördag.-- Jag har tränat här sen BK Nova startade,säger Mohannad Al Hamalawi. Vladdeär som en bror till mig. Han är juste ochutåtriktad och hjälper till med det man berom.Liksom Vladimir Sanchez jobbar JyrkiLindberg ideellt i föreningen. Han körnärmare tio mil från Byxelkrok på norraÖland till Norrliden för att vara med påträningarna.– Det är ett roligt gäng, bra kamratskap,säger han. Hit är alla välkomna, BK Novaskapar gemenskap och det är jättebra i ettsådant här område. Du märker väl själv,stämningen mellan grabbarna och tjejerna.De kommer hit och boxas istället föratt vara ute och bråka på stan.Jyrki Lindberg tror att träningen byggerupp många ungdomars självförtroende.– Jag vet vad jag pratar om, boxningenhar räddat en annan. Jag vet inte var jaghade hamnat utan den. Enda nackdelenmed BK Nova är att det är stängt här påhelgerna. Kunde vi dra ungdomarna hit pålördagskvällarna hade vi nog sluppit en delbråk ute.Serwa Eliassi skuggboxas med MadeleineAnmark som pluggar till dataingenjörpå Högskolan i Kalmar.– Jag läste en artikel om BK Nova ocheftersom jag alltid varit intresserad avboxning letade jag mig hit, berättar Made-MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 23›


accentELDSJÄLVLADIMIR SANCHESOdai Al-Hamalawi bättrar på konditionen.›leine Anmark. Jag tränar här två gånger iveckan, minst.Vladimir Sanchez går runt och instruerarboxarna. Han visar ett slag i slow motion,talar med låg röst, allvarligt och sedanspricker ansiktet upp i ett leende. När ungdomarnabeskriver honom använder deord som bror, farsa, reko, varm, juste. Självsäger han att det ärdet sociala engagemangetsom driverhonom. Kanske ärdet också hans egnaerfarenheter. VladimirSanchez föräldrarflydde från Chile för 30 år sedan.– Jag var fem år när vi kom till Sverigeoch jag hade svårt att anpassa mig, kändeutanförskap. Det var jobbigt ibland, menkampsporterna lärde mig att behärskamig, gav självkänsla. Det är nog en drivkraftför mig nu, att jag känner igen detdär utanförskapet hos en del av dem somkommer hit.Så var det namnet, Vladimir Sanchez,det låter latinskt men också rent ryskt.Vladde skrattar.– Mina föräldrar var vänsteraktivisterVLADIMIR SANCHEZi Chile, berättar han. De hade tänkt döpamig till Manuel, men min farbror tyckteatt jag skulle döpas efter Lenin och så blevdet, Vladimir Sanchez.HELENA STRÖMBLADVLADIMIR SANCHEZKALLAS: VladdeÅLDER: 35 årYRKE: Undersköterskainom hemtjänsten i Kalmar.Jobbar ideellt sominstruktör och tränareför boxningsföreningenBK Nova i bostadsområdetNorrlidenFAMILJ: Sambo, tre barn – två pojkar, 9 och7 år gamla och en liten dotter på 3BRINNER FÖR: Att ha ett socialt sammanhang.Gillar att jobba med människor.Boxning, för den allsidiga träningen och förinramningen kring sporten. Jag har aldrigkänt mig så väl omhändertagen som i boxningsklubbarjag besökt24 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


...........................


Det har skett lite förändingar på förbundskansliet. Några nyaansikten, några nya enheter – och en del välkända profiler.Här är en aktuell laguppställning över alla centralt anställdahos IOGT-NTO. De flesta finns på kansliet på Stora Essingen iStockholm, men några har sin fasta arbetsplats på annan ort.GENERALSEKRETERARESAMORDNINGSENHETEN ORGANISATION Han vill ha en tydligarekansliorganisation. Det är-generalsekreterare Stefan Berghsförklaring till den omorganisationsom han har genomfört på IOGT-NTO-kansliet.– Jag ville tydliggöra kanslietsgrundfunktioner, verksamhet ochstöd, förklarar han.På stödsidan inrättades en Serviceenhetmed Pontus Lundell somny chef och en egen Ekonomienhet.I Serviceenheten ingår IOGT-NTO Direkt, Medlemsservice,växel/reception, IT och vaktmästeri.De funktionerna ingick tidigare,tillsammans med ekonomioch personaladministration, i denstörre avdelningen Administration.PÅ VERKSAMHETSSIDAN HAR DE somarbetar med alkohol- och narkotikapolitik,förebyggande arbeteoch socialt arbete samlats i enenhet, Verksamhetsenheten.– Jag ville ha en tätare samverkanmellan de tre huvudområdena,säger Stefan Bergh. Där harjag inte utsett någon ny chef, mende ansvariga för verksamhetsområdenahar kravet att samverkaoch hitta lösningar för att undvikadubbelarbete.Kravet på ökat samarbete, menutan sammanslagning, gäller ocksåKommunikationsenheten undernya chefen Johanna Berkquist, ochmedlemstidningen <strong>Accent</strong>.Eva Blomqvist är chef för nyaOrganisationsenheten med ansvarför medlemsfrågor, regional utvecklingoch fastighetsfrågor.– Det är en markering av denökade satsningen på regionalutveckling och på samarbetet mellankansliet och IOGT-NTO-landet,säger Stefan Bergh. I den här enheteningår utvecklingskonsulenterna,som är en länk mellan förbundetoch distrikten.IDAG FINNS FEM UTVECKLINGSKONSULEN-TER, men de ska utökas med tvåtill i höst och ytterligare två undernästa år.– Det är för tidigt att göra någonutvärdering av den nya organisationen,men de första intryckenär positiva, tycker Stefan Bergh.Inom verksamhetsenheten märkstydligt att samordningen har ökat.Och nya Serviceenheten är en klarförbättring med en chef som hartid att stötta personalen i de dagligasysslorna.– På Organisationsenheten ärflera stora processer igång, inteminst när det gäller regionalutveckling och medlemsvärvning.De har inte hunnit så långt än,men det känns väldigt positivt.Stefan Bergh utesluter inte attorganisationen kan behöva förändrasigen.– En modern organisation kanmodifieras lite då och då, sägerhan. Det ska höra till vardagen attman tar några nya steg när det ärbefogat.EVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seElisabethLarssonAssistentEva BPerssonPersonalansvarigHåkanKjellssonFörbundsjuristPatrikSandströmPer-ÅkeLundinFokus 2009PeterMoilanenVerksamhetsansvarigStefanBerghGeneralsekreterareKOMMUNIKATIONSENHETENJohannaBerkquistKommunikationschefACCENTKerstinKokkMariaZaitzewskyKarinFribergSoberförlag ABPierreAnderssonReporterVERKSAMHETSENHETENBildredaktörKulturredaktörEvaÅhlströmChefredaktörALKOHOL-L- OCH NARKOTIKAPOLITISKT ARBETELydiaMörlingKommunikatör/webbKommunikatörRebeccaLindbergProjektledare,Vit JulEduardoMutisRedaktionssekreterareJohnnyJohanssonKommunprojektBoHögstedtKonsulentAN-frågorSusannaOdinKonsulentEU-frågor


ORGANISATIONSENHETENUTVECKLINGSKONSULENTER OCH REGIONAL UTVECKLINGMEDLEMSFRÅGORFASTIGHETSFRÅGOREvaBlomqvistEnhetschefRobertLindhLizzetteMastersonPeer-OlofMobergElisabethBergströmKontori KarlstadLenaLindgrenProjektledareRUP 09Kontori UmeåSven-ErikAlfredssonIngerEdénEduardoRosselUtvecklingskonsulentKontori VäxjöUtvecklingskonsulentKontori UmeåUtvecklingskonsulentUtvecklingskonsulentUtvecklingskonsulentMargaretaBrantProcessledareSERVICEENHETENIOGT-NTO DIREKTMEDLEMSSERVICEPontusLundellServicechefOskarJalkevikJennyBerglundHannaWihlbornÄvenmedlemsserviceIngelaMunterKarinSchiltProjektledareEivorJonassonStåhlVÄXEL/RECEPTIONVAKTMÄSTERI ITStinaClassonLenaSelbergÄvenmedlemsservicePeterBjurströmVaktmästareJohanFilipssonAdm.assistentGöranLövströmSystemteknikerEKONOMIENHETENToreAnderssonEkonomiassistentEkonomichefHelenaLöfgrenKattoFerjalGerdVanhanenPersonalassistentEkonomiassistentLenaRosenbergEkonomiassistentErlandNilssonEkonomiassistentEldsjäl FondFÖREBYGGANDE ARBETESOCIALT ARBETECarinHäregårdAndersKarlssonFörbundskonsulentVerksamhetsansvarigKathyGyhlestenVerksamhetsansvarigBosseKarlssonSocialarbeteKontor iKatrineholmMonikaJohanssonCurtThapperKamratstödKöpt halvtidstjänstfrånKronobergsdistriktetFerie-FamiljverksamhetKöpt halvtidstjänstfrånförening iÖrnsköldsvikOlleAnderssonRådgivare020-numret,adm.Kontor iKatrineholm


Det är torsdag kväll efter löning. Kön till nattklubben är lång trotsatt blötsnön vräker ner i hårda vindbyar. Där inne hägrar värme,dans och alkohol för människorna i kön. Men om bara ett par timmarkommer några av dem få byta bar och dansgolv mot fyllecell.ArrestenTEXT JEANETTE EKSTRÖM FOTO PER JONSSONNär Volkan klockan 23.00 går på sitt arbetspasssom vakt i arresten i en medelstor mellansvenskstad har det varit lugnt hela kvällen.Det är tomt i lokalerna, något som är ovanligtpå torsdagar. Då är det artonårsgräns på en avnattklubbarna i stan. Troligtvis beror lugnetpå ovädret.Volkan har jobbat som arrestvakt under sex år, ett jobb somkräver mycket av den som utför det. Tålamod, människokännedomoch en inte allt för känslig näsa.Hans arbetsplats består av en lång, skarpt upplyst korridor.Överfallslarm är utplacerade med jämna mellanrum. Värmeradiatorernaär inbyggda bakom skyddande trälister. Cell nummerett till och med nio är till för anhållna personer. Nummer tio tilloch med arton är för personer som omhändertagits enligt LOB(lagen om omhändertagande av berusad). I mitten av korridorenligger kontoret med ett litet pentry, tv, dator och snabbtelefonerkopplade till cellerna. Utanför står en träbänk fastbultad i golvetoch bredvid den ett lika fastbultat skrivbord. Avvisiteringen. Detär där de omhändertagna skrivs in och får lämna ifrån sig sinaägodelar inklusive livrem och skor. I det fåtal fönster som finnsär persiennerna neddragna. Knappt några ljud tränger in frånvärlden utanför.Volkan vill understryka att man månar starkt om integritetenhos dem som ofrivilligt befinner sig där.– Vem som helst kan bli lobbad, säger han. Jag har till och medhaft en advokat här inne.På den polisstation där Volkan jobbar är det sociala engagemangetstort. Han berättar att de har ett förråd med avlagda klädersom de ger till personer som gjort eller spytt ner sig. Allt föratt de ska kunna ta sig hem dagen efter utan att skämmas. Underårets kallaste månader händer det att polisen erbjuder de hemlösaen cell över natten.Han berättar också att polisen bjuder de som sitter anhållna påcigarretter. Tre om dagen delas ut, en efter varje måltid.Volkan sätter på kaffe och sätter sig framför datorn. Eftersomhan också är kundansvarig gruppledare är det han som gör scheman.Under lugna stunder i natt ska han försöka lägga schematför nästa månad.OCH LUGNT ÄR DET fram till halv ett. Då rasslar porten upp och enpolisbil kör in i garaget. Volkan förbereder snabbt tillsynslistan,den som ska hänga på celldörren och fyllas i med observationerav den omhändertagne minst var femtonde minut.Ögonen på den unga killen som polisen kommer in med ärrödsprängda. Han kan inte gå rakt utan stöd.– Ni kan dra åt helvete, jag vill ringa ett samtal, säger hanilsket.Poliserna är upptagna med att fylla i arrestantbladet och Volkanutför snabbt en skyddsvisitation i jakt på droger eller föremålsom kan orsaka skada.Den unga killen svär och förbannar vakterna som inte ville ›28 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


accentREPORTAGE


accentREPORTAGE›släppa in honom på nattklubben. Plötsligt börjar han gråta. Hanvill ringa sin flickvän och försöker komma åt telefonen i den lillaförvaringslådan där hans tillhörigheter hamnar för att sedanlåsas in i ett skåp. Tumult uppstår.– Ta det lugnt nu, säger polismannen.– Ge fan i mig!– Kom igen nu, säger Volkan. Du är en snäll kille. En hyggligkille. Ta det lugnt nu.Volkan letar upp numret till flickvännen i killens mobiltelefonoch räcker över mobilen.Flickvännen svarar inte. Killen gråter högljutt, förtvivlad ocharg över sin situation.Han har inte ens fyllt nitton och ska strax låsas in i cell nummertolv. Skor, långärmad tröja, livrem, plånbok, mobiltelefonoch smycken hamnar i förvaringsskåpet.Allt noteras i arrestantbladet. Även den exakta summan pengari plånboken.– Har du några sjukdomar? Äter du några mediciner, frågar Volkan.– Nej.Volkan leder iväg killen till cellen och låser in honom. Han görförsta anteckningen på tillsynsbladet. 01.00 Insatt.Killen bultar på dörren. Han vrålar.– Jag är ju inte ens full! Jag hatar er era djävla idioter!Volkan sätter sig vid sitt skrivbord. Plockar fram schemamallenigen. Han säger att bultandet och skrikandet är ett bra tecken. Dåvet han att killen är okej fysiskt.– Håll käften, vrålar killen som nu får heta Tolvan efter cellnumret.Håll käääften!Efter några minuter går Volkan iväg för att titta till Tolvan somömsom vrålar ömsom pratar med sig själv.– Sätt dig ner nu, säger Volkan. Vila. Försök att sova.Volkan sätter sig vid skrivbordet igen och zappar lite mellankanalerna. Han inser att det inte är någon idé att fixa med schematförrän Tolvan lugnat ner sig. Telefonen ringer. Det är en kollegasom jobbar i arresten i grannstaden. De pratar lite fotboll ochschemat för nästa månad. Efter några minuter reser sig Volkanoch går iväg till cellen för att titta till Tolvan.Han ligger i framstupa sidoläge på britsen och spyr på golvet.– Det är bra, säger Volkan när han kommer tillbaka till kontoret.Nu kommer han att må bättre och somna snart.Själv har Volkan tappat lusten att dricka sedan han börjadejobba som arrestvakt.– Så fort jag känner lukten av vin tänker jag på spyorna ochmiljön här, säger han.01.32 kan Volkan notera att Tolvan ligger på sidan och andaslugnt.Strax efter halv två går porten upp igen. En ung tjej förs in iavvisiteringen under högljudda protester. Hon förstår inte varförpoliserna har omhändertagit henne.Det finns inga möjligheter att se vare sig in i eller ut ur arrestlokalerna.Minst var femtonde minut ska Volkan titta till cellerna30 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


– Du är här för att du är väldigt berusad och för att du slåss,förklarar en manlig polis.– Men alla är ju fulla, skriker hon frustrerat. Det är ju inte barajag.Eftersom män inte får utföra skyddsvisitation på kvinnor kalllasen kvinnlig polis till avvisiteringen.När den är utförd frågar poliskvinnan tjejen vad hon har på sigunder den långärmade tröjan, då långärmade tröjor och behå avsäkerhetsskäl inte tillåts i cellerna.Hon svarar att hon har ett linneunder. Hennes röst darrar.– Men jag tänker inte ta av mig.Poliskvinnan tar med den unga tjejentill ett annat rum för att hon ska fåklä av sig enskilt. Det tar tio minuter avlirkande innan tjejen lämnar över sin behå och långärmade tröjatill poliskvinnan. Hon gråter hela tiden.Volkan för henne till cell nummer tio. Han fyller i tillsynsbladet.01.45. Insatt.Hon börjar genast bulta på dörren. Tunga taktfasta slag ekargenom korridoren.Volkan går och tittar till Tolvan som nu sover. När han kommertillbaka har bultandet i cell tio plötsligt upphört.– Jag gillar inte att det är så tyst, säger Volkan och går för atttitta till henne.Tian ligger på golvet och gråter. Volkan återvänder till sittkontor. En minut senare ringer hon på snabbtelefonen. Hon villåka hem. Volkan förklarar att hon enligt bestämmelserna måstestanna minst fyra timmar.– Jag vill gå på toa.– Ja, alldeles strax, säger Volkan.Volkan ringer upp den kvinnliga polisen, som efter några minuteranländer till den gråtande Tian.Volkan sätter sig för att jobba någraminuter med schemat för nästa månad.Porten rullar upp igen. En kille i tjugoårsåldernmed mycket stora pupiller ledsin till avvisiteringen. Han snörvlar helatiden. Skakar och beter sig nervöst.Så snart papperna är ifyllda, frågornabesvarade och skyddsvisitationen utförd leder Volkan iväg killenmot cell tretton. Insikten slår till.– NEJ, NEJ, NEJ, vrålar han när celldörren stängs.Bultandet börjar genast. Volkan noterar i tillsynsbladet. 02.30Insatt.Poliserna som omhändertagit Tretton diskuterar hans allmäntillståndeftersom de misstänker att han är drogpåverkad. Debeslutar att göra ett test för att kolla GHB, anabola och bensodiazepiner.Tian börjar dunka på dörren igen och ringa på snabbtelefo-›I cellerna för omhändertagna finns bara en väggfast brits utan madrass, kudde eller filt. (Bilden är arrangerad).MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 31


accentREPORTAGETian svarar inte.– Ska jag hjälpa dig upp? Vill du spy?Förstärkning anländer, denna gång i form av en manlig polis.– Vi hjälper dig upp, säger polismannen. Hoppla ett, två, tre.En mobiltelefon ringer i förvaringsskåpen igen. Tian ändrar sigoch vill inte längre gå på toaletten.Efter några minuter börjar hon dunka på dörren igen. Volkanringer upp henne på snabbtelefonen.– Ring min mamma, vrålar hon i luren.Ytterligare en mobiltelefon ringer i ett av förvaringsskåpen.Slagen på celldörr tio ekar i korridoren.Volkan går och släpper ut Tretton på toaletten. En mobiltelefonringer igen.När Volkan kommer tillbaka från Trettons toalettbesök börjarhan fixa med schemat igen.Tian ringer. Hon vill gå ut och röka. Volkan förklarar att honinte får det.Han återgår till sitt schema. Det är snart dags för tillsyn igen.Tretton börjar dunka på dörren. Volkans mobiltelefon ringer.Det är en nattarbetande kollega som har en fråga om nästamånads schema.Klockan är strax före halv fyra. Volkan reser sig och går sintillsynsrunda. Tretton har slutat dunka. Han har lagt sig ner, menär vaken.Tio minuter senare går Volkan en runda till. Han vill hålla extrakoll på Tretton.– Nu sover de som lamm allihopa, säger han.Han återgår till sitt schema, men blir avbruten av den egnatelefonen. Fler frågor om schemat.VOLKAN›Ofta blir det stressigt. Det gäller för Volkan att komma ihåg tillsynsrundantrots att telefonerna ringer.nen. Volkan hjälper till med provtagningen på Tretton som skergenom urinprov.Nästa gång Volkan tittar till Tian har hon somnat och sover pågolvet bredvid dörren.Snabbtelefonen ringer igen. Tolvan har vaknat. Han muttrarnågot ohörbart. Volkan går dit för att titta till honom.Tian vaknar också och börjar dunka på dörren igen. Hårda frustreradeslag. Hon vrålar så att det hörs genom hela korridoren atthon vill gå på toaletten.– Okej, då fixar vi det, ropar Volkan tillbaka och ringer på förstärkning.Finns det ingen kvinnlig polis inne måste det vara två som öppnarcellen.I förvaringsskåpen börjar en mobiltelefon ringa. Snabbtelefonenringer igen. Tretton vill också gå på toaletten trots att hannyss lämnat urinprov.Tian börjar gråta igen. Högljutt och klagande. Volkan går ditoch öppnar dörren.– Vill du gå på toaletten?– Nej.– Inte?– Jo, skriker hon.Hon börjar hyperventilera.– Har du svårt att andas?I FÖRVARINGSSKÅPEN PIPER OCH ringer telefoner med jämna mellanrum.Klockan närmar sig fyra på morgonen. På tv: n får Sawyerstryk av sin fångvaktare i ett gammalt avsnitt av Lost.04.05 vaknar Tian och börjar dunka på dörren.Några minuter senare är det dags för tillsyn igen. Tian börjardunka igen när hon hör steg utanför cellen. Volkan ber hennesluta. Hon börjar gråta igen.– Jag vill gå på toa, säger hon.Volkan ringer på förstärkning.Strax efter fem är det tyst och lugnt. Volkan går ännu en tillsynsrunda.Utanför cell tio smyger han. Tian ligger på golvet ochsover.05.17 börjar Tretton banka på celldörren.Halv sex kommer polisen in med ytterligare en omhändertagenperson och strax före sex förs en man in anhållen för kvinnofridsbrott.Tjugo över sex kommer den sista som omhändertas under Volkanspass in. Polisen har hittat honom i ett buskage utanför nattklubben.Ambulans tillkallades, men sjukvårdarna kunde konstateraatt han skulle klara av några timmar i fyllecellen.Volkan tittar på klockan. Det är snart dags att släppa ut Tolvan.Det är en förlägen ung man som en stund senare slår upp ögonenoch förvirrad ser sig omkring i cellen.– Dricker du kaffe, frågar Volkan.Tolvan nickar och reser sig. På väg till kontoret ber han omursäkt för att han spytt på golvet. Tolvan får en kopp kaffe ochlånar telefonen för att ringa efter skjuts. Han har inte pengar nogatt ta sig hem. Några minuter senare går han ut genom grindarna.Det har slutat snöa och blåsa. I öster kan man ana en strimmaljus.Efter att ha överlämnat rapport till nästa arrestvakt går ocksåVolkan.32 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


accentGODA LIVETTIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitzewsky tel: <strong>08</strong>-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.seKOSTTILLSKOTT En del forskning visar att rödvin ochmörk choklad innehåller ämnen som har positiva effekterpå hälsan. Men alkoholen i sig är inte nyttig ochchokladen innehåller bland annat också många kaloriersom lägger sig kring midjan.Hur gör man om man inte vill få i sig alkoholen, sockretoch fettet, men ändå vill komma åt av de nyttigasubstanserna? Kosttillskottet Chokladovin kan varasvaret. Två kapslar innehåller lika mycket reservatroloch flavonoler som två flaskor fint rött vin och mer än enkaka mörk choklad av bra kvalitet. Det goda ur chokladoch vin alltså, men utan baksmälla, hål i tänderna ochvalkar. Mer info på www.alpha-plus.com.MARIA ZAITZEWSKYLätt att minskapå dåliga fetterKOST Oroar du dig för högablodfetter? Ny amerikanskforskning visar att man meden enkel kostomläggning kanslippa både mediciner ochsjukdomar. En diet med olivolja,fibrer, fisk minst två gångeri veckan, mer frukt och gröntsamt lätt träning kan minskade dåliga fetterna med femtonprocent.Mera FYSS motsjukdomarHÄLSA Nu ökar möjlighetenatt ordinera fysisk aktivitetvid fler sjukdomstillstånd.En ny upplaga av FYSS innehållertotalt ett trettiotalsjukdomstillstånd där motionkan användas i både förebyggandeoch behandlande syfte.Exempel på sjukdomar ellertillstånd som enligt nya forskningsrönnu kan förbättrasgenom fysisk aktivitet är graviditet,stress, demens, schizofrenioch ångest.Läkare har sedan 2002kunnat ordinera motion pårecept och det visar sig attpatienterna i hög utsträckningföljer läkarnas uppmaning,med gott resultat.Engagerad förälderger bättre betygBARN Att vara klassförälderkan vara nyckeln till dinabarns framgång. Föräldrar somaktivt deltar i barnens skolgång,är med på skolaktiviteteroch klassträffar, ger sina barnen bättre start i livet än föräldrarsom struntar i att engagerasig. Barn med engageradeföräldrar går oftare vidare motakademiska studier och fårbättre betyg.Musslor framtidensreningsverkVATTEN Musslor är inte baralyxigt och gott. De förbättraräven vattenkvalitetendär de odlas. Mussloranvänder övergödningeni våra vattensom resurs, eftersomde livnär sigpå att filtrera vatten.Resultatet blir stora mussloroch renare vatten. En musslapumpar fyra liter vatten pertimme, vilket betyder att enodlingsenhet på 150 ton musslorfiltrerar mer vatten perdygn än Stockholms reningsverktillsammans.Människans bästavän från AsienHUNDAR Människans bästa vän,hunden, var vår vän redan iförhistorisk tid, visar forskning.Tidigare har man trottatt hunden kom från inhemskaskandinaviska vargar,som tämjdes och avlades påplats. Men nu visar det sig atthunden kom färdigtämjd frånbland annat Asien.Kanel är braför hjärtatFOTO: PHOTOS.COMTOBAK Mammor som lyckas fimpa innan de blir gravida får intebara friskare bebisar, utan också gladare, visar forskning från Yorksuniversitet. Motsatsen är tydlig. Kvinnor som konsumerar fler än tiocigaretter om dagen får barn som är allt annat än lätta att ha att göramed. De sover sämre, äter sämre och är allmänt grinigare.KOST Kanel är inte bara ensmaklig krydda utan kanockså vara vägen till ett jämntblodsocker – vilket i sin turförhindrar framtida hjärt- ochkärlsjukdomar. En forskningsstudiefrån universitetssjukhuseti Malmö visar att kanelhjälper till att hålla sockervärdetpå rätt köl. Så en skedkanel över frukostflingornakan kanske vara en god idé,eftersom flingorna i sig varkengör till eller ifrån för blodsockret– trots att många flingormarknadsförs som nyttiga,DRICKTIPSALKOHOL-FRITT Införsommarensfester kommerSystembolagetmed två godanyheter – ettRosévin, Grainsde Folie Syrahsamt cidernStowford Press, bägge förståsalkoholfria. Rosévinet är bärigtmed inslag av lingon, hallonoch smultron och är, serveratriktigt kallt, uppfriskande ochgott till exempelvis en salladeller grillad fisk. Äppliga StowfordPress fungerar också bra,även om det finns ännu bättrealternativ bland Systembolagetsalkoholfria urval. SchlossBoosenburg är en mousserande,frisk och fräsch höjdare,liksom det mousserande jordgubbsvinet.Här är dock sötmanväldigt hög, vilket kanskegör den aningen barnslig ismaken. Tyvärr är det svårtatt tillverka alkoholfria viner– vars alkoholhalt är så låg som0,2 procent – utan att hålla enganska hög sötma. Socker ärnämligen smakbärare, liksomalkohol. För lite socker görvinet surt och trist. Positivtär dock att Systembolagetunder senare år har spottatupp sig rejält vad gäller alkoholfriaalternativ. I dag finnsett femtontal viner, röda ochvita, samt cider, mousserandesamt öl att välja på. Viktigt attkomma ihåg är att alkoholfriaviner bör drickas inom etthalvår. Avsaknaden av alkoholgör hållbarheten ganska kort.MARIA ZAITZEWSKYMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 33


accentINTERVJUKARIN MATTSSONKarin Mattsson är hästtjejen somblev ordförande för Riksidrottsförbundet.Hon samarbetar gärnamed nykterhetsrörelsen, men serinte någon konflikt i att idrottensponsras av alkoholindustrin.Hoppade till toppen av idrottenAV MARIA ZAITZEWSKY FOTO CHRISTIAN SALTASON GÖR ETT STILLSAMT INTRYCK där hon sitter medkorslagda ben bakom ett rangligt cafébord. Karin Mattssonhar just deltagit i en konferens och ska efter vårtmöte vidare till stallet. En svag doft av häst avslöjar attridkläderna finns i vår omedelbara närhet.– Jag gillar djur och började rida som tioåring. För migär ridning mer än bara en sport, samspelet mellan djuroch människa är en utmaning och man lär sig mycketom sig själv genom att umgås med hästar. Dessutom gillarjag att vistas utomhus. För mig är ridning en livsstil, något jaginte vill vara utan, säger Karin och orden rinner ur henne.Engagemanget till trots blir hennes gester aldrig yviga, utanhon förblir mild som en vårvind. Men det milda uttrycket bedrar.Bakom den väna fasaden bor en skärpt och analytisk kvinna.Åtminstone om man ska tro dem som känner henne.Camilla Hagman, nära vän, ridkompis och arbetskamrat sedanfemton år, beskriver Karin med idel superlativer.– Hon är trofast, pålitlig, diplomatisk och har stor integritet.Hon verkar tillbakadragen och lugn, men agerar handfast ochmålinriktat när det gäller. Hon gör inte så mycket väsen av sig, ärnog typen som agerar tyst och metodiskt. Hon tror på människoroch har förmågan att entusiasmera.Ulf Rosengren, numera generalsekreterare för StockholmInternational Horse Show, lärde känna Karin på Ridsportförbundet.Han målar upp en bild av en driven och duktig tjej som lystelite starkare än alla andra duktiga och framåt tjejer.– Hon stod i en klass för sig. Hon var eftertänksam och klokmed gott omdöme. Hon var helt enkelt en lysande stjärna. Jag ärinte alls förvånad att hon i dag är ordförande för Riksidrottsförbundet,konstaterar han.Och här sitter hon alltså nu, efter tre år på den prestigefylldaposten, och berättar varför hon tror att just hon har hamnat här.Ett svar är förstås att hon har gått den långa vägen. En gnutta turoch ”rätt” tidpunkt samverkade med övriga meriter. Att hon ärrelativt ung och kvinna är säkerligen heller inte någon nackdeli en värld som mest befolkas av medelålders män. Men någonuttalad känsla av att bli annorlunda behandlad bara för att honär kvinna har inte Karin.– Nej, jag har aldrig behövt kämpa för att få inflytande, jag haralltid tagit för givet att det är min kompetens som värderas, intemitt kön, och jag upplever sällan att jag särbehandlas. Men närnågot går fel händer det att jag blir kallad naiv, och det skulleman nog inte säga om en man. Fast jag tar inte åt mig så mycket,utan tar det med den personen, säger Karin och petar försiktigti sin pasta.Som ung var hon aktiv i Ridsportförbundet, blev invald i ung-›34 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


accentINTERVJU›domssektionen och satt i styrelsemöten för att kunna påverkaoch få ökat ansvar. Hon pluggade beteendevetenskap och sociologi,arbetade på LRF med utvecklingsfrågor, var förtroendevald iSvenska Ridsportförbundet samt i Jämtland/Härjedalens Idrottsförbundoch kom med i Riksidrottsstyrelsen 1995. Så steget tillatt bli ordförande i Riksidrottsförbundet var egentligen inte såherrans stort, tycker Karin. Hon har alltid haft ett samhälls– ochrörelseengagemang och ser idrottsrörelsens roll som mycket viktig,framför allt för ungdomar.– Jag vet ju av egen erfarenhet hur nyttigt det är att vara medi en förening, att lyda regler och ta ansvar. Det är fostrande ochbarn som är engagerade i en sport springer mer sällan ute på standär man kan utsättas för droger eller andra problem. Idrottsrörelsenerbjuder gemenskap och en meningsfull fritid, säger Karin,som också pekar på bra ledare som viktiga förebilder för barn.Just utbildningen av ledare ser Karin som en av Riksidrottsförbundetsviktigaste roller och största utmaning inför framtiden.En bra ledare tänker inte elitistiskt kring barn och en bra ledarehar sunda värderingar vad gäller exempelvis alkohol.– Det är inte bra att man inom vissa sporter sorterar ut eftertalang, det är fel och oetiskt och där har vi en del att jobba med.Det är självklart att man ska kunna börja spela fotboll när man ärtolv år eller att man kan välja att spela bara någon gång i veckan.Men som det ser ut nu, åtminstone i storstäderna, så satsar manhundra procent eller inte alls. Det är synd.ALKOHOL OCH SPORT KOPPLAS ofta ihop när det gäller firande ochalkoholindustrin sponsrar gärna idrotten. Samtidigt samarbetarRiksidrottsförbundet med bland andra nykterhetsrörelsen. Hurgår det ihop?– Sponsring eller reklam för alkohol när det gäller barn ochungdom är förbjudet, där är vi tydliga. Och jag anser inte att det ärproblemfritt med alkohol i sportsammanhang, som ju enligt vårariktlinjer faktiskt inte är tillåtet. Vi ska avstå från sponsoråtagandensom kan uppmuntra en ökad alkoholkonsumtion. Däremotär varumärkessponsring och lättöl tillåtet. Och vi är ju ingen nykterhetsrörelse,så jag kan inte se det som ett jätteproblem om envuxen person väljer att ta ett glas vin. Alkohol finns i samhället,som vi är en del av. Men jag kan hålla med om att det är olyckligtatt firandet av sportsegrar ofta illustreras av champagnebubbel,säger Karin och poängterar att det faktum att idrottsrörelsen tillviss del sponsras av alkoholindustrin, inte får överskugga alltpositivt som görs. Samarbetet med andra organisationer ser honsom mycket viktigt.– Alla krafter behövs. Vi kanske inte är överens på alla punkter,men fördelarna överväger ändå, tycker Karin.Hon medger att det här med alkoholsponsringen vid främstinternationella evenemang förvisso är en komplicerad fråga,eftersom idrotten spänner över alla åldersgrupper och skär igenomalla samhällslager. Men ett förbud tror hon inte på.Så hur ska man bli bättre på att informera idrottsledare omalkohol?– De här frågorna måste definitivt komma ut i och genomsyraverksamheten. Samtidigt är det upp till varje enskild förening attbestämma hur man ska förhålla sig. Jag tror inte på kontroller,utan på utbildning och information.Riksidrottsförbundets synlighet – eller snarare osynlighet – ären annan fråga som Karin ser som viktig inför framtiden.– Tre miljoner svenskar är med i en idrottsförening, så visstbehöver vi berätta mer om vad vi gör och vår roll.Hur då?– Genom att göra det jag gör nu, medverka i pressen till exempel.Genom kampanjer och information.Hennes personliga drivkraft som ordförande handlar om att getillbaka något av det hon fick genom ridsporten. Viljan att varamed och påverka är en annan.– Det är jätteroligt! Ena dagen kan jag träffa idrottsministern,nästa är jag på besök i en liten förening. Variationen på arbetsuppgifternaär stor, det gillar jag, säger Karin med ett leende.Maten är uppäten, intervjun lider mot sitt slut. Karin undrar omdet är okej om hon ringer ett kort samtal. Hon har beställt en rosafåtölj och väntar ivrigt på dess ankomst.– Jag blev helt kär i den där fåtöljen. Nu vill jag inte vänta längre,jag hoppas att de kan leverera i dag eller senast imorgon, sägerKarin förtjust och slår numret.Fåtöljen ska till gården i Sörmland som hon delar med fästmannenHenric, som är lantbrukare. Det blir en del veckopendlandetill arbetet i Stockholm, men på sikt är tanken att hon ska bo permanentdär. Närmare bestämt efter bröllopet som står i sommaroch som kommer att äga rum på Frösön i Östersund, där Karinär uppvuxen.SAMTALET MED MÖBELLEVERANTÖREN GICK tydligen bra. Karin ser gladut och när hon får frågan om hur hon ser på sig själv som personbehöver hon inte fundera länge.– Som ledare har jag en förmåga att lyfta blicken och se destora sammanhangen. Jag är intresserad av strategifrågor och ärförutsägbar. Jag tror att medarbetarna vet var de har mig. Dessutomhar jag stor tillit till mina medarbetare, jag är bra på attdelegera. Jag har kanske ett rörigt skrivbord, men uppe i skallenär det ordning.Och privat?– Hm, jag är glad av mig, analytisk, intuitiv, känslosam och lugn.Och så har jag stort behov av egentid, gärna oplanerad. Jag gillaratt vara ute i naturen, vandra i fjällen, rida ensam eller sitta i soffanoch bläddra i en tidning, säger Karin och sneglar på klockan.Dags att avsluta intervjun. Ridturen väntar och med ett litet leendesvävande på läpparna ger hon sig ut i vårblåsten.Hur häftigt vore det inte med några bilder på Karin i stallet,mockande, ryktande, ridande? Men här tar det stopp. Fotografenfår ett vänligt men bestämt nej. Karins stora integritet, den somvännen Camilla framhöll, har talat. KARIN MATTSSONÅLDER: 35BOR: lägenhet i Stockholm samt på en gård i SörmlandFAMILJ: Fästmannen HenricAKTUELL: som ordförande för RiksidrottsförbundetDRICKER: ja, men måttligtKARIN MATTSSONKarin Mattsson framför arbetsplatsen på Stockholms Stadion.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 37


accentKULTURMånga av dagens unga författare syns och hörs allt mer i mediabruset. Deär sina egna varumärken och exponerar sig flitigt. Ett smart marknadsföringsknep– eller ett tecken på vår tids personfixering? VARUMÄRKE Deckardrottningen CamillaLäckberg har en pragmatisk syn på sitt författarskap– det handlar mer om hårt arbeteän om inspiration. I maj kommer honut med sin sjätte bok från Fjällbacka, ”Sjöjungfrun”.Den sjunde finns redan som ettfrö i hennes huvud och framåt sensommarenplanerar hon dra igång med researchoch förberedelser.– Jag satte från början upp som mål attskriva en bok per år, det tycker jag är enlagom takt. Jag har svårt att begripa varförjag skulle behöva mera tid, jag skriver juunderhållning, säger Camilla och slår signer i sin mjuka soffa.Hennes dröm om att bli deckarförfattareslog rot någon gångi tonåren, då hon med stor entusiasmslukade sin pappas AgathaChristieböcker. Men hon utbildade sig tillekonom och marknadsförare och hannjobba med det några år innan hon, via enskrivarkurs, kom igång med författandet.Hennes första bok ”Isprinsessan” blevutgiven och därefter har det rullat på i enrasande fart.Camillas böcker har sålt i två miljonerexemplar och bara förra året såldes en miljonböcker signerade Läckberg. Siffrornasvindlar, men Camilla är lugn som en filbunke.Hon kunde naturligtvis inte förutspåatt hon skulle göra sådan makalössuccé – men marknadsföringen av hennesjälv och böckerna är ingen slump.– Jag ser mig som affärskvinna och författare,som gör karriär med det jag älskar. Förmig är författandet ett yrke och inget mystisktalls. Den yrkesmässiga delen handlarom att jag sätter upp mål och delmål ochgör en projektplan. Att skriva handlar inteom gudomlig inspiration, utan om att nötasittfläsket åtta timmar per dag. När jagskriver så är jag bara författare, då är yrketett kall. Men när skrivandet är klart så villjag marknadsföra boken, då är jag affärskvinna.En del retar sig på det, men jag serdet som en självklarhet att vilja nå ut till såmånga läsare som möjligt. Jag vill ju sälja!CAMILLA LÄCKBERGCAMILLA SER SIG SOM en tävlingsmänniskasom tycker det är kul att lansera sig självoch sina böcker – hur långt kan hon nå?Hur många böcker kan hon sälja?Hon tror att författare i dag måste varasitt eget varumärke för att synas på bokmarknaden.Folk köper inte en boktitel,de köper ”en Nesser” eller ”en Läckberg”.Och i det enorma utbud av böcker, filmer,teveprogram och annat som människorhar tillgång till i dag, krävs det något merför att göra sin röst hörd. Många tror attdet räcker med att boken är tillräckligt braför att den ska sälja. Men det är en myt,menar Camilla. Självklart är kvalité viktigtoch en dålig bok säljer ju knappast. Mendet är inget nytt fenomen att författare ärsitt eget varumärke, menar Camilla.– Ta Strindberg, han var som en uppburenrockstjärna på sin tid.Camilla har synts i både bantningsreportageoch inredningstidningar. Hon harhela tiden tyckt att det har varit roligt ochett smart marknadsföringsknep att bjudapå sig själv – fram tills för ett år sedan.När jag såg löpsedlarna om min skilsmässakände jag att jag kanske betalade ettalltför högt pris för kändisskapet. Det varjobbigt. Och nu på senare tid har ju mittoch Martins (Melin) förhållande valsat runten del i media. Men jag tar det med en nypasalt, säger Camilla.KERSTIN EKMAN, SOM TILL skillnad från Camillainte ens vill bli intervjuad per telefonkring frågan om exponeringenav författare, utan som väljer attsvara via mail, säger att hon interiktigt vet vad det innebär att varasitt eget varumärke.– Att ”Kerstin Ekman” inte är densammasom Kerstin Ekman, begrep jag redan närjag debuterade. En persona är vi alla; ärman verksam i offentligheten får man dennaturligtvis utpräglad i hög grad. Men jaghar aldrig uppfattat den som något manmedvetet arbetar fram själv.I vilka sammanhang vill du synas?– Jag deltar i program och intervjuerendast om de handlar om mina böcker.Dessutom brukar jag medverka när detgäller yttrandefrihet, det tycker jag i höggrad hör till mitt intresseområde. Menvisst säljer man säkert mer om man synsTVÅ FÖRFATTARE MED OLIKA INSTÄLLNING TILL OFFENTLIGHETENCamillaLäckbergÅLDER: 33AKTUELL: Med nya boken”Sjöjungfrun” (Forum).BÖCKER: Isprinsessan,Predikanten, Stenhuggaren,Olycksfågeln,TyskungenSÅLT: 2 miljoner böckerDEBUTERADE: 2003KerstinEkmanÅLDER: 75AKTUELL: med ”Herrarna iskogen” (2006)BÖCKER: sammanlagt 19titlar, i urval; Dödsklockan,Häxringarna, Kvinnan ochstaden, Händelser vid vatten,Gör mig levande igenDEBUTERADE: 196238 ACCENT MAJ 2007


FÖRFATTARE SOM VARUMÄRKENCamilla Läckberg ser marknadsföringen av henne själv och sina böcker som en del av hennes författarskap.i vissa teveprogram eller i stora intervjuer,det ska inte förnekas.Varför har du valt att inte synas så mycketi media?– Jag tror inte att jag har gjort ett medvetetval på den punkten. Jag säger heltenkelt nej till det som inte intresserar migoch till det som inte hör ihop med mittarbete. Dessutom tycker jag om att halugna och ensamma perioder mellan böckerna.Ostörd arbetar jag som bäst.ANNA TILLGREN, PR-ANSVARIG PÅ AlbertBonniers Förlag, som KerstinEkman tillhör, menar att personintressetför författare har tagit fartde senaste tio åren. Människor är intresseradeav deras privatliv, hemförhållandenoch tankar kring annat än böckerna, vilketär ganska nytt. Tidigare var en författaresynonym med sina böcker. Och visst finnsdet en poäng med att synas i media, så tillvidaatt det faktiskt påverkar försäljningssiffrorna.– Men vi tvingar ingen som inte vill. Detär en öppen diskussion mellan förlaget ochförfattaren. Vi ger råd, men pressar ingenatt ställa upp på hemma hos-reportage ellerliknande. Tvärtom kan det i vissa fall varabättre att avstå, eftersom folk kan tröttnapå en författare som dyker upp i alla möjligasammanhang.PÅ PIRATFÖRLAGET, SOM BLAND andra Liza Marklundtillhör, ser man gärna att författarnadeltar i evenemang som Bokens Dag ochbokmässan i Göteborg, eftersom den exponeringsom det innebär gör mycket för försäljningoch uppmärksamhet.– Men till syvende og sist så är det juKERSTIN EKMANså att en god bok kommer fram även omförfattaren är en doldis, konstaterar Anne-Marie Skarp, VD.Hon ser en brytpunkt någon gång i mittenav 1980-talet, då författarna fick egnaPR-personer. Någonstans där ökade personfokuseringenoch marknadsföringstänket.–Amelia Adamo var kanske den journalistsom först satte författarna på mediakartan.Hon läste själv mycket och tyckteatt författare var intressanta personer somofta hade mycket bra saker att säga.Anne-Marie Skarp tillstår att visst ärden ökade exponeringen av författare entrend i tiden, ett led i en allmän ”satsa pådig själv” mentalitet som genomsyrar detmesta i samhället. Individfixeringen ochintresset för personen bakom boken harökat, inte minst genom bloggar och andra”privata” kanaler, som utomstående kan tadel av.Men hon menar samtidigt att det är viktigtatt komma ihåg att det är långt ifrånalla yngre författare som marknadsförsig så medvetet som exempelvisCamilla Läckberg – även om detär än mer ovanligt bland äldreförfattare.– Att exponera sig lagommycket är en konst och det går inte att sägaexakt när det går över gränsen och blir förmycket. En del klarar det galant och ”gårgenom rutan”. Det är en gåta hur det därfungerar, funderar Skarp och tillägger attdet ju finns många sätt att exponera sigpå och använda sitt kändisskap. Som LizaMarklund som är aktiv inom Unicef ochsom väcker opinion emot kvinnovåld.Numera är hon nästan lika känd för detsom för sina böcker.MARIA ZAITZEWSKYmaria.zaitzewsky@iogt.seMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 39


accentKULTURDen inbillade sjukeTeaterRiksteaternConha tu madre, av America Vera ZavalaTEATER Under maj turnerar Riksteatern med pjäsen”Concha tu madre” av America Vera Zavala. Det är enpjäs om människorna utan papper, utan de fyra sistasiffrorna i personnumret, de osynliga och olagliga.Handlingen kretsar kring två unga arbetare. De jobbarpå ett bygge och tillsammans snackar de om livet,pengar, kärleken och vardagen. Och om Sverige. Sverigesom ett drömmarnas land – eller är det ett land somsviker, krånglar och stänger dörrar? Den enen killenär här illegalt medan den andre har svenskt medborgarskapoch komplikationer uppstår när en förman villÄktenskapskrismot färgstark fondSökandet efter enplats att slå rotUr vulkanens munHelena von ZweigberghkNorstedtsROMAN Anna ochMats lever sida vidsida i ett döendeförhållande. Dehar slutat att talamed varandra, haringet samliv och irriterar sigideligen på varandra. Annaupplever Mats som en ständigtsur träbock som kastar spydigheteromkring sig och somfår henne att känna sig osäker,förminskad och dum. Han åsin sida upplever sin hustrusom känslokall. Tillsammanshar de två barn, Sebbe ochMolly. I ett försök att lappaihop förhållandet reser familjentill Sicilien på semester.Där ska de förhoppningsvisslappna av och nå varandraigen.Men i stället blir det precistvärtom. Det ordlösa krigettrappas upp. Anna känner sigtyst kritiserad och pikad i sinföräldraroll, Mats osedd. Luftenär så tjock att den går attskära med kniv. Mitt i alltihopfinns barnen, ängsliga för vadsom håller på att ske. Sakenblir inte bättre av att Annadrar igång en sms-flirt med enkollega och att Mats en ljumkväll väljer att småhångla meden ung tjej i stället för att varamed sin familj. Med Siciliensom färgstark fond utspelarsig ett nog ganska vanligtäktenskapsdrama. Det är ettsmart drag av författaren attlåta det utspela sig under desju dagar resan varar. Bokenär drivet skriven och lättläst.Känner man igen sig i någonmån, så dras man utan vidarein i berättelsen. Jag lever migin i framför allt Annas vånda,40 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>Brian de Palma har gjort en omskakande film om kriget i Irak.RedactedAmerikansk film av Brian de PalmaFILM Det tål att sägas om och om igen – krig är vansinne. Och efteratt sett den här omskakande filmen och debattinlägget om Irak-krigetundrar man vad vi människor egentligen sysslar med. Oskyldigaliv spills, barn blir föräldralösa, kvinnor våldtas och unga män förvandlastill bödlar och grymma förövare. Vad skulle kriget ha gjortmed mig, med oss, om vi hade varit i skottlinjen? ”Redacted” är enfilm som inte liknar någon annan. Det är ingen spelfilm med hjältaroch fiender, det är heller ingen dokumentär, utan något mitt emellan.Den består av ett montage av historier som fokuserar på hur olikamedier skildrar kriget i Irak. Filmen är baserad på en sann händelsedå en 14-årig flicka våldtogs och mördades av amerikanska soldater.Själva ramen är ett gäng soldater, vars dagar handlar om att få tidenatt gå, spela kort, snacka skit och vakta en vägspärr. En av killarnafilmar precis allt – det är, som han själv säger, hans biljett till enfilmutbildning hemma i USA – och det är delvis genom hans ögonvi får följa alla skeenden. Efter den brutala våldtäkten och mordetsplittras gänget i två halvor. De som har ett samvete. Och de som serpå irakierna som ”sandnegrer”, kackelackor som bör utrotas snabbastmöjligt. Slutbilderna – autentiska från kriget – är så hemskaatt åtminstone jag knappt kunde titta. Filmens budskap är svårt attsläppa många timmar efteråt, de otäcka bilderna etsar sig fast, denobefintliga moralen hos vissa soldater förskräcker. Precis som Briande Palma avsett så känns Irakkriget än mer meningslöst.MARIA ZAITZEWSKYhennes tankekrumbukter ochosäkra resonerande. Finns deten chans trots allt? Eller skahon lämna den sjunkande skutan?Slutet känns lite platt ochförutsägbart. Men som helhetär boken klart läsvärd.MARIA ZAITZEWSKYKalakKim LeineÖvers Margareta JärnebrandForumROMAN Kim växerupp i Nordnorgei en familj somtillhör Jehovasvittnen. Fadernlämnar familjenoch reser till Köpenhamn.Många år senare bryter ocksåKim upp från vittnenas kvävanderegler och söker uppsin far. Men mötet blir till enmardröm. Under ett års tidförgriper sig fadern sexuellt påKim, som så småningom hittarkraften att ge sig av och skapasig ett eget liv. Han utbildar sigtill sjuksköterska och hamnarpå Grönland, en plats som fåren alldeles speciell betydelseför honom. Här känner hansig fri, här bland de karga menvänliga människorna kännerhan sig värdefull och sedd.Han lär sig språket och bliren ”kalak”, en grönlänningpå riktigt. Han gifter sig meddanskan Laerke och får tvåbarn.Men han hittar ingen ro.Han dövar sin smärta medalkohol, tabletter och en stridström av utomäktenskapligaförbindelser. Ingenting tycksfästa på Kim och han leveri en själslig ödslighet, trotsyttre framgångar. Han flackarrastlöst mellan Danmark ochGrönland, orkar inte rota signågonstans.Berättandet är episkt ochman sugs snabbt in i Kimsvingliga väg genom en allt merdestruktiv tillvaro. Spännandeär också mötet med Grönland,en annorlunda värld som fåkänner till.MARIA ZAITZEWSKY


TIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitzewsky tel: <strong>08</strong>-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.sekolla deras legitimationer. De två arbetarna illustrerarde tusentals ”illegala” som finns i Sverige. De städarpå hotell, diskar, kör bud och jobbar svart för att de ärtvungna. De är ständigt rädda, alltid på sin vakt för attbli upptäckta och hemskickade. Författaren AmericaVera Zavala vill genom pjäsen berätta om människornabakom statistiken och förhoppingsvis väcka tankar ochdebatt. Namn, ursprung och platser har bytts ut menhändelserna som berättas i ”Concha tu madre” har ägtrum på riktigt.MARIA ZAITZEWSKYDramatenfyller 220 årDRAMATEN I år fyllerDramatiska Teatern i Stockholm220 år och det firasbland annat med Öppet husden 17 maj. Under dagenbjuds det på rundvisningarsamt utförsäljning av teaterkostymeroch dräkter.En del plagg är vardagliga,men de flesta är spektakuläradräkter från klassiskadramer som har spelatsunder åren. Man kan få envacker och originell kreationför bara ett par hundralappar.För tre år sedanhade Dramaten en liknandeutförsäljning. Då gick allakläder åt.För mer information kontaktaDramaten på <strong>08</strong>-665 61 00.Civilkurage att låtasig inspireras avMAHATMA! Eller konsten att vändavärlden upp och nedZac O’yeahOrdfrontBIOGRAFI Vårensläsäventyr är här– tankeväckande,allmänbildandeoch underhållande!Mohandas”Mahatma” Gandhi föddes1869 i indiska Porbandar. Hangifte sig ung och reste sedantill London och omfattandejuridikstudier. Efter sina år ivästsamhället, som påverkadehonom på flera viktiga sätt,reste han till Sydafrika – därhan kom att stanna i tjugo årkämpandes mot det utbreddarasförtrycket. Här utarbetadehan sina tankar om måttfullhet,religiös tolerans och viktenav frihetskamp.Först 44 år gammal återvändehan till Indien för attägna sitt liv åt en våldslös stridför ett Indien fritt från kolonialmaktenStorbritannien. ZacO’Yeah har presenterat denman som kommit att bli enTAGE DANIELSSONav samtidshistoriens störstalegender – asketen, excentrikern,mystikern, författaren,politikern – för första gångenpå svenska. Hans bok är engeografisk resa i Gandhisfotspår, indelad i fyra delari enlighet med traditionellindisk syn på livets fyra faser.Författaren blandar reportagetsform med intervjueroch historiska översikter. MedGandhi som nav levandegörhan en viktig del av Indienshistoria, tradition och kulturoch han har ynnesten att skrivaom ett liv som samtidigt varett budskap. Gandhi var aldrigsen att kasta den första stenenemot sig själv, han levde i självvaldfattigdom och gick otaligagånger frivilligt i fängelse somen protest mot orättvisor.Mahatma! kom ut på dagen60 år efter att ickevåldsprofetenblev mördad men boken ärinte enbart en historisk skildring.I arvet från Gandhi rymssådant som är aktuellt idag,konsumtionskritik, klass- ochkastklyftor, miljöförstöringoch klimathot. Gandhi vardessutom något så ovanligtsom en politiker som lutadesig tillbaka på andlighet ochtradition och en ledare somengagerade de fattiga genomenkla symboler i form avspinnrockar och vanligt salt.O’Yeah förnekar inte attbilden av visionären blir motsägelsefulloch att hans livoch leverne ger upphov tillparadoxer. Svårigheten medatt få rätsida på denna otroligtomskrivna personlighet kanskehar att göra med att det ärnärmast ofattbart att dennaman alls har vandrat på vårjord. Känsligt, balanserat ochlättläst, trots sina 550 sidor,av en av våra mest originellaförfattare. Mycket nöje!NATHALIE SIMONSSONMISSA INTE1DVD ”La vie en rose”,filmen om Edith Piafsliv. Ett fascinerande ochtragiskt öde,fantastisktgestaltat avOscarsvinnandeMarieCotillard. Enunderbarfilm sominte innehåller en enda tråkigsekund, trots många sorgligascener.2FILM ”Min bror är endabarnet”. Bröderna Acciooch Manrico växer uppunder det omvälvande 60- och70-talen i arbetarklassens Italien.En varm och humoristiskfamiljesaga, vars grundläggandebudskap är mer mänskligtän politiskt.HALLÅ DÄR MARCUS IVARSSON, AKTUELL MED SJÄLVBIOGRAFISKA SERIEALBUMET ”INTRO”Vad handlar ”Intro” om?Boken är uppdelat i tvåhalvor. Den ena är självbiografiskoch handlar omtiden innan jag blev nykteroch drogfri, den andraär mer allmän, även omden delen också innehållermycket av mina egnaerfarenheter.Varför ett seriealbum?Jag har målat och tecknatsedan jag var barn ochhar under många år försörjtmig som frilansandetecknare. Jag ville samlaihop allt jag har gjortunder tio år och det blevalbumet ”Intro”. För migpersonligen handlar detom en slags självterapioch bearbetning, genomtecknandet får min livshistoriastruktur. Introstår för ”introspektion”.MARCUS IVARSSONVem vänder du dig tillmed seriealbumet?Till alla som är intresseradeav missbruksfrågoroch drogkultur. Genommin bok får man enpersons historia på ettannorlunda sätt. Jag trorockså att jag, genom attpublicera ”Intro”, för uppfrågan om missbruk påagendan. Jag märker attdet fortfarande är tabubelagt,folk har svårt attprata om det. Kanske kanmitt album bidra till enökad öppenhet.MARIA ZAITZEWSKY3MUSEUM Abbamuseetsom slår upp portarnai Stockholm den 4 juni.Det är tre våningar stort ocherbjuder besökaren en interaktivresa genom Abbas historia.Man kan prova att sjungakaraoke, se en Abbakonserteller beskåda scenkläder somtill exempel Björn Ulveausplatåstövlar från 70-talet.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 41


accentKRÖNIKAJAN-EWERT STRÖMBÄCKVärlden är liten, men den kan fortfarande bli mindre och medmänsklighetenstörre. Det skriver krönikören Jan-Ewert Strömbäck som menar atti den globala byn är vi alla världsmedborgare – något vi skulle inse om vibara lyfte blicken och släppte våra fördomar och vår intolerans.Den globala bynAV JAN-EWERT STRÖMBÄCKDet är lätt att avfärda uttrycket”den globala byn” som en klyscha,som säger alldeles förmycket och därmed inget alls.Men med tiden har jag blivit allt merberedd att ta till mig benämningensom en modern variant på omkvädet”Världen är liten”.Jag och familjen reste till ett av bynscentra, New York City. I Empire StateBuilding noterade jag att under jord, ien källarvåning, huserar King´s college.Detta college var min kusins arbetsplatsunder många år.– Är inte världen liten, utbrast jag.Tillbaka i Sverige fick jag veta attmin frisör ska vistas i New York etthalvår och studera. Nej, inte på King´s,utan på Aspect Education som ligger på63:e våningen i Empire State Building.Jag sitter i frisersalongen och pratar omskyskrapan som vore den bryggan nerevid ån i det småländska samhälle därjag växte upp.Jag intervjuar en 29-årig kvinna,Lotta Bratt. Hon är född och uppvuxeni Sverige och har östgötsk dialekt. Menhon ser inte riktigt ”skandinavisk” utmed sitt mörka hår. Det gör att hon intekänner sig accepterad på vikingarnas territorium.Eftersom hon alltför ofta får fråganvarifrån hon kommer, ”egentligen”,bestämmer hon sig för att emigrera. Honhar redan hunnit prova att bo i England,Schweiz och Israel. Först i Bronx i NewYork hittade hon rätt i den globala byn.Där gjorde hon sin socionompraktik på ettdagcenter med psykiskt sjuka människor.Dit, till dagcentret som drivs av en judiskorganisation, vill hon återvända.Jag planerar ta kontakt med en man iEskilstuna, som med sitt liv på ett nästanövertydligt sätt visar att världen är liten.ILLUSTRATION: RUZVarannan vecka befinner hansig i Eskilstuna. Varannan veckaarbetar han som inrikespilot i USA. Varannan vecka befinner han sig i Eskilstuna.Varannan vecka arbetar han sominrikespilot i USA. Inga problem att pendlaöver Atlanten. Tidsskillnaden på sex timmargör att han nästan aldrig kommer försent till jobbet.Trots att så många människor kommerallt närmare varandra fysisktoch mentalt är sopberget av fördomar,intolerans och hat kompakt.När jag var i Jamestown i norra delen avstaten New York 2006 och på femårsdagenav 11 septemberattentaten blev hembjudentill en förtjusande äldre dam, en avstadens alla svenskättlingar, haglade deislamofobiska replikerna över brunchen.Hon förkunnade att Sverige har förmånga invandrare – och det var naturligtvisi sin ordning att hon hade åsikterom mitt land, jag har det ju om hennesoch när världen är liten är vi allavärldsmedborgare. Jag var ändå gästi hennes hem och avstod därför frånatt protestera alltför högljutt, nöjdemig med att fråga försynt om inte allai USA och i synnerhet Jamestown harförfäder som varit invandrare.Nu sitter jag på den här sidanav Atlanten och följer primärvaleninför presidentvaleti USA i november. I Sverigeär Barack Obama den svarte kandidaten,Hillary Clinton är kvinnan, meni USA är Obamas religion mer kontroversiellän hans hudfärg. Den kristnahögern sprider en propaganda,som får vän av humanism attefterlysa en Martin LutherKing – på religionens område.På Internet och mailinglistorförklaras att en muslim aldrigkan bli en god amerikan. Barack Obamatillbedjer Allah, när han borde vända sigtill de kristnas Gud, han läser koranen istället för bibeln.Inte ens Barack Obamas geografiskareferenser godkänns. Han vänder ju sigtill Mecca, som inte ligger i någon av USA:sdelstater. Dessutom är han enligt Koranenanhängare av månggifte, minst fyra fruarär att vänta, även om den uppmärksammeväljaren bara kan notera en fru so far.Ofrivilligt komiskt blir det när de presbyterianskamassmailarna skriver att Islamär motståndare till religionsfrihet. Ska desäga! Världen är liten, men den kan fortfarandebli mindre – och medmänsklighetenstörre.OM KRÖNIKÖRENJAN-EWERT STRÖMBÄCK ärfrilansjournalist och författare.Han ger i höst ut en bokom emigrationen från Sverigetill Amerika på LL-förlaget.Bland Jan-Ewert Strömbäcks42 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>tidigare titlar kan nämnasDet sanna ruset (Sober, 1989)och Frihet, jämlikhet, dryckenskap(Kulturfront, 1979).<strong>Accent</strong>s läsare kunde ta delav hans essä om alkohol ochalienation i nr 4 förra året.Som reporter har han varitanställd vid bland annatSveriges Radio, LO-tidningenoch Arbetarskydd.Jan-Ewert är född ochuppvuxen i Virserum i detSmåland, som utgjorde miljöeri flera av hans novellerpå 1970-talet. Han är gift medKarin Lindgren Strömbäck,också journalist.Jan-Ewert Strömbäck


accentKULTURKORSORD NR 4 20<strong>08</strong>KORSORD NR 4 20<strong>08</strong> LÖSNING NR 2 20<strong>08</strong>MILJONLOTTER ATT VINNA. Tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.Skicka in lösningen till <strong>Accent</strong>, Box 128 25, 112 97 Stockholmsenast 25 maj 20<strong>08</strong>.. Märk kuvertet Kryss 4/20<strong>08</strong>.NAMNADRESSPOSTADRESSVINNARE NR 2 20<strong>08</strong>FÖRSTA PRIS, tre Miljonlotter: Berit Lagerwall, Södertälje.SIDOVINSTER, varsin Miljonlott: Maj-Britt Linné-Carlqvist,Guldsmedshyttan, Gunnel Lindholm, Skellefteå, Märta Lövgren,Västomån, Vindeln, Gunnel Flodström, Mora, GunnarSandgren, Tingsryd, Åke Johansson, Arboga, Sigrid Jonsson,Sala, Kristina Hummerdal, Hälleforsnäs, Berit Söderman, Föllinge,och Gull-Britt Aaltonen, Halmstad. <strong>Accent</strong> gratulerar!,T DB I V E R O PLösning H O N Ä N Å<strong>Accent</strong>-kryss A L V R U S Anr 2-20<strong>08</strong> L A T P L U SD A L R I P A OO R D E N S S A LF R A K D I KD E Ä R R I K T I G T D Ä C K A D EE M B R Y O V I N D R I C K A R E NB N L I G G A S K E AF E S T R Ä N G A S T S K I RR S O L D A T E D T R I S T A NU T O P I R R A Ö N O R G EE T A G E F I N G E R B O R G E NMAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 43


accentI RÖRELSEEfter 60 år återsamlades revyveteranernafrån IOGT ochgjorde två föreställningar. Ochi vår släpps en skiva. VARA – Tänk att det är 67 år sedan, ändåsitter sångerna fortfarande, säger OlaKarlsson.Vi sitter på klassiska Conditori Nordpolen,från början ett nykterhetscafé startatav systrarna Alma och Alvida Jansson 1903,i landsbygdsorten Vara i Skaraborg.Ola Karlsson markerar takten och sompå en given signal stämmer han, Börje Brelid,Bertil Svanebring och Majken Gareliusupp till sång.”Opp med humöretTag fram ditt bästa leende”Det är ett glatt återseende. Minnen, revysångeroch skämtsamma gliringar avlöservarandra. Under 1940-talet deltog de iIOGT:s revyer i Ordenshuset, nu Godtemplargården,i Vara, och i fjol återförenadesde för att göra två föreställningar med etturval gamla revysånger.På 1940-talet var Ordenshuset en självklarmötesplats för ungdomar i Vara ochungdomslogen ”Vårblomman” hademånga medlemmar. Tillsammans arrangerademan en lång rad aktiviteter.– Det var där vi fick lära oss att dansa,det fanns ju inga diskotek på den tiden.Det var också där vi lärde oss att deklameraoch tala inför folk. Vi läste Gustav Frödingoch många andra poeter och lärde oss omsvensk litteratur. Det var som en skola,säger Majken Garelius och får medhåll avBörje Brelid.– I mindre tätorter som Vara var detIOGT som hade dans, revyer och sådant.Det var fotboll för fysisk aktivitet och IOGTför allt annat. I bruksorter var det i ställetSSU, Socialdemokratiska ungdomsförbundet,man gick till och på landsbygden vardet SLU, Svensk lantbruksungdom.NYKTERHETSLÖFTET VAR CENTRALT. MAJKEN Gareliusberättar om sin bror som inte gillademammas fruktkräm gjord på fjolårets saft,eftersom den kunde ha jäst.– ’Var gång jag äter den krämen bryterjag mitt löfte’ sa han alltid, säger MajkenGarelius.Men framförallt var logen en mötesplatsför roliga aktiviteter och när Karl-Erik Borgfrågade om de ville vara med och spela revytvekade de inte länge.Majken Gardelius minns IOGTs revyer i Ordenshuseti Vara under 1940-talet. Huset varpå den tiden var den självklara samlingpunkteni samhället.FOTO: EVA STÖÖPBÖRJE BREDLID Det är glada miner när de gamla revyamatörerna ses ige– Kalle [Karl-Erik Borg] kom till mig ochsa att nu gör vi en revy och de pengar vi fårin skickar vi till Finlands barn, säger MajkenGarelius.Det var 1940 och i Finland rasade Vinterkriget.Över hela Sverige hjälptes föreningaråt med att samla in pengar tillFinlandsinsamlingen och IOGT i Vara drognaturligtvis sitt strå till stacken. Överskottetfrån den första revyn ”Opp med humöret”skänktes dit.Revyn blev en omedelbar succé och framtill 1952 spelades det, med två undantag,årliga revyer på Ordenshuset, nu Godtemplargården,i Vara. De första revyerna speladesunder namnet ”IOGT-amatörerna”,men när revyn blev större ändrades namnettill det enklare Vara-revyn.Den främsta publikframgången blev1948 års revy. Över 6 000 biljetter såldes,och då bodde det bara 2 200 personer i Varatätort.– Det var helt enastående. Det var enfantastisk tid. På den tiden cyklade folk hitfrån alla möjliga ställen för att se på revyn,säger Börje Brelid.DET VAR KARL-ERIK BORG som skrev alla revyer.Han använde kända melodier och skrev nyatexter med lokal anknytning till dem. Oftanämndes verkliga personer i texterna, fastalltid med en humoristisk underton. Detgällde till exempel slaktarna Oskar, Valfridoch Sven som bestämt sig för att göra revolution.Men det fick bli en annan kväll, förnu skulle de spela kort hos Widells.44 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


REVYVETERANERNABörje Brelid inbegripen i ett samtal med MajkenGardelus på klassiska Conditori Nordpoleni Vara.FOTO: EVA STÖÖPsesigen efter många år. Från vänster: Bertil Svanebring, Ola Carlsson och Ingemar Lundgren.– En och annan rodnade säkert. Men jagtror att de flesta kände sig stolta. När visjöng om dem fick de bekräftelse på att devar någon, säger Majken Garelius.Många av dem som nämns i texterna hargått bort, och i dag skulle det knappast gåatt skriva den här typen av lokalrevyer. Detförutsatte en annan sorts samhälle.– På den tiden kände alla varandra iVara. Alla visste var folk bodde, vilka affärerde handlade i och vad de gjorde, sägerBörje Brelid.Den sista revyn spelades 1952. Då hadedet spelats tio revyer i Ordenshuset ochenergin hade tagit slut.– Det går till en viss gräns, sedan tar detslut. Det är väl bara så, säger Bertil Svanebring.FOTO: EVA STÖÖPDet avgörande var att Karl-Erik Borg inteville skriva fler texter.– Det är ofta en person som drar i det ochsom har förmågan att få folk med sig. Detär först när den personen lägger av manförstår vilket jobb han har lagt ned, ochförst då fattar man vad man mister, sägerBörje Brelid.DÄR KUNDE HISTORIEN HA tagit slut. Men 2004träffades några av revyveteranerna påConditori Nordpolen och det ena leddetill det andra. Det bestämdes att de gamlasångerna skulle spelas in på en skiva föratt bevaras till eftervärlden. För att få denrätta livestämningen gjorde de två uppträdandenpå Godtemplargården i december2007.Kvartetten Majken, Börje, Bertil ochOla med en medelålder på 84 år sjöng etturval av revysångerna. Ingrid Wikströmackompanjerade på piano och IngemarLundgren, allt-i-allo, såg till att allt löpteenligt planerna.– Det är klart att det var roligt. Det varmycket folk och Ola satt i rullstol, Börjehade fått två nya knän och pianisten varblind, säger Majken Garelius och skrattar.Det var gratis inträde, men vid entrénstod en mjölkkanna där publiken ficklämna ett frivilligt bidrag. 7 000 kronorsamlades in som gick avkortat till Barncancerföreningeni Västra Sverige.I april ska cd-skivan ”Så va’ de’ för 60år se’n” släppas. Då kan fler ta del av degamla sångerna.REVYVETERANER PÅ SKIVACARL MAGNUS HÖGLUNDaccent@iogt.seINSPELNING I december 2007gjordes två uppträdanden avrevyveteranerna på Ordenshuseti Vara. I april ska cd-skivan ”Så va’ ’d de’för 60 år se’n” släppas. Då kan fler ta del avde gamla sångerna.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 45


accentI RÖRELSEMånga ville blanda drinkar.FOTO: KERSTIN EKMANÄLVSBORG I Älvsborg genomförde IOGT-NTO-rörelsensfyra förbund sina distriktsårsmöten tillsammans på Fristadsfolkhögskola. Stämningen var god och debatternalivliga, särskilt när de olika förbunden skulle fördeladen gemensamma budgeten.Ungdomarna i UNF hävdade att de måste ha 40 000kronor extra för att genomföra en medlemsvärvningskampanji distriktet, vilket godkändes av årsmötet.Utvecklingsplanen för det kommande året betonarvikten av att nå ut offentligt och skapa debatt i samhälletom alkohol och andra droger. En alkoholpolitiskkommitté valdes för att ge idéer och uppmuntra medlemmarnaatt delta i debatten.För IOGT-NTO distriktet valdes en nästan helt ny sty-Våren är de många årsmötenastid, i IOGT-NTOrörelsenliksom i Föreningssverigei övrigt. Vi hargjort nedslag vid någraav IOGT-NTO-distriktensårsmöten.VÄSTERBOTTEN – Jobbar vigemensamt tror jag att vi harstora chanser att nå ett braresultat, förklarade Lars-BirgerJonsson, socialnämndens ordförandei Åsele, vid årsmötetmed Västerbottens IOGT-NTOdistrikti Folkets Hus i Åsele.Den livligaste debatten gälldeförbundsstyrelsens uteslutningav Åke Green. Debattenutmynnade i en kraftig markeringfrån årsmötet mot FS’hantering av ärendet.Björn Hansson omvaldessom ordförande. TorbjörnJonsson som sekretare, IngerMalmén som kassör samt somledamöter Gunnel Linné ochAnn-Catrin Hansson.Dessutom beslutades i enlighetmed organisationsutredningenförslag att fem kretsarska göras om till tre.KENT HEDLUNDHAage Kilsand tar nu över somordförande i Skåne efter IngridJägerhed.Många nyamedlemmarFOTO: LARS BERGQVISTSKÅNE Efter många år somdistriktsordförande lämnadeIngrid Jägerhed vid åretsdistriktsårsmöte över klubbantill Aage Kilsand, som även ärordförande i NBV i Skåne.Årsmötena hölls på Vannarödsslott i Sösdala. Skåneär det distrikt som värvat flestmedlemmar och detta märktesockså på mötet. Många nya ochunga medlemmar var ombud.Värvningsansvarige Carl-ErikHylander fick också ta emotpresent och applåder för sinainsatser.Ur den antagna arbetsplanenkan nämnas att det blirfortsatt satsning på föreningarnaoch kretsarna, liksompå medlemsvärvning. Detförebyggande arbetet och detalkoholpolitiska arbetet skautvecklas genom ökat samarbetemed kommunerna. Deårliga överläggningarna medDaniel Carlryd lämnar över Göteborgsdistriktets ordförandeklubbatill Ali Jerremalm.FOTO: MALIN WESTERGRENGÖTEBORG I Göteborgs och Bohusläns distrikt hade IOGT-NTO förförsta gången årsmöte tillsammans med ungdomsförbunden UNFoch Junis.– Det blev en häftig känsla av gemenskap som genomsyrade helaårsmötet, berättar konsulenten Malin Westergren. Mai Eriksson frånförbundet berättade vad som är på gång i rörelsen, Linnea Forsbergfrån Internationella Institutet berättade om våra biståndsprojekt,Hanna Rönnmark från NBV om studiecirkelverksamheten och jag omvad vi planerar i distriktet.I Göteborg blev det också, liksom i flera andra distrikt, skifte påordförandeposten. Daniel Carlryd lämnade över ansvaret till Ali Jerremalm.länets riksdagsledamöter skafortsätta i samarbete med SkånesNykterhetsförbund.Förbundets representantCarin Häregård, verksamhetsansvarigför IOGT-NTOs förebyggandearbete, redovisadeglädjande siffror från Vit Julkampanjen.Årsmötet avslutades meden bankett och dans medbåde disko och tongångar förmogen ungdom.LARS BERGQVISTTOMMY JOHANSSONKritik motuteslutningSven-Gösta Pettersson representeradeIOGT-NTOs förbundsstyrelsevid distriktsårsmötet iÅsele.FOTO: CURT HEDLUNDAlla åldrar på mötei ÖstergötlandÖSTERGÖTLAND På SöderköpingsBrunn samlades medlemmari IOGT-NTO-rörelsensfyra organisationer – IOGT-NTO, UNF, Junis och NSF – tillårsmöte och gemenskap överåldersgränserna.För IOGT-NTO-distriktetfastställdes en arbetsplan medförebyggande arbete, alkoholpolitik,socialt arbete ochkamratstöd.I Kisa finns landets endafamiljeklubb för råd, stöd ochgemensamma aktiviteter.– Ni ska vara stolta över erfamiljeklubb. Den är unik iSverige, sa Sven-Gösta Pettersson,som representeradeförbundsstyrelsen vid det välbesöktaårsmötet.46 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


TIPS OCH SYNPUNKTER Eva Åhlström tel: <strong>08</strong>-672 60 51 e-post:eva.ahlstrom@iogt.serelse. Ny ordförande är Alva Strandberg, Alingsås,sekreterare Per- Ola Christensson Lerum,kassör Leif Säll, Tollered och ledamöter LarsingeFahlén, Ed, och Mats Kruse, Bengtsfors.Dagen före årsmötet var det ”prova på-verkstäder”på Lönnen i Borås, där deltagarna blandannat kunde blanda alkoholfria drinkar och prövaolika hantverk. Där diskuterades också gemensammaaktiviteter för medlemmar i olika åldrar.ANDERS STÅLHANDSKEFOLKNYKTERHETENS veckaMedan det här numret av<strong>Accent</strong> låg på tryckeriet inföllFolknykterhetens Vecka.”Stoppa alkovåldet” och”Stoppa langningen” varteman för någonstans mellan300 och 400 aktiviteter på 120orter under veckan.På många ställen genomfördessamtal med politikerom kommunernas ansvarför alkoholpolitiken och inteminst för hantering och tillsynav serveringstillstånd,som <strong>Accent</strong> granskat i ett parartiklar under året.EÅTre styrelseri KalmarKALMAR Lättöl och andra såkallade lättdrycker kommerinte att serveras vid internaarrangemang inom IOGT-NTOrörelseni Kalmar län. Detbeslutades vid årsmötena medIOGT-NTO, UNF och Junis i Löttorppå norra Öland.Sedan 2002 har de tredistrikten haft en gemensamstyrelse. Men nu har ungdomsverksamhetenåter tagit fart,och därför valdes denna gångtre separata styrelser. I styrelsenför IOGT-NTO omvaldesGunilla Nilsson, Löttorp, somordförande. Nya i styrelsenblev Marie Carlsson, Nybro,sekreterare och Anders Zandelin,Oskarshamn. Övrigastyrelseledamöter är GöranAndersson, Gunnebo-Västrum,vice ordförande, Anders Eriksson,Oskarshamn, studieledare,Bo Åberg, Torsås samt LeifAndersson, Kalmar, kassör.Till ordförande i Junis valdesLena Nilsson, Nybro, och tillordförande för UNF NiklasClaesson, Nybro.Markus Sommer, Blomstermålaoch Leif Lundqvist,Oskarshamn lämnade IOGT-NTOs styrelse. Leif Lundqvisthar varit med i distriktsstyrelseni 13 år och fick ta emotIOGT-NTOs förtjänstplaketti guld. Den överlämnades avförbundsstyrelsens representantJan Linde.Marknadsföringi JämtlandJÄMTLAND Jämtlandsdistriktetskursgård Sällsjögården skamarknadsföras bättre, så attbeläggningen kan öka. Det varett av besluten vid distriktetsårsmöte.Cariina Sundström och Sigrid Söderholm ser fram mot ett spännandeår i Norrbotten. Bakom dem syns Rita Nielsen, Råneå, nyvalddistriktsordförande för Junis, och Cecilia Lindgren , omvaldledamot i Junisstyrelsen.FOTO: KENT BERGSTRÖMNORRBOTTEN Flera decimeter nyfallen blötsnö gjorde det omöjligtför några av ombuden att ta sig till årsmötet i Norrbotten, berättaromvalda distriktsordföranden Sigrid Söderholm.För dem som lyckades ta sig till Arvidsjaur blev det bra diskussionerom en spännande arbetsplan. Ett mål är att delta på den storaNoliamässan i Piteå i samarbete med IOGT-NTO Lotterier och IOGT-NTO-förbundet, ett annat att sprida förra årets lyckade affischkampanji Piteå till fler kommuner i länet. Spännande var också beslutetatt starta en ny IT-förening, Norrskenet, tillsammans med grannarna iVästerbotten.Distriktet nybildades förra våren. Trots att de flesta lokalföreningarnakände behov av ett distrikt, lyckades inte valberedningen fåihop en distriktsstyrelse på fem personer, utan en plats är vakant tillsvidare. Omvalda blev förutom Sigrid Söderholm också kassören BrorPersson och Cariina Sundström, ansvarig för alkoholpolitiken, nyvaldledamot Inga Hansson.– Vi har tagit hjälp av P OMoberg och Margareta Brantfrån förbundet för att få litenya förslag om hur vi ska kunnasynliggöra den här vackraanläggningen bättre, sägerVivan Åhman, ordförande isåväl IOGT-NTO-distriktet somStiftelsen Sällsjögården.– Valberedningen har haftdet kämpigt, konstaterar hon.Men jag tror att vi har fått ihopen arbetsvillig styrelse.Nya ledamöter är Hans-OlofAndersson, som valdes tillvice ordförande, Roland Sundström,Östersund, kassör, EvaEriksson, Hammarstrand, ochAnn Katrin Hedman, Nälden.Värmlandsprotestmot mellanhänderVÄRMLAND – Lägg förslageti papperskorgen, uppmanarVärmlandsdistriktet i ett uttalandefrån årsmötet. Uppmaningenriktas till folkhälsoministerMaria Larsson och gällerförslaget att låta privatpersonerfungera som mellanhänderför att frakta hem alkoholför andras räkning. Förslagetskulle ytterligare undergrävaSystembolagets monopol,konstaterar distriktet.– Vi frågar oss om regeringenhar gjort någon konsekvensbeskrivningav följdernaför tullen, polisen, sjukvården,ungdomarna och andra privatpersonerav ett sådant beslut.Distriktet uppmanar folkhälsoministernatt slå vakt omSystembolagets försäljningsmonopoloch arbeta för attförstärka den restriktiva alkoholpolitiken.Vid årsmötet omvaldeshela distriktsstyrelsen underledning av ordförande MonicaStåhl.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 47


INFORMATION FRÅN IOGT-NTOSkaffa koll på BrysselUTBILDNING Nu har du möjlighetenatt på kvartsfart i 22veckor få både grundläggandeoch fördjupande kunskaperom EU och alkoholpolitik!Det spelar därför ingen rollom du har många eller ingaförkunskaper om EU, detviktigaste är att du är intresseradav alkoholpolitik och ärnyfiken på vad som sker påeuropanivå.Du kommer att få kunskaperom allt ifrån EU:sinstitutioner till alkohol- ochdrogpolitiken inom EU, samtkartlägga vilka intresseorganisationersom finns och hurpåverkansarbetet går till.Kursen sker på distans underperioden 10 november till 17april och inkluderar en träff27–28 november på Tollarefolkhögskola, och en resaunder vecka 14 2009 till kosmopolitiskaBryssel! Kursengörs i samarbete med Tollarefolkhögskola och NBV.Sista anmälningsdag är 15september och anmälan skervia www.iogt.se/utbildningar.Folkrörelselobbyist -javisst!UTBILDNING Har du någongång funderat över vadIOGT-NTO gör i Bryssel?Nu kan du ta reda på detgenom att den 10–12 junisjälv vara en del av arbetetpå plats, som folkrörelselobbyist!Du får möjligheten attöka dina kunskaper omalkoholpolitik på europanivågenom att träffaparlamentariker och andramänniskor samt organisationer,som är viktiga förnykterhetsrörelsens påverkansarbete.Bara tre platser finns,resan står IOGT-NTO för,så anmäl dig redan nu.Det är först till kvarnsom gäller!För mer information ochanmälan, kontakta gärnaSusanna Odin,susanna.odin@iogt.seBRYSSELKOLL. Kurs på kvartsfart i 22 veckor ger kunskapom EU och alkoholpolitiken.Minska-alkovåldet.nuKAMPANJ Under Folknykter-kterhetensvecka startade kampanjenMinska alkovåldet.Med kampanjen vill viuppmärksamma att åttaav tio våldsbrott harkoppling till alkohol,och att alkohollagenbehöver skärpas så attserveringstillståndenverkligen dras in för dekrögare som missköter sig. Gåin på minska-alkovåldet.nuoch läs mera.Välkommen till iogt.se/möteNÄTTIPS 1 Vill du träffa andramedlemmar på nätet? Då är iogt.se/möte adressen för dig. Välkommentill IOGT-NTO:s community påinternet.Nykterhetsrörelsens CV-bankNÄTTIPS 2 Är du intresserad av nya spännande utmaningar idageller framöver? Är nykterhet en viktig värdegrund för dig? Dåär du välkommen att finnas med i nykterhetsrörelsens CV-bank.Våra folkhögskolor, studieförbund och organisationer bedrivertillsammans verksamheter som spänner över ett mycket stortområde och vi har återkommande behov av duktiga medarbetare.Gå in på cv-bank.sobernet.nu och skapa ditt eget CV.IOGT-NTO informerar apr-maj 20<strong>08</strong> indd 1-2


Redaktör: Kerstin Kokk, <strong>08</strong>-672 60 27, kerstin.kokk@iogt.seSummer Camp 20<strong>08</strong> ärsommarens stora händelse!SOMMARNÖJE. Hajk, konserteroch alkoholpolitikväntar på Ransberg.LÄGER I hjärtat av Värmland,på herrgården Ransberg,samlas medlemmar ur NykterhetsrörelsensScoutförbund,Ungdomens Nykterhetsförbundoch Active förett gemensamt läger. Det bliren vecka fullmatad med aktiviteter,bad och kompisar.Aktiviteter som erbjuds ärallt från alkoholpolitik ochteater till hajk och klättring.På kvällarna blir detkonserter, dans och bio. Detkommer också att finnas utrustningför att spela fotboll,brännboll och andra roligapåhitt. Man formar själv sinegen vecka.För dig som vill upplevaklassiska delar av Värmlanderbjuds utflykter till kändaturistmål och till ett närbelägetspa. Du kommer ocksåatt kunna välja på en tur medkajak i Vänerns skärgårdeller fallskärmshopp – omdu vågar. För dessa aktivitetertillkommer det en extraavgift.Till lägret söker vi dig somvill vara funktionär. Vi behövermånga glada och entusiastiskafunktionärer till bådeprogram och basfunktioner.Om du inte har möjlighetunder hela lägerveckan ärdu självklart välkommen ettmindre antal dagar.Håll utkik på hemsidan förmer information, www.summercamp<strong>08</strong>.com.Antilangningskampanjtill skolornasavslutningAKTION Sommarensskolavslutning är ett avde tillfällen då mångaungdomar dricker mycketalkohol, och då vuxna ochäldre kompisar langar.Inför skolavslutningen ijuni blir det antilangningskampanjmed flygblad ochaffischer. Planera redan nuin flygbladsutdelning vidsystembolaget och affischeringpå stan.KALENDARIUMOm du vill veta mer om aktiviteterna i kalendariet kan du gå in på www.iogt.se/kalendarium,eller kontakta IOGT-NTO Direkt, <strong>08</strong>-672 60 05 eller info@iogt.se.MAJ9–10 IOGT-NTO:s förbundsstyrelsesammanträder9–10 RUP 09-seminarium27– Active camp och NSF:sförbundsläger, RansbergsHerrgårdAUGUSTI27–28 Ledarskap i socialt arbete,TollareOKTOBERNOVEMBER7–8 RUP 09-seminarier7–9 IOGT-NTO:s förbundsstyrelsesammanträder9–11 Grundutbildning i förebyggandearbete, Tollare13 Alkoholpolitisk kurs, Stockholm–3 Active camp och NSF:sförbundsläger, RansbergsHerrgårdSEPTEMBER2 Alkoholpolitisk kurs, Stockholm3–5 NBVs förbundsdagar10–11 RUP 09-seminarier13 Pumpen21–23 IOGT-NTO:s verksamhetsforum,Tollare14–15 Reflektion kring prevention,Örebro universitetJUNIVecka 23–24Stoppa langningen-kampanj –skolavslutning3–4 Lärgemenskap i socialt entreprenörskap,Tollare14 NBVs förbundsmöteJULI1–6 NGRs sommarkurs, Färöarna6–12 Almedalsveckan, Visby8–10 World Forum Against Drugs,Stockholm8–10 Tylösandsdagarna, MHF, Tylösand19–20 IOGT-NTO:s förbundsstyrelsesammanträder19–20 Konsulentsamling, Göteborg20–21 Distriktssamling, Göteborg25–26 Metodutbildning FöräldrarTillsammans och LedareTillsammans, Tollare27–28 Metodutbildning FöräldrarTillsammans och LedareTillsammans, Tollare10–12 NordAN-konferens, Tallinn11–19 Fullt hus, Våra Gårdar17–19 Mediekurs, Tollare17–19 Grundutbildning i förebyggandearbete, Tollare24–25 RUP 09-seminarier25–26 NSF:s förbundsmöte, VästervikVecka 44Stoppa langningen-kampanj –Halloween30 Ljusmanifestation för narkotikansofferDECEMBER7–10 IOGT Internationals kulturkonferens,MalaysiaV. 50 Stoppa langningen-kampanj –LuciaOm du vill veta mer om aktiviteternai kalendariet kan du gå in på www.iogt.se/kalendarium, eller kontaktaIOGT-NTO Direkt, <strong>08</strong>-672 60 05 ellerinfo@iogt.se.20<strong>08</strong>-04-22 15:30:26


accentI RÖRELSEFEM MINUTER PETER ÖRNSedan i höstas är Peter Örn regeringensrepresentant i en dialogmed idéburna organisationer inomdet sociala området. Nu finns ettförslag till överenskommelse, sommarkerar den ideella sektornsbetydelse och samtidigt betonarorganisationernas självständighet. ÄR DU NÖJD MED ÖVERENSKOMMELSEN?– Ja! Jag är lyckligt nöjd. Det har varit enfantastisk tid av dialog med idéburnaorganisationer. Jag är fascinerad av engagemangetoch nytänkandet hos många avdem. Det har hänt mycket i organisationslandskapetunder de år som gått sedan jaglämnade Riksteatern 2003. Ett exempel äratt det etableras sociala företag. Och mycketnytt är i vardande.Överenskommelsen är ett bra underlagför diskussion och debatt i organisationerna.Men den är, som många redan harsagt, bara ett första steg, bara ”slutet påbörjan”. VAD ÄR DET BÄSTA MED ÖVERENSKOMMELSEN?– Först och främst att den finns, att statenoch organisationerna har arbetat fram engemensam grund för fortsatt samarbete.I dokumentet är nog det bästa det somstår mellan raderna. Det är ett kraftfullterkännande av organisationernas identitetoch integritet – och ett viktigt redskapför dialog ute i kommuner, landsting ochregioner. HUR KAN DE ÖVERGRIPANDE ÅTAGANDENA OMSÄT-TAS I PRAKTIKEN?– Framför allt genom att inspirera tilllokala och regionala överenskommelser.Och genom årlig uppföljning. I den häröverenskommelsen gör ju både statenoch de idéburna organisationerna en radåtaganden. De ska följas upp varje år, ochdå kan man formulera nya åtaganden ochflytta fram positionerna.Det förutsätter att det här blir ett levandedokument, och det är jag övertygad omatt det blir. Det kommer organisationernaatt se till! VAD HÄNDER NU, NÄR ÖVERENSKOMMELSEN ÄRKLAR?– Det är än så länge ett förslag, och detska ut för synpunkter, inte en traditionellremiss, till organisationerna och till ettantal myndigheter.I arbetet har vi haft en dialog med närmarePeter Örn är mycket nöjd med det förslag till överenskommelse mellan staten och idéburnaorganisationer som arbetats fram. Bilden är från hans tid som vd för Sveriges Radio och en intervjui <strong>Accent</strong>. Peter Örn är medlem i IOGT-NTO.FOTO: CHRISTIAN SALTASett 90-tal organisationer från många delarav den ideella sektorn. Nu är både de ochandra organisationer välkomna med ytterligaresynpunkter.Efter remissomgången ska regeringenlägga fram en skrivelse till riksdagen i höst.Det är förstås viktigt att övriga partier iriksdagen får möjlighet att ha synpunkter.Jag hoppas på en debatt där alla partierkänner att överenskommelsen är viktig. DEN HÄR ÖVERENSKOMMELSEN GÄLLER ENBART DETSOCIALA OMRÅDET. Blir det någon fortsättningtill fler områden?– Ja, det markerade statsrådet NyamkoSabuni tydligt, när hon och Göran Hägglundtog emot förslaget från arbetsgruppen.Nästa steg blir att utforska hur manska gå vidare.Ännu är det för tidigt att säga vilka områdensom står i tur, men det kommer nog attklarna senare i vår.IOGT-NTO är en av de organisationer somframhållit att det är viktigt att gå vidare.De har ju verksamhet inom fler områdenän det sociala. VAD SKA DU GÖRA NÄR DU ÄR FÄRDIG MED DET HÄRJOBBET?– Jag fortsätter till i september. Då är mittuppdrag slut.Nu håller jag på att starta egen verksamhet– som konsult, föreläsare och skribent.Och så läser jag teatervetenskap.Men detta har varit fantastiskt roligt. Jaghar mött ett så otroligt engagemang i såmånga organisationer.PETER ÖRNEVA ÅHLSTRÖMeva.ahlstrom@iogt.seÅLDER: 54 årBOR: StockholmBAKGRUND: Partisekreterare i Folkpartiet,generalsekreterare i Svenska röda korset,VD för Riksteatern, VD för Sveriges RadioAKTUELL som regeringens företrädare idialogen med idéburna organisationer inomdet sociala området50 ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>


accentNÄSTA NUMMERGRANSKNING Nyligen presenterades ytterligare neddragningar i tullverketsverksamhet. Personalen kommer att bli färre och många tullstationer kommeratt läggas ned runt om landet. Hur går det ihop med att stoppa smugglingen avalkohol och narkotika – klarar tullen av sitt uppdrag?GODA LIVETNR 5 SOMMAR 2007INTERVJUBirro lär sig att levautan kärleken till rusetINTERVJUMarcus Birroär poet, författare,programledareoch alkoholist. <strong>Accent</strong> harträffat honom för att prata omkärleken till ruset och om attlära sig leva nykter.I FOKUSLång väntan på nylag om sjöfylleriI FOKUS Varför tar det så långtid att få igenom en skärpt lagom sjöfylleri? Varför har vifortfarande har olika promillegränserpå vägarna och påsjön? <strong>Accent</strong> frågar ansvarigatjänstemän och politiker. Vihar också träffat ett av mångaoffer för fylla bakom rodret.Lyckliga grisar – och människorFOTO: MAGNUS ERICSSONGODA LIVET För Uppsala-bonden Kjell Sjelin är ekologi mer än lyckliga grisar och obesprutadegrödor – det är en livsstil som genomsyrar hela hans verksamhet. Småskalighetoch kluriga uppfinningar är några av ledorden.REPORTAGEDe kan inte jobbautan alkoholKULTUR För en del yrkesgrupperär alkoholen en förutsättningför att kunna jobba. Mötvinprovaren, ståupp-komikernoch proffsnykteristen som allahar alkoholen som arbetskamrat– på gott och ont.LÄSTIPS FÖR DIG SOM LÄSER TIDNINGEN BAKIFRÅNVolkans gäster spyr,skriker och slåss28 REPORTAGE Volkan harjobbat som arrestvakt undersex år, ett jobb som krävermycket. Tålamod, människokännedomoch en inte alltför känslig näsa.Onödig tolkningav Maria Larsson4 LEDARE Genom Maria Larssonsförslag att tillåta importav alkohol för privat brukgenom ombud får folkhälsanstå tillbaka för en onödigtstrikt tolkning av vad EUmedlemskapetkräver.Missbruket göderhemlösheten8 GRANSKNINGTvå av tre hemlösamissbrukardroger. Drygten av tre harpsykiska problem. Menräcker det med enbart mervård och behandling för attfå färre hemlösa – och hurlångt räcker välvilja, soppkökoch härbärgen? I Oslohar hemlösheten halverats,men i Sverige står den ochstampar.Kulturpersonligheteller varumärke?38 KULTUR Camilla Läckbergär lika mycket affärskvinnasom författare och synsgärna i mediabruset. KerstinEkman håller sig gärna därifrån.Var går gränsen mellankulturpersonlighet ochvarumärke?Karin Mattssonhoppade till toppen34 INTERVJU Karin Mattssonär hästtjejen som blev ordförandeför Riksidrottsförbundet.Hon samarbetar gärnamed nykterhetsrörelsen,men ser ingen konflikt i attidrotten sponsras av alkoholindustrin.MAJ 20<strong>08</strong> ACCENT 51


Posttidning B<strong>Accent</strong>, Box 12825112 97 StockholmaccentPOSITIVA SLUTETTIPS OCH SYNPUNKTER Maria Zaitzewsky tel: <strong>08</strong>-672 60 56 e-post: maria.zaitzewsky@iogt.seStavros Louca är Sveriges kanskemest kända lärare. Till vardagsarbetar han som framgångsrik mattematik-och fysiklärare på Rinkebyskolani Stockholm. SKOLAN Under våren har han synts i SVTserien”Klass 9A”, där han, tillsammansmed en handfull andra duktiga pedagoger,förvandlar en lågpresterande niondeklasstill en av landets mest högpresterande.Hans arbetsmetod heter kärlek, omtankeoch respekt för barnen.– Många ser på läraryrket som enbart ettjobb. För mig är det ett kall. Jag ser det sommin plikt att vidarebefordra min kunskaptill barnen, säger han och berättar att hanhar fått många erbjudanden om mer statusfylldabefattningar med högre lön. Menhan tackar alltid nej. Han vill undervisa,vara en förebild för barnen och leda demrätt i livet.– Jag lyssnar, resonerar och samtalarmed mina elever. Jag är alltid mån om attvara korrekt klädd, nyrakad, att inte sväraeller bete mig obalanserat. Det är genommina handlingar som jag vinner respekt,inte genom tomma ord. Jag anser att relationentill barnen bör likna den som finns ien familj. Om man älskar sin barn och visardem kärlek, blir man älskad tillbaka. Jagkan bli arg och besviken, men jag blir argpå barnets handlingar, inte på personen. Jagser på mina elever som de unika individerde är och jag ser varje barns potential ochrätt till kunskap. Att bli sedd är viktigt.Stavros Louca i teveserien ”Klass 9A” där hans arbetsmetodersom lärare fått stor genomslagskraft.FOTO: SVTSKOLMILJÖN KANVARA TUFF. Lärareblir utbrända,barnen visarnoll respekt motvuxna.– Jo, jag vetoch jag ser det.Men inte i mina klasser, jag står inte utmed oordning. Jag vet inte vad jag gör, mendet fungerar. Jag höjer aldrig rösten. Deträcker med att jag tittar på mina elever föratt de ska lyssna, säger Stavros.Hans egen teori är att han har medföddpondus. I hans fall leddedet till att han utbildadesig till lärare. Det var hansfru som uppmuntradehonom. Hon såg hans förmågaatt få människor attlyssna.STAVROS KOM TILL SVERIGE som23-åring från Cypern, somutbildad nationalekonom.1980 började han arbetasom lärare. Han brinnerfortfarande för sitt jobb –och är omvittnat omtyckt.Vad är hemligheten?– Jag tycker genuint ommina elever och vill byggarelationer. Jag bjuder påmig själv, berättar omhur det var när jag gicki skolan och visar värmeoch medkänsla. Principerär viktiga, men regler kommer och går. Jagbryr mig inte så mycket om ifall en elev harkeps på sig i klassrummet, utan försöker setill helheten i stället.STAVROS LOUCAMARIA ZAITZEWSKYmaria..zaitzewsky@iogt.seÅLDER: 54FAMILJ: Fru och tre barn, två döttrar ochen sonBOR: centrala StockholmYRKE: Matematik- och fysiklärareG ODA N Y H ET E RTrotsighet braför självkänslanSJÄLVKÄNSLA Att varatrotsig är bra – för barn. Detstärker barnets självkänslagenom att det lär sig att mankan påverka händelser somär viktiga för dem.Kärlekskuddejorden runtKÄRLEK Är du långt ifråndin älskade? Då kanskeen kärlekskudde kan varanågot. När du kramar dinkudde, så tänds din älskadeskudde – även om han ellerhon befinner på andra sidanjordklotet. Med hjälp av ensändare skickas en signalnär kudden trycks ihop. Dåtänds silikonlampor på denandra. Med hjälp av Internetblir räckvidden obegränsad.Kudden ingår i utställningen”Textil revolution”i Borås.Ett gott grälförlänger livetILSKA Bråka på – ett gräl ärrena dynamiten för förhållandetoch hälsan. Om manskriker ut sina problem såförlänger man livet, medande som stänger in sinaaggressioner kan gå en förtidig död till mötes.Ett amerikanskt forskarteamföljde 192 gifta parmellan 1971 och 1988. Desom inte gav utlopp för sinilska dog tidigare än de somopponerade sig.ACCENT MAJ 20<strong>08</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!