Program 1,63 MB - Internetdagarna

internetdagarna.se

Program 1,63 MB - Internetdagarna

Internetdagarna1-2 november 2004, Clarion Hotel, Stockholm2004Foto: Rickard DahlstrandMötesplats förInternetbranschenFör dig som arbetar professionelltmed Internet.Ur programmet:• Hur fungerar IP i 3G-nät?• Personlig integritet• Affärsmodeller för Internet• Upphovsrätt på Internet• Det digitala hemmet…och mycket mer.IP och nätverkSäkerhetInfrastrukturoch samhälleAnvändningVälj fritt från26 seminarier1-2 novemberFler än100 talareInteroptester ochdemonstrationerFör anmälan:http://www.iis.se/Internetdagarna


MediapartnerÖsten FrånbergVälkomna tillInternetdagarna 2004Internetdagarna har vuxit varje år och har nu blivit till ett branschforum föralla som arbetar professionellt med Internet. Under konferensen kan vitillsammans med våra medarrangörer erbjuda en naturlig mötesplats ochett gränsöverskridande forum för det svenska Internetsamfundet.Computer Sweden är Sverigesledande IT-tidning sedan 20 år!Utkommer som enda IT-tidningeni världen tre gånger i veckan.Computer Sweden är tidningenför alla som i sin yrkesroll arbetardirekt med informationsteknik ellerkonsekvenserna av densamma.Nyheter, trender, debatt, teknik, ekonomioch teman.http://computersweden.idg.se/Vår uttalade strävan är att belysa de brännande Internetfrågorna med hjälpav talare som står mitt i händelsernas centrum. Därför har vi i år samlatöver 100 engagerade talare för 26 olika seminarier som alla på olika sättbelyser aktuella frågor för Internet i Sverige.I samband med Internetdagarna planeras i år tester av IP-telefoni ochdemonstrationer av mobilitet, nätverk i hemmet, skydd av distansarbetem.m.Väl mött,Östen FrånbergOrdförande II-stiftelsenNätverk & Kommunikation ärSveriges ledande tidning för IT- ochnätverksansvariga.För dig som arbetar med IT-driftär vi den ultimata källan till kunskapoch kommer ut var 14:e dag. Viskriver om ny teknik, heta produkter,stora tester och lyckade lösningarså att du kan skapa de smartastebeslutsunderlagen för dina IT-inköp.MedarrangörerKonferensprogrammet för Internetdagarna 2004 har utarbetats av II-stiftelsen tillsammans med sexton medarrangörer.www.sigsecurity.se www.pts.se www.bankforeningen.sesof.isoc-se.a.seLänssamverkanBredbandwww.statskontoret.sewww.bitos.orgwww.svekom.sewww.lf.sewww.snus.sewww.svensktnaringsliv.sewww.dfs.se www.nic-se.se www.isoc-se.a.sewww.ssnf.org


Internetdagarna2004Konferens 1–2 november 2004MånProgram09:00 Internet, visioner och utmaningar10:30 KaffeIP och nätverk Säkerhet Infrastruktur & samhälle Användning11:00Trafik- och tjänsteutvecklingSpampå Internet12:30 LunchAffärsmodeller förInternet24-timmarsmyndighetenoch användarna13:40 Nätverk, best practiceVirus, spyware ochannan skadlig kodDen fortsattabredbandsutbyggnadenDet digitala hemmet15:10 Kaffe15:30Hur fungerar IP i 3G-nätSkydd vid distansarbeteSamarbete för attutveckla InternetMusik, IP-TV och film17:00 –21:00TisBuffé, utdelning av SNUS:s IP-pris m.m.IP och nätverk Säkerhet Infrastruktur & samhälle Användning09:00Att planera för Säkerhetsproblem till IP-telefoni, teknik-10 Gigabit Ethernet följd av konvergensen eller paradigmskifteElektronisk fakturering10:30 Kaffe11:00DNSPersonlig integritetMakt till slutanvändarnaMöjligheter med Interneti mobilen12:30 Lunch13:40 Räcker SIP för IP-telefoni Robust nätinfrastrukturNy upphovsrätt, ny teknik,nya affärsmodellerFöretagens användning avelektroniska signaturer15:10 Kaffe15:30 – Debatt – Hur vi går vidare17:00


Måndag 1 novemberIP OCH NÄTVERKSÄKERHETINLEDNING11:0011:009:00Internet, visioner ochutmaningarFungerar Internet idag som vi vill ochvilka är de utmaningar vi står inför?Som en allt mer betydelsefull infrastrukturi vårt samhälle blir det allt viktigaremed konsumentfrågor, säkerhet ochkontroll över utvecklingen. Under detinledande seminariet redogör tre talareför de utmaningar Internet står inför.Ulla Lundquist ger sin syn på ansvar ochkrav vid användning av Internet. KarinLindell tar upp de allt viktigare konsumentfrågorna.Slutligenredogör Paul Twomey förde utmaningar styrningenav Internet stårinför.Ordförande:Östen Frånberg,II-stiftelsenTillit/Säkerhet på InternetTalare: Ulla Lundquist, VD iBankföreningen- Robusthet i nätet- Leverantörernas ochanvändarnasrespektive ansvar- BanksäkerhetInternet, visioner ochutmaningarTalare: Karin Lindell,Generaldirektör,KonsumentverketGoverning ofthe InternetSpeaker: Dr Paul Twomey,President & CEO ofICANNTrafik- och tjänsteutvecklingpå InternetÄr dagens Internettjänster de som konsumenternasverkligen vill ha? Är detviktigaste att få billig kapacitet för fildelningeller borde operatörerna i ställetsatsa på att tillhandahålla andra kvalitéeroch i så fall vilka? Som en grund fördiskussionen inleder Anders Rockströmmed att beskriva dagens trafikbild ochväcker olika frågor i ämnet. Därefterpresenterar Torbjörn Carlsson ISOC-SE:sarbete med att ta fram en specifikationöver Internettjänster. Målsättningenär att den ska underlättaför konsumenter ochstimulera Internetoperatörernaatt vidareutvecklasina tjänster.Ordförande:Tomas Gilså,redaktör Säkerhet &SekretessUtveckling av olika trafiktyperTalare: Anders Rockström,TeliaSonera- Användning och användarbeteende- Framtida bandbreddsbehov- Trafikmetaforer- Vad är kvalitetsegenskaper?- Rättviseproblemet- Vad är vems ansvar?- Filtrering, prioritering?Internetspecifikation förprivatpersonerTalare: Torbjörn Carlsson, ISOC-SE- Vad vill du som konsumentha i sladden?- Hur skiljer sig leverantörernastjänster?- Internetspecifikationeni standardavtaloch som konsumentinformation?Diskussion – Trafik- och tjänsteutvecklingpå InternetSpamVärd:Det finns idag ingen Lösning (med stort L)på problemet med spam. Men den somhar kunskap och insikt och är beredd attse brett på problemet och motmedlenhar stora möjligheter att klara sin e-posthanteringbättre, om än inte spam-fritt.Här ges en läges-rapport ur anti-spamperspektiv2004; med legala,internationella ochtekniska aspekter– och inte minst viktigtavsändarens/marknadsförarensproblemmed spam.Ordförande:Claes Tullbrink, ISOC-SEErfarenheter av den nya lagenTalare: Ola Svensson,Konsumentverket- Tolkning, tillämpningoch tillsyn- Har förbudet någoneffekt?- Hur ser Konsumentverketsarbete mede-posttillsynen ut?Spam – har PTS en uppgift?Talare: Helen Lindqvist, PTS- Att främja tillgången till säkra ocheffektiva elektroniska kommunikationer- Vem gör vadinternationellt?- Riskerar operatörernaatt vidtaåtgärder i konflikt medandra intressen,t ex integriteten?Kombinationen med SenderAuth. och ”content filters”, black/white listing etcTalare: Thorgeir Einarsson, ManagingDirector – EMEA, Sendmail Inc.- The spam epidemic threateningemail- Sender Authentication- The future role ofEmail content filtering,- Secure messagingE-postmarknadsföring– fällor ochframgångsfaktorerTalare: Anders Frankel,VD, Apsis Sweden AB- Framgångsrikt e-posti marknadsföringen- Varför dålig e-postmarknadsföringärsämre än ingen e-postmarknadsföringalls4


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE11:00 11:00Affärsmodeller för InternetStadsnät har blivit en betydelsefull del avvår infrastruktur och något som berörbåde konsumenter och Internetoperatörer.Förutsättningarna för de olikastadsnäten är olika när gäller den lokalamarkanden och politiska ambitionenvarför vi ser olika tjänsteutbud ochaffärsmodeller.Under det här seminariet presenteras detre olika ”affärsmodeller” för stadsnätsom stadsnätsföreningenhar utarbetat, varefterför- och nackdelar meddessa diskuteras.Ordförande:Björn Björk, SvenskaKommunförbundet,LandstingsförbundetSlutkundsmodellenTalare:Jan-Erik Lundberg,Verkst.styrelseleda/mot AC-Net ochLars-Erik Christoffersson(bilden), projektledareAC-NetMarknadsplatsmodellen– Staden i stadenTalare: Magnus Windhede,Karlstads StadsnätTransmissionsmodellenTalare: JoacimPettersson, StokabPaneldeltagare:Ulf Borbos, SvenskaStadsnätsföreningen(nedan t.v. övre bilden)Paneldeltagare: Roland Eklund,TeliaSonera (nedan t.h. övre bilden)Paneldeltagare: Niklas Sundler,VD Bahnhof (nedan undre bilden)Paneldeltagare: Fredrik Almquist,VE Network AB (nedan t.v. undrebilden)Paneldeltagare: Kurt Erik Lindqvist,Netnod (nedan t.h. undre bilden)ANVÄNDNING24-timmarsmyndigheten ochanvändarnaVärd:Vad är 24-timmmarsmyndigheten ochhur ser användandet av offentliga sektornswebbplatser ut? Hur uppnår vi enenhetlig och effektiv förvaltning och hurkan vi bygga 24-timmarswebbar medmedborgaren i fokus?Direktör Jenny Birkestad(t.v.) och projektledareFunda Denizhan(t.h.) från Statskontoretberättar omvisionen med 24-timmarsmyndigheten.Depresenterarockså väsentliga verktygoch riktlinjer i offentligsektors strävan att bli24-timmarsmyndigheter.Ordförande:Anna Kelly,projektledare,StatskontoretVägledningen24-timmarswebben 2.0Vägledningens avsnitt ärindelade efter webbplatsens livscykelsamt de målgrupper avsnitten riktarsig till:1. På väg mot 24-timmarsmyndigheten2. Service, tjänster och medverkan3. Samverkan och standardisering4. Utformning och konstruering avwebbplatsen5. Informationsproduktion ochpublicering6. Test och utvärdering7. Förvaltning och uppdatering8. Publiceringsverktyg9. Hjälpmedel och webbkonstruktionMåndag 1 novemberStatskontoret bakomsverige.seStatskontoret arbetar på regeringensuppdrag med att främja utvecklingen aven rättssäker, demokratisk och effektivoffentlig sektor. Verksamheten är uppdeladi tre verksamhetsgrenar: en utredande,en främjande och en förvaltande.Syftet med utredningsverksamheten äratt ge regeringen och regeringskanslietunderlag för omprövning av offentligaåtaganden.Den främjande verksamheten syftar till attstödja särskilt prioriterade områden inomden statliga verksamheten. De samhällsområdensom för närvarande främjas ärinformationssäkerhet, statlig inköpssamordning,e-handel, elektroniskförvaltning samt elektronisk samhällsinformation.Här ingår bland annatarbetet med 24-timmarsmyndigheten.I Statskontorets förvaltningsansvar ingårbland annat portalen sverige.se. Tvåexempel på Statskontorets främjandeverksamhetär Vägledningen och Nätverket24-timmarswebben:Vägledningen 24-timmarswebben 2.0innehåller riktlinjer som avses varagemensamma för förvaltningen, och somsyftar till att skapa förutsättningar föratt den offentliga sektorns webbplatserska uppnå visionen om 24-timmarsmyndigheten.Den riktar sig främst till demsom arbetar med webb i offentlig sektormed även deras leverantörer är en viktigmålgrupp. Vägledningen är framtagen avStatskontoret på uppdrag av e-nämnden.Ladda ner Vägledningen som pdf ellerbeställ boken på www.statskontoret.seNätverket 24-timmarswebben ska främjakompetensutveckling, erfarenhetsutbyteoch samverkan i offentlig sektor inom deområden som Vägledningen 24-timmarswebben2.0 behandlar. Nätverkets målgrupperär personer som arbetar medutveckling och förvaltning av e-tjänster ochelektronisk samhällsinformation inomkommun, stat och landsting. Nätverketger ut ett nyhetsbrev samt anordnar träffarrunt om i landet för de cirka 700 medlemmarna.Medlemsansökan för nätverketgör du på www.24-timmarsmyndigheten.seSe mer på www.statskontoret.se5


Måndag 1 novemberBli medlem i SIGSecurityVi är Sveriges största nätverk med cirka2000 medlemmar engagerade i informationssäkerhetpå ett eller annat sätt iolika organisationer – stora som små.Varför är vi med i SIG Security?En förklaring är att arbetet medinformationssäkerhet många gånger ärensamt. SIG Security gör det enklare attmöta kollegor. Här får du nya kontakter,ny kunskap och ett ovärderligt utbyte averfarenheter. SIG Security använder olikavägar för att nå föreningens syften somär att:- påverka utvecklingen av viktiga frågorinom verksamhetsområdet i en förmedlemmarna god riktning.- främja och utveckla medlemmarnaskontakter och erfarenhetsutbyte.- ta initiativ till angelägna utvecklingsåtgärderoch kunskapsspridning.- främja och påverka utbildning ochkonferensverksamhet inom verksam -hetsområdet.- främja en sund utveckling av informationssäkerheti samhället.Annat som lockar är arrangemangen.SIG Security har ett antal aktiviteter varsmål, förutom att förmedla kunskap, äratt du ska få nya kontakter och utveckladitt nätverk. Vi har kurser, seminarier,erfarenhetsgrupper samt årets stipendiat.Vi får oss till livs kvalificerade presentationerav namnkunniga talare och umgåsunder angenäma former.Slutligen har vi medlemsförmånerna.Tidningen Säkerhet & Sekretess ingår imedlemskapet. Vi har dessutom förmånligarabatter på andra tidskrifter, rapporter,m.m. Du får också rabatt på vissautbildningar och seminarier.Välkommen till SIG Security. Var med ochgör skillnad och påverka utvecklingen.Medlemsansökan påhttp://www.sigsecurity.se13:40IP OCH NÄTVERKNätverk, best practicePå seminariet beskrivs goda exempel påbyggnad, användning ochdrift av IP-nät i skiftandemiljöer med helt olikaförutsättningar. Komoch låt er inspireras!Ordförande: KurtErik Lindqvist,NetnodErfarenheter från Taktiskt InternetTalare: Daniel Åström,Upplands Regemente- Mobila enheter vadinnebär det?- Förbindelsekvalité,måste man ha sånt?- OSPF och RIPv2 såuppnår vi den önskademobiliteten.Nätövervakning efter behovTalare: Rickard Dahlstrand, Tilde- Användning av OpenSource-programvarorför övervakning.- Övervakning avgenomströmning,paketförlust ochsvarstider i WAN.- Erfarenheter, vilkaproblem stöter manpå i driften av WAN.Vad man kan använda ett bra nät tillTalare: Börje Josefsson, Sunet- Exempel på utnyttjande av nationellaoch internationella gigabitnät- Utmaningen att uppnåhöga hastigheter pålångdistans- .. samt eventuellt ettoch annat världsrekord13:40SÄKERHETVirus, spyware, och annanskadlig kodVärd:SIG SecuritySkadeprogram – ”virus” – är det mestpåtagliga hotet mot IT-säkerheten.Inte bara användbarheten, utan ävenförtroendet för Internetskadas. Hur är dagslägetpå detta områdeoch vilka kan kommatill hjälp?Ordförande:Jaak Akker, CSC,SIG SecurityTrender inom elektronisk föroreningTalare: Klas Schöldström, Brainpool- Vad är säkerhetshåloch hur kan virusutnyttja det- Länkar i brev ärfarliga- Retrovirus vilkaangriper antivirusprogramSpionprogram ochandra företeelser– hur påverkar deanvändarnas integritet?Talare:Kajsa Ritzén,Post- ochtelestyrelsenPaneldeltagare: Christer Smedberg,UPCPaneldeltagare: Henrik Thore,Incident Response Team TeliaSoneraPaneldeltagare: Thomas Larsson,BredbandsbolagetPaneldeltagare: Representant frånBostreamPaneldebatt: Vad gör Internetoperatörernaåt eländet?SIG Security6


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE13:40 13:40Den fortsatta bredbandsutbyggnadenVad är det som händer med den fortsattabredbandsutbyggnaden? Vilka ärspelreglerna, vem gör vad,vilken utveckling kan förväntas,finns/behövs deten gemensam plan?Seminariet söker svarpå dessa frågor.Ordförande:Hans Wallberg, SunetAvrapportering frånstrategigruppenTalare:Patrik Fältström,NäringsdepartementetHur går vi vidare?Talare: Lars Hedberg,SvenskaStadsnätsföreningen- Vilken kapacitetkommer att krävas avnäten i framtiden?- Vilka är framtidensanvändare?- Var finns problemen?Paneldeltagare: Dr. Erland Almström,CTO Networks, Telenor ABPaneldeltagare: Matti Myllymäki, Försäljningschefpå Skanova, TeliaSoneraNetwork Sales ABPaneldeltagare: Ytterligare paneldeltagare,se webben.ANVÄNDNINGDet digitala hemmetPeter Nõu, firma Nöu How, leder utfrågningenav experter med olika perspektivpå tjänster i hemmiljö. Syftet med seminarietär att titta närmare på den digitalavåg som nu på allvar börjar svepa övervåra hem, att försöka blickaframåt för att se varvi är på väg och vadsom styr utvecklingen.Ordförande:Peter Nõu,firma Nöu HowDet digitala hemmet– är det dags nu då?Talare: StaffanTruvé, Truvé & VasellInnovation AB- Favorit i reprisLek med bitarna– användarkontroll avdet digitala hemmetTalare: Karl-Petter Åkesson, SICS- Erfarenheter från två och etthalvt års forskning kringhur vi själva skall kunnahantera framtidaintelligenta hem i vårvardag.- Hur gör man för attfå sitt intelligenta husatt bete sig just så somman själv vill utan att varacivilingenjör?UnderhållningTalare: Michael Bohlin, MicrosoftCorporation- Hur kan vi lättarekonsumera media därvi befinner oss?- Spela upp dinmusik, film, TVinspelningar,bildermed mera på denskärm eller hög-talaredär du befinner dig eller tamed dig allt vart du än går.Hemmet som HandlarTalare: Richard Gatarski, business arttechnology- Vad kan tänkas händanär hemmen blirbefolkade med alltfler mer eller mindre”intelligenta” ochhandlingskraftigadigitala apparater?- Maskiner som kanskebåde handlar och säljer digi-ting.Användarnas verkliga behovAnvändarnas verkliga behovTalare: Lars Forsström,CentrumutvecklingMåndag 1 novemberIP-country 2004– demonstration avnät- och säkerhetslösningarFör att få praktisk insikt i dagensnät- och säkerhetslösningar arrangerasIP-country 2004 i samband med Internetdagarna2004.Under IP-country byggs lösningar för atttillgodose olika tänkta organisationersbehov.I år vill vi bygga lösningar inomföljande områden:- Skydd vid distansarbete, VPN, autenticeringm.m.- Brandväggstest, test av enkla brandväggarför hemmabruk- Prestandatester av 3G-nät- IPv6- IP-telefoni, SIP och ENUM- Multimedia; så som IP-TV, Multikanalsljudmm- Provisionering av nätverksanslutningar- 10 GB Ethernet, test av redundans,VLAN och managementIP-country genomförs under ledning avSNUS. Planeringen av IP-country kommeratt ske under hösten 2004, se vidarehttp://www.iis.se/Internetdagarna/2004/ .Ni som är intresserade av att delta med erprodukt i demonstrationerna eller ni somvill arbeta som funktionär på testerna kankontakta IP-country@snus.se.IP-country genomförs under ledning avSNUS, Swedish Network Users’ Society.7


Måndag 1 novemberIP OCH NÄTVERKSÄKERHETII-stiftelsen är merän bara .se ochInternetdagarnaII-stiftelsen, som är huvudarrangör förInternetdagarna, är en allmännyttigorganisation som ansvarar för toppdomänen.se och inom ramen för domännamnsverksamhetenverkar för attfrämja en god stabilitet i infrastrukturav betydelse för Internet i Sverige.Det mesta av den praktiska domännamnsdriftensköts via dotterbolaget NIC-SE.Bland övrig verksamhet kan nämnas attII-stiftelsen tillsammans med PTS ochKonsumentverket är med och driverbandbreddstestet TPTEST så att enskildaanvändare utan kostnad kan se om defår den bandbredd de betalar för. Stiftelsenär också delaktig i den internationellastandardutvecklingen inom Internet.Under hösten kommer II-stiftelsen ocksåatt dela ut stipendier och bidrag från sinForsknings- och utvecklingsfond. Ansökningstidengår ut den 15 september förårets omgång. II-stiftelsen vill i sin stödjandeverksamhet komplettera de insatsersom redan görs av forskningsråd, forskningsstiftelseroch andra forskningsfinansierandeorgan. Det betyder att stiftelsenkan finansiera verksamhet utanför detraditionella forskningsmiljöerna om manbedömer att det är till fördel för Internetutvecklingeni stort. Stödet är brett ochkan avse såväl stipendier som projektbidrag.Se webben för mer detaljer.Som en oberoende organisation med bredförankring i olika delar av samhället ochintressentgrupper ser II-stiftelsen ocksåsom sitt uppdrag att skapa en arena förkunskaps- och erfarenhetsutbyte. Som endel i detta arrangeras löpande seminarieprogramutöver den årliga konferensenInternetdagarna.Se mer om IIS på webben:http://www.iis.se/15:30Hur fungerar IP i 3G-nätÄr det lämpligt att använda 3G som enaccesslänk för att t ex nå sitt företagsintranet? En fråga som behöver besvarasär vilken prestanda 3G erbjuder, när3G används som en länk för datatrafik(IP-trafik). Dvs hur fungerar 3G beskrivetmed parametrar som; genomströmning,paketfördröjning, paketförlust och jitter.Målsättningen för detta seminarium äratt besvara vilken prestanda 3G-operatörernastjänster har och kan förväntaserbjuda. Därutöver ges en bakgrund tillhur det hela fungerar ochanvändarerfarenheterav 3G som access tillföretagsnätet.Ordförande:Sven Storgärds,StorgärdsInternetworkingHur datakommunikationfungerar i 3GTalare:Urban Logelius,IP-solutions- Från GSM (2G) tillUMTS (3G)- IP i våra mobila nät- En ”All-IP”-arkitekturUppmätta prestandai dagens 3G-nätTalare: RagnarLönn, GHN- Resultat avprestandamätningarErfarenheter av 3G som access tillföretagsnätetTalare: Leif Österlund,Cybercom Group- Snabb och enkel uppkoppling(nästan) var som helst- Våga prova, varförlåtande- Utnyttja det mobilaInternet- Tid och pengar attsparaPaneldeltagare: 3G-leverantör. Ejbestämd, se webbenPaneldeltagare: 3G-operatör. Ejbestämd, se webbenPaneldiskussion: Prestanda i praktiken15:30Skydd viddistansarbeteVärd:Vid distansarbete över Internet bör välfungerande säkerhetslösningar användas.SNUS låter arrangera IP-countrypå Internetdagarna för att vi ska fåen insikt i hur några av dagens säkerhetslösningarfungerar. Underdetta seminarium diskuteraslösningar fördistansarbete varvatmed erfarenheteroch exempel frånIP-country.Ordförande:Johan Kjellin, SNUSHur bra är de enkla brandväggarnaTalare: Andreas Jonsson, Romab- Vad skiljer enklabilliga brandväggarfrån mer avancerade?- Vilka funktionerfinns och vad saknas?- Finns det uppenbarasäkerhetsproblem?Behörighet här och därTalare: Roland Hedberg,Umeå Universitet- SPOCP - ett generelltbehörighetssystemutvecklat i Sverige- Gemensamt behörighetssystemförden svenska universitetsvärlden.Säkerhet för mobilt InternetTalare: Lennart Damm,OnePutt Solutions- Är 2.5G (GPRS/EDGE) säkert attanvända vid distansarbete?- Kommer 3G (UMTS) att bli säkrare fördistansarbete?- Varför VPN och krypteringinte skyddardig vid uppkopplingmellan hem ochföretag- Undvik Microsoftsyndrometvid val avoperatör och terminalSNUS IP-countryTalare:Magnus Sandberg,SNUS– demonstrationer avlösningar fördistansarbeteDiskussion: Lösningarför distansarbete8


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE15:30 15:30Paneldiskussion:Samarbete för attutveckla InternetOrdförande:Östen Frånberg,II-stiftelsenChrister MarkingAnders Johanson,AvdelningschefNätsäkerhetPost- ochtelestyrelsenANVÄNDNINGMusik, TV och filmAtt Internet och nätverk bli allt viktigareför distribution av olika media ochunderhållningsindustrin är klart, menhur kommer det att te sig? För ge enkonkret bild av vår multimediala framtidkommer föreläsarna bådeatt berätta om ochdemonstrera sinaolika tillämpningar.Ordförande:Mikael Zackrisson,chef red,Internetworld5.1 Multikanalsljud viaInternetTalare:Lars Mossberg (t.v.)och...Måndag 1 novemberMiddag, mingeloch IP-prisInternetdagarna är inte bara ett svåröverträffattillfälle att få veta vad som händerinom Internetutvecklingen. Det ges ocksårikligt med möjligheter att träffa andra ibranschen vid middagen på kvällen denförsta konferensdagen. Här finns chansatt under lättsamma former umgås ochknyta kontakter.Under kvällen delar också föreningenSNUS (Swedish Network Users’ Society)ut sitt årliga IP-pris. Priset delas ut till densvenska eller nordiska person, grupp avpersoner eller organisation som genom sittarbete, forskning eller i annats avseendepåverkat och/eller drivit utvecklingen avTPC/IP, Internet eller annan nätverksteknikframåt. Förra året fick Jan Berner prisetför ”lång och trogen tjänst och delaktigheti flera nyttigheter som TP-test m m”.Lars Hedberg,GeneralsekreterareSvenska StadsnätsföreningenRobert Malmgren,SNUSJenny Jensen,KonsumentverketOlof Hallström,StyrelseledamotII-stiftelsenBosse Ternström(t.h.), Sveriges RadioMusikoch filmTalare:Michael Bohlin,MicrosoftCorporationIP-TV i stadsnätTalare: Anders Landin,Stadsnätschef SollentunaEnergi- Hur det fungerarSe SNUS:s webbplats för nomineringar förpriset 2004, www.snus.seUnder kvällen kommer II-stiftelsen ocksåatt tillkännage vilka personer, organisationeroch/eller projekt som får ta del avde två miljoner kronor som i år delas utför stödjande av Internetutvecklingen.Pengarna är en del av II-stiftelsen satsningpå att på olika sätt verka för utvecklingenav Internets infrastruktur i Sverige. Ansökningarhar tagits emot till och med den15 september i år. Se mer om Internetfondenpå webben:http://www.iis.se/fond/allmant.shtmlRolf Berndtson,ordförandeDataföreningenYlva Hambraeus Björling,VD IT-företagen9


Tisdag 2 novemberNIC-SE driver.se-domänenNIC-SE är II-stiftelsens helägda dotterbolag,som svarar för den praktiska driftenav toppdomänen .se. Sedan våren2003 har domänen vuxit kraftigt och haridag cirka 260 000 domännamn (sommaren04) varav cirka 10 000 domännamnär registrerade utanför Sverige. Någraav fördelarna med .se-domänen är goddriftstabilitet och hög säkerhet samtatt det finns en lättillgänglig svenskkundtjänst.NIC-SE samarbetar med över 300 ombudsom hjälper privatpersoner, organisationeroch företag att registrera .se-adresser.Förutom .se-domänen sköter NIC-SEockså driften för den Enum-domän somPost- och telestyrelsen testar i Sverige.Enum är en standard som möjliggöratt telefonnummer kan användas somdomännamn vilket till exempel innebär attInternets DNS-system för adressuppslagningkan användas för IP-telefoni.Tillsammans med organisationerna bakomden belgiska toppdomänen .be och denitalienska .it står NIC-SE också bakombolaget EURid som utsetts av EU-kommissionenatt driva den planerade europeiskatoppdomänen .eu.I skrivande stund är avtalet mellan kommissionenoch EURid inte slutförhandlat.Det beräknas bli klart under sensommaren/hösten.Cirka åtta till nio månadersenare blir det möjligt att börja ansöka om.eu-adresser..eu kommer att vara öppet för alla företag,organisationer och privatpersoner somfinns inom EU. Regelverket för .eu beslutadesi våras och liknar i allt väsentligt detsom idag används för .se. .eu-domänenkommer också att ha ett tvistlösningsförfarandedet som gäller för .se.Se mer om NIC-SE på webben:www.nic.seSe mer om EURid på webben:www.eurid.org9:00IP OCH NÄTVERKAtt planera för 10 GigabitEthernetI och med att det nu lanseras produkterför 10 Gigabit Ethernet tas ytterligareett steg i nätverksteknikens utveckling.Under seminariet diskuterashur mogen denna nyateknik är, hur den böranvändas och vad somär viktigt att tänka på.Ordförande:Torbjörn Carlsson,Internet Academy.Standardiseringsläget ochtekniska lösningarTalare:Jonas Phragmén,Cisco systems- Standardiseringslägetinom IEEE- Cisco-produkter medsupport för 10GEStrategisk val av transmissionsteknikför 10G i IP-backbonenätet.Talare: Ingulf Kjellander, TeliaSonera-Trafikbehovet idag och iframtiden-Dagens och möjligaframtida nätlösningar-Troligt målnät ochförsta implementeringen-Förslag på accessentill IP-backboneProdukter och nätdesignTalare: Jan Möller, Cygate Måldata- Vem behöver 10 GE?- 10 GE i LAN, WANoch MAN- Designrekommendationerför olikatyper av nät9:00SÄKERHETSäkerhetsproblem till följdav konvergensenVärd:Vilka säkerhetsproblem uppstår till följdav konvergensen och integrationen avolika media och av att vi i allt störreutsträckning använder samma nätverkför alla typer av kommunikation? Dettaär två frågor som med all sannolikhetkommer att bli allt viktigare.Under seminarietdiskuteras problemenoch hur allvarliga dekan bli.Ordförande: RobertMalmgren, ROMAB,SNUSIP-telefoni ur ett sårbarhetsperspektivTalare: Svante Barck-Holst,Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI)- Införande av IPtelefoniinnebär nyasårbarheter- Vilka är dessa?- Hur påverkas samhälletssäkerhet?WLAN – har du koll på dina grannareller är det de som kollar dig?Talare: Håkan Lindberg, Twoviews- Vad ska man tänka på när mananvänder trådlösa nätverk (WLAN) förhemmabruk?- Hur är prestanda meddagens teknikoch hur säkert kanman få det?- Praktiska erfarenheterfrån attanvända WLANmellan olika hus.Problemen med integrationTalare:Robert Malmgren,ROMAB, SNUS- Ny teknik, Integration,konvergens ärmodeord men vilkasäkerhetsmässigakonsekvenser medfördet? Produktionsnät ochadminsitrativa nät växer samman.Mer komplexa nätlösningar växer uppi hemmen. Trådlösa nät har kommit föratt stanna. Alla system och all utrustningskall nås från alla platser: frånkontoret, från kontrollrummet, frånhemmet, på resande fot eller frånfoajen...10


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE9:00 9:00IP-telefoni, teknik- ellerparadigmskifteÄr IP-telefoni bara ett teknikskifte, påmotsvarande sätt som när telefoni gickfrån analogt till att bli digitalt, eller ärIP-telefoni ett mer fundamentalt byteav affärsparadigm, där affärsmodellengår från telekom till Internet? Seminarietdiskuterar vilken inverkan IP-telefoni fårpå tjänsteutbudet för telefoni,vilken nytta och vilkaförändringar den kaninnebära för användareoch operatörerosv.Ordförande:Staffan Hagnell,II-stiftelsenTelefoni ur ettInternetperspektivTalare:Patrik Fältström,CiscoMöjligheter medIP-telefoni(för SUNET)Talare:Hans Wallberg,SunetTjänsteutbud förIP-telefoniTalare:Marie Morner Jansson,TeliaSonera Sverige ABProblem ochmöjligheterTalare:Bengt Jörgensen, vdSNPACPaneldeltagare: Jan Blom,Handelsbanken, ordf.användarföreningen MD110Paneldeltagare: Johan Terve,Ingate SystemsPaneldiskussion:Vad blir det av IP-telefoni?ElektroniskfaktureringVärd:ANVÄNDNINGEn medelstor kommun har cirka 70 000fakturor årligen; totalt i Sverige är detmånga tiotals miljoner fakturor. Elektroniskhantering har en mycket storeffektiviseringspotential. Men ingenvill ha flera olika icke samverkandelösningar. En standardiserad enkele-faktura behövs. Detta seminariumbehandlar den utvecklingsom sker inom områdetoch diskuterar hur denkritiska massan avanvändare skall nås.Ordförande:Mikael von Otter,Svenskt NäringslivBehov och möjligheter medelektronisk faktureringTalare:Kerstin Wiss Holmdahl,Svenska Kommunförbundet- En svensk standard?- Kan den tillgodosebehovet?EDI för små ochmellanstora företagTalare:Rolf Dahlberg, VDSPCS- Att implementerastöd för e-faktureringErfarenheter av elektronisk faktureringTalare: Per-Olof Frantzén, Volvo IT- För- och nackdelar- Hur har vi gått tillväga- Hur är det implementerat på Volvo- Vilka mål har vi nåtte-fakturering , nya aktörer ochlösningar gör det enklare ochbilligare för alla företagTalare: Bengt T Hansson,Chef eBusiness,Nordea Bank AB- Norden, en marknadi förändring- Nya tjänster ochaktörer- Gör det enklare,billigare och kom igångsnabbare med elektroniskfaktureringPaneldeltagare:Anders Skog, SIS,Tisdag 2 novemberSIP – Teknisk interoptestoch demoFör att klargöra hur väl olika implementationerav SIP (Session InitiationProtocol) fungerar arrangeras interoperabilitetstesteroch demonstrationernaav SIP i samband med Internetdagarna2004.För interoperabilitetstesten ska en IP-telefonilösningbaserad på SIP-protokollet byggasfrån grunden utan hänsyn taget till arv frångamla telefonilösningar. Tester ska ske av:• Registrering av User Agents (användare) ien Location-databas.• Upp- och nedkoppling av sessioner• Inter-domän-routing av uppkopplingsbegäran.Om tid medges ska även följande testergenomföras:• Förhandling och modifiering av mediaoch egenskaper för sessionen• Tilläggstjänster• Autenticering av SIP-anrop• Hantering av användare (User Agents)bakom NAT.Under demonstrationen uppmanas utställarnaatt bygga en så komplett lösningsom möjligt kring SIP. Målsättningen är attge besökarna en insikt i hur avanceradelösningar som kan byggas med SIP ochvar gränsen går för proprietära lösningar,samt att påvisa uppenbara fördelar med SIPgentemot traditionell telefoni.Ni som är intresserade av att delta med erprodukt i testen/demonstrationen eller nisom vill arbeta som funktionär på testernakan kontakta Staffan Hagnell, shl@iis.se.”SIP-testen genomförs under ledning avSNUS, Swedish Network Users’ Society.11


Tisdag 2 novemberBranschföreningenBitoSBitoS utläses Branschföreningen förinnehålls- och tjänsteleverantörer påonlinemarknaden i Sverige och är en ickevinstdrivande branschorganisation och harverkat sedan 1996. De frågor föreningenfrämst arbetar med är:- Att representera och marknadsförainnehållsbranschen- Att fungera som remissinstans gentemotpolitiker och andra organisationer/föreningar- Etik och marknadsföring, för att stärkaförtroendet för Internet.- Att skapa instrument för mätning avbesök på hemsidor och andra värdensom är viktiga för att utveckla Internetsom ett medium för affärer.- Information via nyhetsbrev, seminarier,arbetsgruppsutredningar m.m.- Kontaktskapande frukostmöten,pubar m.m.Föreningen har idag ett femtiotal företag/siter som medlemmar. Medlemmarnaomfattar såväl de största siterna på marknadensom tex Aftonbladet.se, Eniro.se,Spray.se, MSN.se till mindre enskilda konsulterinom Internet.BitoS ger ut ett månadsbrev, ordnarårligen ett större seminarium och hållerett antal pubar med föredrag från ettintressant och framgångsrikt företag ochmingel med branschkollegor.Medlemmar har möjlighet att vara medpå prisutdelningen av Stora Internetprisetsamt frukostmöten där arbetsgruppernai BitoS presenterar sitt arbete samt vadsom är på gång.Självklart är man också välkommen attvara med i någon av arbetsgrupperna föratt fördjupa kunskaperna och påverkautvecklingen.Läs mer på webben: www.bitos.org11:00DNSIP OCH NÄTVERKVärd:Användningen och tekniken runt DNSfortsätter att utvecklas. Under seminarietredogörs för utvecklingen inom treområden; integration av Microsoft ADActive Directory) och DNS, DNSSEC somnu börjar bli färdigt ochinte minst användningav Anycast, en teknikmed vars hjälp DNStjänstenkan görasrobustare.Ordförande: StefanLindqvist, NIC-SEHur integrera AD och DNSTalare: Rolf Åberg, Simplex System- Vad används DNS till i enAD-domän?- Vad händer i enAD-domän utanDNS-stöd?- Kan man användaBIND ihop med AD?- Vilka friheter harMicrosoft tagit sig medDNS?DNSSECTalare: Jakob Schlyter,Guide- Standardiseringlägetinom IETF- Implementation avDNSSEC i .se- DNSSEC i praktikenDNS-tjänst med AnycastTalare: Lars-Johan Liman,Autonomica– Vad är anycast?– Varför anycast?– Hur åstadkommaanycast för DNS?– Erfarenheter från ettsystem i drift11:00SÄKERHETPersonlig integritetInformationssamhället för alla kräveratt debatten om personlig integritethålls levande. Politisk retorik användså ena sidan för att resa krav på bättreövervakning med inskränkning avfriheter av olika slag och å andra sidanför att varna för Storebror. Hur balanserarvi mellan kontroll ochfrihet?Ordförande:Peter Seipel, IRI,Institutet förrättsinformatik(IRI), StockholmsuniversitetAllt vi behöver veta är vem du är ochvad du görTalare: Bengt Angerfelt, S-BIT.Rikskriminalpolisens och SÄPO:s Samordningsfunktionför BrottsrelateradeIT-incidenter.- Har rättsväsendet ochnäringslivet motståendeintressen?- Behövs det lagoch ordning även iCyberspace?- Personlig integritetkontra spårbarhetKrav på avlyssning, lagring ochspårbarhetTalare: Patrik Hiselius, TeliaSonera- En rad olika lagstiftningsinitiativ(verkställighetskostnader, anpassningsskyldighetensomfattning, utvidgningav tillämpningsområdet,avlyssning i förebyggandesyfte, krav pålagringstid, m.m).- Problematiseradkostnadsbild(anpassningsskyldighet/verkställighet,kostnader/nytta, etc)Pang, pang, du är röjdTalare: Nicklas Lundblad, Stockholmse-handelskammare- Nya och gamla hotmot och skydd avden personliga integriteten- Den personligaintegritetens framtid12


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE11:00 11:00Makt till slutanvändarnaSeminariet tar upp frågan om vad sombör göras för att underlätta för slutanvändarnaoch stärka deras ställning påInternet. Frågeställningar som berörs är:Vilket stöd behöver slutanvändarna avInternet? Vad har gjortsoch vilka planer finns?Vad saknas och vadborde man göra ochbehövs det samordningför att få i hophelheten?Ordförande:Christer MarkingInternetanvändarna och derasabonnentavtalTalare: Henrik Nilsson, Advokat,Bird & Bird, ISOC-SE- Internetaccess:Uppkopplad eller bortkopplad?- E-post: Kom denfram?- Hemsidan: Angelägeneller olämplig?- ISP:ernas avtal lämnarabonnenten i en osäker ställningStandardavtal för InternettjänstTalare: Ola Svensson, Konsumentverket- Vad är en Internettjänst ur användarens(konsumentens) perspektiv- Behövs ett standardavtaleller kan branschensjälv lösa detta medegenåtgärder?- Konsumentverketssyn på ett standardavtalför bredbandVilka verktyg behöverslutanvändarnaTalare: Ragnar Lönn, GHN- Hur definierar man en”bra” Internettjänst urett tekniskt perspektiv?- Vilka tekniska parametrarkan användarenmäta och förstå?- Vilka tekniska kravkan användaren ställa påsin leverantör?Information – en nyckel förmedvetna slutanvändare?Talare: Ulrika Strömqvist,Post- och telestyrelsen- Vad gör PTS för attslutanvändare ska varavälinformerade och göraaktiva val?Diskussion – Hur kananvändarnas makt stärkas?ANVÄNDNINGMöjligheter med Internet imobilenHur kan mobiltelefonen användas förmobila tillämpningar?Seminariet ger godaexempel och idéerkring användandetav mobila tjänster.Ordförande:Anna Caracolias,CTO, Digital Act ABMobil tillväxt genom samarbeteTalare: Mayako Fagerfjäll,Ordförande, BranschorganisationenMORGAN- Vad krävs för att denmobila innehållsmarknandenska växa?- Strukturer ochstandarder- Fungerande affärsmodeller- Ökad användningbland konsumenternaMobil Strategi – dags att ta ställningTalare: Mia Sandell,Digital Act AB- Operatörsoberoendemobila tjänster förföretaget och privatpersoner- Nytta och nöje- Så får vi fart påanvändandet av mobilatjänsterBiometri i ett mobiltsammanhangTalare: CharlotteRosengren-Edgren,SAS, product managerInnovations- Vilka möjligheterser SAS att användasig av biometri för sinaresenärer?3G, än sen då?Talare: Sabine Ehlers,Teknisk attachéTokyo- En titt på trender,visioner och scenarierför vår uppkoppladeframtidDiskussion: Framgångsfaktorer ochfällor för mobila tillämpningarTisdag 2 novemberMobilitet –demonstration avdet mobila kontoretUnder Internetdagarna får du möjlighetatt själv se den senaste tekniken för hurInternet blir tillgängligt via mobiltelefonen.Vad eller vem är det som bestämmer vad viska ha för tillämpningar i våra mobiltelefoner?Är det mobiltelefonoperatörerna, ellermobiltelefontillverkarna? Uppenbarligen ärvi i Europa inte lika djärva som i Japan. Detpratas numera alltför lite om de fantastiskamöjligheterna som står till buds. Är det baragammal vana och en brist på fantasi? Detgår att tjäna tid, pengar, image och tillfredsställelsepå att utnyttja Internet i mobiltelefonen.Företagen och organisationer har mycketatt vinna på att utnyttja mobiltelefonen somett arbetsredskap och nu finns de tekniskaförutsättningarna för lyfta ut administrativatjänster från webben rakt ner till dinmobiltelefon.Undersökningar visar att över 90 procentav anställda på fältet vill använda sin mobilsom främsta arbetsredskap för kommunikation.De vill helst slippa nya hand- och bärbaradatorer. Mobiltelefonen finns redan ifickan men utnyttjas i dagsläget mest till taloch att skicka och ta emot SMS. Potentialenär med andra ord stor.De tekniska förutsättningarna är goda föratt åstadkomma användbara mobila tjänster.Åtkomstverktygen för publicering avwebbinformation till mobiltelefonen finns,bandbredd i form av GPRS och 3G finnsi mobiltelefonnäten, mobiltelefoner medfärgskärmar och fin grafik och en vilja attanvända telefonen till annat än tal borgarför att många personer kan nås av bra tilllämpningari mobiltelefonen.Låt fantasin flöda och kom de mobilaanvändarna närmare. Låt oss visa hur dukan spara tid och pengar genom snabbareoch smartare kommunikation via Internet idin mobiltelefon – låt dig inspireras!Mobilitetsdemonstrationerna genomförsunder ledning av Digital Act AB.13


Tisdag 2 novemberIP OCH NÄTVERKSÄKERHET✁AnmälanTidInternetdagarna konferens:1-2 november 2004.Registrering öppnar den 1 novemberkl 08.30.PlatsClarion Hotel Stockholm, Ringvägen 98,Stockholm.Tunnelbanestation Skanstull.http://www.clarionstockholm.comPris4 900 kr exkl moms.För mer informationFrågor om bokning ring 08-545 857 00 ellerkontakta vår projektledare Staffan HagnellII-stiftelsen, shl@iis.se. Konferensprogrammetkomma att uppdateras, se vidarehttp://www.iis.se/Internetdagarna/.AnmälanAdministrationen av anmälningarna hanterasav NIC-SE och kan göras på följande sätt:1) På webb: http:/www.iis.se/Internetdagarna/2) Post: NIC-SE, Box 5774, 114 87 Stockholm3) Fax: 08-545 857 29AvbokningEventuell avbokning ska ske senast den25 oktober, annars debiteras helaavgiften. Bokningen kan dock överlåtastill en kollega.ArrangörerInternetdagarna arrangeras av II-stiftelsen,Som tillsammans med sexton medarrangörerutarbetar programmet.ANMÄLANINTERNETDAGARNA 1-2 NOVEMBER2004NamnEfternamnFöretagAvdelningAdressPostnrPostadressFakturaadressPostnrPostadressE-postMeddelande13:40Räcker SIP förIP-telefoni?Värd:SIP, Session Initiation Protocol, är ettprotokoll för att hantera sessionermellan två eller flera deltagare, t ex förIP-telefoni, distribution av multimedia,videokonferenser eller nätverksbaseradedatorspel. Hur väl lämpar sig SIP för IPtelefoni,vad kan det användas till, vadsaknas, hur står det till med interoperabilitetenoch har SIP möjlighet att bli dennya de facto standardenför IP-telefoni? Dettaär frågor som vi skaförsöka besvara underseminariet.Ordförande:Kenneth Löfstrand,IP-SolutionsStandardiseringsläget kringSIP och IP-telefoniTalare: Johan Liseborn,Hotsip- SIP för Telefoni, Multimedia,Presence ochInstant Messaging- Standardiseringslägetinom IETF och 3GPPAtt utveckla SIP-applikationerTalare: Fredrik Thulin,Enheten för IT ochmedia, Stockholmsuniversitet- Att implementera enSIP-stack- Att utveckla SIPapplikationerSIP kontra proprietära protokoll i IPbaseradeföretagsväxlarTalare: Mats Mägiste, Cygate Måldata- Varför skiljer man inte på publiktelefoni och företagsväxlar idebatten?- Vilka användarkravdriver telefonifunktionernai företagsväxlar?- Räcker SIP till förföretagsväxlar?- Olika tillverkares förhållningssätttill SIPRapportering av resultatfrån InteroperabilitetstesternaTalare: Jakob Schlyter,Guide- Presentation avtesterna och resultatenDiskussion: Hur moget och välfungerande är SIP?13:40Robust nätinfrastrukturSpridningen och nyttjandet av elektroniskkommunikation via Internet förmed sig krav på robust nätinfrastruktur.Antaletsvaga punkter måsteminimeras genomnoggrann analys ochåtgärder vid utbyggnadoch utveckling.Hur åstadkommer videt?Ordförande:Anne-Marie Eklund Löwinder,NIC-SERobusta fysiska nät - vad behövergöras?Talare: Jonny Nilsson, Post- ochtelestyrelsen- Hur säkerställer vi robusta säkra kommunikationernär allt fler operatörer hyrkapacitet i varandras nät?- Är nuvarande dokumentationsformerutformade så attoperatörer kangarantera robustakommunikationer ihyrd kapacitet?Storskaliga attacker motinfrastruktur - hot - attack – åtgärdTalare: Fredrik Söderblom,XPD Systems AB- En liten exposé över distribuerade tillgänglighetsattacker(DDoS),historia, nutid- Hur fungerar det,vem drabbas?- Vem/vilka liggerbakom?- Kan man skydda sigmot DDoS, och iså fall hur?Att säkra Internet backboneTalare: Håkan Nohre, CiscoFlera olika typer av attacker mot Internetär möjliga, t.ex- Massiva trafik-attacker för att överbelastanätverksutrustning och bandbredd- Logiska attacktyper mot Internetsroutingprotokoll (BGP) för att styratrafiken fel- Logiska attacker, eller massiva trafikattackermot viktiga servrar,t.e.x DNS eller mailVi går igenom deolika attackerna ochvad operatörernakan göra för attbidra till att skyddaInternet.14


INFRASTRUKTUR& SAMHÄLLE13:40 13:40ANVÄNDNINGTisdag 2 novemberDEBATTNy upphovsrätt, ny teknik,nya affärsmodellerVärd:Ordförande:Patrik Hiselius,TeliaSonera, BitosEn ny upphovsrätt– lagförslaget ochkritiken mot upphovsrättenTalare:Daniel Westman,StockholmsUniversitet- Förslaget till ändringari upphovsrättslagen- Rättsligt skydd för tekniska spärrar- Kopiering för privat bruk- Översikt över kritiken som riktats motupphovsrättenRättsinnehavarnas olika behovoch strategier i den iblandförvirrade InternetmiljönTalare: Roger Wallis,Professor Multimedia KTHoch KompositörTjänsteleverantörernasbehovTalare: Johan Christianson,TV4Vad krävs för att innehållsleverantörernaska kunna tjäna pengar?Talare: Patrik Höljö,TeliaSonera Sverige- Marknadsföring ochmarknadsplatser- Tekniska möjliggörareför distributionav tjänsternaDiskussion: Hur kommer upphovsrättenatt tillämpas på Internet?Företagens användning avelektroniska signaturerLänge har användning av elektroniskasignaturer förknippats med medborgaresutnyttjande av banktjänster och enoch annan myndighetstjänst. Utvecklingengår dock mot att företag alltoftare använder elektroniska signaturerbåde internt och externt, för att skyddaelektronisk data i kommunikationoch lagring. Seminarietkommer att belysanågra av de tekniskaoch legala aspektersom bör beaktas fören väl fungeradelösning.Ordförande:Anna Nordén, TekkiIdentity managementTalare:Martin Fredriksson,Guide- Vad ska man tänkapå vad gälleridentifiering, access,behörighet?- Internt/externt?Legala aspekterTalare: Per Furberg,Setterwalls Advokatbyrå- Betydelsen av att e-legitimationer,elektroniska handlingar, användargränssnitt,avtal och strukturer blirförenliga med gällande rätt– Kan elektroniskaunderskrifter behandlasskilt från det somundertecknas?– Är rättslig säkerhetdetsamma somteknisk säkerhet?– Är det omfattandefriskrivningar som behövs?Goda exempel på användning avelektroniska signaturerTalare: May-Lis Farnes, Trust2You.- Ett antal exempel på användning ave-signaturer och e-identifiering belyses.Genom att lyssna till goda exempel kandu lära om möjligheterna att själv börjaanvända e-signatureroch e-identifiering.15:30Debatt– Hur vi gårvidareOrdförande: OlofHallström,StyrelseledamotII-stiftelsenPaneldeltagare:Bo Dahlbom,chef för SvenskaIT-institutet ochprofessor vid ITuniversitetetiGöteborgPaneldeltagare:Lars Dahmén, chefredaktörComputerSwedenPaneldeltagare:Thomas Falk,LinköpingsuniversitetPaneldeltagare:Gunilla Bradley,Professor Informatics,Institutionen förmikroelektronik ochinformationsteknik,IT-universitetet vidKTH KistaPaneldeltagare:Helén Lindqvist,Post- och telestyrelsenPaneldeltagare:Nicklas Lundblad,Stockholms e-handelskammare15


ReturadressBII-stiftelsenBox 7399103 91 StockholmPortobetaltSverigeInteroptester och demonstrationerpå Internetdagarna 2004”Mycket verkstad och lite snack”www.comvia.seUnder Internetdagarna 2004 kommer vi inte baraprata om nya trender och visionär teknik. Vikommer att testa dem i verkligheten också.Många lösningar ser bra ut på papper menfungerar de i verkligheten?Under åren 1993-1996 genomfördeanvändarföreningen SNUS, Swedish NetworkUsers’ Society, årliga interoptester och demonstrationer.De fick stor betydelse för den snabbaspridningen av Internet och dess tillämpningar.Vi hoppas härmed kunna återuppta traditionen och arbetssättet,men nu med dagens tekniska vägval och utmaningar.Interoptesterna och demonstrationerna kommer under Internetdagarna2004 att genomföras av tre olika arbetslag, med följandeuppgifter:• IP-country – ett stort antal olika demonstrationer av nät- ochsäkerhetslösningar. Arbetet leds av SNUS. Se vidare sidan 7.• Mobilitet – demonstration av det mobila kontoret.Arbetet leds av Digital Act. Se vidare sidan 13.• SIP - Interoperabilitetstest och demonstrationer av IPtelefonilösningarbaserad på SIP. Arbetet leds av SNUS.Se vidare sidan 11.Kom till Internetdagarna 2004 och se själv!För mer information om planering, medverkande leverantörer ochprodukter, testresultat mm sehttp://www.iis.se/Internetdagarna/2004 eller kontaktaStaffan Hagnell, shl@iis.se.SponsorerVi tackar sponsorerna av årets Interoptester och demonstrationer. Bidragen används till projektledning och dokumentation av testernaoch demonstrationerna. Årets sponsorer är:www.cygatemaldata.se www.extremenetworks.com www.portwise.comwww.digitalaction.se www.ingate.com www.snus.seInternetdagarnas webbarkiv – med dokumentation och ljudfilerInternetdagarna drivs för att vara en mötesplats för det svenska Internetsamfundet där viktigafrågor kring Internet kan diskuteras och kunskap förmedlas. För er som i efterhand vill ta delav Internetdagarna tillhandahåller vi ett webbarkiv med dokumentation och ljudfiler frånInternetdagarna åren 2000-2003. Arkiv finner ni på:http://www.iis.se/internetdagarna/arkivid.shtml

More magazines by this user
Similar magazines