13.07.2015 Views

Årsredovisning 2011 - Danderyds kommun

Årsredovisning 2011 - Danderyds kommun

Årsredovisning 2011 - Danderyds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Avvikelserna kommenteras i nästa avsnitt, Ekonomikommentarer. De stora procentuella avvikelsernafinns i programoråden med låga budgetbelopp.EkonomikommentarerBudget <strong>2011</strong>Prel utfall 18 januari 2012 AvvikelseIntäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Budg.avv %Nämnd och administration 0 8 043 8 043 8 162 8 162 0 -119 -119 -1%Barnomsorg -63 632 305 419 241 787 -64 384 308 866 244 482 752 -3 447 -2 695 -1%Grundskola -6 046 332 219 326 173 -6 702 328 050 321 348 656 4 169 4 825 1%Gymnasieskola -3 374 114 915 111 541 -3 142 113 481 110 339 -232 1 434 1 202 1%Vuxenutbildning -300 6 234 5 934 -375 4 652 4 277 75 1 582 1 657 28%Särskola -187 11 946 11 759 -149 14 811 14 662 -38 -2 865 -2 903 -25%Övrig verksamhet 0 4 618 4 618 -394 4 469 4 075 394 149 543 12%Totalt -73 539 783 394 709 855 -75 146 782 491 707 345 1 607 903 2 510 0%Nämnd och administrationKostnaden för nämnden är enligt budget.-0,1 mnkrKostnaden för avveckling av paviljonger är högre än budgeterat. Det beror på atttre paviljonger (Majstigens förskola, Rosenvägens förskola och Borgens förskola) togs bortunder <strong>2011</strong>. Avvecklingen av Rosenvägens paviljonger var planerade till 2010 men blev någramånader försenade.Barnomsorg-2,7 mnkrDet var fler barn inskrivna i verksamheterna än budgeterat. I förskola var det 41 fler än budgeterat.Skolpengen till förskola är ungefär 100 tusen kronor per barn. De högre kostnadernaberor till allra största delen på fler inskrivna barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem.De sammanlagda avgiftsintäkterna var högre än budgeterat. Överskottet blev 0,9 miljonerkronor.Kommunen kompenserar fristående enheter för deras extra momskostnader. Kommunen fårdärefter samma kompensation från Skatteverket. Kommunens intäkter från momskompensationenblev 0,5 miljoner kronor lägre än budgeterat.I december <strong>2011</strong> fick sex föräldrar vårdnadsbidrag. Antalet har sjunkit något senaste åren ochvar i början av året 11 st. Det gör att kostnaderna för vårdnadsbidrag blev något lägre än beräknat.Kostnaderna för särskilt stöd inom förskola, förskoleklass och fritidshem gav överskott med0,5 miljoner kronor. Varje insats kostar ofta mycket pengar. Budget för särskilt stöd i förskoleklassbyggde på 2-3 elever och utfallet blev en elev.Avvikelser inom barnomsorgmnkrFöräldraavgifter; lägre avgift per barn med flerbarn 0,9Lägre momskompensation -0,56


Avvikelser inom barnomsorgmnkrFler antal barn -5,7Avvikande kostnad per barn 1,1Delsumma -4,2Lägre kostnader vårdnadsbidrag 0,1Lägre statsbidragsintäkter -0,2Lägre kostnader för utvecklingsinsatser 1,0IT-stöd, fakturahantering -0,1Delsumma -3,4Särskilt stöd förskola -0,4Särskilt stöd förskoleklass 0,9Särskilt stöd fritidshem, år 1-3 0,0Summa -2,9BudgetAvvikelseAntalbarnKostnad perbarnAntalbarnBarn 1-5 år 2 066 102 500 kr -41Fritidshem F-klass 496 39 000 kr -12Fritidshem år 1-3 1 399 37 800 kr -27Fritidshem år 4-6 453 10 800 kr -46-125Grundskola+4,8 mnkrKostnaderna för skolpengen är 0,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Kostnaden per elev ärnågot högre än budgeterat, underskottet begränsas dock av att antalet elever är något färre änberäknat.Överskottet från verksamhetsområdet grundskola kom i huvudsak från särskilt stöd.3,0 miljoner avsåg egentligen särskolan (motsvarande underskott finns för obligatorisk särskola)och 1,2 miljoner kronor avsåg skolskjutsar. Resorna blev billigare och samtidigt var detnågot färre som ansökte och beviljades skolskjuts.Avvikelser inom grundskolamnkrHögre momskompensation 0,3Färre antal elever 1,4Högre kostnad per elev -1,7Delsumma 0,07


Avvikelser inom grundskolamnkrHögre statsbidrag till diplomatbarn 0,1Lägre kostnader för implementering av ny läroplan0,2Delumma 0,3Särskilt stöd individuellt resursbidrag 4,1Särskilt stöd – datortek 0,2Särskilt stöd resursklasser -0,7Särskilt stöd – modersmål -0,1Skolskjuts 1,2Summa 5,0I budget fanns 0,4 miljoner kronor för att förbereda och införa nationella reformer inom skolan.Exempel var stötta lärare på skolorna som ansvarade för implementering av nationellareformer, genom av behörighetskrav tillsammans med produktionskontoret och bidra medutbildning i betyg och bedömning. UKK har initierat många utvecklingsinsatser och såväl de<strong>kommun</strong>ala och fristående skolorna arbetade intensivt under året med flera olika delar. Kostnadernablev dock betydligt lägre än först uppskattade. Arbetet fortsätter under de kommandeåren.Överskott på 0,7 miljoner kronor finns också för elever som får individuellt stöd i sin skolplacering.Överskottet är lägre än förra året, vilket beror på en liten ökning av antalet beviljadeansökningar. Det är huvudsakligen skolår 7-9 som uppbär ökade kostnader. En annan anledningtill överskottet är att ett par barn med behov av särskilt stöd kvarstod i sin förskola undersitt förskoleklassår, och belastade därmed barnomsorgen i stället. En striktare och tydligareresursfördelning i samband med inriktningen mot lagstiftningen som utgår från betänkandet”Offentliga bidrag på lika villkor” gör att det är grunderna för hur resurser fördelas i den egnaverksamheten som ska styra tilldelningen av tilläggsbelopp till fristående verksamheter. Därmedkan utfallet på denna budgetpost variera beroende på antalet elever i behov av särskiltstöd samt vilken behovsnivå de representerar.Underlaget för framställan av tilläggsbelopp utgörs i hög grad av de åtgärdsprogram som skafinnas för dessa elever. Kvaliteten på dessa dokument varierar, men är generellt sett ett förbättringsområde.Skollagen har ytterligare förtydligat kraven på en god hanteringsordninghärvidlag, vilket gjort att förvaltningen genomfört ett utvecklingsarbete tillsammans med skolorna.Vid ansökningstillfället våren 2012 kommer det visa sig om underlaget har förbättratsjämfört med vad som var fallet <strong>2011</strong>.8


BudgetAvvikelseAntal eleverKostnad perelevAntaleleverF-klass 518 29 500 kr -19År 1-6 2 837 66 100 kr -14År 7-9 1 338 79 000 kr -11Summa 4 693 -44Kommunalaskolor DanderydFristående skoloroch skolorövriga <strong>kommun</strong>erAndel ifriskolorUtfallTotaltF-klass 433 66 499 13%År 1-6 2 397 426 2 823 13%År 7-9 708 620 1 328 43%Summa 3 538 1 112 4 650 24%Barn i behov av särskilt stöd i förskolanFörskolorna beskriver i sina kvalitetsredovisningar hur de arbetar med att ge alla barn förutsättningaratt utvecklas utifrån sina behov. De bedriver ett systematiskt arbete med att se varjebarn och vid behov göra en kartläggning av barnet och miljön omkring. Därefter ansöker förskolanom handledning och ibland görs en ansökan om tilläggsbelopp om avdelningen behöveren personalförstärkning för att möta barnets behov.I barnets individuella handlingsplan beskrivs ofta vad barnet behöver lära sig eller utvecklamen hur det ska ske och vem som ansvarar för vad behöver utvecklas. Förvaltningen anordnadeen utbildning under hösten som stärker pedagogerna i detta arbete.Det är fler förskolor som fick handledning under året än tidigare. Många pedagoger uppgavatt de är mycket nöjda med hjälpen de fått.På landstigets habiliteringsenhet får barn med funktionsnedsättningar behandling och träningav arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast och specialpedagog. Dessa barn får även träning påförskolorna då habiliteringens personal kommer ut till förskolorna och tränar barnet och stöderpersonalen.Specialpedagogen på Skoldatateket arbetade från hösten <strong>2011</strong> med att handleda förskolepersonali metodutveckling. En viktig del är även att utbilda personalen i och om olika hjälpmedel.25 förskollärare från förskolan påbörjade en 15 poängskurs i specialpedagogik för att bli ännubättre på att stödja barn med särskilda behov.Stödinsatserna delas in enligt följande:9


2009 2010 <strong>2011</strong>Barn med individuella stödresurser i <strong>kommun</strong>ala förskolor 29 32 28Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor/ 18 22 24pedagogisk omsorgExternt placerade förskolebarn 6 5 4Elever i förskoleklass 1Summa 53 59 57Det är fyra färre barn med stödinsatser i <strong>kommun</strong>ala förskolor och två fler i fristående förskolor.Fyra barn placerade utanför <strong>kommun</strong>en, en årlig minskning med ett barn sedan 2009.FlyktingmottagandeUnder år 20011 tog fyra förskolor emot flyktingbarn. Åtta förskolor behövde kontinuerligttolk för att <strong>kommun</strong>icera med föräldrar runt deras barn.Modersmålsstöd.Kommunen erbjöd inget modersmålsstöd i förskolan. Istället startade en studiecirkel beståendeav 11 pedagoger från fem förskolor under hösten, det är en kombination av teori och praktiskterfarenhetsutbyte. Flertalet av barnen med annat modersmål var inte flyktingbarn menhar samma rätt till stöttning i såväl det svenska språket som sitt modersmål.Barn i behov av särskilt stöd i grundskolanSummering av kostnader för barn i behov av särskilt stöd i grundskolan och särskolan visartotala kostnader över tiden då de konterats olika mellan åren.2009 2010 <strong>2011</strong>Utfall Budget Utfall Budget UtfallSärskilt stöd grundskola 24,0 26,0 22,0 23,4 18,8Obligatorisk och gymnasiesärskola 12,8 11,4 14,7 11,9 14,7Summa 36,8 36,6 36,6 35,3 33,5Budget och utfall <strong>2011</strong> var lägre än året innan. Den främsta förklaringen är att kostnader förpsykologer och kuratorer (3 miljoner kronor) flyttades till skolpengen.Kostnaderna för särskolan är oförändrade, men elevantalet är lägre (se även Särskola och särvux).Det beror i huvudsak på att ett par elever, som tidigare var mottagna i särskolan, tillhösten <strong>2011</strong> inte längre var mottagna i särskolan, men ändå hänförts kostnadsmässigt till denna.Anledningen till deras utträde är den lagstiftning som gäller sedan 1 juli <strong>2011</strong>, och intelängre gör det möjligt för elever med enbart autismdiagnos att kvarstå i särskola. Vid förnyadutredning kan de dock visa sig möjliga att återinträda i särskolan.Stödinsatserna delas in enligt följande:2009 2010 <strong>2011</strong>Elever med individuell stödresurs i grundskola 44 43 49Elever i <strong>kommun</strong>övergripande verksamhet 33 30 32Inter<strong>kommun</strong>ala placeringar 8 7 11Totalt antal elever som erhållit särskilt stöd i grundskola 85 80 9210


Av de elever som var beviljade individuella stödresurser var en högre andel inskrivna i friståendeskolor och skolor utanför <strong>kommun</strong>en jämfört med de <strong>kommun</strong>ala skolorna i Danderyd.En möjlig förklaring kan vara att flera av de fristående skolorna är små, och kan därför attraherabarn som kan bedömas ha olika svårigheter.Skolorna arbetar på olika sätt med diagnoser och har upparbetade strategier för att kartläggaelevernas kunskaper. Detta är en förutsättning för att hitta elever tidigt som är i behov av särskiltstöd. I företrädesvis högstadieskolorna finns Lärcentrum/Lärstudio, en flexibel verksamhetsom ska stötta elever i behov av stöd. Specialpedagoger/speciallärare, ämneslärare ochelevens mentor har utrett behovet. Skolornas elevhälsoteam (rektor, skolsköterska speciallärare,kurator och psykolog) arbetar aktivt med att stötta elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogramupprättas tillsammans med elev, förälder och personal. Någon skola identifierar dockatt detta är ett förbättringsområde. Skolorna har god tillgång till speciallärare, specialpedagogeroch eller lärare med påbyggnadskurs i specialpedagogik. Det som främst uppmärksammasär läs- och skriv-, samt matematiksvårigheter, men det är inte dessa svårigheter i sig som berättigartill tilläggsbelopp. De huvudsakliga kategorierna för tilläggsbelopp är dels sådana somrelaterar till fysiska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning, dels sådana som rör siginom området neuropsykiatriskt relaterade svårigheter.En viss ökning av elever som gick i specialutformade grundskolor (Inter<strong>kommun</strong>ala placeringar)har skett detta år. De verksamheter som stod till buds i <strong>kommun</strong>ens egna skolor bedömdesi dessa fall vara otillräckliga.Kommunövergripande verksamhetAntalelever2010Kostnadper elev2010, krAntalelever<strong>2011</strong>Kostnad perelev <strong>2011</strong>, krBrageskolan (Asperger-inriktning) 5 309 000 4 339 000Vasaskolan (Asperger-inriktning) 10 186 000 8 220 000Fribergaskolan (Asperger-inriktning) 10 256 000 14 231 000Stocksundsskolan (Tal och språk) 6 126 000 6 135 000Kevingeskolan (Förberedelseklass) 12 57 000 11 64 000Både ökade och lägre kostnader per elev förklaras av att ersättningen var oförändrad även omnågon eller några elever slutade.Tillsammans med de <strong>kommun</strong>ala skolorna gjorde förvaltningen en översyn av ersättningsmodellenför de <strong>kommun</strong>övergripande verksamheterna. Från och med 2012 tillämpas ersättningper elev i stället för en fast ersättning. Brageskolans bristande elevunderlag gör att skolan föreslåratt verksamheten läggs ned från och med höstterminen 2012, vilket bedöms kunna skegenom att hänvisa till Vasaskolan.Tiden varje elev går i förberedelseklassen på Kevingeskolan varierar utifrån individuella behov,vilket gör att elevantalet också är varierande över tid. Under <strong>2011</strong> har en översyn av organisationenskett, så att högstadieelever och äldre ska mottas i skola som motsvarar derasålder.SkoldatatekSkoldatateket erbjöd skolpersonal handledning och utbildning inom alternativa verktyg förlärande, främst specialpedagogisk IT-användning. Pedagogernas uppgift var att stötta eleverna11


till bättre måluppfyllelse. Genomsnittligt i landet behöver 5 procent av eleverna stöd. I Danderydmotsvarar det 250 elever.Handledningen gav lärare stöd i hur alternativa verktyg kan underlätta för en elev i skolan.Tillsammans med Skoldatateket kunde läraren prova ut alternativa verktyg och sedan lånamaterialet till sin elev under 4-6 veckor.Utbildningarna riktade sig till lärarlag bestående av ca fyra personer. Utbildningarnas innehållanpassades efter de åldergrupper lärarna arbetade med. Lärare som arbetade med äldre eleverfår utbildning i vilka kompenserande hjälpmedel som behövs när en elev har läs- och skrivsvårigheter.Lärare som arbetade med yngre elever utbildas i en alternativ metod till den traditionellaläs- och skrivundervisningen, en metod som speciellt gynnar de elever som annarsriskerar att få läs- och skrivsvårigheter.2009 2010 <strong>2011</strong>Ansökningar om handledning om elever 36 40 28Utbildningar för lärarlaguppgiftsaknas13 31Det minskade antalet elevansökningar berodde på förändrade arbetsformer. Målsättningen varatt lärarna i första hand skulle anmäla hela arbetslaget till en utbildning i hur alternativa verktygkan användas i undervisningen. På detta sätt kan fler lärare undervisas och fler elever nåsav kunskapen jämfört med om enskilda lärare får handledning.Ett mål under 2012 är att ytterligare öka kunskapen om talböcker ute på skolorna och byggaupp en utlåningsverksamhet med material som riktar sig mer till förskolan.Gymnasieskola+1,2 mnkrDet är förhållandevis små avvikelser inom gymnasieskolan. Det har varit lite färre elever änbudgeterat. Vidare är den genomsnittliga kostnaden också något läge. Från och med <strong>2011</strong>gäller en länsgemensam prislista för gymnasieutbildningar i länet. Prislistan har dämpat prisutvecklingen.Avvikelser inom gymnasieskola mnkrLägre momskompensation -0,2Färre elever 0,8Lägre kostnad per elev 0,7Delsumma 1,2Inackorderingstillägg och busskort 0,0Uppföljningsansvar -0,0Skolskjutsar -0,1Intagningskansli 0,1Summa 1,212


Särskola och särvux-2,9 mnkrKostnaderna för särskola är 2,9 miljoner högre än budgeterat. Överskottet för elever i behovav särskilt stöd i grundskola ska dock beaktas genom att kostnader för obligatorisk särskolatidigare år delvis bokfördes på särskilt stöd i grundskola. (Från och med 2012 överförs3,0 miljoner kronor av budgeten till särskolan.)SkolformAntal elever2010Antal elever<strong>2011</strong>Obligatorisk särskola 21 14Gymnasiesärskola 9 13Summa 30 27En liten minskning av antalet elever har skett för särskolans båda skolformer. I realiteten ärdock minskningen i huvudsak relaterad till att ett par elever som tidigare varit elever inomsärskolan i väntan på förnyad utredning inte kan vara mottagna i särskolan och därför skrivitsut till grundskolan. Kostnaderna har dock hamnat på särskolan. En ny lagstiftning trädde ikraft vid halvårsskiftet, vilket gör att enbart autismdiagnos inte längre är grund för mottagandei särskolan. Eleverna kan dock senare vid förnyad prövning återinträda i särskolan.Den obligatoriska särskolan väntas ta emot en handfull nya elever 2012, vilket kan ställas moten lika stor förväntad utgång ur gymnasiesärskolan nästa år.Avvikelser inom särskolamnkrObligatorisk särskola -2,7Gymnasiesärskola -0,2Särvux -0,0Summa -2,9Vuxenutbildning+1,7 mnkrSedan 2009 har <strong>kommun</strong>en fått statsbidrag till yrkesförberedande vuxenutbildning. Beslut omstorleken fattas årligen av regeringen. Statsbidraget var därför svårt att budgetera. Budgeten<strong>2011</strong> innehöll därför inga intäkter från statsbidraget. Danderyd fick 2,3 miljoner kronor, vilketmotsvarar 45 helårsplatser (50 tusen kronor per helårsplats). Till viss del ledde det till högrekostnader. I tabellen nedan redovisas det som fler studenter inom gymnasial vuxenutbildning.Den största delen av utbildningarna var hade omvårdnads-inriktning. De ökade intäkterna frånstatsbidraget förklarar den allra största delen överskottet i gymnasial vuxenutbildning. Detnya avtalet med utförarna är också något mer gynnsamt. Högst ersättning får utförarna närstudenten får betyg och något lägre med betyget icke godkänt.2010 <strong>2011</strong>Grundläggande vuxenutbildning, helårsstudieplatser 16 18Gymnasial vuxenutbildning, helårsstudieplatser 91 98Svenskundervisning för invandrare (SFI) 198 209Avvikelser inom vuxenutbildning mnkrKCNO kansli -0,113


Avvikelser inom vuxenutbildning mnkrGrundläggande vuxenutbildning 0,0Gymnasial vuxenutbildning 1,5Svenska för invandrare 0,2Summa 1,7Övrig verksamhet+0,5 mnkrKommentarer avvikelser övrig verksamhetmnkrInternetbaserat förskole- och skolval -0,1Projektmedel förskola/skola 0,2Verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter - VFU 0,2Utvärderingsverktyget Våga visa 0,4Diverse -0,2Summa 0,7Utvärderingsverktyget Våga VisaDanderyd samarbetar med fem andra Stockholms-<strong>kommun</strong>er om utvärderingsverktyget VågaVisa. Det är indelat i tre delar, enkäter till föräldrar och elever, personalens självvärderingsamt observationer. Ett observationslag bedömer kvaliteten inom de olika läroplansområdena.Den observerade förskolan och skolan fram ett handlingsprogram vilket följs upp att förvaltningenefter ett år.Under 2012 observerades fyra förskoleenheter (Villa Solvi, Småbarnsskolan Elevverket, I Uroch Skur Äventyret och Rosenvägens förskola samt Sätra Ängs förskola) och två grundskoleenheter(<strong>Danderyds</strong> Montessori och Stocksundsskolan samt Långängsskolan) Kostnaden perobserverad enhet var 58 tusen kronor. Enkätundersökningen till föräldrar och elever i förskola,pedagogisk omsorg, grundskola och gymnasieskola kostade 95 tusen kronor. Den upphandladeleverantören klarade inte av att genomföra undersökningen tillfredsställande. Resultatsaknas därför <strong>2011</strong> för grundskolans årskurs 8 och gymnasieskolan. Avtalet sade upp ochefter en ny upphandling anlitades en ny leverantör.Något färre observationer än planerat och billigare enkätundersökning resulterade i överskott.Skolorna och förskolorna i Danderyd har fått mycket fina resultat, lärare beskrivs som engageradeoch att det finns ett tryggt förhållningssätt mellan eleverna med respekt för alla människorslika värde. Vidare beskrivs även utvecklingsområden som till exempel att elever ska blimer delaktiga i arbetet med planen mot kränkande behandling och att verksamhetens dokumentationmåste förbättras. Nedan beskrivs kortfattade slutsatser från observationsrapporterna:Stocksundsskolan/Långängsskolan (grundskolor F-6)Styrkor• Elevernas trygghet och trivsel skapas genom ett bra vuxenbemötande och en rad konkretaarbetssätt. Elevernas ansvar över sina studier gynnas av att de själva planerar ochgenomför sina utvecklingssamtal.14


• Skolan har väl etablerade rutiner kring elevdokumentationer och åtgärder vid mobbingoch barn med speciella behov samt en väl fungerande support till barn med särskildabehov.• Ledningen är lyhörd till personalens önskemål kring undervisning och kompetensutveckling.Förbättringsområden• Eleverna behöver bli stimulerande till eget utforskade lärande i demokratiska arbetsformer.• Eleverna behöver arbeta med konkreta mål som gör det lättare att förstå de skriftligaomdömena.• Öka IKT-kompetensen (informations- och <strong>kommun</strong>ikationsteknik) bland personalenoch eleverna genom att de får tillgång till fler digitala verktyg.Länk till skolornas Våga Visa-rapport:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates /Page____7304.aspx<strong>Danderyds</strong> Montessori (grundskola F-6)Styrkor:• Skolan har engagerade lärare.• Det råder ett tryggt förhållningssätt mellan eleverna och de har inflytande över sittskolarbete.• Lärandemiljön, den dynamiska möbleringen och väl utnyttjade lokaler.• Skolan arbetar mycket aktivt med den nya läroplanen och pedagogiska planeringar.Förbättringsområden:• Skolan behöver utveckla rutinerna kring rättning och bedömning av nationella prov• Elevernas medverkan i framtagandet av likabehandlingsplanen behöver synliggöras.Länk till <strong>Danderyds</strong> Montesssoris Våga Visa-rapport:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7304.aspxElevverket/Småbarnsskolan (grundskola F-3)Styrkor:• Skolan präglas av trygghet och arbetsro och eleverna ges möjlighet till individuellautmaningar.• Arbetet på skolan med språkutveckling är föredömligt.• Skolan har tydliga ämnes- och sociala mål och en grundlig dokumentation av elevernaslärande.Förbättringsområden:• Skolan bör återuppta arbetet med genusfrågor igen.• Vidare behöver kunskapsmålen bli tydligare för eleverna. Skolan bör också utvecklasitt miljöarbete.Småbarnsskolan (förskola)Styrkor:• Barnen har stort inflytande och ansvar i sitt lärande och får individuella utmaningar.• Det finns en röd tråd i språkutvecklingen.Förbättringsområden:• Barnen behöver bli mer delaktiga i sina läroprocesser genom dokumentation för attsynliggöra lärandet.• Pedagogerna behöver få ett gemensamt förhållningssätt i den pedagogiska verksamheteni vardagen mellan de två förskolorna Mini och Fafner.15


Länk till Småbarnsskolans/Elevverkets Våga Visa-rapport:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7304.aspxI Ur och Skur Äventyret (förskola)Styrkor:• På förskolan råder en positiv och trivsam anda med nyfikna barn och medforskandepedagoger.• Verksamheten har en engagerad ledare som driver det pedagogiska arbetet framåt.• Pedagogernas kunskaper kring utomhuspedagogik, syns tydligt i de olika gruppverksamheterna.Förbättringsområden:• Den pedagogiska medvetenheten behöver utvecklas för att bättre uppnå de mål som läroplanenföreskriver angående barns lärmiljö.• Vidare behöver en samsyn kring förhållningssätt i rutinsituationer och genusfrågor utvecklas.• Förskolan ger barnen visst utrymme till eget ansvar men deras möjligheter till inflytandei verksamheten kan bli större.Våga Visa rapport I Ur och Skur Äventyret:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7304.aspxSätra Ängs förskolaStyrkor:Pedagogerna visar ett stort engagemang och det råder ett gott förhållande mellan barn ochvuxna.Förskolans verksamhet med rörelse och rytmik är en tillgång för barnen. Förskolan har dock ivissa delar en ojämn kvalitet.Förbättringsområden:• Det pedagogiska förhållningssättet och medvetenheten om läroplanen är ibland föredömligtmedan det vid andra situationer behövs en större medvetenhet. För att intetappa den röda tråden behöver förskolan utveckla arbetet kring uppföljning, utvärderingoch utveckling.• Ansvarsfördelningen kan i vissa avseenden på förskolan tydliggöras och organisationensstruktur behöver ses över.Rosenvägens förskolaStyrkor:• Pedagogerna visar ett stort engagemang och en vilja att utveckla verksamheten samtdär det råder ett gott förhållande mellan barn och vuxna.• Värdegrundsarbetet är genomtänkt även om likabehandlingsplanen behöver aktualiseras.• Förskolan har en jämn kvalitet.• Barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet är stort och genomsyrar hela verksamheten.Förbättringsområden:• Ledningsorganisationen kan tydliggöras för att de gemensamma verksamhetsmålenska kunna förnyas och upprätthållas.Länk till Våga Visa rapport Sätra Äng och Rosenvägen:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____7304.aspx16


För att ta del av Våga Visas årsrapport:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____11030.aspxVerksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenterFrån och med januari <strong>2011</strong> flyttades det samlade ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning(VFU) från Produktionskontoret till utbildnings- och kulturkontoret. Samordningen mellan<strong>kommun</strong>ala och fristående förskolor och skolor i <strong>kommun</strong>en sköttes av en VFU-samordnarepå en 40 % tjänst.Danderyd har cirka 100 aktiva handledare inom <strong>kommun</strong>ala och fristående förskolor och skolor.Handledarnas uppgift är att vara uppdaterad på lärarutbildningen, handleda och samtalautifrån situationer i verksamheten som studenten leder och deltar samt vara medbedömare avstudentens VFU tillsammans med ansvarig kurslärare på universitetet.Under vårterminen anordnade förvaltningen ytterligare en utbildning för att få fler handledareoch stärka dem i deras handledande uppgifter. Sammanlagt har nu ca 160 handledare frånförskola till gymnasiet genomgått utbildningen under 2010-11.Under höstterminen hade förskolor och skolor ett färre antal studenter ute på verksamhetsförlagdutbildning (VFU) än tidigare terminer. Orsak till detta var att Stockholms Universitet ochSödertörns Högskola inte startade den nya grundlärarutbildningen, som utbildar lärare i årskursernaförskoleklass till och med årskurs 6. De startade dock förskollärarutbildningen ochämneslärarutbildningen för lärare i årskurserna 7-9 och gymnasieskolan.Totalt antal VFU-studenter med placering i Danderydvarav studenter som varit på förskola/skolaFörskolaGrundskolans förskoleklass till och med årskurs 6Grundskolans årskurser 7-9GymnasieskolanHöstterminen2010112Höstterminen<strong>2011</strong>951539122414241314Summa 90 65VFU är viktigt för att rekrytera utbildare förskollärare och lärare till verksamheterna i <strong>kommun</strong>en.Under det senaste året har några skolor anställt personer och haft korttidsvikariat påskolorna efter slutförd utbildning. Det är attraktivt att ha sin VFU-placering i Danderyd. Förskoloroch skolor jobbar mycket med införandet av nationella reformer så det kan ändå varasvårt att hitta VFU-plats.Verksamhetens överskott var 0,2 miljoner kronor. Förskolor och skolor fick ersättning för delärarstudenter de tog emot. Ersättningen till skolorna kom både från studentens universitetmen även från nämndens anslag. Eftersom antalet lärarstudenter minskade under höstterminen<strong>2011</strong> har också den totala ersättningen till skolorna sjunkit.Pengar till utvecklingsprojektEn viktig del i verksamheternas kvalitetsutveckling är nämndens stöd till utvecklingsprojekt.Samtliga enheter kunde ansöka om att få pengar beviljade utifrån de kriterier som nämndenbestämt. Kriterierna kopplades till inriktningsmålen och var <strong>2011</strong>: Arbete med att befrämja17


arbetsro, matematik, naturvetenskap och teknik, jämställdhetsarbete, estetiska lärprocesser,systematiskt kvalitetsarbete, internationella kontakter samt motverka skillnader mellan pojkarsoch flickors studieresultat.I april <strong>2011</strong> redovisades projekten för läsåret 2010/11. 19 projekt hade beviljats mellan 3 och80 tusen kronor. Områden var Matematik och teknik i förskola, estetiska läroprocesser, internationellakontakter, samverkan, tematiskt arbete och entreprenörskap.Tio projekt beviljades pengar för läsåret <strong>2011</strong>/12, mellan 10 och 60 tusen kronor. Ett projektbeviljades inom förskola, sex i grundskolan och tre i gymnasieskolan. De flesta utvecklingsprojektvar inom IT-stöd i undervisningen men även flera andra områden representerades.Redovisning av projektens resultat sker under 2012. Överskottet beror på att en del av projektenpågår även under vårterminen 2012 vilket gör att alla pengar ännu inte är utbetalda.UngdomsmottagningenNämnden finansierade del av ungdomsmottagningens verksamhet med 0,9 miljoner kronor.Andra finansiärer är Stockholms läns landsting och Vaxholms <strong>kommun</strong>. Totalt gjorde 3 715ungdomar enskilda besök på mottagningen. Ungdomsmottagningen arbetar främst med attförebyggande sexuellt överförbara sjukdomar, förebygga oönskade graviditeter samt arbetaförebyggande mot stress, tobak, alkohol och narkotika. Vidare träffar de elever i årskurs åttaeller nio i 1,5 timme per grupp, sammanlagt 51 grupper under <strong>2011</strong>.2010 <strong>2011</strong>Enskilda besök av ungdomar 3 595 3 715Besök av skolklasser (antal ungdomar) 42 (512) 51 (718)Några trender i Danderyd under året var• Antalet sexuellt överförda sjukdomar har ökat något de senaste åren. Klamydia är deni särklass vanligast förekommande sexuellt överförda infektionen. Flest fall hittar manhos ungdomar och unga vuxna. Ett fortsatt preventivt arbete och generös provtagningär av största vikt.• Samtidigt som det totala antalet aborter ökar, fortsätter den neråtgående trenden medallt färre tonårsaborter.• Antalet HIV-tester: 104 Samtliga var negativa.Den senaste kundenkäten visade 90 procent nöjda kunder för den hjälp de fått och då de värderadebesöket som helhet.Internetbaserat system för förskole- och skolvalUnder <strong>2011</strong> bytte förvaltningen IT-stöd för förskole- och skolval samt administrationen avskolpeng. Upphandling och implementering av det nya IT-stödet skedde tillsammans medTäby <strong>kommun</strong>. Kostnaderna blev lägre och de båda <strong>kommun</strong>ernas erfarenheter användes underprojektet. Under året uppstod ändå en hel del inkörningsproblem. Det gjorde att införandetförsenades under året och att servicen till förskolor och skolor försämrades under en period.Under <strong>2011</strong> betalades samtliga kostnader för det nya systemet utöver driften av det befintliga.Under 2012 minskar kostnaderna.Vetenskapens HusDanderyd har ett avtal med Vetenskapens hus som syftar till att öka intresset hos eleverna förnaturvetenskap och teknik. Avtalet innebär att både <strong>kommun</strong>ala och fristående skolor och18


förskolor får ett antal kostnadsfria skolbesök. Skolorna får tillsammans med sina lärare användaderas professionella forskningsutrustning för att göra laborationer som oftast inte kanutföras i den vanliga undervisningen och studera. Vidare kan de ta del av växtvärlden invidNaturens Hus. Det ingår också flera fria lärarseminarier i avtalet. Flest besök under <strong>2011</strong>gjorde gymnasieskolorna och då framförallt Viktor Rydbergs gymnasium med nio besök, menäven flera förskolor har använt sig av Vetenskapens hus. Under år 2012 kommer Danderyd attutöka sitt avtal med Vetenskapens hus så att ännu fler elever och barn kan besöka Vetenskapenshus. http://vetenskapenshus.se/TekniklyftetDet behövs fler utbildade tekniklärare i Danderyd. Tekniklyftet är ett tvåårigt fortbildningsprojektför lärare i teknik på grundskolan i Stockholms län. Syftet är att höja kompetensen hoslärare och för att stärka teknikens roll i skolan och för att öka nyfikenheten kring teknik hosungdomar. 24 skolor är med, spridda i länet från Norrtälje till Södertälje. Projektet startade iaugusti år <strong>2011</strong> och målet är att medverkande skolor ska bli Diplomerade Teknikskolor i majår 2013. Projektet leds av Vetenskapens hus och finansieras via Europeiska socialfonden.Från <strong>Danderyds</strong> <strong>kommun</strong> deltog Fribergaskolan och Viktor Rydbergs samskola. Tre av lärarnapå Fribergaskolan startar sin fortbildning i teknik på KTH under vårterminen år 2012.http://www.tekniklyftet.se/Uppdrag lämnade av fullmäktige eller <strong>kommun</strong>styrelsenBarn- och utbildningsnämnden har fem uppdrag från <strong>kommun</strong>fullmäktige och <strong>kommun</strong>styrelsen.I bilaga redovisas vilka åtgärder som är vidtagna och som planeras.Utmaningar för framtidenAngelägna områden i förskolor och skolorFörskolorna och skolorna i <strong>Danderyds</strong> <strong>kommun</strong> visar överlag upp en pedagogisk verksamhetav mycket hög kvalitet. Resultaten i årsredovisningen är grunden för fortsatt utveckling iverksamheterna. Det är också grunden för förvaltningens granskande och utvecklande insatser.Under 2012 inriktas insatserna till främst följande områden:Förskola:• Förskolornas systematiska kvalitetsarbete, analys och dokumentation och <strong>kommun</strong>ikationmed föräldrar måste förbättras• Ämnesdidaktik måste få en mer framträdande plats• Implementeringen av den reviderade läroplanen måste synas i praktiken• Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ska höjasSkola:• Fortsatt implementering av nationella reformero Kompetensutveckling bland pedagoger avseende ny läroplan och nya kursplanero Kunskap och former för att garantera rättvis betyg och bedömningo Kompetensutveckling för att klara nya nationella behörighetskrav, framföralltinom teknik, matematik, naturvetenskap och specialpedagogik• Den tidiga läsutveckling måste förbättras, framförallt bland pojkar• Varje skola behöver analysera sina resultat och fokusera på att stödja eleverna så att denår kunskapskraven i svenska respektive matematik. Vidare bör undervisningen analy-19


seras och förbättras om man ser att många elever inte klarar till exempel skriftliga räknemetoder.• Skolornas systematiska kvalitetsarbete måste utvecklas avseende analys och dokumentation• Kompetens och nyttjande av IT inom undervisning måste höjas• Utformning av åtgärdsprogram bör förbättras• Genomströmningstiden måste förbättras inom vissa gymnasieprogram• Avhopp inom vuxenutbildning måste analyseras och minskaNämndens kvalitetskontroll ses nu över med avsikt att finna ännu vassare utvärderingsverktyg.Under 2012 utvärderar Skolinspektionen hela utbildningsverksamheten i <strong>kommun</strong>en.Resultatet kommer att visa på styrkor och svagheter och utgör det är en viktig grund hur förvaltningenutformar utvärdering och tillsyn framöver.Nationella reformerReformarbetet pågår för fullt inom alla verksamheter.• Lärarlegitimation - lärarbehörighet De skärpta behörighetskraven och lärarlegitimationi förskola och skola ska träda ikraft fullt ut 2012, med en övergångsperiod fram till2015.• Befattningsutbildning för nyanställda rektorer; alla nyanställda rektorer har rektorsutbildning.Flera förskolechefer går på rektorsutbildningen• Ny betygskala och betyg från åk 6 införs under 2012• Implementering av ny läroplan och kursplaner i grundskolan• Implementering den reviderade läroplanen i förskolan, Lpfö 98.• Införande av reformerad gymnasieskola Gy 11 med en tydligare åtskillnad mellanhögskoleförberedande och yrkesförberedande program.• Förvaltningen arbetar nu aktivt för att underlätta implementering. Framöver fokuserasi högre utsträckning på granskning.Personal- och ledarförsörjning• Omsättningen av förskolepersonal ökar i <strong>kommun</strong>en, bl a p g a ökade pensionsavgångar.Bristen på pedagogisk högskoleutbildad personal är påtaglig i hela Stockholmslän. Inrättande av karriärtjänster inom förskola behövs för att vidareutvecklaverksamheten och höja kvaliteten i linje med den reviderade läroplanen höjda krav.• Förvaltningen föreslår att BUN tillförs stimulansmedel om ca 0,3 mnkr för år 2013,0,6 mnkr för år 2014 och 0,3 mnkr för år 2015. Det motsvarar en funktion som verksamhetsutvecklarefördelat på fyra personer. Dessa kombinerar ett övergripande verksamhetsuppdragom 25 % med 75 % arbete vid förskola.• Förvaltningen föreslår även att stimulansmedel tillförs grundskolan för att skapa tydligakarriärvägar. Det är angeläget att rektorerna ges goda förutsättningar att förbättrakarriärvägar inom respektive skola, men också att skapa förutsättningar för samarbeteoch erfarenhetsutbyte mellan skolorna. I det pågående implementeringsarbetet av nyläroplan har t ex ett antal personer en nyckelroll för att höja kompetens inom betyg,bedömning och pedagogisk planering. Det är en stor fördel att duktiga pedagoger fårett övergripande utvecklingsansvar samtidigt som de fortsätter arbeta med undervisningpå deltid i sin skola.• Gymnasieskolorna gör stora förändringar i verksamheten utifrån den nationella gymnasiereformenoch ekonomiska spelregler i länet. Efterfrågan på viss lärarkompetens20


förändras i takt med att programstrukturen ändras. Skärpta lärarbehörigheter ställerkrav på riktad kompetenshöjning.• Gymnasieskolor med stor volym har i regel större möjligheter än förskolor och skoloratt påverka den inre strukturen och skapa bra karriärvägar. Samtidigt kommer nu ettkärvare ekonomiskt läge att ställa krav på åtstramningar.• Behovet av åtgärder för att skapa ökad attraktivitet och effektivitet är lika angelägethär som inom grundskolan. Förvaltningen bedömer dock att framförallt gymnasieskolorsom har stor volym har väsentligt bättre möjligheter att göra förändringar inom organisationen.Rekryteringsläget är än så länge gott. Vi föreslår därför att stimulansåtgärderinom gymnasieskolan aktualiseras om något år när effekter av ändrat programutbudden inter<strong>kommun</strong>ala prislistan blir tydligareLokalförsörjning• Antalet elever i förskoleålder beräknas minska framöver och ersätts med något ökandeantal inom grundskolans förskoleklass till och med årskurs 6 och mot slutet av periodenfram till år 2018. Antalet gymnasieelever minskar något fram till 2018 då en ökningsker.• Lokalförsörjning inom förskolor och skolor har fungerat ganska väl och antalet paviljongerhar kunnat avvecklas under ordnade former. Nämnden efterfrågar på nytt entydlig genomlysning av enheternas lokalstandard, framförallt bland äldre objekt.• Ett annat frågetecken gäller möjligheterna att tillmötesgå högt satta mål om valfrihetnär utbudet är så begränsat inom grundskolan. Mer långsiktiga uppgifter är att verkaför att lokalerna är yteffektiva, har en bra placering och bra inomhus- och utomhusmiljö.Detaljplanearbeten är aktuella vid Stocksundsskolan och Enebyberg, men behöveräven genomföras i flera <strong>kommun</strong>delar där kraftledningen gräs ner för att möjliggöraframtida byggande av såväl förskolor, skolor och äldreboende.• En revidering av internhyressystemet blir alltmer angelägen i takt med renovering avFribergaskolan samt nybyggnad av förskolor. Internhyressystemet berör alla verksamheter,<strong>kommun</strong>ala och fristående. Vid eventuella förändringar är det viktigt att beaktakonkurrensneutraliteten och att nya förhållanden inte leder till ökade kostnader så attpersonaltätheten försämras.Nyckeltal till stöd för samlad analys 1FörskolaKostnad per inskrivet barn, <strong>kommun</strong>al förskola<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 121 400 109 200 113 600 105 600Förorts<strong>kommun</strong>er 118 800 116 300 114 300 109 100Barn per årsarbetare, <strong>kommun</strong>al förskola<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 5,0 (prel) 5,4 5,2 5,1 5,2Förorts<strong>kommun</strong>er 5,6 5,5 5,4 5,41 Källor: Öppna Jämförelser (SKL), Skolverket och SCB. I de fall då inget värde anges saknas uppgift.21


Barn per årsarbetare, enskild förskola<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 5,0 (prel) 5,4 5,4 5,4 5,4Förorts<strong>kommun</strong>er 5,4 5,4 5,4 5,4Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (<strong>kommun</strong>al förskola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 40 (prel) 41 36 37 41Förorts<strong>kommun</strong>er 47 46 45 45Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (enskild förskola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 41 (prel) 47 48 47 48Förorts<strong>kommun</strong>er 39 39 38 38FritidshemÅrsarbetare, andel m ped. högskoleutb. <strong>kommun</strong>alt fritidshem<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 44 44 38 46Förorts<strong>kommun</strong>er 45 46 47 47Årsarbetare, andel m ped. högskoleutb. enskilt fritidshem<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 22 41 23 19Förorts<strong>kommun</strong>er 27 31 28 27Kostnad per inskrivet barn, <strong>kommun</strong>alt fritidshem<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 35 305 27 664 27 000 29 800Förorts<strong>kommun</strong>er 32 900 33 100 32 500 32 300Barn, antal per årsarbetare, <strong>kommun</strong>alt fritidshem<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 24,2 (prel) 26,8 20,8 25,1 22,8Förorts<strong>kommun</strong>er 21,9 21,4 21,9 20,6Barn, antal per årsarbetare, enskilt fritidshem<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 23,2 34,4 26,9 20,1Förorts<strong>kommun</strong>er 29,7 27,6 25,8 22,922


FörskoleklassÅrsarbetare, antal per 100 elever (<strong>kommun</strong>al skola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 5,8 (prel) 5,6 7,0 7,0 5,8Förorts<strong>kommun</strong>er 5,6 5,8 5,9 6,1Årsarbetare andel med pedagogisk högskoleexamen (<strong>kommun</strong>al skola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 61 64 52Stockholms län 71 71 68GrundskolaLärare (heltidstj.) per 100 elever (<strong>kommun</strong>al skola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 7,1 (prel) 7,0 6,9 7,1 7,3Förorts<strong>kommun</strong>er 7,7 7,8 8,0 7,9Årsarbetare andel med pedagogisk högskoleexamen (<strong>kommun</strong>al skola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 86 85 85Stockholms län 81 82 82Kostnad totalt för skolhuvudmannen, per elev (<strong>kommun</strong>ala och fristående skolor)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 77 614 75 396 77 400 71 900Förorts<strong>kommun</strong>er 82 000 80 500 79 300 75 700Grundskola, kostnad per betygspoäng (<strong>kommun</strong>al skola)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 244,32 242,27 244,02 235,35 216,85Ranking i riket 1 1 2 1 1Meritvärde i åk 9 genomsnittligt, samtliga <strong>Danderyds</strong>-elever<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 252,2 248,3 254,9 244,3 250,4Förorts<strong>kommun</strong>er 215,8 217,8 215 212,9Ranking i riket 1 1 1 1 1Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i matematik, ämnesprov (<strong>kommun</strong>ala och fristående)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 3,2 4,0 5,0 5,1 5,5Förorts<strong>kommun</strong>er 14,2 10,1 13,6 12,523


Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i engelska, ämnesprov (<strong>kommun</strong>ala och fristående)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 0,6 0,7 1,0 0,0 0,3Förorts<strong>kommun</strong>er 2,9 3,0 2,6 3,3Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska, ämnesprov (<strong>kommun</strong>ala och fristående)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 1,1 0,3 1,0 0,7 0,0Förorts<strong>kommun</strong>er 3,9 2,3 2,8 3,1Salsa-avvikelse (<strong>kommun</strong>ala skolor)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 12,0% uppg sakn 5,4% 4,3% 3,2%Ranking i riket 16 26 9GymnasieskolaKostnad totalt per elev folkbokförd i <strong>kommun</strong>en<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 82 700 80 000 77 800 79 200Förorts<strong>kommun</strong>er 94 000 93 000 91 300 87 800Elever folkbokförda i komm., övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildn.i gymnasiet<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 75 68 68 69Förorts<strong>kommun</strong>er 46 44 44 45Andelen folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning (samtliga skolor) inom treår, exkl. IV-program<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 74,9 72,7 74,2 72,1Ranking i riket 202 231 206 93Betygspoäng, totalt i genomsnitt samtliga folkbokförda i samtliga gymnasieskolor)<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 16,1 16,4 16,3 16,3Förorts<strong>kommun</strong>er 14,2 14,3 14,2 14,1VuxenutbildningKostnaden per heltidsstuderande vuxenutbildning tillhör de 10 lägsta i <strong>kommun</strong>gruppen<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 19 100 23 700 30 400 35 600Ranking i länet 1 3 6 1324


SärskolaKostnad per elev (kr), totalt, obl.särskola<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 325 050 238 000 299 700 514 000Förorts<strong>kommun</strong>er 377 700 358 400 348 900 324 500GymnasiesärskolaKostnad per elev exkl skolskjurs, totalt gymnasiesärskola<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Danderyd 257 875 205 286 200 800 192 300Förorts<strong>kommun</strong>er 351 700 300 000 293 100 285 600Kommentarer och analys av väsentliga nyckeltalNyckeltalen kommenteras och analyseras i bilaga 1, rapportering av måluppfyllelse underinriktningsmålet ”I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sinaprogramområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationeroch resurser”.25


Bilaga 1Bilaga 1: Rapportering av måluppfyllelseBarnomsorgInriktningsmål Barnomsorg1. Barnomsorgsverksamheten i Danderyd erbjuderstor valfrihet och utbudet präglas avmångfald avseende pedagogisk inriktning,omsorgs- och driftsform.KommentarBeskrivning av hur måluppfyllelse bedömts.Måluppfyllelse av samtliga inriktningsmål inom barnomsorg är enligt förväntad nivå.1. Förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem)Det fanns 39 förskolor och 11 familjedaghem (pedagogisk omsorg) i <strong>kommun</strong>en <strong>2011</strong>.Vidare fanns 2 deltidsförskolor som samarbetar mycket med familjedaghemmen. Fyraöppna förskolor vänder sig främst till föräldralediga.Flera olika driftsformer finns, främst är det aktiebolag, men även föräldrakooperativ, personalkooperativ(båda dessa drivs ofta som ekonomisk förening) samt enskild firma.Flera olika pedagogiska inriktningar finns, bland annat sju Montessoriförskolor, och underåret startade ytterligare en engelskspråkig profil (den andra i <strong>kommun</strong>en)Antalet familjedaghem minskar långsamt och det är svårt att rekrytera nya. En annan utvecklingär att några familjedaghem har anställda, barnantalet har då utökats.Det är fritt för föräldrarna att välja förskola eller familjedaghem, även utanför <strong>kommun</strong>en.Under <strong>2011</strong> fanns överskott på platser i <strong>kommun</strong>en. Överskottet är dock ojämnt fördelatmellan <strong>kommun</strong>delarna. Främst är det några förskolor i Djursholm och Charlottenbergsom haft överskott. Förvaltningens arbetar kontinuerligt med att det inte ska finnasöverkott på platser.Ungefär hälften av <strong>kommun</strong>ens barn går i <strong>kommun</strong>al och hälften i fristående verksamhetmedan all pedagogisk omsorg är fristående liksom de två deltidsförskolorna. De fyraöppna förskolorna drivs av <strong>kommun</strong>en.96 procent av föräldrarna anser att deras barn går i den verksamhet de önskar, en ökningmed 2 procentenheter från 2010.FritidshemSamtliga grundskolor med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6 erbjuder fritidshem.Kommunen erbjuder fritidshem till samtliga barn upp till och med årskurs 6,26


Bilaga 12. Barnomsorgsverksamheten i Danderyd harhög kvalitet vad gäller trygghet, lärande ochutveckling.vilket långt ifrån samtliga <strong>kommun</strong>er gör.2. Förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem)KvalitetBåde observationer, kvalitetsredovisningar och kundenkäten visar att verksamheten hålleren god kvalitet även om variationer förekommer. Förskolorna kan förbättra kvalitetsredovisningarnagenom att analysera mer och inte nöja sig med att konstatera sina resultat.Det finns flera goda exempel och bland dem kan nämnas Grindstugans och Hildingavägensförskola.KompetensutvecklingFörvaltningen har utarbetat ett varierat utbud av kompetensutveckling för personalen underåret med anledning av ny Skollag och reviderad läroplan för förskolan. Det inleddesmed två föreläsningar för all personal. Den första var ”Förskolans reviderade uppdrag”(385 deltagare) och den andra ”Barns lärande utifrån aktuell forskning” (360) Däreftererbjöds förskolepersonalen kurser på två till tre dagar med föreläsningar kombinerat mederfarenhetsutbyte inom ämnena matematik, teknik, språk och natur (70-140 deltagare pertema). Personal från förskoleklass deltog i viss utsträckning framförallt i matematiken.Utvärderingarna visade att personalen uppskattat dagarna och upplevt att de kunnat ta tillsig den nya kunskapen och använda den direkt i arbetet med barnen.Nya godkännanden för förskolorFörvaltningen gjorde en genomlysning av samtliga fristående förskolor. Detta ledde tillnya godkännanden och beslut utefter ny lagstiftning. Antalet barn per fysisk förskolaökade i flera fall. Alla förskolor arbetar utefter förskolans läroplan, skollagen och följer<strong>kommun</strong>ens reglerverk. Inför de nya godkännandena konstaterades att personalens kompetensi vissa fall inte motsvarade inrapporterad statistik. Förvaltningen bedömde att lokalstandardenoch utomhusmiljö höll tillräckligt god standard. Förvaltningen inbjöd allafristående enheters styrelser till information om ny lagstiftning.TrygghetMålet att alla barn ska känna sig trygga är högt satt och ett genomsnitt på 97 % får ansessom mycket gott. Barn som nyligen har börjat i verksamheten kan behöva tid innan dekänner sig trygga med sin personal och kamrater. Förskolorna och pedagogisk omsorgbeskriver i sina kvalitetsredovisningar hur de aktivt arbetar förebyggande för att barnenska känna sig trygga. Exempelvis arbetar man med ”att vara en bra kompis”, att lära sig27


Bilaga 13. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektivverksamhet inom sina programom-att säga ”stopp”. Förskolan lägger grunden till barnens sociala kompetens genom till exempel”turtagning”. Förskolorna och många av familjedaghemmen har arbetat fram likabehandlingsplaneroch planer mot kränkande behandling med aktuell kartläggning.Lärande och utvecklingFyra förskolor observerades under året inom Våga Visa. Resultatet för varje förskola redovisaspå sida 15. Förskolornas styrkor är personalens engagemang och det goda samspelsom råder mellan pedagoger och barn. Förvaltningens samlade bedömning är attkvaliteten på förskolorna är god och att pedagogerna visar mycket stort engagemang.Bland förbättringsområden märks åtgärder för att synliggöra lärandet för barn och föräldrarsamt göra barnen mer delaktiga i sina lärprocesser genom dokumentation. Iblandfinns behov av tydligare ledarskap, organisationsstruktur och rutiner. Förvaltningenssamlade bedömning är att barns lärande får allt större vikt i verksamheten. Omsorg ochlärande går hand i hand. Flera förskolor betonar lekens betydelse för barns lärande.Många förskolor arbetar med att förbättra sin dokumentation och att öka barnens inflytande.ProjektmedelHildingavägens förskola och Sätraängsgruppens familjedaghem tilldelades projektmedelav nämnden för att utveckla matematik . Bägge projekten presenterades på engagerat sätti Djursholms slott.FritidshemKommunens fritidshem är väl integrerade i skolan. Drygt 80 % av föräldrar till elever iÅrskurs 2 tycker att skola och fritidshem samarbetar om barnets utveckling och att verksamhetenutgår från barnets intressen och erfarenhet. Resultatet bland föräldrarna i förskoleklassligger lägre.Ca 90 procent av föräldrarna i förskoleklass och årskurs 2 är nöjda med fritidshemmetsverksamhet.För att stärka fritidspedagogerna i deras uppdrag tog Lärarförbundet initiativ till ett projekt”Offensiva fritidshem” med uppdrag kring aktionsforskning. Samtliga <strong>kommun</strong>alafritidshem deltar i projektet.3. Förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem)Kostnadseffektiviteten inom förskola följs upp av förvaltningen genom sammanlagt 1328


Bilaga 1råden. Varje nämnd kan redovisa sambandetmellan mål, uppnådda resultat, prestationeroch resurser. 2mått inom ekonomi, prestationer samt kvalitet och resultat. Totala kostnader, kostnadper barn i förskola respektive pedagogisk omsorg (familjedaghem) och personalens behörigheti förskola är mått som var lägre än förväntat. De så kallade strukturkostnadernavar betydligt lägre än förväntat, personaltätheten i nivå med förorts<strong>kommun</strong>er och kundnöjdheteni nivå med jämförda <strong>kommun</strong>er.Produktionens resultat för barnomsorg är -4,8 miljoner kronor. Till största delen beroddedet på lägre barnantal under hösten.När vi väger samman ekonomin, prestationer, kvalitet och resultat visar det att kostnadseffektiviteteninom förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) är enligt förväntadnivå. Förvaltningen bedömer att det finns flertalet positiva sidor, men samtidigt områdensom kan förbättras.FritidshemKostnaden per inskrivet barn i <strong>kommun</strong>alt fritidshem är något högre än genomsnittet iförorts<strong>kommun</strong>er. Personaltätheten bland <strong>kommun</strong>ala fritidshem är lägre jämfört medförorts<strong>kommun</strong>er. (Danderyd är en av ett fåtal <strong>kommun</strong>er som har inskriven fritidsverksamhetför 10-12-åringar.) Vi kan också se att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildningär lägre än genomsnittet.Åtgärder för att förbättra måluppfyllelse• Höja andelen med pedagogisk högskoleutbildning• Fortsätta arbetet med den reviderade läroplanen i förskolan• Verksamheterna behöver utarbeta strategier för hur de ska lyckas rekrytera och behållaförskollärare och fritidspedagoger.• Dokumentera sin verksamhet och <strong>kommun</strong>icera den tydligt till föräldrarna.• Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet från planering till utvärdering• Underlätta övergångarna till förskoleklass/fritidshem framförallt för barn i behov avsärskilt stöd så de möts utifrån sina behov och förutsättningar.Resursfördelning inför 2013Attraktiv arbetsgivare, alternativa karriärvägar2 Kostnadseffektivitet är ett komplext begrepp och det finns ingen vedertagen definition. Förvaltningens modell mäter resultatet utifrån tre dimensioner; ekonomi, kvalitet ochkvalitet/resultat. Genom att samla in statistik inom respektive programområde och värdera den ges en grund för bedömning av kostnadseffektiviteten. Ytterligare fakta somanvänds är rapporter från Våga Visa, nationella och internationella studier, besök i verksamheterna samt förvaltningens kunskaper om ”mjuka” värden. Kostnadseffektivitetenär summan av samtliga fakta.29


Bilaga 1Ökade pensionsavgångar är en förklaring till ökad omsättning av förskolepersonal de närmasteåren. Bristen på pedagogisk högskoleutbildad personal ät påtaglig i hela Stockholmslän. Inrättande av karriärtjänster inom förskola behövs för att vidareutveckla verksamhetenoch höja kvaliteten i linje med den reviderade läroplanen höjda krav.Förvaltningen föreslår att BUN tillförs stimulansmedel om ca 0,3 mnkr för år 2013, 0,6 mnkrför år 2014 och 0,3 mnkr för år 2015. Det motsvarar en funktion som verksamhetsutvecklarefördelat på fyra personer. Dessa kombinerar ett övergripande verksamhetsuppdrag om 25 %med 75 % arbete vid förskola.Utvecklingsinsatser för att öka andel förskollärare, personal med specialpedagogisk kompetenssamt fritidspedagoger.Under <strong>2011</strong> och 2012 stöttar förvaltningen kompetenshöjning hos personal i förskolor. Bakgrundenär att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning f n endast är 40 procentoch målet är 50 procent. Kompetenshöjning sker genom att 11-15 barnskötare på distansstuderar till förskollärare. 20 förskollärare utbildas f n i specialpedagogik på högskola. Under2013 pågår utbildningarna fullt ut med avfasning av antalet studerande 2014. Beräknad kostnad2013 är 2,0 miljoner kronor (samma som 2012).Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen är ungefär40 procent. Hittills har ingen högskola startat utbildning för fritidshemspersonal. Alternativlösning är att köpa utbildningen som en uppdragsutbildning, gärna i samverkan med andra<strong>kommun</strong>er. Preliminär kostnad är cirka 1,0 miljoner kronor.Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolanUnder <strong>2011</strong> och 2012 har nämnden årligen anslagit 0,2 miljoner kronor för att implementeraden nya läroplanen i förskolan. Insatserna har riktats brett till all personal inom förskola/skolaoch genomförts i form av korta halvdagseminarier och workshops. Beräknad kostnad2013: 0,2 miljoner kronor (samma som 2012).Omfördelning av barnomsorgspengenDe senaste två åren omfördelades barnomsorgspengen något genom att pengen för kortarevistelsetid fått en högre uppräkning. Förvaltningen föreslår liknande omfördelning under2013. Vidare föreslår förvaltningen ytterligare omfördelning genom att barnomsorgspengenför barn 3-5 år får högre uppräkning än 1-2 år. Motiveringen är att skillnaden bör minskanågot baserat på arbetsinsatsen. Vidare får pedagogisk omsorg (familjedaghemmen) mednuvarande skillnad en kraftig intäktsminskning då barnen fyller tre år eftersom barnom-30


Bilaga 1Resultatmål Barnomsorg Utfall <strong>2011</strong> 3 Målnivå<strong>2011</strong>1. Minst 85 % av föräldrarna anser attderas barn går i den förskola de önskar2. Alla föräldrar anser att barnen kännersig trygga3. Minst 80 % av föräldrarna tycker attverksamheten utmanar barnet i dessutveckling och lärandeMålnivå2012sorgspengen minskar och att en del av den lägre pengen tillfaller deltidsförskolan.InternhyressystemetEn revidering av internhyressystemet blir alltmer angelägen i takt med renovering av Fribergaskolansamt nybyggnad av förskolor. Internhyressystemet berör alla verksamheter, <strong>kommun</strong>alaoch fristående. Vid eventuella förändringar är det viktigt att beakta konkurrensneutralitetenoch att nya förhållanden inte leder till ökade kostnader så att personaltätheten försämras.Uppfyllt/ejuppfylltKommentar96 % 94 % 94 % Uppfyllt Det har varit ett större överskott på platser under åretoch det ökar valfriheten. Flera utförare har framförtoro för att utbudet av platser är för stort. De får svårtatt få ekonomin i balans om de har tomma platser.Fsk: 97 %Fdh: 97 %Fth: se kommentarerFsk: 82 %Fdh: 92 %Fth: Se kommentarer.100 % 100 % Ej uppfylltFöräldrarna vid 16 enheter ger högsta betyg 100 %. År<strong>2011</strong> infördes nya frågor i kundenkäten angående fritidshem.Frågorna om trygghet och trivsel på fritidshemmetfick höga värden av föräldrar i förskoleklassoch åk 2. Föräldrar åk 5 svarade i stor utsträckning attde inte vet.82 % 82 % Uppfyllt 22 av 39 enheter når bättre resultat än målnivån. Resultatetvarierar mellan 52 – 100 %.82 % av föräldrarna i åk 2 tycker att fritidshemmensverksamhet utgår från barnens intressen och erfarenheter.3 Källor: Våga Visa-enkät och SCB.31


Resultatmål Barnomsorg Utfall <strong>2011</strong> 3 Målnivå<strong>2011</strong>4. Kostnaden för ett barn i <strong>kommun</strong>alregi tillhör <strong>kommun</strong>gruppens lägsta.Ranking 8 av 26bland förorts<strong>kommun</strong>eri Stockholm20105. Det är arbetsro i verksamheten Fsk: 85 %Fdh: 92 %Fth: Fråga saknasTillhör<strong>kommun</strong>gruppenslägstaMålnivå2012Tillhör<strong>kommun</strong>gruppenslägstaUppfyllt/ejuppfylltEj uppfylltKommentarBilaga 1Kostnaden per inskrivet barn i <strong>kommun</strong>al förskola2010 är högre än genomsnittet i förorts<strong>kommun</strong>er ochrank 8 i Stockholms län.85 % 85 % Uppfyllt Målet är uppnått även om resultatet för familjedaghemhar sjunkit med 7 % sedan förra året. Förskolans resultatvarierar mellan 57 och 100 %.6. Andelen högskoleutbildade årsarbetarei förskolan ska vara lägst50 procent från och med december2012Fsk: 41 % (preliminärt)Fsk: 50 % Fsk: 50 % Ej uppfylltVid undersökning i oktober <strong>2011</strong> var andelen medpedagogisk högskoleutbildning 41 procent. Till ochmed 2010 hade några förskolor rapporterat för högandel och det rättades under <strong>2011</strong>. Insatser som förvaltningenoch enheterna gör höjer på sikt andelenmed pedagogisk högskoleutbildning. Kräver uppföljning.32


Bilaga 1GrundskolaInriktningsmål Grundskola1. Grundskoleverksamheten i Danderyd erbjuderstor valfrihet vid val av grundskola och utbudetpräglas av mångfald avseende pedagogisk inriktningoch driftsform.2. I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighetatt utifrån sina förutsättningar uppnå bästamöjliga kunskaps- och personlighetsutvecklingi en stimulerande och trygg miljö.KommentarBeskrivning av hur måluppfyllelse bedömts.Måluppfyllelse av samtliga inriktningsmål inom grundskola överträffar förväntad nivå.1. Föräldrarnas uppfattning om det finns tillräckligt många skolor att välja mellan varierar.74 procent av förskoleklass-föräldrar instämde i det liksom 90 procent av föräldrar till eleveri årskurs 8. 97 procent (498 av 511 st) fick sitt förstahandsval tillgodosett i senaste skolvalettill förskoleklass. Större problem finns i skolvalet till årskurs 7. Där fick 92 procent (454 av495 st) sitt förstahandsval.I <strong>kommun</strong>en finns 17 skolor för förskoleklass till och med årskurs 6 (6 st. fristående) och3 st. 7-9-skolor (1 st. fristående). Språk, matematik/naturvetenskap och montessori finnsbland profiler, vidare erbjuds flera fördjupningsämnen samt inriktningar för elever i behovav särskilt stöd.I och med att föräldrar har möjlighet att välja skola utanför Danderyd så finns stort utbud avskolor, pedagogisk inriktning och driftsformer. Ungefär 150 elever går i grundskola utanförDanderyd i sammanlagt 33 <strong>kommun</strong>ala och fristående skolor.2. Målet är enligt förväntad nivå. Bedömningen baserar sig på enkätresultat, prov- och betygsstatistik,verksamhetsbesök och kvalitetsredovisningar. Under året har tre grundskolor observeratsinom ramen för Våga Visa samarbetet. Bland styrkorna märks hög trygghet ochtrivsel, engagerade lärare bra rutiner kring elevdokumentation och eget ansvar hos eleverna.TrygghetBåde observationer och föräldraenkäter visade på mycket goda resultat för tryggheten i <strong>Danderyds</strong>skolor. Ca 95 procent av eleverna kände sig trygga i skolan och föräldrarnas svarardetsamma. Målet är dock att 100 procent ska känna sig trygga och det nådde inte skolornaförra året.Fribergaskolan fick Säkerhetsbranschens pris som Sveriges säkraste skola år <strong>2011</strong> för derasfina värdegrundsarbete som tillsammans med ny teknik har skapat ökad trygghet för eleveroch personal.ArbetsroNär det gäller arbetsron var resultatet lägre. Den bästa arbetsron enligt enkäten fanns i för-33


Bilaga 1Inriktningsmål GrundskolaKommentarskoleklass (78 procent) och den sämsta arbetsron i årskurs 5 (70 procent). Föräldrarna tillelever i årskurs 8 uppfattar att arbetsron har ökat, elevernas bedömning saknas. Begreppetarbetsro är svårtolkat och därför kommer frågan i kommande enkät att förtydligas.Det fanns en hög medvetenhet på skolorna att arbeta med att förbättra arbetsron. Enebybergsenheternaarbetade med att ge eleverna arbetsro och att de ska känna sig fria från negativstress vilket gav mycket bra resultat enligt skolan. Eleverna får kontinuerlig utevistelse i naturmiljö,lyssnar på klassisk musik under vissa lektioner samt stimuleras till att uttrycka sinakänslor. Lärarna ger eleverna tydliga instruktioner så att de är trygga och vet vad som kommeratt hända på lektionerna och arbetar regelbundet med massage för att minska elevernasstress och öka deras motivation för skolarbetet. På Fribergaskolan bestämmer lärarna omelevernas fasta placeringar i klassrummet och om grupper vid grupparbeten. Arbetslagen harockså arbetat med övriga regler, t ex kring mobiltelefoner och mediaspelare.Vidare är det flera skolor, Enebybergsenheterna och Stocksundsskolan/Långängsskolan somhar arbetat fram en plan mot kränkande behandling som är elevanpassad så att eleverna lättareförstår den. På <strong>Danderyds</strong> Montessori följs likabehandlingsplanen upp varje vecka av lärareoch fritidspersonal och elevrådet har likabehandling som en stående punkt på agendan.Ytterligare goda exempel finns.Ansvar och inflytande75% av föräldrarna i förskoleklass upplevde att de fick tydlig information om hur deras barnutvecklades, det är den lägsta siffran jämfört med övriga årskurser där 81-85 procent av föräldrarnauppfattar att de fick denna information. <strong>2011</strong> års målnivå nåddes inte. Den låga siffrani förskoleklass kan bero på att det inte finns nationella kursplaner och kunskapskrav förförskoleklassen vilket det finns för övriga årskurser.Det var över 85 procent av eleverna som tyckte att de hade inflytande över sin utbildning,men målnivån för år <strong>2011</strong> nåddes inte. På skolorna arbetade man med att förbättra elevernasinflytande på olika sätt. Enebybergsenheterna arbetade med att tydliggöra och konkretiserakunskapskraven i kombination med reflektion samt handledning för att öka elevernas ansvarstagandeför aktiv strävan inom den egna kunskapsutvecklingen. Skolan har även formuleratkunskapsmål med ett anpassat språkbruk så att dessa är tydliga även utanför skolvärlden.Implementering av nationella reformer34


Bilaga 1Inriktningsmål GrundskolaKommentarPå skolorna pågår ett intensivt arbete med att implementera de nya styrdokumenten. Dettaarbete startade på de flesta skolorna under våren. Några av skolorna deltog i Skolverkets arbetesom referensskolor och har därmed varit delaktiga att ta fram nya kursplaner och äräven väl framme i arbetet med den nya läroplanen. På många av F-6 skolorna arbetar lärarnamed att ta fram lokala pedagogiska planeringar i alla ämnen. Det garanterar att eleverna fårmöta allt det centrala innehållet i läroplanen och arbeta med de förmågor i som nämns kursplanerna.På de flesta skolorna har all personal deltagit i arbetet med implementeringen av denya styrdokumenten, men det finns även några få exempel där fritidspersonal inte har deltagit.Läs- och matematikutvecklingLäs- skriv och matematikutveckling är ett område som fortfarande behöver förbättras och detpågår en del utvecklingsprojekt på skolorna.På Kevingeskolan har intresset för matematikundervisning lyfts på skolan. Man arbetarmedvetet i alla årskurser för att lyfta elevernas resultat genom att använda olika metoder ocharbetssätt. Skolan har fått 512 000 kr från Skolverket för att driva ett fortbildningsprojektinom matematik under de kommande två läsåren.På Kyrkskolan pågår en studiecirkel för lärare med inriktning mot att utveckla matematikundervisningen.Denna utbildning pågår under tre terminer.Stocksundsskolan arbetar med läsning varje dag – tyst läsning, läsgrupper, högläsning, boksamtaloch läsförståelseövningar. Högläsning är ett viktigt inslag i undervisningen eftersomdet stimulerar elevernas fantasi, ger ökat ordförråd, bättre ordförståelse och skapar intresseför den egna läsningen.På Ekeby/Svalnässkolan stimuleras läsutvecklingen med t ex läsveckor med intensivläsningutifrån ett tema och läsning tillsammans med sina faddrar.De <strong>kommun</strong>ala skolorna i Danderyd har fått statsbidrag för arbetet med basfärdigheternaläsa, skriva, räkna. 12 olika projekt pågår i årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6för att förbättra elevernas resultat. Pedagogerna på Brageskolan arbetar mycket engagerat föratt utveckla matematikundervisning. Hög individanpassning, bra laborativt material, vardagsmatematikoch en vilja att undersöka ”hur” elever tänker matematiskt har varit mycketframgångsrikt.Lärarnas bedömarkompetens35


Bilaga 1Inriktningsmål Grundskola3. Grundskolorna i Danderyd har studieresultatsom vid varje jämförelse är av högstanationella klass.4. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektivverksamhet inom sina pro-KommentarLärare från årskurs 7-9 skolorna har träffats för att diskutera de nya kursplanerna med tillhörandekunskapskrav. Ämneslärare i de estetiska ämnena årskurs 1-9 har bildat nätverk.Årskurs 1-6 har bland annat lyssnat till bedömningsforskare från Umeå universitet.Rektors ansvarElever och föräldrar i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 5 instämmer i hög grad i att de harbra lärare/personal. Mellan 83 och95 procent instämmer i påståendet. På påståendet att ledningenpå skolan är bra, är föräldrar till barn i årskurserna 2 och 5 minst nöjda, men75 procent instämmer i påståendet vilket är en svag förbättring i jämförelse med 2010.Förvaltningen önskar fler analyser i kvalitetsredovisningarna som skolledningen lämnar invarje år. Formen för det systematiska kvalitetsarbetet och vad som kommer att samlas in frånenheterna kommer att ändras from år 2012 eftersom kravet på kvalitetsredovisningar intefinns kvar i skollagen.3. Slutbetygen i Danderyd är högst i landet. Vidare är resultaten på nationella proven iårskurs 9 bland de högsta i landet.Om man tar hänsyn till förväntat resultat (baserat på Skolverkets så kallade SALSAmodell)så är resultatet 12 betygspoäng bättre. Modellen tar hänsyn till föräldrarnas högstaavslutade utbildning, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen flickor. Det gerrankingen 12 i landet och 4 i Stockholms län.SpetsutbildningMörbyskolan beviljades att få bedriva spetsutbildning i matematik. Elever från hela Sverigekommer ha möjlighet att söka denna utbildning. Utbildningen startar höstterminen2012.Priser till <strong>Danderyds</strong> skolorMörbyskolan har utmärkt sig genom att vinna många matematiktävlingar. Skolan vannlagtävlingen i ”Högstadiets matematik tävling”, kom tvåa i Pythagoras Quest och i Rotarystävling i matematik tog skolan första och andra placering.Länk till Mörbyskolans beskrivning av tävlingarnaViktor Rydbergs samskola fick bland annat andra och tredjeplatsen i den internationellatävlingen ”Världens mest innovativa lärare”.4. I Öppna jämförelser finns ett mått som väger samman grundskolans sex redovisade resultatmått.<strong>Danderyds</strong> sammanvägda värde placerar sig på 4:e plats i landet och 1:a i Stock-36


Bilaga 1Inriktningsmål Grundskolagramområden. Varje nämnd kan redovisasambandet mellan mål, uppnådda resultat,prestationer och resurser.Kommentarholms län.Kostnadseffektiviteten inom grundskola följs upp av förvaltningen genom sammanlagt 25mått inom ekonomi, prestationer samt kvalitet och resultat. De enda mått som avviker negativtär personaltäthet och andelen behöriga lärare. Kostnad per elev är låg, de så kalladestrukturkostnaden är betydligt lägre än förväntat (-15 procent), en positiv avvikelse frånSALSA-värdet för meritvärde, höga betyg och kundnöjdheten är hög. Produktionens resultatför grundskola är +4 miljoner kronor.När vi väger samman ekonomin, prestationer, kvalitet och resultat visar det tydligt attkostnadseffektiviteten inom grundskolan överträffar förväntad nivå.Åtgärder för att förbättra måluppfyllelseGrundskolan står inför stora utmaningar och de viktigaste 2013 är:• Fortsatt implementering av nationella reformero Kompetensutveckling bland pedagoger avseende ny läroplan och nya kursplanero Kunskap och former för att garantera rättvis betyg och bedömningo Kompetensutveckling för att klara nya nationella behörighetskrav, framförallt inomteknik, matematik, naturvetenskap och specialpedagogik• Förbättring av tidig läsutveckling framförallt bland pojkar• Varje skola behöver analysera sina resultat och fokusera på att stödja eleverna så att denår kunskapskraven i svenska respektive matematik. Vidare bör undervisningen analyserasoch förbättras om man ser att många elever inte klarar till exempel skriftliga räknemetoder.• Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på lokal och övergripande nivå• Kompetens och nyttjande av IT inom undervisning, bland annat för att stötta elever medbehov av särskilt stöd• Kunskap om utformning av åtgärdsprogram• Ta vara på kunskaper elever bär med sig från förskolanResursfördelning inför 2013Attraktiv arbetsgivare, alternativa karriärvägarFörvaltningen föreslår även här stimulansmedel tillförs för att skapa tydliga karriärvägar. Det ärangeläget att rektorerna ges goda förutsättningar att förbättra karriärvägar inom respektive skola,men också att skapa förutsättningar för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan skolorna. I det37


Bilaga 1Inriktningsmål GrundskolaKommentarpågående implementeringsarbetet av ny läroplan har t ex ett antal personer en nyckelroll för atthöja kompetens inom betyg, bedömning och pedagogisk planering. Det är en stor fördel att duktigapedagoger får ett övergripande utvecklingsansvar samtidigt som de fortsätter arbeta medundervisning på deltid i sin skola.Kostnaden beräknas uppgå till ca 1,9 mnkr år 213 (halvår), 3,8 mnkr år 2014 och 2015 och 1, 9mnkr år 2016. Om satsningen koncentreras till skolans yngre årskurser, förskoleklass till ochmed årskurs 6, sjunker kostnaden med 30 procent. Det motsvarar 0,5 tjänst på 300 barn. Barnochutbildningsnämnden fördelar medel efter ansökan från en eller flera enheter.Fortsatt implementering av nationella reformer i skolanUnder <strong>2011</strong> och 2012 har nämnden årligen anslagit 0,2 miljoner kronor för att implementera dennya läroplanen i förskolan. Insatserna har riktats brett till all personal inom förskola/skola ochgenomförts i form av korta halvdagseminarier och workshops. Beräknad kostnad 2013:0,2 miljoner kronor (samma som 2012).Behörighetskrav för lärarlegitimation skärps. Inom produktionsorganisationen och friskolornapågår f n ett arbete med att inventera kompetensen enligt nya nationella regler. Rektorer kangenom viss omorganisation lösa nya krav, men vissa kompetensutvecklingsinsatser måste vidtas.Skolverket som utfärdar nya lärarlegitimationen har svårigheter att hinna handlägga alla ansökningar,varför <strong>kommun</strong>erna själva måste försöka klara inventeringen och få en övergripande bildav situationen. Bristen på teknik- och matematiklärare är tydlig, varför utbildningsinsatser börgenomföras här redan 2013. Kostnaden är i dagsläget svår att uppskattaInternhyressystemetEn revidering av internhyressystemet blir alltmer angelägen i takt med renovering av Fribergaskolansamt nybyggnad av förskolor. Internhyressystemet berör alla verksamheter, <strong>kommun</strong>alaoch fristående. Vid eventuella förändringar är det viktigt att beakta konkurrensneutraliteten ochatt nya förhållanden inte leder till ökade kostnader så att personaltätheten försämras.38


Resultatmål Grundskola Utfall <strong>2011</strong> 4 Målnivå<strong>2011</strong>1. Minst 98 % av föräldrarnaanser att deras barn går i denskola som de önskarÅr 2: 98 %År 5: 98 %År 8: 94 %2. Alla elever känner sig trygga Fkl: 95 % (för)År 2: 95 % (för)År 5: 96 % (för)År 5: 95 %(elev)År 8: 95 % (för)År 8: uppg saknas(elev)3. Andelen föräldrar som uppleveratt de får tydlig informationom hur eleven utvecklasska öka till 90 %.4. Andel elever som uppleveratt de får ta ansvar och har ettreellt inflytande över sin utbildningska öka med stigandeålder.Fkl: 73 % (för)År 2: 85 % (för)År 5: 81 % (för)År 8: 81 % (för)År 2: 86 % (för)År 5: 89 % (för)År 8: 88 % (för)Målnivå2012Uppfyllt/ejuppfylltKommentarBilaga 199 % 99 % Ej uppfyllt Från och med <strong>2011</strong> formuleras frågan om det finns tillräckligtmånga skolor att välja mellan. 74 procent av förskoleklass-föräldrarinstämde i det liksom 90 procent av föräldrartill elever i årskurs 8.År 2, 100 % 100 % Ej uppfylltÅr 5, 100 %År 8, 100 %År 2, 94 %År 5, 92 %År 8, 85 %Fkl, 81 %År 2, 90 %År 5, 96 %År 8, 90 %År 2, 94 %År 5, 92 %År 8, 85 %Fkl: 81 %År 2: 90 %År 5: 96 %År 8: 90 %Ej uppfylltEj uppfyllt4 Källor: Våga Visa-enkät och SCB. Våga Visa-enkäten <strong>2011</strong> används inte för elever i årskurs 8 på grund av för få har svarat på enkäten. Svarsfrekvens är i övrigt: förskoleklass(föräldrar: 71 procent), årskurs 2 (föräldrar 73 procent), årskurs 5 (föräldrar 71 och elever 92 procent) och årskurs 8 (föräldrar 41 procent).39


Resultatmål Grundskola Utfall <strong>2011</strong> 4 Målnivå<strong>2011</strong>5. Andelen elever som tycker attdet råder arbetsro på lektionernaska öka till 80 %6. Betygsmedelvärdet i <strong>kommun</strong>ensskolor är bland defrämsta i landet7. Kostnaden per elev i <strong>kommun</strong>alregi tillhör <strong>kommun</strong>gruppenslägsta.Fkl: 78 % (för)År 2: 73 % (för)År 5: 65 % (för)År 5: 69 %(elev)År 8: 74 % (för)År 8: uppg saknas(elev)Lå 10/11 Danderyd252,2,rank 1 i riket.Stockholms län219,0.Kostnaden totaltför <strong>kommun</strong>enper elev i<strong>kommun</strong>ala ochfristående skolorär 5 procentlägre jämförtmed förorts<strong>kommun</strong>erÅr 2, 81 %År 5, 76 %År 8, 84 %Bland defrämsta ilandetKostnaden iförhållandetill länet skainte ökaMålnivå2012År 2, 81 %År 5, 76 %År 8, 84 %Bland defrämsta ilandetKostnadeni förhållandetilllänet skainte ökaUppfyllt/ejuppfylltEj uppfylltKommentarBilaga 1Målet bör anpassas till omformulerade påståenden i enkäter.Uppfyllt Danderyd hade högst betygsmedelvärde i landet <strong>2011</strong>.UppfylltKostnaden totalt för <strong>kommun</strong>en per elev i <strong>kommun</strong>ala ochfristående skolor är 77 600 kronor jämfört med genomsnittetför förorts<strong>kommun</strong>er 82 000 kronor. Kostnad per betyg (därkostnaden per elev delats med genomsnittlig betygspoäng)är lägst i landet.40


Bilaga 1GymnasieskolaInriktningsmål Gymnasieskola1. Ungdomar i <strong>Danderyds</strong> <strong>kommun</strong> harmöjlighet att välja gymnasieskola isåväl Danderyd som övriga Sverigeoch utomlands.2. I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolanmöjlighet att utifrån sinaförutsättningar uppnå bästa möjligakunskaps- och personlighetsutvecklingi en stimulerande och trygg miljö.KommentarBeskrivning av hur måluppfyllelse bedömts.Måluppfyllelse av samtliga inriktningsmål inom gymnasieskola är enligt förväntad nivå.1. Valfriheten är stor för ungdomarna i Stockholms län. Samarbetet mellan <strong>kommun</strong>erna gör detmöjligt att söka samtliga utbildningar i länet inklusive friskolorna. Intagning sker på betyg. Detär också möjligt att studera i andra län eller en del av undervisningen utomlands.<strong>Danderyds</strong>-eleverna väljer skolor i <strong>kommun</strong>en i betydligt högre utsträckning än i många andra<strong>kommun</strong>er. Ungefär 65 procent av eleverna väljer att gå gymnasieutbildningen i en skola i <strong>kommun</strong>en.Det är en hög andel i Stockholms län. Det är endast i ett fåtal <strong>kommun</strong>er som har merän 50 procent i gymnasieskolor belägna i den egna <strong>kommun</strong>en. Det tyder på att de känner signöjda med utbudet och kvaliteten på dessa gymnasieutbildningar.I gymnasieantagningen fick de allra flesta eleverna sina förstahandsansökningar tillgodosedda.Det fanns gott om platser på framför allt de studieförberedande programmen. Ungefär 15 elevervar inte behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Dessa elever går på introduktionsprogram.Tidigare år hade Stockholms stad starkt begränsat möjligheter för andra elever att studera naturochsamhällsvetenskapsprogrammet vid sina skolor. Ungefär 20 Daneryds-elever utnyttjade denmöjligheten sedan begränsningen släpptes höstterminen <strong>2011</strong>.<strong>Danderyds</strong> gymnasium fick tillstånd väldigt sent av Skolverket att ha naturvetenskapsprogrammetmed estetisk inriktning. Det är en inriktning som påminner om deras tidigare specialutformadeprogram.2. Antalet svarande i kundenkäten <strong>2011</strong> var inte tillräckligt många för att kunna utläsa några resultatvad gäller hur eleverna uppfattade sin utbildning. Vidare är det svårt att analysera verksamhetengenom att studera skolornas kvalitetsredovisningar. Förvaltningen har därför inte tillräckligtunderlag för att analysera utvecklingen inom gymnasieskolan. I årsredovisningen 2010 lyftevi fram att elevernas arbetsro var ett förbättringsområde, liksom att variationen i arbetssätt pålektionerna kan fortsatt förbättras. Ytterligare ett förbättringsområde var genomströmningen,alltså hur snabbt eleverna avslutar sin gymnasieutbildning.41


Bilaga 1Inriktningsmål Gymnasieskola3. Gymnasieutbildningen i Danderydger goda förutsättningar för vidarestudier och kommande yrkesliv4. Gymnasieutbildningen i Danderyduppvisar studieresultat som vid varjejämförelse är av högsta nationellaklass.KommentarBetyg och bedömningDet är mycket höga betygsresultat som eleverna når. På <strong>Danderyds</strong> gymnasium är det är småskillnader mellan kursproven och det betyg som eleven har fått. Det är större skillnader påVRG. Sammanfattningsvis är avvikelserna mellan nationella prov och kursbetyg små i matematikoch störst i svenska på <strong>Danderyds</strong> gymnasium. På VRG är det störst skillnader i svenska ochmatematik.Reformerad gymnasieskolaImplementeringen har inte inneburit några svårigheter vad gäller innehållet i kursplaner ochkunskapskrav för gymnasieskolorna. Det som tagit tid är att organisera poängplaner och de nyakurserna och programmen. De specialutformade programmen har tagits bort från årskurs 1. Antaletelever som sökt till årskurs 1 på Marina Läroverket har minskat, troligen beroende påoklarheter om deras naturbruksprogram ger möjlighet till högskolestudier.Sedan tidigare har <strong>Danderyds</strong> gymnasium tillstånd att bedriva naturvetenskapligt program medspetsutbildning i matematik och Viktor Rydbergs gymnasium har samhällsvetenskapligt programmed spetsutbildning i engelska.Priser till <strong>Danderyds</strong> skolor<strong>Danderyds</strong> gymnasium har vunnit matematiktävlingar. I ”Skolornas matematiktävling” som arrangerasav Svenska matematikerförbundet vann skolan både lagtävlingen och den enskilda tävlingen.Länk till <strong>Danderyds</strong> gymnasiums beskrivning av tävlingen:http://www.dagy.danderyd.se/Default.aspx?epslanguage=SVViktor Rydbergs samskola och Viktor Rydbergs gymnasium har också utmärkt sig i flera tävlingartill exempel Future city, Fondspelen, Lego tävlingen, Finn- Up, EU- upplyst och Webbstjärnan.Länk till VRG:s beskrivning: http://www.vrg.se/3. <strong>Danderyds</strong>eleverna lyckas bra efter gymnasiestudierna. 68 procent studerar på högskola inomtre år efter avslutade gymnasiestudier (44 procent för förorts<strong>kommun</strong>er). 82 procent är antingenetablerade på arbetsmarknaden eller studerar vid högskola två år efter avslutad utbildning. Dessavärden var näst bäst i landet.4. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga <strong>Danderyds</strong>elever är 16,0. Det är rank 1 i såvälriket som Stockholms län. Motsvarande genomsnitt för förorts<strong>kommun</strong>er är 14,3. <strong>Danderyds</strong>elevernasbetyg är 0,6 bättre än modellberäknat värde, där socioekonomiska faktorer vägs in.Betygsgenomsnittet på <strong>Danderyds</strong> gymnasium har sjunkit från 16,4 för 2009 till 15,3 för <strong>2011</strong>.42


Bilaga 1Inriktningsmål Gymnasieskola5. I Danderyd bedriver alla nämnderkostnadseffektiv verksamhet inomsina programområden. Varje nämndkan redovisa sambandet mellan mål,uppnådda resultat, prestationer ochresurser.Kommentar5. Kostnadseffektiviteten inom gymnasieskolan följs upp av förvaltningen genom 16 mått. Det ärendast elevernas genomströmning genom gymnasieskolan som är under förväntad nivå. Kostnadernaper elev är betydligt lägre än förorts<strong>kommun</strong>er, de så kallade strukturkostnaderna är8 procent lägre än förväntat (Stockholms län: -3 procent), hög andel som når högskolebehörighetsamt högst betyg i landet. En fullständig analys kan inte göras eftersom underlag saknasbland annat från kundundersökning.Förvaltningen bedömer ändå, då hänsyn tagits till ekonomin, prestationer, kvalitet och resultat iden mån som finns, att kostnadseffektiviteten inom gymnasieskolan överträffar förväntad nivå.Åtgärder för att förbättra måluppfyllelseFörbättringsområden är att förbättra elevernas ansvar och inflytande. Genomströmningen, alltså hursnabbt eleverna avslutar sin gymnasieutbildning måste förbättras. Danderyd hamnar långt ned i jämförelsermed andra <strong>kommun</strong>er.Resursfördelning inför 2013Attraktiv arbetsgivare, alternativa karriärvägarBehovet av åtgärder för att skapa ökad attraktivitet och effektivitet är lika angeläget här som inomgrundskolan. Förvaltningen bedömer dock att framförallt gymnasieskolor som har stor volym harväsentligt bättre möjligheter att göra förändringar inom organisationen inom ramen för skolpeng.Rekryteringsläget är än så länge gott. Förvaltningen föreslår därför att stimulansåtgärder inom gymnasieskolanaktualiseras om något år när effekter av ändrat programutbud den inter<strong>kommun</strong>ala prislistanblir tydligare.ElevdatabasUnder 2012 införs en länsgemensam elevdatabas. Det leder framför allt till en enklare administration.Elevernas programval kommer också att framträda tydligare. Under 2012 får förvaltningen ettbra underlag för att beräkna kostnaderna för gymnasieskolan.43


Bilaga 1Resultatmål GymnasieskolaUtfall Målnivå <strong>2011</strong> Målnivå2010 5 2012Uppfyllt/ejuppfyllt1. Alla elever känner sig trygga 96 % 100 % 100 % Ej uppfyllt2. Andelen elever som upplever att 76 % 85 % 85 % Ej uppfylltundervisningen håller hög kvalitetska öka till 85 %3. Andelen elever som upplever att de 62 % 70 % 70 % Ej uppfylltfår vara med att påverka innehålleti undervisningen ska öka till 70 %4. Andelen elever som upplever att de 78 % 85 % 85 % Ej uppfyllthar inflytande över sin utbildningska öka till 85 %5. Betygsmedelvärdet på <strong>Danderyds</strong>gymnasium är bland de högsta ilandet.Kommentar15,3 16,5 16,5 Uppfyllt Betygsmedelvärdet har sjunkit de senaste åren. För läsåret2010/11 var det 15,3 och två år tidigare 16,4. Fortfarandeär det bland de högsta i landet.6. Kostnaden per elev i <strong>kommun</strong>alregi tillhör <strong>kommun</strong>gruppens lägsta.KommungruppenslägstaKommungruppenslägstaKommungruppenslägstaUppfyllt5 Våga Visa-enkäten används inte för <strong>2011</strong> på grund av att det inte var tillräckligt många som svarade.44


Bilaga 1VuxenutbildningInriktningsmål Vuxenutbildning1. De vuxenstuderande uppnår goda resultatoch är nöjda med verksamheten på skolan.2. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektivverksamhet inom sina programområden.Varje nämnd kan redovisa sambandetmellan mål, uppnådda resultat, prestationeroch resurser.KommentarBeskrivning av hur måluppfyllelse bedömts.Måluppfyllelse av samtliga inriktningsmål inom vuxenutbildningen är enligt förväntad nivå.1. Danderyd samverkar om vuxenutbildning med Täby, Vallentuna och Vaxholm genomKunskapscentrum Nordost, KCNO. Sedan några år har samverkan i hela länet blivitstörre. Det långsiktiga målet i länet är en gemensam vuxenutbildningsregion.Ett exempel på samordning var en upphandling av utförare inom grundläggande ochgymnasial vuxenutbildning som gjordes av tio <strong>kommun</strong>er. I upphandling av svenskundervisningför invandrare (SFI) samverkade åtta <strong>kommun</strong>er. 14 anordnare blev godkändautförare bland vilka studenterna kan välja.De studerande tjänar på denna samverkan genom att det finns många utförare med olikaundervisningsformer, till exempel distansundervisning, och som bedrivs på olika dagaroch i olika hastighet. Kostnaderna tycks vara fortsatt låga. Hela kostnadsbilden blir klarförst under 2012.Kundenkäten, som hade låg svarsfrekvens, visade att 80 procent anser att undervisningenhåller hög kvalitet. Upp till 40 procent anser att utbudet av kurser kan förbättras. Resultatetföljs upp under 2012.2. Kostnadseffektiviteten följs upp genom ett begränsat antal mått. Kostnaden per heltidsstuderandeär låg, sannolikt en följd av samverkan med andra <strong>kommun</strong>er och genomfördaupphandlingar. Kundenkäten visar att flera resultat är bra medan andra kan förbättras.När vi väger samman de mått som finns rörande ekonomin, prestationer, kvalitet och resultatbedömer vi att kostnadseffektiviteten inom vuxenutbildningen är enligt förväntadnivå.45


Bilaga 1Inriktningsmål VuxenutbildningKommentarÅtgärder för att förbättra måluppfyllelseAvhoppen ligger på en hög nivå, 13 procent av dem som påbörjat gymnasial vuxenutbildningoch så högt som 29 procent för grundläggande vuxenutbildning. KunskapscentrumNordost (KCNO) fortsätter att analysera orsaker och arbetar för att minska avhoppen.Kommunen deltar genom KCNO i det länsgemensamma arbetet som nu formeras alltmer.Under 2012 bedömer vi att det är möjligt att göra <strong>kommun</strong>-gemensamma inspektioner, gemensammamallar för utförarnas kvalitetsredovisningar med mera.Resursfördelning inför 2013Vuxenutbildning lämnade överskott såväl 2010 som <strong>2011</strong> med undantag för svenska för invandrare.Befarad konjunkturnedgång 2012 kan tyda på budgeterade medel bör vara oförändrade.Statsbidraget till yrkesförberedande vuxenutbildning minskar dessutom under 2012.Förvaltningen avvaktar utvecklingen innan frågan om extra resurser aktualiseras.Resultatmål Vuxenutbildning Utfall <strong>2011</strong> Målnivå <strong>2011</strong> Målnivå2012Vuxenstuderande är sammantaget nöjdamed verksamheten på sin skola.Vuxenstuderande fullföljer påbörjadutbildningKostnaden per heltidsstuderande tillhör<strong>kommun</strong>gruppens lägstaUppfyllt/ejuppfylltKommentar83 % 80 % 85 % Uppfyllt 83 procent är en höjning med tio procentenheter jämförtmed året innan.29 % grundläggandhopfyllfyllt16 % avhopp 12 % av-Ej upp-Uppfyllt för gymnasial vuxenutbildning och ej upp-för grundläggande.vuxresp.13 % gymnasialuppfylltvuxKostnad2010: Danderyd19 100 kr.Rank 1 iStockholmslänBland de 10<strong>kommun</strong>er medlägst kostnadBland de 10<strong>kommun</strong>ermed lägstkostnadUppfyllt46


Bilaga 1Resultatmål Vuxenutbildning Utfall <strong>2011</strong> Målnivå <strong>2011</strong> Målnivå2012Vuxenstuderande har godkända kursbetygVuxenstuderande anser att Kunskapscentrumnordost sammantaget ger braservice77 % grundläggandevux83 % gymnasialvux79 % grundläggandevux82 % gymnasialvux80 % grundläggandevux83 % gymnasialvuxUppfyllt/ejuppfylltEj uppfylltresp.uppfyllt68 % 80 % 80 % Ej uppfylltKommentarAndelen studerande med godkända betyg har ökat förbåda undervisningsformerna jämdört med året innan.I Våga Visa-enkäten svarar 68 procent att webbansökanfungerat bra. Lika många anger att hemsidanger den information som behövs och att KCNO i storterbjuder den service som efterfrågas.Betyg för de studerande redovisas nedan. Inom parentes anges genomsnittet för samtliga studerande i KCNO.Grundläggande vuxenutbildning 81 %(77 %)Gymnasial vuxenutbildning 79 %(81 %)Betyg, andel studerande med Godkänteller högre2010 <strong>2011</strong>84 %(77 %)82 %(83 %)47


Bilaga 1SärskolanInriktningsmål Särskola1. I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighetatt utifrån sina förutsättningar uppnåbästa möjliga kunskaps- och personlighetsutvecklingi en stimulerande och trygg miljö2. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektivverksamhet inom sina programområden.Varje nämnd kan redovisa sambandetmellan mål, uppnådda resultat, prestationeroch resurser.KommentarBeskrivning av hur måluppfyllelse bedömts.1. I Våga Visa-enkät från februari <strong>2011</strong> ansåg 85% av föräldrarna att barnet stimuleras tillutveckling utifrån sina förutsättningar.2. Kostnadseffektiviteten följs upp genom ett begränsat antal mått. Statistiken är inte heltäckandeoch har kvalitetsbrister. Kostnaderna 2009 för såväl obligatoriska särskolansom gymnasiesärskolan är betydligt lägre än för förorts<strong>kommun</strong>er. Föräldraenkäten visaratt alla föräldrar till barn inom grundsärskolan är nöjda med verksamheten på barnetsskola.När vi väger samman det begränsade antal mått som finns rörande ekonomin, prestationer,kvalitet och resultat bedömer vi att kostnadseffektiviteten inom särskolan är enligtförväntad nivå.Åtgärder för att förbättra måluppfyllelseVi kan se att kvaliteten i särskolan är god och att kostnaderna är förhållandevis låga. Införvarje placering sker en ingående dialog mellan föräldrar, elev och skola, men där även controllerför elevstöd finns med. Med anledning av dels ny lagstiftning ang särskolans personkretsoch formalia kring mottagandet till särskola, dels den inspektion som Skolinspektionenhar gjort av mottagandet i olika <strong>kommun</strong>er i landet, har en revision genomförts av mottaganderutinernai Danderyd. Rättssäkerheten ska därmed hanteras. Nya utredningar behöver genomförasför att vissa tidigare korrekt mottagna elever även framledes ska ha rätt till särskola.Resursfördelning inför 2013Vi bedömer att kostnadsutvecklingen är under kontroll inför 2012. I budget 2012 överfördes3,0 miljoner kronor från elever i särskilt stöd till särskolan.48


Bilaga 1Resultatmål Särskola Utfall <strong>2011</strong> Målnivå <strong>2011</strong> Målnivå2012Uppfyllt/ejuppfyllt1. Alla elever känner sig trygga 94 % 100 % 100 % Ej uppfyllt2. Andelen föräldrar som är nöjda med 85 % nöjda 95 % 95 % Ej uppfylltinformationen om elevens utvecklingmed infor-ska ökamationen3. Kostnaden per elev i obligatorisk Se nyckeltal Uppfylltsärskola tillhör de lägsta i <strong>kommun</strong>gruppenKommentarUppföljningen gjord i februari <strong>2011</strong>.Gäller grundsärskolan, antalet svarande var litet49


Bilaga 2Bilaga 2: Redovisning av genomförd intern kontroll <strong>2011</strong> samt intern kontrollplan för 2012Nämnd: Barn- och utbildningsnämndenGenomförd intern kontroll <strong>2011</strong>• Beskrivning av det interna kontrollsystemetBarn- och utbildningsnämnden har antagit en internkontrollplan inklusive risk- och väsentlighetsanalys som gjordes inför årets plan. Risk- ochväsentlighetsbedömningen gjordes i samråd med förvaltningens handläggare där risk respektive väsentlighet vägdes in för varje enskild rutin/system.Mycket underlag används vid bedömningarna. Som exempel kan nämnas, handläggarnas erfarenhet av olika rutiner, myndighetersrapporter, enkätundersökningar, revisionens granskningar, omvärldsfaktorer, nya lagar, förordningar samt råd från myndigheter, tidigare erfarenheterfrån verksamheterna, tidningsartiklar från områden med mera.Nämndens interna kontroll utförs dagligen på olika sätt. Grunden är en ansvarig handläggare. Resultatet kontrolleras på olika sätt beroende pårutinens utformning. Vår bedömning är att arbetet grundas på en mycket god kontrollmiljö.• Redovisning av genomförd intern kontroll under åretI detta avsnitt beskrivs resultatet av den interna kontroll som genomförts under året. En betydligt utförligare dokumentation av genomförda undersökningarsamt hela planen finns på förvaltningen.Rutin/system somundersökts <strong>2011</strong>Debitering av avgifter,förskola,fritidshemAvvikelse Kontrollmoment Vidtagna åtgärdervidavvikelserUndersökning ej genomförd, se nedan.När undersöktesområdetAnsvarig50


Bilaga 2Rutin/system somundersökts <strong>2011</strong>Bedömning av behovetav särkskiltstödAvvikelse Kontrollmoment Vidtagna åtgärdervidavvikelserGranskning av skolornas åtgärdsprogrampekar på att de alltför ofta inteuppfyller de krav som författningarnaställer. Kraven på dokumentationavseende särskilt stöd förstärktesdessutom i den nya skollagen.Uppföljning av individuella åtgärdsprogramUpprättandetav malldokumentNär undersöktesområdetKlart dec<strong>2011</strong>AnsvarigControllerelevstödUndersökning av om avgifterna inom förskola och fritidshem är korrekta genomfördes inte under <strong>2011</strong>. Arbete med att få det nya IT-stödet förskolpengs- och avgiftsadministration och förskole- och skolval blev betydligt mer omfattande än beräknat. Arbete med att få IT-stödet att funderaprioriterades och undersökning av den aktuella rutinen överförs till 2012.Utöver de undersökta rutinerna så finns förvaltningens samtliga rutiner förtecknade och riskbedömda. Sammanlagt finns 16 rutiner förtecknadeoch urval har gjorts utifrån gjord risk- och väsentlighetsbedömning.• Nämndens sammanvägda bedömning av den interna kontrollenFörvaltningens sammanvägda bedömning är att den interna kontrollen inom barn- och utbildningsnämnden är tillräcklig.Hur arbetar nämnden med den interna kontrollen för att uppnå följande mål.- Ändamålsenligt och kostnadseffektiv verksamhetGrunden för nämndens verksamhet är de mål som fastställts av <strong>kommun</strong>fullmäktige och av barn- och utbildningsnämnden. Vidare finnsuppdrag, planer etc. som fastsällts av <strong>kommun</strong>styrelsen. Ett betydande antal lagar och förordningar visar vilka krav staten ställer på barnochutbildningsnämnden. Förvaltningen genomför flera gånger per år uppföljning av fastställda mål och avvikelser rapporteras i sambandmed dem.Förvaltningen gör också årligen tidsmässiga jämförelser och jämförelser med andra <strong>kommun</strong>er för att undersöka om verksamheten ärkostnadseffektiv. Begreppet kostnadseffektiv är emellertid komplex i en politiska styrd verksamhet eftersom ambitioner, uttryckta blandannat i barnomsorgs- och skolpeng direkt påverkar kostnadsnivån. Regelbundna jämförelser av kvalitet och kostnader görs och dessa bildarunderlag för bedömningar av kostnadseffektiviteten. Förvaltningen har omfattande underlag för bedömning av kostnadseffektiviteten.51


Bilaga 2- Tillförlitlig finansiell rapporteringUtgångspunkten för de ekonomiska ramarna är den fastställda budgeten. Månadsvis följer utbildnings- och kulturkontoret kostnader ochintäkter samt antalet barn och elever. Avvikelser analyseras, prognoser görs. Rapportering görs till barn- och utbildningsnämnden samt<strong>kommun</strong>ledningskontoret enligt fastställt schema. Fokus är på avvikelser och i förekommande fall lämnas också förslag på åtgärder.Beslutsstödssystemen är tillförlitliga, men en risk i rapporteringen är att systemen kräver mycket manuellt arbete. Det gör att felaktigheterkan uppkomma som är svåra att upptäcka. Flexiblare beslutsstödssystem är därför nödvändigt för att förbättra den finansiella rapporteringen.- Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mmSe kommentarer under ”Ändamålsenligt och kostnadseffektiv verksamhet.Utöver dessa kommentarer ska tilläggas att föräldrar och elever själv kan anmäla eventuella missförhållanden till exempelvis Skolverket,vilket gör att tillsynen kan komma från en myndighet genom initiativ från en enskild person.Intern kontrollplan 2012På förvaltningen finns en samlad rutinförteckning där 16 rutiner beskrivs och bedöms utifrån bland annat lagkrav och risk. Nedanstående redovisningär ett utdrag där vi redovisar de rutiner som under <strong>2011</strong> undersöks noggrant.Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Kontrollmetod Rapportering Risk och väsentlighetsbedömningDebitering av avgifter,förskola, fritidshemSkolpeng (förskolaoch grundskola)Att korrekt underlagfinns och korrektbelopp utbetalasför skolpengFöräldrar har angivitaktuell inkomstEkonom/controllerEkonom/controllerFråga tillberördeunder hösten<strong>2011</strong>Kontroll av inkomstdär hushållen fårintyga rätt inkomst.Stickprov där kontrollergörs av barnsfolkbokföring, skolpengsnivå,vistelsetid,enhetens organisationsnummerochbank-gironummeretc.FörvaltningschefRisk – möjlig (2)Väsentlighet –kännbar (2)Risk – mindresannolik (1)Väsentlighet –kännbar (2)Motivering tillrisk- och väsentlighetsbedömningStora belopp iavgifter, närmare40 mnkr.Under <strong>2011</strong> uppstodett fel somgjorde att felaktigskolpeng för 1,4mnkr utbetalades.52


Bilaga 2Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Kontrollmetod Rapportering Risk och väsentlighetsbedömningGemensam rutin:Uppföljning och kontrollav verksamhetenMotivering tillrisk- och väsentlighetsbedömning53


Bilaga 3Bilaga 3: Redovisning av uppdrag lämnade av <strong>kommun</strong>styrelse eller fullmäktigeRedovisning ska avse alla uppdrag som nämnden har fått under 2010. I redovisningen ska också ingå ev. kvarstående, ej återrapporterade, uppdragfrån tidigare år. Redovisningen gäller både uppdrag i separata beslut i ks/kf samt uppdrag som lämnats i t ex budgetbeslut.Nämndens återrapportering av uppdragetBarn- och utbildningsnämndenÅterrapportering Vidtagna och planerade åtgärder Uppföljning av åtgärderUppdragKS 2008-0204 Revidering av internhyresmodell,internhyror för förskolor och skolor.Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag attkomplettera och eventuellt revidera ersättningsmodellenför tillfälliga lokallösningar med anledningav beslut om internhyresmodellen.KF <strong>2011</strong>-03-14Alla nämnder får i uppdrag att fastställa resultatmåltill de fyra gemensamma inriktningsmålsom framgår av miljöprogrammet.KF <strong>2011</strong>-04-11Fullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden iuppdrag att utveckla kvalitetsutmärkelsen så attskolor som har förbättrat sina resultat premieras.KS <strong>2011</strong>-02-21 Nämndramar i budgetKommunstyrelsen ger nämnderna i uppdrag attinkomma med bedömning av nämndramar 2012-2014 både avs drift- och investeringsbudget.KF <strong>2011</strong>-09-26Fullmäktige uppdrar till alla nämnder att göra enöversyn av sina dokument och ändra de somhänvisar till Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämndtill Miljö- och hälsoskyddsnämndeni <strong>Danderyds</strong> <strong>kommun</strong> istället.Uppdraget är inte återrapporterat.Återrapporteras i sambandmed årsredovisningen för<strong>2011</strong>Uppdraget är inte återrapporterat.Har återrapporterats i sambandmed budget 2012Förvaltningen går igenomsamtliga dokument ochändrar det är aktuellt.Förvaltningen väntar in vidare utredningfrån <strong>kommun</strong>ledningskontoret.Barn- och utbildningsnämnden fastställderesultatmål som gäller från och med2012.En översyn pågår av kriterier till kvalitetsutmärkelsensamt de utvecklingsprojektsom nämnden finansierar.Målen följs upp med start2012.54


Bilaga 4: Betyg och bedömningMeritvärdenGrundskolanDanderyd hade Sveriges bästa meritvärden vad gäller slutbetygen i årskurs 9 år <strong>2011</strong>. Det sammanlagdameritvärdet för samtliga elever i Årskurs 9 är 255,8. Flickor har i genomsnitt ett meritvärdepå 266,9 och pojkar 245,3. Meritvärdet är det högsta på tio år. Andelen som inte når godkänti något eller några ämnen har dessutom sjunkit.Liksom i övriga Sverige har flickorna bättre meritvärden är vad pojkar har. De största könsskillnadernanär det gäller betygsresultaten återfinns i ämnena bild och hem- och konsumentkunskap.Resultatet varierar mellan skolor och ämnen. På en skola finns det stora skillnader i slöjd i en annanskola i moderna språk. I ämnena idrott och hälsa och fysik har pojkarna i Danderyd högre betygän vad flickorna har. I ämnet svenska är det också stora skillnader.Slutbetyg årskurs 9 <strong>2011</strong> 2010Genomsnittligt meritvärde 255,8 252,2Andel (%) behörig till nationellt gymnasieprogramuppgiftsaknas 98,3Andel (%) som uppnått målen i allaämnen 94 92,5Andel (%) som ej uppnått målen i ettämne 2,6 3,8Andel (%) som ej uppnått målen i tvåeller fler ämnen 3,4 3,8Till julen år <strong>2011</strong> fick årskurs 8 och årskurs 1 i gymnasieskolan de första betygen efter den nyabetygsskalan. Lärarna vittnar om att de inte har satt så många A betyg som är det högsta betygssteget.Det är att vänta att meritvärden kommer att sjunka vilket förekommer när betygskalan ellerbetygssystemet förändras.GymnasieskolanDet genomsnittliga slutbetyget för <strong>Danderyds</strong> fyra gymnasieskolor är 15,6 poäng, vilket är ettmycket högt betyg. Resultaten har förbättrats på de nationella programmen på <strong>Danderyds</strong> gymnasiumjämfört med år 2010. Detta bryter flera år av sjunkande betygsresultat. Även antalet behörigaelever till högskolan har ökat jämfört med år 2010. Se tabellbilaga.För de tre fristående gymnasieskolorna har det för vissa program skett en försämring av betygsresultatenjämfört med år 2010. Det är dock fortfarande högre betygsresultat på de fristående skolornaän på <strong>Danderyds</strong> gymnasium.När det gäller genomströmningen i gymnasieskolan är den efter 4 år 85 procent. Den bästa genomströmningenhar Naturbruksprogrammet på Marina läroverket med ca 97 procent av eleverna somfår slutbetyg inom fyra år.55


Nationella provGrundskolaÅrskurs 3De nationella proven genomförs i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i årskurs 3.Resultaten vägs inte samman till ett ”provbetyg” utan Skolverket redovisar resultaten på de olikadelproven som ingick. Resultaten i svenska som andra språk redovisas inte eftersom det är barafyra elever i Danderyd som har genomfört dessa.Danderyd har i genomsnitt för hela <strong>kommun</strong>en, både fristående och <strong>kommun</strong>ala skolor, högre resultatän vad riksgenomsnittet är på alla delprov i både svenska och matematik.De sämsta resultaten finns i ämnet matematik där i genomsnitt ca 6 procent av eleverna har detsvårt med skriftliga räknemetoder. Se tabellbilaga. Trots de höga resultaten för <strong>kommun</strong>en så finnsdet i vissa delprov stora skillnader mellan skolorna. På en av skolorna är det ca 20 procent av elevernasom inte klarar provet med skriftliga räknemetoder.I ämnet svenska har i genomsnitt ca 5 procent av eleverna svårt med att skriva berättande texter,stava, sätta ut skiljetecken samt att läsa högt. Men skillnaderna mellan skolorna är stor även isvenska. På en av skolorna har 26 procent inte klarat delprovet, högläsning och på en annan skolaklarade inte 20 procent av eleverna delprovet, berättande texter.Varje skola behöver analysera sina resultat och fokusera på att stödja eleverna så att de når kunskapskraveni svenska respektive matematik. Vidare bör undervisningen analyseras och förbättrasom man ser att många elever inte klarar till exempel skriftliga räknemetoder.Under våren år 2012 arrangeras gemensamma sambedömningsmöten mellan skolorna för läraresom rättar nationella prov. Flera av skolorna kommer dessutom att byta prov mellan skolorna föratt rätta prov till elever som man inte känner i syfte att öka likvärdigheten i bedömningen mellanskolorna. Flera av skolorna kommer dessutom att låta alla undervisande lärare, i till exempel matematik,att rätta proven även om man inte undervisar i den årskurs där man genomför proven.Årskurs 5Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 finns inte redovisade i denna årsredovisning pågrund av att det under år <strong>2011</strong> var frivilligt för skolorna att genomföra de nationella proven. Pågrund av nya styrdokumenten har de nationella proven flyttats från årskurs 5 till årskurs 6 och år2012 kommer dessa prov att genomföras i årskurs 6.Årskurs 9I årskurs 9 görs nationella proven i svenska, engelska, matematik och något av ämnena biologi,fysik eller kemi. <strong>Danderyds</strong>eleverna visar på mycket höga resultat i de nationella proven. I engelskanår alla elever godkänt. I svenska är det ca 3 procent av eleverna som inte når godkänt och imatematik är det ca 5 procent, se tabellbilaga. I svenska är det delprovet skriftlig produktion somflest elever inte klarar.När det gäller jämförelsen mellan slutbetygen och de nationella proven skiljer det sig åt mellanskolorna. I ämnet engelska överensstämmer slutbetygen bra med de nationella proven. I ämnetmatematik däremot får eleverna på en skola 17 procent högre betyg än vad det nationella provetvisar. På en annan skola får eleverna ca 29 procent högre betyg i svenska än vad de har visat påprovet. Se tabellbilaga.56


År <strong>2011</strong> genomförde Mörbyskolan och Viktor Rydbergs samskola nationella prov i fysik, medanFriberga genomförde i kemi. Ungefär en femtedel av eleverna får högre slutbetyg i dessa ämnenän vad de har presterat på de nationella proven. Mellan betygen i NO ämnena och resultaten pånationella proven är diskrepansen större än det är mellan betygen och resultaten på de nationellaproven i övriga ämnena. Detta är också något som man ser på nationell nivå. Se tabellbilaga.GymnasieskolanNågra av gymnasieskolorna samarbetar med varandra när det gäller bedömning, men det finnsönskan att detta samarbete utökas. Det finns ingen aktuell statistik från Skolverket när det gällerresultaten på de nationella kursproven i gymnasieskolan i Danderyd beroende på att resultaten intesamlas in från alla <strong>kommun</strong>er varje år. <strong>Danderyds</strong> gymnasium har redovisat resultaten på nationellaproven i kvalitetsredovisningen. Länk till <strong>Danderyds</strong> gymnasiums kvalitetsredovisning liksomViktor Rydbergs gymnasium:http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/FileListing.aspx?id=11842Diagrammet visar slutbetyg och resultat på nationella prov för Viktor Rydbergs gymnasium.Antal Slutbetyg Antal Nationella provetelever IG G VG MVG elever IG G VG MVGEngelska A 158 0 % 0 % 9 % 91 % 145 0 % 0 % 21 % 79 %Engelska B 151 0 % 1 % 11 % 88 % 145 0 % 2 % 33 % 65 %Svenska B 137 0 % 7 % 45 % 49 % 133 0 % 17 % 67 % 16 %Matematik A 146 0 % 4 % 32 % 64 % 125 0 % 9 % 65 % 27 %Matematik B 159 1 % 13 % 40 % 47 % 107 0 % 19 % 53 % 28 %Matematik C 120 1 % 23 % 36 % 40 % 92 10 % 36 % 28 % 18 %Matematik D 125 6 % 22 % 28 % 44 % 95 9 % 39 % 26 % 22 %Det är mycket höga betygsresultat som eleverna når. På <strong>Danderyds</strong> gymnasium är det är små skillnadermellan kursproven och det betyg som eleven har fått. Det är större skillnader på VRG. Sammanfattningsvisär avvikelserna mellan nationella prov och kursbetyg små i matematik och störst isvenska på <strong>Danderyds</strong> gymnasium. På VRG är det störst skillnader i svenska och matematik.Könsskillnaderna är dessutom mycket mindre på <strong>Danderyds</strong> gymnasium än på <strong>Danderyds</strong> grundskolor.Könsskillnaderna är inte redovisade av VRG. Statistik saknas från Marina Läroverket ochMörby gymnasium vad gäller resultaten på nationella proven.Engelska A på <strong>Danderyds</strong> gymnasiumPojkar presterar bättre på nationella provet än flickorna till skillnad mot i grundskolan. Flickor hardock något högre betyg. I ämneslärarnas analys av resultaten har det framkommit, som en del avförklaringen, att pojkarna satsar mer på provet än på kursen jämfört med flickorna. Skillnadernamellan provresultatet och betygen är inte särskilt stora.Matematik A <strong>Danderyds</strong> gymnasiumDet är små skillnader mellan nationella provresultatet och kursbetyg. Det är också små skillnadermellan könen. <strong>2011</strong> år nationella provresultat är högre än vad eleverna fick i kursbetyg. Ämneslärarnasförklaring till detta är att NP inte speglar alla moment.Svenska A <strong>Danderyds</strong> gymnasiumBetygen är för pojkar något lägre än resultatet på nationella provet, medan för flickor är betygenalltjämt högre. Ämneslärarna i svenska förklarar skillnaden med att flickorna är något bättre underkursen än vad de åstadkommer på provet.57


Skriftliga omdömen, övriga bedömningar och betygssättningGrundskolanEftersom kunskapskraven är nya har det även inneburit att lärarna har fått omformulera sig vadgäller de skriftliga omdömena. Hur dessa ska skrivas på bästa sätt diskuteras på många skolor.Under våren 2012 ger Skolverket ut allmänna råd om Individuella utvecklingsplaner med skriftligaomdömen. Det är viktig att dessa implementeras i alla skolor.En stor fråga på skolorna är hur man gör bra bedömningar. Eftersom det blir betyg from Årskurs 6år 2012 så har dessa frågor aktualiserats. Det finns enligt rektorer en osäkerhet på flera skolor vadgäller att sätta betyg. På vissa skolor har man kommit längre vad gäller att diskutera bedömning änpå andra skolor. Men på de allra flesta F-6 skolor har inte lärare vare sig utbildning i eller är vanaatt betygsätta. Det behövs därför fortbildning i bedömning och betygssättning för många av <strong>Danderyds</strong>lärare. Det finns en osäkerhet kring vad och hur man bedömer. Detta är ett prioriterat utvecklingsområde.Det förekommer lite samarbete mellan skolorna. Under våren startades det uppett samarbete mellan Både fristående och <strong>kommun</strong>ala 7-9-skolor i syfte att öka likvärdigheten ibedömning mellan skolorna. Detta samarbete fortgår och bör utvecklas.GymnasieskolanGymnasieskolorna samarbetar i olika omfattning när det gäller bedömningsfrågor med varandra iolika konstellationer även över <strong>kommun</strong>gränserna. Flera av nätverken är etablerade sedan flera årtillbaka och de anses värdefulla för skolornas lärare och rektorer. Till exempel finns ett upparbetatsamarbete mellan Viktor Rydbergs gymnasium, Marina läroverket och Täby Enskilda gymnasium.Två av gymnasieskolorna vill ytterligare utveckla ett samarbete med andra gymnasieskolor då detgäller bedömning.Stora diskussioner har ägt rum på en av gymnasieskolorna kring åtgärdsprogram där skrivningarnahar blivit tydligare i skollagen. Många av diskussionerna har handlat om hur lärarna ska få tid medatt skriva och följa upp dessa. Specialpedagoger och studie- och yrkesvägledarna har tidigare skrivitdessa men det är inte hållbart eftersom det är så många som ska skrivas. I ämnet matematik harman i årskurs 1 och 2 satt in dubbla lärare på lektionerna för att eleverna har så svaga matematikkunskapernär de kommer till gymnasieskolan. Eleverna från <strong>Danderyds</strong> årskurs 7-9 skolor hardock mycket goda kunskaper med sig till gymnasiet.Tester och diagnoserPå alla grundsskolor används många olika tester och diagnoser för att tidigt upptäcka elever i behovav särskilt stöd. Utbildningskontoret har samlat in så kallat LUS resultat, (läsutvecklingsschema),från skolorna i årskurs 1, 3 och 6. De allra flesta skolorna anser att LUS inte motsvarardet behov skolorna har. LUS som utvärderingsinstrument är inte tänkt att fungera som en jämförelsemått mellan skolor, inte ens mellan klasser. Tanken med LUS är att lärarna ska få syn på var iläsutvecklingen den enskilda eleven befinner sig och stimulera denne utifrån dettas. Lärarna använderolika texter när de utvärderar och därför får de olika resultat beroende på textens svårighetsgrad.Utbildningskontoret och produktionskontoret har ett samarbete med Specialpedagogiskaskolmyndigheten (SPSM) för att ta fram förslag på diagnoser och tester som bättre kan motsvaradet behov som skolorna har och som bättre svarar mot den nya läroplanen. I detta arbete diskuterasdetta dessutom med <strong>Danderyds</strong> specialpedagoger och speciallärare. Det är viktigt att elevernasresultat noggrant följs upp för att eleverna ska få det bästa stödet.58


TabellbilagaTabell 1: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 3Totalt i <strong>kommun</strong>enAntalAndel som nått kravnivånav samtligaeleverTotalt riketAndel som nått kravnivånav samtligaeleverÄmne DelproveleverMatematik Mönster och linjal 456 97,8 93Matematik Massa och tid 456 95,2 83,8Matematik Taluppfattning 456 97,8 91,4Matematik Räkna i huvudet 456 97,6 87,9Matematik Matematiska problem 456 96,7 90Matematik Skriftliga räknemetoder 456 93,2 81,6MatematikKommunikation och begrepp456 98,9 91,4Svenska Muntlig uppgift 452 97,8 94,9Svenska Läsning skönlitterär text 452 98,7 93,9Svenska Läsning faktatext 452 98,2 89,7Svenska Elevens högläsning 452 95,1 91,9SvenskaSkrivuppgift: berättandetext 452 95,1 91,6SvenskaSkrivuppgift: stavning ochinterpunktion 452 94,9 87,9Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 452 97,8 94,5SvenskaSkrivuppgift: beskrivandetext 452 97,8 92,159


Tabell 2: Resultat på ämnesprov i årskurs 9FlickorAntal eleverAntal somgjordedelprovetAndel (%) av elever som gjort delprovetG VG MVG Ej nått målenSvenska 230 223 9,9 68,6 21,5 ..Matematik 230 215 28,4 33,5 33,0 5,1Engelska 230 219 4,6 42,0 53,4 ..PojkarAntal eleverAntal somgjordedelprovetAndel (%) av elever som gjort delprovetG VG MVG Ej nått målenSvenska 239 235 30,6 57,4 11,5 ..Matematik 240 222 30,2 42,8 23,0 ..Engelska 240 229 7,0 49,3 43,7 ..Tabell 3: Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9MatemtikAntal eleverAntal elevermed provbetygochslutbetygAndel (%) elever med lägre, lika eller högreslutbetyg än provbetygetlägre lika högreFribergaskolan 160 147 1,4 81,0 17,7Mörbyskolan 142 133 0,8 86,5 12,8Fristående skolorViktor Rydbergs Samskola 166 155 . 87,1 12,9EngelskaAntal eleverAntal elevermed provbetygochslutbetygAndel (%) elever med lägre, lika eller högreslutbetyg än provbetygetlägre lika högreFribergaskolan 160 155 3,2 90,3 6,5Mörbyskolan 142 136 11,8 84,6 3,7Fristående skolorViktor Rydbergs Samskola 166 155 0,6 92,3 7,1SvenskaAntal eleverAndel (%) elever med lägre, lika eller högreslutbetyg än provbetygetlägre lika högreFribergaskolan 158 5,1 85,4 9,5Mörbyskolan 139 5,0 82,7 12,2Fristående skolorViktor Rydbergs Samskola 159 1,9 69,2 28,960


Tabell 4: Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 i fysik och kemiFysikAntaleleverAntalelevermedprovbetygochslutbetygAndel (%) elever medlägre, lika eller högreslutbetyg än provbetygetKemiAntaleleverAntalelevermedprovbetygochslutbetygAndel (%) elever medlägre, lika eller högreslutbetyg än provbetygetÄmne Lägre Lika Högre Lägre Lika HögreFribergaskolan . . . . . 160 155 1,3 60 38,7Mörbyskolan 142 121 14 66,9 19 . . . . .Viktor RydbergsSamskola166 148 2 73,6 24,3 . . . . .Tabell 5: Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg per läsårGymnasieskola och programGenomsnittligt meritvärde och år2009 2010 <strong>2011</strong><strong>Danderyds</strong> gymnasium, totalt 16,4 15,4 15,3Naturvetenskapsprogrammet 16,8 14,2 15,4Samhällsvetenskapsprogrammet 14,8 14,0 14,3Specialutformade program 16,7 16,2 15,5Marina läroverket, totalt 15,0 16,0 14,9Fordonsprogrammet 12,5 12,8 12,0Naturbruksprogrammet 15,5 16,6 16,3Samhällsvetenskapsprogrammet 16,6 17,5 16,0Mörby gymnasium, totalt 12,9 13,4 13,0Samhällsvetenskapsprogrammet 12,9 13,4 13,0Viktor Rydbergs gymnasium, totalt 18,2 18,3 18,1Naturvetenskapsprogrammet 18,8 18,3 17,9Samhällsvetenskapsprogrammet 17,8 18,3 18,3Källa: Skolverket, Siris.Gymnasieskola och programAndel (%) elever som fullföljtutbildningen inom fyraår för läsår 2010/11<strong>Danderyds</strong> gymnasium, totalt 83Naturvetenskapsprogrammet 81Samhällsvetenskapsprogrammet 74Specialutformade program 90Marina läroverket, totalt 90Fordonsprogrammet 82Naturbruksprogrammet 97Samhällsvetenskapsprogrammet 8561


Gymnasieskola och programAndel (%) elever som fullföljtutbildningen inom fyraår för läsår 2010/11Mörby gymnasium, totalt 76Samhällsvetenskapsprogrammet 76Viktor Rydbergs gymnasium, totalt 90Naturvetenskapsprogrammet 91Samhällsvetenskapsprogrammet 9062


Tabell 6: Avvikelser för SALSA-värdet (genomsnittligt meritvärde) för <strong>kommun</strong>ala skolor iStockholms län läsåret 2010/11.Botkyrka3Danderyd15Ekerö4Haninge6HuddingeJärfälla11Lidingö9Nacka14Norrtälje2Nykvarn13Nynäshamn -3Salem7-3SigtunaSollentuna15Solna7Stockholm8Sundbyberg3-4SödertäljeTyresö4Täby5Upplands -2VäsbyUpplands-Bro8-8Vallentuna-7VaxholmVärmdö1Österåker463


Tabell 7: Personaltäthet och utbildningsnivå i förskolor och pedagogisk omsorg (familjedaghem) iDanderydFristående förskolorPersonaltäthet, antalinskrivna barn perheltidstjänstAndelen årsarbetare medpedagogisk högskolebehörighetCharlottenberg 4,5 26 %Enebo 5,5 57 %Enebydungen 5,7 47 %Enen 5,7 47 %Idala 5,2 63 %Imagination International 3,7 45 %Futura 2,5 83 %Grindstugan 6,2 38 %Krubban 5,3 58 %KvarnparkenKyrkans förskola Djursholm 4,7 25 %Kyrkbacken 4,3 38 %Montessoriförskolan Enebyberg 4,8 33 %Prästkragen 4,3 26 %Småbarnsskolan Fafner 4,7 44 %Småbarnsskolan Mini 2,3 33 %Solvändan 5,1 13 %Svalan Danderyd 5,8 60 %Svalan Djursholm 5,2 44 %Svalan Rindavägen 6,0 44 %Svea Montessoriförskola 4,5 30 %Tranbär 5,1 42 %Vendestigen 4,3 45 %Villa Solvi 6,0 43 %I Ur och Skur Äventyret 5,9 41 %Samtliga fristående förskolor 5,0 41 %Uppgifter lämnade 2010 5,3 48 %Kommunala förskolorPersonaltäthet, antalinskrivna barn perheltidstjänstAndelen årsarbetare medpedagogisk högskolebehörighetAltorp 4,6 40 %Baduhild 4,6 20 %Borgen 5,4 39 %Hildingavägen + Norra Åsgård 5,2 58 %Kevinge 4,9 53 %Kornvägen 5,9 24 %Majstigen 4,3 27 %Nora Herrgård 5,6 52 %Pärlan 5,4 36 %Rosenvägen 4,7 38 %Skogsgläntan 4,8 39 %Sätra Äng 4,3 42 %64


Personaltäthet, antalinskrivna barn perheltidstjänstAndelen årsarbetare medpedagogisk högskolebehörighetTrappgränd 4,7 48 %Vasavägen 4,3 33 %Vitsippan 4,9 23 %Samtliga <strong>kommun</strong>ala förskolor 5,0 40 %Uppgifter lämnade 2010 5,4 41 %65


<strong>Danderyds</strong> <strong>kommun</strong>Barn- och utbildningsnämndenDjursholms slottBox 66, 182 05 Djursholm08-568 910 00utbildnings.kulturkontor@danderyd.sewww.danderyd.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!