12.07.2015 Views

Nummer 4 - Elbranschen

Nummer 4 - Elbranschen

Nummer 4 - Elbranschen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Elbranschen</strong> 4/2010SVENSK ELBRUKARFÖRENINGTelefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.comSvensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka ochverka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25,är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar ellerrapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.LARS BLOMQVISTELBRUKNäringsdepartementetStatssekreterare Ola AlteråElbruk har skrivittill regeringenElbruk har skrivit till näringsdepartementetangående leveransansvar och effektreserver påelmarknaden. <strong>Elbranschen</strong> återger här brevet inextenso, som det brukar heta.Leveransansvar och effektreserverpå elmarknaden”Praktiskt taget sedan elmarknadenomregleradeshar behovet av och ansvaretför en s.k. effektreserv och dessstorlek utretts och diskuterats.Frågan är nu övergående lagreglerad,men inom föreningenfinns det fortfarande tvivel omdet verkligen är klart nu.Elbruk har därför studerat deflesta av de utredningar och propositionerm.m. där effektfråganhar berörts och funnit sådanauppgifter att effektproblemetkommit i en märklig dager föross. Det handlar om ifall juridiskaregler eller ekonomiskateorier ska styra parternas affärsmässigamellanhavanden på elmarknaden.För att få elektricitet till dendagliga verksamheten går varjeelanvändare, stor som liten, iprincip igenom den process medanbud och accept som enligt avtalslagenskapar ett giltigt avtal.Därmed har det uppstått rättigheteroch skyldigheter för avtalsparternaoch tvister som uppstårska då hanteras med regelverketför avtal. På elmarknaden är detuppenbarligen annorlunda.I de många handlingar som ärgrundvalen för elmarknaden,finns inledningsvis en bild av ansvaretför effektreserverna somär helt i linje med det civilrättsligaregelverk som styr all affärsverksamhet.Den klarhetentonar emellertid snart bort ochfrågan om ansvaret för resursernastillräcklighet övergår till ettekonomiskt problem om hurutbud, efterfrågan och prisvariationerska skapa incitament sombalanserar elproduktion och elanvändning.De ekonomiskaverktygen dominerar sedan heltlösningsdiskussionerna. Det framkommertydligt i den nyligenlagstadgade regleringen av dens.k. effektreserven, där man helatiden i förarbetena talar om enlösning genom att utbud, efterfråganoch prisvariationer skalocka användarna till att anpassasin förbrukning till de aktuellaproduktionsresurserna såatt balans uppnås. Att detfinns ett juridiskt avtal mellanparterna, ett elleveransavtal,vars innebörd först kan behövaanalyseras ifråga om ansvarsförhållanden,berörs över huvudtaget inte.Elleveransavtal innehåller bl.a.en s.k. force majeure-klausulsom, i princip, ålägger leverantörenatt ha leveransförmåga framtill dess att omständigheter somhan inte råder över blir så besvärligaatt han rimligen inte kanfullfölja sitt åtagande. Någonsorts ansvarstanke finns uppenbarligeni sammanhanget. Vitycker därför att det är enanmärkningsvärd förändring somvi har sett – från juridik till ekonomiså att säga – men utannågon särskild förklaring.Och vår förbryllelse ökar närvi jämför med hur man har behandlatansvarsförhållandet pånätsidan. Där gäller ett s.k. kontrollansvarför nätföretagen vilketär ett mycket hårt krav påderas förmåga att hålla nätenöppna. Det är alltså en stor ochprincipiellt viktig skillnad på hursäkerhet och leveransansvar behandlaspå elmarknadens tvådelar.Vid omregleringen 1996 blevalla elanvändare ovana aktörerpå den nya marknaden; uppdelningeni nät- och el-frågor, mätning,upphandling, elbörs m.m.Alla anpassade sig emellertidsnabbt till de förhållanden somdär utvecklades och där elbörsentog ”kommandot” över mycket avtänkandet och skeendet på ettsätt som gjorde att ingen ifrågasatteriktigheten i det. Utfalletav vår granskning av dokumentenförbryllar därför, som sagts.Kan det ekonomiska systemetsallmänna begrepp om utbudoch efterfrågan och de incitamentsom de kan ge upphovtill, ersätta det juridiska systemetsindividuella begrepp om derättigheter och skyldigheter somuppkommer genom ett avtal?Finns det speciella faktorer påelmarknaden vilka gör att maninte först behöver analysera derättsliga, obligatoriska delarna iett avtalsförhållande utan gårdirekt till att behandla de ekonomiskaoch icke-förpliktandeincitamenten? Vilka är dessafaktorer i så fall? Vi hoppas påett direkt svar om dem eller enhänvisning till var de kan studeras.Frågan är inte ointressant förom det är det juridiska regelverketsom trots allt gäller, sågällde ju det redan vid omläggningen1996.Med vänlig hälsningSvensk Elbrukarföreningek. för.Lars Johansson, ordförande,el-upphandlare TrafikverketLars Blomqvist, sekreterare,civ.ing.Delges:EnergimarknadsinspektionenKonkurrensverketAffärsverket Svenska KraftnätAnnonsera i branschens oberoende informationskanal!4


Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95För ytterligare information: www.stenator.seTransformatorer•Likriktare1-fas fulltransformator typ OFSLikriktare - matningsdon typ LOTKVår katalog finns på Internet!www.tramoetv.seTRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖVTelefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010lans nollpunkt är det möjligt attenstaka skuggningar av intensitetenförorsakade av regelbundetåterkommande mindre minskningarav intensiteten som t.ex.dem som enligt Franzén återkommervart tusende år – ellereventuellt till och med tillfälligaskuggningar orsakade av enormavulkanutbrott eller meteoritnedslag– kan utlösa en istidgenom en form av triggermekanism.PåtagligregelbundenhetMed tanke på att det är ett otalfaktorer som kan påverka förloppet,är det märkligt att istidernaunder den senaste årmillionenåterkommit med stor regelbundenhet.Den sannolika orsakentill detta är att 100 000-årsvariationenoch 41 000-årsvariationenkommit i fas med varandra,medan de tidigare sannolikt variti otakt.Eftersom vi kan vara säkra påatt den nuvarande värmeperiodeninte kan bestå för evigt ärdet av stor betydelse att försökafastställa den tidpunkt då nästaistid börjar. I ett preliminärtsådant försök har jag utgått ifrånatt den senaste istiden bestått i120 000 år och sedan antagit attnästa istid börjar efter 123 000år (41 000 x 3) då de båda viktigastevariablerna åter skullekomma i fas med varandra. Dettaär en beräkning med mycketosäkra mått. Jordens ”nådatid”skulle därmed förmodas vara ca3 000 år.Istiderna föregås avuppvärmningProfessor Franzéns kurvor(nedan) visar att varje istid föregåsav en klimatperiod med värmestegring,som består under –mycket nära – 500 år. Likformighetenär stor. Jorden befinner sigjust nu i en liknande värmeperiod,vilket dagligen diskuteras imedia. Det behövs inte mycketfantasi för att föreställa sig attäven vår värmeperiod kommeratt följas av en istid.Man har tänkt sig att envärmeperiod har den paradoxalaeffekten att den utlöser en istid.Mekanismen skulle vara den attden ovanliga stegringen av temperaturenöver tropiska hav skullemedföra en förstärkt avdunstningav vatten till atmosfären,vilket skulle utlösa oerhördasnöfall över en kall, nordlig jättekontinentoch förorsaka glaciärbildningoch den kraftiga sänkningav havsytans nivå, som iakttasunder istider. Man tänker sigatt bidragande faktorer till attvärmeperioden övergår i en köldperiodskulle kunna vara att fleraav de övriga parametrarna – ettsolfläcksmaximum, ökad stoftbildningi atmosfären, ökadreflexion av solljuset på ensnötäckt jättekontinent m.fl. –skulle medföra minskad strålningoch ökad isbildning.När kommernästa istid?De senaste fem istiderna haralltså föregåtts av värmeperiodermed mycket nära 500 års varaktighet.Om vi skulle förutsättaatt vi nu befinner oss i värmeperiodensbörjan skulle vår ”nådatid”vara mindre än 500 år ochden nya istiden infalla före år2500.Ännu bistrare blir prognosenom vi föreställer oss att vår värmeperiodbörjade för ca 150 årsedan när ”Lilla istiden” slutade.Då skulle ”istidspunkten” – denpunkt då den nya istiden börjar– infalla omkring 2360, d.v.s. om350 år.Sammanfattningsvis kan sägasatt alla dessa beräkningar ärytterst osäkra och att den nya istidenlika väl kan infalla inom100 eller 200 år, och att störstasannolikheten är att den inträffarföre år 2500.Under de åtta istider, som jordensenast gått igenom, harstora delar av de nu beboddakontinenterna varit täckta av glaciärer,som i vissa delar varit merän tre kilometer tjocka. Istäcketsutbredning liksom dess tjocklekhar varierat mycket, men synesha varit tjockast inom 61 till 65graders nordlig höjd. I Europahar allt fast land norr om alpernavarit isbelagt och obeboeligt förmänniskor. I Asien har glaciärernatäckt allt land norr omHimalaya. Även hela Nordamerikahar till större delen varit istäckt.Stora delar avcivilisationen under isenVid en ny istid kan man förväntasig att följande länder blir istäcktaoch obeboeliga. Inom parentesanges antal millioner människorsom måste förflyttas eller gåunder: Europa: Brittiska öarnamed England, Skottland ochIrland (55 + 4,5), Tyskland (80),Frankrike, Belgien och Nederländerna(55 + 10 + 14),Schweiz och Österrike (6,5 + 8),Sverige, Norge, Danmark ochFinland (8,3 + 4,1 + 5,2 + 4,7),Estland, Lettland och Litauen(1,4 + 2,5 + 3,3), Ryssland 50 %(65), Polen, 50 % (33,5). Amerika:U.S.A. (220), Kanada(23,5), Mexico, 50 % (32). Asien:f.d. Sovjet (130), Kina, 50 %,(c:a 900), Japan (114), av vilkahälften (ca 570) kan behöva flyttas.Totalt beräknas mer än enmilliard (1 285) människor attbehöva flyttas. Givetvis ärmånga av dessa siffror mycketosäkra.Tillgängliga för mänsklig bebyggelsekan förväntas vara storadelar av Afrika, Sydamerika,indiska halvön, Kina och Austra-Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskiltlåg (på grund av ”rymdstoft”) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figurent.h.).Figuren t.v. visar ”Magnetic susceptibility” i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste femistiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger tillvänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istidenbörjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till 1 000 år, under vilken tid glaciären ökar med 3 000 mm per år därisen blir tjockast.7


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010Istäckets utbredning i Europa under senaste istid(Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300millioner människor i Europa måste flytta om isen nårsamma utbredning under nästa istid.lien. På plussidan kan anges attvidsträckta områden, som nu äröken, under de nya förhållandenakan bevattnas, kultiverasoch göras tillgängliga för produktionav föda och andra förnödenheter.Nettoresultatet tordedock bli en avsevärd reduktionav arealer lämpliga för födoämnesproduktion.Det kommersäkerligen att erfordras helamänniskosläktets förmåga tillflexibilitet och anpassning föratt lösa problemen med försörjningav flera milliarder människor.Alternativen är massvältoch död.Som tidigare framhållits visarprofessor Franzéns kurvor att desenaste fem istiderna inlettsmed perioder av global uppvärmning,som med små avvikelserbestått i ca 500 år. Efteristidspunkten – det tillfälle dåistiden börjat – har temperaturensjunkit snabbt och isbildningenökat snabbt under 500till 1 000 år. Kurvornas lutningär ungefär densamma för allafem istiderna. Av detta kan mandra slutsatsen att förloppet ärlagbundet och regelmässigt ochkan förväntas upprepas ävenunder nästa istid. Den mängd avden årliga – mycket rikliga –nederbörden, som förvandlas tillglaciäris, kan beräknas uppgå till3 000 mm och mer i de områden,där isen blivit tjockast på61 till 65 graders nordlig höjd. Iandra områden har glaciärbildningenvarit långsammare. Dettavisar att nederbördsmängderna idrabbade områden har varitbetydande, vilket är en förklaringtill att världshavets nivåunder de olika istiderna kunnatsjunka med så mycket som 90till 120 meter enligt tillgängligauppgifter. Sammanfattningsvisvisar dessa uppgifter att viktfördelningenav jordens massa kanha varit kraftigt förändrad, vilketi sin tur bör ha ändrat jordaxelnslutning och därmed kunnatinverka på fördelningen av solvärmepå jordytan.Ovanligt uppvärmdahav avlöses av oerhördasnöfallVad man alltså har anledning attvänta sig är att en ny istid inledsmed oerhörda snöfall över ennordlig, kall kontinent. Dessaoerhörda snöfall orsakas av enföregående väldig avdunstningav havsytan från ovanligt uppvärmdatropiska hav. Redanunder de första av dessa fimbulvintrarkan snömängderna förväntasbli så enorma att all landtrafiklamslås och att all bebyggelsebegravs inom särskilt utsattaområden.En tydlig förvarning om denhotande katastrofen kommerman att få genom att klimatet inutida temperade zoner ändrastill ett fuktmättat drivhusklimatoch att nederbördsmängdernaökar starkt.Hur kan man mötahotet om en ny istid?Först och främst måste mangöra klart för sig att hotet ärverklighet och inte en fantasiprodukt.Vem som helst som ärnormalbegåvad kan övertyga siggenom att studera t.ex. Nationalencyklopedieneller EncyclopaediaBritannica och lätt tillgängligaartiklar under rubriken”Ice ages” på internet, där manfinner sådana uttryck för farhågornasom att en ny istid är”skrämmande nära”. Den ärdock med stor sannolikhet såavlägsen att ingen nu levandemänniska behöver uppleva den!Jordklotets livsformer hargenomlevt hundratals istider,och människan och hennes förfäderhar kunnat överleva i ochanpassa sig under ett trettiotalistider. Människosläktet som artär därför inte i fara, men vår kultur,civilisation och samhällsordningär hotade.Om man har djärvheten atttro att man kan hejda en istidgenom att tillföra jorden värmeär det lätt att inse att endast kärnkraftenförhoppningsvis skulleerbjuda möjligheter. Men tillgångenpå uran och annat klyvbartmaterial är begränsad, mendet är möjligt att den hett efterlängtadefusionskraften kan erbjudalösningar. Nyligen (2010)har representanter för fusionsforskningenställt i utsikt attman skulle kunna ha fungerandefusionskraftverk i gång inom 40år. Det förefaller mig vara samhälletsviktigaste uppgift i framtidenatt ge fusionsforskningenett reservationslöst JA och obegränsatekonomiskt stöd. Omproblemen med fusionskraftkunde lösas inom t.ex. 100 årkan nog mänskligheten se framtidenan med tillförsikt.Över en miljardmänniskor måste flyttasI dagens situation ter sig tankenatt värma upp hela jorden medkärnkraft t.ex. genom att tillförahetvatten från kärnkraftverk tillGolfströmmen och andra havsströmmarsom en ren utopi.Återstår alltså tvånget att flyttamer än en milliard människorsöderut, en gigantisk uppgift.Den uppgiften är dock ringa ijämförelse med problemet attbereda plats, bygga bostäder ochatt framställa föda åt dessa människomassor.Alternativet ärmassdöd.Snarast måste alla världensstatsmän och politiker tacklaoch försöka lösa alla de problemsom uppstår när jordens nordboendebefolkning måste beredasplats bland de folk, som bori de länder och platser, som kangöras lämpliga för inflyttning.Under förutsättning att jordensenergiproblem kan lösaskommer det att bli en spännandeoch stimulerande uppgift förmänskligheten att bevattna, kultiveraoch utveckla jättelikaöknar och sterila områden ochatt av dem skapa skogar ochsavanner, som kan produceraföda och andra förnödenheter åtmånga millioner förflyttademänniskor och den övrigabefolkningen. Förutsättningarför en ljus framtid är troligen attjordens befolkning inför denöverhängande gemensammafaran bildar ett världssamhällemed en global regering, ettvärldsparlament, en världspolisoch en världsarmé, som förbjuderkrig och som nedkämpar terrorismen.*Ingenting av detta är omöjligteller orealistiskt under förutsättningatt statsmän och politikerinser faran i tid och i tid börjargenomföra energiska och realistiskaåtgärder. Nådatiden ärkort, men den är sannolikt tillräckligom motåtgärderna börjarinnan de stora regnen och snöfallensätter in.* <strong>Elbranschen</strong>s redaktion delarinte helt och fullt professorFrostells uppfattning att det behövsen världsregim. En sådanär, menar vi, snarare ett hot motmänskligheten. Klimatbluffen ärett illustrerande exempel där ensjälvutnämnd maktelit inombl.a. rufflarorganisationen FNsträvar efter världsherravälde.När politruker och andra bedragareflyger jorden runt och håller”klimatmöten” på skatteslavarsbekostnad skulle man önska attfaran inför en kommande istidstode överst på agendan, inte enmer eller mindre påhittad uppvärmningoch dess katastrofalaföljder. Men visst behövs det samarbetenär isarna börjar växa omkanske bara några sekler ochstora delar av den civiliseradekulturvärlden blir obeboeliga.8


Euro Energy Components AB- Din kontakt inom el!3-polig 40-63 ANYHET!3Montagematrielwww.euroenergy.se


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010Tåget kör ut ur tunneln söderifrån (från Triangeln) och in mot Malmö C.Full fart i Malmös undre världMjukt och tyst rullar Skånetrafikens nya motorvagnståg X61 ut från Malmö C Nedre. På kort tidaccelererar ekipaget till 100 km/tim och station Triangeln dyker upp efter bara en minut.På färden vidare mot Hyllie nås maxfarten 160 km/tim och efter bara fyra minuter kommer tågetut ur tunneln och man skymtar de stora byggprojekten i Hyllie. Med ett stopp på 1,5 minuter vidTriangeln blir restiden Malmö C-Hyllie 6,5 minuter.Förhoppningen är att Citytunnelnska minska biltrafikeni centrala Malmö och den innebäratt det blir cirka 200 färretåg per dygn på Kontinentalbanansom går genom och runtMalmö.Den 2 oktober fick representanterfrån press och TV tillfälleatt inom ramen för testkörningarnabli de första passagerarnapå ett persontåg i Citytunneln.Åkkomforten i de nya Pågatågen(som inte kommer att trafikeraÖresundsbron) är imponerandeoch gången ryckfri trots starkacceleration och hög fart. Spåreni tunneln är ingjutna ibetong med högdämpade infästningar,vilket förutom en behagliggång också innebär att ljudvågornainte fortplantar sig iform av vibrationer till byggnadernaovanför.– Nu är vi inne i det absolutaslutskedet av projektet, berättadePatrik Magnusson, projektledareför delprojekt järnväg.Alla entreprenader utom en äravslutade och anläggningentestas nu intensivt. Den sistaentreprenaden där spåren anslutstill den befintliga Öresundsbanan,Ystadsbanan ochkontinentalbanan mot Trelleborgpågår.Spänningssatt ochklart för drift– Anläggningen är i princip färdigi dag, framhåller Patrik. Alltär spänningssatt och klart fördrift. Nu pågår en intensivperiod där vi testar hur alla tekniskasystem fungerar tillsammans.Testperioden börjaderedan före sommaren och pågårnovember ut.RAPPORT:KJELL DUBERGkjell.duberg@telia.comFredagen den 24 september kördestågen ner och under enintensiv testvecka i slutet av septemberkördes ungefär 50 turerom dagen mellan Malmö C ochHyllie. Det gjordes med två Pågatågav den nya modellen X61, etttåg i vartdera tunnelröret. Dessatvå tåg har fått namnen ÖstenWarnerbring och Birgit Nilsson.– Hittills är vi nöjda med testarbetet.De fel som upptäcktshåller vi nu på att rätta till. Vihar bland annat råkat ut för endel felaktiga larm vid tågstoppoch när tågets strömavtagare tasner. All utrustning trimmas inoch justeras. Vi ser till att allakameror är riktade mot rättmotiv. Parallellt pågår utbildningav driftspersonal och inte minstförberedelser inför invigningen,förklarar Patrik Magnusson.När första testomgången medtåg har avslutats genomförsberedskapsövningar med räddningstjänst,polis och sjukvårdbl.a. en brandövning där en rökmaskinsimulerar brand i ett tåg.Före invigningen blir det ytterligaretillfällen att provköra tågen.Nytt utseende ovan jordPå markytan pågår jobb vid allatre Citytunnel-stationerna. Vid10


Elsäkerhet– i praktikenEn bok som inte följer strömmen!Boken är skriven av erfarna besiktningsingenjörer och bygger på deras praktiska erfarenheter avelsäkerhet . Elsäkerhet i praktiken fyller ett stort behov som handbok och är mycket informationsrik.Denna bok är i första hand avsedd för av Elektriska Nämnden auktoriserade besiktningsingenjörer .Dels som ett utbildningsmaterial för blivande besiktningsingenjörer men även för etableradebesiktnings ingenjörer som vill förkovra sig i något speciellt ämne där elanläggningen kan innebära enrisk i form av brand-, avbrotts- eller personskada. Boken kan med fördel även nyttjas av eldriftsansvarigaför kunskap om vilka risker den elektriska anläggningen kan generera. För elinstallatörer ochelektriker kan boken ge värdefull information om hur elinstallationen kan utgöra en risk.ELSÄKERHET– i praktikenDu kan beställa Elsäkerhets – i praktiken på www.svbf.se, på telefon 08-588 475 00och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan.Jag beställer ______ ex av Elsäkerhet – i praktikenBeställningsnr 205200 Pris 1690 kr (medlemspris 1521 SEK) exkl momsNamnE-postFöretagTelefonAdressPostnummer/OrtOrganisationsnummerFaktureringsadress (om annan än ovan)Ja, jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen1-49 anställda 1040:-/år över 50 anställda 2540:-/årBrandskyddsföreningenSvarspostKundnummer 122284703110 27 StockholmFrankeras ej.SBF betalarportot.


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010Grafiken visar Malmö Centralstation i färdigt skick.Tåget närmar sig mitten av Malmö C Nedre där uppgångarna till Glashuset finns. Spåren är ingjutna i betong medhögdämpade infästningar. De gula plåttavlorna i grupper om fyra mellan skenorna kallas baliser. Deras uppgift är attsända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. Bilden till höger: Malmö C Nedres stationsdel har fyraspår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Hela stationen svänger något och lutarner mot de borrade tunnlarna.Triangeln och Hyllie driverMalmö stad arbete med angörnings-och torgytor. OvanförMalmö C Nedre utför Jernhusengatu- och torgarbeten föratt lägga om trafiken runt centralstationen.Man har i det närmastefärdigställt det nya parkeringshusetoch den stora glashallensom knyter samman tåg,buss, taxi och bilparkering. Glashallenär uppförd i stål och glas,något som ger lokalen en luftigkaraktär. Här kommer nya butiker,restauranger och caféer attetableras.På rampen upp till bangårdenfinns en gräns där Trafikverketbygger om bangården, spårenoch markytan för att anpassanedfarten till Citytunneln. Spårenär redan hopbyggda men signalmässigtkommer det hela attkopplas ihop först den 11 decem-X61 närmar sig Triangeln söderifrån från Hyllie. Mellan Hyllie och Triangeln kommer tåget upp i 160 km/tim.Till höger Station Triangeln 25 meter under marken. Perrongen är 250 meter lång och spåren skiljs åt av en 14,5 meterbred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt men ett innertak begränsar höjden till 5 meter.Lägg märke till att insteget till tåget ligger exakt i nivå med plattformen.12


TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAGGjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVAKrafttransformatorer 4-120 MVAELNORD KRAFT | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBYDIESELELVERK• Mobila elverk• Stationära elverk• Containermonteradeelverk• Kundanpassadeelverk• AutomatikutrustningBox 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50RING FÖR MERINFORMATION!


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010ber när tågen börjar gå efter nyatidtabellen. Nästa år beräknasMalmö C ha 55 000 resenäreroch besökare per dygn.Var tionde minuttill KöpenhamnFrån centralen till Triangeln gäller100 km/tim. Det tar ungefären minut. Efter Triangeln ökarhastigheten, först till 120 ochsnabbt därefter till 160 km/tim.Efter fyra minuter bromsar manin vid Hyllie. Totaltiden frånCentralen till Hyllie blir alltså6,5 minuter om stoppet vid Triangelnär 1,5 minuter. Underpressvisningen kördes sträckanCentralen-Hyllie utan stopp påfem minuter.Öresundstrafiken kommer attfortsätta med tjugominuterstrafik,men tack vare Citytunnelnblir det nu möjligt att under rusningstidtillämpa tiominuterstrafik.– Det är ett av de stora lyftenmed Citytunneln, säger en gladStefan Rindestig, Skånetrafiken.Säckstationen som hittillshar stoppat upp all trafik ärsnart historia. Trafikverket harsatt som minimum fyra minutermellan avgångarna, men vi kanfaktiskt klara ännu tätare trafik.Start- och slutstation för köpenhamnstrafikenblir Lund. MalmöC Nedre blir som vilken annanstation som helst med kortauppehåll för på- och avstigning.Slutstationen för Pågatågennorrifrån blir till att börjamed Hyllie. När de södra anslutningarnavidSvågertorp/Lockarp blir klaraden 15 augusti nästa år fortsättertågen till Ystad och 2015blir det också möjligt att åkaPågatåg till Trelleborg.Nya bekvämarePågatågSkånetrafiken har beställt 49nya tåg med fyra vagnar. Litteratpå tågen blir X61 och leveranssker 2010-2012. De nyaX61-motorvagnarna ska successivtersätta de äldre X11.De första tågen sattes i trafikden 16 augusti 2010 på sträckornaMalmö-Helsingborg ochMalmö-Höör.Tåget X61 kallas också CoradiaNordic och tillverkas av Alstom.De första nio är nu levererade.Vagnarna har fler sittplatser,bekvämare stolar, går medhögre hastighet och har bättretillgänglighet än de gamla Pågatågensom nu rullat i tjugofemår. Insteget ligger exakt i nivåmed perrongen. Förutom de 234sittplatserna finns också vidbehov totalt 254 ståplatser. TVskärmarvisar trafikinformationoch nyheter. Uttag för datorerfinns. Vid ingångarna finns extrabekväma sittplatser för äldre ochgravida. Tågvärdarna har en egenliten kupé. Över huvud taget ärformgivningen väl utarbetad ivarje detalj. Många inslag av träförhöjer helhetsintrycket.Effekten på 2 000 kW klararenkelt tågsetet med fyra vagnaroch sammanlagd längd 74 meter,bredd 3,258 meter och vikt 155ton. Maximal hastighet är 160km/tim.Köpenhamnstrafiken kräverdubbla transformatorerDe nya Pågatågen X61 klarar enbartdet svenska elnätet och kanVy från Hyllie västerut mot Danmark. Med Öresundståget ligger Kastrup bara 12 minuter bort.14


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010Nya Pågatåget sett från trappan upp till Hyllie stations överbyggnad.inte gå i Danmark. Köpenhamnstrafikenombesörjs som tidigareav motorvagn X31 som är förseddmed dubbla transformatorer,en för Sverige och en förDanmark. Motorerna får på såsätt alltid den spänning de behöver,oavsett nät. I Sverige mataskontaktledningarna med 16,5 kVoch frekvensen 16 2/3 Hz medanman i Danmark använder detmodernare systemet 25 kV/50Hz.Vid Lernacken, det svenskabrofästet, går gränsen mellansvensk och dansk strömförsörjning.Här kopplas drivmotorströmmenner på en sträcka avca 120 meter och tåget rullar avegen kraft. Det som bland tågfolkkallas ”kloka brytare” uppfattarhelt automatiskt när dansk25 kV, 50 Hz finns i kontaktledningenoch föraren godkännermed en knapptryckning att den”danska” transformatorn ska börjaförse loket med el.Tidig svensk elektrifieringinnebär udda frekvensMed jämna mellanrum utefterjärnvägslinjerna ligger matningsstationersom förser linjernaoch de eldrivna loken medelektrisk energi. Där sker enomformning så att rätt spänninglevereras till kontaktledningarnamed hänsyn till fordonsintensiteten.I både Danmarkoch Sverige levererar kraftbolagen132 kV, 3-fas högspändväxelström med frekvensen 50Hertz till matarstationerna. Detkrävs 50 Hz elenergi för signalanläggningar,teleanläggningar,belysning på bangårdar och föratt värma spårväxlar.För drift av loken omvandlasden högspända växelströmmentill 16,5 kV 1-fas 16 2/3 Hzväxelström som leds till lokenvia kontaktledningarna. Vid tungtrafik kan spänningen behövahöjas till kanske 18 kV.Sverige började bygga elnätför järnväg redan i tidigt 1900-tal, vilket förklarar att vi använderden låga och något uddafrekvensen 16 2/3 Hz. I börjanav förra seklet kunde man nämligenåstadkomma ett högt drivmomentenbart med låg frekvens.Därför delade man 50 Hzmed tre och använde 16 2/3 Hz.Några av de representanter som villigt svarade på <strong>Elbranschen</strong>s frågor. Från vänster Sven-Åke Pettersson, entreprenadledarejärnväg, Mattias Janson, testsamordnare järnvägsteknik, Johan Karlsson, testadministratör, Anders Mellberg,informationschef, och Martin Mattiasson, lokförare Arriva Tåg.15


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010Samma system tillämpas i Norge,Tyskland, Schweiz och Österrike.Numera är det inga problematt tillverka 50 Hz-motorer medhögt vridmoment, men kostnadenför att byta ut systemet ärmycket hög. Alla lok skulle dåbehöva nya motorer och de flestaav Trafikverkets elanläggningarför tågdrift skulle behöva bytasut.Danmark som började elektrifierasin järnväg först på1960-talet hade tack varemotorteknikens utveckling möjlighetatt välja 25 kV/50 Hz.Det betyder mindre kompliceradeomformarstationer ochmindre förluster i ledningarna.Samma typ av elförsörjning förjärnväg har exempelvis ocksåFinland, Baltiska staterna,England, Portugal och delar avFrankrike.Nya signalsystemetERTMS från 2012Byte mellan svenskt och dansktsignalsystem sker på Pepparholm(den konstgjorda ön mellanMalmö och Köpenhamn).Reglerna för tågpersonalens ansvaroch utbildning är i förstahand danska. Förarna måstevara godkända i båda ländernaeftersom signal- och ATC-systemenskiljer sig åt.Tågen i Citytunneln kommerfrån och med 2012 att styrasmed hjälp av det nya signalsystemetERTMS (European RailTraffic Management System).Systemet är ett europeiskt standardsystem,utvecklat av Bombardier.En av fördelarna är atttågtrafik över nationsgränserunderlättas. När samtliga tågsom trafikerar Citytunneln ärombyggda, tas ATC-lösningenbort och ERTMS sätts i drift.Eftersom systemet redan är installeratoch utprovat kan bytetav signalanläggning ske över ennatt. Förutom i Citytunneln användsERTMS också på Botniabananoch Västerdalsbanan.I hastigheter över 160 km/timär det svårt att se ljussignaler.ERTMS innebär att en stor delav signalsystemet flyttas frånspåret in i loket. Optiska signaleroch en mängd kablar bliröverflödiga. En framtida lokförareskulle till och med kunna tänkasvara färgblind. Men på stora stationermed mycket växlingar kanman komma att behålla förenkladeoptiska signaler.Ett problem är att Tyskland,som är en gigantisk järnvägsnation,hittills har ställt sigavvaktande till ERTMS och detfinns en rädsla att man där villbehålla sitt nuvarande ATCsystem.Information från plåttavlormellan skenornaDe gula plåttavlorna man sermellan skenorna är telekommunikationsutrustningsom kallasbaliser. Deras funktion är attsända baninformation när de aktiverasav ett passerande tåg. Deligger i grupper om två till fem,minst två är nödvändigt för atttåget ska kunna tolka vilkenfärdriktning meddelandet gäller.I sammanhanget kan det varavärt att nämna att det runt om iSverige sitter cirka 45 000 balisersom helst ska klara sig utanunderhåll i 25 år. De ska fungerafast de är infrusna i is i minus 40grader eller stekta av solen i plus70 grader. Balisen strömförsörjsav en radiosändare i loket sompulsar ut 27 megahertz med eneffekt av 15 watt i pulser om 50kilohertz. Anledningen till attman inte sänder kontinuerligt äratt balisen också ska synkroniserasmed ATC-datorn. Energiöverföringenfungerar inte somen radiosändning utan de bådaenheterna är snarare primär- ochsekundärlindingar i en luftlindadtransformator. Finessen meddessa enkla plåttavlor är att dekan finnas var som helst ute iödemarken och man behöverinte dra dit en kabel med drivspänning.Deras funktion skiljer sig beroendepå om ERTMS ellerATC används. I ERTMS-systemetär balisernas huvudsakligafunktion att meddela tåget positionenutmed banan medan deinom ATC har betydligt fleruppgifter.Från vänster till högerSverige har normalt vänstertrafikpå dubbelspårig järnväg medanman i Danmark har högertrafik.Hela Öresundsbanan har anpassatstill Danmark och kör högertrafik.Bytet kommer nu att skesöder om Burlövs station där detena spåret på en bro passeraröver det andra. Tidigare bytteman spår vid Malmö C eftersomtågen ändå tvingades vända där.Även Trelleborgstågen på kontinentalbananbyter till högertrafik.Glashallen vidMalmö C knyter ihopgammalt och nyttPå Malmö C Nedre stiger manfrämst på eller av tåg. Inga kioskereller toaletter finns, bänksätenasluttar framåt så att ingenska frestas att sova på dem. Väntantillbringas med fördel i denövre hallen som får ett rikt utbudav butiker, restauranger ochcaféer.Den nya stationsdelen, 10-15meter under marknivå, har fyraspår med två mellanliggandeplattformar, 340 meter långa och11 meter breda. Fyra dubblaned- och uppgångar finns.Glashallen förbinder de spårsom finns i dag med de nyaunderjordiska plattformarna.Genom glashallens södra utgångnår man den nya bussterminalen,en utökning österut avnuvarande busshållplats.Kunglig glans överMalmös undre värld– Eftermiddagen den 4 decemberblir det en invigningsceremonipå Posthusplatsen, avslöjarAnders Mellberg, informationschefför Citytunnelprojektet.Ceremonin får skånsk prägeloch kända artister kommer attmedverkaunder en dryg timme.H M Konungen förrättar därefterden officiella invigningenoch åker sedan i det förstaoffentliga tåget.Veckan före invigningen skersmygstart med aktiviteter iMalmö och runt omkring iSkåne. Bland annat ska Hässleholmfira att järnvägen kom tillbygden för 150 år sedan i ochmed att stambanan byggdes ochett samhälle därmed börjadeväxa fram.Dagen efter invigningen öppnasCitytunneln för allmänhetenoch man kan då åka tåg i ett slutetsystem Malmö C, Triangelnoch Hyllie. Det kommer att kostatio kronor och man får en speciellminnesbiljett.Den 11 december kopplasalltihop om så att man dagendärpå kan börja köra efter de nyatågtidtabeller som då kommeratt gälla. Den 12 december ärväl att märka tidtabellsskiftesdagi hela Europa.Förutom till personalen vid pressvisningenvill <strong>Elbranschen</strong> också riktaett varmt tack till Anders Olofsson,kvalitetstekniker vid Green CargoAB, för värdefull elteknisk information.Alla de 49 nya tågen harfått namn efter mer ellermindre kända skånskaprofiler. Här är det operasångerskanBirgit Nilsson.16


Cressall ResistorsExperten på kraftmotstånd!CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment avkraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp tillflera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar ochstandardiserade konstruktioner för applikationer som• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- ochtraktionsändamål• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,lösningar för integration med reservkraftsaggregat• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar ochkondensatorurladdningOavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har detkraftmotstånd som behövs.Prova oss - Besök www.chscontrols.se!CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel 042-386100, fax 042-386129chs@chscontrols.se, www.chscontrols.seAlltidtillgänglig- Alltid öppen!www.chscontrols.seAlways available- Always open!Svensk kärnkraftär bra för både miljön och samhället.Ger inga växthusgaser.Ger inga försurande utsläpp ellerhälsovådliga rökgaser.Producerar mycket och billig elström– en livsnödvändighet för svenskbasindustri och vår fortsatta välfärd.Lika duktig,men mindre.Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inteom. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem.Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skullebli grön av avund. Ring så berättar vi mer.Tar ansvar för sitt avfall över helalivscykeln.Vilka andra energikällor gör det?Miljövänner för kärnkraftwww.mfk.nu mfk@mfk.nuBox 83, 430 24 VäröbackaSwedmog ABBox 506, 383 25 Mönsterås. Tel: 0499-490 50www.swedmog.se | info@swedmog.se


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010DEBATT I ELBRANSCHENVindkraftslobbyns makt måste stävjasSvensk Vindenergi gör i en landsomfattande kampanjgällande att det kommunala vetot i vindkraftsärendenska tas bort. Man anser sig också veta attvindkraften har ett brett folkligt stöd och hänvisar tillen tendensiös undersökning som saknar relevans.Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd,har skrivit en debattartikel som bör nå offentligheten.Och <strong>Elbranschen</strong> väljer att publicera hansvälformulerade opus in extenso.I samma ögonblick som människorfår kunskap om vindkraftensbuller, miljöproblem, kostnaderoch ineffektivitet fallerstödet omedelbart enligt SvensktLandskapsskydds erfarenheter.Vår ambition är också att påbredden informera om vindkraftenstillkortakommanden. Vindkraftenär en parentes i vår energiförsörjning,och en mycketkostsam sådan.Det kommunala vetot ärnumera nästan den enda demokratiskamöjlighet som människorpå landsbygden har för attpåverka sin livssituation närvindkraftsprojektörerna kommer.Att vända sig till sina förtroendevaldapolitiker är naturligt förkommuninnevånarna när indoktrineradetjänstemän bara stämplargodkänt på vindkraftsansökningarmed mängder av fel ochbedrägliga uppgifter. Begränsningsvärdenför buller ochskuggtider upprätthålls inte,hänsyn till natur och landskapstruntar man i. Djurliv och biotoperskyfflas undan med glassigaprospekt ur vindkraftsvalparnasportföljer. Det är barasnabbhet och pengar som räknas,allt ska bli enklare och lättareför vindkraftsindustrin.Äter upp våragemensamma tillgångarDet kommunala vetot är ingenuniversallösning, men fyller enviktig funktion. Inte sällan lyssnarlyhörda kommunalpolitikerJONNY FAGERSTRÖMFÖRENINGEN SVENSKTLANDSKAPSSKYDDpå den lokala opinionen – närdemokratinfungerar. Det är juprecis dessa lokala processersom regering och riksdag har förklaratatt det är viktigt att stärka– för demokratins framtid.Att vindkraftsindustrin i dagslägettrampar på tusentals människorpå landsbygden bryr mansig inte om. Dessa människor äri dagsläget cirka 20 000, inomett par år är de 150 000 ochinom kort vet också tre miljonersvenska väljare att vindkraftsindustrinäter upp våra gemensammatillgångar genom subventionerpå över 300 miljarder kronor.Det räcker emellertid intemed detta. I dagarna bönar ochber vindkraftsindustrins direktöreroch dessas lobbyorganisationerom att regeringen ska matabidragsberoende och förlusttyngdaföretag med ännu merpengar.Svensk Vindenergi har till uppgiftatt sopa banan för dennadårskap. Det är i den kontextensom vindkraftsindustrins raljerandeöver demokratin ska ses.Låt oss i stället sända en utmaningtill vindkraftsindustrin:Visa att ni kan stå på egna ekonomiskaben och att ni utangigantiska bidrag kan konkurreramed annan energiproduktion.Försök dessutom göra det utanatt korskoppla den demokratiskaprocessen för egen vinning. Detkommunala vetot bör vara kvaroch den enskildes rätt stärkas.Jonny kommenterar dessotomsjälv på bloggen The ClimateScam:”Personligen är jag emot vindkraftensom system. Vindkrafttill havs är dubbelt så dyrt somvindkraft till lands. Sen gällerdet att definiera vad som menasmed till havs. Många människorkämpar mot vindkraft i kustbandetdär den helt förstör landskapet.Långt ute till havskanske det ur störningssynpunktär acceptabelt men det blir alltsåväldigt dyrt. Svensk Vindenergikräver ju dubbelt stöd till havs,alltså ännu mer subventioner.”www.el-trading.comHos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!El & Trading ABArlandaTel.08-591 422 9021


<strong>Elbranschen</strong> 4/2010DEBATT I ELBRANSCHENImpotent ”kraftkälla”Bilder säger mer än 1 000ord! Vinden gav 2 procent avden el vi använde 2009. De kallastedagarna pendlade andelenav den el som kom från vindkraftverkenmellan 0,5 och 1 procent.Fig. 4.3 kommer från SvenskaKraftnäts rapport till näringsdepartementet.Den visar varifrånden el kom som vi förbrukadeden 17-22 december 2009.Det nedersta ljusa fältet är kärnkraften.Det fältet borde ha varitbredare och framöver kommerdet att bli det. Nästa fält kommerfrån värmekraftverken. DetBENGT LINDHÉsom gav mest el var vattenkraftensom också hade förmåganatt jämna ut olikheter i efterfråganmellan dag och natt. Längstuppe ser vi bidraget från importen.Mellan importen och vattenkraftensyns på ett par ställensmala strimlor vindkraft. Det ärde strimlorna som miljöpartietoch Naturskyddsföreningen villbygga vår framtid på.Den andra bilden (Fig. 5.3) ärockså hämtad från SvenskaKraftnäts rapport till näringsdepartementet.Det är två sorters variationersom vattenkraften måste parera.Den första är dygnsvariationen iefterfrågan som vi ser i Fig. 4.3.Den andra är vindkraftens lynnighet.Kurvan i figur 5.3 illustrerarhur mycket el som densvenska vindkraften produceradetimme för timme under2009 års 8 760 timmar. Eftersomefterfrågan på el inte allsföljer den ryckiga kurvan måstevattenkraften reglera även denvariationen. Vetenskapsakademienhar räknat ut att vår vattenkraftinte räcker som reglerkrafttill mer än en årsproduktionav 10 TWh vindel, vilket är7 procent av det totala svenskaelbehovet. Ska vi gå över 10TWh måste vi också bygga utvattenkraften. Går miljöpartietmed på det?I den jämnare linjen är timvärdenasorterade i storleksordning– en så kallad varaktighetskurva.Den maximala vindkraftsproduktionenunder entimme var 1 000 MW. Av varaktighetskurvanframgår att dentotala produktionen översteg 80procent (800 MW) undermindre än 200 av årets 8 760timmar.Baltic Cable helt i norska händerE.ON Sverige har sålt sin minoritetsandel i Baltic Cable AB till norska Statkraft somtidigare ägde 66,6 procent i den 25 mil långa likströmsförbindelsen mellan Sverigeoch Tyskland.– Vi är glada över att ha varitdelaktiga i ett så viktigt projektända sedan starten. De senastetjugo åren har Baltic Cable spelaten avgörande roll för att integrerade svenska och tyska elkraftsmarknaderna,inklusive införandetav marknadskoppling imaj i år, säger Anders Olsson,vice vd för E.ON Sverige, i ettpressmeddelande.– Statkraft stöder sammanlänkningarmellan olika europeiskaregioner då dessa ärmycket viktiga för vidareutvecklingenav den europeiska elmarknaden,säger AsbjørnGrundt, koncerndirektör förmarknadsaktiviteter och IT påStatkraft.Baltic Cable AB äger, driveroch underhåller HVDC-undervattenslänkenpå 600 MW mellanTrelleborg i Sverige ochLübeck i Tyskland.Baltic Cable AB har sitthuvudkontor i Malmö och grundades1991. Länken togs i drift idecember 1994. Huvuddata förHVDC-länken är 450 kV DC,600 MW och kabellängd 250km.Fråga inte vad <strong>Elbranschen</strong> kan göra för dig! Fråga vad dukan göra för <strong>Elbranschen</strong>!Svaret är: Annonsera mera så kan vi existera.22


ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDORApparatskåpHinderljusKabelförläggningLinjebyggnadsredskapEnsto Control Oy,SverigeVästberga Allé 5, 126 30 HägerstenTel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35www.ensto.comApparatlådor i plast och plåtBatteriladdareHalogen alternativt LEDför 24/48 VDC, 230 VACTYKOFLEX ABBox 614, 135 26 TyresöTel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01www.tykoflex.seSahlins Sweden ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comSahlins Sweden ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comLINDMARKELECTRIC ABFukt- och vibrationståligaBATTERILADDARETel. 08-85 45 30InstrumentKabelskydd ochkabelskyddsrörwww.lindmarkelectric.seBetonghuswww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Ett brett sortiment av analoga ochdigitala instrument, m.m.Kjulamon 6, 635 06 EskilstunaTel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01www.wavin.seKOMPLETTA BETONGHUStillTransformatorstationerStällverksbyggnaderNätstationerTransformatorfundamentÖvriga BetongfundamentTel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.seIsolatorerwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Isolatorer förlåg- och mellanspänning.Last- och säkringslastbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Technoelectric och KATKOupp till 4 000 A.MärksystemBox 347, 651 08 KARLSTADTelefon 054-22 15 80 vxlTelefax 054-85 10 21www.nermans.seEffektbrytareKabel och ledningwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Mitsubishi och Bticinoupp till 6 300 A.Explosionssäkerelmateriel, ExBox 22093250 23 HelsingborgTel. 042-38 08 30Fax 042-38 08 47E-post: info@lidalco.se®Avancerad kabelteknikLikriktareNoratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comNollpunktsmotståndSäkerhetsbrytareKopplingslådor • InstrumentOperatörsterminalerVärme • BelysningTel. 0660-29 29 00www.malux.seEslöv, 0413-54 12 10CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.se


NollpunktsutrustningKomplett program för nollpunktsbehandlingoch jordfelsskydd ifrilednings- och kabelnät.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seSkymningsreläALMNÄS BRUK, 544 94 HJOTel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82www.coala.seSäkerhetsbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Komplett sortimentfrån KATKO.Noratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comSäkringarStrinne 213, 872 96 BjärtråTel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01www.nordtrafo.com1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.Egen tillverkning.HexatransformatornOptoinstallationsredskapSahlins Sweden ABBox 2103, 511 02 SKENETel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38www.sahlins.comStolparFörsäljningskontor:Ludvika, tel. 0240-882 50Telefax 0240-807 53CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.seTransformatorerKRAFTTRANSFORMATOREROljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kVMiljövänligadistributionstransformatorerTRAFOMERC ABStäkshöjden 21, 176 76 JärfällaTel. 08-583 606 10www.trafomerc.seELNORDSektioneringsbrytareStrömförsörjningTRANSFORMATORERKrafttransformatorer 4-120 MVAGjuthartsisolerade 50-25 000 kVAOljeisolerade 50-3150 kVASpecialtyper för omformar- & ugnsdrifterELNORD KRAFTOdlingsvägen 32, 187 51 TäbyTel. 08-510 514 80www.elnord.seSektioneringsbrytare för10-40 kV, komplett med automatikeller fjärrstyrning.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seNoratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comJärntrådsvägen 5, 433 30 PartilleTel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54Oljeisolerade 50 kVA-200 MVAEpoxyisolerade 100-4 000 kVAMättransformatorer 12-420 kVNätstationer 50-315 kVAwww.helmerverken.seEslöv, 0413-54 12 10


Dataprogram för elproffs!Sveriges mest sålda och användaprogram för informationshanteringoch kabeldimensionering.InfoInklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter idatorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassatför EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.KabelLågspänning,Kalkylupp till 1 kV.Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfallsamt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan:- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.- Redovisa spänningsfall- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.- Beräkna med parallella kablar.Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.MallFärdiga mallar i både Word och Excel!Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex- Gruppförteckningar- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovningskyddsjordning, reläprov m fl- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering- Besiktningsutlåtande- Mallar för CE-märkning m.fl.- Traditionellt kalkylprogram med databas i form avá-prislista och sammansatt symbollista.- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.Originalet sedan 1995!För mer info!EL-Info i Växjö ABTel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39Hemsida: www.el-info.seE-Mail: info@el-info.se


Nu även 20kV upp till 240A

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!