2005_27 Historisk kolning och förhistorisk odling.pdf - Gislaveds ...

42 Box of books on art, sewing, flowerarranging and other subjects43 Box of books principally on flowerarranging44 Box of ''Readers Digest'' condensednovels45 Box of paperbacks46 Box of books principally on gardening,flower arranging and other subjects47 Box of light bulbs48 White plinths, light fittings etc49 2 light fittings, lamp shades and acarved stool50 Indonesian tray and a wicker seat51 Selection of mid 20th century tennisrackets, 'Len Hutton' cricket bat etc52 Dolls house with furniture53 2 table lamps, large white garden urn54 Iron framed six bottle carrier, twocompartment carrier55 Circular metal framed planter insetfour glass bottle/jug vases56 Oval gallery metal framed tray insetthree bottles two with stoppers57 Metal framed plant holder inset threeglass jug vases58 Large decorative white plant stand59 Selection of children's annuals60 Box of various paintings on board61 Large selection of initially coloureddecorative felt panels62 Box of principally paperbacks63 Box of books on mixed subjects64 Stoneware cider jar65 2 wash bowls, fruit bowl on raisedplinth, green onion shaped lamp etc66 Unused colour printer in original box,boxed unused BT home hub 2.067 Box of paperbacks68 Box of books principally on gardening69 Box of mixed glassware items70 Basket of 6 matching lampshades71 2 stools72 2 boxes of medallions, smallpresentation cups etc73 Box of reference books and others74 Box of reference books and others75 Box of Chris Ware items76 Presentation port decanter, stool,dinner plates etc77 Box of chemist bottles etc78 Set of kitchen scales, 6 graduatedbrass weights and others79 Box of glass bottles, wooden curtainrings, dagger in sheath etc80 Box of mixed crockery, copper coins,jelly mould vegetable tureens etc81 Box of books on mixed subjects82 Box of LP 78 & 45rpm records83 Large box of cooking utensils, mincer,food mixers etc84 Various plant holders etc

6 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27InledningMed anledning av Vägverkets planer på om- och nybyggnad avlänsväg 604 mellan Anderstorp och Gnosjö, genomförde Jönköpingsläns museum särskilda arkeologiska utredningar, etapp 1och 2, under åren 1997 respektive 2003. Efter den sista etappenföreslog länsmuseet vidare arkeologiska åtgärder inom tre områdenlängs sträckan Anderstorp–Hyltan. Då vägarbetsområdet fastställtsbeslutade länsstyrelsen, i samråd med länsmuseet, att ytterligarearkeologiska insatser skulle göras inom områdena III, Älgarem 1:6,Anderstorp sn och XX, Häreryd 1:1, Gnosjö sn (figur 1).Under sju dagar i slutet av maj–början av juni 2004, genomfördesåledes Jönköpings läns museum förundersökningar av en kolbottenoch en kolarkojgrund inom område III (del av fornl 109, Anderstorpsn) samt fossila odlingslämningar inom område XX (delav fornl 160:2, Gnosjö sn). Sammanlagt undersöktes 250 meter avvägsträckan genom att ca 75 löpmeter schakt grävdes och en störreyta om 9 x 3 meter torvades av.Beställare av den arkeologiska förundersökningen var Vägverket,Region Sydöst. Ansvarig i fält samt för rapportsammanställning varextra antikvarie Moa Lorentzon som i fält hade hjälp av antikvarieJan Borg samt maskinist Leif Johansson, Pascal Entreprenad iGislaved.Områdesbeskrivning, målsättning ochmetodOmråde III (del av fornl 109, Anderstorp sn), kolbotten ochkolarkojgrundVid utredningen 2003 karterades inom området kolbottnar, kolarkojgrundersamt röjningsrösen (Engman 2003). Vägdragningenberörde endast tre kolbottnar varav en, med tillhörande kolarkojgrund,nu undersöktes. Närheten till Häreryds masugn (se figur1 samt nedan) föranledde den övergripande frågan om kolningensom bedrivits inom område III hör samman med etablerandet avmasugnen ca 1780 eller om den är äldre. Målsättningen var såledesatt datera den kolbotten och kolarkojgrund som undersöktes menockså att svara på frågor om milans och kolarkojans konstruktioner,om de varit samtida, om kolning bedrivits vid flera tillfällen ochom kolarens liv på platsen.14C-dateringar av historiska lämningar har visat sig svåra att tolkavarför stratigrafi, eventuella fynd samt dendrokronologi valdessom dateringsmetoder vid undersökningen. Genom att gräva ettsammanhängande schakt genom kolbotten och kolarkoja kunderespektive inre stratigrafi, liksom relationen mellan de två objekten,

12 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27Från både kolbotten och kolarkojgrund insamlades de störstakolbitarna för dendrokronologisk datering. Samtliga prov visadesig dock härröra från mycket unga träd, där antalet årsringar understeg30, vilket innebar att inga prover gick att datera på dettasätt. Att trä från arkeologiska undersökningar härstammar från förunga träd, eller saknar för dendrodatering viktiga delar av trädet,är tyvärr inte ovanligt. Den stora osäkerheten i detta fall var dockfrån början det faktum att träet var helt eller delvis förkolnat ochatt årsringarna därmed skulle vara omöjliga att se. Att träet var förkolnatvisade sig inte utgöra något hinder för dendrodatering vilketi sig får ses som ett positivt resultat inför framtida undersökningarav sentida lämningar.Tre prov skickades istället för datering genom 14 C-analys, ett trubbigareinstrument då det handlar om att datera historiska lämningaroch frågan huruvida kolningen har att göra med Häreryds masugnstillkomst går därmed inte att besvara. Resultatet av analyserna daterarkolningen till historisk tid, från någon gång mellan 1600-taletsandra hälft och 1950-tal (Bilaga 2).Sex prov vedartsbestämdes och av dessa var fem från tall och ettfrån gran (Bilaga 3). Att samtliga prov härstammar från barrträdförklaras indirekt av den lokala floran. Viktigare i sammanhangetär att ved från barrträd vid kolning ger mer träkol samt bättre tjäraän ved från lövträd (Bergström 1947:12). Platsen för kolning hardärför troligtvis valts på grund av tillgången på bra ved.Område XX (del av fornl 160:2, Gnosjö sn), fossil åkermarkDe odlingslämningar som undersöktes utgjorde västra kanten avett ca 570 x 40-280 meter stort område med fossil åkermark (fornl160:2, Gnosjö sn, figur 5).Vägdragningen berörde knappt 10 röjningsrösen, en terrasskant,objekt C, samt vad som vid utredningen tolkats som två stensträngarvilka eventuellt utgjort en fägata, objekt A och B (figur 6). Terrasskanten,objekt C, är troligen yngre än övriga objekt i undersökningsområdetoch utgör den västra begränsningen av en litenåkerlycka som finns markerad på den äldsta kartan över området,en geometrisk avmätning över Herreryd nr 1, upprättad år 1714(LMS Akt E40-12:1, figur 7). Enligt yngre kartor över området ärinte någon del av undersökningsområdet markerat som åkermark,varför odlingslämningarna väster om terrasskanten bör tolkas somäldre än 1714.Ett schakt drogs genom objekt A, en av de eventuella stensträngarnaoch i anslutning till schaktet torvades en ca 12 x 1,5-4 meter(Ö-V) stor yta av (figur 8). Troligen är det som i ytan ser ut somen sammanhängande stensträng istället flera röjningsrösen vilkasuccessivt växt samman när sten röjts ur åkern. Rösena ligger iöstra kanten av en odlingsyta vilken i väster begränsas av mer glestbelägna rösen och i norr av en terrasskant.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• 13Objekt B, som tidigare också tolkats som en stensträng, visadesig vid avtorvningen inte ha någon förlängning söderut, varförtolkningen även här blir att det är fråga om flera röjningsrösen som

14 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27successivt gått i varandra. Dessa utgör troligen den västra begränsningenav en mindre odlingsyta som i norr och öster begränsas avterrasser och i söder av ett område med mycket sank och stenbundenmark. Detta området med stenig och sank mark fortsätter söderutmellan objekt A och terrasskanten, objekt C.Som beskrivits ovan kan terrasskanten, objekt C, utifrån dethistoriska kartmaterialet över området, tolkas som yngre än delämningar som ligger väster om den. Terrassenkanten utgör, enligtden geometriska avmätningen från 1714, troligen den västrabegränsningen av en liten åkerlycka. Två schakt drogs genomterrasskanten, dels för att visa uppbyggnaden av den, dels för attklargöra relationen till området västerut. Terrasseringen innehöllingen sten utan har bildats genom att en mindre sluttning planatsut genom odling (figur 9). Däremot låg ett röse ovanpå terrassen,röse 275, vilket verkade överlagra ett något mindre röse nedanförterrasskanten, röse 267 (figur 10).Kolprover skickades för vedartsbestämning och datering från rösetpå terrasskanten, 275, och från röset precis nedanför, 267, samt från

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• 15ett av rösena i objekt A, 246, sammanlagt fem prover. Proven togsunder vad som tolkades som det första lagret röjda stenar, varföranalyserna, i bästa fall, visar när röset första gången lagts upp samtvad som vuxit på platsen vid den tidpunkten. Endast två av provenkunde vedartbestämmas, båda från röse 246, och de innehöll bådaasp. Ett tredje prov, från röse 267 innehöll en liten bit förkolnathasselnötsskal eller liknande (Bilaga 4) och kunde 14 C-dateras tilläldsta bronsåldern (1690 – 1430 f.Kr). Ett prov från vardera röse275 och 246 kunde analyseras och daterades till folkvandringstidrespektive tidig medeltid (340 – 560 e.Kr respektive 1020 – 1220e.Kr) (Bilaga 2).Då de analyserade proven är få blir resultaten svårtolkade. Vadsom framgår är dock att den första röjningen sker redan under vårförhistoria och sannolikt vid återkommande tillfällen. Hasselnötsskaleti det äldsta röset antyder att området vid denna tid var ganskaöppet och ljust.Sammanfattning och diskussionMed anledning av Vägverkets planer på om- och nybyggnad avlänsväg 604 mellan Anderstorp och Gnosjö, har Jönköpings länsmuseum genomfört arkeologiska förundersökningar inom två områdenlängs vägsträckan. Inom område III, Anderstorp sn, undersöktesen kolbotten och en kolarkoja (del av fornl 109) och inom områdeXX, Gnosjö sn, fossila odlingslämningar (del av fornl 160:2).Boskapsskötsel och övrigt utnyttjande av utmarken bör ha varitde viktigaste inkomstkällorna sedan området bebyggdes under tidigmedeltid, medan odlingen troligen varit ganska begränsad. Järnhanteringenblev från 1600-talet en av de största näringsgrenarna dåflera masugnar uppfördes i Småland. I skogsområdena blev blandannat kolningen en viktig inkomstmöjlighet.Område IIIMålsättningen med att undersöka en kolbotten och kolarkoja varfrämst att fastställa om kolningen hörde samman med etablerandetav Häreryds masugn, uppförd ca 1780. För att få en relevant dateringav historiska lämningar lämpar sig inte 14 C-metoden varfördendrokronologi valdes. Förhoppningen var också att stratigrafinmellan kolbotten och koja samt eventuella fynd skulle svara påfrågor om lämningens ålder.De delar av lämningen som undersöktes var tyvärr fyndlösa ochsamtliga de prov som skickades för dendrodatering härrörde från förunga träd. De 14 C-analyser som istället gjordes daterar anläggningentill någon gång mellan 1600-talets andra hälft och 1950-tal. Denursprungliga frågan om kolningen har haft med Häreryds masugnstillkomst att göra, gick därför inte att besvara och kanske är självafrågan ointressant i detta sammanhang. Även om kolningen hade

16 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27kunnat bestämmas som samtida med Häreryds etablering, hadedet ändå inte gått att säga att den varit ämnad just för det bruket.Närheten var inte det avgörande utan det pris man kunde få ut vidförsäljning. 14 C-dateringen öppnar också för tolkningen att kolningfaktiskt bedrivits innan Häreryds masugn etableras, vilket kanskeinte är så konstigt då järnhanteringen varit omfattande i områdetsedan 1600-talet.Intressant i sammanhanget är spåren efter den backstuga, Fållen(fornl 62) som ligger endast 200-250 meter norr om kolbottnarnaoch vars äldsta belägg är från 1817. Runtomkring finns dock fossilåkermark vilken tolkats som äldre än bebyggelselämningen (Engman1997). Platsen för backstugan Fållen och områdena runt omkringkan således tidigt ha tagits i anspråk, röjts på sten och brukats, föratt sedan överges under en kortare eller längre period. Då järnhanteringentar fart i området öppnar sig nya möjligheter till försörjningvarpå platsen åter tas i bruk och i förlängningen etableras Fållen.Kanske ska jordbruket nu ses som av underordnad betydelse medanskogens resurser ger de viktigaste inkomsterna.Område XXSyftet med undersökningen av den fossila åkermarken var attnärmare fastställa lämningarnas ålder, karaktär samt utbredning,liksom att försöka bestämma gränsen mellan de yngre och äldreodlingsspåren.Troligtvis har den yngre lyckan, ovan terrasskanten, tidigareingått i vad som nu tolkas som äldre odlingsmark väster därom.Den sten som nu ligger på terrasskanten kan tidigare ha legat somrösen inne i åkerytan, och röjts ut till terrasskanten då odling återbörjat bedrivas på platsen vid 1700-talets början. Vid detta tillfällehar endast marken ovan terrassen tagits i anspråk medan övrigastenröjda ytor lämnats.Undersökningen kunde konstatera att vad som tolkats som stensträngar,objekt A och B, istället var flera röjningsrösen vilka successivtväxt samman när sten röjts ur åkern. Rösena utgör begränsningarav små åkerlyckor och leder från området med röjningsrösen ut isank och stenbunden mark vilket gör att området mellan objekt Aoch B mycket väl kan ha fungerat som fägata.De analyserade proven från lämningen är tyvärr få och resultatenblir därför svårtolkade. Vad som framgår är dock att den förstaröjningen skett redan under vår förhistoria och sannolikt vid återkommandetillfällen.ÅtgärdsförslagLänsstyrelsen gjorde, i samråd med Jönköpings läns museum, bedömningenatt vidare undersökningar inte är nödvändigt.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• 17Administrativa uppgifterLänsstyrelsens tillstånd: . . . . . . . . . . . . .431-418-04Jönköpings läns museums dnr: . . . . . . . .60/04Beställare: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vägverket, Region SydöstFält- och Rapportansvarig: . . . . . . . . . . .Moa LorentzonFältpersonal: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Moa Lorentzon och Jan BorgFältarbetstid: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2004-05-24–2004-06-02Län: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Jönköpings länKommun: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gislaved och Gnosjö kommunSocken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Anderstorp och Gnosjö sockenFastighetsbeteckning: . . . . . . . . . . . . . . .Älgarem 1:6 och Häreryd 1:1Belägenhet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ekonomiska kartans blad 6D0d och 6D 1eKoordinater: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .X 6354450 Y 1369970 och X6356780 Y 1373030Undersökningsyta: . . . . . . . . . . . . . . . . .Ca 75 löpmeter samt två schaktom 48 resp. 30 m 2Fornlämningstyp och tidsperiod: . . . . . .Kolningslämningar samt fossilåkermark, 1600-tal – nutidresp. järnålderFotoframkallning och -kopiering: . . . . . .Göran Sandstedt, Jönköpingsläns museumTidigare undersökningar: . . . . . . . . . . . .Arkeologisk utredning etapp 1,1997 och etapp 2, 2003Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.ReferenserTryckta källorBergström, H. 1947. Handbok för kolare. Fjärde upplagan. Del 1 Kolningi mila–skorstensmilor. Uppsala.Carlsson, S. 1980. Anderstorp –Från småbruk i småindustri. Uppsala.Engman, F. 1997. Arkeologisk utredning etapp 1. Väg 604 Anderstorp– Hyltan. Anderstorps sn, Gislaveds kommun och Gnosjö sn, Gnosjökommun. Arkeologisk rapport 1997:23. Jönköping.Engman, F. 2003. Arkeologisk utredning etapp 2. Sökschaktsgrävning ochkartering – i samband med ny sträckning av väg 604 mellan Anderstorpoch Hyltan. Anderstorps sn, Gislaveds kommun och Gnosjö sn, Gnosjökommun. Arkeologisk rapport 2003:63. Jönköping.Häggström, L. 2002. Arkeologisk utredning. Svart kol – vitt guld. Arkeologiskutredning inför planerad exploatering på Flahult 21:1 m fl,Torsvik. Barnarp och Sandseryd socknar i Jönköpings kommun, Jönköpingslän. Arkeologisk rapport 2002:11. Jönköping.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 1Osteologisk rapportSmåland, Gnosjö, Lv 604, ben från arkeologisk undersökning av kolarkojaUndersökningen omfattar brända ben från två fyndenheter, en grop respektive ett spisröse. Fyndmängden är liten,endast ca 1 g. Det har inte varit möjligt att identifiera något ben till art. Så långt som möjligt har fragmenten klassificeratsefter bentyp och djurets storlek. Ett fragment kunde identifieras som revben av medelstort djur. Två fragmentkommer från fisk, identifieringen gjord efter benets mikrostruktur men art kunde inte avgöras.ResultatF 550 från spisröse i kolarkojaMedelstort däggdjur: 1 revbensfrfagment, 0,6 g.Däggdjur: 2 spongiösa fragment, led, kota eller liknande, 0,1 g.Fisk: 2 fragment, 0,1 g.F 707 från grop i kolarkojaDäggdjur: 1 rörbensfragment, nära ledända, 0,1 g; 1 spongiöst fragment, 0,1 g.Göteborg 12 november 2004Leif Jonsson

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 2

BILAGA 2 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 2

BILAGA 2 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 2

BILAGA 2 • ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 3

ARKEOLOGISK RAPPORT 2005:27• BILAGA 4

Med anledning av Vägverkets planer på om- och nybyggnad av länsväg604 mellan Anderstorp och Gnosjö, genomförde Jönköpings läns museum,under sju dagar i månadsskiftet maj-juni 2004, arkeologiska förundersökningarinom två områden längs vägsträckan. Inom område III,Anderstorp sn, undersöktes en kolbotten och en kolarkoja (del av fornl109) och inom område XX, Gnosjö sn, fossila odlingslämningar (del avfornl 160:2).Undersökningarna gjordes i ett område med mycket skog, sjöar och vattendrag.Arkeologiska lämningar från stenåldern är talrika medan spårenfrån bronsålder och järnålder är mycket få. Undersökningen av fossil åkerväcker frågan om det, trots de otydliga arkeologiska spåren, kan ha bottmänniskor i området också under järnåldern.Först någon gång under tidig medeltid finns tydliga tecken på att områdetbefolkas på nytt och då har odlingen troligen varit ganska begränsadmedan boskapsskötsel och övrigt utnyttjande av utmarken har varit deviktigaste inkomstkällorna. Järnhanteringen blev från 1600-talet en av destörsta näringsgrenarna då flera masugnar uppfördes i Småland. I skogsområdenablev bland annat kolningen en viktig inkomstmöjlighet. Ärkanske utmarksbruket, t.ex. kolningen, den viktigaste förutsättningen föratt kunna leva i området under medeltid och tidig historisk tid?Arkeologisk rapport 2005:27JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM