Bakgrundsfakta - Emend (PDF-document, 32 kB) - MSD

Bakgrund till illamående vid cytostatikabehandling, juni 2009.Vad är cancer?Det finns många olika former av cancer, men de har alla några gemensamma drag. Cancerdrabbar kroppens celler och uppkommer när gener som styr celldelningen förändras, muterar.Normala start- och stoppsignaler för celldelning slutar att fungera - cancerceller delar sigohämmat och tar inte hänsyn till omgivande, friska celler.Cancerstatistik i SverigeVarje år tillkommer cirka 50 000 nya cancerfall i Sverige, vanligast är bröstcancer hoskvinnor och prostatacancer hos män. En fjärdedel av alla dödsfall orsakas av cancer och ärden vanligaste dödsorsaken i 45-75 års ålder. Numera botas hälften av alla cancerfall, menman räknar också med att antalet individer med cancerdiagnos kommer att öka. Antaletindivider som lever med cancer kommer att dubbleras de närmaste tjugo åren 1 .CancerbehandlingarCancer kan idag behandlas med strålning, kirurgi och läkemedel. Läkemedel kan innefattacytostatika, hormoner och antihormoner, och målinriktade behandlingar somsignaltransduktionshämmare och antikroppar.Illamående och kräkningar – vanliga biverkningarDrygt hälften av alla cancerpatienter drabbas av illamående och/eller kräkningar 2 . Illamåendeoch kräkningar är några av de vanligaste biverkningarna vid cellgiftsbehandling och någotsom cancerpatienter upplever som de mest besvärande biverkningarna 3 . Illamåendet ochkräkningar som beror på cytostatika (cellgifter) brukar kallas cytostatikainducerat illamåendeoch kräkningar (CINV).Vad beror illamåendet på?Cytostatika dödar cancerceller eller bromsar deras tillväxt, men även friska celler påverkas.Bland annat skadas celler i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till läckage avsignalsubstansen serotonin. Detta retar vagusnerven som då skickar signaler till ett område ihjärnan, kräkcentrum, som utlöser illamående och kräkningar. Dessutom sker aktivitet centralti hjärnan då signalsubstans P aktiverar kräkcentrum 4 .

Olika typer av cytostatika 5Cytostatika brukar delas in i fyra olika grupper beroende på hur stor risk de har att framkallaillamående och kräkningar:Högemetogena, som framkallar illamående och kräkningar hos fler än 90 procent av allapatienter. Cisplatin är den mest emetogena substansen av alla kända cytostatika.Medelemetogena, där 30-90 procent av alla cytostatikabehandlade patienter drabbas avillamående och kräkningar.Lågemetogena, där 10-30 procent av patienterna drabbas.Minimalemetogena, mindre än 10 procent av patienterna drabbas.Olika typer av illamåendeVid behandling med cytostatika förekommer tre typer av illamående; akut, fördröjt ochbetingat. Det akuta illamåendet 6 förekommer inom 24 timmar efter cytostatikabehandlingoch startar ofta 2-6 timmar efter behandling. Det fördröjda illamåendet 7 kommer först 24timmar efter avslutad behandling och kan pågå 6-8 dygn, men är kraftigast mellan 48-72timmar. Det fördröjda illamåendet är något svårare att behandla än det akuta illamåendet ochdet krävs ofta en kombination av flera olika läkemedel för att få bra effekt. Det betingadeillamåendet 8 upplevs av 25 procent av patienterna. Det beror på ett inlärt beteende ochbesvären utlöses innan cytostatikabehandlingen påbörjas på grund av olust inför behandling,det kan räcka med att man ser sjukhuset etc.Andra orsaker till illamående kan bero på cancern i sig, strålbehandling, andra läkemedel,rubbningar i saltbalansen, ångest eller smärta.Vem drabbas av illamående?Utöver cellgifter har individuella faktorer betydelse för hur stora besvär patienten får. Ungahar mer benägenhet att bli illamående än äldre, och kvinnor mer än män. Utöver detta är deten ökad risk att drabbas av CINV om man har anlag för åksjuka, dricker lite- eller måttligtmed alkohol och har haft graviditetsillamående 9,10 .Graden av illamående beror också som sagt på vilken typ och dos av cytostatika som används.

Förebyggande behandlingVanligtvis används läkemedel mot illamående och kräkningar i förebyggande syfte, innancytostatikabehandlingen påbörjas. Läkemedel mot illamående och kräkningar kallas med ettgemensamt namn antiemetikum.Det är viktigt att man som patient talar om för vårdpersonalen hur man mår. Att redan vidförsta cytostatikabehandlingen ha kontroll på illamåendet och kräkningar då det ofta ärsvårare att bryta detta när det väl har uppstått. Det finns studier som visar att vårdpersonalenofta underskattar biverkningarna som uppstår vid cytostatikabehandling 11 . Det gällerframförallt det fördröjda illamåendet och kräkningar som ofta uppstår först efter att patientenlämnat sjukhuset.Emend förebygger och lindrar illamående och kräkningarAprepitant, eller Emend, är ett läkemedel som används för att förebygga och förhindraillamående och kräkningar vid cellgiftsbehandlingar. Det är en NK1-receptorantagonist ochges alltid som en del av en kombinationsterapi (tillsammans med en kortikosteroid och en 5-HT3 receptorantagonist), det vill säga tillsammans med andra läkemedel, som också ges motillamående och kräkningar. I hjärnan blockerar Emend signalen från neurotransmittornsubstans P och på så vis förhindras illamåendet och kräkningar 12 .Till skillnad från många andra läkemedel förebygger och lindrar Emend både det akuta ochdet fördröjda illamåendet, upp till 5 dagar 13 .Emend är en tablettbehandling som ges en gång per dag under tre dagar, första dagen ikombination med andra läkemedel mot illamående och kräkningar innan cellgiftsbehandling,och sen resterande två dagar ges enbart Emend.De vanligaste biverkningarna med Emend är förstoppning, trötthet, huvudvärk och diarré.

Referenser1. http://www.regeringen.se/sb/d/1938/a/1209662. Warr DG, Hesketh PJ, Gralla RJ, et al. Efficacy and tolerability of aprepitant for theprevention of chemotherapy-induced nausea and vomiting in patients with breast cancer aftermoderately emetogenic therapy. J Clin Oncol 2005; 23(12):2822-2839.3. De Boer-Dent M, De Wit R, Schlitz PIM, Djontono J, Beurden V, Stoter G, Verweij J.Patients perceptions of the side effects of chemotherapy: the influence of 3HT3-anatgonist. BrJ Cancer 1997; 76(8):1055-1061.4. Hesketh PJ, Van Belle S, Aapro M, Tattersall FD, Naylor RJ, Hargreaves R, Carides AD,Evans JK, Horgan RJ Eur Journal of Cancer 2003; 39: 1074-1080.5. Kris MG, Hesketh PJ, Somerfield MR, et al. American Society of Clinical Oncologyguideline for antiemetics in oncology: UPDATE 2006. J Clin Oncol 2006; 24(18):2932-2947.6. Grunberg SM, Hnasen M., et al. Incidence and Impact of Nausea/Vomiting with modernantiemetics: perception versus reality. 37 th Annual meeting of the American Society ofClinical Oncology (ASCO), abstract 996 (2002).7. “Nausea and Vomiting Treatment Guidelines for Patients with Cancer”. NationalComprehensive Cancer Network Version 1 (2001): 1-35.8. Aapro MS, Molassiotis A, Olver I. Anticipatory nausea and vomiting. Support Care Cancer(2005); 13:117-121.9. Gralla RJ, Osoba D, Kris MG et al. ”Recommendations for the use of Antiemetics:evidence-based Clinical Practice Guidelines. J Clin Oncol 1999; 17(9). 2971-2994.10. Perez EA. “5HT3 Antiemetic Therapy for Patients with Breast Cancer”. Breast CancerRes Treat 57 (1999): 207-214.11. Grunberg SM, Deuson RR, Mavros P, et al. Incidence of chemotherapy-induced nauseaand emesis after modern antiemetics. Cancer 2004; 100:2261-2268.12. Diemunsch P, Grélot L. Potential of Substance P antagonist as antiemetics. Drugs. 2000,60(3):533-546.13. www.fass.seFör mer information om Emend och behandling mot cytostaikainducerat illamående,kontakta:Tommy Ringart, informationschef, MSDtel. 08-626 15 56, 0706-36 02 59