12.07.2015 Views

Medlemsblad 3 2005 - SFOG

Medlemsblad 3 2005 - SFOG

Medlemsblad 3 2005 - SFOG

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Åsa Magnussontel: 0340-48 10 00Layout: Moniqa FrisellAdress: <strong>SFOG</strong>-kansliet, Box 738,Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 12 (LRF)101 35 Stockholmtel: 08-440 01 75 fax: 08-22 23 30Marie-Louise Schyberg, Jeanette Swartzkansliet@sfog.seInternet: www.sfog.seAnnonser: Åsa Magnussonasa.magnusson@lthalland.se<strong>SFOG</strong>s styrelse 2004:Ordförande: Doc Göran BergBarn/KvinnocentrumLinköpings Universitetssjukhus581 85 Linköping.tel: 013-22 31 32, fax: 013-14 81 56E-post: goran.berg@lio.seVice ordförande: Doc Charlotta GrunewaldKvinnokliniken, Södersjukhuset,118 83 Stockholm.tel 08-616 26 25, fax: 08-616 26 40E-post:charlotta.grunewald@sodersjukhuset.seFacklig sekreterare: Dr Birgitta SegebladhKvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, 851 56 Sundsvalltel: 060-18 10 00, fax: 060-18 15 57birgitta.segebladh@lvn.seVetenskaplig sekreterare: Prof Lars-ÅkeMattssonKvinnokliniken, SahlgrenskaUniversitet/Östra, 416 85 Göteborgtel 031-343 40 00, fax: 031-25 43 87E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.seSkattmästare: Doc Jan RydnertKvinnokliniken, Länssjukhuset,301 85 Halmstadtel: 035-13 66 10, fax: 035-13 66 28jan.rydnert@lthalland.seRedaktör: Dr Åsa MagnussonKvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg432 81 Varbergtel: 0340-48 10 00, fax: 0340-67 92 58asa.magnusson@lthalland.seUtbildningssekreterare: Dr Lisskulla SylvénKvinnokliniken, Karolinska sjukhuset,171 76 Stockholm,tel: 08-517 740 64, fax: 08-31 81 14lisskulla.sylven@karolinska.seÖvriga ledamöter: Dr Christina GunnervikKvinnokliniken, Värnamo sjukhus331 85 Värnamotel: 0370 - 69 73 15, fax: 0370 - 69 73 08E-post: christina.gunnervik@lj.seDr Jan WallKvinnokliniken, NorrlandsUniversitetssjukhus, 901 85 Umeå.tel: 090-785 00 00, fax: 090-77 39 05E-post: jan.wall@vll.seDr Måns EdlundKarolinska Universitetssjukhuset,171 76 Stockholmtel: 08-517 700 00, fax: 08-31 81 14E-post: mans.edlund@karolinska.seTryck: Elanders Tofters, ÖstervålaISSN 0284-8031Ordförande har ordetKära kollegor och medlemmar!Dags för det tredje medlemsbladet i år– tidningen som ger Er information omföreningens aktiviteter och utbud. Ni vetväl att den även finns på vår hemsida,www.sfog.se, en hemsida som också innehållerinformation om den kommande årsmötesveckani Falun v 35, och mycketannat.Planeringen av årsmötesveckan är i sinslutfas och programmet ser minst sagtspännande ut. Anmälningstiden förabstracts har förlängts, men har, när Nifår detta nummer, gått ut. Jag hoppasatt Ni alla tar tillfället i akt och deltar i<strong>SFOG</strong>-veckan. Styrelsen kommer då attpresentera sin nya strategi och – förhoppningsvis– den nya hemsidan. Utan attavslöja för mycket kan jag säga att vi kommeratt vara en mer öppen organisationmed mer tillgänglig information om styrelsearbetet,aktuell debatt mm, på vårhemsida.Grattis till årets ”Berndt Kjessler”-pristagare.Synnerligen välförtjänt har utmärkelsengått till allas vår Nils-Otto Sjöberg,ARGUS under en tioårs period ochoförtröttlig förkämpe för vitalisering avspecialiteten och satsning på de yngre medarbetarna.Utmärkelsen kommer att delasut på <strong>SFOG</strong>-veckans medlemsmöte, somligger på onsdagen den 31 augusti kl 10.15.Vårt engagemang på Riksstämmankommer i år av naturliga skäl att vara någotmindre. Trots detta har vi hedrande nog,i konkurrens med 200 ansökningar, fåttansvaret för tre symposier;Samhällets ansvar för mäns våld motkvinnor, moderator Gun Heimer; Psykisksjukdom och graviditet, moderator AnnJosefsson samt PMS – premenstruelltsyndrom som modereras av IngerSundström Poromaa.Styrelsen har sedan en tid tillbaka meraktivt engagerat sig i det sk gynop-I DETTA NUMMERBerndt Kjessler priset 3In memorian 4Årsredogörelse för förvaltningen under år 2004 6Valberedningens förslag till styrelse för <strong>SFOG</strong> 15Symposiumreferat 17Är ”gråblocken” på väg tillbaka? 19Vetenskaplig rapport från mötet ”Menorragi:...” 20Gabriel Gräslök 23Äntligen… 27Assisterad befruktning och vissa infektionssjukdomar 27Värkstimulering under utdrivningsskedet 31Skriftlig patientinformation 33I ringhörnan 37Muntlig tentamen för specialistexamen <strong>2005</strong> 37MEDLEMSBLADET 3/ 05 1


Ordförande har ordetregistret – mer korrekt ”Nationella registretför kvalitetsutveckling inom gynekologiskkirurgi”. Registret börjar uppnå sigsitt syfte att, som namnet anger, beskrivaden gynekologiska kirurgins omfattningoch resultat. I implementeringsfas är justnu prolaps- och inkontinensdelarna ochalldeles runt hörnet ligger kompletteringmed tumörkirurgin. När detta är infört kanman verkligen börja tala om ett registerför gynekologisk kirurgi. Alla som sysslatmed kvalitetsarbete vet att tillgången tillregisterdata – tillförlitliga sådana – är enförutsättning för meningsfull utvärderingav vår kirurgiska verksamhet. Vi hoppasnu också att anslutningen till vårt nationellaregister skall bli än bättre, så att registretverkligen kan användas för det det äravsett till.Styrelsen har deltagit i en uppvaktningpå Socialdepartementet i anledning av specialitetenGynekologisk Onkologis varaeller icke vara. Tillsammans med företrädareför Gynekologisk-Onkologi ochSvensk Onkologisk Förening deltog jag iett möte med bl a statssekreterare MikaelSjöberg. Mötet blev bra och vi som berättadeom våra verksamheter upplevde attvi blev väl emottagna och att de lyssnadepå våra synpunkter. Vad det sedan ledertill återstå att se.Jag har tidigare berättat om det problemsom uppkommit på grund av att SvenskaLäkaresällskapet, den sammanslutning avsamtliga specialiteter som bland annatäger och driver Läkarsällskapets lokaler iStockholm, har beslutat att ta ut hyra avde föreningar som nyttjar sammanträdeslokalerna(utom för förenings styrelsemöte).Kostnaderna varierar mellan 6-800:-/timme.Sedan sist har styrelsen kontaktat ettantal föreningar inom kirurgrådet (en sammanslutningav de i huvudsak kirurgisktaktiva föreningarna inom sällskapet) ochtillsammans med dessa föreningars ordförandenhar jag tillskrivit SvenskaLäkaresällskapet i frågan. Vi har fått gottstöd från vår representant i nämnden ochjag har även personligen kontaktat ordförande,Olle Stendahl. Min förhoppningär att frågan får en acceptabel lösning tillhösten. Tills dess kommer vi i styrelsenatt, tillsammans med ARGUS, försökafinna lösningar för de tillfällen då ARGgruppernabehöver nyttja sällskapets lokaler.Kontakta oss innan Ni bokar lokal, fören diskussion.Sitter just nu och tittar ut på den mestljuvliga vårmorgon med skira björkaroch fågelkvitter. Kan det vara vackrare?Sensommar i Dalarna är möjligen likavackert och definitivt intellektuellt stimulerande,så – tänk på Falun, planera nuför deltagande i vår första <strong>SFOG</strong>-vecka,som skall bli en hejdundrande succé!Innan dess dock sommar och semester– hoppas att Ni alla får en fin och vilsamsommar!Eder ordförandeGöran BBerndt Kjessler priset tillNils-Otto SjöbergBerndt Kjessler priset skall årligen tilldelas ”en person, som i Berndt Kjesslersanda gjort berömliga insatser för undervisning och utveckling inom obstetrikoch gynekologi”.Priset för år <strong>2005</strong> går till Nils-Otto Sjöberg, som redan på grundutbildningsnivåaktivt engagerat sig i studenternas utbildning. Nils-Otto har tillsammansmed OGU varit initiativtagare till ABC kursen och har också genom sinnärvaro vid olika möten stimulerat blivande ST läkare att engagera sig i vårspecialitet. Han har flitigt deltagit i <strong>SFOG</strong>’s mötesaktiviteter och har medfantasi och skicklighet lett ett stort antal postersessioner.Den största insatsen för hela specialiteten har dock varit Nils-Ottos outtröttligaarbete som ARGUS. Han har sett till att ARG rapporter har producerats ien jämn ström och alltid hållit en hög kvalitet.Det är därför med denna motivering en enig styrelse beslutat tilldela årets”Berndt Kjessler-pris” till professor Nils-Otto Sjöberg.Lisskulla SylvénUtbildningssekreterare <strong>SFOG</strong>Göran BergOrdförande <strong>SFOG</strong>MEDLEMSBLADET 3/ 05 3


IN MEMORIANHåkan RydhströmHåkan Rydhström, förlossningsöverläkarei Helsingborg, hemmahörandei Gamla Lerberget har avlidit 58 årgammal vid en båtolycka i Öresund.Hans närmaste anhöriga är makanKarin, döttrarna Erica och Jenny medRui och Maximilian.Håkan växte upp i Kalmar och avlade studentexamen viddet Högre Allmänna Läroverket i staden 1967. Efter läkarexamenoch AT kom Håkan till Kvinnokliniken i Helsingborgdär han fick sin specialistutbildning 1976-82. På Kvinnoklinikeni Lund började Håkan en forskarutbildning som1990 resulterade i avhandlingen ’Factors influencing twinperinatal mortality’. Grundmaterialet till avhandlingen samladehan in genom att åka runt på landets kvinnokliniker ochi stor utsträckning egenhändigt leta fram aktuella journaler.Det gav honom ett mycket brett kontaktnät som han komatt ha glädje av många år framåt. Efter disputationen tjänstgjordehan några år som överläkare i Karlskrona för att sedanåtervända till Lund. Trelleborg blev nästa arbetsplats och efterytterligare en tid i Lund kom Håkan åter till Helsingborg föratt där tjänstgöra som förlossningsöverläkare och chef förPerinatalsektionen.Håkans engagemang var stort, vart han än riktade sin uppmärksamhet.Patienter, kollegor och arbetskamrater, alla fickvi del av entusiasmen och kraftfullheten i Håkans agerande.Han hade ett vetenskapligt arbetssätt med den evidensbaserademedicinen som grund. Evidens-ARG hade i Håkan enhängiven och drivande medlem. Med en oerhörd energi gickhan in för att lösa både de kliniska och forskningsmässigafrågeställningar han ställdes inför och hans ifrågasättandeattityd stimulerade till debatt. Håkans vetenskapliga insatsvar omfattande både i form av egna publicerade artiklar, kapiteli läroböcker och som mångkunnig handledare åt yngrekollegor på deras första steg på den vetenskapliga banan.Håkan var vänfast och glad, en positiv kraft i gemenskapen.Vi är många kollegor och vänner som upplever en stor saknad,såväl personligt som i arbetet, och det är en stor förlustför obstetriken att Håkan är borta.Kollegorna i Helsingborg genom Jan LaurinREDAKTÖRENS RUTAAlla läsare önskas en skön och avkopplande sommar med tid att njuta.Tänk på att sinnena är som fallskärmar – dom fungerar bara när dom äröppna.Åsa MagnussonFöljande tider gäller för medlemsbladet <strong>2005</strong>:Nr Deadline Utkommer4 4/9 vecka 415 30/10 vecka 49Nya medlemmarAnette Goffeng, LerumJacob Gullander, StockholmLotta Levin, ÖrebroJan Orre, UppsalaMichael A Sihver, VästeråsKatarina Westman, NackaManus skickas eller faxas till nedanstående adress:Redaktör Åsa Magnusson • KK, Varbergs sjukhus • 432 81 VarbergTelefon 0340-48 10 00 • Telefax: 0340-67 92 58E-post: asa.magnusson@lthalland.seAdressändring skall göras tillMarie-Louise Schyberg • <strong>SFOG</strong>-Kansliet • Box 738 • 101 35 Stockholm4MEDLEMSBLADET 3/ 05


Brev från den fackliga sekreterarenBästa kollegor,Det är roligt att vara gynekolog och obstetriker!Men det finns en baksida som blirallt mer synlig idag – risken att bli anmäld.Detta präglar hur vi arbetar, kanske intealltid på det mest konstruktiva viset. Allahar vi uppfostrats att vi ska akta oss förHSAN, nästan på samma vis som Ronjafår lära sig att passa sig för att ramla i älven.Men att lära sig av sina och andras misstagkan ge mer än att alltid göra rätt. Jagkan själv tänka på många situationer därjag gjort mer, tagit fler prover, föranstaltatom fler undersökningar bara för att haryggen fri, trots att jag med åren kommenerfarenhet egentligen vetat att det intebehövs. Ändå händer det att det där hemskakuvertet från HSAN kommit när manminst anat det. Vad hjälpte det då att jaglät en annan patient gå igenom fler onödigakontroller?På många sätt diskuteras idag hur viska få en bättre hantering av avvikelser.Många kliniker försöker konsekvent rapporteradessa som en del i kvalitetsarbetet.Oftast stannar erfarenheterna av dettai pärmen på kliniken – ingen får en chansatt lära sig något. Det viktiga är att lära signågot, inte att "hänga" den skyldige. Dettaär också det många patienter uttrycker närdet görs en anmälan. "OK detta kan integöra det som skett ogjort men jag vill inteatt någon annan ska råka ur för det somhänt mig/oss".Det finns också en annan viktig aspektoch det är vad som händer med den somblir anklagad. Hur bär vi oss åt att på bästasätt hjälpa den som på något sätt råkat illaut? Det är inte helt ovanligt att det är denunga ST-läkaren som hamnar i första ledetoch får bära hundhuvudet för det sominträffat. Men bakom detta kan finnasotydliga strukturer och frånvaro av äldresstöd som är grundorsaken. Med detta intesagt att det numera är ett klart bättre klimatpå klinikerna och att stödet blivit alltbättre. Jobbar man på en mindre ort ärdet också så att alla ärenden av denna"smaskiga natur" är lördagsgodis för lokaltidningen.Det är inte så kul att slå upptidningen till morgonteet och se vad somman kan vänta sig i brevhögen under dagen.Gärna brett uppslag när anmälan gjorts ochen liten notis när ärendet inte lett till någonåtgärd.Läkarförbundet gjorde för några årsedan ett stort arbete med ett förslag tillny hantering av patientkritik/anmälningaroch avvikelsehantering. Det presenteradesför olika berörda organ, inom läkarorganisationerna.Man har sedan gått vidaremed uppvaktningar på politisk nivå för attföra ut tankarna med det system man villse. Det krävs mycket för att genomföra dettaoch även en hel del lagändringar. Tyvärrhar det inte kommit längre, och som mansäger på läkarförbundet är det inte hosdom det sitter fast. Det finns inte tillräckligtintresse för denna fråga trots attingen är nöjd med systemet som det fungeraridag. HSAN får arbeta med problemsom bäst skulle kunna tas omhand på enlägre nivå då mycket är en fråga om bemötande.Samtidigt misstänker man att detfinns mörkertal, att det som borde kommatill Socialstyrelsens kännedom blir intekänt. Syndabockstänkandet gör att vi skyddarvarandra och systemet.I det förslag som lades fram av läkarförbundetser man anmälningar, kritik ochavvikelser som olika delar inom samma system.Det känns självklart och det bästa föratt det ska komma något gott ur varje händelse.Det finns också mycket material hosLÖF, landstingens ömsesidiga försäkringar,dit patienterna vänder sig för "skadestånd"vid komplikationer. I detta material stårOb/gyn för ungefär 8% av anmälningarnamen kostnaderna är 24% av försäkringenstotalkostnad, ganska förklarligt då vi harhela förlossningsbiten med de kostnadersom kan komma här. Händelser och anmälningaråterrapporteras till respektive sjukhusför att bli en del i kvalitetsarbetet. Detär alltså idag, på många skilda håll, som vifår leta efter information om vi ska få enbild av allt som händer eller går snett.Läkarförbundet har också i sin skrift"Om jag blir anmäld" tagit fram exempelpå hur man bygger upp system som skakunna fungera som skyddsnät för allaanställda som riskerar att bli anmälda.Det känns som det brådskar att få tillett nytt system, för hur skulle det bli omvi hamnade på den nivå som beskrivs frånUSA? Vi kan bli bättre i vården, inte baragenom att skaffa oss fler nya metoder utan,genom att bättre utnyttja de vi har. Medbättre kvalitetsarbete ser vi vad som är bästoch kanske också billigast men det krävssamlad kunskap för att hitta dit!Innerst inne gör vi inte fel av illvilja, viär inte oartiga eller nonchalanta för att detär kul. Det mesta av det som händer ärtrots allt sådant som har med systemet attgöra. "Systems are often responsible for badquality, but professionals are responsiblefor the systems".Birgitta SegebladhPreliminärt detaljerat program för<strong>SFOG</strong>-veckan hittar du på sid 40.Mötet har fått en egen hemsida: www.sfogveckan.seMEDLEMSBLADET 3/ 05 5


SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGIÅRSREDOGÖRELSE FÖRFÖRVALTNINGEN UNDERÅR 2004Styrelsen för Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi får härmed avge redogörelse förföreningens trettiosjätte verksamhetsår, det etthundraförsta året som sektion i SvenskaLäkaresällskapet.VERKSAMHETSBERÄTTELSEStyrelsen har under det gångna året haftnio protokollförda sammanträden. Denhar det gångna verksamhetsåret haft följandesammansättning:Margareta Hammarström, ordförandeGöran Berg, vice ordförandeBirgitta Segebladh, facklig sekreterarePål Wölner-Hanssen, vetenskaplig sekreterareLisskulla Sylvén, utbildningssekreterareJan Rydnert, skattmästareÅsa Magnusson, redaktör för <strong>Medlemsblad</strong>etNils Fryklund, ledamot och webbmasterChristina Gunnervik, ledamotKarin Glimskär Stålberg, ledamot, OGUrepresentantAllmänt om verksamhetenKanslifunktionen har varit en stor ochstående fråga under året, och under åretbeslutades det att <strong>SFOG</strong>, för att kunnaerbjuda medlemmarna bättre service ochstyrelsen bättre stöd, skulle utöka kanslifunktionen.Ytterligare ett rum har hyrtsoch ställts i ordning på Klara ÖstraKyrkogata 12 (LRF’s lokaler). I decemberanställdes så ytterligare en person med start17 januari <strong>2005</strong>, på 75%.För att öka utbytet mellan medlemmaroch styrelsen har vi fortsatt arbeta efter principenatt remisser och rapporter lämnas istor utsträckning vidare till respektiveARG-grupp eller till sakkunnig person.Karel Marsal har tilldelats årets BerndtKjessler pris.<strong>SFOG</strong>s 100 års jubileum gick av stapelni augusti i Stockholm. Till detta jubileumhade en minnesskrift under redaktionav Bo Lindberg, Uppsala, tagits fram.Alla medlemmar har erhållit ett exemplar.Under året kom också det nya avtaletför sponsring från läkemedelsföretag, vilketpublicerats på hemsidan och i medlembladet.Vid kommande årsmötesveckorkommer <strong>SFOG</strong>’s styrelse att ta ett stortansvar för de ekonomiska frågorna samtsponsoraktiviteter.Införandet av årsmötesveckan från ochmed år <strong>2005</strong> innebär en förändring av vårårsmötesstruktur. Styrelsen har aktivt arbetatför och med denna fråga.Kvalitetsregisterfrågan har ägnats stortengagemang och diskussioner är inleddamed Socialstyrelsen för att tillse att en tydligarestruktur skapas med särskild tonviktpå <strong>SFOG</strong>s roll. Från och med år <strong>2005</strong>kommer styrelsen att vara representerad iGynop registrets styrelse.Tillsammans med Svenska Barnmorskeförbundethölls i november för andragången en gemensam utbildningsdag .Mötet var välbesökt och hade titeln "FrånMödrahälsovård till Reproduktiv Hälsa".Under året har vice ordförande varitengagerad i arbetet med prioriteringar.Resultatet har presenterats i såväl medlemsbladetsom hemsidan samt även framförtsvid verksamhetschefsmöten och årsmötet.Arbetet kommer att drivas vidaremed en revision av den existerande listan,under år <strong>2005</strong>.Mediakontakterna har varit intensiva.Lokalt i Stockholm var den stora fråganhälsokontroll av friska kvinnor. HRTdebatten hettade till efter ett "UppdragGranskning" program i SVT. Styrelsenbeslutade efter omfattande diskussion attavvakta med kommentarer till programmet.Styrelsens majoritet ansåg att det varfördelaktigare att längre fram sprida objektivinformation om HRT’s för- och nackdelar,bl a via ARG-grupperna.<strong>Medlemsblad</strong>etRedaktör för medlemsbladet under 2004har varit Åsa Magnusson. <strong>Medlemsblad</strong>etutkommer fem gånger per år i en upplagapå 1700 exemplar. <strong>Medlemsblad</strong>et kanockså läsas via hemsidan. Antalet annonsörer,en viktig inkomstkälla för föreningen,är i stort sett oförändrat.<strong>SFOG</strong>-kanslietKansliets huvuduppgifter har varit ekonomiarbete,stöd åt styrelsen och medlemsadministration.Kansliet har även varitstöd för ARGUS och ARG-verksamhetenoch har under året sammanställt ARGrapporterna49, 50 och 51 layoutmässigt.6MEDLEMSBLADET 3/ 05


Följande remissvar har avgivitsunder åretSocialstyrelsens förslag till nya föreskrifteroch allmänna råd om abort(SOSFS 2004:XX (M))Enligt förslaget får steg 2 vid medicinskabort utföras hemma. <strong>SFOG</strong> önskade ettförtydligande av bestämmelsen om var enmedicinsk abort måste inledas, dvs. omMifegyn får utdelas vid ett allmänt sjukhusför att intas hemma, eller om läkemedletockså måste intas på sjukhuset. Enligt förslagetlades ansvaret för att en medicinskabort blir helt genomförd hos den ansvarigaläkaren vid mottag-ningen där den inledandeläkemedelsbehandlingen ges. <strong>SFOG</strong>ansåg att det inte är möjligt för läkaren attha det ansvaret eftersom steg två kräver attpatienten återkommer till bokat återbesök.Läkaren kan endast ansvara för att övervakaom aborten fullföljs och ägna sigsärskilt åt att informera patienterna.Förbättrad missbildningsövervakning(Socialdepartementet; S2004/285/HS)Förslaget gick ut på att upprätta ett nationelltmissbildningsregister. <strong>SFOG</strong> stöddeförslaget i stort. Eftersom utredaren intehade en lösning på hur man skulle kunnaregistrera den information om t.ex. läkemedelsanvändningsom finns på MHV2för kvinnor som låter graviditeten avbrytaspå grund av ultraljudpåvisade missbildningar,föreslog <strong>SFOG</strong> att krav skulleställas på den läkaren som ansvarar föravbrytande av en graviditet på grund avmissbildning att se till att MHV1 ochMHV2 så snart som möjligt skickas tillmissbildningsregistret.Slutbetänkande från Kommittén omgenetisk integritet: Genetik, integritetoch etik (SOU 2004:20)Betänkandet innehöll bland annat reglerför när preimplantatorisk genetisk diagnostik(PGD) skall få utföras vid IVF.Enligt förslaget skall PGD få utföras förpar som bär på en specifik, allvarlig, monogeneller kromosomal ärftlig förändring sominnebär hög risk att paret får barn med genetisksjukdom. PGD skall däremot inte fåanvändas för val av egenskap. <strong>SFOG</strong> stöddeförslaget.Socialstyrelsens föreskrifter omansvar för remisser för patienter inomhälso- och sjukvården, tandvårdenm.m. (SOSFS 2004:X (M)Förslaget innebar att ansvaret för remisshanteringenflyttades från den enskildaläkaren till verksamhetschefen. <strong>SFOG</strong>stödde förslaget, men föreslog några förtydliganden.Socialstyrelsens föreskrifter och allmännaråd om screening av gravidaFörslaget till föreskrifterna gick ut på attinföra allmän screening av gravida för hepatitB och syfilis i tillägg till HIV. <strong>SFOG</strong>stödde förslaget, men föreslog att merkostnadernafinansierades centralt.Socialdepartementets betänkande:Samhällets insatser mot HIV/STI(SOU 2004:13)<strong>SFOG</strong> stödde förslaget som gick ut på attalla gravida kvinnor skall erbjudas testningför HIV.<strong>SFOG</strong> håller med om att man bordeförbättra informationen till gravida kvinnorom risken med HIV-överförning tillfostret samt hur detta kan förhindras. Attsärskilt utpeka alla utländska kvinnor försådan information ansågs av <strong>SFOG</strong> varakontraproduktivt då vissa utländska kvinnorkommer från områden med lägre HIVincidensän i Sverige, och att det samtidigtkan vara svårt för informationsgivarna attveta hur infektionsläget är i andra områdenav världen.Socialstyrelsens remiss kring klassifikationerinom vård och omsorg(KÅVO)Denna remiss besvarades efter ett omfattandearbete, i vilket även medlemmarutanför styrelsen deltog. Remissen omfattadeförslag till mer detaljerad klassificeringav åtgärder också inom vård och omsorg,vilket föreningen välkomnar, dockmed anmärkningen att införandet av systemetkommer att vara tidsödande.Landstingens biobanksprojektDenna remiss besvarades kortfattat ochpositivt med en enda randanmärkning –"aspirat" bör finnas med som möjligt provmaterial.<strong>SFOG</strong>s aktiviteter medSvenska Läkaresällskapet(SLS)<strong>SFOG</strong> representerades i fullmäktige avfyra ledamöter och dessutom av ordförandeni Evidens-ARG, Kerstin Nilsson,som är ledamot i Läkaresällskapets nämnd.Vetenskapliga sekreteraren Pål Wölner-Hanssen var ledamot i Riksstämmodelegationen.Svenska LäkaresällskapetsRiksstämma 2004Riksstämman avhölls detta året i Göteborg.Vår sektion bidrog med 12 fria föredragoch 13 postrar. Fyra symposier hade <strong>SFOG</strong>som huvudarrangör: "Överburenhet - detåldrande fostrets dilemma" med GunvorEkman-Ordeberg, "Prenatal diagnostik"med Lil Valentin, "När fosterlivet kastarskugga på vuxenlivet" med Karel Marsaloch "Sexualiserat våld mot barn" med EvaSmith-Knutsson och Mari Svanberg-Risberg som moderatorer. Utöver dettaarrangerade <strong>SFOG</strong> ett symposium tillsammanmed Statens Medicinsk EtiskaRåd: "Att skapa donatorbarn för att botaett syskon" med Jan Wahlström som moderator.Till bästa föredrag utsågs den presentationsom hölls av den norska systerföreningensordförande, Kjell Salvesen:"Randomisert kontrollert studie av bekkenbunnstreningi graviditeten." Hedersomnämnandetilldelades Sissel Saltvedtspresentation av studien: "Upptäckt avDown's syndrom med två lika rutiner förfosterdiagnostik – en randomiserad studieav 40 000 kvinnor". Priset för bästa postergick till Karin Glimskär Stålberg för"Bäckenträngsel som orsak till dålig förlossningsprogress."Hedersomnämnandetilldelades Susanne Abelin Törnblom förhennes poster: "mRNA uttryck och lokalisationav NO-isomererna bNOS, eNOS,och iNOS i human cervixvävnad vid prematuroch fullgången förlossning."Sveriges LäkarförbundUnder det gångna året har <strong>SFOG</strong> tillsammansmed de andra kirurgiska specialiteternabörjat arbeta med frågan kringkursutbudet och IPULS. SK-kursernaadministreras sedan två år tillbaka av IPULSMEDLEMSBLADET 3/ 05 7


men någon egentlig förbättring av STläkarnasutbildningssituation har det inteblivit. Kirurgrådet skickade i höstas enskrivelse till IPULS i denna fråga. Fråganom specialitetsföreningarnas ställning iLäkarförbundet vilar något för närvarande.Vid fullmäktige maj 2004 avstods frånmotion i frågan av strategiska skäl. Fackligasekreteraren representerade vid fullmäktige.Vid kirurgrådets möte i september deltogvice ordförande och fackliga sekreteraren.Här diskuterades, förutom IPULS,de nya reglerna för samarbete med läkemedelsindustrin,och nya förslag tillutbildningsbok för ST-läkarna. Förbundetsnyvalda ordförande Eva Nilsson-Bågenholm deltog också.Årsmötet i Stockholm25-27/8 2004<strong>SFOG</strong>s etthundrade årsmöte avhölls iStockholm med Karolinska Universitetssjukhusetsom värd. Vetenskapliga sammankomstenpågick under tre dagar ochbjöd på OGUs eftermiddag om ”Förlossningskonstunder 100 år, igår, idag, imorgon” som en synnerligen uppskattadinledning. Därefter pendlade ämnesområdenafrån en historisk exposé över gynekologitill mediaaktuella områden somintimkirurgi.Fackliga symposiet tog upp ämnet”Slutenvården – behövs den?” Allt mer ivår specialitet kan polikliniseras och slutenvårdsverksamhetenblir allt mindre.Trots detta ser vi det stora sjukhuset somvår naturliga arbetsplats. Vården är olikautformad i storstaden resp mindre länsdelssjukhus.Symposiedeltagarna belystedessa olika aspekter och nya sätt att skötakvinnor i öppenvård. Ett stort problem blirST-läkarens utbildning som till stor del ärinriktad på operativa ingrepp och jourverksamhetpå förlossningen. En bättrebalans behövs i utbildningen och bra exempelpå hur detta kan tillgodoses visades.Jubileumsmiddag med 600 middagsgästeravhölls i Stadshuset och <strong>SFOG</strong> uppvaktadesfrån alla nordiska systerföreningarsamt från NFOG.Arbets- och referensgrupperUnder året har riksARG-möte hållits den1 april, i Stockholm. Fyra ARG-rapporterhar publicerats under året, nr 48 – 51.I och med årsskiftet har Nils Otto Sjöbergavgått som ARGUS, för att från 1/1 <strong>2005</strong>ersättas av Lars-Åke Mattsson, tillika vetenskapligsekreterare. Aktiviteten i ARGgruppernahar under det gångna året varithög och inför <strong>2005</strong> förväntas två-tre nyaARG-rapporter bli färdiga. Skopi-ARGhar senaste året bytt namn till MIG-ARG(Minimalinvasiv Gynekologi). KARG harbytt namn till ENDOKRIN-ARG . Bröst-ARG upplöses under <strong>2005</strong> efter det att dessARG-rapport publicerats. Sammantagetfinns 734 medlemmar på ARG-gruppernaslistor.Föreningens hemsidaUnder året övertog <strong>SFOG</strong> ansvaret förSOTA-dokumenten från Socialstyrelsen.Dessa dokument ligger numera på vårhemsida. Antalet besökare på hemsidanökar hela tiden, och vi har under året hafti genomsnitt 338 besök/dag av 200 besökarefrån 64 länder. I nuläget är det nioARG-grupper och en Intressegrupp, somhar behörighet att själva upp-datera sinadelar av hemsidan. Förhoppningen är attalla ARG- och Intressegrupper kommer attutnyttja denna möjlighet. Det innebär -förutom att webbmaster och kansli avlastas- också att uppdateringen kan ske snabbareoch på ett enklare sätt. Vår satsningpå platsannonser på nätet har tyvärr inteblivit den framgång som vi hoppades på.Under år 2004 publicerade vi ingen annonspå hemsidan. Vi har på begäran startat ensida ”Anslagstavlan” för annonser avseendekorttidsvikariat och radannonser(köpa/byta/sälja). Inte heller denna harhaft några annonsörer. Som en service tillvåra medlemmar, som samtidigt är prenumeranter,har vi publicerat PDF-filer avARG-rapporter sedan nr 46 lösenordsskyddatpå hemsidan. För att minska hanteringenav papper är styrelsens arbetenumera till stora delar webbaserat via enlösenordsskyddad sida. Dagordningen införstyrelsemötena finns numera publiceradepå hemsidan.VerksamhetschefsmötenVerksamhetschefsmöten har hållits i sambandmed vintermötet den 31 jan och vidårsmötet den 24 augusti. I januari var enav de större punkterna prioriteringar inomsjukvården och inbjuden talare var ErlingKarlsson från Östergötland. Vid sammamöte togs också ergonomi vid laparoskopiupp. Vid mötet i augusti var kvalitetsrevisonen viktig punkt. Evidence base medicine,EBM presenterades med den enkätsom medlemmarna svarat på under året.Under eftermiddagen diskuteradesMödrahälsovården i sin nuvarande forminför ett möte tillsammans med barnmorskeförbundeti november. Återkommandepunkter vid mötena har varit<strong>SFOG</strong>:s egen prioriteringslista liksom årsrapportensom fått nytt inrapporteringssystem.Den nya formen för årsmötet,”<strong>SFOG</strong> veckan” har presenterats och diskuteratsunder året. OGU är återkommandepunkt och under året har medlemsenkätenpresenterats för verksamhetscheferna.Utbildningsfrågor<strong>SFOG</strong>s utbildningsnämnd under 2004har utgjorts av Lisskulla Sylvén (ordförande),Marie Bixo (ansvarig specialistskrivning/examen),Jörgen Sigurd, PeterThomassen (ansvarig SPUR verksamhet),Elizabeth Nedstrand ( OGU representant,ersatt av Sara Sundén-Cullberg hösten2004), Ove Axelsson, Ulf Hanson (ersättsav Matts Olovsson <strong>2005</strong>) och MatsHammar (ersätts av Martin Stjernqvist<strong>2005</strong>). Nämnden har sammanträtt vid tretillfällen (27 jan, 13 maj och 15 okt) underåret och dessutom haft fem telefonmöten.Vid mötet den 13 maj deltog även representanterfrån OGU.I <strong>SFOG</strong>s regi organiserades under året26 fortbildningskurser, där ca 600 specialisteroch ST läkare deltog. Arbetet medkursansökan via nätet påbörjades underåret.Under 2003 tog IPULS över ansvaretför SK-kurserna. Fortfarande är dockutbudet litet i förhållande till vårt egetkursutbud. Av de 12 kurser som Utbildningsnämndenfick att bedöma 2004accepterades sju av IPULS. Utbildningsnämndenär remissorgan angående SKkursernaoch uppdaterade 2003 ämneslistangällande SK-kurser i obstetrik ochgynekologi. Den omfattar nio ämnen:8MEDLEMSBLADET 3/ 05


obstetrik inkluderande graviditetsövervakning,gynekologiskt och obstetriskt ultraljud,gynekologiska infektioner/dysplasier,familjeplanering/abort, gynekologiskendokrinologi/infertilitet, åldrandets gynekologiinkluderande urogynekologi, psykosocialobstetrik och gynekologi, gynekologiskatumörsjukdomar samt minimalinvasivgynekologisk kirurgi.2004 gavs åter <strong>SFOG</strong>’s introduktionskurs(ABC-kursen) i Stockholm.Kursen har samma utformning som tidigare,dvs en dag ägnades åt akut gynekologi,en dag akut obstetrik samt en dag åtmödrahälsovård och allmän informationom bl a <strong>SFOG</strong> och Ansvarsnämnden.Kursens syfte är att öka intresset blandunga kollegor att välja obstetrik och gynekologisom specialitet. Intresset för ABCkursenär fortsatt högt.Skrivningen, ingående i <strong>SFOG</strong>s frivilligaspecialistexamen, ägde rum 26 marsmed 13 deltagare som alla klarade skrivningen.Frågor och svar har under åretpublicerats i medlemsbladet. Den muntligadelen av examinationen ägde rum iGöteborg 14 okt med 10 deltagare somalla klarade den muntliga delen.Ansvarig för SPUR-verksamheten inom<strong>SFOG</strong> var under året Peter Thomassen.Följande kliniker inspekterades under året:Höglandssjukhuset i Eksjö, LänssjukhusetRyhov i Jönköping, Södersjukhuset iStockholm, Universitetssjukhuset MAS iMalmö, Helsingborgs lasarett, Universitetssjukhuseti Lund och sjukhuset i Varberg.Antalet SPUR grupper har minskats frånsex till fem.Utbildningssekreteraren och OGUsordförande deltog i ett möte på SLS, ”STläkarna är vår framtid”, anordnat av SLSUtbildningsdelegation den 23 mars. Därdiskuterades bl a målbeskrivningar,rekrytering och introduktion av ST läkareoch utvärdering. Marie Bixo, ansvarig förspecialist-examen, har tagit fram en"Lathund för granskning av egna arbetenvid specialistexamen i obstetrik och gynekologi".13 oktober var det möte för grundutbildningsansvariga,där också studentrepresentantervar närvarande. Corecurriculum för läkarutbildningen är nuklart för publikation. Inger SundströmPorooma har varit ansvarig för att gemensammalitteraturrekommendationer skallfinnas och vara lika för landets alla läkarutbildningar.Ett första möte med ST ansvarigai landet ägde rum 13 oktober och samlade16 ST ansvariga och representanterfrån OGU. Utbildnings-sekreteraren avseratt ha regelbundna möten med ST ansvarigaen-två ggr årligen. Utbildningssekreterarenhar under året deltagit i planeringav NFOGs "Hot Topics" möte som kommeratt äga rum 6 – 8 okt <strong>2005</strong>. Utbildningssekreterarendeltog i IPULS möte27 okt där alla specialist-föreningar varrepresenterade.OGUOGU har under 2004 varit representeradav Karin Glimskär Stålberg i <strong>SFOG</strong>s styrelseoch av Elizabeth Nedstrand iUtbildningsnämnden. OGUs styrelse harhaft tre styrelsemöten och två telefonmöten.De årliga ST-dagarna tillika OGUs10-årsjubileum ägde rum i Göteborg. Därhade OGU årsmöte då nya styrelsemedlemmarvaldes in, för att tillträda i sambandmed årsskiftet. Det nyinstiftadeOGU-priset delades där ut för första gångentill Cilla Salamon, för bl.a. grundandet avden s.k. ABC-kursen. I samband med<strong>SFOG</strong>s årsmöte i Stockholm i augusti hadeOGU ordnat ett välbesökt symposiummed titeln ”Förlossningskonsten under100 år, igår, idag, i morgon”, och moderatorvar Karin Petersson. OGUs styrelsedeltog aktivt i NFYOGs utbildningsseminariumi Malmö i januari. SaraTörnblom har representerat OGU påNFYOGs övriga möten, inklusive NFOGskongress i Helsingfors. Åsa Wahlberg representeradeOGU på ENTOGs årliga mötei Ljubljana, Slovenien. En OGU-medlemdeltog i ENTOGs auskultation på kvinnokliniki Slovenien. OGU har haft ett ellerflera bidrag i varje nummer av medlemsbladet.Karin Glimskär Stålberg har medverkatvid <strong>SFOG</strong>s två verksamhetschefsmöten.OGU har under året genomförten enkätundersökning bland sina medlemmarsom redovisats på verksamhetschefsmöte,på ST-dagarna samt i medlemsbladet.En sammanfattning av enkätsvaren finnsatt läsa på OGUs hemsida. OGU har, tillsammansmed utbildningsnämnden,anordnat ett möte för alla ST-ansvariga.Det blev välbesökt och uppskattat och skaföljas av fler liknande möten under <strong>2005</strong>.Internationellt samarbeteFIGOSverige/<strong>SFOG</strong> utsågs som land att deltagai Executive board. Elisabeth Persson utsågssom <strong>SFOG</strong>’s representant.NFOGMartin Stjernquist utsågs vid kongresseni Helsingfors till skattmästare i NFOG.OGU har varit representerat vidNFYOGs möten samt vid ENTOGs årsmötei Ljubljana. En auskultant deltog vidENTOGs möte i Slovenien.Information från pågåendeaktiviteter <strong>2005</strong>OGU planerar inte några ST-dagar under<strong>2005</strong> utan medverkar aktivt i planeringenav <strong>SFOG</strong>-veckan i Falun. Där kommer detatt finnas ett ST-program med fyra STworkshops,OGUs årsmöte samt socialaaktiviteter för ST-läkare. OGU ska ävenanordna två symposium som är öppna föralla.Beträffande föreningens ekonomi år2004 hänvisas till nedanstående resultaträkningaroch balansräkningar medkommentarer och noter.MEDLEMSBLADET 3/ 05 9


RESULTATRÄKNING 2004 2003INTÄKTERNettoomsättning Not 1 3.687.977 3.530.332Övriga intäkter 4.794 2.237SUMMA INTÄKTER 3.692.771 3.532.569RÖRELSENS KOSTNADERARG-verksamhet - 265.574 - 204.700Neonatal Asfyxi - 6.725 - 12.711Medlemstidning - 392.671 - 456.157Övriga externa kostnader Not 2 - 2.485.557 - 1.985.627Personalkostnader Not 3 - 21.608 26.422Årets avskrivning - 18.616 - 26.171SUMMA RÖRELSEKOSTNADER - 3.190.751 - 2.658.944RÖRELSERESULTAT 502.020 873.625RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGARRänteintäkter 19.647 22.108Utdelningar 22.990 23.745Räntekostnader ochliknande resultatposter - 17.071 - 15.581Realisationsvinster ochrealisationsförluster 161.152 123.275RESULTAT EFTER FINANSIELLAPOSTER 688.738 1.027.172Skatt på årets resultat - 101.385 - 69.862ÅRETS RESULTAT 587.353========957.310========BALANSRÄKNING 2004-12-31 2003-12-31TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARInventarier Not 4 42.449 61.065SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 42.449 61.065OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARVARULAGER M.M.Färdiga varor 126.688 193.136KORTFRISTIGA FORDRINGARKundfordringar 254.955 248.893Skattefordringar 8.744 42.028Övriga kortfristiga fordringar 4.383 2.648Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 116.130 178.050SUMMA KORTFRISTIGAFORDRINGAR 384.212 471.619KORTFRISTIGA PLACERINGARAktier och andelar Not 5 2.121.664 1.199.635SUMMA KORTFRISTIGAPLACERINGAR 2.121.664 1.199.635KASSA OCH BANK 838.364 767.352SUMMA OMSÄTTNINGS-TILLGÅNGAR 3.470.928 2.631.742SUMMA TILLGÅNGAR 3.513.377 2.692.807========= =========EGET KAPITAL OCH SKULDER 2004-12-31 2003-12-31EGET KAPITALIngående eget kapital 2.126.631 1.189.321Beslutade bidrag Not 6 - 20.000 - 20.000Återförda bidrag 30.283 -Årets resultat 587.353 957.310SUMMA EGET KAPITAL 2.724.267 2.126.631KORTFRISTIGA SKULDERLeverantörsskulder 316.186 -Skuld till OGU-enheten 114.502 149.191Övriga kortfristiga skulder 73.362 34.848Beslutade men ännu ej utbetalda bidrag - 40.283Upplupna kostnader 285.060 341.854SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 789.110 566.176SUMMA EGET KAPITAL OCHSKULDER 3.513.377=========2.692.807=========POSTER INOM LINJENSTÄLLDA SÄKERHETER - -KOMMENTARER OCH NOTERREDOVISNINGSPRINCIPERÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens allmänna råd.Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändradejämfört med föregående år.Kortfristiga placeringar värderas enligt lägsta värdets princip.Upplupen ränta på placeringarna redovisas som upplupen intäkt ibalansräkningen.Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknasinflyta.Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärdendär inget annat anges.Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.Not 1 NETTOOMSÄTTNING 2004 2003Medlemsavgifter 1.204.810 1.187.320Annonsintäkter 1.047.095 1.143.027ARG-verksamhet 771.362 588.944Diagnoshandbok 170.987 310.680ARG Neonatal Asfyxi 17.736 34.761Årsrapporter 159.000 -Adressregister 8.000 8.000Utbildningsnämnden 57.500 57.600Utfakturerade kostnader 62.667 -Bidrag 188.820 200.0003.687.977=========3.530.332=========Not 2 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2004 2003Årsmöte 34.272 34.806Medlemsavgifter (Acta, Figo,NFOG, ECOG, IFFS) 560.447 565.362<strong>SFOG</strong> kansli 724.042 560.645Möten och kongresser styrelsen 553.175 504.450Utbildningsnämden 102.069 59.499Revisionsarvoden 41.625 28.558Övriga kostnader 469.927 232.3072.485.557=========1.985.627=========10MEDLEMSBLADET 3/ 05


Not 3PERSONALKOSTNADERFöretaget har inte haft några fast anställda under dettaeller föregående räkenskapsår.Kostnad för kansliets personal faktureras av SvenskaLäkaresällskapet.Löner, ersättningar och socialaavgifter har uppgått till: 2004 2003Löner och ersättningar 16.336 - 26.287Sociala avgifter 5.272 - 5.33921.608========- 31.626========Under 2003 löstes en gammal semesterreserv upp.Not 4 INVENTARIER 2004-12-31 2003-12-31Ingående anskaffningsvärde 393.344 322.596Inköp - 70.748Försäljning - -Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 393.344 393.344Ingående avskrivningar - 332.279 - 306.108Årets avskrivningar - 18.616 - 26.171Försäljningar - -Utgående ackumuleradeavskrivningar - 350.895 - 332.279Utgående planenligt restvärde 42.449========61.065========Not 5Not 6AKTIER OCH ANDELARMarknads- Anskaffnings- Bokförtvärdevärde värdeSvenska aktier/aktierelateradeinstrument 2.121.664 2.432.663 2.121.6642.121.664========BESLUTADE BIDRAGBeslutade bidrag 2004 och utbetalade 2004Sonia Andersson5.000 krIngrid Bergström5.000 krKarel Marsal10.000 kr20.000 kr========Stockholm den 11 maj <strong>2005</strong>Göran Berg Lars-Åke Mattsson Charlotta Grunevald Birgitta Segebladh Lisskulla Sylvén Jan RydnertOrdförande Vetenskaplig sekreterare Vice ordförande Facklig sekreterare Utbildningssekreterare SkattmästareÅsa Magnusson Måns Edlund Christina Gunnervik Jan WallRed, <strong>Medlemsblad</strong>et Ledamot, webbmaster Ledamot Ledamot, OGU-representantVår revisionsberättelse har avlämnats den 11 maj <strong>2005</strong>.Christer ErikssonGöran HelmAuktoriserad revisor<strong>SFOG</strong>s budget <strong>2005</strong>SammandragIntäkterMedlemsavgifter 1.200.000<strong>Medlemsblad</strong> annonsering 1.100.000ARG-abonnemang 450.000Försäljning ARG-rapporter 300.000Försäljning Årsrapport kvinnokliniker 425.000Försäljning Diagnoshandbok 50.000Årsmöte 0Platsannonser (hemsidan/<strong>Medlemsblad</strong>et) 100.000Kursavgift administration 50.000Diverse övriga intäkter 50.000Totalt samtliga intäkter 3.725.000EKONOMIN I <strong>SFOG</strong> ÄR GOD. De senaste årens strategiska planeringhar inneburit att vi ekonomiskt skall klara av de nyaåtaganden som står framför oss. Jag tänker då särskilt på vårt utvidgadekansli, både peronal- och lokalmässigt, men också på vårakommande <strong>SFOG</strong>-veckor.Det ekonomiska utfallet för år 2004 kan du läsa närmare omi verksamhetsberättelsen. Av lagd budget för år <strong>2005</strong> framgår attomfattningen av föreningens verksamhet ökar.Att kostnaderna det här året förmodligen kommer att överstigaintäkterna orsakas av de investeringar vi gör i kansliet ochär ju något vi kommer att ha glädje av i många år framöver.För första gången har också OGU fått en mindre budget avsattför sin styrelseverksamhet.Har du synpunkter så hör gärna av dig.Vårhälsningar från Halmstad!Jan RydnertSkattmästare i <strong>SFOG</strong>Kostnader<strong>SFOG</strong>-kansliet 1.100.000Medlemsavgifter (ACTA/NFOG/FIGO/EBCOG/IFFS) 600.000<strong>Medlemsblad</strong> 1-5 (tryck/utskick) 500.000ARG-rapport (tryck/utskick) 300.000Styrelsemöten (inkl strategiinternat) 400.000Övriga möten 200.000Utbildningsnämnden 100.000ARG-verksamheten 125.000Årsmöte 50.000Diagnoshandbok 25.000Årsrapport kvinnokliniker 150.000Datakostnader 200.000Revision och bokföring 100.000Diverse övriga kostnader (porto/tele/kontorsmaterial) 125.000Avskrivningar 25.000OGU-kostnader 100.000Totalt samtliga kostnader 4.100.000MEDLEMSBLADET 3/ 05 11


KALLELSEMedlemmarna i Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologikallas härmed till årsmöteTid: Onsdagen den 31/8 kl. 10.15-11.45Lokal: Folkets Hus, FalunFöredragningslistaa) Mötet öppnasb) Val av ordförande och två justeringsmän för årsmötetc) Styrelsens verksamhetsberättelsed) Ev diskussion med anledning av avgivna remissvare) Skattmästarens ekonomiska redogörelsef) Revisorernas berättelseg) Fråga om ansvarsfrihet för styrelse och skattmästareh) Årsavgift för det kommande åreti) Avgift för ARG-abonnemangj) Val av styrelseledamöterk) Val av två revisorer jämte revisorssuppleantl) Val av valberedningm) Bästa föredrag och poster vid 2004 års Riksstämman) Berndt Kjessler-priset <strong>2005</strong>o) Årsmötet i framtiden – <strong>SFOG</strong>-veckap) Kanslifunktionen i framtidenq) Förhållningssätt mot läkemedelsindustrinr) Information om utbildnings) Information om ARG-verksamhetent) Avtackning av ARGUS Nils-Otto Sjöbergu) Övriga ärendenv) Tid och plats för nästa årsmötex) Mötet avslutasVid årsmötet är rikligt med tid avsatt för diskussion. Alla medlemmarär välkomna att deltaga. Om ni vill att styrelsen skaförebereda övriga ärenden skriv då till ordföranden i förväg.MEDLEMSBLADET 3/ 05 13


Valberedningens förslag tillstyrelse för <strong>SFOG</strong>Ordförande Göran Berg, Kvinnokliniken i Östergötland, Universitetssjukhuset i LinköpingVice Ordförande Charlotta Grunewald, Kvinnokliniken, SödersjukhusetFacklig sekreterare Birgitta Segebladh, Kvinnokliniken, Sundsvalls SjukhusVetenskaplig sekreterare Lars-Åke Mattsson, Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ÖstraSkattmästare Jan Rydnert, Kvinnokliniken, Länssjukhuset, HalmstadRedaktör Åsa Magnusson, Kvinnokliniken, Sjukhuset i VarbergUtbildningssekreterare Lisskulla Sylvén, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, SolnaÖvrig ledamot Webmaster Måns Edlund, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, SolnaÖvrig Ledamot OGU representant Jan Wall, Kvinnokliniken, Norrlands Universitetssjukhus, UmeåAnders Lagrelius Övrig ledamot, Oxbackskliniken, Kvinnohälsan, SödertäljeFortsatt mandatFortsatt mandatOmvalFortsatt mandatOmval ( 1 år)OmvalOmvalFortsatt mandatFortsatt mandatNyvalRevisorerAuktoriserad revisor Christer ErikssonLekmannarevisor Göran HelmRevisorsuppleant Elisabeth Ljunger<strong>SFOG</strong>s valberedning: Inger Bryman, Marie Lindroth, Gunnar MöllerströmAnders LagreliusÖvrig ledamotFödd 1943 i Stockholm och hardelat största delen av min tillvaromellan storstaden och förortenRönninge. Efter studentexamen vidNorra Latin 1963, militärtjänst, ochett års studier i statistik började jagmina medicinstudier i Wien; i halvtidbyte till Linköping och läkarexamen1973. AT vid det då nyaHuddinge sjukhus som jag förblev trogen till 1997. På kvinnoklinikenstartade jag med två månader frivillig AT och var sedanfast. Disputerade 1980 på olika aspekter på hormonterapi i klimakterietoch fortsatte sedan med studier av seneffekter av hyperandrogenismpå endometrium och benmineraler och blev docent1987. Ägnade mig alltmer åt administrativa uppgifter och var påsluttampen klinikchef på deltid för operationsavdelningen. Värvadessedan till den privata sektorn för att i M &M Medical AB:s regibygga upp Dalens närsjukhus i södra Stockholm. Fortsatte sedansom medicinsk chef i företaget fram till dess försäljning till danskaISS 2002. Därefter övergått till verksamhet som privatpraktiserandevid Oxbackskliniken Kvinnohälsan i Södertälje tillsammansmed kollegor och barnmorskor.Bor i Rönninge mellan Stockholm och Södertälje tillsammansmed hustru Margareta, som är ergonom på Astra Zeneca - hartvå utflugna barn, varav den ena läst till läkare och den andre tekniskbiologi. Ägnar för närvarande stor del av min växande fritidåt mina gutefår och Highland-kor. Annars försöker jag migpå lite golf, när jag inte skyller på att något praktiskt måste fixas.Hoppas i framtiden få mera tid för bildframställning samt arbetei trä och silver. Konsumerar gärna musik och är nästan ohälsosamtintresserad av matlagning. Har inte tidigare varit fackligtaktiv, men hoppas att med mina erfarenheter från olika delar avsjukvårdsfären kunna göra någon nytta i <strong>SFOG</strong>.MEDLEMSBLADET 3/ 05 15


SymposiumreferatI mars i år hölls ett Sjöbergsymposium med titeln ”Klassiskt och nytt om äggstocken”.Symposiet har instiftats för att ge en sammanfattning av ett aktuellt ämnesområde till framförallt den yngre generationen av läkare inom vår specialitet. Forskning och utveckling inomovarialfysiologi och human reproduktion i de nordiska länderna ligger glädjande nog i deninternationella frontlinjen, och därför fick symposiet denna gång en samnordisk karaktär.Mötet inleddes med två föredrag omnumera klassiska fynd kring äggstocken.Professor emeritus Bengt Falck, Lundsuniversitet, är i den internationella litteraturenmest känd för Falck-Hillarpsfluorescensmetodik för påvisande av biogenaämnen i vävnad. Men innan BengtFalck kom in på detta område, som bleven revolution för nervforskare beskrevBengt Falck i en avhandling från 1959den s.k. ”tvåcellsteorin” för östrogensyntesi ovariet. Ovariet innehåller två grupperav funktionellt besläktade hormonbildandecellslag, nämligen theca internaceller och interstitiella körtelceller samtgranulosaceller och corpus luteum celler.Östrogenets okända bildningsort kundeklarläggas genom utarbetande av en mikrodissektionsmetod,som tillät separation avsmå cellaggregat från råttovarium innehållandeendast ett av dessa cellslag. Genomatt transplantera sådana aggregat till främreögonkammaren tillsammans med vaginalslemhinna,som känslig indikator föröstrogen, kunde överraskande visas att enförutsättning för östrogenbildning var närvaroav två cellslag ett ur varje grupp. Itransplantat med ventrala prostata somindikator visade det sig däremot att thecainterna celler resp interstitiella körtelcellerensamma kan bilda androgen antydandeatt 2-cellsprincipens funktionella underlagär en transport av androgen till granulosa-corpusluteum systemet för aromatiseringtill östrogen. I böcker om ovarietnämns alltid denna ”tvåcellsteori” somett klassiskt fynd.Det andra föredraget behandladeovariets innervation. Bengt Walles somnumera är överläkare vid Kvinnoklinikeni Kristianstad skrev i Lund en avhandlingLars HambergerNils-Otto Sjöbergom ovariets innervation, som blev mycketuppmärksammad. Han kunde visa attdäggdjursovariet är försörjt med såväl sympatiska(adrenerga) som parasympatiska(kolinerga) never. De autonoma nervernainnerverar såväl endokrina strukturer (interstitiellkörtelvävnad) som folliklar i olikautvecklingsstadier. Med elektronmikroskopihar man kunnat visa att autonomanervändar ligger på synapsavstånd frånglatta muskelceller i theca externaskiktetrunt mogna Graafska folliklar. Att ovarietskulle innehålla glatta muskelceller vartidigare helt okänt.Såväl noradrenalin som acetylkolininducerar kontraktioner i folliklarnas glattamuskelceller i in vitro försök. Det kontraktilamuskelsvaret förmedlas via adrenergaalfa-receptorer rep kolinerga muskarinreceptorer.Stimulering av adrenergabeta-receptorer leder till relaxation av deBengt Falck delar ut diplomet till Outi Hovatta.glatta muskelcellerna i follikelväggen. Manhar också kunnat visa att elektrisk stimuleringav ovariets nerver inducerar kontraktioneri follikelväggen.I studier på försöksdjur såväl in vivo somin vitro har man visat att blockering avadrenerga alfa-receptorer liksom adrenergdenervation av ovarierna leder till minskadovulationsfrekvens, medan stimuleringav adrenerga alfa-receptorer ökar ovulationsfrekvensen.Bland de nya fynden om äggstockeninledde Outi Hovatta, professor vidKvinnokliniken, Huddinge sjukhus, omgametbevaring för reproduktiv förmåga.Hovattas grupp har länge bearbetat frågeställningarrörande frysförvaring av ovarialvävnad,som efter upptining ochvävnadsodling kan utveckla folliklar innehållandefertiliserbara oocyter. Teknikenkan få stor klinisk användning, bland annati tumörfall, men även i fall där oocyter kanönskas konserveras från en kvinna i ungålder (exempelvis Turners’ syndrom).Föreläsningen gav utomordentligt spännandevisioner för den framtida utvecklingeninom reproduktionsområdet ochvar dessutom en inviterad prisföreläsning(Bengt Falck-föreläsning). Bengt Falckdelade själv ut diplomet till Outi Hovattaefter föreläsningen under symposiedeltagarnasovationer (v.g. se bild).Professor Claus Yding Andersen frånLaboratoriet för Reproduktiv biologi,Köpenhamns universitet, är en av pionjärernainom autotransplantation av humantovarium, en metod som kan får stor praktiskbetydelse när det gäller bibehållandeav fertilitet efter tumörbehandling medstrålning och cytostatika. Yding Andersenberättade om att hos patienter som skallMEDLEMSBLADET 3/ 05 17


Mötet organiserades av Karolinska Universitetssjukhuset och <strong>SFOG</strong> och sponsrades av GYNECAREJohnson & Johnson, Schering Nordiska AB och ErolABVetenskaplig rapportfrån mötet”Menorragi:Var står vi idag?”Den 11 mars i år samlades ca 135 gynekologer från Sverige på Svenska Läkaresällskapetför att diskutera det senaste inom ett ”hot topic”, nämligen abnorma uterus blödningar.Här följer en kort sammanfattning av några föredrag som presenterades på mötet.Menorragier Bakomliggandeorsak och medicinskbehandlingMiriam Mints, överläkareKarolinska UniversitetssjukhusHuddingeDiagnostik och kirurgiskbehandling av abnormablödningarMåns Edlund, Kvinnokliniken, KarolinskaUniversitetssjukhuset SolnaMenorragier är ett symptomEn förutsättning för att vi ska kunna läraoss något om menorragier är att vi försttar reda på orsaken till den rikliga blödningen.Symtomet menorragier är att jämföramed symtom som huvudvärk,buksmärtor eller klåda. Vem skulle kommapå att diskutera effekterna av medicinskeller kirurgisk behandling av symtometbuksmärtor utan att ta reda på orsaken först?Vi måste alla när vi står inför en patientmed anamnes på riklig mens ställa oss frågorna:Är det menorragier? Varför blöderdenna kvinna så mycket? De senaste tioåren har vi lärt oss mycket om vad denbakomliggande orsaken till menorragier kanvara. Från att ha ansett att koagulationsdefektär en sällsynt genes till menorragierhar vår syn nu ändrats och i varierandematerial anges det att 15-50% av kvinnormed menorrhagier har visats sig ha endefekt koagulation. Vår strävan måste varainte bara att behandla symtomet utan ocksåatt söka den bakomliggande orsaken, därföratt det dels ökar chansen att lyckas medden medicinska behandlingen, dels möjliggördiagnos av tillstånd som ska ha specifikbehandling.Använda behandlingsmetoder för ren menorragiBehandling Menstruations- BiverkningarminskningIntrauterintOregelbundenlevonorgestrel 90-96% blödning initialt.KombineradeTrombos, bröstspänningar,p-piller 43% illamående, viktuppgång.AntifibrinolytitiskGastrointestinalamedicin 50-53% biverkningar(Cyklokapron,(illamående,Cyklo-F)magknip, diarré).NSAID 25(-47)% Gastrointestinalabiverkningar (magsår).Ökad blödning pgabakomliggandeblödarsjuka.Miriam Mints, Kvinnokliniken, KarolinskaUniversitetssjukhuset HuddingeAbrasio som diagnostiskt ingrepp vidabnorma blödningar har ifrågasatts undersenare år. Man har funnit att intrakavitärpatologi missas med upp mot62% vid en skrapning samt upp till10% av endometriecancrarna. Dessutomär abrasio ett invasivt ingrepp som kräversmärtlindrig och inte sällan ävennarkos. Abrasio har ersatts av ”minimalinvasiv” endometrieprovtagningså kallade ”Endorette”, ”Pipelle” eller”Vabra”. Dessa metoder är mycket känsligaför att upptäcka endometriecancermed en sensitivitet på 81% och specificitetöver 98%. TVS och diagnostiskhysteroskopi har i flera studier visat sigvara jämbördiga diagnostiska instrument.Dock kan diagnostisk hysteroskopi idag20MEDLEMSBLADET 3/ 05


etraktas som ”the golden standard” förutvärdering av uteruskaviteten med en sensitivitetpå 98% och specificitet på 95%.Diagnostisk hysteroskopi utförs idag poliklinisktmed tre mm hysteroskop och kräversom regel ingen anestesi.Kirurgisk behandlingDen enda kirurgiska behandlingen somgaranterat kan åstadkomma amenorré ärhysterektomi. Dock innebär hysterektomien relativt hög risk för komplikationer.Mortalitet vid hysterektomi, som utförs påbenign indikation ligger på 1/1000 fall.Allvarliga komplikationer som lungemboli,blödning och skador på närliggandeorgan inträffar i 8% av fallen.Transcervical resektion av endometriet(TCRE) lämpar sig för resektion avendometriet, där uteruskaviteten är ≤ 11cmeller vid submukösa myom < fem cm ochpolyper. Till allvarliga peroperativa komplikationervid TCRE hör vätskeresorption,blödning 2,38%, uterusperforation1,48% och skador på närliggande organpå 0.061%. En långtidsuppföljning avkvinnor som genomgått TCRE har visatatt cirka 20-60% är amenorhoiska efter femår, hälften har oligomenorré, men cirka12-20% genomgår hysterektomi inomtre år. Den vanligaste orsaken till hysterektomiär adenomyos.Intrauterina ballongmetoder somutvecklats de senaste åren är ”Cavaterm”,”Menotreat” och ”ThermaChoice”.Behandlingen med ”Thermachoice” kanutföras i lokal anestesi. Ballongmetoderpassar för behandling av essentiella menorrhagier,där man har uteslutit annan intrauterinpatologi och där kaviteten är < 11-12 cm. Randomiserade studier mellanTCRE och Thermachoice redovisarjämförbara resultat. Hos cirka 90% avkvinnorna reduceras menstruationsmängdenoch komplikationsfrekvensenligger under en procent. ”Minimalinvasiva”metoder är effektiva och säkra metoderför behandling av menorragi. Med rättinformation kan cirka 75% av kvinnormed menorragi undvika hysterektomi.Ultraljudets roll vidolaga blödningar pre- ochpostmenopausaltElisabeth Epstein,UniversitetssjukhusetMAS, MalmöUltraljudets roll vidutredning av olagablödningar är i förstahand att uteslutafokala förändringar i livmoderkaviteten.Hos kvinnor med postmenopausalblödning(PMB) vill man dessutom göra en cancerriskbedömning.Cancerriskbedömningbaseras i första hand på endometriets tjocklek.Ytterligare information om cancerriskenkan fås vid bedömning av endometrietsmorfologi. Baserat på ultraljudsfynden kanman så avgöra om och när ett operativtingrepp bör ske, vilken operationsmetodsom passar bäst och om ingreppet kräveren van operatör (t.ex vid hysteroskopiskresektion av stora myom).För att kunna bedömma livmoderkavitetenmed ultraljud behöver man sprutain koksalt via en tunn plastkateter (hydrosonografi).Hydrosonografi är lätt att lärasig, tolereras bättre än diagnostisk hysteroskopioch kan med stor säkerhet diagnostiserafokala förändringar. Preoperativutredning med hydrosonografi är ävenlämpligt för att avgöra storlek, läge ochprotrusion av submukösa myom. Hos premenopausalakvinnor med meno-metrorraghierkan man förvänta sig att hitta polyperhos cirka 20-30% och submukösa/intrakavitäramyom hos 20-40%. Alla kvinnormed PMB och slemhinna > fem mm börgenomgå hydrosonografi för att uteslutafokal förändring. Cirka 80% av dessa kvinnorhar fokalt växande patologiska förändringar.Vid förekomst av fokal förändringär hysteroskopisk resektion att föredraframför abrasio, eftersom abrasio missaratt diagnostisera cirka hälften av polypernaoch hyperplasierna samt upp till 10% avendometriecancrarna. Om man vid hydrosonografihos kvinnor men PMB och slemhinna> fem mm finner en fokal förändringmed oregelbunden ekogenicitet ochen oregelbunden yta är cancerrisken förhöjd.Vid hög cancermisstanke bör endometriebiospitas utan dröjsmål. Det finnsidag inga säkra hållpunkter för att hydrosonografi/hysteroskopi, ökar risken förspridning eller påverkar långtidsprognosennegativt för kvinnor med tidig livmodercancer.Diagnostik av myomSeth Granberg, Kvinnokliniken, KarolinskaUniversitetssjukhuset SolnaHos kvinnor över 35 år som söker pga.besvär förekommer myom i upp till 30-40 %, För diagnostik av myom finns bådeinvasiva och minimal invasiva diagnostiskametoder, av vilka det vanligaste ärtransvaginalt ultraljud (TVS). För diagnostikav submucösa och intrakavitära lämparsig TVS och SIS (hydrosonografi)utmärkt. Vid SIS erhåller man ytterligareinformation jämfört med enbart TVS.Detta gäller särskilt förbättrad specificitet,genom att kunna utesluta fokala förändringari uterus kaviteten. TVS ochhysteroskopi har i flera studier visat sigvara jämbördiga diagnostiska instrument.Vid TVS är den typiska bilden av ett myomett rundat homogent, välavgränsat ochkoncentriskt område i uterusväggen medvarierande ekotäthet. Om man är osäkerpå om den förändring man ser är solideller cystisk kan man öka ultraljudsapparatensförstärkning. Vid passage genommyom dämpas ljudet och ”svarta” ekoskuggorframträder bakom myomet.Bakom en cysta uppkommer istället enförstärkning av ekot (bilden blir ljus). Viddegeneration av myom uppträder centralti myomet ett eko-fattigt område, medanförkalkningar i myom ger mycket kraftigaekon, som skuggar bakomliggande strukturer.Ibland syns en ekotät ring (vitaktig)i kanten av myomet (”kalkskal”). Ett stjälkatmyom kan vara svårt att skilja från enMEDLEMSBLADET 3/ 05 21


kan visualiseras är diagnosen klar. Vid uttaladuterusförstoring räcker ej vaginalgivarensbegränsade penetration, varför kompletterandeundersökning med abdominelltultraljud ibland måste göras, men ävenMR undersökning om den preoperativadiagnostiken är av betydelse. MR undersökningenhar i stort sett samma sensitivitetoch specificitet som ultraljud, menär klart bättre då det rör sig om att lokaliserafem eller flera myom eller myomsom är större än 375 ml.Deltagarna i mötet uppskattade tvåinternationella föreläsare, som delade medsina erfarenheter i minimal invasiv kirurgi.Martin Ferrugia, gynekolog frånLondon talade om användning av bipolärteknik vid TCRE.Olav Istre, Docent från Ullevaal Universitetssjukhus,Norge talade om endoskopiskbehandling av myom (embolisering,ocklusion)Avslutningsvis vill jag framföra ett storttack till överläkare Svein-Erik Tronstad,KK Skaraborgs sjh. Kärnsjukhuset Skövde,Paan Hermansson från GYNECAREJohnson & Johnson, Birgitta Strigeus-Brandt från ScheringNordiska AB ochDavid Erlich från ErolAB för gott samarbetei förberedelserna och genomförandetav detta möte.


Gabriel GräslökNaturligtKära dagbok!Idag på förmiddagen hade jag obstetriskmottagning. Jag fick in ett par somville ”ha sin förlossning så Naturligt sommöjligt”. Jaha sade jag, och noterade attdet var mannen i sällskapet som ville födanaturligt. Lycka till, tänkte jag, men sadeinget högt. De fortsatte med att önskaatt allt här i världen var naturligt ochdet är ju det man vill önska sina barn.– Javisst de nio av tio som överlever förlossningeni Naturen. Tänkte jag mensade inget högt. – Alltså människan påsavannen, där kan man snacka omNATUREN, där överlever bara 90% avmänniskoungarna förlossningen, resterandedel får en förväntad livslängd pålåt säga 35 år innan hunger, kyla ellervilddjur tar dem. Tänkte jag väldigttyst. Sedan fortsatte de med att önskaen sjukskrivning. Jag skrev den, mentänkte i mitt stilla sinne – I Naturen finnsingen sjukskrivning, lägger du dig nedför att vila blir du uppäten av antingenlejon eller myror. De tackade och gickhem för att så småningom återkomma.– I Naturen dör en födande kvinna av100, i Sverige rör det sig om en kvinnaav 100 000, vad vill du ha? Sverige ellerNaturen? tänkte jag sedan när jag dikteradejournalen.Jag blev sökt till förlossningen. NågraCTG-kurvor skulle vidimeras. Det stoden sådan där förlossningspall i biodynamisktträ på barnmorskeexpeditionen.En barnmorska såg min undrandemin. – Vet du att sådana pallar finnsavbildade på medeltida kyrkomålningar?Frågade hon. Min replik fastnade i detcerebro-orala filtret och kom inte ut,men löd: - Vet du att det inte finns någrakyrkomålningar som föreställer sfinkterrupturer?Jag hummade istället någotdiplomatiskt och log.Kära dagbok! Förstår folk inte att vimänniskor är den intellektuella världensBelgian Blue? Det som gör oss till människorär vårt prefrontala cortex, dettaär emballerat i skallbenet, detta skallbenska ut genom ett kvinnobäcken som isin tur ska kunna gå på två ben. I naturenfår man då räkna med ett visst ”produktionsbortfalli denna flaskhals”.Det blev lunchrast. Närmast pösandeav min övertygelse om min egen förträfflighetoch naturens brister gick jagmot personalmatsalen. På sjukhuset därjag arbetar tillåts man inte äta i matsaleniförd sjukhuskläder. Konstigt att kläderkan vara så rena att vi får operera idem men så smutsiga att vi inte får ätai dem – samtidigt! Vi brukar klä oss i enblå sparkdräkt av oerhört nylonig sort.Den vita rocken är det också mycketnylon i. Nylon är ett otyg! Maten får visjukhusklädda hämta i en liten låda avfrigolit. Sedan sitter man i sin nylonigadräkt under lysrören och äter ur en frigolitlådamed plastbestick. Plötsligt längtarman till riktiga keramiktallrikar, riktigabestick, solens varma strålar, bomullskläderoch ...hemska tanke ...Naturen.Alla likheter i detta kåseri med riktigamänniskor är slump, oftast.Naturliga hälsningar!Gabriel GräslökOBS!NY TID FÖR <strong>SFOG</strong>sFORTBILDNINGKURS IObstetrisk medicinKursledning: Katarina Bremme,Eva Nord ochEva Östlund,SolnaTid: 21 - 23 nov (v 47) <strong>2005</strong>Kursort: Karolinska UniversitetssjukhusetSolnaAvsedd för: 30 specialister i obstetrikoch gynekologi. ST-läkare i mån av plats.Program: Övervakning och behandling isamband med obstetriska komplikationersom hypertoni/preeklampsi, intrauterintillväxthämning, immunisering, diabetes,ITP, koagulationsrubbning, hepatos ochpost partum blödning. Omhändertagandeav gravida kvinnor med kompliceradeinvärtesmedicinska sjukdomar som t exautoimmuna sjukdomar (SLE), thyreoideasjukdomar,hjärt/kärlsjukdomar ochnjursjukdomar. Föreläsningar och falldiskussioner.Kursavgift: 4.200 krCME poäng: 24Kontaktpersoner:katarina.bremme@karolinska.seeva.ostlund@karolinska.seeva.nord@karolinska.seTel sekr: 08/517 737 94Fax: 08/31 81 14OBS!MEDLEMSBLADET 3/ 05 23


Äntligen…Angående assisterad befruktning och vissa infektionssjukdomar.Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmännaråd om assisterad befruktning frånjanuari 2003 (SOSFS 2002:13) skall allamakar eller samboende testas för hiv,HTLV I, HTLV II, hepatit B, hepatit Coch syfilis. Assisterad befruktning får endastutföras om det bedöms osannolikt att någotav dessa smittämnen eller någon av sjukdomarnaöverförs till kvinnan eller barnetgenom befruktningen.Föreskrifterna upplevdes av oss gynekologersom arbetar med assisterad befruktning,som svåra att förstå och tolka. <strong>SFOG</strong>:sstyrelse gav därför INF-ARG i uppdragvåren 2003 att utarbeta ett konsensus-förslagmed riktlinjer för assisterad befruktningnär en eller båda i paret är infekteradeller bärare av ovan nämnda infektiösaagens.Konsensusförslaget är tillkommet isamarbete med expertis från flera specialiteteroch är också avstämd med dåvarandechefen för Smittskyddsenheten,Johan Carlsson samt juristen Eva Lithanderpå Socialstyrelsen.Det är vår förhoppning att denna ”kortversion”som publiceras i <strong>Medlemsblad</strong>et,ska vara till hjälp i det praktiska patientarbetet.En längre version med redovisandeav de kollegor som deltagit i diskussionerna,fylligare bakgrund till konklusionernasamt referenser, finns att tillgåför intresserade kollegor på <strong>SFOG</strong>:s kansli.Stockholm 11 maj <strong>2005</strong>Susanne Lindgren och Margareta FridströmKvinnoklinikenKarolinska Universitetssjukhuset HuddingeAssisterad befruktning ochvissa infektionssjukdomarEnligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning från januari 2003(SOSFS 2002:13) skall alla makar eller samboende testas för hiv, HTLV I, HTLV II, hepatit B, hepatit Coch syfilis. Assisterad befruktning får endast utföras om det bedöms osannolikt att något av dessasmittämnen eller någon av sjukdomarna överförs till kvinnan eller barnet genom befruktningen.<strong>SFOG</strong>:s vetenskapliga sekreterare gav INF-ARG i uppdrag våren 2003 att utarbetaett konsensus-förslag med riktlinjer förassisterad befruktning när en eller båda iparet är infekterad eller bärare av ovannämnda infektiösa agens. Initiativ togsfrån INF-ARG till samarbete med FERT-ARG, IVF-läkargruppen, Infektionsläkarföreningen,Mikrobiologiska Föreningen,Barnläkarföreningen, SmittskyddsläkarnasFörening samt venerologisk expertis. Dessagrupper utsåg läkarrepresentanter kunnigai dessa ämnen och förslaget framtogs efterflera möten och diskussioner.Förslaget är därefter avstämt med medicinalrådetJohan Carlson och juristen EvaLithander på Socialstyrelsens Smittskyddsenheti oktober 2004. Vid detta möte framhöllsatt den juridiskt grundade nivån förosannolikhet motsvarar 1/1000-1/10000.Definitioner: Med assisterad befruktningavses inseminationsbehandling samtprovrörs-behandling. Enligt SocialstyrelsensFöreskrifter och allmänna råd (SOSFS2002:13) får assisterad befruktning ejutföras om en spermie- eller äggdonator ärinfekterad med någon av dessa agens.LUESKvinnor/mänObehandlad tidig syfilisinfektion hos engravid kvinna medför risk för överföringtill fostret samt att fostret/barnet blir sjuktoch dör. Vid behandling före graviditetsvecka16, anses risken för infektion av barnetvara mycket osannolik. Vid behandlingsenare i graviditeten uppvisar 2-5%av barnen tecken på kongenital syfilis vidfödelsen.Om syfilis nydiagnosticeras vid provtagningeninför assisterad befruktning,skall den smittade personen behandlas ochdärefter betraktas som smittfri innanbefruktningen får utföras. Det positivaantikropps-svaret kan kvarstå under långtid även efter behandling. Om man finnerpositiv lues-serologi hos en tidigarebehandlad person skall den aktuella anti-MEDLEMSBLADET 3/ 05 27


kropps-titern jämföras med tidigare ochej ha stigit för att assisterad befruktningskall få genomföras. Gruppen bedömerdet således som osannolikt att syfilis, eftergenomgången behandling, överförs tillkvinnan eller barnet vid assisterad befruktning.Vid positiv syfilis-serologi rekommenderasalltid kontakt med venereologför klarläggande av smittsamhet och förställningstagande och genomförande avadekvat behandling.Slutsats: Efter genomförd luesbehandlingkan kvinnor och män tillåtas genomgåassisterad befruktning.HTLV I/IIBåde HTLV I och II analyseras samtidigtpå laboratoriet då screeningtester för HTLVI också detekterar HTLV II. Virusen ärnärbesläktade och korsreaktivitet uppstårdärför serologiskt. Vid positivt provsvar skakonfirmerande test utföras eftersom riskenatt erhålla ett falskt positivt analysresultatär mångdubbelt större än att finna ett santpositivt i ett lågprevalensland som Sverige.Det finns för närvarande ingen PCR-metoduppsatt för kvantifiering av virusmängd.Behandling av HTLV I eller II finns ej.HTLV IHögst förekomst av HTLV I finns i Japan,Karibien, Ekvatorial-Afrika, Sydamerikaoch Mellanöstern (15-25 miljoner bärareglobalt). Prevalensen av HTLV I hos gravidakvinnor är mellan 0,007-0,1% enligteuropeiska studier. I Sverige är seroprevalensenbland blodgivare ca 1/50 000.Mindre än 10 seropositiva fall anmäls varjeår i Sverige sedan 1996. Uppskattad prevalensi Sverige hos gravida kvinnor är1/5000.Risken för utveckling av adult T-cellsleukemivid HTLV I -bärarskap anges till2,5% med en inkubationstid på 20-30 år.Hos vertikalt smittade barn är risken attdrabbas av adult T-cellsleukemi 1-5%.Andra sjukdomar associerade med HTLVI är Tropisk Spastisk Parapares, HTLVassocieradmyelopati, TSP/HAM (1-2 årsinkubationstid) och vissa autoimmunasjukdomar.KvinnorUtomeuropeiska studier (Franska Guyana,Japan m.fl.) har visat risk för smitta mor- barn på 10-25%. Sannolikheten för smittöverföringär lägre under graviditet ochhögre vid amning. Japanska studier har visaten 80%-ig reduktion av vertikal transmissionfrån mor till barn då man avstått frånamning. Seroprevalensen hos ammadebarn är 5-20% och hos flaskuppfödda 2,5-12,8% enligt brasilianska, japanska ochbrittiska studier och översikter.Slutsats: Assisterad befruktning kandärför inte tillåtas för kvinnor med positivHTLV I-serologi eftersom kravet påosannolik risk för transmission till barnetmåste tillgodoses.MänVid spermapreparationen vid assisteradbefruktning torde eventuellt virus tas bortfrån seminalplasman i analogi med förhållandenavid HIV och hepatit C.Gruppen bedömer det därför som osannoliktatt smittämne eller sjukdom överförstill kvinnan eller barnet genom befruktningenvid assisterad reproduktion.Slutsats: Assisterad befruktning kandärför tillåtas för män med positivHTLV I serologi.HTLV IIDokumentationen rörande HTLV II ärytterst sparsam. Det finns ingen säker sjukdoms-associationoch endast ett fåtal rapporterangående vertikal transmission avdetta agens. I Sverige har en studie visat3-4% seroprevalens hos i.v. missbrukare.KvinnorSlutsats: Arbetsgruppen kan ej, på basenav bristande underlag, ge någon rekommendationhuruvida assisterad befruktningkan tillåtas eller ej vid HTLV II infektionhos kvinnan. I individuella fall kan kontakttas med Socialstyrelsen för närmarediskussion.MänVid spermapreparationen vid assisteradbefruktning torde eventuellt virus tas bortfrån seminalplasman i analogi med förhållandenavid HIV och hepatit C.Gruppen bedömer det därför som osannoliktatt smittämne eller sjukdom överförstill kvinnan eller barnet genom befruktningenvid assisterad reproduktion.Slutsats: Assisterad befruktning kandärför tillåtas för män med positiv HTLVII serologi.HIVMed tillgängliga läkemedel är prognosenför en HIV-infekterad vuxen person somlever i Sverige mycket god, under förutsättningatt han/hon kontrolleras regelbundetoch kan genomföra ordineradbehandling.KvinnorGraviditet vid HIV-infektion har ej påvisatsförsämra HIV-prognosen. Omhändertagandetav en gravid HIV-infekteradkvinna är komplex och ska skötas i multidisciplinärtteam för optimal handläggning.De högsta rapporterade transmissionssiffrorna30-40% har rapporterats förkvinnor med avancerad HIV-sjukdom somammat sitt barn och som ej haft tillgångtill antiviral behandling. Amningen bidrarmed minst 10% till risken för smittöverföring.Risk för transmission från mor till barnom modern inte ammar:ingen antiviral behandling 15-25%behandling med zidovudin(AZT) under graviditet(startade 1994) 8%behandling med zidovudinunder graviditet, elektivt sectio ca 2%kombinationsbehandling undergraviditet (startade1996-97)med eller utan elektivt sectio 0-2%Sannolikheten för transmission bedömssom låg. Sedan 1999 har


Slutsats: Assisterad befruktning kan tilllåtasför män med välkontrollerad HIVsituationavseende sjukdomsläge och medicinering.Hepatit BKroniskt infekterade är oftast asymptomatiskamed normala eller förhöjda transaminaser.På sikt finns viss risk för levercirrhosoch/eller levercancer. Hepatit Bpåverkar inte graviditetsförloppet hos friskabärare, men kvinnor med svår leversjukdomavrådes från graviditet. Dokumentationenför mor-barn-smitta är grundadpå serologi och ej på virusmängd mätt somHBV-DNA nivå. Vid tveksamheter ibedömningen om smittsamhet bör specialkunniginfektionsläkare konsulteras.Om den ena parten är HBsAg positivskall den andra vaccineras om han/honinte har en redan utläkt hepatit B-infektion.Adekvat antikropps-svar (>10 IU/ml)skyddar vid exposition.Kvinnor1) Kvinnan HBsAg positiv och HBeAgpositivHBeAg positivitet innebär hög smittriskeftersom virusmängden är hög (oftast>107 virusgenom/ml plasma). 70-90% avbarnen blir kroniskt infekterade om profylaxinte ges. Vaccin med tillägg av immunglobulin(Au-nativ) skyddar >90% av barnenmen även med Au-nativ och vaccinationav barnen är risken för dem att fåkronisk hepatit B 0-10%.Slutsats: För HBsAg positiva och HBeAgpositiva kvinnor är överföringsrisken tillbarnet ej osannolik även om barnet ges profylax.Därför kan assisterad befruktningför närvarande ej tillåtas för dessa kvinnor.2) Kvinnan HBsAg positiv och HBeAgnegativDetta innebär i allmänhet en lägre smittoriskeftersom de flesta patienterna harlägre virusnivåer än de i grupp 1.Av barnen till kvinnorna med HBsAgpositivitet och HBeAg negativitet blir fåvaccinerade barn kroniska bärare av hepatitB. Barnet ges enbart vaccin.Slutsats: Assisterad befruktning kan tilllåtasför kvinnor med HBsAg positivitetoch avsaknad av HBeAg.MänBärare med såväl hög som låg smittrisk:testa kvinnan och vaccinera om hon ärmottaglig och följ upp ak-svaret tills manfått adekvat titerstegring. Därefter kan assisteradbefruktning påbörjas. Virusöverföringvia mannens spermier efter preparationinför assisterad befruktning är osannoliki analogi med förhållandena vid HIVoch hepatit C.Slutsats: Assisterad befruktning kantillåtas för män med hepatit B.Hepatit CVid kronisk hepatit C finns risk för insjuknandei levercirrhos och ibland levercancer.Vid aktiv leverinflammation rekommenderasidag behandling med interferonoch ribavirin i 6 eller 12 månader beroendepå vilken genotyp som konstaterats.Utläkningen är hög vid behandling, 50-80%, beroende på genotyp. Upprepadekontroller av virus-replikation görs underoch efter behandling och om PCR-negativitetuppnås vad gäller HCV-RNA betraktaspersonen sedan som smittfri (referensLV/RAV 2003). Hepatit C påverkar ejgraviditetsförloppet i allmänhet, men kvinnormed svår leversjukdom avrådes frångraviditet.Vid nyupptäckt hepatit C bör kvalitativttest med PCR-metodik för HCV-RNAutföras. Vid negativ PCR bör denna upprepasefter minst 3 månader och vid upprepadHCV-RNA-negativitet betraktasinfektionen i allmänhet som utläkt/ej smittsam.Infektion med hepatit C leder spontanttill utläkning i 15-40%. Infektionsläkarebör kontaktas för bedömning vidtveksamhet i tolkningen av smittsamhet.KvinnorRisken för överföring av hepatit C från mortill barn är ca 5% om kvinnan är HIVnegativ,men flerfaldigt högre vid samtidigHIV-infektion. Någon immunprofylaxtill barnet finns ej. Om kvinnan behandlasför sin hepatit C före assisterad befruktningstartas är chansen stor för utläkning,men väntetiden från behandlingsstart medassisterad befruktning förlängs med 6-12månaders behandlingstid och åtminstone6 månaders uppföljningstid, för effektkontrolloch för att ribavirin som är toxisktför gonaderna och embryotoxiskt skaförsvinna ur kroppen. Kvinnan är smittfrioch ”botad” om test för virus-RNA ärnegativt i upprepade mätningar. Därefteranser gruppen att det är osannolikt attvirus överförs till barnet vid assisteradbefruktning. Om behandlingen mot hepatitC ej fungerat, bedömer gruppen att detej är osannolikt för smitta mor-barn, varföringen behandling med assisteradbefruktning kan ges.Slutsats: Assisterad befruktning kan tilllåtasför kvinnor efter spontant utläkthepatit C alternativt efter framgångsrikbehandling av hepatit C. Däremot kan assisteradbefruktning ej tillåtas om hepatitC-behandlingen ej varit framgångsrik.MänBehandling av hepatit C hos mannenrekommenderas också, förslagsvis efter attassisterad befruktning genomförts.Ribavirin är spermietoxiskt och det tarytterligare sex-sju månader efter avslutadhepatitterapi innan effekten upphört.Gruppen bedömer att det efter ”spermatvätt”,dvs preparerade spermier enligt sedvanligarutiner i fertilitetslaboratorier ianalogi med HIV, är osannolikt med överföringav virus vid assisterad befruktningSlutsats: Assisterad befruktning kantillåtas för män med hepatit C.För ArbetsgruppernaSusanne Lindgren, INF-ARGMargareta Fridström, FERT-ARG oIVF-läkagruppenMEDLEMSBLADET 3/ 05 29


Värkstimulering underutdrivningsskedetVärkstimulering i form avSyntocinondropp används i en hög andelav förlossningarna och är ett mycket värdefullthjälpmedel för att förstärka värkarbetet.Det är dock ett potent läkemedel somkan ha allvarliga bieffekter.Det har under de senaste åren publiceratsi Läkartidningen och Dagens medicinett antal fällande domar i HSAN motläkare eller barnmorskor där värkstimuleringmed Syntocinon skett under utdrivningsskedettrots patologisk CTG-kurvaeller där oförsiktig värkstimulering resulterati hyperaktivt värkarbete med åtföljandefosterpåverkan och skada hos barnetpga syrebrist.En erfarenhet från de kurser i fosterövervakningvi ordnat under ett antal årär att i de fall som kursdeltagarna tagitmed sig finns ofta ett ovarsamt användandeav Syntocinon resulterande i överstimuleringoch fosterljudspåverkan somett inte alltid uppmärksammat problem.Med stor sannolikhet finns ett stort mörkertalsom inte noteras då barnet mår bravid förlossningen.Om värkarbetet blir för tätt och detinte finns möjlighet till tillräcklig cirkulationi placenta mellan värkarna så utvecklarbarnet så småningom hypoxi. En vanligklinisk situation under utdrivningsskedetär att ett barn börjar visa CTG-förändringartydande på hypoxi och man villUlf Hanson, DivisionschefMaria Jonsson, AvdelningsläkareSolveig Norden-Lindeberg,ÖverläkareKvinno- och barndivisionenAkademiska sjukhuset, Uppsala.få barnet förlöst. Ofta finns redan ett värkförstärkandedropp kopplat. Den olyckligaåtgärden blir alltför ofta att öka droppetför att det ska gå fortare när man i ställetborde stänga av droppet, ev. ge Bricanyl,förlösa med sugklocka eller vidtaga annanåtgärd. Konsekvensen av det intensiva värkarbetetpå ett redan ansträngt barn blir attsyretillgången försämras ytterligare, barnetföds så småningom med en uttalad metaboliskaacidos och kan utveckla en allvarlighjärnskada. Om det bara handlar omenstaka värkar i förlossningens slutskedekan detta ha marginell betydelse men detvet man inte när stimuleringen påbörjasoch ofta kan det dra ut på tiden. Utdrivningsskedetär en mycket känslig del avförlossningen då, förutom värkarbetet, tillkommerkrystning som ytterligare försämrarcirkulationen i placenta och barnetssyresättning.Om värkarbetet är ≥ 6/10 min ökar riskenkraftigt för fosterljudspåverkan. Detär dock viktigt att, vid värkstimulering, alltidfölja barnets hjärtverksamhet med CTGdå olika känslighet kan föreligga. Det viktigaär att förvissa sig om att barnet tål detaktuella värkarbetet. I de fall man drivitvärkstimulering för hårt eller fortsatt/påbörjatstimulering trots patologiskt CTG såär detta ett klart avsteg från vetenskap ochbeprövad erfarenhet och föranleder somregel en erinran eller varning vid bedömningi HSAN.Syntocinon får ej ges utan läkarordination.Det är viktigt att det på klinikernafinns rutiner för värkstimulering medSyntocinon.Vi förfinar våra metoder att upptäckahypoxi under förlossning men en av de merangelägna åtgärderna är att undvika skadororsakade av oförsiktig värkstimulering.Några enkla men viktiga råd:1.Värkstimulering med Syntocinon kräverCTG-övervakning.2.Undvik stimulera med Syntocinon ombarnet redan är påverkat (CTG-förändringar).3.Syntocinon är ett läkemedel och får baraanvändas på läkarordination.Om barnmorska använder det utanatt rådfråga läkare måste skriftlig delegationfinnas med regler för detta.4.Om värkar ≥ 6 /10 min noggrann observansdå stor risk för fosterpåverkan föreligger.5.Följ progressen på partogrammet. Ombra progress men värkarna upplevs svagaoch/eller glesa är de tilltäckliga.ÅRSAVGIFTERMedlemsavgift <strong>SFOG</strong> 800:-Medlemsavgift <strong>SFOG</strong> (ålderspensionär, fr o m det år man fyller 66 år) 200:-ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:-* Avdragsgill i deklarationenAvgifter för icke-medlemmarPrenumeration <strong>Medlemsblad</strong>et 5 nr/årARG-rapportabonnemang500:- (inkl. moms)150:-/rapport (exkl. moms)MEDLEMSBLADET 3/ 05 31


Skriftlig patientinformationValidering av ett informationsbrev inför gynekologiska operationerBakgrundPatientinformation är en viktig del av sjukvårdenoch stora mängder produceras varjeår. Studier visar på att patienterna vill hainformation (1) och att de önskar bådeskriftlig och muntlig information införoch efter operation (1, 2, 3). Det är viktigtatt den information som ges till patienternaverkligen når fram, eftersom tidigareundersökningar visar att patientinformationger många positiva effekter såsom minskad vårdtid, ökad patientillfredställelseoch ökad fysisk aktivitet efteroperation (4, 5, 6).För att kvalitetssäkra den operativagynekologiska vården har Nationella kvalitetsregistretför gynekologisk kirurgi(Gynop-registret) sedan 1997 använts föratt sammanställa pre- och postoperativinformation vid gynekologiska operationer.Gynop-registret innefattar kirurgi pålivmoder, äggstockar samt endometrieablationer,men kommer under <strong>2005</strong> att utvidgastill att även innefatta tumörkirurgisamt inkontinens- och prolapsoperationer.Inför gynekologiska operationer, sominnefattas av Gynop-registret, ska ansvarigkvinnoklinik skicka ut ett frågeformulärtillsammans med ett tvåsidigt informationsbrev(bilaga 1) samt ett utdrag urpersonuppgiftslagen om en sida (bilaga 2)till kvinnorna. Brevet är tänkt att fyllaolika syften, dels att upplysa kvinnornaom operationen och dess följder, dels attmotivera kvinnorna att fylla i frågeformuläretoch informera angående registretoch patienträttigheter. Informationen somerhålls från frågeformuläret används somen del i det medicinska underlaget införoperationen och till Gynop-registret.Informationsbrevet är skrivet av ansvarigaför Gynop-registret och kontrolleratav ett antal myndigheter.Brevet blev senast granskat och godkäntav Regionala etikprövningsnämnden iTove Eriksson, Med kand., läkarprogrammet,T6Lina Zetterholm, Med kand., läkarprogrammet,T6Ewa Andersson, Institutionen förbeteendevetenskapliga mätningarBirgitta Renström, Institutionen förklinisk vetenskap, obstetrik ochgynekologiMats Löfgren, Institutionen förklinisk vetenskap, obstetrik ochgynekologiSamtliga vid Umeå universitet.Umeå i oktober 2004. Dock har varierandesynpunkter på brevets innehåll ochutformning framförts av patienter ochsjukvårdspersonal. Förfarandet där experteroch myndigheter samarbetar för att tafram information är idag ett vanligt sättatt utforma patientinformation på.Frågeformuläret är utvärderat sedan tidigareoch resultaten visar att patienterna uppskattarmöjligheten att fylla i dem hemmainför läkarbesöket och att 98% av kvinnornafyller i frågeformuläret (11, opubliceraderesultat, Gynop-registret). Däremotfinns ingen tidigare utvärdering av brevetur patientperspektiv.Trots den mängd patientinformationsom produceras inom alla sektorer av vårdenoch informationens dokumenteradebetydelse för vården, finns få studier somundersöker hur patienter mottar dennaskriftliga information (5). De undersökningarsom genomförts behandlar patientinformationmer allmänt, till exempelvilken typ av information patienterna villha, generella metoder för att utforma informationsom patienterna förstår och vilkenbetydelse information har för patienterna(1, 7, 8, 9). Enbart två funna studier rördehur patienterna mottar skriftlig information,varav den ena utgörs av en sammanställningav undersökningar, försökoch utvärderingar på patientinformationgenomförda på 1970-talet (2). Den andrastudien fann en signifikant korrelationmellan hur experter och patienter utvärderarläkemedelsinformation, med slutsatsenatt den information som experternavärderar högt även värderas högt av patienterna(10).I linje med den syn på validering somföreträds av Messick (12) är det viktigt attundersöka konsekvenserna av ett instrumentsanvändning med avseende på såvälönskvärda som icke önskvärda effekter. Idetta fall innebär det att undersöka hurväl informationsbrevet uppfyller sitt syfteutifrån ett patientperspektiv, som ett ledi valideringen av såväl informationsbrevetsom frågeformuläret i sin helhet.En modell har utvecklats för att sammanfattade infallsvinklar på informationsbrevetsom vi har för avsikt att undersöka;dels vilken effekt brevet har för kvinnornasbenägenhet för att besvara frågeformuläretoch delta i kvalitetsregistretsamt inställning till operationen och delsvad kvinnorna anser om informationensrelevans och disposition.SyfteStudien syftar till att undersöka om dettainformationsbrev, som utformats av experteri konsensus, har ett innehåll och enutformning som accepteras av patienterna.MetodBrevet finns i fyra versioner med mycketsmå skillnader, ett för varje operation.Innan studien inleddes modifieradesbrevets originalupplaga något. Avsnittetangående operationsmetoder kortades neroch vissa mindre grammatiska ändringargjordes. De komponenter i brevet somvaldes att undersökas var operationsmetoder,följder av operationen, Gynopregistret,patienträttigheter och motiveringtill varför det medföljande frågeformuläretska fyllas i.MEDLEMSBLADET 3/ 05 33


Studien genomfördes med hjälp av personligaintervjuer. Varje sjukhus skickadeut en förfrågan angående deltagande i studientill de kvinnor som uppfyllde kriteriernaför deltagande och som skulle besökakvinnokliniken den dag intervjuerna varplanerade. Intervjuerna utfördes på sjukhuset,antingen på avdelningen eller i sambandmed läkarbesök. Utöver den skriftligaförfrågan, gavs kvinnorna informationmuntligt om studiens syfte och intervjunsupplägg samt hur informationsbrevetär tänkt att användas i praktiken.Till grund för intervjuernas strukturanvändes modellen med dess tre dimensioner,effekt, relevans och disposition,och med hjälp av denna utformades muntligaoch skriftliga frågor. Med öppna frågoroch frågor med fasta svarsförslag undersökteshur kvinnorna påverkades av informationeni brevet angående inställning tilloperationen, ifyllande av frågeformuläretoch deltagande i Gynop-registret. För attundersöka informationens relevans fickkvinnorna skatta på en skala hur viktig deansåg varje komponent i brevet vara.Dispositionen undersöktes med en tregradigskala där kvinnorna fick uppskattaom de ansåg komponenternas utrymmevara alltför omfattande, lagom eller alltförbegränsat. Dimensionerna gavs olikautrymme i intervjuguiden, då brevets relevansansågs vara av större betydelse attundersöka och dispositionen mindre viktig.Förutom frågor kopplade till dessa tredimensioner ställdes ytterligare tre frågorsom syftade till att ta reda på kvinnornasförsta intryck av brevet, undersöka omnågot var svårt att förstå och om kvinnornasaknade någon information ellerhade andra förslag till ändringar.Avslutningsvis ställdes en fråga som syftadetill att ta reda på om kvinnorna ansågatt brevet kan användas utan ändringar.Informationen avseende PersonuppgiftslagenSFS 1998:204 (PuL-texten) ingickegentligen inte i studien, då den textenenligt lag ska vara med i brevet och innehålletär granskat av offentliga företrädareför lagen. Då de första intervjuerna indikeradeatt informationen angående PuLtextenupplevdes som överflödig, utökadesintervjun med en fråga som undersöktehuruvida kvinnorna ville ha med PuL-texteni brevet, eller om de tyckte att deträckte med en hänvisning till den. Dennafråga ställdes till totalt 46 kvinnor.Intervjun inleddes med att kvinnanunder cirka fem-sju minuter fick läsa brevetoch titta på medföljande PuL-text och frågeformuläret.Kvinnan behöll alla papperunder hela intervjun. Därefter ställdes ettantal muntliga frågor följt av skriftliga frågordär kvinnan själv fick fylla i sina svar.Intervjun avslutades med ett antal muntligafrågor. Totalt tog intervjun ungefären halvtimme.StatistikAnalyserna är utförda medSPSS (Statistical PackageSocial Sciences) 11.0.Student-T Test och CHI2har använts för signifikanstest.P


Tabell 1.Skattning av brevets komponenter, skala 0-10 (oviktig-viktig).Komponent Medelvärde P-värdeVarför du ska fylla i frågeformuläret 8,1 N.SFöljder av operation (besvär,komplikationer och resultat) 8,0 N.SDina rättigheter angåendedeltagande i Gynop-registret 7,9 N.SOperation och operationsmetoder 7,8 N.SGynop-registret 6,9 0.05-0.001**Varje relevanskomponent jämfört mot övriga komponenter.Komponenten Gynop-registret skilde sig från samtliga som sinsemellaninte uppvisade någon skillnad.Resultatet visar att informationen i brevetgenerellt skattades som viktig. Ingenskillnad förelåg mellan komponenternamed undantag för Gynop-registret somansågs mindre viktigt jämfört med samtligaövriga komponenter.Disposition avinformationenAlla fem komponenternaundersöktes med avseendepå disposition. 60kvinnor bedömde allafem komponenterna, enkvinna bedömde fyra. 13kvinnor uppgav attnågon del var ”Alltföromfattande”, 4 kvinnormarkerade” Alltförbegränsat” och 3 kvinnormarkerade något av bådaalternativen.Av totalt 304 svar, var 257 ”Lagom”(85%). Det fanns totalt 32 svar ”Alltföromfattande” (11%), varav tre kvinnor stodför 13 svar, (41%). Alternativet ¨Alltförbegränsat¨ hade markerats totalt 15 gånger(5%) av 7 kvinnor. P


linje med tidigare studier (11). Inställningentill operationen påverkades inte negativtoch informationen upplevs som viktig ochlagom disponerad och de flesta anser attbrevet kan användas utan ändringar.Få kvinnorna upplevde något som svårtatt förstå i brevet, och det gick inte att senågon samstämmighet bland de kommentarersom gavs. Detta gäller även kvinnornasom inte ville delta i Gynop-registreteller fylla i formuläret.Om man däremot ser till enskilda komponenter,var ungefär en tredjedel av kvinnornatveksamma till varför frågeformuläretskulle fyllas i. Dessa kvinnor visadeäven en tendens att i mindre utsträckningvilja fylla i formuläret och delta i Gynopregistret.Som givna förslag på ändringarönskade även några kvinnor en tydligaremotivering till varför formuläret skulle fyllasi. Detta talar för att motiveringen bordeförtydligas. Samtidigt visade de skriftligafrågorna att de kvinnor som var tveksammatill varför frågeformuläret skulle fyllas iskattade just denna information som någotmindre viktig, och följdfrågorna som ställdesgav en annan bild. Två kvinnor kommenterade”Jag förstår att formuläret skafyllas i men jag förstår inte varför.” och”Jag utgår från att doktorn behöver informationen”.Således förstår kvinnorna attfrågeformuläret ska fyllas i, och dokumenteratär att 98% också gör det, menvissa är något osäkra på varför det ska göras.Motiveringen skulle kunna förtydligas,men det är sannolikt inte nödvändigt föratt öka antalet ifyllda frågeformulär.Svårigheterna som några kvinnor hademed att besvara intervjufrågor angåendeGynop-registret och patienträttigheternakan, om man bortser från frågornas utformning,tolkas på olika sätt. Antingen attReferenserLithner, M., & Zilling, T. (2000). Pre- and postoperative informationneeds. Patient Education and Counseling, 40, 29-37.Larsson, Inger (1977). Patientinformation ñ en rapport om försök1973-77. Malmö: Malmöhus läns landsting informationstjänst.Ceder, M., Garpenby, P. (1998). Patientinformation avseende bröstcanceroch diabetes – en utvärdering. CMT Rapport 1998:10.Linköpings Universitet.Lithner, M., & Zilling, T. (1998). Ökar preoperativ information patientensvälbefinnande postoperativt? Vård i Norden 1, 31-33.Arthur, V. (1995). Written patient information: a review of the literature.Journal of Advanced Nursing, 21, 1081-1086.Larson, CO., Nelson, EC., Gustafson, D., Batalden, PB. (1996). Therelationship between meeting patient¥s information needs and theirsatisfaction with hospital care and general health status outcomes.International Journal for Quality in Health Care vol 8 nr 5, 447-456.Kvalvaag Grönnestad, B., & Blystad, A. (2004) Pasienters opplevelseav informasjon i forbindelse med en operasjon - en kvalitativstudie. Vård i Norden, 4, 4-8.Clark, J., Kenny, T., Moseley, D., Newton, L., Newton, D., Purves, I.,& Wilson, R. (1998). Patient information leaflets: producing undertexten är svår att förstå, att kvinnorna inteär intresserade av att läsa informationeneller att de tröttnat på att läsa då informationenkom sist i brevet. Med tanke påatt få kvinnor vid direkt fråga nämndenågot i brevet som svårt att förstå, kan vianta att problemet med Gynop-registretoch patienträttigheterna ligger i en blandningav att kvinnorna inte är intresseradeav denna information och att den liggersist i brevet. Detta stöds av att informationenangående Gynop-registret skattadesmindre viktig än övriga komponenteri brevet och att det också är den komponentsom viktar mest åt alltför omfattandevad gäller disposition. Mot bakgrund avdetta och att den näst vanligaste kommentarenangående brevet var att det upplevdesnågot för långt, är det informationenangående registret som bör kortas nedom någon ändring ska göras vad gällerbrevets längd.Då varje patient har ett individuelltbehov av information, är det svårt attutforma ett brev som passar alla. De eventuellaändringar som skulle kunna göras idet här brevet är att förtydliga motiveringtill ifyllandet av frågeformuläret och kortaned informationen angående Gynop-registret,men det är viktigt att ha i åtanke attmajoriteten av kvinnorna faktiskt är nöjdamed brevet som helhet. En eventuell ändringfår inte leda till att en ökad andelkvinnor anser att brevet är för kort, eftersomen vanligt förekommande kritik somriktas mot sjukvården är att det ges för liteinformation. Vidare måste viss information,bland annat den gällande Gynopregistret,enligt lag finnas med. Som enkonsekvens av studien har en meninginnehållande motiveringen som fanns isektionen ”Gynop-registret” flyttats tillsektionen ”Motivering” (Bilaga 3)Då de inledande intervjuerna indikeradeatt kvinnorna tyckte att informationenangående PuL-texten var överflödig,ställdes frågan om en hänvisning, till vartden informationen kan hittas, skulle kunnaräcka. Men resultatet visar att majoritetenav kvinnorna trots allt vill ha med informationeni brevet, vilket tolkas som att devill ha informationen lättillgänglig även omde kanske inte alltid läser den.Det sätt på vilket detta informationsbrevär skapat, där myndigheter och expertersamarbetat för att utforma informationen,är ett vanligt sätt att ta fram patientinformationpå. Resultaten från denna studieindikerar att den metod som används idagfungerar väl för utformandet av skriftligpatientinformation, och ligger således ilinje med den enda funna studien på området(10). Fler studier på området är angelägna.SlutsatserEnligt denna validering uppfyller brevetsitt syfte och majoriteten av kvinnorna ärnöjda med brevets innehåll och utformning.Motiveringen till varför frågeformuläretskulle kunna förtydligas och informationenangående Gynop-registret skullekunna minskas, vilket även gjorts. Studienpekar också på att samarbete mellan experteroch myndigheter är ett fungerande sättatt utforma patientinformation på.Tack riktas till: Socialstyrelsen ochMedicinska Fakultetens grundutbildningsnämnd,Umeå Universitet, erkännsför finansierandet av studiens genomförande.Universitetslektor Håkan Lindkvist,Institutionen för Matematik ochMatematisk Statistik, har varit behjälpligsom statistisk konsult och granskat de statistiskaanalyserna.standable PILs. Journal of Information Science, 24(3), 167-181.Bubela, N., Galloway, S., McCay, E., McKibbon, A., Nagle, L.,Pringle, D., Ross, E., & Shamian J. (1990). The Patient LearningNeeds Scale: reliability and validity. Journal of Advanced Nursing,15, 1181-1187.Gustafsson, J., Kälvemark, S., Nilsson, G., & Nilsson, J. L. G. (2003).A Method to Evaluate Patient Information Leaflets. Drug InformationJournal, 37, 115-125.Ladfors, M., Löfgren M., Gabriel B., & Olsson., JH. (2002). Patientaccept questionnaires integrated in clinical routine: a study by theSwedish National Register for Gynecological Surgery. Acta ObstetGynecol Scand 81, 437-442.Messick, S. (1993). Validity. Robert L. Linn (Ed.) EducationalMeasurement. USA; The Oryx Press.Registeransvariga, Datainspektionen, Patientuppgiftsombud iVästerbottens län och Västra Götaland och Patientskadenämnden iVästerbotten. Deltagande sjukhus i Gynop-registret har kommit medsynpunkter.36MEDLEMSBLADET 3/ 05


I ringhörnanTorsdag eftermiddag och MVC-mottagning.4 av 7 kvinnor kommer huvudsakligeneller enbart för att bli sjukskrivna.Det är illa, men det kunde vara värre. Intemycket, men lite värre.– En bild av Sverige idag, tänker jag liteuppgivet. De första två sjukskrivningspatienternagår bra. Den första har sådanabesvär att heltid känns självklart, den andraaccepterar direkt att halvtid är lagom Detbörjar kännas rätt bra.Det gör det inte med 15:30 patienten.Jag argumenterar för att om hon kan skötasina hästar så måste hon rimligen ha någonarbetsförmåga kvar. Hon argumenteraremot, ganska skickligt. Jag berättar om enkollega, som trots besvärlig SI-ledssmärta,bälte, upprepad akupunktur och flera barnhemma, ändå med lite hjälp arbetar 50%.– Jag struntar väl i din präktiga kompis,säger patienten ilsket. Jag har en rättighetatt slippa lida!Vi är båda frustrerade och upprörda överatt den andra inte kan ta till sig vad vi säger.Stämningen sjunker. Jag skriver 50% påintyget. Patienten är arg.– Du har inte fattat någonting, säger hon.Hon kommer att söka någon annanläkare snart, som antagligen skriver 100%på hennes intyg. Den kvinnans ilska ärinte lätt att möta.Ledsen och uttröttad möter jag eftermiddagenssista patient. Marie är i vecka26 och har inte arbetat en dag hittills i singraviditet. Först var det hotande missfall,sedan hyperemesis, därefter gastrit och nubäckensmärtan.Som snömannen kommer hon inhasandesi rummet utan att lyfta fötterna.– Du ser ganska pigg ut, försöker jag.– Det är jag inte, kontrar hon snabbt.Vi är som två boxare som tar plats i varsin ringhörna. Arbetsförmedlingen vill attMarie ska arbetsträna 3 timmar om dagen.Det vill inte Marie, och jag är verktygetför att hon ska slippa.– Du måste ju röra dig och behålla muskleroch kondition säger jag. Simning,vattengymnastik.– Ha, säger Marie bittert. En bra dagkan jag följa min dotter till dagis, ochsedan är jag helt slut och måste gå och läggamig.Jag vill plötsligt inte veta hur en dåligdag är för Marie, övertygad om att honinte kan någonting. Jag klämmer lite påhenne. Överallt gör det ont, och lika mycketöverallt.Jag är sen, jag måste cykla tillbaka ochvara jour. Jag skriver intyget på 100 %.Marie ler för första gången.Jag cyklar fort för att komma till sjukhuset.I ögonvrån ser jag en obehagligtvälbekant syn. Jag hoppar av cykeln ochlåtsas kontrollera något på hjulet. Mariecyklar förbi mig, helt oberörd.-– En bild av Sverige, tänker jag,medan jag flänger mot sjukhuset,och svetten börjar att sipprafram.Peter PalsternackMuntlig tentamen förspecialistexamen <strong>2005</strong>Dags att anmäla sig för er som är godkända på det skriftliga provet <strong>2005</strong> eller tidigare.Muntlig tentamen och presentation av examensarbete äger rum den 13-14 oktober <strong>2005</strong> i Stockholm.Anmälan sänds till Marie Bixo senast tisdag den 6 september och examensarbetet bifogas senasttisdag den 20 september. Några tips för er som är i full färd med att skriva examensarbete finns påwww.sfog.se, under rubriken Utbildning – övrigt (Minimikrav för specialistexamen…).Marie Bixo<strong>SFOG</strong>´s utbildningsnämndAnmälan till muntlig tentamen 13-14 oktober <strong>2005</strong>Anmälan och examensarbetet skickas om möjligt per e-post till marie.bixo@obgyn.umu.se alternativtMarie Bixo, Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 Umeå eller fax 090-77 39 05.Eventuella frågor om examinationen emotses per e-post alt. tel. 090-785 21 40.Namn: ____________________________________________________________________________________Klinik: ____________________________________________________________________________________Bostads-adress: _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Tel. arbete: ________________________________________bostad: ________________________________MEDLEMSBLADET 3/ 05 37


Stiftelsen för”Utbildning och Forskning inom ämnesområdetDe Kvinnliga och Manliga Övergångsåren”utlyser totalt 250 000 SEK att söka för envar medforskningsaktivitet inom området.Stiftelsen, som tillskapats efter VII:e Internationella Menopauskongressen,har till syfte att ”främja vetenskaplig forskning och utbildning i Sverige omde kvinnliga och manliga övergångsåren”.Högsta enskilda forskningsbidrag som kan erhållas vid ansökningstillfälletär 50 000 SEK, högsta belopp för resestipendium är 10 000 SEK.Ansökningarna skall skrivas som fritext och omfatta forskningsplan,målsättning, metod, beräknade kostnader samt förväntade resultat.Ansökan får omfatta högst två A4-sidor.Ange tydligt om ansökan avser resestipendium eller forskningsbidrag.Bo von Schoultz, ordförande.Samtliga ansökningar sändes till:Adm Malin KarlssonAvd för Obstetrik & GynekologiUniversitetssjukhuset581 85 Linköpingoch skall vara Stiftelsen tillhanda senast den 1 september <strong>2005</strong>.Ange ”Stiftelsen för utbildning och forskning....” på kuvertet.38MEDLEMSBLADET 3/ 05


<strong>SFOG</strong>-veckan <strong>2005</strong> i Falun29 augusti – 2 septemberFör första gången kongress under en hel vecka!Kvinnokliniken Uppsala Akademiska Sjukhus och Kvinnokliniken Falun inbjuder tillkongress med ett fullspäckat vetenskapligt program!Dessutom kommer dagarna att innehålla Verksamhetschefsmöte, <strong>SFOG</strong>:s årsmöte,Riks ARG, Studierektorsmöte, ST-ansvarig möte, ST workshops, och workshop iEvidens ARG:s regi.Spännande kvällsprogram!<strong>SFOG</strong> inbjuder även barnmorskor att delta! 150 platser finns för Er!DagavgiftAnmälan senast 30 juni på adress www.sfogveckan.se Här finns också all information.Du kan också anmäla abstrakt för poster eller fritt föredrag på ovanstående adress.Välkommen!MEDLEMSBLADET 3/ 05 39


<strong>SFOG</strong>-veckan <strong>2005</strong> i FalunPreliminärt detaljerat programMåndag, 29 augusti <strong>2005</strong>09.00 – 10.00 Registrering och kaffe10.00 – 10.15 Välkommen10.15 – 11.00 Plenarföreläsning Sjuk av barn?Hanne Kjöller, journalist11.15 – 12.45 Symposium Kirurgi och obesitasModerator Janusz MarcickiewiczJan Henrik Stjerndahl, Pävi Kannisto, Sören SöndergaardSymposiumPCO i det långa loppetModerator Kerstin NilssonAngelica Linden Hirschberg, Inger Sundström Poromaa, Mats KarlssonStefan Jansson12.45 – 14.00 LUNCH14.00 – 15.15 Fria föredrag GynekologiModeratorer Olle Eriksson, Pia TelemanSymposiumOoforektomi vid hysterektomiModerator Göran BergAdel Aziz, Jörgen Nathorst-Böös, Angelique Flöter15.15 – 15.45 KAFFE15.45 – 17.00 Symposium Laparoskopi och ergonomiModerator Svein-Erik TronstadSvein-Erik Tronstad, Karin Hedberg, Karin Hedén, Bo AnderbergSymposiumHRT – vad är det som händer?Moderator Helle KielerIngemar Persson, Gunilla Björk, Richard Lindgren, Lotta AndreenST-workshop Inducerad abort, etik och praxisLena Marions, Anneli Kero40MEDLEMSBLADET 3/ 05


Tisdag, 30 augusti <strong>2005</strong>08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Kartläggning av människans proteiner - ett vävnadsatlas för medicinskforskningFredrik Pontén, docent, institutionen för genetik och patologi,Uppsala universitet9.30 – 10.00 KAFFE10.15 – 11.45 Symposium Nya behandlingsmetoder vid urininkontinensModerator Eva Uustal FornellAino Fianu Jonasson, Pia Teleman, Christian FalconerOGU-Symposium Preventivmedel. Vad skriver du ut? Det senaste eller det bästa?Moderator Kristina Gemzell-DanielssonKristina Gemzell-Danielsson, Jan Brynhildsen, Tanja Tydén,Viveca Odlind11.45 – 13.00 LUNCH12.30 – 13.00 Posterutställning: Gynekologi13.00 – 14.30 Fria föredrag GynekologiModeratorer Anna-Carin WihlbäckTomas RimanSymposiumÄrftlig cancer i gynekologens kliniska vardagModerator Elisabeth DarjGunilla Enblad, Richard Rosenquist, Lil Valentin14.30 – 15.00 KAFFE15.00 – 16.30 Symposium Cervixdysplasi – upptäckt, utredning, behandling och uppföljning.Hur gör vi nu?Moderatorer Bengt Andrae och Björn StranderBengt Andrae, Agneta Andersson Ellström, Thomas Rådberg, PeterBistoletti,Bengt Andrae, Björn Strander, Kristina Elfgren, Björn StranderSymposiumSex och samlevnad, hur kan vi bäst förmedla kunskap?Moderator Lena MarionsGörel Bråkenhielm, Elsa Lundblad, Olle Waller (”Fråga Olle”)ST-workshop AmenorréAngelica Lindén Hirschberg, Eva Innala , Mats KarlssonMEDLEMSBLADET 3/ 05 41


Onsdag, 31 augusti <strong>2005</strong>08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Den gynekologiska undersökningens moderna historiaKarin Johannisson, professor, idé- och lärdomshistoria,Uppsala Universitet09.30 – 10.00 KAFFE10.15 – 11.45 <strong>SFOG</strong>s årsmöteBarnmorskesymposium Varför ökar planerade kejsarsnitt? Vilken roll spelar kvinnansbakgrund?Moderator Ulla WaldenströmIngela Wiklund, Ulla Waldenström, Ingegerd Hildingsson11.45 – 12.00 Information från stiftelsen12.00 – 13.00 LUNCH12.30 – 13.00 Posterutställning: Gynekologi och obstetrik13.00 – 14.30 Fackligt symposiumBarnmorskesymposium Attityder till sex och aborterModerator Ingela RådestadElisabet Häggström Nordin, Margareta Larsson14.30 – 15.00 KAFFE15.00 – 16.30 Fria föredrag ObstetrikEvidens-ARG workshop Kritisk litteraturgranskningKerstin Nilsson, Annika StrandellST-workshop Akut obstetrisk blödningPär PerssonTorsdag, 1 september <strong>2005</strong>08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Alkoholanvänding under graviditet - säkerställt skadliga nivåer samtrelaterade riskbeteenden och känneteckenMarkus Heilig, Clinical Director, NIAAA09.30 – 10.00 KAFFE10.15 – 11.45 Symposium Alkohol under graviditet – hur gör vi?Moderator Markus HeiligÅsa Magnusson, Mona Göransson, Agneta Österling, Fredrik SpakOGU-Symposium Teamarbete på förlossningenModerator Sara TörnblomAndreas Herbst , Margareta Pettersson , Margareta Eriksson,Margareta Wennergren11.45 – 13.00 LUNCH42MEDLEMSBLADET 3/ 05


12.30 – 13.00 Posterutställning: Obstetrik13.00 – 14.30 Fria föredrag ObstetrikSymposiumSymposium14.30 – 15.00 KAFFEUtdrivningsskedet – allt kan händaModerator Ulf HansonVad gör vi med våra deprimerade gravida kvinnorModerator Marie BixoLiselott Andersson, Staffan Hägg, Margareta Bågendahl Strindlund,Ulf Högberg15.00 – 16.30 Symposium Hur går det med äggdonationer i Sverige?Moderator P O JansonAgneta Skoog Svanberg, Per Olof Karlström, Margareta Fridström,Christina Bergh, Viveca Söderström-AnttilaSymposiumNUPP. Medicinska och psykologiska aspekter.Moderator Harald AlmströmST-workshop Fosterövervakning och STANIsis Amer-Wåhlin, Ulla-Stina WilsonFredag, 2 september <strong>2005</strong>08.30 – 09.30 Plenarföreläsning: Fetal therapyBaskaran Thilaganathan, Director Fetal Medicine Centre,St Georges Hospital, London09.30 – 10.00 KAFFE10.15 – 11.45 Symposium Övervakning och handläggning vid intrauterin tillväxthämningModerator Karel MarsalOlof Stephansson, Kenneth Challis, Jana Brodszki, Anders DahlströmSymposiumPreeklampsiModerator Ragnhild HjertbergHelena Strevens, Eva Östlund KS, Solveig Lindeberg, Carin Korhonen11.45 – 13.00 LUNCH13.00 – 14.30 Symposium Ultraljud i postpartumperioden. Hur och när?Moderator Lars-Åke MattsonLars-Åke Mattsson, Ulla-Britt Wennerholm, Ajlana Mulic-LutvicaSymposiumFetma - en utmaning för dagens och framtidens obstetrikerModerator Marie CedergrenMarie Cedergren, Yvonne Linne, Annika Sohlström, Gunilla Lundstedt14.30 – 14.45 AvslutningMEDLEMSBLADET 3/ 05 43


NFOG VISITOR PROGRAM 2006Purpose:• to enhance opportunities to improve clinical skills and/or develop andshare the expertise of departments by visiting a highly qualified NordicDepartment of Obstetrics and Gynecology.• promote Nordic co-operation and networking.NFOG support is aimed at:• covering travelling expenses and accommodation (if not arranged bythe hosting clinic). The total maximum support will be decided by theboard of NFOG. Daily allowances are not included as a full salary fromthe sending clinic is mandatory.Length:• Minimum 1 weekApplicants:• Trainees at the final stages of specialization or specialists working athospitals.Applications must include:Short CV of the visitorLength of the visit• Goal of the visit and how it will be achieved according to the planaccepted in advance by the hosting and sending clinics.• Budget of the visitDeadline of applications is December 1st, <strong>2005</strong> . Applications should besent to :Satu Suhonen, secretary general of NFOGP.O.Box 61000029HUSFinlande-mail: satu.suhonen@hus.fiImportant:From NFOG Visitor Program you can apply support only for future visits,not visits already made. The applicants will be informed of the decisionsby the end of January 2006.Report:A written report to the NFOG board should be sent within 3 months afterthe visit. The report should include evaluation of the visit by the visitor,the clinic hosting the visit and the clinic sending a visitor.Further information:Seija Grenman, chairman of the scientific committee of NFOGe-mail: seija.grenman@tyks.fiSatu Suhonen, secretary general of NFOGe-mail: satu.suhonen@hyks.fi44MEDLEMSBLADET 3/ 05


<strong>SFOG</strong>s utbildningsnämnd och OGU inbjuder till:Möte om ST-utbildningför ST-ansvariga på landetsalla klinikerTid: Torsdagen den 1 september kl. 14.30-16.30Plats: Folkets Hus i Falun. Exakt lokal kommer meddelas senare på www.sfogveckan.se.Ett mycket uppskattat första möte för ST-ansvariga hölls i Stockholm i oktober 2004.Nu följer vi upp med ett möte där vi kommer att ha mer tidför diskussion och utbyte av erfarenheter.Hur är ST-utbildningen upplagd på era kliniker?Finns det en utbildningsplan?Hur arrangeras undervisning för ST-läkare lokalt?Avsätts tid för egna studier?Vem arrangerar ST-läkarnas randutbildningar?Används specialistexamen som diagnostiskt prov?Välkomna!Lisskulla Sylvén, ordförande utbildningsnämndenSara Törnblom, ordförande OGUST-LÄKARE, AUSKULTERA PÅKVINNOKLINIK I BARCELONA!!Den 28 november (vecka 48) börjar ENTOG:s årliga auskultationsvecka som i årarrangeras i Barcelona.Måndag till torsdag auskulterar man på en spansk kvinnoklinik och under fredagenär det föreläsningar i regi av ENTOG. Lördagen kan ägnas åt ENTOG:s årsmöte,eller shopping…Vi kan erbjuda två platser och de som åker får ett resestipendium på 5000 kronorvardera, vilket skall täcka resa. Kost och logi ombesörjs av utbytesarrangörerna.Anmälan görs till Åsa Wahlberg på mailadress: asaulrika73@gmail.com senast den15 augusti.MEDLEMSBLADET 3/ 05 45


10-12/1122-24/11200630/1-4/21Society for Gynecologic Investigation (SGI)Siena, ItalienInternational Scientific Congress«Operative Gynecology – New Technologies»37th International Meeting on Pathophysiology ofPregnancy. Dubrovnik, CroatiaInternational Gynecologic Cancer SocietySanta Monica, Californien, USASMFM 26th Annual MeetingWebbsite: http://www.sgionline.orgProf Vesna Latin. Tfn: +27 217628600.Fax: +27 217628606Webbsite: http://www.igcs.org/futmeet.htmwebsite: http://www.smfm.org


Arbets- och Referensgruppernainom <strong>SFOG</strong>Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Prof Henrik HagbergPerinatalmedicinskt Centrum, SU/Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 41 00Fax: 031-84 32 59henrik.hagberg@obgyn.gu.seSekreterare: Dr Ulla-Britt WennerholmKK, SU/Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00Fax: 031-25 43 87wennerholm@swipnet.seMinimalinvasiv GynekologiMIG-ARGOrdförande: Dr Svein-Erik Tronstad,KK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTfn: 0500 - 43 10 00Fax: 0500- 43 14 54svein-erik.tronstad@vgregion.seSekreterare: Dr Katarina EnglundKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTfn : 08 - 616 26 38Fax: 08 - 616 43 93katarina.englund@sodersjukhuset.seGynekologiska InfektionerINF-ARGOrdförande: Dr Mats BergströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTfn: 08-616 10 00Fax: 08-616 26 40Mats.Bergstrom@sodersjukhuset.seSekreterare: Dr Ingrid WikströmKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-55 97 75ingrid.wikstrom@kbh.uu.seFamiljeplanering FARGOrdförande: Med dr Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013 -13 22 00Fax: 013 - 14 81 56jan.brynhildsen@lio.seSekreterare: Doc Kristina Gemzell-DanielssonInst f Kvinnors och Barns HälsaKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08 - 515 521 28Fax: 08 - 517 743 14Kristina.Gemzell@kbh.ki.seTonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Med dr Lena MarionsKK,Karolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55Fax: 08-31 81 14lena.marions@karolinska.seSekreterare:Dr Karin EdgardhLäkarmottagningen Munkbron111 28 StockholmTel: 070-794 11 48karinedgardh@yahoo.seUrogynekologi och vaginalkirurgi UR-ARGOrdförande: Dr Maud AnkardalKK, SU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 031-342 10 00Fax: 031-41 87 17maud.ankardal@obgyn.gu.seSekreterare: Dr Gregor LarssonKK, Centrallasarettet721 89 VästeråsTel: 021-17 42 16Fax: 021-17 52 22gregor.larsson@ltvastmanland.seFörebyggande GynekologiskHälsokontroll HARGOrdförande: Dr Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus801 87 GävleTel: 026-15 41 68Fax: 026-15 41 56bengt.andrae@lg.seSekreterare: Dr Björn StranderGynekologmottagningen,Kungsbacka Sjukhus434 80 KungsbackaTfn: 0300-565 000Fax 0300-565 393bjorn.strander@swipnet.sePsykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Med dr Susanne LindgrenKK, Karolinska UniversitetssjukhusetHuddinge141 86 Stockholm,Tfn: 08 - 585 800 00Fax 08 - 585 875 75susanne-rosa.lindgren@karolinska.seSekreterare: Dr Katri NieminenKK i Östergötland, Lasarettet i Motala591 85 MotalaTfn: 0141 - 770 00Fax 0141 - 777 61katri.nieminen@lio.seOfrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande:Med dr Lottie Skjöldebrand SparreKK, Danderyds sjukhus AB182 88 DanderydTel: 08-655 50 00Fax: 08-753 22 76ann-charlotte.skjoldebrand@ds.seSekreterare: Doc Lars NilssonKK, SU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTfn: 031 - 342 10 00Fax: 031 - 41 87 17lars.b.nilsson@vgregion.se48MEDLEMSBLADET 3/ 05


Endokrinologi ENDOKRIN-ARGOrdförande: Dr Marie BixoKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090 - 785 21 40Fax: 090 - 77 39 05E-post:marie.bixo@obgyn.umu.seSekreterare: Dr Inger Sundström-PoromaaKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018 - 611 57 64Fax: 018 - 55 97 75inger.sundstrom@kbh.uu.seGynekologisk TumörkirurgiTUMÖR-ARGOrdförande: Dr Christer BorgfeldtKK, Universitetssjukhuset LundTel: 046 - 17 10 00Fax: 046-15 78 68christer.borgfeldt@gyn.lu.seSekreterare: Dr. Agneta AxelssonKK, Centrallasarettet Västerås721 89 VästeråsTel: 021 - 70 30 00Fax: 021 - 17 52 22agneta.axelsson@ltvastmanland.seUltraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Dr Elisabeth EpsteinKK, Universitetssjukhuset MAS205 02 MalmöTfn: 040-33 21 68Fax: 040-96 26 00elisabeth.epstein@med.lu.seSekreterare: Dr Katarina TunonKK, Östersunds sjukhus831 83 ÖstersundTel: 063-15 30 00Fax: 063-15 45 17katarina.tunon@jll.seHemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Doc Aino Fianu-JonassonKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 75aino.fianu-jonasson@karolinska.seSekreterare: Dr Pelle LindqvistKK, Universitetssjukhuset MAS205 02 MalmöTel: 040-33 20 81Fax: 040-96 26 00pelle.lindqvist@obst.mas.lu.seBröstet BRÖST-ARGOrdförande: Prof Mats HammarKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-22 31 31Fax: 013-14 81 56matha@imk.liu.seSekreterare: Doc Leif BergkvistKirurgkliniken/Centrallasarettet721 89 VästeråsTel: 021-17 30 00leif.bergkvist@ltvastmanland.seVulva VULV-ARGOrdförande: Dr Ingela DanielssonKK, Länssjukhust Sundsvall/Härnösand851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00Fax: 060-18 15 57ingela.danielsson@lvn.seSekreterare:Dr Elisabet Nylander LundqvistHud- och STD-kliniken/NorrlandsUniversitetssjukhus901 85 UmeåTfn: 090 - 785 00 00Fax: 090 - 14 36 73Elisabet.nylanderlundqvist@vll.seEvidens-ARGOrdförande: Med dr Kerstin NilssonKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 00Fax: 019-12 65 90kerstin.nilsson@orebroll.seSekreterare: Dr Annika StrandellReproduktionsmedicin, SU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 031-342 10 00annika.strandell@medfak.gu.seEndometrios-ARGOrdförande: Doc Agneta BergqvistKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 75agneta.bergqvist@klinvet.ki.seSekreterare: Dr Margita BlombergKK, SU/Östra416 85 GöteborgTel: 0031-343 40 00Fax: 031-25 43 87margita.blomberg@vgregion.seArbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-SamordnareARGUSProfessor Lars-Åke MattssonKK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00 • Fax: 031-25 43 87E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se<strong>SFOG</strong>-KanslietMarie-Louise Schyberg, Jeanette SwartzBox 738, 101 35 Stockholm • Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30kansliet@sfog.se • www.sfog.seMEDLEMSBLADET 3/ 05 49


Intressegrupper inom <strong>SFOG</strong>PrivatgynekologernaOrdförandeDr Gunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SÖDERTÄLJETfn: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.comDr Håkan ForsgrenLovisa LäkarmottagningSaltängsgatan 15602 22 NorrköpingTel: 011 - 16 44 00E-post: hakan.forsgren@telia.comDr Olof E. LöfgrenGynhälsan i TrelleborgGamla Torget 3 A231 63 TRELLEBORGTfn: 0410 - 407 60Fax: 0410 - 407 60E-post: tremottab@swipnet.seMödrahälsovårdsöverläkargruppenOrdförandeDr Pia CollbergCentrala Mödra-barnhälsovårdenÖstersunds sjukhus831 83 ÖstersundTfn: 063-15 37 35Fax: 063-15 45 29E-post: pia.collberg@jll.seSekreterareDr Margareta GoopMHV-enheten, plan 4, VC GripenBox 547651 12 KarlstadTfn: 054-67 67 07Fax: 054-61 66 91E-post: margareta.goop@liv.seObstetriker och gynekologer underutbildning (OGU)OrdförandeDr Sara TörnblomKKKarolinska Universitetssjukhuset Solna171 76 StockholmTfn: 08 - 663 63 90Fax: 08 - 31 81 14E-post: sara.tornblom@karolinska.seSekreterareDr Åsa RosénKKSahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra416 85 GöteborgTel: 031 - 343 40 00Fax: 031 - 25 43 87E-post: asa.rosen@vgregion.seGruppen för öppenvårdsgynekologiOrdförandeDr Cilla SalamonUltragynOdengatan 69113 22 StockholmTfn: 08-587 101 99Fax: 08-587 101 90E-post: cilla.salamon@odenplan.ptj.seSekreterareDr Peter KrugGyn. mott., SjukhusetBox 113311 22 FalkenbergTfn: 0346 - 560 44Fax: 0346 - 581 83E-post: peter.krug@lthalland.se50MEDLEMSBLADET 3/ 05


<strong>SFOG</strong>ANMÄLNINGSBLANKETTSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som är verksamma inom specialiteten, specialistersåväl som icke-specialister. <strong>SFOG</strong> är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektioneninom Svenska Läkaresällskapet.Medlem av <strong>SFOG</strong> bör tillhöra Sveriges Läkarförbund, som är den fackliga huvudorganisationen. Man bör också varamedlem i Svenska Läkaresällskapet. Alla medlemmar i <strong>SFOG</strong> är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union Européenne des MédecinsSpécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG).I medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berör specialiteten. Där annonserasockså fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica,som utkommer med 9-12 nummer per år.Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakarolika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter och medverkar till vidareutbildning. Som medlem i <strong>SFOG</strong> är manabonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (300:-/år).Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter är avdragsgill i deklarationen. I och medDin anmälan registreras Du i <strong>SFOG</strong>s datoriserade medlemsregister.För medlemmar i <strong>SFOG</strong> anordnas fortbildningskurser. <strong>SFOG</strong> ansvarar för det vetenskapliga programmet inom obstetrikoch gynekologi vid den medicinska riksstämman.De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning. Obstetriker/Gynekologer under Utbildning(OGU) är en av flera intressegrupper inom <strong>SFOG</strong>. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även tillvikarierande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteterna går bl a ut på att bevakaspecialistutbildningens utformning och innehåll, att försöka underlätta för internationellt utbyte som del av utbildningenoch att arrangera en årlig konferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.Bli medlem i <strong>SFOG</strong>, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.Skickas/faxas till<strong>SFOG</strong>-Kansliet, Marie-Louise Schyberg, Box 738, 101 35 StockholmTelefax: 08-22 23 30Jag vill bli medlem i <strong>SFOG</strong>:Namn ....................................................................................................................................................Adress bostad .........................................................................................................................................Adress arbete..........................................................................................................................................Telefon bostad ........................................................Telefon arbete..................................................Mailadress..............................................................................................................................................Personnummer _ _ _ _ _ _ - _ _ _ _Medlem i Sveriges Läkarförbund Ja NejMedlem i Svenska Läkaresällskapet Ja NejNEJ TACK! Jag vill inte ha medlemsförmånen att vara ARG-rapport abonnent för en kostnadav f.n. 300 kr/år (motsvarande tre rapporter).Jag önskar bli medlem i OGU Specialist Icke specialistDatum: ..................................................Namnunderskrift: ..............................................................MEDLEMSBLADET 3/ 05 51


BESTÄLLNINGSBLANKETTARG-RAPPORTERSvensk Förenings för Obstetrik & Gynekologi Arbets- och Referensgruppers rapportserieAlternativ IJag anmäler mig t v som ständig abonnent på ARGs rapportserie. Varjeny rapport som publiceras i serien skall automatiskt tillsändas migmot betalning enligt bifogad faktura (rabatt 50:-/rapport), intill dessjag skriftligen anmäler annorlunda. Jag förbinder mig attbetala de rapporter jag fått tillsända intill dess jag uppsäger mitt abonnemang.Namn ___________________________________________________________________________________Adress ___________________________________________________________________________________Postnummer och postadress __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Jag vill beställa följande redan utgivna ARG-rapporter:Nr 1-16 och 18-26, 36 har utgått Pris/st exkl. moms, porto & exp.avg 50:-Nr 17 Prolaps. 1989 100:-Nr 27 Abort i Sverige. 1994 100:-Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. 1994 100:-Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi. 1995 100:-Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan. 1996 100:-Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige. 1996 100:-Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1. 1996 100:-Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel. 1996 100:-Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer. 1997 100:-Nr 35 Neonatal asfyxi. 1997 Andra upplagan -1999 100:-Nr 37 Ofrivillig barnlöshet. 1998 100:-Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet -aktuella synpunkter. 1998 100:-Nr 39 Kvinnlig urininkontinens. 1998 100:-Nr 40 Ungdomsgynekologi. 1999 100:-Nr 41 Cancer,graviditet och fertilitet. 1999 100:-Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik. 2000 100:-Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor. 2000 100:-Nr 44 Vulvacancer. 2000 100:-Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2. 2001 100:-Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. 2001 100:-Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD).2002 200:-Nr 48 Vulvasjukdomar. 2003 200:-Nr 49 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. 2004 200:-Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi. 2004 200:-Nr 51 Förlossningsrädsla. 2004 200:-Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet. 2004 200:-Insändes till:<strong>SFOG</strong>-Kansliet • Box 738 • 101 35 Stockholm • Fax: 08-22 23 30E-post: ml.schyberg@sfog.se • Internet: www.sfog.se/ARGbest.htmlAlternativ IIJag beställer nedanstående rapporter (markerade med kryssi vederbörande ruta)att tillställas mig per post. Betalningsker mot medsänd faktura.OBS! Glöm ej ange alternativ52MEDLEMSBLADET 3/ 05

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!