Verksamheten 2011 - Skogforsk
Verksamheten 2011 - Skogforsk
Verksamheten 2011 - Skogforsk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
InnehållVD har ordet 4Forskningsprogram 8Uppdrag 24Kompetensutveckling 25Kommunikation 28Organisation 32Miljöredovisning 34Ekonomi 36Publicering 48Intressenter 55
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKAtt en internationell forskargrupp utsåg Sverige till världens näst sämsta land igrenen skydd av skogsmark, fick stort utrymme i pressen. Under hösten gjordesi riksradion ansatser för att på nytt framställa skogsgödsling som en riskfylldhantering. I en rad tidningsartiklar och radioinslag härutöver framfördes, mångagånger utan att bemötas, kritik mot vad som uppfattas som ett exploaterande,kortsiktigt skogsbruk.<strong>Skogforsk</strong>s policy i sådana massmediala sammanhang är att inte ge sig in idebatten, men väl att bidra med objektiv och saklig kunskap i debatteradeämnen. Vilket vi också haft anledning att göra flera gånger under året.Utbildningsdepartementet har i uppdrag att under 2012 utarbeta en nyforsknings- och innovationspolitisk proposition. <strong>Skogforsk</strong> har tillvaratagit möjlighetenatt lämna ett underlag för denna. Vi har också deltagit i KSLA:s arbetemed dess inspel till propositionen.Som framgår av efterföljande redovisningar har FoU-verksamheten löpt väloch väsentligen planenligt. Särskilt kan framhållas att det i fjol beslutade regeringsanslagetom 21 Mkr som förstärkning av skogsträdsförädlingen under<strong>2011</strong>-2014, nu möjliggjort en uppväxling av denna verksamhet, vilket bl.a.tagit sig uttryck i att två disputerade forskare anställts för ändamålet. Vidare kannoteras att Effektivare Skogsbränslesystem (ESS) gått in sin andra fyraårsperiodtack vare Energimyndighetens fortsatta fyrtioprocentiga finansiering av forskningsprogrammet.Även kommunikationsverksamheten har fungerat väl. Några tilldragelsersom kan lyftas fram särskilt är den uppskattade lanseringen av kundtidningenVision, vårt uppmärksammade deltagande i Skogsnolia, samt att vi ansvarade förEFI Field Tour i anslutning till European Forest Institute´s Annual Conferencei Uppsala i september. Exkursionen upplevdes av EFI:s VD som den mest välarrangeradei EFI:s snart 20-åriga historia.Ett annat internationellt evenemang med stor signifikans för oss, var The 4thForest Engineering Conference i Sydafrika i april, där ett dussintal <strong>Skogforsk</strong>aredeltog som föredragshållare.Med utgångspunkt från fjolårets medarbetarenkät Formenkollen upprättadesen handlingsplan för ett antal förbättringsområden, bl.a. avseende stärkt vi-anda,tydligare ledningsfunktioner och utvecklad jämställdhet. Detta har lett till endel smärre organisatoriska och verksamhetsmässiga förändringar och att samtligachefer genomgått en fortbildningskurs i ledarskap. Därtill har grunden lagts föratt vi under 2012 skall utarbeta en långsiktig strategi för systematiskt, integreratjämställdhetsarbete.Under <strong>2011</strong> har ekonomin medgett en nettorekrytering av fem nya medarbetare,så att antalet tillsvidareanställda vid årets utgång uppgick till 106. Ytterligaretvå forskare har disputerat och en utnämnts till docent. Vi har f.n. sex doktorander,varav fyra på externfinansierade utbildningstjänster. Ytterligare tre av densenare kategorin tillkommer 2012. Härav två i och med att <strong>Skogforsk</strong> beslutatgå in som partner i Berzelii Centre vid Umeå universitet/SLU, genom deltagandei dess forskarskola i skogsgenetik. Den planerade generationsväxlingen av<strong>Skogforsk</strong>s ledning har inletts, vilket under årets senare del visat sig i form av nyIT-chef och ny stationschef i Sävar.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 5
Resultat och ställningFöregående år uppdrogs SDC, Skogsnäringens IT-företag, att utveckla ett nyttsystem för uttaxering av de rörliga forskningsavgifterna. Det nya systemet, somger en mer heltäckande fångst av marknadens virkesvolymer, togs i bruk den1 januari <strong>2011</strong>.Den rättsliga prövningen av vår avdragsrätt för ingående moms förloradesi andra instans. Vi har därför ansökt om prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen.Efter kostnadsföring av 6,7 miljoner kronor som ej avdragsgillmoms, uppgår <strong>2011</strong> års rörelseresultat till -1,0 miljoner kronor.Några nyckeltal under de fem senaste åren.<strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007Statligt ramanslag (mkr) 32,5 30,6 30,6 30,1 28,8Intressentmedel (mkr) 42,0 39,8 35,0 36,9 40,0Övriga rörelseintäkter (mkr) 78,0 83,1 76,6 73,3 66,8Årets resultat (mkr) -1,0 2,9 10,0 -2,5 -0,7Balansomslutning (mkr) 163,1 152,3 143,4 129,9 131,4Soliditet (%) 55,7 58,4 58,2 59,6 61,4Tillsvidareanställda 106 101 98 99 101(antal vid årets slut)FramtidenMed den plan och budget för 2012 som fastställts av styrelsen känns situationenstabil inför det sista året i innevarande ramprogramperiod. En viktig uppgiftunder det kommande året är att utarbeta ett nytt ramprogram för 2013-2016.Styrelsen och <strong>Skogforsk</strong>s ledning har redan avsatt tid för denna process.Samtidigt skall den ramprogramanknutna verksamheten fr.o.m. 2009 bliföremål för utvärdering. Jag hyser på goda grunder förhoppningar om att ensådan genomlysning kommer att utmynna i positiva omdömen.Uppsala i februari <strong>2011</strong>JAN FRYKVerkställande direktör6 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 7
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKForskningsprogramSkogsträdsförädling nordFörädlingsprogrammets huvuduppgift är attförse skogsbruket med genetiskt förbättratskogsodlingsmaterial. Det sker genom fälttestning,urval och korsning för att ta frampopulationer med avelsträd för både dagensoch framtidens klimat. Inom programmenbedrivs också forskning och utveckling medsyfte att effektivisera den operativa förädlingenoch användningen.Inom granförädlingen planterades 20 000 sticklingar i fyra fältförsök. Ettav försöken anlades i Sveaskogs tillväxtpark Strömsjöliden, och både gran- ochhybridaspplantor odlades för kommande planteringar i parken. Korsningsarbeteti de nio nordliga förädlingspopulationerna fortsatte, men en svag blomningbegränsade korsningsmöjligheterna också <strong>2011</strong>. Ympar odlades och planteradesför komplettering av tre nordliga plantager.Granens veddensitet och samband med tillväxt undersöks i flera projekt.Preliminära resultat pekar på möjligheter att kombinera egenskaperna.TREEPLAN – det nya systemet för analys av genetiska försök användsnu operativt. Vid urval av kloner till tallplantage T10 Öden ökade vinsten med25 procent jämfört med traditionellt urval.En försöksserie med tallsticklingar och fröplantor i blandning planteradespå fem lokaler i Norrbotten. Sticklingarna i försöken gör tallförädlingen betydligteffektivare än tidigare. Nya tallsticklingar producerades för plantering 2012.Nio avkommeförsök totalreviderades och ytterligare sju försök stickprovsinventerades.Mätresultaten används för bästa möjliga urval av föräldraträd till nyaTreO-plantager och för korsningar till nästa förädlingsgeneration. Under åretlevererades 8 000 ympar till tallplantager och 6 000 nya ympar tillverkades. Merän etthundra kontrollerade korsningar genomfördes i tallpopulationerna 6, 8,och 9.KOSTNAD 18 932 tkrProgramledare:BENGT ANDERSSONTel: 090-203 33 58bengt.andersson@skogforsk.seNya plantager med contortatall är under anläggning och 6 000 ymparproducerades under våren till en 12 ha stor plantage åt intressentgruppenSveaskog, Svenska Skogsplantor, Holmen, Norrskog och Norra Skogsägarna.SCA:s plantager (C2 och C4) kompletterades med 1 400 ympar. Plantor fråncontortafrö insamlat i svenska bestånd, svenska plantager och kanadensiskabestånd frystestades med främsta syftet att undersöka om svenskt beståndsfrö8 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGENBILDForskningsprogramSkogsträdsförädling SydSkogsträdsförädling Syd ska bedriva operativförädling och genförvaltning av tall, gran,björk, övrigt löv och ”nya” barrträd. Programmetska också utveckla tillämpbarametoder och system för tidig blomning samtför framställning av högkvalitativt skogsodlingsmaterialvia generativ förökning.Inom granförädlingen utnyttjades en relativt god blomning till att kompletterarester från tidigare år. Totalt gjordes över 400 helsyskonfamiljer, varav endel var elitkorsningar producerade för intressenters räkning. Samtidigt fortsattetillverkningen av sticklingar för testning. Momenten finslipas fortlöpande för enallt rationellare sticklingproduktion. Omskolning till större krukor gjordes av95 000 sticklingar av 9 000 kloner och drygt 120 000 fröplantor.Sex helsyskonförsök anlades och ett stort antal avkommeförsök mättes införurval till nya fröplantager.Ympar till TreO-plantager levererades bl.a. till plantage G8-9M Olofs som nuär komplett och till G8-9M Sya samt G7 Larslund. Ympris samlades in till ettantal plantager för ympning i plantskolan eller fält.Stora resurser lades ner på att lägga in och analysera försöksdata i TREE-PLAN-systemet.För tall gjordes 48 korsningar i fem förädlingspopulationer.KOSTNAD 19 392 tkrProgramledare:BO KARLSSONTel: 0418-47 13 05bo.karlsson@skogforsk.seEtt demonstrationsförsök anlades med material från de flesta mellansvenskatallplantagerna. Syftet var att visa skillnader mellan material med olika förädlingsgrad.I en sticklingförökning med familjer ur förädlingspopulationer blev rotningsresponsen65 procent, vilket är mycket glädjande. Moderplantornas statusidentifierades som en betydelsefull faktor för resultatet.En omfattande avelsvärdering gjordes med TREEPLAN av 900 mellansvenskakloner från sammanlagt 33 försök. Baserat på denna samlades ympris in förplantagerna Askerud, Grånäs och Långtoraplantagen. Ympar producerades förplantagerna Albjershus och Gotthardsberg.Björkfröplantagen Ekebo 4 gav en skörd på 0,5 kg frö, tillräckligt för500 000 plantor, efter flera års utebliven fröproduktion. Vitaliteten på ymparnahar successivt förbättrats.10 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKFOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKFör att svara upp mot det ökade intresset för hybridasp och poppel anordnadesfyra dagsseminarier i Svalöv, Växjö, Skövde och Skara med ca 100 deltagare perplats.Nya genetiska studier på askskottsjukan verifierade fem år gamla resultat:Sjukdomen är starkt genetiskt styrd, men inga kloner är helt fria från skador.Motståndskraften är likartad i olika miljöer över tiden. Det indikerar att det gåratt ta fram ett odlingsmaterial som är mindre känsligt än dagens plantor.För att minska risken för allvarliga skador i framtida planteringar har initiativtagits till att testa de kloner av hybridasp och poppel som finns på marknaden påett mer kontrollerat sätt. Detta görs genom bl.a. inokulering i stam/grenar.Två fröplantager av douglasgran ympades med kloner utvalda i försök. Försitkagran och hybridlärk ympades också plantager.Somatisk embryogenes från lagrade frön visade sig ge sämre resultat vid initieringen,men i övriga moment kunde inga skillnader påvisas jämfört med kulturersom startats från omogna frön. Ett annat projekt startades för att undersöka omdet urval som sker i varje moment t.o.m. plantproduktion är riktat eller slumpmässigtvilket har stor betydelse för tillämpningen av somatisk embryogenes vidförökning av elitmaterial utan klontestning.Träd som ingår i den s.k. associationsstudien mättes med Pilodynmetodensom är ett indirekt mått på densitet genom att en nål skjuts in i trädmed konstant fjäderkraft. Måttet ska jämföras med den densitet som för närvarandemäts med Silviscanmetoden vid Innventia AB.En Rotfinderanalys gjordes i en rotrötedrabbad 25-årig klontest för att identifieramer resistenta kloner. I ett projektsamarbete med SLU inokulerades moderträdeni associationsstudien med rotröta för att identifiera genetiska skillnader.Gibberellinpreparat Gibb Plus Forest har godkänts för stimulering av blomningi fröplantager. <strong>Skogforsk</strong> har tillsammans med intressenterna provat ututrustning och metodik.Regeringens förstärkningsanslag till operativ förädling användes blandannat, för att intensifiera avelsvärderingen och att påbörja en sammanställning avlövförsök och klonarkiv.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 11
Hon fixar dubbel tillväxt med vanliga plantor. Karin Johansson visaratt den tidiga tillväxten ökar kraftigt när plantornas näringsbehov tillfredställs.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERForskningsprogram SkogsskötselSkogsskötselprogrammet ska utvecklametoder för produktion av högkvalitativtskogsodlingsmaterial samt utveckla ekologisktoch ekonomiskt anpassade metoderför beståndsanläggning och skogsskötsel.Utvecklingen omfattar även planeringsaspekter.Plantors känslighet för snytbaggeskador beroende på deras utvecklingsstadiumstuderades i tre fältförsök i Västerbottens kustland. Plantor med avslutadskotttillväxt men aktiva rotsystem klarade sig bättre mot snytbagge än t.ex. fryslagradeplantor medväxande skott. Effekten av planteringspunkt var mycket stor. Plantor satta imineraljord hade försumbara skador medan plantor i humus hade skadefrekvenserpå mellan 40 och 75 procent.Resultat från 6 års samlade försök med miniplantor i Norrland visade attdenna planttyp fungerar bra för tall om plantorna planteras i mineraljord eller ien blandning av mineraljord och humus.En studie med näringsoptimering av plantor i fält visade att den tidiga tillväxtenkunde fördubblas när plantornas näringsbehov tillfredställdes.En doktorand har anställts för att studera plantors etablering och hur denpåverkas av olika skötselåtgärder och markens givna förutsättningar. Ett flertalförsök har lagts ut med tall och gran i olika delar av Sverige. Projektet genomförsi samarbete med SLU.Inom plantområdet har en stor del av aktiviteterna varit uppdragsbaseradtest- och konsultverksamhet riktad till bland annat plantskolor.De löpande försöken med såddpucken blev år <strong>2011</strong> svårtolkade på grundav stora sorkskador. En positiv överraskning var att sådd sibirisk lärk visade sigge goda resultat trots sorkproblemen.KOSTNAD 17 460 tkrProgramledare:LARS-GÖRAN SUNDBLADTel: 090-203 33 69lars-goran.sundblad@skogforsk.seUtvecklingen av kontinuerligt framryckande inversmarkberedningfortsatte med tester av olika principer för plogning följt av tilltryckning. Plogningmed s.k. tallriksplog visade bäst resultat. Tallriksplogen klarar hinder i form avsten och stubbar bra och kan samtidigt vända upp lagom stora tiltor med mycketmineraljord. Dessa trycks sedan tillbaka i plogfåran i upp-och-nedvänt läge medskotarens boogie vilket skapar en bra inversmarkberedning.Näringsförhållandena i skogsmark blir allt viktigare att förstå när trycket på12 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: SKOGENBILDskogsråvara ökar. <strong>Skogforsk</strong> bedriver en långsiktig forskning inom området ochnågra av de viktigaste aktiviteterna/resultaten under året var: sammanställning avlångsiktiga tillväxteffekter (20 år) av GROT-uttag i gallring; studier av tillväxteffekterav askåterföring i elva svenska försök; en metaanalys av tillväxten i äldresvenska och finska kalk- och askförsök; sammanställning av gödslingseffekter iung contortaskog; nyanläggning av två GROT/askförsök.Konsekvensanalyser som belyser olika system för att bruka skog ur olikaaspekter kan ge skogsbruket vägledning hur det ska anpassa sig till förändradevillkor. Det kan handla om förändrad efterfrågan på skogliga produkter ellersamhällets syn på skog och skogsbruk. Under året startade ett integrerat tvärprojektpå <strong>Skogforsk</strong> med syfte att utveckla en generellt tillämpbar metodik förskogliga konsekvensanlyser. I en första metodtest görs en konsekvensanalys avskötsel av täta ungskogar för bioenergiändamål.Snabbväxande lövträd har under året fortsatt att tilldra sig stort intresse.Programmet har producerat en handledning och hållit kurser om hybridasp ochpoppel, och dessutom lett och deltagit i utredningar, samordnade FoU-satsningaroch nationell/internationell koordinering av forskning inom området. En reviewartikelom hybridasp har skrivits tillsammans med SLU och estniska forskarkollegor,och ett nordiskt samarbetsprojekt har inletts om bioenergifrågor.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERGenombrott? John Clausén och Lars-Göran Sundblad medsin innovation inversplogen.Informations- och kommunikationssatsningar har under året gjorts framföralltinom området föryngring och beståndsetablering. Ett flertal markberedningskursermed maskinförare och entreprenörer som målgrupp genomfördesmed finansiering från STSG (skogsvårdstekniska samverkansgruppen). Kurssatsningenutgjorde dessutom ett s.k. implementeringsprojekt och är ett exempel på<strong>Skogforsk</strong>s riktade satsningar för att få ut etablerad kunskap i praktisk tillämpning.<strong>Skogforsk</strong> har i samarbete med SLU lagt ut demonstrationsförsök över helalandet och arrangerat seminarier för att öka kunskapen kring alternativa behandlingsmetodermot snytbaggeskador. Programmet har haft en stor del i uppdateringenav det webbaserade rådgivningsverktyget Kunskap Direkt, där beslutsverktygenFlis av Flis och Röjningsnurran har vidareutvecklats, samtidigt som rådenom gallring, röjning och föryngring har reviderats.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 13
Hur många träd ska stå kvar? Tillsammans med SLU undersöker <strong>Skogforsk</strong> huravverkning påverkar svamparterna i gammal skog.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERForskningsprogram Natur & MiljöProgrammet bedriver forskning och utvecklingom flora, fauna, mark och vatten. Viundersöker hur olika skogsbruksåtgärderpåverkar skogsmiljön, gör avvägningar mellanhänsyn och skogsproduktion och studerareffekter och motåtgärder kopplat till skogsskadorav framförallt älg och insekter.KOSTNAD 13 447 tkrProgramledare:JAN WESLIENTel: 018-18 85 05jan-olov.weslien@skogforsk.seNaturhänsynen har haft en positiv effekt på utvecklingen för mångaskogslevande fåglar. Det framkom i en analys av populationstrender i fågelfaunansom gjordes tillsammans med Lunds universitet. Trenderna kunde jämförasmed förändringar i skogsskötsel de senaste 35 åren och med naturhänsynde senaste 15 åren.En viktig del av naturvårdsforskningen har behandlat effekterna av naturhänsynoch vegetationsförändringar på blombesökande insekter. Det är en funktionelltviktig grupp i ekosystemet, både som pollinatörer och naturliga fiender.En studie från Västerbotten visade att luckighet, solexponering och blomtäthetpåverkar diversiteten av dessa insekter. Ett nystartat doktorandprojekt fortsätteratt studera dessa frågor och i relation till ungskogsskötsel.Programmet deltar i två tvärvetenskapliga konsekvensanalyser som initierades<strong>2011</strong>. Den ena ska utveckla en metod för att utvärdera konsekvenserna av olikaskötselsystem. Den andra är ett projekt inom Future Forests där en adaptiv förvaltningsmodellför introduktion av exotiska trädslag ska utvecklas.Kvävegödslingens påverkan på markkemin undersöktes i gamla gödslingsförsök.Omkring 1980 började man gödsla försöksområden med kväve. I ettförsök, där gödsling hade utförts med olika intensitet under 20 år, gjordes enmarkprovtagning. De olika behandlingarna hade erhållit totalt mellan 450 och1800 kg kväve/ha. Resultaten visade att de markkemiska effekterna generelltökade med stigande gödslingsintensitet. Halterna och förråden av kväve, ochutbytbara fraktioner av magnesium och fosfor i markens organiska skikt ökademed stigande gödslingsintensitet, medan halten och förrådet av kalium minskadebåde i det organiska skiktet och i den övre mineraljorden. Försöket avverkadesoch markbereddes år 2006. I samarbete med SLU undersöks nu hur markvattenkeminoch utlakningen från hygget påverkas av de markkemiska förändringarnasom den tidigare gödslingen gett upphov till.14 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Hur påverkar körning mark och vatten? <strong>Skogforsk</strong>s engagemang rörandekörskador fortsätter. Under <strong>2011</strong> slutfördes den omfattande informationssatsningeni samarbete med SMF där fler än 1 500 skogligt anställda fått ta del avvåra råd och kunskaper. Nya försök har lagts ut under <strong>2011</strong> där vi i samarbetemed SLU, Metla och Umeå universitet, ska undersöka hur risning och stockmattorkan minska markskadorna vid skotning.”Vad händer med trätillväxt och växthusgaser vid asktillförsel på torvmark?Vi fann tillsammans med forskare från Göteborgs Universitet att tillförselav 3-6 ton t.s. krossaska per ha i två fältförsök på dikad torvmark i Götaland(Anderstorp och Skogaryd), ledde till en minskning av GWP (”Global WarmingPontial”), under en femårsperiod. Emissionen av växthusgaser (CO2, CH4 ochN2O) var i huvudsak oförändrad och minskade de två första åren på den bördigatorvmarken beräknat som GWP. Tillväxten ökade tydligt i tallbeståndet på denlåg‒medelproduktiva torvmarken och tenderade att öka i granbeståndet på denbördiga torvmarken.”Älgbetning på tall kan sänka virkesvolymen rejält, även i områdensom inte tillhör älgens vinterkoncentrationsområden. Det visade nya data ochberäkningar. Andra studier av älgbetningens effekter visade att många smådjurpå växter och i marken påverkas av älgens aktiviteter. En analys av experimentavslöjade att viltbetning på en tallplanta inte är beroende av vilka små plantor iövrigt som står omkring den. Nya manualer och faktablad för inventering av älgoch älgskador har också utarbetats under året.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERDet går att minska insektsskadorna i fröplantager med flera olikametoder. En doktorsavhandling visade att skadorna kan reduceras genom attinjicera insekticider i träden. Kostnadseffektiviteten ökar om det görs i sambandmed injektion av det blomningsstimulerande hormonet gibberellin. Ett viktigtresultat var att ju fler insektsarter som bekämpas desto större blir fröskörden,d.v.s. om man minskar skadorna genom att bekämpa en art så ökar inte skadornaav andra arter på grund av minskad mellanartskonkurrens, något som antytts iandra studier.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 15
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKForskningsprogram VirkeVirkesprogrammet ska utveckla metoder,verktyg och kunskaper för ökat värdeutbyte,minskat spill och minskad miljöbelastning.Vi ska också bidra till utveckling för högreproduktivitet i tillverkningskedjorna frånråvara till färdig produkt. Syftet är att skapagod uthållig lönsamhet för skogsägaren ochuthållig, värdefull virkesförsörjning till industrin.Nyckelord är informationsstandardsoch -flöden, mätteknik, utbytesberäkning,produktionsstyrning, virkesutnyttjande,produktionsrapportering och industriellintegration.Det nya StanForD 2010 kunde presenteras i samarbete med finskaMetsäteho, brukare och maskintillverkare. Med StanForD 2010 ges skogsföretag,entreprenörer, logistikföretag och industrikunder nya möjligheter att effektiviseraoch utveckla sina verksamheter och samverka med leverantörer och kunder, t.ex.:• hantering och lagring av allsidig information om identiteter och geografiskpositionering (objekt, produkter, stammar och stockar)• utvecklad, sammanhållen men flexibel produktionsstyrning och detaljeradproduktionsrapportering för skördare• produktionsstyrning för skotare baserad på skördarinformation ochproduktindividanpassade, skotnings- och avläggsinstruktioner.Vidare ingår ett sammanhållet meddelande för alla delar i kvalitetssäkringen avskördarnas mätresultat och ett meddelande för kommande kvalitetssäkring avkranvågar på skotare. I StanForD 2010 ges även möjligheter för behöriga att göradetaljerad driftsuppföljning per tidsenhet.Programmet har deltagit i utvecklingen av standarden för informationi gränssnittet skog-industri ”papiNet Forest Wood Supply”, tillsammans medSDC, Metsäteho, SkogData Norge, FCBA Frankrike, skogs- och industriföretagglobalt. Delar av standarden ska börja tillämpas 2012.KOSTNAD 10 318 tkrProgramledare:LARS WILHELMSSONTel: 018-18 85 55lars.wilhelmsson@skogforsk.seFör att länka bakåt i den digitala kedjan driver vi arbetet med den nyanationella ”Standarden för data om skog och brukande av skog” i samarbete medSIS, skogsbruket, SLU, Skogsstyrelsen och systemutvecklare. Syftet är effektivarekommunikation mellan olika organisationer och planeringssystem, samt standardiseratdataflöde till StanForD och papiNet. Ett första utkast genomgår f.n.inledande tester med Heureka.16 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Skogsbränsleprognoser baserade på skördardata implementeras nugenom <strong>Skogforsk</strong>s ”Harvester Production Calculation Module” (StanForD2010). Modulen byggs in i informationssystem från bl.a. SDC och Logica.Laserbaserade 3D-sensorer för skördare testas tillsammans med FOIoch SLU för mobil mätning av stående träds diameter och position. Resultatenindikerar noggrannheter inom 2 cm för bestämning av brösthöjdsdiameter hosenskilda träd.IRIS-projektet har utvecklat algoritmer för stamprofiler och utvärdering avstamprofiler från markbaserad laserskanner tillsammans med Wood Wisdom,SLU, Tree Metrics m.fl. Resultaten jämfördes med stam- och kontrolldatafilerfrån skördare i Västergötland och Västerbotten. Standardavvikelsen för diametermåttfrån mark utmed synliga delar av stammar var 15-20 mm.Kalibreringen av skördarens mätsystem har kartlagts med avseende påfunktion och utvecklingsbehov i praktiken. Utbildning i klavning kommer högtpå listan.Ett beslutsstöd för stubbskörd har påbörjats i samarbete med SLUoch KTH. Indata utgörs i huvudsak av skördarproduktionsfiler. Beslutsstödetkombinerar ekonomi och miljö och ingår som en del i forskningsprogrammet”STandUP for Energy” som syftar till att skapa förutsättningar för billig, förnyelsebarelproduktion.I projektet ”Effektivare informationsåterföring med hjälp av skördardata”utvecklades ett system och demoprogram baserat på produktionsdatafrån skördare. Det beräknar information till skogsägaren om både virkesuttagoch beståndsuppgifter efter gallring för uppdatering av beståndsregister.Systemet utvärderades tillsammans med Skogssällskapet, Korsnäs och BergvikSkog. Beräknad grundyta, volym, diametrar, höjder, trädslag och ståndortsindexöverensstämde väl med beståndsuppgifter från manuell referensmätning.FOTO: MARIA NORDSTRÖM/SKOGFORSKI skördarna implementeras nu <strong>Skogforsk</strong>s nya barkfunktioner (tall ochgran) för beräkning av diameter under bark. Funktionerna utvärderades på ettlandsomfattande material i jämförelse med äldre, regionala barkfunktioner isamarbete med VMF och VMK. Funktionerna för tall gav väsentlig förbättring,medan gran gav noggrannheter i nivå med de äldre funktionerna.Virkesprogrammet har genomfört uppdrag inom områdena stambanker,virkesstyrning, utvärdering av mätteknik och stöd för affärsgränssnitt, samt harmedverkat i utbildning av skogsstudenter och driftsingenjörer inom massa &pappersindustrin. Programmet bidrar också med viktiga indata till en rad andraFoU-projekt inom <strong>Skogforsk</strong>.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 17
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERForskningsprogram TeknikTeknikprogrammet ska utveckla teknik- ochmetodlösningar samt arbetsformer, som vidtillämpning leder till ökad produktivitet,minimal negativ miljöpåverkan samt en godoch säker arbetsmiljö.Projektet ”ETT – modulfordon för skogstransporter” har avslutats. ETTochST-fordonen körde tillsammans mer än 130 000 mil och transporteradeca 350 000 m3fub virke. Prestationen (m3fub/vända) ökade med upp till 50procent, samtidigt som bränsleförbrukning, CO2-utsläpp och kostnader minskademed upp till 20 procent. Några negativa effekter på vägslitage eller trafiksäkerhetkunde inte påvisas. FoU-projektet övergår nu i demonstrationsprojektet DETT.Lastbilssläp utrustade med extra breda singelhjul i kombination medCTI-system kan ge bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan jämfört medkonventionella dubbelmontage enligt genomförda studier av spårdjup, ekonomiskakalkyler och intervjuer.Enkäten ”Skogsbrukets kostnader och intäkter 2010”, som genomförstillsammans med Skogsstyrelsen, visade att skogsbrukskostnaderna ökade med4 procent från föregående år. I anslutning till enkäten gjordes också företagsvisaanalyser på uppdrag. Vi har även kartlagt nyckeltal för prestation och TU i gallringoch slutavverkning.En referensgrupp för produktivitetsfrågor i drivning har bildats. Arbetet harresulterat i flera beräkningsverktyg och kalkylexempel. Ett seminarium om lönsamdrivning genomfördes.KOSTNAD 19 099 tkrProgramledare:MAGNUS THORTel: 018-18 85 96magnus.thor@skogforsk.seStudier av TimBear Lightlogg C visade på hög prestation både i skördar- ochskotarutförande. Lastning och lossningen av det bakre lastutrymmet tog längre tidän det främre.Den hydrauliska verkningsgraden i skördaraggregat mättes tillsammansmed Linköpings universitet, ITH och Ponsse. Mätningarna ligger till grund förfortsatt utveckling av hydraulik på skogsmaskiner. På samma skördare testadesäven LED-lampor med helt ny placering för bättre arbetsbelysning.18 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Ett spårdjupstest visade att bärande band gav väsentligt mindre spårdjupän dragande band, vilket talar för vinter- och sommarband på skotare.Tillsammans med program Natur & Miljö har definitioner av körskador ochskadornas inverkan på miljön beskrivits. En beräkningsmodell för minskad markpåverkanvid drivning har vidareutvecklats mot ett webbaserat beslutsstöd. Vi haräven medverkat i ett antal vattenkurser. Broar och överfarter har kostnads- ochnyttovärderats.En checklista med nyckelfaktorer för effektiva maskinlag har utarbetats. I ettexamensarbete vid SLU analyserades hur köpare av drivningstjänster använder ekonomiskanyckeltal för att bedöma sina entreprenörers ekonomi. Engagemang ochkvalitet på analyserna skiljer sig väsentligt åt mellan företag. En utbildning i inköpav tjänster genomfördes vid Skogsmästarskolan.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERDe 20 instruktörerna i RECO har fortsatt att utbilda i sparsam och produktivkörning med skogsmaskiner. Konceptet utvärderades i en första omgång hos SCASkog. <strong>Skogforsk</strong> koordinerar instruktörsnätverket, och medverkar även i ett projektom sparsam körning tillsammans med bl.a. Länsstyrelsen i Uppsala län.Mätningar av arbetsbelastningen hos maskinförare, bl.a. vid olika principerför kranmanövrering och under praktiskt arbete, har bidragit till att utvecklaförsöksmetodiken. En kognitiv uppgiftsanalys, d.v.s. noggrann beskrivning avarbetsuppgift och olika typer av beslut, genomfördes för skogsmaskinarbete.Tillsammans med ESS-programmet har vi simulerat och analyserat prestationeroch kostnader vid användning av olika driftssystem under varierandeförhållanden. Dessutom har vi genomfört en utbildning i simulering.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERProgrammet har haft en koordinerande roll i flera branschgemensammagrupper, såsom TSG, VSG och ABSE, det nordiska tekniknätverket OSCAR, engrupp inom IUFRO som arbetar med drivning och kvalitet, samt i projekt kringdirektlastning och El-Forest. Projektering har gjorts av en nationell skogsmaskintekniskinnovationssatsning, uppbackad av skogsbranschen. Programmet står ocksåför ledningen av den skogstekniska forskarskolan FIRST, där <strong>Skogforsk</strong> även är värdför två doktorandprojekt rörande transportteknik respektive HMI. Dessutomhar programmet samarbetat med maskintillverkare och KTH i en ”Master ThesisSchool”, med examensarbeten rörande hybriddrivlinor, utformning av förarstolar,simulering av dämpning samt interaktion däck-mark.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 19
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERForskningsprogram LogistikProgrammet arbetar med att utvecklametoder och modeller som driver skogsbruketslogistik mot högre kostnadseffektivitet,ökat värdeskapande, större flexibilitetoch mindre miljöpåverkan. Metoder ochmodeller utvecklas både för att användas iFoU-arbetet och i intressenternas utvecklingsarbete.<strong>Skogforsk</strong> medverkar i programmet Förbättrat informationsarbete därSDC tillsammans med skogsbruket bygger morgondagens informationsstruktur.En utgångspunkt för arbetet är en beskrivning av skogsbrukets processer och eninformationsmodell där standards som StanFord och Papinet utgör basen.Programmen Logistik och Virke deltar i EU projektet FlexWood där ettflertal länder samverkar för att hitta vägar till effektivare virkesförsöjning ochvärdekedjor. Logistikprogrammet har tillsammans med Laval University i Kanadaarbetat med en metod för att kunna beskriva, jämföra och utveckla olika virkesförsörjningskedjor.SCOR, som är en erkänd industristandard har skogsanpassats.Denna standard hanterar centrala begrepp som kostnad, ledtid och service iförsörjningskedjan.Planering av flödet i drivningsarbetet har varit föremål för flera projektinom programmet. Tillsammans med SCA Skog har vi slutfört arbetet kringmaskinresursplanering och i samarbete med Korsnäs Skog och Logica har viutvecklat och testat en modell för turordningsplanering. Turordningsplaneringenhjälper avverknings- och produktionschefen att på effektivaste sätt matcha enefterfrågan med traktbanken. Vi har också avslutat två projekt kring skotningsplaneringdär skördardata utnyttjas för att planera skotning av rundvirke ochskogsbränslesortiment.KOSTNAD 10 082 tkrProgramledare:GERT ANDERSSONTel: 018-18 85 67gert.andersson@skogforsk.seMatchningen mellan högupplösta virkesegenskaper och industriefterfråganhar analyserats i samverkan med programmet Virke. En modell för attberäkna kostnaderna för avverkning och transport är under utveckling.Förutsättningarna för att utveckla de skogliga värdekedjorna beskrivsi ett samarbete med FPInnovations i Kanada. Arbetat syftar till att skapa ett braunderlag för vidare arbete inom området och möjligheter till samverkan medFPInnovations.20 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERHuggen ska hugga - bilarna ska rulla. Nu kör fler med huggochväxelbilar baserat på resultat från <strong>Skogforsk</strong>.Krönt Vägval ingår i den skogliga Nationella Vägdatabasen, SNVDB.Etableringen av SNVDB i skogsbruket är viktig för vidare logistikutveckling.På uppdrag av SDC förvaltar och utvecklar Logistikprogrammet vägvalskomponenteni vägdatabasen.För att ytterligare förbättra vägvalskomponenten studerar vi möjligheternaatt välja bästa väg vid virkestransport genom att även utnyttja information omvägens kurvighet och backighet. Studierna påbörjades under <strong>2011</strong> med finansieringav Trafikverket och genomförs tillsammans med SDC.Tillsammans med VSV-frakt medverkar vi i utveckling och tester avSpindeln, ett verktyg för att stödja möjligheterna att öka returkörningarna medrealtidsinformation hämtad från VSVs Tromb-system. Systemet används idag avett 20-tal åkerier. Effekten av projektet utvärderas under 2012.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER<strong>Skogforsk</strong>s beslutsstöd för analys av flöden, rutter och vägupprustninghar under året vidareutvecklas med avseende på användarvänlighet ochfunktionalitet. FlowOpt, som analyserar flöden på strategisk- och taktisk nivå,har utnyttjats i flera större uppdrag hos intressentföretagen.Logistikprogrammet medverkar i branschens arbete för att bevaka ochutveckla trådlös kommunikation. Tillsammans med KTH genomförde vi ettseminarium där intressenterna fick möta och utmana leverantörerna. Möjligheteratt förbättra kommunikation i skogen genom bl.a. 4G och nationellroaming diskuterades. <strong>Skogforsk</strong> har tillsammans med KTH medverkat i attutveckla effektivare antenner för skogsmaskinerna. Projektet har resulterat i enkommersiell produkt, LPCA antennen som marknadsförs av Smarteq.Fångar flis. Med analysverktyget FlowOpt har <strong>Skogforsk</strong>optimerat Stora Enso Bioenergis råvaruflöden. Resultatenbörjade implementeras under <strong>2011</strong>.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 21
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERForskningsprogram SkogsbränsleSkogsbränsle blir allt viktigare för landetsenergiförsörjning. Utvecklingen är snabb.Under skogsbränsleprogrammets förstaetapp, 2007-2010 ökade uttaget av skogsbränslenmed 47 procent, medan kostnadernaendast steg marginellt. Möjligheternaatt effektivisera uttaget av skogsbränslen,sänka kostnaderna och förbättra försörjningskedjornaär dock fortfarande stora. Detta ärmålet för den andra etapp av FoU-programmetEffektivare Skogsbränslesystem (ESS),som pågår till 2015. Sänkta kostnader sessom det huvudsakliga medlet för förbättradlönsamhet, men skoglig biomassa kan i framtidenges ett högre förädlingsvärde, t.ex. vidframställning av motorbränslen, olika materialoch kemikalier. Skogsbränsleprogrammetbevakar även sådana möjligheter.KOSTNAD 14 650 tkrProgramledare:ROLF BJÖRHEDENTel: 018-18 85 09rolf.bjorheden@skogforsk.seGrot är vårt största skogsbränslesortiment. Skotning och sönderdelning ärkritiska länkar i försörjningskedjan. En prestationsnorm för grotskotning testasoch nivåläggs genom implementering i skogsbruket och bör vara validerad under2012. En studie av olika alternativ för sönderdelning har bl.a. visat på vikten avkorrekt underhåll för en god driftsekonomi. Jämförelser av hela system och utvärderingav alternativa systemupplägg fortsatte under året, med både ExcelverktygetFLIS och mer avancerade simuleringsverktyg. De uppskattade grotkursernaefterfrågas fortfarande.Klenträd är en utmärkt bränsleråvara och gallring av täta, klena beståndär önskvärd av skogsvårdsskäl. Samtidigt har uttaget från de klenaste beståndenvarit förenat med höga kostnader. Nu har ett genombrott skett och volymenklenträdsbränsle ökar kraftigt, mest tack vare ett ökat utnyttjande av flerträdshantering.ESS bidrar till denna utveckling genom att publicera ’best practise’och en instruktionsfilm om arbetsmetodik i klen gallring. I tidig gallring är detönskvärt att hålla ner antalet uttagna sortiment, men det är inte självklart att uttagav enbart bränsle är att föredra. Ett stöd för sortimentsval i tidig gallring harutarbetats och ett kalkylverktyg håller på att utvecklas för val av metod i olikatypbestånd. Dessutom studeras metoder för bättre uppskattning med hjälp avlaserdata och hur mycket gröndelar som lämnas i beståndet efter uttag av delkvistadeträddelar.Stubbar från slutavverkning är den största skogsbränslereserven.Resultat från teknik- och systemutvecklingsprojekt visar att utvecklingsmöjligheternaär mycket goda. Fältsäsongen <strong>2011</strong> åtgick för att skapa förutsättningarför fortsatt FoU, efter svenska FSCs utspel att stubbskörd inte får förekomma påFSC-certifierad mark utan en godkänd försöksplan. En grupp från skogsbruketoch SLU, samordnad av ESS, utarbetade en företagsgemensam plan och i julikom besked att stubbskörd godtas på högst 2 500 hektar FSC-certifierad mark22 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER<strong>Skogforsk</strong>s Mia Iwarsson Wide konstaterar att FoU-satsningenpå effektiv energigallring bär frukt – volymenklenträdsbränsle ökar stort då resultaten implementeras.under <strong>2011</strong>. I en studie utvärderades den optimala klyvningsgraden vid upptagning,i en annan jämfördes praktiskt utvunnen mängd stubbved med beräkningarfrån biomassafunktioner.Logistik och transporter är av stor betydelse för skogsbränsleproduktionen.Arbetet har framförallt inriktats mot förbättrade fjärrtransporter, optimeradlogistik och höjd lasskörningsgrad. Under <strong>2011</strong> slutfördes projekten Inlandsbananoch Intermodala flistransporter, vilka bidragit till den starka ökningen avjärnvägstransporter för skogsbränsle. Nya projekt som startats under året är bl.a.en utredning av förutsättningarna för lägesbyten av bränsle, implementeringar avlogistikverktyget ChipOpt samt arbete för att förbereda demonstration av ETTmed stora (74-90 ton) flisekipage i ruttkörning mellan industrier och skogsbränsleterminaler.En studie av terminalernas roll i bränsleflödet förbereds.Mätning och sortimentsfrågor får allt större vikt. En välfungerande marknadförutsätter att frågorna får en lösning och bränsleråvarorna faller dessutom underVML från 2013. Pågående projekt omfattar bl.a. utvärdering av vågar och avskäppmätning i kombination med olika metoder och utrustningar för torrhaltsbestämning,liksom skördardata kombinerat med prognosfunktioner. Ett störreprojekt har startats för att studera hur partsmätning av bränsleved ska kunnautföras på terminal. En teknisk genomgång av marknadens fukthaltsmätare harslutförts.Programmets kommunikationsverksamhet bidrar till spridning aveffektiv teknik och goda metoder och påverkar attityderna till bränsleuttag.Under <strong>2011</strong> genomfördes en välbesökt programkonferens i Sundsvall. ESSförsta programetapp presenterades internationellt genom en engelsk versionav programrapporten. En High-Level Conference anordnades med stöd frånIUFRO, ESF och COST i Wien. ESS bidrar med skogsbränsleavsnitten iKunskap Direkt liksom på LRF:s webbsajt Bioenergiportalen. Personalen harunder <strong>2011</strong> bidragit med över 50 presentationer och föreläsningar för intressenter,på kurser, konferenser och högskoleutbildningar och vid sidan av publiceringenpå <strong>Skogforsk</strong> bidragit med 17 vetenskapliga publikationer och ett stortantal artiklar i branschpressen."För att göra ett bra jobb måste man förstå hela kedjan".Entreprenören Lars-Erik Brantholm, specialist på stubbskörd,har jobbat nära <strong>Skogforsk</strong> för att effektivisera stubbrytningen.FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 23
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSKUppdragsverksamhet Fröservice<strong>Skogforsk</strong> Fröservice har under <strong>2011</strong> IDS-sorterat 1,4 ton frö, varav65 procent tall, 18 procent gran, 13 procent contorta och 3 procent lärk.Under <strong>2011</strong> avvingades och rensades 1,3 ton nyskördat frö, varav 49 procenttall, 43 procent contorta och 9 procent gran. Av det avvingade fröet härrör drygthälften från fröplantager och 14 procent från contortabestånd anlagda medplantagefröplantor. Frö från contortabestånd anlagda med plantagefröplantorväntas ha samma genetiska vinst som plantagefrö av contorta då bakgrundspollineringenväntas vara lågKOSTNAD 1 624 tkrProgramledare:ULFSTAND WENNSTRÖMTel: 090-203 33 72ulfstand.wennstrom@skogforsk.se24 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: MATTONKompetensutveckling UtbildningPersonalen, dess kompetens och skicklighetär <strong>Skogforsk</strong>s viktigaste resurs. Förutomi samband med rekrytering säkerställskompetensen genom anpassade insatser förpersonalen. I alla arbetsuppgifter ligger det ivår organisations intresse att ha aktuell ochgod kompetens.KOSTNAD 3 336 tkrHuvuddelen av vår dagliga kompetensutveckling sker på olika sätt i detlöpande arbetet. Utöver detta avsätter <strong>Skogforsk</strong> speciella medel för personalensutveckling.De anställdas utvecklingsbehov fastställs i planeringssamtal mellan medarbetareoch chef. Grundat på dessa samtal utarbetas individuella utvecklingsplanersom följs upp årligen.<strong>Skogforsk</strong> har under många år gett forskande personal möjlighet att genomgåforskarutbildning inom ramen för sin anställning. Förutsättningen är att utbildningenska kunna genomföras så att den både passar <strong>Skogforsk</strong>s och individensbehov och det löpande arbetet. Syftet med forskarutbildningen är att utvecklaoch vidmakthålla en hög kompetens inom <strong>Skogforsk</strong>s olika aktivitetsfältUnder 2010 har antalet doktorander uppgått till åtta, varav två har disputerat.För samtliga forskarstuderande följs utbildningen fortlöpande upp mot derasindividuella studieplaner.Forskarskolan FIRST (Forest-Industry Research School on Technology) går2012 in på sitt fjärde år. <strong>Skogforsk</strong> svarar för den administrativa ledningen avFIRST och har två doktorander inom programmet. Under året har även tagitsbeslut om deltagande med två doktorander i den andra forskarskolan i genetik,som kommer att drivas i regi av Berzelii Center i Umeå.Alla chefer och mellanchefer med ansvar för att hålla planeringssamtal hargenomfört en ledarskapsutbildning på IFL och under hösten har planeringengenomförts för ett projekt i syfte att systematisera jämställdhetsarbetet på<strong>Skogforsk</strong>.En dag i mars samlades alla anställda till ett inspirationsseminarium om kreativttänkande, benämnt ”Master your Mind”.Våren <strong>2011</strong> medverkade 10 forskare i distanskursen ”Att skriva för att övertyga”.Kursen motsvarade omfattade 12 timmar plus fem inlämningsuppgifter.Kurspaketet utvecklades i samarbete med Berghs School of Communicationoch kan vid behov erbjudas <strong>Skogforsk</strong>s anställda även i framtiden.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 25
FOTO: ISTOCKPHOTOKompetensutvecklingOmvärlds- och framtidsanalys<strong>Skogforsk</strong>personal deltar regelmässigt inationella och internationella samarbetsorgan,konferenser och nätverk. Syftet äratt för svenskt skogsbruk bevaka olika utvecklingstendenseri omvärlden som kankomma att påverka svenskt skogsbruksframtida konkurrensförmåga. Vi behöverett fortlöpande utbyte med omvärlden ocksåför att kunna utvärdera kvaliteten på vårtarbete och sätta det i förhållande till andraFoU-organ inom vårt forskningsfält.<strong>Skogforsk</strong>medarbetare deltar i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademienskommittéer, och i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelningsverksamhet,liksom i flera av IUFRO:s arbetsgrupper.Under året har Forest-based Technology Platform (FTP) inlett arbetet med attuppdatera vision och forskningsstrategi inför kommande beslut om EU:s åttonderamprogram för forskning och innovation, benämnt Horizon 2020. <strong>Skogforsk</strong>deltar i den arbetsgrupp som har ansvaret för att utarbeta dessa dokument. Enviktig del i FTP:ns arbete är att påverka innehållet i de utlysningar som kommerinom ramen för Horizon 2020. Den svenska organisation som dels utgören del av FTP-arbetet men som även koordinerar de nationella prioriteringarnaför skogssektoriell forskning är NRA (National Research Agenda). <strong>Skogforsk</strong> harunder året koordinerat den skogliga delen av NRA-arbetet.<strong>Skogforsk</strong> är fortsatt en aktiv partner i ”EU-kontoret” (Swedish SupportOffice for Forest-based Sector EU-research). Kontoret drivs som ett samarbetemellan Innventia, <strong>Skogforsk</strong> och SP Trätek och har till uppgift att stötta ansökningartill EU:s ramprogram. Kunder är universitet, institut och företag inomskogssektorn.Utöver ovanstående har många av våra forskare deltagit i en rad seminarier,konferenser, etc. av omvärldsbevakande karaktär.KOSTNAD 979 tkr26 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: MATS BILDSTRÖM/SKOGENBILDKompetensutvecklingFörprojekteringoch metodutvecklingUnder året har ett omfattande förberedelse- och planeringsarbete genomförts,bland annat i kontakt med Vinnova, som syftar mot etablering av ettskogstekniskt innovationscentrum.Vidare har planering genomförts för en större serie långsiktiga försök medsyftet att analysera effekter på produktion och virkeskvalitet av viltbetet, främstälg.Ett flertal ansökningar med internationellt samarbete har skickats in till WoodWisdom, och andra EU-anknutna finansiärer.I ett särskilt ”uppföljningsprojekt” har verkningsgraden och effekten av insattaFoU-medel kvantifierats, efter något års praktisk implementering av resultat frånnågra av <strong>Skogforsk</strong>s tekniskt inriktade utvecklingsprojekt.KOSTNAD 2 669 tkr<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 27
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZERKommunikation Förlaget<strong>Skogforsk</strong>s förlag producerar trycksaker ochfilmer samt jobbar med marknadsföring av<strong>Skogforsk</strong>. Under <strong>2011</strong> lanserades en nykundtidning samtidigt som den nya grafiskaprofilen successivt införlivades i produktionen.En ny redaktör tog över produktionenav Resultat.Under <strong>2011</strong> togs de första stegen i linje med den nya kommunikationsstrateginoch den nya grafiska profilen lanserades för samtliga produkter.<strong>Skogforsk</strong> lanserade också den nya kundtidningen Vision. Den internationellaserien ShortCUTS fick ny form och utvidgades från fyra till åtta sidor.Förlagsprodukter ska vara målgruppsanpassade. Därför jobbar <strong>Skogforsk</strong>med en rad olika serier. Under <strong>2011</strong> har <strong>Skogforsk</strong> producerat fyra nummer avVision, fyra nummer av ShortCUTS, 20 nummer av Resultat och fyra nummerav Plantaktuellt. Förlaget har även gett ut en handledning om Hybridasp ochpoppel samt producerat slutrapporter för bland annat Sveriges förädlingsstrategisamt det så kallade Sveaskogsuppdraget.Förlaget har också levererat bilder och filmer för bland annat Ukonf12,ETT-projektet, webben och olika forskningsprojekt.KOSTNAD 5 348 tkrProgramledare:ERIK VIKLUNDTel: 018-18 85 40erik.viklund@skogforsk.se28 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: SVEN TEGELMO/SKOGFORSKKommunikationKurs & KonferensKurs & Konferens ska utbilda människorinom skogsbruket genom kurser, seminarier,konferenser och exkursioner i aktuella ochviktiga ämnesområden. Men också medverkavid företagsintern kompetensutveckling, ochses som en naturlig samarbetspartner vidutbildningar inom <strong>Skogforsk</strong>s verksamhetsområde.Under året genomfördes slutkonferensenför den fyraåriga satsningen”Effektivare skogsbränslesystem” samtidigtsom förberedelserna för Ukonf12 inleddes.Vårvintern <strong>2011</strong> genomfördes ”Effektivare skogsbränslesystem” iSundsvall, vilket var slutkonferensen för det fyraåriga forskningsprogrammetmed samma namn. Någon månad senare blev Skogsnolia <strong>2011</strong> en succé för<strong>Skogforsk</strong>. Med budskapet tack för 60-öringen nådde <strong>Skogforsk</strong> drygt 1 000skogsägare med information om vad de får för 60 öre per kubikmeter.Över 400 deltagare i kursen Odling av hybridasp och poppel i södra Sverige.Och ungefär samtidigt samlade <strong>Skogforsk</strong> 30 skogsforskare från hela Europautanför Söderfors i samband med EFI Annual Conference.En fullsatt Framtidens föryngringar – Plantan10 genomfördes i Falkenbergi november. Aktuella forskningsresultat om föryngring samt plantodling ochplantproduktion kombinerades med en exkursion hos Södra Odlarna. Samtidigtavslutades utbildningen ”Skogsbruk vid vatten och känsliga marker”. Totalt hardrygt 100 kurser genomförts under de senaste tre åren.Tillsammans med SLU genomfördes den så kallade RIU-konferensen iSkinnskatteberg. Andra utbildningar som genomförts är Projektstyrning ipraktiken, Skogsbränsleprognoser, Grundkurs i Heureka, Snytbaggeskydd ochplantetablering, Online off Road, Projektledarskap & Personlig utveckling ochFörhandlingsteknik.KOSTNAD 4 651 tkrProgramledare:HELENA GÅLNANDERTel: 018-18 85 26helena.galnander@skogforsk.seI linje med den nya kommunikationsstrategin påbörjades förstudien av såkallade Utvecklingsmöten som ny kommunikationskanal. Fokus <strong>2011</strong> låg på attutveckla affärsmodellen. De första utvecklingsmötena genomförs under våren2012 och ska sedan utvärderas innan beslut tas om kommunikationskanalensfortsatta liv.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 29
FOTO:SVEN TEGELMO/SKOGFORSKKommunikation Kunskap DirektAvsnitten om de grundläggande skötselåtgärderna föryngring, röjningoch gallring har reviderats av experter inom varje område. Det populära programmetRöjningskalkyl reviderades med nya tillväxtfunktioner och kalkyler förhela omloppstiden. Programmet kommer att bli publikt i början av 2012. Underåret gjordes en omarbetning av Grundkurs för skogsbrukare, som vänder sig medöversiktlig information till nyblivna eller blivande skogsägare.Avsnittet används vid utbildning inom skogsägarrörelsen, som ocksåbistod vid revisionen.Portföljen med beräkningsverktyg utökades med verktyg för att beräknaprestationer och kostnader vid röjning, gallring och slutavverkning. Samtidigthar flera befintliga verktyg kompletterats. Verktyget Frostrisk, som räknar utrisken att granplantor drabbas av frostskador, kompletterades med en beräkningav frostrisken i ett framtida klimat. Plantval, som vänder sig till den som sökerlämpligt skogsodlingsmaterial på en definierad planteringslokal, justerades ocksåmed ny information om aktuellt och framtida klimat.Kunskap Direkt har genomgått en ansiktslyftning med en modernaregrafisk design och vissa förbättrade funktioner. Bland förändringarna finns justeringav menyfunktionerna, nya färgval, genvägar på avsnittens start-sidor ochsnabbval av beräkningsverktyg på samtliga sidor.KOSTNAD 1 364 tkrProgramledare:LARS NYLANDERTel: 018-18 85 12lars.nylander@skogforsk.seSkogsencyklopedin är Sveriges mest kompletta skogliga uppslagsbok. Enreviderad version med 11 500 uppslagsord publicerades under hösten i samarbetemed Föreningen Skogen. Ett samarbete med Säker Skog inleddes också för attförstärka kompetensen kring självverksamhet.Under året hade Kunskap Direkt 160 000 besök. Besöken ökade underhösten, och kan en normal vardag uppgå till 800-900. Besökarna stannade igenomsnitt 6 minuter och tittade på 7 sidor. Många läser dock mycket mer. Nioprocent av alla besök hade fler än 20 sidvisningar.30 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: ISTOCKPHOTO.COMKommunikation Media & webb”Media och webb” kommunicerar forskningsresultatmed skogsbruket och allmänheten.Dagspress, branschpress, radio, TV, webb-tvoch internet är viktiga kanaler för att nå mottagarna.Webben är ett allt viktigare verktygför <strong>Skogforsk</strong>. Antalet besökare ökar på<strong>Skogforsk</strong>s webbplats och webbnyheternavar under <strong>2011</strong> en viktig del av publiciteten.Nyheter från <strong>Skogforsk</strong> har under året publicerats i dagspress, branschpress,TV, radio och på webben. Våra forskningsresultat har rapporterats bland annati Sveriges Television, Svenska Dagbladet och framförallt samtliga kommersiellabranschtidningar.Målet på 750 artiklar i tryckt och digital media nåddes med stor marginal.Totalt registrerades 538 tryckta pressklipp och 394 nyheter i webbmedier. Sammantagethar <strong>Skogforsk</strong> alltså figurerat i media 934 gånger under <strong>2011</strong>.Hemsidan uppdaterades under året i linje med den nya grafiskaprofilen. I övrigt låg fokus på redaktionellt underhåll. <strong>2011</strong> tog <strong>Skogforsk</strong>också steget ut i de sociala medierna Twitter och Facebook. Satsningen har varitlyckad med stort genomslag i relation till insatsen. Under året påbörjades ocksåsatsningen på en ny webb för skogsentreprenörer samt produktionen av enFacebooksida för branschens satsning på jämställt skogsbruk.Tjänsten som kanalansvarig för media och webb var vakant under året pågrund av föräldraledighet. Istället ökade andelen köpta tjänster.<strong>Skogforsk</strong>s webbplats hade drygt 110 000 besök under <strong>2011</strong>. <strong>Skogforsk</strong>sartiklar på Facebook visades 60 942 gånger.KOSTNAD 1 933 tkrProgramledare:LARS NYLANDERTel: 018-18 85 12lars.nylander@skogforsk.se<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 31
Organisationsschema <strong>2011</strong>Styrelse• UMEÅVD• UPPSALAAdministrationForskningsprogramKommunikationRådgivandegrupper• EKEBOStyrelsens sammansättning 31 december <strong>2011</strong>OrdinarieNils BromanNorra Skogsägarna(vice ordförande)Gabriel DanielssonLinköpingsSkogstjänst ABUrban ErikssonSödra SkogsägarnaGun LidestavSLUJan GustafssonStora Enso Skog ABLeif LundbergKorsnäs ABBjörn SkoghSkogsägarnaNorrskogUrban NilssonSLUMats SandgrenSCA Skog ABSvante SchermanSkogssällskapetsFörvaltning ABHerman SundqvistSveaskog(ordförande)Erik NormarkHolmen Skog ABNiklas Fogdestam<strong>Skogforsk</strong>(personalrepresentant)ErsättareKristian Areskog, SCA Skog ABMartin Holmgren, Stora Enso Skog ABSture Karlsson, Mellanskog ek. för.Dan Glöde, Mellanskog ek. för.Lotta Möller, Skogssällskapets Förvaltning ABMarie Larsson-Stern, SveaskogHans-Örjan Nohrstedt, SLUJan Åhlund, Holmen Skog ABErik Petré, HäradSkog ABOla Sallnäs, SLULars-Erik Wigert, Bergvik Skog ABGöran Örlander, Södra SkogsägarnaMats Eriksson, <strong>Skogforsk</strong> (personalrepresentant)Styrelsen har under året haft 5 protokollförda sammanträden.32 SKOGFORSK<strong>Skogforsk</strong>VERKSAMHETEN <strong>Verksamheten</strong> 2010 <strong>2011</strong>
<strong>Skogforsk</strong>s rådgivande grupper <strong>2011</strong>Rådgivande gruppen för skogsproduktion (RGS)Mats CarlssonAnders DahlbergJohanna FromPelle GemmelDan GlödeÅke GranqvistClara HellströmMarie Larsson-SternUrban NilssonJan PerssonAnders PetterssonFinnvid PrescherCarloline RothpfefferPer SimonssonGöran ÖrlanderChristinehof HögestaSLUSkogsstyrelsenSCA Skog ABMellanskogBergvik Skog ABStora Enso Skog ABSveaskogSLUHäradsmarken ABTärna-Stensele och Sorsele övre allmänningsskogSvenska Skogsplantor ABHolmen Skog ABSCA Skog ABSödra SkogsägarnaRådgivande gruppen för virkesförsörjning (RGV)Göran AnderssonAnders BerggrenMagnus BergmanSten FrohmVegard HaanaessTommy NilssonUlla JanssonLennart StrömbergKatarina LevinStaffan MattssonMats NylinderUlf SandströmBjörn SkoghJonas ErikssonKorsnäs ABMellanskogSCA Skog ABSödra SkogsägarnaStora Enso Skog ABSveaskogStora Enso Corporate ResearchSydved ABSCA Timber ABSkogssällskapets Förvaltnings ABSLUSMF SkogsentreprenörernaSkogsägarna NorrskogHolmen Skog AB<strong>Verksamheten</strong> VERKSAMHETEN <strong>2011</strong> 2010SKOGFORSK S kogforsk 33
FOTO: ISTOCKPHOTO.COMMiljöredovisningUnder 2009 fastställdes en reviderad miljöpolicy för <strong>Skogforsk</strong>. Ianslutning till denna beslutades att <strong>Skogforsk</strong> skulle börja redovisa verksamhetensmiljöpåverkan. För att undvika införandet av nya administrativa rutinervalde vi om att inleda med en förenklad redovisning där grunddata kan hämtasmer eller mindre direkt från ekonomisystemet. Syftet med miljöredovisningenär i första hand att göra personalen medveten om att det personliga beteendethar betydelse och att den enskilde, såväl som institutet som helhet, genom enklaoch medvetna val kan bidra till att reducera <strong>Skogforsk</strong>s miljöpåverkan. Målet äratt vi över tiden ska minska miljöbelastningen utan att påverka verksamhetenseffektivitet negativt.De totala utsläppen för <strong>2011</strong> är 303 ton CO2. Detta innebär att utsläppengenererade av vår verksamhet har ökat något jämfört med 2010 (273 ton CO2).Ökningen beror i första hand på en ökning av antalet inrikes flygresor, men är iviss mån även beroende på ett nytt sätt att beräkna utsläppen från vår biobränslebaseradeuppvärmning. Vattenförbrukningen, exklusive bevattning i plantskolornasom för närvarande inte går att mäta, ligger i nivå med förbrukningenföregående år (5 401 m3 <strong>2011</strong> resp. 5 425 m3 2010).ElektricitetVärme(ej elbaseradFlygresor i SverigeTåg och bussresorfjärrKg CO 2100 00090 00080 00070 00060 0002010<strong>2011</strong><strong>2011</strong>Egen bil50 000HyrbilTjänstefordonPappersanvändning40 00030 00020 00010 00002010<strong>2011</strong>20102010<strong>2011</strong>2010<strong>2011</strong>2010<strong>2011</strong>2010<strong>2011</strong>2010<strong>2011</strong>34 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 35
EkonomiResultaträkning, krIntäkterNettoomsättning (Not 1)Summa intäkter110101 – 111231152 445 639152 445 639100101 – 101231153 483 012153 483 012KostnaderProduktionskostnader (Not 2)-27 027 034-33 006 253Övriga externa kostnader (Not 3)-26 093 407-23 686 198Personalkostnader (Not 4)-84 267 615-78 079 688Avskrivningar-3 263 689-3 398 323Övriga kostnader (Not 5)Summa kostnader-6 689 978-147 341 723-6 928 669-145 099 131Rörelseresultat5 103 9168 383 881Finansiella intäkter/kostnader (Not 6)Resultat före avsättningar3 333 1128 437 0283 676 17512 060 056Avsättning, fonderade intressentmedel (Not 1)Årets resultat-9 465 429-1 028 401-9 162 3432 897 71336 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Balansräkning, krTILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark (Not 7)Maskiner och inventarier (Not 7)Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelarÖvriga långfristiga fordringarSumma anläggningstillgångarOmsättningstillgångarVarulagerKortfristiga fordringarKundfordringarÖvriga kortfristiga fordringarFörutbetalda kostnader& upplupna intäkter (Not 8)Kortfristiga placeringar (Not 9)Kassa och bankSumma omsättningstillgångarSumma tillgångarEGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital (Not 10)Balanserade överskottsmedelFonderade intressentmedelÅrets resultatSumma eget kapitalAvsättningarAvsatt till pensionerKortfristiga skulderLeverantörsskulderÖvriga kortfristiga skulder (Not11)Förutbetalda intäkter & upplupna kostnader (Not12)Summa kortfristiga skulderSumma eget kapital och skulderPOSTER INOM LINJENAnsvarsförbindelserStällda panter<strong>2011</strong>-12-3116 966 8005 203 81622 170 6161 00075 55376 55322 247 16963 5509 677 763483 64841 283 03268 819 586120 264 02920 525 589140 853 168163 100 33763 176 60528 737 662-1 028 40190 885 866107 0005 884 8603 491 32162 731 29072 107 471163 100 337IngaInga2010-12-3117 509 2784 951 94522 461 2231 000178 854179 85422 641 077259 0666 052 707381 41826 724 20264 034 41597 192 74232 179 369129 631 177152 272 25460 278 89225 701 9122 897 71388 878 517112 0009 447 0888 253 54945 581 10063 281 737152 272 254IngaInga<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 37
Kassaflödesanalys, krDEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat<strong>2011</strong>-1 028 40120102 897 713Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödetAvskrivningar enligt plan (+)Realisationsförlust(+), realisationsvinst(-) vidförsäljning av inventarier3 077 690185 9993 398 32314 219Förändring i rörelsekapitalMinskning(+)/ökning(-) av varulagerMinskning(+)/ökning(-) av fordringarÖkning(+)/minskning(-) av skulderKassaflöde från den löpande verksamheten195 516-22 967 9868 820 734-11 716 448121 641-2 340 1453 405 8347 497 585INVESTERINGSVERKSAMHETENFörvärv av materiella anläggningstillgångar(-)Försäljning av inventarier (+)Kassaflöde från investeringsverksamheten-2 973 0820-2 973 082-3 109 4780-3 109 478INTERNA MEDELUtnyttjande(-) av fonderade intressentmedelAvsättning(+) till fonderade intressentmedelKassaflöde från interna medel-6 429 6799 465 4293 035 750-6 632 3349 162 3432 530 009Ökning av likvida medelLikvida medel vid årets börjanLikvida medel vid årets slut-11 653 78032 179 36920 525 5896 918 11625 261 25332 179 369BokslutskommentarerRedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.Fordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta.Varulager har värderats enligt lägsta värdets princip, varvid lagret tagits upptill anskaffningskostnad med avdrag för inkurans.Maskiner, inventarier, markanläggningar samt byggnader har värderatstill anskaffningskostnad med avdrag för planenlig värdeminskning baseradpå uppskattad ekonomisk livslängd; 20 % för maskiner och inventarier, 5 % förmarkanläggningar samt 2,5 % för byggnader.Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde.Den del av intressenternas medel som överstiger det statliga ramanslagetfonderas/överförs till eget kapital. Efter styrelsens beslut disponeras fonderadeintressentmedel för specifika projekt.38 SKOGFORSK<strong>Skogforsk</strong>VERKSAMHETEN <strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
NoterNot 1 – Nettoomsättning, krIntressentmedel– ramanslag– merinbetaltUppdragsintäkterKommunikationsintäkterStatligt ramanslagFonder/anslagFöreningen SkogsträdsförädlingRegeringsanslag skogsträdsförädlingDisposition, fonderade intressentmedelPlantskyddskommittén<strong>2011</strong>32 500 0009 465 42920 013 6235 227 80532 500 00033 130 9165 500 0004 500 0005 557 8664 050 000152 445 639201030 600 0009 162 34322 524 2609 125 42830 600 00036 351 7675 500 0006 080 0983 539 116153 483 012Not 2 – Produktionskostnader, krProduktionskostnader utgörs av material och köpta tjänster och fördelar sig mellan forskning, kommunikation,plantskyddskommittén samt centralt och stationer enligt följande:Produktionsmaterial– forskning– kommunikation– centralt och stationer<strong>2011</strong> 20101 746 9241 490 205997 501647 969297 634122 306Köpta tjänster– forskning– plantskyddskommittén– kommunikation– centralt och stationer13 394 3344 050 0005 439 7751 100 86627 027 03419 562 3543 500 0006 702 072981 34733 006 253<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 39
Not 3 – Övriga externa kostnader, krDatakostnaderFordon och motorredskapResekostnaderHyrorLokalkostnaderKontorsomkostnaderFöretagsförsäkringErnst & Young AB– bokslutsrevision– rådgivning– revision EU-projektÖvriga kostnadsposter<strong>2011</strong>3 273 874576 7827 170 1645 649 4054 006 8112 315 869231 167162 900123 00019 1002 564 33526 093 40720102 192 983510 9716 440 2265 610 7823 932 3282 421 222188 654143 50075 19642 7002 127 63623 686 198Not 4 – Personalkostnader, krLöner och arvoden– styrelse och VD– övrig personal<strong>2011</strong>1 208 40054 070 68020101 178 40049 830 980Sociala kostnader18 907 78618 010 202Pensionskostnader– styrelse och VD– övrig personal334 4466 508 796280 8286 693 636Antal anställda- kvinnor27- män79Stiftelsens ledning består till 100 % av män. Styrelsen består till 92 % av män.267540 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Antal tillsvidareanställda december <strong>2011</strong>, 106 personerLönesumman för året (inkl. projektanställda och vikarier): 55 279 tkr.Kommunikation 6Antalkvinnor 27Administration& kontorsservice 11Antal män 79 Forskning 89Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda under <strong>2011</strong>Totalt – 29 år 30 – 49 år 50 år –Alla sjuka 2,3 % - 0,8 % 3,7 %varav långtidssjuka 1,7 % - 0,3 % 2,9 %antal dagar 109 1 51 57Kvinnor sjuka 1,1 % - 0,9 % -varav långtidssjuka 0,0 % - 0,0 % -antal dagar 28 - 19 9Män sjuka 2,8 % - 0,8 % 4,1 %varav långtidssjuka 2,2 % - - 3,4 %antal dagar 81 1 32 48Not 5 – Övriga kostnader, krEfter skatterevision, avseende verksamhetsåret 2004, hävdar Skatteverketatt <strong>Skogforsk</strong> inte har rätt att dra av all ingående moms och har därför ålagt<strong>Skogforsk</strong> att inbetala den del av den avdragna momsen som inte ansettsavdragsgill samt att framgent endast rapportera en del av den ingåendemomsen som avdragsgill.<strong>Skogforsk</strong> accepterar inte Skatteverkets hållning i frågan utan har överklagatdess beslut. I avvaktan på Högsta förvaltningsdomstolens avgörandei frågan redovisas den, enligt skatteverkets hållning, ej avdragsgilla ingåendemomsen under <strong>2011</strong> som en separat post i resultaträkningen. Vid ett för<strong>Skogforsk</strong> positivt utfall i Högsta förvaltningsdomstolen kommer ackumuleradingående ej avdragsgill moms uppgående till ca 35 milj. kr att återföras till<strong>Skogforsk</strong>. Om däremot Skatteverkets tolkning blir slutgiltigt gällande, kan etteventuellt retroaktivt beslut för 2005 och 2006 innebära en inbetalning av ettlägre men ändå betydande belopp.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 41
Not 6 – Finansiella intäkter/kostnader, krNettot av utdelningar, transaktionsvinster och transaktionsförluster från värdespappersportföljen,som huvudsakligen förvaltas av Upplandsbanken, har resulterat i ett överskott på 3 871 145.P.g.a. den vikande kursutvecklingen under året har värdespappersportföljen nedskrivits med 805 334.Ränteintäkter och räntekostnader samt valutakursdifferenser uppgår till 267 301.Not 7 – Maskiner och inventarier, byggnader samt mark, krMaskiner ochinventarierByggnader ochmarkanläggningarMarkAnskaffningsvärden per 2010-12-3155 958 40020 822 0541 777 000Årets anskaffningar2 973 082Årets försäljning och utrangeringar *)-19 485 444Anskaffningsvärden per <strong>2011</strong>-12-3139 446 03820 822 0541 777 000Ackumulerade avskrivningar enligt plan per2010-12-3151 006 4555 089 776Avskrivningar enligt plan2 535 212542 478Ackumulerade avskrivningar på avyttringar *)-19 299 445Ackumulerade avskrivningar enligt plan per<strong>2011</strong>-12-3134 242 2225 632 254Nettovärde5 203 81615 189 8001 777 000Taxeringsvärden3 587 0002 315 000*) Vid <strong>Skogforsk</strong>s bildande, genom sammanläggning av 2 institut, uppskattades för det ena institutet som inteaktiverat maskiner och inventarier dessas värde till drygt 17 miljoner kronor. Då det inte finns någon specifikationför dessa inventarier och de är till fullo avskrivna har de under <strong>2011</strong> bokats bort.Not 8 – Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter, krFör forskningen upparbetade kostnader som inte blivit fakturerade/rekvirerade under verksamhetsåret uppgårtill belopp enligt följande:Upplupna intressentmedelUppdragsfinansierad verksamhetFondfinansierad verksamhetÖvriga poster<strong>2011</strong>8 807 7345 315 02524 660 7932 499 48041 283 03220108 619 9633 806 13311 448 9002 849 20626 724 20242 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Not 9 – Kortfristiga placeringar, krVärdepappersportföljen består vid årets utgång av 41 % svenska aktier/aktiefonder och 59 % räntefonder/banktillgodohavandenoch har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde, kollektiv värderingtillämpas. I värdepappersportföljen ingående banktillgodohavanden om 1 888 745 är inkluderad i posten Kassaoch bank i årsredovisningen.Ursprunglig investeringMarknadsvärdeAnskaffningsvärdeVärdepappersportfölj, kr52 291 72070 708 33171 513 665Not 10 – Eget kapital, krBalanseradeöverskottsmedelFonderadeintressentmedelÅrets resultatSummaeget kapitalVid årets början60 278 89225 701 9122 897 71388 878 517Överfört till balanseradeöverskottsmedel2 897 713-2 897 7130Årets avsättning9 465 4299 465 429Årets disposition-4 929 679-4 929 679SLU-rekvisition förFuture Forests-1 500 000-1 500 000Årets resultat-1 028 401-1 028 401Vid årets slut63 176 60528 737 662-1 028 40190 885 866Not 11 – Övriga kortfristiga skulder, krEforwood EU-medel för utbetalning tillpartners under <strong>2011</strong>MomsskuldÖvriga poster<strong>2011</strong>01 353 5782 137 7433 491 32120106 124 820561 1461 567 5838 253 549<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 43
Not 12 – Förutbetalda intäkter & upplupna kostnader, krFör forskningen bokförda intäkter som inte blivit upparbetade under verksamhetsåret uppgår tillbelopp enligt följande:Uppdragsfinansierad verksamhetFondfinansierad verksamhetNaturainsatsintäkter ESS-projektetUpplupna semesterlönerÖvriga poster<strong>2011</strong>12 862 12927 207 5338 205 85011 094 5503 361 22862 731 290201013 022 72714 833 8344 052 23610 438 3723 233 93145 581 10044 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
En titt i backspegeln visar att det så kallade ETT-fordonetökar prestationen med 50 procent och minskar koldioxidutsläppenmed 20 procent. <strong>2011</strong> avslutades projektet ochfokus flyttades istället till det nya projektet ETTdemo.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 45FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK
Årets underskott:Styrelsen beslutar att årets underskott täcks av balanserade överskottsmedel.46 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 47
PubliceringVISION4 nummerResultatNr 1 Djupström, L. Kostnadseffektivnaturvård – en jämförelsemellan olika avsättningsformer.Nr 2 Djupström, L. Nyttan av dödved vid slutavverkning.Nr 3 Berg, S. Vad är en körskada?Nr 4 Brunberg, T. Skogsbruketskostnader och intäkter 2010.Nr 5 Rytter, L. Hybridasp och poppel– framtida möjligheter.Nr 6 Mohtashami, S. Bättre planeringav avverkningsvägar medGIS.Nr 7 Mörk, A & Thorsén, Å.Nyckelfaktorer för effektivaremaskinlag.Bilaga till Resultat Nr. 7. Effektivdrivning – en checklista förkartläggning av verksamheten.Nr 11 Rosvall, O. Utvärdering av<strong>Skogforsk</strong>s förädlingsstrategi.Nr 12 Karlsson, B. Förädlad gran iGötaland – varför vänta påvinsten?Nr 13 Westin, J. Nya barrträd i kärvaklimatlägen.Nr 14 Thor, M. & Svenson, G. <strong>Skogforsk</strong>ssamverkansgrupperger resultat.Nr 15 Bättre ekonomi och miljö medsingelhjul och CTI.Nr 16 Nya möjligheter medStanForD <strong>2011</strong>.Nr 17 Mer virke på lönsammastesätt.Nr 18 Optimerad skotning av rundvirke,GROT och stubbar.Nr 19 Stubbehandling mot rotröta- beräkning av ekonomisktutfall på Sveaskog.Nr 20 På väg mot ökad digitaliseringav skogsbruket – lösningarinom räckhåll.RedogörelserNr 1 Bergkvist, I. Drivare i svensktskogsbruk.Nr 2 Pettersson, F., Bergström, R.,Jernelid, H., Lavsund, S. &Wilhelmsson, L. Älgbetningoch tallens volymproduktion.Nr 3 Almqvist, C., Wennström, U.& Karlsson, B. Förädlat skogsodlingsmaterial2010–2050.HandledningarOdling av hybridasp och poppel.ShortCUTS4 nummerPLANTaktuellt4 nummer.Nr 8Brunberg, T. Skogsbränsle:sortiment, metoder ochkostnader 2010.Nr 9Iwarsson Wide, M. Var gårgränsen? Massaved och/ellerenergiuttag i klen gallring.Nr 10 Carlsson, A & Norin, K.Leverantörsbedömningar – såanalyserar skogsföretagensina drivningsentreprenörer.48 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
ArbetsrapporterNr 733 Rytter, L., Johansson, T.,Karačić, A., Weih, M. m.fl.<strong>2011</strong>. Orienterande studie omett svenskt forskningsprogramför poppel. 210 s.Nr 734 Hannerz, M. & Fries, C. <strong>2011</strong>.Användningen av webbtjänsternaKunskap Direkt ochSkogsskötsel-serien. – Enenkätundersökning blandskogsbrukets fältpersonal.48 s.Nr 735 Andersson, M. & Berglund,A. <strong>2011</strong>. Test av pekskärmsmobiler.22 s.Nr 736 Löfgren, B., Englund, M.,Forsberg, N., Jönsson, P.,Lundström. L. & Wästerlund,I. <strong>2011</strong>. Spårdjup och vibrationerför banddrivna skotareLightlogg C och ProSilva. 32 s.Nr 737 Brunberg, T. <strong>2011</strong>. Studie avflerträdshantering i slutavverkningmed John Deere 1470Dhos SCA Skog hösten 2010.Nr 738 Fogdestam, N. & Lundström,H. <strong>2011</strong>. Studier av OffsetCrane Concept, OCC hosKjellbergs Logistik & Teknik iHällefors. 15 s.Nr 739 Enström, J. Effektivare järnvägstransporter.28 s.Nr 740 Iwarsson Wide, M. &Fogdestam, N. <strong>2011</strong>. Jämförandestudie av olika uttagsmetoderav massaved ochskogsbränsle i klen gallring.– Energived- och massavedsuttagmed LOG MAX 4000B,Stora Enso Skog, Dalarna.36 s.Nr 741 Brunberg, T. <strong>2011</strong>. Uppföljningav utbildningseffektenhos maskinlag hos SCA SkogAB 2010. 8 s.Nr 742 Hannrup, B., Andersson,M., Bhuiyan, N., Wikgren, E.,Simu, J., Skog, J. <strong>2011</strong>.Vinnova_Slutrapport_P34138-1_101221. – Slutrapport förprojekt ”Beröringsfri diametermätningi skördare – utvecklingav mätsystem och tester iproduktionsmiljö”. 84 s.Nr 743 Åström, H. <strong>2011</strong>. Förbättringav arbetsförhållande i skördare.Improvement of workingconditions in harvester. 126 s.Nr 744 Cheng. C. <strong>2011</strong>. Forwarder.Modellering av åkkomforten ien skotare. Modeling the RideComfort of a 93 s.Nr 745 Jonsson, J. <strong>2011</strong>. Dynamiskdäcksmodellering och markinteraktionför skogsmaskiner.Dynamic tire modeling and soilinteraction regarding forestrymachines. 52 s.Nr 746 Grönqvist, D. <strong>2011</strong>. Konceptutvecklingav hybriddrivlinaför skogsmaskiner. Conceptdevelopment of a hybridpowertrain for forest machines.180 s.Nr 747 Bhuiyan, N. & Möller, J.J.<strong>2011</strong>. Utveckling och utvärderingav en standardiseradmetod för volymbestämningoch stamräkning vid avverkningmed flerträdshanterandeskördaraggregat. – Uppföljningav stam- och volymberäkning.34 s.Nr 748 Brunberg, T. Studier avTimBear Lightlogg C i gallringhos Stora Enso Skog våren<strong>2011</strong>. 10 s.Nr 749 Eliasson, L., Granlund,P., Johannesson, T. & Nati, C.<strong>2011</strong>. Prestation och bränsleförbrukningför tre flishuggar.17 s. (under bearbetning)Nr 750 Wilhelmsson, L., Arlinger,J., Hannrup, B., Nordström,M., Øvrum, A. & Gjerdrum,P. <strong>2011</strong>. D3.5-Methods andmodels for relating woodproperties and storageconditions to process efficiencyand product quality. 67 s.Nr 751 Mohtashami, S. <strong>2011</strong>.Planning forest routes forsilvicultural activities usingGIS based techniques: A casestudy of Selesjö in Östergötland,Sweden. p. 39.Nr 752 Bergkvist, I. & Fogdestam, N.<strong>2011</strong>. Teknik och metoder videnergiuttag i korridorer. 27 s.Nr 753 Westlund, K., Jönsson, P.,Flisberg, P. & Rönnqvist, M.<strong>2011</strong>. Skotningsplanering– SPORRE- och GROTsporreprojektet.23 s.Nr 754 Sjöström, L. <strong>2011</strong>. Fuktighaltsmätningav skogsbränsle– Genomgång av tekniskaprinciper och översikt av marknadsfördautrustningar. 30 s.Nr 755 Eliasson, L. <strong>2011</strong>. Skotning avfärsk och hyggestorkad grotvariabelt lastutrymme. 11 s.Nr 756 Möller, J.J. & Hannrup, B.<strong>2011</strong>. Ett system för beräkningoch återföring av skördarbaseradinformation till skogligaregister och planeringssystem.50 s.Nr 757 Möller, J.J. & Hannrup, B.<strong>2011</strong>. Utvärdering av ettsystem för beräkning ochåterföring av skördarbaseradinformation till skogliga registeroch planeringssystem. 72 sExtern vetenskapligpubliceringAbrahamsson, S. Genetic Dissectionof Quantitative Traits in ScotsPine. Avhandling Acta Universitatisagriculturae Sueciae(1652-6880), <strong>2011</strong>:77.Barth, A. & Ståhl, G. Determiningsample size in national forestinventories by cost-plus-lossanalysis: an exploratory casestudy. Eur. J. For. Res. DOI:10.1007/s10342-011-0505-5.Barth, A., Lind, T &. Ståhl, G.Restricted imputation forimproving spatial consistencyin landscape level data forforest scenario analysis. For.Ecol. and Man. doi:10.1016/j.foreco.<strong>2011</strong>.07.009.Belbo, H. & Iwarsson-Wide, M.Economic evaluation ofaccumulating felling andharvesting heads in earlythinning. Efficiency ofAccumulating Felling Headsand Harvesting Heads inMechanized Thinning ofSmall Diameter Trees.Linneaus University PressDissertations. ISBN 978-91-86983-08-6.Berg, S., Fischbach, J., Brüchert,F., Poissonnet, M., Pizzirani,S., Varet, S. & Sauter, U.H.Towards assessing thesustainability of Europeanlogging operations. ArtikelEur J Forest Res. DOI10.1007/s10342-011-0561-x.Chesnau, J.-B., Le Net, E. & Berg, S.A transport tool to evaluatesustainability impactsof transport processes withinthe Forest Wood Chain. Eur.J. Forest Res. DOI 10.1007/s10342-011-0530-4.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 49
Egnell, G. & Björheden, R. Optionsfor increasing biomass outputfrom long-rotation forestry.Wiley InterdisciplinaryReviews: Energy and Environment,John Wiley & Sons.Accepted.Helmisaaria, H.-S., Holt Hanssen,K. Jacobson, S., Kukkola, M.,Luiro, J., Saarsalmi, A.,Tamminen, P. & Tveite, B.Logging residue removal afterthinning in Nordic borealforests: Long-term For. Ecol.and Man. 261.Karlman, L., Fries, A., Martinsson, O.& Westin, J. Juvenile growthof provenances and open pollinatedfamilies of fourRussian larch species (LarixMill.) in Swedish field tests.Silvae Genet. 60 05.Komonen, A., Schroeder, L.M. &Weslien. J. Ips typographuspopulation development aftera severe storm. J. Appl. Entomol.135, pp. 132-141.Kroon, J. Spatiotemporal patterns ofgenetic variation for growthand fertility in Scots pine.Avhandling Acta UniversitatisAgriculturae Sueciae52. http://pub.epsilon.slu.se/8118/.Kroon, K., Ericsson, T., Jansson, G.& Andersson, B. Patterns ofgenetic parameters for heightin field genetic tests of Piceaabies and Pinus sylvestris inSweden. Tree Genetics andGenomes 7 07.Laudon, H., Sponseller, R.A., Lucas,R.W., Futter, M.N., Egnell, G.,Bishop, K., Ågren, A., Ring, E.& Högberg, P. Consequencesof More Intensive Forestry forthe Sustainable Managementof Forest Soils and Waters.Forests 2. pp. 243 260.Lindholm, E.-L., Stendahl, J., Berg S.& Hansson, P.-A. Greenhousegas balance of harvestingstumps and logging residuesfor energy in Sweden. Scand.J. For. Res. 26:6. http://dx.doi.org/10.1080/02827581.<strong>2011</strong>.615337.Löfstedt, C., Svensson, G.P.,Jirle, E.V., Rosenberg, O.,Roques, A. & Millar, J.G.(3Z,6Z,9Z,12Z,15Z)-pentacosapentaeneand (9Z,11E)-tetradecadienyl acetate: sexpheromone of the spruceconeworm Dioryctriaabietella (Lepidoptera:Pyralidae). J. Appl. Entomol.DOI: 10.1111/j.1439-0418.<strong>2011</strong>.01619.x.Mullin, T.J., Andersson, B., Bastien,J.-C., Beaulieu, J., Burdon,R.D., Dvorak, W.S., King,J.N., Kondo, T., Krakowski,J., Lee, S.J., McKeand, S.E.,Pâques, L., Raffin, A., Russell,J., Skrøppa, T., Stoehr, M.& Yanchuk, A.D. Chapter 2:Economic importance, breedingobjectives and achievements.Kapitel i bok Genetics,Genomics and Breeding ofConifers. Science Publishers,Inc., Enfield, NH; EdenbridgeLtd., UK. pp. 87.Nordlander, G., Hellqvist, C.,Johansson, K. & Nordenhem,H. Regeneration of Europeanboreal forests: Effectivenessof measures against seedlingmortality caused by the pineweevil Hylobius abietis. For.Ecol. and Man. 262. http://www.elsevier.com/locate/foreco.Pülzl, H., Prokofieva, I., Berg, S.,Aggestam, F. & Wolfslehner,B. Indicator development insustainability impact assessment:balancing theory andpractice. Eur J Forest Res. DOI10.1007/s10342-011-0547-8.http://www.springer.com/home?SGWID=0-0-1003-0-0&aqId=1927699& download=1&checkval=69294aa01011808a3412792690fb27f1.Richardson J. (Ed.), Björheden, R.,Popescu, O. & Smith, C.T.Sustainable forestry systemsfor bioenergy: integration,innovation and information.Biomass and Bioenergy Vol.35.Ring, E., Jacobson, S. & Högbom, L.Long-term effects of nitrogenfertilization on soil chemistryin three Scots pine stands inSweden. Can. J. For. Res. 41,pp. 279 288.Rosenberg, O. <strong>2011</strong>. PopulationManagement of Cone andSeed Insects in Spruce SeedOrchards. Avhandling ActaUniversitatis AgriculturaeSueciae 38.Rosner, S. & Karlsson, B. Hydraulicefficiency compromises compressionstrength perpendicularto the grain in Norwayspruce trunkwood. Trees 25:2.Trees_<strong>2011</strong>_2_25_Boka.pdf.Item, Lists/ReferensarkivRouta, J., Asikainen, A., Björheden,R., Röser, D. & Laitila, J. ForestEnergy – experiences fromrecent decades of developmentin Finland and Sweden.Wiley InterdisciplinaryReviews: Energy and Environment,John Wiley & Sons,Accepted.Rytter, R.-M. & Rytter, L. Quantitativeestimates of root densitiesat minirhizotrons differ fromthose in the bulk soil. Plantand Soil 350.Shimono, A., Wang, X.R., Torimaru,T., Lindgren, D. & Karlsson, B.Spatial variation in local pollenflow and mating success in aPicea abies clone archive andtheir implications for a novel“breeding without breeding”strategy. Tree Genetics &Genomes 7 03. Tree Genetics& Genomes (<strong>2011</strong>).Sikström, U., Jacobson, S.,Pettersson, F. & Weslien, J.Crown transparency, treemortality and stem growth ofPinus sylvestris and colonizationof Tomicus piniperda afteran outbreak of Gremmeniellaabietina. For. Ecol. and Man.262, pp. 2108-2119.Sillanpää, M.J., Pikkuhookana, P.,Abrahamsson, S., Knürr,T., Fries, A., Lerceteau, E.,Waldmann, P. & García-Gil,M.R. Simultaneous estimationof multiple quantitative traitloci and growth curve parametersthrough hierarchicalBayesian modelling. Heredity.DOI 10.1038/hdy.<strong>2011</strong>.56Solbreck, C. & Widenfalk, O. Verylong diapause and extremeresistance to populationdisturbance in a gallinginsect. Ecological Entomology.DOI 10.1111/j.1365-2311.<strong>2011</strong>.01335xStrengbom, J., Dahlberg, A., Larsson,A., Lindelöw, Å., Sandström,J., Widenfalk, O, & Gustafsson.L. Introducing IntensivelyManaged Spruce Plantationsin Swedish Forest Landscapeswill Impair BiodiversityDecline. Forests 2, pp.610-630.Vesterlund, S.-R., Suominen, O.,Bergström, R., Danell, K. &Persson, I.-L. The impact ofsimulated moose densities onconifer aphids along a productivitygradient. Ecography 34,pp. 1-9.Weslien, J., Djupström, L.B.,Schroeder, M. & Widenfalk,O. Long-term priority effectsamong insects and fungicolonizing decaying wood.Journal of Animal Ecology80. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2656.<strong>2011</strong>.01860.x/abstract,pp.1155-1162.Wikström, P., Edenius, L., Elfving,B., Eriksson, L.O. Lämås, T.,Sonesson, J., Öhman, K.,Wallerman, J., Waller, C. &Klintebäck, F. The HeurekaForestry Decision SupportSystem: An Overwiev. Mathematicaland ComputationalForestry & Natural-ResourceSciences 3 02. http://mcfns.com/index.php/Journal/article/view/MCFNS.3-87.Medverkande vid konferenser,symposier etc.Almqvist, C. Presentation avSveriges fröplantager ochfröförsörjning. Seminarium påNordGen.Arlinger, J., Jönsson, P. & Bhuiyan, N.<strong>2011</strong>. Standardized operationalmonitoring data – developmentand implementation.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Aronsson, P., Hannrup, B., Hansson,P.-A., Jönsson, M., Larsolle,A., Lindholm, E.-L., Möller,J., Mörtberg, U., Nordström,M., Olsson, B., Rudolphi, J. &Strömgren, M. <strong>2011</strong>. MAP-Stump – Multicriteria planningof stump harvest. Poster vidkonferensen "Tree-stumpsfor bioenergy – harvestingtechniques and environmentalconsequences". SLU Uppsala,24–26 oktober.50 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGENBILDMiniplantor fungerar bra i Norrlandom de planteras i mineraljord elleri en blandning av mineraljord ochhumus. Det visade resultaten från 6års studier som redovisades <strong>2011</strong>.Audy, J.-F., Lidén, B. & Favreau, J.Issues and solutions for implementingoperational decisionsupport system – An applicationin truck routing andscheduling system –4th ForestEngineering Conference,White River (Mpumalanga),South Africa, April 5–7, <strong>2011</strong>.Audy, J.-F., Westlund, K., Furness-Lindén, A., D’Amour, S., Lebel,L. & Rönnqvist. M. <strong>2011</strong>.A SCOR-based framework toportray a wood supply system– application in an American, aCanadian and a Swedish woodsupply chain. In: 4th ForestEngineering Conference, April5–7, <strong>2011</strong> in White River,South Africa.Barth, A. <strong>2011</strong>. Ny standard i skogsbruket.GIT<strong>2011</strong>, March29–31, <strong>2011</strong>, Jönköping.Barth, A. & Holmgren, J. <strong>2011</strong>.Airborne laser scanning andharvester measurements forpre-harvest planning. FEC,the 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong>in White River, South Africa.(Extended abstract)Barth, A. & Skog, A. <strong>2011</strong>. Utkast tillny standard i skogsbruket. Informationsmöte25 maj <strong>2011</strong>:Ny standard i skogsbruket,May 25, <strong>2011</strong>, Uppsala.Barth, A. <strong>2011</strong>. Ny standard i skogsbruket.RIU <strong>2011</strong>, November9–10, <strong>2011</strong> in Skinnskatteberg.Barth, A., Sonesson, J., Larsson, H. &Engström, P. <strong>2011</strong>. Fältinventeringmed framtidens system– teknik och möjligheter medmobila sensorer. RIU <strong>2011</strong>,November 9–10, <strong>2011</strong>,Skinnskatteberg.Belbo, H. & Iwarsson-Wide, M.<strong>2011</strong>. Development of optimalmulti-tree felling equipment.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Bengtsson, J., Flisberg, P. &Rönnqvist, M. <strong>2011</strong>. A strategicanalysis of slaughterhousesand animal transportation inSweden, LAND-TRANSLOG,Puerto Varas, Chile, December12–15.Berg, S., Valinger, E. & Lind, T. <strong>2011</strong>.Forestry and ReindeerHusbandry in NorthernSweden – the Malå case Studyin Northern Tosia Researchproject. Book of Abstracts.Dubrovnik Conference onSustainable Development ofEnergy, Water and EnvironmentSystems, September25–29. <strong>2011</strong> DubrovnikCroatia. Abstract.Berg, S., Mohtashami, S., Bergkvist,I. & Löfgren, B. <strong>2011</strong>. Softlogging: Avoiding damage tothe soil and water. Proceedingsof FORMEC <strong>2011</strong>:Pushing the boundaries withresearch and innovation inforest engineering, October9-12 Graz, Austria. pp. 10.Bergkvist, I. & Fogdestam, N. <strong>2011</strong>.Alternative forest managementfacilitates the harvest of biofuelin young. Proceedings.Berlin, M. Föredrag om klimat ochförädling Konferens,Skogsstyrelsen, Örebro 29/3<strong>2011</strong>.Bhuiyan, N. <strong>2011</strong>. Volymbestämningvid Flerträdshantering. I: Framtidensskogsenergi, <strong>Skogforsk</strong>,Sundsvall 23–24 mars.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 51
Björheden, R. <strong>2011</strong>. Keynote adress;Making bioenergy systemswork. Proceedings of 4thForest Engineering Conference:Innovation in ForestEngineering – Adapting toStructural Change. April 5–7<strong>2011</strong>. Stellenbosch University.Proceedings.Björheden, R. <strong>2011</strong>. Forest fueltrends in Sweden. Proceedingsof the Finbio ConferenceForest Bioenergy, JyväskyläSeptember 04-08, <strong>2011</strong>.Proceedings.Björheden, R. <strong>2011</strong>. Operationalaspects of stump harvesting.Proceedings of the Stumpharvesting Symposium, SLU,October 24–27 <strong>2011</strong>, Uppsala.Björheden, R. <strong>2011</strong>. Critical Factorsfor Forest Fuel SupplyChains. ESF-COST High-levelResearch Conference “TheFuture Role of Bio-energyfrom Tree Biomass in Europe”.November 6–11, <strong>2011</strong>.Europahaus, Vienna/Austria.Proceedings.Bruechert, F., Wilhelmsson, L.,Mochan, S. & Sauter, U. <strong>2011</strong>.An integrated approach forwood quality prediction fromstanding tree to sawn timber.In Proceedings 17th InternationalNondestructive Testingand Evaluation of WoodSymposium. University ofWest Hungary, Sopron, 14–16September, pp. 40–47.D’Amours, S. & Rönnqvist, M.Integrated value chain planning,Annual Conference ofthe Canadian OperationalResearch Society, St John’s,Canada, May 30 – June 1,<strong>2011</strong>.D’Amours, S., Flisberg, P., Rönnqvist,M., Troncoso, J.J. &Weintraub, A. Integratedversus decoupled planning inthe forest value chain, 4thForest Engineering Conference,White River (Mpumalanga),South Africa, April 5–7,<strong>2011</strong>.Djupström, L.B. 15 år med högstubbar– vilken nytta gör de?Flora & Faunavård, 4 maj <strong>2011</strong>,Uppsala.Eliasson, L. <strong>2011</strong>. Fuel consumptionand productivity for twotractor-mounted chippersin relation to knife wear andraw material. Proceedings ofFORMEC <strong>2011</strong>, Graz, Austria.Proceedings.Eliasson, L., Thor, M., Björheden, R.& Nordén, B. <strong>2011</strong>. Theasymmetric grapple – a multipurposetool. Proceedings of4th Forest Engineering Conference:Innovation in ForestEngineering – Adapting toStructural Change. April 5–7<strong>2011</strong>, Stellenbosch University.Eliasson, L., Brunberg, T. &Lundström, H. <strong>2011</strong>. Productivitywhen forwarding freshand dried logging residues.Proceedings of FORMEC<strong>2011</strong>, Graz, Austria.Englund, M. & Löfgren, B. <strong>2011</strong>.Tools for the study of humanmachine interaction. In: 4thForest Engineering Conference,April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Enström, J. <strong>2011</strong>. Forest fuelterminals and new transportconcepts in Sweden. Proceedingsof the Finbio ConferenceForest Bioenergy, JyväskyläSeptember 04–08, <strong>2011</strong>.Proceedings.Flisberg, P., Lidén, B. & Rönnqvist,M. How to find correctdistances, The 8th CEMSSeminar on Supply ChainManagement, Riezlern,Austria. January, 26–29, <strong>2011</strong>.Flisberg, P., Lidén, B. & Rönnqvist,M. Finding the correct distancesin forest transportation,14th Symposium for SystemsAnalysis in Forest Resources,March 8–11, <strong>2011</strong>, Maitencillo,Chile.Flisberg, P., D’Amours, S.,Rönnqvist, M., Troncoso, J.J.& Weintraub A. <strong>2011</strong>. Integratedvalue chain planning,19th Triennial Conference ofthe International Federationof Operational Research Societies(IFORS<strong>2011</strong>), Melbourne,Australia, July 10–15, <strong>2011</strong>.Flisberg, P., Lidén, B., Rönnqvist, M.& Selander, J. Route selectionin advanced GIS, INFORMS<strong>2011</strong> Annual Meeting, Charlotte,November 13–16, <strong>2011</strong>.Frisk, M., Rönnqvist, M. & Flisberg,P. Tactical harvest planningand forest road upgrading,14th Symposium for SystemsAnalysis in Forest Resources,March 8–11, <strong>2011</strong>, Maitencillo,Chile.Frisk, M., Rönnqvist, M. & Flisberg,P. Tactical harvest planningand forest road upgrading.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Frisk, M., Rönnqvist, M. & Flisberg,P. Optimizing of the forest fuelsupply chain, 4th Forest EngineeringConference, WhiteRiver (Mpumalanga), SouthAfrica, April 5–7, <strong>2011</strong>.Fryk, J. <strong>2011</strong>. Skogsbruk i sydöstraUSA. Föredrag på Virkesforum,Stockholm, 14september.Johannesson, T., Björheden, R. &Eliasson, L. <strong>2011</strong>. Trainingof operations officers andmachines operators – a way toincrease forest fuel value anddecrease operational costs.Proceedings of 4th ForestEngineering Conference:Innovation in Forest Engineering– Adapting to StructuralChange. April 5–7 <strong>2011</strong>,Stellenbosch University.Karlsson, B. Hvilke tanker gør svenskernesig om fremtiden.Bjerne Ditlevsens pensioneringseminarium.14 januariKarlsson, B. Framtidens skogsodlingsmaterial.Sävsjö 2februari, 200 skogsägare.Lundén, K., Danielsson, M.,Swedjemark, G., Elfstrand, M.,Borg-Karlson, A-K & Stenlid,J.<strong>2011</strong>. Transcriptionalresponses of Norway spruceclones with varying resistanceto Hetrobasidion annosum s.s.infection. SLU.Möller, J.J., Arlinger, J., Hannrup,B. & Nordström, M. <strong>2011</strong>.Harvester data as a basefor management of forestoperations and feedback toforest owners. In: 4th ForestEngineering Conference, April5–7, <strong>2011</strong> in White River,South Africa.Nordfjell, T. & Thor, M. ForestIndustry Research School onTechnology – a joint Swedish-Finnish initiative on strengthenCompetitiveness in Forestry.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Nordström, M. <strong>2011</strong>. MAP-stump– Multicriteria planning ofstump harvest. Föredrag vidSTandUp Akademins årsmöte.Sigtuna 16 november.Rådström, L. <strong>2011</strong>. Challenge inIntegration the Forest ValueChain. Summer School. Univ.Laval, June 15–17.Rådström, L. & Fryk, J. Impact offorest operations research.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Rönnqvist, M. Improving the LogisticOperations in the ForestSupply Chain, 34th COFEAnnual Meeting, Engineeringthe forest value chain, QuebecCity, Canada, 1 June 12–15,<strong>2011</strong>.Sikström, U., Weslien, J., Jacobson,S. & Pettersson, F. Pinussylvestris stands infested byGremmeniella abietina – silviculturalimplications. AbstractNorsk Institutt for Skog ochLandskap. Forest managementand silviculture in the north– balancing future needs,Book of abstracts for theconference in Stjørdal,Norway, September 6–8,<strong>2011</strong>. Rapport 14.Svenson, G. The impact of roadcharacteristics on fuel consumptionfor timber trucks.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Swedjemark, G., Borg-Karlson, A.K.& Karlsson, B. Breeding forresistance in Norway spruceto the root and but rot fungiHeterobasidion spp. Proceedingsof Fourth InternationalWorkshop on the Genetics ofHost-Parasite Interactions inForestry July 31 – August 5,<strong>2011</strong>, Eugene, Oregon, USA.In press.52 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Thor, M, Löfgren, B. & Rådström,L. <strong>2011</strong>. Developing thecut-to-length technology andmethod: innovation throughcooperative development.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Westlund, K. & Jönsson, P. <strong>2011</strong>.GPS coordinates in threedimensions – giving the mosteconomical forwarding route.In: 4th Forest EngineeringConference, April 5–7, <strong>2011</strong> inWhite River, South Africa.Wilhelmsson, L. <strong>2011</strong>. Mätteknik förskogsbränsle. Kommentareroch diskussion. I: Framtidensskogsenergi, <strong>Skogforsk</strong>,Sundsvall 23–24 mars.Övrig publiceringAnon. <strong>2011</strong>. Xml schemas definingall standard messages http://www.skogforsk.se/Stan-ForD2010/Arlinger, J., Möller, J.J., Sorsa, J.A. &Räsänen, T. <strong>2011</strong>. Introductionto StanForD2010 Structuraldescriptions and implementationrecommendations.(Living document). PublishedElectronically <strong>Skogforsk</strong>,Uppsala. 81 p.Bergström, R., Månsson, J.,Kindberg, J., Pehrson, Å.,Ericsson, G. & Danell, K. <strong>2011</strong>.Inventering för adaptiv förvaltningi älgförvaltningsområden(ÄFO) – Spillningsinventeringav älg. Manual Nr 3. www.slu.se. Handledning.Bergström, R., Månsson, J.,Kindberg, J., Pehrson, Å.,Ericsson, G. & Danell, K.Adaptiv förvaltning nr 3: Spillningsinventeringför älg. FaktaSkog. Häfte 12. SLU.Bergström, R. & Danell, K. Gamemanagement: a period oforganization and conservation.Farming and forestry inSweden since 1900/Geographicaland historical studies/SOLMED. KSLA: 458–474.ISBN978-91-86573-11-9.Bergström, R., Månsson, J.,Kindberg, J., Pehrson, Å.,Ericsson, G. & Danell, K.Inventering för adaptiv förvaltningi älgförvaltningsområden(ÄFO) – Spillningsinventeringav älg. Manual Nr 3. www.slu.se.Bergström, R. & Danell, K. <strong>2011</strong>.Viltförvaltning: En tid förorganisatorisk uppbyggnadoch viltvård. Jordbruk ochskogsbruk i Sverige sedan år1900/Studier av de areellanäringarnas geografi ochhistoria/SOLMED, nr 53, pp.436-451. ISBN 978-91-86573-10-2.Danell, K., Ball, J.P., Bergström, R.,Ericsson, G., Kindberg, J. &Sand, H. <strong>2011</strong>. Inventeringför adaptiv förvaltning iälgförvaltningsområden (ÄFO)– Älgkalvvikter. Manual Nr 4.www.slu.se. Handledning.Danell, K., Ball, J.P., Bergström, R.,Ericsson, G., Kindberg, J.& Sand, H. Adaptiv förvaltningnr 4: Älgkalvvikter – ettkonditionsmått. Fakta Skog.Häfte 13. SLU.Elfstrand, M., Lundén, K., Arnerup,J., Swedjemark, G., Källman,T., Danielsson, M., Nemesio-Gorriz, M. Borg-Karlsson,A.-K., Lascoux, M., Lagercrantz,U., von Arnold, S.,Karlsson, B. & Stenlid, J. <strong>2011</strong>.Identification and understandingof host resistancefactors in Norway spruce toimprove tree resistance to rootrot disease. Poster vid SSFsprogramkonferens okt.Fritz, A., Schill, C., Little, J.,Opferkuch, M., Nordström,M., Barth, A., Möller, J. &Arlinger, J. <strong>2011</strong>. Descriptionof Standards, Deliverable7.1. (FlexWood project GrantAgreement No. 245136),University of Freiburg, 54 pp.Green, M., Lindström, Å., Ottvall,R. & Widenfalk, O. <strong>2011</strong>.Skogsbruket och skogens fåglar– nationella och regionalatrender i Sverige med fokuspå perioden 1998–2010.Protokoll, pp. 38.Karlsson, B. <strong>2011</strong>. Ny skog – enlångsiktig investering.Glommen Skog BA medlemsskrift.pp. 6–7.Karlsson, B. <strong>2011</strong>. Ny Skog,Glommen Skog BA, medlemsskriftpp. 6-7.Karlsson, B. <strong>2011</strong>. Dags att prova någotnytt. Artikel i Mellanskogsmedlemstidning 3.Kindberg, J., Ericsson, G., Bergström,R. & Danell, K. <strong>2011</strong>. Inventeringför adaptiv förvaltning iälgförvaltningsområden (ÄFO)– Avskjutningsstatistik förälg. Manual Nr 1,www.slu.se.Handledning.Kindberg, J., Ericsson, G., Bergström,R. & Danell, K. <strong>2011</strong>. Adaptivförvaltning nr 1: Avskjutningsstatistikför älg. Fakta Skog,Häfte 10. FAKTA Skog.Kindberg, J., Ericsson, G., Bergström,R. & Danell, K. Inventeringför adaptiv förvaltning iälgförvaltningsområden (ÄFO)– Avskjutningsstatistik för älg.Manual Nr 1. www.slu.se.Palmér, C.H. & Nordin, Y. (ed). Volymeller vikt? Hur ska vi mätagroten? KSLA Nytt & noterat.KSLA pp.6-7.Rosner, S. & Karlsson. B. <strong>2011</strong>.Climate extremes 2003–2007in Southern Sweden: Tracheidcharacteristics of Norwayspruce clones susceptible andresistant to stem cracking. In:INRA, France, Proceedings ofthe TRACE <strong>2011</strong> ConferenceRäsänen, T. Sorsa, J A. <strong>2011</strong>.StanForD 2010 – Naming anddesign rules. Metsäteho OY,Helsinki. Published Electronically<strong>Skogforsk</strong>, Uppsala. 81p. http://www.skogforsk.se/StanForD2010/Thorsén, Å. (ed.), Björheden, R. &Eliasson, L. <strong>2011</strong>. Efficientforest fuel supply systems.Composite report from afour year R&D programme2007–2010. Slutrapport ESSetapp 1. Rapport.Thorsén, Å. (ed.), Björheden, R. &Eliasson, L. Efficient forest fuelsupply systems. Compositereport from a four year R&Dprogramme 2007–2010.Slutrapport ESS etapp 1.Vötter, D., Valinger, E., Berg, S.Edwards, D., Kolström, M.,Wolfslehner, B., Suominen,T. & Lindner, M. <strong>2011</strong>. ToSIAas a Communication Platformfor Stakeholder Interactionand Decision Support. p. 220.ISBN 978-953-7738-12-9.Weslien, J. <strong>2011</strong>. Life in dead wood.Forest Ecology Group Bulletin.May/June s.1. BritishEcological Society.<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 53
Naturhänsyn har en positiv effekt påutvecklingen för många skogslevandefåglar. Det visade i en analys avpopulationstrender i fågelfaunan som<strong>Skogforsk</strong> gjorde tillsammans medLunds universitet.FOTO: BENGT EKMAN/N54 <strong>Skogforsk</strong><strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong>
Intressenter <strong>2011</strong>-12-31StiftarnaHolmen Skog ABKorsnäs ABLRF SkogsägarnaSCA Skog ABStora Enso Skog ABSveaskog Förvaltnings ABSydved ABIntressenterArvidsjaurs AllmänningsskogBCC ABBergvik Skog ABBobergs HäradsallmänningBoo Egendom ABBordsjö Skogar ABBoxholms Skogar ABBracke Forest ABDals HäradsallmänningDylta Bruk Förvaltnings ABEdsbergs HäradsallmänningEgendomsnämnden i Göteborgs stiftEgendomsnämnden i Uppsala stiftEric & Angelica Sparres StiftelseEricsbergs Fideikommiss ABErstavik JordbrukForan Sverige ABGlanshammars HäradsallmänningGrimstens HäradsallmänningGullbergs HäradsallmänningGustafsborgs Säteri ABGällivare AllmänningsskogGällivare NybyggesallmänningsskogGöstrings HäradsallmänningHammarkinds HäradsallmänningHanekinds HäradsallmänningHargs Bruk ABHjulebergs Egendom ABHärnösands stiftHörningsholms GodsförvaltningJokkmokks AllmänningsskogarJokkmokks NybyggesallmänningKarlstads stiftKarsholms GodsKinda HäradsallmänningKristianstads kommunLarséns SpecialskogsplantorLima BesparingsskogLjusdals KommunLuleå stift, EgendomsnämndenLunds stift, EgendomsnämndenLysings HäradsallmänningLösings HäradsallmänningMalmö KommunMellanskogMemmings HäradsallmänningNordic Plant Center (NPC)Next Forest ABNorra SkogsägarnaNorrskogNorra Vedbo HäradsallmänningNorunda HäradsallmänningOrsa BesparingsskogPajala m.fl. socknars allmänningsskogarPrästlönetillgångarna i Skara StiftRamlösa Plantskola ABSMF SkogsentreprenörernaSannarp ABSjöröds Skogsplantor ABSjösa Gård ABSkogssällskapets Förvaltning ABStarbo Bruk ABStatens FastighetsverkStiftelsen Berghmanska DonationsfondenStiftelsen Frk. Emelie Pipers DonationsfondStiftelsen O. G. Paulis DonationsfondStiftets Skogar, LinköpingsStöpsjöhyttans EgendomSundins Skogsplantor ABSvenska Skogsplantor ABSydplantor ABSärna-Idre BesparingsskogSätra Bruk ABSätuna ABSöderhamns kommunSödra SkogsägarnaTranstrands BesparingsskogTrolleholms Gods ABTvartorps gårdUlleråkers HäradsallmänningUppsala AkademiförvaltningVSV Frakt ABValkebo HäradsallmänningWanås Gods ABVästerås stifts EgendomsnämndVäxjö stift EgendomsnämdYara ABÅkerbo HäradsallmänningÅkers HäradsallmänningÄlvdalens BesparingsskogÄrlinghundra HäradsallmänningÖrmo Skogar ABÖster Rekarne HäradsallmänningÖstkinds HäradsallmänningÖstgöta Skogsplantor© <strong>Skogforsk</strong> 2012issn 1103-4580<strong>Verksamheten</strong> <strong>2011</strong> S kogforsk 55
<strong>Skogforsk</strong> arbetar för ett lönsamt, uthålligt bruk av skogen.Vår verksamhet består av tillämpad FoU, uppdrag och kunskapskommunikation.skogforsk.seStiftelsen Skogsbrukets ForskningsinstitutUppsala Science Park, 751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00. Fax. 018-18 86 00E-post. skogforsk@skogforsk.seskogforsk.seOrganisationsnummer 817602-9786