Natrapporten-final-webb

ellwe
  • No tags were found...

Natrapporten-final-webb

Friends nätrapport2015I samarbete med:


OM INNEHÅLL RAPPORTENInnehåll3OM RAPPORTEN& FRIENDS18LIVET PÅ & UTANFÖRNÄTET HÄNGER IHOP4INLEDNING20STRATEGIER FÖR ATT HANTERAKRÄNKNINGAR & MOBBNING5RESULTATENI KORTHET22VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT& AGERANDE6ANVÄNDNING AV MOBIL,DATOR & SURFPLATTA24FRIENDS REKOMMENDATIONER8KRÄNKNINGAR & MOBBNINGVIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTA26JURIDIK PÅ NÄTET10VAR SKER KRÄNKNINGARNA& I VILKEN FORM?27AVSLUTNING14KRÄNKNINGAR & MOBBNINGI SPELVÄRLDEN28PROJEKTET SCHYSSTPÅ NÄTET16SEXUELLA TRAKASSERIER29ORDLISTAPRODUKTION Johanna Olofsson & Olle Cox GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars ArrheniusOMSLAG SolStock, iStock TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT Olle Cox, olle.cox@friends.sewww.friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends2


OM RAPPORTENOm rapportenFriends nätrapport publiceras nu för tredje året irad. Syftet med rapporten är att fånga upp barnsoch ungas röster om kränkningar och mobbning viamobil, dator och surfplatta. Rapporten är baseradpå en undersökning där 1041 barn och unga i åldern10 till 16 år i Sverige deltagit. Undersökningen ärgenomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends,Symantec och HP.Nya frågorFör att fördjupa kunskapen om barns upplevelseroch erfarenheter så har nya frågor tillkommit iårets undersökning. Ungas utsatthet när detkommer till sexuella trakasserier har tidigare lyftsi Friendsrapporten 2014, och för att fördjupakunskapen inom det området inkluderas frågor omsexuella trakasserier via mobil, dator och surfplatta.I årets undersökning lyfts även begreppet mobbningin för att tillsammans med kränkningar bidra tillen mer omfattande problembild. Läs mer ombegreppsdefinitioner i vår ordlista på sidan 29.Ett antal frågeställningar i undersökningenär oförändrade från föregående år och fördatainsamlingen har liknande utformning av enkät,urval och fältperiod använts. Resultaten kan därmedge en indikation för utvecklingen, men för attsäkerställa utveckling över tid krävs återkommandeundersökningar under en längre tid.Barn & unga i rapportenDatainsamlingen har genomförts via webbaseradeenkäter under perioden 13-29 oktober 2014.Respondenterna som deltog i undersökningenär barn till medlemmar i TNS SIFOs webpanel.Medlemmar till panelen rekryteras riksrepresentativtvia telefon och postala utskick. En inbjudan tillundersökningen skickades ut slumpmässigt viae-mail till medlemmar i panelen med barn i åldern10-16 år. Föräldrarna svarade på barnets kön ochålder samt gav ett godkännande till att barnet deltogi enkäten. Respondenterna har sedan själva ellertillsammans med föräldern svarat på alla övrigafrågor. För att respondenten ska kunna välja att intesvara på frågor som de kan uppleva som känsliga,finns alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”.Totalt deltog 1041 barn och unga: 402 i åldern 10-12år och 639 i åldern 13-16 år. Fördelningen mellantjejer och killar var 51 procent tjejer och 49 procentkillar. De medverkande respondenterna är anonyma.Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (10-12 år respektive 13-16 år) och kön. Citaten i rapportenär ett urval av respondenternas fritextsvar.Friends uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivningoch opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Varje dag är vi ute i skolor,förskolor och idrottsföreningar runt om i landet. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involverade, frånlärare till skolpersonal, föräldrar och barn. Med Friends nätrapport vill vi för tredje året i rad fånga upp barnsoch ungas röster om kränkningar på nätet. Rapporten har möjliggjorts tack vare stöd från våra sponsorerSymantec och HP, därför vill vi rikta ett stort tack till dem. Genom rapporten hoppas vi skapa det engagemangvi vet krävs för att skapa förändring. Vårt arbete och vår vision sträcker sig längre än till skolkorridorer ochomklädningsrum. Vi vill ha ett samhälle där unga växer upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends


OM INLEDNING RAPPORTENInledningJag startade min blogg, Marwalicious, för fyra årsedan. Jag skriver om allt möjligt, delar med migav mina åsikter, tankar, min vardag och berättar omnästan allt som sker i mitt liv till mina läsare. Det kanvara allt från att jag har fått ett krossat hjärta, till attjag lägger upp en bild på mig själv, eller så berättarjag hur lycklig jag är och om mina intervjuer med olikatidningar.”Vi måstestå upp förvarandra”Under dessa fyra år har jag fått stå ut med så myckethat och hot att jag ibland stängt in mig i lägenhetenför att jag har varit så rädd för att vistas ute, gå tillskolan eller till mina träningar. För två år sedanstartades en Facebookgrupp om mig, ”Alla vi som villatt Marwa Karim dör”. För några månader sedan fickjag en grovt rasistisk kommentar på min blogg somavslutades med att jag skulle göra världen en tjänstom jag tog livet av mig. Orden och meningarna somfolk inte kanske tror kommer skära i hjärtat på mig,gör det på riktigt.Jag har sökt hjälp från olika håll och kanter men detläggs ner för att det finns värre problem att ta handom. Vuxna blundar hela tiden för nätmobbning. Detverkar inte vara så allvarligt i deras ögon och det ärfruktansvärt. För hur långt ska det egentligen gå tillsvuxna människor börjar öppna sina ögon och agera?Föräldrar måste börja hålla koll på sina barn ochprata med dem om hur man ska bete sig mot andra.Polisen har en skyldighet att ta anmälningar på allvar.Lärare och rektorer måste se till så att dom hängermed när det gäller sociala medier och hålla ögonenöppna så att eleverna känner sig trygga.Alla har rätt att få göra sin röst hörd. Jag vill delamed mig av mitt liv och inspirera mina läsare. Om jagälskar att blogga, så ska jag få blogga hur länge ochBarn och unga kan mer om sin verklighet än vi vuxnaoch har också egna erfarenheter av mobbning på nätet.Därför har vi låtit Marwa Karim från Friends Ungdomsrådskriva inledningen till Friends nätrapport 2015.Foto: Philippe Rendumycket jag vill och inte stänga ner den på grund avatt människor hotar mig. Då har jag ju förlorat på engång och då är det nättrollen som har vunnit.Om vi ser någon som blir hotad eller får hatiskakommentarer på nätet, så ska vi alla stå upp för vårmedmänniska och agera. Jag vill inte att mina barnska växa upp i ett samhälle där människor bara gåriväg och inte bryr sig om andras själar. Så låt osshålla ihop, stå upp för varandra och sprida mer kärlekistället!Marwa KarimFRIENDS BARN- & UNGDOMSRÅD4


RESULTATEN I KORTHETResultaten i korthet1/3av barn och unga har blivitkränkta via mobil, dator ellersurfplatta minst någon gångunder det senaste året.Spel är den vanligaste platsenför kränkningar för killarKiK och andra sociala medierär den vanligaste platsen förkränkningar för tjejer35%8% av tjejerna och 4% av killarna har blivitmobbade via mobil, dator eller surfplatta underdet senaste året. Det motsvarar 1-2 personer ivarje klass.uppger att någon eller några av de somhar nätkränkt dem även utsatt demutanför nätet.Var tredje tycker inte att vuxna i skolan är bra på attprata om vad som är viktigt att tänka på när manumgås med andra på nätet, eller berätta vad mankan göra om man blivit kränkt.De flesta som blir utsatta vänder sig till en vuxenhemma vilket de också upplever hjälper bäst.Varannan ung tycker att vuxna hemma är bra påatt vara intresserade av deras liv på nätet.Endast var tredje tycker att vuxna hemma är brapå att berätta vad man kan göra om man blivitkränkt på nätet.7%av tjejerna har blivit utsatta för sexuellatrakasserier via mobil, dator eller surfplattaunder det senaste året.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 5


OM ANVÄNDNING RAPPORTEN AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTAAnvändning av mobil,dator & surfplattaAntal timmar som unga i genomsnitt använder mobil,dator och surfplatta är oförändrat jämfört med förraåret 1 . Varannan ung använder mobil, dator ochsurfplatta i genomsnitt 3-6 timmar per dag. Någotfärre svarar att användningen är mellan 1-3 timmarper dag och 15 procent svarar att de använder mobil,dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag.Vad unga gör den största delen av sin uppkoppladetid har däremot förändrats något sedan förra året.Bland tjejer har användningen av sociala medier gåttner och i år anger fler att de främst ägnar sin tid åtunderhållningsbaserat innehåll som exempelvis spel,film och musik. Förflyttningen från sociala medierinnebär inte nödvändigtvis att unga tjejer är mindresociala idag. Möjligheten att kommunicera medandra finns även inbyggt i många underhållsbaseradeplattformar, exempelvis genom kommentarsfält påYoutube eller genom att prata eller chatta i spel. Blandkillarna är intresset för underhållningsbaserat innehållfortsatt starkt och fortsätter att vara det som de ägnarstörsta delen av sin uppkopplade tid åt.Hos de svarande i den yngre åldersgruppen,10-12 år, är användandet mer fokuserat påunderhållningsbaserat innehåll, vilket också ökatnågot sedan förra året. Bland de äldre, 13-16 år,är användandet något mer jämnt fördelat mellanunderhållnings- och kommunikationsbaserat innehålloch har inte förändrats nämnvärt från förra året.Få unga uppger att de ägnar största delen av sinuppkopplade tid till informationsbaserat innehåll,exempelvis att söka information, göra skolarbeteneller läsa om saker som intresserar dem.Hur många timmar i snitt per dag använder du mobil, dator eller surfplatta?Räkna med all tid du använder mobil, dator eller surfplatta, både i skolan och privat/hemma1-3 timmar0%15%76%3-6 timmarMer än 6 timmarJag använder aldrig mobil, dator eller surfplatta37%48%61 Friends nätrapport, 2014


10% 6%3% 1%ANVÄNDNING AV MOBIL, DATOR & SURFPLATTAVad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta?76%Tjej (n=534)45%42%Kille (n=505)17%Jag ägnar mig åtspel, film, musik ellerannan underhållningJag umgås ellerpratar med andrai sociala mediersom t.ex Facebook,Instagram eller KiKJag sökerinformation, görskolarbeten ochläser om saker somintresserar migAnnat2014: 37% 73% 49% 17% 10% 6% 2% 1%74%49%39%10-12 år (n=457)13-16 år (n=583)19%5%11%2% 1%Jag ägnar mig åtspel, film, musik ellerannan underhållningJag umgås ellerpratar med andrai sociala mediersom t.ex Facebook,Instagram eller KiKJag sökerinformation, görskolarbeten ochläser om saker somintresserar migAnnat2014: 67% 45% 24% 41% 8% 13% 1% 2%FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 7


OM KRÄNKNINGAR RAPPORTEN & MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTAKränkningar & mobbning viamobil, dator eller surfplattaDe flesta barn och unga förknippar sin uppkopplade tid med positivaupplevelser. Men på nätet, precis som på många andra platser där människorumgås, förkommer det också utanförskap, kränkningar och mobbning.Hur vanligt är kränkningar och mobbning?I undersökningen svarar var tredje ung att de blivitkränkta på nätet minst någon gång under det senasteåret, vilket är i linje med förra årets resultat. Precis somföregående år är det fler tjejer än killar som uppgeratt de har blivit utsatta, 36 procent av tjejerna och 27procent av killarna.I undersökningen definieras en kränkning som enhandling som gör att den som blir utsatt känner sigledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvisvara att någon skrivit sårande eller elaka meddelandeneller kommentarer, att någon har loggat in på en profileller använt mobil, dator eller surfplatta mot denutsatta personens vilja eller att personen har känt sigensam, utanför eller inte fått vara med. Vad som är enkränkning eller inte avgörs alltid av den som är utsatt.Tjejer är i större utsträckning än killar utsatta förmobbning på nätet. Resultaten visar att 8 procent avtjejerna och 4 procent av killarna har blivit mobbadevia mobil, dator eller surfplatta under det senaste året. Igenomsnitt motsvarar det 1 till 2 personer i varje klass.Mobbning definieras i undersökningen som när någonhar blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andrapersoner vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt förmobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårtatt försvara sig. Vid mobbning via mobil, dator ellersurfplatta så kan det både vara flera olika kränkningareller att en kränkande kommentar/bild/film delats ellerspridits till många.Hur vanligt kränkningar och mobbning är skiljer sigmellan olika undersökningar. Det kan bero på att olikametoder använts och att frågorna är ställda på olikasätt. I liknande undersökningar gjorda i Sverige liggerandelen som är utsatta för mobbning på nätet mellan1 procent och 11 procent 2 .82 Berne (2014) har i sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet jämförtförekomsten av mobbning på nätet i olika svenska studier gjorda mellan 2011 och 2014.


KRÄNKNINGAR & MOBBNING VIA MOBIL, DATOR ELLER SURFPLATTAHar du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått dig att känna dig ledsen, sårad eller mindrevärd. Det kan exempelvis vara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer, attnågon har loggat in på din profil eller använt din mobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har käntdig ensam, utanför eller inte fått vara med.64%73%Tjej (n=535)Kille (n=506)30%24%5% 2% 1% 1%Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Ja, ofta2014: 63% 72% 29% 25% 7% 2% 1% 1%SAMTLIGA:Nej:66%Ja:33%Har du blivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?Mobbning är när du har blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra personer vid flera olika tillfällen.Det kan vara både flera olika kränkningar eller att en kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits tillmånga. Det kan kännas som att du är i underläge eller att du har svårt att försvara dig.8% 4%Tjej (n=43)Kille (n=20)FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 9


OM VAR RAPPORTENSKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?Var sker kränkningarna &i vilken form?De flesta kränkningar bland unga sker i sociala medier eller spel. Förraåret var Facebook den digitala plattform där flest tjejer och killar blivitkränkta, men i år är det andra platser som dominerar.Bland tjejer är det vanligaste att bli utsatt via KiK,följt av Instagram. Spel är den vanligaste platsen förkillar att bli kränkta på. I undersökningen är dessasammanslagna i ett svarsalternativ, men bland desom har uppgett i vilket spel de blivit kränkta sånämns i hög utsträckning bland annat Minecraft,League of Legends, Counter Strike och World ofWarcraft. De sociala medier där flest killar blir kränktaär via Kik eller på Facebook.Vid jämförelse mellan åldersgrupperna 10-12 år och13-16 år så är det fler i den äldre åldersgruppen somblir kränkta på Facebook och Ask.fm, vilket delviskan bero på att de har åldersrekommendationerfrån 13 år och uppåt. Bland de yngre är det någotvanligare att bli utsatt i spel.att vara den vanligaste formen av kränkning. Av deutsatta svarade 6 av 10 tjejer och 5 av 10 killar attde varit med om det. Men det är inte bara verbalakränkningar som förekommer på nätet. Psykiskakränkningar, exempelvis utfrysning, är den nästvanligaste formen av kränkning. Det kan exempelvishandla om att inte få vara med i en grupp på KiK elleratt bli utröstad ur en spelgrupp i World of Warcraft.Noterbart är att det i undersökningen är betydligt flerkillar än tjejer, 16 procent respektive 4 procent, somvalt alternativet ”jag vill inte berätta vad som hänt”. Iundersökningen finns återkommande indikationer påatt killar i mindre utsträckning berättar för andra omkränkningar de varit med om.Vilken form av kränkningar som unga utsätts för harinte förändrats nämnvärt från föregående år ochelaka meddelanden eller kommentarer fortsätterVanligaste platsen för kränkningarTJEJER1 KiK2 Instagram3 Ask.fmVanligaste platsen för kränkningarKILLAR1 Spel2 KiK3 Facebook10


VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?”Min mamma gick bort i cancer och dåfick jag sms att det var rätt åt mig.””En kille i skolan som spelar hockey sa att jag varen dum neger på Instagram, jag svara att jag komfrån Indien och åker skridskor bättre än honom(åker konståkning i samma hall).””Alla i kompisgänget lade upp bilder påett i förväg överenskommet sätt, men jagblev inte tillfrågad. Det kändes som omjag inte fick vara med.””En av mina ”vänner” skrev anonymt hattill mig på Ask.fm. En annan ”vän” skrevut saker om mig som inte stämde, som attjag var ”falsk”, på Instagram.”FRITEXTSVARFRIENDS NÄTRAPPORT 2015 11


VAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?Var har du blivit kränkt och/eller mobbad? Svaren är i %Tjej (n=187)Kille (n=137)3024530261116231871512956215201014 148 8Bland annat Skype,Moviestar planet57KikSpelInstagramFacebookAsk.fmSmsSnapchatBlogg eller forumYoutubeSecretTwitterKommer inte ihågNågon annanstansVill inte berättaBas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.Om du vill får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände digkränkt och/eller mobbad.61%50%Tjej (n=187)Kille (n=137)30%21%21%14%10% 13%7% 8%4%16%4%6%Jag har fåttsårandeeller elakameddelandenellerkommentarerJag har käntmig ensam,utanför ellerinte fått varamedNågon harspridit elakaoch/ellerosanna ryktenom migNågon harloggat in påmin profil elleranvänt mindator, mobileller surfplattamot min viljaNågon har lagtupp eller spriditvidare en bildeller film på migmot min viljaJag vill inteberätta vadsom häntNågot annatBas: Om svar ”Ja” på frågan ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?” Flervalsalternativ.12


ook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .epsVAR SKER KRÄNKNINGARNA & I VILKEN FORM?KiK är en app där man kan chatta med sina vänner. Det fungerar ungefär som vanligameddelanden, men istället för att ha ditt telefonnummer som avsändare så har du ettanvändarnamn.På Facebook kan du skicka vänförfrågningar till andra och på så sätt bygga uppett eget nätverk. Du kan sedan dela med dig av text, bilder, filmer och annat till andra i dittnätverk och även följa vad de delar med sig av. Du kan interagera med andra genom att gillaeller kommentera vad andra lägger upp eller skriva meddelanden.På Instagram bygger du upp ett nätverk på liknande sätt som Facebook. ViaInstagram kan du sedan dela med dig av egna bilder eller se andras. En viktig funktion ärmöjligheten att gilla andras bilder.Via Ask.fm kan man ställa frågor till andra användare. Frågorna kan handla om vadsom helst. Antingen kan man ställa frågorna anonymt eller med sitt användarnamn somavsändare. Andra användare kan gå in och läsa både frågorna och svaren.Via Snapchat kan man skicka tidsinställda bilder och korta filmklipp, s.k. snaps, tillsina vänner. Man kan rita på bilderna och lägga till texter. Mottagaren klickar på bilden ellerfilmen och har en kort stund på sig att se den innan den försvinner. Det går även att sparasnaps om man vill.På Twitter skriver man korta meddelanden, s.k. tweets, på max 140 tecken. Du kanvälja att följa vänner och intressanta personer (allt från kändisar till politiker) och diskuteraaktuella ämnen.På Youtube kan man både titta på andras videoklipp och dela med sig av sina egna.På Youtube finns det en sökfunktion som gör det enkelt att hitta filmer som intresserar dig.Via appen Secret kan användare delta i nätverk där man anonymt kan dela informationom andra i nätverket.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 13


OM KRÄNKNINGAR RAPPORTEN & MOBBNING I SPELVÄRLDENKränkningar &mobbning i spelvärldenDataspelsvärlden har vuxit enormt de senasteåren och gått från att vara en subkultur till attbli populärkultur. I en undersökning om ungasmedievanor från slutet av 2013 svarar 87 procentav barn i åldern 9-12 år, 62 procent av unga 13-16år och 58 procent av unga 17-18 år att de spelardator- eller TV-spel 3 . E-sport, där spelare tävlarmot varandra i olika dataspel, lockar tusentals ungaspelintresserade.Vår undersökning visar att spel är den plats där flestkillar blir kränkta. Av de killar som blivit kränkta viamobil, dator eller surfplatta svarar var tredje, detvill säga totalt 8 procent, att de blivit utsatta i spel.I fritextsvaren beskriver unga att de får kränkandekommentarer och blir utröstade eller utfrysta om deinte är tillräckligt duktiga. Vår erfarenhet är att detinom e-sport, precis som inom många andra sporter,finns ett stort fokus på prestation och där spelareriskerar att röstas ut och uteslutas.Intresset för underhållningsbaserat innehåll ökarbland tjejer, men inom e-sport är majoriteten avspelarna fortfarande killar. De tjejer som deltarberättar att det kan vara en hård jargong ochflera spelintresserade tjejer berättar att de väljeranvändarnamn som inte avslöjar att de är tjejer föratt undvika negativ uppmärksamhet.143 Statens Medieråd, 2013


KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SPELVÄRLDEN30%Av de killarna som blivit utsatta för mobbning och/ellerkränkningar har 30% utsatts för kränkningar i spel.”Man blir kallad dålig, bög,idiot om man gör något dåligt””Man säger att någon/jag är dålig, är ennybörjare och borde begå självmord”FRITEXTSVARFRIENDS NÄTRAPPORT 2015 15


OM SEXUELLA RAPPORTEN TRAKASSERIERSexuella trakasserierDet senaste året har 7 procent av tjejerna och 1 procent av killarna iåldern 10-16 år blivit utsatta för sexuella trakasserier via mobil, datoreller surfplatta.I undersökningen definieras sexuella trakasseriersom ett uppträdande av sexuell natur som kränkernågons värdighet. Exempel på sexuella trakasserierkan vara att någon skickar meddelanden, skriverkommentarer eller sprider rykten som handlarom sex eller kroppen och som känns obehagligaför personen som blir utsatt. I begreppet sexuellatrakasserier ryms både fysiska, psykiska ochverbala kränkningar. När det rör sig om sexuellatrakasserier via mobil, dator och surfplatta handlardet främst om psykiska och verbala kränkningar.Andelen som blivit utsatta för sexuella trakasseriervia mobil, dator och surfplatta är något lägreän när vi ställt samma fråga i skolan. Där svarar11 procent av eleverna på mellanstadiet och 15procent av eleverna på högstadiet att de blivitutsatta 4 . Där är frågan dock inte begränsad tillmobil, dator och surfplatta utan innefattar sexuellatrakasserier som skett både på och utanför nätet.I några av fritextsvaren från denna undersökningbeskrivs ovälkomna sexuella anspelningar i formav exempelvis meddelanden, kommentarer elleranonyma frågor som vanliga inslag i vardagen. IFriendsrapporten 2014 berättar unga som blivitutsatta att de förminskar händelser och sägeratt det inte var så stor grej, trots att de samtidigtmår dåligt av det som hänt. Deltagarna i FriendsUngdomsråd tror att få tänker på att de blivit utsattaför sexuella trakasserier när det skett på nätet.Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator eller surfplattaunder det senaste året?Till exempel genom att någon skickat meddelanden, skrivit kommentarer eller spridit rykten om dig som kännsobehagliga och har med sex eller din kropp att göra?7%Tjej (n=37)Kille (n=5)1%164 Friendsrapporten, 2014Ja Ja


SEXUELLA TRAKASSERIER”Någon på MSP* skrev läskiga saker till mig. Typskicka nakenbilder, vill du ha sex.””Exempel på ord som jag blir kallad för, horafittnylle vandringspokal luder slyna äckelkuksugare.””Frågade om jag va oskuld.””Killar som skickar bilder på sin snopp och villatt jag ska skicka bild på brösten.”*MovieStarPlanetFRITEXTSVARFRIENDS NÄTRAPPORT 2015 17


OM LIVET RAPPORTENPÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOPLivet på & utanförnätet hänger ihopKränkningar via mobil, dator och surfplattaförknippas ofta med anonymitet, men i förraårets undersökning svarade en klar majoritet avde utsatta, 8 av 10, att de visste vem som hadekränkt dem. De flesta svarade att de hade blivitutsatta av någon i samma klass eller samma skola 5 .I årets undersökning ville vi ta reda på hur mångasom har blivit utsatta av samma person ellerpersoner både på och utanför nätet. Av de somhar blivit kränkta, mobbade eller utsatta försexuella trakasserier så svarade 4 av 10 i den yngreåldersgruppen, och 3 av 10 bland de äldre, att någoneller några av de som utsatt dem via mobil, datoreller surfplatta också utsatt dem utanför nätet. Vidjämförelse mellan tjejer och killar som blivit kränktavia mobil, dator eller surfplatta så är det fler tjejersom blivit kränkta av samma personer även utanförnätet, 4 av 10 jämfört med 3 av 10 bland killarna.För den som blir kränkt, mobbad eller trakasseradbåde på och utanför nätet kan det kännas somatt det inte finns någon frizon. Exempelvis närelaka kommentarer från klasskompisar bådeförekommer i klassrummet under skoldagenoch fortsätter på nätet under kvällar och helger.35% av de som blivit utsatta säger att de har blivit utsatta av samma personpå och utanför nätet. 35%185 Friends nätrapport, 2014


LIVET PÅ & UTANFÖR NÄTET HÄNGER IHOPHar någon av de som utsatt dig för kränkningar via mobil, dator eller surfplattaockså utsatt dig utanför nätet?Det kan exempelvis vara att någon sagt något elakt eller sårande ansikte mot ansikte, pratat illa om dig, intelåtit dig vara med eller att någon knuffat dig, slagit dig eller på annat sätt gjort dig illa.49%46%31%39%13-16 år (n=219)10-12 år (n=123)15% 12%5% 3%Nej Ja Tveksam, vet ej Vill inte svaraSamtliga: Nej 47%, Ja 35%, vet ej 14%, Vill inte svara 4%Bas: Om svar ”ja” på någon av frågorna ”Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året?”, Har dublivit mobbad via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier via mobil, dator ellersurfplatta under det senaste året?FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 19


OM STRATEGIER RAPPORTEN FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNINGStrategier för att hanterakränkningar & mobbningAtt prata med en vuxen hemma är det som flestunga svarar att de har gjort när de blivit kränkta ellermobbade på nätet. Resultaten visar dock på vissaskillnader mellan hur tjejer och killar agerar. Tjejerpratar i större utsträckning med en vuxen eller enkompis om de blir utsatta. Killar gör i betydligt högreutsträckning ingenting och uppger även i något högreutsträckning att de skrivit något elakt eller sårandetillbaka. Tidigare i undersökningen kunde vi också seatt det är fler killar som inte vill berätta vad de harvarit med om, se sida 9. Detta förstärker bilden av attkillar i mindre utsträckning än tjejer berättar för andraom de blivit utsatta för kränkningar eller mobbning.Knappt 1 av 10 bland de som blivit utsatta harpratat med en vuxen i skolan. Vi har i tidigareundersökningar sett att unga i mindre utsträckningvänder sig till en vuxen i skolan om de blivit utsattapå nätet än om kränkningen skett utanför nätet.En möjlig förklaring kan vara att skolpersonaloch elever inte känner till skolans ansvar ellerelevernas rättigheter när det gäller kränkningar pånätet. Endast 1 procent av de unga som deltog iundersökningen uppgav att de gjort en polisanmälan.Att prata med en vuxen hemma eller att prata meden vuxen i skolan var de alternativ som unga tycktehade hjälpt dem mest. Vår erfarenhet är att vuxnasstöd är oerhört betydelsefullt för den som är utsatt.Det är viktigt att unga inte känner att de måstehantera kränkningar och mobbning själv, utan att dehar någon vuxen i sin närhet som de har förtroendeför och som de kan vända sig till för hjälp och stöd.Vad hjälpte mest?1 Att prata med en vuxen hemma2 Att prata med en vuxen i skolan3 Att säga ifrån när jag träffat personen20


STRATEGIER FÖR ATT HANTERA KRÄNKNINGAR & MOBBNINGVid det tillfället eller de tillfällen när du har blivit kränkt och/eller mobbad viamobil, dator eller surfplatta, vad har du då gjort?56%41%38%34% 33%Tjej (n=187)Kille (n=137)Pratat med en vuxen hemmaSagt ifrån genom att skriva tillpers. som utsatt mig15%Pratat med en kompisAnmält till sidan, tagit bort/blockerat pers.Sagt ifrån när jag träffat pers. som utsatt mig24%19% 17%11% 11% 10%7% 8%Skrivit något elakt tillbakaPratat med en vuxen i skolan0% 1%Polisanmält9%Ingenting21%2% 3%Något annatHjälpte det?Pratat med en vuxen hemma55% 39% 4%2%Pratat med en vuxen i skolan32% 54% 14%Ja, det hjälpte mycketSagt ifrån när jag träffat personen32% 52% 11%5%Ja. det hjälpte delvisAnmält till sidan, tagit bort eller blockerat personen34% 48% 10% 8%Pratat med en kompis33% 46% 13% 8%Sagt ifrån genom att skriva till personen30% 46% 20%Skrivit något elakt eller sårande tillbaka6% 28% 54% 12%4%Nej, det hjälpte inteTveksam, vet ej/vill inte svaraBas: Om svar ”ja” på någon av frågorna”Har du blivit kränkt av någon via mobil,dator eller surfplatta det senaste året?”,”Har du blivit mobbad via mobil, datoreller surfplatta det senaste året?”Flervalsalternativ.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 21


OM VUXNAS RAPPORTEN FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDEVuxnas förhållningssätt& agerandeResultaten visar att 57 procent av barn och ungatycker att vuxna hemma är bra på att informera omvad som är viktigt att tänka på när man pratar ochumgås med andra på nätet. Något färre tycker attvuxna hemma är bra på att vara intresserade av vadde gör på nätet. Exempelvis genom att vara nyfiknaoch fråga vad de gör eller vilka de umgås med.Endast var tredje tycker att vuxna hemma är brapå att berätta vad man kan göra om man blivitkränkt på nätet och bara var femte tycker att vuxnahemma är bra på att prova de saker som barn ochunga oftast gör på nätet. Exempelvis att provade sociala medier de använder, spela de spel despelar eller att läsa de bloggar som intresserar dem.När det gäller vuxna i skolan så upplever barnoch unga att de är bättre på att informera om vadman ska tänka på än att vara nyfikna, intresseradeoch själva prova det som eleverna gör på nätet.Var tredje ung tycker inte att vuxna i skolan ärbra på något av de alternativ som föreslogs.Vuxna hemma och i skolan har en viktig roll i attguida och stötta barn och unga i deras liv bådepå och utanför nätet. Det är vuxnas ansvar attskapa utrymme för samtal om både de positivaoch negativa aspekterna av att vara på nätetoch att i samråd med unga planera, genomföraoch utvärdera insatser för att skapa trygghet.Det är viktigt att prata om vad som är bra att tänkapå i sociala sammanhang på nätet och att berättaför unga vad de kan göra om de blir utsatta, sernågon annan bli utsatt eller själv är den som utsätter.Men för att bli en vuxen som unga har förtroendeför och vänder sig till, så är det viktigt att också varanyfiken, engagerad och visa intresse. Exempelvisgenom att låta nätet vara en del av det vardagligasamtalet hemma och i skolan och på så sättskapa utrymme för unga att själva berätta om sinaupplevelser på nätet. Om vi som vuxna dessutomsjälva provar de saker som unga gör, så kan vi få merkunskap och en större förståelse för de aktiviteteroch intressen som många unga har på nätet.22


VUXNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT & AGERANDETjej (n=535)Vad tycker du att vuxna hemma är bra på?Kille (n=506)63%50%52% 48%33% 36% 36% 22%19% 18%11% 13%Att prata om vadsom är viktigtatt tänka pånär man prataroch umgåsmed andra viamobil, dator ellersurfplattaAtt varaintresserade ochfråga vad jag görnär jag användermobil, dator ellersurfplattaAtt vara braförebilder närde pratar ochumgås medandra via mobil,dator ellersurfplattaAtt berätta vadjag kan göraom jag upplevermig kränkt viamobil, dator ellersurfplattaAtt prova desaker jag gör viamobil, dator ellersurfplattaInget avalternativenFlervalsalternativVad tycker du att vuxna i skolan är bra på?Tjej (n=535)Kille (n=506)45%39%32% 33%42%37%15% 13% 11% 12%8% 8%Att prata om vadsom är viktigtatt tänka pånär man prataroch umgåsmed andra viamobil, dator ellersurfplattaAtt berätta vadjag kan göraom jag upplevermig kränkt viamobil, dator ellersurfplattaAtt vara braförebilder närde pratar ochumgås medandra via mobil,dator ellersurfplattaAtt varaintresserade ochfråga vad jag görnär jag användermobil, dator ellersurfplattaAtt prova desaker jag gör viamobil, dator ellersurfplattaInget avalternativenFlervalsalternativFRIENDS NÄTRAPPORT 2015 23


OM FRIENDS RAPPORTEN REKOMMENDATIONERFriends rekommendationerSKOLANUPPDATERA PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGGenom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och förebyggakränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt om en elev blirutsatt för en kränkning. Exempelvis om någon form av kränkande innehåll publiceras på nätet.KARTLÄGG & UTVÄRDERAKartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för att förebyggaelevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever eleverna sommest utsatta eller otrygga? Följ upp och utvärdera åtgärder samt ta fram nya åtgärder där detbehövs.INVOLVERA ELEVERNAFörutom att involvera hela personalgruppen så är det också viktigt att eleverna får vara delaktigaoch komma med förslag på åtgärder. Diskutera frågor som rör trygghet och trivsel på nätet påklassråd och elevråd. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.SAMVERKAN MED VÅRDNADSHAVARESträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positivasociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som enstående punkt på föräldramöten.SAMVERKAN I PERSONALGRUPPENTa ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet i skolan och på nätet.24


FRIENDS REKOMMENDATIONERFler tips för vuxna i hemmet och i skolan,barn och unga hittar du på friends.se/natetHur kan vuxna hemma förebyggamobbning på nätet?SKAFFA GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPDet är vuxnas ansvar att guida och stötta barn ochunga i deras liv på nätet. Även om kränkningar igrund och botten handlar om sociala relationer såunderlättar det att ha grundläggande kunskap omde platser där barn och unga umgås på nätet. Lärdig mer genom att fråga ditt barn, fråga andra vuxna,prova själv eller sök mer information på nätet om desidor, spel eller appar som ditt barn använder.PRATA OM NÄTETLåt nätet bli en del av det vardagliga samtalet ochprata om både det positiva och negativa som händerdär. Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuintintresse för barn och ungas liv på nätet så ökar bådeviljan att lyssna på dina råd samt benägenheten attberätta för dig om något väl händer.ERBJUD DITT STÖDDet är viktigt att barn och unga känner sig tryggaoch vet att de har någon vuxen i sin närhet som dekan vända sig till för råd och stöd. Berätta att du finnsdär för dem!VUXNAOm ditt barn har utsatt andra ellersjälv blivit utsattLYSSNA & STÖTTALyssna och låt barnet sätta ord på hur det känneroch upplever olika situationer. Tala om att mobbningoch kränkningar aldrig är okej. Om ditt barn har blivitutsatt, tydliggör att situationen går att förändra.KONTAKTA SKOLANDet vanligaste vid kränkningar och mobbning pånätet är att personer i samma klass eller samma skolaär inblandade. Det är därför viktigt att skolan genastfår veta vad som pågår. Börja med att kontaktabarnets klasslärare eller mentor. Förklara vad somhar hänt, vilka som är inblandade och hur länge dukänner till att det har pågått. Försök tillsammans atthitta lösningar.ANMÄL & TA BORTOm kränkande innehåll publicerats, hjälp barnet attta bort och/eller anmäla innehållet till sidan. Om dittbarn har blivit utsatt för ett brott, exempelvis förtaleller olaga hot, så är det viktigt att polisanmäla.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 25


FRIENDS REKOMMENDATIONERHur kan barn och unga bidra till enschysst stämning på nätet?SPRID POSITIVA BUDSKAPDen positiva stämningen börjar hos dig! När duskriver och säger schyssta saker, uppmuntrar ochhjälper andra så bidrar du till en schysst stämning.Du bestämmer vad du skriver, säger och gör, användden makten.INKLUDERA ANDRANätet är en plats för alla! Oavsett roll i kompisgruppen,kön, ålder, religion, funktionsförutsättningar,könsöverskridande identitet, etnicitet eller sexuellläggning är alla lika välkomna att uttrycka sig, lära signya saker, ha kul och umgås.TÄNK EFTER FÖREPå nätet finns det många olika möjligheter attkommunicera, debattera och ge uttryck för känsloroch åsikter. Men innan du skriver eller delar något –tänk efter. Vem ligger bakom informationen som jagdelar? Kan det jag skriver upplevas som kränkandeav någon annan?BARN & UNGAOm du som barn eller ung harblivit utsattKOM IHÅG ATT DET INTE ÄR DITT FELDet är personen som mobbar och kränker somuppträder felaktigt. Vem som helst kan råka ut förmobbning eller kränkningar och situationen går attförändra.PRATA MED NÅGONVänd dig i första hand till en vuxen som du harförtroende för, för att få hjälp och stöd. Det kan varaen vuxen hemma, en lärare, tränare eller kanske enkompis förälder. Alla vuxna har ett ansvar att hjälpabarn och unga i dess närhet. Har du ingen vuxen attprata med, ta hjälp av en kompis. Tillsammans kanni hitta lösningar. Det viktiga är att inte stå ensam isituationen.ANMÄLAnmäl eller rapportera kränkande innehåll direkt tillsidan/appen/spelet och spara meddelanden och/eller skärmdumpar som bevis.26


JURIDIK PÅ NÄTETJuridik på nätetI mötet med både unga och vuxna möter vi mångagånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller pånätet. En enkel tumregel att ha med sig är att sammasaker som är olagliga utanför nätet också är olagligapå nätet. I undersökningen svarade endast 1 procentatt de polisanmält en kränkning. Alla kränkningarsom sker på nätet är inte brott, men många fall avexempelvis förolämpningar, förtal och olaga hotanmäls aldrig till polisen. För att brott på nätet skakunna klaras upp så är det viktigt att göra en anmälan.Det kan vara bra att tänka på att bevissituationen oftaär bättre på nätet, så kom ihåg att spara bevis i form avexempelvis skärmdumpar, bilder eller meddelanden.KRÄNKANDE FOTOGRAFERING 4 KAP. 6 A§BROTTSBALKENKränkande fotografering innebär att olovligen ochi hemlighet ta bilder eller filma någon som befinnersig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ettomklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.OLAGA HOT 4 KAP. 5§ BROTTSBALKENEtt olaga hot innebär att hota att göra något brottsligtmot någon annan, till exempel ett hot om misshandeleller att döda en person. För att hotet ska varaolagligt måste det vara allvarligt menat och framställtpå ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla.PERSONUPPGIFTSLAGENPersonuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skyddamänniskor mot att deras personliga integritet kränks.Till exempel är det olagligt att avslöja informationom människors etniska ursprung, politiska åsikter,religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening.HETS MOT FOLKGRUPP 16 KAP. 8§BROTTSBALKENHets mot folkgrupp innebär att hota eller pratailla om en grupp människor med anspelning pågruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuellaläggning.FÖRTAL 5 KAP. 1§ BROTTSBALKENFörtal innebär att utpeka någon såsom brottsligeller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämnauppgifter som är ägnade att utsätta denne för andrasmissaktning.SKOLLAGENEnligt skollagen har skolor ett ansvar att agera ocksånär det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarnapåverkar elevernas skoldag.§OFREDANDE 4 KAP. 7§ BROTTSBALKENOfredande innebär att bete sig hänsynslöst motnågon annan, till exempel genom att vid upprepadetillfällen lägga ut nedsättande kommentarer omnågon på nätet.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 27


OM AVSLUTNING RAPPORTENAvslutningTack till er som bidragit till innehållet i rapporten och ettextra stort tack till Marwa som skrev inledningen! Vi villockså tacka er som engagerat er i barn och ungas liv pånätet genom att ta er tid att läsa denna rapport.Men vi vill inte att engagemanget och kampen för ettschysstare klimat på nätet ska stanna här. För att göraskillnad så måste vi också se till att skapa en förändringi praktiken. Både på samhälls- och organisationsnivå,gruppnivå och individnivå.Oavsett om du är barn, ung, vuxen, nybörjare eller expertpå nätet så kan du bidra på ditt sätt. Genom att själv bidratill en positiv stämning, stå upp för ett schysst klimat ochfinnas där för att lyssna på och stötta den som blivit utsattså kan vi tillsammans kämpa för att barn och unga ska fåväxa upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.Johanna Olofsson & Olle CoxProjektledare, Schysst på nätetDu har chansen att påverka. Vi hoppas att du tar den!”Vi vill att barn och unga ska känna sig trygga och säkra på nätet. Genom attbidra med vår erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet och sponsra Schysstpå nätet så kan vi sprida kunskapen om förebyggande insatser till fler.”Carolina Schattauer RamnöKommunikationsansvarig, Symantec”För oss på HP Sverige känns det helt rätt och viktigt att vara med och stöttaFriends i deras projekt ”Schysst på nätet”. Betydelsen av Friends arbete attutbilda föräldrar, skolpersonal och elever i förebyggande insatser mot kränkningoch mobbning på nätet kan inte nog betonas. Jag är helt övertygad om att vitillsammans kan göra skillnad.”Kjell AhlzénVD, HP Sverige28


PROJEKTET SCHYSST PÅ NÄTETProjektet Schysst på nätetSchysst på nätet är ett samarbete mellan Friends,Symantec och HP där vi tillsammans arbetar för attbarn och unga ska känna sig trygga och säkra pånätet. Vi vill förebygga kränkningar och mobbninggenom att öka kunskapen om kränkningar på nätetoch erbjuda praktiska verktyg för det förebyggandearbetet. Projektet riktar sig till barn, unga och vuxnaoch innehåller utbildningar för att hjälpa skolor ochidrottsföreningar i deras arbete mot kränkningar pånätet.FRIENDS är en icke-vinstdrivande organisationoch vårt uppdrag är att stoppa mobbning ochdiskriminering. Visionen är ett samhälle där barnoch unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Arbetetsker långsiktigt genom utbildning, rådgivningoch opinionsbildning för att öka kunskap ochengagemang. Friends har arbetat mot kränkningar pånätet sedan 2005.SYMANTEC hjälper konsumenter och företag atthantera sin informationsstyrda värld på ett säkert sätt.Norton by Symantec fokuserar på konsumentsidanoch har som ambition att skydda det som betyder allramest i konsumenternas liv, oavsett vilken typ av enhetde använder för att koppla upp sig på internet. Nortonförser konsumenter med en rad säkerhetslösningarför att skydda det digitala livet, däribland lösningar fördatorer och mobila enheter, live-supporttjänster ochonline backup.Läs gärna mer på Symantecs hemsida för familjen:• Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälperbarn och vuxna att tillsammans sätta sina familjereglerför ett hälsosamt och schysst liv på nätet.• Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kanengagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhetsguideför hela familjen.• Nortons generella säkerhetstips eller för familjenspecifikt.HP skapar nya möjligheter att påverka människor,företag, myndigheter och samhället på ett meningsfulltsätt med hjälp av teknik. HP, världens störstateknikföretag, samlar utskriftsteknik, persondatorer,programvara, tjänster och IT-infrastruktur i enomfattande portfölj med lösningar för kundernasproblem.FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 29


ORDLISTAOrdlistaKRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserieroch övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer avdålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad ellermindre värd. I undersökningen använder vi följande beskrivningav begreppet:Med kränkt menar vi att någon sagt eller gjort något som fått digatt känna dig ledsen, sårad eller mindre värd. Det kan exempelvisvara att någon skrivit sårande eller elaka meddelanden ellerkommentarer, att någon har loggat in på din profil eller använt dinmobil, dator eller surfplatta mot din vilja eller att du har känt digensam, utanför eller inte fått vara med. Kränkningar kan ske bådepå skolan och fritiden.KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används föratt i lag förbjuda kränkningar som inte har samband meddiskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras somett uppträdande som kränker en elevs värdighet.MOBBNING är när någon har blivit utsatt för kränkningar aven eller flera andra personer vid flera olika tillfällen. Den som ärutsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt attförsvara sig.Vid mobbning via mobil, dator eller surfplatta så har vi valt attförtydliga repetitionskriteriet eftersom förutsättningarna skiljersig från andra arenor, som exempelvis skolgården. Vi använderdärför tillägget: Det kan vara både flera olika kränkningar eller atten kränkande kommentar/bild/film delats eller spridits till många.DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, till exempel enlärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra ochdet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön,könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion ochannan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning ellerålder.TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sjudiskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för attnågon ska göra sig skyldig till trakasserier.SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natursom kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserierkan vara att någon skickar meddelanden, skriver kommentarereller sprider rykten som handlar om sex eller kroppen och somkänns obehagliga för den personen som är utsatt.PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERINGär en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehållerinformation om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering.Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan.30


REFERENSERReferenserBerne, S. (2014) Cyberbullying in childhood and adolescence – Assessment, Coping and the Role ofApperance, Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetFriends (2014 a) Friends nätrapport 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/Friends (2014 b) Friendsrapporten 2014. Finns att ladda ner på friends.se/fakta-forskning/rapporter/friendsrapporten/Statens Medieråd (2013) Ungar & medier 2012/13. Finns att ladda ner på statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdfFRIENDS NÄTRAPPORT 2015 31


www.friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends

More magazines by this user
Similar magazines