Hela rapporten - Konjunkturinstitutet

konj.se
  • No tags were found...

Hela rapporten - Konjunkturinstitutet

KonjunkturlagetAugusti 2013


KonjunkturlägetAugusti 2013KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12–14, BOX 3116, SE-103 62 STOCKHOLMTEL: 08-453 59 00, FAX: 08-453 59 80E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SEISSN 0023-3463, ISBN 978-91-86315-43-6


Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Våra prognoseranvänds som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserarockså den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, samt forskar inomnationalekonomi.I Konjunkturbarometern publicerar vi varje månad statistik över företagens och hushållenssyn på den ekonomiska utvecklingen. Undersökningar liknande Konjunkturbarometerngörs i alla EU-länder. Europeiska kommissionen delfinansierar medlemsländernasbarometerundersökningar.Rapporten Konjunkturläget är främst en prognos för svensk och internationell ekonomi,men innehåller också djupare analyser av aktuella makroekonomiska frågor. Konjunkturlägetpubliceras fyra gånger per år. The Swedish Economy är en engelsk sammanfattningav rapporten.I Lönebildningsrapporten analyserar vi varje år de samhällsekonomiska förutsättningarnaför lönebildningen.Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpolitikenssamhällsekonomiska aspekter.Vi publicerar också resultat av utredningar, uppdrag och forskning, i specialstudier,working paper, remissvar och PM.Du kan ladda ner samtliga rapporter från vår webbplats, www.konj.se. Den senaste statistikenhittar du under www.konj.se/statistik.


FörordI Konjunkturläget, augusti 2013 presenteras en prognos för den ekonomiska utvecklingen2013–2014 i Sverige och i omvärlden. Därtill gör Konjunkturinstitutet en mer översiktligbedömning av utvecklingen 2015–2022, varav perioden 2015–2017 beskrivs i rapporten.Bedömningen 2018–2022 finns att hämta på Konjunkturinstitutets webbplats,www.konj.se.Arbetet med Konjunkturläget har letts av prognoschef Jesper Hansson. Beräkningarna avslutadesden 22 augusti 2013.Mats DillénGeneraldirektör


InnehållSammanfattning ................................................................................................................................................. 7Prognosrevideringar 2013–2014 ............................................................................................................... 13Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017 ............................................................ 15Internationell utveckling ............................................................................................................................ 15Utvecklingen i Sverige ................................................................................................................................ 17Penningpolitik och växelkurser ................................................................................................................. 22Finanspolitik ................................................................................................................................................ 25Internationell konjunkturutveckling ............................................................................................................. 31Euroområdet ............................................................................................................................................... 36USA ............................................................................................................................................................... 39Japan.............................................................................................................................................................. 41Storbritannien .............................................................................................................................................. 42Tillväxtekonomier ....................................................................................................................................... 43BNP och efterfrågan ....................................................................................................................................... 47Export ........................................................................................................................................................... 48Hushållens konsumtionsutgifter ............................................................................................................... 50Offentlig konsumtion ................................................................................................................................. 55Fasta bruttoinvesteringar ........................................................................................................................... 56Lager ............................................................................................................................................................. 59Import........................................................................................................................................................... 60Bytesbalans, finansiellt sparande och BNI .............................................................................................. 62Produktion och arbetsmarknad ..................................................................................................................... 65Produktion, produktivitet och efterfrågan på arbetskraft .................................................................... 66Arbetsmarknaden ........................................................................................................................................ 72Resursutnyttjande ........................................................................................................................................ 74Löner, vinster och priser ................................................................................................................................ 79Löner och arbetskostnader ........................................................................................................................ 80Kostnader, deflatorer och vinster ............................................................................................................. 83Konsumentpriser ........................................................................................................................................ 85Offentliga finanser ........................................................................................................................................... 89Offentliga sektorns inkomster .................................................................................................................. 94Offentliga sektorns utgifter ....................................................................................................................... 96Budgetpolitiska mål .................................................................................................................................. 100FÖRDJUPNINGRiksbanken har systematiskt överskattat inflationen ............................................................................... 105Äldres deltagande på arbetsmarknaden...................................................................................................... 111


7SammanfattningBNP-tillväxten i Sverige tar fart mot slutet av 2013 och en konjunkturåterhämtninginleds. Konsument- och företagsförtroendetstiger i de flesta OECD-länder. Minskad finanspolitisk åtstramningframöver i euroområdet och USA bidrar också till högretillväxt. Men resursutnyttjandet är svagt och det dröjer till 2017innan arbetsmarknaden i Sverige når konjunkturell balans. Inflationenär låg men Riksbanken sänker ändå inte reporäntaneftersom hushållens skuldsättning beaktas i den penningpolitiskaavvägningen. Det dröjer dock till 2015 innan räntan börjarhöjas. Regeringen väntas föreslå ofinansierade åtgärder på25 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2014 vilket gerfinanspolitiken en neutral inriktning. Det finansiella sparandet iden offentliga sektorn är negativt och finanspolitiken måstedärför ges en åtstramande inriktning 2015–2017 för att överskottsmåletska nås.KONJUNKTURBOTTEN I SIKTEBNP-tillväxten blev som väntat svag andra kvartalet (se diagram1). Hushållens konsumtion mattades av och exporten föll förfjärde kvartalet i rad. Den svaga utvecklingen av efterfråganresulterade i en, till stor del oönskad, lageruppbyggnad i näringslivet.Företagen bedöms börja korrigera lagerstockarna redantredje kvartalet och BNP utvecklas därför svagt.Samtidigt har förtroendeindikatorer för både hushåll och företagfortsatt att stiga och ligger nu nära historiska medelvärden(se diagram 2). Det tyder på högre BNP-tillväxt framöver ochkonjunkturåterhämtningen påbörjas fjärde kvartalet i år. Detta äri allt väsentligt samma bedömning som i Konjunkturinstitutetsjuniprognos.HÖGRE BNP-TILLVÄXT I OECD-LÄNDERNAI euroområdet steg BNP andra kvartalet med 0,3 procent eftersex kvartal med fallande BNP (se diagram 3). Visserligen bidrogen del tillfälliga faktorer till ökningen i BNP och utvecklingenskiljer sig kraftigt mellan olika länder i euroområdet, men det ärändå ett tydligt tecken på att läget förbättras. Denna bild bekräftasav förtroendeindikatorer som har fortsatt att stiga undersommaren och nu i flera fall närmar sig historiska medelvärden.Även aktörerna på de finansiella marknaderna visar viss tillförsiktinför framtiden, sannolikt främst för att risken har minskatför en finansiell kollaps i något av de statsfinansiellt svagareländerna i euroområdet. En viktig förklaring till fallet i BNP ärde utgiftsnedskärningar och skattehöjningar som har vidtagitsför att sanera statsfinanserna i flertalet euroländer. När nu storasteg i denna riktning har tagits minskar omfattningen av de tillväxtdämpandeåtstramningarna.Diagram 1 Barometerindikatorn ochBNPIndex medelvärde=100, månadsvärdenrespektive procentuell förändring,säsongsrensade kvartalsvärden12011010090807000020406BarometerindikatornBNP (höger)0810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.12143.01.50.0-1.5-3.0-4.5Diagram 2 Hushållens och näringslivetsförtroendeindikatorerIndex, medelvärde=100, säsongsrensademånadsvärden130120110100Diagram 3 BNP i USA och euroområdetProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden210-1-2-3-4908070600006020408HushållenTotala näringslivetKälla: Konjunkturinstitutet.USAEuroområdet06Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat ochKonjunkturinstitutet.10081012121413012011010090807060210-1-2-3-4


8 SammanfattningDiagram 4 BNP i världen, OECD ochtillväxtekonomiernaProcentuell förändring1086420-2-4-6Anm. Tillväxtekonomierna avser här alla ländersom inte är medlemmar av OECD.Källor: OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.Diagram 6 Arbetslöshet ochsysselsättningsgradProcent av arbetskraften respektive befolkningen15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden129630002040608VärldenOECDTillväxtekonomiernaDiagram 5 BNP och sysselsättningÅrlig procentuell förändring86420-2-4-6090 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 1610-8-890 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14BNPSysselsättningArbetslöshetSysselsättningsgrad (höger)12Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.14161086420-2-4-686420-2-4-67672686460Även i USA hålls tillväxten tillbaka av den strama finanspolitiken,men BNP ökade ändå med 0,4 procent andra kvartalet.Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna ökade i godtakt trots skattehöjningar. Husbyggarna är fortsatt optimistiskaoch hushållens förmögenheter har stigit. Finanspolitiken blirdessutom mindre åtstramande framöver. De ljusare utsikterna iEuropa bidrar till högre export, vilket understöder den amerikanskaåterhämtningen även om exportens andel av den totalaefterfrågan är liten. Sammantaget bidrar dessa faktorer till högretillväxt framöver.I tillväxtekonomierna 1 mattades tillväxten av under 2012 tillca 5 procent och har den senaste tiden inte visat samma teckenpå ökad tillväxt som i OECD-länderna (se diagram 4). Denfrämsta anledningen till avmattningen är att resursutnyttjandet ärganska högt i dessa länder och att stabiliseringspolitiken därförhar stramats åt. Det finns även strukturella problem i flera av destora tillväxtekonomierna som håller nere tillväxten, exempelvisöverinvesteringar i Kina och låg trovärdighet för penningpolitikeni Indien. BNP-tillväxten ökar något 2014 för att senare nåupp till dryga 6 procent 2015–2016.LÅNGSAM FÖRBÄTTRING PÅ ARBETSMARKNADENTrots den svaga BNP-tillväxten i Sverige sedan slutet av 2011har sysselsättningen fortsatt stiga. Det är ovanligt att sysselsättningenökar ungefär lika snabbt som BNP under en så lång period(se diagram 5).Sysselsättningen har ökat i ungefär samma takt som befolkningeni arbetsför ålder och sysselsättningsgraden har därmedvarit nästan oförändrad, med en marginell ökning de senastekvartalen (se diagram 6). Mätt på detta sätt har arbetsmarknadslägetvarit stabilt de senaste åren, men samtidigt har arbetskraftsdeltagandetökat, särskilt bland äldre 2 , och därmed hararbetslösheten stigit fram till början av 2013. Den snabba ökningenav arbetskraften har bidragit till att det finns gott omlediga resurser på arbetsmarknaden trots stigande sysselsättning.Ökningen av arbetskraften har i år mattas av något till följdav långsammare ökning av den arbetsföra befolkningen och avatt effekterna av regeringens utbudsstimulerande politik till stordel har realiserats. Därför har nu arbetslösheten minskat någotsedan toppen första kvartalet i år. Det kommande året fallerarbetslösheten även om inte sysselsättningen ökar snabbare äntidigare.BNP-tillväxten växlar upp i slutet av 2013, men eftersom detfinns mycket lediga resurser inom företagen tar det tid innananställningarna ökar snabbare. I slutet av 2014 bedöms de ledigaresurserna i företagen vara nere på en normal nivå och därefterökar sysselsättningen något snabbare så att sysselsättningsgraden1 Definierade som länder som inte är medlemmar av OECD.2 Se fördjupningen ”Äldres deltagande på arbetsmarknaden”.


Konjunkturläget augusti 2013 9stiger och arbetslösheten faller snabbare. Först 2017 bedömsdock arbetsmarknaden vara i konjunkturell balans.LÖNEÖKNINGSTAKTEN VÄXLAR NER OCH BÄDDAR FÖR LÅGINFLATIONDen höga arbetslösheten har med normal fördröjning bidragittill att dämpa löneökningstakten (se diagram 7). Årets stora avtalsrörelsehar resulterat i nya treåriga centrala avtal för majoritetenav löntagarna på den svenska arbetsmarknaden. Osäkerhetenom den framtida löneökningstakten har därmed minskat. Lönernaberäknas i genomsnitt öka med strax under 3 procent per år2013-2017.De, jämfört med föregående år, lägre avtalade löneökningarnatillsammans med det låga resursutnyttjandet i både Sverigeoch omvärlden bäddar för ett lågt inflationstryck framöver. Inflationenmätt med KPIF som för närvarande ligger kring1 procent kommer därför endast långsamt stiga upp mot2 procent i slutet av 2016 (se diagram 7).OFÖRÄNDRAD REPORÄNTA HELA 2014Riksbanken har tydligt kommunicerat att man inte tänker sänkareporäntan om inte konjunkturläget försvagas ytterligare, trotsatt inflationen ligger långt under målet. Ett viktigt argument förmajoriteten i Riksbankens direktion är att man är oroad för ökningenav hushållens skulder. Om hushållen lånar för mycket idag baserat på orealistiska förväntningar om framtida räntor,inkomster och/eller bostadspriser kan det leda till en kraftigminskning av hushållens konsumtion i framtiden när förväntningarnakorrigeras och hushållen börjar amortera sina skulder.Riksbanken bedöms börja höja reporäntan första kvartalet2015 när konjunkturåterhämtningen har tagit fart och arbetsmarknadslägettydligt börjar förbättras (se diagram 8). Detta ärsenare än i Riksbankens juliprognos i vilken räntan börjar höjasredan i mitten av 2014. Skillnaden förklaras av att Konjunkturinstitutetbedömer att Riksbanken kommer att revidera ner sinaprognoser för löneökningstakt och inflation för åren efter 2014.Riksbanken kommer då inte längre finna det motiverat att höjareporäntan redan i mitten av 2014. De senaste åren har Riksbankensinflationsprognoser på längre sikt i genomsnitt varit förhöga, se fördjupningen ”Riksbanken har systematiskt överskattatinflationen”.Konjunkturinstitutet anser inte att hushållens skuldsättning idagsläget är ett hinder för att sänka reporäntan. De senaste årenhar den årliga ökningstakten för hushållens skulder dämpats tillknappt 5 procent (se diagram 9) och de ökar nu i ungefär sammatakt som de disponibla inkomsterna. Hushållens sparande harsamtidigt stigit till höga nivåer. Även om dessa siffror avser genomsnittligahushåll, och det säkert finns enskilda hushåll somhar riskabelt höga skulder, bedömer Konjunkturinstitutet atthushållens skulder inte ökar på ett ohållbart sätt. Det finnsDiagram 7 Timlön och konsumentpriserÅrlig procentuell förändring, års- respektivekvartalsvärden543210Diagram 8 ReporäntaProcent, dagsvärden543210Diagram 9 Utlåning från finansiellainstitut i SverigeÅrlig procentuell förändring, månadsvärden20151050-5-1000079602KPIFTimlön08Källor: NASDAQOMX, Riksbanken ochKonjunkturinstitutet.98Källa: SCB.0409001006021108Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.0412101306Till hushållTill icke-finansiella företag12140815Konjunkturinstitutets prognosRIBA-terminer 20/8 2013Riksbanken, juli 2013, kvartalsmedelvärde10141612161720151050-5543210543210-10


10 Sammanfattningfundamentala faktorer som till stor del kan förklaraskulduppbyggnaden (se fördjupningen ”Lånar hushållen förmycket?”, Konjunkturläget, juni 2013). Dessutom är styrräntan inteett effektivt instrument för att påverka bostadspriser och skuldsättning.För närvarande är inflationen långt under målet ochresursutnyttjandet är svagt. Konjunkturinstitutet anser därför attdet är motiverat att sänka reporäntan nu och hålla den lägre än iprognosen åtminstone ett år framöver för att påskyndakonjunkturåterhämtningen och bidra till högre inflation. Depositiva effekterna av denna något mera expansivapenningpolitik är dock relativt små och ska inte överdrivas.Diagram 10 Faktiskt ochkonjunkturjusterat finansiellt sparandeProcent av BNP respektive procent av potentiellBNP43210-1-2-3000204060810Faktiskt sparandeKonjunkturjusterat sparande12Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.141643210-1-2-3FINANSPOLITIKEN BEHÖVER STRAMAS ÅT EFTER 2014 OMÖVERSKOTTSMÅLET SKA NÅSRegeringen genomför i år ofinansierade reformer om sammanlagt25 miljarder kronor. Konjunkturinstitutet räknar med attregeringen även 2014 genomför ofinansierade reformer på ytterligare25 miljarder kronor. Drygt hälften antas vara skattesänkningartill hushållen och resterande del är utgiftsökningar. Meddessa reformer bedöms finanspolitiken bli expansiv i år med ettkonjunkturjusterat sparande i den offentliga sektorn som fallertill –0,8 procent av potentiell BNP (se diagram 10). Nästa år blirfinanspolitiken neutral trots en lika stor omfattning på de ofinansieradeåtgärderna. Det hänger bland annat samman med denautomatiska åtstramning som sker när inkomstpensionernaskrivs ner (se kapitlet ”Offentliga finanser”).Den i år expansiva och nästa år neutrala finanspolitiken kanmotiveras med hänsyn till det svaga konjunkturläget, men kräveråtstramningar framöver. Även om exempelvis ett femte jobbskatteavdragbidrar till något högre varaktig sysselsättning ochdärmed högre potentiell BNP är åtgärden inte självfinansierande.För att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska uppfyllasmåste finanspolitiken enligt Konjunkturinstitutets bedömninginriktas på att nå ett konjunkturjusterat (och faktiskt) sparandesom uppgår till 1,2 procent av potentiell BNP vid konjunkturellbalans. 3 För att nå detta krävs åtstramningar motsvarande2 procent av BNP 2015–2017. En del av dessa åtstramningarkommer via den automatiska budgetförstärkningen som sker vidoförändrade regler, men det kommer även att krävas diskretionärabudgetförstärkande åtgärder för att nå överskottsmålet. Konjunkturinstitutetsberäknar att det så kallade reformutrymmet(budgetutrymmet) under perioden 2014–2017 är nära noll. Deskattesänkningar och utgiftsökningar som genomförs 2014måste motsvaras av beslut om minst lika stora skattehöjningaroch/eller utgiftsnedskärningar 2015–2017.3 Se fördjupningen ”Överskottsmålet för offentliga finanser”, Konjunkturläget, mars2013.


Konjunkturläget augusti 2013 11BIBEHÅLLET OFFENTLIGT ÅTAGANDE FÖRUTSÄTTERSKATTEHÖJNINGARDen automatiska budgetförstärkningen beror till stor del på attdet offentliga åtagandet urholkas med oförändrade finanspolitiskaregler. Utan nya beslut kommer ersättningsgrader i de olikatransfereringssystemen att sjunka och personaltätheten i vård,skola och omsorg minska. Stigande antal äldre och yngre kommeratt kräva ökade utgifter för att hålla uppe kvaliteten i vårdoch skola, vilket kommer att kräva höjd kommunalskatt om intestatsbidragen höjs.Om det offentliga åtagandet ska behållas på 2013 års nivåkommer det enligt Konjunkturinstitutets beräkning att krävasskattehöjningar på ca 80 miljarder kronor under åren 2014–2017om överskottsmålet samtidigt ska uppfyllas (se avsnittet ”Finanspolitik”i kapitlet ”Makroekonomisk utveckling och ekonomiskpolitik 2013–2017”). Konjunkturinstitutet gör ingen lämplighetsbedömningav om åtagandet bör sänkas och/eller skatternahöjas – det är upp till riksdag och kommuner att besluta om.Men överskottsmålets trovärdighet kan naggas i kanten om interegeringen presenterar transparenta planer för hur man avserbedriva politiken framöver så att målet nås. Det kan dock varalämpligt att justera nivån på överskottsmålet, men ett sådantbeslut bör utredas ordentligt så att inte målets trovärdighet ytterligareurholkas.


12 SammanfattningTabell 1 NyckeltalProcentuell förändring om inget annat anges2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017BNP 6,6 3,7 0,7 1,1 2,5BNP, kalenderkorrigerad 6,3 3,7 1,1 1,1 2,6 3,3 2,9 2,6Bytesbalans 1 6,9 7,3 6,7 6,0 5,7 5,2 4,7 4,4Arbetade timmar 2 2,0 2,4 0,6 0,3 0,7 1,2 1,2 1,1Sysselsättning 0,6 2,3 0,7 0,9 0,8 0,9 1,0 1,1Arbetslöshet 3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,8 7,5 7,2 6,7Arbetsmarknadsgap 4 –2,3 –1,2 –1,3 –1,5 –1,4 –1,0 –0,5 –0,1BNP-gap 5 –3,6 –1,5 –1,9 –2,4 –1,9 –0,8 –0,2 0,1Timlön 6 2,6 2,4 3,1 2,8 2,8 2,9 3,0 3,1Arbetskostnad i näringslivet 2 0,1 2,9 3,7 2,6 2,8 3,0 3,1 3,2Produktivitet i näringslivet 2 5,0 2,4 1,1 1,2 2,2 2,5 2,2 1,9KPI 1,2 3,0 0,9 0,1 0,8 2,0 2,7 3,0KPIF 2,0 1,4 1,0 1,0 1,2 1,7 1,9 2,0Reporänta 7,8 1,25 1,75 1,00 1,00 1,00 1,50 2,50 3,50Tioårig statsobligationsränta 7 2,9 2,6 1,6 2,1 2,7 3,3 3,9 4,4Kronindex (KIX) 9 114,3 107,6 106,1 102,7 102,0 101,2 101,2 101,3BNP i världen 5,2 4,0 3,2 3,1 3,9 4,4 4,5 4,5Offentligt finansiellt sparande 1 0,0 0,0 –0,6 –1,3 –1,5 –0,6 0,2 1,1Maastrichtskuld 1 39,4 38,4 38,1 41,2 41,2 40,4 39,1 37,2Konjunkturjusterat sparande 10 1,9 1,4 0,4 –0,8 –0,8 –0,1 0,5 1,21Procent av BNP. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Procent av arbetskraften. 4 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmaruttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.6Enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Procent. 8 Vid årets slut. 9 Index 1992–11–18=100. 10 Procent av potentiell BNP.Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 13Prognosrevideringar 2013–2014Detta avsnitt beskriver de viktigaste revideringarna av prognosensom publicerades i Konjunkturläget, juni 2013. Generellt sett ärprognosrevideringarna jämförelsevis små (se tabell 2). Konjunkturutvecklingenligger väl i linje med den som förutsågs i juni.BNP-utvecklingen i OECD-länderna har sammantagetblivit ungefär som väntat under första halvåret. Utvecklingenhar varit något svagare i USA och Japan, mensamtidigt något starkare i euroområdet. Förtroendeindikatorernahar fortsatt att stiga, men inte mer än vad somförväntades. Sammantaget är BNP-prognosen förOECD-länderna marginellt nedreviderad i år till1,2 procent och oförändrad på 2,3 procent nästa år.I tillväxtekonomierna har utvecklingen hittills i år mattasav något mer än väntat. Prognosen för BNP-tillväxtenhar justerats ner både i år och nästa år i flera länder.Sammantaget innebär det att prognosen för BNP i världenär något nedreviderad.I Sverige har framför allt exporten utvecklas svagare änväntat första halvåret i år. Men även ökningen i hushållenskonsumtion stannade oväntat upp det andra kvartalet.Prognosen för BNP-tillväxten 2013 har revideratsner med 0,4 procentenheter till 1,1 procent.Sysselsättningen och antalet arbetade timmar har utvecklatsnågot starkare än väntat och prognosen är därföruppjusterad i år. Samtidigt har arbetskraften överraskatnågot på nedsidan och prognosen för arbetslösheten2014 är därför nedreviderad med 0,5 procentenhetertill 7,8 procent (se diagram 11).Prognosen för ofinansierade finanspolitiska åtgärder2014 har justerats upp från 20 till 25 miljarder kronor.Det är ett viktigt bidrag till att det offentligfinansiellasparandet 2014 är något nedreviderat till –1,5 procent avBNP.Riksbanken har blivit tydligare med hur den beaktarhushållens skuldsättning i den penningpolitiska avvägningen.Tillsammans med en något mindre svag arbetsmarknadoch något högre inflation 2015–2016 har detinneburit att prognosen för när reporäntan börjar höjashar justerats. Nu bedöms Riksbanken inleda räntehöjningarnaförsta kvartalet 2015, vilket är ett halvår tidigareän i juniprognosen (se diagram 12).Diagram 11 ArbetslöshetProcent av arbetskraften,säsongsrensade kvartalsvärden9.08.58.07.57.06.56.05.50709Augusti 2013Juni 2013111315Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 12 Reporäntan i SverigeProcent, dagsvärden54321179.08.58.07.57.06.56.05.55432100709Augusti 2013Juni 2013111315170Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.


14 SammanfattningTabell 2 Nuvarande prognos och revideringar jämfört med prognosen i juni 2013Procentuell förändring om inget annat angesInternationellt2013 2014Augusti2013 Diff.Augusti2013 DiffBNP i världen 3,1 –0,2 3,9 –0,1BNP i OECD 1,2 –0,1 2,3 0,0BNP i euroområdet –0,5 0,2 1,1 –0,2BNP i USA 1,5 –0,4 2,8 0,0BNP i Kina 7,6 –0,3 7,7 –0,3Federal funds target rate 1,2 0,25 0,00 0,25 0,00ECB:s refiränta 1,2 0,50 0,00 0,50 0,00Oljepris 3 108,0 2,4 105,1 1,5KPI i OECD 1,7 0,0 2,0 0,0FörsörjningsbalansBNP 1,1 –0,4 2,5 –0,1BNP, kalenderkorrigerad 1,1 –0,4 2,6 –0,1Hushållens konsumtion 2,4 –0,4 3,2 0,3Offentlig konsumtion 1,0 0,1 0,6 0,0Fasta bruttoinvesteringar –2,6 0,5 4,9 0,4Lagerinvesteringar 4 0,4 0,0 –0,1 –0,1Export –2,0 –1,5 3,7 –0,7Import –1,8 –0,9 4,4 –0,4Arbetsmarknad, inflation, räntor, med meraArbetade timmar 5 0,3 0,4 0,7 0,0Sysselsättning 0,9 0,2 0,8 0,3Arbetslöshet 6 8,0 –0,3 7,8 –0,5Arbetsmarknadsgap 7 –1,5 0,4 –1,4 0,3BNP-gap 8 –2,4 –0,2 –1,9 –0,2Produktivitet i näringslivet 5 1,2 –1,1 2,2 –0,1Timlön 9 2,8 0,0 2,8 0,1KPI 0,1 0,0 0,8 0,1KPIF 1,0 0,0 1,2 0,0Reporänta 1,2 1,00 0,00 1,00 0,0010-årig statsobligationsränta 1 2,1 0,2 2,7 0,3Kronindex (KIX) 10 102,7 –0,1 102,0 –0,6Bytesbalans 4 6,0 –0,3 5,7 –0,5Offentligt finansiellt sparande 11 –1,3 0,2 –1,5 –0,41Procent. 2 Vid årets slut. 3 Dollar per fat, årsgenomsnitt. 4 Förändring i procent av BNP föregående år. 5 Kalenderkorrigerad.6Nivå, procent av arbetskraften. 7 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentielltarbetade timmar. 8 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP. 9 Enligtkonjunkturlönestatistiken. 10 Index 1992–11–18=100. 11 Procent av BNP.Anm. Differensen avser skillnaden mellan nuvarande prognos och prognosen i juni 2013. Ett positivt värde innebär enupprevidering.Källa: Konjunkturinstitutet.


15Makroekonomisk utveckling ochekonomisk politik 2013–2017BNP utvecklas svagt det tredje kvartalet i år men konjunkturenvänder upp i slutet av året. Det dröjer dock till början av 2017innan resursutnyttjandet i ekonomin är i balans. Den utdragnaåterhämtningen i OECD-området bidrar till att den inhemskaefterfrågan blir viktigare än normalt för den svenska tillväxten.Finanspolitiken har en expansiv inriktning 2013. Konjunkturinstitutetbedömer att finanspolitiken blir neutral nästa år. Eftersomdet konjunkturjusterade sparandet blir negativt även2014 krävs det åtstramningar av finanspolitiken åren 2015–2017för att överskottsmålet ska uppfyllas. Det låga resursutnyttjandet,låg inflation och låga räntor i omvärlden talar för att Riksbankeninte höjer reporäntan under nästa år. Reporäntan höjs ibörjan av 2015.Detta kapitel ger först en översiktlig beskrivning av Konjunkturinstitutetsprognos för den internationella och svenska konjunkturutvecklingen2013–2017. Därefter beskrivs prognosen förpenning- och finanspolitiken mer ingående. För en mer detaljeradbeskrivning av konjunkturutvecklingen 2013–2014 hänvisastill de nästföljande fem kapitlen.Diagram 13 Inköpschefsindex itillverkningsindustrin i USA ocheuroområdetIndex, månadsvärden605550605550Internationell utveckling45404540ÅTERHÄMTNINGEN I VÄRLDSEKONOMIN FORTSÄTTER3535Trots en viss osäkerhet på de globala finansiella marknaderna desenaste månaderna tyder de flesta indikatorer på att den internationellakonjunkturen nått botten. Euroområdets BNP steg med0,3 procent under andra kvartalet, jämfört med kvartalet före.Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i euroområdet ochUSA indikerar dessutom en expansion (se diagram 13). Konjunkturbildenär dock splittrad med en BNP-tillväxt som ärhögre i USA och Japan jämfört med euroområdets periferi. Tillväxtekonomiernahar fortsatt att växa ganska snabbt, även omen viss avmattning har skett i till exempel Kina, Indien och Brasilien.Den internationella tillväxten bedöms vända uppåt i slutetav 2013 för att sedan fortsätta att stärkas 2014–2017 (se diagram14).Prognosen förutsätter att åtgärder vidtas så att krisen i euroområdetlångsiktigt kan hanteras. Det innebär bland annat atteuroländer med svaga statsfinanser och bytesbalansunderskottgenomför ytterligare strukturreformer för att stärka sin konkurrenskraft.I takt med att konsolideringen mot mer stabila skuldnivåeri euroområdet fortsätter bedöms kreditvillkoren lätta förhushåll och företag. Det innebär ett successivt större genomslag300608USAEuroområdetKällor: Institute for Supply Management och NTCResearch Ltd.Diagram 14 BNP i världen, OECDländernaoch tillväxtekonomiernaProcentuell förändring1086420-2-4-600020406Anm. Tillväxtekonomierna avser här alla ländersom inte är medlemmar av OECD.Källor: OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.08VärldenOECD-ländernaTillväxtekonomierna101012121416301086420-2-4-6


16 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017Diagram 15 BNP-gap i OECDProcent av potentiell BNP3210-1-2-3-4-50002040608Källor: Nationella källor och Konjunkturinstitutet.10Diagram 16 StyrräntorProcent, dagsvärden76543210000204EuroområdetUSA0608Källor: ECB, Federal Reserve och Konjunkturinstitutet.101212141416163210-1-2-3-4-576543210för den expansiva penningpolitiken, vilket bidrar till en fortsattåterhämtning 2014–2017.I USA är den offentliga skuldsättningen fortsatt hög. Deamerikanska hushållen har dock nått längre i saneringen av sinabalansräkningar jämfört med hushållen i euroområdet. Fallandearbetslöshet och stigande tillgångspriser har bidragit till en ökadtillförsikt hos hushåll och företag, vilket stimulerar tillväxten. Enmindre åtstramande finanspolitik efter 2013 och en fortsatt expansivpenningpolitik, som normaliseras i takt med att arbetslöshetenfaller, bidrar till att resursutnyttjandet stiger gradvis ochblir balanserat 2017.I Japan har centralbankens expansiva penningpolitik lett tillförbättrade finansiella förhållanden, vilket skapat förutsättningarför en högre tillväxt. Tillsammans med ett högt resursutnyttjandeoch högre importpriser, antas det leda till att Japans deflationövergår i en viss inflation de närmaste åren.I OECD-området som helhet är resursutnyttjandet för närvarandelågt vilket gör att potentialen för en återhämtning är stor(se diagram 15). Dels finns det ett uppdämt behov bland hushållenatt öka sin konsumtion av varaktiga varor när de sanerat sinabalansräkningar, dels behöver företagen genomföra nya investeringar.Återhämtningen understöds av att det internationellaränteläget förblir lågt de närmaste åren (se diagram 16).Sammantaget bedöms BNP i OECD-området öka med i genomsnitt2,5 procent per år 2014–2017 (se tabell 3). Det lågaresursutnyttjandet dämpar inflationen, vilket innebär att denexpansiva penningpolitiken inte bedöms hota inflationsmålen iOECD-länderna.Aktiviteten i tillväxtekonomierna har dämpats sedan börjanav året, bland annat beroende på en viss avmattning i den kinesiskaekonomin. 4 Kina antas successivt övergå till en tillväxtmodellbaserad på en högre andel privat konsumtion. Med tanke påatt investeringarna i dagsläget utgör en mycket hög andel avBNP, bedöms en sådan ombalansering medföra att tillväxten blirlägre 2014–2017 i förhållande till genomsnittet 2000–2012 pådrygt 10 procent. BNP i tillväxtekonomierna väntas ändå fortsättaväxa snabbare än i OECD-länderna, drygt 6 procent per år2014–2017 (se tabell 3).4 Tillväxtekonomier definieras här som länder som inte är medlemmar i OECD.


Konjunkturläget augusti 2013 17Tabell 3 BNP och KPI i världenProcentuell förändring2012 2013 2014 2015 2016 2017BNP i OECD 1,6 1,2 2,3 2,5 2,6 2,4BNP i tillväxtekonomier 1 4,9 5,0 5,6 6,3 6,3 6,4BNP i världen 3,2 3,1 3,9 4,4 4,5 4,5KPI i OECD 2,2 1,7 1,9 2,0 2,1 2,2KPI i världen 3,9 3,7 3,7 3,7 3,6 3,61Tillväxtekonomier definieras här som länder som inte är medlemmar i OECD.Anm. BNP-siffrorna är kalenderkorrigerade och uttryckta i fasta priser. Aggregatenberäknas med hjälp av köpkraftskorrigerade BNP-vikter från IMF.Källor: IMF, OECD och Konjunkturinstitutet.Utvecklingen i SverigeKONJUNKTUREN BOTTNAR TREDJE KVARTALET I ÅRSvensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. EnligtKonjunkturinstitutets bedömning har det så kallade BNP-gapetvarit negativt sedan 2008 (se diagram 17). Den viktigaste orsakentill den utdragna lågkonjunkturen är den svaga internationellakonjunkturutveckling som följt på finanskrisen och skuldkrisen ieuroområdet. Sedan 2008 har kriserna dels drabbat efterfråganpå svensk export negativt, dels bidragit till en allmän osäkerhetsom fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringarpå framtiden.Det första kvartalet i år växte BNP med 0,6 procent för attdärefter i det närmaste stagnera det andra kvartalet. Innevarandekvartal väntas företagen dra ner på lagerinvesteringarna som harvarit oönskat höga de senaste kvartalen. Detta håller tillbakaBNP-tillväxten som stannar vid modesta 0,2 procent tredje kvartaleti år, trots att tillväxten i slutlig efterfrågan då tar mera fart(se kapitlet ”BNP och efterfrågan”).Diagram 17 BNP-gap ocharbetsmarknadsgapProcent av potentiell BNP respektive potentielltarbetade timmar, säsongsrensade kvartalsvärden420-2-4-6-8-1000020406BNP-gapArbetsmarknadsgapKälla: Konjunkturinstitutet.08101214420-2-4-6-8-10POTENTIELL BNP VÄXER SNABBARE FRAMÖVERPotentiell BNP, det vill säga den produktionsnivå som skulleuppnås vid normal användning av arbetskraft och kapital, harenligt Konjunkturinstitutets bedömning i genomsnitt vuxit med2,0 procent per år under perioden 2007–2012. Detta är en lägretillväxt än under perioden 1980–2006, då potentiell BNP växtemed i genomsnitt 2,3 procent per år. Den något lägre tillväxten ipotentiell BNP de senaste åren beror på en svag utveckling avpotentiell produktivitet, medan potentiellt arbetade timmar harutvecklats starkt. Det senare beror bland annat på en demografiskutveckling där antalet personer i arbetsför ålder har stigitrelativt snabbt. Men det beror också på att den ekonomiskapolitiken, i huvudsak jobbskatteavdragen och de stramare villkoreni arbetslöshets- och sjukförsäkringen, har bidragit till att flerhar sökt sig till arbetskraften. Den långvariga lågkonjunktur somsvensk ekonomi befinner sig i har hämmat produktivitetsut-


18 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017Diagram 18 Produktivitet i näringslivetFörädlingsvärde per timme, fasta priser,kalenderkorrigerade värden. Nivå respektiveprocentuell förändring480440400360320280240200818589939701NivåProcentuell förändring (höger)05Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.091386420-2-4-6vecklingen i näringslivet (se diagram 18). Det låga resursutnyttjandethar bland annat lett till låga investeringar, vilket har hållittillbaka kapitalbildningen. Den osäkerhet som finanskrisen ochskuldkrisen i euroområdet har medfört kan också ha bidragit tilllångsammare utveckling och införande av ny teknologi. En liknandeutveckling har kunnat skönjas i många andra OECDländer.Den svaga utvecklingen av potentiell BNP fortsätter i år närkonjunkturläget försvagas och investeringarna faller. Under perioden2014–2017 växlar tillväxten i potentiell BNP upp. Dettaär en följd av att tillväxttakten i potentiell produktivitet i näringslivetbedöms öka något, samtidigt som även tillväxten i potentielltarbetade timmar blir högre 2014–2017 än i år (se tabell 4).Konjunkturinstitutet har sedan prognosen i juni 2013 revideratner bedömningen av nivån på potentiell produktivitet i näringslivet2013–2017. Samtidigt revideras produktivitetsnivån i offentligsektor upp till följd av en något starkare utveckling i åroch nästa år. Sammantaget innebär detta att nivån på potentiellBNP revideras ner ca 0,2 procent 2013–2017.Tabell 4 Potentiella variablerProcentuell förändring om inget annat anges2012 2013 2014 2015 2016 2017Potentiell BNP 1,5 1,5 2,1 2,2 2,3 2,2Potentiellt arbetade timmar 0,7 0,5 0,7 0,8 0,7 0,6Potentiell sysselsättning 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6Varav demografiskt bidrag 0,3 0,3 0,5 0,5 0,4 0,4Potentiell produktivitet 0,9 1,0 1,4 1,4 1,6 1,6Potentiell produktivitet,näringslivet 1,6 1,5 1,6 1,8 2,1 2,1Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.ÅTERHÄMTNING I SLUTET AV INNEVARANDE ÅRDen låga tillväxten det tredje kvartalet beror till viss del på läget iomvärlden. Finanspolitiska åtstramningar i både euroområdetoch USA samt fortsatt osäkerhet om utvecklingen i euroområdethämmar svensk efterfrågan både direkt via exportefterfrågan ochindirekt via lägre konsumtion och investeringar. Den senastetiden har dock förtroendeindikatorer och utfallsdata visat teckenpå att en återhämtning är på väg i euroområdet. Konjunkturinstitutetbedömer att osäkerheten om utvecklingen minskarunder hösten och vintern. Detta bidrar till att den inhemskaefterfrågan i Sverige växer snabbare. Tillsammans med en gradvisstarkare utveckling av efterfrågan på svensk export innebärdetta att den svenska ekonomin börjar återhämta sig i slutet avinnevarande år. Ett lågt kapacitetsutnyttjande i företagen gör attproduktionen kan öka snabbt utan att det uppstår flaskhalsar.Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är fortsatt betydligt lägreän normalt i början av 2014 och återhämtningen tar därmed långtid.


Konjunkturläget augusti 2013 19Den svaga utvecklingen internationellt bidrar till att inhemskefterfrågan driver återhämtningen i högre grad än vid tidigarekonjunkturåterhämtningar. Det är viktigt att den ekonomiskapolitiken är expansiv så att den stödjer återhämtningen. Penningpolitikenhar här huvudansvaret och den förutsätts varafortsatt expansiv under lång tid. Riksbanken beaktar dock hushållenshöga skuldsättning och reporäntan blir något högre änvad som i sig motiveras av det konjunkturella läget i ekonomin,vilket fördröjer återhämtningen något (se avsnittet ”Penningpolitikoch växelkurser” i detta kapitel). Samtidigt måste finanspolitikenstramas åt för att överskottsmålet ska nås (se avsnittet”Finanspolitik” i detta kapitel). Från och med 2015 bedöms denunderliggande kraften i konjunkturen vara så pass stark att denfinanspolitiska åtstramningen kan genomföras utan att äventyraåterhämtningen.Diagram 19 Svensk exportProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden151050-5-10-150507091113Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1517151050-5-10-15OMVÄRLDSEFTERFRÅGAN VÄXER SNABBARE NÄSTA ÅRDen låga tillväxten i omvärlden bidrar till att den svenska exportenfaller med 2,0 procent i år (se diagram 19 och tabell 5). 5Nästa år växer exporten igen när omvärldsefterfrågan ökarsnabbare. Åren 2015–2017 växlar tillväxten i exporten upp ytterligarenågot när konjunkturuppgången i omvärlden tar mera fart.Den trendmässiga utvecklingen av nettoexporten påverkas avatt Sverige av demografiska skäl sedan några år tillbaka har ettminskande behov av att ha ett nettosparande mot omvärlden.Anledningen är en ökande andel av befolkningen som inte är iarbetsför ålder. Denna grupp har som helhet ett relativt lågtsparande. Samtidigt har många statsfinansiellt svaga länder iframför allt euroområdet ett stort behov av att öka sitt nettosparande.En nations finansiella nettosparande är per definition närasammankopplad storleken på nettoexporten. Ju större nettosparandeen nation har, desto större är dess nettoexport. Densvenska nettoexporten bedöms därför fortsätta att falla trendmässigtsom andel av BNP (se diagram 20). En sådan utvecklinggår ofta hand i hand med förändringar i den reala växelkursen.I prognosen förutses bland annat därför en liten förstärkning avden reala effektiva kronkursen mot Sveriges viktigastehandelspartners under perioden 2013–2017 (se avsnittet ”Penningpolitikoch växelkurser”).Diagram 20 BNP-andelarProcent av BNP, löpande priser5040302010000020406081012Hushållens konsumtionOffentlig konsumtionFasta bruttoinvesteringar (höger)Nettoexport (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 21 Hushållens konsumtion ochsparkvotProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden, respektive procent av disponibel inkomst65141625201510501210HÖG SPARKVOT GER UTRYMME FÖR ÖKAD KONSUMTION48Hushållens sparkvot har ökat de senaste åren och är nu på enhög nivå i ett historiskt perspektiv (se diagram 21). En del avdenna ökning beror på den allmänna osäkerhet som finanskrisenoch krisen i euroområdet medfört. När osäkerheten kring upplösningenav krisen i euroområdet avtar har hushållen ett relativtstort utrymme att öka konsumtionen. Hushållens konsumtionsutgifterökar i år i ganska normal takt och växer sedan med över3210-1000204060810Hushållens konsumtionHushållens sparkvot (höger)1214166420-25 Samtliga siffror i detta avsnitt är kalenderkorrigerade om inget annat anges.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


20 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017Diagram 22 Fasta bruttoinvesteringarProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden10103 procent 2014, varefter utvecklingen dämpas något igen (setabell 5 och diagram 21). Hushållens konsumtion stimuleras avden expansiva penningpolitiken och, under 2014, av de skattesänkningartill hushållen som den prognostiserade finanspolitikeninnefattar (se avsnitten ”Penningpolitik och växelkurser”respektive ”Finanspolitik” i detta kapitel). Åren 2015–2017 verkarden finanspolitiska åtstramningen och den successivt mindreexpansiva penningpolitiken i sig återhållande på konsumtionen.Återhämtningen på arbetsmarknaden och fortsatt stigande reallönerinnebär dock att den reala disponibla inkomsten ökar såpass starkt att hushållen ändå ökar konsumtionen jämförelsevismycket.Tillväxten i offentlig konsumtion ökar under prognosperioden,från 1,1 procent i år till 1,5 procent 2017 (se tabell 5).Den högre tillväxten under slutet av prognosperioden beror påden demografiska utvecklingen, med en stigande andel av befolkningenutanför arbetsför ålder, vilket ökar behovet av offentligatjänster.Tabell 5 FörsörjningsbalansProcentuell förändring, fasta priser, kalenderkorrigerade värden552012 2013 2014 2015 2016 2017Hushållens konsumtionsutgifter 1,7 2,4 3,3 2,9 2,6 2,400Offentliga konsumtionsutgifter 1,2 1,1 0,8 1,2 1,3 1,5Fasta bruttoinvesteringar 3,8 –2,6 5,1 8,2 7,1 5,0-5-5Slutlig inhemsk efterfrågan 2,0 1,0 2,9 3,4 3,2 2,7Lagerinvesteringar 1 –1,1 0,4 –0,1 0,0 0,0 0,0-10-10Total inhemsk efterfrågan 0,7 1,4 2,8 3,4 3,2 2,7Export 1,4 –2,0 3,9 5,9 6,3 5,6-15-15Total efterfrågan 1,0 0,2 3,2 4,3 4,3 3,7Import 0,7 –1,8 4,6 6,6 7,3 6,1-2000 02 04 06 08 10 12 14Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.16-20Nettoexport 0,3 –0,2 –0,1 0,0 –0,1 0,0BNP 1,1 1,1 2,6 3,3 2,9 2,61Förändring i procent av BNP föregående år.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.STARK INVESTERINGSTILLVÄXT DRIVER PÅÅTERHÄMTNINGENInvesteringarna varierar vanligen betydligt mer över konjunkturcykelnän till exempel konsumtionen. Trots en jämförelsevis höginvesteringstillväxt framför allt 2010 och 2011 har inte investeringarnaåterhämtat sig efter det stora fallet 2009. Investeringarnasandel av BNP var 19 procent 2012 (se diagram 20). I år fallerinvesteringarna åter och investeringsandelen minskar till18 procent av BNP. Konjunkturinstitutet bedömer att investeringarnapå lång sikt kommer att motsvara ca 20 procent avBNP. När kapacitetsutnyttjandet i näringslivet börjar stiga finnsdet ett stort behov av att öka investeringarna. Dessutom finnsdet ett uppdämt behov av nya bostäder och bostadsinvesteringarnaökar därför jämförelsevis mycket. Åren 2014–2017 ökar de


Konjunkturläget augusti 2013 21sammantagna fasta bruttoinvesteringarna med 5–8 procent perår (se diagram 22).Den realekonomiska utvecklingen innebär att resursutnyttjandetbörjar stiga det fjärde kvartalet i år. Men återhämtningentar lång tid. Det beror dels på att resursutnyttjandet i densvenska ekonomin är lågt 2013, dels på att den ekonomiska politiken2015 läggs om i mindre tillväxtstödjande riktning. BNPgapetsluts därför först 2017 (se diagram 23).Diagram 23 BNP-gap ocharbetsmarknadsgapProcent av potentiell BNP respektive potentielltarbetade timmar420-2420-2ARBETSLÖSHETEN HAR BÖRJAT SJUNKAAntalet sysselsatta ökade under 2012 men arbetslösheten stegändå eftersom arbetskraften ökade jämförelsevis mycket (sediagram 24). Under första kvartalet i år planade arbetslösheten utoch föll sedan tillbaka något det andra kvartalet. Detta markeraren vändning på arbetsmarknaden och arbetslösheten kommer attminska successivt under prognosperioden. I år blir arbetslösheteni genomsnitt 8,0 procent, vilket är drygt 1 procentenhet högreän Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslöshetenför i år. Nästa år faller arbetslösheten tillbaka något till7,8 procent (se tabell 6). Nedgången är inte så stor med tanke påatt BNP ökar med 2,6 procent. Att arbetslösheten inte faller merberor på att företagen till en början kan öka produktionen främstgenom att använda befintlig personal mer effektivt. Anställningarnaökar lite snabbare när resursutnyttjandet inom företagen harnormaliserats, vilket gör att arbetslösheten faller tillbaka någotsnabbare under loppet av 2015–2017. Återhämtningen på arbetsmarknadentar trots detta lång tid. År 2017, då arbetslöshetenblir 6,7 procent, råder i det närmaste konjunkturell balans påarbetsmarknaden och det så kallade arbetsmarknadsgapet slutsunder andra halvan av detta år (se diagram 23).Tabell 6 ArbetsmarknadProcentuell förändring2012 2013 2014 2015 2016 2017Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,7 1,2 1,2 1,1Sysselsatta 0,7 0,9 0,8 0,9 1,0 1,1Arbetskraft 0,9 0,9 0,5 0,6 0,6 0,6Arbetslöshet 2 8,0 8,0 7,8 7,5 7,2 6,7-4-6-80002040608BNP-gapArbetsmarknadsgapKälla: Konjunkturinstitutet.101214Diagram 24 Sysselsättning ocharbetslöshetProcentuell förändring respektive procent avarbetskraften43210-1-2-3-40002040608SysselsättningArbetslöshet (höger)1012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.141616-4-6-89.08.58.07.57.06.56.05.55.01Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.LÄGRE LÖNEÖKNINGSTAKT FRAMÖVERDe avtal som har slutits i 2013 års avtalsrörelse, och som löperde närmaste tre åren, tyder på en i ett historiskt perspektiv måttligökningstakt i lönerna. Det låga resursutnyttjandet på arbetsmarknadentalar också för att de slutliga löneökningarna denärmaste åren blir något lägre än de 3,1 procent som lönernaväxte med 2012 (se tabell 7). Lönerna ökar med i genomsnittknappt 3 procent per år 2014–2017, vilket är lägre än genomsnit-


22 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017Diagram 25 Arbetskostnadsandel inäringslivetProcent62606260tet för perioden 2000–2010 på 3,4 procent. Denna nivå på löneökningarnabidrar till att arbetskostnadsandelen, det vill sägaarbetskostnadernas andel av det totala förädlingsvärdet i näringslivet,faller något från nuvarande jämförelsevis höga nivåer (sediagram 25).5858FORTSATT LÅG INFLATION5654525093 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 26 KonsumentpriserProcentuell förändring4315565452501743Inflationen mätt med KPIF, det vill säga KPI med fast bostadsränta,har de senaste åren legat under Riksbankens inflationsmålpå 2 procent (se diagram 26). I år blir inflationen i termer avKPIF 1,0 procent. Samtidigt är arbetskostnadstandelen i näringslivetjämförelsevis hög. Det finns alltså ett visst uppdämt kostnadstrycki företagen. Men de måttliga löneökningarna och dencykliska återhämtningen av produktiviteten bidrar till att kostnadstrycketsuccessivt mildras 2014–2016. Tillsammans med detsvaga efterfrågeläget innebär detta att inflationen förblir dämpadunder lång tid. Först under 2017 når inflationen i termer avKPIF upp till 2 procent. Eftersom Riksbanken börjar höja reporäntani början av 2015 stiger bostadsräntorna (se avsnittet”Penningpolitik och växelkurser” i detta kapitel). Detta påverkarinte KPIF-inflationen, men bidrar till att inflationen i termer avKPI överstiger 2 procent 2016–2017.22Tabell 7 Löner och priser11Procentuell förändring2012 2013 2014 2015 2016 201700Timlön 1 3,1 2,8 2,8 2,9 3,0 3,1Timlön i näringslivet 3,3 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1-10002KPIKPIF04060810121416-1Enhetsarbetskostnad,näringslivet 2,9 1,6 0,6 0,5 0,9 1,2KPI 0,9 0,1 0,8 2,0 2,7 3,0Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.KPIF 1,0 1,0 1,2 1,7 1,9 2,01Enligt konjunkturlönestatistiken.Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 27 ReporäntaProcent, dags- respektive kvartalsvärden55Penningpolitik och växelkurser432100809101112Källor: NASDAQOMX, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.13141516Konjunkturinstitutets prognosRIBA-terminer 20/8 2013Riksbanken, juli 2013, kvartalsmedelvärde1743210RIKSBANKEN SÄNKER INTE RÄNTAN TROTS LÅGINFLATIONTrots att inflationen väntas förbli låg de närmaste åren beslutadeRiksbanken i juli att lämna såväl reporäntan som prognosen förreporäntans utveckling oförändrad. Samtidigt kommuniceradedirektionen tydligare än tidigare att detta till stor del kan förklarasav att den penningpolitiska avvägningen tar hänsyn till hushållensskuldsättning. Terminsprissättningen tyder i likhet medRiksbankens prognos på att räntan förblir oförändrad på1 procent under 2013 men att räntan höjs något tidigare under2014 jämfört med Riksbankens prognos (se diagram 27).


Konjunkturläget augusti 2013 23Riksbanken strävar i normalfallet efter att anpassa räntebananså att inflationen blir nära två procent på två års sikt. 6 Samtidigthar Riksbanken under en tid fört ett resonemang om att en alltförlåg ränta riskerar att öka hushållens skuldsättning och leda tillen uppbyggnad av finansiella obalanser. Enligt detta resonemangkan sådana obalanser i sin tur ge upphov till en ogynnsam realekonomiskutveckling som hotar den penningpolitiska måluppfyllelsenbortom Riksbankens prognoshorisont. 7Enligt Konjunkturinstitutets bedömning ökar hushållensskulder något snabbare än disponibel inkomst 2013–2014. Konjunkturinstitutetbedömer att detta leder till att Riksbanken bedriveren något mindre expansiv penningpolitik än vad somannars vore fallet, för att i någon mån dämpa skuldsättningensutveckling. På kort sikt sker detta till priset av ett något lägreresursutnyttjande och en inflation som under en något längre tidavviker från inflationsmålet.Konjunkturinstitutet anser att det i nuläget inte är motiveratatt låta utvecklingen i hushållens skuldsättning påverka penningpolitiken.Detta då hushållens uppbyggnad av skulder till stor delkan förklaras av fundamentala faktorer samtidigt som det ärsvårt att belägga att styrräntan är ett effektivt instrument för attpåverka skuldsättning och bostadspriser. 8 Konjunkturinstitutetanser av dessa skäl att det är motiverat att sänka räntan för att imöjligaste mån påskynda återhämtningen och bidra till ensnabbare uppgång i inflationen.ÅTERHÄMTNINGEN BIDRAR TILL ATT RÄNTAN HÖJSI BÖRJAN AV 2015Den expansiva penningpolitiken bidrar till att en ekonomiskåterhämtning inleds i slutet av 2013. Det i nuläget svaga resursutnyttjandetinnebär dock att återhämtningen blir utdragen ochpenningpolitiken är därför fortsatt expansiv under lång tid. Samtidigtökar hushållens skuldsättning något som andel av disponibelinkomst. För att dämpa denna utveckling och undvika ett förhögt resursutnyttjande längre fram med en inflation som överstigermålet, börjar Riksbanken gradvis att höja reporäntan fråndet första kvartalet 2015. Då Konjunkturinstitutet prognostiserarett lägre inflationstryck än Riksbanken 2015–2016 höjs räntansåledes något senare än i Riksbankens prognos i juli. Penningpolitikenbidrar därmed till att resursutnyttjandet i ekonomin somhelhet blir balanserat i början av 2017. Reporäntan är då fortfarandepå en lägre nivå än vad som historiskt har varit förenligmed ett balanserat resursutnyttjande. En högre ränta skulle dock,till följd av de fortsatt mycket låga räntorna i omvärlden, kunnage upphov till en förstärkning av kronan, vilket i sin tur skulle6 Se Penningpolitiken i Sverige, Sveriges riksbank, 2010.7 Se fördjupningen ”Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen” iPenningpolitisk rapport, juli 2013, Sveriges riksbank.8 Se fördjupningen ”Lånar hushållen för mycket?”, Konjunkturläget, juni 2013.


24 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017fördröja återhämtningen och dämpa inflationen mer än önskvärt.En återgång till ett mer balanserat resursutnyttjande i omvärldenmed stigande utländska räntor innebär att Riksbankenhöjer reporäntan till 3,50 procent i slutet av 2017 (se diagram27).STATSOBLIGATIONSRÄNTORNA STIGER FRÅN MYCKETLÅGA NIVÅERDiagram 28 Långräntor, tioårigastatsobligationerProcent, månadsvärden6543265432Ansträngda statsfinanser och den djupa, långvariga lågkonjunktureni många länder har inneburit en mycket expansiv, och ivissa fall även okonventionell, penningpolitik. De okonventionellametoderna har i många fall innefattat omfattande obligationsköpfrån centralbanker, något som har bidragit till att räntorpå statsobligationer, särskilt med längre löptider, har fallit tillmycket låga nivåer. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingenhar dessutom varit stor, vilket har fått många placerare attöka efterfrågan på mindre riskfyllda tillgångar, något som dämpatränteläget ytterligare. I takt med att förtroendet för en merhållbar utveckling i offentliga finanser återvänder, ökar efterfråganpå mer riskfyllda tillgångar samtidigt som efterfrågan påstatsobligationer i länder med mer nedpressade räntor minskar.Då de okonventionella penningpolitiska åtgärderna samtidigtfasas ut och styrräntehöjningar påbörjas i flera av de större ekonomiernainnebär detta sammantaget en allmän ränteuppgång.Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan följer denna normaliseringav ränteläget och ökar till 2,7 procent 2014 och vidare till4,4 procent 2017 (se diagram 28 och tabell 8).10608SverigeUSATyskland10Källor: Nationella källor och Konjunkturinstitutet.1214Diagram 29 Kronans effektivaväxelkurs – KIXIndex 1992-11-18=100, månadsvärden160161160Tabell 8 RäntorProcent2012 2013 2014 2015 2016 2017Vid slutet av åretReporänta 1,00 1,00 1,00 1,50 2,50 3,50ÅrsgenomsnittReporänta 1,5 1,0 1,0 1,3 2,0 2,95-årig statsobligationsränta 1,1 1,6 2,4 3,1 3,7 4,210-årig statsobligationsränta 1,6 2,1 2,7 3,3 3,9 4,4Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.150150140140KRONANS VÄRDE I STORT SETT OFÖRÄNDRAT DE130130KOMMANDE ÅREN1201101009000020406Nominellt KIXRealt KIX081012141612011010090Efter den mycket kraftiga försvagningen i samband med finanskrisensutbrott hösten 2008 har kronan, mätt med det effektivaväxelkursindexet KIX, trendmässigt förstärkts i reala termer ochnådde i augusti en nivå som är knappt fem procent starkare änden nivå som noterades innan finanskrisens utbrott (se diagram29). Mot slutet av augusti uppgår förstärkningen av kronan se-Anm. Ett högre index motsvarar en svagarekrona.Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 25dan årsskiftet till drygt en procent. 9 Minskade överskott i utrikeshandelnväntas sammanfalla med en förstärkning av den realaväxelkursen mot flera av Sveriges handelspartners valutor. Samtidigtinnefattar KIX-index flera tillväxtekonomiers valutor. Pålite längre sikt väntas dessa länder ha en högre produktivitetstillväxtän Sverige, vilket talar för att kronan ska försvagas motdessa länders valutor. Sammantaget väntas kronan vara marginelltsvagare 2017 i reala termer. Kronan förstärks emellertidnågot i nominella termer under samma period då den sammanvägdautländska inflationen väntas vara högre än den svenska (sediagram 29 och tabell 9).Diagram 30 Finansiellt sparande ochkonjunkturjusterat sparande i offentligsektorProcent av BNP respektive potentiell BNP43210-1-243210-1-2Tabell 9 VäxelkurserIndex 1992–11–18=100 respektive kronor per valutaenhet2012 2013 2014 2015 2016 2017KIX 106,1 102,7 102,0 101,2 101,2 101,3TCW-index 120,9 116,5 115,7 114,6 114,6 114,6Euro 8,71 8,58 8,51 8,39 8,38 8,38Dollar 6,78 6,55 6,64 6,67 6,64 6,61Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.FinanspolitikEXPANSIV FINANSPOLITIK I ÅR, NEUTRAL NÄSTA ÅRFinanspolitiken förs i expansiv riktning i år men bedöms blineutral nästa år. I budgetpropositionen för 2013 ingick ofinansieradeåtgärder motsvarande 23 miljarder kronor. Riksdagen godkändei juni regeringens förslag i vårpropositionen om ytterligaretillfälliga åtgärder riktade till infrastruktur och utbildning om ca2 miljarder kronor 2013 och ca 1 miljard kronor 2014 (se kapitlet”Offentliga finanser”). De ofinansierade åtgärderna bidrar till attdet konjunkturjusterade sparandet minskar med motsvarande ca1 procent av potentiell BNP (se diagram 30). Finanspolitikensinriktning är därmed expansiv i år.I vårpropositionen bedömde regeringen att det finns ett visstutrymme för ofinansierade åtgärder i budgetpropositionen för2014 utan att överskottsmålet eller förtroendet för de offentligafinanserna hotas. 10 Man framhåller att behovet av stimulanser ärstörst i närtid för att motverka varaktigt negativa effekter påarbetsmarknaden till följd av den långvarigt höga arbetslösheten.I sin bedömning av det ekonomiska läget i juli betonade regeringenatt den ekonomiska återhämtningen behöver stöd, att deoffentliga finanserna har en god möjlighet att stötta återhämtningenoch att det är läge att stimulera ekonomin med, vad man9 Växelkurser kännetecknas av stora kortsiktiga variationer. Konjunkturinstitutetanalyserar växelkursers utveckling utifrån månadsdata eller motsvarande glidandemedelvärde för att i viss mån eliminera den kortsiktiga variationen.10 Se 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100), sid. 103–104.-300020406Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Finanspolitiska begreppDet konjunkturjusterade sparandet är enberäkning av vad den offentliga sektornsfinansiella sparande skulle vara vid ett balanseratresursutnyttjande (neutral konjunktur)och en normal sammansättning av viktigaskattebaser. Det presenteras vanligtvis somandel av potentiell BNP.Finanspolitikens inriktning ett enskilt årbedöms utifrån förändringen av det konjunkturjusteradesparandet som andel av potentiellBNP. Ett konjunkturjusterat sparande somminskar som andel av potentiell BNP indikeraratt finanspolitiken är expansiv med avseendepå resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin.Det kan bero på att de konjunkturjusteradeskatteintäkterna inte ökar i takt med potentiellBNP (till exempel via sänkta skattesatser) ellerpå att de potentiella offentliga utgifterna ökarsnabbare än potentiell BNP eller på en kombinationav båda. På motsvarande sätt indikerarett konjunkturjusterat sparande som ökar somandel av potentiell BNP att finanspolitiken äråtstramande. Neutral finanspolitik föreliggerdå det konjunkturjusterade sparandet äroförändrat som andel av potentiell BNP.Ofinansierade åtgärder är finanspolitiskabeslut om ökade utgifter och/eller minskadeskatter som inte är finansierade via beslut omlika stora minskade utgifter och/eller höjdaskatter på något annat område. Dessa åtgärderförsämrar därmed i sig den offentligasektorns finansiella sparande och har i normalfalleten positiv effekt (multiplikator) på BNP.Oförändrade regler inom finanspolitikendefinieras av den utveckling av finanspolitiskavariabler som ges om inga ytterligare finanspolitiskabeslut fattas av regering och riksdag.I praktiken finns dock betydande gränsdragningsproblem.Finanspolitisk multiplikator är den effektfinanspolitiska variabler har på exempelvisBNP. Om offentlig konsumtion ökar ellerskatterna sänks med 10 miljarder kronor ochBNP som ett resultat av detta ökar med7 miljarder är multiplikatorn 0,7.08101214Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparande16-3


26 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017benämner, långsiktigt riktiga reformer. 11 Konjunkturinstitutetbedömer därför att regeringen genomför ofinansierade åtgärderför 25 miljarder kronor nästa år, utöver vad som beslutats ochaviserats senast i årets vårproposition. 12 Det konjunkturjusteradesparandet är därmed fortsatt negativt och på oförändrad nivå2014, vilket gör finanspolitikens inriktning neutral.Att finanspolitiken blir neutral nästa år, trots omfattningenpå de prognostiserade ofinansierade åtgärderna, förklaras av attdet konjunkturjusterade sparandet normalt ökar i frånvaro avaktiva finanspolitiska beslut. Utan nästa års prognostiseradeåtgärder hade det konjunkturjusterade sparandet ökat med0,6 procent av potentiell BNP. 13 Eftersom 25 miljarder kronormotsvarar 0,6 procent av potentiell BNP 2014, resulterar nästaårs finanspolitiska prognos i att det konjunkturjusterade sparandetförblir på samma nivå.Diagram 31 BNP-gap och finanspolitikProcent av potentiell BNP9630-3-6-90002040608Källa: Konjunkturinstitutet.1012BNP-gapKonjunkturjusterat sparande (höger)14163210-1-2-3ÖVERSKOTTSMÅLET KRÄVER ÅTSTRAMNINGAR 2015–2017På kort sikt styrs den finanspolitiska prognosen av Konjunkturinstitutetsbedömning av regeringens intentioner, utifrån blandannat uttalanden, förslag och aviseringar. På längre sikt, då sådantunderlag inte finns tillgängligt, baseras den finanspolitiskaprognosen på en bedömning av hur det finanspolitiska ramverketkommer att tillämpas. I denna bedömning är överskottsmåletankaret, men även utgiftstaket och balanskravet i kommunsektornbeaktas. Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandeti offentlig sektor ska uppgå till i genomsnitt 1 procent avBNP över en konjunkturcykel. För att det finansiella sparandet igenomsnitt ska nå denna nivå, bedömer Konjunkturinstitutet attdet konjunkturjusterade sparandet behöver uppgå till 1,2 procentav BNP vid balanserat resursutnyttjande i ekonomin. 14Den finanspolitiska prognosen bygger på antagandet att finanspolitikenbedrivs förenligt med överskottsmålet och attavvikelser från överskottsmålet ska justeras gradvis och medbeaktande av konjunkturutvecklingen. Eftersom BNP-gapetsluts 2017, innebär prognosen därför att det konjunkturjusteradesparandet successivt ökar till 1,2 procent 2017 (se diagram 31).Inriktningen på finanspolitiken blir därmed åtstramande 2015–2017. Denna finanspolitiska utveckling leder till att den offentligasektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden)11 Se ”Det ekonomiska läget”, presentationsmaterial, Finansdepartementet, 4 juli2013, www.regeringen.se.12 Detta är i linje med vad finansminister Anders Borg kommunicerade vid sinpressträff på Harpsund den 23 augusti.13 Av dessa 0,6 procent av potentiell BNP bidrar sänkta inkomstpensioner 2014 till0,2 procentenheter (se kapitlet ”Offentliga finanser”).14 Bedömningen att det konjunkturjusterade sparandet behöver uppgå till1,2 procent av BNP vid balanserat resursutnyttjande (och inte 1 procent) för attöverskottsmålet ska uppfyllas grundar sig på antagandet att konjunkturcykler ävenfortsättningsvis kommer att vara asymmetriska, med i genomsnitt mer inslag avlågkonjunktur än av högkonjunktur. Se fördjupningen ”Överskottsmålet föroffentliga finanser”, Konjunkturläget, mars 2013.


Konjunkturläget augusti 2013 27minskar från 41 procent i år till 37 procent av BNP 2017 (sediagram 32).INGET REFORMUTRYMME DE NÄRMASTE ÅRENMed reformutrymme avses det utrymme för permanenta ofinansieradeåtgärder som finns i statsbudgeten under en period av årinom ramen för överskottsmålet. Konjunkturinstitutet bedömeratt det inte finns något utrymme för ofinansierade åtgärder tilloch med 2017.Statens budget förstärks automatiskt om inga nya ofinansieradeåtgärder på inkomst- eller utgiftssidan föreslås. Det berorpå att skatteinkomsterna i stort sett följer BNP medan gällanderegelverk innebär att utgifterna minskar som andel av BNP (sediagram 33). Sparandet ökar således successivt om inga nya beslutfattas. 15 Den automatiska budgetförstärkning som sker2014–2017 vid oförändrade regler är dock inte tillräcklig för attfullt ut motsvara den finanspolitiska åtstramning som krävs föratt det konjunkturjusterade sparandet ska nå 1,2 procent av potentiellBNP 2017. Det konjunkturjusterade sparandet underoförändrade regler beräknas vara 47 miljarder 2017, vilket dåmotsvarar 1,1 procent av potentiell BNP. Ett sparande på1,2 procent av potentiell BNP beräknas motsvara 52 miljarderkronor 2017. Reformutrymmet är därför något negativt, vilketinnebär att det behövs budgetförstärkande åtgärder på5 miljarder kronor till och med 2017.Givet prognosen på ofinansierade åtgärder om 25 miljarderkronor 2014 krävs därmed budgetförstärkande åtgärder omtotalt 30 miljarder kronor under 2015–2017 för att nå ett konjunkturjusteratsparande på 1,2 procent av potentiell BNP 2017.Ofinansierade åtgärder som vidtas nästa år måste med andra ordfinansieras med skattehöjningar eller utgiftsminskningar kommandeår för att sparandet ska vara förenligt med överskottsmålet2017. Detta förlopp åskådliggörs i tabell 10, som visar omfattningenpå de prognostiserade ofinansierade åtgärderna 2014och de budgetförstärkande åtgärder som krävs följande år för attsuccessivt nå ett sparande 2017 förenligt med överskottsmålet.Summan av åtgärderna under de fyra åren motsvarar storlekenpå den totala budgetförstärkning som behövs under perioden.Åtgärdernas storlek 2015–2017 följer av prognosen för det konjunkturjusteradesparandet för respektive år (se diagram 30).Diagram 32 Offentlig bruttoskuld(Maastrichtskuld)Miljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser170016001500140013001200110010001093 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17Miljarder kronorProcent av BNP (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 33 Primärakonjunkturjusterade inkomster ochutgifter vid oförändrade reglerProcent av potentiell BNP49.048.548.047.547.046.51314Primära inkomsterPrimära utgifter15Källa: Konjunkturinstitutet.16178070605040302049.048.548.047.547.046.515 Se fördjupningen ”Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet”,Konjunkturläget, mars 2013, för en fördjupad analys av den automatiskabudgetförstärkning som sker vid oförändrade regler.


28 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017Tabell 10 Prognos över finanspolitiska åtgärder 2014–2017Miljarder kronor, förändring från föregående år2014 2015 2016 20172014–2017Ofinansierade/budgetförstärkandeåtgärder –25 0 8 22 5Anm: Beloppen anger effekten på det finansiella sparandet.Källa: Konjunkturinstitutet.FINANSIELLT SPARANDE VID OFÖRÄNDRADE REGLERKonjunkturinstitutet redovisar en beräkning av det finansiellasparandets utveckling vid oförändrade regler, det vill säga i frånvaroav aktiva finanspolitiska beslut. 16 Detta scenario avvikerfrån Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognos, men skaparen jämförbarhet med regeringens prognos för utvecklingen av deoffentliga finanserna i ett medelfristigt perspektiv.Oförändrade regler skulle innebära att det konjunkturjusteradesparandet ligger på en högre nivå 2014–2016 än i prognosen(se tabell 11). År 2017 är dock det konjunkturjusterade sparandetnågot lägre än i prognosen. 17 Det finansiella sparandet2017 blir endast 0,6 procent av BNP och därmed lägre än i prognosen.Detta kommer sig av att resursutnyttjandet blir lägre tillföljd av finanspolitikens ändrade sammansättning i förhållandetill den finanspolitik som ligger till grund för prognosen.Tabell 11 Finansiellt och konjunkturjusterat sparande ioffentlig sektorProcent av BNP och procent av potentiell BNP2012 2013 2014 2015 2016 2017Finansiellt sparande i prognos –0,6 –1,3 –1,5 –0,6 0,2 1,1Finansiellt sparande vidoförändrade regler –0,6 –1,3 –1,0 –0,2 0,3 0,6Konjunkturjusterat sparande iprognos 0,4 –0,8 –0,8 –0,1 0,5 1,2Konjunkturjusterat sparandevid oförändrade regler 0,4 –0,8 –0,2 0,5 0,9 1,1Källa: Konjunkturinstitutet.SKATTEHÖJNINGAR BEHÖVS FÖR ATT BEHÅLLA DETOFFENTLIGA ÅTAGANDETDet offentliga åtagandet utgörs i huvudsak av offentligt finansieradetjänster som vård, skola och omsorg, offentliga investeringari infrastruktur och andra kollektiva nyttigheter, samt transfereringartill hushåll och företag. Vid oförändrade regler kom-16 Se www.konj.se/alternativfinanspolitik för en modellbaserad makroekonomiskprognos vid oförändrade regler i finanspolitiken.17 Skillnaden på 0,1 procent, mellan det konjunkturjusterade sparandet i prognosenoch i scenariot med oförändrade regler, utgör storleken på de budgetförstärkandeåtgärder som behövs för att sparandet ska vara i linje med överskottsmålet. Dennaskillnad uppgår till ca 5 miljarder kronor och motsvarar det negativareformutrymme som diskuteras ovan.


Konjunkturläget augusti 2013 29mer storleken och kvaliteten i det offentliga åtagandet normaltatt minska. Det sker bland annat genom att statsbidragen tillkommunerna förblir nominellt oförändrade, vilket till exempelkan innebära större klasser i skolan eller färre arbetade timmarper brukare inom äldrevården. Det sker även genom minskadestatliga konsumtionsutgifter per invånare till följd av uppräkningsmetodernaför myndigheternas anslag samt genom att ersättningsnivåeri flera transfereringssystem minskar relativtnominallönen.Ett bibehållet offentligt åtagande kräver därmed aktiva politiskabeslut om ökade utgifter. Det rör sig om beslut i såväl riksdagensom i landets kommun- och landstingsfullmäktige. Detoffentliga åtagandet har minskat i viss grad under den senaste10-årsperioden och det är förstås osäkert i vilken grad politiskabeslut kommer att fattas för att behålla åtagandet framöver.Konjunkturinstitutet gör en beräkning av de utgiftsökningarsom krävs för att behålla det offentliga åtagandet på 2013 årsnivå. Enligt denna beräkning måste det fattas beslut om utgiftsökningarom totalt 75 miljarder kronor i offentlig sektor 2014–2017 för att det offentliga åtagandet ska behållas på nuvarandenivå. 18 Av dessa utgiftsökningar ligger drygt 30 miljarder kronor ikommunsektorn. Eftersom det enligt Konjunkturinstitutetsberäkningar inte finns något reformutrymme fram till 2017 (utansnarare behövs budgetförstärkande åtgärder på 5 miljarder kronor),måste de ökade utgifterna förknippade med ett bibehålletoffentligt åtagande finansieras genom höjda skatter.Bibehållet offentligt åtagande och ett sparande på 1,2 procentav BNP 2017 ger därmed upphov till ett totalt finansieringsbehovpå ca 80 miljarder kronor 2014–2017. Att tillmötesgå ettsådant finansieringsbehov med skattehöjningar kan visa sig politisktsvårt, särskilt i en tid då konjunkturen ännu inte nått balans.Det kan därför inte uteslutas att den då sittande regeringenkommer att få prioritera mellan att behålla det offentliga åtagandetoch att spara i syfte att nå överskottsmålet. Konjunkturinstitutetgör ingen lämplighetsbedömning i dessa avvägandenutan baserar den medelfristiga prognosen på att finanspolitikenbedrivs i linje med överskottsmålet och att de offentliga utgifternai stort sett utvecklas för att motsvara ett bibehållet offentligtåtagande (se avsnittet ”Budgetpolitiska mål” i kapitlet ”Offentligafinanser”).HÖGRE PRIMÄRA UTGIFTER BAKOM NEDREVIDERING AVREFORMUTRYMMETI Konjunkturinstitutets prognos i juni beräknades reformutrymmetför perioden 2014–2017 till 6 miljarder kronor. Reformutrymmetrevideras nu ner med 11 miljarder kronor till-5 miljarder kronor. Detta beror i huvudsak på upprevideringar18 Se fördjupningen ”Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet”,Konjunkturläget, mars 2013, för en fördjupad redogörelse för de kostnadsökningarsom ett bibehållet offentligt åtagande innebär.


30 Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017av de primära utgifterna år 2017. Det är i första hand utgifternaför ohälsa (sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) somrevideras upp, men även utgifterna för offentlig konsumtion ochtransfereringar till utlandet är uppreviderade något. De primärainkomsterna 2017 har reviderats ner ca 1 miljard kronor, delvistill följd av en liten nedrevidering av potentiell BNP.Viss revidering av reformutrymmet sker vanligtvis i varjeprognos. Revideringsbehov kan uppstå till följd av revideringarav prognosen för de primära offentliga inkomsterna och utgifterna(vid oförändrade regler och konjunkturell balans) och tillföljd av revideringar av nettot av offentliga kapitalinkomster ochkapitalutgifter. Nya politiska beslut om ofinansierade åtgärderpåverkar också beräkningarna av reformutrymmet.


31Internationell konjunkturutvecklingTecknen på att en global konjunkturåterhämtning är nära föreståendeblir allt fler. Mindre finanspolitisk åtstramning än tidigareoch stigande tillgångspriser bidrar till att hushållens konsumtionbörjar öka snabbare. Efter en längre period med återhållsamhetkommer ökad framtidsoptimism innebära att investeringarnaväxer snabbare, framför allt i OECD-länderna. Penningpolitikenförblir mycket expansiv, men okonventionella penningpolitiskametoder kan innebära att återhämtningen blir kantadav turbulens på de finansiella marknaderna. Kvardröjande sparandeobalanserinnebär också att vägen tillbaka till ett balanseratresursutnyttjande är lång, framför allt i euroområdets krisländer.Diagram 34 IndustriproduktionÅrlig procentuell förändring, säsongsrensademånadsvärden151050-5-10-15-20-2506Källa: CPB.08Utvecklade länderTillväxtekonomierVärlden1012151050-5-10-15-20-25ALLT FLER TECKEN PÅ ATT ÅTERHÄMTNINGEN NÄRMARSIGDet råder fortfarande lågkonjunktur i världsekonomin. Handelnväxer ännu långsamt i stora delar av världen, liksom industriproduktionen(se diagram 34). Det finns dock tecken på att en globalkonjunkturåterhämtning är nära förestående. Det senaste årethar utvecklingen på de finansiella marknaderna generellt settsignalerat ljusare konjunkturutsikter. 19 Nu har konjunkturindikatorerbaserade på enkätsvar från hushåll och företag också börjattyda på en starkare utveckling. Exempelvis har företagsförtroendetinom industrin stigit den senaste tiden och i euroområdetnådde den i juli en nivå som indikerar tillväxt, medan förtroendethar ökat än mer i USA (se diagram 35). Även i Storbritanniensteg företagsförtroendet mycket i juli. Ökningarna skeremellertid i de flesta fall från låga nivåer och signalerar inte någonsnabb uppgång i närtid för den globala produktionen.Uppgången i hushållens förtroende har varit tydlig i mångaländer den senaste tiden (se diagram 36). Till och med i euroområdethar hushållsförtroendet stigit markant, trots hög arbetslöshet,om än inte riktigt till sin historiskt genomsnittliga nivå.I USA ligger hushållsförtroendet över sin genomsnittliga nivåefter den senaste tidens ganska snabba uppgång.I många tillväxtekonomier har motsvarande konjunkturindikatorerdäremot uppvisat en svagare utveckling på sistone (tillexempel i Kina, se diagram 35 och diagram 36). Priserna på tillgångarsom exempelvis aktier har dessutom sjunkit de senastemånaderna, samtidigt som räntor har stigit. 20 Det kan till viss delses som en rekyl efter tidigare uppgångar, där både uppgång ochnergång sannolikt till stor del kan förklaras av skiftande förväntningarom den amerikanska centralbankens (Fed) politik. Feds19 Man ska dock tänka på att prissättningen på de finansiella marknaderna till följdav många centralbankers okonventionella politik är ovanligt svårtolkad.20 En stigande ränta på en räntebärande tillgång motsvaras av ett fallande pris påden underliggande tillgången.Diagram 35 Förtroendeindikatorer förtillverkningsindustrin i USA,euroområdet och KinaStandardiserade avvikelser från medelvärde,säsongsrensade månadsvärden3210-1-2-3-4-50608USAEuroområdetKinaKällor: Institute for Supply Management,Europeiska kommissionen och China Federationof Logistics & Purchasing.Diagram 36 Konsumentförtroende iUSA, euroområdet och KinaStandardiserade avvikelser från medelvärde,månadsvärden210-1-2-30608USAEuroområdetKinaKällor: Conference Board, Eurostat och NationalBureau of Statistics of China.101012123210-1-2-3-4-5210-1-2-3


32 Internationell konjunkturutvecklingDiagram 37 BNP-gap i USA ocheuroområdetProcent av potentiell BNP420-2420-2köp av räntebärande tillgångar, det som kallas kvantitativa lättnader,har genererat kapitalinflöden till många tillväxtekonomiermed stigande tillgångspriser i dessa länder som följd. Den senastetidens förväntningar om en nedtrappning av denna politiktycks ha bidragit till att reversera eller minska dessa flöden. Detsenare fenomenet har sannolikt även medverkat till att mångatillväxtekonomiers valutor på sistone har tappat i värde. I tillexempel Indien och Brasilien har detta bidragit till att driva uppinflationen, trots dämpad tillväxt.-4-6000204USAEuroområdet06Källor: OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.08101214Diagram 38 BNP i valda länderProcentuell förändring151050-5-100608VärldenEuroområdetJapan10USAKina12Källor: IMF, OECD, nationella källor ochKonjunkturinstitutet.Diagram 39 Bostadsinvesteringar ivalda länderProcent av BNP141210864200002USAFrankrikeSpanien040608TysklandNederländernaDanmark10121614-4-6151050-5-1014121086420ÅTERHÄMTNINGEN INLEDS I SLUTET AV INNEVARANDE ÅRI OECD-länderna finns det gott om lediga resurser att ta i bruknär väl tillförsikten och därmed efterfrågan återvänder. En återhämtningav investeringskonjunkturen bidrar till att ökningen iBNP-tillväxten blir tydligare än i tillväxtekonomierna. Ett antalomständigheter bromsar dock återhämtningen. Det finns fortfarandesparandeobalanser att rätta till på flera håll och i euroområdetskrisländer är tillgången till finansiering för företagen enhämmande faktor. Vidare kräver svaga offentliga finanser enfortsatt stram finanspolitik. Jämfört med 2012 blir dock de finanspolitiskaåtstramningarna betydligt mindre i år och nästa år.Hushållen gynnas också av låga räntor och stigande tillgångspriser.I USA har skuldsaneringen efter krisen kommit relativt långtoch förtroendet bland hushåll och företag har stigit förhållandevismycket på sistone. Konjunkturåterhämtningen återupptasdärför från det tredje kvartalet i år. I euroområdet inleds återhämtningenkring årsskiftet 2013/2014, men blir trögare än iUSA då det krävs ytterligare skuldsanering och kostnadsanpassningari många medlemsländer (se diagram 37).Även utvecklingen på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellaneuroområdet och USA. I USA har såväl huspriser som bostadsinvesteringarnabörjat stiga vilket har stora positiva effekter påkonjunkturen. För 2013 och 2014 beräknas bostadsinvesteringarnaöka med motsvarande 0,5 procent av BNP per år i USA.I många av euroländerna som hade högt uppdrivna bostadsinvesteringarinnan boprisbubblan sprack, och kraftiga fall därefter,har bostadsinvesteringarna ännu inte börjat stiga. Detta gällerexempelvis Spanien, Nederländerna och Danmark (se diagram39). I länder som Tyskland och Frankrike, som bara såg en marginellnedgång i bostadsbyggandet och i huspriserna, eller ingennedgång alls, har bostadsbyggandet heller inte tagit fart.Trots de svagare konjunktursignalerna i tillväxtekonomiernaden senaste tiden väntas återhämtningen av efterfrågan i OECDländernabidra till att BNP-tillväxten i tillväxtekonomierna stigernågot till 5,6 procent nästa år (se tabell 13).Källor: OECD, U.S. Bureau of Economic Analysisoch Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 33NYA GREPP INOM PENNINGPOLITIKENMånga råvarupriser har sedan årsskiftet fallit från höga nivåer (sediagram 40). En anledning kan vara den något mer dämpadekonjunkturen i många tillväxtekonomier. Bedömningen är attråvarupriserna generellt ligger kvar på ungefär dagens nivåer denärmaste åren. Råoljepriset väntas sjunka marginellt (se tabell12). Tillsammans med ett än så länge lågt resursutnyttjande bidrardet till en dämpad inflation i år och nästa år (se diagram 41).Penningpolitiken förblir därmed expansiv och fortsätter att ävennästa år utgöra en viktig faktor för återhämtningen i framför alltOECD-länderna (se diagram 42).Tabell 12 OljeprisDiagram 40 RåvarupriserIndex 2005=100, veckovärden2502001501005009Alla råvarorLivsmedelMetaller111325020015010050Dollar per amerikanskt fat, årsgenomsnittKälla: Economist.2012 2013 2014Råolja (Brent) 111,8 108,0 105,1Anm. Ett amerikanskt fat är knappt 159 liter. Brent avser olja utvunnen i Nordsjön.Källor: Intercontinental Exchange och Konjunkturinstitutet.Då utrymmet för mer expansiv konventionell penningpolitik ärbegränsat har många centralbanker sedan en tid tillgripit okonventionellametoder. Det innebär att det råder en ovanligt storosäkerhet om exakt hur expansiv penningpolitiken kommer attvara framöver. Marknadens skiftande förväntningar om denamerikanska centralbankens politik, inte minst nedtrappningenav de kvantitativa lättnaderna, har som nämnts ovan påverkattillgångspriser världen över och bland annat även bidragit till attdriva upp räntor på statsobligationer med lång löptid. Det tyckssom att de flesta övriga centralbanker anser att denna åtstramningav de finansiella förhållandena i de egna ekonomiernakommer för tidigt. Det är i sin tur sannolikt en anledning till attmånga centralbanker har justerat sin kommunikationsstrategioch börjat med så kallad framåtblickande räntevägledning (forwardguidance). Det innebär att centralbanken indikerar denframtida banan för styrräntan. Det kan exempelvis handla om attutlova eller indikera att hålla kvar policyräntan på en viss nivåunder en period, något som Fed gjorde efter det att finanskrisenbrutit ut 2008. I andra fall har ränteutvecklingen kopplats tillutvecklingen av vissa markoekonomiska tillstånd, exempelvis enviss nivå på arbetslösheten och/eller en viss nivå för inflationensom tillfälligtvis tillåts avvika från centralbankens mål. I andrafall (till exempel uttalanden de senaste månaderna från deneuropeiska centralbanken, ECB) har upprepande av målen förpenningpolitiken och vilken räntebana dessa skulle medföragivet centralbankens makroprognos benämnts framåtblickanderäntevägledning. 21 Syftet har i de flesta fall varit att övertyga21 Detta innebar en ökad tydlighet vad gäller ECB:s kommunikation. Riksbankenoch ett par andra centralbanker tillämpar sedan flera år en ännu tydligarevägledning i och med publiceringen av prognosen för reporäntan, den så kalladeräntebanan.Diagram 41 Konsumentpriser i OECDÅrlig procentuell förändring, månadsvärden543210-106Källa: OECD.0810KPIKPI exkl. energi och livsmedelDiagram 42 StyrräntorProcent, dagsvärden76543210000204EuroområdetUSA0608Källor: ECB, Federal Reserve, Bank of Japan ochKonjunkturinstitutet.1012121416543210-176543210


34 Internationell konjunkturutvecklingmarknaderna om att styrräntan ska behållas på en låg nivå ochpå så sätt pressa ner långa räntor, vilket i sin tur stimulerar efterfrågani ekonomin. Ett annat skäl till det ökade användandet avframåtblickande räntevägledning kan vara att man på sina hållallt mer har börjat ifrågasätta effekterna av andra okonventionellaåtgärder, framför allt kvantitativa lättnader. Det är svårt attbedöma, men hittills ser framåtblickande räntevägledning ut attha haft en viss avsedd effekt på långa räntor i en del länder, bådevad gäller nivå och volatilitet. Sammanfattningsvis förblir penningpolitikeni stora delar av OECD-området mycket expansivde närmaste åren.OKONVENTIONELL PENNINGPOLITIK STIMULERAREFTERFRÅGAN MEN ÖKAR OCKSÅ RISKEN FÖR FINANSIELLTURBULENSDet svaga resursutnyttjandet och den låga inflationen kan motiveraanvändning av de mer okonventionella inslagen i den penningpolitiskaarsenalen. Risken finns dock att de genererar ettbeteende och risktagande på finansmarknaderna som kan ledatill abrupta förändringar i kapitalflöden och priskorrigeringar närpolitiken fasas ut. Ett exempel är de prisrörelser i tillväxtekonomiernasom nämns ovan, något som diskuterades när Feds senasteprogram för kvantitativa lättnader inleddes. 22 Ett annat är destundtals kraftiga räntestegringarna på bland annat statsobligationermed lång löptid som ägde rum under maj och juni i mångaOECD-länder. Risken finns att framtida prisrörelser blir betydligtmer dramatiska.Ovanan hos både centralbankerna själva och hos marknadsaktörervid dessa nya metoder skulle dessutom i sig kunna skapaosäkerhet och turbulens på de finansiella marknaderna, vilket isin tur kan få reala effekter. Ett aktuellt exempel är införandet avframåtblickande räntevägledning som nämns ovan. Bevekelsegrundernaför att genom kommunikation hålla nere långa räntori en situation med osäkerhet kring programmen för kvantitativalättnader, lågt resursutnyttjande och styrräntor nära noll är uppenbara.Det finns dock samtidigt en risk att centralbankernaköper minskad volatilitet och ett mer nedpressat ränteläge i dagtill priset av osäkerhet och stora prisrörelser på de finansiellamarknaderna på lite längre sikt, exempelvis i händelse av ensnabb återhämtning av den internationella konjunkturen och ettstigande inflationstryck.En av de centralbanker som har vidtagit de mest omfattandeokonventionella programmen är Bank of Japan. Politiken tycksha bidragit till osäkerhet och ganska kraftiga prisrörelser på definansiella marknaderna, men den bedöms än så länge ha haft enpositiv effekt på konjunkturen och inflationen. Men eftersom en22 Man måste dock beakta att expansiva åtgärder i ett land kan generera en högreefterfrågan än vad som annars vore fallet, vilket allt annat lika gynnar andraekonomier. Å andra sidan har allt fler bedömare börjat ifrågasätta hurverkningsfulla till exempel programmen för kvantitativa lättnader egentligen är.


fortsatt återhämtning och ett definitivt slut på deflationsperiodenskulle innebära högre nominella räntor och därmed än högreutgifter för att finansiera den stora statsskulden, krävs det attregeringen även genomför utlovade strukturella reformer för attöka ekonomins produktionspotential. Ett misslyckande vadgäller dessa reformer skulle kunna utlösa en japansk skuld- ochvalutakris med potentiellt stora effekter på den globala ekonomin.Även om det inte har blossat upp någon stor kris i euroområdetden senaste tiden och kostnadsanpassningen långsamttycks fortskrida, kvarstår riskerna för en förnyad akut skuldkris.För utförligare beskrivningar av problemen i euroområdet, seKonjunkturläget, mars 2013 och Konjunkturläget, juni 2013.Utvecklingen kan också komma att bli starkare än i prognosen.Den globala BNP-tillväxten kan bli betydligt högre under enperiod när förtroendet väl återvänder. I ett sådant scenario skulleäven världshandeln öka snabbare.Konjunkturläget augusti 2013 35


36 Internationell konjunkturutvecklingTabell 13 BNP och KPI i världenProcent av köpkraftsjusterad global BNP-tillväxt respektive procentuellförändringVikt BNP 1 KPI 22012 2012 2013 2014 2012 2013 2014Världen 100 3,2 3,1 3,9 3,9 3,7 3,7OECD 52,9 1,6 1,2 2,3 2,2 1,7 1,9USA 18,9 2,8 1,5 2,8 2,1 1,6 1,7Euroområdet 13,4 –0,6 –0,5 1,1 2,5 1,5 1,4Tyskland 3,8 0,9 0,6 2,0 2,1 1,6 1,6Frankrike 2,7 0,0 0,0 0,8 2,2 1,2 1,4Italien 2,2 –2,4 –1,8 0,5 3,3 1,7 1,5Spanien 1,7 –1,4 –1,5 0,2 2,4 1,7 0,9Finland 0,2 –0,8 0,0 1,3 3,2 2,3 2,0Japan 5,6 2,0 1,7 1,5 0,0 0,1 2,1Storbritannien 2,8 0,2 1,3 2,1 2,8 2,7 2,5Kanada 1,8 1,7 1,8 2,4 1,5 1,1 1,8Sverige 0,5 1,1 1,1 2,6 0,9 0,5 1,0Norge 0,3 3,0 1,3 2,6 0,4 1,6 1,8Danmark 0,3 –0,4 0,2 1,7 2,4 0,7 1,6Tillväxtekonomier 3 47,1 4,9 5,0 5,6Kina 14,9 7,8 7,6 7,7 2,7 2,6 3,2Indien 5,6 3,8 5,0 6,2 9,3 11,0 9,0Brasilien 2,8 0,9 2,7 3,2 5,4 6,5 5,61BNP-siffrorna avser den kalenderkorrigerade utvecklingen uttryckt i fasta priser.Aggregaten beräknas med hjälp av de köpkraftsjusterade vikter från IMF somredovisas i tabellen.2KPI för EU-länder, inklusive Sverige, och Norge avser harmoniseradekonsumentpriser (HIKP) med undantag för OECD-aggregatet som inkluderar enbartnationella KPI-serier. Aggregaten för EU och euroområdet är vägda medkonsumtionsvikter från Eurostat, OECD-aggregatet med konsumtionsvikter frånOECD och världsaggregatet med köpkraftsjusterade BNP-vikter från IMF. Ländermed hyperinflation ingår ej.3Tillväxtekonomier definieras som länder utanför OECD.Källor: IMF, OECD, Eurostat och Konjunkturinstitutet.Diagram 43 BNP och BNP-gap ieuroområdetProcentuell förändring respektive procent avpotentiell BNP. Säsongsrensade kvartalsvärden44Euroområdet20-2-4-606BNPBNP-gap08Källor: Eurostat, OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.10121420-2-4-6POSITIVA TECKEN OCH STEG MOT BANKUNIONUtvecklingen i euroområdet fortsätter att präglas av skuldkrisen.Oron över den statsfinansiella situationen är fortfarande storoch i början av sommaren steg statsobligationsräntorna i framförallt Portugal och Grekland igen. Sedan dess har dock räntornafallit tillbaka mot de nivåer som rådde före sommaren ochpå flera områden tyder indikatorerna på en mer gynnsam ekonomiskutveckling.Det andra kvartalet i år växte BNP med 0,3 procent jämförtmed föregående kvartal efter att ha fallit oavbrutet sedan slutetav 2011 (se diagram 43). Siffran bedöms ha dragits upp av en deltillfälliga faktorer, exempelvis en väderrelaterad rekyl i tyska


Konjunkturläget augusti 2013 37investeringar. Den återhämtning i förtroendeindikatorerna sominleddes i slutet av 2012 har fortsatt (se diagram 44) och inköpschefsindexför näringslivet indikerade i juli tillväxt för förstagången på nästan två år. Arbetslösheten är dock fortfarande pårekordnivåer och uppgår sedan i mars till 12,1 procent (se diagram45).Under sommaren har två steg tagits mot upprättandet av eneuropeisk bankunion. Det första steget togs vid EU-toppmötet islutet av juni då beslut fattades om gemensamma regler för hanteringav krisdrabbade banker. Reglerna syftar till att minskaöverdrivet risktagandet i den europeiska banksektorn och innebäratt en krisdrabbad bank först måste täcka sina förluster medobligatoriska skuldnedskrivningar hos fordringsägare på motsvarande8 procent av bankens totala skulder. Först därefter tillåtsbankens hemland att använda offentliga medel för rekapitalisering.Reglerna förväntas godkännas av EU-parlamentet i slutetav 2013.Det andra steget togs i början av juli då EU-kommissionenpresenterade ett förslag som innebär att kommissionen ska hamyndighetsansvaret för bankupplösningar. Detta ansvar skulledock övergå till kommissionen först 2018 och förslaget innebärinte någon gemensam finansiering av de nationella insättningsgarantierna.Diagram 44 Företags- ochkonsumentförtroende i euroområdetStandardiserade avvikelser från medelvärde,säsongsrensade månadsvärden420-2-4-60608FöretagsförtroendeKonsumentförtroendeKällor: Europeiska kommissionen och Konjunkturinstitutet.10Diagram 45 Arbetslöshet ocharbetslösa i euroområdetProcent av arbetskraften respektive miljoner,säsongsrensade månadsvärden131212420-2-4-62220SVAG ÅTERHÄMTNING INLEDS VID ÅRSSKIFTETÄven om förtroendeindikatorerna har stigit sedan slutet av 2012är de på fortsatt låga nivåer (se diagram 44) och det tredje kvartaleti år växlar BNP-tillväxten också ner något efter det förhållandevisstarka andra kvartalet. Konjunkturinstitutets prognosförutsätter att planerade åtstramningar och strukturella reformervidtas så att en utveckling mot mer hållbara offentliga finanserkan fortsätta (se diagram 46). Vidare förutsätter prognosen attECB och EU förmår att vidta åtgärder för att stävja negativaföljdverkningar av eventuella perioder av förnyad uppdrivenmarknadsoro. Givet en sådan utveckling bedöms förtroendethos hushåll och företag fortsätta att stiga under merparten avprognosperioden och en återhämtning av konjunkturen inledasvid årsskiftet 2013/2014 (se diagram 43).Den inhemska efterfrågan tyngs i många länder av fortsattafinanspolitiska åtstramningar under framför allt 2013 men även2014. Fallande huspriser och hushållens höga skuldsättning bidrartill att hushållens konsumtionsutgifter inte börjar växa förränfjärde kvartalet 2013. BNP-tillväxten ökar långsamt ochuppgår 2014 till måttliga 1,1 procent (se tabell 14). Nettoexportenökar under hela prognosperioden.111098706Källa: Eurostat.08ArbetslöshetArbetslösa (höger)Diagram 46 Finansiellt sparande ioffentlig sektor i euroområdet ochvalda euroländerProcent av BNP50-5-10-15-20-25-301012181614121050-5-10-15-20-25-30-3500020406081012-35EuroområdetIrlandGreklandPortugalItalienSpanienKälla: Eurostat.


38 Internationell konjunkturutvecklingTabell 14 Valda indikatorer för euroområdet 1Miljarder euro, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser2012 2012 2013 2014Hushållens konsumtionsutgifter 5 366 –1,3 –0,6 0,6Offentliga konsumtionsutgifter 2 015 –0,4 –0,3 0,3Fasta bruttoinvesteringar 1 714 –4,2 –3,5 1,5Lagerinvesteringar 2 2 –0,6 0,1 0,0Export 4 206 2,9 0,5 4,4Import 3 961 –0,8 –0,9 4,0BNP 9 342 –0,6 –0,5 1,1HIKP 3 2,5 1,5 1,4Arbetslöshet 4 11,4 12,1 12,4Styrränta 5,6 0,75 0,50 0,50Tioårig statsobligationsränta 6,7 1,4 2,0 2,6Dollar/euro 5 1,31 1,30 1,261Avser Euro12. 2 Miljarder euro respektive bidrag till BNP-tillväxten. 3 Procentuellförändring. 4 Procent av arbetskraften. 5 Vid slutet av året. 6 Refiränta. 7 AvserTyskland.Diagram 47 Konsumentpriser ieuroområdetÅrlig procentuell förändring, månadsvärden543210-10608Källa: Eurostat.101214HIKPHIKP exkl. energi, livsmedel, alkohol och tobakHIKP exkl. indirekta skatterDiagram 48 Styrräntor ochdagslåneränta i euroområdetProcent. Dagsvärden respektive dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde3.02.52.01.51.00.50.0091113UtlåningsräntaRefiräntaInlåningsräntaDagslåneränta - EURIBOR1517543210-13.02.52.01.51.00.50.0Källor: ECB, Eurostat och Konjunkturinstitutet.FALLANDE INFLATION GER FORTSATT EXPANSIVPENNINGPOLITIKInflationen i euroområdet, mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet(HIKP), har stigit något efter det låga utfalletför april och uppgick i juli till 1,6 procent (se diagram 47). Kärninflationen,mätt som HIKP exklusive energi, livsmedel, alkoholoch tobak, har minskat till ca 1 procent det senaste året efter attunder en längre tid legat nära 1,5 procent. Med hänsyn tagen tilleuroområdets mycket svaga ekonomiska utveckling har kärninflationenändå varit jämförelsevis hög. Detta är delvis ett resultatav de höjningar av indirekta skatter som har genomförts i fleraländer för att minska underskotten i de offentliga finanserna.Effekterna av de tidigare skattehöjningarna väntas successivtfalla ur jämförelsetalen, vilket tillsammans med den svaga ekonomiskautvecklingen bidrar till att inflationen blir låg under2013 och 2014.Under sommaren har ECB i likhet med andra centralbankerbörjat klargöra sin syn på framtida styrräntenivåer och meddelatatt styrräntorna kommer att hållas på nuvarande nivåer ellerlägre under en längre tid. Uttalanden från direktionens ledamötertyder dock på att denna nya, framåtblickande räntevägledninginte innebär att centralbanken förbinder sig att hålla räntan låg,vare sig under någon given period eller innan något särskilt villkorär uppfyllt. I stället tycks det röra sig om en bedömning givetgällande makroekonomiska förutsättningar och att denna kankomma att ändras tillsammans med förutsättningarna. Konjunkturinstitutetbedömer att låg inflation och lågt resursutnyttjandegör att ECB lämnar styrräntorna oförändrade på nuvarandenivåer till andra halvåret 2015 (se diagram 48).Källor: ECB, EURIBOR FBE och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 39USABNP ÖKAR SNABBAREAmerikansk BNP har bara växt i en måttlig takt till följd av denkraftfulla finanspolitiska åtstramningen sedan årsskiftet (se diagram49). BNP växte med 0,4 procent det andra kvartalet i år,vilket är ungefär samma tillväxt som det första kvartalet då BNPsteg med 0,3 procent. 23 Det andra kvartalet var hushållens konsumtionsutgifteroch de privata investeringarna de starkastedrivkrafterna bakom BNP-tillväxten. Den privata efterfråganstimulerades av de historiskt låga räntorna och stigande förmögenhettill följd av ökande bostads- och aktiepriser. Importensteg och bidrog till att utrikeshandeln drog ner efterfrågetillväxtenmed motsvarande 0,2 procent av BNP det andra kvartalet.Den offentliga konsumtionen bidrog också negativt till tillväxten,men i betydligt lägre grad än de närmast föregående kvartalen.Indikatorer för det tredje kvartalet har överlag utvecklatsgynnsamt. Inköpschefsindex steg i juli till 55,4 för tillverkningsindustrinoch till 56 för tjänstesektorn (se diagram 50). Konsumenternastillförsikt har stigit sedan årsskiftet men föll något ijuli. Nivån är dock fortfarande tydligt högre än vid årsskiftet.Framtidstron i byggsektorn, mätt med det så kallade husmarknadsindex,fortsatte att stiga i juli, vilket tyder på en fortsatt starkutveckling i denna sektor (se diagram 51).GRADVIS FÖRBÄTTRING PÅ ARBETSMARKNADENSysselsättningen ökade med 1,7 procent i juni jämfört med motsvarandemånad förra året. Det senaste året har sysselsättningeni genomsnitt ökat med knappt 200 000 personer per månad.Sedan sysselsättningen slutade att falla i början av 2010 har denökat med 7 miljoner personer. Trots den jämförelsevis starkasysselsättningsökningen den senaste tiden var det i juni fortfarande2 miljoner färre sysselsatta än i slutet av 2007 (se diagram52). Arbetslösheten har fallit med 2,6 procentenheter, till7,4 procent, sedan arbetslösheten var som högst i slutet av 2009(se diagram 53). Fallet förklaras dock till stor del av att mångahar lämnat arbetskraften, dels till följd av en stigande andel äldrei befolkningen och dels till följd av att den svaga efterfrågan påarbetskraft har gjort att många arbetssökande inte längre sökerarbete. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta ibefolkningen, föll med 4 procentenheter mellan 2008 och 2009och har inte stigit nämnvärt sedan dess. Trots att arbetsmarknadenöverlag är svag har den gradvis förbättrats. Denna utvecklingantas fortgå och arbetslösheten faller till 7 procent iDiagram 49 BNP och efterfrågan i USAProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden1.51.00.50.0-0.5-1.0-1.5-2.0-2.50608Källor: Bureau of Economic Analysis ochKonjunkturinstitutet.1012BNPHushållens konsumtionsutgifterFasta bruttoinvesteringar (höger)Diagram 50 Inköpschefsindex i USADiffusionsindex, månadsvärden65605550454035300608TillverkningsindustrinTjänstesektornAnm. Ett värde större än 50 indikerar tillväxt.1012Källa: Institute for Supply Management.Diagram 51 Bostadsinvesteringar ochhusmarknadsindex i USAProcent av BNP, löpande priser respektivediffusionsindex, säsongsrensade kvartalsrespektivemånadsvärden76543146420-2-4-6-8-1065605550454035301008060402023 I samband med att andra kvartalets BNP publicerades presenterades enreviderad BNP-serie från 1929. Den reviderade tillväxten är i genomsnitt0,1 procent högre för hela perioden. För 2012 reviderades BNP-tillväxten upp till2,8 procent från tidigare 2,2 procent. Fjärde kvartalet 2012 och första kvartalet2013 reviderades dock ner, vilket bidrar till revideringen av prognosen för 2013.298000204Källor: Bureau of Economic Analysis, NationalAssociation of Home Builders och Konjunkturinstitutet.06BostadsinvesteringarHusmarknadsindex (höger)0810120


40 Internationell konjunkturutvecklingDiagram 52 Sysselsättning i USAMiljoner, säsongsrensade månadsvärden140138136134132130128000204060810Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics.Diagram 53 Arbetslöshet i USAProcent av arbetskraften, säsongsrensademånadsvärden1110121401381361341321301281110slutet av 2014. Arbetslösheten faller därmed tillbaka långsammareframöver än den gjort de senaste åren, delvis beroende påatt arbetskraftsdeltagandet bedöms vända uppåt.Den höga arbetslösheten har bidragit till dämpade löneökningar.Skattehöjningar har också haft en negativ effekt på dedisponibla inkomsterna, som har ökat i en långsam takt. Enmindre åtstramande finanspolitik bidrar tillsammans med denförbättrade arbetsmarknaden till att de disponibla inkomsternaökar snabbare 2014. Stigande huspriser ökar hushållens förmögenheteroch sammantaget stimulerar dessa faktorer hushållenskonsumtion nästa år.Det federala budgetunderskottet minskar snabbt 2013. Kongressensbudgetkontor (CBO) bedömer att underskottet minskartill 4 procent av BNP 2013, från 7 procent 2012. År 2014 förväntasunderskottet minska ytterligare något. Minskade effekterfrån de genomförda skattehöjningarna och de offentliga utgiftsnedskärningarnabidrar till en snabbare BNP-tillväxt 2014 (setabell 15). En annan viktig drivkraft för tillväxten 2014 är denfortsatt förbättrade bostadsmarknaden både via högre priser ochvia mer byggande. Bostadsinvesteringarna bidrag till efterfrågetillväxtenblir motsvarande knappt 0,5 procent av BNP per år2013 och 2014.987654390Diagram 54 Inflation ochenhetsarbetskostnad i USAÅrlig procentuell förändring, månads- respektivekvartalsvärden6429294969800020406Källa: Bureau of Labor Statistics.0810129876543642Tabell 15 Valda indikatorer för USAMiljarder dollar, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser2012 2012 2013 2014Hushållens konsumtionsutgifter 11 150 2,2 1,9 2,4Offentliga konsumtionsutgifter 2 548 -0,2 -1,8 -0,5Fasta bruttoinvesteringar 3 028 5,6 3,1 6,5Lagerinvesteringar 1 66 0,2 0,0 0,0Export 2 196 3,5 2,1 6,1Import 2 743 2,2 2,1 5,5BNP 16 245 2,8 1,5 2,8KPI 2 2,1 1,6 1,7Arbetslöshet 3 8,1 7,5 7,2Styrränta 4,5 0,25 0,25 0,25Tioårig statsobligationsränta 4 1,7 3,0 3,5Dollar/euro 4 1,31 1,30 1,261Miljarder dollar respektive bidrag till BNP-tillväxten. 2 Procentuell förändring.3Procent av arbetskraften. 4 Vid slutet av året. 5 Federal Funds target rate.Källor: Bureau of Economic Analysis, Bureau of Labor Statistics, Federal Reserveoch Konjunkturinstitutet.0-2-4-6060810Konsumentpriser (KPI)KPI exkl. livsmedel och energiEnhetsarbetskostnad120-2-4-6DÄMPAD INFLATION OCH OFÖRÄNDRAD STYRRÄNTAInflationen mätt med KPI steg till 2,0 procent i juli och exklusivede volatila livsmedel- och energikomponenterna steg konsumentprisernamed 1,7 procent (se diagram 54). Det svagaresursutnyttjandet i ekonomin indikerar att löne- och pristrycketfortsätter att vara lågt. För 2014 blir inflationen 1,7 procent.Källor: U.S. Department of Labor och Bureau ofLabor Statistics.


Konjunkturläget augusti 2013 41Enligt den amerikanska centralbanken, Fed, är den rådanderäntenivån lämplig så länge arbetslösheten överstiger6,5 procent, inflationsprognosen på ett till två års sikt inte överstigermålet på 2 procent med mer än 0,5 procentenheter och delångsiktiga inflationsförväntningarna fortsätter att vara väl förankrade.Med Konjunkturinstitutets prognoser leder detta till attstyrräntan höjs först det andra kvartalet 2015. Däremot antascentralbanken börja fasa ut de så kallade kvantitativa lättnadernaunder hösten, det vill säga att den börjar minska sina köp avbostads- och statsobligationer. Signaler om detta har bidragit tillen snabb uppgång i obligationsräntorna, som dock fortfarandeär på låga nivåer. Prognosen är att de långa räntorna fortsätteratt stiga i takt med att ekonomin förbättras (se tabell 15).JapanDiagram 56 Konfidensindikator hosföretag och hushåll i JapanStandardiserade avvikelser från medelvärde,månadsvärden210-1-2-3-406FöretagHushåll08Källa: Cabinet Office.1012210-1-2-3-4ÖKAD TILLVÄXT FÖRSTA HALVÅRETDen ekonomiska tillväxten i Japan har stärkts det första halvåret2013, vilket till stor del har orsakats av den nya ekonomiskapolitik som den japanska regeringen och centralbanken har inlettsedan början av året.Det första kvartalet i år ökade BNP med 0,9 procent. Detandra kvartalet dämpades tillväxten till 0,6 procent, vilket främstberodde på minskade lagerinvesteringar. Den lägre tillväxttaktenförklaras även av lägre privata bostadsinvesteringar, en någotsvagare exporttillväxt och en högre importökning.Trots en viss försvagning den senaste tiden är förtroendethos företagen och konsumenterna högt i ett historiskt perspektiv(se diagram 55) och BNP-tillväxten stärks något det tredje kvartalet.Näringslivets investeringar växer då åter, vilket stöds avorderingången. Dessutom bedöms lagerinvesteringarna stigaefter tidigare neddragningar.Diagram 55 Hushållensinflationsförväntningar kommande åreti JapanAndel hushåll, procent, månadsvärden8060402000608Anm. Fr.o.m. april 2013 påverkas serierna avmetodomläggning och ökat urval.Källa: Cabinet Office.10Högre än noll men lägre än 2 procentHögre än eller lika med 2 procent12806040200EXPANSIV EKONOMISK POLITIK DRIVER TILLVÄXTENTillförsikten hos både hushåll och företag har stigit markantsedan början av 2013 då regeringen och centralbanken presenteradenya ekonomiska stimulanser. Dessa innebär bland annatökade anslag för återuppbyggnaden efter tsunamin 2011. Regeringenavser också genomföra strukturella förändringar för atthöja den potentiella tillväxten. Samtidigt ökar centralbankenköpen av statspapper med sikte på att fördubbla den monetärabasen från slutet av 2012 till slutet av 2014. Åtgärderna syftar tillatt uppnå en inflation på 2 procent inom en tvåårsperiod. Politikenhar hittills lyckats driva upp hushållens inflationsförväntningar(se diagram 56).Centralbankens åtgärder har medverkat till att yenen har försvagatsmed ca 15 procent mot dollarn sedan slutet av 2012 (sediagram 57). Förväntningar om stigande vinster i exportföreta-Diagram 57 Yenens växelkurs motdollarnYen per dollar, månadsvärden130120110100908070060708Anm. En högre växelkurs motsvarar en svagareyen.Källa: Riksbanken.0910111213130120110100908070


42 Internationell konjunkturutvecklingDiagram 58 BNP och konsumentpriser iJapanProcentuell förändring6420-2-4-600BNPKPI020406Källor: Economic and Social Research Institute,Ministry of Internal Affairs and Communicationsoch Konjunkturinstitutet.Diagram 59 BNP i Storbritannien0810Procentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden210-112146420-2-4-6210-1gen har lett till en kraftig uppgång på Tokyobörsen i år. En ökadsysselsättning och en stabilisering av löneutvecklingen medverkartill att hushållens konsumtion kommer att fortsätta att stigarelativt snabbt.Nästa år fortsätter hushållens konsumtion att stiga till följdav en starkare arbetsmarknad. En fortsatt svag yen och en stigandeglobal efterfrågan gynnar exporttillväxten framöver. Medden ökade efterfrågan stimuleras även tillväxten för näringslivetsinvesteringar. Sammantaget växer BNP med 1,7 procent i år. År2014 dämpas tillväxten till ca 1,5 procent (se diagram 58), vilketbland annat beror på att den planerade momshöjningen dämparkonsumtionen och på att de offentliga investeringarna för återuppbyggnadenefter tsunamin minskar.KONSUMENTPRISERNA PÅ VÄG UPPKonsumentpriserna steg något i juni i år, efter att ha fallit detsenaste året. Ökningen förklaras bland annat av den svagareyenen, som har pressat upp importpriserna, men även av denhögre efterfrågan. En fortsatt svag yen och ökad efterfråganbidrar till att konsumentpriserna stiger något i år för att öka medca 2 procent 2014, vilket dock till stor del är en följd av attmomsen höjs.Tidpunkten för momshöjningen har ifrågasatts då den befarasbryta konjunkturuppgången. Men regeringen står samtidigtinför problemet med en stigande offentlig skuld påca 230 procent av BNP. Budgetunderskottet, på ca 10 procentav BNP 2012, måste därför minska framöver för att inte framkallaen förtroendekris med risk för stigande obligationsräntor.-2-2-30608101214-3StorbritannienKällor: Office for National Statistics ochKonjunkturinstitutet.Diagram 60 Real effektiv växelkurs iStorbritannienIndex 2010=100, månadsvärden11010510095908580750608Anm. Ett högre index motsvarar ett svagarepund. En effektiv växelkurs är vägd mot en korgav valutor.Källa: Bank for International Settlements ochKonjunkturinstitutet.10121101051009590858075FÖRBÄTTRADE FINANSIELLA FÖRHÅLLANDENBNP i Storbritannien ökade med 0,6 procent det andra kvartaletjämfört med närmast föregående kvartal (se diagram 59). Indikatorertyder på att tillväxten för det tredje kvartalet blir någothögre.Pundet har stärkts sedan försvagningen som inleddes vid årsskiftet.I reala effektiva termer är nu växelkursen ungefär på singenomsnittliga nivå sedan finanskrisens utbrott i slutet av 2008(se diagram 60).Styrräntan och nivån för tillgångsköpen lämnades visserligenoförändrade på 0,5 procent respektive 375 miljarder pund viddet senaste penningpolitiska mötet. Men den nye centralbankschefen,Mark Carney, introducerade i augusti en så kallad framåtblickanderäntevägledning i den penningpolitiska kommunikationen.Mer specifikt innebär det att Bank of England har lovatatt inte höja styrräntan eller sänka nivån för tillgångsköpen förränarbetslösheten faller till 7 procent, såvida inte prisstabiliteten


Konjunkturläget augusti 2013 43eller den finansiella stabiliteten hotas. 24 Arbetslösheten uppgick iaugusti till 7,8 procent och Bank of England gör bedömningenatt den når 7 procent under mitten av 2016. Det innebär en fortsattmycket expansiv penningpolitik fram till dess.Den expansiva penningpolitiken och det relativt svaga pundethar bidragit till att börsen stigit med ca 15 procent sedanårsskiftet. I kombination med att den brittiska regeringen i vårasutannonserade mer förmånliga lån till husköp (det så kalladeHelp to buy-programmet) har de låga räntorna dessutom bidragittill stigande huspriser (se diagram 61).REALEKONOMIN FÖRBÄTTRAS OCH INFLATIONEN ÄR HÖGStigande börs- och huspriser bidrog i juli till mer positiva hushålloch en större tillförsikt i byggsektorn (se diagram 62). Förtroendeti tillverkningsindustrin har också ökat, vilket återspeglas i attinköpschefsindex i juli indikerar en expansion. Förbättrade utsikterför hushållen och tillverkningsindustrin satte avtryck i detaljhandelsförsäljningenoch industriproduktionen som ökade starkarei juni.Budgetunderskottet och den offentliga skuldsättningen liggerpå historiskt och internationellt sett höga nivåer. Det har lett tillen åtstramande finanspolitik sedan 2010. Den finanspolitiskaåtstramningen 2013 och 2014 blir dock något mindre än vadsom tidigare förutsetts, vilket bidrar till en högre tillväxt i efterfråganunder dessa år.Sammantaget bedöms BNP öka med 1,3 procent 2013. Denexpansiva penningpolitiken, en successiv återhämtning i euroområdetoch förbättrade kreditvillkor väntas leda till att BNPtillväxtenökar till 2,1 procent 2014. Höga importpriser medföratt inflationen ökar till 2,7 procent i år för att därefter falla till2,5 procent 2014.TillväxtekonomierINBROMSNING I KINAEn svagare ökningstakt i investeringarna och exporten ledde tillatt BNP-tillväxten dämpades något till 7,5 procent det andrakvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal föregående år,från 7,7 procent det första kvartalet. Däremot ökade konsumtionennågot snabbare. Den långsammare tillväxten i investeringarnaberor delvis på rådande överskottskapacitet inom blandannat tillverkningsindustrin efter att efterfrågan försvagats i bådeKina och omvärlden. Även en minskad konkurrenskraft, tillföljd av den fortsatta förstärkningen av yuanen (se diagram 63)och stigande löner, har dämpat exporttillväxten.Diagram 61 Huspriser i StorbritannienIndex januari 2008=100 respektive årligprocentuell förändring, månadsvärden11010510095908580060810IndexProcentuell förändring (höger)Källa: Office for National Statistics.Diagram 62 Förtroendeindikatorer iStorbritannienStandardiserade avvikelser från medelvärde,säsongsrensade månadsvärden210-1-2-3-40608HushållTillverkningsindustriByggindustriKälla: DG ECFIN.101212151050-5-10-15Diagram 63 Effektiv nominell växelkursi KinaIndex 2010=100, månadsvärden1151101051009590210-1-2-3-4115110105100959085060810128524 Inflationen får inte bedömas varaktigt ligga över 2,5 procent ochinflationsförväntningarna ska vara förankrade på medellång sikt.Anm. Ett lägre index motsvarar en starkare yuan.Källa: Bank for International Settlements.


44 Internationell konjunkturutvecklingDiagram 64 Bostadspriser i Peking ochShanghaiProcentuell förändring, 3-månaders glidandemedelvärde, månadsvärden1801601401201008006PekingShanghai08Källa: National Bureau of Statistics of China.1012180160140120100Diagram 65 BNP och konsumentpriser iKinaProcentuell förändring158015På bostadsmarknaden har priserna fortsatt att stiga under våren(se diagram 64). Myndigheterna har därför minskat tillförselnav likviditet till banksystemet för att bromsa kredittillväxten.Tecken på en fortsatt försvagning det tredje kvartalet, blandannat i inköpschefsindex, har lett till att regeringen infört vissaåtgärder för att hålla uppe BNP-tillväxten. Exempelvis togs skattertillfälligt bort för småföretag den 1 augusti i år, vilket väntasstimulera BNP-tillväxten. Dessutom har den lägsta nivån förutlåningsräntor tagits bort. Detta bedöms ge en bättre resursallokeringav kapital, då räntenivån därmed tillåts variera medriskerna.Regeringen vill på sikt styra över efterfrågan från investeringartill ökad hushållskonsumtion. Myndigheterna väntas därförfortsätta att låta yuanen stärkas, vilket dämpar importprisernaoch gynnar den inhemska efterfrågan. En fortsatt stark reallöneutvecklingverkar dessutom för en ökad konsumtionstillväxtframöver. Men även exporten ökar snabbare framöver då dengynnas av en starkare global konjunktur. Däremot avtar investeringstillväxtenbland annat av att överkapacitet i tillverkningsindustrindå fortfarande finns kvar. Sammantaget växer BNP meddrygt 7,5 procent både i år och nästa år (se diagram 65).1050-50002BNPKPI0406Källor: IMF, National Bureau of Statistics of Chinaoch Konjunkturinstitutet.Diagram 66 BNP och konsumentpriser iBrasilienProcentuell förändring151050-50002BNPKPI040608081010121214141050-5151050-5LÅG TILLVÄXT I BRASILIENBNP-tillväxten i Brasilien ökade från 1,4 procent fjärde kvartalet2012 till 1,8 procent första kvartalet 2013, jämfört med motsvarandekvartal föregående år. Både investeringarna och den privatakonsumtionen steg, medan exporten föll.En snabbare ökning av industriproduktionen och en återhämtningi exporttillväxten de senaste månaderna tyder på enhögre BNP-tillväxt det andra kvartalet. Därefter fortsätter BNPtillväxtenatt stiga med den inhemska efterfrågan som främstadrivkraft. Detta förklaras bland annat av finanspolitiska stimulanseroch av att investeringarna ökar snabbare inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Hushållens konsumtion gynnas av enlåg arbetslöshet som generar en fortsatt hög löneutveckling.Tillsammans med en ökad utländsk efterfrågan framöver stigerBNP-tillväxten till 2,7 procent i år och till 3,2 procent 2014 (sediagram 66).Inflationen är för närvarande hög och överstiger centralbankensövre gräns på 6,5 procent, vilket delvis beror på kraftigtökade livsmedelspriser. För att pressa ner inflationen harcentralbanken sedan april i år höjt styrräntan från 7,25 procenttill 8,50 procent. Fortsatta räntehöjningar och en långsammareökningstakt i livsmedelspriserna bidrar till att inflationen sjunkernästa år. Eftersom inflationen delvis har orsakats av strukturellaproblem kopplade bland annat till infrastruktur och en stramarbetsmarknad kommer inflationen endast att sjunka långsamt,från 6,5 procent i år till ca 5,5 procent 2014 (se diagram 66).Källor: IMF, Brazilian Institute of Geography andStatistics och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 45DÄMPAD UTVECKLING I INDIENI Indien minskade BNP-tillväxten från 4,1 procent sista kvartalet2012 till 3,0 procent det första kvartalet 2013 jämfört med motsvarandeperiod föregående år. Den privata konsumtionen ochinvesteringarna fortsatte att understödja tillväxten. BNPtillväxtenblir dämpad även det andra kvartalet, vilket stöds av ensvag utveckling för industriproduktion, varuexport och företagsförtroende.Trots den långsammare efterfrågetillväxten är inflationenmycket hög, över 10 procent. Den har drivits upp av ökadelivsmedelspriser, men även av höjda dieselpriser till följd avminskade subventioner under hösten 2012.Hösten 2012 lanserade regeringen ett program för att stimulerainvesteringarna. Regeringen fortsätter att genomföra åtgärderför att gynna investeringstillväxten, som därmed ökar. Enfortsatt svag valuta och en stigande efterfrågan från utlandetgynnar exporttillväxten. BNP-tillväxten stiger från 5,0 procent iår till 6,2 procent 2014 (se diagram 67). Inflationen fortsätter attvara hög, men dämpas något nästa år då ökningen i livsmedelsprisernaavtar.Diagram 67 BNP och konsumentpriser iIndienProcentuell förändring121086420002BNPKPI0406Källor: Indian Ministry of Statistics & ProgrammeImplementation, OECD och Konjunkturinstitutet.0810121412108642


47BNP och efterfråganBNP föll andra kvartalet i år. I ljuset av en fortsatt svag utvecklingi vår omvärld kommer BNP att öka långsamt även innevarandekvartal. Under 2014 tar BNP-tillväxten fart när såväl investeringarsom export växer allt snabbare. Det kommer dock attta lång tid innan ett balanserat konjunkturläge nås eftersomsvensk ekonomi för tillfället har gott om lediga resurser.Diagram 68 BNPMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden940850760420FALLANDE BNP ANDRA KVARTALETSvensk BNP föll med 0,1 procent andra kvartalet i år (se diagram68). Detta reflekterar en allmänt svag ekonomiskt utveckling,där såväl hushållens konsumtion som export och importföll. Dessutom skedde en fortsatt lageruppbyggnad och utvecklingenav de fasta bruttoinvesteringarna var dämpad. Till stor delförklaras detta av situationen i vår omvärld. Tillväxten i de försvensk export så viktiga OECD-länderna är fortsatt låg i efterdyningarnaav finanskrisen och den statsfinansiella krisen i euroområdet(se kapitlet ”Internationell konjunkturutveckling”).FORTSATT SVAG TILLVÄXT TREDJE KVARTALETDen svaga omvärldskonjunkturen kommer också att återspeglasi låg BNP-tillväxt i Sverige det innevarande kvartalet. Tredjekvartalet i år växer BNP med endast 0,2 procent trots att förtroendeindikatorergenerellt sett har haft en stigande trend de senastekvartalen. Exempelvis befinner sig Barometerindikatorn iaugusti på en nivå som indikerar genomsnittlig tillväxt (se diagram69). 25 Anledningen till att BNP-tillväxten blir blygsam är attlagren behöver anpassas efter att ofrivilligt ha byggts upp de tvåföregående kvartalen. Denna korrigering ger ett jämförelsevisstort negativt bidrag till efterfrågetillväxten. 26UTDRAGEN ÅTERHÄMTNING TAR FART UNDER 2014Det fjärde kvartalet i år växer svensk BNP så fort att en konjunkturåterhämtninginleds och under 2014 tar tillväxten ytterligarefart. I ljuset av en konjunktur i omvärlden som successivtförbättras växer såväl investeringar som export i en tilltagandetakt (se diagram 70) och BNP-tillväxten 2014 blir 2,5 procent (setabell 16). Det kommer dock att ta lång tid innan ett balanseratkonjunkturläge nås (se kapitlet ”Makroekonomisk utvecklingoch ekonomisk politik 2013–2017”).670580979901030507Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)09Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 69 Barometerindikatorn ochBNP-tillväxten11Index medelvärde=100, månadsvärdenrespektive årlig procentuell förändring,kvartalsvärden12011010090807060Diagram 70 ExportMiljarder kronor, fasta priser respektive procent,säsongsrensade kvartalsvärden5004504003509698000204BarometerindikatornBNP (höger)0608Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.101312-2-49630-3-6-96420300-2250-4200-625 Se fördjupningen ”Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållenssyn på ekonomin”, Konjunkturläget, mars 2007 för en diskussion om hurBarometerindikatorn förhåller sig till BNP-tillväxten.150979901030507Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)091113-826 Se fördjupningen ”Lager – en viktig kugge i ekonomin”, Konjunkturläget,december 2009 för en förklaring av hur lagrens utveckling påverkar BNP-tillväxten.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


48 BNP och efterfråganTabell 16 FörsörjningsbalansMiljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser2012 2012 2013 2014Hushållens konsumtionsutgifter 1 718 1,5 2,4 3,2Offentliga konsumtionsutgifter 956 0,7 1,0 0,6Fasta bruttoinvesteringar 669 3,2 –2,6 4,9Slutlig inhemsk efterfrågan 3 343 1,6 1,0 2,8Lagerinvesteringar 1 –1 –1,1 0,4 –0,1Total inhemsk efterfrågan 3 342 0,4 1,4 2,7Export 1 736 0,8 –2,0 3,7Total efterfrågan 5 078 0,5 0,2 3,0Import 1 516 0,0 –1,8 4,4Nettoexport 1 220 0,4 –0,2 –0,1BNP 3 562 0,7 1,1 2,5BNP, kalenderkorrigerad 1,1 1,1 2,6Bytesbalans 2 238 6,7 6,0 5,7Real BNI per capita 3 383 –0,7 0,0 1,3Diagram 71 ExportMiljarder kronor, fasta priser respektive procent,säsongsrensade kvartalsvärden50061Förändring i procent av BNP föregående år. 2 I procent av BNP, löpande priser.3Tusental kronor, löpande pris.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.45040042Export350300250200150979901030507Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)09Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 72 BNP och efterfrågan ieuroområdet11Procentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden420-2-4-6-80608Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.10BNPFasta bruttoinvesteringarHushållens konsumtionsutgifter1213140-2-4-6-8420-2-4-6-8EXPORTEN FORTSATTE ATT MINSKA ANDRA KVARTALETMEN MED VISSA POSITIVA FÖRTECKENExporten minskade det andra kvartalet i år för fjärde kvartalet irad (se diagram 71). Minskningen förklaras huvudsakligen av enstor tillbakagång för exporten av råvaror, och i synnerhet avpetroleumprodukter. Samtidigt minskade importen av råoljakraftigt andra kvartalet (se avsnittet ”Import”). Men även annanråvaruexport backade.Däremot vände exporten av bearbetade varor upp. Dennaökning förklaras främst av stark utveckling för exporten av motorfordon,men även exporten av övriga bearbetade varor ökadesammantaget med nära en procent.KONJUNKTUREN I EUROPA PÅ VÄG ATT BOTTNAMerparten av den svenska varuexporten går till Europa. Utvecklingenför den svenska exportindustrin är således starkt sammankoppladmed utvecklingen på den europeiska marknaden. Ensärskilt viktig roll för den svenska exporten spelar investeringarna.De senaste kvartalens successiva investeringsneddragningarinom euroområdet är därför den viktigaste förklaringen till densvaga exportutvecklingen.Vissa ljusglimtar har nu börjat synas. Bland annat vände BNPi euroområdet svagt upp andra kvartalet. I de av krisen hårdastdrabbade länderna fortsatte visserligen BNP att falla, men intelika snabbt som tidigare. Ytterligare positiva signaler är att indikatoreröver företagsförtroendet fortsätter att förbättras. Så även


Konjunkturläget augusti 2013 49om tillväxten andra kvartalet vilar på fortsatt skör grund, pekarmycket på att en ekonomisk återhämtning i euroområdet kan tasin början redan innevarande halvår (se kapitlet ”Internationellkonjunkturutveckling” och diagram 72). Att ökningen för exportenav bearbetade varor andra kvartalet var så pass bred kan varaytterligare ett tecken på att efterfrågan på svensk export bottnatför denna gång.Diagram 73 Industrins omdöme omexportorderstockenStandardiserade avvikelser från medelvärdet210210LÅNGSAM EXPORTTILLVÄXT DEN NÄRMASTE TIDEN-1-1I stora drag bekräftar exportföretagen i sina rapporter för andrakvartalet bilden av att efterfrågan inte längre försämras. I störreutsträckning än tidigare ses det som sannolikt att efterfrågan nuhar bottnat. Sedan tidigare har lastbilstillverkarnas orderingångmer påtagligt tagit fart. Utöver en alltmer ålderstigen lastbilsflottaska detta även ses i ljuset av de skärpta utsläppsregler sominförs i EU från och med januari 2014. Av företagens rapporteratt döma verkar även övriga branscher räkna med en mer positivutveckling i EU redan andra halvåret. Företagen förväntar sigdock att det kommer att vara fortsatt trögt, och att marknadenendast växer långsamt i närtid. Orderläget är i grunden fortsattmycket svagt, vilket också framkommer tydligt av företagenssvar i Konjunkturbarometern. Såväl insats- som investeringsvaruindustrinär i stor utsträckning missnöjda med den inneliggandestocken av order från utlandet. Ett undantag är dock motorfordonindustrinsom förbättrar investeringsvaruindustrinssamlade omdöme (se diagram 73). En riskfaktor som företagen iökad grad än tidigare varnar för är emellertid den asiatiska utvecklingen.Statistik över orderingången ger stöd för bedömningen attexporten har bottnat. Även om företagen indikerar en viss nedgångi den senaste Konjunkturbarometern så är ändå den samladebilden att exportorderingången är på väg att förbättras. Enliknande bild ger Inköpschefsindex och den orderstatistik somSCB publicerar. Av Konjunkturbarometern framgår dessutomden försiktigt optimistiska bild företagen har vad gäller denkommande orderutvecklingen (se diagram 74).STARKARE UTVECKLING 2014Marknaden för svensk export växer således långsamt även i år.Sett enbart till OECD-länderna krymper den till och med svagt.Efter två rejält svaga år växer exportmarknaden åter mer påtagligt2014 (se diagram 75). Tillväxten 2014 blir dock något lägreän den genomsnittliga för åren 1981–2012.-2-3Diagram 74 Exportorderingång iindustrinNettotal, säsongsrensade månads- respektivekvartalsvärden6040200-20-40-600000020204Källa: Konjunkturinstitutet.0406InsatsvaruindustriInvesteringsvaruindustri06Källa: Konjunkturinstitutet.08081010Exportorderingång, industrin, utfallExportorderingång, industrin, förväntanDiagram 75 Svensk exportmarknadProcentuell förändring151050-512126040200-2-3-20-40-60151050-5-10-10-158185899397Svensk exportmarknadGenomsnitt 1981-201201050913-15Källor: OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.


50 BNP och efterfråganDiagram 76 ExportProcentuell förändring1515Tabell 17 ExportMiljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring fastapriser10102012 2012 2013 2014Export av varor 1 191 –0,7 –3,5 4,055Varav: Bearbetade varor 906 –4,2 –3,1 4,000Råvaror 285 12,3 –4,6 4,0Export av tjänster 545 4,2 1,2 3,1-5-5Export 1 736 0,8 –2,0 3,7-10-10Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.-15-15-208185899397ExportGenomsnitt 1981-20120105Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 77 Kronans effektivaväxelkurs – KIX1609Index 1992-11-18=100, månadsvärden13-20Sammantaget minskar exporten med 2 procent 2013, för attdärefter öka med 3,7 procent 2014. Nästa år kommer därmed attbli det tredje året i rad som exporten utvecklas svagare än dengenomsnittliga tillväxten åren 1981–2012 (se diagram 76 ochtabell 17). Den svagare utvecklingen för exporten av tjänsterjämfört med varorna 2014 bygger på bedömningen att utländskabesökares konsumtion i Sverige och exporten av frakttjänsterväxer långsammare till följd av den starkare kronan.150150KRONAN DÄMPAR EXPORTINTÄKTERNA YTTERLIGARE140130120110100909092 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Anm. Handelsvägd växelkurs gentemot de försvensk export 16 viktigaste OECD-länderna.Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.140130120110100Den svenska kronan var som svagast i början av 2009 och hardärefter successivt stärkts mätt mot den sammanvägda valutan i16 av Sveriges viktigaste exportländer (KIX16). I år stärks dettakronindex med drygt 3 procent och därefter med ytterligareknappt 1 procent nästa år (se diagram 77). 27På kort sikt bedöms den starkare kronan inte mer än marginelltpåverka exportvolymerna. Däremot minskar exportörernasintäkter i svenska kronor. Framför allt kommer företag med ettlågt importinnehåll i produktionen att få sin lönsamhet beskuren.När företagens avkastning på insatt kapital krymper till följdav den starkare kronan kan detta få negativ betydelse för kommandeinvesteringsbeslut och därmed exportutvecklingen på litelängre sikt.Diagram 78 Hushållens realadisponibla inkomstMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring20001800160014001200100094980206Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1086420-214Hushållens konsumtionsutgifterSTARK UTVECKLING AV HUSHÅLLENS REALA DISPONIBLAINKOMSTHushållens reala disponibla inkomst växer i år med 2,7 procent(se diagram 78). Bakom denna utveckling ligger en svag utvecklingav såväl nominell disponibel inkomst som konsumentpriserna(se tabell 18). I år växer hushållens nominella disponibla inkomstlångsammare än 2012. Långsam utveckling av konsumentprisernai år medför dock att den reala disponibla inkoms-27 De 16 länderna i KIX16 är Norge, Tyskland, Storbritannien, USA, Finland,Danmark, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Italien, Spanien, Japan, Australien,Schweiz, Österrike och Kanada, som tillsammans tog emot nära tre fjärdedelar avden svenska varuexporten 2012.


Konjunkturläget augusti 2013 51ten ändå växer snabbare än genomsnittet sedan 1994 på2,2 procent. Nästa år växer den nominella disponibla inkomstensnabbare, delvis som en följd av sänkt inkomstskatt enligt Konjunkturinstitutetsprognostiserade finanspolitik. En fortsatt svagökning av konsumentpriserna bidrar till att den reala disponiblainkomsten växer med 2,9 procent.Lönesumman, den största delen av hushållens inkomster,driver till stor del utvecklingen av den nominella disponibla inkomsten.Lönesumman växer långsammare i år än vad dengjorde 2012 (diagram 79), vilket bidrar till en nedväxling av tillväxttakteni den nominella disponibla inkomsten i år. Den lägretillväxten i lönesumman beror i huvudsak på en svag utvecklingav antalet arbetade timmar.Tabell 18 Hushållens inkomsterMiljarder kronor, löpande priser, respektive procentuell förändringDiagram 79 Hushållens lönesummaMiljarder kronor, löpande priser respektiveprocentuell förändring18001600140012001000800600-294 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.10864202012 2012 2013 2014Lönesumma 1 477 3,9 3,1 3,7Timlön enligt NR 2,9 2,6 2,9Arbetade timmar 1,2 0,9 0,4 0,7Företagarinkomster 100 1,4 1,5 4,5Kapitalinkomster, netto 142 11,2 6,9 14,8Driftsöverskott i egnahem 57 –7,4 3,7 1,9Transfereringar från offentligsektor, netto 550 4,6 3,7 1,6Överföringar från privat sektor 3 92 6,8 6,3 6,5Avgår: Skatter och avgifter 607 3,9 3,8 3,4Disponibel inkomst 1 810 4,2 3,4 4,2Konsumentpris 4 1,2 0,7 1,2Real disponibel inkomst 3,0 2,7 2,9Real disponibel inkomst per capita 5 190 2,2 1,8 1,91Kalenderkorrigerat. 2 Avser anställdas timmar. 3 Överföringar från privat sektorinnehåller främst avtalspensioner. 4 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.5 Tusental kronor, löpande pris.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 80 Hushållens transfereringarfrån offentlig sektor, nettoMiljarder kronor, löpande priser respektiveprocentuell förändring65060055050045040035094969800020406Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)08Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.101286420-2-414I år ger transfereringarna ett väsentligt bidrag till ökningen avden nominella disponibla inkomsten, medan de nästa år bidrarbetydligt mindre trots att Konjunkturinstitutets prognostiseradefinanspolitik innebär ökade transfereringar till hushållen på5 miljarder kronor (se diagram 80). Detta beror främst på ensvag utveckling av inkomstpensionerna (se kapitlet ”Offentligafinanser”). I stället blir kapitalinkomsterna viktigare för utvecklingenav den disponibla inkomsten. Hushållens ränteutgifterökar långsamt samtidigt som bland annat aktieutdelningar stiger.Kapitalinkomsterna, netto, ökar därför kraftigt.Tillväxten i hushållens nominella disponibla inkomst bromsasi år av att skatterna ökar jämförelsevis mycket. Detta beror på attden genomsnittliga kommunalskatten höjts med 13 öre.Utöver 5 miljarder kronor i ökade transfereringar nästa årprognostiserar Konjunkturinstitutet skattesänkningar till hushållenmotsvarande 15 miljarder kronor. Den genomsnittliga kom-


52 BNP och efterfråganDiagram 81 Hushållens skatter ochavgifterMiljarder kronor, löpande priser respektiveprocentuell förändring66016munalskattesatsen bedöms samtidigt höjas med 5 öre nästa år,vilket motsvarar knappt en miljard kronor. Skatterna ökar därmedlångsammare än den nominella disponibla inkomsten nästaår (se tabell 18 och diagram 81).60054048042036030094969800020406Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)08Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 82 Hushållens konsumtion10Miljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden51048045042039036033030027097990103050709Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 83 HushållsbarometernsMikro- och MakroindexIndex, månadsvärden130121312840-4-8143.02.41.81.20.6-0.0-0.6-1.2-1.8130KONSUMTIONSTILLVÄXTEN ÖKAR 2013 OCH 2014Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,0 procent detförsta kvartalet 2013 (se diagram 82). Det var en stark början pååret som dock kom av sig rejält det andra kvartalet då konsumtioneni stället minskade med 0,1 procent. Det var framför allthushållens konsumtion i utlandet och inom detaljhandeln somvar svag.Eftersom hushållens inkomster har ökat i god takt är sparandetpå en fortsatt hög nivå. Hushållens konsumtion ökade medmåttliga 1,5 procent i fjol och kommer även fortsättningsvis attpåverkas av oron över den ekonomiska utvecklingen i Europa,men troligen i allt mindre grad. Det innebär att konsumtionenökar mer än normalt 28 2013 och 2014. Sparandet förblir på enhistoriskt hög nivå.PESSIMISMEN AVTAR UNDER 2013De senaste månadernas utveckling tyder på att konsumtionstillväxtenblir ganska stark framöver. Flera indikatorer visar att detdystra stämningsläget hos konsumenterna har förändrats till detbättre. Hushållens konfidensindikator i Hushållsbarometern harökat med ca 10 enheter sedan december, med ca 8 enheter närdet gäller den egna ekonomin (Mikroindex) och med ca13 enheter när det gäller svensk ekonomi (Makroindex). Detinnebär att Mikroindex nu är över sitt medelvärde för periodensedan 1996, medan Makroindex fortfarande ligger något undersitt medelvärde (se diagram 83). 29Registreringen av nya personbilar har successivt ökat efteren svag januarisiffra som sannolikt var en reaktion på de förändradeskattereglerna för miljöbilar vid årsskiftet. Antalet nyregistreradebilar utvecklades starkt i juli och ligger nu för åretsförsta sju månader (23 500 bilar per månad) något över medelvärdetsedan 2000 (se diagram 84).120120HUSHÅLLEN ALLT RIKARE11010090807060979901MikroindexMakroindex03050709111311010090807060Utvecklingen av inkomster och förmögenheter är avgörande förutvecklingen av hushållens totala konsumtionsutgifter och sparande.Därutöver har förändringar i befolkningens åldersstrukturoch behovet av försiktighetssparande också betydelse. Räntanpåverkar dessutom avvägningen mellan konsumtion och sparandeeftersom en högre realränta gör det mer lönsamt att ökasparandet. Räntan påverkar också konsumtionen indirekt genom28 Den genomsnittliga årliga tillväxttakten 1993–2012 var 2,1 procent.Källa: Konjunkturinstitutet.29 Konfidensindikatorerna i hushållsbarometern är nu normaliserade så attmedelvärdet är 100 under perioden från och med 1996.


Konjunkturläget augusti 2013 53att värdet på olika förmögenhetstillgångar påverkas av förändringari räntan.Aktiepriserna på Stockholmsbörsen (OMXS) hade i mittenav augusti stigit med ca 14 procent sedan årsskiftet. Uppgångenökar hushållens förmögenhet och speglar en ökad framtidstro. Itakt med att de finansiella problemen i södra Europa minskar,kommer aktiepriserna förmodligen att stiga ytterligare och hushållensfinansiella förmögenhet att öka, vilket bidrar till att hushållenskonsumtionsutgifter ökar.Även hushållens förmögenheter i bostäder väntas öka i åroch nästa år, om än i en långsammare takt än aktiepriserna. Utvecklingenav hushållens inkomster och den låga räntan gör attefterfrågan på bostäder blir fortsatt hög.HOX prisindex för bostadsrätter och villor var under densenaste tremånadersperioden i år (maj–juli) 5,4 procent högre änunder samma period i fjol. Prisökningstakten har ökat någotsedan sommaren 2012 (se diagram 85). Priserna på bostadsrätterhar stigit betydligt mer än småhuspriserna. SCB:s statistik i Småhusbarometernoch i fastighetsprisindex visar på en liknandeutveckling.Denna bild kompletteras av SEB:s boprisindikator som underde senaste sju månaderna stigit med 43 enheter och nu ligger18 enheter över sitt medelvärde sedan mätningarna började2003. 57 procent av hushållen trodde i augusti 2013 att bostadsprisernastiger och 12 procent att de faller det kommande året.Uppgången i indikatorn är konsistent med utvecklingen i bostadspriserna(se diagram 85).Hushållens skulder har fortsatt att öka men i långsammaretakt än tidigare (se diagram 86). Värdet på hushållens tillgångarhar stigit, både bostadsförmögenhet och finansiella tillgångar (sediagram 87). Sammantaget har det gjort att hushållens totalareala nettoförmögenhet, räknat per vuxen person, det vill sägabostadsförmögenhet plus finansiell bruttoförmögenhet minusskulder i fasta priser, har ökat och den var 4,4 procent högre detförsta kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal i fjol. Det innebäratt de svenska hushållens nettoförmögenhet nu i stort settär återställd efter den finansiella krisen (se diagram 86).Som nämndes ovan väntas hushållens reala disponibla inkomsteröka med i genomsnitt 2,8 procent per år 2013–2014.Det är högre än det historiska genomsnittet sedan 1993, som är2,1 procent. Även den relativt starka inkomstutvecklingen bidrartill att konsumtionstillväxten blir hög under prognosperioden.Diagram 84 Nyregistreringar avpersonbilarTusental, 3-månaders glidande medelvärde,säsongsrensade månadsvärden2018161412108649799Källa: SCB.010305070911Hushållens nyregistreringar av personbilarFöretagens nyregistreringar av personbilarDiagram 85 Priser ochprisförväntningar för bostäderNettotal, månadsvärden respektive årligprocentuell förändring806040200-20-40-60-80040608SEB:s boprisindikatorHOX, bostadsrätter (höger)HOX, småhus (höger)10Källor: Valuegard, Demoskop, SEB ochKonjunkturinstitutet.Diagram 86 Hushållens totalanettoförmögenhet och skulderTusentals kronor per vuxen, fasta priser,kvartalsvärden9008007006001213201816141210864403020100-10-20-30-40900800700600HÖGT SPARANDE ÄVEN 2013 OCH 2014500500Under 2012 ökade arbetslösheten. I år har dock arbetslöshetensjunkit och den väntas fortsätta minska något under 2014. Sedan2002 har ersättningsgraden för de arbetslösa minskat. Det finnsstudier som visar att detta pressat ner löneökningstakten ochdärmed bidragit till att öka sysselsättningen, vilket är i linje med40030020010097990103050709Hushållens totala nettoförmögenhetSkulder1113400300200100Anm. Bostadsförmögenhet och finansiellnettoförmögenhet exkl. kollektivtförsäkringssparande.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


54 BNP och efterfråganDiagram 87 Hushållens tillgångarTusental kronor per vuxen, fasta priser,kvartalsvärden1600140012001000800600400200097990103050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11BostadAktier, bank, obligationer, fondandelarPrivat försäkringssparandeKollektivt försäkringssparande, övrigt1316001400120010008006004002000ekonomisk teori. 30 Baksidan av detta är att en allt större grupparbetslösa får en lägre ersättning. En ökad risk för arbetslöshetoch ett större inkomstbortfall än tidigare kan vara en förklaringtill att försiktighetssparandet har ökat. 31 Denna typ av sparandeväntas fortsätta vara på en hög nivå men inte öka under prognosperioden.Hösten 2010 infördes kravet på ökad kontantinsats vid bostadsköp(minst 15 procent). Sedan dess har ökade krav påamortering av lån diskuterats och krav på lagstiftning förts fram imassmedia. Dessa faktorer tenderar att öka hushållssparandet (seäven fördjupningen ”Lånar hushållen för mycket?”, Konjunkturläget,juni 2013).Sammantaget innebär detta att hushållens konsumtionsutgifterökar med 2,4 procent i år och med 3,2 procent nästa år.Hushållens sparkvot ökade i fjol och förblir på en hög nivå 2013och 2014 (se diagram 88) trots att konsumtionstillväxten ökar (setabell 19).Diagram 88 Hushållens sparandeProcent av disponibel inkomst, löpande priser1515Tabell 19 Hushållens konsumtionsutgifterMiljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser1050-5-1097990103SparandeEget sparandeAnm. I eget sparande ingår inte sparande iavtals- och premiepensioner.050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11131050-5-102012 2012 2013 2014Sällanköpsvaror 318 2,5 3,4 6,5Bilar 48 –8,0 -4,2 6,3Dagligvaror 267 1,3 0,9 1,0Drivmedel 57 –3,5 -2,1 0,3Tjänster exkl. bostad 542 2,0 3,2 3,5Bostäder inkl. energi 449 2,2 2,2 0,8Konsumtion i utlandet 80 6,6 2,6 10,1Avgår: Utlänningars konsumtion iSverige 96 7,1 -1,0 2,5Ideella organisationer 55 2,0 0,5 1,8Konsumtionsutgifter 1 718 1,5 2,4 3,2Disponibel inkomst 1 810 3,0 2,7 2,9Sparande 230 11,8 11,5 11,3Eget sparande 1 92 5,1 5,4 5,11Sparande i miljarder kronor, löpande priser respektive i procent av disponibelinkomst. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- och premiepensioner.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.30 Se Bennmarker, H. m.fl., ”Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner”,rapport nr 2013:10, IFAU.31 Se fördjupningen ”Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker”,Konjunkturläget, juni 2012.


Konjunkturläget augusti 2013 55Offentlig konsumtionKOMMUNAL KONSUMTION DRIVER TILLVÄXTEN IOFFENTLIG KONSUMTIONDe offentliga konsumtionsutgifterna växer med i genomsnittknappt 1 procent per år 2012–2014 (se diagram 89). Både kommunoch stat bidrar till tillväxten i år medan endast kommunalkonsumtion ökar nästa år (se tabell 20).Tillväxttakten i statlig konsumtion har minskat de senaste tvååren och blir ännu lägre i år(se diagram 90). Utvecklingen i årberor på att anslagsuppräkningen för statliga myndigheter ärmycket låg till följd av lågt pris- och löneomräkningstal. Denstatliga konsumtionen minskar nästa år trots att Konjunkturinstitutetprognostiserar ytterligare 2 miljarder kronor i ökadeanslag till statliga myndigheter 2014 utöver vad som beslutatsoch aviserats i budgetpropositionen för 2013 och 2013 års vårproposition(se kapitlet ”Offentliga finanser”).Tabell 20 Offentliga konsumtionsutgifterMiljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser2012 2012 2013 2014Statlig konsumtion 260 1,2 0,9 –0,5Kommunal konsumtion 697 0,6 1,1 1,0Offentliga konsumtionsutgifter 956 0,7 1,0 0,6Procent av BNP, löpande priser 26,9 27,3 27,0Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 89 OffentligakonsumtionsutgifterMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring10009509008508007507009496980002040608Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 90 Statligakonsumtionsutgifter10Miljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring2802702602502401243210-1-2146420-2Kommunal konsumtion utvecklas i ungefär samma takt i år ochnästa år som de föregående tre åren (se diagram 91). Både primärkommunernaoch landstingen står inför ett ökat tryck påvård, skola och omsorg som en följd av den demografiska utvecklingen.I år höjdes den genomsnittliga kommunalskattenmed 13 öre och den bedöms höjas med ytterligare 5 öre 2014.Konjunkturinstitutet prognostiserar att kommunsektorn tillförs3 miljarder kronor i form av höjda statsbidrag 2014. AFA Försäkringväntas i oktober fatta beslut om återbetalning av överskjutandeförsäkringspremier för åren 2005 och 2006 på11 miljarder kronor. Kommunerna antas inte anställa fler när defår tillfälliga pengar, som premieåterbetalningar från AFA. Enliten del av återbetalningarna beräknas dock användas till ökadkonsumtion (se avsnittet ”Offentliga sektorns utgifter” i kapitlet”Offentliga finanser”). Landstingens ekonomi är mer ansträngdän primärkommunernas både i år och nästa år, varför landstingenbedöms använda premieåterbetalningarna för att minska detnegativa resultatet (se avsnittet ”Budgetpolitiska mål” i kapitlet”Offentliga finanser”).23022094Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 91 KommunalakonsumtionsutgifterMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring720680640600560520949696989800000202040406Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)06Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)0808Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.10101212-4-61486420-214


56 BNP och efterfråganDiagram 92 Bidrag tillinvesteringstillväxtenÅrlig procentuell förändring respektiveprocentenheter, kvartalsvärden1510Diagram 93 IndustrinskapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade kvartalsvärden959085807550-5-10-15-20707091 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13SCBKonjunkturinstitutetKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 94 Industrins investeringarMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring10005070911Totala investeringarBostäderOffentliga myndigheterVarubranscherTjänstebranscher exkl. bostäderKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.13151050-5-10-15-20959085807545Fasta bruttoinvesteringarNÄRINGSLIVETS INVESTERINGAR FORTSATTE FALLAANDRA KVARTALETNäringslivets investeringar föll med drygt 3 procent det andrakvartalet, jämfört med motsvarande period i fjol. Investeringarnai såväl varubranscher som tjänstebranscher exklusive bostäderföll, medan bostadsinvesteringarna gick mot strömmen ochökade med drygt 1 procent. Totala investeringar minskade medknappt 3 procent. Efter första kvartalets stora fall i investeringarnafortsatte därmed minskningen det andra kvartalet, dock ilångsammare takt (se diagram 92).INDUSTRINS KAPACITETSUTNYTTJANDE FORTSATT LÅGTIndustrins investeringar minskade med ca 7 procent det andrakvartalet jämfört med motsvarande period förra året. Justerat försäsongsvariationer har industrins investeringar nu fallit fyra kvartali rad. Industrins kapacitetsutnyttjande ligger på en fortsatt lågnivå (se diagram 93). Enligt Konjunkturinstitutets mätningar harkapacitetsutnyttjandet uppgått till 80 procent de senaste fyrakvartalen. Eftersom industriproduktionen fallit med i genomsnittca 1 procent per kvartal under samma period, tyder det på attindustrins totala produktionskapacitet minskat det senaste året.Lägre produktionskapacitet indikerar att behovet av ersättningsinvesteringarminskat.Svag utländsk efterfrågan håller tillbaka industriproduktioneni år, och först under loppet av nästa år växer produktionensnabbare än ett historiskt genomsnitt (se kapitlet ”Produktionoch arbetsmarknad”). Behovet av kapacitetshöjande investeringarbedöms därför som litet. Dessa faktorer bidrar till att industrinsinvesteringar fortsätter att utvecklas svagt under andrahalvåret i år och sammantaget faller de med drygt 4 procent2013 (se diagram 94). Under loppet av nästa år växlar investeringstillväxtenupp i takt med att exportefterfrågan ökar snabbbare.År 2014 växer industrins investeringar med drygt 4 procent(se tabell 21).ÖVRIGA VARUBRANSCHERS INVESTERINGAR MINSKAR9030FRÅN EN HÖG NIVÅ807060509496980002040608Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)10Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.12150-15-3014Investeringarna i övriga varubranscher, som omfattar byggbranschen,jord- och skogsbruk, fiske, el-, gas-, värme- och vattenförsörjning,föll med knappt 4 procent det andra kvartalet jämförtmed motsvarande period i fjol. Byggbranschens investeringarminskade med drygt 20 procent, och bidrog mest till fallet.Först mot slutet av året ökar övriga varubranschers investeringarigen, och sammantaget faller de med drygt 7 procent i år.Fallet sker dock från en hög investeringsnivå. Övriga varubranschersinvesteringar hade 2012, till skillnad från industrinsoch tjänstebranschernas investeringar, åter nått samma nivå som


Konjunkturläget augusti 2013 57före finanskrisen 2008–2009 (se diagram 95). Energibranschensinvesteringar ökade med nästan 19 procent förra året och deåtergår till lägre tillväxttakter framöver.Nästa år tilltar tillväxten i framför allt byggbranschens investeringar.En starkt bidragande faktor är att bostadsinvesteringarnatar fart nästa år, vilket gör att byggproduktionen växersnabbare (se kapitlet ”Produktion och arbetsmarknad”) ochinvesteringsbehoven inom byggbranschen ökar. Övriga varubranschersinvesteringar växer med drygt 6 procent 2014,vilket är strax över ett historiskt genomsnitt.Diagram 95 Övriga varubranschersinvesteringarMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring12010080604530150BOSTADSINVESTERINGARNA ÖKAR 2013De totala bostadsinvesteringarna minskade med drygt14 procent mellan mitten av 2011 och slutet av 2012. Även antaletpåbörjade lägenheter minskade kraftigt under denna period,med ca 30 procent. Minskningen var något större i småhus jämförtmed lägenheter i flerbostadshus.Bostadsinvesteringarna ökade med 3,2 procent andra kvartaleti år jämfört med föregående kvartal. Nybyggnadsinvesteringarnaökade med 6,9 procent och ombyggnadsinvesteringarnamed 0,1 procent. De totala bostadsinvesteringarna ökade med ca2,5 procent första halvåret i år jämfört med samma period 2012.Det är framför allt nybyggnadsinvesteringarna i flerfamiljshussom tagit fart det första halvåret. Antalet påbörjade lägenheter iflerfamiljshus ökade med drygt 50 procent det första halvåretjämfört med samma period 2012. De senaste uppgifterna ompåbörjade lägenheter är dock preliminära och justerade medhänsyn till eftersläpningen i rapporteringen. Siffran kan varanågot överdriven eftersom det inte går att finna motsvarandetecken i antalet beviljade bygglov.Lönsamheten för bostadsinvesteringarna beror på priserna påden befintliga bostadsstocken i förhållande till kostnaden för attbygga nytt. Hyresregleringen påverkar lönsamheten för att bygganya hyresfastigheter. När det gäller ombyggnadsinvesteringar hardet 2009 införda rot-avdraget haft stor betydelse för lönsamhetenoch skiftat upp ombyggnadsinvesteringarna i småhusen till enhögre nivå.Bostadspriserna väntas fortsätta öka under 2014. Även byggkostnadernaväntas öka men i något mindre utsträckning änbostadspriserna. Eftersom rot-avdragen är kvar kommer ombyggnadsinvesteringarnaatt öka efter ett något svagt utfall förstahalvåret i år och därmed bli kvar på en hög nivå.Uppgången i nybyggnationen första halvåret kommer attfortsätta under 2013 och 2014. Därmed bryts den tidigare negativatrenden.Nybyggnationen ökar med ca 7 procent per år 2013 och 2014(se diagram 96). De totala bostadsinvesteringarna väntas sammantagetöka med 1,6 procent i år och med 4,4 procent 2014 (sediagram 97).4020-3094 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 96 BostadsinvesteringarProcentuell förändring3020100-10-20-30-40Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 97 TotalabostadsinvesteringarMiljarder kronor, fasta priser respektive procent1601401201008060-15-50-5094 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Totala bostadsinvesteringarOmbyggnadNybyggnad40-4094 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)3020100-10-20-30-4020100-10-20-30Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


58 BNP och efterfråganDiagram 98 Offentliga myndighetersinvesteringarProcent av BNP respektive procentuell förändring5.04.54.03.53.02.52.094Diagram 99 Fasta bruttoinvesteringarMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring70096980002040608Procent av BNPProcentuell förändring (höger)10Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.12181260-6-12-181415OFFENTLIGA INVESTERINGAR VÄXER LÅNGSAMMAREI år och nästa år växer de offentliga investeringarna svagt (sediagram 98). Detta ska ses i ljuset av att de offentliga myndigheternasinvesteringsvolym har ökat något snabbare än BNP under2000-talet.Det är framför allt i kommunsektorn som investeringarna harvuxit mycket under 2000-talet. Investeringsutgifterna som andelav kommunernas totala utgifter har stigit fram till 2012, ochdärefter avstannat. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) finns det dock behov av ytterligare högre investeringar ibåde byggnader och vägar.Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2013 någothögre statliga investeringar i vägar och järnvägar jämfört medtidigare investeringsplaner. I 2013 års vårproposition tidigareladeregeringen dessutom en del investeringar. Dessa åtgärder räckeremellertid inte till för att upprätthålla den statliga investeringsvolymen,som minskar något i år.Mätt som andel av BNP uppgår de offentliga investeringarnatill 3,2 procent i år vilket är något högre än medelvärdet på3,1 procent sedan 2000.63010Tabell 21 Fasta bruttoinvesteringar56049042050-5Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser2012 2012 2013 2014Industrin 87 7,5 –4,5 4,4350280-10-15Övriga varubranscher 104 16,0 –7,2 6,2Tjänstebranscher 362 –1,0 –1,8 6,1Varav: Tjänster exkl. bostäder,2108085909500Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)0510-20fartyg och flygplan 238 2,1 –3,6 7,1Bostäder 121 –8,2 1,6 4,4Näringslivet 552 3,1 –3,3 5,9Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Varav: Näringslivet exkl.bostäder, fartyg ochflygplan 429 6,2 –4,6 6,3Offentliga myndigheter 116 3,7 0,5 0,7Investeringar 669 3,2 –2,6 4,9Anm. Övriga varubranscher omfattar jord- och skogsbruk, fiske, el-, gas-, värmeochvattenförsörjning samt byggverksamhet (branscherna A, D, E och F enligt SNI2007).Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.BRED INVESTERINGSUPPGÅNG VÄNTAR NÄSTA ÅRFallet i näringslivets investeringar i år uppvägs något av ökningeni offentliga myndigheters investeringar, och de totala investeringarnafaller med knappt 3 procent (se diagram 99). Nästa årväntar en bred investeringsuppgång, där såväl varubranschersom tjänstebranscher och offentliga myndigheter bidrar till entillväxt i de totala investeringarna på ca 5 procent.


Konjunkturläget augusti 2013 59LagerLAGREN ÖKADE FÖR ANDRA KVARTALET I RADLagren ökade det andra kvartalet, liksom de gjorde det förstakvartalet. Ökningen var nästan lika stor båda kvartalen, justeratför säsongsvariationer. Lageromslaget det andra kvartalet blevdärför nära noll liksom bidraget till efterfrågetillväxten.Jämförs andra kvartalets lagerökning i stället med motsvarandekvartal i fjol blev lageromslaget kraftigt positivt och lagrensbidrag till efterfrågetillväxten uppgick till drygt 0,4 procentenheter.32 I och med att motsvarande bidrag för första kvartaletuppgick till ca 0,5 procentenheter ligger lagerinvesteringarnaförsta halvåret i år på en avsevärt högre nivå än motsvarandeperiod förra året.Alla typer av lager utvecklades inte på likartat sätt. Industrinsinsatsvarulager minskade ungefär lika mycket andra kvartaletsom det gjorde motsvarande period förra året, medan industrinsfärdigvarulager och handelns lager hade positiva lageromslag ochde bidrog till efterfrågetillväxten andra kvartalet.Diagram 100 Lageromdömen i handelnStandardiserade avvikelser från medelvärde,säsongsrensade kvartalsvärden3232Tabell 22 LagerinvesteringarMiljarder kronor, fasta priser respektive procent2012 2013 2014Industrins lager av insatsvaror –6,1 0,7 0,0Industrins lager av varor i arbete ochfärdigvaror –2,7 0,2 –0,1Handelslager –5,6 1,0 –0,3Skogslager 9,5 9,0 8,0Övriga lager 1 4,1 2,0 1,8Summa lagerförändring –0,8 12,9 9,4Lageromslag 2 –39,8 13,7 –3,5Lageromslag i procent avtotal efterfrågan föregående år 3 –0,8 0,3 –0,1Lageromslag i procent avBNP föregående år 3 –1,1 0,4 –0,11Övriga lager är främst bränslelager i el- och gasindustrin samt värdeföremål.2Lageromslaget är årets lagerförändring minus fjolårets.3När lagren ökar mer än föregående år är lageromslaget positivt och registrerassom ett positivt bidrag till BNP-tillväxten i nationalräkenskaperna (och tvärtom närlageromslaget är negativt). Normalt är dock nettoeffekten mindre eftersomlagerförändringar även påverkar importen.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.10-1-2-3030507PartihandelSällanköpsvaruhandelAnm. Högre nettotal innebär att fler företag ärmissnöjda med för stora lager.Källa: Konjunkturinstitutet.Diagram 101 Lageromdömen i industrinStandardiserade avvikelser från medelvärde,säsongsrensade kvartalsvärden3209111310-1-2-33211Företagens lageromdömen i Konjunkturbarometern visar attmissnöjet med för stora lager inom partihandeln och sällanköpsvaruhandelnminskade det andra kvartalet (se diagram 100).Sammantaget ligger lageromdömena nära ett historiskt genomsnitt,vilket indikerar att företagen inte har behov att justeralagernivåerna i någon större omfattning. Samma bild ger indu-0-1-20305InsatsvarulagerFärdigvarulager070911130-1-232 Det motsvarar ett lageromslag på ca 0,6 procent av BNP jämfört med andrakvartalet i fjol.Anm. Högre nettotal innebär att fler företag ärmissnöjda med för stora lager.Källa: Konjunkturinstitutet.


60 BNP och efterfråganDiagram 102 LagerMiljarder kronor, fasta priser respektive procentav efterfrågan60300-30-600204060810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.12FörändringBidrag till efterfrågan i procent (höger)142.01.00.0-1.0-2.0striföretagens omdömen om insatsvarulager och färdigvarulager(se diagram 101). Trots det bedömer Konjunkturinstitutet att endel av den lageruppbyggnad som skett första halvåret är tillfällig,främst vad gäller handelns lager. Företagen väntas därför anpassalagren till lite lägre nivåer under det kommande halvåret.Det medför att de totala lagerinvesteringarna håller tillbaka efterfrågetillväxtennågot under tredje kvartalet, justerat för säsongsvariationer.Sett till helåret 2013 bidrar lagerinvesteringarna tillefterfrågetillväxten med motsvarande ca 0,3 procentenheter (sediagram 102).Nästa år väntas lagerinvesteringarna bli något lägre jämförtmed i år (se tabell 22), vilket håller tillbaka efterfrågeutvecklingenmed ca 0,1 procentenheter.ImportDiagram 103 ImportMiljarder kronor, fasta priser respektive procent,säsongsrensade kvartalsvärden400350300250200630-3-6FJÄRDE KVARTALET I RAD MED MINSKAD IMPORTImporten fortsatta att minska det andra kvartalet, denna gångmed 0,7 procent jämfört med första kvartalet (se diagram 103).Minskningen berodde på en stor nedgång för importen av råvaror,eller mer specifikt för importen av råolja. Övrig import avråvaror minskade också men betydligt mindre. Importen av såvälbearbetade varor som av tjänster ökade med runt 1 procent.Exklusive importen av råolja, vars minskning torde hänga sammanmed minskningen av exporten av petroleumprodukter,ökade övrig import sammantaget med ca en halv procent.150979901030507Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)09Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 104 Total efterfrågan11Miljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden1400120013-942IMPORTEN ÖVERRASKANDE LITEN FÖRSTA HALVÅRETAtt importutvecklingen hittills i år har varit svag hänger sammanmed att efterfrågan har fortsatt att minska (se diagram 104), menden har utvecklats oväntat svag med tanke på hur sammansättningeni efterfrågan har utvecklats. Visserligen har såväl exportensom investeringarna begränsat efterfrågan på import kraftigt,men i ljuset av företagens lageruppbyggnad och hushållens konsumtionvar importen första halvåret ändå överraskande liten. Isynnerhet gäller detta varor. Även importen av tjänster har dockhaft en svag utveckling första halvåret, vilket framför allt gällerför hushållens konsumtion utomlands. Den stärkta kronan göratt importutvecklingen första halvåret förvånar än mer.10000800-260097990103050709Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)1113-4Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 61Tabell 23 ImportMiljarder kronor, löpande priser respektive utveckling i procent, fastapriser2012 2012 2013 2014Import av varor 1 099 –1,5 –2,8 3,9Varav: Bearbetade varor 765 –3,4 –2,2 3,5Råvaror 335 3,5 –4,2 4,8Import av tjänster 416 4,3 0,8 5,8Import 1 516 0,0 –1,8 4,4Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.IMPORTEN VÄNDER UPP TREDJE KVARTALETEfter att ha krympt fyra kvartal i rad vänder efterfrågan åter uppinnevarande kvartal för att sedan successivt växa allt starkare (sediagram 104). Även importen vänder upp och efterfrågans sammansättninggör att den åter växer snabbare än den aggregeradeefterfrågan (se diagram 103). Den svaga utvecklingen förstahalvåret gör att importen ändå minskar med nära 2 procent i år(se tabell 23). Importen mätt som andel av efterfrågan minskardärmed för andra året i rad (se diagram 105). Att denna kvotutvecklas svagt i samband med att konjunkturen är svag är naturligteftersom efterfrågan med ett relativt stort importinnehållvarierar mest över en konjunkturcykel. Importen helåret 2013blir ändå förhållandevis liten.Diagram 105 ImportProcent av total efterfrågan, löpande priser323028323028SUCCESSIVT MER IMPORTDen ökade specialiseringen av produktionen har successivt flätatsamman världens ekonomier. För Sverige har denna integrationinneburit att importen som andel av efterfrågan, eller som insatsi produktionen, ökat trendmässigt. Sett till hela perioden 1980–2012 har importinnehållet i efterfrågan ökat med över 6 procentenheter(se diagram 105).Av konjunkturella skäl faller importinnehållet visserligen tillbakaen del i år, men bortom 2014 är det rimligt att anta att importenökar snabbare än vad efterfrågan gör. Hushållen kommersuccessivt att styra över mer av sin konsumtion mot utlandet närkronan blivit starkare (se diagram 106). Det är rimligt att anta attsåväl utlandsresandet som näthandeln med utlandet fortsätter attöka relativt mer än annan konsumtion. På samma sätt är detrimligt att anta att specialiseringen av produktionen fortsätter,vilket innebär att företagen i större utsträckning vänder sig motutlandet för att söka underleverantörer.2624222080Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 106 Kronans effektiva realaväxelkurs – KIXIndex 1992-11-18=100, månadsvärden160150140130848892960004081226242220160150140130NÄSTA ÅR VÄXER IMPORTEN SNABBARE120120Den totala efterfrågan växer med 3 procent 2014, vilket är enbetydligt starkare tillväxt än under de föregående två åren ochstrax över den genomsnittliga ökningen åren 1981–2012, somvar 2,7 procent. Den inhemska efterfrågan tar ytterligare fart närhushållens konsumtionstillväxt accelererar och bruttoinvesteringarnavänder upp efter årets tillbakagång. Exporten vänder110110100100909092 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.


62 BNP och efterfråganDiagram 107 BytesbalansProcent av BNP, löpande priser108108också upp efter minskningen i år, men det är fortsatt den inhemskaefterfrågan som bidrar mest när importen ökar med4,4 procent.6420-2-450 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10Källor: Riksbanken (1950–1992), SCB ochKonjunkturinstitutet.6420-2-4Bytesbalans, finansiellt sparande och BNIDET FINANSIELLA SPARANDET MINSKAR 2013 OCH 2014MEN ÄR FORTSATT MYCKET STORTSveriges samlade finansiella sparande gentemot omvärldenframgår av bytesbalansen och kapitaltransfereringarna (se tabell24). Kapitaltransfereringarna är små, varför det i huvudsak ärbytesbalansen som beskriver det finansiella sparandet.Under 1950-talet och fram till början av 1970-talet underBreton Woods systemet med fasta växelkurser och hårt regleradeinternationella kapitalrörelser pendlade bytesbalansen vanligenrunt noll. Därefter kom två decennier med återkommande underskotti bytesbalansen, men från och med mitten av 1990-talethar bytesbalansen visat stora överskott (se diagram 107).Tabell 24 Finansiellt sparandeMiljarder kronor, löpande priser2012 2013 2014Handelsbalans 220 205 212Löner, netto –2 –2 –2Kapitalavkastning, netto 79 83 73Transfereringar med mera, netto –60 –67 –66Bytesbalans 238 218 217Procent av BNP 7 6 6Kapitaltransfereringar –4 –4 –4Finansiellt sparande 233 214 213Procent av BNP 6,6 5,9 5,6Anm. Handelsbalansen avser utrikeshandel med såväl varor som tjänster.Diagram 108 Finansiellt sparandeProcent av BNP, löpande priser1086420-2-4-693959799010305Totalt finansiellt sparandeDärav: handelsbalansDärav: faktorinkomster och transfereringar, netto0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11131086420-2-4-6Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.I grova drag genereras det finansiella sparandet via nettot avutrikeshandeln med varor och tjänster, samt av nettot av faktorinkomster(löner och kapitalavkastning) och transfereringar tilloch från utlandet. Efter 1995 har nettot av utrikeshandeln medvaror och tjänster legat mellan 6 och 8 procent mätt som andelav BNP. Detta har genererat ökade tillgångar i utlandet somvidare lett till positiva bidrag även från faktorinkomsterna frånoch med 2007 (se diagram 108).I år minskar det finansiella sparandet med 20 miljarder kronor.Nästa år blir det ungefär oförändrat, men fortsätter attminska som andel av BNP. Det krympande finansiella sparandetspeglar ett ökat sparbehov och dämpad importtillväxt i omvärldentill följd av den ekonomiska krisen. Samtidigt försämrasnettot av faktorinkomster och transfereringar något, vilket spär


Konjunkturläget augusti 2013 63på minskningen av det finansiella sparandet ytterligare (se diagram108).Sett över sektorer fortsätter hushållens finansiella sparandeatt vara rekordstort både 2013 och 2014. Även i företagssektornligger detta sparande ungefär still mätt som andel av BNP. I denoffentliga sektorn däremot ökar underskotten till motsvarande1,5 procent av BNP 2014 (se diagram 109 och kapitlet ”Offentligafinanser”).Diagram 109 Finansiellt sparandeProcent av BNP, löpande priser1050-51050-5SVAG UTVECKLING FÖR DE REALA INKOMSTER EFTER DEN-10-10EKONOMISKA KRISENS UTBROTTTill skillnad från BNP, som mäter vad som produceras inomlandet, mäter BNI inkomsterna för de i landet folkbokfördapersonerna. Inkomsternas reala utveckling beräknas utifrån prisutvecklingenför den inhemska användningen. Genom att äventa hänsyn till befolkningsutvecklingen mäter man inkomstutvecklingenför den genomsnittlige invånaren.-159395979901HushållOffentliga sektornFöretag03050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1113-15Tabell 25 BNIMiljarder kronor, löpande pris respektive procentuell förändring2012 2012 2013 2014BNI 3 642 1,4 2,1 3,7Deflator, inhemsk användning 1,4 1,2 1,4Real BNI 0,0 0,9 2,3Befolkning 9 518 0,7 0,9 1,0Real BNI per capita 383 –0,7 0,0 1,3Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Efter att ha minskat kraftigt 2009 vände real BNI per capita återupp 2010 när konjunkturen förbättrades. År 2011 översteg realBNI per capita marginellt 2007 års nivå, som fram till dess varitden högsta. Fördjupningen av den finansiella krisen innebar attde reala inkomsterna per capita åter backade i fjol med0,7 procent och att de i år ligger kvar på denna lägre nivå. NärBNP återigen växer snabbare nästa år stiger genomsnittsinvånarensinkomster med 1,3 procent. Under perioden 1994–2007växte real BNI per capita med i genomsnitt 3,1 procent per år.Finanskrisen har reducerat denna utveckling kraftigt till endast0,2 procent per år mellan 2008–2014 (se diagram 110 och tabell25).Diagram 110 Real BNI per capitaTusentals kronor, fasta priser, referensår 2012400400380380360360340340320320INKOMSTUTVECKLINGEN STÅR SIG ÄNDÅ VÄL NÄR MANJÄMFÖR MED OMVÄRLDENReal BNI per capita har således utvecklats mycket svagt i Sverigeefter finanskrisen. Men även i vår omvärld har inkomstutvecklingenvarit dämpad efter 2007. OECD redovisar hur BNP percapita justerat för köpkraft har utvecklats för OECD-länderna.30028026024093 95 97 99 01 03 05 07 09 11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.13300280260240


64 BNP och efterfråganDiagram 111 BNP per capita justeratför köpkraftIndex, Sverige = 1009290888684820708EuroområdetOECD-området09101112929088868482Även om måttet avser BNP och inte BNI ger det en god bild förhur de genomsnittliga inkomsterna i länderna förändrats.Beräknat på detta sätt har den genomsnittlige invånarens inkomsteri Sverige utvecklats något mindre svagt åren 2007 till2012 än de gjort för den genomsnittlige invånaren inom såväleuroområdet som inom hela OECD-området (se diagram 111). 33Jämfört med invånarna i de nordiska länderna har dock norrmänneni genomsnitt haft en något bättre inkomstutveckling,medan det i Finland varit tvärtom. I Danmark liknar utvecklingenden i Sverige. Även i USA och Storbritannien har invånarnasinkomster utvecklats svagare än de gjort i Sverige medan de iTyskland ökat något mer (se diagram 112).Källor: OECD och Konjunkturinstitutet.Diagram 112 BNP per capita justeratför köpkraftIndex, Sverige = 100160160140140120120100100800708NorgeDanmarkFinlandUSAStorbritannienTyskland0910111280Källor: OECD och Konjunkturinstitutet.33 I diagram 111 och diagram 112 har index för Sverige satts till 100 jämfört medsom vanligt att index för hela OECD är 100. Detta innebär att länder med indexöver 100 har en genomsnittlig inkomst (BNP) per capita som överstiger den iSverige och vice versa. Om index för ett land är högre 2012 än 2007 har degenomsnittliga inkomsterna i landet utvecklats mer gynnsamt än de gjort i Sverigeoch vice versa.


65Produktion och arbetsmarknadKonfidensindikatorerna för näringslivet har nu rört sig uppåt tillgenomsnittliga nivåer. Produktionen, som föll andra kvartalet,väntas vända upp under andra halvåret. Sysselsättningen fortsätteratt öka i jämn takt samtidigt som tillväxten i arbetskraftenbromsar in. Arbetslösheten sjunker något men är i slutet av 2014fortfarande högre än Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslösheten.Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ärdärmed fortsatt lågt.Flera för Sverige viktiga exportländer befinner sig i lågkonjunkturoch efterfrågan på svensk export är svag (se kapitlen ”Internationellkonjunkturutveckling” och ”BNP och efterfrågan”).Den svaga efterfrågan från omvärlden bidrog till att produktioneni näringslivet minskade andra kvartalet (se diagram 113).Konfidensindikatorn för näringslivet har dock stigit de senastemånaderna och indikerar att stämningsläget i svensk ekonomihar förbättrats. I slutet av 2013 inleds konjunkturåterhämtningenoch produktionen i näringslivet växer då snabbare än det historiskagenomsnittet.Trots en minskad produktion ökade antalet arbetade timmarsnabbt andra kvartalet. Det var främst en följd av att sjukfrånvaron,som var ovanligt hög första kvartalet, föll tillbaka. Underandra halvåret i år växer antalet arbetade timmar svagt men tillväxtenökar 2014. Sysselsättningen ökade också andra kvartalet.Under första halvåret i år har antalet sysselsatta ökat främstinom offentlig sektor medan sysselsättningen i näringslivet i stortsett har varit oförändrad.BNP-tillväxten blir högre nästa år, men företagen har fortfarandelediga resurser och efterfrågan på arbetskraft tilltar därförinte. Sysselsättningen fortsätter att växa i en jämn takt (se diagram114). Samtidigt växer arbetskraften långsammare än tidigare.Det beror på att effekterna av regeringens utbudsstimulerandepolitik till stor del redan har realiserats och på att sammansättningeni befolkningen förändras med bland annat allt fleräldre. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre har ökat successivt,men är fortfarande lägre än genomsnittet (se fördjupningen ”Äldresdeltagande på arbetsmarknaden”). Den långsammare ökningenav utbudet medför att arbetslösheten faller svagt ävenom inte sysselsättningen ökar snabbare det närmaste året (sediagram 114). I genomsnitt är arbetslösheten 7,8 procent 2014.Det är ungefär 1 procentenhet högre än Konjunkturinstitutetsbedömning av jämviktsarbetslösheten. Resursutnyttjandet påarbetsmarknaden är därmed fortsatt lågt (se diagram 115).Även i ekonomin som helhet är resursutnyttjandet lågt, mättmed BNP-gapet (se diagram 115). Det innebär att återhämtningen,som inleds i slutet av året, blir utdragen och svensk ekonominår konjunkturell balans först 2017 (se kapitlet ”Makroekonomiskutveckling och ekonomisk politik 2013–2017”).Diagram 113 Näringslivets produktionMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden7206806406005605204804400103050709Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 114 Sysselsättning ocharbetslöshetProcentuell förändring respektive procent,säsongsrensade kvartalsvärden1.20.60.0-0.6-1.201030507SysselsättningArbetslöshet (höger)0911Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 115 BNP-gap ocharbetsmarknadsgapProcent av potentiell BNP respektive potentielltarbetade timmar420-2-4-6-801030507BNP-gapArbetsmarknadsgapKälla: Konjunkturinstitutet.09111313136420-2-4-6-89.08.07.06.05.0420-2-4-6-8


66 Produktion och arbetsmarknadDiagram 116 Konfidensindikator förnäringslivetIndex, medelvärde=100, säsongsrensademånadsvärden13012011010090807060030507Källa: Konjunkturinstitutet.Diagram 117 Produktion enligtinköpschefsindex i industrin ochtjänstesektornDiffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden807060500911131301201101009080706080706050Produktion, produktivitet och efterfrågan påarbetskraftNÄRINGSLIVETS PRODUKTION UTVECKLAS SVAGT I ÅRProduktionen i näringslivet minskade andra kvartalet (se diagram113). Minskningen skedde inom de varuproducerandebranscherna och främst inom industrin, vars produktion föllmed drygt 1 procent. Kraftigt ökad produktion av finansiellatjänster bidrog till att tjänsteproduktionen ökade svagt. Denslutliga efterfrågan i ekonomin minskade dock mer än näringslivetsproduktion och föranledde en viss lageruppbyggnad (seavsnittet ”Lager” i kapitlet ”BNP och efterfrågan”).Konfidensindikatorn för näringslivet har, sedan det mycketlåga värde den antog i november i fjol, långsamt ökat mot dethistoriska medelvärdet och indikerar att stämningsläget i ekonomingradvis har förbättrats (se diagram 116). Även inköpschefsindexhar ökat. Delindex för produktionen för både industri-och tjänstesektorn är över 50 och indikerar därmed tillväxt(se diagram 117).Förtroendet väntas öka ytterligare under det andra halvåret iår och då ökar produktionen i näringslivet snabbare. Efterfråganfrån omvärlden är i ett historiskt perspektiv fortsatt svag menökad tillväxt i konsumtion och investeringar leder till ökad efterfråganpå näringslivets produktion. Det dröjer dock till fjärdekvartalet i år innan produktionen i näringslivet växer i en snabbbaretakt än det historiska genomsnittet. Nästa år ökar näringslivetsproduktion med ca 3 procent (se tabell 26).404030030507Produktion industrinAffärsvolym tjänsterKällor: SILF och Swedbank.0911Diagram 118 Arbetade timmar inäringslivetIndex 2007=100, säsongsrensade kvartalsvärden1151101051001330115110105100Tabell 26 ProduktionMiljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fastapriser, kalenderkorrigerade värden2012 2012 2013 2014Varubranscher 869 –0,1 –0,5 3,1Varav: Industri 532 –3,0 –1,2 3,5Byggverksamhet 181 3,5 1,2 3,0Tjänstebranscher 1 604 2,1 2,1 3,1Varav: Handel 359 0,9 1,4 3,8Företagstjänster 308 4,2 1,6 3,6Näringsliv 2 474 1,3 1,2 3,1Offentliga myndigheter 623 0,9 0,6 0,6BNP till baspris 1 3 142 1,3 1,1 2,6Produktskatter/subventioner 425 –0,1 1,3 2,5BNP till marknadspris 3 567 1,1 1,1 2,61Inklusive produktion i hushållens icke vinstdrivande organisationer.9595Anm. Med produktion avses här förädlingsvärdet.900709NäringslivVarubranscherTjänstebranscher111390Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 67OFÖRÄNDRAT ANTAL ARBETADE TIMMARI NÄRINGSLIVET I ÅRAntalet arbetade timmar i näringslivet ökade starkt andra kvartalet.Det beror i huvudsak på att den höga frånvaron under förstakvartalet, till följd av en ovanligt svår säsongsinfluensa, föll tillbaka.Den kvartalsvisa tillväxten i antalet arbetade timmar fluktuerarkraftigt men sammantaget har antalet arbetade timmarutvecklats svagt positivt sedan början av 2012 (se diagram 118).Indikatorer över arbetsmarknaden pekar varken på en förbättringeller på en försämring i närtid. Enligt Konjunkturbarometernhar anställningsplanerna i näringslivet legat kring dethistoriska medelvärdet sedan i juni 2012 (se diagram 119). Det ärförenligt med en svag ökning i antalet arbetade timmar i näringslivetsom under motsvarande period har ökat med i genomsnitt0,1 procent per kvartal. Enligt Arbetsförmedlingen är antaletanmälda varsel på en låg nivå och ligger kring det historiska genomsnittet(se avsnittet ”Arbetsmarknaden” i detta kapitel).Indikatorer över resursutnyttjandet inom företagen pekardock på att det har varit något lägre än normalt sedan inledningenav 2012, vilket borde medföra en dämpad efterfrågan på arbetskraft(se avsnittet ”Resursutnyttjande” i detta kapitel). Ändåhar antalet arbetade timmar i näringslivet ökat svagt under motsvarandeperiod. Förklaringen går delvis att finna i näringslivetssammansättning. De tjänsteproducerande branscherna utgör enbetydligt större andel av näringslivet än de varuproducerandebranscherna (se diagram 120) och har historiskt haft en lägreproduktivitetstillväxt (se diagram 121). 34 Det är också inom detjänsteproducerande branscherna som antalet arbetade timmarhar ökat (se diagram 118). Indikatorer över resursutnyttjandetinom företagen på branschnivå tyder på att det främst är inomde varuproducerande branscherna som resursutnyttjandet är lågt(se avsnittet ”Resursutnyttjande” i detta kapitel).Näringslivets produktion utvecklas svagt i närtid, vilket göratt efterfrågan på arbetskraft blir dämpad, och antalet arbetadetimmar i näringslivet utvecklas svagt. Antalet arbetade timmar inäringslivet är oförändrat 2013 jämfört med 2012, för att därefteröka något 2014 (se tabell 27).Diagram 119 Anställningsplaner inäringslivetNettotal, säsongsrensade månadsvärden302010Diagram 120 Arbetade timmar inäringslivet, 2012Andel av antal arbetade timmar i näringslivet,procent7060504030201000-10-20-30-40-5001030507AnställningsplanerGenomsnitt 2001-2013Källa: Konjunkturinstitutet.IndustrinÖvriga varubranscherTjänstebranscher09Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 121 Produktivitet inäringslivetProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden2011133020100-10-20-30-40-5070605040302010020151510105500-5-534 Det är även relevant att jämföra den branschvisa produktivitetsnivån. Exklusiveförädlingsvärdet för små- och fritidshus, som ingår i tjänstebranschernasproduktion i nationalräkenskaperna, är även produktivitetsnivån lägre itjänstesektorn. Förädlingsvärdet för små- och fritidshus är ett beräknat värde somtillfaller egnahemsägare och härrör varken från företag eller från någonarbetsinsats.-1080848892VarubranscherTjänstebranscher960004Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.08-1012


68 Produktion och arbetsmarknadDiagram 122 Produktivitet inäringslivetProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden33Tabell 27 Arbetade timmarMiljoner timmar respektive procentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden2012 2012 2013 2014Varubranscher 1 921 –1,2 –2,3 0,222Varav: Industri 1 083 –2,3 –2,3 –0,5Byggverksamhet 538 0,5 –2,8 2,211Tjänstebranscher 3 450 1,0 1,3 1,3Varav: Handel 991 1,6 1,7 1,100Företagstjänster 762 2,0 –0,2 1,8Näringsliv 5 371 0,2 0,0 0,9-1-1Offentliga myndigheter 2 010 1,6 0,9 0,1Hela ekonomin 1 7 542 0,6 0,3 0,7-22012 kv1kv2kv3kv4ProduktivitetstillväxtGenomsnitt 2012kv1-2013kv2Genomsnitt 1980kv2-2013kv22013 kv1kv2-21Inklusive produktion i hushållens icke vinstdrivande organisationer.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 123 IndustriproduktionMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden16030SVAG PRODUKTIVITETSUTVECKLING I NÄRINGSLIVETNäringslivets produktivitetstillväxt fluktuerar, i likhet med tillväxteni antalet arbetade timmar, enskilda kvartal. Sammantagetunder 2012 och första halvåret 2013 har näringslivets produktivitetutvecklats svagt, med en genomsnittlig kvartalstillväxt på0,1 procent. Detta kan jämföras med den genomsnittliga historiskakvartalstillväxten från 1980 på 0,5 procent (se diagram122). I ett historiskt perspektiv har de varuproducerandebranscherna, och i synnerhet industrin, haft betydligt högre produktivitetstillväxtän tjänstesektorn (se diagram 121). Både devaruproducerande och de tjänsteproducerande branschernasproduktivitet har utvecklats svagare under 2012 och det förstahalvåret 2013 än historiska genomsnitt. Även om industrin hardragit ner på antalet arbetade timmar under perioden har produktiviteteninom industrin till och med minskat.Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den svaga produktivitetsutvecklingeni näringslivet under 2012 och 2013 inte enbartär cyklisk utan att även den potentiella produktivitetstillväxtenär svag. 35 Detta kan förklaras av att den djupa och utdragnalågkonjunkturen påverkat införandet av ny teknologi negativt. 36I år ökar produktiviteten i näringslivet endast med drygt1 procent (se tabell 28).1402012010100080-10600103050709Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)1113-2035 Den potentiella produktiviteten är den produktivitet som skulle ha observerats iavsaknad av konjunkturell variation.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.36 Se fördjupningen ”Produktiviteten 2007–2011 och implikationer för framtiden”,Lönebildningsrapporten, 2012, Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 69Tabell 28 ProduktivitetKronor per timme (baspris) respektive procentuell förändring, fastapriser, kalenderkorrigerade värden2012 2012 2013 2014Varubranscher 453 1,2 1,9 3,0Varav: Industri 491 –0,7 1,1 4,0Byggverksamhet 337 2,9 4,1 0,8Tjänstebranscher 465 1,1 0,8 1,7Varav: Handel 362 –0,6 –0,3 2,7Företagstjänster 404 2,1 1,8 1,7Näringsliv 461 1,1 1,2 2,2Offentliga myndigheter 310 –0,7 –0,3 0,5Hela ekonomin 417 0,6 0,8 1,9Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.INDUSTRIPRODUKTIONEN ÄR FORTSATT PÅ EN LÅG NIVÅIndustriproduktionen minskade med drygt 1 procent andra kvartalet(se diagram 123). Statskuldskrisen i Europa fortsätter atthålla tillbaka den svenska industriproduktionen under det andrahalvåret i år, men vissa ljuspunkter kan skönjas. Enligt Konjunkturbarometernär produktionsplanerna inom industrin positivaoch ligger över det historiska medelvärdet (se diagram 124).Även delindex för produktionen enligt inköpschefsindex är över50 och indikerar tillväxt (se diagram 117). Industriproduktionenökar svagt under det andra halvåret, men tillväxten tar fart förstunder loppet av nästa år då industriproduktionen växer i en taktsom överstiger det historiska genomsnittet. Trots att mer än sexår har gått sedan finanskrisens utbrott är industriproduktionen islutet av 2014 endast på en marginellt högre nivå än före krisen(se diagram 123).SVAG EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT INOM INDUSTRINHög produktivitetstillväxt och outsourcing har medfört att antaletarbetade timmar inom industrin trendmässigt har minskat.Den svaga efterfrågan på svenska industriprodukter medför attefterfrågan på arbetskraft inom industrin i dagsläget är extrasvag. I Konjunkturbarometern återspeglas detta i industrinsanställningsplaner som är på en något lägre nivå än det historiskagenomsnittet (se diagram 125). Antalet arbetade timmar ochantalet sysselsatta minskar under det andra halvåret i år och industrinfortsätter att dra ner på personal även nästa år, om än ien lägre takt. Antalet sysselsatta inom industrin minskar med1,3 procent i år och med 0,4 procent nästa år.Diagram 124 Produktionsplaner iindustrin och privata tjänstenäringarNettotal, säsongsrensade månadsvärden6040200-20-40030507IndustrinGenomsnitt 2003-2013Privata tjänstenäringarGenomsnitt 2003-2013Källa: Konjunkturinstitutet.Diagram 125 Anställningsplaner itillverkningsindustri och byggindustri0911Nettotal, säsongsrensade månadsvärden806040200-20-40-60-80Diagram 126 ByggproduktionNettotal respektive procentuell förändring,säsongsrensade kvartalsvärden6040200-20030507Källa: Konjunkturinstitutet.0911TillverkningsindustriGenomsnitt tillverkningsindustri 2003-2013ByggindustriGenomsnitt byggindustri 2003-201313136040200-20-40806040200-20-40-60-806420-2STARKARE UTVECKLING INOM BYGGBRANSCHEN NÄSTA ÅRByggproduktionen ökade det andra kvartalet efter en tid medojämn utveckling. Enligt Konjunkturbarometern förbättradesutfall för orderstocken det andra kvartalet men nettotalet ärfortfarande under 0. Detta innebär att orderstocken minskadeoch indikerar att byggproduktionen kommer att utvecklas svagt i-40-6001030507Orderstock, utfallProduktion (höger)0911Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.13-4-6


70 Produktion och arbetsmarknadDiagram 127 TjänsteproduktionMiljarder kronor, fasta priser respektiveprocentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden480440400360320280Diagram 128 Förädlingsvärdeandelar inäringslivetProcent av näringslivets förädlingsvärde403020100Diagram 129 Konfidensindikatorer förtjänstebranscherIndex, medelvärde=100, säsongsrensademånadsvärden130120110100900103050780 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12IndustriByggverksamhetÖvriga varubranscherTjänstebranscher (höger)Anm. Egna beräkningar baserade på äldrenäringsgrensindelning (SNI 2002) för periodenföre 1993.09Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1342013012011010090-2-4-67065605550närtid (se diagram 126). 37 Byggproduktionen drivs till stor del avbostadsinvesteringarna som har utvecklas relativt svagt i år.Nästa år växer dock både ombyggnads- och nybyggnadsinvesteringarnastarkare (se avsnittet ”Investeringar” i kapitlet ”BNPoch efterfrågan”). I år ökar byggproduktionen med drygt1 procent, men de starkare investeringarna nästa år bidrar till attproduktionstillväxten tilltar under 2014.Anställningsplanerna i byggindustrin har fallit och är långtunder det historiska genomsnittet (se diagram 125). Efterfråganpå arbetskraft i byggbranschen utvecklas svagt under det andrahalvåret i år men ökar mer nästa år då byggproduktionen växerstarkare. Antalet anställda minskar med ca 4 procent i år ochökar med drygt 1 procent nästa år.ÖKAD TJÄNSTEPRODUKTION I NÄRINGSLIVETTjänsteproduktionen växte svagt andra kvartalet. Till skillnadfrån industriproduktionen är tjänsteproduktionen betydligthögre än före finanskrisen (se diagram 127). Tjänsteproduktionensandel av näringslivets produktion har ökat trendmässigt och2012 utgjorde den knappt två tredjedelar av näringslivets produktion.Den är därmed betydligt större än varuproduktionen(se diagram 128). En del av den här strukturomvandlingen är ettresultat av outsourcing från de varuproducerande branschernatill tjänstesektorn. Förskjutningen till mer tjänsteproduktion desenaste åren beror dock även på att finans- och statsskuldskrisenhar påverkat efterfrågan på svenska industriprodukter, som i höggrad är investeringsinriktade, i betydligt större utsträckning äntjänsteproduktionen.POSITIVA SIGNALER FÖR TJÄNSTEPRODUKTIONENIndikatorer tyder på en ökad tjänsteproduktion det andra halvåret.Enligt Konjunkturbarometern har konfidensindikatorn fördetaljhandeln och de privata tjänstenäringarna stigit och liggerkring 100 (se diagram 129). Produktionsplanerna för de privatatjänstenäringarna har också ökat och är på en nivå strax underdet historiska medelvärdet (se diagram 124). Delindex för produktionenenligt inköpschefsindex är fortfarande på en låg nivåmen ökade kraftigt i juli (se diagram 117). Utvecklingen i hushållensinkomster och förmögenheter är god både i år och nästa år,vilket bäddar för en hög konsumtionstillväxt (se kapitlet ”BNPoch efterfrågan”). Tillsammans med en ökande internationellefterfrågan bidrar det till att tjänsteproduktionen fortsätter attväxa i år och nästa år.807060030507Källa: Konjunkturinstitutet.0911DetaljhandelPrivata tjänstenäringar (exkl. detaljhandel)13807060EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT I TJÄNSTESEKTORNFORTSÄTTER ATT ÖKA SVAGTTjänstebranscherna står för knappt två tredjedelar av antalet37 Se fördjupningen ”Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen”,Konjunkturläget, juni 2013.


Konjunkturläget augusti 2013 71arbetade timmar i näringslivet (se diagram 120). I Konjunkturbarometernär nivån på anställningsplanerna för de privata tjänstenäringarnanågot lägre än genomsnittet de senaste tio åren.Anställningsplanerna inom handeln är något mer optimistiskaoch är i linje med det historiska genomsnittet (se diagram 130).Nivån på anställningsplanerna kan anses vara förenlig med enviss ökning i antalet arbetade timmar eftersom antalet arbetadetimmar i tjänstebranscherna under motsvarande period har ökatmed i genomsnitt 0,5 procent per kvartal. Antalet arbetade timmari tjänstebranscherna fortsätter att öka svagt under det andrahalvåret i år. Nästa år ökar efterfrågan i ekonomin och antaletarbetade timmar i tjänstebranscherna växer snabbare än i år (sediagram 118). Antalet sysselsatta i tjänstebranscherna ökar med1,6 procent i år.KOMMUNALT FINANSIERADE TIMMAR ÖKARDiagram 130 Anställningsplaner iprivata tjänstenäringarNettotal, säsongsrensade månadsvärden40200-20-40-60030507Källa: Konjunkturinstitutet.0911Anställningsplaner, privata tjänstenäringarGenomsnitt 2003-2013Anställningsplaner, detaljhandelGenomsnitt 2003-20131340200-20-40-60Produktionen i offentlig sektor har ökat långsammare än konsumtionenunder senare år. Produktionen som andel av konsumtionenminskade som mest under perioden 2007–2011 (sediagram 131). Detta beror framför allt på att andelen vård, skolaoch omsorg som produceras av näringslivet, men som finansierasmed kommunala medel, har ökat. Utvecklingen stannadedock av 2012 och produktionens andel av konsumtionen liggerkvar på samma nivå både i år och nästa år.Antalet arbetade timmar inom offentliga myndigheter ökadekraftigt 2012. Tillväxttakten avtar i år och nivån är i det närmasteoförändrad nästa år (se tabell 27). Det gäller både staten ochkommunerna. Eftersom den största andelen av antalet arbetadetimmar inom offentliga myndigheter utförs inom kommunsektornär det utvecklingen i denna delsektor som har störst betydelse.Den långsamma utvecklingen i år och nästa år ska därförses i ljuset av att antalet arbetade timmar ökade kraftigt inomkommunsektorn 2010–2012. Antal arbetade timmar i kommunalsektor är nu uppe på nästan samma nivå som 2007 (se diagram132). Åren 2008–2010 minskade antalet arbetade timmar ikommunal sektor, vilket sammanföll med att antalet kommunaltfinansierade timmar utförda av näringslivet ökade.Konjunkturinstitutet bedömer att det totala antalet arbetadetimmar som finansieras av kommunsektorn, det vill säga både desom utförs i privat och de som utförs kommunal regi, ökar någotbåde i år och nästa år. I år följer ökningen framför allt av attantalet arbetade timmar som utförs i kommunal regi ökar. Antaletarbetade timmar utförda i privata förskolor, skolor, äldreboenden,vårdcentraler och sjukhus växer långsamt både i år ochnästa år (se diagram 132). Att antalet kommunalt finansieradearbetade timmar i privat regi knappt ökade 2011 och 2012 kanvara tecken på en överetablering inom vissa områden.Den demografiska utvecklingen innebär att elevkullarna tillgymnasieskolan, som i högre grad än grundskolor drivs i privatregi, minskar nu medan antalet barn som börjar för- och grund-Diagram 131 Offentlig produktion somandel av konsumtionProcent, löpande priser807570656055504594Diagram 132 Kommunalt finansieradearbetade timmarMiljoner arbetade timmar, kalenderkorrigeradevärden190180170160150140949696989800KommunerStatOffentlig sektorKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.00020204040606Kommunal sektorKommunal och privat sektorPrivat sektor (höger)0808Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.101012128075706560555045145040302010014


72 Produktion och arbetsmarknadDiagram 133 Nyanmälda lediga platseroch varsel om uppsägningTusental, månadsvärden, 3-månaders glidandemedelvärde100Diagram 134 BNP och sysselsättningÅrlig procentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden86420-2-4-680604020092949698-8-890 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14BNPSysselsättning00Anm. Nyanmälda lediga platser avser varaktighetmed mer än tio dagar.Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.02040608Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.10Nyanmälda lediga platser, säsongsrensatVarsel om uppsägning (höger)Diagram 135 Bidrag tillsysselsättningstillväxtenProcentenheter, säsongsrensade kvartalsvärden1.00.80.60.40.2-0.0-0.211NäringslivOffentlig sektor12Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1312252015105086420-2-4-61.00.80.60.40.2-0.0-0.2skola ökar. Det kan vara lättare för kommunerna att fördela omresurser efter demografiska behov än för privata aktörer, somoftare har verksamhet inom endast ett område. Detta bidrar tillatt dämpa utvecklingen av antalet kommunalt finansierade arbetadetimmar i privat regi.ArbetsmarknadenINDIKATORER PEKAR PÅ FORTSATT TILLVÄXT ISYSSELSÄTTNINGENEnligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) ökade sysselsättningstillväxteni säsongsrensade termer med drygt 0,2 procentandra kvartalet jämfört med första kvartalet. Samtidigt minskadearbetslösheten med 0,2 procentenheter och uppgick i säsongsrensadetermer till 8,0 procent. Månadsutfallet för juli visade påfortsatt sysselsättningstillväxt.För att förutse sysselsättningsutvecklingen de närmaste kvartalenanvänder sig Konjunkturinstitutet av framåtblickande indikatorer.38 Till dessa indikatorer hör bland annat företagens anställningsplaneri Konjunkturbarometern samt Arbetsförmedlingensnyanmälda lediga platser och varsel om uppsägning.Under våren och sommaren har de ledande indikatorerna varit istort sett oförändrade. Anställningsplanerna har nått en nivåkring det historiska genomsnittet (se diagram 119) och antaletvarsel har i genomsnitt varit ca 5 000 per månad det senastehalvåret, också det nära ett historiskt genomsnitt. Antalet varselvar mindre andra kvartalet än första kvartalet och i juli var varslenfå. Arbetsförmedlingens nyanmälda lediga platser har sedaninledningen av 2011 varit oförändrade (se diagram 133). Sett tillbåde det historiska genomsnittet och den utdragna lågkonjunkturenligger nyanmälda lediga platser dock på en hög nivå. Sammantagetpekar indikatorerna på att sysselsättningen fortsätteratt öka i samma takt som första halvåret av 2013.SYSSELSÄTTNINGEN VÄXER I JÄMN TAKTFrån början av 2012 och fram till andra kvartalet i år har sysselsättningenväxt i takt med det historiska genomsnittet samtidigtsom BNP-tillväxten har varit svag (se diagram 134). Första halvåreti år har ett ökat antal sysselsatta i offentlig sektor bidragitmycket till att den totala sysselsättningen har ökat. Samtidigt harsysselsättningen i näringslivet varit oförändrad och därmed intefullt ut återspeglat den svaga efterfrågan i ekonomin (se diagram135).Från fjärde kvartalet i år växer BNP snabbare än det historiskagenomsnittet, men efterfrågan på arbetskraft ökar endastmarginellt (se diagram 134). Det beror på att det i utgångsläget38 Se fördjupningen ”Framåtblickande indikatorer pekar på sämre utveckling påarbetsmarknaden”, Konjunkturläget, december 2012.


Konjunkturläget augusti 2013 73finns lediga resurser i företagen (se avsnittet ”Resursutnyttjande”i detta kapitel). Sysselsättningen fortsätter därför att växa i jämntakt 2013–2014 (se tabell 29). Sysselsättningstillväxten drivs fortsättningsvisav utvecklingen i tjänstebranscherna och i den offentligasektorn. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelensysselsatta i befolkningen 15–74 år, ökar något 2014 (se tabell29).SJUKFRÅNVARON FORTSÄTTER ATT STIGAFrånvaron från arbetet har stigit det senaste året. Antalet personersom är i arbete är därför lägre nu än i början av 2012 trotsatt sysselsättningen har stigit (se diagram 136).Under det andra kvartalet i år föll sjukfrånvaron tillbaka någotnär den ovanligt svåra säsongsinfluensan klingade av. Förutomtillfälliga faktorer finns det emellertid en underliggandetrend uppåt i sjukfrånvaron från den rekordlåga nivån 2011.Sjukfrånvaron ökade under hela 2012 och förväntas fortsätta attstiga också 2013 och 2014 eftersom antalet personer som harsjukpenning bedöms öka (se avsnittet ”Offentliga utgifter” ikapitlet ”Offentliga finanser”).Samtidigt som sjukfrånvaron har stigit har också fler personerän vanligt tagit semester både under 2012 och inledningen av2013. Det bedöms emellertid vara tillfälligt och den övriga frånvaron(som inkluderar semester, föräldraledighet, vård av barn,med mera) faller tillbaka 2013–2014.Sammantaget blir antalet personer som är frånvarande frånarbetet i stort sett oförändrat från slutet av 2013. Det bidrar tillatt medelarbetstiden per sysselsatt också blir tämligen oförändrad2014 (se tabell 29).Tabell 29 ArbetsmarknadenTusental personer respektive procentuell förändring, om inget annatangesDiagram 136 Sysselsatta och personer iarbeteMiljoner, säsongsrensade kvartalsvärden4.84.64.44.24.03.83.63.4010305SysselsattaPersoner i arbete0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 137 ArbetskraftMiljoner respektive procentuell förändring,säsongsrensade kvartalsvärden5.25.04.84.64.40103050709Antal personerProcentuell förändring (höger)11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1113134.84.64.44.24.03.83.63.41.00.50.0-0.5-1.02012 2012 2013 2014BNP till baspris 1 3 142 1,3 1,1 2,6Produktivitet i hela ekonomin 2 417 0,6 0,8 1,9Arbetade timmar 3 7 542 0,6 0,3 0,7Medelarbetstid för sysselsatta 4 31,1 0,0 –0,6 –0,1Sysselsatta 4 657 0,7 0,9 0,8Sysselsättningsgrad 5 65,5 65,7 65,7Arbetskraft 5 060 0,9 0,9 0,5Arbetskraftsdeltagande 6 71,1 71,4 71,2Arbetslöshet 7 403 8,0 8,0 7,8Personer i arbetsmarknadspolitiskaprogram 7 187 3,7 4,0 4,3Befolkning 15–74 år 7 115 0,6 0,6 0,7Diagram 138 ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensadekvartalsvärden1211109871211109871Miljarder kronor, kalenderkorrigerad. 2 Kronor per timme, kalenderkorrigerad.3Miljarder timmar, kalenderkorrigerad. 4 Timmar per vecka, kalenderkorrigerad.5Andelen sysselsatta av befolkningen 15–74 år, procent. 6 Andelen personer iarbetskraften av befolkningen 15–74 år, procent. 7 Procent av arbetskraften.Källor: SCB, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.6593 95 97 99 01 03 05 07 09 11Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1365


74 Produktion och arbetsmarknadDiagram 139 ArbetsmarknadspolitiskaprogramTusental personer, säsongsrensadekvartalsvärden250200150100Diagram 140 Genomsnittlig tid iarbetslöshetVeckor, säsongsrensade kvartalsvärden36500090 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.2502001501005036ARBETSKRAFTEN ÖKAR MEN I LÅNGSAM TAKTArbetskraften fortsätter att öka både i år och nästa år, men 2014ökar arbetskraften i en långsammare takt än tidigare år (se diagram137). Under senare år har arbetskraften ökat kraftigt, delssom en följd av en gynnsam demografisk utveckling, dels somen följd av regeringens tidigare genomförda ekonomisk-politiskareformer. Arbetskraften växer i takt med den demografiska utvecklingen,39 men befolkningen ökar mer än arbetskraften 2014(se tabell 29). Det beror på att andelen äldre i befolkningen, medlägre arbetskraftsdeltagande, ökar. Samtidigt bedömer Konjunkturinstitutetatt effekterna av regeringens reformer klingar avunder 2014. Sammantaget växer arbetskraften med knappt75 000 personer 2013–2014. Arbetskraftsdeltagandet minskarmarginellt mellan 2013 och 2014 (se tabell 29).Antalet sjuka utanför arbetskraften fortsätter att minska, vilketdelvis beror på att många uppnår ålderspension. Följden bliratt antalet pensionärer fortsätter att öka. Även om pensionärernaökar stannar äldre i större utsträckning än tidigare kvar på arbetsmarknaden(se fördjupningen ”Äldres deltagande på arbetsmarknaden”).343230282624220103050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 141 Otillräcklig efterfrågansom främsta hinder för produktionen inäringslivet11Procent, säsongsrensade kvartalsvärden6560551334323028262422656055ARBETSLÖSHETEN FALLER 2014Under större delen av 2013 växer arbetskraften i takt med sysselsättningen,men i slutet av året bromsar arbetskraftstillväxten inoch ökar långsammare än sysselsättningen. Det medför att arbetslöshetenfaller (se diagram 138 och tabell 29).Trots att arbetslösheten minskar något under 2014 bedömerKonjunkturinstitutet att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiskaprogram fortsätter att öka 2013 och 2014 (se diagram 139).Det beror på att många av de personer som är arbetslösa befinnersig långt ifrån arbetsmarknaden och att den genomsnittligaarbetslöshetstiden är hög (se diagram 140). Antalet deltagare iarbetsmarknadspolitiska program uppgår 2013 till drygt 200 000personer och ökar med knappt 20 000 personer 2014. Deltagarei arbetsmarknadspolitiska program som andel av arbetskraftenökar både 2013 och 2014 jämfört med i fjol (se tabell 29).Resursutnyttjande5050DET FINNS LEDIGA RESURSER INOM FÖRETAGEN4540353025030507Otillräcklig efterfråganGenomsnitt 2003-2013Källa: Konjunkturinstitutet.0911134540353025Förändringar i efterfrågan kan påverka resursutnyttjandet inomföretagen i form av att personal samt maskin- och anläggningskapacitetinte används fullt ut. Variationer i företagens resursutnyttjandekan förklaras av att företagen, frivilligt eller ofrivilligt,väljer att behålla mer personal än vad efterfrågan motiverar. Till39 Se fördjupningen ”Ny befolkningsprognos påverkar prognosen förarbetsmarknaden på längre sikt”, Konjunkturläget, juni 2013.


Konjunkturläget augusti 2013 75följd av att det är kostsamt att anställa och säga upp personalkan det vara rationellt av företagen att behålla personal om debedömer att efterfrågeminskningen är av tillfällig karaktär.Konjunkturellt innebär det att produktivitetstillväxten och resursutnyttjandetinom företagen initialt faller i samband med attefterfrågan minskar. När efterfrågan på nytt tar fart finns detlediga befintliga resurser inom företagen som kan användas föratt öka produktionen och då stiger produktiviteten. Produktivitetsgapet,det vill säga skillnaden mellan den faktiska och denpotentiella produktiviteten, kan ses som ett ungefärligt mått påföretagens resursutnyttjande. Ett positivt produktivitetsgap indikeraratt företagen är i behov av att nyanställa och ett negativtproduktivitetsgap indikerar att företagens befintliga personal ärmer än tillräcklig för den rådande produktionsnivån.Konjunkturinstitutet använder olika indikatorer för att bedömaom resursutnyttjandet inom företagen är lågt, normalt ellerhögt. Andelen företag i Konjunkturbarometern som anger”Otillräcklig efterfrågan som främsta hinder för produktionen”började stiga under inledningen av 2012 och planade förvisso utdet andra kvartalet i år, men är på en relativt hög nivå och indikeraratt det finns lediga resurser inom företagen (se diagram141). Industrins kapacitetsutnyttjande, mätt både av SCB ochKonjunkturinstitutet, började falla redan i inledningen av 2011och var på historiskt låga nivåer det andra kvartalet i år, vilketindikerar att det finns gott om ledig kapacitet inom industriföretagen(se diagram 142).Arbetsförmedlingen samlar in statistik över andelen företagsom kan öka produktionen utan att anställa mer personal (sediagram 143). Statistiken visar andelen företag som kan öka produktionenmed som mest 10 procent utan att rekrytera. Uppgifternasamlas in halvårsvis och den sista observationen under vårenföll tillbaka, vilket indikerar att resursutnyttjandet inom företagenminskade. Uppdelat på bransch minskade andelen inomindustrin och byggbranschen medan tjänstesektorn steg något(se diagram 144).Sammantaget bedömer Konjunkturinstitutet att det finns ledigaresurser inom företagen, främst inom de varuproducerandeföretagen, som kan användas för att öka produktionen. Produktivitetsgapetär därmed något negativt.Diagram 142 IndustrinskapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade kvartalsvärden959085807570Diagram 143 Resursutnyttjande inomföretagenAndel arbetsställen som utnyttjarpersonalresurserna nästan fullt ut(standardiserad) respektive produktivitetsgap,procent, säsongsrensade halvårsvärden420-2-4-6-897990103Anm. Serien är standardiserad tillproduktivitetsgapets varians och medelvärde.Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.05Kan öka produktionen högst 10% utan rekryteringProduktivitetsgap i näringslivetDiagram 144 Resursutnyttjandet inomindustrin, bygg och tjänstebranscherAndel arbetsställen som utnyttjarpersonalresurserna nästan fullt ut, procent909799010305070709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.0911SCBSCB, genomsnitt 1997-2013KonjunkturinstitutetKonjunkturinstitutet, genomsnitt 1997-2013111313959085807570420-2-4-6-890INDIKATORER VISAR PÅ LEDIGA RESURSERPÅ ARBETSMARKNADEN8080De indikatorer som Konjunkturinstitutet använder till stöd förbedömningen av mängden lediga resurser på arbetsmarknadenvisar sammantaget att det finns lediga resurser. Konjunkturbarometernsbristtal mäter andelen företag som upplever brist påarbetskraft. Bristtalen är på en lägre nivå än 2012 i både byggverksamhetoch handeln (se diagram 145). Bristtalet i de privatatjänstenäringarna minskade under såväl första som andra kvartalet.Inom industrin har bristen på yrkesarbetare länge varit låg,706050400406IndustrinByggTjänstebranscher08101270605040Källa: Arbetsförmedlingen.


76 Produktion och arbetsmarknadDiagram 145 Brist på arbetskraft iindustri, byggverksamhet, handel ochprivata tjänstenäringarAndel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden70605040302010001030507IndustriByggverksamhetHandelPrivata tjänstenäringarKälla: Konjunkturinstitutet.Diagram 146 Jobbchans ocharbetsmarknadsläge, 1997–2013Genomsnittligt samband och 90-procentigtkonfidensintervallJobbchans0.40.2-0.0-0.2-0.4-0.6-1.2-0.81997:1-2005:42006:1-2011:12011:2-2013:209-0.4 -0.0ArbetsmarknadslägeAnm. Jobbchansen för 1997kv1–2005kv2 ärlänkad av Konjunkturinstitutet.Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Konjunktur–institutet.Diagram 147 BNP-gap ocharbetsmarknadsgap110.413706050403020100-0.60.8Procent av potentiell BNP respektive potentielltarbetade timmar4200.40.2-0.0-0.2-0.4420medan bristen på tekniska tjänstemän har varit mer påtaglig. Nuhar även bristtalet för tekniska tjänstemän i industrin fallit.I dagsläget verkar därmed ingen av branscherna inom näringslivetuppleva någon större brist på arbetskraft.Samtidigt finns det tecken på att det finns svårigheter attmatcha arbetssökande med lediga jobb. Konjunkturinstitutet hartidigare bedömt att matchningseffektiviteten på arbetsmarknadenhar försämrats. 40 En indikator på hur väl matchningen påarbetsmarknaden fungerar är sambandet mellan sannolikhetenför en arbetslös att få arbete, ”jobbchansen”, och arbetsmarknadsläget,mätt med antalet vakanser per arbetslös (se diagram146). 41 De observationer som avser andra kvartalet 2011 tillandra kvartalet i år (svartmarkerade punkter i diagrammet) liggerlägre än de tidigare. Det indikerar att arbetsmarknaden fungerarmindre effektivt än tidigare. 42 Bilden av en försämrad matchningpå arbetsmarknaden stöds av att den genomsnittliga rekryteringstideni privat sektor fortfarande är på en hög nivå även omden minskade andra kvartalet.För en given arbetslöshetsnivå innebär detta ett stramare resursutnyttjandepå arbetsmarknaden. Om företagen har svårt attrekrytera önskad personal borde det medföra högre löner, menden senaste tidens löneutfall visar inte några tecken på att resursutnyttjandetpå arbetsmarknaden är ansträngt (se även kapitlet”Löner, vinster och priser”).Konjunkturinstitutets samlade bedömning är att det finnsgott om lediga resurser på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsgapetbedöms uppgå till –1,5 procent i år. Även nästa år är resursutnyttjandetpå arbetsmarknaden lågt och arbetsmarknadsgapetblir bara marginellt mindre negativt (se tabell 30). I slutet av2014 är antalet sysselsatta ungefär 55 000 färre jämfört med vadsom vore fallet i ett konjunkturellt balanserat läge.EKONOMIN I KONJUNKTURELL BALANS 2017I dagsläget befinner sig svensk ekonomi i en utdragen lågkonjunktur.Resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, är negativtoch det finns lediga resurser i ekonomin (se tabell 30 och diagram147). En återhämtning inleds i slutet av året och BNPgapetminskar successivt under 2014. Vägen mot konjunkturellbalans är emellertid lång och balans nås först 2017 (se kapitlet”Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017”).-2-2-4-440 Se Lönebildningsrapporten 2012, Konjunkturinstitutet.-6-801030507BNP-gapArbetsmarknadsgapKälla: Konjunkturinstitutet.091113-6-841 Varje punkt i diagrammet visar jobbchansen och arbetsmarknadsläget vid ettvisst kvartal under perioden 1997–2013. Den heldragna tjocka linjen visar detskattade sambandet för perioden före finanskrisen. Det visar att jobbchansen ökarnär arbetsmarknadsläget förbättras. De tunnare linjerna utgör ett 90-procentigtkonfidensintervall.42 Ett undantag är observationen för första kvartalet i år, då jobbchansen varbetydligt högre än de andra kvartalen. Detta förefaller ha att göra medslumpmässig variation i statistiken.


Konjunkturläget augusti 2013 77Till följd av den svaga internationella efterfrågan använderföretagen, i synnerhet de varuproducerande företagen, varkensin maskin- och anläggningskapacitet eller sin personal fullt ut iår. Den faktiska produktiviteten blir måttlig och ökar långsammareän den potentiella produktiviteten i år (se diagram 148).I takt med att efterfrågan ökar under loppet av nästa år tas delediga resurserna i anspråk och den faktiska produktivitetenstiger snabbare igen. Produktivitetsgapet i näringslivet sluts underavslutningen av nästa år.Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms vara fortsattlågt under lång tid och arbetslösheten överstiger jämviktsnivånfram till 2017 när arbetsmarknadsgapet sluts.Diagram 148 Faktisk och potentiellproduktivitet i näringslivetProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden6420-2-46420-2-4Tabell 30 ResursutnyttjandeProcentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, om inget annatanges2012 2013 2014Jämviktsarbetslöshet 1 6,8 6,9 6,8Faktisk arbetslöshet 2 8,0 8,0 7,8Potentiellt arbetade timmar 0,7 0,5 0,7Faktiskt arbetade timmar 0,6 0,3 0,7Arbetsmarknadsgap 3 –1,3 –1,5 –1,4Potentiell produktivitet 0,9 1,0 1,4Faktisk produktivitet 0,5 0,8 1,8Produktivitetsgap 4 –0,7 –0,9 –0,5Potentiell BNP 1,5 1,5 2,1Faktisk BNP 1,1 1,1 2,6BNP-gap 5 –1,9 –2,4 –1,91Nivå i procent av potentiell arbetskraft. 2 Nivå i procent av arbetskraften.3Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent avpotentiellt arbetade timmar. 4 Skillnaden mellan faktisk och potentiell produktivitetuttryckt i procent av potentiell produktivitet. 5 Skillnaden mellan faktisk ochpotentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.-6808488FaktiskPotentiell92960004Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Mått på resursutnyttjandetGraden av resursutnyttjande i ekonominbrukar ofta beskrivas med hjälp av det såkallade BNP-gapet. Det definieras somskillnaden mellan faktisk och potentiell BNPuttryckt i procent av potentiell BNP.Potentiell BNP definieras som den nivå påproduktionen som skulle uppnås om det varnormalt utnyttjande av de idag tillgängligaproduktionsfaktorerna arbete och kapital.BNP-gapet kan delas upp i ett arbetsmarknadsgapoch ett produktivitetsgap. Arbetsmarknadsgapetger en bild av resursutnyttjandetpå arbetsmarknaden. Det definierassom de faktiskt arbetade timmarnasprocentuella avvikelse från potentiellt arbetadetimmar. Potentiellt arbetade timmarbestäms i sin tur av jämviktsarbetslöshet,potentiell arbetskraft och potentiell medelarbetstid.Produktivitetsgapet fångar uppvariation i den faktiska produktiviteten somär konjunkturellt betingad och ger en bild avresursutnyttjandet inom företagen.0812-6


79Löner, vinster och priserResursutnyttjandet både i ekonomin som helhet och på arbetsmarknadenär lågt. Dessutom blir den återhämtning i svenskekonomi som inleds i slutet av detta år utdragen. Det svaga resursutnyttjandethåller tillbaka löneökningstakten och inflationenförblir låg både i år och nästa år.De flesta stora avtal i årets avtalsrörelse är färdigförhandlade.Liksom i de senaste avtalsrörelserna fick industrin en normeranderoll. De lediga resurserna på arbetsmarknaden dämparökningstakten i lönerna (se diagram 149). Timlönen i näringslivetökar med knappt 3 procent per år 2013 och 2014, vilket är långsammareän genomsnittet under perioden 1998–2012.Ökningstakten i lönerna bestämmer tillsammans med utvecklingeni produktiviteten till stor del företagens arbetskostnadper producerad enhet. År 2013 och 2014 bidrar den lägre löneökningstaktentill att enhetsarbetskostnaden ökar långsammareän 2012 (se diagram 150). Eftersom produktiviteten i årendast ökar svagt blir uppgången i enhetsarbetskostnaden ändåjämförelsevis hög. Produktiviteten ökar dock snabbare nästa år,vilket gör att enhetsarbetskostnaden då bara ökar svagt (se diagram150).Samtidigt gör det svaga efterfrågeläget att företagen har svårtatt kompensera sig fullt ut för den ökade enhetsarbetskostnadengenom prishöjningar. Vinstandelen, som redan är låg i ett historisktperspektiv, sjunker därför ytterligare i år (se diagram 151).Företagens lönsamhetsomdöme enligt Konjunkturbarometernhar sjunkit de senaste kvartalen och ligger nu på en nivå klartunder genomsnittet för de senaste 10 åren. Resursutnyttjandet,både i Sverige och i omvärlden, är lågt. Företagen kommer därförbara att höja priserna lite grann 2014 och vinstandelen fortsätteratt ligga på en låg nivå.Inflationen förblir låg både i år och nästa år (se diagram 149).Mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta, KPIF, blirden 1,0 procent i år och 1,2 procent nästa år. Inflationen mättmed KPI blir lägre båda dessa år eftersom räntekostnaderna förhushållens bostadslån sjunker.Den låga inflationen medför att reallönerna ökar i genomsnittmed omkring 2 procent per år 2013 och 2014, vilket är i linjemed genomsnittet sedan 1997.Diagram 149 Arbetsmarknadsgap,timlön och KPIFProcent av potentiellt arbetade timmar respektiveårlig procentuell förändring, kvartalsvärden6543210-1Diagram 150 Enhetsarbetskostnad inäringslivetProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden86420-2-4-69799010305Arbetskostnad per timmeProduktivitetEnhetsarbetskostnad0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 151 Lönsamhet i näringslivet11Procent, årsvärden respektive nettotal,säsongsrensade kvartalsvärden40209799010305Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.0709KPI med fast bostadsränta, KPIFTimlön i näringslivetArbetsmarknadsgap (höger)111313420-2-4-6-8-1086420-2-4-65045040-2035-409395979901030507091113LönsamhetsomdömeLönsamhetsomdöme, genomsnitt 2003-2013Vinstandel (höger)30Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


80 Löner, vinster och priserLöner och arbetskostnaderAVTALSRÖRELSEN 2013 TILL STOR DEL AVKLARAD2013 års avtalsrörelse, som berör ca 2,6 miljoner löntagare, avklaradesi huvudsak under årets första sex månader. De flestastora centrala avtalen har förhandlats klart, 43 medan avtal inomden statliga sektorn återstår. 44SAMSYN OM LÅNGSAM EKONOMISK ÅTERHÄMTNING NÄRKRAVEN FORMERADESUnder hösten 2012 hade arbetsmarknadens parter ungefärsamma bild av konjunkturen, det vill säga att en utdragen ekonomiskåterhämtning var att vänta under avtalsperioden. 45 LOkrävde ettåriga avtal med en löneökning på 2,8 procent inom deavtalsområden där genomsnittslönen är minst 25 000 kronor permånad och en löneökning av månadslönen inom de övriga avtalsområdenamed 700 kronor. Det senare kravet skulle betydaprocentuellt högre löneökningar i framför allt kvinnodomineradebranscher med låga löner – ett krav som LO fört fram även desenaste avtalsrörelserna. Arbetsgivarsidans bud var 4,5 procentpå tre år. 46 En långsam återhämtning i ekonomin och svagt resursutnyttjandepå arbetsmarknaden var några av argumentenför budet.INDUSTRIN SATTE KOSTNADSMÄRKETMed den kravbilden som utgångspunkt inledde förhandlingarnainom industrin avtalsrörelsen. Förhandlingarna mellan industrinsparter blev klara i början av april och resulterade i ett treårigtavtal med ett avtalsvärde 47 på totalt 6,8 procent, eller knappt2,3 procent per år i genomsnitt. 48Kostnadsökningen i de nya industriavtalen har fått en normerandeinverkan på de följande förhandlingarna såsom de har hafti tidigare avtalsrörelser under 2000-talet. Normeringen underlättadesgenom tidsmässig samordning av förhandlingarna. Efteratt industrins avtal var klart stod LO:s ledning fast vid kravet omrelativt sett högre löneökningar inom avtalsområden med ge-43 Bland annat kan nämnas avtal inom industrin, handeln och den kommunalasektorn. Se även Konjunkturläget, juni 2013.44 Nu gällande ramavtal för löner inom staten löper ut 30 september 2013.45 Se Sjöö, P. m.fl., ” Vi sänker våra lönekrav på grund av konjunkturläget”,Dagens Nyheter, 12 november 2012. Se även rapporten Ekonomiskaförutsättningar inför avtalsrörelsen 2013, Almega, Teknikföretagen och Unionen,2012.46 Se Hidesten, P. m.fl., ”Inget utrymme för höga löneökningar i nya avtalet”,Dagens Nyheter, 26 februari 2013.47 ”Avtalsvärde” är här en sammanfattande term för den beräknadekostnadsökningen för lön och förmåner.48 För industriarbetarna beräknas den avtalade lönen enligt Medlingsinstitutet ökamed 6,2 procent under perioden, medan resterande del av avtalsvärdet går till ettnytt delpensionssystem. För tjänstemännen inom industrin gäller liknande siffror.


Konjunkturläget augusti 2013 81nomsnittlig månadslön under 25 000 kronor. 49 Några störrecentrala avtal som sedan slöts tillgodosåg detta krav för redananställda samtidigt som ingångslönerna ökar långsammare. 50Diagram 152 Arbetsmarknadsgap ochtimlön i näringslivetProcent av potentiellt arbetade timmar respektiveårlig procentuell förändring, kvartalsvärden45.5LÅNGSAMMA LÖNEÖKNINGAR I NÄRINGSLIVETLönerna i näringslivet bedöms öka med 2,7 procent under 2013och 2,8 procent 2014. Till viss del minskar löneökningstakten inäringslivet i år jämfört med förra året eftersom lönerevisionernai industrins avtal tidigarelades 2012. Därutöver bidrar de nyaavtalen tillsammans med ett fortsatt lågt resursutnyttjande påarbetsmarknaden till att löneökningstakten blir långsam i år ochnästa år (se tabell 31 och diagram 152).Tabell 31 Timlön enligt konjunkturlönestatistikenProcent respektive procentuell förändringVikt 2012 2013 2014Näringsliv 68 3,3 2,7 2,8Industri 17 4,0 2,4 2,6Byggbranschen 6 2,7 3,2 2,7Tjänstebranscher 45 3,1 2,8 2,8Kommunal sektor 25 2,8 3,0 3,0Stat 6 2,2 2,7 2,8Totalt 100 3,1 2,8 2,8Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.3210-1-2-3-4-5-600020406ArbetsmarknadsgapTimlön (höger)Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.Diagram 153 Timlön inäringslivsbranscherProcentuell förändring5.04.54.03.5081012145.04.54.03.53.02.52.01.51.00.55.04.54.03.5Löneökningarna inom industrin dämpas i år mer än inom andrabranscher (se tabell 31 och diagram 153). Förutom den svagaindustrikonjunkturen kan det bland annat förklaras av de nyaavtalens tidsprofil, där en större del av de överenskomna lönerevideringarnasker i slutet av avtalsperioden, samt att delar avavtalsvärdet inom industrin inte är rena löneökningar.Inom övriga näringslivet kommer tidsprofilen på de nya avtalenbara i mindre grad bidra till att dämpa löneökningstakten i år.Samtidigt är den avtalade ökningen av själva lönedelen högre äninom industrin. 51 Vidare stiger sysselsättningen i tjänstebranschernavilket ökar lönetrycket något (se kapitlet ”Produktionoch arbetsmarknad”). Sammantaget ökar lönerna något snabbareinom tjänstebranscherna.3.02.52.01.597990103IndustriByggbranschenTjänstebranscherAnm. Prognos för 2012 baserad på preliminärautfall.Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.05070911133.02.52.01.549 Kravet var löneökningar på 1740 kronor under tre år för dessa avtalsområden.Se http://www.avtal13.nu/enig-lo-styrelse-kring-fortsatta-avtalsrorelsen.50 För en mer detaljerad genomgång av de nya avtalen, se Konjunkturläget, juni2013.51 Den årliga uppdateringen av det statistiska underlaget medför därutöver attbyggbranschens och handelns löneökningstakt förstärks i mätningarna 2013jämfört med 2012. För mer information om faktorer som kan påverka mätningen avlöneökningar, se fördjupningen ”Från avtalsrörelse till arbetskostnad” iLönebildningsrapporten, 2010, Konjunkturinstitutet.


82 Löner, vinster och priserDiagram 154 Timlön i näringsliv,kommunal sektor och statlig sektorProcentuell förändring5.55.04.54.03.53.02.52.01.5Diagram 155 Nominell och reallöneutveckling i hela ekonominProcentuell förändring5432197990103NäringslivKommunal sektorStatlig sektorAnm. Prognos för 2012 baserad på preliminärautfall.Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.05070911135.55.04.54.03.53.02.52.01.554321HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I KOMMUNAL SEKTORLönerna i den kommunala sektorn ökar mer än i näringslivet iår och nästa år (se diagram 154). Bidragande orsaker är relativtstora ökningar av lärarnas löner och jämnare tidsprofil i exempelvisavtalet mellan SKL och Svenska kommunalarbetareförbundetjämfört med många avtal inom näringslivet.REALLÖNERNA FORTSÄTTER ATT ÖKAKonsumentpriserna mätt med KPI ligger nästan stilla i år ochdärmed hamnar den reala löneökningstakten nära den nominella(se tabell 32). Med hänsyn till inflationen mätt med KPI medfast bostadsränta (KPIF) ökar reallönerna långsammare, menfortfarande i linje med genomsnittet sedan 1997. Nästa år dämpasde reala löneökningarna till följd av att inflationen ökar, menreallönerna ökar ändå nästan lika snabbt som genomsnittet förtidsperioden 1998–2011 (se diagram 155).Tabell 32 Nominell och real timlön i hela ekonominÅrlig procentuell förändring1998–2011 2012 2013 2014Nominell timlön 1 3,5 3,1 2,8 2,8Real timlön (KPI) 2 2,1 2,2 2,7 2,0Real timlön (KPIF) 2 1,8 2,1 1,8 1,61Enligt konjunkturlönestatistiken. 2 Den nominella timlönen enligtkonjunkturlönestatistiken deflaterad med konsumentprisindex (KPI) respektivekonsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF).00Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.-19799010305Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.070911Nominallön enl. konjunkturlönestatistikenReallön, deflaterad med KPIReallön, deflaterad med KPIFDiagram 156 Enhetsarbetskostnad inäringslivetProcentuell förändring, kalenderkorrigeradevärden86420-2-413-186420-2-4ENHETSARBETSKOSTNADEN ÖKAR LÅNGSAMMAREArbetskostnaderna utgörs till drygt 70 procent av lön, medanresterande del utgörs av kollektiva avgifter och löneskatter. Dekollektiva avgifterna och löneskatterna som andel av lönen blir iprincip oförändrade 2013 och 2014 (se tabell 33). Tillsammansmed de relativt långa avtalsperioderna leder det till minskad osäkerhetom arbetsgivarnas kostnader för arbetskraften de närmasteåren. År 2013 och 2014 avtar ökningen av den totala arbetskostnadeni näringslivet till följd av att löneökningarna dämpasjämfört med 2012 (se tabell 33 och diagram 156).Enhetsarbetskostnaden, det vill säga arbetskostnaden perproducerad enhet, ökar långsammare i år än förra året mensnabbare än genomsnittet 1998–2011. Produktiviteten ökarsnabbare nästa år när efterfrågan stärks och företagen höjer sittkapacitetsutnyttjande. Enhetsarbetskostnadens ökningstakt avtardärmed under 2014.-69799010305Arbetskostnad per timmeProduktivitetEnhetsarbetskostnad07091113-6Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 83Tabell 33 Timlön och arbetskostnad i näringslivetProcentuell förändring, kalenderkorrigerade värden1998–2011 2012 2013 2014Timlön (KL) 3,4 3,3 2,7 2,8Timlön (NR) 3,5 3,4 2,5 2,9Kollektiva avgifter och löneskatter(i procent av lönen) 40,9 40,0 40,1 40,0Arbetskostnad 3,5 3,7 2,6 2,8Enhetsarbetskostnad 1,2 2,9 1,6 0,6Anm. Konjunkturlönestatistiken (KL) respektive nationalräkenskaperna (NR).Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat medanställdas arbetade timmar.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Löneökningarna enligt nationalräkenskaperna bedöms bli lägre iår än enligt konjunkturlönestatistiken (se tabell 33). Det berorfrämst på att en del av de löneökningar som härrör från avtalsom slutits under våren 2013 kommer betalas ut retroaktivt.I nationalräkenskaperna registreras lönen då den betalas ut medankonjunkturlönestatistiken tar hänsyn till den period som deretroaktiva utbetalningarna avser.Diagram 157 ImportpriserIndex 2000=100, säsongsrensade kvartalsvärden220220200200Kostnader, deflatorer och vinsterFORTSATT PRISPRESS FÖR SVENSKA EXPORTFÖRETAG180160140120180160140120Den svenska kronan har stärkts de senaste åren. Tillsammansmed en svag internationell industrikonjunktur har detta bidragittill fallande priser på både råvaror och bearbetade varor uttryckti svenska kronor (se diagram 157 och diagram 158). Både export-och importpriserna i svenska kronor blir betydligt lägre2013 än 2012. Den utdragna konjunkturåterhämtningen i omvärldenmedför att priserna på världsmarknaden endast ökarsvagt 2014. Tillsammans med en mindre kronförstärkning innebärdetta att prisförändringarna i utrikeshandeln överlag blir smånästa år (se tabell 34).Importpriserna sjunker ungefär lika mycket som exportpriserna2013, vilket medför att bytesförhållandet i stort sett äroförändrat jämfört med 2012 (se diagram 159). Bytesförhållandetförbättras sedan 2014 eftersom exportpriserna ökar medanimportpriserna minskar. Denna utveckling beror främst på attden förbättrade globala investeringskonjunkturen gynnar prisutvecklingenpå svenska produkter, samtidigt som oljepriset beräknasvara ungefär oförändrat. 521008000020406Bearbetade varorRåvarorTjänster0810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 158 Exportpriser1214100Index 2000=100, säsongsrensade kvartalsvärden160140120100801601401201008000020406Bearbetade varorRåvarorTjänster081012148052 För en analys av hur utvecklingen sett ut i ett längre perspektiv, sefördjupningen ”Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998–2012”,Konjunkturläget, juni 2013.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


84 Löner, vinster och priserDiagram 159 BytesförhållandeIndex 2012=10011411211010810610410210098939597990103Anm. Högre värden innebär högre genomsnittligaexportpriser i förhållande till importpriserna isvenska kronor.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 160 Deflatorer för inhemskanvändningProcentuell förändring50507091113114112110108106104102100985Tabell 34 Tillförsel- och användningspriserAndel av tillförsel, procent respektive procentuell förändring2012 2012 2013 2014BNP 70 1,0 0,9 1,6Offentliga myndigheter 1 13 3,5 3,2 2,6Näringsliv 2 49 0,6 0,2 1,4Skattenetto 8 –0,4 1,0 0,8Import 30 –1,0 –3,1 –0,3Bearbetade varor 15 –2,6 –4,4 –0,8Råvaror 7 0,2 –4,7 –1,5Tjänster 8 0,8 0,3 1,3Tillförsel/Användning 3 100 0,4 –0,3 1,0Offentlig konsumtion 19 2,8 2,7 2,3Hushållens konsumtionsutgifter 34 1,2 0,7 1,2Bruttoinvesteringar 3 13 0,5 0,0 0,6Export 34 –1,5 –3,2 0,3Bearbetade varor 18 –1,9 –3,9 –0,2Råvaror 6 –3,3 –4,8 –0,2Tjänster 11 0,1 –1,2 1,41 Inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer. 2 Förädlingsvärdeprisberäknat till baspris. 3 Inklusive lagerinvesteringar.44Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.3210-1Diagram 161 Lönsamhet i näringslivetProcent, årsvärden respektive nettotal,säsongsrensade kvartalsvärden40200-2097-409399959701990301050307Inhemsk användning, totaltOffentlig konsumtionHushållens konsumtionsutgifterBruttoinvesteringarKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.05070909Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11111313LönsamhetsomdömeLönsamhetsomdöme, genomsnitt 2003-2013Vinstandel (höger)3210-15045403530SVAG PRISUTVECKLING ÄVEN INOM LANDETDe sjunkande importpriserna bidrar till att dämpa prisutvecklingenför inhemsk användning i år. 53 Priserna på bruttoinvesteringarligger still, samtidigt som priserna för hushållens konsumtionökar svagt. De totala priserna för inhemsk användning ökarmed drygt 1 procent 2013 (se diagram 160).BNP-deflatorn stiger med 0,9 procent 2013 och 1,6 procent2014. Tillsammans med ökningen i BNP-volymen innebär detatt BNP i löpande priser stiger med i genomsnitt 3,0 procent perår 2013–2014. Utvecklingen av BNP:s delar i löpande priser harbetydelse för bland annat skatteintäkternas utveckling (se kapitlet”Offentliga finanser”).SÄMRE LÖNSAMHET HOS FÖRETAGEN 2013Enligt Konjunkturbarometern är en stor del av företagen missnöjdamed lönsamheten (se diagram 161). Arbetsproduktiviteteni näringslivet ökar med drygt 1 procent i år. Samtidigt ökar arbetskostnadenper timme med knappt 3 procent, vilket innebäratt enhetsarbetskostnaden stiger med 1,6 procent. Företagen kantill följd av den svaga efterfrågan inte till fullo kompensera sigför denna kostnadsökning genom prishöjningar och näringslivetsförädlingsvärdedeflator ökar med endast 0,2 procent 2013. Detinnebär att arbetskostnaderna i år ökar mer än förädlingsvärdet ilöpande priser och att vinstandelen sjunker. Lönsamheten för-53 Med inhemsk användning avses här konsumtion (offentlig och privat) ochbruttoinvesteringar.


Konjunkturläget augusti 2013 85bättras något 2014 när förädlingsvärdet i fasta priser växersnabbare genom högre produktivitetstillväxt, samtidigt somföretagen kan höja priserna mer och förädlingsvärdedeflatorndärför ökar i snabbare takt (se tabell 35).Tabell 35 Priser, kostnader och vinster i näringslivetProcentuell utveckling respektive procent, ej kalenderkorrigerade värden2012 2013 2014Förädlingsvärde, fasta priser 1 1,0 1,2 3,0Förädlingsvärdedeflator 1 0,6 0,2 1,4Förädlingsvärde, löpande priser 2 1,6 1,3 4,5Arbetade timmar, anställda –0,4 0,2 0,6Arbetskostnad per timme 3 4,6 2,6 3,1Total arbetskostnad 3 4,2 2,8 3,7Bruttoöverskott –2,3 –0,9 5,7Vinstandel 39,4 38,6 39,0Justerad vinstandel 4 31,6 30,7 31,31Beräknat till baspris. 2 Beräknat till faktorpris. 3 Inkluderar löneberoende övrigaproduktionskatter, även för egenföretagare. 4 Exklusive små- och fritidshus justeradför antalet arbetstimmar utförda av egenföretagare.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.KonsumentpriserFORTSATT LÅG INFLATION I ÅR OCH NÄSTA ÅRDen utdragna lågkonjunkturen i både Sverige och omvärlden harunder de senaste åren dämpat prisutvecklingen. Samtidigt harkronan förstärkts, vilket ytterligare dämpat importprisernas utveckling.Under våren och sommaren har inflationen i Sverigefortsatt att ligga på en låg nivå (se diagram 162). Prisutvecklingenför samtliga större aggregat i KPI var lägre än den strukturellaökningstakten. 54Den konjunkturella återhämtning som inleds i slutet på innevarandeår blir utdragen och resursutnyttjandet är lågt både 2013och 2014. Inflationen förblir därför låg både i år och nästa år.I termer av KPI med fast bostadsränta, KPIF, blir inflationen1,0 procent i år och 1,2 procent nästa år (se tabell 36). Inflationenmätt med KPI blir lägre båda dessa år eftersom räntekostnadernaför hushållens bostadslån sjunker (se kapitlet ”Makroekonomiskutveckling och ekonomisk politik 2013–2017”).Diagram 162 KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring, månadsvärden543210-1-2543210-1-254 Med strukturell ökningstakt avses den långsiktiga utveckling som är förenlig medinflationsmålet på 2 procents ökning i KPI. Den bedömda strukturella ökningstaktenär för olika större delaggregat: varor och tjänster 1,5 procent, boende 2,9 procentoch energi 2,1 procent. Se vidare Markowski, A. m.fl., ”Strukturell utvecklingstaktav arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin”, Working paper no. 106,Konjunkturinstitutet, 2011.-30002KPIKPIF04060810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1214-3


86 Löner, vinster och priserDiagram 163 Varu- och tjänstepriser iKPI, importpris ochenhetsarbetskostnadÅrlig procentuell förändring, kvartalsvärden20151050-543210-1Tabell 36 KonsumentpriserProcentuell förändring om inget annat angesVikt 2012 2013 2014KPI 100 0,9 0,1 0,8Räntekostnader, räntesats –0,5 –14,7 –6,7KPIF 100 1,0 1,0 1,2Varor och tjänster 70 0,4 0,7 0,9Boende 17 2,6 2,0 2,1Energi 9 0,2 –1,9 –0,8Räntekostnader, kapitalstock 4 5,9 5,3 5,5KPIF exkl. energi 91 1,0 1,2 1,4HIKP 0,9 0,5 1,0-10000204060810Importpriser för konsumtionsvarorEnhetsarbetskostnad i näringslivetVaror och tjänster (höger)1214-2Anm. Räntekostnader i KPI utgörs av produkten av kapitalstock och räntesats.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 164 Företagensprisförväntningar på tre månaders siktNettotal, månadsvärden, 3-månaders glidandemedelvärde806040200-20-40-60-80030507Källa: Konjunkturinstitutet.09LivsmedelshandelSpecialiserad butikshandelHotell och restaurang11Diagram 165 BoendekostnaderProcentuell förändring3.53.013806040200-20-40-60-803.53.0SVAG KONJUNKTUR DÄMPAR PRISÖKNINGARNA PÅ VAROROCH TJÄNSTERVaror och tjänster utgör 70 procent av KPI-korgen. Priserna pådessa bestäms i hög grad – men med varierande fördröjning – avhur enhetsarbetskostnaden i näringslivet och importpriserna förkonsumentvaror utvecklas (se faktarutan i slutet av detta avsnitt,samt diagram 163).Enhetsarbetskostnaden i näringslivet steg snabbt i fjol ochstiger något snabbare än sin strukturella ökningstakt 55 i år (seavsnittet ”Löner och arbetskostnader”, samt diagram 163).Denna utveckling medför ett ökat kostnadstryck för företagen.Ökningstakten i enhetsarbetskostnaden saktar in betydligt nästaår. Importpriserna utvecklas svagt i år och nästa år till följd av ensvag internationell konjunkturutveckling.Inflationen beror inte enbart på företagens kostnader utanockså på efterfrågeläget i ekonomin och på vilka förväntningarekonomins aktörer har. Det svaga efterfrågeläget gör det svårareför företagen att höja priserna. Konjunkturbarometern visar attandelen företag som planerar att höja priserna den närmastetiden är liten (se diagram 164). Företagens och hushållens inflationsförväntningarär också låga. Sammantaget stödjer det bildenatt varu- och tjänstepriserna stiger långsamt såväl 2013 som 2014(se diagram 163).2.52.01.51.00.52.52.01.51.00.5HYRORNA ÖKAR I MÅTTLIG TAKT FRAMÖVERHyresförhandlingarna resulterade i lägre hyresökningar 2013 än2012. Det låga ränteläget och den fortsatt låga KPI-inflationenväntas medföra att hyrorna växer ytterligare något långsammare2014 (se diagram 165).0.00002040608HyrorBoende exkl. räntekostnader1012140.0Anm. Boende exkl. räntekostnader består avhyror (ca 80 procent), fastighets- ochtomrättsavgift, avskrivningar, reparationer,försäkringar, samt kommunala avgifter.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.55 Se vidare Markowski, A., m.fl. ”Strukturell utvecklingstakt av arbetskostnad ochpriser i den svenska ekonomin”, Working paper no. 106, Konjunkturinstitutet,2011.


Konjunkturläget augusti 2013 87ENERGIPRISERNA BIDRAR TILL LÄGRE INFLATIONPrisnivån på marknaden för el har 2012 och hittills under 2013legat betydligt lägre än under perioden 2008–2011, som prägladesav produktionsproblem. Terminsprissättningen indikerar attpriset kommer att förbli lågt även nästa år (se diagram 166). Attprisnivån på elmarknaden nu är lägre bidrar till att det genomsnittligaelpriset till konsument sjunker i takt med att gamla avtalsuccessivt ersätts av nya till en lägre prisnivå. Den förhandsregleringav elnätavgifterna som infördes 2012 bidrar också till attelpriserna utvecklas långsammare än tidigare.När priset på råolja förändras får det snabbt genomslag pådrivmedelspriserna. Både råoljepriset och drivmedelspriset harvarierat kraftigt de senaste åren. Råoljepriset väntas dock endastförändras marginellt de kommande åren, vilket får till följd attdrivmedelspriserna blir i stort sett oförändrade på dagens nivå(se diagram 167). Sammantaget sjunker energipriserna 2013 och2014 (se tabell 36).Diagram 166 Spot- och terminspriserpå elÖre per kWh10080604020000020406Anm: Diagrammet visar utfall från Nord Pool Spotså långt dessa finns tillgängliga. För periodendärefter visas terminspriset på den nordiskaelmarknaden uttryckt i svenska kronor.Källor: Nord Pool Spot, NASDAQOMX, Macrobondoch Konjunkturinstitutet.08101214100806040200FAKTAENHETSARBETSKOSTNAD OCH IMPORTPRISER VIKTIGAFÖR INFLATIONSUTVECKLINGENPå lång sikt bestäms prisökningstakten för varor och tjänster,vilka utgör 70 procent av KPI-korgen, i hög grad av hur enhetsarbetskostnadenutvecklas. Enhetsarbetskostnaden bestäms avhur arbetskostnaderna och produktiviteten utvecklas. Företagenanpassar priserna efter utvecklingen av enhetsarbetskostnaden såatt en marknadsmässig avkastning på investerat kapital uppnås.Förändringar i enhetsarbetskostnaden påverkar priserna medviss fördröjning, bland annat för att det är förenat med kostnaderatt ändra priserna.Inflationen påverkas också av hur importpriserna utvecklas.En stor del av de konsumtionsvaror som ingår i KPI importeras.Förändrade importpriser påverkar även de svenska konsumentprisernagenom att kostnaden för insatsvaror i den inhemskaproduktionen påverkas. På kort sikt brukar sambandet mellanimportpriser och inflationen vara starkare än det mellan enhetsarbetskostnadi näringslivet och inflationen. En delförklaring äratt många importvaror är säsongsvaror som relativt ofta byts ut ihandeln. Detta innebär också att förändringar i växelkursen kanfå ett snabbt genomslag på den svenska inflationen via ändradeimportpriser.Diagram 167 Råolja och drivmedelUS dollar per fat respektive kronor per liter,månadsvärden14012010080604020000020406Råolja, brentBensinpris (höger)Källor: Macrobond, International PetroleumExchange, SCB och Konjunkturinstitutet.08101214222018161412108


89Offentliga finanserDen fortsatta lågkonjunkturen och de ofinansierade åtgärdersom regeringen genomför medför att underskotten i de offentligafinanserna består. I år har regeringen genomfört ofinansieradeåtgärder motsvarande 25 miljarder kronor, vilket medföratt finanspolitikens inriktning är expansiv. Konjunkturinstitutetbedömer att regeringen genomför nya åtgärder av samma storlekäven nästa år. Trots detta blir finanspolitikens inriktningneutral 2014, då bland annat sänkta inkomstpensioner verkaråtstramande.VÄXANDE UNDERSKOTT I DE OFFFENTLIGA FINANSERNADet finansiella sparandet i den offentliga sektorn har försvagatsunder lågkonjunkturen som har följt efter finanskrisen. Det finansiellasparandet har gått från överskott kring eller över2 procent av BNP 2005–2008 till balans eller underskott de senasteåren (se diagram 168).Lågkonjunkturen har direkt bidragit till underskotten i denoffentliga sektorns finansiella sparande via de så kallade automatiskastabilisatorerna, det vill säga genom lägre skatteintäkter ochhögre arbetslöshetsrelaterade utgifter när BNP-tillväxten varitlåg och arbetslösheten hög. Konjunkturinstitutet bedömer dockatt de automatiska stabilisatorerna har försvagats sedan 1990-talet. Som framgår av diagram 169 var BNP-gapet enligt Konjunkturinstitutetsbedömning av samma storleksordning 1993–1997 som 2008–2010. Men under den senare perioden bidrog deautomatiska stabilisatorerna betydligt mindre till underskotten ioffentlig sektors finansiella sparande. 56Utöver de automatiska stabilisatorerna har aktiva åtgärderfrån regeringen, främst ofinansierade skattesänkningar, bidragittill ett lägre finansiellt sparande i den offentliga sektorn. Åtgärdernahar successivt minskat det konjunkturjusterade sparandetfrån ca 2 procent av potentiell BNP 2007 till 0,4 procent av potentiellBNP 2012 (se diagram 169).I år och nästa år fortsätter de automatiska stabilisatorerna attbidra till underskott i de offentliga finanserna när lågkonjunkturenfortsätter. Även ofinansierade åtgärder bidrar till ett lägrefinansiellt sparande i den offentliga sektorn. I år faller det finansiellasparandet till –1,3 procent av BNP, jämfört med –0,6 procentav BNP 2012 (se tabell 37). Det beror på att de stora utgiftsposternaoffentlig konsumtion och transfereringar till hushållen,inte minst inkomstpensionerna, växer snabbare än inkomsterna.Nästa år faller det finansiella sparandet ytterligare.Utgifterna faller visserligen som andel av BNP 2014 på grund avsvag konsumtionsutveckling och lägre inkomstpensioner, menprognostiserade skattesänkningar till hushållen medför att in-56 Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre skattesatser, främst viajobbskatteavdragen, och lägre ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen, se ocksåfördjupningen ”Överskottsmålet för offentliga finanser”, Konjukturläget, mars 2013.Diagram 168 Offentliga sektornsfinansiella sparandeMiljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser150750-75-150-225808488929600Miljarder kronorProcent av BNP (höger)04Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 169 Automatiskastabilisatorer och BNP-gapProcent av potentiell BNP420-2-4-6-8-10-1293959799010305Konjunkturjusterat sparandeAutomatiska stabilisatorerEngångseffekterFinansiellt sparandeBNP-gap0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.081112131050-5-10-15420-2-4-6-8-10-12


90 Offentliga finanserkomstutvecklingen i offentlig sektor blir så svag att det finansiellasparandet ändå faller.Tabell 37 Den offentliga sektorns finansiella sparandeMiljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Inkomster 1 770 1 817 1 850Procent av BNP 49,7 50,0 48,9Utgifter 1 793 1 866 1 908Procent av BNP 50,3 51,4 50,5Finansiellt sparande –22 –49 –58Procent av BNP –0,6 –1,3 –1,5Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.REGERINGEN VÄNTAS GENOMFÖRA OFINANSIERADEÅTGÄRDER MOTSVARANDE 25 MILJARDER KRONOR 2014Diagram 170 Finansiellt sparande ochkonjunkturjusterat sparande i offentligsektorProcent av BNP respektive potentiell BNP43210-1-2-300020406081012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.14Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparande1643210-1-2-3I konjunkturjusterade termer faller den offentliga sektorns finansiellasparande i år med ca 1 procentenhet till –0,8 procent avpotentiell BNP (se diagram 170). Försvagningen av det konjunkturjusteradesparandet beror bland annat på de ofinansieradeåtgärder motsvarande 25 miljarder kronor som regeringen genomföri år. I budgetpropositionen för 2013 ingår ofinansieradeåtgärder motsvarande ca 23 miljarder kronor. Den mest omfattandeåtgärden är en sänkning av bolagsskatten. I 2013 års vårpropositionföreslog regeringen ytterligare tillfälliga åtgärderriktade till infrastruktur och utbildning om 2 miljarder kronor2013 och ca 1 miljard kronor 2014.Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen vidtar ytterligareofinansierade åtgärder motsvarande 25 miljarder kronor 2014.Åtgärderna antas bestå av skattesänkningar till hushållen motsvarande15 miljarder medan resterande 10 miljarder fördelasjämnt mellan offentlig konsumtion och transfereringar till hushållen(se tabell 38).Ett minskat konjunkturjusterat sparande i år indikerar att finanspolitikenär expansiv. Nästa år blir det konjunkturjusteradesparandet i stort sett oförändrat jämfört med i år (se diagram170). Detta indikerar en neutral inriktning av finanspolitiken2014. En viktig anledning till att inriktningen blir neutral 2014,trots 25 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder, är att inkomstpensionernafaller, vilket har en åtstramande verkan. Dettabidrar till att begränsa underskottet i konjunkturjusterat sparande.Om prognosens 25 miljarder kronor i ofinansierade åtgärdergenomförs 2014 krävs besparingsåtgärder motsvarande30 miljarder kronor under perioden 2015–2017 för att överskottsmåletför de offentliga finanserna ska nås (se avsnittet”Budgetpolitiska mål” i detta kapitel respektive ”Finanspolitik” ikapitlet ”Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik2013–2017”).


Konjunkturläget augusti 2013 91Tabell 38 Fördelning av finanspolitiken 2014Miljarder kronor, löpande priser2014Hushållens direkta skatter –15Inkomster –15Offentlig konsumtion 1 5Transfereringar till hushållen 5Utgifter 10Total effekt på offentlig sektors finansiella sparande –251 Kommunsektorn tillförs 3 miljarder kronor i form av riktade statsbidrag och statligkonsumtion höjs med 2 miljarder kronor.Anm. I tabellen redovisas den direkta effekten av en åtgärd. Den direkta effektentar inte hänsyn till att åtgärden kan ge upphov till beteendeförändringar, som i sintur kan leda till förändrade skatteinkomster och transfereringsutgifter.Källa: Konjunkturinstitutet.LÅGKONJUNKTUREN GER STÖRST UNDERSKOTT I STATENDen största delen av det negativa finansiella sparandet uppstår istaten (se tabell 39). Detta är en normal konsekvens av en lågkonjunktur.De konjunkturrelaterade utgiftsökningarna för arbetslöshetenminskar främst statens finansiella sparande. Detkommunala balanskravet förhindrar stora underskott i kommunsektorn,men kan bidra till större statliga underskott genom atttvinga fram ökningar av statsbidragen för att undvika neddragningarav den kommunala verksamheten eller höjd kommunalskatt.Statens finansiella sparande samvarierar därmed starkaremed konjunkturläget, mätt med BNP-gapet, än övriga sektorerssparande (se diagram 171). Det finansiella sparandet i statenfaller från –0,6 procent av BNP 2012 till –1,1 procent av BNP iår dels för att lågkonjunkturen fördjupas, dels på grund av deofinansierade åtgärderna i budgetpropositionen för 2013 ochvårpropositionen 2013.Även i ålderspensionssystemet uppstår ett mindre underskotti år när inkomstpensionerna växer snabbt. Nästa år vänder detfinansiella sparandet och blir positivt eftersom inkomstpensionernasänks, vilket leder till en långsam utveckling av ålderspensionssystemetsutgifter.Kommunsektorns finansiella sparande fortsätter att vara negativtde närmaste åren, till största delen på grund av ökandekommunal konsumtion och högre investeringar. I år stiger ändådet finansiella sparandet i kommunsektorn tillfälligt i och med enförväntad premieåterbetalning från AFA Försäkring på11 miljarder kronor (se avsnittet ”Budgetpolitiska mål”).Diagram 171 Finansiellt sparande iolika delar av offentlig sektor och BNPgapProcent av BNP, löpande priser respektiveprocent av potentiell BNP1050-5-10-1593959799010305StatenÅlderspensionssystemetKommunerBNP-gap0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11131050-5-10-15


92 Offentliga finanserTabell 39 Finansiellt sparande i delsektorerMiljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser2012 2012 2013 2014Staten –21 –0,6 –1,1 –1,2Ålderspensionssystemet 9 0,2 –0,1 0,1Kommunsektorn –9 –0,3 –0,1 –0,4Offentliga sektorn –22 –0,6 –1,3 –1,5Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.LÅN TILL RIKSBANKEN ÖKAR STATSSKULDENDiagram 172 Statens budgetsaldo ochfinansiella sparandeMiljarder kronor, löpande priser2001000-100-200010305Källor: SCB, Riksgälden och Konjunkturinstitutet.Budgetsaldo och finansielltsparandeStatens finansiella sparande är skillnadenmellan statens intäkter och kostnader. Redovisningenav det finansiella sparandet är ihuvudsak periodiserad, vilket innebär atttransaktionerna redovisas för den period dåprestationen utförs (intäkt) eller då resursenförbrukas (kostnad).07BudgetsaldoFinansiellt sparandeStatens budgetsaldo består av skillnadenmellan statens inkomster och utgifter. Eftersomstatsbudgeten till stor del är kassamässig,sker redovisning vid den tidpunkt dåin- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellanfinansiellt sparande och budgetsaldo utgörs avperiodiseringar och avgränsningar av de inochutbetalningar under året som inte motsvarasav någon prestation eller resursförbrukning.Statens lånebehov är budgetsaldot medomvänt tecken.0911132001000-100-200Det är i huvudsak saldot i statsbudgeten, snarare än statens finansiellasparande, som avgör hur statsskulden förändras underett år. Underskott i statsbudgeten ger upphov till ett lånebehov,vilket i sin tur gör att statsskulden växer. Överskott i budgetenmöjliggör i stället amortering på statsskulden. Vissa år sammanfallerbudgetsaldot i stort sett med det finansiella sparandet istaten, medan det andra år är stora skillnader mellan de två (sediagram 172 och förklaring i marginalen).Efter fjolårets budgetunderskott på 25 miljarder kronor, beräknasårets underskott bli 138 miljarder kronor. Det negativafinansiella sparandet bidrar till underskottet, men den huvudsakligafaktorn är Riksgäldens vidareutlåning till Riksbanken på109 miljarder kronor. Lånet möjliggör en utökning av Riksbankensvalutareserv på motsvarande belopp. Vidareutlåningen ökarstatsskulden men påverkar inte statens nettoräntekostnader,eftersom Riksbanken ersätter Riksgälden för de räntekostnadersom upplåningen medför. Negativa periodiseringar av skatteinkomsterökar budgetunderskottet ytterligare. Försäljningen avNordeaaktier som staten genomförde i juni bidrar däremot tillatt förbättra budgetsaldot med nästan 20 miljarder kronor. 57Försäljningen påverkar inte det finansiella sparandet men gör attlånebehovet minskar.Nästa år leder ett negativt finansiellt sparande och negativaskatteperiodiseringar åter till budgetunderskott, om än av mindreomfattning än i år (se tabell 40). Några större saldopåverkandeåtgärder, såsom vidareutlåning eller aktieförsäljning, har i nulägetinte aviserats inför nästa år.I och med årets budgetunderskott växer statsskulden frånfjolårets nivå på 1 119 miljarder kronor till 1 252 miljarder i år,vilket motsvarar drygt 34 procent av BNP. Den så kalladeMaastrichtskulden, som utgör den offentliga sektorns konsolideradebruttoskuld, utvecklas i stort sett i takt med statsskulden,men påverkas även av skuldutvecklingen i kommunsektorn.Lånebehoven i staten och kommunsektorn bidrar i år till attMaastrichtskulden stiger till drygt 41 procent av BNP (se dia-57 Försäljningen innebär att staten minskat sin ägarandel i Nordea från 13,4 till7 procent. Ungefär hälften av aktierna som såldes ingick i stabilitetsfonden. I ochmed försäljningen, minskar stabilitetsfondens aktieinnehav. I stället ökar fondenskontanta tillgodohavanden på det räntebärande kontot hos Riksgälden medmotsvarande belopp.


Konjunkturläget augusti 2013 93gram 173). Trots en viss ökning i år är den offentliga skuldkvoten(Maastrichtskuld som andel av BNP) låg både vid en historiskoch en internationell jämförelse. Skuldkvoten har haft enfallande trend sedan mitten av 1990-talet, då den översteg70 procent. Till skillnad från många andra länder har Sverigeundvikit en snabbt tilltagande skuldsättning under de senasteårens lågkonjunktur. I till exempel Storbritannien fördubbladesden offentliga skuldkvoten mellan 2006 och 2012, medan den ieuroområdet ökade från i genomsnitt 68 till 93 procent undersamma period. USA har haft en liknande skuldutveckling someuroområdet (se diagram 174).Diagram 173 Offentlig bruttoskuld(Maastrichtskuld)Miljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser170016001500140013001200110080706050403020Tabell 40 Budgetsaldo, statsskuld och MaastrichtskuldMiljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Statens finansiella sparande –21,5 –39,5 –47,1Procent av BNP –0,6 –1,1 –1,2Periodiseringar 0,9 –15,5 –7,3Skatteperiodisering 5,2 –18,5 –9,8Ränteperiodisering –4,3 3,0 2,5Avgränsningar –4,6 –83,8 0,5Försäljning av aktier med mera 0,3 10,3 0,0Extraordinära utdelningar 4,2 0,0 0,5Delar av Riksgäldens nettoutlåning –0,9 –103,0 –3,5Övriga avgränsningar –8,2 8,9 3,5Övrigt 0,3 0,6 0,6Budgetsaldo –24,9 –138,1 –53,3Procent av BNP –0,7 –3,8 –1,4Värdeförändring, övrigt –18,6 5,6 3,5Statsskuld, förändring 43,5 132,5 49,7Statsskuld 1 119 1 252 1 301Procent av BNP 31,4 34,4 34,4Maastrichtskuld 1 358 1 495 1 558Procent av BNP 38,1 41,2 41,2100093959799010305Miljarder kronorProcent av BNP (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 174 Offentlig bruttoskuld ivalda länderProcent av BNP140120100806040200608SverigeStorbritannienEuroområdetKälla: IMF Fiscal Monitor.10SpanienItalienUSA07091112131014012010080604020Källor: SCB, Ekonomistyrningsverket, Riksgälden och Konjunkturinstitutet.STIGANDE FINANSIELL NETTOFÖRMÖGENHET I OFFENTLIGSEKTOR TROTS NEDSKRIVNINGAR I VATTENFALLDen offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet utgörs avskillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder i staten,kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Förmögenheten ien delsektor stiger då sektorn uppvisar ett positivt finansielltsparande eller när marknadsvärdet på tillgångarna ökar.Nettoförmögenheten ökade i fjol med 112 miljarder kronoroch nådde därmed en historiskt hög nivå på 823 miljarder kronor(se diagram 175). Ökningen förklaras i huvudsak av gynnsamvärdeutveckling av ålderspensionssystemets finansiella tillgångar.I år förväntas nettoförmögenheten i den offentliga sektornfortsätta att öka, om än i långsammare takt (se tabell 41).Diagram 175 Den offentliga sektornsfinansiella ställningMiljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser10008006004002000-200-400-60093959799010305Miljarder kronorProcent av BNP (höger)0709111350403020100-10-20-30Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


94 Offentliga finanserStatligt helägda Vattenfall offentliggjorde i samband med sinhalvårsrapport i juli en nedskrivning av tillgångar på nästan30 miljarder kronor, vilket minskar statens finansiella tillgångar imotsvarande grad. Nedskrivningen bidrar till att statens nettoförmögenhetminskar till –162 miljarder kronor i år. 58 Samtidigtsker en viss värdeökning av tillgångarna i ålderspensionssystemet.I slutet av nästa år beräknas den offentliga sektorns samladenettoförmögenhet uppgå till drygt 23 procent av BNP.Tabell 41 Offentliga sektorns finansiella nettoställningMiljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Offentlig sektor 823 859 884Procent av BNP 23,1 23,6 23,4Staten –141 –162 –167Procent av BNP –3,9 –4,4 –4,4Kommunsektorn –5 –5 –16Diagram 176 Den offentliga sektornsinkomsterProcentuell förändring respektive procent av BNP,löpande priser860Procent av BNP –0,1 –0,1 –0,4Ålderspensionssystemet 968 1 026 1 067Procent av BNP 27,2 28,2 28,2Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.6420-2-4939597990103Procentuell förändringProcent av BNP (höger)050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 177 Viktiga skattebaserProcent av BNP, löpande priser5040302010000204060810LönesummaBeskattningsbara transfereringarHushållens konsumtionsutgifterKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.111213145856545250485040302010Offentliga sektorns inkomsterDen offentliga sektorns inkomster har sjunkit som andel avBNP under flera år. Det beror framför allt på inkomstskattesänkningarfrämst i form av jobbskatteavdragen. Förra året genomfördesinga större skattesänkningar och inkomstkvoten, detvill säga den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP,var i stort sett oförändrad jämfört med året före (se diagram176).Trots skattesänkningar, i första hand sänkt bolagsskatt, stigerinkomstkvoten i år (se tabell 42). Ökningen kommer framför alltfrån hushållens direkta skatter, vilket bland annat beror på ökadekapitalskatter. De två största skattebaserna, lönesumman ochhushållens konsumtionsutgifter, stiger dessutom som andel avBNP i år (se diagram 177). Inkomstkvoten är också tillfälligthögre i år då Konjunkturinstitutet räknar med en återbetalningav premier från AFA Försäkring till kommunsektorn (se avsnittet”Budgetpolitiska mål”).Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen genomför skattesänkningarpå 15 miljarder kronor riktade till hushållen 2014och då faller såväl skatte- som inkomstkvoten. Betydligt lägreinkomster från utdelningar på statens aktieinnehav bidrar ocksåtill att den offentliga sektorns inkomster sjunker som andel avBNP nästa år.58 Negativ finansiell nettoförmögenhet kallas även nettoskuld. Att statsskulden ökartill följd av vidareutlåningen till Riksbanken påverkar inte statens finansiellanettoförmögenhet, eftersom en lika stor fordran uppstår på tillgångssidan i statensbalansräkning.


Konjunkturläget augusti 2013 95Tabell 42 Den offentliga sektorns inkomsterProcent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Hushållens direkta skatter 15,5 15,9 15,7Företagens direkta skatter 2,9 2,6 2,6Socialavgifter 7,1 7,2 7,2Mervärdesskatt 9,2 9,4 9,3Punktskatter 2,6 2,5 2,4Övriga skatter 6,8 7,0 7,0Skattekvot 44,2 44,6 44,2EU-skatter –0,2 –0,2 –0,2Övriga inkomster 5,7 5,6 4,9Offentliga sektorns inkomster 49,7 50,0 48,9Anm. Skatter som betalas till EU ingår i skattekvoten men inte i den offentligasektorns inkomster.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.SKATTESÄNKNINGAR TILL HUSHÅLLEN 2014Den största delen av hushållens direkta skatter utgörs av skatt påförvärvsinkomster. I år ökar dessa skatter i snabbare takt änBNP, dels på grund av skattebasernas utveckling, dels på grundav kommunalskattehöjningar. Både lönesumman och utbetaldapensioner, de två största delarna av förvärvsinkomsten, stigersom andel av BNP. I år höjdes även den genomsnittliga kommunalskattesatsenmed 13 öre.I hushållens direkta skatter ingår även skatt på kapitalinkomster.Fallande räntor i år innebär lägre ränteutgifter för hushållenoch därmed lägre ränteavdrag. Lägre räntor minskar också hushållensränteinkomster, men effekten av lägre ränteavdrag domineraroch hushållens kapitalskatter ökar som andel av BNP i år(se diagram 178).Nästa år minskar hushållens direkta skatter som andel avBNP. Minskningen beror framför allt på att Konjunkturinstitutetprognostiserar att hushållens inkomstskatter sänks med15 miljarder kronor. I Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognosingår också att den genomsnittliga kommunalskattesatsenhöjs med 5 öre 2014, vilket motsvarar knappt en miljard kronor ihögre inkomstskatter till kommunsektorn.Diagram 178 Skatt på hushållenskapitalinkomsterMiljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser806040200-2093959799010305Miljarder kronorProcent av BNP (höger)0709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 179 Företagens direktaskatterMiljarder kronor respektive procent av BNP12011132.01.51.00.50.0-0.54.0SÄNKNING AV BOLAGSSKATTEN I ÅR1003.5Företagens direkta skatter består till största delen av bolagsskatt.Bolagsskattesatsen sänktes från 26,3 till 22,0 procent den 1 januari2013. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar avmöjligheten till ränteavdrag inom en koncern (så kallade räntesnurror).I år minskar företagens vinster som andel av BNP mende väntas stiga igen när konjunkturen förbättras. Sammantagetminskar företagens direkta skatter som andel av BNP i år för attöka något 2014 (se diagram 179).80604020093959799010305Miljarder kronorProcent av BNP (höger)070911133.02.52.01.51.0Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


96 Offentliga finanserDiagram 180 PunktskatterProcent av BNP, löpande priser4.03.02.01.00.093959799AlkoholskattTobaksskattEnergiskattTotalt0103050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11134.03.02.01.00.0HÖGRE INKOMSTER FRÅN MOMSSänkningen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänstersom genomfördes den 1 januari 2012 bidrog till attinkomsterna från mervärdesskatt minskade som andel av BNP2012. I år ökar hushållens konsumtionsutgifter som andel avBNP. Inkomsterna från mervärdesskatt stiger därför något somandel av BNP och ligger kvar på denna nivå 2014 eftersom konsumtionendå ökar i ungefär samma takt som BNP.Punktskatterna består i huvudsak av skatt på alkohol, tobakoch energi. Trots höjda skattesatser har inkomsterna från energiskatternafallit successivt som andel av BNP (se diagram 180).Denna utveckling fortsätter 2013 och 2014 och beror blandannat på en övergång till energisnålare bilar och drivmedel medlägre beskattning. Inkomsterna från alkohol- och tobaksskatterväntas vara i det närmaste oförändrade som andel av BNP.LÄGRE AKTIEUTDELNINGAR FRÅN STATLIGA BOLAG 2014Diagram 181 Statens aktieutdelningarMiljarder kronor respektive procent av BNP,löpande priser2520151050939597990103Miljarder kronorProcent av BNP (höger)050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 182 Den offentliga sektornsutgifter11131.00.80.60.40.20.0Procentuell förändring respektive procent av BNP,löpande priser864706560Bland den offentliga sektorns övriga inkomster finns statensinkomster från aktieutdelningar. Dessa steg snabbt under mittenav förra decenniet och har sedan dess legat på en jämförelsevishög nivå (se diagram 181). Störst utdelning i år får staten frånVattenfall (6,8 miljarder kronor), Telia Sonera (4,6 miljarderkronor) och LKAB (5,5 miljarder kronor).Nästa år faller dock utdelningarna tillbaka framför allt pågrund av att Vattenfalls utdelning förväntas utebli. Den nedskrivningav bolagets tillgångar som gjordes under andra kvartaleti år kommer att belasta helårsresultatet med 24,5 miljarderkronor. Det är mer än Vattenfalls vinst för helåret 2012. Åretsresultat förväntas därför bli negativt och Konjunkturinstitutetbedömer att utdelningarna från Vattenfall uteblir 2014.Offentliga sektorns utgifterDen offentliga sektorns utgifter växer med 4,1 procent i år, vilketär högre än den genomsnittliga ökningstakten 1994–2012 (sediagram 182 och tabell 43). Även som andel av BNP ökar utgifternadå BNP växer långsamt. Den offentliga sektorns konsumtion,transfereringar och ränteutgifter ökar som andel av BNP.Ökade utgifter inom utbildning och forskning, arbetsmarknadoch kommunal omsorg samt höjda inkomstpensioner bidrar tillutgiftsökningen. Dessutom höjs avgiften till EU i år.255050-2939597990103Procentuell förändringGenomsnitt 1994-2012Procent av BNP (höger)050709111345Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 97Tabell 43 Den offentliga sektorns utgifterProcent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Offentlig konsumtion 26,9 27,3 27,0Offentliga investeringar 3,4 3,4 3,3Transfereringar 19,0 19,4 18,9Hushåll 15,8 16,0 15,6Företag 1,7 1,7 1,7Utland 1,5 1,7 1,5Ränteutgifter 1,0 1,2 1,2Offentliga sektorns utgifter 50,3 51,4 50,5Procentuell förändring, löpande priser 3,6 4,1 2,2Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Nästa år växer utgifterna långsammare än i år trots att ofinansieradeutgiftsökningar på 10 miljarder kronor ingår i prognosen(se tabell 38). Som andel av BNP minskar utgifterna, vilket delvishänger samman med att inkomstpensionerna utvecklas svagt.Dessutom minskar även de övriga transfereringarna till hushållensom andel av BNP eftersom många ersättningar antingen ärnominellt oförändrade eller indexerade med prisbasbeloppet, detvill säga med KPI-inflationen i juni föregående år. KPI var i detnärmaste oförändrat i juni 2013 jämfört med juni året före. Detinnebär att dessa utgifter växer långsammare än BNP i löpandepriser.OFFENTLIGA KONSUMTIONSUTGIFTER VÄXER LÅNGSAMTDe offentliga utgifterna består ungefär till hälften av offentligkonsumtion. Sedan 2009 har tillväxttakten i de offentliga konsumtionsutgifternavarit lägre än den genomsnittliga utvecklingen1994–2012 (se diagram 183). I år och i synnerhet nästa årfortsätter utgifterna att öka i en jämförelsevis låg takt.I år utvecklas den statliga konsumtionen svagare än 2012 tillföljd av låg pris- och löneomräkning av anslagen till de statligamyndigheterna. I Konjunkturinstitutets prognostiserade finanspolitikingår 2 miljarder kronor till ökad statlig konsumtion 2014(se tabell 38). Trots detta växer den statliga konsumtionen någotlångsammare nästa år.Kommunernas konsumtion växer snabbare i år än 2012 i löpandepriser. I år höjdes den genomsnittliga kommunalskattenmed 13 öre. Detta ger kommunerna ökade möjligheter att mötaden ökade efterfrågan som följer av den demografiska utvecklingen.Konjunkturinstitutet räknar med att AFA Försäkringåterbetalar 11 miljarder kronor till kommunsektorn i slutet av2013. Dessa pengar antas inte i någon högre grad användas tillatt anställa fler. Premieåterbetalningarna väntas dock leda tillnågot större inköp av förbrukningsvaror. I den finanspolitiskaprognosen ingår att statsbidragen till kommunsektorn ökar med3 miljarder kronor nästa år. Detta tillsammans med en prognostiseradhöjning av den genomsnittliga kommunalskatten med 5Diagram 183 OffentligakonsumtionsutgifterProcentuell förändring respektive procent av BNP,löpande priser86420939597990103Procentuell förändringGenomsnitt 1994-2012Procent av BNP (höger)050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.11133028262422


98 Offentliga finanserDiagram 184 Offentliga transfereringartill hushållProcentuell förändring respektive procent av BNP,löpande priser86420-2-4939597990103Procentuell förändringGenomsnitt 1994-2012Procent av BNP (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 185 Deltagande personer iarbetsmarknadspolitiska programTusental kronor per år, 2012 års prisnivårespektive andel av antalet arbetslösa 15-74 år15012090050709111326242220181614806040öre nästa år bidrar till att konsumtionen kan öka inom kommunsektorn.Nästa år växer kommunal konsumtion något långsammareän 2013.DÄMPAD TILLVÄXT I TRANSFERERINGAR TILL HUSHÅLLENNÄSTA ÅRTransfereringarna till hushållen ökade snabbt i fjol och fortsätteratt öka även i år, bland annat som en konsekvens av höga pensionsutbetalningar.Nästa år skrivs inkomstpensionerna ner (senedan) och pensionsutbetalningarna växer långsammare. Därmeddämpas tillväxten i transfereringarna till hushållen (diagram184).Arbetslösheten minskar 2014, men långtidsarbetslösheten ärfortsatt hög och antalet personer i de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen är också högt (se tabell 44 och avsnittet ”Arbetsmarknaden”i kapitlet ”Produktion och arbetsmarknad”). Deltagarei arbetsmarknadspolitiska program som andel av de arbetslösaligger på rekordhöga nivåer 2013 och 2014 (se diagram 185). Utgifterna för den totala arbetslösheten ökar något de kommandeåren, men de ligger kvar på en historiskt låg nivå somandel av BNP (se diagram 186). Många arbetslösa saknar ersättning.Vidare slår successivt allt fler i taket för den maximalaersättningen, som varit nominellt oförändrad sedan 2003. Dengenomsnittliga ersättningsnivån i de arbetsmarknadspolitiskaprogrammen är dessutom låg.6020Tabell 44 Personer 20–64 år försörjda med socialaersättningarHelårsekvivalenter, tusentalDiagram 186 Utgifter förarbetsmarknadsersättningarProcent av BNP4.03.0309395979901030507Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.0911Genomsnittlig ersättningDeltagare som andel av arbetslösa (höger)134.03.002012 2013 2014Ohälsa 430 427 422Sjuk- och rehabiliteringspenning 117 129 137Sjuk- och aktivitetsersättning 313 298 285Arbetsmarknadsersättningar 269 289 309Arbetslöshetsersättning 92 95 98Arbetsmarknadspolitiska program 178 194 211Ekonomiskt bistånd 99 100 100Totalt 799 816 830Förändring från föregående år 4 17 14Andel av befolkningen iåldersgruppen 20–64 år, procent 14,4 14,7 14,82.02.0Anm. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning etthelt år, det vill säga två personer som fått ersättning på grund av arbetslöshet i etthalvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1.00.093959799010305070911131.00.0Utgifterna för ohälsan ökar marginellt i år och är i stort settoförändrade nästa år. Sjukskrivning med sjukpenning ökar samtidigtsom antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättningfortsätter att minska (se tabell 44).Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 99Inflödet till sjukskrivningar med sjukpenning ökar och sjukskrivningsperiodernablir längre. Antalet sjukpenningdagar fortsätterdärmed att öka i år och nästa år, men från en låg nivå.Inflödet till sjukersättning är numera lågt. Det beror till stordel på de regeländringar som infördes 2008 och som innebär attman måste ha en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga för att fåsjukersättning. Den tidsbegränsade sjukersättningen har därmedfasats ut ur sjukförsäkringen. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsadoch utgår till personer under 30 år som av medicinskaskäl har fått arbetsförmågan nedsatt. Inflödet till sjuk- och aktivitetsersättningökar något framöver som en konsekvens av flersjukskrivningar med sjukpenning. Men utflödet, främst till ålderspension,är högre än inflödet och sammantaget minskarantalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (se diagram187 och diagram 188).BALANSERINGEN GER STORA VARIATIONER IINKOMSTPENSIONERNABalanseringen i pensionssystemet aktiverades 2010 som en följdav finanskrisen 2008, som medförde att pensionssystemets tillgångarföll i värde. Åren därefter har utvecklingen av inkomstpensionernavarierat kraftigt. Inkomstpensionerna höjs i år med4,1 och sänks nästa år med 2,7 procent. Balanseringen har inneburitatt inkomstpensionen 2014 är ca 6 procent lägre än vadden hade varit om balanseringen inte aktiverats 2010 (se diagram189 och tabell 45).Balanseringen medför att pensionerna skrivs fram med ettbalansindex i stället för inkomstindex (se beskrivning i marginalenpå nästa sida). Detta innebär att pensionerna stiger snabbareän inkomstindex om balanstalet överstiger 1, det vill säga närpensionssystemets tillgångar överstiger dess skulder. Eftersombalanstalet överstiger 1 både 2012 och 2013 ökar pensionerna(balansindex) snabbare än inkomstindex dessa år. År 2014 ärbalanstalet mindre än 1 (skulderna överstiger tillgångarna) ochpensionerna ökar långsammare än inkomstindex.I år skrivs pensionerna upp med 4,1 procent eller med i genomsnittnästan 500 kronor i månaden. Den höga uppskrivningeni år hänger samman med ökade reallöner 2010–2012 och etthögt balanstal.Nästa år skrivs pensionerna i stället ner med 2,7 procent, vilketmotsvarar en sänkning av pensionerna med i genomsnittdrygt 300 kronor i månaden. Den svaga konjunkturutvecklingen2012 och 2013 med låg ökning av lönesumman, som är basenför avgifterna till pensionssystemet, tillsammans med svag värdeutvecklingav AP-fondernas aktietillgångar 2011 medför attskulderna återigen överstiger tillgångarna och att balanstalet blirmindre än 1. Även den låga utvecklingen av KPI mellan juni2013 och 2013 bidrar till den svaga utvecklingen av pensionerna2014.Diagram 187 Personer i olikaersättningssystem, 20–64 årTusental helårsekvivalenter12001000Diagram 188 Personer med sjuk- elleraktivitetsersättning (förtidspension)Tusental personer80604020800600400200099010305070911Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.13InflödeUtflödePersoner med sjuk- eller aktivitetsers. (höger)Diagram 189 Inkomstindex ochbalansindexIndex 1999=1001801601401201000708000750280048506InkomstindexBalansindex90Källor: SCB, Socialförsäkringsutredningen ochKonjunkturinstitutet.0895100012051410Ekonomiskt biståndArbetsmarknadsersättningSjuk- och rehabiliteringspenningSjuk- och aktivitetsersättning/förtidspension1612001000800600400200070060050040030018016014012010080Källor: Försäkringskassan och Konjunkturinstitutet.


100 Offentliga finanserInkomstpensionerInkomstpensionerna i pensionssystemet skrivsfram med en följsamhetsjustering, i normalafall med inkomstindex efter ett avdragpå 1,6 procentenheter. Inkomstindex för ett årbaseras på de tre senaste årens genomsnittligareallöneutveckling samt den årliga förändringenav KPI i juni året före.Om skulderna överstiger tillgångarna i pensionssystemetblir balanstalet mindre än 1 ochbalanseringen aktiveras. I stället för attbasera framskrivningen av pensionerna påinkomstindex används då balansindex.Balansindex år 2014 beräknas som produktenav föregående års (2013) balansindex och 1+den procentuella förändringen av inkomstindex2014 multiplicerat med balanstalet 2014. Närtillgångarna åter överskrider skulderna i pensionssystemetkommer pensionerna och balansindexatt öka mer än inkomstindex. Balanseringenfortsätter ända tills balansindex liggerpå samma nivå som inkomstindex. Pensionerskrivs då åter fram med inkomstindex med ettavdrag på 1,6 procentenheter.Efter ett år med lägre pensioner blir tillgångarna åter störreän skulderna vilket innebär att pensionerna skrivs upp 2015–2017. Balanseringen fortsätter så länge balansindex ligger underinkomstindex, vilket bedöms gälla till efter 2020.Tabell 45 Följsamhetsjustering, inkomstindex, balansindexoch balanstalProcentuell förändring om inte annat anges2012 2013 2014 2015 2016 2017Följsamhetsjustering 1 3,5 4,1 –2,7 1,2 4,5 3,7Inkomstindex 2,3 149,3 154,8 155,6 160,2 166,0 172,3Inkomstindex 4,9 3,7 0,5 2,9 3,7 3,8Balansindex 2 140,5 148,5 146,8 151,0 160,4 168,9Balansindex 5,2 5,7 –1,1 2,9 6,2 5,3Balanstal 4 1,0024 1,0198 0,9837 0,9995 1,0240 1,01461Följsamhetsjustering innebär att pensionerna varje år räknas om medutvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen 1,6 procentenheter.2 Index 1999=100. 3 Konjunkturinstitutets modellbaserade beräkning2014–2017. 4 Nivå. Balanstalet anger pensionssystemets tillgångar i förhållande tilldess skulder två år före respektive år.Källor: Pensionsmyndigheten och Konjunkturinstitutet.Med den höga uppräkningen av inkomstpensionerna i år uppstårett avgiftsunderskott i ålderspensionssystemet, eftersom inkomstpensionernaökar mer än avgiftsinbetalningarna (se tabell46). Ränteinkomster och aktieutdelningar medför dock att underskottetbegränsas och det finansiella sparandet i ålderspensionssystemetblir motsvarande –0,1 procent av BNP i år. Nästaår ökar avgiftsinbetalningarna mer än pensionsutbetalningarnadå pensionerna skrivs ner. Därmed minskar avgiftsunderskottetoch det finansiella sparandet blir svagt positivt.Tabell 46 Ålderspensionssystemets finansiella sparandeMiljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser2012 2013 2014Avgifter 223 228 238Inkomstpensioner –236 –254 –255Avgiftsöverskott/-underskott –13 –26 –17Räntor och utdelningar 25 24 25Konsumtionsutgifter –3 –3 –3Finansiellt sparande 9 –5 4Procent av BNP 0,2 –0,1 0,1Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Budgetpolitiska målÖVERSKOTTSMÅLET KRÄVER ÅTSTRAMNING 2015–2017Överskottsmålet för de offentliga finanserna innebär att detfinansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till 1 procent avBNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I utvärderingen av


Konjunkturläget augusti 2013 101överskottsmålet finns utrymme för tolkningar eftersom konjunkturläget,eller resursutnyttjandet, inte är direkt observerbart.Målets formulering lägger heller inga direkta restriktioner på hurdet finansiella sparandet kan avvika från 1 procent under enskildaår. Konjunkturinstitutet tolkar överskottsmålet som ett ihuvudsak framåtblickande mål och gör en bedömning av vilkenfinanspolitisk inriktning som på sikt är förenlig med målet.Konjunkturinstitutet gör bedömningen att det konjunkturjusteradesparandet bör uppgå till 1,2 procent av potentiell BNPvid konjunkturell balans för att öka sannolikheten att det finansiellasparandet uppgår till i genomsnitt 1 procent av BNP överen konjunkturcykel. Att sparandet måste överstiga målnivån om1 procent något grundar sig på antagandet att konjunkturen ävenfortsättningsvis förväntas vara asymmetrisk, det vill säga attlågkonjunkturer är längre och/eller djupare än högkonjunkturer.59Den expansiva finanspolitiken de senaste åren har bidragit tillatt det konjunkturjusterade sparandet blir negativt i år. Medofinansierade åtgärder på 25 miljarder kronor i prognosen förnästa år beräknas det konjunkturjusterade sparandet bli–0,8 procent (se diagram 190). För att nå målnivån på1,2 procent 2017 behöver finanspolitiken stramas åt. Mellan2014 och 2017 måste det konjunkturjusterade sparandet ökamed drygt 2 procent av potentiell BNP, vilket motsvarar drygt80 miljarder kronor.Regeringen använder flera indikatorer för att bedöma omöverskottsmålet uppnås. 60 Den bakåtblickande tioårsindikatornanvänds i första hand för att identifiera tidigare systematiska fel ifinanspolitiken medan sjuårsindikatorn och det strukturella (konjunkturjusterade)sparandet används framåtblickande för att göraen samlad bedömning av utrymmet för ofinansierade åtgärderframöver. Konjunkturinstitut använder inte dessa indikatorer föratt beräkna reformutrymmet, men redovisar dem här för att ökajämförbarheten med regeringens prognoser.De två varianterna av tioårsindikatorn, beräknad med faktisktrespektive konjunkturjusterat sparande, befinner sig nära1 procent 2012, vilket kan tolkas som att det inte har förekommitnågon systematisk avvikelse från överskottsmålet (se diagram191). 61 Sjuårsindikatorn för 2014 (som inkluderar åren2011–2017) är ca –0,5 procent i Konjunkturinstitutets prognosmedan den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ligger någotöver 0 procent. Indikatorerna understiger således målnivån trotsden prognostiserade finanspolitiska åtstramningen 2015–2017.Diagram 190 Finansiellt sparande ochkonjunkturjusterat sparande i offentligsektorProcent av BNP respektive potentiell BNP43210-1-2-3Budgetpolitiska målÖverskottsmålet innebär att den offentligasektorns finansiella sparande ska motsvara1 procent av BNP i genomsnitt över enkonjunkturcykel.Utgiftstaket innebär att statens utgiftermed undantag för statsskuldsräntorna menmed tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemetinte får överskrida den av riksdagenbeslutade nivån ett givet år.Balanskravet innebär att kommuner ochlandsting ska upprätta budgeten för nästakalenderår så att intäkterna överstigerkostnaderna. Om underskott ändå uppstårska det negativa resultatet balanseras medmotsvarande överskott under de närmastföljande tre åren.00020406081012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.14Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparandeDiagram 191 Regeringens indikatorerför överskottsmåletProcent av BNP respektive potentiell BNP210-1-21643210-1-2-3210-1-259 Se fördjupningen ”Överskottsmålet för offentliga finanser”, Konjunkturläget,-3-3mars 2013.60 Regeringen använder huvudsakligen fem indikatorer för att analyseraöverskottsmålet: sjuårsindikatorn (sjuårigt centrerat medelvärde) ochtioårsindikatorn (tioårigt bakåtblickande glidande medelvärde) för det finansiellasparandet i offentlig sektor, beräknade på faktiska respektive konjunkturjusteradevärden, samt det strukturella sparandet. Det sista måttet ligger nära detkonjunkturjusterade sparandet som Konjunkturinstitutet använder.61 Regeringen drar samma slutsats i 2013 års ekonomiska vårproposition.-400020406Källa: Konjunkturinstitutet.0810SjuårsindikatornSjuårsindikatorn, konjunkturjusteradTioårsindikatornTioårsindikatorn, konjunkturjusterad1214-4


102 Offentliga finanserDiagram 192 Marginal till utgiftstaketvid prognostiserad finanspolitikMiljarder kronor respektive procent avtakbegränsade utgifter806086Avvikelsen kan emellertid motiveras med att en expansiv finanspolitikmed sparandeunderskott som följd varit ändamålsenligunder den långa och djupa lågkonjunktur som svensk ekonomibefunnit, och fortfarande befinner, sig i. Den långsiktiga hållbarheteni de offentliga finanserna är inte hotad enligt Konjunkturinstitutetsbedömning. 62I regeringens prognos i 2013 års ekonomiska vårpropositionberäknades värdena för sjuårsindikatorn respektive den konjunkturjusteradesjuårsindikatorn till –0,1 respektive 1,1 procent förår 2014, vilket är betydligt högre än motsvarande indikatorer iKonjunkturinstitutets prognos. Regeringen bedömer att BNPgapet2013 och 2014 är ca 1 procentenhet mer negativt än vadKonjunkturinstitutet gör, vilket drar upp värdet för den konjunkturjusteradesjuårsindikatorn i regeringens prognos. Regeringenser dessutom en starkare utveckling av potentiell BNPframöver jämfört med Konjunkturinstitutet, vilket förstärker deoffentliga finanserna i en snabbare takt. En annan viktig skillnadär att regeringens prognos baseras på oförändrade regler. Förstärkningenav det finansiella sparandet till och med 2017 i regeringensprognos uppstår huvudsakligen som en konsekvens avatt oförändrade regler leder till ett minskat offentligt åtagande (sevidare avsnittet ”Finanspolitik” i kapitlet ”Makroekonomiskutveckling och ekonomisk politik 2013–2017”).MARGINALEN TILL UTGIFTSTAKET MINSKAR402009799010305Källor: Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet.070911BudgeteringsmarginalBudgeteringsmarginal i procent (höger)Diagram 193 UtgiftstakMiljarder kronor respektive procent av BNP12001000800600400134206050403020Budgeteringsmarginalen 63 till utgiftstaket var rekordstor 2011och 2012. I år minskar marginalen med 32 miljarder kronor,vilket delvis hänger samman med att utgiftstaket i år endast höjsmed 11 miljarder kronor jämfört med 2012 (se diagram 192).Men det förklaras också av en hög uppräkning av inkomstpensionerna,en kraftigt höjd EU-avgift och ökade utgifter för polisoch domstolar. Dessutom ökar de takbegränsade utgifterna med2,5 miljarder kronor tillfälligt i år, eftersom Sverige bidrar medkapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken.Nästa år höjs utgiftstaket med 10 miljarder kronor och därmedminskar utgiftstaket med knappt 1 procentenhet som andelav BNP (se diagram 193 och tabell 47). Den begränsade höjningenav utgiftstaket innebär att budgeteringsmarginalen minskarytterligare. De takbegränsade utgifterna utvecklas svagt eftersompensionsutbetalningarna växer långsammare när inkomstpensionernaskrivs ner. Enligt Konjunkturinstitutets prognosingår dessutom ofinansierade utgiftsökningar på10 miljarder kronor i de takbegränsade utgifterna.2001009799010305Anm. Fastställt utgiftstak efter tekniskajusteringar.Källor: Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet.07UtgiftstakProcent av BNP (höger)09111315062 Se ” Konjunkturinstitutets beräkning av långsiktig hållbarhet i de offentligafinanserna”, fördjupnings-pm nr 20, Konjunkturinstitutet, 2013.63 Budgeteringsmarginalen utgörs av skillnaden mellan utgiftstaket och detakbegränsade utgifterna. De takbegränsade utgifterna omfattar allautgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna men med tillägg förutgifterna inom ålderpensionssystemet.


Konjunkturläget augusti 2013 103Tabell 47 Utgiftstak för statenMiljarder kronor2012 2013 2014Fastställda utgiftstak för staten 1 1 084 1 095 1 105Procent av BNP 30,4 30,1 29,2Summa takbegränsade utgifter vidprognostiserad finanspolitik 1 022 1 065 1 079Procent av BNP 28,7 29,3 28,5Marginal till taket vidprognostiserad finanspolitik 62 30 26Marginal till taket vid beslutadfinanspolitik 62 30 361Efter tekniska justeringar.Källor: Ekonomistyrningsverket, Finansdepartementet, SCB och Konjunkturinstitutet.Budgeteringsmarginalen för 2014 utgör 2,4 procent av de takbegränsadeutgifterna. Marginalen är därmed större än den gränssom ges av regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalen åretefter aktuellt budgetår (för närvarande 2014). Denna riktlinjeinnebär att minst 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna(16 miljarder kronor) behövs som säkerhetsmarginal för en ytterligareförsämrad konjunktur och för den osäkerhet som alltidfinns i prognoserna.BALANSKRAVET UPPFYLLS I GENOMSNITTFör kommunsektorn som helhet blir resultatet positivt både i åroch nästa år (se diagram 194). I genomsnitt uppfyller både primärkommuneroch landsting balanskravet, eftersom vissa postersom påverkar resultatet inte ska beaktas vid en utvärdering.Konjunkturinstitutet räknar med att AFA Försäkring i oktoberfattar beslut om att återbetala överskjutande premier för åren2005 och 2006 på 11 miljarder kronor. 64 Detta påverkar resultatetpositivt för kommunsektorn. Primärkommunerna beräknasfå 8 miljarder kronor i premieåterbetalning och landstingen3 miljarder kronor.De senaste åren har ett stort antal anställda i primärkommuneroch landsting, som omfattas av det gamla pensionsavtalet,gått i pension. Kostnaderna för pensionsutbetalningar har därförökat kraftigt och fortsätter att göra så ytterligare några år. Utbetalningarnabelastar den kommunala ekonomin utöver dagensintjänande av tjänstepensioner och sänker resultatet kommandeår. På grund av det rådande låga ränteläget har Sveriges Kommuneroch Landsting (SKL) sänkt diskonteringsräntorna, somanvänds vid beräkning av pensionsskulden, med 0,75 procentenheter,vilket höjer pensionskulden. Detta innebär att denskuldförda pensionsförmånen i landstingen påverkar resultatetDiagram 194 Resultat ikommunsektorn exkl. extraordinäraposterMiljarder kronor20151050-5-1020151050-5-1064 Även förra året fick kommunerna en premieåterbetalning från AFA. Då gällde detåren 2007 och 2008 och återbetalningen uppgick även då till ca 11 miljarderkronor.-1594969800KommunerLandsting0204060810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.12-1514


104 Offentliga finansernegativt med 8 miljarder kronor 2013. På motsvarande sätt påverkasprimärkommunernas resultat negativt med 3 miljarderkronor. Detta innebär att landstingens resultat blir negativt i år.Eftersom kostnaderna för pensionsskulden inte räknas med ikommunernas balanskravsresultat kommer landstingen respektiveprimärkommunerna i genomsnitt att uppfylla balanskravetunder prognosperioden. Det kan dock finnas enskilda landstingoch primärkommuner som inte kommer att klara balanskravet.I Konjunkturinstitutets prognostiserade finanspolitik tillförskommunsektorn 3 miljarder kronor nästa år i form av höjdastatsbidrag. Av dessa bedöms 1 miljard kronor gå till landstingenoch 2 miljarder kronor till primärkommunerna. Prognosen innefattarockså att den genomsnittliga kommunalskattesatsen höjsmed 5 öre 2014. Resultatet i primärkommuner och landsting blirdärmed positivt nästa år.Från och med den 1 januari 2013 finns det enligt kommunallagenen möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delarav ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Primärkommunernaoch landstingen kan också retroaktivt reserveraöverskott från 2010. Denna reserv kan användas i lågkonjunkturernär skatteunderlagsutvecklingen är svag. Resultatutjämningsreservenär alltså avsedd att utjämna svängningar i skatteunderlagetöver konjunkturcykeln för att undvika nerdragningar avkommunal verksamhet i lågkonjunkturer. Undersökningar gjordaav SKL indikerar att vissa kommuner har reserverat medel avseendeåren 2010–2012. Det är dock svårt att avgöra hur och närkommunerna kommer att börja använda dessa reserver. Konjunkturinstitutetbedömer att reserverna inte kommer att tas ianspråk 2013–2014.


105FÖRDJUPNINGRiksbanken har systematisktöverskattat inflationenDiagram 195 KPI-inflation, utfall ochRiksbankens prognoser 1–24 månaderProcent55I denna studie utvärderas Riksbankens prognoser för KPI-44inflation och underliggande inflation (UND1X/KPIX och KPIF)33avseende systematiska fel på 1–24 månaders sikt. Det visar sig22att Riksbankens prognoser är behäftade med systematiska felsåväl för KPI-inflationen som för den underliggande inflationen.Riksbankens överskattning av inflationen har bidragit till en förstram penningpolitik med högre arbetslöshet och lägre inflation10-110-1än vad som skulle varit fallet om inflationsprognoserna i genomsnittträffat rätt.-202 04 06 08 10 12 14Riksbankens prognoserUtfall-2RIKSBANKENS PROGNOSFEL FÖR INFLATIONENPå senare tid har Riksbanken i den allmänna debatten kritiseratsför låg precision i sina inflationsprognoser. 65 I regeringens prognosutvärderinguppvisar Riksbanken sämst prognosprecisionför KPI-inflationen av undersökta institut för perioden 2007–2012. 66 Detta resultat stöds även av en studie från Riksbanken. 67I diagram 195 och diagram 196 visas utfall på KPI-inflationenoch den underliggande inflationen tillsammans med Riksbankensprognoser på 1–24 månaders sikt. 68Minst lika viktigt som att prognosfelen ska vara små (högprecision) är att det inte ska finnas någon systematik i prognosfelen,det vill säga att medelvärdet av prognosfelen över tidenska vara noll (ingen bias). 69 I regeringens prognosutvärderingframkommer det att Riksbankens helårsprognoser för KPI-Källor: Riksbanken och SCB.Diagram 196 Underliggande inflation,utfall och Riksbankens prognoser 1–24månaderProcent43210-102 04 06 08 10 12 1443210-1Riksbankens prognoserUtfall65 Se till exempel IMF Country Report No. 12/155, juni 2012, Munkhammar, V.,”Riksbankens inflationsprognoser näst sämst”, Dagens industri, 18 april 2013, ochDagens industris skuggdirektion i Munkhammar, V., ”Riksbanken på efterkälken”,Dagens industri, 15 april 2013, som alla är kritiska till Riksbankensinflationsprognoser.Anm. UND1X/KPIX-utfall till och med februari2008, därefter KPIF. Prognoser gjorda juni 2006-mars/april 2008 kan därför inte exakt jämförasmed utfallen. I beräkningar har dockUND1X/KPIX-prognoser jämförts medUND1X/KPIX-utfall.Källor: Riksbanken och SCB.66 Mätt med medelkvadratfel, justerat för skillnader i prognoshorisont. Se 2013 årsekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100), sid. 83–85.67 Andersson, M. och S. Palmqvist, ”Riksbankens prognoser står sig väl”,Ekonomiska kommentarer 2013:3, Sveriges riksbank.68 SCB:s ändrade beräkningsmetoder för inflationstakten i januari 2005 har tagits ibeaktande i denna studie. Detta påverkar dock prognosfelen för de prognoser somgjordes 2003 och större delen av 2004 för 2005. Därefter har SCB på grund avupptäckta fel ex post reviderat inflationstakten april–juli 2008 och maj 2009–april2010, men detta har av beräkningstekniska skäl inte beaktats i analysen. Dennaförenkling kan ha påverkat de uppmätta medelprognosfelen något på kort sikt (1–11 månader), men däremot inte utvärderingen på längre horisonter (över 11månader). De övergripande resultaten påverkas därmed inte.69 Eventuella systematiska fel har sannolikt större påverkan på den fördapenningpolitiken än låg prognosprecision.


106 Riksbanken har systematiskt överskattat inflationeninflationen är mycket nära att signifikant överskatta utfallen. 70Både Riksbankens, regeringens och Konjunkturinstitutets årligenåterkommande prognosutvärderingar avser helårsprognoser förinnevarande och nästkommande år. I denna fördjupning utvärderasi stället Riksbankens månadsprognoser för inflationen medavseende på systematiska fel och med en fast horisont, 1–24 månader.Prognosfel på 24 månaders sikt är särskilt allvarliga eftersomde har större påverkan på penningpolitiken. Eftersom prognosfelenkan bero på exceptionella omständigheter, till exempelfinanskrisen, görs jämförelser med Konjunkturinstitutets inflationsprognoser.Om det visar sig att andra prognosmakare lyckatsbättre avseende bias ger det en indikation på att Riksbankenkunde ha gjort prognoser som i genomsnitt träffat mer rätt.Inflationsprognoser utvärderas för KPI, UND1X, KPIX ochKPIF under perioden mars 2001-mars/april 2013. 71 De tre sistnämndaär mått på den underliggande inflationen och kallas så idenna fördjupning. Det officiella inflationsmålet är att inflationenmätt med KPI ska vara 2 procent per år. För att Riksbankenska undvika att med förändringar av reporäntan ”bita sig själv isvansen” är även den underliggande inflationen viktig i Riksbankensanalys, varför även detta mått på inflation inkluderas idenna fördjupning. 72 Den sista utfallsmånaden som används idenna studie är maj 2013. I slutet av utvärderingsperioden uteblirobservationer med början från 24 månaders horisont. Densista observationen på till exempel en månads horisont är Riksbankensoch Konjunkturinstitutets april- respektive marsprognoser2013. Hösten 2005 slutade Riksbanken att basera prognosernai huvudscenariot (som utvärderas här) på antagandet70 På 5 procents signifikansnivå. Endast SEB, Handelsbanken och Handelnsutredningsinstitut har högre bias. Konjunkturinstitutet har näst lägst bias i sinaårsprognoser för KPI-inflationen, regeringen har lägst.71 Detta motsvarar 59 prognoser för Riksbanken (RB) och 49 prognoser förKonjunkturinstitutet (KI). UND1X/KPIX-prognoserna är gjorda mars 2001–februari/juni 2008 (RB/KI) vilket motsvarar 28 prognoser för RB och 30 prognoserför KI. För KPIF utvärderas prognoser gjorda under perioden april/augusti 2008(RB/KI)–mars/april 2013 (KI/RB) vilket motsvarar 31 prognoser för RB respektive19 prognoser för KI. Den underliggande inflationen är en sammanlänkad serie avde två sistnämnda (UND1X/KPIX och KPIF) och innehåller därför data från 59prognosomgångar (RB) respektive 49 prognosomgångar (KI).I KI:s marsprognoser görs månadsvisa inflationsprognoser enbart för innevarandeoch nästkommande år. Det går därför inte att utvärdera KI:s bias på 23 och 24månaders sikt för dessa prognoser. Detsamma gäller för KI:s prognos i juni 2011för vilken bara horisonterna 1–19 månader har utvärderats.72 Eftersom hushållens räntekostnader för egnahem inkluderas i KPI (men inte iKPIF) leder en räntesänkning på kort sikt till lägre KPI-inflation. Se till exempelHeikensten, L., ”Riksbankens inflationsmål – förtydliganden och utvärdering”,Penning- och valutapolitik, 1999:1.


Konjunkturläget augusti 2013 107om konstant reporänta. 73 Det är därför av intresse att studeraperioden 2005–2013 separat. 74RIKSBANKENS KPI-PROGNOSER ÄR I GENOMSNITT CA ENPROCENTENHET FÖR HÖGA PÅ 24 MÅNADERS SIKTFör båda perioderna och för varje prognoshorisont (1 till 24månader) har prognosfelen 75 för KPI och den underliggandeinflationen beräknats. 76 Medelvärdena för dessa prognosfel visasi diagram 197 och diagram 198. 77 För den längre utvärderingsperioden,2001–2013, är Riksbankens medelprognosfel, med någotenstaka undantag, negativa på samtliga horisonter för både KPIinflationenoch den underliggande inflationen. Riksbanken harsåledes överskattat inflationsutfallen. På 24 månaders sikt överskattarRiksbanken KPI-inflationsutfallen med i genomsnitt caen procentenhet. Den genomsnittliga överskattningen på 24månaders sikt av den underliggande inflationen är ca 0,4 procentenheterför den långa utvärderingsperioden. Detta kan jämförasmed Konjunkturinstitutet som för samma utvärderingsperiodöverskattar KPI-inflationsutfallen med i genomsnitt ca 0,6 procentenheterpå 24 månaders sikt. Medelprognosfelen för denunderliggande inflationen ligger nära noll för Konjunkturinstitutetsprognoser på 24 månaders sikt för den långa utvärderingsperioden.För den kortare utvärderingsperioden, 2005–2013, är Riksbankensresultat i stort sett oförändrade medan Konjunkturinstitutetöverskattar KPI-inflationsutfallen med i genomsnitt ca0,3 procentenheter på 24 månaders sikt. För samma utvärderingsperiodunderskattar Konjunkturinstitutet utfallen på denunderliggande inflationen med i genomsnitt ca 0,2 procentenheterpå 24 månaders sikt.För att avgöra om dessa genomsnittliga prognosfel är storaeller små kan de sättas i relation till prognosfelens standardfel.73 Banan för reporäntan skulle i stället börja följa marknadsförväntningarna, mättamed implicita terminsräntor. Sedan februari 2007 använder Riksbanken sin egen,endogena, prognos för reporäntan.Diagram 197 Medelprognosfel för olikaprognoshorisonter 1–24 månader,mars 2001-mars/april 2013Procentenheter0.40.20.0-0.2-0.4-0.6-0.8-1.0-1.2Källor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 198 Medelprognosfel för olikaprognoshorisonter 1–24 månader,augusti/oktober 2005-mars/april 2013Diagram 199 p-värden för olikaprognoshorisonter 1–24 månader,mars 2001-mars/april 20131.00246Procentenheter0.20.0-0.2-0.4-0.6-0.8-1.0-1.22-1.28 10 12 14 16 18 20 22 24KPI, RBUnderliggande inflation, RBKPI, KIUnderliggande inflation, KI460.40.20.0-0.2-0.4-0.6-0.8-1.0-1.28 10 12 14 16 18 20 22 24KPI, RBUnderliggande inflation, RBKPI, KIUnderliggande inflation, KIKällor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.0.20.0-0.2-0.4-0.6-0.8-1.01.0074 Utvärderingen av denna period startar då med KI:s prognos publicerad i augusti2005 och RB:s prognos publicerad i oktober 2005. Detta motsvarar 31observationer för KI och 41 observationer för RB.0.800.8075 Prognosfelen definieras som utfall minus prognos, ̂ , där är0.600.60inflationsutfallet vid tidpunkt t+h och ̂månader tidigare.prognosen av detsamma gjord h0.400.4076 Riksbanken använde typvärdesprognoser före 2007, därefter väntevärdesprognoser(symmetriska konfidensintervall). Skevhetsjusterade prognoser före2007 hade sannolikt förändrat Riksbankens resultat något (på grund av skevafördelningar kring punktprognoserna).77 Prognosfelens medelvärde och varians har estimerats med en regressionsmodellinnehållande endast en konstant. Parameterskattningarna för konstanten är då likamed medelprognosfelen.0.200.002468 10 12 14 16KPI, RBUnderliggande inflation, RBKPI, KIUnderliggande inflation, KI1820220.200.0024Källor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.


108 Riksbanken har systematiskt överskattat inflationenDiagram 200 p-värden för olikaprognoshorisonter 1–24 månader,augusti/oktober 2005-mars/april 20131.000.800.600.400.200.002460.008 10 12 14 16 18 20 22 24KPI, RBUnderliggande inflation, RBKPI, KIUnderliggande inflation, KIKällor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.1.000.800.600.400.20Detta har gjorts och p-värden har beräknats. 78 Riksbankens prognoserför KPI-inflationen och den underliggande inflationengjorda under perioden mars 2001–april 2013 har signifikant 79bias (överskattning) från och med prognoshorisont 18 månader,se diagram 199. På 24 månaders horisont är p-värdena lägre än0,01, det vill säga Riksbankens överskattning av inflationsutfallenär starkt signifikant på två års sikt. Motsvarande p-värde förKonjunkturinstitutets KPI-prognoser är 0,11. p-värdet för Konjunkturinstitutetsprognoser för den underliggande inflationenligger nära ett, det vill säga det finns inga tecken på bias.Om man i stället studerar p-värdena för perioden augusti/oktober2005-mars/april 2013 får man en liknande bild, sediagram 200. På grund av färre observationer stiger såväl standardfelsom p-värden. Ändå är medelvärdet för Riksbankensprognosfel för KPI-inflationen signifikant skilt från noll (överskattning)på 24 månaders horisont. Det finns även för dennaperiod indikationer på överskattning i Riksbankens prognoserför den underliggande inflationen (p-värdet ca 0,07). Det finnsdäremot ingen statistiskt signifikant bias i Konjunkturinstitutetsinflationsprognoser för denna period.VARFÖR HAR RIKSBANKEN SYSTEMATISKTÖVERSKATTAT INFLATIONEN?Det finns ett antal tänkbara förklaringar till varför Riksbankenöverskattat inflationen. En förklaring, som Riksbanken framhållitsom en av de viktigaste, är att Riksbanken systematiskt haröverskattat importprisutvecklingen samtidigt som man underskattatproduktivitetsutvecklingen och därigenom överskattatinflationstrycket. 80 Ett systematiskt överskattande av inflationstryckethar även framhållits som en möjlig förklaring av andra. 81IMF framhåller möjligheten att Riksbanken systematiskt kan haöverskattat nivån på jämviktsarbetslösheten. IMF nämner ävenmöjligheten att reporäntans påverkan på den ekonomiska ut-78 p-värdet anger sannolikheten för ett minst lika extremt värde som detobserverade under antagandet att det sanna medelprognosfelet är noll. Newey-Wests standardfel har använts för att beräkna dessa p-värden. Antalet laggar, L, ärvalt enligt Newey-Wests egen regel (i kombination med Bartletts kernelfunktion),L=n 0,25 , avrundat till närmaste heltal.79 På 5 procents signifikansnivå.80 Se Söderström, U. och A. Vredin, ”Inflationen, arbetslösheten ochpenningpolitiken”, Ekonomiska kommentarer 2013:1, Sveriges Riksbank. Detta harnämnts som förklaring även av Jansson, P., ”Riksbanken har ingen hemlig agenda”,DN debatt, 9 maj 2011, www.dn.se. Resonemanget stöds av Assarsson, B.,”Riksbankens prognoser för importpriser och inflation”, Penning- och valutapolitik,2007:3.81 Se IMF Country Report No. 12/155, juni 2012, och Zettergren, G., ”Naturligt högarbetslöshet? – om sambandet mellan politik och jämviktsarbetslöshet”, Rapport iserien Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa, Global utmaning, 2011.


Konjunkturläget augusti 2013 109vecklingen kan ha försvagats på senare tid, till exempel genomen försvagad koppling mellan reporäntan och utlåningsräntor.Det är naturligtvis möjligt att huvudförklaringen, som Riksbankenframhåller, är att den blivit överraskad av stark produktivitetetoch låg importerad inflation och att den ex ante, med deninformation som fanns tillgänglig vid varje prognostillfälle,gjorde bästa möjliga bedömning.VAD HAR RIKSBANKENS PROGNOSFÖRMÅGA FÖRINFLATIONEN FÅTT FÖR KONSEKVENSER?Problemet med de för höga inflationsprognoserna är att de harmotiverat en högre reporänta och räntebana. 82 Riksbanken haröverskattat inflationen och därmed valt en för stram penningpolitik.Med mer träffsäkra bedömningar av inflationstrycket hadepenningpolitiken varit mer expansiv så att prognoserna på 24månaders sikt hade slagit in. Riksbankens bias i inflationsprognosernahar bidragit till en högre reporänta, och därmed högrearbetslöshet, än vad den skulle varit om inflationsprognoserna igenomsnitt varit rätt. 83Redan 2006 uttryckte två externa utvärderare av penningpolitikensom riksdagen anlitat en oro för att inflationen under långatider legat under inflationsmålet. 84 De menade att det kunde varaett tecken på att den analys och de prognosmodeller som Riksbankenanvänder tenderar att överskatta inflationen. Det fannsdärför enligt dem en risk för låg inflation även i framtiden.AVSLUTANDE KOMMENTARERBåde regeringen och Riksbanken själv har tidigare visat att Riksbankenrelativt andra prognosmakare har stora prognosfel i sinabedömningar av framtida inflation. Utöver svag prognosprecisionvisar denna fördjupning att inflationsprognoserna systematisktvarit för höga. De stora prognosfelen, i kombination medsignifikant överskattning för såväl KPI som för den underliggandeinflationen, har enligt Konjunkturinstitutets bedömningpåverkat den förda penningpolitiken med en för låg inflation ochen för hög arbetslöshet som följd.82 I Riksbankens penningpolitiska uppföljning i april 2013 sänkte till exempelRiksbanken prognosen för KPI-inflationen och den underliggande inflationen med0,7 respektive 0,4 procentenheter för 2014 jämfört med bedömningen i denpenningpolitiska rapporten i februari 2013. Detta skedde samtidigt som prognosenför reporäntan för 2014 reviderades ned med 0,5 procentenheter.83 Detta stöds av Svensson, L.E.O., ”The possible employment cost of averageinflation below a credible target”, manuskript, 2012, www.larseosvensson.net.84 Giavazzi, F. och F. S. Mishkin, En utvärdering av den svenska penningpolitiken1995–2005, Rapporter från riksdagen 2006/07:RFR1, Sveriges riksdag, 2006.


111FÖRDJUPNINGÄldres deltagande påarbetsmarknadenDe senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldreoch deltar på arbetsmarknaden ökat markant. Konjunkturinstitutetbedömer att äldres deltagande fortsätter att öka ocksåframöver. Den stigande trenden i äldres arbetskraftsdeltagandeframöver leder till att potentiell sysselsättning och potentiellBNP blir omkring en halv procent högre 2025 än vad som annarshade varit fallet.ÄLDRE PÅ ARBETSMARKNADEN I DAGDeltagandet på arbetsmarknaden skiljer sig väsentligt åt mellanolika åldersgrupper. 85 Arbetskraftsdeltagandet, den andel av befolkningensom är i arbetskraften, är högst bland personer 25–54år och minskar sedan med stigande ålder (se tabell 48). Särskiltmarkant är nedgången vid 60 respektive 65 års ålder (se diagram201).Diagram 201 Arbetskraftsdeltagandeper åldersgruppProcent1008010080Tabell 48 Arbetskraftsstatus 2012Procent6060Arbetskraftsdeltagande1Sysselsättningsgrad1Arbetslöshet 2404015–24 år 52,4 40,0 23,7202025–54 år 90,6 85,2 5,955–64 år 77,1 73,1 5,265–74 år 15,3 14,9 2,615–74 år 71,1 65,5 8,001520Källa: SCB.2530År 2012År 2005354045505560657001 Andel av befolkningen i respektive åldersgrupp. 2 Andel av arbetskraften irespektive åldersgrupp.Källa: SCB.Arbetslösheten är förhållandevis låg bland äldre (se tabell 48).Bland de äldre som är arbetslösa tenderar emellertid arbetslöshetstidernaatt bli långa. Jobbchansen, det vill säga sannolikhetenatt gå från arbetslöshet till sysselsättning, är lägre än för yngre (sediagram 202). 86 Personer över 65 år har mycket låg arbetslöshet.Det beror på att det i störst utsträckning är de som har sysselsättningsom stannar kvar på arbetsmarknaden efter 65 års ål-Diagram 202 JobbchansProcent, säsongsrensade kvartalsvärden40353025201540353025201585 För en beskrivning av ungas deltagande på arbetsmarknaden, se fördjupningen"Arbetslöshet bland unga”, Konjunkturläget, juni 2012.86 Se även Arbetsmarknadsrapport 2013, Arbetsförmedlingen.100655-74 år25-54 år15-24 år08Anm. Med jobbchans avses andelen arbetslösasom går från arbetslöshet till sysselsättningunder ett kvartal.10Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1210


112 Äldres deltagande på arbetsmarknadenDiagram 203 Medelarbetstid perperson i arbeteTimmar per vecka40353025204035302520der. 87 Ungefär 50 procent av männen och 30 procent av kvinnornasom arbetar efter 65 år är egenföretagare. 88 Liksom i övrigaåldersgrupper har män i genomsnitt högre arbetskraftsdeltagandeoch sysselsättningsgrad än kvinnor (se tabell 49).Den genomsnittliga arbetstiden per vecka (medelarbetstiden)för en arbetande person är knappt 37 timmar bland 55–64-åringar. Skillnaden mot åldersgruppen 25–54 år, som hade enmedelarbetstid på i genomsnitt 37,5 timmar 2012, är därmedliten. Bland personer över 65 år är medelarbetstiden däremotmarkant lägre (se diagram 203).15Diagram 204 Arbetskraftsdeltagande2012Procent1000655-59 år60-64 år65-69 år70-74 årKälla: SCB.08101215100Tabell 49 Arbetskraftsstatus bland äldre 2012ProcentArbetskraftsdeltagande1Sysselsättningsgrad1Arbetslöshet 2Kv. Män Kv. Män Kv. Män55–59 år 83,3 89,2 79,7 84,3 4,3 5,560–64 år 63,3 72,9 60,2 68,6 5,0 6,065–69 år 15,4 24,6 14,8 24,2 4,5 1,670–74 år 5,8 11,4 5,6 11,1 2,4 2,180801 Andel av befolkningen i respektive åldersgrupp. 2 Andel av arbetskraften irespektive åldersgrupp.6060Källa: SCB.4040FÅ LÄNDER HAR HÖGRE ARBETSKRAFTSDELTAGANDE2020BLAND 55–64-ÅRINGAR0ISSE55-64 år65-74 årKälla: Eurostat.CHNODEEEDKEU280I en internationell jämförelse utmärker sig Sverige som ett landmed mycket högt arbetskraftsdeltagande bland 55–64-åringar.I OECD-länderna var det bara Island som hade högre arbetskraftsdeltagandei den åldersgruppen 2012 (se diagram 204). FörOECD-länderna som helhet finns ett tydligt samband mellanarbetskraftsdeltagandet i åldern 55–64 år och över 65 år. Ärdeltagandet högt i åldern 55–64 år är den i regel högt även blandpersoner över 65 år. 89 I Sverige däremot minskar arbetskraftsdeltagandetförhållandevis snabbt vid 65 års ålder. Det kan tolkas87 En bidragande orsak är att personer över 65 år inte har rätt tillarbetslöshetsersättning.88 De vanligaste branscherna som personer över 65 år driver sina företag i ärjordbruk, skogsbruk och fiske samt handel eller företagstjänster. Bland kvinnornaär ca 10 procent företagare inom vård och omsorg. Bland anställda är det vanligastatt män arbetar inom tillverkningsindustrin eller finansiell verksamhet medankvinnor i störst utsträckning arbetar inom vård och omsorg. Många av dem som äröver 64 år har en tidsbegränsad anställning. Se kapitel 10 i Längre liv, längrearbetsliv: Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, delbetänkande avpensionsåldersutredningen, SOU 2012:28.89 Se ”Utträdesåldern från arbetslivet – ett internationellt perspektiv”, PM frånPensionsmyndigheten 2012.


Konjunkturläget augusti 2013 113som att normen att gå i pension kring 65 år är starkt etablerad iSverige.ÄLDRES ARBETSKRAFTSDELTAGANDE HAR ÖKATUNDER LÅNG TIDSett över en längre tid har äldre successivt ökat sitt deltagande påarbetsmarknaden. 90 Under 2000-talet har arbetskraftsdeltagandetökat trendmässigt bland både äldre kvinnor och äldre män (sediagram 205 och diagram 206). Ökningen från 2005 till 2012 varungefär 4 procentenheter i åldersgruppen 55–64 och 5 procentenheteri åldersgruppen 65–74. Ökningen skedde i alla enskildaåldersgrupper (se diagram 201). 91 Arbetskraftsdeltagandet blandde äldre förefaller ha varit tämligen okänsligt för konjunkturläget.92Många faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet, så sombättre hälsa och högre förväntad livslängd, högre genomsnittligutbildningsnivå, färre slitsamma yrken, med mera. 93 Den tidigaregenomförda pensionsreformen bidrar till utvecklingen genom attöka de ekonomiska drivkrafterna att stanna kvar längre i arbetslivet.De senaste åren har införandet av jobbskatteavdrag ochreformer i sjukförsäkringen ytterligare förstärkt drivkrafterna förökat deltagande på arbetsmarknaden. 94Diagram 205 Arbetskraftsdeltagande,55–64 årProcent828078767472706866Diagram 206 Arbetskraftsdeltagande,65–74 årProcent201816140103KvinnorMän050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.1182807876747270686620181614DEMOGRAFISK UTVECKLING OCH TRENDER FRAMÖVER1212Den demografiska utvecklingen, det vill säga hur befolkningensstorlek och sammansättning varierar över tiden, påverkar arbetskraftsutbudet.Om grupper med i genomsnitt lägre arbetskraftsdeltagandeökar som andel av befolkningen verkar det nedpressandepå det totala arbetskraftsdeltagandet och vice versa. Åldersgruppen65–74 år har ökat och utgör mellan 10 och11 procent av befolkningen 2015–2025 medan andelen personeri åldern 25–54 år minskar (se diagram 207).108640103KvinnorMän050709Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.111086490 Se till exempel Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö, ”Arbetsmarknaden för deäldre”, Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/7.91 Den genomsnittliga ökningen i ettårsklasser (det vill säga 55 år, 56 år och såvidare) är till och med större än ökningen för aggregaten 55–64 år respektive 65–74 år. Det beror på att sammansättningen bland de äldre har förändrats sedan2005 så att fler har uppnått högre åldrar. Eftersom arbetskraftsdeltagandet minskarmed stigande ålder verkar det dämpande på ökningen i arbetskraftsdeltagandet iaggregaten.92 Detta har även observerats i andra länder under finanskrisen. Se OECDEmployment Outlook 2013, OECD.93 Se Längre liv, längre arbetsliv: Förutsättningar och hinder för äldre att arbetalängre, delbetänkande av pensionsåldersutredningen, SOU 2012:28.94 Se till exempel Laun, L., ”Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänktaarbetsgivaravgifter för äldre”, Rapport 2012:16, IFAU, och Glans, E., Pensionreforms and retirement behaviour, nationalekonomiska institutionen, Uppsalauniversitet, 2009.


114 Äldres deltagande på arbetsmarknadenDiagram 207 BefolkningsandelarProcent14131211109805Källa: SCB.Diagram 209 Arbetskraftsdeltagande,15–74 årProcent71.271.070.81015-24 år55-64 år65-74 år25-54 år (höger)153625Diagram 208 Arbetskraftsdeltagande,55–74 årProcent49.549.048.548.047.547.046.546.045.512141618Källa: Konjunkturinstitutet.20Framskrivning med trendFramskrivning utan trend20222442414039383749.549.048.548.047.547.046.546.045.571.271.070.8Konjunkturinstitutet använder den demografiska modellenKAMEL för framskrivningar av arbetskraften. 95 I framskrivningenantas arbetskraftsdeltagandet i varje åldersgrupp vara konstantöver tid. Beräkningarna fångar därmed inte om det finnstrender i arbetskraftsdeltagandet i vissa grupper. Konjunkturinstitutetsbedömning är att den demografiska framskrivningenbehöver kompletteras med en trend som innebär fortsatt ökatarbetskraftsdeltagande bland äldre.Konjunkturinstitutet bedömer att arbetskraftsdeltagandet hospersoner mellan 55 och 74 år fortsätter att öka, men att denuppåtgående trenden avtar när effekterna av jobbskatteavdragsamt förändringarna i sjukförsäkringen och pensionssystemklingar av. Trenden bedöms fortsättningsvis vara starkast i åldersgruppen65–69 år. 96 Arbetskraftsdeltagandet bland personermellan 55 och 74 år bedöms öka i en sådan takt att antalet personeri arbetskraften 55–74 år blir ungefär 1,5 procent högre2025 än om framskrivningen görs utan trend. Arbetskraftsdeltagandetsom andel av befolkningen i denna åldersgrupp blir ungefär1 procentenhet högre (se diagram 208).Arbetskraftsdeltagandet för hela gruppen 15–74 år kommeratt minska från dagens nivå fram till 2025. Det beror på att personermed i genomsnitt lägre arbetskraftsdeltagande, så somäldre och utrikes födda, ökar som andel av befolkningen (sediagram 209). Men när framskrivningen görs med en stigandetrend för äldres arbetskraftsdeltagande blir nedgången mindreoch arbetskraftsdeltagandet blir ca 0,3 procentenheter högre2025 än om framskrivningen görs utan trend (se diagram 209).FORTSATT ÖKAT DELTAGANDE BLAND ÄLDREHÖJER POTENTIELL BNPTrenden i äldres arbetskraftsdeltagande höjer sammantaget nivånpå potentiell arbetskraft med ungefär 20 000 personer eller enhalv procent (se diagram 210). I och med att äldre personer harlägre arbetslöshet och lägre medelarbetstid än genomsnittetkommer ett ökat deltagande i arbetskraften bland äldre att verkanedåt på både arbetslöshetsnivån och nivån på medelarbetstiden.Dessa effekter bedöms emellertid ha marginell betydelse.Sammantaget blir effekten på potentiell BNP därmed ungefärdensamma som på potentiell arbetskraft. Potentiell BNP blir70.670.670.470.495 För en närmare beskrivning av KAMEL, se bilaga 2 i ”Sveriges ekonomi – ettlångsiktsscenario fram till år 2035”, Specialstudie nr 30, Konjunkturinstitutet.70.21214161820Framskrivning med trendFramskrivning utan trend222470.296 Det finns skäl att tro att arbetskraftsdeltagandet fortsätter att öka som mest igruppen 65–69 år som en följd av att den tidigare pensionsreformen påverkardenna åldersgrupp mest. Se ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadensfunktionssätt bedömas?”, Rapport från ekonomiska avdelningen påFinansdepartementet 2011:1, Finansdepartementet.Källa: Konjunkturinstitutet.


Konjunkturläget augusti 2013 115ungefär 0,5 procent högre 2025 som en följd av att äldres arbetskraftsdeltagandefortsätter att öka.Hur de offentliga finanserna påverkas av ett ökat arbetskraftsdeltagandeberor på många olika faktorer. 97 När fler arbetarkommer skatteintäkterna att bli högre än annars. Ökningen avintäkterna dämpas emellertid av att det också blir fler som fårjobbskatteavdrag, särskilt om ökningen i arbetskraftsdeltagandetsker bland personer över 65 år eftersom dessa har rätt till bådeförhöjt jobbskatteavdrag och lägre arbetsgivaravgifter.Personer som är under 65 år kan få både arbetslöshetsersättningoch ersättning från sjukförsäkringen. Om de deltar i arbetskrafteni större utsträckning, men inte arbetar utan är arbetslösaeller sjukskrivna, kommer de offentliga utgifterna att öka. Personeröver 65 år däremot har inte rätt till dessa ersättningar. Derasökade deltagande leder därmed mer entydigt till starkare offentligafinanser.Den sammantagna effekten på de offentliga finanserna av ettökat arbetskraftsdeltagande bland äldre blir positiv, men i vilkenutsträckning beror i vilka åldrar som ökningen främst sker.Diagram 210 Potentiell arbetskraftTusental personer5400530052005100500012141618Källa: Konjunkturinstitutet.20Framskrivning med trendFramskrivning utan trendDifferens (höger)22242015105097 Här avses det nuvarande regelverket. I Pensionsåldersutredningensslutbetänkande redovisas beräkningar av vilka effekterna på offentliga finanserskulle bli med utredningens förslag. Se Längre liv, längre arbetsliv: Åtgärder för ettlängre arbetsliv, slutbetänkande av pensionsåldersutredningen, SOU 2013:25.


Konjunkturinstitutet, Kungsgatan 12-14, Box 3116, 103 62 StockholmTel: 08-453 59 00, Fax: 08-453 59 80, ki@konj.se, www.konj.seISSN 0023-3463, ISBN 978-91-86315-43-6

More magazines by this user
Similar magazines