VIRTUELLT KULTURARV - arkitektur - Chalmers tekniska högskola

GÖTEBORG UNIVERSITY tel: +46 31 773 47 00Institute of Conservation fax: +46 31 773 47 03Bastionsplatsen 2email: conservation@icug.gu.seS-411 08 GÖTEBORG internet: http://www.miljo.gu.se/icugPostgraduate Course in Integrated Conservationof Built Environments, MA/Sc Thesis, 2001Author: Susanne van Raalte, BA/ScMentor: Bosse Lagerqvist, PhDAbstractVIRTUAL HERITAGE3D-visualization of cultural heritage informationTo visualise and communicate the knowledge about our cultural heritage has become moreimportant, both for those who have the responsibility to protect their own environment and forthose who is about to change it. The field of conservation and preservation has had difficultiesto reach out with its concept of cultural values and properties, and also to make the informationabout such values available.There is a great need for possibilities and opportunities to visualise ideas, visions, discussionsand arguments in order for them to become understandable and attractive.Through new digital technologies for visual communication it has become possible to improvethe dialogue about the cultural heritage contents, use and signification. Since the informationoften is related to three dimensional phenomena, which is often or always geographical positioned,it is obvious that 3D-visualisation and geographical information system, properly used,would be suitable techniques and methods in the field conservation and preservation. It wouldresult in up a collaborative communication of great value for different kind of users.This thesis consists of two parts, one that is a descriptive and analyzing text and a second, acase study, composed of a three dimensional interactive application within urban history. Theaim with the case study is to give a better comprehensive understanding of the possibilities andlimitations concerning the construction of such an application.Within the thesis different kind of useful techniques for visual communication, VR (virtual reality),GIS (geographical information system) and more informative visualisations as VRGIS or 3DGISare presented shortly.A general overview of the field of virtual heritage is presented, where it’s relations and its field ofapplication are discussed. By identifying fundamental problems and questions, both within thefield of conservation and preservation and for the use of different kind of digital techniques, itwould be possible to demonstrate which kind of problems need to be solved and in what way.This might also lead to creative, collaborative environments where conservation and preservationcontents will be enriched and find new users.Keywords:Language of text:Title in original language:Contents:conservation, preservation, cultural heritage, virtual heritage, visualcommunication, visualisation, VR, virtual reality, real-time simulation, GIS,geographical information system, VRGIS, 3DGISSwedishVirtuellt kulturarv - 3D-visualisering av kulturhistorisk information55 pages, 20 illustrations, encl.ISSN 1101-3303ISRN GU/KUV—01/10-SE

FÖRORDEn magisteruppsats blev det till slut. Jag hoppas att den kan vara till lite nytta förnågon och inspirera andra.Jag vill här passa på att tacka min handledare Bosse Lagerqvist som har haft ettutomordentligt tålamod både med detta arbete och mitt examensarbete och somvarit en stor inspirationskälla och kommit med med många bra synpunkter, råd ochidéer.Jag vill också tacka de på Chalmers som bidragit på olika sätt: Ola Wetterberg somville ha med arbetet i ett annat sammanhang och som varit ett bra stöd, PernillaKorhonen likaså för ett gott samarbete och många bra diskussioner samt Hans Bjuroch Peter Ullmark för att de givit mig möjligheten att kunna utföra detta arbete inomramen för min anställning på Chalmers.Likaså är jag glad för att Mattias Martinsson och Berny Karlsson från VR-centrum iGöteborg, ville hjälpa till med att göra en modell över Kvilletorget.Och slutligen vill jag tacka familjen för att de så snällt ställt upp och alltid funnits därmed glada tillrop.Tack alla!Göteborg den 11 juni 2001Susanne van Raalte

INNEHÅLL1. Inledning...........................................................................................11ooooBakgrundSyfte och målsättningTeori och metodTidigare och pågående forskning2. Visualisering av historiska miljöer.....................................................17oooVirtuellt kulturarv - vad är det?~ ApplikationsområdenVisualiseringstekniker för presentation av 3D-information~ Renderade bilder och animering~ Realtidssimulering eller VR (Virtual Reality)Användargränssnitt för interaktiva realtidssimuleringar~ VRML – 3D på Internet~ ActiveWorlds – en 3D chat på Internet~ Från VR på PC till CAVE teknologi3. Mot mer informativa visualiseringar – från 2D- till 3DGIS...............25oooGIS - mer innehåll och funktionalitet~ Kartsystem och CAD~ GIS som informationssystem~ GIS som analysverktygGIS på InternetVRGIS - ett optimalt informationssystem?~ Begränsningar i ett VRGIS~ Kommersiella VRGIS4. Framtagande av en interaktiv stadshistorisk 3D-modell..................31oooKville - en applikation~ Val av område~ TillvägagångssättIndata - datafångst och bearbetning av material~ Käll- och underlagsmaterial~ Modellhantering - bearbetning av 3D data~ Texturhantering - bearbetning av bildmaterialUtdata - en interaktiv realtidssimulering

5. Avslutande diskussion.......................................................................41ooooEtt verktyg - inte ett målTillgänglighetBehov av kompetens och samarbeteVerkliga virtuella modeller6. Sammanfattning.................................................................................45oooBakgrundUpplägg och innehållSlutsatserI. Käll- och litteraturförteckning............................................................49II. Bildförteckning..................................................................................53III. Bilagor..............................................................................................551. Stadsmiljöns förändring - digitala verktyg för hantering ochvisualisering av stadshistorisk information och kommunikation.Metoder och tillämpningar.2. 3DGIS för planering, visualisering och simulering av urbana miljöer.3. Webbstation Hisingen - ett programförslagtill uppbyggnad av en virtuell samlingsplats för Hisingen.4. Interactive Computer Simulations for Research and Educationin Archaeology.5. Kulturarvsdialog - IT-stöd för reflextioner om samtid och framtid.

1. INLEDNINGBAKGRUNDDet här arbetet, uppsats inklusive applikation, utgör ett magisterarbete om20 poäng på Avdelningen för kulturvård, Institutionen för miljövetenskap ochkulturvård vid Göteborgs universitet. Det ingår även som en del i projektetStadsmiljöns förändring - digitala verktyg för hantering och visualisering avstadshistorisk information och kommunikation. Metoder och tillämpningarvid Tema Stadsbyggnad, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola(bilaga 1).Arbetet kan ses som en fortsättning och vidareutveckling av ett examensarbete,3DGIS för planering, visualisering och simulering av urbana miljöer(van Raalte 1998) som gjordes inom det treåriga bebyggelseantikvariska programmetvid samma institution. Examensarbetet, som också var en utredningsrapportför Prosolvia Clarus AB 1 , skrevs i syfte att ge en kort introduktiontill förhållanden och samband mellan ämnesområdena, IVS (interaktiv visuellsimulering), GIS (geografiska informations system) och stadsplanering(bilaga 2).SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGKulturvården har ett stort behov av att effektivt kunna visualisera sina idéer,visioner, diskussioner, argumentationer, etc. Hittills har man haft det svårt attnå ut med sina budskap. Lars Hjertberg och Maria Sidén har, vid Institutionenför miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet, författat ettexamensarbete som har titeln Når vi fram? (Hjertberg & Sidén 1998). De hari och med detta utfört en enkätundersökning. Den sändes ut till 91 personersom är verksamma som byggnads- och kommunantikvarier eller liknande,varav 85 svarade. Av resultatet kunde man utläsa att de flesta känner att deinte riktigt når fram med sin information. Att kulturmiljövården ofta har elleralltid har haft problem med att nå ut kan delvis bero på att det kulturvårdandeär inte lika väl förankrat i människors medvetande som det naturvårdandeeller miljövårdande. Syftet med det här arbetet är därför att försökavisa på hur och varför man, inom kulturvården, bättre skulle kunna nå ut medinformation genom att nyttja ny teknik 2 .1 Prosolvia Clarus AB - konsultföretag som även utvecklade egna simuleringsprogram för visualisering och simulering av 3D-data i realtid.2 Jag har valt att använda termen teknik istället för media för att jag anser att den innefattar lite mer. Med nya tekniker så syftar jag främst på VR- och GIS-teknikdär VR (Virtual Reality eller IVS - interaktiv visuell simulering) beskrivs i första kapitlet liksom GIS (geografiska informationssystem) i det andra.Att dessa skulle vara helt nya är ej helt riktigt, de har funnits ett tag men använts mer inom andra områden än inom det kulturvårdande fältet och det är först påsenare år som de har blivit mer tillgängliga i större skala. Det nya kan dock sägas vara en sammankoppling av de båda teknikerna som ett sk. VRGIS eller 3DGIS.Se mer i det andra kapitlet eller under not 5............................................................. 11

Eftersom kulturvårdens information ofta är relaterad till tredimensionellaföreteelser som ofta eller alltid är geografiskt förankrade, är det tydligtatt 3D-visualiseringar och geografiska informationssystem skulle kunna varalämpliga tekniker och metoder även inom det kulturvårande fältet 3 . Genomatt göra informationen mer lättillgänglig och attraktiv för olika kategorierav användare, t ex som stöd för planeraren, forskaren, som informationskällaför allmänheten och som beslutsunderlag för beslutsfattare kan manförhoppningsvis styra kulturvården i rätt riktning.Målsättningen är, förutom en utredande text, att försöka illustrera detta medhjälp av en applikation, en interaktiv tredimensionell historisk stadsmodell,som kan ge en idé eller ett prov på hur man kan använda sig av IVS och GISpå ett fördelaktigt sätt.Vid en studie, som försöker visa på hur man når ut med kulturhistorisk informationgenom att nyttja ny teknik, kan man genast formulera och identifieraett antal grundläggande problem inom den kulturvårdande sektorn:o Kulturvården har en begränsad budget och kostnaderför hårdvara, mjukvara och/eller konsultuppdrag ärinte avpassade för den.o Kulturvården har inga strategier för sin informationsförmedling,dvs man är inte direkt medveten om vilkamålgrupper man har för sin information.o Man är inte alltid direkt medveten om precis vad det ärman ska informera dvs det saknas kompetens omkommunikations- och informationsteorier likaså om IVS,GIS och andra digitala system.o Det finns än så länge ingen samlad utbildningsstrategiför sektorns behov av grund-, fort- och vidareutbildning.Detta är något som man inte inom varje enskild institution bör eller kanåtgärda utan det borde istället finnas någon lämplig samarbetsform inommusei- och kulturmiljösektorn för att skapa förutsättningar för ett effektivtutnyttjande av ny teknik. Mot bakgrund av ovanstående resonemang kanföljande frågor formuleras:o På vilket sätt kan tekniken och dess applikationerfinansieras inom det kulturvårdande fältet?o Hur kan tekniken koordineras med övrig informationshanteringinom det kulturvårdande fältet?o Hur kan kompetensbehovet specificeras?o Vilka krav kan ställas på nuvarande utbildningsinsatser?o Vilka reella effekter kan nås genom användning avtekniken i specifika kulturvårdande situationer?3 Bla. arkitekter har länge använt sig av olika typer av visualisering för att nå ut med sitt budskap.12 ............................................................

fallstudien, redovisas därför i kapitlet ”Framtagande av en interaktiv stadshistorisk3d-modell”.En hel del av faktaunderlaget som jag använt mig av finns som informationpå Internet. När det gäller Internetkällor kan det vara svårt att bedöma innehålleti och värdena av dessa eftersom ”nätet” företräder en syn på kunskapsom både något temporärt och fragmentariskt och det uppdaterasoavbrutet eller inte alls. Det kan vara svårt att veta när en sida lagts ut ochnär uppgifterna senast uppdaterats. Man måste också skilja på fakta, förklaringaroch åsikter. Likaså kan äktheten kan vara svår att kontrollera eftersomsidorna är enkla att kopiera och förfalska. Det är därför viktigt att gå till primärkällanom möjligt.Jag har försök att följa de särskilda källkritiska kriterier som Robert Harrisvid Southern California College har utvecklat (Harris 1997). Kriterierna sombrukar användas för värdering av källor på internet är: trovärdighet, tillförlitlighet,rimlighet och stöd. För att kontrollera en källas trovärdighet såkan man undersöka metainformationen dvs information om information menäven en webbplats adress kan ge en indikation om dess riktighet. Hurvidaen källa är tillförlitlig kan man försöka bedöma genom att se om informationenär tillräcklig i omfattning, detaljering och exakthet i förhållande till debehov man har. En källas rimlighet kan man få ett hum om genom att observeradess medvetenhet om erkända auktoriteter och vedertagna begrepp.Stöd kan tex. vara en hänvisning till en annan källa eller andra kontrollerbarabelägg.DispositionFörutom en inledande begreppsutredning vad gäller uttrycket ”virtuellt kulturarv”och dess olika användningsområden, ligger inriktningen på arbeteti att ge en bättre förståelse för problematiken kring framtagandet av en,i detta fall, interaktiv tredimensionell stadshistorisk modell. För att kunnasätta applikationen i sitt sammanhang så ges därför en övergripande introduktiontill några av de olika visualiseringstekniker och metoder som finnsför att kunna presentera tredimensionella objekt och miljöer på.För att göra visualiseringen av 3D-miljön mer informativ sammankopplas VRsimuleringenmed ett GIS vilket ger ett VRGIS 5 eller som det ibland ocksåkan kallas, 3DGIS. Det andra kapitlet ger en översikt och allmän introduktiontill både GIS och VRGIS, vad gäller dess förhållanden, användbarhet inomolika applikationsområden, också i syfte att försöka förtydliga och göra fallstudienmer begriplig.5 VRGIS är ett begrepp som etablerats av “Centre for Advanced Spatial Analysis (CASA)” vid University College London, en av de ledande forskningsgruppernapå området. Det representerar en integration mellan ett “traditionellt” GIS, med dess högt utvecklade datalagrings- och bearbetningsverktyg, och VR-områdetsutvecklade gränssnitt och interaktiva metod.14 ............................................................

I det sista kapitlet redovisas arbetet med fallstudien. Applikationen skildrardelar av stadsdelen Lundby/Kville på Hisingen i Göteborg och representerasfrämst av en VR-simulering där endast vissa delar, data, från ett GIS harapplicerats. Här behandlas problematiken kring indata, digitalt och analogtkällmaterial, avgränsningar, teknik och metoder etc. Likaså berörs utdata,presentation och visualisering av modellen/informationen. Framtagandetoch bearbetningen av modellen, utger sig inte för att vara helt komplett.Studien skall endast ses som en prototyp där olika möjligheter och problemuppmärksammats.Arbetet avslutas med en diskussion och en mer ingående problemformuleringsamt en kortare sammanfattning.TIDIGARE OCH PÅGÅENDE FORSKNINGDet saknas till stor del tidigare forskning med ett likadant tvärvetenskapligperspektiv dvs. med inriktning mot bla. kulturmiljövård, geografiska informationssystem,kommunikationsvetenskap och interaktiv visualisering. Inomde flesta av de större ämnesområdena finns det dock oftast en bra vetenskapligunderbyggd grundforskning. Forskning inom samma områden menmed lite andra infallsvinklar eller bara några av områdena är t ex. det ovannämnda examensarbetet om kulturvård och extern kommunikation som ärett försök att koppla ihop två stora ämnesområden (Hjertberg & Sidén 1998).Den har givit svar på många av frågeställningarna vad gäller kommunikationsvetenskapoch behovet av att nå ut inom kulturvården.Vad gäller geografiska informationssystem så har det länge funnits som ettverktyg inom stadsbyggnad och planering. CASA, Centre for Advanced SpatialAnalysis, University College London (Smith et.al 1998) och UCLA i Karlifornien,USA (Liggetti et.al 1995) har länge arbetat med frågor som rör juststadsbyggnad, GIS och på senare år även med visuell kommunikation somett verktyg för att bla. öka medborgarinflytandet.Inom arkeologin har man också arbetat med GIS länge och har nu börjat tasteget mot mera tredimensionella interaktiva visualiseringar (Forte 2000). Härkan man finna några årligen återkommande konferenser med inriktning mot”Virtual Archaeology”. Likaså finns det en website på Internet där bla. informationom aktuell litteratur, konferenser och utbildningar inom området finnssamlat. Den går att finna under adressen: http://www.virtualheritage.netFörutom examensarbetet 3DGIS för planering, visualisering och simuleringav urbana miljöer (van Raalte 1998) så har ett antal projekt, gjorda inomramen för Innovativ design vid Chalmers tekniska högskola, haft betydelseför den här studien. Ett av dem är Webbstation Hisingen (Korhonen & vanRaalte 2000) som är ett programförslag till uppbyggnad av en virtuell samlingsplatsför Hisingen. Det togs fram i samarbete med Pernilla Korhonen............................................................ 15

och är ett förslag till att försöka integrera VR och GIS på Internet som enplattform för dialog kring pågående forskning och stadsbyggnadsprojekt(bilaga 3). Ett annat projekt, som har varit av stor relevans är Interactive ComputerSimulations for Research and Education in Archaeology (van Raalte2000). Här var syftet att, utifrån en interaktiv 3D-modell över ett rekonstrueratStonehenge i England, försöka visa hur nya tekniker kan ge nya möjligheterinom forskning och utbildning (bilaga 4).Framtagandet av ett kommande och delvis pågående forskningsprojekt, Kulturarvsdialog- it-stöd för reflexioner om samtid och framtid har också varitav stor betydelse. (Wetterberg 2001) Projektet är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetetoch Chalmers Innovativ design och kan delvis ses som enutveckling och fortsättning på detta arbete (bilaga 5).16 ............................................................

2. VISUALISERING AV HISTORISKA MILJÖERVIRTUELLT KULTURARV - VAD ÄR DET?”Virtual Heritage” är och håller på att bli ett alltmer vanligt internationelltförekommande begrepp. Översatt till svenska skulle det kunna bli ”virtuelltkulturarv”. Men vad menas egentligen med virtuellt kulturarv? I svenska akademiensordlista likställer man ordet virtuell med skenbar. Det känns litekonstigt att kalla vårt kulturarv för skenbart men om man ser till den definitionav uttrycket som Prof. Robert Stone har gjort så finner jag ändå det somen lämplig översättning. Stone har i en artikel i UNESCO’s World HeritageMagazine definierat begreppet Virtual Heritage till: ”Virtual Heritage is theutilization of technology for interpretation, conservation and preservation ofNatural, Cultural and World Heritage” (Stone 1999). Översatt skulle dettakunna bli: ”Virtuellt kulturarv” är nyttjandet av teknologi för tolkning, konserveringoch bevarande av natur-, kultur- och världsarvet. Detta innefattarall typ av teknologi som används för bevarande och tolkning. Men om manser till hur många projekt och applikationer som på olika nivåer berör virtuellarekonstruktioner av kulturhistoriska miljöer som en t ex. sökning påInternet ger så kan man också definiera virtuellt kulturarv till digitalt rekonstrueratkulturarv. Det är denna definition som jag här inriktar mig mot ochdå främst tredimensionellt datorgenererade modeller av olika objekt ellermiljöer och speciellt genom presentationer mha visualiseringstekniken; realtidssimuleringeller VR (Virtual Reality).Eftersom det blir allt viktigare att nå ut med information, till de som haransvar att vårda sin egen miljö liksom de som står i begrepp att förändraden, finns det ett stort behov av nya möjligheter. En tredimensionell digitaldatabas tillåter en presentation av komplex information på ett visuellt sättoch som gör att man relativt enkelt kan testa och förfina bilden eller modellensom har skapats. Gör man dessutom visualiseringen interaktiv får manett effektivt verktyg för att sprida kunskap och förståelse på ett nytt och merintressant sätt.ApplikationsområdenDe främsta applikationsområdena för ligger inom kommunikation och information,utbildning och forskning med många integrationer och överlappningarinom de olika fälten.Som kommunikations- och informationsmedel kan tekniken användas för attge allmänheten mer inflytande och förståelse för exempelvis tänkta förändringaroch för besökare/turister kan en mer intresseväckande och attraktivinformation skapas. Det känns viktigt att här påpeka att det inte bara handlarom att förmedla och informera utan också om att sträva mot en tvåvägskommunikationeller dialog............................................................. 17

Inom utbildning kan studenten erbjudas ett nytt sätt att se och förstå komplexastrukturer. Idag pratar man om ”edutainment”(från engelskans education(utbildning) och entertainment (underhållning)) som ett nytt sätt att läraut. Det är dock en gammal kunskap inom pedagogiken att en aktiv och lustfylldinlärning - stimulans ger bättre resultat. Edutainment har tillämpats avflera museum och utnyttjar den lust som besökarna upplever när de självafår prova och experimentera i utställningarna. Det har givit positiva effekterfrämst inom de naturvetenskapliga ämnesområdena där det vuxit fram ettsärskilt forskningsfält, Science Center-pedagogik 6 . Ett science-center är enförening av naturvetenskap, teknik, informationsteknik och pedagogik ochkan bäst beskrivas som en sorts permanent utställning där man får ta, trycka,dra och pröva på tekniska och naturvetenskapliga experiment så mycketman vill. Man kan säga att det är en form av experimentverkstad.Bild 1. Simulerade ljusförhållanden vid Stonehenge6 Läs lite mer på http://www.hik.se/forskning/kortom/kortomscience.htm (2001-01-16)18 ............................................................

Att använda beprövade metoder och tillika nya ”virtuella verkligheter”, sammanbundnagenom t ex. dynamiska rollspel med sociala, psykologiska ochdramaturgiska inriktningar, skulle man kunna skapa nya utvecklande upplevelsersom skulle kunna medföra ett ökat inresse för kulturmiljövården.För forskningen erbjuds ett nytt verktyg för att framlägga, utvärdera ochtesta alternativa teorier i realtid. Ett exempel på detta är en simulering avStonehenge i England (bild 1). Man har här simulerat olika ljusförhållandenvid några olika tidpunkter (timma, dygn, månad, årstid och år). Det är någotsom ej annars är möjligt. (Pásztor et.al. 1998, van Raalte 2000). Det råderdessutom begränsad tillträde till monumentet idag men denom att besökaett virtuellt Stonehenge kan man få en viss rumskänsla, både av hur detskulle kunna kännas av att vara innanför ringen och hur stora stenarna egentligenär.VISUALISERINGSTEKNIKER FÖRPRESENTATION AV 3D-INFORMATIONNär man väl konstruerat en 3D-modell (om framtagande, se sista kapitlet)finns det olika sätt att visa eller presentera den på. Man kan dela in visualiseringsteknikernai två grupper, där datorgrafik (fotorealistisk rendering utaninteraktivitet) är den ena och Virtual Reality (navigering i realtid) den andra(Forte 2000).Renderade bilder och animeringVanligt är att man renderar en modell dvs ljussätter modellen från en speciellvinkel och låter datorn räkna ut hur ljuset och skuggorna kommer att falla.Man skapar då en renderad bild av sin 3D-modell som ger ett fotorealistisktintryck. Ju mer fotorealism man vill framställa ju mer beräkningar behövs,vilket också innebär att det tar längre tid. Man kan också göra en animeradsekvens av en rörelse, t ex. en flygning runtom en byggnad eller över enstad. Här låter man datorn räkna ut och rendera varje bildsekvens. Resultatetblir en animerad film över en viss förutbestämd bana. Denna 3D-miljö är ejmöjlig att interagrera med, man kan stanna och stoppa animeringen men ejmer än så.Realtidssimulering eller VR (Virtual Reality)Eftersom en 3D-modell är mer än en grafisk reproduktion, den har tre dimensioner,bör man utnyttja denna förmån till att utforska den mer interaktivt.Istället för att beskåda en bild eller animerad sekvens av en miljö kan maninteragera med modellen i realtid. Tekniken kallas för Virtual Reality oftastförkortad till VR. Jag har valt att inte gå in på ordens betydelse utan merpå vad det som begrepp innebär. Detta för att undvika förvirring. Alexander............................................................ 19

Nilsson har i sin rapport för Kommunikationsforskningsberedningen (Nilsson2000) definierat VR till: ”Med Virtual Reality (VR) avses en datorgenereradmiljö, som användare i realtid kan närvara i och interagera med på ettnaturligt sätt. Med det naturliga avses att systemet skapats efter människansegenskaper och funktion. Exempelvis ska det eftersträva en 3D-modelleftersom människan normalt upplever omgivningen genom djupseende, ochtaktil återkoppling då vi är vana att känna världen omkring oss, osv.”VR’s huvudsakliga styrka ligger i den dynamiska interaktionen med användaren,möjligheten att visa på flera tolkningar av samma struktur, möjlighetenatt lägga till och komplettera applikationen med ljud, stillbilder, film,animeringar och att kunna kommunicera med andra nätanslutna resurser. Envirtuell applikation kan därmed bli använd av fler människor än i den verkligavärlden.Det finns olika variationer eller typer av VR. Den enklaste formen är QTVR(QuickTime Virtual Reality). Med panoramabilder av olika miljöer ellerobjekt, verkliga eller virtuella kan en mer interaktiv visualisering möjliggöras.”Modellen” består av ett flertal foton från olika vyer av en plats, som smältssamman till en form av interaktiv och omslutande 360 graders panorama.Här kan man m h a piltangenter och mus röra sig runt i vyn, 360 horisontalt.Det ger en illusion av att stå på en plats och titta på en scen i alla riktningar.De flesta panoraman tillåter också en viss vertikal rörelse liksom en begränsadzoom möjlighet.Bild 2. Qtvr-film med utsikt från Ramberget över Kville vid 1920-talet20 ............................................................

VR av denna typ används ofta på internet för navigering i virtuella modellersom t.ex. vituella besök på museum och utsällningar, arkeologiska utgrävningareller stadsmiljöer. Man kan även konstruera ett panorama av äldremiljöer under förutsättning att man har tillgång till äldre fotografier som ärtagna på rätt sätt (bild 2).QTVR, som är utvecklat av Apple Computer Inc., har länge varit den endaföretaget som gjort det möjligt att ta fram dessa panoraman. Men underde senaste åren har det även dykt upp andra mjukvaruutvecklare som marknadsförsamma typ av teknologi. Därför har även andra benämningar somImmersive Imaging och Panoramic VR börjat användas.Det vanligaste, vad gäller VR, är annars att bygga upp en 3D-värld ellermiljö som man sedan applicerar i ett simuleringsprogram (se kapitlet: Framtagandeav en interaktiv stadshistorisk 3d-modell). Här definerar man vilkeninteraktivitet och funktionalitet som skall ingå. Det kan t ex vara på vilketsätt man skall kunna röra sig eller hur och vilka objekt man skall kunna manipulera.Här nedan beskrivs mer ingående några olika typer av gränssnitt förrealtidsapplikationer.ANVÄNDARGRÄNSSNITT 7FÖR INTERAKTIV REALTIDSSIMULERINGFör att visa de detaljerade virtuellavärldarna i realtid behövs det kraftigadatagrafiksystem. De höga kostnaderapå dessa system gör att bara ettbegränsat antal institutioner har rådatt investera i dem. Detta medför ettbegränsat antal besökare och användareoch därmed också sämre tillgänglighettill de virtuella världarna. Menden snabba utvecklingen inom hårdvaraoch mjukvara och dramatiskt prisfallhar nu gjort det möjligt att visa,förvisso mindre detaljerade modeller,men fortfarande väldigt användbaravirtuella världar på en vanlig persondator.Detta tillåter tex. skolor ochmindre museum att lättare tillgängliggöra3D-information.Bild 3. VRML-modell av en Kinesisk kalender7 Användargränssnitt - det som möjliggör kommunikation mellan människa och dator, där bildskärmen ingår som en viktig del............................................................. 21

VRML – 3D på InternetFör att visa 3D på internet används allt som oftas VRML (Virtual RealityModelling Language) som är ett språk för att beskriva objekt och miljöeri 3D liksom tänkbar interaktivitet. Formatet är mycket vanligt och användsoftast på Internet för att interagera, titta, flytta och rotera och på andra sättinteragera med en 3D-modell. De kan visas i en vanlig webbrowser om manladdar ner en vrml-läsare, en plug-in modul som t.ex. Cosmo Player (bild 3).ActiveWorlds – en 3D-chat på InternetPå internet kan man även finna ”världar” där man har möjlighet att byggaegna objekt och miljöer, och samtidigt kommunicera med andra i realtid.Det finns ett flertal olika system som erbjuder detta. Ett av de vanligaste,som också har flest användare, är ActiveWorlds. För att själv upptäcka gå inpå: http://www.activeworlds.comBild 4. 3D-chat i Activeworlds browser22 ............................................................

ActiveWorlds är en interaktiv 3D-miljö som körs över internet och består avca 500 världar (bild 4). Vad kan man då göra i ActiveWorlds? Man kan bla.utforska olika världar i realtid, handla online i ett virtuellt varuhus, äga landoch bygga vad man vill på sin mark, spela spel och framförallt möta ochinteragera med andra människor genom en representation av sig själv, enavatar (3D animerad figur). Eftersom Active Worlds tillåter tusentals användareatt vara i en delad miljö samtidigt är det något som lämpar sig välför applikationer som e-handel, chat och distansundervisning. ActiveWorldsanvänds idag av ett flertal stora företag och universitet.Från VR på PC till CAVE teknologiDet finns flera typer av VR-system med olika teknisk utrustning. De olika systemenbrukar delas in beroende på hur den virtuella miljön presenteras föranvändaren. Den vanligaste sättet, och billigaste är att visa en VR-applikationpå en vanlig PC (Desktop VR). Man kan också välja att projicera applikationenpå en stor bildskärm (Projection VR) eller vid en sk. arbetsbänk eller”vitual workbench”. De två sistnämda är bra om man vill att fler människorskall kunna ta del av samma applikation samtidigt.Bild 5. HMDBild 6. 3D-Cuben på ChalmersDet som av vissa anses vara den enda riktiga typen av VR är de systemsom omsluter användaren helt dvs det finns ingen kontakt med den verkligavärlden. Istället för att titta på modellen externt som på en PC, kan manvara inuti modellen genom att använda sig av ett omslutande displaysystem(Immersive VR). Det kan vara en VR-hjälm, HMD (Head Mounted Display)(bild 5) eller en CAVE (bild 6) som har funnits på Chalmers sen 1998. CAVEär ett varumärkesskyddat system av EVL, Electronic Visualisation Laboratory,University of Illinois, Chicago varför Caven på Chalmers istället kallas för3D-Cuben............................................................. 23

3D-Cuben (bild 6) är ett litet rum på 3x3m, med tunna väggar av duk. Påväggarna inklusive golvet projiceras 3-dimensionella bilder för att inneslutabesökarna i en virtuell miljö. Projektionerna är relaterade till betraktarensposition och riktning vilket gör att man kan röra sig i den virtuella världen påett realistiskt sätt. 3D-Cuben simulerar även ljud vilket är viktigt för att skapaen känsla av en virtuell verklighet.24 ............................................................

3. MOT MER INFORMATIVAVISUALISERINGAR - från 2D- till 3DGISGIS - MER INNEHÅLL OCH FUNKTIONALITETEtt GIS kan förenklat beskrivas som ett datorbaserat system för insamling,lagring, bearbetning, analys och presentation av lägesbunden information.Slutprodukten är oftast en karta där delar av den geografiska informationenpresenteras (bild 7).Två typer av data utgör byggstenarna i ett GIS, digitala kartdata och attributdata.Den digitala kartdatabasen innehåller data för lägesbestämning avobjekt och består av koordinater och geometrisk information om punkter,linjer och ytor samt information om de rumsliga sambanden mellan objekten(topologi). Attributdata är kopplad till kartdatabasen och kartbildens utseendekan styras av innehållet i denna. Man kan som Claes Hildesson (Hildesson1994) skriver i sin avhandling, Databaser för geografiska informationssystem, göra en distinktion mellan GIS som kartsystem, GIS som informationssystemoch GIS som analysverktyg.Bild 7. Gis-applikation med kartlager över Kvilleområdet............................................................ 25

Eftersom man lätt och snabbt kan samla, använda, lagra och analysera lägesbestämdadata och föra ihop dem till en ny bild, som ger ny kunskap, kanman kan lättare bolla med många olika förutsättningar och alternativ föratt få fram konsekvenserna av olika beslut. Det blir lättare att ta fram ettbeslutsunderlag. Planerare t ex, använder GIS som ett analys- och utredningsverktygnär de utarbetar planen, för bl.a. presentation och informationtill myndigheter och allmänhet (bild 8).Bild 8. Gis-applikation med attributdata över KvilleområdetKartsystem och CADDe geografiska informationssystemen har en hel del gemensamt med CADsystement ex ritnings- och mätfunktioner och möjligheterna att relatera grafiskaobjekt till attributdata. Den stora skillnaden ligger i datamängdernasstorlek och mångfald, samt analysmöjligheterna. Utvecklingen går dock moten större integration och kombination mellan GIS och CAD.26 ............................................................

GIS som informationssystemI system där informationsaspekten är viktig är kopplingen till attributdata ochmöjligheterna till databassökningar av stor betydelse, liksom möjligheternaför olika användare att utbyta och gemensamt använda större databasermed lägesbunden information. Ett exempel, i Sverige är GGIS (Geografiskoch Geodetiskt informations system), ett gemensamt samhällsinformationssystem där digitala kartor och registerdata från olika myndigheter integrerats.Fördelarna med detta system är att det underlättar en samordnad planering,skapar nya informationskanaler mellan myndigheter samt minskarhandläggningstider och tar bort visst dubbelarbete. Det ger förutsättningarför effektivare projektering, att lättare ta hand om giftigt avfall, att planeratransporter, att hushålla med naturresurser och underlättar beredkapshänsyneninom samhällsplaneringen.GIS som analysverktygHär ser man istället GIS som ett verktyg för att hantera frågor som inte kanlösas på annat sätt. Tonvikten ligger på att studera geografiska mönster ochförklara sambanden mellan olika rumsliga fenomen och processer. Ett exempelär då kartor kombineras med matematiska modeller för att simuleratänkbara utvecklingsförlopp och skapa olika framtidsscenarier. Det kan varainom ämnesområden såsom marknadsanalyser, statistiska analyser, volymbestämning,samt prognosverksamhet gällande väder, översvämningsriskeretc.GIS PÅ INTERNETGIS på Internet ökar. Det är ett bra sätt att nå ut med bla. information tillkommuninvånare eller turister. Genom att klicka sig fram på en karta så kanman få ut information alternativt att man ställer frågor och får ut sitt svar viakartor.Man skiljer på statiska respektive dynamiska kartor (Toon1997, Smith et.al1997). Den statiska interaktiva kartan grundar sig på information från användarenvarefter, som ett resultat, skapar servern en bild av kartan i en browser.En dynamisk karta däremot är ett GIS inom en browser, vilket innebär attman kan zooma in och ut, panorera, identifiera objekt och via ”hotlinks” fåytterligare information, kika på bilder etc. Från kartan kan man även genereravissa 3D scener. Nackdelen är fortfarande, som för all ”tung” datasom skall gå via internet att hastigheten fortfarande i många fall är låg ochdärmed ger långa nerladdningstider. För mer information kan man läsa enen rapport om GIS på Internet som Länstyrelsen gav ut 1998 och som finnsatt hitta under adressen: http://gis.lst.se............................................................ 27

3DGIS - ETT OPTIMALT INFORMATIONSSYSTEMDe flesta GIS presenterar idag sina ”resultat” i 2D men önskemålen av attvisualisera informationen också i 3D ökar. När ett GIS kompletterats medrepresentationer i 3D kallar man det för ett 3DGIS eller ett VRGIS 8 (Liggettiet.al 1995, Smith et.al 1998, Forte 2000).Behovet av riktig 3D information som bla beskriver urbana miljöer blir barastörre. Några applikationsområden för ett VRGIS är till exempel:o planering av byggnader och infrastrukturo visualisering av projekt för planerare, myndigheter och allmänheto simulering (rekonstruktioner, föroreningar, telekommunikationo informationssystem för turism eller beredskapstjänsto spelindustrin ”realistiska miljöer”Bild 9. ”Nästan” (ingen analysfunktion) ett VRGIS över Glasgow,För att prova, gå till http://iris.abacus.strath.ac.uk/glasgow/8 Se not 528 ............................................................

Att behovet av visualisera data i 3D ökar beror till stor del på de fördelarsom det kan ge. En stor del av befolkningen har svårt att relatera till de 2Dkoncept som finns i planer över tredimensionella former. Med 3D visualiseringkan man bland annat underlätta beslutstagande genom att förståelsenökar.Gängse uppfattning är att inom några år så kommer alla stora metropoleri världen att använda tekniken som ett meningsfullt verktyg för att byggaupp ett bättre samförstånd mellan allmänhet, industri och myndighet. EttVRGIS är mycket användbart för flera olika användare, speciellt inom samhällsplaneringendär det kan fungera som stöd för planeraren i designprocessen,som beslutsunderlag för beslutsfattare eller som informationskällaför berörda kommuninvånare.Informationssystem är också ett område som kommer att nyttja ett VRGIS.Ett virtuellt stadsinformationssystem kan användas av många grupper. Frånde som kikar efter nya marker att bygga på, lokala myndigheter som planerarurbana infrastrukturer, turister som letar efter intressanta platser attbesöka, till boende som söker en viss kommunal källa.På ett mer demokratiskt plan ges allmänheten en chans att kunna delta mer,genom att informationen blir mer lättillgänglig. De kan t ex se och bättreförstå föreslagna ändringar och interagera mer med politiker, utvecklareoch visionärer etc. och därmed ge support till en konstruktiv debatt om vårurbana miljö.Begränsningar i ett VRGISDet finns ett behov av ett verktyg för att lagra och editera 3D data medsamma kapacitet som ett GIS för att länka 3D geometrier och attribut data.De flesta nuvarande GIS idag stöder endast 2D strukturer och kan inte riktigtklara av en tredimensionell stadsmodell. 3D CAD kan hantera dessa datamen de är i sin tur ej lämpliga för ”datamangement”. Det krävs en bra strukturoch specifik kapacitet för analyser.Att 3D funktionaliteten i GIS än är relativt lågprioriterad beror bl a på svårigheternaatt få till en automatiserad extraktion/rekonstruktion av tex bebyggelse.Idag måste man ofta skapa sin egna 3D-data eftersom det inte finnsså mycket lämpliga data tillgängliga. Att koppla 3D funktioner till en GISdatabasleder till ytterligare hinder, eftersom olika data lagaras i olika typerav datatbaser som är svåra att koppla samman............................................................. 29

Kommersiella VRGISDet finns, som nämnt ovan, ännu viss problematik med att kombinera GISoch 3D och VR men det pågår mycket forskning och många institutioner ochuniversitet har tagit fram olika specialiserade VRGIS för varierande syften. Deflesta arbetar inom områden såsom arkitektur, urban design planning ellerandra institutioner som är mer inriktade mot geodesi och fotogrammetri.Eftersom användningsområdena för ett VRGIS lämpar sig väl för samhällsplaneringså har det framkommit några vedertagna begrepp såsom ”Urban3DGIS” och ”Urban Simulation (bild 9).Det finns idag bara några få bra försök till kommersiella VRGIS. Men det ärmånga som utvecklar, vilket bådar gott inför framtiden. Ett av de företagsom har utvecklat ett verktyg för att man skall kunna integrera 3D data medGIS är ESRI Inc. De erbjuder en länk mellan 3D visualisering och GIS-data.Deras programvara 3D Analyst används inom GIS programvaran, ArcViewvilket innebär att man inte man inte behöver lära sig nya program med andragränssnitt. 3D Analyst tillåter användaren att interaktivt rotera 3D vyerna,zooma in, ändra observern och positionerna samt att identifiera olika objektoch geografiska inslag i 3D. Man kan visa terräng- och byggnadsdata ochsamtidigt koppla information till olika object. Vad som bl a. saknas är en”friare” rörelsemodell. Det har dock företaget Multigen Inc. löst genom att,i juni 2001, lansera en mer utvecklad modul, Sitebuilder3D, till ArcView (bild10).Bild 10. Sitebuilder30 ............................................................

4. FRAMTAGANDE AV EN INTERAKTIVSTADSHISTORISK 3D-MODELLKVILLE - EN APPLIKATIONTill grund för den här applikationen har tankarna kring ett programförslagom ett VRGIS på Internet legat. Webbstation Hisingen - ett programförslagtill uppbyggnad av en virtuell samlingsplats för Hisingen (Korhonen & vanRaalte 2000) (bilaga 3) är ett förslag som togs fram vid Tema Stadsbyggnadpå Chalmers och beskriver ett skissförslag för uppbyggnad av en interaktivhögkvalitativ webbstation som plattform för dialog kring pågående forskningoch stadsbyggnadsprojekt. Det skulle innebära en utveckling av ettGIS-verktyg med ett användargränssnitt som skulle göra det möjligt attbesöka och interagera i dåtida, nutida och framtida stadslandskap, att hämtainformation, bygga alternativa framtidsbilder, delta i diskussioner och attbla. länka sig vidare till angränsande projekt (bild 11).Bild 11. Programförslag Webbstation HisingenTanken med denna fallstudie har varit att utveckla och implementera enprototyp av ett VRGIS. Det vill säga att ta fram en applikation, en interaktiv,tredimensionell och historisk stadsmodell som kopplas samman med etttvådimensionellt GIS, som utvecklats av Pernilla Korhonen, inom projektetStadsmiljöns förändringar (bilaga 1)............................................................. 31

Kopplingen har ej realiserats fullt ut. Det som har kunnat kombineras pådetta stadium är användandet av det rektifierade och vektoriserade kartmaterialetsamt visst attributdata och bildmaterial. Problematiken kring rektifieringav de äldre kartorna är ett område vilket jag inte tänker gå in på i dennaöversikt. För vidare information om detta se texterna av Pernilla Korhonenom stadshistoriska kartbilder och stadshistorisk information i GIS (Korhonen2000, Korhonen 2001) samt Anders Wästfelts om rektifiering av äldre kartoroch stadsplaner (Wästfelt 2001).Applikationen kan delvis ses som ett försök till att visualisera bebyggelseutvecklingen,strukturförändringarna i stad och land över tid. Därför skildrar3D-modellen samma område vid fyra olika tidpunkter, närmare bestämt årtalen1904, 1923, 1943-57 och 1999. Valet av de aktuella årtalen grundar sig pådet underlagsmaterial som varit tillgängligt och i bra skick men också på detider då förändringar i miljön har skett.I applikationen kan man vandra eller flyga genom området vid de olikatiderna och lätt kunna växla dem emellan. Terrängen (markplanet) skildrasgenom kartor och ortofoton för lättareorientering. Andra medier såsom film,ljud, stillbilder (ritningar/foton) etc. kanman också att ta del av. Likaså är detmöjligt att kunna länka sig vidare tillväsentliga webbplatser.Applikationen är tänkt att kunna visaspå olika sätt, som en simulering på PC,i ActiveWorlds, i en spelplattform ochi CAVE-miljö. Detta för att man i ettsenare skede skall kunna utvärdera deolika visualiseringsteknikerna. Det hardock inte varit möjligt att applicera ochvisualisera Kvillemodellen mha alla deolika teknikerna. I projektet Kuturarvsdialogkommer dock en mer utförligutvärdering att ske (bilaga 5).Val av områdeValet av fallstudiens geografiskaområde, en del av Hisingen, i Göteborg(bild 12), sammanfaller med detområde som forskare och studenter vidarkitektursektionen på Chalmers arbetaroch forskar kring. Jag har valt attarbeta med samma område i hopp omatt andra, på olika sätt, skall kunna tadel av och nyttja det material som pro-Bild 12. Aktuellt område över Kvillepå Hisingen i Göteborg32 ............................................................

duceras. Avgränsningen, av valt område har delvis skett utifrån vetskapenom att det gamla huvudstråket Kvillegatan - Gamla Tuvevägen idag är heltavskuren av Hjalmar Brantingsgatan och att Kvilletorget därmed har förloratsin tidigare centrala roll.TillvägagångssättAtt skapa en stadshistorisk 3d-modell förutsätter till en grundläggande förstudie,där man planerar och strukturerar upplägget, innehållet och arbetetmed applikationen. För att veta på vilken noggrannhets- och detaljeringsnivåetc. man ska lägga sig, är det viktigt att man redan innan man startarvet vem det är man vänder sig till och vilken information det är man vill nåut med. Det kommer att styra på vilket sätt applikationen presenteras ochdärmed också vilket material som behövs och på vilket sätt det skall användas.Som ett första steg studerades det aktuella området via kartor och annatunderlagsmaterial som fanns tillgängligt. Därefter har beslut om avgränsning,insamling och beställning av behövlig data gjorts. Förberedelserinför modelleringsarbetet har bestått av fotografering av befintligt områdesamt inscanning av arkivmaterial och framtagande av lämpliga texturer.Själva modelleringen innebar bearbetning av befintlig CAD-data, vissa uppmätningarpå plats samt uppbyggnad och texturering av modellen. Vidarbetet med simuleringen har lämplig rörelsemodell och annan interaktivitet/funktionalitet tagits fram. Applicering av också ljud och ljus har gjort denhistoriska stadsmodellen mer levande och intressant.INDATA - DATAFÅNGSTOCH BEARBETNING AV MATERIALHisingens centrala delar genomgår idag en liknande omvandlingsprocesssom vid början av 1900-talet. Då som nu fanns det många idéer inför framtidenoch det rådde en stor byggnadsverksamhet. Vid den tiden handlade detmer om att industrin skulle expandera på billig jordbruksmark nära staden,medan det idag, när industrin söker sig bort från de centrala delarna, gälleratt förnya markanvändningen för det nya kommunikationssamhället. Områdethar gått från ett jordbruks- och industrisamhälle till ett kommunikationssamhälle.Att försöka skildra denna strukturomvandling på ett bra sätt ärbåde intressant och svårt. En fördel är att det under tiden nästan bara tillkommitnya byggnader medan de gamla står kvar vilket gör det lätt att baralägga till och dra ifrån nya och äldre byggnader beroende på vilken tid manvill skildra............................................................. 33

Området kring Kville består idag till stor del av bostadshus, gator och torgsamt en ”stökig” industristadsdel, vilket innebär att det är många detaljersom bör skildras för att ge en sann känsla av stadsdelens karaktär. Att återskapaen och samma miljö vid fyra olika tidpunkter kräver också en storundersökning, av vilka hus som stått var och hur länge likaså vilka verksamhetersom funnits och finns kvar idag. Eftersom hela området är relativt storthar det inte varit möjligt att göra en större utredning av hela området.Käll- och underlagsmaterialDet material som har funnits att tillgå är inscannade kartor från de aktuellaårtalen, 1904, 1923, 1943-57 och 1999 (bild 13). Visst kartmaterial har ocksåblivit rektifierat och vektoriserat och därefter inlagda i ett stadshistorisktGIS av Pernilla Korhonen. Dessa data tillsammans med Göteborgs digitalabaskarta har varit utgångspunkten för uppbyggnaden av ett virtuellt Kville.I baskartan kan man ta del av en terrängmodell med höjddata, byggnadskropparoch takkonstruktioner samt annan kulturell data.Bild 13. Rektifierade kartoröver Kville 1904 och 192334 ............................................................

Viss CAD-data på en del av byggnaderna, vanliga pappersritningar ochgamla fotografier har också varit tillgängliga genom stadsbyggnadskontoretoch stadsarkivet i Göteborg. Bilderna har hjälpt till att ge idéer om hurmiljön vid de olika tidpunkterna såg ut förr. Från lantmäteriet har dessutomnågra av deras ortofoton beställts. Ortofoton är bearbetade flygfoton medvarierande upplösning som ger en mycket bra bild över området från ovan(bild 14).Bild 14. Ortofoto över KvilleEn intervjustudie har gjorts av bebyggelseantikvarien Ingrid Holmberg, 1995,med några av de boende i området i syfte att explorativt identifiera olika perspektivpå stadsbildens värden och egenskaper. De ingick i ett forskningsprojekt,Kulturmiljövård i moderniseringens stadslandskap, om kulturmiljöoch planering i stadens periferilandskap på Chalmers tekniska högskola.Valda delar av dessa intervjuer skulle kunna användas som länkar när mant.ex. vill skildra nån liten anekdot eller berättelse från stadsdelen.Det som har varit nödvändigt att komplettera med har varit fotograferingav byggnader och andra detaljer i stadsmiljön för att göra en ”realistisk”modell av området så som det ser ut idag. Även viss filmupptagning hargjorts. Dels som stöd för minnet vid återskapandet av miljöerna och delssom en möjlighet att kunna koppla ihop en del av dem i applikationen.Att skapa en riktig bild av området vid tidigare årtal är inte helt lätt då det ärsvårt att hitta lämpliga bilder över de äldre och tidigare byggnaderna. Dock............................................................ 35

är området tacksamt p.g.a. att så många av byggnaderna har varit desammaunder en längre tid. Bilderna är dessutom svartvita och ej fotograferade pårätt sätt, vilket inte gör det enklare att skapa bra texturer. För att kommaundan problemet med färgen kan man framställa de äldre miljöerna i svartvittoch dagens miljö i färg. Här finns en viss liknelse här med den svartvitafilmen. Alla vet att det tidigare inte fanns färgfilm att tillgå varför det positivtkan underlätta förståelsen av olika tider. Men vet man att vissa byggnadert.ex. har haft en viss färg under hela sin levnad så kan det vara värt ett försökhålla denna genom hela tidsstudien.Modellhantering - bearbetning av 3D dataMan kan dela upp arbetet med modellen i flera delar. Det kan vara interiörteller exteriört såsom markplan eller terräng, byggnader, takkonstruktioner,kulisser, detaljer som lyktstolpar, parkbänkar, lekplatser och grönområden.I denna modell har det mesta som skapats varit exteriört. Arbetet inleddesmed att ta fram en modell över dagens Kville. Underlaget för modellenhar varit stadsbyggnadskontorets digitala kartdatabas över Göteborg. Deninnehåller data med byggnadernas placering, men också information omgatusträckningar, höjdkurvor och placering av träd och stolpar. Likväl så harvissa takkonstruktioner gått att få som vektordata. Det importerade formatethar varit dxf 9 . Modellerings programmet som använts var Multigen Creator,som är speciellt framtaget för realtidsmodellering (bild 15).Bild 15. Göteborgs digitala baskarta importerad i Multigen9 Filformat för vektordata36 ............................................................

Själva terrängdatabasen från stadsbyggnadskontoret har en del brister. Detfinns ett otal punkter som inte stämmer vilket innebär att man måste ”göraom” väldigt mycket ”för hand” vilket gör att det tar mer tid i anspråk än vadsom borde vara rimligt. Geometrierna måste dessutom skapas från vektordata. Det finns dock programvara som gör detta automatiskt, Terravista ochSitebuilder, men då har man inte lika bra kontroll över vad som händer ochpå de punkter där ursprungsdatan inte stämmer måste man ändå gå in ochjustera.När man skapar en modell måste man tänka på slutresultatet, vilket i dettafall är en realtidssimulering. Att simulera en modell i realtid innebär att texturminneoch polygonantalet är begränsat för att datorn skall orka visa 30bilder per sekund. Ju färre polygoner, ju enklare modell men ju bättre prestanda.Det finns dock sätt att komma undan en del av problemen.För att optimera sin modell kan man använda sig av LOD (Level Of Detail).Man skapar fler modeller av samma objekt men med olika grad av detaljering.De olika detaljeringsnivåerna av objekten visas sedan i simuleringenberoende av vilket avstånd man befinner sig på. Ju närmare ett objekt mankommer ju mer realistiskt eller detaljerad är den. Terrängen eller marken hart.ex. gjorts både med höjddata dvs ett markplan som är lika den fysiska ochett markplan som är nästan flackt. Den förstnämnda blir väldigt polygontätoch tung men mer verklig medan den andra är lätt och smidig men ger ettsämre och flatare intryck (bild 16).Bild 16. Terrängdata över Kville............................................................ 37

För att komma undan tunga 3d-modeller som t.ex. människor, träd och lyktstolparkan man skapa sk. billboards. Det är en enkel platt bild (en texturapplicerad på en polygon) som alltid roterar runt dig dvs att den sida medbilden på alltid är vänd mot dig.En modell måste alltid avgränsas vilket innebär att den måste ta slut åt allahåll. Man kan lösa detta problem genom att använda sig av kulisser. Storalandskap eller gatuavslutningar m ha fotografier. De kan dock vara i vägeneller se konstigt ut om man väljer en annan rörelsemodell som att kunnaflyga över området. Samma sak blir det också med billboards, de kommeratt snurra runt och man kommer inte att uppfatta dem som speciellt bra.För att modellen skall bli mer lättnavigerad och förståelig kan man underlättagenom att placera igenkännbara objekt eller hellre representationer avmänniskor för att känslan av rätt skala skall infinna sig. Ibland kan en kartöversiktöver området med en markering om var man befinner sig vara tillfördel att ha med.Texturhantering - bearbetning av bildmaterialTexturering hänger väldigt nära ihop med modellerings arbetet och det äroftast denna del av som tar längst tid. Det innebär fotografering och justeringav bilder så att de kan appliceras på 3D-objekten på ett optimalt sätt.Detta görs direkt i modelleringsprogrammet.Fotograferingen av texturerna gör man m ha av en videokamera, en vanligkamera eller en digital. Fördelen med de digitala kamerorna är att man tarin bilderna direkt i datorn, ingen framkallning och inscanning alltså. Vid realtidssimuleringarär man ofta begränsad vad gäller texturminne, vilket innebäratt texturerna inte kan vara speciellt stora. Därför räcker det oftast medatt ta snapshots med en videokamera men vill man ha riktigt bra bildkvalitetså är det fortfarande bäst att ta bilderan med en vanlig kamera och därefterscanna in den med en hög upplösning. Man kan alltid minska kvalitetenefteråt.Bild 17. Laverade ritningar som texturTexturerna kräver bildbehandling föratt få rätt storlek och avgränsning etc.Det görs oftast i ett bildbehandlingsprogramsom Photoshop. Texturernamåste ha en viss pixelstorlek, 64, 128,256, etc. och bildformatet måste vara.rgb för att simuleringen skall kunnaköras på ett UNIX system som t.ex.det som CAVEN styrs av. För att skapaen vrml-modell eller andra format såställs inte de här kraven.Ju fler texturer ju tyngre blir modellen. Därför kan det vara bra optimera texturerna.Ett sätt är att dela upp dem över en yta dvs samma bild repeterasett flertal gånger och skapar ett mönster och tar bara upp ”tyngden” av en38 ............................................................

ild . Den laddas bara in en gång och tar därför mindre plats. Svartvita bildertar också mindre plats än de i färg. Texturerna behöver inte vara fotografierutan man kan mycket väl lägga in ritningar eller skisser som har scannats ineller skapats direkt i datorn (bild 17). Det finns även texturbibliotek som mankan köpa och använda. Det kan spara en hel del värdefull tid.På terrängen, markplanet runt Kville har en flybild eller ett ortofoto applicerats(bild 14). Denna drapering har gjorts automatiskt via en programvaranTerravista. Lantmäteriet har tagit fram något som de kallar Stadsbilden,flygfotografier, ortofoton över vissa större städer i Sverige. I modellen överKville har även texturen delats upp i flera olika stora filer för att inte simuleringskall bli långsam (jmfr. LOD). På en yta har alltså samma textur fast medolika upplösning applicerats. Den högsta upplösningen är 0.25m/pixel ochdet är den textur som ligger när man rör sig i gatuplan.UTDATA - EN INTERAKTIV REALTIDSSIMULERINGNär man väl har skapat sin modell med texturer och loddar bör man sätta inden i ett sammanhang och ge möjligheten att uppleva den på ett så naturligtsätt som möjligt.I en realtidssimulering kan besökaren med stor rörelsefrihet navigera på ettvisuellt tydligt och tillgängligt sätt både geografiskt/rumsligt och innehållsligti 3D-modellen. Det är möjligt förflytta sig över stadslandskapet genomatt gå (på markplan) eller genom att flyga över. Friheten att kunna kommanära ett specifikt område är stor då det inte finns några speciella zoom lägenutan allt sker steglöst.Genom att markera eller tända vissa objekt så kan man komma åt både text,bild, ljud och annan information.Vad kan man då simulera? Man kan som redan nämnts visa miljöer (omgivning,byggnader, exteriört eller interiört) vid olika tidpunkter, hur de har settut och utvecklats under årens lopp. Det kan innefatta miljöer/rum som ärkänsliga och ej kan visas på annat sätt eller andra specifika verksamheter.Man kan skildra gamla sägner och händelser eller orsak och verkan.Detaljer såsom bohag, redskap och verktyg, byggnadsmaterial och gamlabyggnadstekniker kan illustreras. Man kan även visa herrskap och manfolkgenom att skildra deras klädedräkter och yrken. Att kunna skildra natt/dageller väderlek som dimma/ klart väder eller olika typer av ljussättning; lyktstolparetc. ger användaren en extra stark känsla av närvaro och upplevelse.Idag så är det inte så vanligt att man tar med människor och händelser irealtidssimuleringar pga svårigheterna med avatarer och begränsningarnai polygon antal och rörelsemönster. Detta är dock viktigt att ta med, dåen intressant berättelse kan förstärka syftet med applikationen. Likaså bör,redan i förberedelserna, ett bra manus vara framtaget för att förhöja narrativiteten............................................................. 39

Ett sätt att förenkla är att lägga in spår av händelser där man kan få dra sinaegna slutsatser om vad som har hänt. Allt behöver inte förtydligas då detlätt kan bli tråkigt. På detta sätt kan man nå fler typer av användare medinformation. En applikation kan få olika betydelse för olika personer och avolika ålder samtidigt.Att ta del av simulering eller applikation skapar lätt en illusion över att detfinns en obegränsad frihet. Men det budskap och den interaktivitet somlagts in är det som skaparen vill förmedla. Användaren är utlämnad till detbudskap vilket innebär att det finns begränsningar. Som en parallell kanapplikationen jämföras med ett fotografi där beslut om perspektiv och ställningetc. görs innan fotografiet tas.Applikationen över Kville har skapats i simuleringsprogrammet dVise och kani detta läge visas på vanlig pc eller i CAVEN. För att sprida den vidare kansimuleringen appliceras i en multimedia presentation eller i ActiveWorlds. Idet sistnämnda finns det klara begränsningar av t.ex. hur många objekt somkan vara med men å andra sidan finns det en bra och fungerande kommunikationoch dialog med andra som är svår att få på liknande sätt (bild 18-20).Bild 18-20 VR-modellöver Kvilletorget år 2000.40 ............................................................

5. AVSLUTANDE DISKUSSIONETT VERKTYG - INTE ETT MÅLDet finns många fördelar med att använda de möjligheter som interaktivadatorsimuleringar kan ge: de kan förhoppningsvis väcka ett större intresseoch ge ett ämne en mer viktig roll i sitt sammanhang genom att tex. ge enkompletterande och förtydligande helhetsbild, ge tillgång till annars restriktivaområden och möjlighet till mer informativa och lättförståeliga informationssökningar.Likaså kan nya idéer och teorier presenteras mer attraktivtoch m h a interaktivitet och medverkan kan de även ge en ökad intuitivförståelse och förbättrad upplevelse och kanske även ett bättre samarbetemed andra. Man kan, som ett exempel, visa och ”levandegöra” tidigare civilisationeroch förhoppningsvis ge en bättre förståelse och för andra kultureroch miljöer genom att skildra människor och deras kulturella utveckling påett nytt sätt. Det finns naturligtvis nackdelar med den här typen av datorgenererademiljöer, de blir lätt ganska sterila och förenklade. Det är svårt attskildra en helt identisk och komplex verklighet.Förståerligt nog har den nya tekniken redan fascinerat många och tron påden är stor men det finns en uppenbar risk att alltför många bländas ochinte förmår att sätta den i sitt rätta sammanhang. Tekniken eller metoden ärett verktyg inte ett mål. Det är inte heller alltid säkert att det här mediet ärdet bästa sättet att presentera sina visioner och teorier på. Det viktigaste attnotera, när man tänker på potentialen för bla. VR-tekniken, är att den inteskall ersätta något befintligt media utan snarare komplettera. Vilket mediasom är mest lämpligt beror på vem man vänder sig till och vilket budskap/innehåll som skall förmedlas/kommuniceras. Ofta är det mest lämpligt attkombinera olika typer av media. (Hjertberg & Sidén 1998).Här kan man dock se ett problem inom kulturvården som inte har några strategierför sin informationsförmedling. Man är inte direkt medveten om vilkamålgrupper man har för sin information och man är inte alltid direkt medvetenom precis vad det är man ska informera dvs det saknas kompetens omkommunikations- och informationsteorier likaså om IVS, GIS och andra digitalasystem. Det skulle vara bra om man försökte koordinera ”teknikhanteringen”med övrig informationshantering inom det kulturvårdande fältet.TILLGÄNGLIGHETTillgängligheten till teknik och data blir alltmer viktigt. Man måste öppnaupp en värdefull kommunikation med medborgarna, oavsett vad de har förmöjligheter och social status. Tekniken måste ut till människorna, båder rentpraktiskt och förståerligt. Det är i och med detta betydelsefullt att man tarhänsyn till och ökar kunskapen om olika användningsmöjligheter, gränssnittetc............................................................. 41

På English Heritage i England så har man arbetat med att försöka förbättratillgången och tillgängligheten av deras kulturarvsdatabaser med hjälp avVR på Internet (Pringle 2000). Genom att förenkla sökningarna i databasenkan man lättare finna det man söker. Eftersom man svarar bara på tre frågor,var, vad och när förenklas sökningen och antalet träffar reduceras. Frågornabesvaras genom att välja mellan interaktiva 3D-modeller som representerarolika typer av monument eller geografiska platser. Det är också lättare attkänna igen sig med tydliga angivelser som presenterar en sammanhängandebild av den underliggande datan.En av de praktiska begränsningarna för tillgänglighet ligger i att kunna haråd med själva tekniken. Kulturvården har idag en begränsad budget ochkostnader för hårdvara, mjukvara och/eller konsultuppdrag är inte riktigtavpassade för den. Det bör därför finnas en inre kompetens som kan draupp ramar och ge vägledning för att finna de bästa lösningarna.BEHOV AV KOMPETENS OCH SAMARBETEÄven om den snabba utvecklingen hela tiden gör att det blir en mer prisvärdoch överkomlig teknik är bristen på kunskap (kompetens), både vadgäller att beställa och att utföra själva projekten, ännu relativt begränsad.Det innebär att man måste se till att utbildning inom området sker likvälatt människor med de rätta bakgrundskunskaperna alltid kan vara med frånbörjan i ett projekt. Att ta fram en korrekt och bra applikation inkluderar oftaett stort antal människor som måste samarbeta. Många gissningar av hur tex. en rekonstruktion skall utformas är inte alltid exakta, vilket ställer kravpå kunskap men det kräver också av användaren att förhålla sig lite skeptisk.Det bör vara en fackman som anger data och inriktning för att göra detstrukturerat och logiskt. Som en positiv följd till detta blir man tvungen attställa de rätta frågorna och ta ställning, vilket gör datarekonstruktioner tillett viktigt forskningsverktyg.VERKLIGA VIRTUELLA MODELLERNär man skapar en historisk modell bör man alltså ha i åtanke på vem det ärman skall visa den för och i vilket syfte. Man bör även tänka på att modellenkanske kommer att finnas till länge och bli bedömd långt efter vår levnadstid,eftersom den kommer att bli ett historiskt dokument i sig. Lika viktigt ärdet att man kan, och förbereder för detta, uppdatera modellen efterhand,när andra data ersätter eller nya teorier har lagts fram. Vidare borde manfundera lite på hur man skall datummärka och bevara dem för framtiden,speciellt när alla de modeller vi rekonstruerar och skapar idag, imorgon42 ............................................................

kommer att bli en ny typ av arkivmaterial, som ska arkiveras och in i bibliotek,fyllda av virtuella miljöer. En fördel med en digital produktion är att,när den väl är skapad, kan kopieras utan några som helst förluster och ärsamtidigt inte benäget till att åldras. 10Att skapa och ta fram en interaktiv 3D-modell har naturligtvis sina nackdelar.Det finns en hel del man måste tänka på när man utformar den och att konstrueraen realistisk modell är ännu ett hantverk. Vilket innebär att det tar tidatt skapa intressanta modeller och tid innebär allt som oftast kostnader.Ett av de centrala problemen, inom både GIS och VR-tekniken, är vilkendetaljeringsnivå man skall lägga sig på. Vad är nödvändigt för just det syftejag har? Det optimala vore därför en sömlös informationsdatabas, ur vilkenman automatiskt skulle kunna generera de data man är intresserad av förtillfället. Det är ej möjligt idag varför det är nödvändigt med noggrann planering.Men de digitala systemen för visuslisering och dialog är dock (omprojekten är rätt utförda, i rätt syfte och riktad till rätt målgrupp) mycketanvändbara.Eftersom det man visar blir det som andra ser och tror på, är det viktigt attdet som man skildrar också har en riktig grund att stå på dvs att man utgårfrån ett korrekt käll- och underlagsmaterial. M. J. Britton har i sin presentationMaking History: The art of science (Britton 1996), uttryckt detta på ettbra sätt: ”We shape the destiny of the future with our stories about the pastby the effects of our imperfect presentations on the enthusiastic minds ofthe public.”Ett annat mer övergripande problem är som Professor Stone ser det, äratt kommersialism kommer att dominera den närmsta framtiden vad gällerdatainsamling, bevarande, tolkningar och utbildning och VR. Han beskriverdet: ”The biggest problem facing proponents of virtual heritage in the verynear future is the pressure applied by the more commercially minded (and, ithas to be said, not well informed) trustees of some of the national and internationalheritage centres throughout Europe and futher abroad.” (Stone1999).Det är därför viktigt att man inom kulturvården tar ett ansvar och ser översina kostnads-, informations- och utbildningsstrategier både vad gäller kunskapoch kompetens om digitala verktyg och tekniker liksom om och olikakommunikations- och informationsteorier. Detta bla. för att bättre kunna ståemot de kommersiella krafterna i samhället och för att kunna föra en merintressant och värdefull dialog.10 Förutsätter att man inte tänker på lagringsmediumets åldringsprocess............................................................. 43

44 ............................................................

6. SAMMANFATTNINGBAKGRUNDVårt kulturarv kan ge oss perspektiv på tillvaron, insikter om förhållanden ivår samtid som kan vara en positiv kraft i samhällsbygget. Att skydda ochvårda våra kulturmiljöer, genom att försöka levandegöra och kommunicerakunskapen om dem, till de som har ansvar att vårda sin egen miljö liksomde som står i begrepp att förändra den, blir allt viktigare. För att öka förståelsen,medverkan och medborgarinflytandet i planeringen av den fysiskamiljön är det av stor betydelse att man når ut med sitt budskap.Kulturvården har dock haft svårt med att nå ut och tillgängliggöra sin information.Det är inte helt självklart att all kunskap omedelbart är intressantoch begriplig eller användbar för medborgarna och samhället i stort. Detfinns ett stort behov av att kunna visualisera sina idéer, visioner, diskussioner,argumentationer. Digitala verktyg för kommunikation och visualiseringkan rätt använda utgöra en resurs för att utveckla och bredda dessa samtalom kulturarvets innehåll, bruk och betydelser. Genom att identifiera grundläggandeproblem och frågeställningar både inom det kulturvårdande fältetoch inför användning av olika digitala tekniker kan man förhoppningsvis visapå hur och varför man, inom kulturvården, bättre skulle kunna nå ut medkulturhistorisk information genom att nyttja ny teknik.Eftersom kulturvårdens information ofta är relaterad till tredimensionellaföreteelser som ofta eller alltid är geografiskt förankrade, är det tydligtatt 3D-visualiseringar och geografiska informationssystem skulle kunna varalämpliga tekniker och metoder även inom det kulturvårande fältet. Genomatt göra informationen mer lättillgänglig och attraktiv för olika kategorierav användare, t ex som stöd för planeraren, forskaren, som informationskällaför allmänheten och som beslutsunderlag för beslutsfattare kan manförhoppningsvis styra kulturvården i rätt riktning.UPPLÄGG OCH INNEHÅLLStudien består av två delar, dels en beskrivande och utredande text och delsen fallstudie, en interaktiv applikation, en interaktiv tredimensionell historiskstadsmodell, som försöker illustrera, ge en idé eller ett prov på hur man kananvända sig av IVS (interaktiv visuell simulering), GIS (geografiska informationssystem).Arbetet är indelat i fyra huvudkapitel: Visualisering av historiska miljöer, Motmer informativa visualiseringar - från 2D- till 3DGIS, Framtagande av eninteraktiv stadshistorisk 3D-modell och Avslutande diskussion............................................................. 45

Inledningsvis ges en översiktlig beskrivning av att ett relativt nytt, internationellt,område ”Virtual Heritage” eller som jag valt att översätta det med:”Virtuellt kulturarv”. Jag har valt att i denna studie definiera uttrycket till:digitalt rekonstruerat kulturarv. Med det syftar jag på tredimensionellt datorgenererademodeller av olika objekt eller miljöer.Fortsättningsvis beskrivs olika visualiseringstekniker och gränssnitt för presentationav 3D-information. Visualiseringstekniker, som renderade bilder,animering och realtidssimulering eller VR (Virtual Reality) och olika gränssnittför interaktiva realtidssimuleringar, som VRML (3D på Internet), ActiveWorlds(en 3D chat på Internet), VR på PC och CAVE teknologi förklaras översiktligtför att ge en större och bättre förståelse för problematiken kring framtagandetav en, i detta fall, interaktiv tredimensionell stadshistorisk modell.Kapitlet ”Mot mer informativa visualiseringar- från 2D- till 3DGIS” tar uppgeografiska informationssystem, GIS, som ett kartsystem, som ett informationssystemoch som ett analysverktyg. Vidare nämns att GIS kan användaspå Internet men att det fortfarande går långsamt pga de låga överföringshastigheterna.För att göra visualiseringen av 3D-miljön mer informativ sammankopplas VRsimuleringenmed ett GIS vilket ger ett VRGIS eller som det ibland ocksåkan kallas, 3DGIS. Här ges en översikt och allmän introduktion till VRGIS,vad gäller dess förhållanden, användbarhet inom olika applikationsområden.Vidare nämns att ett grundläggande gemensamt problem, för de bådateknikerna, är valet av detaljerings- och noggrannhetsnivå. Det är svårt attskildra en helt identisk och komplex verklighet, miljöerna blir lätt ganskasterila och förenklade. Det optimala vore därför en sömlös informationsdatabas,ur vilken man automatiskt skulle kunna generera de data man ärintresserad av för tillfället. Vilket inte är möjligt idag.I det sista kapitlet ”Framtagande av en interaktiv stadshistorisk3D-modell”redovisas arbetet med fallstudien. Applikationen skildrar delar avstadsdelen Lundby/Kville på Hisingen i Göteborg och representeras främstav en VR-simulering där endast vissa delar, data, från ett GIS har applicerats.Här behandlas problematiken kring indata - datafångst och bearbetningav digitalt och analogt käll- och underlagsmaterial, modellhantering(bearbetning av 3D data) och texturhantering (bearbetning av bildmaterial).Likaså berörs utdata, presentation och visualisering av modellen - en interaktivrealtidssimulering.SLUTSATSERDet finns många fördelar och nackdelar med att använda de möjlighetersom geografiska informationssystem och interaktiva datorsimuleringar kange. Att dessa tekniker kan väcka ett större intresse och ge ett ämne en kompletterandeoch förtydligande helhetsbild där bla. idéer och teorier kan pre-46 ............................................................

senteras mer visuellt, informativt och lättförståligt är tydligt. Men risken finnsför att alltför många fascineras och bländas av själva tekniken. Den är trotsallt bara ett verktyg och inte ett mål och skall heller inte inte ersätta någotbefintligt media utan snarare komplettera.Det man visar blir det som andra ser och tror på. Det är därför av stor betydelseatt man vet vem man vänder sig till och vilket budskap som skall kommuniceras,dels för att bättre kunna stå emot de kommersiella krafterna isamhället men också för att kunna föra en mer intressant dialog. Det ställerockså krav på ett bra samarbete och goda kunskaper/kompetens både vadgäller att utföra projekten men även för att kunna beställa rätt sak till rättpris.För att uppnå en värdefull kommunikation med medborgarna, oavsett derasmöjligheter och sociala status, så krävs det att teknik och information finnsoch är tillgänglig. Kulturvården har idag en begränsad budget och dess kostnaderär inte riktigt avpassade för varken hårdvara, mjukvara och/eller konsultuppdrag.Det är därför viktigt att man inom kulturvården tar ett ansvaroch ser över sina kostnads-, informations- och utbildningsstrategier bådevad gäller kunskap och kompetens om digitala verktyg och tekniker liksomolika kommunikations- och informationsteorier............................................................. 47

48 ............................................................

I. KÄLL- & LITTERATURFÖRTECKNINGTRYCKTA KÄLLORBritton, B.J. (1996): Making History: The art of science. Presentation givenat the Union of Prehistoric and Protohistoric Scientists; Forli, ItalyEriksson, F. (1994): Lundby på Hisingen. Göteborg.Forte, Maurizio (2000): About Virtual Archaeology: Disorder, CognitiveInteractions and Virtuality. Virtual Reality in Archaeology, Conference proceedings:CAA, Computer Applications and Quantitative Methods inArchaeology, Barcelona 1998.Göteborgs museer (1982): Lundby. Från bondby till industristadsdel. Göteborg.Harris, Robert (1997): Evaluating Internet Research Sources. Southern CaliforniaCollege. http://www.virtualsalt.com/evalu8it.htm (1999-08-10)Hildesson, Claes (1994): Databaser för geografiska informationssystem :problem vid konstruktion av tematiska kartor. Handelshögskolan vid GöteborgsUniversitet.Hjertberg, Lars & Sidén, Maria (1998) Når vi fram? - en examensuppsatsom kulturvårdande myndigheters arbete med extern kommunikation. Institutionenför miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs Universitet.Korhonen Pernilla & van Raalte, Susanne (2000): Webbstation Hisingen -en virtuell samlingsplats i staden. Programförslag, Chalmers Tekniska Högskola,Publ. i Kartbladet 2000:1, Presenterades på Kartdagarna i Göteborg2000.Korhonen Pernilla (1999): Stadshistoriska kartbilder. Om bearbetningoch tolkning av karthistorisk information. Arkitektursektionen, ChalmersTekniska Högskola.Korhonen Pernilla (2001): Stadshistorisk information i GIS - med exempelfrån Lundby. Arkitektursektionen, Chalmers Tekniska Högskola.Liggetti, R., Friedman, S. & Jepson, W. (1995): Interactive Design/DecisionMaking in a Virtual Urban World. Visual simulation and GIS, Proceedings:1995 ESRI User Conference Proceedings, Palm Springs, CA, May 22-26.Lundby hembygdsförening (1998): Kvillebäcken. Lundby hembygdsföreningsskriftserie: 5............................................................. 49

Nilsson Alexander (2000): Virtual Reality – forskning i Sverige.KFB rapport 2000:40.Olsson, Tomas (2001): ABM- det fjärde rummet. Regionbibliotek VästraGötaland. http://www.bibl.vregion.se/z/abm/abm.htm (2001-04-12)Pásztor Emília, Ákos Juhász, Miklós Dombi & Roslund Curt (1998): ComputerSimulation of Stonehenge. Virtual Reality in Archaeology, Conferenceproceedings: CAA, Computer Applications and Quantitative Methods inArchaeology, Barcelona 1998.Pringle, J. Mike (2001): Using Virtual Reality to Improve Public Access toHeritage Databases over the Internet. Computing Archaeology for understandingthe past, Conference proceedings: CAA, Computer Applicationsand Quantitative Methods in Archaeology, Ljubljana, April 2000.van Raalte, Susanne (1998): 3DGIS för planering, visualisering och simuleringav urbana miljöer. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, GöteborgsUniversitet.van Raalte, Susanne (2000): Interactive Computer Simulations for Researchand Education in Archaeology. Presentation på konferensen CAA, ComputerApplications and Quantitative Methods in Archaeology, Ljubljana, April2000.Rosvall, Jan (ed) & Aleby, Stig (Co ed) (1998): Air Pollution and Conservation–Safeguarding our Architectural Heritage. Amsterdam: ElsevierScience Publishers.Sjöberg, Michael & Rosvall Jan (1989): Ett preliminärt manus till en populärvetenskapligbok. Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.Smith Andy, Dodge Martin & Doyle Simon (1998): Visual Communicationin Urban Planning and Urban Design. Reports to the Advisory Group onComputer Graphics, also published as CASA Working Paper 2. CASA,Centre for Advanced Spatial Analysis, University College London.Smith Andy, Dodge Martin & Doyle Simon (1997): Urban science. GISEurope, 6:10.Stone, Robert (1999): Virtual Heritage. UNESCO: World Heritage Magazine,Nov 99 Issue.Toon, M. (1997): The World by your window. GIS Europe, 6:11. pp. 38-41.Wetterberg, Ola (2001): Kulturarvsdialog - it-stöd för reflexioner om samtidoch framtid. Programbeskrivning. Riksantikvarieämbetet och ChalmersInnovativ design50 ............................................................

Wästfelt, Anders (2000): Rektifiering av äldre kartor och stadsplaner i geografiskainformationssystem. Institutionen för Kulturgeografi, StockholmsUniversitet.OTRYCKTA KÄLLORIntervjuero Intervjuer i Kvilleområdet (1995): Ingrid Holmberg,Kulturmiljövård i moderniseringens stadslandskap,Chalmers tekniska högskola.Foto och filmo Video över Kvilleområdet (2000): Susanne van Raalteo Bilder på fasader och Kville området (2000): Susanne van Raalte,Mattias Martinsson, Berny KarlssonArkivo Göteborgs Stadsbyggnadskontor:~ Göteborgs digitala baskarta (1997)~ Ritningar över diverse olika hus~ Karta över Kville (1904): Rönnbeck~ Karta över Kville (1957)o Göteborgs stadsarkiv:~ Diverse äldre fotografier över Kvilleo Göteborgs stadsmuseum:~ Diverse äldre fotografier över Kvilleo Lantmäteriet:~ Ortofoto över Kville (1999)o Chalmers Arkitektursektions arkiv:~ Historiskt kartverk över Göteborg (1923)............................................................ 51

52 ............................................................

II. BILDFÖRTECKNINGOmslagsbild: VR-Modell över Eksjö stad. Susanne van Raalte, 1999Visualisering av historiska miljöer1. Simulerade ljusförhållanden vid Stonehenge. C. Roslund, 1999.2. Qtvr-film med utsikt från Ramberget över Kville vid 1920-talet.Sven Ängermark, 1998.3. VRML-modell av en Kinesisk kalender. Susanne van Raalte, 1999.4. 3D-chat i Activeworlds browser. Susanne van Raalte, 1999.5. HMD. Prosolvia, 1996.6. 3D-Cuben på Chalmers. Chalmers Medialab, 1999.Mot mer informativa visualiseringar – från 2D- till 3DGIS7. Gis-applikation med kartlager över Kvilleområdet.Pernilla Korhonen, 1999.8. Gis-applikation med attributdataöver Kvilleområdet.Pernilla Korhonen, 1999.9. Nästan ett VRGIS över Glasgow, 1999.Framtagande av en interaktiv stadshistorisk 3d-modell10. Sitebuilder, Susanne van Raalte, 2001.11. Programförslag Webbstation Hisingen, Susanne van Raalte, 1999.12. Aktuellt område över Kville på Hisingen i Göteborg.Susanne van Raalte, 2000.13. Rektifierade kartor över Kville, 1904, 1923, Susanne van Raalte, 22000............................................................. 53

14. Ortofoto över Kville. Stadsbilden, 2000.15. Göteborgs digitala baskarta importerad i Multigen.Susanne van Raalte, 2000.16. Terrängmodeller över Kville, Susanne van Raalte, 200117. Laverade ritningar som textur. Susanne van Raalte, 1999.18. VR-modell över Kvilletorget.Mattias Martinsson och Berny Karlsson 200019. VR-modell över Kvilletorget.Mattias Martinsson och Berny Karlsson 200020. VR-modell över Kvilletorget.Mattias Martinsson och Berny Karlsson 200054 ............................................................

III. BILAGORBILAGA 1Stadsmiljöns förändring - digitala verktyg för hantering ochvisualisering av stadshistorisk information och kommunikation.Metoder och tillämpningar.http://www.design.chalmers.se/projects/histgisBILAGA 23DGIS för planering, visualisering och simulering av urbana miljöerBILAGA 3Webbstation Hisingen - ett programförslagtill uppbyggnad av en virtuell samlingsplats för Hisingenhttp://www.design.chalmers.se/projects/webbstationBILAGA 4Interactive Computer Simulations forResearch and Education in ArchaeologyBILAGA 5Kulturarvsdialog - IT-stöd för reflextioner om samtid och framtid............................................................ 55