Nakymaton Elina pa svenska - Koulukino

SKOLBIOS LÄROMATERIALNÄKYMÄTÖN ELINA (ELINA - SOM OM JAG INTE FANNS) - Finland 2002Regi: Klaus HäröI rollerna: Natalie Minnevik, Marjaana Maijala, Bibi AnderssonÅldersgräns: T, rekommendation 9 år =>, uppgifterna anpassade till grundundervisningen,klasserna 1 - 9Längd: 1 h 17 minTemata: skildring av döden, skolan, mobbning, det svenska språket i en finskspråkig bygd i börjanav 1950-taletFilmen är en finsk-svensk samproduktion.Alla säger att den tioåriga Elina (Minnevik) är mycket lik sin pappa som är död, men som Elinasamtalar med ute på myren. I skolan blir Elina lärarinnans (Andersson) hackkyckling, för att honinte underordnar sig ens de strängaste order eller förödmjukelser. Lärarinnan bojkottar Elina ochgör henne “osynlig”. Lyckligtvis får skolan en ny lärare, en uppiggande personlighet som dessutomhjälper i nöden.TIPS FÖR BEHANDLING AV FILMEN1. Från bok till film. Filmen baserar sig på Kerstin Johansson i Backes roman Som om jag intefanns (1978).Läs boken innan eller efter att ni har sett filmen. Om ni börjar med att läsa boken, välj var för sigeller i grupp en av berättelsens huvudpersoner och bygg en idékarta kring hennes/hanspersonlighet, livssituation eller någon händelse eller tankegång i boken. Ge akt på dessa detaljerdå ni ser filmen och fortsätt bygga på idékartan efter filmen. Vilken ny information gav filmen? Vadlämnade den osagt? Förändrades något? På vilket sätt? Fundera på skillnaderna och likheternaoch deras betydelse för slutresultatet. Varför är något tillagt, borttaget eller förändrat?2. Så levde man på 1950-taletFilmen utspelar sig år 1952. Har du några släktingar eller bekanta som levde sin barndomsamtidigt som Elina?Ta reda på:a. Vad sysslade de med på fritiden? Vilka lekar lekte de?b. Hurdan var deras skola? Vilka ämnen studerade de, och hur?

c. Jämför deras skolminnen med dina egna.d. Jämför livet i staden och på landsbygden. Vilka likheter och skillander hittar ni?3. Relationen till dödena. Elinas pappa är död, men hon har inte accepterat hans bortgång, utan går varje dag för att träffahonom ute på myren. Där berättar hon sina innersta hemligheter för honom.Diskutera om hur döden var närvarande i filmen och på vilka sätt personerna behandlade döden.Varför kan man säga att Elina på sätt och vis förnekade pappans död? Hur behandlade honpappans bortgång, och på vilka sätt skiljde det sig från mammans och systerns behandling? Vilkakänslor och tankar om döden uppträdde i Elinas fall? Varför gick Elina ut till myren för att träffapappan? Hur förändrades Elinas förhållande under filmens gång?b. Har du själv förlorat någon som stått dig nära; en människa, ett husdjur? Hurdana känslorupplevde du då? Hur behandlade du förlusten? Hur förändrades din inställning under processen?c. Hur ser döden ut? Måla en bild av döden. Den kan innehålla de egna upplevelserna av förlusten.Använd vatten- eller täckfärger. Ni kan måla på antingen torrt eller vått papper. Då ni använder våttpapper är det bra att minnas, att färgerna blandas och sprids på ett annat sätt än då ni målar påtorrt. Innan ni börjar arbeta, bekanta er med konstverk som skildrar döden.På Barnens Ateneum-sidorna finns “sorgernas väg”,http://www.fng.fi/fng/html4/fi/ateneum/children/chap1.htm, med olika konstnärers bilder om ämnet.T. ex. Hugo Simberg har skildrat döden i många verk. Hans målningar finns t. e.x på adressenwww.fng.fi, statens konstmuseums sidor, från vilka ni kommer till Barnens Ateneum,http://www.fng.fi/fng/html4/fi/peda/project/simberg/intro.htmSe, lyssna, fantisera; utställning om Simberg för synskadadehttp://www.tampere.fi/tkirkko/kosimber.htmSimbergs konstverk i Tammerfors domkyrkad. Sammanställ era egna konstverk till en sorgernas väg. Ni kan komplettera bilderna med text.e. Hurdana har inställningarna till döden varit under olika epoker, i olika religioner och kulturer?http://www.jns.fi/museokoulu/kokokuva/kansanperinne/kuolema.html4. MyrenElina trivs bra ute på myren.a. Vilka olika myrtyper finns det i Finland? (t. ex. kärr, gungfly, mosse) Vilka är deras kännetecken?b. Vilken myrtyp syns i filmen? Beskriv den?c. Vilka myrtyper finns i er hemtrakt? Var ligger de? Lokalisera dem på kommunkartan. Välj ettutfärdsmål.d. Gör en upptäcktsresa till någon myr. Studera djurlivet, djurens spår och växtligheten. Dela in er igrupper och begränsa ett område, t. ex. 1 x 1 m för varje grupp med ett snöre. Anteckna era

iakttagelser. Fotografera myrens typiska kännetecken och exakta detaljer med en digitalkamera.Sammanställ utfärdens fakta till en plansch, broschyr eller på skolans www-sirdor. Uppgifter ommyrarna: http://kiteeok.pkky.fi/metsaverkko/metsaekologia/Suotyypit/http://www.koulukanava.fi/biologia/suo/suo.htme. Många sägner, myter och legender förknippas med myrarna. Har ni hört några?Forska i saken med hjälp av litteraturen och www-källorna. Samla uppgifter till “myrens mytologi”.Sök t. ex. på http://www.utu.fi/hum/uskontotiede/rajat/kirja/riku.htm5. Historia och språkGenom Tornedalen rinner Torne älv. Innan Finland slöts till Ryssland på 1800-talet, var Finlandoch Sverige samma rike och således hörde hela Tornedalens område till en stat. År 1809 blevTorne älv gränsen mellan Ryssland och Sverige. Då Finland blev självständigt blev älven gränsenmellan staterna Sverige och Finland.Även om älven var en geografiskt tydlig gräns, betydde den inte det för människorna som bodde itrakten. Trafiken över älven var livlig och hus som tillhörde samma byar låg på älvens bäggestränder. Finska talades på bägge sidor om älven, tills finskan förbjöds på 1950-talet i byarna påden svenska sidan. På detta sätt försökte man försvenska de finskspråkiga. Finskan var förbjuden iskolorna fram till år 1958.a. Fundera på hur förbudet att använda finska kom att påverka barnens liv i skolan och på fritiden?Vilka verkningar hade förbudet på bybornas liv i allmänhet?b. Kommer ni att tänka på motsvarande situationer i dag, då en personer eller något folk blir“språkhandikappade”? Hur klarar de sig? Har du själv eller någon skolkamrat egna erfarenheter?Vilka?c. Filmen är “tvåspråkig”. Begrunda dagens situation i vårt tvåspråkiga land. Vad betydertvåspråkighet i praktiken? Vilka känslor förknippas med det praktiska läget? Finns det fördomar?Intervjua någon från en annan språkgrupp än din egen. Hur skiljer sig era tankar från varann?d. Försök med hjälp av drama ta reda på hur det känns att försöka sköta ärenden eller uttryckakänslor på ett språk man behärskar dåligt eller inte alls. Exempelsituationer: köp påjärnvägsstationen en barnbiljett tur-retur till följande morgontåg, fråga om vägen, du letar efterbatterier till din öronlappsstereo i affären, du vill varna en fotgängare för en ilsken hund bakomhörnet, berätta för en ny vän hur trevligt det vara att bli bekanta, berätta för läraren att du är gladdå du har fått en hund, vunnit judomästerskapet, eller att du är ledsen över ett gräl eller något somhände på rasten, o. s. v.e. Elina är “osynlig”. Är hon också ljudlös, ohörbar? Lyssnade någon på henne? Förstod någonvad hon ville säga? Hur lyssnade de vuxna på henne? Begrunda. Fundera också på vilkenbetydelse tystnaden, som användes mycket, hade för själva filmen.

6. LärarstereotypierUppslagsverket förklarar stereotypi som ett förutfattat mönster för en tolkning av verkligheten, elleren fast modell enligt vilken man betraktar verkligheten eller själv agerar.a. Betrakta filmens två lärare. Vilka lärarstereotypier representerar de? Försök se längre bakomdem. Hurdana skulle de vara utan dessa schematiska, överdrivna och förenklade karaktärsdrag?b. Fundera på hurdan en stereotypi av dig själv vore? Vilka drag framhävs? Vilka förenklas?c. Minns du några stereotypier du har stött på? I vilka samband? Mot vad/vem har de riktats?Hurdana har de varit? Varför tror du de har uppstått?d. Hurdana stereotypier bär du med dig själv? Hur har de kommit till? På vilka sätt kan du bli avmed dem?7. ÄtandeElina gör uppror genom ätandet, eller egentligen genom att vägra äta. I boken beskrivs saken såhär: “Hon kunde inte förklara varför. Det var inte fråga om att äta eller att låta bli. Det var någotmycket större.”a. Vad tycker du det handlade om? På vilka andra sätt hade Elina kunnat agera? Varför gjorde honsom hon gjorde?b. Hur har du själv löst liknande situationer? Vilka sätt att reagera och uttrycka dig har du? Hur gördu uppror?c. Ätstörningar är vanliga i dag. Det skrivs och talas mer och mer om dem. Man tror att mångaolika faktorer kan förorsaka dem. I Elinas fall handlade det inte om en ätstörning, men precis somdå det gäller ätstörningar hade maten en större betydelse än normalt, och betydde inte baramättnad och hälsa. Fundera på vilka händelser som kan leda till ätstörningar. Hur kan man bli frifrån dem? Bekanta er med facklitteratur och www-material, diskussionsforum där ätstörningarbehandlas, diskutera med skolsköterskan. Samla er i små grupper och gör kartor med fakta,beskrivningar och upplevelser av ätstörningar. Gör kartorna visuellt intressanta.Info om ätstörningar:http://www.syomishairioistentuki.fi/http://www.tukiasema.net/teemat/artikkeli.asp?docID=177Materialet är sammanställt av tecknings- och klasslärare Hanna Niinistö, samt arbetsgruppenAnnika Henriksson, Minna Hautaniemi och Outi Freese.Svensk text: Saliven Gustavsson.