Skog & mark – om tillståndet i svensk landmiljö ... - Lunds universitet

Skog & mark– om tillståndet i svensk landmiljö

• Buskskvättan håller utkik.Jordbruksfåglar blirskogsfåglar?I takt med att arealen åker- och betesmark fortsätter att minska i Sverige ökar trycket påde fågel arter som normalt förknippas med jordbrukslandskapet. Vart skall de ta vägen?Nya analyser indikerar att många jordbruksfåglar numera återfinns i skogen.! MARTIN GREEN & ÅKE LINDSTRÖM, LUNDS UNIVERSITETFÅGELÖVERVAKNINGEN inom Naturvårdsverketsmiljöövervakningsprogramvisar att sånglärka ochgulsparv och flera andra fågelarterkopplade till jordbrukslandskapethar minskat i antal de senaste decennierna.En bidragande orsak är nedläggningenav jordbruksmark. Fleraav de fåglar vi förknippar med åkerochbeteslandskapet finns även påkalhyggen och i kraftlednings gator,alltså ”i skogen”. Kanske klarar desig bättre i dessa miljöer och kanfinna en fristad där? ”Jordbruksfåglarnas”ekologi på kalhyggen ochi kraftledningsgator är än så längeganska okänd. Men analyserna avpopulationstrender ger inget stödför att skogen skulle vara räddningenför jordbruksfåglarna. Det verkargå ungefär lika bra, eller dåligt, i deolika miljöerna.Jordbruksfåglar i skogen?Dagens skog innehåller biotopersom på många sätt kan liknas vidjordbrukslandskapet. Kraftledningsgatoroch nyupptagna kalhyggenerbjuder öppna gräsbevuxna, solexponeradeytor med utkiksplatseri form av stubbar och buskar. Enbiotop som för en insektsätandefågel kanske kan ersätta en beteshage?Från de heltäckande systema-10 SKOG & MARK 2011

Figur 1.Törnskaterevir(röda prickar) ianslutning tillOskarshamnskärnkraftverk.Linjerna markerarde kraftledningarsom törnskatornagärna tyr sig till.> Tabell 1. AIla individerav typiska jordbruksarterfinns inte i jordbrukslandskapet.Tabellenvisar fjorton fågelarteroch hur stor andel avdessa som finns i jordbruksmark.Resten finns iandra öppna miljöer somkalhyggen, kraftledningsgator,kalfjäll, stränderoch hällmark. Data frånSvensk Fågeltaxeringsstandardrutter.>50 % i jordbruksmark50 % i jordbruksmark1,11,82,0JordbruksmarkJordbruksmark1,650 % återfinns i anslutning till jordbruksmark(röd kurva) respektive där

SÅNGLÄRKA TÖRNSKATA GULSPARV2,02,02,01,51,51,5Antal fåglar (index)FOTO: ULF MANHAMMAR / AZOTEFOTO: ANDERS TEDEHOLM / AZOTEFOTO: ÅKE LINDSTRÖM1,00,5Antal fåglar (index)1,00,5Antal fåglar (index)1,00,50,00,00,01998 2002 2006 2010 1998 2002 2006 2010 1998 2002 2006 2010Hela landety Figur 4. Populationstrender 1999–2010Norra Norrland (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland)för sånglärka, törnskata och gulsparv i helaSödra Norrland (Västernorrland, Gävleborg, Dalarna)landet (fet röd kurva) samt i olika regionerÖstra Svealand (Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Örebro)(smala kurvor).Västra Göta- och Svealand (Värmland, Västra Götaland)Östra Götaland (Östergötland, Gotland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar)Södra Götaland (Halland, Blekinge, Skåne)FOTO: DANIEL MARKLUNDoch betesmark. Minskningen är intejämnt fördelad över landet, utan ärstörre i skogslandskapet än i slättbygderna.Förekomsten av tre fågelarter undersöktesför att eventuellt upptäckaom populationstrenderna skiljer sigåt i olika delar av landet, där jordbruksmarklagts ner i varierandeomfattning mellan 1995 och 2009(figur 4).De arter som studerades var:• sånglärka – mycket hårt knutentill odlingsmark• törnskata – huvuddelen återfinnsutanför jordbruksmark• gulsparv – huvuddelen återfinnsi odlingsmark men också i andramiljöer.Nedläggningen av åkermark harunder senare år varit större iNorrland samt i västra Göta- ochSvealand. Man skulle då kunna förväntasig att framför allt sånglärkanpåverkats mer negativt i dessa delarav landet medan övriga två arter,som kanske kunde finna en fristadi andra miljöer, påverkats i mindreutsträckning. Men några entydigamönster i den riktningen finns inte.I stället verkar det vara så att destörsta minskningarna av alla trearterna har skett där också jordbruksmarkenminskat mest 3 .Dålig kunskap väcker frågorKunskapen om hur typiska jordbruksfåglarklarar sig på hyggen ochi kraftledningsgator är dålig. Mendet faktum att de alls finns ”i skogen”ger upphov till flera spännandefrågor. Påbörjades inflyttningen iskogen direkt när hyggesbruket startade,för att miljön i sig är attraktiv?Är häckningsframgången så god ”iskogen” att det blir ett överskott avfåglar som kan hålla populationernai jordbruksmarken vid liv? Eller harinflyttningen ökat successivt i taktmed att betesmark i skogsbygdenförsvunnit, för att fåglarna tvingasnöja sig med det näst bästa habitatet?God kunskap om överlevnadoch reproduktionsframgång hosde jordbruksfåglar som söker sigtill hyggen och kraftledningsgatorkan vara nyckeln till förståelsen förderas framtida öde i Sverige.1 Mer än hälften av de svenska beståndenav dessa arter beräknas finnas i anslutningtill jordbruksmark.2 Mer än hälften av de svenska beståndenförekommer i andra miljöer.3 Underlaget utgörs av samma material ochsamma regionindelning (sammanslagningarav län) som används i miljömåls indikatorntill Ett rikt odlingslandskap och därmed ärdet korttidstrender från 1999 och framåtsom visas.MARTIN GREENmartin.green@biol.lu.seÅKE LINDSTRÖMake.lindstrom@biol.lu.seBiologiska institutionen, Lunds universitet[ LÄS MER• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall,R. 2011. Övervakning av fåglarnaspopulationsutveckling. Årsrapport för2010. – Rapport, Biologiska institutionen,Lunds universitet. 79 s.• Ottvall, R., Green, M., Lindström,Å., Svensson, S., Esseen, P.-A. &Marklund, L. 2008. OrtolansparvensEmberiza hortulana förekomst ochhabitatval i Sverige. – Ornis Svecica18: 3–16.• Söderström, B. & Karlsson, H. 2011.Increased reproductive performanceof Red-backed Shrikes Lanius collurioin forest clear-cuts. – Journal ofOrnithology 152: 313–318.• Wretenberg, J., Lindström, Å., Svensson,S. & Pärt, T. 2007. Linking agriculturalpolicies to population trendsof Swedish farmland birds in differentagricultural regions. – Journal ofApplied Ecology 44: 933–941.12 SKOG & MARK 2011