P 18- A 7-Lv 2-KA 3 KF 2006.indd - A7 Kamratförening

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidning ◆ Nummer 1-2006Ny vice ordförande i GRKFJan-Christer Ankre efterträdde Sven Larsson på GRKFårsmöte den 9 mars.P 18 kamratförening 4-19Firande av Sancta Barbara”Di gamle” i samspråk vid Sancta Barbarastandaret.Olle Bjurström, Kalle Lindström och Kjell Jonsson.A 7 kamratförening 20 -31Var är Lv 2:arna idag?Rutger Edwards har följt upp sin artikel från 2000Lv 2 kamratförening 36.51Slutmontering av 12/70 pjäs50 ton "skrot" eller en 12 cm tornpjäs m/70 finns sedan den24 april i museiparkenKA 3 kamratförening

2P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftInnehållRonny Larsson ...................................... 3P 18 Kamratförening............................... 4A 7 Kamratförening................................. 20Lv 2 Kamratförening .............................. 32KA 3 Kamratförening ............................ 41P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3Kamratföreningars TidskriftNr 1/2006Grundad 2003 - nr 4 från starten.RedaktionNils-Åke Stenström, Anders Nilsson, Göran Hellström och Anders BerlinMedarbetareSkribenter; Ronny Larsson, Lars-Inge Hägle, Gunnar Trennenstam, Rutger Edwards, Sven Ahlgren, Per Åke Wallin, Svante Hagström, Jan-Christer Ankre, HansLönegren, Bo Friberg, Anders Hammarskjöld och Arne Eklund. Foto; Artikelförfattarna om ej annat anges. Idé och layout; Göran HellströmTryckGodrings Tryckeri i Visby, maj 2006

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift3Nu blickar vi framåt!Försvarsmakten behövs-inte minst påGotlandVi börjar nu närma oss nedläggningsslutpunktenför P 18 (060630) ochmed facit i hand, så här långt, kanvi konstatera att allt gått enligt plan, ellert.o.m. bättre. Vi har återlämnat materiel,byggnader och mark till respektive ägare påett förtjänstfullt sätt. Det viktigaste vi harhaft att ta tag i har varit personalavvecklingen.C:a 140 personer har valt att fortsättainom Försvarsmakten, medan övrigahar valt pensionslösning eller att byta karriär.Även här har det för P 18-personalengått långt över förväntan. Många har funnitett annat arbete genom en ny anställning,startat eget företag eller har börjat studeraför att på så sätt skapa sig en kompetenssom är efterfrågad. Jag tror att, mitt i alltelände kring nedläggningen, många funniten möjlighet i det nya som inte skulle hakommit annars.Vi har en del kvar att göra för att stödja desom ännu inte har en handlingsplan, och desom nu i vår blivit uppsagda inom FMLOG.Jag är dock övertygad om att detta kommeratt lösa sig på bästa sätt med hänsyn till deolika statliga myndigheternas flytt till önoch att det idag finns en framtidstro ochentreprenörsanda på Gotland där många avvåra kamrater passar in.Efter sommaren går vi in i enorganisationsstruktur där det blirGotlandsgruppen, med Hemvärnetoch Frivilligorganisationerna, som blir kärnani det gotländska försvaret.Övriga enheter kommer att bli F 17 G,Sjöinformationskompani Visby, FMLOGoch GotSam (projekt t.o.m. 071231). Totaltnågot över 70 tjänster. Lokaliseringen blirför alla enheter, utom Sjöinfokomp, F 17 Gdär nybyggnation kommer att ske.Sjöinfokomp bygger nya lokaler ianslutning till polishuset i Visby.Garnisonschef, och främste företrädare förFörsvarsmakten på Gotland, blir chefen förGotlandsgruppen. Denna befattning tillträderjag 1 september.Ett glädjande beslut vi erhöll undervåren var att Gotland, tillsammansmed Dalarna, blir försöksområdenmed 3-månadersutbildning för Hemvärnet.Vi skall utbilda 20-40 blivande hemvärnsmän/kvinnorfrån mitten av septembertill början på december i år. På Gotlandskall denna genomföras genom frivillighet.I Dalarna kommer motsvarande attske med plikt. Utbildningen skall bl.a. geHemvärnet ett tillskott av nya soldater,men ger också behörighet att söka internationelltjänst.Museet på Visborgsslätt har nupackats och i huvudsak flyttatstill Tingstäde. Här har mångaengagerat sig på ett imponerande sätt,men mycket arbete återstår. Det är minförhoppning att kamratföreningarnas medlemmar,även fortsättningsvis, vill bidramed hjälp i olika former så att vi till sommaren2007 kan öppna i nya lokaler.Vi kommer på Gotland att ha ett avSveriges bästa militärmuseer, med lokaliseringi Tingstäde och Fårösund, som viskall vara mycket stolta över!Försvarsmakten är efterfrågad, främstinternationellt, men även nationellt.Inte minst har detta visat sig i stödettill samhället vid olika svåra påfrestningarsåsom översvämningar, stormar och nusenast fågelinfluensan.Nya uppgifter inom terroristhot mot landet,med stöd av ny lagstiftning, kommeratt påverka vår verksamhet och till dettalär jag få återkomma.Jag önskar alla en skön sommar medmånga lata dagar.RONNY LARSSONC AO P 18

4P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftKamrater!Enligt de stadgar som antogs vid årsmötetden 9 mars, skall föreningen blandannat ”befrämja ett gott kamratskap samtstimulera intresset för regementets historiaoch Gotlands försvar”. Var och en av osshar haft ett antal tunga år i samband medregementets nedläggning, oavsett om vi harvarit i aktiv tjänst vid regementet eller omvi har lämnat den yrkesverksamma periodenbakom oss.Var står vi då idag? Jag bedömer att vihar kommit så långt i ”sorgeprocessen”att vi nu kan, och ska, blicka framåt.Vi äldre i kamratföreningen har, förhoppningsvis,mest positiva minnen från dentid då vi tjänstgjorde på Visborgsslätt. Deav kamraterna som kommer att tjänstgöravid Gotlandsgruppen, oavsett om man ärcivilanställd eller militär, ser med intresseoch spänning fram mot vad framtiden bär isitt sköte. Allt detta ska nu utgöra den grundpå vilket kamratföreningen ska bygga sinframtid.Årsmötet 2006. Ett stort antal medlemmarhade den 9 mars sökt sig till hörsalenAvar för att ta till sig av det smörgåsbordmed olika programpunkter som styrelsenhade satt ihop. Vice ordföranden, SvenLarsson, hade på egen hand beslutat att enny tradition skulle införas, från och meddetta årsmöte. Innan det formella öppnandetskall regementets marsch, ”In Treue fest”framföras.Så skedde också! I fonden på salen varföreningens fana, erhållen från den numeranedlagda Kalmar/Ölandskretsen, draperad.En mycket högtidlig inledning till årsmötet!Efter de sedvanliga årsmötesförhandlingarnauppvaktades Bo Kjellander inför sinstundande högtidsdag. Uppvaktningarna,stilfullt och elegant framförda, visade påden erkänsla och respekt vi alla känner fördet arbete som Bo under alla år nedlagt förregementets bästa, inte minst för allt arbetesom ligger bakom tillkomsten av bokverket”Gotlands nationalbeväring och regemente”.Slutligen avtackades Sven Larsson för 13 åridogt arbete som föreningens vice ordförande.Bland mycket annat förärades Sven enegen signal, komponerad och framförd avvår egen ”Mr Hornblower”, Bengt Belfrage.Som tack för sina insatser och allt oegennyttigtarbete som Sven nedlagt för kamratföreningenbeslutade mötet, med acklamation,att utse Sven till hedersmedlem.Militärmuseet. Som en del i arbetet föratt stimulera intresset för regementetshistoria skall föreningen likaledes enligtstadgarna ”stödja och verka förett försvarshistoriskt museum påGotland”.Många av oss minns säkert detregementsmuseum som varinhyst i en barack strax innanförkasernvakten. En av tillskyndarnaav museet var för övrigthedersöversten vid regementetHans Lagerloef. Genom ett framsyntagerande av förutvarandeC MKG, genmj L E Wahlgren,förhindrades en rivning av matsalenoch byggnaden kundeianspråktas för ett gemensamtförbandsmuseum. Driftansvarighar varit Visborgsslätts museiförening.Nämnda förening, ivilken GRKF ingår som medlem,arbetar nu för att ett nytt museumskall kunna öppnas i Tingstäde.Som ledamot och representant istyrelsen för kamratföreningeningår undertecknad.Den målsättningen som styrelsen har för detnya militärmuseet är i korthet följande:Steg 1. Nuvarande museum utryms. Deföremål, fordon och pjäser som skall ingå idet nya museet transporteras till Tingstädeoch mellanlagras i det före detta sjukvårdsmaterielförrådet.Steg 2. Uppbyggnad av museet till enattraktiv upplevelse- och besöksplats. Debyggnader som i dagsläget avses utnyttjasär det ursprungliga sädesmagasine, samtgarage och förråd för bland annat trosstroppm/ä materiel.Steg 3. Drift i form av treenighetenMilitärmuseum – Tingstäde fästning– Trosstropp m/ä. Kanske kommer framtidenuppvisningsstyrkor från A 7 och Lv 2kamratföreningar att ingå?För att driva och utveckla förbandsmuseetkommer stöd i olika former att erfordrasfrån Försvarsmakten och SverigesFörsvarsHistoriska Museer (SFHM),Länsstyrelsen, Gotlands kommun, näringslivetpå Gotland och samhället i övrigt.Är idén om ett modernt och upplevelsebaseratmuseum, där alla från skolklasser,turister och nostalgiker av olika slag kan tatill sig det som har utgjort Gotlands försvarbara en utopi?Den som lever får se…Kamratföreningen är medlem avSverigesMilitära Kamratföreningars riksförbund-SMKR. Denna förening har till ändamålatt stödja Försvarsmakten med försvarsupplysningsamt att bidra till utvecklingenav den militära kamratföreningsverksamheteni landet. Undertecknad och trosstroppm/ä:s portalfigur Kurt Nysell deltog den 25– 27 april i 2006 års representantskapsmöte.Av SMKR senaste verksamhetsberättelseframgår att förslag har inlämnats tillHögkvarteret hur kamratföreningsverksamheteni framtiden skall utgöra en naturligdel i Försvarsmaktens ordinarie verksamhet.SMKR deltar även i Folk och Försvars årsmöten.Vart är vi då på väg? Avslutningsvis villjag och den nya styrelsen tacka för detförtroende som vi fått att förakamratföreningens stafettpinne vidare tillkommande generationer. Det är en spännandeutmaning som vi antar med hjälp ochstöd av medlemmarna!Jag vill också tacka Stockholmskretsenoch dess ordförande Lars-Inge Hägle förutomordentligt samarbete och tillönskar denvälgång i sitt fortsatta arbete.Det som du nu håller i din hand är det förstanumret av kamratföreningstidskriften.Jag ser med spänning fram emot resten avinnehållet. Lycka till, säger jag till Nils-ÅkeStenström och Göran Hellström!JAN-CHRISTER ANKREVICE ORDFÖRANDE I GRKF

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 5GRKF verksamhetsplan 2006Framtiden för dennatidskrift och desstider för utgivning äroviss. Inriktningen äratt årligen, inför sommaren,ge ut ett nummer,liknande den dunu håller i din hand. De ekonomiska förutsättningarna blirdock helt dimensionerande för omfång, färg och tryckkvalité.Om dessa vet vi idag inget. Inför julen kommer varjekamratförening att, separat för sina egna medlemmar, produceraett enklare utskick.GRKF:s skribenter skickar sina inslag till nedanståendeadress. Texten tar jag helst per e-post eller diskett och bilderpå diskett eller CD. OBS! E-posta inga bilder!Självklart går det att sända vanliga papperskopior.Väduren, Gotlandsgruppen, Box 2012, 621 26 VisbyEpost: vaduren@zeta.telenordia.se. Tel: 0498 - 27 89 78NILS-ÅKE STENSTRÖM24 -25 augusti KamratFöreningsÖvning (KFÖ)Mojner i Boge19 oktober Kamratföreningslunch på Visborgsslätt3 november Deltagande i kransnedläggning vidGotlands Truppers gravplats påN:a kyrkogården i Visby14 december Deltagande i julböneni Sankta Maria Domkyrka5 februari -07 Firande av Gotlands regementeshögtidsdagStockholmskretsen kamratträffar 200614 september Studiebesök Riddarhuset15 november Styrelsemöte med kamratträffNya medlemsavgifter i GRKFVid årsmötet beslutades om höjda medlemsavgifter fr o m 2007. Anledningen är främst att föreningenfår ökade kostnader när regementets stöd försvinner.Dessutom har medlemsavgifterna varit låga jämfört med andra föreningar. Den nya medlemsavgiftenblir 100:- per år. Dessutom försvinner möjligheten att lösa ständigt medlemskap fr.o.m. år2007.De som före 2006-12-31 löst engångsavgift berörs inte av höjningen. För dessa medlemmar är detfrivilligt att ge ett bidrag till föreningen.Sista chansen att lösa ständigt medlemsskap.För att du som inte löst engångsavgift skall slippa höjningen uppmanas du att betala avgiften ochsamtidigt slipper föreningen göra utskick för påminnelser mm. Obs! Avgiften för ständigt medlemsskapskall betalas senast 31 december 2006.Avgifter för ständigt medlemsskap: < 60 år 400 kr, 60-69 år 300 kr, 70-79 år 150 kr, > 80 år ingenavgift. Är du osäker på vilken avgift du betalat kan du kontakta undertecknad,e-post: ingemar.ohlsson@rkgotland.se, Tfn: 0498-26 65 21Anmäl adressändringartill sekreterarenCrister PerssonSöderhagsvägen 26621 50 VisbyTelefon 0498 - 29 54 04,0498-27 88 30E-post: crister.persson@mil.seTillhör du Stockholmskretsenmåste du anmäla ändringenäven dit!StockholmskretsenOrdförande Lars-Inge HägleMidgårdsvägen 46136 46 HandenTelefon08-777 13 46, 073 - 993 56 80E-post: lih@telia.comStyrelseOrdförandeVice ordförandeSekreterareKassörKlubbmästareLedamöterRevisorerValberedningRonny LarssonJan-Christer AnkreCrister PerssonIngemar OhlssonKjell ThomssonKurt Nysell. Jan-Eric Engström, Per-Lennart KarlssonClaes Randlert, Lars-Ove HoasStefan Pettersson, Jan Olai, Roland Snäckerström

6P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftIn memorianEn av de sista från I 18 kårtidhar gått bort. Karl-GustavLansgard avled lugnt och stilladen 2 mars. Han var född vidOlmstad (S Gränna) den 12mars 1919 och skulle inom kortfyllt 87 år. Under 1930-talet vararbetslösheten stor i Sverige,varför Pelle (dåvarande namnPettersson) liksom många smålandspojkarsökte anställningvid försvaret. Ännu var Kronanskaka liten men säker. På grundav växande oro i Europa haderegeringen fått kalla fötter ochbörjade återställa de starkt reduceradeförsvarsanslagen. Pelleryckte in vid 18.infanterikårenvid Visborgsslätt i november1936. Volontärskolan, underfänrik Anders Calissendorff,bestod det året av 23 elever (åretinnan var de sju!).Det var en jämn samling ungdomarsom kom att tillföra, nu18. infanteriregementet, duktigtbefäl av alla kategorierna. Pelle,idrottsintresserad, snabb ochspänstig, togs tidigt ut som ytteri regementslaget. Med stor oturfick han ena benet avsparkat.Pelle blev nu ”Pelle med benet”.På grund av konvalescensenkom han givetvis efter i betygsjaktenoch valde att genomgåträngtruppernas furirskola isjukvårdstjänst. Genom dennaspecialutbildning, och med stortintresse för resor, kunde nuPelle efter andra världskrigetsslut erhålla meriterande tjänstervid FN; Cypern, Gaza, Libanon,Kongo samt Sydkorea. Genomsjälvstudier hade han skaffatsig djupa kunskaper i engelskaspråket. Han var omvittnatduktig och förskaffade I 18 gottrenommé.På I 18/P 18 tjänstgjorde Pellesom expeditionsunderofficer vidsjukhuset, fram till pensioneringen.Där var K-G Lansgardden fasta klippan.Förutom idrottsintresset hadePelle en lyrisk ådra i bagaget.Vid de mycket populära revyernai exercishuset under efterkrigstidenkom han tillsammansmed Henning ”Pv-Lasse”Larsson samt Evald Forss attbåde producera samt framföravisor och sketcher.En duktig militär och alltid gladoch spänstig kamrat har lämnatoss.P Å WALLINTore Andersson avled hastigtoch oväntat i sitt hem på eftermiddagenden 20 februari 2006.Han skulle i november fyllt60 år. Tore var född i Gothem,men vid inryckningen till BSI(Befälsskola I) i januari 1964bodde han på föräldrarnas gårdvid Alvena i Vallstena. Tvåmånader innan, hade han fyllt17 år. Han kom att tillhöra denförsta kullen värnpliktiga sompå det nya P 18 utbildades påstridsvagn 74.Mellan 1966 och 1972 var Toreinstruktör på stridsvagnskompaniet,och utbildade där, förutompå strv 74, även på Pvkv m/43och strv 102.1975 gick han Motorskolansgrundkurs i Strängnäs, och redanåret därpå var han tillbaka påMotorskolan, gick körlärarkursen,och fick godkännande sommilitär körlärare.Fram till 1983 var han motorbefälpå 2. och 3. pansarskyttekompanierna.Därefter kom hanunder 14 år att som adjutant vidLivkompaniet hålla ihop denbasala verksamheten medanbefälet i övrigt skiftade, mereller mindre årligen. Tore varomvittnat smidig och omtycktav de värnpliktiga eleverna, hanvar en som aldrig var ”omöjlig”.Tore kunde aldrig göra någothalvdant, det han tog tag i skulle”vara rätt”.Hans sista befattning i yrket blevsom chef stabsexpeditionenP 18, från 1998-2002. Utåtriktadsom han var kom han där attsakna kontakten med det yngrebefälet och hans hjälpande handkunde inte nyttjas på det sätthan själv ville. Han lämnadeden aktiva delen av yrket den30 april 2002, men han lämnadeingalunda regementet. Hannyttjades flitigt som bussförarei olika sammanhang och hjälptetill vid tävlingar som GotlandGrand National. Han var medlemi Gotlands Officerskörsedan 1990 och har där gjort sigkänd som en fin och omtänksamkamrat och som skicklig bussförare.Han var den som var förstpå plats vid våra träningar, låsteupp och började dukningen, ochhan var den sista som synadeav lokalen, släckte och låste. Såkommer vi att minnas vår vänTore Andersson.NILS-ÅKE STENSTRÖMBlåhälls läger-nytryck av minnesskriftBlåhälls läger på Tofta skjutfälthade tjänat ut 1982. Under en80-årsperiod hade det förvaltatsoch brukats av A7, men där hadeäven bedrivits en omfattandeverksamhet inom öns frivilligrörelser.Lägret var lokaliserat tillen mycket vacker plats, men urövningssynpunkt låg det fel. Medsitt läge i mitten av skjutfältetmåste det ofta utrymmas vidskarpskjutningar. Detta, i föreningmed att lägret var slitet ochunderhållet de senaste åren eftersatt,resulterade i att Chefen förArmén 1983.05.02 tog beslutetom avveckling.Kaptenen vid A7, tidigare P 18,Yngve Rosén, fick till uppgiftatt skriva en minnesskrift om Blåhälls läger.Den trycktes vid MKG reprocentral. YngveRoséns författarskap kan betraktas somen kulturgärning för att bevara minnet avBlåhäll, och det historiska Tofta skjutfält.Många har under åren frågat efter skriften,men svaret som kunnat lämnas är att upplaganär slut för länge sedan.Emedan betydligt bättre metoder numerafinns att tillgå, samt att intresset bedömdesvara stort, så har nu VisborgsslättsMuseivänner låtit göra ett nytryck. Genomatt trycka bilderna direkt från originalenhar kvalitén blivit betydligt bättre. Den sommed stort intresse arbetat med detta projektär reproanställde Ann-Charlotte ”Lotta”Ohlsson, samt hennes chef, kaptenen Anders”Ante” Larsson.Priset är 100 kronor (vid försändelse tillkommerporto)Kontakta Rolf Larsson på telefon 27 30 96,eller Nils-Åke Stenström på 27 89 78 föröverenskommelse om överlåtande.Boken är tryckt i A4-format och omfattarnära 270 sidor.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 7Fältmöte 2006Tema: försvaret av inloppet till SliteÅrets fältmöte genomföres vid batteriplatsMojner i Boge den 24 till 25 augusti.Vägvisning infarten c:a 1 km söderSjuströmmar. Kostnaden för den enskilde är250 kronor för båda dagarna. Övernattningerbjudes i sedvanlig ordning i kronans 20-mannatält m/39. Nattvila kan även ske iSlite stugby, mot en kostnad av 100 kr, varvideget sänglinne skall medföras.Betalning sker av den enskilde vid inmönstringen.Deltagarna påminnes om bad- ochregnkläder.AnmälanTorsdag 24/8Tid Plats Omfattning Övningsledare0800 F.d. vakten P Samling. Busstp till batteriplats Sven Larsson18Mojner i Boge0900 Inmönstring, Indelning i kompanierMoboff, J-C AnkreMojner Tilldelning och visitation avutrustning, förmiddagkaffe ur koktross1030 Lägret Uppställning i bataljon Vice ordförande1040 Lägret Besök vid platsen för det äldsta Bengt Hammarhjelmförsvaret på landsidan1130 Lägret Lunch C Koktrossen1300 I omgivningen Fälttävlan om vandringspris Lars Skalin1600 Lägret Lägerlif, fätbaren tillgänglig Enskilt1700 Lägret Prisutdelning Lars Skalin1730 Lägret Orientering om Mojnerbatteriet 1939 Bo Eklund (KA3)1800 Lägret Chefen har ordet C ao P 181830 Lägret Middag C Koktrossen1930 Lägret Lägerlif, Fältartister Hemligt?2200 Lägret Busstp till Stugbyn i Slite Förläggningschefen2400 Lägret/Stugbyn Tapto OrdningsmanFredag 25/8Tid Plats Omfattning Övningsledare0700 Lägret/Stugbyn Revelj Förläggningschefen0730 Lägret Förplägnadstjänst, frukost C Koktrossen0900 Uppställning Busstp till Slite hamn Transportchefen0915 Båttp till Enholmen Transportchefen1000 Studiebesök Studium av Karlsvärds fästning Bengt Hammarhjelm1230 Återtp till Slite och Mojner Transportchefen1300 Lunch Trossto1400 Avslutning av KFÖ 2006 Ordförande (vice)1500 Avresa Återtransport Visborgsslätt TpchDagplutonFem kamrater erfordras som ersätter de insatser som tidigare utfördes av fänrikarna. Dessaskall vara i tjänst från onsdag 08.23. Dagpluton betalar ingen avgift. För att undvika kommenderingerfordras frivillig anmälan senast 06.30 till Ola Mehlqvist, på telefon 217229(hemmet) 227075 (sommarvistet) eller epost ola.mehlqvist@telia.comSkriftlig anmälan erfordras. Klipp ur, skrivav, eller kopiera talongen, fyll i noggrantoch posta den senast fredag den 30 juniunder adress Väduren, Gotlandsgruppen,Box 2012, 621 26 Visby. Det går ävenbra att maila in talongens uppgifter tillvaduren@zeta.telenordia.seOBS! Har Du av någon anledning inte haftmöjlighet att anmäla dig i tid, eller omdu har andra frågor, kontakta Kurt Nysellpå telefon 0498 – 26 43 09, eller epostkurtnysell@sverige.nuJag anmäler migsom deltagare ifältmötet 2006.Namn…………………………....................................................................Adress………………………………Ort.................................................Telefon………………………………Mobil ................................................Övernattning, kryssa ett alternativÖvernattar i tältlägret .......... Övernattar i stugbyn ............

8P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftValborgsfirandet i P 18 änge är en familjeangelägenhet, vilket klart märks på antalet yngre deltagare.Valborgsmässofirande i P 18-ängetFör femtonde våren i följd tidpunkt högtidlighölls ifirades Valborgsmässoafton regementets regi. Ansvareti P 18 änge. Det blev också för ängets hävd överförsden sista gången som denna nu till ”Visborgs Jakt- ochPehr Nylander har tagit emot den symboliska ”nyckeln” i form av räfsan, ochär nu fullt medveten om vad som åligger Visborgs Jakt- och Viltvårdsförening”rörande ängets framtid.Viltvårdsförening”. Fram tillbörjan av 1970-talet hälsaderegementet våren på NorraHällarna. Under en femtonårsperiod,fram till 1992, varP 18 inte engagerad i någotvalborgsmässofirande.Änget vid Hunnelund noteradessom en naturskön plats i slutetav 1970-talet, men föll i glömskaoch kom att uppmärksammasförst under överste AndersSifvertssons tid som chef P 18(1988-1992). Han gav majorLars Lindström, då brigadkvartermästare,och kapten BjörnLundkvist sitt fulla stöd attutveckla änget. De har ocksånedlagt omfattande arbetsinsatseri området. Av de övriga somgenom åren engagerat sig särskilti änget och dess utveckling,är majoren Jan-Eric Engström.Efter kontakter med skogsvårdsstyrelsenpåbörjadesröjning 1991, och året därpå,Valborgsmässoafton 1992,invigde överste AndersSifvertsson änget genom atttända elden. Änget har sedandess utvecklats. År 1995 uppfördes”bandtäun”, en valvbrobyggdes, och en slipsten anskaffades.1997 blev änget belönatför god skötsel. 1999 stodbulhuset klart. Änget har hittillskunnat vårdas och utvecklas,tack vare en orderpunkt somtalat om att det ”stabsmässiga ”ansvaret åligger brigadkvartermästaren,medan genomförandeansvaretåligger Garde kompani.Motsvarande resurser kan, avförståeliga skäl, knappast uppbådasav den nye huvudmannen.Javisst gör det ont...Årets firande inleddes med samlingtill musik från klockan 1815av ”Gotlands blandade blåsare”.Under tiden förberedde trosstroppm/ä kaffet med kanelbullensom senare skulle erbjudaspublikum.Klockan 1830 steg chefen föravvecklingsorganisation P 18(C Ao P 18), överstelöjtnantRonny Larsson fram och önskadealla välkomna. Han vävdesitt tal till våren kring KarinBoyes ”Ja visst gör det ont...”Han upplevde hösten som rogivandemed naturen som går ini en viloperiod inför vintern.Våren upplevdes som den starkasteårstiden som lätt orsakarstress genom allt som pockar påatt göras. Han fortsatte:”Den mer romantiska versionenär att i denna tid ligger möjligheteroch förväntningar, förväntningarom det som skall komma.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 9Lars Lindström är justavtackad som ängsfogde.Med ett belåtet leende påläpparna och ett stadigtgrepp om gåvan avlägsnarhan sig i riktning 2650.Två av trosstroppens personal, Roberth Östergren och Agne Ahrling, kokar kaffe.Tvenne bekantingar - Lars Boström i samspråk med Bengt Söderlund.Sedan kommer dagarna somblir längre och längre, blåsippornablommar, björkarna slårut, hägg och syren blommar,värmen kommer, grillen plockasfram ur sitt vinteride och meddetta kommer vänner till festoch glam. Det är så vackert ochbehagligt att man nästan smällerav, och det går inte att stoppa.Man vill hålla kvar i denna tid,stanna upp utvecklingen, mendet går ju inte, och så får manångest. Är det kanske just dettaKarin Boye menade med att detgör så ont...”Efter några ord om just åretsvår, som föregåtts av en ovanligtseg vinter, avslöt han med attläsa den första av de tre versernai Karin Boyes dikt;Ja visst gör det ont när knopparbrister.Varför skull annars våren tveka?Varför skulle all vår längtanbindas i det frusna bitterbleka?Höljet var ju knoppen hela vintern.Vad är det för nytt som tär ochspränger?Ja visst gör det ont när knopparbrister,ont för det som växer - och detsom stänger...”AvtackningDärpå fick Lars Lindström gåfram och bli avtackad med en”gotlandsbagge” för sin tidsom ängsfogde. Sedan kallladesPehr Nylander fram.Han fick ta emot en symbolisk”nyckel”, i form av en räfsa,som tecken på att Visborgs JaktochViltvårdsförening, från ochmed nu, har att förvalta P 18änge med dess inventarier. Somen underförstådd ”order” tillföreningens representant avslötchefen ao P 18: ”Det är minförhoppning att vi även nästa årkan samlas här och fira vårensankomst”.Han avslutade med att utbringaett fyrfaldigt leve för våren.Därpå följde så unisont framförande,till musik, av SverigesNationalsång. Så var det dagsatt tända brasan. Chefen Ao P18 tände inte själv elden, utanhan lät tända densamma, ochden uppgiften utfördes även i årav kapten Lars-Eric Thor. Somen gardering av ett korrekt uppflammandeav elden hade detav Lars Lindström hopsamladebränslet preparerats med petroleumav mindre flyktig karaktär.Medan publiken värmde sig vidbrasan konserterade orkestern.Regementet bjöd besökarna påkaffe med kanelbulle, vilketiordningsställts av trosstroppen,och nu serverades av dess personaloch några inkallade lottor.Vädret var det bästa tänkbara,och de omkring tvåhundra besökarnafick uppleva ett värdigtfirande av vårens ankomst.NILS-ÅKE STENSTRÖM

10P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftRegementet avtackar Sven Larsson med den historiska gotlandskartan från 1790-talet, här vackert inramad.Årsmötet tackade Sven LarssonTorsdagen den 9 mars 2006,klockan 1730, inledde GRKFsitt årsmöte i Hörsalen i byggnadenAVAR. Med säkerhettorde man kunna säga attdet var sista gången lokalenkostnadsfritt kunde nyttjasför detta ändamål. Ett 40-talmedlemmar hade hörsammatkallelsen, däribland Lars-Inge Hägle, Bo Kjellanderoch Bengt Belfrage frånStockholmskretsen.Efter att Sven Larsson hälsatvälkommen inleddes med enparentation över de under verksamhetsåretbortgångna medlemmarnaFrank Kronlund, BrunoSjöberg, Bengt Lindell, EvertEngström, Magnus Gardell, JohnFarmansson, Sune Johnsson,Bengt Falk, Tore Andersson ochK-G Lansgard. Bengt Belfragespelade ”The Last Toast” påsignalhorn följt av Sven-ArneWighammar som exekveradeAmazing Grace på flöjt.Emedan ordinarie sekreterarevar bortrest valdes kassören,Ingemar Ohlsson, att föraprotokoll. Till justeringsmänutsågs Pär Östergren och RolandSnäckerström.Ingemar redogjorde för verksamhetsberättelsendär det bl.a.kunde utläsas att GRKF totalthar 830 medlemmar, inklusivede 116 i Stockholmskretsen. Avdessa är 334 ständiga medlemmarsom betalt engångsavgift.Antal nya medlemmar har underåret varit 413. I princip alla dessatillhör de som slutat/bytt ort isamband med nedläggningen.Regementet har för dessa betaltmedlemsavgiften första året.Ingemar orienterade om denekonomiska berättelsen, ClaesRandlert delgav revisionsberättelsen,varefter styrelsen beviljadesansvarsfrihet för det gångnaverksamhetsåret.VerksamhetsplanSven Larsson presenteradeförslag till verksamhetsplan för2006. En av punkterna rörde KFstöd till flyttningen av museet tillTingstäde. Där fick Rolf Larssonmöjlighet att orientera om nulägetoch underströk vikten av attalla KF helhjärtat engageradesig i frågan. Verksamhetsplanengodkändes.Kassören redovisade förslagtill inkomst- och utgiftsstat för2006, och det framgick klart attkärva tider stundar. Skall denårliga verksamheten drivas somtidigare år, så kommer, beroendepå det uteblivna stödet från regementet,årligen 17.000 kronoratt behöva tas från kassan. Enkelmatematik visar att KF-kassandärvid är tömd inom fem år.P-Å Sporre kom med inlägget attårets KFÖ skulle läggas i malpåse,i avvaktan på hur utfallen blir.C ao P 18, övlt Ronny Larsson,kunde då lugna församlingenmed att årets KFÖ redan varbudgeterad och klar - det kom attgå som tidigare år, med undantag40-årsnålen skall strax delas ut. Från vänster Bengt Ericsson, Svante Hagström ochOve Lindström.av att fänrikarna måste ersättasmed andra krafter.Ändring av medlemsavgiftenStyrelsen föreslog ändring avmedlemsavgiften till 100 kronor,från årsskiftet 2006-07.Samtidigt upphör möjligheten attbetala engångsavgift. Styrelsenräknar med att så många sommöjligt av de per år betalandemedlemmarna innan dess blirständiga medlemmar. Kassörentackade i förväg ”de som nukommer att betala sin engångsavgiftoch ändå lämnar ett frivilligtbidrag.” Stockholmskretsenbetalar 10 kr per medlem ochår till föreningen. Mötet antogenhälligt styrelsens förslag.J-C Ankre presenterade stadgeändringar,vilka föranleddes bl.a.av regementets nedläggning.Ändringarna fastställdes med enmindre korrekturändring.Avtackning ochhedersmedlemmarÖverste Gunnar Karlson utsågstill hedersmedlem i GRKF.Veterannålen tilldelades SvanteHagström, Bengt Ericsson ochOve Lindström.Ordförandeklubban överlämnadesav Sven Larsson till övltRonny Larsson, som efter någrakorta inlägg avslöt den formelladelen av mötet klockan 1900.Bo Kjellander, vilken uppnåråldern 80 år 03.10, kallladesnu fram, varvid Bengt

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 11Hammarhjelm höll ett tal tillhans ära. Han uppvaktades avregementet med en drickspluntamed snapsglas, och av GRKFmed dess standar.Så var det dags att avtacka SvenLarsson, som varit vice ordförandesedan 1992. Ankre inleddemed att läsa PTH:s dikt ”Denförsta permissionen”, och avslötmed att ”nu hade Sven också fåttpermission, även om han bettatt få vara kvar som gratulant.”Sven tillägnades en av Belfragespecialskriven signal, vilkenblåstes av kompositören självmedan Sven själv fick hålla uppdet inramade notbladet. Vidareerhöll han en blombukett ”att tahem till Gunnel för att hon alltidsläppt i väg honom”, samt enflaska innehållande ett okänt fluidum.Slutligen tillägnades hantiteln hedersmedlem i GRKF.Regementet avtackade Sven meden inramad version av den historiskagotlandskartan från 1790-talet, samt blommor. Slutligenöverlämnades en fylld butelj avStockholmskretsens ordförandeLars-Inge Hägle, som tack för degångna åren. Även denna flaskahade ett okänt innehåll.Bengt Belfrage fick likaledesav GRKF ta emot en butelj försin komposition. Därmed vardet slut i Hörsalen, och klubbmästarenKjell Thomsson gavorder för utspisningen - sill medärter och pannkaka väntade irestaurang Hwitstjerna, varefterfortsatt samkväm var förberett påCederströmska mässen.Val av funktionärerOrdförande:Övlt Ronny Larsson (nyval)Vice ordförande:Jan-Christer Ankre (nyval)Sekreterare:Crister Persson (omval)Kassör:Ingemar Ohlsson (omval)Klubbmästare:Kjell Thomsson (omval)Ledamöter:Kurt Nysell (omval)Jan-Eric Engström (omval)Per-Lennart Karlsson (nyval)Revisorer:Claes Randlert (omval)Lars-Ove Hoas (omval)Valberedning:Stefan Pettersson (nyval, smk)Jan Olai (nyval)Roland Snäckerström (nyval)Beredskapsmålningen påCederströmska mässenBild från överlämningen 2/9 1997. Här ses tavlan placerad under väggmålningen vid överlämnandet. Från vänster översteKarl-Erik Smedetun, Sture Granqvist, övlt Peter Molin och CMKG, genmj Göran de Geer.De som haft ärende tillOfficers- MKG- ellerCederströmska mässen somden numera heter, kan knappastha undgått den monumentalmålningsom pryder dessöstra vägg. De som närmarestuderat konstverket finnernamnet på mästaren, CurtViberg.I slutet på 1990-talet dök undermärkliga omständigheter uppen mindre kopia, som möjligenkan vara en förlaga till väggmålningen.Svante Hagströmvar handläggare då denna tavlahamnade på Gotland. Han harsökt uppgifter om tillkomsten avväggmålningen och i en artikelav Övlt Nils Söderberg hittatföljande:”När matsalen byggdes om tillsitt nuvarande utseende minnsjag inte. Den var emellertidny på hösten 1939. Vid ombyggnadenhade officerskåren tänktsig en ”monumentalmålning” påöstra kortväggen men den varinte färdig då. När jag någongång 1941-42 kom på besökpå Visborgsslätt från min förläggningpå landet fanns dendär. Jag skulle tro att dåvarandemajor Lindh var initiativtagare.Motivet är hämtat frånHolmhällar och troligen målatefter foto av konstnären CurtViberg, som väl då var i beredskapstjänst”I Gotlandsinfanteristen nr 2,1942, finns ett fotografi av målningen,med följande bildtext:”Konstnären Curt Vibergs praktfullaväggmålning på I 18:s officersmässlämna vi härovan en reproduktion av. Somsynes är det ett gotländskt kustlandskapsom får utgöraen verkningsfull ram åt denmilitära gruppen, som står i fullförsvarsberedskap ”Konstverket är 4,25 m långt och1,95 m högt. Tidningsupplagangavs ut i februari 1942, sannoliktvar tavlan då nyss färdigställd.1997 fick Chefen för Gotlandsmilitärkommando ett brev ochen bild av en tavla med exaktsamma motiv från chefen för”Test Range RFN” i Vidsel.Han frågade om MKG kändetill tavlan på bilden. Ärendetöverlämnades till C adm SvanteHagström, som brevledes förklaradevad tavlan föreställde. CRFN ville då skänka tavlan tillMKG och överlämningen skedde1997-09-02. Överste Smedetunflög själv ner tavlan till Gotland.Tavlan, som sannolikt är enförebild till den väggmålningsom finns i matsalen på mässen,är alltså skänkt av Test RangeRFN i Vidsel (FMV provningsavdelningprovplats Vidsel) ochär överlämnad 1997-09-02 avöverste Karl-Erik Smedetun ochSture Granqvist.Auktionist Roland Andersson iVidsel har troligen köpt tavlantillsammans med en delannan konst hos Tyresö Antik.Vid en auktion 1992-93 ropadesden in av lokalvårdare SyreneLundberg, Vidsel, för 35 kr.Syrene Lundberg skänkte målningentill en loppmarknad iBredsel, där den inköptes avSture Granqvist RFN, för 35 kr.Eftersom Granqvist och hanshustru tyckte den var för stor ilägenheten skänkte de dentill RFN. Inramningen är gjordav Sture Granqvist.När CMKG, Göran De Geer,mottagit målningen överlämnadehan den med donatorns välsignelsetill Gotlands Regementeoch tjf chefen övlt Peter Molin.Tavlan är 112 cm bred och64 cm hög. Den är signerad”Beredskap på Gotland 1940.Curt Viberg 1941”.SVANTE HAGSTRÖM

12P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSvante Hagström under gallringsarbete.Omfattande ideella arkivinsatserVid sidan om arbetet medinleveransen av MDG/MKGoch Gotlands regementes arkivtill krigsarkivet, har även våraföreningsarkiv sammanställtsoch lämnats över till VisbyLandsarkivDet är Svante Hagström somgenom omfattande ideella insatsersvarat för en omsorgsfullgallring och packning i arkivkartonger, följt av egna transportertill landsarkivet. Detta har Svanteiordningställt och levererat;HjulryttarenSedan 1947 har subalternkårenvid Gotlands regemente sammanställten jultidningsom delgivits äldre kamrater isamband med jullunchen.I denna tidskrift kunde subalternerna- utan påföljd - häckla sinaäldre kamrater.Samlingen, omfattande åren1947 till 2005, har överlämnats iLandsarkivets vård.Kamratföreningen Signalkompanietssignalister (SS40)Signalisterna vid Signalkompaniet1939-1940 bildade ovannämndaförening.Medlemstidningen ”Åtskillnad”utgavs 1940-1945, samt medjubileumsnummer vart femte år,1965 till 1990, har överlämnatstill Landsarkivet.Gotlands regementeskamratföreningGotlandsinfanteristernas kamratförening(GIKF) bildadesden 2 september 1934. Under1935 bildades en Skånekrets,en Gotlandskrets och enStockholmskrets. Under 1937tillkom en Kalmar/Ölandskrets,en Göteborgskrets och enÖstgötakrets. Det tillgängligaarkivmaterialet från GRKF,Kalmar/Ölandskretsen ochStockholmskretsen har överlämnatstill LandsarkivetGotland, Gotlandsinfanteristenoch VädurenGRKF tidning som 1940-2005utgivits med pekuniär hjälpfrån Gotlands regemente finnsidag i kompletta samlingar vidLandsarkivet, Almedalsbiblioteketoch Kungliga biblioteket.Militärmuseet Visborgsslättssamling som genom åren inbunditsi vackra klotband genomSvante Hagströms försorg finnstill vidare hos denne i väntan påmuseéts slutliga lokalisering.Underbefäls-/PlutonsofficersföreningenProtokoll, avtal, daglistor ochdiverse handlingar från tiden1973-1981 i form av enarkivbox har inlämnats som gåvatill Landsarkivet i VisbyGotlands underofficerssällskapSällskapets handlingar finnsarkiverade i åtta boxar (folieformat)och omfattar tiden1908-1983. Arkivet omfattarstadgar, protokoll, medlemsförteckning,historik och foton.Ovanstående överlämnas tillLandsarkivet under mars -06.Wisborgs officersföreningArkivet omfattar tiden 1981-1995 och är förpackat ifyra boxar. Överlämnas tillLandsarkivet i Visby.Kungliga Gotlandsinfanteriregementes musikkårsenskilda pensionskassa.Pensionskassan startade 1896och den 17 juli 1903 fastställdesreglementet. Den 5 oktober 1944förvandlades den till ”StiftelsenKungl Gotlands infanteriregementesmusikkårs pensionskassa”.Kassan permuteradesden 31 oktober 1990, uteståendefordringar avskrevs och behållningenfördelades på återståendedelägare. Från 1902 kunde delägareäven ta lån i Kassan via enLånekassa. Kassans arkiv haröverlämnats till Landsarkivet.Bengt Lindwalls arkivArkivet omfattar i huvudsakkapten Bengt Lindwalls (1879-1942) klippsamlingar, vilkaunder 1990-talet sorterades,klassificerades och monteradesi klippböcker genom försorg avCarl-Göran Stenström, Spånga.NILS-ÅKE STENSTRÖM

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 13Gotlands Kommuns kulturpris 2005Bevarande avett viktigt styckegotländsk historiaBengt Hammarhjelm som vi är vana att se honom, rak och ståtlig, berättandeom något historiskt skeende. Här vid minnesstenen på Sandesrum, för Grötlingekompani, augusti år 2000.Bengt Hammarhjelm har med ett idogt arbete bevarat ett viktigt styckegotländsk historia åt eftervärlden.Ett gediget historieintresse med tyngdpunkt i den gotländska militärhistorienhar lett till att Bengt Hammarhjelm genom åren skaffat sig enunik kunskap om Gotlands försvar som sträcker sig alltifrån Gutasagansvärld och fram till tiden kring det senaste millennieskiftet.Denna kunskap har allmänheten kunnat ta del av genom många böckersamt debattartiklar och inlägg. Förutom mer omfattande skeden i historienhar enstaka objekt som Karlsvärds fästning och Tingstäde radio fåttsin skildrare i Bengt Hammarhjelm.Då epoken Gotlands nationalbeväring och regemente nu nått sitt sluthar Bengt Hammarhjelm sett till att dess verksamhet dokumenterats ibokverket med samma namn där han verkat som projektledare och enav flera författare. Bengt Hammarhjelm är också en eftertraktad ochuppskattad föreläsare och beskrivs av många av sina åhörare som ettlevande uppslagsverk.Visby den 12 december 2005Claes-Göran NilssonAnne Ståhl Mousakommunfullmäktiges ordförande kultur- och fritidsnämndens ordförandeDen 12 december 2005 deladeGotlands kommun ut sitt årligakulturpris under en ceremonipå Borgen. Årets mottagarevar Bengt Hammarhjelm.Priset bestod av ett diplom,en check på 10.000 svenskakronor, blommor och kaffe förpristagaren och hans familjemedlemmar.Bengt Hammarhjelm tackademed följande tal:"Herr Ordförande. Fru nämndordförande.Ärade ledamöter.När jag nu står inför Gotlandsfolkvalda församling för atttacka, känner jag det myckethögtidligt. Ja, så högtidligt attjag skall citera vår store nationalskald,Esaias Tegnér. Vidmagisterpromotionen i Lund1820 sade han bl a: ”Härförarnensam vinner icke slaget, dedjupa leden vinna det åt honom.”Ni representerar ju de djupaleden, i detta speciella avseendegenom Er Kultur- och fritidsnämnd.Även de som nominerat migrepresenterar de djupa leden.De har haft eller har någonanknytning till det gotländskaförsvar, som allt sedan 1811 ståttberett att värna ön. Det var starktfolkförankrat. Gotlands nationalbeväringskapades ju genom ettavtal mellan gotlänningarna ochkungen. Det blev ett föredömeför riket i övrigt och dess andalevde kvar in i våra dagar.Det gotländska försvaret höllfrämmande makter borta frånön. Oförsvarat skulle Gotland hakunnat bli ett lätt byte i ett stormaktskrig,t ex mellan Tysklandoch Ryssland. Båda skulle havelat ha ön som bas. När Gotlandstod under säker svensk kontroll,då bortföll risken för sådanastormaktsplaner. På så sätt blevdet gotländska försvaret en förutsättningför den lyckosammasvenska neutralitetspolitiken.Denna fredsbevarande gärningär i hög grad värd att behållas itacksamt minne.Utöver materiella resurser harförsvaret tillfört Gotland enmängd välutbildade människor,som med sina familjer har berikatdet gotländska samhället. Dehar skapat de livaktiga frivilligorganisationernai vilka kvinnornanog har varit i majoritet. Detgällde ju att friställa gotländskamän för tjänst i stridande enheter.Man kan därför gott säga,att försvaret har genomsyrat detgotländska samhället.De värnpliktiga från fastlandethar också bidragit till detta. Dehar känt sig behövda och harblivit väl mottagna. De har återgäldatdetta genom att behållaGotland i gott, för att inte sägakärt, minne.Det är viktigt att det gotländskaförsvarets företrädare och derasgärning inte blir bortglömda. Attkulturpriset i år har gått till enmilitärhistoriker ser jag som etttecken på att de heller inte harblivit det utan att deras minnehedrats. Detta värmer mitt hjärtaoch jag tänker med rörelse påde djupa leden, som - i bildligmening - vunnit slaget åt mig.Det är i denna högtidliga stämningsom jag nu framför mittdjupt kända tack till GotlandsKommun och dess Kultur- ochfritidsnämnd för att jag tillägnats2005 års kulturpris."Denna tidnings läsare, därhuvuddelen haft sin yrkesmässigagärning inomFörsvarsmakten, hälsar säkertmed särskild tillfredsställelsevalet av årets kulturpristagare.NILS-ÅKE STENSTRÖM

14P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSittande från vänster: Överstelöjtnant Lennart Lissheim, major Pekka Hammartoft, personalkonsulent Elisabeth Johansson, överstelöjtnant Ronny Larsson,personalhandläggare Britt Ohlsson, kapten Jan-Erik Frimodigs och major Lars-Göran Nyberg.Stående från vänster: Kapten Lars-Göran Weinebrandt, kapten Peter Svensson, major Per-Lennart Karlsson, personalkonsulent Lars Randelius, kapten GunnarTrennestam, löjtnant Tage Göthberg, major Jan-Eric Engström, kapten Anders Larsson, löjtnant Börje Siggelin, kapten Lars Larsson, kapten Olle Gardell, förrådsmanGöte Pettersson, löjtnant Lars Tell, löjtnant Nils Johansson och löjtnant Roland Snäckerström.Sista avtackningen på P 18Tisdagen den 11 aprilavtackade C Ao P 18, överstelöjtnantRonny Larsson,de som hade, eller var i färdmed, att lämna regementetoch Försvarsmakten intill2007.08.31, på grund av uppnåddpensionsålder.Det blev den sista avtackningenav personal i Gotlands regementesregi. En del vänner hade slutitupp, och tillsammans var närmaretretti personer församladepå den Cederströmska mässen.Samling var utlyst till 1800. Dåchefen pers, Jan-Eric Engström,själv hörde till de som skulleavtackas, så låg nu ansvaret fördet praktiska genomförandetpå kapten Pär Östergren. Hanhoppades på ett klargörandeunder kvällen av en del ”dunklafrågor”.Efter en välkomstdrink i ordersalen,följd av en gruppfotografering,var det dags att gå tillbords. Kvällens program följderutinerna från senare år. Detinnebar att var och en av de somskulle avgå, förväntades att vidlämpliga tillfällen under måltidenberätta om sig själva och vadde avsåg att ägna sig åt. Någraavstod att berätta.Börje Siggelin tog först till orda.Han avsåg starta ett bemanningsföretag,och hoppades kunnaförmedla arbete för avgångnakamrater. Han besvarade ävenen av de dunkla frågorna somhandlade om en övernattning ikastalen vid Sundre kyrka. Detvar vid en fälttjänstövning underClaes Randlert, som då meddelatatt övernattning skulle ske i kastaleni Sundre. Börje hade aldrighört ordet ”kastal” och såg framförsig något hotelliknande logi.Men han trädde en sopsäck överhuvudet och sov ändå hyfsat,däremot blev han väckt av chefeni fruktan att han blivit kvävdinne i säcken.Nils-Bertil ”Niklas Johan” (NJ)Johansson besvarade nästa dunklafråga, rörande ”om man kanbli omkörd av sitt eget hjul”. N Jhade faktiskt lyckats med dennabedrift. Det var inför en storövningi Skåne som ”Rune Klas”beordrat hjulbyte på kompanietsKing Cab. Strax söder Växjölåg N J med nämnda fordon i 90km i timmen. Som motorbefällåg hans tankar naturligtvis hosförare och fordon vid det egnakompaniet. Hade han tänkt påallt? Hade han kontrollerat allt?Jo, det hade han. Bilens övrigapassagerare noterade N J belåtnamin då han visslade lätt på”Skånska slott och herresäten”.Plötsligt noterar N J i ögonvrånatt ett komplett hjul - medgodkänt mönsterdjup - kör omhonom till vänster, i en hastighetsom något överstiger det egnafordonets. N J noterar naturligtvisatt hjuldimensionen passarjust King Cab, och funderar lättöver varför hjulet är ute på egnavägar, och utan förare. Bäst attkontrollera. När N J medelststräckning av höger ben ansätterbromsen i det egna fordonetinser han vad som hänt - detegna fordonet har tappat enahjulet, och för att detsamma inteskulle glömmas bort, så hade det,i en sista anspänning, accelereratförbi för att ge sig till känna. Detrullande hjulet girar ut på en åkerdär det lugnt lägger sig till ro. Ettpar hjulbultar kunde letas uppoch färden fortsatte, dock mednågot reducerad hastighet.Lars-Göran Nyberg hade gårdi Lokrume, där byggnadernavar i behov av Falu rödfärg. Isocken fanns ett kooperativtdaghem, och där ville han arbetaoch lära de små liven att grävaeldställningar. Han berättadeom befälet som föranstaltat omurinprov, men som den aktuelladagen kom på att han var uteen dag för tidigt. Han var docksituationen vuxen - ”I dag vardet bara övning, i morgon kissarni skarpt!”Britt Ohlsson berättade om sintelefonkontakt med chefen perspå P 18, då hon skulle bytaarbetsplats. De kom överens omatt träffas, varvid Britt undradehur hon skulle känna igen chefenpers. Denne svarade att ”det serdu, jag är regementets stiligastebefäl!”. Dagen kom, och Brittfick hjälp att identifiera honompå avstånd, innan hon steg framtill Jan-Eric Engström medorden; ” Det måste vara du somär regementets stiligaste befäl!”När Britt nu avslöjade fusket,så tappade chefen pers ännu enillusion.Lars-Göran Weinebrandt hadevarit hemma två år och trivdesutmärkt. Han kör dagligen skolbuss.Pekka Hammartoft hade mångaidéer, konsultfirma, bygger bulhusoch viltvattendamm där hanskall sitta och mata kräftor.Per-Lennart Karlsson gjordevärnplikten vid P1 och kom1980 till P 18. Han slutade år2000 med avgångsvederlag ochtillbringade de följande fyraåren i Wien med hustrun Lena.Familjen återkom till Gotlandår 2004, och sedan dess har P-Lförgäves sökt arbete inom ekono-

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 15Löjtnant Nils Johansson, ”Niklas Johan”, berättar med stark inlevelse om det rullande hjulet.Major Jan-Eric Engström avtackas.Personalhandläggare Britt Ohlsson tar emot diplomet avöverstelöjtnant Ronny LarssonLars Randelius och Elisabeth Johansson följer med intresse avtackningen av övriga kamrater.misektorn. Han har under tidenguidat tyska kryssningsturister,vikarierat som lärare och driviten studiecirkel i tyska språket.För närvarande är han timanställdpå Swebus som förare.Lars Tell bygger ut snickarboden,renoverar sin segelbåt ochplanerar gå en gymnasieutbildningi biodling. Han murar ochsnickrar och åtar sig hantverksarbeten.Gunnar Trennestam ”jobbadeövertid” emedan han hade möjlighetatt sluta redan förra året.Han kommer inledningsvis atthjälpa sin broder, mackägarenBosse, med bensinförsäljningoch biluthyrning.Lars Larsson kommer från A1,kom till A7 1997, till P 18 2000,och slutar nu som platschef vidFMLOG.Lennart Lissheim kom från I 5i Östersund och började på P181980. De sista fyra åren har hanhaft tjänst i Stockholm. Han haren del renoveringsprojekt pågång, dessutom skall han ”ta uppgolfen igen”.Peter Svensson har eget företagmed F-skattsedel. Han har medframgång deltagit i det militärakocklandslaget. Förutom markservicetill frun så lagar han matvid Gåsemora på Fårö.Anders ”Ante” Larsson harsom förenings- och förbundsmänniskainga fritidsproblem.Dessutom äger han en gård. IRoma driver han ett antal projekt,bl.a. skall sockerbruketsgamla dammar konverteras tillbadplatser. Många skakar påhuvudet åt dylika planer, mendet gjorde de även då kampanjehemmettogs över och förvandladestill det vandrarhem somidag fungerar alldeles ypperligt.Ett av de större projekten är attomvandla sockersilon till någotkommersiellt nyttigt.Olle Gardell har eget hus, samtdotter och måg i Västerås somockså köpt sig hus. Olle ansågatt ”man nog inte skulle planeraför mycket”. Han kunde ocksåavslöja den sista dunkla frågan;om grisarna på Borgvik kundetala. Det var under en SÖB medövernattning i Borgvik, där Olleunder pågående plansmiderinödgades gå ut för att lätta påtrycket. Gentlemannamässig somhan är så avlägsnade han sig ettstycke, icke nöjd med uppnåttavstånd kliver han över ett stängsel.Plötsligt blir det ”ett jäklaliv” bakom honom, det visar sigvara en gris som grymtar över attbli störd i nattens sena timma.Olle svarar med våldsammabesvärjelser, dock utan responsfrån det fyrfota djuret, så svaretpå den ”dunkla frågan” blir;”Grisar pratar inte på Borgvik”.Jan-Eric Engström berättaratt det var han som införde attdessa avskedsmiddagar skulleutspisas på regementets porslinoch bestick. Livets motgångarhade lärt honom att ta en dag itaget. Han ville inte flagga uppnågot särskilt inför framtiden,men nämnde barnbarnen, fiske(vännen Erik Gabrielsson väntari Västergarn) golf, trav, kamratföreningenoch att hjälpa BörjeSiggelin i hans bemanningsföretag.Efter middagen skedde samlingför kaffe och den egentligaavtackningen. Pär Östergrenläste upp yrkesmeriterna, vareftervar och en tilldelades ettdiplom, blommor, en jetong,vars valör bestämdes av tjänstgöringstidenpå regementet, samten presentlåda innehållande endricksplunta med tvenne glas.Kvällen fullföljdes med ett välgörandesamkväm.NILS-ÅKE STENSTRÖM

16P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFörsvaretsminnenKänns bilden igen? Hjässan på skans 1 i Tingstäde fästningMånga försvarsanställda har ansettatt man bör spara gamla tiders material,uniformer, vapen, fordon, tekniskutrustning o.s.v. Det har därvid intespelat någon roll att vi har en centralmyndighet, Statens Försvarsmuseer somförvaltar Armémuseum, Marinmuseumoch Flygvapenmuseum. Ambitionen attförvalta försvarsmateriel av olika slag ochålder har funnits vid alla de förband som”spanargänget”, under Hans Lönegren,besökt. Här berättar han om minnen frånde platser de besökt.Ett skäl att samla har varit att ge försvarsinformation.Ett annat skäl är att ge en historiskbakgrund till aktuellt försvar. Ett tredjehar varit att berätta om det ärorika regementeman verkat vid. Känt är överste HugoBeckhammars trots mot flygvapenchefenBengt Nordenskjölds beslut att allt gammaltskulle skrotas och slängas. Beckhammar,som varit chef för det svenska flygförbandeti Finland under Vinterkriget, hade samlatflygplan och utrustning från den tjänsten.Den samlingen utgör i dag en intressant deli Flygvapenmuseets samlingar i Malmslätttillsammans med annat som den traditionsintresseradeöversten bevarade.Vilka, och hur många av de förbandsmuseersom finns idag som kommer att bevaras åtframtiden vet vi inte, men det finns en utredningsom funderat, utrett och kommit medförslag. Varje garnisonsort och varje förbandvill naturligtvis ha kvar sin historia ochvårda sina minnen, men mängden föremåloch minnessaker man vill spara är alltförstort Till bevarandevärda inventarier sombär historiens vingar finns porträtt, möbler,prissamlingar m.m. Det mesta härrör frånmässar som fanns på varje regemente. Dessaobjekt tillhör respektive officerskår och ingårinte bland de föremål som regementsmuseernavisar.Under våra spaningar har vi besökt ett antalförband och på varje plats har det funnitsett museum. Utställda föremål, vapen ochfordon är i mångt och mycket lika, vilketregementsmuseum man än besöker. Det somskiljer är modeller av övningshedar, särskildpersonhistoria eller specifika händelser somgjort regementet känt. Det vi fann vid vårabesök var detta:Växjö. Kronobergs regemente, I 11I anslutning till det stora garnisonsområdetfanns ett museum i en särskild byggnad medminnen från Kronobergs regemente ochKarlskrona grenadjärregemente, det senareorganisatoriskt kopplat till I 11 från 1925till krigsutbrottet 1939. På museet visas enmodell av regementet på Kronobergshed,norr om Alvesta, med många olika byggnaderutspridda i det flacka landskapet. I etthörn av museet hade man en arrest med enilsken smålänning bakom gallret. Det villevisa del av Vilhelm Mobergs rekryttjänstgöringvid regementet. Moberg har ju i minsttvå romaner behandlat soldaters vardag ochverklighet. ”Raskens” bär minnen och erfarenheterfrån hans egen barndom. ”Soldatmed brutet gevär” är en uppgörelse med detsvenska försvaret under krigsåren, som hanansåg var undfallande och eftergivet. Hantrivdes inte i det militära. Redan vid vårtbesök uttrycktes farhågor för att det stödmuseet hade skulle komma att försvinnaefter några år. Man sökte olika lösningar isamråd med företag och intresseföreningar.Skövde. Skaraborgs regemente, P 4Skaraborgs regemente har inte lagts ner.Under mer än två tidigare sekler var regementetförlagt till Axevalla hed. År 1913flyttade man in i kaserner i utkanten avSkövde.P 4 har en ärorik historia med medeltidaursprung. Man har ett innehållsrikt museummed materiel, vapen, inventarier, kartor,fotografier m.m. Dessutom har man byggtupp en databas med personaluppgifter innehållanderegementets alla indelta soldater.En tavla av förläggningen på Axevalla minnerom den epok då både Skaraborgs- ochVästgöta regemente var förlagt där. Varjeregemente hade sin del av övningsheden.Gränsen mellan förbanden var ett väl identifierbartdike. I en garagebyggnad i Axevallahar man samlat, ja rent av staplat, ett stortantal pansar- och stridsvagnar från hela världen.De flesta härrör från andra världskriget.Där finns amerikanska, ryska, tjeckiska,tyska, svenska m.fl. stridsvagnar. Samlingenär värd att visa även för dem som inte ärspecialintresserad av pansarvapnet och desskrigshistoria.Linköping; Livgrenadjärregementet I4, Svea artilleriregemente A 1, Sveaträngregemente T 1 och Östgötaluftvärnsregemente, Lv 2I Linköping minner garnisonsmuseet, en stortimrad byggnad vid kringfartsleden SödraLänken, om den stora garnisonens olikaregementen. Museets utställning är organiseradi bottenvåningen, en alltför liten yta förminnen från fyra regementen. Trots mängdenminnen samsas man om utrymmet och visarmateriel, miniutställningar, porträtt, uniformerm.m. En modell beskriver slaget vidStångebro år 1598.Karlsborg, Livregementets husarer, K 3Den anrika Karlsborgs fästning består av ettomfattande område med många byggnaderoch befästningar på Vanäs udde i Vättern.Livregementets husarer, K 3, flyttade dit1984. Fästningsmuseet omfattar flera storarum. Man visar utrustning, uniformer ochminnen från flera regementen som varitförlagda till Karlsborg. En avdelning visarsoldater från K 3 i FN- tjänst, en annanSkaraborgs flygflottilj, en tredje fallskärmsjägarutbildningen.Vid Karlsborg fannsintill mitten av 1990-talet Västgöta flygflottilj,F 6. Flygfältet betjänade och betjänarFallskärmsjägarskolan som ingår i K 3.Den imponerande fästningsanläggningen, demånga byggnaderna och det välfyllda museet,visar den historiskt intressanta utvecklingenav det svenska försvaret, format avcentralförsvarsdoktrinen under 1800-talet.Eksjö, Göta Ingenjörregemente, Ing 2Eksjö lever vidare som garnisonsort. I 12har lagts ner men Ing 2 finns kvar. I 12skaserner fylls successivt med civila verksamheter.Ing 2 administrerar det omfattanderegementsområdet där också Försvarets fältarbetscentrumfinns lokaliserat. Utanför tätortsområdetligger det gamla Ränneslätt, ettförläggnings- och övningsområde inte minstkänt under baltutlämningen 1946..

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 17Vid vårt besök kunde nog endast den gamlatraditionsfyllda officersmässen klassificerassom kulturhistoriskt värdefull. Byggnadensom flyttats flera gånger, bl.a. frånHultsfreds slätt, har nu placerats så att denär användbar också för civila ändamål. Frånmatsalens väggar blickar bistra överstar ochgeneraler på besökarna. Man känner traditionensoch historiens vingslag. Sannolikt finnsolika fält- och ingenjörsmateriel samlade,men inte organiserade i ett museum.Inte långt från regementet ligger Eksjömuseum, Man har en stor samling AlbertEngström-minnen, intressanta att beskådaoch reflektera över. I anslutning till museetfinns en mindre utställning husarminnen.Nyköping, Södermanlands flygflottilj, F 11Södermanlands flygflottilj, som började sinverksamhet 1941, var en av det Kalla Krigetsbarn. Flottiljen lades ner 1976. Flygfältetvid Skavsta används i dag som civilflygfält.Intresserade F 11-anställda har samlatmateriel från flottiljens verksamhet som spaningsenhet.Man var bl.a. utrustad med detsom kallats världens vackraste flygplan, denengelska Spitfire. I Nyköping har man ingenSpitfire kvar, men däremot några spaningsversionerav Tunnan, Draken och Vampiren.Jönköping, Smålands artilleriregemente A 6E 4-an, riksvägen mellan Stockholm ochHelsingborg, passerar tätt under SmålandsArtilleriregementes röda kaserner. Yngrevägfarande kopplar sannolikt inte sammande mäktiga byggnaderna med det gamlaregementet, ty nedläggningen är tjugo åravlägsen. Kaserner och kanslihus har, sompå andra garnisonsorter fyllts med civilaverksamheter. Konsulter, entreprenörer, försäljareoch andra med behov av kontor harflyttat in i lokalerna.I en förrådsbyggnad intill kasernerna harman samlat minnen från regementets verksamhetfrån slutet av 1800-talet till nedläggningen.Lokalerna är små, men man utnyttjarvarje utrymme för att visa vapen, uniformer,materiel, fordon och pjäser m.m.Regementet har givit namn år det köpcentrumsom byggts upp i anslutning till gamlaA 6. Regementet övade på Skillingarydsskjutfält några mil söder om Jönköping.Visby, Gotlands regemente P 18P 18:s museum behöver väl ingen närmarepresentation för läsarna. De omfattandesamlingarna i den gamla matsalen rymmermycket av det som användes av regementenai Visby. I 18, A 7, Lv 2 och P 18 haralla bidragit till samlingarna. Det finns meratt ställa ut än det finns plats. Den till årenkomne besökaren känner sig själv somett museiföremål bland de uniformer ochmateriel som han använde under rekryten.Utvecklingen går snabbt och oundvikligt.På spaningsflottiljen F11 i Nyköping. Från vänster Sture Karlsson, Curt Jacobsson, Hans Lönegren, Evert Göransson,Bert Jacobsson och Bengt Fäldt, framför en S 29, spaningsversionen av ”flygande tunnan”.Museernas som försvarsupplysareSkaraborgs regemente anlitade ”Västgöta-Bengtsson”, den gamle skolläraren SixtenBengtsson, för att med historia och historierge nyinryckta värnpliktiga en känsla förregementet, regionen, landskapet och landet.Det var en populär och effektiv PR-verksamhet.Att regementet dessutom hade ettvälorganiserat museum bidrog till att spridaförsvarsupplysning. Sixten Bengtsson ärborta, men museet finns kvar.På Gotland gavs vi som anträdde vår militärabana på 1950-talet flera tillfällen att medintresserade befäl lära känna ön med sinunika natur och kultur. Närheten till andravärldskriget och början på det Kalla Krigetpräglade den tiden.Försvarsmakten i dag är Hemvärnet ochNationella skyddsstyrkan. Enligt annonser idagspressen behöver man utbildad personalför att fylla sina förband med kompetentabefattningshavare. Så länge det finns enkänsla för att försvaret berör alla medborgarekan man nog fylla de platser som behövs föratt forma förbanden. I takt med att allt färrefår göra värnplikt, urholkas försvarsviljan.Många regementsmuseer är i allmänhet småenheter som sprider försvarsupplysning ochsamtidshistoria runt om i landet. Emellertidkan inte alla dessa samlingar bevaras. Inteheller kan man med gott samvete skrotasamlingarna. Under några år har en utredningutrett vad som finns, vad som börsparas och hur detta kan ske. Utredningen”Försvar i Förvar” kom i november 2005med ett förslag till framtida försvarsmuseer.Försvar i förvarUtredningens uppgift var att föreslå hur manspeglar det Kalla Krigets svenska försvar.Man föreslår att det byggs upp 23 museerrunt om i landet, vart och ett med ett särskilttema som bakgrund och som visar hur densektorn inom försvaret var organiserat, utrustatoch övatI norra Norrland ska del av Bodens fästningoch Kalixlinjen visa hur fästningstankenavsågs fungera. I Göteborg ska Sävebasenvisa flyg-och stridsledning. I Strängnässamlar man förvarets fordon i ett museumdit också pansarmuseet i Axvalla flyttas. IYstad tänker man visa en ledningscentral,i Karlstad brigadmuseum och i Hemsjöutanför Härnösand ett museum för kustartilleriet.Ett artillerimuseum i Kristianstad, ettLv-museum i Halmstad, ett robotmuseum iVidsel, ett hemvärnsmuseum i Vällinge ochett mobförråd i Opland, Östersund, är andratemabaserade museer på förslag.I Skillingaryd tänker man att visa regementshedenoch den verksamhet som därbedrevs. Ett krigsflygfältsmuseum planerasi Bratforsheden nära Filipstad. Ett museumför utlandsverksamheten under åren är tänktförläggas till Stockholm. Per Albin-linjensbefästningar ska visas i Helsingborg.Slutligen kommer Karlsborg, Vaxholmskastell och Tingstäde fästning att bevarassom museer. Tingstäde fästning avses visasamlingarna från P 18 och KA 3 och skildraGotlands försvar under det Kalla Kriget.Om redovisade förslag kommer att genomföras,och vad som händer med de museersom inte ingår i förslaget, kommer att visasig under innevarande år. Det viktigastebeslutet i det avseende är om regeringenskjuter till de 35 miljoner som man räknarmed behövs.Tingstäde fästningGotlands historia är sedan Krimkriget förknippatmed öns norra del och med Fårösundoch Tingstäde. Såväl första- som andravärldskriget och det Kalla Kriget har präglatGotlands moderna historia mer än någonannan del av Sverige.Förhoppningsvis kommer de militära samlingarnapå Visborgsslätt och i Fårösundatt flyttas till Tingstäde. Fästningen harrenoverats och förvaltas nu av TingstädeHembygdsförening. Måtte de som i dagarbetar med P 18:s museum orka engagerasig och bygga upp ett museum på ny plats.Det behövs ett militärt museum på Gotlandsom visar att försvaret har varit en viktig deli hela öns utveckling.HANS LÖNEGREN

18P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFöreningsmöte Visborgsslätts museivänner 2006-04-06:Stora förändringar förmuseetFörrådsgården i Tingstäde. Bilden visar de lokaler som kan bli aktuella för det nya museet. Längst bort till vänster den i texten nämnda ”norra magasinsbyggnaden”.Den 6 april 2006 genomfördesmötet i restaurangHwitstjerna. Det hade samlat23 deltagare där öns alla kamratföreningar,samt Tingstädehembygdsförening, var representerade.Rolf Larsson valdes som ordförandeför mötet, och Nils-ÅkeStenström som sekreterare.Ordföranden orienterade omverksamheten sedan senasteföreningsmötet 2004. Det sistaåret hade gått bra. Regementetsdag och nedläggningsceremoninhade dragit mycket folk,likaså det sista ”öppet hus” somgenomfördes i februari. Ovanligtmånga betalande grupper hadebokat in besök då det kungjortsom flyttning av museet. Ett antallångt framskridna idéer inomutvecklingsarbetet hade av naturligaskäl avbrutits och lagts på isnär beslutet om avveckling kom.God ekonomiKassören, Per Åke Wallin,redogjorde för föreningens ekonomiför de två senaste åren ochkonstaterade att soliditeten vargod. Utgående balans visade islutet på 2004 en summa av nära65.000 kronor, vilket ett år senarehade stigit till 107.000 kronor.Orsakerna till den ovanligt storahöjningen är, förutom ökadeintäkter, två; dels har verksamhetoch utgifter avsiktligt hållits neresedan det blivit klart att museetskulle flyttas, dels tillfördes25.000 kronor ur Lagerlöfs fond.Hans Lagerlöf var värnpliktigvid I 27 år 1903, for till Amerikaoch blev en stor mecenat förregementet och dess beväringar.Hans största donation, 25.000kronor, skedde 1946. Tidigaregåvor hade varit riktade mot vissverksamhet, men denna utgjordeen fond där regementschefendisponerade avkastningen föratt hjälpa värnpliktiga sominte kunde stöttas med statensmedel i angelägna personfrågor.Utkastet till fondens stadgarskrevs av då avgångne militärbefälhavaren,Gustaf MauritzTörngren. Båda var framsynta, tydet framgår att om regementetslades ner skulle fondens behållningtillföras dess museum, tillvars upphov Lagerlöf var denpådrivande kraften. Så har nuskett.Osäker framtidNågon verksamhetsplan för detkommande året kunde självfalletinte presenteras med alladess osäkra faktorer. I dagslägetkoncentreras på etapp nr1, vilket innebär utflyttning urnuvarande lokaler och transportav all materiel till magasineringi Tingstäde. Parallellt med dettapågår förhandlingar om museilokal,organisationsform och ekonomistudier.En tänkt organisationsplanöver ”FörsvarsmuseumTingstäde ” presenterades. Delokaler som eftersträvas finnsinom den inhägnade förrådsgården.Enklast är att få tillgång tillsjukvårdsförrådet som är klartför inflyttning. Där finns personal-och lagerutrymmen, samtvalv. Exteriören är dock inte avmuseal karaktär.Det är däremot den norra magasinsbyggnaden,vilken har trevåningar och är i gott skick.Nackdelen är att den fordraromfattande och kostsammainsatser i form av inre arbetensom isolering, värme- och ljusanläggningaroch avlopp förpersonalutrymmen.På förrådsgården finns ocksågarageutrymmen för strids- ochhjulfordonen, samt en byggnaddär trosstroppen kan disponerahalva utrymmet för sin utrustning.Huvudspåret i förhandlingarna ärsåledes Förrådsgården, men somen sista utväg får utredas alternativi Gamla Lägret med huvudmuseumi ”gymnastiksalen”. Desmå garageutrymmen som finnsdär är dock helt otillräckliga iutställningshänseende.Ett av de större problemenkan bli att lösa museifrågan iFårösund, emedan KA 3 KFordförandehävdat att något flytttill Tingstäde inte är aktuellt förderas del.Representanten för Tingstädehembygdsförening, KjellKuylenstierna, såg positivt på enetablering av museet i hemorten.Han underströk att det var viktigtatt verkligen se verksamheten påsikt, så att den inte föll när nuvarandegeneration inte längre harkraften att driva verksamheten.Hembygdsföreningen har ingapengar att stötta museet med,men väl folk, arbetskraft ochkunskap.Ordföranden orienterade omatt styrelsen i VisborgsslättsMuseivänner diskuterar storaförändringar, bl.a. att kollektivanslutningenav KF-medlemmarnaersätts av ett enskilt medlemskap.Han bad mötet att gestyrelsen mandat att utarbeta förslagtill ändring av inriktning ochstadgar, samt kalla till nytt mötedå förhandlingarna utmynnat ikonkreta resultat. Mötet beslötge styrelsen detta uppdrag.Avgående funktionärernaPer-Åke Wallin, BengtHammarhjelm och Sven Larssonavtackades med blommor.NILS-ÅKE STENSTRÖMVisborgsslätt museivänners styrelseOrdförande Rolf LarssonKassör Robert KnutasSekreterare Nils-Åke StenströmLedamöterJan-Christer AnkreAnders NilssonGöran HellströmMats A HanssonLars RandeliusRevisorElisabeth HavdelinMagnus OlofssonRevisorsuppleanterRoland SnäckerströmInger SäbomValberedningJan-Eric Engström (P18 KF)Ingemar Guthenberg (Lv 2 KF)Inget namn förelåg (A7 KF)

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 19StockholmskretsenStockholmskretsen höll sittordinarie årsmöte tisdagen den28 mars 2006 i Militär-sällskapetslokaler, Långa Raden påSkeppsholmen i Stockholm.Till årsmötet kunde undertecknadhälsa 26 medlemmarvarmt välkomna.Närvarande inbjudna gästervar regements- och garnisonschefenRonny Larsson tillikanyvald ordförande i GRKF, samtnyvalde vice ordförande i GRKF,Jan-Christer Ankre.Före detta regementschefenGunnar Karlson hälsades särskiltvälkommen, liksom tidigarekretsordförandena Bo Kjellanderoch Stig Skallak. Ordförandeni I 16 Stockholmsavdelning,Lennart Törnqvist, var traditionsenligtnärvarande och hälsadesvälkommen.Parentation hölls för de sedanföregående årsmötet avlidnamedlemmarna Vidar Andersson,Sven Ljungblom och SigvardSjöqvist. Under entyst minut ägnadesminnet av de avlidnamedlemmarna, varefterBengt Belfrageframförde tystnadssignalen”The LastToast”.Efter sedvanliga årsmötesförhandlingarerhöll styrelsenansvarsfrihet för detgångna verksamhetsåret.Ny hedersmedlemÅrsmötet antog enhälligt styrelsensförslag till nya stadgar förStockholmskretsen, samt utsågöverste Gunnar Karlson tillhedersmedlem i kretsen.Huvudföreningens årsmöte den 9mars hade även utsett honom tillhedersmedlem i GRKF. GunnarKarlson fick under mötet ta emotbevis för sitt hedersmedlemskapav respektive ordförande.Valberedningens ordförande,Christer Svärd, framlade valberedningensförslag. Vid årsmötetfick undertecknad fortsatt förtroendeatt vara ordförande förkretsen under ytterligare ett år,det femte i ordningen. Genomvalen blev det inga förändringarav styrelsens sammansättning,men däremot några ändringarav övriga funktionärer. På egenbegäran avgick revisorsuppleantenLars Casserberg och förstefanföraren Christer Fohlström.Dessa ersattes med nyval av PerNordenvall respektive KristoferGegenwarth. Befattningen somställföreträdande förste fanförare,som Gegenwarth innehaft,lämnades vakant i brist på lämpligtnamnförslag.AvtackningOrdföranden framförde varmttack till Christer Fohlström förhans 25-åriga arbete och ansvarmed att föra kretsens fanorvid olika evenemang, både iStockholm och på Gotland.Per Nordenvall hälsades ocksåvälkommen som nyvald revisorsuppleant.Kretsens veterannål tilldeladesLars Troedsson. Övriga fyramottagare av nålen var intenärvarande. Ragnar Hansensvandringspris överlämnades tillKristofer Gegenwarth för bästarekrytering under 2005. Efterårsmötet intogs en välsmakandesupé under en trevlig samvaromed sång och tal. I anslutningtill kaffet informerade RonnyLarsson i aktuella frågor omverksamheten inom regementetoch pågående arbete medavvecklingen av garnisonen påVisborgsslätt, som pågår t.o.m.augusti 2006. Jan-ChristerAnkre orienterade om ändradeförutsättningar för GRKF efterregementets nedläggning ochdet uteblivna stödet till verksamheten.Ändringarna berör ocksåStockholmskretsen. Mångafrågor från medlemmarna kundebesvaras vid den efterföljandediskussionen. Klart är att museetsdelar i gamla matsalen påVisborgsslätt omgående flyttastill Tingstäde för magasineringoch vid senare tidpunkt iordningsställsi slutliga lokaler där.På Visborgsslätt kommer ingetmilitärt att finnas kvar. Det planerasatt Gotlandsgruppen skallsamlokaliseras med F 17G iett kommande nybyggt hus vidflygplatsen norr om Visby. FörGRKF och kretsen är det viktigtatt påpeka det ökade ansvaretför verksamheten. Betydelsen avvarje medlems insats efter förmåga,stor eller liten, blir därförmycket viktig särskilt när detgäller museet och anordnandetav den årliga så kallade ”KamratFöreningsÖvningen” (KFÖ) iaugusti.Ordföranden kunde avsluta dentrivsamma kvällen med tack tillalla närvarande och konstateradeatt vi nu är inne i ett nystartskedemed ändrade förutsättningarsom kräver mer eget arbete ochnytänkande för kommande verksamheter.Tillsammans kan visäkert göra framtiden till någotbra för varje medlem, som uppmanadeskomma med förslag,idéer och eventuella egna insatserför den kamratliga verksamheten.LARS-INGE HÄGLEORDFÖRANDEStockholmskretsen inbjuder till två kamratträffar hösten 200614 septemberStudiebesök i Riddarhuset torsdag14september med ärtmiddagsbuffé.Kl 15.45-16.00 Samling vidingången till Riddarhuset,Riddarhustorget 10, Stockholm.Kl 16.00-17.30 Visningav Riddarhuset avRiddarhusgenealog PerNordenvall.Kl 17.30-18.00 Promenadgenom Gamla Stan till KällarenDiana.Kl 1800- Ärtmiddagsbuffé påKällaren Diana, Brunnsgränd 2-4 i Gamla Stan.Buffén består av smör, bröd,mellanöl, ärtsoppa, varmpunsch, pannkaka med gräddeoch två sorters sylt samt kaffe.Kostnaden för måltiden är cirka100 kronor per person.För deltagande i visningen ochmiddagen sker anmälan senasttisdagen den 12 september 2006till klubbmästaren Per-OlovAlama 08-39 67 22 (gärna senkväll) eller ordföranden Lars-Inge Hägle 08-777 13 46, 073-993 56 80 eller e-post lih@telia.com.15 novemberStyrelsemöte i kombinationmed kamratträff ochföredrag av överste GunnarKarlson, onsdag 15 novemberi Försvarshögskolan, FHS,och restaurang ”Syster &Bror”, Drottning Kristinas väg,Stockholm.Kretsen håller styrelsemöteklockan 15.00-17.00 i FHSlokaler, Drottning Kristinas väg37, Stockholm med samling14.30. Därefter är det samlingkl 17.00 i restaurang ”Syster &Bror” på Drottning Kristinasväg 24, för föredrag kl 17.30.Måltid omkring klockan 19.00.Kostnaden för måltiden är cirka125 kronor per person. Kvällenberäknas vara avslutad omkringkl 20.30.Föredraget hålls av översteGunnar Karlson, numera tjänstgörandei Högkvarteret, ochhandlar om aktuella frågor inomFörsvarsmakten.Anmälan till styrelsemötet,kamratträffen och måltiden skallske senast söndagen den 12november 2006 till ordförandeneller klubbmästaren enligt ovan.Alla är varmt välkomna liksombesökande kamrater frånGotland och från andra kamratföreningari Stockholm. Trevligtom vi blir många deltagare vidbåda träffarna. Välkomna!LARS-INGE HÄGLEORDFÖRANDE

20P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftKamrater!Alla förband på Gotland är nu ett minne blott – en förfärligutveckling. Vi i respektive kamratförening har nu ett ansvarför att föra traditionerna vidare och bevara kamratskapet på bästasätt genom olika aktiviteter. Nu har alla militära kamratföreningarpå Gotland samlats till en gemensam tidskrift och vi hälsarGotlands regementes kamratförening välkommen till en, somvi hoppas och tror, tidskrift som kommer att fortleva i många årframöver. Nu är det Gotlandsgruppen, där för övrigt fyra officerarefrån A 7 jobbar, som förhoppningsvis kommer att stödja kamratföreningarnaframöver. Största behovet av stöd är att få hjälp medtryck och utskick av denna tidskrift vilket vi hoppas löser sig påbästa sätt.Vår kamratförening jobbar nu vidare med olika traditioner ochaktiviteter och vår verksamhet kommer att fortsätta, i ungefärsamma omfattning som tidigare, så länge intresse finns. Vi i styrelsenvar väl lite oroliga inför den årsavgift som vi ånyo infört frånoch med detta år men denna oro var obefogad och det visar sig attdet finns ett stort intresse för vår verksamhet. I dagsläget har vicirka 200 medlemmar som betalt sin avgift och vi har förhoppningom att det kommer att öka ytterligare. Vi har dessutom lyckatsrekrytera nya medlemmar till ett större antal än på länge. När detgäller våra åtaganden så pågår fortfarande arbetet med att flyttavåra tavlor och prydnadsföremål till Suderbys herrgård och detberäknas vara klart under våren. Museet på Visborgsslätt håller påatt tömmas och det kommer att upprättas ett nytt gemensamt försvarsmuseumi Tingstäde under 2006 – 2007.Det enda kvarvarande artilleriregementet, A 9, finns numeralokaliserat i Boden. Det blev således återigen flytt från förde artillerister som ville vara kvar inom truppslaget men nu är detväl sista anhalten för våra artilleribröder får vi hoppas. GunnarTrennestam har besökt regementet och berättar på annan plats litemer om verksamheten där.Vi hörs och sesANDERS NILSSONStyrelseOrdförandeSekreterareKassörLedamöterRevisorerValberedningAnders NilssonGunnar TrennestamStefan EkmanGöte Nilsson, Leif Svensson,Nils-Folke Eriksson, Göran KarlssonTommy Sjöli, Göte AnderssonSylve Nilsson, Torbjörn Holmberg

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift21Välbesökt årsmöteHär är en liten rapportifrån A 7 Kamratföreningsårsmöte den 4 maj som försista gången genomfördes påCederströmska mässen. Fördet första var det väldigt roligtatt så många hade hörsammatkallelsen och deltog i mötet. Vivar 41 medlemmar närvarandeoch kunde denna gång räknain 8 damer däribland.Anders Nilsson valdes att ledaförhandlingarna och gjorde detmed sedvanlig bravur. Förutomstadgarnas krav på mötesinnehålletså gavs information om vårtmedlemskap i Sveriges MilitäraKamratföreningars Riksförbund(SMKR), flytt av museumet tillTingstäde och medlemmarnasåtagande i museets framtidaSista måltiden på mässen!verksamhet. Ingen anmälde sigfrivillig till detta arbete.Lite information gavs även omförevisning/förvaring av våraföremål vid Suderbys. Av styrelsenföreslagna förändringar iföreningsstadgarna godkändesav mötet med några små menbra påpekande om ändringar.Ändringarna föranleddes av attdet ständiga medlemskapet nuhar upphört och för att verksamhetennu omfattar ett kalenderår,mot tidigare två, så ändras”Ordinarie föreningsmöte” tillatt bli ”Årsmöte”. En förändringsom föreslogs och godkändes vidmötet var att välja hälften av styrelsenpå två år och andra hälftenpå ett år. Endast ordföraren väljsav årsmötet medan uppdragen istyrelsen sedan fördelas blandvalda ledamöter vid styrelsenskonstituering.Beslutad verksamhet14 september Ärtlunch iHwitstjärna kl. 12.00 (StefanEkman)23 november Stockholmsmötei Fatburen kl. 19.00 (MaxMagnusson)2 december Sedvanligt SanctaBarbarafirande (Göran Karlsson)15 mars -07 Årsmöte med ärtmiddagvid Suderbys kl. 17.00(Styrelsen)15 april -07 Presstopp för artiklartill KamrattidningenJubileum 2007Styrelsen kommer vidare attbesluta om ett eventuellt jubileumnästa år eftersom A 7Kamratförening ”fyller 70 år”den 12 september. Två alternativtill lämplig tidpunkt har diskuterats.Alt 1: I början av juni,lördag den 2 eller tisdag den 5,då kan även A 7 Högtidsdag den4 juni uppmärksammas. Alt 2:lördag den 1 september vilketdå medför att ärtlunchen i september2007 ställs in. Styrelsenär tacksam för synpunkter på deföreslagna tidpunkterna och vaddu som medlem tycker om etteventuellt ”jubileumsfirande”!?Val vid mötetAnders Nilsson, ordf (1år)Gunnar Trennestam, sekr (1år)Stefan Ekman, kassör (1 år)ledamöterGöte Nilsson (1 år),Leif Svensson (2 år),Nils-Folke Eriksson (2 år),Göran Karlsson (2 år)Björn Wizén och MaxMagnusson, suppleanter (1 år)Tommy Sjöli och GöteAndersson, revisorer (1 år)Svenerik Johansson och RolfHansson, revisorsuppleanterSylve Nilsson och TorbjörnHolmberg, valberedningAvslutning i A7-rummetEfter mötet, ca. kl. 18.00,inhandlades diverse starkadrycker och mötesdeltagarnasatte sig därefter till bords framföruppdukad ”Gubbröra” medtillbehör. Första snapsvisan vargivetvis A 7:s egen, ”Glaset vihöjer”, som sedan följdes uppmed ”Tack för supen” och ”Närgäddorna leker …”.Ärtsoppa, punsch och pannkakoravrundades sedan med kaffe tillsammansmed eget valt alternativtill i ”A 7-rummet” på mässen.Tack till alla som deltog ochhoppas att vi blir minst likamånga nästa gångGUNNAR TRENNESTAM

22P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftVälbesöktärtlunchDen 16 mars genomfördesvårens sedvanliga ärtlunchi restaurang Hwitstjärna.Observera att jag skriverinte ”militärrestaurang”längre eftersom det numeraär en ”civil restaurang” somdrivs i privat regi av någrasom tidigare var anställda avFörsvarsmakten.Denna ärtlunch hade lockatrekordmånga medlemmar somuppenbarligen längtade efterärtor, punsch och pannkakor.Vi var 42 stycken som träffadesvid lunchborden och för attmatcha den siffran får vi nog gåtillbaka till 1990-talet då ännuGotlands artilleriregemente fannskvar och var vid full vigör!Det är naturligtvis inte baramaten som lockar utan man villäven passa på att vid dessa tillfällenväxla nyheter och minnenmed likasinnade ”A 7-are”. Efterlunchen brukar ordförandendelge aktuell information ochdenna gång var inget undantag.Rolf Larsson, fortfarande en av”eldsjälarna i museet”, fortsattemed information om museetsframtid och flytt till Tingstäde.På Visborgs slätt skall museetvara avvecklat senast den sistaaugusti i år. Jag passade ävenpå att berätta lite om mitt besökvid Artilleriregementet i Boden.Mina intryck och några bilderdärifrån finns redovisade i enseparat artikel här i tidningen.Utöver mat, umgänge ochinformation så fanns vid dennaDet var trångt vid borden i matsalen men det finns plats för flera bord och fleralunchgäster.ärtlunch ytterligare ett ”dragplåster”.Det var i form av SvanteStåhl som höll ett uppskattat ochintressant föredrag om olika uppfattningarom Karl XII död ochSkottet i Fredrikstens fästning1718. Du kan läsa mera om innehålleti Svantes föredrag somfinns redovisat, i sammanfattadform, på annan plats i dennatidning.Jätteroligt att så många kom ochvar delaktiga i vårens ärtlunchoch jag hoppas att det inte varnågon tillfällighet utan att denutvecklingen fortsätter i den riktningen!GUNNAR TRENNESTAMFrån ständig medlem till betalande medlemSom tidigare informerats och beslutats om så kommer A 7Kamratförening att ifrån och med 2006 endast ha betalande medlemmarvilket medför att begreppet ”ständigt medlemskap” har upphört.Vi bad i förra numret av tidningen om synpunkter på detta och vi hari huvudsak endast fått positiva svar på det beslutet. Vi uppfattar detsom att förståelse finns bland föreningens medlemmar att det var ettbeslut som, av ekonomiska skäl, måste tas för att på sikt säkra kamratförenigensöverlevnad.Som ett utryck för detta vill vi, efter godkännande från avsändaren,delge våra läsare vad han skrev i sitt brev efter ha läst om förändringeni förra numret.”Jag har just läst notisen om framtiden och ekonomin i kamratföreningen.Förmig som trampade Blåhälls kalkstenshällar och snavadei slånbärsriset under sergeanterna Martingers och Björnlundsledning 1954 har kamratföreningen fungerat som en länk till minungdom. En påminnelse om de otaliga och fantastiska skrönorna omstyckjunkare Widerström och ihågkommandet av den omutligt rättviselöjtnant Anshelm med sina oputsade skor.Även om A 7 inte var ett paradis så var det för mig, en 20-årigStockholmare, ett ganska angenämt ställe att tillbringa 10 månaderpå. Martinger lärde mig att matematik inte var särskilt svårt ochBjörnlund brukade bjuda på danska wienerbröd medan löjtnantAnshelm vänligt såg till att vi uppträdde någorlunda anständigt.Widerström med majspipan var Widerström, värd att hedra menmest att skratta åt.Numera är jag så pass handikappad, flera stroke och ledbesvär, attännu ett besök på ön ter sig närmast som en utopi, trots att en sontillbringar all sin fritid i en stuga mellan Roma och Ljugarn.Jag har länge undrat hur lång tid det skulle ta innan föreningenbeslutade att avskaffa det för mig som medlem ytterst förmånligasystemet med ständigt medlemskap. De futtiga hundralappar somjag en gång har betalat täcker väl knappast medlemstidningen underett år.Med tanke på mina fysiska hinder och allmäntillståndet, stryk migur medlemsförteckningen, Jag har inget att tillföra föreningen. Minaminnen av A 7 kommer alltid att vara ljusa liksom hågkomsterna avMartinger och Björnlund alltid kommer att vara.Med vänlig hälsningJean Claesson”Tack än en gång för ditt positiva brev som säkert väcker minnen hosandra som läser detta.Det finns säkert många flera som har minnen från tiden vid A 7 ochvi är säkert ännu flera som tycker det skulle vara roligt att få ta delav dessa minnen. Skriv gärna ner dina ”A 7-minnen” och skicka tillGunnar Trennestam, Styrmansgatan 361, 621 50 Visby, så att publiceringkan ske och därigenom komma andra till del.Hur många har valt att fortsätta vara medlemmar i föreningen?I skrivande stund är det 192 som betalt in årsavgiften för 2006. Avdessa är 115 boendes på Gotland och resterande 77 på fastlandet.Vi hoppas naturligtvis fortfarande på att det blir flera, helst alla tidigaremedlemmar, som väljer att fortsätta vara medlem i föreningen.Antalet damer i föreningen har ökat! Vi hoppas på ännu flera genomatt medlemmarna ”värvar hustru/man, sambo eller någon annankvinnlig/manlig bekant” som medlem, så att även dom får möjlighetatt träffas samt delta i vår verksamhet.A 7 Kamratförening som startades den 12 september 1937 firar sitt70-årsjubileum nästa år och om du har några förslag till hur vi skalluppmärksamma det så hör gärna av dig. Adressen finns här ovan.Givetvis kommer ett eventuellt jubileum att diskuteras vid det ordinarieföreningsmötet den 4 maj. - Vad mötesdeltagarna tyckte om ettjubileum nästa år finns att läsa om på annan plats här i tidningen!Du som har betalat årsavgiften för 2006 har en adressetikett medsvart text på denna tidning och om du inte har betalat så är textenblå.Om du ännu inte betalat men vill fortsätta vara medlem i framtidenså blir du det genom att sätta in 100 kr på A 7 Kamratförenings plusgiro18 98 82-4. Kom ihåg att fylla i avsändare!GUNNAR TRENNESTAM

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSignalister på35-års jubileumPå bilden syns fr.v. Dennis Johansson, Västervik, Cai Ström, Loftahammar, Bengt Klingvall, Visby, Nils-Inge Olsson, Garda, BillyAlexandersson, Vimmerby, Göran Carlsson, Västervik, Jan Höglund, Gamleby, Sven-Ove Alfström, Alert Norrby, Silte, ChristerNilsson, Roma, Peter Sköld, Söderköping och Anders Nilsson. Två signalister ytterligare deltog i träffen men var tvungna attavresa innan besöket på museet nämligen Kjell Pettersson, Märsta och Malte Serrander, Vaxholm.Åren 1969-70 gjorde 14 ynglingar sin värnplikt på A7 i Visby. Det har nu gått 35 år sedan vi signalistermuckade. Redan år 1986 bestämde vi att det borde anordnas en träff med jämna mellanrum.. Och träffatshar vi gjort vart femte år. Helgen den 21-22 maj var det dags för en ny träff. Inkvarteringen skeddei Kneippbyns stugby och på lördagkvällen firades det bl.a. med mat från Österdahls Kök och bastubad.På söndagen var det ett möte på militärmuseet och träff med de befäl som hade ansvaret för vår signalistutbildning.Vid vakten P18 tog Sven-Ove Alfström och Anders Nilsson emot oss och lotsade oss tillmuséet där Anders och Sven-Ove guidade runt oss på ett mycket sakkunnigt sätt och där vi naturligtvisstannade längst på artilleriets område. Eftersom Gotlands försvar inte är vad det har varit så får man varatacksam för det arbete som läggs ner i muséet. Besöket avslutades med kaffe och lite tillbakablickar fråntiden i ”lumpen”. Nästa möte blir om fem år i Söderköping. Ett besök på muséet kan varmt rekommenderasoch vi signalister kommer säkert att göra ett återbesök i framtiden.BENGT KLINGVALLAktiviteter 2006/200714 september Ärtlunch i Hwitstjärna kl. 12.00 (Stefan Ekman)23 november Stockholmsmöte i Fatburen kl. 19.00 (Max Magnusson)2 december Sedvanligt Sancta Barbarafirande (Göran Karlsson)15 mars Årsmöte med ärtmiddag vid Suderbys kl. 17.00 (Styrelsen)Artilleriträff iStockholm23Torsdagen den 24 novembersamlades några ”fastländska”Gotlandsartilleristerför den årliga kamratträffeni ”Fatburen” vid Karlbergsslott. Vi var närmare bestämt13 till antalet, alltså tyvärrnågot färre än 2004, men detvar lika trevligt och roligtsom tidigare år ändå. Vi åtoch drack gott och berättadegamla anekdoter från ”A 7:sfornstora dar”.Denna gång hade vi ett celebertbesök av en representantfrån P 18 KamratföreningsStockholmsavdelning, Lars-IngeHägler. Han berättade lite omderas aktiviteter och tillsammansdiskuterade vi hur vi kanutveckla ett samarbete mellanvåra båda föreningar.”Mötet” gav mig (undertecknad)”fria händer” att utvecklaStockholmsträffen. Vi får se vaddet blir av detta. Själv jobbarjag på Hemvärnets stridsskolaHvSS, en fantastiskt vackerarbetsplats, som definitivt ärvärt ett besök. De flesta somvar med på träffen i Fatburentyckte det skulle vara kul att fågöra ett besök där så jag lovaratt återkomma angående detta.I väntan på det och för att göradet lättare för mig att nå ut tilldig snabbare vore jag tacksamom du, som är Gotlandsartilleristi Stockholmstrakten, meddelarmig din e-postadress. Minadress hittar du här nedan ochgivetvis får du gärna kommamed lite idéer och kanske ävenerbjuda dig att ansvara för någottrevligt evenemang.Avslutningsvis, sin vana trogen,så tackade en av våra f.d. cheferHelge Gard å deltagarnas vägnarför ett trevligt arrangemang.I skrivandes stund är det nubestämt att nästa kamratträffblir den 23 november 2006 påsamma ställe i ”Fatburen” vidKarlbergs slott kl. 19.00.”The same proceeds as lastyear”! Jag ordnar med detaljerna.Tack alla ni som kom och välkomnaigen! - Till alla som intevar med, välkomna nästa gång!FÖR A 7 KAMRATFÖRENINGSFASTLÄNNINGARMAX MAGNUSSONe-postadress: max.magnusson@mil.se

24P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSnabbdata om ArcherKaliber 15,5 cmMaxskottvidd ca. 60 kmLaddsystem och mekanism liknande Haub77B20 granater medförs i pjäsens magasinEldhastighet ca. 9 skott/minLängd 14 mVikt 30-34 ton beroende på utförandeMarschfart ca. 70 km/timFrån ”stopp till skott” ca. 30 sekIntressant besök påArtilleriregmentet i BodenJag fick under ett par dagari början av mars möjlighetatt åter en gång besöka artillerieti Boden. Det är nu, efterdet senaste försvarsbeslutet,den enda platsen i Sverige därartillerister utbildas.Kontrasten mellan dagensWisborgs slätt, där allt just nuhandlar om avveckling, och garnisonsområdeti Boden, där deti stället handlar om utveckling,var mycket påtaglig. Många platserinom garnisonen, däriblandvid Artilleriregementet, påminnermera om en stor byggarbetsplatsän en plats där utbildningsker eller skall ske. Det byggsbåde nytt och renoveras på ”bredfront”!Undantaget är området österom Bodens kraftstation därtidigare Ing 3, AF 2 och A 8var grupperade. Hela det områdethar i princip lämnats avFörsvarsmakten. Ett undantag ärdock att i f.d. ”Fo 63 stabsbyggnad”som ligger mellan f.d. A 8kanslihus och f.d. A 8 mässbyggnad(med det passande namnet”Festningen”) sitter just nu delarav ”Lönekontoret i Boden”.Koll på lönekontoretMina sista löneutbetalningar somFörsvarsanställd betalas nu utvia detta lönekontor och det kanjag tycka känns lite konstigt närman alltid haft sin lönehandläggarepå Gotland tidigare. Att jagsedan lyder under lönekassan vidS 1 i Enköping gör ju inte sakenmindre konstig. Snacka om enFörsvarsmakt i förändring!Museum som heter dugaEtt andra undantag i området äratt på f.d. A 8 kasernområde hållerman på med att iordningställaett ”nytt” garnisonsmuseum”som heter duga”. Man byggerihop skolkompaniets kasernmed gymnastiksalen genom en”mellanbyggnad” av glas i fleravåningar. Dessutom bygger mantre nya stolplador för förvaringav fordon och pjäser. Enligt uppgiftså finns det även planer påatt bygga en linbana från museetöver dammen och upp till ”fortetpå Rödberget”. Det var en av”försvarsanläggningarna runtomkring Boden där A 5 / (A 8)tidigare grupperade”. BetalarFörsvarsmakten för byggandetoch driften av det nya garnisonsmuseet?Knappast!Men här finns en kommun somtar ansvar, är pådrivande och satsar.Om det sedan blir med ellerutan linbana får väl framtidenutvisa. Fint ser det i alla fall utatt bli!ArtilleriregementetÅter till ”Artilleriregementet”av i dag. Jag skriverArtilleriregementet för att skrivaom A 9 i Boden tycker jag kännsväldigt fel och efter vad jagförstod under mitt besök därså är jag långt ifrån ensam omden uppfattningen. Precis somfolk här på Gotland ännu kallarKorsbetningen för A 7-områdeteller bara A 7, så kommermed all sannolikhet artilleriet iBoden att i folkmun kallas förA 8 även i framtiden. Möjligenkan ”Artilleriregementet” bli enbenämning som även kommer attanvändas.Kanske är det läge för att återigenbörja använda A 5 i stället?Som jag tidigare nämnde så serArtilleriregementets kasernområdeut som en byggarbetsplats.Man har tagit över S 3 gamlakasernområde som ligger närmastegranne med I 19 kasernområde.Naturligtvis så har manredan renoverat kanslihuset ochnu pågår renovering av kasernerna.I kanslihuset pratade jag medmajoren Roland Lundberg somberättade att regementet i dag har144 officerare och 9 civilanställda.Med dessa skall man utbilda415 artillerister och man hoppasäven på att i framtiden dessutomfå utbilda 50 stycken förstärkningsvärnpliktiga.Roland badmig ta med en hälsning hem tillhans kurskamrater, Peter ochStefan Ahlvin, vilken jag härmedframför.ArtSS i BodenSedan december förra året såpågår även renovering av denf.d. skolbyggnaden som i ställetför lektionssalar nu skall bli ettkontorslandskap som ArtSS skanyttja. ”ArtSS” i Boden!? Ävendet ett begrepp som på någotsätt känns lite felplacerat närdet ”ligger i Boden”. För mig äroch kommer nog alltid ArtSS attvara synonymt med Trängslet iDalarna. Man är väl gammalmodigoch det är väl tur att det snartär dags för pensioneringen!

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift25A 7-traditionerKvar att berätta om frånArtilleriregementets område ärArtillerimässen.En av anledningarna till minBodenresa var att ta reda påhur A 7-traditioner och de A 7-föremål, som skickades till A 9 iKristinehamn vid nedläggningenav A 7, nu kommer att tas omhand vid Artilleriregementet.Svaret är, att våra föremål, finnspå plats i nämnda artillerimässtillsammans med föremål frånalla andra f.d. artilleriregementeni Sverige.En mindre renovering av mässsenhar utförts och snart stården inför en större och meraomfattande renovering. I mässsensolika rum har man möbleratupp med möbler som tillhörtvåra olika artilleriförband och irummen förevisas även övrigaföremål från dessa nu nedlagdaregementen. A 7 saker fanns,vid mitt besök, placerade i detstora rummet på andra våningen.Vi skickade inte så mycket tillKristinehamn vid nedläggningeneftersom P 18 tog på sig attvårda minnet av A 7 på Gotland.Det mesta finns således kvar häroch styrelsen håller nu undervåren på med att se efter omnågot mera kan och skall skickastill Boden för framtida beskådande.Behovet finns definitivt där eftersomA 7, just nu, är ganska klentrepresenterat vid framtidens”Artilleristiska högborg”!Det modernaste artillerietUtanför själva regementsområdet,på körplanen ovanför bandkanonhallen,så bygger man förartilleriets del en ny pjäshall förHaubits 77B och/eller för dennya artpjäsen Archer. Pjäshallenskall vara färdig i höst.Vidare startar snart byggandet avett nytt motorområde som skallinnehålla vårdhallar, teknikhalloch spolhall. Det blir ett enormt”motorkomplex” som skall ståfärdigt nästa år.Avslutningsvis hade jag turenatt ute på ”Södra fältet” få seden svenska arméns modernasteartilleriskapelse, en ”Archer”,gruppera och öva inför skarpskjutningsom skulle ske veckanefter mitt besök.Man brukar ju påstå att gotlänningarbrukar man stöta påvar helst man befinner sig ochövningsfältet i Boden var dennadag inget undantag från detta.För ut ur denna ”Archers personalutrymme”kom en teknikervid namn Fredrik Rosengren frånFårö! Fredrik är son till HasseRosengren, officer vid f.d. KA3, där även Fredrik tjänstgjordefram till nedläggningen av KA3 då han valde A 9 som sitt nyaregemente. Han valde sedanatt flytta med artilleriet upp tillBoden.Kanske är steget från Gotlandupp till Norrland inte så stort ochsvårt att ta. Så låt oss hoppas attA 7 Kamratförening någon gångi framtiden får en möjlighet attgöra det.Jag avslutar med att önska alla”Bodenartillerister”, för det kanman väl ändå säga att dom är,lycka till med artilleriutbildningeni framtiden.Resurserna i form av lokaler ochutbildningsanordningar m.m. harni eller så får ni det. Sedan är detbara att arbeta hårt och låta det”Smälla högt”!Vi ”Gotlandsartillerister” hoppasatt Artilleriet även i framtidenhar sin givna plats i det svenskaförsvaret.Till sist ett särskilt tack till minguide i Boden, kapten MatsOlofsson, som dessutom är”kurskamrat” med mig sedanAKS i Uppsala 1977. Mats jobbari dag vid FastighetskontorMitt, så han hade verkligen överblickoch kontroll på vad somhar hänt och vad som skall händai Bodens garnison.GUNNAR TRENNESTAMPS.Ett litet tips för dig som villveta mera om vad som händeroch sker inom artilleriet är att,om du har tillgång till Internet,gå in på Artilleriregementetshemsida www.artreg.mil.se.Det är en mycket bra ochinformativ hemsida medmycket intressant läsning.Du kan via länkar på sidanta dig till ”KamratföreningenBodenartilleristen” ochen del andra militärakamratföreningar. Du kan ävenläsa deras tidning som heter”artilleristen” samt t.ex. viaen annan länk ta dig ”upp tillfortet på Rödberget” för attta reda på lite mera om det.Lycka till!Byggarbetsplats Artilleriregementet! Förutom en av regementets två kaserner synsäven det färdigrenoverade kanslihuset längst till vänster. Man kan ju undra vad engammal S 3:are tycker om detta!Skolkompaniets gamla kasern som byggs ihop med den gamla gymnastiksalen.Några av föremålen från A 7 som fanns i ett hörn av det stora rummet på andravåningen i den ännu inte färdigrenoverade mässen. Fyra tavlor varav två inte synsi bild, regementets, kompaniernas och Sancta Barbaras bordstandar, minnesbokenfrån Korsbetningen, ”miniatyrartilleristen i en glasbubbla samt en miniatyrkanon.Mycket mera fann jag inte och det kändes ”lite tunt”!

26P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftAnders Farinder segrade iMortimer Sederholmsåtråvärda vandringsprisSå har då ytterligare en SanktaBarbara fest genomförts, nuför 6:e gången efter det attA7 lades ned som förband påGotland. Mycket glädjande äratt det fortsätter att vara enbra närvaro på vårat firandetrots att det nu är snart 6 årsedan A7 ”försvann”.I firandet deltog ca. 40 medlemmarvarav 21 stycken deltogi tävlingen om MortimerSerderholms vandringspris.Denna tävling får vi nog säga harintagit en något mer civilt anpassadform nu, med anledning avatt de attribut vi använt oss avgenom åren på ett naturligt sättnu börjat avregleras. Detta serjag inte som en nackdel utanjag tror att det gäller för oss attutvecklas framöver för att kunnafortsätta vårat firande.En sak att nämna i sammanhangetsom är mycket glädjande är attvi nu även börjar få ett kvinnligtdeltagande på Mortimer-tävlingen.Förut har vi självklart haftkvinnliga officerare som tävlatmen nu utvecklas tävlingen ipositiva riktningar när ElisabethKimell ställde upp och gjordedetta förtjänstfullt. All heder åtdig Elisabeth !Detta är en av de saker som viverkligen måste ta tillvara på iframtiden – så samtliga A7:are,se nu till att ni plockar med erarespektive inför 2006 års SanktaBarbara så kanske vi når oanadehöjder i deltagarantal framöver.Hur gick det då i tävlingen?Ja, en sak som vi dock inte gjortavkall på, trots vår allt mer civilainriktning, är de grundläggandestatuterna som råder avseendeMortimer Sederholms vandringspris.I tävlingen ingår fortfarandemoment som kast, skytte, precision,orientering, teknik ochteori. Sedan får man själv avgörahur militärt anknutna grenarnaav dags dato är, men traditionenväger tungt och grundprincipernai tävlingen står orubbliga.Kastgrenen bestod av ett raketartillerimoment.Kjell Jonsson höllnerverna mest i styr och knepförstaplatsen följd av Tuften ochdärefter Elisabeth Kimell.Skyttegrenen bestod av kardborregolf(Fredrik Thurell 1:a,Tobbe Holmberg 2:a och AndersNilsson 3:a) Precisionsdelenbestod av kakelkryss som skulleplaceras till exakt en kvadratmeter.Där lyckades Tobbe bäst följtav Mats Lagerqvist och därefterMats Runander.Orienteringen var ett latrintunnemomentmed havrekross ochpolarblandning. I tunnorna skulleatt antal vita hårda saker upppå kortast tid. Här tog AndersFarinder en överlägsen segerföre Sylve Nilsson och FredrikThurell.Det näst sista momentet varMilles Suduko-hörna. Där vannMicke Håkansson följt av Sylveoch Anders Farinder. (TyvärrTobbe – här sumpade du dinchans till totalsegern – du hadeguldläge!!!.)Det sista momentet var såledesteknik stationen. Här gällde detatt bevisa sin skicklighet avseendeskruvmejsel, hammare ochsåg. Den som lyckades bemästradessa verktyg bäst var AndersFarinder följt av Tobbe och påtredje plats Max Magnusson.Som ni ser så nämns månganamn på medaljplatserna irespektive gren – glädjandeeftersom detta förhoppningsvisinnebär att alla har chansen i deolika momenten oavsett om manär ung eller gammal.Väl kämpatDock fanns det ett par namnsom nämnts lite oftare än deandras och det för oss osökt inpå totalresultatet. Årets segrarei Mortimer Sederholms vandringsprisblev Anders Farinder.GRATTIS ANDERS.Tvåa kom den evigt unge SylveNilsson och på tredje plats komTobbe Holmberg.Stort tack alla ni som ställde upppå Mortimer Sederholms tävling2005.Väl kämpat alla!Nu lämnar jag över stafettpinnentill nästa gäng och ser verkligenfram emot 2006 års tävling. Medsamlade krafter försöker vi nu fåmed oss våra respektive på helaSankta Barbarfirandet.Tack för dessa två år och på återseendeden 2 december 2006.ISAK MALMSlutlig Namn Kast Skytte Precision Orientering Teori Teknik Summaplac Poäng Tid Plac Poäng Plac Fel Plac Tid Plac Rätt Tid Plac Tid Plac Plac1 Anders Farinder 13 7 390 6 131,00 19 0,28 1 50 9,04 3 56,9 1 372 Sylve Nilsson 12 47,6 9 230 13 58,00 12 0,45 2 50 8,55 2 1,07,8 4 423 Torbjörn Holmberg 9 41,8 15 470 2 4,00 1 0,59 5 0 15 21 59,8 2 464 Kjell Jonsson 24 1 210 14 21,00 5 1,21 7 19 15 14 1,13,1 8 495 Micke Håkansson 15 5 320 9 52,00 9 1,57 13 50 6,58 1 1,24,0 15 526 Mats Runander 10 25,7 11 150 18 13,00 3 1,33 11 50 12,48 5 1,10,6 6 547 Anders Nilsson 10 48,5 13 460 3 93,00 16 1,22 8 44 8,12 9 1,17,9 9 588 Olle Bjurström 10 35,7 12 260 11 28,00 6 1,59 14 49 15 7 1,20,4 12 629 Max Magnusson 14 6 190 16 69,00 15 (9)2,00 15 44 15 10 1,06,8 3 6510 Fredrik Thurell 3 33,9 19 550 1 65,00 14 0,46 3 34 15 11 1,35,8 18 6611 Åke Palm 12 53,1 10 280 10 31 7 1,3 10 27 15 13 1,28,8 17 6712 Elisabeth Kimell 19 3 260 11 55,00 10 (8)2,00 18 50 15 6 2,08,1 21 6913 Thomas Nilsson 22 2 60 21 120,00 18 1,22 8 50 12,14 4 1,28,4 16 6914 Peter Stolt 9 32,4 14 450 4 131,00 19 (9)2,00 15 30 15 12 1,12,9 7 7115 Carl-Arne Malmberg 18 4 390 6 110,00 17 (8)2,00 18 46 15 8 2,01,1 20 7316 Olle Håkansson 5 58,4 18 420 5 64,00 13 (8)2,00 18 18 15 15 1,08,7 5 7417 Gunnar Trennestam 12 35,5 8 70 20 19,00 4 (9)2,00 15 12 15 17 1,23,1 14 7818 Mats Lagerqvist 3 51,7 20 200 15 12,00 2 1,4 12 6 15 20 1,18,1 10 7919 Björn Wizén 0 21 190 16 56,00 11 1,18 6 16 15 16 1,21,1 13 8320 Göte Nilsson 5 34,8 17 360 8 38,00 8 (8)2,00 18 8 15 18 1,58,2 19 8821 Leo Lövdahl 6 16 150 18 163,00 21 0,52 4 8 15 18 1,19,9 11 88

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift27Vid detta bord i Hwitstjärna sitter de två damerna som deltog i firandet. Elisabeth Kimell på vänstra sidan och Agneta Runander på den högra.Traditionsenligt Sancta BarbarafiradeDen 3 december förra åretgenomförde A7 Kamratförningfirandet av Sancta Barbara försjätte gången. Firandet inleddessom vanligt med tävlingenom Mortimer Sederholmsvandringspris.Kvällen inleddes med att de”Barbarafirare” som ej deltagit ieftermiddagens tävling hämtadesvid vakten. Sammanlagt var vica. 40 stycken närvarande somhade samlats på kaserngården föratt ära Sancta Barbara med salutfrån ”vår gamla” kanon m/02.Klockan 17.30 genomförde jagtraditionsenligt talet till Barbaraoch kommenderade därefter”Salutpjäsen, genomför salut tillSancta Barbaras ära”!Pjässervisen bestående av SylveNilsson och Torbjörn Holmbergsåg till att saluten, som vanligt,avfyrades snabbt och snärtigt.Det är alltid en underbar känslaatt höra en kanon ”mullra” ochvisst är det en värdig start påkvällarna då vårt helgon skallfiras.FestmiddagDärefter var det dags att avnjutafestmiddagen i Hwitstjärna ochunder samlingen till denna fannsgivetvis möjlighet att förberedasig med en ”aptitretare”.Under middagen sjöngs detfriskt och temat för kvällenvar ett antal artillerivisor somundertecknad hittat på ”nätet”.- Givetvisinleddeskvällenmed A7snapsvisa!Självklarthöllsockså endel talunderkvällenoch blandtalarnakan nämnasf.d.”Di gamle” i samspråk vid Sancta Barbarastandaret. Olle Bjurström,Kalle Lindström och Kjell Jonsson.chefenför A7Olle Bjurström, A7 sista personalchefoch kamratföreningensordförande Anders Nilsson ochfrån medlemsidan nämner jagSune Andersson.PrisutdelningEfter en trevligt och god middagsamt övrigt samkväm genomfördesprisutdelning med anledningav Mortimer Sederholms vandringspris.I årets tävling hadevi för första gången en kvinnligdeltagare - Elisabeth Kimell.Elisabeth var under många år,fram till nedläggningen, kompanisjuksköterskavid A7.Lite senare var det dragning idet populära Barbaralotteriet.Prisbordet bestod även i år av”godis för män” d.v.s. elverktygoch diverse andra bra att ha prylar.Ett trettiotal priser lottadesut bland dom som hade köpt desammanlagt 60 lotter som deltogi dragningen.Omkring tolvtiden så gjordesig nog tröttheten lite till kännaefter en hård dag och åretsBarbarafirande avslutades förden här gången.Tyvärr var det lite färre antaldeltagare än tidigare år. Låtoss nu hoppas att den trendenvänder och att 2006 års firandeistället visar, med ett ökandedeltagarantal, att Sancta Barbarafortfarande är värd att firas i vintermörkret.Middagen i Hwitstjärna var kanskeden sista där och att den integenomfördes på mässen beroddepå att en före detta A 7 officeraregifte sig just den här dagen ochhade abonnerat mässen. "Varförgifta sig när man kan fira SanctaBarbara??" (egen fundering).I år, 2006, kommer vi att äraSancta Barbara den 2 decemberså boka in det datumet redan nu.2005 var det två kvinnligakamrater som deltog i firandet.Jag ser fram emot att fler kvinnordeltar i vårt firande. Därföruppmanar jag alla att betala inmedlemsavgift även för hustrun,sambon, flickvännen m.fl. så attElisabeth får konkurrens av flerdamer i tävlingen. Jag tror ävenatt våra damer skulle uppskattaatt få komma till dukat bordoch att få träffas igen som ”A7-damerna” kunde göra tidigare!Jag passar på att tacka StefanMelin och Isak Malm för arbetetmed 2005 års firande ochhälsar Sylve Nilsson och MatsLagerqvist välkomna till kommitténför 2006 års firande.Till alla andra säger jag välmött till 2006 års SanctaBarbarafirande i SuderbysHerrgård(?) den 2 decemberGÖRAN KARLSSON

28P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftAnkaret lyfts bort ifrån sin plats utanför AVAR för att tjänstgöra på ”annan plats”!BlåhällsankaretDetta ankare, som tidigare varplacerat framför Officerspaviljongeni Blåhälls läger, bärgadesi början av 1940-talet avfänriken Axel Hullberg. Somdragkraft vid bärgningen hadehan sin tropp och som flytkraftanvändes 6 st tomfat för att fåankaret in till stranden.Den sista biten, uppför backarna,fick han dock även hjälp av enbandtraktor. Ankaret pryddedärefter sin plats vid vägskäletsöder om ”mässen” och är enutav bilderna på omslaget tillminnesskriften ”Blåhälls läger1902 – 1982”. I samband mednedläggning av lägret flyttadesankaret till Visby. ”Starke man”den gången var löjtnanten ThoreSvensson. Ankaret glömdessedan nästan helt bort men ficktill slut en ny hedersplats vidDSA-huset, AVAR, på Visborgsslätt.”Flottans män”, en marinkamratförening i Visby, gicklänge och kastade blickar påankaret där det låg bland domröda rosorna väster om AVAR.Dom saknade nämligen den ultimatasymbolen för sina intressen- ett ankare! Ett ankare som manville ha till ”yttre utsmyckning”av sin lokal, Marinstugan, påHällarna. Vid A 7 KamratföreningsOrdinarie föreningsmöte2005 beslutades att vi skulleerbjuda ”Flottans män” att taöver ansvaret samt att förvaltadetta ”Blåhällsankare”.Beslutet blev till ett positivt svarpå deras tidigare framställan omatt få överta ”vårt ankare” ochhar man som ”Flottans män”tillgång till både sextant, lod ochpejl, så är det säkert skönt attäven kunna ankra upp i någonskyddad vik också!Lite fakta om”Blåhällsankaret”Tullkammaren G XI: 3 Nr 7 dec16 1894:”Tullinspektören i Klinte rapporteraratt på Åland hemmahörandebarkskeppet AMANDA, förtav skepparen A. E. Eriksson, påresa från Viborg till Köpenhamn,med last av bräder, den 15december strandat och förolyckatsvid Stafsklint i Tofta”.Gotlands Allehanda har enutförligare beskrivning:”Om strandningen vid Stafsklinti lördags natt äro vi i tillfälle attytterligare meddela:Skeppet AMANDA som mätte380 ton och var 28 år gammalthade på sin resa hunnit till södraÖstersjön, då det i fredags eftermiddagöverfölls av den svårasydvästliga stormen i närhetenav Öland och sprang läck. Dåkapten Eriksson icke ansågrådligt att trotsa stormen, vardet hans mening att under kustenav Gotland stryka upp motKappelshamnsbukten för att därsöka skydd. Men vid halvettidenpå natten till lördagen då fartygetbefann sig utanför Stafsklint kastadevinden plötsligt om på nordvestoch slungade skeppet redlöstin på den branta stranden. Inommindre än en halvtimme var detsönderslaget. Besättningen fickbärga livet på de av bränningarnakringkastade plankorna, kaptenenformligen slungades i land

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift29Blåhällsankaret på sin nya plats framför Marinstugan på Hällarna dit det flyttades genom Övn- och skjutfältsavdelningens försorg den 9 maj 2005. Flottans män hardärefter rengjort, målat och försett ankaret med en ny och ståtlig stock.med kajuttaket. I land lyckadesman ordna ett vindskydd avskeppsdelar och segeltrasor. Såsnart det dagades tog sig tvåman upp för branten och genomskogen bort till Norrgårda därde lyckades göra sig förstådda.Ingen kunde svenska. De fickmat och torra kläder, norragårdaböndernahämtade deras kamrater,såg till att även dom fick matoch kläder och transporteradedärefter samtliga till Visby därde fick läkarvård. En av den nioman starka besättningen gickförlorad vid olyckstillfället, dockvet man icke när detta hände.Kapten Eriksson kommer att omfredag aflägga sjöförklaring härstädes,varefter manskapet somrepresenterar skilda nationaliteterhemsändes”.Ångfartyget RomaDetta var en av många händelserpå skjutfältsstranden. En annanär om ångfartyget ROMA avVisby som också strandat där.Den 28 september 1900 var honpå väg till Burgsvik för att lastaspannmål då hon mötte hårtväder. Eftersom hon var tomarbetade hon svårt i den grovasjön, när sedan vädret tilltogkunde hon inte hålla sjön utanslogs upp på hällpallen någrahundra meter söder Nyrevsudde.Ett trasigt propellerblad ochroder var märkligt nog de endaskadorna som uppstod vidstrandningen. Den kvinnligadelen av besättningen inkvarteradeshos några fiskarfamiljervid Gnisvärd. Övriga stannadekvar för att invänta bärgningsbåtoch för att vakta eftersom kustbefolkningensurgamla rätt, attförbättra sina levnadsvillkor meddet som stranden ger, var på dentiden djupt rotad. Bärgningenblev betydligt svårare än manräknat med. Lossdragning misslyckades!Under två månaderstid högg man timmer och byggdeen slip under fartyget, nya försökgjordes men fartyget som stodtiotalet meter från land lät sigicke rubbas. Den 30 decemberavbröt man arbetet, pålitligavakter lämnades kvar och den 20april lyckades bärgningsbolagetsPOSEIDON dra loss ROMA ochbogsera henne till Visby där storafolkmassor väntade. Hon hadeju varit ett populärt utflyktsmålunder hela vintern. Efter reparationpå varvet i Oskarshamn fortsatteROMA sin fraktfart mellande gotländska lanthamnarna.Fynd på strandenTill slut det här med att ”gåstranden”. Det berättas om enperson från Gnisvärd som inattens mörker, det gällde juatt vara före tull och kustbevakning,hittat ett fat sprit påMarsängsstranden. Nu gällde detatt få upp det över strandvallenoch in i skogen – nästan uppetappade han fotfästet, stod pånäsan och avled – fatet återtogsin plats på stranden. Hanskamrater var inte långt borta. Delyckas få bort både liket, spritfatetoch enligt ryktet ytterligareett till innan dagen grydde.Fortsättningen? - Det ryktas omårhundradets mest upprymdagravöl! Agne Enekvist, välkändforskare och kännare, talar omett allmänt slagsmål som lär hapågått i mer än tre dygn nere ifiskeläget.Allt borde kanske kunna avskrivassom en bättre fiskehistoria.- Men hur då förklara ett brevsom jag läst? Avsändare är landshövdingenoch mottagare landsfiskaleni distriktet. Innehållet,förkortat, påtalar: ”Det ogudaktigaleverne som haver till förneatt fiskeriet dageligen förminskas,landsfiskalen får i uppgiftatt detta noga tillse och sin handdäröver hålla”!Som avslutning avslutning hoppasjag att ”Flottans män” fårglädje av ankaret och att domäven bärgar ankarspelet så att detåter får kontakt med sitt ankare!HILDING ”TUFFTEN” NILSSON

30P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftArtikelförfattaren Svante Ståhl. Bilden är tagen under föredraget efter ärtlunchen den 16 mars. Det är Svante i mitten!Från Tofta skjutfälttill Fredrikstens fästningFör c:a 40 år sedan stod jagmed ett batteri om sex 10,5cm m/40 på Tofta skjutfältoch sköt granatkartescher ochkunde se hur otroligt effektivadessa granater var. Något årsenare var jag i Norge ochpassade då på att besökaFredrikstens fästning och förmig med Toftaskjutningeni färskt minne var det ingetmysterium hur Karl XII dogdär 1718.Även om de norska karteschernavar annorlunda än granatkartescherså var även dessa otroligteffektiva och att sticka upp huvudetur löpgraven, som kungengjorde, var helt enkelt livsfarligt.I en ”gazett”, daterad Stockholmden 10 december 1718 sägsockså att kungen dödades av enkarteschkula. ”Skottet skeddemed en kartesch ur ett annat fort,som låg på sidan därav för sigsjälv”. Men redan i januari 1719började mordryktena komma isvang för att aldrig upphöra. Desenaste tio åren är det just mordteorinsom har övertaget.Analysen 19881988 gjorde översten GunnarGrenander en ballistisk analysav händelsen. Uppsatsen gavhan titeln ”Karl XII:s död, Ettögonvittnes berättelse bekräftas”.Hans slutsats var att kungendödades av en karteschkula avbly avfyrad från Overberget, enskans utanför huvudfästningenoch alltså därmed i överensstämmelsemed ”gazettens” innehåll.Hans analys var så övertygandeatt Nationalencyklopedin skriverföljande om Karl XII:s död: ”Grenanders ballistiska undersökningavvisar helt lönnmordsteorien.De seglivade ryktena omatt kungen lönnmördades kannumera avvisas.” Detta skrevs1993 men stod sig endast ett år.Hård kritikRedan året därpå kom enavhandlig författad av RolfUppström med titeln ”MysterietKarl XII:s död”. Uppström gerGrenanders analys hård kritik.Framförallt påpekar Uppströmatt karteschkulor av bly baraanvändes till små kanoner. Omman använde sig av blykulor tillstörre kanoner, som här är akuellt,skulle de mjuka blykulornaklumpa ihop sig vid avfyringen.Den röntgenundersökning, somgenomfördes 1917 av kungensskalle visade ej heller spår avbly medan kungens ena fothade blyspår. Kungen blev juskjuten i foten strax innan slagetvid Poltava 1709. Inte hellerav denna anledning kunde dendödande kulan ha varit av blyvare sig den kom från en kartescheller en musköt.Kunde då norrmännen ha karteschermed järnkulor? Jodå! Meninte i den storlek som dödadekungen, alltså 18-20 mm. Så småjärnkulor av järn kunde man intetillverka 1718 enligt Uppströmoch andra forskare.Mord eller inte?Hans slutsats är att den endaåterstående möjligheten tycksvara en specialprojektil, alltså enmantlad projektil där kulknappenkan vara ett alternativ. En specialprojektilinnebär med nästan100 procents säkerhet mord,säger Uppström.Här är alltså problemet i ettnötskal. Forskarna hittar ingen

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift31passande fientlig kula och därförhar kulknappen, som är en blykulamed mässingshölje - alltsåen mantlad kula - blivit det endatänkbara alternativet.Jag blev litet nyfiken. Mångasoldater dödades samma kvällalldeles i närheten av Karl XII.Varför blev dessa dödade avkulor från fästningen men intekungen?Sensationell uppgiftGenom kontakt med en norskkommendörkapten, som ärexpert på gamla vapen, fick jagden sensationella uppgiften attfästningen visst hade karteschkulorav järn i ”rätt” storlek,närmare bestämt 4360 kg smiddajärnkulor i storlek 14-20 mminnan belägringen inleddes! Fördenna forskarbragd fick hanNorsk Militaert Tidskrifts silvermedaljsamt en belöning på12.000:-. Men denna i detta sammanhangväsentliga informationförblev obekant i Sverige.Nästa steg var att ta reda påanslagshastigheten mot kungenshuvud för en järnkula med 20mm diameter och en vikt på 32gram.Hjälp från AngaDär fick jag hjälp av en sommargotlänningenfrån Anga medmycket stort kunnande inomverkansområdet. Han räknadefram anslagshastigheten menhänsyn till skadorna på skallentill mellan 115-200 m/s. Kundeen karteschkula avfyrad frånOverberget, belägen 625 m frånlöpgraven nå kungen med dennahastighet? Ballistisk expertisfrån Bofors visade att så var fallet.Anslagshastigheten blev 146m/s.Ett ögonvittnes berättelse angeratt kulan kom från Overberget.Berättelsen innehåller fleramycket intressanta detaljer.* Kungen ”ville taga dennamyckna eld och skjutande (frånhuvudfästningen) i närmareögnasikte”. Kungen lyfts uppoch vänder blicken mot fästningenoch får därmed Overbergetsnett till vänster i ungefär denvinkel, som likbesiktningen 1917anger att kulan hade vid passageav huvudet.* Först höll den som har lämnatvittnesmålet kungen under fötterna”men som var gång kanonenlossades från Overbergetsläppte handen efter, sank hansMaj:t alltid så långt neder atthan var betäckt”. Kan detta varariktigt? För det första kan manunder ”denna myckna skjutande”urskilja en speciell kanon påOverberget? (Overberget hadeen 18 punds och sex 6 pundskanoner.)Ja, till exempel om detvar 18 pundaren, som hade ettannat och kraftigare ljud än 6pundarna. För en krigserfarenofficer, som vi har att göra medhär, torde inte detta vara särskiltsvårt. Det kan även vara så attman på den plats där kungenbefann sig eventuellt kundeuppfatta en bogvågsknall närkarteschen lämnar eldröret iöverljudsfart. I så fall blir ljudetutomordentligt distinkt ochkaraktäristiskt och bäst hörsdenna bogvågsknall om man,som var fallet här, står i skjutriktningenframför kanonen.Efter ett tag ”slog kungen hål iwallen mäd sin foth och såledesgjorde sig fotfäste så högt atthan kunde ligga med armarne påwallen”.* Nästa fråga; Vilken tid förflötmellan det att man uppfattademynningsknallen och karteschkulornaslog ner vid löpgraven625 meter länger bort? Svaret ärdrygt en sekund, vilket bör geerforderlig tid att göra precis såsom vittnet säger, alltså att gekungen skydd mot kartschkulornagenom att sänka ner honom ilöpgraven när mynningsknallennådde löpgraven. Denna informationliksom sannolikheten attvittnet kunde urskilja en särskildkanon på Overberget ger vittnesmålettrovärdighet.* På ytterligare en punkt ärberättelsen särskilt intressantoch det är att vittnet tydligen såklart uppfattar denna kanon påOverberget att han, förmodligenhalvt omedvetet räknar skotten.Han anger sålunda att kungendödades vid ”4:e skottet” frånOverberget.SlutsatsMin slutsats är att Gazetten avden 10 december 1718, somsäger att kungen dödades meden karteschkula som kom ”ur ettannat fort, som låg på sidan försig själv”, sannolikt är helt korrekt!Min utredning är publiceradi Karolinska förbundets årsbok2003, som kom ut försenadi juni 2005. Karl XII-expertenPeter Englund har aldrig trottpå det här med kulknappen utanlovat att äta upp sina gamla kalsongerom det skulle visa sig omdenna var den dödande kulan!Han har recenserat min utredningi Dagens Nyheter och hansäger, uppenbarligen lättad överatt slippa tugga i sig sina kalsingar:”Glöm kulknappen. KarlXII sköts av fienden, punkt slut!”Jag vill avsluta med att användamig, litet modifierat, av NeilArmstrongs ord vid den förstamånlandningen; Det är ett långtsteg mellan Tofta skjutfält ochFredrikstens fästning men detär ett kort steg mellan karteschskjutningpå Fredriksten 1718och Tofta drygt 200 år senare!SVANTE STÅHL

32P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSamtligakamratföreningarär nu medSedan förra numret av vår tidning kommit ut har nedläggningsceremoni för P 18ägt rum och avvecklingen av kasernetablissementet är inne i sitt slutskede. Förmuseivännerna blev det dock en chock när besked kom strax före jul att muséetskall vara utrymt senast i augusti i år. Det hade inte förekommit några som helstsignaler tidigare om att byggnaden skulle användas till annat, resultatet blev alltsåatt man med kniven på strupen måste packa ihop samlingarna och hitta nya lokalerför muséet. Inget är slutligt bestämt men det lutar åt att muséet i fram-tiden kommeratt finnas i Tingstäde.Som Du ser har vår tidning fått ytterligare en intressent, då P 18 kamratföreninghar tillkommit.Därmed är öns samtliga kamratföreningar med i vår tidning.Detta nummer blir också det sista som ges ut med ekonomiskt stöd avAvvecklingsorganisation P 18. Hur tryck-och distributionskostnader skall hanterasi framtiden är ännu inte löst. Att göra en nättidning kopplad till vår hemsida ser viidag inte som någon lösning, alla har inte tillgång till datorer och internet. När Dufått detta nummer bör Du, som säkerställt att föreningen har Din rätta adress, hittillsha fått två nummer av ”Luftvärnsregementets kamrater”, utgiven av Luftvärnsregementet.Jag hoppas att Du uppskattar den tidningen också samt att Du nu fårfyra tidningar per år.I tidigare nummer har jag vädjat till medlemmarna att skriva ner sina minnenfrån grund- och repetitionsutbildning mm. Responsen på det har varit – noll! Jaghar också efterlyst fotografier, men även här har utbytet varit magert. Det måstehemma i lådor och i album hos medlemmarna finnas fotografier från tiden på Lv2 och som är av luftvärnshistoriskt intresse. Det som är av särskilt intresse är miljöbildert.ex. matlagning vid kokgruppen, Kalle mekar i reparationstältet, Olle ochNisse som sambandskarlar vid måldatamottagaren, signalister i radioterrängbilenetc. Namn, tidpunkt och plats är uppgifter som om möjligt bör vara med. Sänd bildernatill mig, de returneras när vi tagit kopior.Förändringarnas vindar har ännu inte blåst förbi men om ett år får vi hoppas attfrågorna om finansiering av vår tidning, muséets gruppering och var vi kan deponerakamratföreningens tillhörigheter har fått en bra lösning. Vi i Lv 2 kamratföreninghar fortfarande all anledning att se ljust på framtiden. Jag avrundar med atttillönska alla en fin sommar.RUTGER EDWARDSLv 2 Kamratförening i Linköpingf d Kungliga Östgöta LuftvärnsregementeOrdförande Sven AhlgrenVice ordförande Jan ÅgrenKassör Arne AugustssonSekreterare Ebbe SvenssonLv 2 Kamratförening i Visbyf d Gotlands LuftvärnskårOrdförande Rutger EdwardsVice ordförande Fredrik Hård af SegerstadKassör Torsten EnströmSekreterare Börje Kavhed

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift33Löjtnant Alf Utas lämnade ossden 12 mars 2006. Han avledhelt oväntat i sitt hem i Bro. Alfvar född 5 juni 1946 och blevanställd som befälselev vid Lv 21 januari 1964. Han blev furir 19december samma år och befordradestill löjtnant 1 juni 1983.Alf kom tidigt att få specialinriktningmot motor – ochunderhållstjänst. Under perioden1975 till 1981 gick han kurseri drivmedelstjänst, koktjänst,motortjänst och kurs för militärakörlärare och kom följaktligenatt tjänstgöra huvudsakligenIn memorianOrdförande Rutger EdwardsUlfsparres väg 26, 622 60 Visby,0498-26 40 15rutger.edwards@swipnet.seVice ordförandeFredrik Hård af SegerstadFyndgatan 5, 621 48 Visby. 0498-21 57 05fredrik@vibble.seSekreterare Börje KavhedSödervärnsgatan 32, 621 46 Visby,0498-21 75 59borje.kavhed@telia.comKassör Torsten EnströmStyrmansgatan 323, 621 51 Visby,0498-21 18 19torstenenstrom@hotmail.comLedamot Ingemar FranssonLedamot Kjell PetterssonLedamot Vakantsom motorbefäl framför allt på10.kompaniet. Utbildningsåret82-83 var han dock placeradpå 11.kompaniet vid gruppbefäls-skolanoch trossplutonen.Under tio år, 1983-1993, var Alfkompaniadjutant på 10.kompanietför att avsluta sitt militäraliv som expeditionsbefäl ochchef inre utbildningsanordningarpå DSA (Drift-ochServiceAvdelningen), somlydde under A 7. 1 juli 2000gick Alf i förtida pension, s.k.55+, och ägnade sig sedan bl.a.åt att köra skolbuss. Alf varockså en duktig orienterare medmånga framskjutna placeringarpå meritlistan och han var enhejare på att brygga god gotlandsdricka.Han var sedan 2002styrelseledamot i Lv 2 kamratförening.Alf var en vänlig och försyntperson med mjuk framtoning.Han var en hedersman.RUTGER EDWARDSEFTERLYSNING!Vi efterlyser adresserna till följande medlemmar:Sven Eriksson med senast kända adress Gripgatan19, 582 43 Linköping och Mikael Karlssonmed senast kända adress Bäckgatan 28, 603 58Norrköping. Om någon vet deras nuvarandeadresser, meddela det till sekreteraren.Lv 2 Kamratförening styrelseAdjungerade Ingemar GutenbergGöran HellströmLv 2 representant VisborgsslättsMilitärmuseum Sven-Ove SvenssonUnghanse Eskelhem, 621 97 Visby,0498-26 53 85StockholmsavdelningenOrdförande Göte LundqvistHedlundsg. 3, 632 21 ESKILSTUNA,016-135661Vice ortförande Caj SjögrenGötgatan 114, 118 62 Stockholm,08-702 02 51Hemsida: www.lv2kamratforening.seWebmaster: Fredrik Berg, 070-269 78 72, webmaster@fredrikberg.comNit och redlighet till PekkaDen 17 juni 2005 hölls traditionsenligtsommarinformationtill garnisonens personal ochvid samma tillfälle utdeladesutmärkelsen NOR (För nit ochredlighet i rikets tjänst). Kanskevar det sista gången som dennainformationsträff för garnisonenspersonal genomfördes,såvida inte Gotlandsgruppenkommer att fortsätta dennatradition kommande år.Skillnaden mot tidigare år vardock att ceremonien inte höllsi Kungsladugårds trädgård utani regements-parken utanförmilitärrestaurangen och att deninte leddes av en general utanav C Ao P 18, överste GunnarKarlson. Gotlandsmusikenunderhöll varefter deltagarnafick lyssna till garnisonschefenssommartal. Ett trettiotalanställda tilldelades därefterNOR efter 30 års anställning istaten. En av dem som erhöllutmärkelsen var major PekkaHammartoft, som då tjänstgjordepå Gotlandsgruppen somhemvärnsbataljonschef. Nu ärPekka placerad i avvecklingsorganisationenoch han går iförtida pension om ett år. Efterceremonien avnjöts en buffé utei det fria.RUTGER EDWARDSBli medlemi Lv 2kamratföreningKamratföreningen står öppen för envarsom har varit värnpliktig vid Lv 2(Lv 3 G, Lv 2 G ) eller varit anställdpå Lv 2 eller tillhört krigsförbandvid Lv 2 eller annan person som visatintresse för förbandet.Medlemsskap kostar bara 25:-/åreller ständigt medlemskap för 250:-.Postgiro 61 07 90-8.Vill du ha mer information så kontaktanågon i styrelsen.Kom ihåg att anmälaadressändring

34P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftVart tog de sedan vägen?I Ledstrålen nr 12 / 2000 finnspå sista sidan en redovisningöver var all personal vid Lv 2hamnade vid nedläggningenår 2000.33 stycken fick ny tills vidareplaceringvid P 18 och som alladå trodde, en säker framtid vidGotlands regemente.Försvarsbeslut 2004 innebar attde ånyo blev nedlagda och ficksöka sig en ny framtid. För ettrelativt stort antal innebar dennya placeringen på P18 endasten redovisningsteknikalitet,de påbörjade direkt efter Lv 2nedläggning och i vissa fall förenedläggningen tjänstledighet föratt prova civil anställning och dekom aldrig att praktiskt tjänstgörapå P18.Här redovisas vad de ägnar sigåt våren 2006.Först de officerare som aldrigtjänstgjorde på P 18: KaptenMonica Norberg är anställd vidlänsstyrelsen som projektledare.Kapten Johnny Bjersander äranställd vid CSN (Centrala studiestödsnämnden).KaptenernaJesper Andersson och NiclasSköld samt löjtnant MatsCarlström är anställda inom äldreomsorgeni kommunen. KaptenOve Hansson är anställd vidSamhall som ställföreträdandedistriktschef. Löjtnant MagnusSjöndin utbildade sig till polisoch tjänstgör i Eskilstuna. FänrikHenrik Hagström är anställd vidTeracom.Följande fick befattningar på P18 eller annan enhet i garnisonenefter Lv 2 nedläggning:Major Pekka Hammartoft ärplacerad på AvvecklingsorganisationP 18 ( Ao P18) och lämnarförsvarsmakten sommaren2007 med förtida pension, s.k.55+. Kapten Ulf Nilsson är kvarsom IT-befäl i den lilla rest avförsvarsmakten som blir kvar iVisby. Major Tommy Olsson ärchef för POGG ( PersonalOmställningsGrupp Garnison ) och närhan har hjälpt den kvarvarandepersonalen till nya framtider planerarhan att bli ”civil”. MajorIngemar Gutenberg och kaptenMagnus Kann har ny placeringvid Upplands regemente, S 1, iEnköping men Ingemar tjänstgörpå Hemvärnets stridsskola iVällinge. Major Mikael Qvibergarbetar på ett företag som sysslarmed TV-reklam. KaptenFreddie Jangesäter avgår medförtida pension, 55+, sommaren2006. Kapten Birger Björkegrenär kvar i avvecklingsorganisationentill sommaren 2007.Kapten Claes Sirland arbetari familjeföretaget Siral, somsysslar med vindkraft. KaptenAlf Jacobsson samt löjtnanternaMårten Hansén och PontusLindbom har ny placering vidSkaraborgs regemente, P 4,i Skövde. Alf tjänstgör dockvid SWEDINT i Kungsängenoch far världen runt i olikautlandsmissioner. MajorernaGunnar Sohlin , Anders Karlssonoch Ragnar Östermark studerarpå Högskolan i Visbymedan major Fredrik Hård afSegerstad arbetar på SvenskaSpel. Kapten Kaj Petterssonär egen företagare i fastighetsbranschen.Kapten Jan Nilssonarbetar som konsult / säljareinom artistförmedlingsbranschen.Major Martin Liander hargenomgått chefsprogrammet vidFörsvarshögskolan, har ny placeringvid Högkvarteret och tjänstgörvid Ledarskapsinstitutionenpå Militärhögskolan Karlberg.Löjtnanterna Kent Jönsson (denäldre) och Bengt Hansson hargått i förtida pension och Kenthar flyttat åter till Skåne. KaptenChrister Wahl är anställd inomKriminalvården på Gotland.Major Andreas Nikolaussonstuderar för att så småningom blilärare. Löjtnant Anders Fritz harny placering vid Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö medanlöjtnant Carl Lundin är tjänstledigfrån sin placering vid Götaträngregemente, T 2, i Skövdeoch studerar industriell ekonomivid universitetet i Karlstad.Överstelöjtnant IngemarFransson fick placering vid P 18först för något år sedan och hangår i förtida pension sommaren2006 och löjtnant JoachimKlasson, som erhöll transporttill P 18 från Lvregementet2001 arbetar nu på ett IT-företagi Stockholmstrakten. Sistmen inte minst vår assistentÅsa Grahn som efter Lv 2 nedläggningfick en befattning påGotlandsgruppen (Hemvärnet).Efter stor vånda flyttade honoch tog den erbjudna befattningenvid Helikopterflottiljen iLinköping.Trots all bedrövelse över densista förbandsnedläggningen påGotland är det en tröst att all vårpersonal, så långt man nu kanbedöma, har kunnat skapa signya framtider, i de flesta falleni helt nya yrken, och att huvuddelendessutom kunnat bo kvarpå Gotland.RUTGER EDWARDS

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift35KarlsborgResa 8-11 septembertill Karlsborg, Linköping och JönköpingFölj med på en intressant och spännande resa till luftvärnets vagga i Karlsborg,våra egna rötter i Linköping samt Försvarshistoriska museet i Jönköping. Resanär upplagd som förra gången med egen buss över en förlängd weekend, torsdag8/9 - söndag 11/9.Du kommer bl a att delta i kamratlig samvaro med ÖstgötaLuftvärnsregementes kamratförening, guidad tur i garnisonsmuseet i Linköpingoch det fantastiska Flygvapenmuseet, gamla Linköping, äventyrstur påKarlsborgs fästning samt en guidad tur. Övernattning i Forsvik (välkänt ställefrån Arn-böckerna av Jan Guillou), Försvarshistoriska museet (A 6) Jönköping.Priset (som är subventionerat av föreningen) är bara 1.340:-*. I priset ingårbuss med chaufför, båtbiljetter, entré + guide på museerna, logi med frukost.Tillkommande är egna utlägg för bl a luncher, middagar samt entrén på A 6.* för enkelrum blir priset 1.610:-Anmälan till Börje Kavhed senast den 15:e juni. Först till kvarn gäller...Du är garanterad plats först när du betalt in 1.340:- eller 1.610:- på Lv 2 kf :spg 61 07 90-8.Se även separat inbjudan som medföljer tidningen (gäller Lv 2 kf)Medlemmar från P 18, A 7 och KA 3är välkomna att delta i mån av plats.Vill du veta mera?Kontakta Rutger Edwards 0498-2640 15 eller Börje Kavhed 0498-2175 59LinköpingForsvik Flyvapenmuseetev. syn längs vägenGarnisonsmuseet

36P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftXXX mötet förNordiskamilitära kamratföreningarnaNordiska militära kamratföreningsmötengenomförs vartannatår och värdskapet alternerar mellande fyra nordiska länderna.Det 30:e mötet genomfördes 9–12 juni 2005 och värdförbandetvar Gardesjägarregementet iSandhamn omedelbart öster omHelsingfors. Från Sverige deltogett 40-tal personer och det totalaantalet deltagare var c:a 220.Från de gotländska kamratföreningarnadeltog Jan-ChristerAnkre och Lars-Inge Hägle frånP 18 och undertecknad från Lv 2.För de svenska deltagarna börjademötet onsdag eftermiddagombord på m/s Mariella medförhandlingar och föredrag avförsvarsmaktens informationscheföverste Anders Hedgren,som informerade om den ”nya”försvarsmakten. Det är tveksamtom några av de grånadedeltagarna blev imponerade.Torsdag morgon anlände vi tillHelsingfors och transporteradestill Sandhamn för inkvartering pålogement och lunch. Det var inteutan viss förtjusning jag kundekonstatera att jag i den svenskakontingenten var näst yngst,endast en Karlbergskamrat varyngre.CeremonierEfter lunch vidtog de ceremonielladelarna av mötet.Öppningsceremonien på regementetsflaggplan innehöllhissning av nationsflaggornamed understöd av regementetsmusikkår, hälsningstal av bl.a.regementskommendören (låterdet inte trevligare än regementschef?)överste Pertti Laatikainen,kransnedläggning vid minnesmonumentetöver de stupadeav respektive lands huvudorganisationsordförande,frånSverige kommendör Sune Birke.Därefter blev det bussfärd tillSandudd och hjältegravarna. Härhölls korum och lades kransarpå bl.a. marskalk Mannerheimsgrav samt på minnesvårdenöver svenska frivilliga, somstupade i fortsättningskriget1941-1944, och vars stoft aldrigkunde återföras från slagfälten.En av de svenska deltagarnahade varit soldat i detta krig ochhade naturligtvis egna minnen.Dagens sista programlagda punktvar Helsingfors stads mottagningmed buffé i stadshusets pampigafestsal. Biffiga säkerhetsvaktermed hörselsnäckor i öronen kontrolleradenoggrant våra inbjudningskort.För att underlätta fortsattsamvaro var Försvarsmässenpå regementet öppen till långt inpå småtimmarna.Finskt försvar ochGardesjägarregementetFredagen ägnades åt föreläsningaroch regementets uppvisningar.Ett antal föreläsningarom finsk försvarsmakt nu ochi framtiden samt om det civilaoch frivilliga försvaret gav ossen insikt om att det skiljer sig enhel del i synsättet på ömse sidorom Bottenhavet. T.ex. att eftermobilisering har man i Finlandc:a 100000 man i fältförbandenoch c:a 250000 man i territorialförsvaret.Jämför med motsvarandesiffror för Sverige. Efterde stillasittande föreläsningarnavar det uppiggande att få sefigurativ marschmusik av regementetsmusikkår och sedan tadel av materieluppvisning av alltfrån eldhandvapen, utrustningför strid i ort till Sisu pansarterrängbil.Soldaten som förevisadeSisun berättade att hans mormorvar f.d. försvarsministernElisabeth Rehn. Ett dråpligt sammanträffande.Innan lunch, som avnjöts utomhus,förevisades några momentavseende strid i ort bl.a. inbrytningi och rensning av byggnad.Ett antal av de agerandesoldaterna var kvinnor! En avGardesjägarregementets uppgifterär skydd av huvudstaden,det var kanske därför naturligtatt förevisa just dessa moment.Den personal som skötte denfältmässiga utspisningen varsamma som vi mötte i matsalen,fast nu iklädd fältuniform. Ännuett exempel på det annorlundasynsätt man har på tingens ordningi Finland, ett land med storkrigserfarenhet.Efter lunch förflyttades vi tillKupa-basen någon kilometerbort, där underofficersskolangenomförde stridsskjutningmed eldhandvapen, tung kulspruta,pansarvärnsvapen ochgranat-kastare. Resten av dagengavs möjlighet att besökaJägarhuset (d.v.s. deras museum)och bada bastu. Konstigt nogvar Jägarhuset bara textat påfinska vilket gjorde utbytetbegränsat. På kvällen var återFörsvarsmässen öppen till mångasförtjusning.Svensk historiaTvå transportbåtar tog oss övertill Sveaborg, där vi fick mycketprofessionell guidning. Sveaborgoch kapitulationen för ryssarna1808 är ju fortfarande enomdiskuterad händelse i svenskhistoria. Vår grupp tilldeladesen ung student som visade sigvara allt man kan begära av enguide; kunning, humoristisk,lättsam. Han belönades med ovationeroch erhöll en medlemsnålav förbundsordförande Birke.Lunch intogs på Sveaborg ochsedan kunde man välja att tatransportbåten till Helsingforseller regementet, de flesta valdeatt se närmare på huvudstaden.På Senatstorget pågick någonform av utställning med högljuddmusikunder-hållning ochserveringar.På lördagskvällen gick denhögtidliga avslutningsmiddagenav stapeln i Försvarshögskolansmatsal. Bordsplaceringarnamarkerades av nationsflaggorför att få en blandning av kontingenternavid respektive bord.En musikkår underhöll inledningsvis,det hölls ett antal taloch så utdelades utmärkelser tilldärav förtjänta. Hedersgäster varFinlands marinchef, viceamiralHans Holmström, och chefenför Helsingfors militärlän, tilllikakommendant i Helsingfors,generalmajor Jan Laukka. För desom orkade var Försvarsmässenäven denna afton öppen.FinalDen svenska kontingenten hadeingen brådska med avfärden påsöndagen. M/s Gabriella avgickinte förrän på kvällen, vilketgav oss tillfälle att åter besökaHelsingfors och bl.a. besökaKrigsmuséet. Där pågick enspecialutställning över krigshjältenoch generalen av infanterietGustaf Adolf Ehrnroot, vilkenavlidit 2004, 89 år gammal.Även denna utställning saknadetextning på svenska eller engelskavilket inskränkte behållningen.Mötet i Finland var mycket välplanerat både från finsk sidaoch från den svenska förbundsstyrelsenoch genomfördes medprecision, stil och finsk generositet.Det blir en utmaning förarrangörerna av det XXXI: amötet, som genomförs 2007 påBornholm.RUTGER EDWARDS

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift37Chefen P 18 under de tyska, polska, litauiska, lettiska och estniska flaggorna. Löjtnant Roland Snäckerström håller P 18 fana.I maj 2005 var det 60 år sedaninterneringslägret för bl.a. tyskasoldater upprättades i Havdhempå södra Gotland. Lägret kallladesav tyskarna för LagerLingen, området heter sedangammalt Dävingen. Minnetmanifesterades den 8 maj genomett gemensamt arrangemang avbl.a. Visborgsslätts museivänneroch samtliga militära kamratföreningaroch allmänheten varinbjuden att deltaga. Särskiltinbjudna gäster var landshövdingMarianne Samuelsson,Estlands honorärkonsul VeljoPärli, Lettlands honorärkonsulEgil Linge och Tysklandshonorärkonsul Jörgen Wessman.Sammanlagt deltog c:a 200 personervarav ett 20-tal från Lv 2kamratförening.Lägret administrerades och bevakadesav befäl och manskap urGotlands infanteriregemente, I18, och var i funktion till oktober1945, alltså i knappt ett halvt år,då de internerade överfördes tillRänneslätt utanför Eksjö.Först i raden av talare var C P18, överste Gunnar Karlson, somi sitt tal berörde beredskapenpå Gotland. Hartmut Paudrachberättade om lägret, där hansfader Günther var en av de internerade.De var i juni 1945 563tyskar, 21 letter, 9 litauer, 7 ester,5 polacker, 3 fransmän, 1 rumänoch 1 tjeck och de hade alla flyttundan den sovjetiska framryckningenmed båtar över Östersjönfrån den baltiska kusten.För att hålla de interneradesysselsatta sattes de att arbetainom jordbruket och med torvbrytningoch i lägret byggdes enidrottsplats och en amfiteater.Dessa finns kvar än idag. Manägnade sig också åt att uppförateaterstycken och åt musikaliskaaktiviteter.Som sista programpunkt höllkyrkoherde David Börstad enbetraktelse med anknytning tillmanifestationen. Därefter kundedeltagarna för en enkel penningnjuta av soldatlunch, tillagad avmuseiföreningens trosstropp, tadel av foto-och materielutställningeller vandra i läger-områdeti det vackra försommarvädret.RUTGER EDWARDSBoken om Lv 2Boken innehåller mer än 15 kapitel, bl.a historien uppdelad i trekapitel, personal med foto och kort information över samtliga somhade ett anställningsförhållande vid Lv 2 våren 2000, krigsförbandensanvändning från 1939 till 2000, målflyget, idrott, nedläggningenmm. Cirka 125 bilder, totalt 220 sidor. Priset är endast100:-. Vi sänder den gärna till dig i vadderad skyddspåseoch då tillkommer porto66:-. Sänd din beställningtill Börje Kavhed,Södervärnsgatan 32, 62146 Visby eller e-postadin beställning till borje.kavhed@telia.com. Detgår även bra att ringain din beställning, omdu tänker hämta bokensjälv, 0498-21 75 59eller 0709-41 54 76.Sänd inga pengar nu,inbetalningskort bifogasmed boken.Uppgifter för din beställning:Ja, jag beställer __ exemplar á 100:-.❑ Jag vill ha boken hemsänd, +66:- i porto❑ Jag vill hämta bokenoch ditt namn, adress, postnummer och ortsamt telefonnummer dagtid.Avveckling av den materiel,som ingick i Lv 2 krigsförbandvid nedläggningen, är slutförd.Den materiel, som ej skallfinnas kvar i den framtidaorganisationen, har skrotatseller sålts.Den gamla trotjänaren lastterrängbil934 och lvrobotbandvagn701 gick till skrotningunder 2002. Beslut om utgallringav 40 mm lvakan m/48togs i slutet av 2003 men vårapjäser överfördes till fastlandetredan i början av det året. Enligtuppgift har de bästa eldrörentagits tillvara för att användas tillluftvärnskanonvagn 90. Pjäsernai övrigt skrotades.Robotsystem 90 skall, trots attdet är ett modernare system änrobot 70, inte vara kvar i denframtida organisationen och våraeldenheter överfördes till fastlandet25 november 2003. Deeldenheter system 70 som intebehövs i den framtida organisationen,återköps av AB Bofors.Terrängbil 221, transportfordonetför lvtropp robot 70, somvi med stolthet och glädje togemot fabriksnya 1979 (underförsta robot 70-året 78 / 79användes lastterrängbil 934 somtransportfordon), forslades tillVisborgsslätt hösten 2003. Påbilden, tagen i november 2003,syns 34 stycken av dem avvaktadet slutliga ödet. Bilarna skallantingen skrotas eller säljas. Detvar inte utan att jag höjde påögonbrynen då jag sommaren2005 såg en civilregistrerad221:a på Kneippbyn, lastadmed sommar-och badkläddaungdomar. Undrar om de överhuvudtaget reflekterade över dengamle ”krigarens” tidigare livmed stridsutrustade soldater pådygnslånga övningar.RUTGER EDWARDS

38P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftUtbildning i linjebyggnadVarför blev jag Lv 2:are?Ja det kan man undra, menenklast är kanske att svarasom biskop Brask i Linköping”Därtill var jag nödd ochtvungen”!Jag skall berätta hur och varför.Undertecknad är s k ”långvägare”och värvade mig till A 9 iKarlsborg den 1/11 1939. På A9 hade vi ett stort volontärantal– över 160 st. Vi skulle sedan– efter underbefälsutbildningen –delas upp på de redan beslutadeluftvärnsförbanden från Malmöi söder till Luleå i norr. Sombatterichef hade vi kapten Markmed stj Hall som adjutant. Bådatvå avgudades av oss volontärer,de tog på ett föredömligt sätthand om oss vilsna ungdomar,som kom från alla tänkbara orterCentralinstrument ”PAPELLO”i Sverige. Vår divisionschefvar övlt Ragnar Lindblad, sompå alla sätt främjade ett idogtoch gott arbete. Kanske varhan svår att komma in på livet,men välvillig och krävande.Utbildningen blev söndertrasadgenom händelserna i Finland ochsedan den tyska invasionen. Vårtvolontärbatteri förlades 1940 iberedskap till Blåsås vid F 6 ochvi byggde upp hela grupperingenunder pågående utbildning. Vårachefer här var kaptenen Frumeriemed fänrik K G Hjerpe someldledningsofficer. Batterietsutrustning var 7,5 cm lvkan medPapello som eldledningsinstrument.KonstapelskolanEfter ett mellanspel som akantropppå Dalslandsmanövernstartade konstapelskolan hemmapå A 9. Här fortgick utbildningenplanenligt och förhållandevisostört. Dock inträffade en lustigincident. Som andraårsvolontärerhade vi ju ingen grad, men vihade lagt oss till med kartfodralsom uniformsattribut för attskilja oss från ”förstaåringarna”.Vi övervakade noga att ingaandra gick utrustade så. På våren1941 fick vi vår divisionschefLindblad som tf regch och inbilladevi oss då att vi genom hansmedverkan skulle komma ifrånen del uppgifter som vi tyckteinte var oss värdiga. Någrastycken valdes som konstapelskolansrepresentanter ochbegärde företräde hos vår gamledivisionschef. Framställningengjordes och resultatet lät intevänta på sig. Övlt Lindblad slognäven i bordet och såg mäktavred ut, reste sig upp och röt:”Jag skall visa herrarna vad niär för några”. Han kallade instabschefen och gav order omatt de handräckningsvärnpliktigaskulle åtnjuta fyra veckors krigspermissionoch under denna tidskulle konstapelskolan bestridaall handräckningstjänst på regementet.Så blev det också – jagtjänstgjorde två veckor i vedgårdensysselsatt med att köra vedmed hästkärra till de olika batterierna– vi hade inte centralvärmeutan eldade i kakelugnar. Deandra två veckorna tjänstgjordejag i köket som handräckning.Husmor tyckte synd om oss ochlät oss diska och hjälpa till iköksdelen. Hon befriade oss frånchikanen att stå och dela ut mattill soldaterna i matsalen.Under sommaren 1941 tjänstgjordejag som chef i regementetsmätavdelning med ansvar atträkna ut de längdfel som uppmättesvid skjutning med lvkan.Resultaten skulle ligga på övltLindblads bord påföljande morgon.Om ett hundratal skott hadeskjutits var det ett arbete somtog nästan hela natten. Vi hadedå inte dagens hjälpmedel utanutnyttjade logaritmtabeller och”räknesnurror” och detta var etttidsödande arbete, som ägde rumi föreläsningssalen i östra tornet.Vid dessa arbeten deltog nästanalltid övlt Lindblad ända tillsresultatet förelåg. Ofta gav hanorder att en av oss skulle gå hemtill hans hustru vid 22 – 23 tidenoch säga att vi om en timme ellerså kom för att dricka kaffe. Dådetta var gjort återvände vi allatill de fortsatta beräkningarna.Med Lindblads rejäla och föredömligauppträdande kunde hanbegära vad som helst.FurirskolanHösten 1941 delades vi A9underbefäl upp på de andra förbandenoch jag hamnade på A 10M, där jag fullgjorde min furirskolamed kapten Helge Thålin(Sacha) som batterichef. Efterfurirskolan och ett års trupptjänsterbjöds jag att gå kadettskolan.Då kriget fortfarande pågickoch att jag omedelbart skullebli inkallad, accepterade jagerbjudandet till vidareutbildning.Aspirantskolan låg i Karlsborg

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift39vid gamla A9 – nu omdöpt tillLv 1. Efter avslutad skola skullevi återvända till våra förband.Emellertid beslöts att alla långvägarepå aspirantskolan skullebeordras till Lv 2 för att därtjänstgöra på det s k studentbatterietoch där vår lämplighetskulle prövas.Malmö tur och returDetta besked kom mycket överraskande.Jag hade precis fåtten liten lägenhet i en villa påHåkanstorp i Malmö och flyttatin med min hustru. Anlände tillMalmö dagen före långfredagen1944 och åkte till Lv 4 ochanmälde mig till tjänstgöring ochfår då veta att jag dagen efterannandagen skall anmäla mig iLinköping. Denna påskhelg bleven av de mycket stora överflygningarnashelg i Malmö. Minhustru som kom från Norrlandhade aldrig upplevt mörkläggningoch överflygningar medluftvärnseld över hela himlavalvet.Då vi dessutom bodde så attinflygningen till Bulltofta lågnästan rakt över vårt hus, så vardet en något skakig Anna somundrade vad hon hamnat i. Föratt inte fördärva hela hennes helgberättade jag först på påskdagenvad som skulle ske.Jag tjänstgjorde under två månaderpå Lv 2 med min f d divisionschefRagnar Lindblad somregch. Då han väl kände minprivata situation förklarade hanatt jag skulle få åka hem till Lv 4enär inga ytterligare prov skulleerfordras.StudentexamenHösten 1944 beordrades jag tillFörsvarets Läroverk och gick därtill 1946 då studentexamen avlades.Somrarna tjänstgjorde jagpå Lv 4 i olika befattningar. Dåvi hade fem månader kvar förestudentexamen bestämdes det atteleverna på studentlinjen skullestanna kvar i försvarets tjänstminst två år efter avlagd examen.Om vi inte accepterade detta fickvi omedelbart sluta och återgåtill våra hemförband. Krigethade ju slutat och efterfrågan varstor på personal i det civila samhället.Åtskilliga slutade och togsin examen som privatister.Själv hade jag familj och ingaekonomiska resurser att finansieraprivata studier med, utanvar tvungen att stannade kvar idet militära. Efter studentexamenFolke Lindqvist och Lennart Ljunggrenblev det att åka till Karlberg ochdetta var en underbar skola, därman inte hade något som helstansvar för mer än sig själv. Dåmin tidigare utbildning, med fåundantag, hade omfattat allt vadsom förekom på krigsskolan ochdå kunskaperna var väl befästavar Karlberg ett ”latmansgöra”.Emellertid hade på FL inträffaten incident som jag berättatovan, då alla elever på studentlinjentvingats att underteckna enförbindelse om att stanna kvari tjänst minst ett år efter krigsskolansslut, i annat fall skullevi betala en ansenlig summa förden erhållna utbildningen.Under sommaren 1947 kontaktadesjag av en kamrat somarbetade på tjänstemannaförmedlingeni Malmö och han erbjödmig ett arbete på SENTAB, somjust då skulle börja byggandetav gummifabriken i Gislaved.Jag såg detta som en chans, enärman hade gett mig ett mycketbra erbjudande och de var villigaatt vänta på mig intills att KSvar avslutat. Jag begärde därförskriftligt avsked och angav attjag inte önskade någon officersutnämningdå KS var avslutat.Jag kallades omgående upp tilllvinsp, som då var min gamlechef Lindblad. Han såg ut somett åskmoln och skällde ut migefter noter, rusade upp från sittskrivbord och grep mig i nackenoch byxbaken, sparkade uppdörren och slängde ut mig tillstabschefen Frumerie. Jag hamnadepå alla fyra och dörren åkteigen med en smäll, stabschefensåg något konfunderad ut ochfrågade vad som stod på.Då jag berättat detta, var det baraatt traska tillbaka till Karlberg,med beskedet att något avskedblev det inte, däremot om jagså ville slapp jag ifrån officersutnämningenoch skulle återgåtill Lv 4 som furir intills mittanställningskontrakt hade löptut. Jag kunde inte med hänsyntill familjen göra detta, utan togemot officersutnämningen ochdå jag som långvägare inte fickplaceras på mitt gamla förband,bestämde insp att jag skulleplaceras på Lv 2, för det hadeLindblad redan bestämt vidsommartjänstgöringen 1944. Enlustighet var sedan att varje gångsom öv Lindblad inspekteradeLv 2, gick han något kufisktleende intill mig och frågade:”Nå trivs du fortfarande lika illapå Lv 2?” Givetvis förnekadejag vantrivsel och jag tror att detvar mycket få som inte trivdespå Lv 2.Lv 2:s personalpolitik och personalbehandliguppskattade vimycket. Vi fick självständigtbära vårt ansvar för utbildningenoch ingen lade sig i, bara att vihade målet klart för oss och attvi nådde detta. Kamratskapet varenastående och alla var lojalaoch strävade mot samma mål-Dessutom genomsyrades regementetav att man aldrig skullesplittra ett lag som arbetade braihop. Luftvärnet hade ”passagesystem”och många kamrater varoroliga för omplaceringar bl atill Luleå. Bland subalterner gickallmänt talet om ”att till Lv 2 villingen komma för där får manjobba så mycket”, så vi behöverinte vara rädda för att folk skullebegära förflyttning hit.Det är med stor saknad som jagser tillbaka på Lv 2-åren ochnär man läser kamratföreningensmedlemsförteckning är detmassor av minnen som dykerupp och många ansikten sompasserar revy. Jag skulle väldigtgärna vilja återknyta bekantskapenmed alla och tillsammansmed Er återkalla många dyrbaraögonblick.Karaktäristiskt för Lv 2 var attalla kände alla oavsett vilkenkategori man tillhörde och attvi sällan man och man emellananvände personnamn, utanoftast var det – det förvärvade– ”smeknamnet” som användes.Vem minns inte ”Ögat”,”Kalle Stubin”, ”Patton” och”Svante” för att nämna några.Dessutom var Lv 2 ett ställe därman genuint skötte sig väl ochom det behövdes stöttade ochhjälpte varandra utan krav pågentjänster. Tyvärr börjar ledenatt glesna och det är med sorgsom jag nåddes av meddelandetatt vår ”GRAND OLD LADY”– husmor – frk Eklind gått urtiden. Hon var en som stannadelänge på sin post och alltid togoss ”gröngölingar” till dagbefälväl om hand. Frid över hennesminne!FOLKE LINDQVISTsom själv avled hösten 2005Folke LindqvistFödd 27 maj 1922.Volontär vid A 9 i Karlsborg 1/111939Officer, långvägare, 1947, placeringvid Lv 2.Folkes militära tjänstgöring varhuvudsakligen inom stabs- ochsambandstjänst.Vid Lv 2 var Folke signalofficer understörre delen av tiden.Kapten 1959Placering vid Lv 3 från 1963Placering vid Lv 5 från 1970Överstelöjtnant 1972Avgång med pension 1982Under senare år bosatt i Sköllersta,utanför Örebro.Folke avled hösten 2005.

40P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSMKRRepresentantskapsmöte2006Sveriges MilitäraKamratföreningarsRiksförbunds Representantskapsmöte2006 genomfördes25 – 27 april på M/S ReginaBaltica under resa till Tallinn.42 deltagare, representerandeca 35 kamratföreningar,samlades på terminalen iFrihamnen vid 13-tiden.Förbundsordförande SuneBirke förhandlingarna kl 14.00.Förbundet har f n drygt 36000 medlemmar från 84 kamratföreningar.BrigadgeneralBerndt Grundevik, planeringschefvid HKV, informeradeom Försvarsmaktenspågående omstrukturering fråninvasions- till insatsförsvar.Värnpliktsutbildningen omfattarf n ca 9 000 personer per år.Det nordiska samarbetet ärett väsentligt inslag i SMKRverksamhet. De vartannat åråterkommande Nordiska MilitäraKamratföreningsmötena gerunika tillfällen för våra deltagareatt lära känna de nordiskagrannländerna från olika aspekteroch vidgar förståelsen för vadsom förenar och vad som skiljeross åt.Nästa Nordiska MilitäraKamratföreningsmöte äger rumpå Bornholm försommaren 2007.Och år 2009 är det Sveriges tur.Förberedelser för detta har redaninletts av förbundsstyrelsen.Förbundsstyrelsens omfattandearbete med att skapa en korrekt,aktuell och fullständig bild överanslutna föreningar och derasmedlemmar i form av en medlemsförteckningredovisades avNils Rosenqvist.Beklagligtvis har det ävenframkommit, att betalningsdisciplinenbland en del anslutna föreningarvarit mindre god - Dettahar föranlett styrelsen att se överrutinerna för betalning av avgifter.Det utlovades ett förbättrataviseringsförfarande, men ävenen skärpning, genom att de somsläpar efter under två år, riskeraruteslutning.Under verksamhetsperiodenhar SMKR lyckats tillskapaett fungerande kansli genomatt engagera en kanslichef,Göran Paulsson, som arbetarpå deltid. Kansliets adressär Teatergatan 3, 5 tr, 111 48STOCKHOLM, tfn 08-61185 40. Kansliet är t v öppet påtisdagar. SMKR hemsida ärunder uppbyggnad. Strävan äratt under 2006 kunna gå ut tillföreningarna med erbjudande omanslutning till hemsidan. SMKRhar till Högkvarteret framförtönskemål att få i uppdrag attutreda hur kamratföreningsverksamheteni framtiden skallkunna utgöra naturlig del iFörsvarsmaktens ordinarie verksamhet.Ett förslag till uppdraghar tagits fram och överlämnatstill Högkvarteret, som dock ännuinte återkommit i frågan.Styrelse 2004.-Kungl Östgöta Luftvärnsregemente kfOrdförande Sven Ahlgrensven.ahlgren@swipnet.se, 08-667 66 88, 070-272 43 33, 0142-640 48Sandhamnsgatan 29, 115 28 STOCKHOLMVice ordförande Jan Ågren013-17 91 45, 0702-27 40 64Stiglötsgatan 4, 586 46 LINKÖPINGKassör Arne Augustsson013-29 71 04, Malmskogsvägen 14, 584 22 LINKöPINGSekreterare Ebbe Svensson013-823 25, 070-88 82 325Brook, Prestorp, 590 48 VIKINGSTADVice sekreterare Sture Andersson013-10 48 38, Hunnebergsgatan 49, 582 34 LINKÖPINGKlubbmästare Bertil Karlssonbemaka@swipnet.se, 0142-104 03, 0708-37 15 18,Almgatan 11 C, 595 32 MJöLBYTraditonsbevarare Curt Roth013-24 59 66, 0490-280 67 Karl Dahlgrensg 23, 582 28 LINKÖPINGTvå motioner behandlades.Den första gällde arkivtjänstför kamratföreningarna.Förbundsstyrelsen konstaterademed beklagande att man inteeffektuerat beslutet från1996 års Representantskapsmöte.Efter kontakt med Krigsarkivethar man fått informationen attdet inte finns några särskildaregler för hur kamratföreningarnaskall bedriva sin arkivtjänst.KrA är villigt att i befintligtskick ta emot de handlingar föreningarnaönskar arkivlägga.Vid diskussion framkom det attdet i vissa fall kan vara lämpligareatt kamratförening lämnar sinahandlingar till ett närbelägnarefolkrörelse- eller länsarkiv.Förbundsstyrelsen fick i uppdragatt efter utredning återkommamed skriftlig rekommendation ifrågan.Den andra motionen avsåg ettåterupptagande av de militärakamratföreningarnas vårparad.Förbundsstyrelsen delade motionärensuppfattning att det ärangeläget att kamratföreningsverksamhetensynliggörs, Manställer sig däremot tvivlande tillatt en vårparad, som genomförs iStockholm, är det bästa sättet attåstadkomma detta, främst beroendepå kostnaderna för transportertill och från Stockholm.Förbundsstyrelsen föreslog istället att den ges i uppdrag attundersöka möjligheterna förkamratföreningarna, dels attmedverka när Försvarsmaktenpå olika orter i landet anordnarFörsvarets dag, dels att delta i dearrangemang, som frivilligorganisationernagenomför på nationaldagen,och som avslutas medatt man marscherar till Skansen.Representantskapsmötet beslötenligt förbundsstyrelsens förslag.Jag upplevde Representantskapsmötet2006 som mycket väl förberettoch genomfört av SMKRstyrelse!SVEN AHLGRENSMKR:s ordförande Sune Birke i mitten med Leif Törngren till högerHöstträffTorsdagen den 21 september besöker vi Malmen.Helikopterbataljonen, Flygskolan ochLivgrenadjärgruppentar emot oss och informerar om sina verksamheter.I samband med lunchen kommer vi attuppmärksamma att det i år gått 60 år sedanKamratföreningen bildades år 1946.Vi samlas på Flygvapenmuseets parkering kl 09.45och är åter vid Flygvapenmuseet ca kl 15.00.Transport till och från Malmen i egen regi.De som är intresserade kan avsluta besöketmed em-kaffe och en rundtur på Flygvapenmuseet.Träffen kostar inget och meddelas endast på detta sätt.Boka därför den 21 september redan nu.Anmäl ditt deltagande senast den 8 september till:Bertil M Karlsson, tfn 0142-104 03, 0708-371518,Ebbe Svensson, tfn 013-823 25, 070-88 82 325 ellerSven Ahlgren, tfn 08-667 66 88, 070-272 43 33.Alla är hjärtligt välkomna till Malmen!Styrelsen

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift41Försvarsvänner!En sen vår efterträdde en lång vinter. Men djuren bryr siginte. Lammungarna kommer även om det finns snö kvar. Detbetyder att det finns en framtid även om det ibland kännslitet mörkt och tungt. Jag har beklagat sammanbrottet för det nationellaförsvaret. Framförallt har jag saknat den idédebatt som bordevarit innan beslut togs att avveckla Sveriges största folkrörelse allatider. Det var fegt av våra folkvalda och media att inte våga ta dendebatten. ÖB:s insatsförsvar har därför fått en onödigt svag idémässiggrund, hur teknokratiskt rätt det än kan vara.Den höga förändringstakten gör kamratföreningarnas uppgifterän mer angelägna. Inte för att bromsa förändringen – besluten ärtagna – men för att hjälpa de 1000-tals fd försvarsanställda och de10000-tals försvarsengagerade att förstå vad som hänt och händer.Det demokratiska folkförsvaret växte fram under 1900-talets förstahälft, blommade under dess andra del och kastas nu på komposten.Kamratföreningarna har en unik roll att hjälpa många litet äldre attbibehålla den arbetsgemenskap som var vanlig inom försvaret ochsom plötsligt försvann. Detta kan ske på många sätt. Genom vårdav minnena från det som är borta, genom beskrivningar av det somvarit, genom att bibehålla en och annan bra tradition och mycketannat. Detta ger också en bättre grund för det som skall bli det nyasvenska försvaret. Endast kamratföreningarna och förbandsmuseernakan sköta denna uppgift. Det kan inte ombesörjas av någonutsedd myndighet eller statligt verk. Jag hoppas att statens ledninghar förstått dessa sammanhang men jag är inte säker på att ens ÖBhar det helt klart för sig.På det lokala planet i Fårösund har parentesen med fastighetsbolagetVasallen upphört. Inte en dag för tidigt! Jag hoppasatt skadeverkningarna inte blir för stora pga bolagets svagaförvaltning. Pratet om att utveckla området ger jag inget för. Endastprat ger mycket sällan arbeten eller utveckling. Uppbyggnadenav filmateljén är i avgörande grad resultatet av en persons kompetensoch energi – Arne Carlssons, Ingemar Bergmans fotograf.Folkhögskolans verksamhet är resultatet av en grupp starka idealistersdrivkraft och att Nimbus med en driftig produktionschefnu kan bygga upp en stark rörelse i varvsområdet beror ytterst påLars Danielssons modiga beslut att som länsarbetsdirektör låtabygga den stora industrihallen. Min uppgift vid detta tillfälle varatt utverka ÖB tillstånd att mottaga hallen helt gratis för försvaretoch den starka motvilja mot detta som jag mötte i Stockholm varmycket avslöjande. KA3 levde farligt! En hög militär chef försöktet o m övertala mig att få Danielsson att flytta investeringen (20 miljkr) till Vaxholm.En erfarenhet av hallbygget blev att inom KA 3 vidta ävenandra åtgärder som skulle förhindra samhällskollaps vid eneventuell nedläggning. Vi sålde av en hel mängd äldre fastigheteri samhället och på andra platser och lyckades få regeringenstillstånd att reinvestera pengarna. Fast först fick jag en rejäl utskällningav försvarsministern för att jag inte talat med honom i förväg.Med dessa pengar moderniserade vi örlogshamnen och delar avvarvet och byggde ut Bungelägret för att öka kursverksamheten vidKA 3. Det blev riktigt bra för försvaret! Vi försökte också underlättaföretagandet i Fårösund genom att köpa mycket mer tjänster utifrånoch minska antalet egenanställda. Det var inte alldeles lätt att fåfackföreningarna att acceptera detta men de ställde modigt upp sålänge ingen blev direkt uppsagd. Vi ökade också utbildningsinsatsernaför personalgrupper som skulle få det särskilt svårt vid enallmän uppsägning. När slaget föll hade de möjliga förberedelsernagenomförts under mer än 10 år. Att det slutade ganska väl beroddenog till del på detta men också på P18:s generositet att överta duktigpersonal från KA 3 och inte minst på Fårösunds vilja att inte kollapsasom samhälle.De gångna åren efter försvarsnedläggningen på ön har vi nyttjatför att bl a rädda den marina 1900-talshistoren på Gotland. Detuppskattas av en hel del. Vårt nästa projekt som vi diskuterar är attförsöka visa sammanhanget mellan försvar och samhälle på en litengarnisonsort. Nu hotas dock vår framtid. En statlig kulturutredninghar föreslagit att ett nytt förbandsmuseum skall skapas i Tingstäde.Blir det så orkar vi inte fortsätta ett bra arbete. Konsekvenserna fårvi diskutera längre fram i tiden.Vårhälsningar från norra GotlandANDERS HAMMARSKJÖLDOrdförande1.vice ordförande2.vice ordförandeSekreterareKassörKlubbmästareMuseumInformationAnders HammarskjöldAnders BerlinArne EkmanEva WeinebrandtJan FrändforsBernt WeinebrandtBernt WeinebrandtAnders BerlinKA 3 Kamratförening c/o Bernt Weinebrandt, Kronhagsvägen 41, 620 35 Fårösund, e-post gk.ka3@telia.com

42P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftNimbus i FårösundGotlands Varv som övertogMarinvarvet har sålts tillNimbus. Nimbus började medatt anpassa stora plåthallentill sin plastbåtsproduktion.När ombyggnaderna av främstventilationssystemet var klartbörjade man med att flyttaut viss motorbåtstillverkningtill Fårösund från fabrikeni Visby. Även en modell avRyds motorbåtar flyttades tillFårösund.Nu är produktionen i full gångi de anpassade lokalerna frånMarinvarvstiden.I lokalerna bygger man nu en nysegelbåt som ritats av den kändeseglaren och konstruktörenPelle Pettersson. Den nya båten,- Maxi 1300 - är på 42 fot och ärstörsta Maxibåten som byggts.Den första båten har redanlevererats och innan sommarenskall ytterligare tre båtar varaklara för leverans. Ytterligaretvå modeller av segelbåtar förberedsatt byggas i Fårösundnämligen Maxi 1050 och Maxi1100. Successivt med att segelbåtstillverkningenväxer så fasasmotorbåtarna ut och återgår tillfabriken i Visby. I Fårösundkommer sedan endast segelbåtaratt tillverkas. Tillverkningen iFårösund kräver utökade utrymmenoch man är nu inne i slutskedetmed att bygga om flerlokaler för att kunna utnyttjasför produktionen. Varvets storakallförråd isoleras och skallutnyttjas för montering av däck.Den gamla ursprungliga plåt–och motorverkstaden, ”108:an”som redan på Marinvarvstidenstod på rivningsplanen har tagitstill heder igen. Eftersom Nimbusräknar med en utökning av de40 anställda så räcker omklädningsrummenoch matsalen intetill. Man har därför renoveratden gamla matsalen och omklädningsrummenpå övervåningen.I den gamla verkstaden sker nutillverkning av Ryd-båtar ochkommer senare att utnyttjas isegelbåtstillverkningen.KA 3:s gamla båtskjul användssom kallförråd för formar, verktygmm.Nimbus är inget reparationsvarvmen slipen finns kvar och kanvid enstaka behov utnyttjasför torrsättning. Sjösättning avnytillverkade båtar kan ske omkunden vill hämta båten direktfrån tillverkaren. Kanske att vinågon gång i framtiden kan få seen flytande båtmässa av Nimbusbåtartillverkade på Gotland.Nimbuskoncernen består i dagav båttillverkarna Nimbus produktioni Visby, Storebro, Rydoch Maxi-båttillverkningen iFårösund.Bland de anställda återfinnsnågra från Marinvarvet. ÖrjanLagergren började sin båtbyggarbanapå Marinvarvet 1981som svetsare. Han var då medom att tillverka polisbåtar, följdemed över till Gotlands Varvoch stridsbåtarna, för att nu, påsamma arbetsplats, fortsätta medMaxi-segelbåtar på Nimbus.Platschefen Christer Sandahlberättar att Lernia har en utbildningtill båtmontörer varifrånman skall kunna rekrytera utbildadpersonal. En av lärarna pådenna kurs är KA 3:aren ochmariningenjören Mats Larsson,även han med ett förflutet frånMarinvarvet.ANDERS BERLIN

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift43Första Amfibieregementet 2006FOTO: KRISTINA SWAANÅr 1902 bildades Kustartilleriet, och så småningom bildadestotalt fem kustartilleriregementen placerade runtom den svenskakusten.Precis som övriga försvarsmakten utvecklades kustartilleriet mot ettinvasionsförsvar. Men i takt med en förändrad omvärldsbild skeddeockså förändringar i Försvarsmakten och Kustartilleriet.Under -90 talet lades det ena Kustartilleriförbandet efter det andraner, den 16 september 2000 stängdes portarna för gott på KA3Gotland. Samtidigt bildades Amfibiekåren ur de två kvarvarandekustartilleriregementena, KA1 och KA 4 som sedermera blev Amf1och Amf 4. Men Riksdagens och regeringens nedskärning avFörsvarsmakten var ännu inte färdig. Försvarsbeslutet 2004 innebaratt även Amf 4 i Göteborg skulle avvecklas.Avvecklingen av samtliga regementen på Gotland har fått storakonsekvenser för alla Försvarsmakts anställda på Gotland menockså för Hemvärns- och frivilligorganisationerna. När det fannsgott om förband fanns det också ett stort urval av ungdomar somgjort sin värnplikt och ville fortsätta kontakten med Försvarsmakteninte alltid som yrkesofficer utan ofta i någon frivillig organisation.Hemvärns- och övriga frivilligorganisationer fyller en oerhört viktigfunktion och har ofta stått för den folkliga förankringen, vilket i sintur ledde till att den personalen stod för mycket av försvarsinformationentill den breda allmänheten på ett naturligt sett. Jag ser det därförsom viktigt att kamratföreningarna även i framtiden får det stödsom krävs för att fortleva och på så sätt också fortsättningsvis varaen informationslänk till samhället.Vad har då blivit kvar av det forna kustartilleriförsvaret?Efter försvarsbeslutet 2004 påbörjades ett digert planeringsarbeteatt avveckla Amf 4 och samtidigt flytta Amf 1 som nu är detenda kvarvarande Amfibieregementet. Den första september 2006var regementsstaben flyttad till Berga/Haninge, övriga kompanienheterföljde efter och slutligen var hela förbandet grupperat på Bergainnan årsskiftet slut. Kvar på Rindö och på gamla Amf 4 finns i dagtvå avvecklingsorganisationer.Med flytten följde nya utmaningar, Haninge garnison bildades,gamla och nya medarbetare med sina traditioner och rutiner skullemötas. I det stora hela tycker jag att flytten har fungerat bra, men dethar krävts ett hårt arbete av en mycket lojal personal. Det är ocksåen grannlaga uppgift att leda Regementet och Haninge garnison dåförbandet är geografiskt spritt.Vi pratar ofta om det som vi inte längre har kvar och glömmer alltdet som faktiskt finns och utvecklas, jag skall kort försöka ge enbild av Amfibiekåren i dag och den utveckling vi är på väg mot. Påförbandet tjänstgör det i dag ca 300 officerare och 70 civila, vi harca 700 värnpliktiga. Utbildningen sker idag i ett tre terminssystem,där de sista 6 månaderna är inriktade mot internationell utbildningoch sker på frivillig basis. Vi har också ett hundratal reservofficerarekopplade till förbandet.Amfibiekåren går en spännande framtid till mötes, vi har undernågra år arbetat med utveckling av Amfibiesystemet i en studiesom vi kallar HTM Amfbat 2010, (Halvtidsmodifiering avAmfibiebataljonen år 2010). Utvecklingen kan delas in i tre huvudblock,ledning, bekämpning och rörlighet. Vi genomför olika studierpå ledningsplattformer på sjön såväl som land i syfte att vidareutvecklade ledningsbåtar och landbaserade ledningscontainrar somvi har i dag. Bekämpningsmässigt provar vi olika vapen systemanpassade till rörligheten, det vill säga våra nya svävare, skyddadestridsbåtar, Lätta tross färjor och fordon. Listan på olika system somär under utveckling kan göras lång, det skulle krävas en egen artikeli sig.Förutom materielförsörjningsutvecklingen sker en taktisk utveckling.Då vi inte längre utbildar mot invasionsförvar utan mot insatsförsvarskall Amfibieförbandet kunna verka nationellt såväl sominternationellt i olika oroshärdar, därför måste både materiel ochpersonal anpassas för Förvarsmaktens nya uppgifter. Jag vill påståatt Amfibiekåren har kommit långt i vår utveckling, som ett exempelkan nämnas vårt nära samarbete med Finska Nylands Brigad, där viutvecklar en gemensam IAS, Internationell Amfibiestyrka där måletär att vi skall lösa en gemensam internationell uppgift.Jag nämnde i min inledning att förbandet är geografiskt spritt, förutomall den verksamhet och utveckling som bedrivs på Berga harvi enheter i Göteborg i form av Bevakningsbåtkompaniet, minplutonoch bordningsstyrkan. Vi har även från årskiftet tagit över ansvaretför utbildningsgrupperna (Hemvärnet) Södertörn och Gotland.Vilken funktion fyller utbildningsgrupperna?Utbildningsgrupperna vars uppgift är att samordna och ledautbildningen av Hemvärns och frivillig verksamhet. Som jag inleddemed är det i dag betydligt svårare att få ett naturligt urval till frivilligverksamheten då det finns så få lokala förband kvar. Detta ställeroerhört stora krav på utbildningsgrupperna att rekrytera, leda ochutveckla frivillig verksamheten.Det glädjer mig att det från september 2006 görs försök med att påfrivillig basis utbilda ca 40 stycken tre månaders värnpliktiga vidGotlandsgruppen i syfte att ha dessa individer somrekryteringsgrund till Hemvärnet. Motsvarande försök görs iFalugruppen, men där skall individerna lyda under pliktlagen.Andra mycket viktiga uppgifter som utbildningsgrupperna står förär bevakning och stöd till samhället. Helt nyligen kunde vi följainsatser som Gotlandsgruppen gjort i samband med fågelinfluensan.I Gotlandsgruppen är det i dag ca 15 anställda, både civila och officerare,några har sitt ursprung från KA 3 och P18 vilket jag ser somen stor tillgång.Jag har största respekt för den viktiga roll som utvecklingsgruppenutgör och ser fram emot fortsatt arbete och utveckling tillsammans.Avslutningsvis, tack till alla före detta KA 3:are som fortsatt stödjerAmfibiekåren och vårdar regementet KA3:s stolta traditioner påGotland. Vi på Amf 1 tar uppgiften att bevara KA 3 traditioner medstor respekt och vördnad.JONAS OLSSONREGEMENTSCHEF

44P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftÅrsavgiften är endast 50:-Vid genomgång av vårt medlemsregister fann vi attmånga ännu inte betalat sin medlemsavgift för2006. Om du ännu inte betalat årets medlemsavgiftber vi dig att göra detta genomatt sätta in 50 kr på postgiro 18 80 91 – 3helst före årsmötet den 6 juni så att du dåskall vara röstberättigad. Anmäl även aktuellhemma e-postadress samt eventuelltändrad postadress så attvi kan rätta upp vår matrikeloch våra sändlistor.Kamratföreningen behöverditt stöd som medlem.SEKO avdelning 29Försvarsmaktens Civila Personal Förbund avd 29 bildades i storarummet i Franska kasern den 8.mars 1940 utav civila arbetare pådåvarande Kungliga Gotlands Kustartillerikår där Marinvarvetingick. Fanan invigdes den 15.oktober 1944. Det fanns även dåolika politiska åsikter varför man inte kunde enas om en röd fanavarför det blev en vit fana.De som var med att bilda avdelningen i Franska kasern var EliDyfva (ordf), Einar Johannison (sekr), Erik Broberg (v ordf),Amselm Olofsson (v sekr), Henning Emilsson (kassör), ManfredPettersson (revisor), Edvin Lindholm, Karl Broberg, TureNordström (revisor), Helge Svensson, Ivar Olofsson, John Larssonoch Gunnar Eklund.Det kan nämnas att då avdelningen invigde sin nya fana och hadefest kom bud att det kommit 450 flyktingar till Fårösund. De utbildaderödakorsare som var med på fackföreningsfesten fick gå ifrånför att hjälpa till att ta hand om dessa. Från arbetsledningens sidakan nämnas att de som fick lämna sitt arbete på dagen under arbetstidbehövde ej vidkännas något löneavdrag.I april 1971 ombildades Försvarets Civila Personalförbund tillStadsanställdas Förbund och då kom lokalföreningen att hetaStatsanställdas Förbund avd 2129.I mitten av 1980-talet inköptes fanan med texten StatsanställdasFörbund avd 2129. Denna fana fick den röda färgen.1995 kom nästa ändring i och med att många statliga företag blevcivila och bolag men fortfarande hade anställda inom statliga avtalsområdet.Det nya namnet blev Facket för Service och Kommunikation(SEKO). Avdelningen i Fårösund kom då att heta SEKO avd 29.År 2000 blev det ytterligare en omorganisation då SEKO Gotlandbildades och avdelningen i Fårösund slogs ihop med Visby förbandenoch blev Klubb försvar.Båda fanorna är deponerade till KA 3 förbandsmuseum i Fårösundför att de hör ihop med förbandet och de civila arbetarna där.TOMMY FOHLINtidigare förrådsförman vid KA 3.KallelseÅrsmöte 6 juni kl 11.30Medlemmar i KA 3 Kamratförening kallas till ordinarie årsmöteNationaldagen, tisdag 6 juni 2006 kl 11.30. Frågor som skall behandlaspå årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast 2 veckor före mötet.Efter förhandlingarna samling bakom kamratföreningens fana fördeltagande i Nationaldagsfirandet.Välkomna.KamratföreningsRESAtillBerga / Amf 111-13 augustiKAMRATFÖRENINGSTRÄFF2006Årets kamratträff genomförs påBerga/Amf 1 2006-08-11--13.Avresa från Visby till Nynäshamn fredag 11/8 kl 13.55.Återresa från Nynäshamn till Visby söndag 13/8 kl 12.50.Preliminärt program:Rundtur Bergaområdet, besök på Mälsten ochkamratmiddag på Berga slott. Kostnad ca 1.000:- .Anmälan senast 1 juli till Eva eller BerntTelefon 22 42 27 Mobil 070-22 88 868e-post weinebrandt@hotmail.comVälkomna

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift45FiraNationaldagen6 juni i FårösundNationaldagen och Svenska Flaggans dagfiras traditionsenligt vidFårösunds Salutstation ochKA 3 förbandsmuseum tisdagen den 6 juni.Var med om sista salutskjutningenfrån Fårösunds salutstation.Saluten avges kl 13.00 med salutbemanningoch fanvakt ur Hemvärnet.Högtidstal av prosten emeritus Sune ÖsterdahlProgram12.40 Samling vid KA 3 förbandsmuseumGotlandsMusiken spelarChefen Första Amfibieregementet tar emot:* Fanvakt ur Hemvärnet* Salutbatteri* Musikkår*Förband och organisationerFanan blottas, fanmarsch13.00 SALUTHögtidstal av prosten emeritus Sune Österdahl”Sverige Leve!”NationalsångenBungekörenMusikkåren spelar ”Nordergutarna” (KA 3 regementes marsch)BungekörenMusikkårenCeremon avslutas av chefen 1:a Amfibieregementet, överste Jonas OlssonMusikkåren spelar Amfibiregementets marschAvmarsch fanvakt, salutbatteriMusikkåren spelar Hemvärnets marschFanborgen upplösesVeterankoket grupperar och serverar kaffe, saft o bulle till alla samt säljer lunchÖppet Hus i KA 3 förbandsmuseumFrivilligorganisationer, föreningar och klubbar uppmanas delta i fanborgen.Allmänheten inbjudes att delta i firandet av vår Nationaldag och Svenska Flaggans dag.Arrangör: Försvarsmakten/Gotlandsgruppen och KA 3 Kamratförening

46P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftNyheter i KA 3 fVälkommen tillKA 3 FörbandsmuseumKA 3 FörbandsmuseumKustparken, FårösundÖppettidersommaren 200613 juni - 31 augustiTisdag 15.00 - 18.00Torsdag 15.00 - 18.00Söndag 15.00 - 18.00Om någon grupp önskar besöka museetpå annan tid, ring Bernt Weinebrandttelefon 0498-22 42 27, 070-22 88 868

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift47örbandsmuseumChefen KA 3 Tjänsterum återskapatAltaret med Erik Olssons tavla från barndop under beredskapenS-plats från LNS-plats modell äldreEtt förbandsmuseum får intebara vara en samling materielutan skall på ett bra sätt försökalevandegöra den miljö somman arbetade i vid utbildningoch övningar samt enkelt förklaravad de olika föremålenhar använts till.Museigruppen arbetar ständigtmed att förnya och förbättrai museet. Här är detfrämst Arne Ekman och BosseFriberg som kläcker idéer ochgenomför dem.Största förändringarnaDe största förändringarna dettaår har skett i källaren. Under ettonsdagspass ”omgrupperade”museigruppen, med stor möda,en del svett och otryckbarauttryck, 4 meters inbasmätarenin till PA 31:an.Vi fick därmeden komplett mätstationstroppsamlad i ett rum.Arte 702 som tidigare var placeradvid PA 31:an flyttades tillrummet där inbasen förut stodoch därmed har vi alla centralinstrumenteringarnasamlade på ettställe. Där har vi också placeraten pjäsdator till arte 724 systemetsamt en del bildmaterial påmoderna instrumenteringar såatt man kan se utvecklingen frångamla instrument till de modernaste.Ett rum i källaren är inrett tillminrum. Här finns olika sjöminorutlagda på en ”sjöbotten”och tillhörande minstationssystemfinns uppsatta på väggenbakom.Närmast i planen ligger att utanförminrummet visa upp materielfrån Muldivisionens båtpark.Lätt för besökareFör att besökare lättare skall fåen bild av instrumentens funktionoch hur de bemannades hardetta beskrivits i text i anslutningtill materielen.Utökning och renoveringUniformsparaden har utökatsmed Stridsdräkt 90Stig Bjäremo och IngemarBohlin har renoverat en av derörliga kanonerna som tidigarestod utanför kanslihuset. Denskall nu placeras mellan ingångsdörrarnatill museet. Så fin somden har blivit borde den ståinomhus men det har vi tyvärringen plats till.En rund vaktkur i järn har renoveratsoch kommer att ställasupp utanför museet.För att ge plats åt kommandeobjekt i museiparken har de storabombkastarna flyttats. Vi hoppasännu på att en 12/70-pjäs påplats.BOSSE FRIBERGANDERS BERLIN (INLEDNING)

Pjäs 12/70 flyttad, g48P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSista batteriet i Kustartilleriet på Gotland skrotasUnder slutet av 1950-talet började man diskuterahur de äldre fasta batterierna, med 21 cm och 15,2cm pjäser, skulle ersättas. Olika alternativ diskuteradesoch utvärderades. Den första frågan gällde omman skulle gå på ett robotalternativ eller en kanon.Efter ett omfattande analysarbete inom vapnet ochmed industrin, kom man fram till att den mest effektivalösningen var utvecklingen av en ny artilleripjäs.1968 erhöll Bofors uppdraget att utveckla en grovkalibrigpjäs för det fasta kustartilleriet, samt ammunitiontill denna. Arbetet kom att betecknas ERSTA, som stårför ERSättning Tungt Artilleri. Under arbetets gångbeslutades att pjäsen skulle ha en kaliber på 12 cm.Denna kaliber bedömdes som tillräcklig för att bekämpasmå och medelstora fartyg. Ett viktigt beslut som togsvar att pjäsen skulle ha en extremt hög skyddsnivå. Denskulle motstå en angripares taktiska kärnvapen, och haen mycket hög teknisk uthållighet. Inom pjäsen skullealla förnödenheter finnas tillgängliga för pjäsbesättningen.Pjäsens effektivitet skulle vara så hög att en fiendeskulle tvingas slå ut pjäserna, med särskilda åtgärder,eller riskera att hela hans invasionsföretag misslyckades.I slutet av 1960-talet, när projektet närmade sig sin fullbordan,stod det klart att detta var den största, enskildaförstärkningen av eldkraften sedan kustartillerietstillkomst 1902. Bofors fick en beställning på 18 pjäsersom fördelades på 6 batterier varav ett på Gotland, batteriSE 1som byggdes med två pjäser på Asunden ochen på Hammarslandet Hammarslandspjäsen blev densista fasta KA-pjäsen på Gotland som demonteras ochskrotas.Våra pjäser på Gotland var klara och ansköts1977. För oss kustartillerister är det ofattbart att demodernaste artilleripjäserna nu efter knappt 30 år iGotlandsförsvarets tjänst nu skrotas. Alla spår efter invasionsförsvaretpå grupperingsplatserna sopas igen. Detär ett försvarshistoriskt kulturarv som nu helt försvinnerfrån Gotland. Delar av kustförsvarets fasta anläggningarborde bevarats för eftervärlden. Vi kommer inte i framtidenatt kunna se något av denna del av kalla krigetsinvasionsförsvarFlyttbilenEldröret svetsas fast i eleverat lägeKupolen är lossad och lyfts till flyttbilen för transport till museiparken.Arne Ekman, tidigare batterichef på batteriet, lägger sista spadtaget

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift49rupperad och klarEldrör lyfts på platsFlyttgänget efter ett väl genomförd gruppering50 ton skrot tillKA 3 museiparkMåndagen den 24. april kundeKA 3 Kamratförenings önskanom att i förbandsmuseets museiparkkunna visa Gotlands sistaoch modernaste kustartilleripjäs,en 12 cm tornpjäs m/70, i uppfyllelse.Genom Bertil Eklundsenträgna arbete och mycket godakontakter med skrotningsledarenoch hans medhjälpare samtskrotfirmans välvilliga inställningkunde kamratföreningen fåköpa 50 ton skrot bestående avskrotad fundamentsring, eleverbaradel (eldrör med bakstycke)samt kupol med tillhörandemaskeringshuv. Med hjälp avtransportcentralen i Visby kundeman på stridsvagnssläp genomförahela förflyttningen till nyagrupperingsplatsen. Vad man nukan få se är den del av pjäsensom har synts ovan jord. Helapjäsen med de delar som sträcktesig fyra våningar ner i bergetkunde man givetvis inte grupperaom. Pjäsen har naturligtvisgjorts obrukbar och delarna harsvetsats samman i den elevationsom nu visas. Den 3.maj slutfördemuseigruppen arbetet medatt montera maskeringshuvenpå pjäskupolen. Tyvärr var detalltför omfattande arbete med attgöra det möjligt för besökare attkomma in i kupolen. Med braillustrationer kan man dock få engod uppfattning om hur pjäsenvar uppbyggd och hur pjäsbetjäningenarbetade.KA 3 förbandsmuseum är gladaatt för eftervärlden kunna visadelar av det som ingått i invasionsförsvaretsom funnits påGotland och på så vis kunnaspegla något från 2.världskrigetoch kalla krigets tid.ANDERS BERLINKupolen kopplas

50P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFårösundsområdet mobiliserarutan militär medverkanSamhällsdöd blev utveckling.I samband med att KA 3 ladesner var alla övertygade omatt det var dödsstöten förvår nordligaste tätort påGotland, inte minst pågrund av att samhälletunder en mängdår noterat vikandebefolkningstal.Fårösund varnerräknat,reste sig på 10,tog en mängdutmaningaroch är nu pågång i ett förnyatsamhälle.Ett samhällemed en öppen,kreativ inställningskild frånden till vissadelar hämmandeoch trygga ”bruksanda”som prägladesunder KA 3:s tid.Av de förlorade arbetstillfällenahar endast enbråkdel återskapats i Fårösund.Däremot har i stort sett samtligadrabbade erbjudits och fått annatarbete, eller möjlighet till utbildningoch ”karriärväxling”, ävenom det i sin tur medfört pendlingeller utflyttning till fastlandet.Många erbjöds fortsatt anställningvid försvarsmakten i Visbyoch har nu efter avveckling avsina nya förband (P 18, MDGoch FM/LOG) åter tvingats tanya avgörande steg i livet.Bunge ökade mest på GotlandAlla förmodade och bävade förden utflyttning som skulle skeefter KA 3:s nedläggning. Detblev en omflyttning. Flera hussåldes. Bostäder är en av de viktigastebeståndsdelarna för att ettsamhälle skall ha möjlighet attutvecklas! Den oro som tidigarefanns om lediga bostäder förbyttestill oro för att uppköpen tillstor del gjordes av vinterfastlänningar.Det fanns redan alltförmånga hus och villor som stodoutnyttjadeunderhöst-, vår- och vinterperioden.Turismen är vår kanskestörsta inkomstkälla med oanademöjligheter, men var vi bereddaatt offra samhällets livsnervunder ”lågsäsong”.Det är idag svårt att hitta enledig bostad i Fårösund. Nuvisar det sig att det är tänt i alltfler hus även under vinterhalvåret.Nybyggnationer pågårför fullt. Eftersom den förstaetappen med 6 bostadsrätter,mot stranden vid KA 3 gamlaskjutbanor, är fulltecknad, harman beslut om nybyggnad avytterligare 6 bostadsrätter. Härsäljs även tomter för villabebyggelse.Nybyggnation pågår ocksåi södra delen av samhället längsStrandvägen. Fårösund expanderarlängs sundet och kommerpå sikt att bli allt mer strandnära.Samhälletutvecklas såvälnorr- som söderut längssundet.Bunge och Fårösund hade denstörsta befolkningsökningenpå hela Gotland under år 2005.Vi tror det är ett trendbrott somkommer att fortsätta.Den kommunala servicen fårinte försämrasFör att få en fortsatt levandebygd krävs förutom bostäderockså samhällsservice ocharbetstillfällen. Om samhällsservicenpågår en ständigmaktkamp med den egna kommunen.Kommunen förefallermest arbeta för Visby och detuppfattas ofta som att politikernainte bryr sig om vad som händerlångt där borta på Norra Gotland.Kommunen kan och skall bidratill en infrastruktur som underlättarföretagsetablering, tillgångpå bostäder och en bra samhällsservice.Kommunen är fortfarande ”skyldig”oss arbetstillfällen somkompensation för KA3:savveckling. Fårösund tappadeefter KA3 ca 250arbetstillfällen medanVisby, trots A7 ochLv2 samtida avveckling,totalt intedrabbades av färrearbetstillfällen. Idirektiven medutlokaliseringenav de statliga verksamheternaangavsatt ”Fårösunds ochNorra Gotlandsutsatta läge särskiltskulle beaktas”.Som kompensationplacerades försäkringskassani Visby! Märk attdetta var före nedläggningenav Flextronics och P18. Vår vädjan till våra kommunpolitikerom fördelning aven liten del av nu aktuella statligautlokaliseringar har klingatohörd. Allt skall till Visby.Utlovade utlokaliseringar avkommunala funktioner har inteinfriats. Däremot har bl a vårdcentralentagits bort, brandförsvaretreducerats och nu hotasvår lokala tandvårdsservice.Tänk om vi regionalpolitisktkunde särbehandlas ungefär somRoma (ca 1,5 mil från Visby!).Vår ödmjuka vädjan är att detinte skall dras ner mer på denkommunala servicen i Fårösund.Vi ser det i dag som det störstahotet mot vår framtida utveckling.Positiv framtidstroMotgångarna har varit många,men den positiva utvecklingenoch andan, har inte knäckts.En vision, Fårösund - Vision2001, togs fram i samarbete mellanGotlands kommun, länsstyrelsen,KA3 Vasallen och UNG(Utveckling Norra Gotland).

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift51Minst 2000 invånare och 300nya arbeten skall enligt visionenväxa fram med nya faciliteterför arbete, boende och rekreationsom följd. Utmärkelsen avBunge till ”Årets socken 2006!”är ett bra bevis på att återhämtningengått bättre än många förväntatsig.Några projekt som genomförtsFolkhögskolan i Fårösund haretablerats och utgör tillsammansmed den väl inarbetadeoch sedan drygt ett sekel etableradefolkhögskolan i Hemse nuGotlands folkhögskola.Vid Filmstudion Kustateljén, i fdserviceförrådet, har redan fleralångfilmer, TV och reklamfilmerproducerats. Animerad film harockså skapats. Mycket, från enkriminalserie av Håkan Nessermed Sven Wolter som kommissarieVan Veeteren i huvudrollen,till andra långfilmer och TV-produktionerhar gjorts.Gotlands Idrottscenter, inrett ifd KA 3 sporthall, har utvecklatstill ett rekreations- och friskvårdscentrummed tillgång pågym, simhall, sporthall, terrängspårm m.Torget i Fårösund har upprustatsoch fått en öppen och inbjudandeatmosfär. Här har ideella arbetskrafternyttjats och kommunalamedel tilldelats. Vi har fått ca 3promille av investeringskostnadernaför kongresshallsbygget iVisby.Ingenjörsfirma Curt NybergAB har etablerat sig i gamla”Ökenfortet”( art- o televerkstaden)Matstället Markan är igång igen.Lunchbar, tema middagar (t e xlammgrillning) och arrangemangför fester och högtider erbjuds.Nimbus båtproduktion har etableratsi Fårösund och expanderarenligt plan. Nu har de snart50 anställda och framtiden meddagens stora efterfrågan på fritidsbåtarser ljus ut. (Se särskildartikel)KA3 Vasallen AB har sålts tillDiös & Kuylenstierna (DKFårösund) som nu är i fullgång med detaljplaneringenav Kustparken, KA 3 gamlaområde, med en mängd okonventionellalösningar som exklusivtboende, kallbadhus m m.FramtidenGotlands enda ”Driving range”finns i Kustparken. TommieTumba m. fl. i ”TumbaGolf Group” planerar nuen 18-hålsbana på det s. k.Bombfältet söder om Fårösund.Miljötillståndet är klart.PEAB övertar troligen underåret Bungenäs. De planerar enkraftig utveckling med en mängdfritidsaktiviteter och turism medexklusivt boende och golfbanapå Bungenäshalvön.Översiktsplan Fårösundger många möjligheter tillförnyelser och expansion iFårösundsområdet. Här gesmöjligheter till byggnation avvillor och hyreslägenheter försåväl fast boende som turism. Iöversiktsplanen finns utrymmeför företagsetableringar, rekreationsområdenoch en utvecklingav aktiv turism.Bunge – Årets socken 2006Många invånare på NorraGotland känner nu tillförsikt ochentusiasm inför de utmaningaroch möjligheter som finns pådenna vackra, karga och naturskönadel av ön. Andan präglasav en stark tilltro på NorraGotland, invånarna och dessmöjligheter.Vi tar nu möjligheten att ytterligarestärka sammanhållningeni Bunge. Vi skall marknadsföraoss, våra duktiga företag och föreningarsamt öka kunskapen omvarandra.Vi skall vidareutveckla Bunge,arbeta för en fortsatt befolkningsökningoch skapa ettpositivt företagsklimat med ökatföretagande.Vi skall gemensamt arbeta förett bra och trivsamt boende somtillsammans med vår natur skallvara attraktivt och ge hög livskvalitet.För att under året förvaltautnämningen och befolkningsutvecklingenhar BungeSockenförening bildats. Samtligaboende i Bunge erbjuds nu medlemskapi vår sockenförening.Under året och på sikt skall föreningenskapa god tillväxt ochhög livskvalitet i Bunge.Efter utnämningen har fyraarbetsgrupper bildats. Lednings-,Marknadsförings-, InventeringsochKulturgruppen har skapats.Kommande verksamheterVi skall nu på en mängd olikasätt arbeta för Bunge. Vi skallarrangera gemensamma fester,tillställningar och utställningar,”snygga till” i bl. a Bungevikenoch på andra eftersatta platser,arbeta för våra regionala frågor te x behållande av vår tandläkarmottagningoch mycket mer.Till sommaren planeras för ettstort galleri i ”gamla Konsum”.Där skall tre olika inriktningarpresenteras: Konst & konsthantverk,Hantverk & hobby samtMålning /teckning för barn &ungdomar.Vi skall synas utåt. Inte bara medvåra fina sockengränsskyltar,nej nu finns det även dekaler,kassar och tröjor med ”Bunge– Årets socken 2006!”. De säljstill självkostnadspris. Se vår nyahemsida www.bunge.se. Härskall även Bunges företag ochföreningar presenteras liksom deaktiviteter och verksamheter somär på gång.Välkommen att surfa in påwww.bunge.se för att se vad som finnsatt erbjuda och välkommen attbesöka Bunge och Fårösund.För Bunge – Årets socken 2006ARNE EKLUND

FÖRSVARSMAKTENP 18, A 7, LV 2, KA 3 KAMRATFÖRENINGAR621 86 VisbyBBEGRÄNSADEFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändningåtersänds försändelsen mednya adressen på baksidanPlats för etikett (motsv)