Blir stormarna färre? - Havet.nu

havet.nu

Blir stormarna färre? - Havet.nu

LIV OCH RÖRELSE I FRIA VATTNETBlir stormarna färre?SVERKER HELLSTRÖM, SMHIUnder år 2009 lyste stormarna runtSveriges kuster med sin frånvaro. Dettaskulle kunna tänkas vara en effekt avett förändrat klimat, men dataunderlagetär för litet för att säkert dra sådanaslutsatser. Teoretiska beräkningar avstormfrekvensen visar möjligen en svagnedåtgående tendens, men det stormfriaåret 2009 kan också vara en tillfällighet.■ Under år 2009 inträffade den längstakända stormfria perioden i svenskafarvatten. Från den 25 november 2008 framtill 24 december 2009 rapporterade ingensvensk kuststation ett enda tillfälle medstormvindar. Hittills under detta sekel harytterligare två nästan lika långa stormfriaperioder förekommit, nämligen 5 mars2000 till 16 februari 2001 och 15 november2005 till 26 oktober 2006. Eftersom stormfrekvensär en av de faktorer som manförväntar sig kommer att påverkas av depågående klimatförändringarna, kan manfråga sig om de uteblivna stormarna är eneffekt av ett förändrat klimat.Temperaturkontraster ger oväderVarmare atmosfär och havsvatten ledertroligen till ökad mängd vattenånga iatmosfären och därmed frigörelse av störreFAKTAGeostrofisk vindVind har mätts sedan en mycket långtid tillbaka, men dessa mätningar ärinte jämförbara över tiden. Dels fi nns enrad tekniska svårigheter med att mätavindens hastighet, dels har mätarna avpraktiska skäl placerats på olika höjd.Vinden har även påverkats tydligt avnärliggande hus, kullar och vegetation,och mätinstrumenten har fl yttats ellerbytts ut.Ett sätt att ändå få en uppfattning omhur vinden kan ha varierat över en längreperiod är att utgå från lufttrycksobservationeroch beräkna den så kalladegeostrofi ska vinden. Det är ju bland annatskillnader i lufttryck som ger upphovtill vind, och dessa mätningar har varitmycket stabila under lång tid. Det fi nnsandra faktorer som kan göra att dengeostrofi ska vinden inte stämmer heltöverens med den verkliga vinden, menpå våra breddgrader fungerar dessa beräkningarändå relativt väl.Foto: iStockphoto12 HAVET 2010


LIV OCH RÖRELSE I FRIA VATTNETenergi i samband med kondensationsprocesser.I tropikerna kan ovädersfrekvensenpåverkas av sådana processer. På vårabreddgrader kan möjligtvis småskaligaoväder öka, främst sommartid.Men de storskaliga ovädren ochlågtrycken på våra breddgrader är framförallt drivna av temperaturkontrastenmellan pol och ekvator. Denna kommertroligen att minska eftersom polerna iframtiden väntas värmas upp snabbare änmer ekvatorsnära trakter. Detta borde ha endämpande effekt på stormfrekvensen.Vindhastighet beräknas från lufttryckFör att närmare undersöka om stormfrekvensenförändrats i Sverige har vi gått tillbaksdrygt 50 år i SMHI:s årsböcker, därobservationer av höga vindhastigheter finnspublicerade. Metoden för att mäta vindhastighethar dock ändrats under den tiden.Det visar sig tyvärr att det endast är underde senaste 15 till 20 åren som vindhastigheternahar mätts med så pass enhetliga ochobjektiva metoder att direkta jämförelserav vindobservationer är meningsfulla.antal tillfällen5040302010ANTAL STORMTILLFÄLLEN PER ÅR01900 1920 1940 1960 1980 2000n Antal stormtillfällen, det vill säga tillfällen där vindstyrkan överskridit 25 meter persekund, i området Göteborg-Visby-Lund. Vindstyrkan är beräknad utifrån stabila lufttrycksmätningar(geostrofi sk vind) och ger en mer pålitlig bild av utvecklingen jämförtmed direkta mätningar av vindstyrkan. Figuren visar inga drastiska förändringar i tid.För att över längre tidsperioder få enmer realistisk uppfattning om förändringari vindklimatet måste man använda en indirektmetod. Till skillnad från mätningar avvindhastighet finns sedan lång tid tillbakagoda observationer av lufttryck. Eftersomvindhastigheten är beroende av skillnaderi lufttryck kan man utnyttja dessa skillnaderför att beräkna den geostrofiska vinden,vilket är en teoretiskt genomsnittlig vindhastighetberoende av lufttrycksgradienten.Den geostrofiska vinden för områdetGöteborg-Visby-Lund visar inga drastiskaförändringar i stormfrekvensen, men mankan ana en svagt avtagande trend. Denlånga stormfria perioden under år 2009passar in i detta mönster, men kan somenskild företeelse naturligtvis också varaen tillfällighet. SMeteorologi och hydrologiGunn Persson & Amund E.B.Lindberg, SMHIISUTBREDNING2009miljöÖVERVAKNINGIsutbredningen i Östersjöregionen (inklusive Skagerrak och Kattegatt) har minskat.Samtliga år förutom 2006 var isutbredningen mindre än medelvärdet för perioden1900 – 2009. Isutbredningen 2008 var den minsta uppmätta sedan 1900, dåmätningarna startade. outbredning (1000 km 2 )20015010050MAXIMAL ISUTBREDNING2005 2006 20072005 2006 2007 2008 20092008 2009HAVET 201013


LIV OCH RÖRELSE I FRIA VATTNETtemperatur ( ºC)3 Haparanda normalvärde 1,1 ºC Härnösand normalvärde 3,8 ºC210-1-2ÅRSMEDELTEMPERATURHoburg normalvärde 6,9 ºCMåseskär normalvärde 7,6 ºC-31940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000n För landet som helhet var 2009 det trettonde året i rad med varmare förhållanden än medelvärdet för 1961–1990. Trenden mot varmareförhållanden är tydlig, men variationen mellan år, inom år och mellan platser är stor. För många av SMHI:s stationer, exempelvis Haparanda ochHärnösand, uppmättes de varmaste åren på 1930-talet.ÅRSNEDERBÖRD400Haparanda normalvärde 558Härnösand normalvärde 703Hoburg normalvärde 496Måseskär normalvärde 580nederbörd (mm)2000-2001940 1960 1980 20001940 1960 1980 20001940 1960 1980 20001940 1960 1980 2000n Trenden för nederbörd är mindre tydlig än för temperatur, men de riktigt torra åren har blivit mindre vanliga. För de fl esta stationer längsSveriges kust var nederbörden 2009 nära eller något högre än medelvärdet 1961–1990. Längs södra kusten och Bottenviken var årsnederbördenlägre än medelvärdena. För Härnösand var 2009 dock ett av de 20 blötaste åren sedan 1901.tillrinning (m 3 /s)TILLRINNING TILL DE SVENSKA HAVSOMRÅDENA15001000Bottenvikenmedelvärde 1720Bottenhavetmedelvärde 24395000-500Egentliga Östersjönmedelvärde 549Västerhavetmedelvärde 967-10001940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000 1940 1960 1980 2000n Mängden vatten som rinner från Sveriges landyta till de omgivande havsområdena varierar kraftigt mellan år. Den är främst relaterad tillårsnederbörden. År 2000 var det våtaste året, och då tillfördes mer än dubbelt så mycket vatten till havet jämfört med det torra året 1976.Bottenhavet mottar drygt 40 procent, Bottenviken cirka 30 procent, Egentliga Östersjön cirka 10 procent och Västerhavet knappt 20 procentav vattenfl ödet. Den ringa tillförseln till Egentliga Östersjön speglar att sydöstra Sverige är torrare än de västra delarna. Nederbörden kommeroftast in från väster och avmattas åt öster.Bottenhavet mottog år 2009 en tillrinning som var 10 procent högre än årsmedelvärdet för 1961–1990. För övriga bassänger var tillrinningenlägre än respektive årsmedelvärde. För perioden juli–december var tillrinningen 25 till 30 procent över medelvärdet för Bottenhavet och Västerhavet.Den relativt höga tillrinningen orsakades av en regnig period.instrålning (kWh/m 2 )INSTRÅLNING100Umeå normalvärde 938500-50-100Stockholm normalvärde 970Visby normalvärde 1067Göteborg normalvärde 958-1501985 1990 1995 2000 20051985 1990 1995 2000 20051985 1990 1995 2000 20051985 1990 1995 2000 2005n Solinstrålningen över Sverige har ökat sedan 1980-talet. Den är vanligen störst längs kusterna, och Visby uppvisar ofta högst antal uppmättasoltimmar. Det förklaras av att molnigheten är den viktigaste faktorn för variationen i instrålning. Generellt sett ligger ett solrikt år tio procentöver och ett solfattigt år tio procent under långtidsmedelvärdet. 2000-talet har hittills uppvisat en rad år med relativt hög instrålning. Ökningenär tydligast i södra Sverige. Mätserien är dock kort, och det går inte att säga om ökningen fortsätter i framtiden.I fi gurerna visas årsvärdenas avvikelse från medelvärdet 1961–1990, av meteorologer vanligen benämnt normalvärde enligt internationell överenskommelse. Temperatur,nederbörd och instrålning visas för SMHI:s mätstationer längs den svenska kusten. Solinstrålningsvärdet för Göteborg 2009 är ett modellberäknat värde. Tillrinningenavser den samlade tillförseln av vatten från land. Beräkningen görs utifrån mätningar och modellberäkningar för att kunna representera hela landytan.

More magazines by this user
Similar magazines