PDF-versionen av publikationen - SmartPage

tsj.smartpage.fi
  • No tags were found...

PDF-versionen av publikationen - SmartPage

Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) är ettavfallsbolag som ägs av fjorton kommuner. Visköter om insamling och mottagning av avfallfrån nejdens invånare och den offentliga sektornsamt slussar avfallet vidare för nyttoanvändningoch nödvändig behandling. Vår avfallsrådgivningger råd om hur man kan minska på mängdenavfall samt avfallssortering. TSJ FöretagstjänsterAb erbjuder helhetslösningar inom avfallsserviceför nejdens näringsliv.Bolaget ägs av 14 kommuner i regionen: Aura,Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, Pöytis, Reso,Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens, Tarvasjoki,Virmo, Väståboland och Åbo. I slutet av år 2010hade vårt verksamhetsområde cirka 325 600invånare.[Kontaktuppgifter] Åbonejdens Avfallsservice Ab • Formansgatan 2, 3. vån.,20100 Åbo • Växel 020 728 2100 • Fax 020 728 2109 • www.tsj.fi[Redaktion] Åbonejdens Avfallsservice/Päivi Mikkola och OSG Viestintä[Bilder] Åbonejdens Avfallsservice[Ombrytning] OSG Viestintä/Elina Malmi • www.osgviestinta.fi[Tryckpapper] Cocoon Silk, FSC-certifierat 100 % returpapper[Tryck] Jaakkoo-TaaraRespons om denna årsberättelse kan ni sända per e-post tillpaivi.mikkola@tsj.fi


InnehållBOLAGET OCH LEDNINGEN 4Verkställande direktörens översikt: Lagrevideringens år 4Vårt gemensamma bolag 5Ekonomin och verksamheten i korthet 6Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den 7Med helhetsansvar för invånarnas och miljöns bästa 8Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas 9BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTER 10Avfallet från den egna gården till rätt hantering 10Återvinningspunkterna betjänar småhusinvånarna 10Det farliga avfallet till ändamålsenlig hantering 11Avfallscentralerna har täckande service 12Nyttoanvändningen av avfallet ökar 13Vi guidar i avfallssortering ochförebyggandet av uppkomsten av avfall 14Dotterbolaget sköter om företagstjänsterna 17SERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVAR 18Kommunikation och växelverkan 18Året för personalens skolning 20MILJÖANSVAR 22Avfallets miljöpåverkan minimeras 22Toppå avfallscentral är störst 23SOCIALT ANSVAREKONOMISKT ANSVAR 28Resumé av styrelsens årsberättelse 28Resultaträkning 30Balansräkning 31Finansieringsanalys 32Noter till bokslutet 33Revisionsberättelse 38MILJÖANSVARBegrepp och förkortningar 39EKONOMISKT ANSVAR


TSJ beslöt att förverkliga den länge planerade bolagiseringen avföretagstjänsterna. Samtidigt blev boendets och den offentliga sektornsavfallsservice ännu tydligare offentlig service.DEN VERKSTäLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKTLagrevideringens årrinciperna för avfallslagens totalrevideringförstärktesi slutetPav år 2010. Ända till slutmetrarnaförekom osäkerhet kring lagensinnehåll eftersom de olika aktörerna inom avfallsserviceunder lagens beredning framfördesynpunkter som så skiljde sig från varandra.I och med att arbetsgruppen fick betänkandetom avfallslagen klart kunde detstrategiska arbetet ändå inledas. TSJ beslötatt förverkliga den länge planerade bolagiseringenav företagstjänsterna. Samtidigt blevboendets och den offentliga sektorns avfallsserviceännu tydligare offentlig service. Utbudetav avfallsservicetjänster för företag skötsvia TSJ Företagstjänster som verkar på denfria marknaden.Vi utvecklade målmedvetet våra färdigheteratt verka inom den hårda konkurrensenifall att avfallslagen slutgiltigt skulle stipuleraatt boendets avfallsservice och företagensavfallsservice bör separeras. Och så gick detockså.Vi kunde inte reagera lika snabbt på förändringarnagällande producentansvaret förkonsumenternas förpackningsavfall. Utvecklandetav den kompletterande nyttoavfallsservicenlades på is eftersom den slutgiltigaansvarsfördelningen för förpackningsavfalletkräver diskussioner mellan handel, förpackningsindustrioch kommunernas avfallshanteringsorganisationer.Nätverket med återvinningspunkterhar, förutom i Åbo, förnyatseffektivt i regionens kommuner under de se-naste åren. 70 procent av återvinningspunkternahar försetts med djupuppsamlingskärloch tydliga skyltar. Ansvaret för den kompletterandenyttoavfallsanvändningen i Åbo överfördestill TSJ i ett senare skede – nätverket iÅbo väntar nu på producentansvarets insamlingsmodeller.Den nya avfallslagen stramar inte signifikantåt avfallsservicens redan stränga miljökrav.Åboregionens gemensamma målsättningar,som är likriktade med statsmaktensmålsättningar, har uppnåtts i förtid. Återvinningsgradenpå 90 procent för det kommunalaavfallet uppnåddes redan år 2010.TSJ har gått in för att skola personalenför att kunna behärska de strategiska kravenpå förändring. Utvecklandet av kunnandet harhjälpt att skapa en fungerande organisationoch delegering. Så gott som hela vår personalarbetar med uppgifter som skapar press,uppgifter där kundservice och avfallshanteringskunskapkombineras. Kundresponsenhar varit verkligen god. Jag tackar bolagetspersonal. Väl arbetat!I Åbo 29.4.2011Markku LehtokariMarkku Lehtokari berättar att principernaför avfallslagen stärkts år 2010.4 | Årsberättelse 2010 | TSJ


I bolagets delägarkommuner bodde i slutet av 2010 cirka325 600 invånare. Hushållens antal är ca.180 000 ochfritidsbostädernas antal ca. 20 500.Vårt gemensamma bolagÅbonejdens Avfallsservice Ab(TSJ) är ett kommunägt bolagsom producerar tjänster inomavfallshantering och avfallsrådgivning.Den operativa verksamheten inleddesden 1.1.2004. Bolaget grundades av Åbo, S:tKarins, Reso, Nådendal, Masko, Pargas, Lundooch Pikis. Bolaget är en sammanslagning avÅbo avfallsverk, Sydvästkustens avfallshanteringoch Pargas avfallsverk. En riktad aktieemissiontill de övriga kommunerna i regionengenomfördes år 2005. Från och med början avår 2009 har antalet delägarkommuner varitfjorton till antalet.Bolagets delägarkommuner hade närmare325 600 invånare i slutet av år 20010.Antalet hushåll var cirka 180 000 och antaletfritidsbostäder cirka 20 500. Markarealen påverksamhetsområdet är 3 100 km² och dentotala arealen 8 000 km².TSJ organiserar och arrangerar insamlingoch mottagning av avfall från nejdens invånareoch den offentliga sektorn samt transporteraravfallet vidare för nyttoanvändning och nödvändigbehandling. Vår avfallsrådgivning gerråd om hur man kan minska på mängden avfallsamt avfallssortering. TSJ Företagstjänster Aberbjuder helhetslösningar inom avfallsserviceför nejdens näringsliv.Bolagets verksamhetsställen består avkontoren på Formansgatan och Lastgatan iÅbo, Toppå avfallscentral och Oriketo mottagningsstationi Åbo, Isosuo avfallscentral iReso, Auranmaa sorteringsstation i Tarvasjokioch i Väståboland Rauhala avfallscentral, Pargasåtervinningscentral samt skärgårdens tresorteringsstationer.KONCERNEN TSJTill koncernen TSJ hör Åbonejdens AvfallsserviceAb, Klara - SKärgårdens RenhållningAb samt TSJ Företagstjänster. TSJ köpte Klaraår 2009. SAmtidigt införlivades Väståbolandsskärgård i TSJ:s verksamhetsområde. Klarahar ingen operaiv verksamhet. Avfallsservicetjänsternaför företag avknoppades till dotterbolagetTSJ Företagstjänster Ab den 1.11.2010.TSJ verksamhetsområde omfattar 14 delägarkommuner.KOMMUNERNAS INVÅNARE OCH äGOFÖRHÅLLANDENKommunInvånare31.12.2008Invånare31.12.2009Invånare31.12.2010Aktier %-andelAura 3 852 3 840 3 911 1St. Karins 30 347 30 760 30 911 15Lundo 15 772 16 011 16 260 4Väståboland 15 405 15 490 15 501 10S:t Mårtens 2 030 2 019 1 994 0,4Masko 9 383 9 516 9 455 2Virmo 8 026 8 039 8 041 2Nådendal 18 391 18 544 18 807 11Nousis 4 809 4 824 4 865 1Pöytis (uppskattning, inte Yläne) 6 283 6 345 6 380 1Raisio 24 147 24 191 24 427 19Rusko 5 758 5 822 5816 1Tarvasjoki 1 941 1 970 1 945 0,4Turku 175 582 176 087 177 326 32TSJ 321 726 323 458 325 639 100Källa: Befolkningsdatasystemet, befolkningsregistercentralen och TSJEKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2010 | 5


TSJ:s styrelse har 13medlemmar. Styrelsenväljs för två år.ANSVARSOMRÅDEN:• hemmets avfallsservice• tekniskt underhåll och utveckling• kommunikation och avfallsrådgivning• ekonomi och personal5• företagstjänsterLedningen ger riktlinjer förverksamheten och lotsar denÄgarkommunernaövervakarbolaget genom arbetet i bolagsstämman.Bolagsstämmanväljer styrelsemedlemmarnautgående från ägarkommunernas förslag ochfastställer bolagets budget. Bolaget leds avstyrelsen och den verkställande direktören. ITSJ:s styrelse arbetar 13 medlemmar. Ordförandeär Olli A. Manni, sekreterare är PekkaKorhonen.År 2010 sammanträdde styrelsen 10 gångeroch höll en strategidag. Styrelsen sitter itvå år, bolagsstämman fastställde den nyastyrelsen i april 2011.BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ:S STYRELSE 2010TSJ:s styrelse och tjänstemän.Fr.v. administrativa chefen ArjaTuokko, styrelsemedlem MattiSchrey, ordförande Olli A. Manni,verkställande direktör MarkkuLehtokari, styrelsemedlemmarnaOlli Vuorinen, Hannu Rautanen ochAntero Jaskari, vieordförande JarmoRosama och styrelsens sekreterareAri-Pekka Korhonen. Sittande fr.v.suppleant Barbara Heinonen ochmedlemmarna Elina Rantanen,Minna Arve, Mirja Hovirinta ochIlkka Laaksonen. Från bildenfattas styrelsemedlemmarna KjellLundahn, Mari Mikkola och JörgenHermansson.SERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARLEDNINGSTEAMET STYR TSJ:SOPERATIVA VERKSAMHETTSJ:s verksamhet delades i början av år 2010upp i fem ansvarsområden: hemmets avfallstjänster,tekniskt underhåll och utveckling,kommunikation och avfallsrådgivning, ekonomioch administration samt företagstjänster.Företagstjänsterna bolagiserades den1.11.2010. Dragarna av de olika ansvarsområdenabildar bolagets ledningsteam tillsammansmed verkställande direktören. Ledningsteametsammankommer i regel två gånger imånaden. Teamets protokoll är tillgängliga förhela bolagets personal.Ledningsteamets medlemmar på bild: (fr. v.) invånarservicechef Britt-Marie Juup,utvecklingschef Kalle Karsten, administrationschef Arja Tuokko, verkställande direktörMarkku Lehtokari, verkställande direktör för TSJ Företagstjänster Juha Hämäläinen samtkontaktchef Päivi Mikkola.MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 7


Avfallstransporternas kundservice och avfallsrådgivningenstelefonservice fick detgemensamma servicenumret 0200 47 470.Vi deltar i samarbetsprojekt ochutvecklasyggandet av bolagets verksamhetssystemfortsatte un-Bder år 2010. Den inplaneradecertifieringen flyttas dock framtill år 2011. Verksamhetssystemet omfattarkvalitetskontroll samt miljö- och säkerhetsaspekter.Utvecklingen av ekonomins uppföljningssystemsamt de interna beräkningarnaoch rapporteringen fortsatte också.Kundservicens telefonsystem förnyadesunder våren. Avfallstransporternas kundserviceoch avfallsrådgivningens telefontjänstsammanfördes under numret 0200 47 470. Ibörjan av samtalet väljer kunden servicespråk.Språken är finska, svenska och engelska.Åbonejdens Avfallsservice tog i bruk elektroniskafakturor år 2009. I slutet av 2010 hadeTSJ 723 nätfakturakunder, en ökning med 300från föregående år. I slutet av året hade 764hushåll övergått till e-faktura. År 2009 varantalet redan uppe i 500.BOLAGET DELTAR I FÖLJANDEUTVECKLINGSPROJEKT• Produktifiering av biogasprocessensmaterialströmmar (MTT)• W-fuel (MTT)• En hållbar lokal transportlösning (Åbostad, PBI Research Institute)• Hållbar återvinning av nya material –NeReMa (VTT)• Petra-projektet, som förverkligas i samarbetemed Helsingforsregionens miljötjänsteroch Päijät-Hämeen JätehuoltoOy, startar hösten 2011. I Åboregionen ärmålsättningen att förbättra de kommunalafunktionernas möjligheter att följamed och minska på avfallsmängdernasamt gynna nyttoanvändningen av avfall.För projektet söktes ERUF-finansieringår 2010.Utsläppsfri resa med biogasbilett biogasverk förädlas avfalletItill rent bränsle på vilket fordonkan köra utan att alls produceraväxthusgaser. MTT utvecklaren framtid med färre avgaser.Projektet W-Fuel sätter sig in i hur man kanfrämja produktionen av biogas i södra Finlandoch norra Estland.Forskarna utvecklar också nyare och effektivaresätt att förebygga uppkomsten avavfall. Åbonejden är ett av projektets verksamhetsområdeni Finland. TSJ är med i W-Fuelsom projektkompanjon.Forskare Erja Heino från MTT uppskattar,att Åbonejden har bra förutsättningar attproducera och ta i användning biogas somproducerats av avfall.– Man kunde utrusta ett biogasverk, somhanterar slam från ett avloppsreningsverk,med linjer också för bioavfall och fältbiomassa.Många typer av avfall från regionenslivsmedelsproduktion skulle lämpa sig utmärktför gasproduktion. En del av dem transporterasoch hanteras för höga kostnader påandra platser. Dessutom krävs lösningar förhur det blandade kommunala avfallet ska hanterasföre det gamla avfallsförbränningsverketstängs. Av blandavfallet är 40 procent bioavfall,om det vore möjligt att få bioavfallet till ettbiogasverk skulle en stor del av problemetlösas, säger Heino.BIOGASBILAR äNNU SäLLSYNTAI Finland finns ett bara ett tjugotal bilar somfungerar med biogas. I Åbonejden planerasett distributionsnät. Distribution till vissa storanvändare,som t.ex. till busstrafiken, avfallstransporternaoch, i framtiden eventuellt ocksågasdrivna fartyg, skulle vara lätt att arrangera.Det är framför allt beskattningen sominverkar på hur mycket biogas som används.Antalet biogasbilar ökar långsammare om användningenav biogas bruksbeskattas såsomregeringens budgetproposition anför. Forskarnainom W-Fuel-projektet understrykeratt biogasens mångsidiga miljöfördelar bättreborde tas i beaktande i beskattningen. Produktionenoch användningen av biogas skulleminska på utsläppen av växthusgaser, intebara från trafiken utan också från avfallsservicen,jordbruket och produktionen av gödsel.– Då avfalls-, fordons- och bränslebeskattningenförnyas behövs lösningar somstöder bruket av biogas, säger Heino.Mer om W-Fuel-projektet: www.wfuel.infoEKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2010 | 9


TSJ sköter den centralt konkurrensutsattaavfallstransporten:• Ca 70 000 invånare/ 25 000 fastigheter• Kundbrev utskickade om 11 olika ämnenTSJ OCH HÅLL SKäR-GÅRDEN REN RF reste i junirunt till tio olika öar och samlade indryga 14 000 kilo avfall.Soporna går från hemgården tillrätt behandlingnligt avfallshanteringsbestämmelsernai Åbonejdens kommu-Ener bör alla boendefastigheterha ett kärl för brännbart avfall.Höghus- och radhusfastigheter med fyra lägenhetereller fler bör ha egna insamlingskärlför glas och metall. I stadskommunerna ärdet obligatoriskt att också separera returkartongenom fastigheten har 20 lägenheter ellerfler. Insamlingen av returpapper har med stödav avfallslagstiftningen i praktiken anordnats ialla höghus och radhus.Insamling av bioavfall är obligatorisk istorkök och butiker som producerar över 100liter bioavfall i veckan. Vid bostadsfastigheterär insamlingen av bioavfall frivillig.TSJ ansvarar för att avfallet som hämtasfrån fastigheterna återvinns och för attdeponiavfallet slutdeponeras. Returpappretoch –kartongen samt en del av metallen ochreturglaset transporteras direkt till deras mottagningsterminaler.INSAMLINGEN AV AVFALLDet är kommunerna som tar beslutet om av-fallstransportsystem. Insamlingen kan antingenvara kommunalt anordnad, dvs. centraliseratkonkurrensutsatt, eller avtalsbaserad. Avtalsbaseradavfallstransport innebär att varjefastighetsägare själv konkurrensutsätter avfallstransporten.Sju kommuner i Åboregionenhar kommunalt anordnad avfallstransport: Nådendal,Nousis, Masko och Reso. Väståbolandsskärgård samt Vahto-området i Rusko kommunhör också till området med kommunalt anordnadavfallstransport. Sju kommuner på TSJ:sverksamhetsområde har ett rent avtalsbaseratavfallstransportsystem, dvs. fastigheterna konkurrensutsättersjälva sina avfallstransporter.På området med centraliserat konkurrensutsattaavfallstransporter sköter TSJ förkommunernas del konkurrensutsättningenav avfallstransporterna samt avfallstransporternaskundservice- och faktureringstjänster.Som TSJ:s entreprenörer på området medcentralt konkurrensutsatta transporter verkadeår 2010 Lassila & Tikanoja och Sita FinlandOy. I den Väståboländska skärgården skötstransporterna av Gräv och Transport SaarinenKb, Stig Österman och Lindqvist trans samtHSR rf:s servicefartyg samt många lokalaföretagare med sina servicebåtar. Sommaren2011 får nejden nya entreprenörer i och medatt HFT Network och Turun Seudun Hyötykuljetusinleder sitt arbete.Av de fast bosatta i Åboregionen bor cirka70 000 personer på området med centraliseratkonkurrensutsatta avfallstransporter. Antaletfast bosatta fastigheter i systemet är 16 000 ochantalet fritidsbostäder 9 000. Den områdesvisainsamlingen av brännbart avfall fanns i Nådendal,Masko och Pargas i Väståboland. Dessa är ihuvudsak avsedda för fritidsfastigheter och stadigvarandebostadsfastigheter med dåliga vägförbindelser.I den Väståboländska skärgårdenfinns det ca 115 platser med områdesinsamlingav brännbart avfall och antalet familjer som använderdem sommartid är ca 6300. På resten avverksamhetsområdet finns det 41 platser medområdesinsamling och antalet familjer är 3500.Antalet tömdaavfallskärl (st) 2010 2009brännbart avfall 393 500 392 000deponiavfall 7 300 5 900nyttoavfall 19 500 16 600Återvinningspunkternabetjänar småhusinvånarnaTSJ:S ÅTERVINNINGSPUNKTERI KOMMUNERNA:• 440 återvinningspunkter medsmåmetall, returglas och –papper.• 88 kartonginsamlingspunkter• 147 punkter har förnyats.KOSTNADER:• Användningskostnaderna 320 800euro, dvs. ca 1 euro/invånare• Städarbetets andel av kostnadernaär 13 %SJ ansvarar för cirka 440 återvinningspunkteravsedda förTsmåhusinvånare och utplaceradei småhusområden. Meddenna service kompletterasden fastighetsvisa insamlingen av nyttoavfall.Hösten 2006 inleddes arbetet med att utvecklanätverket av återvinningspunkter. Målet medutvecklingsarbetet är att skapa ett snyggt,fungerande och lättåtkomligt nätverk av återvinningspunkter.I arbetet ingår att placerapunkterna på så centrala platser som möjligt,att ta i bruk djupuppsamlingskärl samt attförnya skyltningen så att de blir tydliga ochsynliga.Återvinningspunkterna har under åren2006-2010 förnyats i S:t Karins, Pikis, Nådendal,Vahto, S:t Mårtens, Aura, Tarvasjoki,Masko, Pargas, Reso samt i en del av Lundo,Åbo, Rusko och Virmo. Sammanlagt har manförnyat 147 återvinningspunkter. I Åbo ladesförnyandet av 260 återvinningspunkter på is10 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Isosuo, Toppå och Rauhalaavfallscentraler mottar ocksåfarligt avfall.För hushållens farliga avfall, dvs. problemavfall,har TSJ 11 fasta mottagningsplatseroch en AMBULERANDE YRJÖ-BIL.eftersom den totalreviderade avfallslagen förmed sig ett 100 procentigt producentansvar påkonsumentförpackningar.Från och med början av år 2010 har skötselnav de regionala insamlingspunkternaDet farliga avfallet hanteras på vederbörligt sättSJ har 11 fasta mottagningsplatsersamt den ambulerandeTmiljöbilen Yrjö för att ta emothushållens farliga avfall. TSJhar också ingått avtal med nejdensapotek om att apoteken tar emot läkemedelsavfallsamt febertermometrar. Hushållensoch jordbrukets farliga avfall tas emot utanavgift, med undantag för astbestavfall som skaspecialdeponeras.Isosuo, Toppå och Rauhala avfallscentralersamt sorteringsstationerna mottar alla typerav farligt avfall, förutom explosiva ämnen.Asbest och tryckimpregnerat virke tas emotendast vid avfallscentralerna. Problemavfallscontainrarnaför farligt avfall som finns vidåtervinningscentralerna tar inte emot läkemedel.MiljöbilenYrjö tar emot alla typer av farligtavfall från hushållen utom explosiva ämnen,asbest och impregnerat trä.Batterier och ackumulatorer omfattas avproducentansvar och uttjänta produkter kanåterlämnas till butikernas insamlingslådor.Batterier och ackumulatorer samt lysrör ochenergisparlampor tas fortsättningsvis emotvid TSJ:s mottagningsplatser för farligt avfallmed stöd av de avtal som TSJ ingått med producentorganisationerna.och återvinningspunkterna skett i TSJ:s regi.Service teamet som består av fyra personerbesöker punkterna efter ett system som baserarsig på tidigare erfarenheter. Serviceteametanvänder TSJ:s körstyrningssystem som hjälpMOTTAGNINGSPLATSER FÖR FARLIGT AVFALL:• TSJ:s avfallscentraler 3 st, tar emotalla typer av farligt avfall• Apotek 41 st, tar endast emot läkemedeloch termometrar• TSJ:s sorteringsstationer 4 st, taremot alla typer av farligt avfall• Hälsocentraler 1 st, tar endast emotläkemedel och termometrar• Ekotorgen och återvinningscentralerna4 st, inte läkemedel• Miljbilen Yrjö ambulerar sammanlagt136 dagar i kommunernagiftig skadlig oxiderande frätande lättantändlig skadlig förmiljönMäNGDERNA FARLIGT AVFALL:- exklusive asbest, EE-skrot och impregnerat trä2010 513 ton alltså 1,6 kg/invånare2009 570 ton alltså 1,8 kg/invånare2008 521 ton alltså 1,6 kg/invånareKOSTNADERNA FÖR FARLIGT AVFALL:2010 490 000 euro alltså 1,5 euro/invånare2009 453 900 euro alltså 1,4 euro/invånare2008 466 800 euro alltså 1,5 euro/invånareför att göra upp rutter och hålla sig up to datetill exempel då det gäller att reda upp allvarligarefall av nedskräpning. Responsen gällandeåtervinningspunkternas skick och serviceteametsserviceattityd har varit mycket positiv.MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENEL- OCH ELEKTRONIKSKROTETÅTERGÅR TILL SINA RÖTTERBolaget har avtal med producentsammanslutningarnaom mottagning av el- och elektronikskrotav konsumenter. Mottagningsplatsernafinns vid bolagets avfallscentraler ochsorteringsstationer samt hos tre samarbetspartners:Kisällikellari i Lundo, Ekosmedjan iÅbo samt EkoKaarina. Producentsammanslutningarnaavhämtar el- och elektronikskrotetfrån mottagningsplatserna för behandling ochåtervinning.MäNGDEN EL- OCHELEKTRONIKSKROT2010 1 978 ton dvs. 8,4 kg/invånare2009 1 939 ton dvs. 6,0 kg/invånare2008 2 286 ton dvs. 7,2 kg/invånare.EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 11


AVFALLSCENTRALERNA FICK NYTT UTSEENDEProjektet med att fräscha upp avfallscentralerna och sorteringsstationernainleddes våren 2010 med nya infoskyltar.Insamlingskärlen vid serviceställena för småkunder förseddesmed tydliga, färgkodade namnskyltar och klistermärkenmed sorteringsinstruktioner. Under år 2011 fortsätter arbetetbland annat med nya planteringar.Avfallscentralerna har täckandeÅbonejdens Avfallsservice har treavfallscentraler där det utövermottagningen av avfall ocksåfinnshanteringsfunktioner.Centralerna är Isosuo avfallscentrali Reso, Rauhala avfallscentral i Pargasoch Toppå avfallscentral i Åbo. Hushållen betjänasvid avfallscentralernas serviceställenför småkunder. Tjänsterna för storkunder ochslutdeponeringen av avfall har koncentreratstill Toppå avfallscentral.Bolaget handhar mottagningen av brännbartkommunalt avfall vid Oriketo mottagningsstationi Åbo. Det brännbara avfall somtransporteras till Sverige mellanlagras påToppå avfallscentral. Under sommaren balasdet brännbara avfallet i väntan på att periodenför energiutvinning börjar på nytt. Sommaren2010 balades sammanlagt 7117 ton brännbartavfall.Hushåll och andra småkunder betjänasockså vid de separata sorteringsstationerna.I augusti 2010 invigdes sorteringsstationen iTarvasjoki. Klara – Skärgårdens Renhållningupprätthöll tidigare sorteringsstationerna påöarna i Väst-Åboland: Houtskär, Korpo, Naguoch Utö. Sorteringsstationen i Nagu stängdesi början av år 2011. Istället inleddes ett försökmed en sorteringsstation på hjul som tar emotavfall en gång i månaden.TOPPÅ AVFALLSCENTRALToppå avfallscentral ligger i Skogsbacka stadsdelcirka fem kilometer från Åbo centrum.Sydvästra Finlands miljöcentral beviljadeavfallsstationen miljötillstånd den 31.5.2006.Tillståndet fick laga kraft den 7.4.2009 dåbesvären förkastades. Miljökontrollerna utförsenligt den kontrollplan som fastställdesden 18.8.2010. Den totala arealen för dennuvarande avfallscentralen är cirka 59 hektar.Avfallsmottagningstjänsterna, mottagningsområdenaoch hallarna samt sorteringsområdenaupptar cirka 37 hektar av området.Området för slutdeponi är 5,4 hektar stort. Påområdet finns en terminal för mellanlagring avbrännbart avfall samt en hall för mottagningav bioavfall. TS företagstjänster har hyrt ettområde på ca 3 hektar för sin verksamhet ochde sköter också om biohallen.Avfallscentralens område är täckdikat ochvattnet leds till Åbo stads avloppsreningsverk.Deponigasen tas tillvara från det stängda deponiområdet.Området bearbetas delvis ännuföre sluttäckningen.ISOSUO AVFALLSCENTRALIsosuo avfallscentral ligger på gränsen mellanNådendal, Reso och Masko. Avståndet tillReso centrum är 4 kilometer fågelvägen och10 kilometer längs med landsvägen. SydvästraFinlands miljöcentral beviljade miljötillståndtill avfallscentralen 28.2.2006. Kontrollplanenför området godkändes 14.3.2007. Isosuoavfallscentral fungerar som servicepunkt försmåenhetskunder. Det deponiområde som senastvarit i bruk, knappt fyra hektar, stängdesår 2007. Avfallscentralsområdet är täckdikatoch vattnet leds till avloppsreningsverket iReso. Gasuppsamling pågår med hjälp av ettrörsystem i den stängda avstjälpningsplatsensgrundkonstruktioner.RAUHALA AVFALLSCENTRALRauhala avfallscentral befinner sig i Väståbolandcirka tre kilometer från stadens centrum. SydvästraFinlands miljöcentral beviljade miljötillståndtill Rauhala avfallsstation 28.11.2003. Kontrollprogrammetgodkändes 26.4.2005. Rauhala fungerar ihuvudsak som servicepunkt för småenhetskunder.Slutdeponeringen av kommunalt avfall har tillsvidareavbrutits. Vid Rauhala deponeras endastmineralullsfabrikens industriavfall. Avfallscentralensområde är täckdikat och vattnet leds tillavloppsreningsverket i Pargas.ORIKETO MOTTAGNINGSSTATIONOriketo mottagningsstation ligger på avfallsförbränningsanläggningenstomt i Åbo. Mottagningsstationenbetjänar endast storenhetskunder. Förbränningsverkettar emot källsorterat brännbartavfall från hushåll och den offentliga sektorn. Verketproducerar cirka 7 procent av den fjärrvärmesom behövs i Åbonejden.För verksamheten vid avfallsförbränningsanläggningeni Oriketo svarar Åbo affärsverk föravfallsförbränning som grundades 2010. Förbränningsverketövertogs av Turku Energia Oy:n i börjanav år 2011. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljadeden 30.9.2009 ett tillfälligt miljötillstånd till avfallsförbränningsanläggningen.Tillståndet gällerfram till den 31.12.2014. Beslutet har överklagats.Åbo affärsverk för avfallsförbränning rapporterarnoggrannare om anläggningens verksamhet förår 2010.TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgatan 7,Åbo • tfn 020 728 2130 • mån–fre 6.30–2112 | Årsberättelse 2010 | TSJISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuontie137, Reso • tfn 020 728 2150 • mån 12–20,tis–fre 10–18RAUHALA AVFALLSCENTRAL Sydmovägen173, Pargas • tfn 020 728 2160 • mån 12–20,tis–fre 10–18


I ÅBONEJDEN KäLLSORTERASrestaurangernas, storkökens och butikernasbioavfall. Även en del husbolaghar separat insamling av bioavfall.Bioavfallet behandlas i Envor Biotech:sanläggning i Forssa.FÖRBRäNNINGS -VERKET I ORIKETO harsanerats i enlighet med de nyakraven. Åbo stad har ansökt omtilläggstid för anläggningen tillslutet av 2017.Återvinningen av avfall ökarid TSJ:s avfallscentraler ochVsorteringsstationer mottassorterat nyttoavfall, farligt avfalldvs. problemavfall, el- ochelektronikskrot samt brännbart avfall och deponiavfall.Återvinningsbart avfall är bland annatmetall, papp och kartong, plast, träavfall,glasförpackningar, planglas, sanitetsporslinsamt brännbart avfall. Deponiavfallet deponerassom namnet antyder på soptippen. Toppåavfallscentral mottar dessutom sorterat bioavfallsamt deponidugliga specialavfall, sandhaltigtslam och asbest samt med specialtillståndockså lindrigt förorenade jordmassor.MäNGDEN MOTTAGET AVFALL,KONCERNEN TSJMottagningen av nyttoavfall och farligtavfall har presenterats tidigare. TSJ samlar innyttoavfall samt farligt avfall också under olikatyper av specialinsamlingar. Den årliga insamlingenav metallskrot startade i tiderna undernamnet Miljötalkodagen. Från och med år 2007har metall insamlats på olika platser av TSJ:sverksamhetsområde. Miljötalkodagen inledernumera avfallscentralernas sommaröppettidersom innebär att avfallscentralerna har öppetden första lördagen varje sommarmånad.TSJ har fortsatt med de specialinsamlingari skärgården som tidigare sköttes avKlara i samarbete med Håll skärgården Renrf. Från öar utan vägförbindelse har manredan i 16 år med fartyg insamlat metallskrot,farligt avfall och annat skrymmande avfall.Dessutom anordnas insamlingsjippon medbil på skärgårdens huvudöar. Under specialinsamlingen2010 insamlades sammanlagt1120 kg farligt avfall, 820 kilo elskrot och 10000 kilo metallskrot.TSJ tog emot sammanlagt 215 000 ton avfallvarav 129 000 var kommunalt avfall. Av detavfall som TSJ tagit emot styrdes 88 procenttill nyttoanvändning. Återvinningsgraden avbrännbart avfall var 90 procentHANTERAT OCH NYTTOANVäNDT AVFALL,KONCERNEN TSJBOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTER300 000250 000200 000150 000100 00050 000• Jordmassor föravstjälp ningsplatsenskonstruktioner• Slam från kommunalt avfalloch specialslam• Slagg och reningsavfall frånrökgas på Oriketo• Byggnads- ochproduktionsverksamhet• Sorterat farligt ochåtervinningsbart avfall• Blandat kommunalt avfall300 000250 000200 000150 000100 00050 000• Återvunnet som material• Komposteringav bioavfall• Energiutvinningpå Oriketo• Användning i avstjälpningsplatskonstruktioner• Vidarebehandling ellertillfällig förvaring• Specialdeponering• SlutdeponeringSOCIALT ANSVAR02008 2009 2010ÅTERVINNARNA 20102008 2009 2010AVFALL ÅTERVINNINGSSäTT ÅTERVINNAREBrännbart avfallenergiOriketo avfallsförbränningsverk, Kotkan hyötyvoimala, EkovoimaRiihimäki, E.ON. Värme SverigeÅtervinningsbränsle energi UPM Rauma, Fortum Kauttua, Pori EnergiaStubbar, ris energi Turku Energia, Pansion Lämpö, VapoRent träavfall energi Lehti Energia, Vapo, Pori EnergiaImpregnerat trä energi i specialanläggning DemoliteBioavfall biogas/kompost Envor BiotechMetaller metallprodukter KuusakoskiPlanglas glasull och glas UusioainesReturglas glasull och glas UusioainesReturpapper tidningspapper Suomen HyötykeskusReturkartong och -papp hylskartong Suomen HyötykeskusDäck ytbeläggning, skyddsmattor KuusakoskiSanitetsporslin nya produkter Kerammiikatehdas Seppälän TiiliRäfsavfall kompostering för grönbygge Varsinais-Suomen Puutarhamulta, TSJ, ParocFarligt avfall hantering, avfallet oskadliggörs L&TEE-skrot metaller, övriga råvaror ProducentsammanslutningarnaKlarplast nya produkter Kuusakoski0MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 13


TSJ:S RÅDGIVARE var anträffbaraunder många sommarevenemang i kommunernasamt under Yrjö-bilens rundtureroch under Relax-mässan som riktar sig tillunga besökare.I rådgivningstillfällena deltog år2010 sammanlagt nästan 15 700personer varav 9 600 var barn.Vi vägleder i sortering och ger rådi hur man undviker avfallTSJ sörjer för ägarkommunernasavfallsrådgivningsskyldighet.Sammanlagt köptes 732,5timmar rådgivning för olikaevenemang av Åbo Ekotorg, Kisällikellari iLundo och The Turku International PuppetryConnection ry.Rådgivningen riktades framför allt till bostadsaktiebolag,grundskolor, yrkeshögskolor,och olika föreningar. Rådgivarna var anträffbaraunder många evenemang i kommunernasamt deltog i Miljöbilen Yrjös rundturer. Denflytande utställningen med rådgivare turneradei skärgården med fartyget m/s Nauvo.I rådgivningsevenemangen deltog år 2010närmare 15 700 personer, av vilka över 9 600var barn. Antalet deltagare i rådgivningsevenemangensamt antalet rådgivningstimmar stegnågot från föregående år.Avfallsrådgivningens samtal och den kommunaltanordnade avfallsservicens kundservicehar sammanförts under samma telefonnummer.Den fusionerade telefonservicen gördet enklare för kunden och samtidigt kan visäkra att personresurserna för att svara påfinska, svenska och engelska räcker till.Kunderna kontaktade därtill avfallsrådgivningensammanlagt 459 gånger via e-postoch nättjänsten. Frågorna gällde framför alltsorteringen och mottagningsplatsernas service.Respons mottogs bland annat gällandeYrjöbilens tidtabellsproblem samt nedskräp-År 2010 förnyades materialet så attdet blev mångsidigare.ningen vid återvinningspunkterna. Toppå avfallscentralfick tack för god kundservice.MäNGDEN DEPONIAVFALLMINSKADES I SAMARBETE MEDHUSBOLAGENDet centrala temat för rådgivningen underdet gånga året var att minska mängden deponiavfall.Temat togs upp bland annat underrådgivningstillfällena ute i kommunerna, dårådgivningstältets besökare skulle känna igende olika typerna av deponiavfall på tävlingskupongen.Över 2500 personer svarade påfrågorna under året.Materialen för avfallsutrymmen uppdateradesså att de bättre motsvarar bostadsaktiebolagensbehov. På de nya sorteringstavlorna,klistermärkena för avfallskärlen och isorteringsguiden presenteras sorteringsinstruktionernamed bilder, vilket underlättarrådgivningen av invandrare. På sorteringstavlornabetonas framför allt sorteringen av,och mottagningsplatserna för, avfall som intehör hemma i husbolagets avfallskärl. En sorteringsguideskräddarsyddes också för etthusbolags behov.Kelaa!-projektets storkampanj Pieniä Tekojahösten 2010 utmanade invånarna i EgentligaFinland att gynna miljön genom att medsmå, men betydelsefulla, steg påverka beteendetpå områden som energi, vatten, mat, trafikoch uppkomsten av avfall. Jämsides medkampanjen riktad till medborgarna hade manbjudit in husbolag som pilotgrupper. I alla 16husbolag var avfallsservicen och minskandetav mängden deponiavfall teman som togs upp.TSJ arrangerade skolning för husbolagenskontaktpersoner och evenemang för de husbolagsom så önskade.Under höstens nationella Energispareveckainbjöds disponenter, fastighetsbolag,serviceföretag och aktiva invånare till en bostadsaktiebolagskväll.Temat för seminarieföreläsningarna,mässavdelningarna och fördiskussionerna vid kvällsmaten var energieffektivitetsett från många synvinklar, också uravfallssynvinkel. TSJ arrangerade bostadsaktiebolagskvälleni samarbete med TurkuEnergia samt VALONIA.MILJÖSTIGSPROJEKTETUTVIDGADES TILL ALLADELäGARKOMMUNERTSJ har sedan år 2009 deltagit i Åbo stads Miljöstigsprojektgenom att erbjuda program sompassar in på temat för alla Åbos första-, andraochsjätteklassister. Dockteaterföreställningensom tar upp temat hållbar utveckling besökerförsta- och andraklassisterna, sjätteklassisternainbjuds att delta i de bussrundturer sombesöker avfallsservicens verksamhetsplatser.I de övriga kommunerna på verksamhetsområdetfinns det inte något liknande projekt.TSJ har utvidgat sitt miljöfostringsprogramatt växelvis omfatta alla åldersgrupper i alladelägarkommuner. Från de övriga kommunernahar man bjudit in högstadierna. År 2010stod 7-9-klassisterna från Väståboland, Masko,Virmo, Nousis och Rusko i tur. Dockteaternambulerade i lågstadierna i Aura, Lundo,Väståboland, S:t Mårtens, Pöytis, Reso ochTarvasjoki.Rundtursguidningen gjordes i samarbetemed yrkesinstitutet Livia. Studeranden medinriktning på miljörådgivning utförde de guidaderundturerna som en del av sina studier.Arbetspraktiken ger de studerande värdefullerfarenhet och en grundlig introduktion i av-14 | Årsberättelse 2010 | TSJ


ALLA 1- OCH 2-KLASSISTER i Åbonejdenfår besök av dockteaterföreställningenSlaskvit som tar upp den hållbarautvecklingen. På bilden uppträder Slaskviti shoppingcentret Skanssi.En dryg tredjedel av allarådgivningstimmar har den hållbarakonsumtionen och förebyggandet avuppkomsten av avfall som tema.Avvägda vali shoppingsimulatornBOLAGET OCH LEDNINGENshoppingsimulatorn jämför manIinköpskorgens miljöipåverkan.Hur mycket kostar regnbågslaxenför miljön? Förbrukar svartvinbärssafteneller apelsinsaften mer naturresurser?I denna butik får kunden ett kvitto där det istället för euron står hur mycket naturresursersom gått åt och hur stora koldioxidutsläppen är.Den förnyade och imponerande simulatornvid Åbo Ekotorg är öppen för grupper enligtavtal. Av simulatorn finns också en flyttbarversion. Rådgivaren kan bygga upp en litenbutik t.ex. i klassrummet. Shoppingstundensom väcker diskussion och tankar lämpar sigbäst för undomar och vuxna.Vid Shoppingsimulatorns kassasärskådas produkternasförbrukning av naturresurser,inte produkternas priser.SERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARfallsservicefrågor. För TSJ ger samarbetet enmöjlighet att bekanta sig med nya förmågorinom branschen.RÅDGIVNING FÖR INVANDRAREOckså invandrare kan behöva skräddarsyddavfallsrådgivning. Under en internationellkurs vid Turun ammattikorkeakoulu fördjupadesig eleverna i planeringen av rådgivningför invandrare. TSJ erbjöd de studerande skolningoch material för arbetet. Under kursenprovade de studerande olika aktiverande metodersamt testade TSJ:s rådgivningsmateriali olika rådgivningssituationer.Ett resultat av kursen var ett slutarbeteom hur rådgivningen till invandrare kan utvecklas.I planeringen ingick samarbete medfastighetsbolag samt att knyta kontakter tillskolor och organisationer som arbetar medinvandrare. Under projektet testades TSJ:srådgivningsmaterial i rådgivningssituationeroch respons insamlades av deltagarna.UPPMUNTRAN TILLHÅLLBARA VALEn dryg tredjedel av alla utförda rådgivningstimmar,343 timmar år 2010, strävar till attöka kunskapen om hållbar konsumtion ochförebyggandet av uppkomsten av avfall. Förebyggandetav uppkomsten av avfall är alltidmed som sidotema i alla rådgivningstillfällensom TSJ arrangerar.Åbo Ekotorg förnyade sin Shoppingsimulatorunder sommaren med TSJ:s hjälp. Metodenssynvinkel omfattar nu i ännu högre gradprodukternas hela livscykel och inverkan påmiljön. Simulatorn är en nästan riktig affärdär kunden får ett kvitto på inköpens miljöpåverkan.Under Europa minskar avfallet-temaveckani november inbjöds allmänheten attdelta i shoppingrundorna och reflektera överMILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 15


Respons frånrådgivningstillfällenasamlas in systematiskt.I DEN RESPONS som insamlats vid olika rådgivningstillfällenoch via nätet fick rådgivarna ros föratt på ett skickligt sätt ha tagit i beaktande de olikamål- och åldersgrupperna.shoppingkorgens miljöpåverkan. Man har ocksåutvecklat en lättare version av shoppingsimulatornsom rådgivarna tar med sig då de undervisari skolorna.Det ERUF-finansierade treåriga samarbetsprojektetKelaa! hållbar konsumtion ochlivskvalitet fortsatte. Inom dess ramar deltogman bland annat i Pieniä tekoja-kampanjensamt arrangerade under energispareveckanevenemanget Latauspiste för studerande.Man har också försökt sporra till hållbarakonsumtionsvanor med Tillbaka till naturenradioprogrammetsom sänds varje vecka. TSJhar finansierat programserien och rådgivningenhar deltagit i att ta fram idéer för programmet.Målet med programserien är att mångsidigtlyfta fram och informera om tema som har attgöra med miljön.BESTäLLARNA VAR NÖJDARespons från rådgivningstillfällena samlassystematiskt in med hjälp av responskort ochen elektronisk responsblankett på bolagetswebbplats. Under årets lopp inkom 69 responsblanketter.Svaren visade att beställarna är rättså belåtna. Rådgivningen motsvarade till sittinnehåll de förväntningar som största delen avrespondenterna hade (medeltal 4,54, max 5).Respondenterna upplevde också att de fått nyinformation under rådgivningstillfällena (medeltal4,03). På frågan om rådgivningen hademotiverat respondenterna att sortera och görahållbara konsumtionsval var svaret riktigt bra(medeltal 4,39).Rådgivningsmaterialen har förnyats år 2010 för att de ska vara mångsidigare.I den öppna responsen fick rådgivarna att vara intressant för barn. Bussrundturernaofta tack för sin expertis och för att de kunnat fick ris för att chauffören och rådgivarenta de olika ålders- och målgrupperna så väl hade haft problem under någon tur samt föri beaktande. Två personer som svarat önskadeatt rundturen ägde rum under den snöigadock snabbare takt på rådgivningen eller årstiden. Som ett önskemål framfördes attmera tid för deltagarnas frågor eller konkret någon ur personalen kunde berätta om sittdeltagande.jobb under rundturen. Rundturerna ansågsMånga av respondenterna ansåg att rådgivningstillfällenavara mycket bra, lätt och nyttig service ochhade varit engagerande och man önskade också att samarbetet skulleintressanta. Speciellt dockteatern fick ros för fortsätta.RÅDGIVNINGENS KOSTNADERavfallsrådgivningens kostnader sammanlagt,euro / år2010 2009 2008214 000 225 075 224 800rådgivningens kostnader, euro / invånare 0,66 0,70 0,71rådgivningens köptjänster, euro 82 000 118 777 116 100Vid rådgivningstillfällena får man nyinformation.* Kostnaderna för kundtidningarna ingår i sin helhet i kommunikationens kostnader.Köptjänsternas kostnader minskade eftersom rundturerna i år sköttes av praktikanter.16 | Årsberättelse 2010 | TSJ


TSJ Företagstjänster Ab är TSJ:sdotterbolag. Bolaget erbjudertjänster för verksamhetsområdetsföretag och näringsliv.VERKSAMHETEN PÅ TOPILA sorteringsfälthar effektiverats genom attman införskaffat hanteringsmateriel förbyggavfall och källsorterat energiavfall.Dotterbolaget sköterföretagstjänsternaöretagstjänsternas verksamhetFoch ekonomi är avskiljd frånTSJ:s övriga verksamhet. Detidigare årens grundarbete kulmineradei att TSJ Företagstjänster inleddesin verksamhet den 1.11.2010. TSJ Företagstjänsterär TSJ:s dotterbolag som erbjudertjänster för verksamhetsområdets företag ochnäringslivet. Fyra anställda överfördes frånmoderbolaget till företagstjänsterna.TOPILA OCH PIKKU-TOPILAFör att förbättra bolagets konkurrenskraftlåg tyngdpunkten vid utvecklandet av verksamhetenvid Topila sorteringsfält på Toppåavfallscentral. Sorteringsfältets verksamhethar förbättrats genom införskaffningen aveget hanteringsmateriel för byggavfall ochkällsorterat energiavfall.I nära förbindelse med sorteringsfältetöppnade man en egen mottagningsplats,Pikku-Topila, för företagens mindre avfallspartier.BR SERVICEUTBUD EDARETSJ Företagstjänster utökade sitt utbud avtjänster genom att inrikta sig på nya serviceprodukterför renoveringar, partihandel,livsmedelsindustri och energiträ. I servicehelheteningår i allt högre grad uthyrningav avfallsserviceutrustning som t.ex. pressar,balare och specialflak till kunder ochsamarbetspartners. Tvätten av fordon ochavfallskärl utvecklades mot ett mer kundorienterathåll.TSJ Företagstjänster betjänaravfallsservicens företagskunderBOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARHÖG ÅTERVINNINGSGRAD MEDSORTERINGKvaliteten på det återvinningsbränsle somtillverkas på Topilafältet av bygg- och industriavfallsamt grovavfall har hållits hög. Enbekräftelse på detta är de många betydandeavtal som ingåtts med energiproduktionsanläggningarsom utnyttjar återvinningsbränsle.Sorteringen av glas och porslin har effektiveratsgenom att utnyttja det existerandesorteringsmaterialet. För grovavfall och byggavfallhar man uppnått en återvinningsgrad på94 procent. Under det gånga året har man fästvik framförallt vid arbets- och brandsäkerhetenvid sorterings- och krossanläggningarna.Säkerheten har utvecklats i samarbete medde entreprenörer som verkar på området.Vid Toppå avfallscentral tillverkas återvinningsbränsle för energiproduktionensbehov.Åbonejdens avfallsservice avknoppadeavfallshanteringstjänsternaför företag till ett dotterbolag,TSJ Företagstjänster Ab i november2010. Moderbolaget fokuserar heltpå att erbjuda och utveckla avfallshanteringstjänsterför hushåll och offentlig verksamhet.Den bakomliggande orsaken är den ansvarsfördelningmellan kommuner och företagsom framhävs i lagstiftningen. JuhaHämäläinen är vd för TSJ Företagstjänster.Företaget erbjuder olika företagsverksamhetermottagning och återvinning av avfalloch helhetslösningar inom avfallsservicepå hyrda områden vid Toppå avfallscentral,såsom vid Topila sorteringsstation och mottagningsterminalenför bioavfall.I början av året undertecknade TSJ ochEkokem ett intensionsavtal för intensivaresamarbete kring hanteringen av avfall frånindustri och handel. Samarbetet möjliggörännu bättre miljötjänster för nejdens näringsliv.Formerna för samarbetet klarnas undervåren.Närmare information om företaget ochdess tjänster finns på www.tsjyp.fi.MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 17


DE VIKTIGASTE NYHETSRUBRIKERNA ÅR 201023.2 Den uppdaterade Vi ger mer igen kommer snart hem till dig2.3 Transportstrejken försvårar tömningen av avfallskärlen5.3 Det första avfallspartiet till Sverige avseglar från Åbo på fredag17.4 Återvinningsgraden av kommunalt avfall ökade i Åbonejden18.5 Den centralt konkurrensutsatta transporten är billigast17.8 Auranmaa sorteringsstation öppnades23.9 TSJ grundade ett dotterbolag25.11 Avfallshanteringsavgifterna stiger i början av år 20117.12 Nagu sorteringsstation ersätts av insamling på hjul21.12 Nagu sorteringsstation har stängt för gottKommunikation och växelverkanoch med att TSJ uppdateradeIsina grafiska regler uppdateradesockså kundtidningen Vi germer igen. Av tidningen gjordespå versioner. Vi ger mer igen – Väståbolandutdelades som tvåspråkig i Pargas och skärgården.Huvudtidningen delades ut som finskspråkigtill alla övriga hem på verksamhetsområdet.De svenskspråkiga familjerna ficktidningen hemsänd som adresserad. För desommarboende på området med kommunaltanordnad avfallstransport sammanställdes enegen tidning med innehåll som skräddarsyttsför att underlätta den fritidsboendes avfallsservice.I årets första Vi ger mer igen var huvudtematdet avfallspolitiska skärskådandet somfick luft under vingarna. Det andra huvudtematvar den noggranna sorteringen av deponiavfall.I höstens nummer berättade Birgitta Bröckl,som gått den långa vägen som Martha, omMarthaförbundets ansvar inom avfallsservicenoch miljöfrågor. Öppnandet av Auranmaa sorteringsstationvar också ett givet ämne.WWW.TSJ.FI – äRENDEN OCHNYHETERTSJ:s webbtjäst hade år 2010 sammanlagt över60 000 besökare. Också den egna personalenanvände tjänsten flitigt i sitt arbete. Sidornahade cirka 3000 utomstående besök i månaden.Besökarna sökte främst information omToppå avfallscentral och centralens service.Andra ämnen som intresserade besökarnavar sorteringen av avfall, återvinningspunkternasamt mottagningen av farligt avfall. Ävenavfallsrådgivningen intresserade besökarna.Webbanalysprogrammet Snoobi togs i brukunder året och det underlättade uppföljningenav webbtjänsten.Webbtjänsten www.tsj.fi är i flitiganvändning.NYTT MATERIAL HJäLPERBOSTADSAKTIEBOLAGETUnder året förnyades rådgivningsmaterialetför bostadsaktiebolag med syftet att underlättasorteringen av deponiavfall och skrymmandeavfall. Utbudet av klistermärken med bilderutökades och sorteringstavlorna förnyadeshelt och hållet.Sorteringstavlorna, som passar i avfallsutrymmeteller trapphuset, beskiver den grundläggandesorteringen och har alla uppgifterom mottagningsplatserna som tar emot detavfall som inte hör hemma i husbolagets avfallsutrymme.Tavlorna finns på tre språk:finska, svenska-finska och finska-engelska.Alla typer av material kan beställas via TSJ:swebbtjänst.SKAPA FÖREBYGGANDE VERK-KONSTTäVLINGENS SAMARBETEINLEDDESKan man skapa konst kring förebyggandet avuppkomsten av avfall? Under det planeringsmötesom hölls i december skapades ramarnaför TSJ:s och skolornas gemensamma konsttävlingför år 2011. Tävlingen arrangeras den15.3-30.9.2011 i samarbete med yrkeshögskolanNovia, Turun ammattikorkeakoulu ochKonstakademin.Alla som studerar konst och formgivningeller som utexaminerats till branschen åren2010-2011 kan delta i tävlingen. Nyckelord förI december togs beslutet att utlysa enkonsttävling.Materialet ägnat förbostadsaktiebolaguppdaterades år 2010.18 | Årsberättelse 2010 | TSJ


I augusti 2010 förklarade kommunalfullmäktigeordförandePekka Saarnivaara från Tarvasjoki (t.h.)samt S:t Mårtens kommunalfullmäktigeordförandeHannu Koskinen AURANMAA SORTERINGS-STATION ÖPPNAD.År 2010 hade TSJ:swebbtjänst dryga60 000 besökare.tävlingen är slow life, förenkling och materialeffektivitet.KOMMUNIKATION MED ARTIKLAR,PRESSMEDDELANDEN OCHANNONSERSett ur kommunikationens synvinkel var åretlivigt då en hel del förändringar ägde rum inomföretaget och inom branschen. Mest diskus-sion i medierna väckte transporten av avfalltill Sverige, prishöjningarna och, lokalt, stängningenav Nagu avfallscentral. I de sociala mediernadiskuterades åtminstone Väståbolandsavfallstransportsystem och problemen medavfallspunkten på Nötö. Antalet pressmeddelandenår 2010 var sammanlagt ca 30.Artiklar som uppmuntrade till sortering avdeponiavfall och byggavfall samt komposteringskrevs för flera tidningar inom fastighetsochbyggbranschen. Artiklar publicerades ibl.a. följande tidningar: Asunto & Kiinteistä,Rakentajan Tieto & Taito samt Turun Omakotiyhdistyksensanomat.Om Yrjö-bilens rundturer informeradeTSJ enligt en på förhand uppgjord plan. Smålokaltidningar, områdestidningar och kommuninfobladgynnades.BOLAGET OCH LEDNINGENKOSTNADER FÖR KOMMUNIKATION OCH RÅDGIVNING2010 2009 2008Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro / år 643 300 621 300 590 400Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro / invånare 2,0 1,9 1,85SERVICE OCH PRODUKTERKommunikationens kostnader, euro / år 429 300 396 252 365 500* Kommunikationens kostnader är svåra att specificera. T.ex. kundtidningarnas kostnader ingår helt och hållet i kommunikationens kostnader.Den regionalaavfallspolitikenavancerar snabbtArbetet med att bereda en gemensamavfallspolitik förÅboregionens kommuner komigång ifjol och fortgår i år. Utöverden egentliga arbetsgruppen har mångamindre grupper behandlat målsättningarnaför avfallspolitiken och kommunernas samarbetsplan.I arbetsgruppen medverkar miljötjänsteinnehavare,förtroendevalda från kommunernasamt invånare, representanter för Närings-,trafik- och miljöcentralen, representanter föraktörer inom avfallsbranschen och olika organisationer.De små grupperna var sammansattaav medlemmar i arbetsgruppen.Den regionala avfallspolitiken har diskuterats i större och mindre grupper.Avfallsservicens delägarkommuner ochnärings-, trafik- och miljöcentralen ombadslämna utlåtanden om avfallspolitikens preliminäramål. Bearbetningen av utkastet tillavfallspolitik fortsätter på våren. Totalrevideringenav avfallslagen kan betyda att de preliminäramålsättningarna förändras.Utkastet till avfallspolitik och ett sammandragav alla utlåtanden finns på www.tsj.fi/avfallspolitik.SOCIALT ANSVARMILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 19


Personalen har deltagitaktivt i den skolning somAvfallsverksföreningenordnat.JUHA KUITTINEN OCH DENIS KLAJICsköter om återvinningspunkterna. De bokförockså alla föremål som inte hör hemma vid återvinningspunkternasamt det avfall som lämnatsutanför kärlen. Städningen i egen regi inleddesvåren 2010.Personalskolningens årolaget hade i medeltal 53 anställdaår 2010. Antalet fast an-Bställda var 44, lika många mänsom kvinnor. Personalens medelåldervar 45,5 år. Sammanlagt 23 anställdahade tidsbundna kontrakt, av dem har 6 personerkontrakt som räcker längre än 6 månader.LIVLIG SKOLNING ÅR 2010TSJ stöder starkt att personalen studerar ochutökar sitt kunnande. Hela personalen gavsmöjlighet att delta i olika yrkesrelateradekurser, seminarier och skolningsprogram.Två personer har avlagt yrkesexamen inommiljövård genom läroavtalsutbildning vid miljöinstitutetSuomen Ympäristöopisto SYKLIoch sex personer inledde sina studier vid institutet.Femton personer avlade delexameninom informationshantering och bokföring. Förmottagningsstationernas kundservicepersonalarrangerades dessutom en skolningshelhetmed rubriken: Väl övervägd insats ger önskatresultat.Den interna skolningen har tagit upp temansom bl.a. avfallscentralernas skötselochanvändningsplaner, räddningsplaner,bolagets verksamhetsplan, verkningarna avföretagstjänsternas avknoppning, hanteringenav farligt avfall samt förändringar inom adb-systemen. På hösten fick hela personaleninformation om Kelas ersättningspraxis ochdess inverkan. Samtidigt bekantade personalensig med bolagets spelregler gällandekontrollen av störande och osakligt beteendesamt det tidiga ingripandets regel.Personalen har också deltagit flitigt i deskolningar som Avfallsverksföreningen hararrangerat: Avfallsverksdagarna samt fältpersonalens,kundtjänstens, kommunikationens,den ekonomiska förvaltningens och ledningensdagar. Dessutom har personalen under åretdeltagit i olika arrangörers skolningar ochseminarier förknippade med branschen.Det omfattande utvecklingsarbetet för attutveckla bolagets personalfrågor tog fart underslutet av året. Målet med kartläggningenoch utvecklingen av bolagets verksamhetssättoch kunnande är att med personalstyrningenverktyg stöda bolagets strategi.DEN INTERNAKOMMUNIKATIONEN OCHMÖTESPRAxISIntranätet och e-post är de mest användainterna kommunikationsmedlen. Bolagetsledningsgrupp, som består av verkställandedirektören och cheferna för sektorerna sammanträdertvå gånger i månaden. Ledningsteametsprotokoll eller promemorior kan läsasav hela personalen. De olika sektorerna hållerregelbundet egna gruppmöten under ledningav den närmsta chefen. Utvecklingssamtalförs åtminstone en gång per år med helapersonalen.Bolaget och personalen har ett gemensamtorgan, en utvidgad ledningsgrupp. I gruppensmöten deltar också en förtroendeman,representanter för olika verksamhetsområdensamt en arbetarskyddsfullmäktig. Under åretsammanträdde gruppen tre gånger. Undergruppens möten behandlades bl.a. företagshälsovårdenoch verksamhetsplanen för arbetarskyddet,utvidgningen av kontrollsystemetför arbetstiderna, PTYTEs-förhandlingarnasresultat och föredelningsprinciperna av justeringspotten,avknoppningen av företagstjänsterna,förändringarna inom sektorer ochorganisation, det tidiga ingripandet och kontrollenav störande och osakligt beteende samtförhandsuppgifter om budgeten för 2011 samtbokslutet för år 2010.PERSONALENS VäLFäRD OCHREKREATIONTerveystalo och TSJ har samarbetat för attkartlägga personalens välmående. År 2009kartlades fältpersonalens arbetsvälfärd och årPERSONALENS UTBILDNINGPERSONALENS ÅLDERSFÖRDELNING23 %34 %5 %20 %18 %• Högre högskoleexamen• YHS-examen eller motsvarande• Examen från mellanstadiet• Yrkesexamen• Ingen yrkesexamen1110987654321025–29 30–35 36–40 41–45 46–50 51–55 56–60 61–20 | Årsberättelse 2010 | TSJ


RAISA OCH HENNES KOLLEGERmottar cirka 200 lastbilar och betjänarnärmare 240 privatpersoner dagligen.Personalens välfärd harkartlags i samarbete medTerveystalo.2010 gjordes samma kartläggning bland kontorspersonalen.Resultatet av kartläggningenvar positivt och TSJ ansågs i huvudsak vara enbra arbetsplats. Kartläggningen äger i fortsättningenrum vartannat år.TSJ stöder de anställdas motions- ochkulturintressen genom motions-kultursedlarvärda 5 euro. Bolaget har ingen egen personalmatsalutan istället tillämpas lunchsedlar.Hyvi-teamet som valts av personalen, arrangeraroch organiserar fritidsevenemangen.I mars ordnades en utflykt till Kuusisto IS:t Karins där personalen njöt av mars månadssnödrivor och solen. Julfesten var en ungdomligtrockig tillställning i badhotell Caribia.TSJ:s Jätepoweria!-lag deltog i den traditionellaDragon-paddlingen.Tränarnamotiverade tillutvecklingMottagningsstationernas personalsatte sig under året in i hur mankan utveckla en kundorienteradverksamhetskultur. Kari-Juhani Lehtonen frånSuomen Myyntikonttori Oy motiverade de 19deltagarna att fundera över mottagningstjänsternasoch arbetsgemenskapens utvecklingsbehovoch hur målen kan förverkligas. Densista skolningsdagen firade man med en lunchpå restaurang Brahes Källare. I skolningeningick också en kundenkät. Utgående från personalensdiskussioner och enkätens resultatARBETSHäLSA OCH SäKERHETBolagets har ett avtal om företagshälsovårdmed Terveystalo Oy. Frågor som ankommer påarbetarskyddskommittén behandlas i bolagetsPERSONALENS NYCKELTALutvidgade ledningsgrupp. Arbetssäkerhetsfrågornautvecklades och var starkt frammeunder den interna skolningen år 2010.2010 2009 2008Antal anställda, årsverken 53 43 42Med fast anställning, antal 44 38,5 37,5Tidsbunden anställning, % av årsverken 23 9 11Personalen medelålder (fast anställning) 45,4 45,1 45,3Kvinnornas andel % 50 40 38Männens andel % 50 60 61Utbildning euro/årsverke 1 852 1148 2413Utbildning dagar/årsverke 2,2 2,8 3,9Kostnader för rekreation och fritidsaktiviteter euro/årsverke 395 729 420Sjukfrånvaro dagar/årsverke 12,8 6,3 11Företagshälsovård euro/årsverke 567 710 292Arbetarskydd euro/årsverke 385 215 509,3TSJ:s mötesutrymme på Lastgatan har använts flitigt användning under året.definierade ledningsgruppen kundaccelererareför bolaget. TSJ:s tjänster är vägledande, pålitligaoch baserar sig på kunskap.Kontorets kundservicepersonal deltog iskolningstillfällen under ett halvt år underledning av Seppo Oinonen från Eveco Oy. Skol-ningen ägde rum på Lyhdyn Tila i Kuusisto. Iden avslappnande miljön sammanställde 15personer i samarbete en Möjligheternas boksom koncentrerar sig på hur man kan utvecklakundservicen och arbetsmiljön. Skolningenansågs vara mycket lyckad och nyttig.EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2010 | 21


Belastningen på avstjälpningsplatsernaminskar om manproducerar energi av brännbartavfall.Av det kommunala avfallet utnyttjades cirka93 %. På deponin deponerades endast 7 % avden totala mängden kommunalt avfall. Materialåtervinningensandel var 39 %.Avfallets miljöpåverkanminimerasDen viktigaste miljöaspekten ibolagets verksamhet är växthusgasernasom frigörs fråndet slutdeponerade avfallet. Utsläppenkan bekämpas genom att man byggeruppsamlings- och behandlingssystemför deponigasen och utnyttjar det brännbarakommunala avfallet inom fjärrvärmeproduktionen.En hållbar lösning för att förhindrauppkomsten av deponigaser är att inte längredeponera biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatserna.Detta mål uppnås genomomsorgsfull källsortering av avfall och störreenergiutvinning av kommunalt avfall.DEPONIGASER OCHKLIMATFÖRäNDRINGENDet organiska avfallet på avstjälpningsplatsernabryts gradvis ned och frigör samtidigtkoldioxid och metan samt små mängder andragaser. Deponigasen innehåller i genomsnitt 50procent metan och 50 procent koldioxid. Metanär en växthusgas som är 23 gånger starkare änkoldioxid, och därför är det mycket viktigt attminska mängden metan och omvandla den tillmindre skadlig koldioxid.Mängden deponigas som frigörs i luftenfrån avstjälpningsplatserna kan uppskattasmed olika kalkylmetoder. Man utgår från avstjälpningsplatsensdeponihistoria och bedömerdeponiavfallets sammansättning ochmängden biologiskt nedbrytbart kol i avfallet.Den koldioxid som frigörs från avstjälpningsplatsernabeaktas inte vid bedömningen avväxthusutsläppen, eftersom koldioxiden ansesfrigöras från avfall innehållande kol som enbartär bundet till de biologiska processerna.Plast som innehåller fossilt kol nedbryts ipraktiken inte på avstjälpningsplatserna ochfrigör således inte heller kol.De stationsspecifika metanutsläppen frånbolagets avfallsstationer har beräknats medhjälp av FOD-metoden, som uppfyller bästabedömningspraxis enligt EU:s mellanstatligaklimatförändringspanel (IPCC). Metoden beak-tar det tidsmässiga beteendet för utsläppensuppkomst.Isosuo, Toppå och Rauhala avstjälpningsplatserfrigör enligt beräkningarna 2,59 m3metan. Av denna mängd kunde man i genomsnittta tillvara 40 procent.ENERGIUTVINNING AV AVFALLMINSKAR DEPONIGASENNär man använder källsorterat brännbartavfall för energiutvinning minskar den deponigasbelastningsom uppstår av det bionedbrytbaraavfallet på avstjälpningsplatserna.Vid Oriketo avfallsförbränningsanläggningomvandlades cirka 45 080 ton brännbart avfalltill 95 GWh energi för fjärrvärmenätverket.TSJ transporterar också brännbart avfalltill Kotka Energis avfallsverk samt till E.ONVärme Sverige Ab i Norrköping samt EkokemOy:s avfallskraftverk i Riihimäki. Sammanlagtbrände dessa anläggningar 19 500 ton brännbartavfall från Åbonejden. På basis av energiproduktionsvärdenfrån Kotka Avfallsverkproducerade anläggningarna sammanlagt 58GWh av detta avfall.TSJ Företagstjänster tillverkar bland annatåtervinningsbränsle av byggavfall varav7600 ton utnyttjades för energiproduktion.Träavfallet styrs också till energianvändning,år 2010 sammanlagt 13 000 ton.VATTENKONTROLLEN EFFEKTI-VERAS FORTSäTTNINGSVISEtt annat viktigt mål för miljöinvesteringarnaNYCKELTALoch miljö-övervakningen är vattenkontrollenpå avfallsbehandlingsområdena. Lakvattnetfrån avfallsstationerna och ytvattnet från fälteninsamlas och leds till avloppsreningsverketför behandling. Grundvattnet på områdenaoch ytvattnet i närheten kontrollerasregelbundet. Kontrollprogrammet för Isosuoförnyades år 2009. Utvecklingen av vattenkontrollensom inleddes år 2008 vid Toppå avfallscentralfortsätter ännu. Utredningar pågår omdet är möjligt att särskilja påverkningarna avTSJ:s verksamhet från de övriga aktörernasverksamhet på området. För tillfället blandasvattnet från området redan före det nårutjämningsbassängen från vilken de leds tillavloppsröret. Kontrollrören på avfallscentralernaförnyas under år 2011.SLUTDEPONERING AVAVFALL ENDAST VID TOPPÅAVFALLSCENTRALSlutdeponeringen av kommunalt avfall vidIsosuo och Rauhala avfallscentraler haravbrutits tills vidare. Nya slutdeponeringsområdenoch ändringar av miljötillståndenförbereds som bäst. Behovet av nya områdenberor på om kapaciteten på slutdeponeringsområdeti Toppå räcker till. I denna verksamhetsberättelserapporteras således endast ommiljökonsekvenserna vid Toppå avfallscentral.Information om Isosuo och Rauhala avfallsstationerfås av utvecklingschef Kalle Karsten,kalle.karsten@tsj.fi.2010 2 009 2008kostnader för miljöskydd, miljoner euro 1, 21 1,35 1,6kostnader för miljöskydd, euro/invånare 3,7 4,1 5,0kostnader för miljöövervakning, euro 34 600 2 8 0 0 0 46 00022 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Sammanlagt balades7120 ton brännbartavfall på Toppå avfallscentralsommaren 2010.Balarna används senareför energiproduktion.ENERGI UR AVFALLET:1. Av den gas som uppsamlades från Toppås deponiområde producerades 5 GWhenergi vilket motsvarar 360 bostäders uppvärmningsbehov.2. Av det brännbara avfallet från Åbonejden producerades sammanlagt 153 GWhenergi. Det motsvarar 10 930 bostäders årliga uppvärmningsbehov.(om förbrukningen 14 000 kWh/bostad/år år 2007, källa Motiva 14.10.2009)Toppå avfallscentral är störstAvfallscentralen iakttar i sin verksamhetdet miljötillstånd sombeviljats av Sydvästra Finlandsmiljöcentral 31.5.2006. Tillståndsbeslutetöverklagades år 2006 och även Vasaförvaltningsdomstols beslut överklagades år2008. Högsta förvaltningsdomstolen förkastadebesvären 7.4.2009, varvid tillståndet vanngandet av det nya deponiområdet fortsätter.Sydvästra Finlands miljöcentral godkändeplanerna för utvidgningsområdets (år 2009-2010) bottenkonstruktioner den 11.12.2008.Ekokem-Palvelu Oy inledde arbetet med attbygga bottenkonstruktionerna i april 2009.Byggentreprenaden gäller ett 3,8 hektar stortområde av vilket 1,9 hektar stod klar att tas ibruk i slutet av oktober. Byggarbetet står klartår 2010. Byggandet av det nya deponiområdetslutfördes år 2010. Av området har man nutagit i bruk sammanlagt 7,3 hektar.BOLAGET OCH LEDNINGENlaga kraft.Miljökontrollprogrammet för Toppå avfallscentralförnyades år 2010. Egentliga FinlandsNTM-central godkände förändringenden 18.8.2010. Kontrollundersökningarnautfördes av bolaget Lounais-Suomen vesi- jaympäristötutkimus Oy. En mer omfattandekontroll görs med tre års mellanrum. År 2010var det dags för en mer omfattande kontroll.En utredning över förbehandlingsbehovet avSÅ GOTT SOM ALLT AVFALL KANUTNYTTJAS antingen som material ellerenergi. Småkunderna sorterar sitt avfallpå sorteringsstationens växelflak. Tilldeponiområdet går längre endast mycketsmå mängder avfall, år 2010 sammanlagt11 100 ton varav 9040 ton var kommunaltdeponiavfall.SERVICE OCH PRODUKTERdet dikesvatten som leds till avloppsreningsverketär på gång. Man utreder också lakvattnetsinverkan på grundvattnet.I vattenproven undersöks bland annattungmetallhalterna och klorid- och ammoniumkvävehalternasamt den elektriska konduktiviteten.Dessutom undersöks den kemiskaoch biologiska syreförbrukningen i provenSOCIALT ANSVARsamt vattnets hygieniska kvalitet. PCDD/Fföreningarnatog med i kontrollprogrammeti augusti 2010. Kontrollpunkterna beskrivs påvidstående karta.Stängningen av det deponiområde somtogs ur bruk i november 2007 fortsatte underår 2010. Stängningen av det 12 hektar storaområdet ska enligt planerna genomföras i fyraetapper. Under den första stängningsfasen årMILJÖANSVAR2002 slutfördes ytarbetet på ett 5 hektar stortområde.Kontrollprogrammet omfattar undersökningarav grund och dikesvattenprov somtas 2–4 gånger per år. Också lakvattnet frånavstjälpningsplatsen som leds till avloppsreningsverketför behandling kontrollerasregelbundet fyra gånger om året. Deponigasensmängd och sammansättning uppföljskontinuerligt. Sammansättningen av dengas som bildas utanför gasuppsamlingsom-EKONOMISKT ANSVARrådet kontrolleras fyra gånger per år Byg-TSJ | Årsberättelse 2010 | 23


BYGGANDET AV DET NYA DEPONIOMRÅDETslutfördes år 2010. Av området har man nu tagiti bruk sammanlagt 7,3 hektar.Miljökontrollprogrammetför Toppå avfallscentralförnyades år 2010.Miljökontroller 2010Källor: Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy:s rapport för Toppå 2010KONTROLLERNA I ENLIGHET MED KONTROLLPROGRAMMETUNDERSÖKNINGS- PUNKTER ANALYSER ANALYSER PER ÅRFREKVENSgrundvatten 2 x per år 6 19 228ytvatten 4 x per år 3 17 204lakvatten 4 x per år 2 15 120KONSEKVENSER FÖR VATTNET● GrundvattnetToppå avfallscentral ligger i en lertäckt terrängsvackasom avgränsar till bergiga kullar.Området har inte klassificerats som viktigtgrundvattenområde och där bildas ytterst litegrundvatten. I deponiområdets västra kant rörsig vattnet från nordost till sydväst och i denöstra kanten till söder.Grundvattnets kvalitet kontrolleras medprov från sex grundvattenrör. Av dessa är tvåbelägna i grundvattnets strömningsriktningovanför avstjälpningsplatsen och fyra nedanföravstjälpningsplatsen. Proven tas två gångerper år.Syresituationen i grundvattenröret nr. 10var dålig och kloridhalten var mycket hög.I vattnet konstaterades också höga halterav ammoniumkväve. Den höga kloridhaltenjämfört med lakvattnet tyder på gamla havsbottensedimentoch inte egentligen på avstjälpningsplatsensinverkan. Vattenkvaliteteni röret varierade inte väsentligt från tidigare.Också i vattnet i rör nr. 5 på nordöstra kantenav avstjälpningsplatsen fanns höga halterav ammonium. Kloridhalten var klart mindreän i rör nr. 10.Kloridhalten i rör 7 på södra sidan avavstjälpningsplatsen var högre än tidigare.Vattnet innehöll också mer sulfater än tidigare.Vattnets ammoniumhalter var däremot lägreän normalt; halten har sjunkit under de senasteåren. Även i rör 8 fanns det år 2010 merklorid och ammonium än normalt.I de prov som tagits från grundvattnet iområdet kunde man inte hitta några spår påhygienisk nedsmutsning. Tungmetallshalternavar små och de underskred värdena för dricksvatten.I de prov som tagits från rören kundeman inte heller finna några spår av lösningsföreningarmed ett par undantag; också i defallen var halterna mycket låga.● YtvattnetVattenkvaliteten i diket (P1) på avstjälpningsplatsensnordvästra sida varierade kraftigtmellan observationsgångerna under år 2010.Renast var vattnet i maj då mängden ammoniumkvävevar mycket låg och vattnet enligtBOD-värdet kunde klassificeras som svagtförorenat. Vattnets hygieniska tillstånd varnöjaktigt vid ett provtagningstillfälle. Vid diketsnordvästra rand förekommer verksamhet som● GRUNDVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVäVEHALTER SAMT DEN ELEKTRISKA KONDUKTIVITETEN 2008-2010klorid mg/l elektrisk konduktivitet mS/s ammoniumkväve mg/l1 8001 6001 4001 2001 00080060040020001 5 7 8 9 10• 2008 • 2009 • 2010600500400300200100065432101 5 7 8 9 10 1 5 7 8 9 10• 2008 • 2009 • 2010 • 2008 • 2009 • 201024 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Tungmetallshalterna i grundvattnetvar små och de underskred värdenaför dricksvatten.GRUNDVATTNET I TOPPÅSnärmiljö undersöks två gångeri året.kan inverka på ytvattnets kvalitet. Det ärmöjligt att diket kan belastas av lakvattensom rinner över från avloppsrören.BOD-värdet och näringshalterna samtklorid- och näringsämneshalterna hade ökatbetydligt mellan punkterna 2 och 3 under endel av provtagningarna. Försämringen avvattenkvaliteten var som mest tydlig i maj dåvattnet vid punkt 3 kunde klassificeras somkraftigt förorenat. Under augusti och oktoberförekom det inga tydliga skillnader mellanobservationspunkterna. Komposteringsområdetnedströms utgör sannolikt en kraftigbelastningskälla och bland annat regnen inverkarpå när diket belastas. Från det egentligadeponiområdet är belastningen liten ochäger rum endast vid undantagstillstånd.Även halterna PCDD/F-föreningar iToppåvattnet understeg metodens mätområde.För att fastställa PCDD/F-belastningenkrävs ytterligare undersökningar.LakvattnetVintermånaderna år 2010 var kallare än genomsnittetoch nederbörden föll i huvudsaksom snö. Därför uppkom mindre mängderlakvatten än normalt. Sommaren var varmoch regnmängderna var små. Hösten varregnfattigare än normalt och under detkalla slutet av året snöade det.Vattnet som pumpades till avloppsreningsverketfrån Toppå avfallscentralinnehöll stora mängder kväve. Mest kväveinnehöll vattnet i augusti då halterna varsjudubbla jämfört med halterna från orenatavloppsvatten från bosättning. Kvävetförekom främst som ammonium. De undersöktahalterna av skadliga ämnen underskredgränsvärdena för vatten som leds uti avloppsvattensrören. Lakvattnets halter avPCDD/F-föreningar underskred de värdensom undersökningsmetoden kan registrera.För att fastställa eventuella PCDD/F-halteri suspenderade ämnen krävs ytterligareundersökningar.Från avstjälpningsplatsen leddes 131400 m³ lakvatten till centralreningsverker,dvs. i genomsnitt 360 m³ per dag. På basisav belastningskalkylen motsvarade deponivattnetmängden orenat hushållsspillvattenfrån cirka 150 invånare när det gäller organiskbelastning (BOD7ATU), cirka 130 invånare närdet gäller genomsnittlig fosforbelastning ochcirka 5 100 invånare när det gäller genomsnittligkvävebelastning.DEN GENOMSNITTLIGABELASTNINGEN AV LAKVATTNETVID CENTRALRENINGSVERKET2008-2010 (KG/D)9008007006005004003002001000CODCrTotalkväveAmmoniumkväve• 2008 • 2009 • 2010Suspenderade ämnenKloridBOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVAR● DIKESVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVäVEHALTER SAMT DEN ELEKTRISKA KONDUKTIVITETEN 2008-2010klorid mg/l elektrisk konduktivitet mS/s ammoniumkväve mg/l2501203,0MILJÖANSVAR2001002,5150802,0601,5100401,050200,501 2 3 401 2 3 40,01 2 3 4• 2008 • 2009 • 2010 • 2008 • 2009 • 2010 • 2008 • 2009 • 2010EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 25


Den gas som uppkommeranvänds främst som enkälla för värmeenergi.BIOGASANLäGGNINGEN VID TOPPÅ SAMLAR DA-PONIGAS FRÅN DEPONIOMRÅDET. År 2010 togs 47procent av deponigasen tillvara. Gasen utnyttjas i den närliggandepannanläggningen för produktion av fjärrvärme.KONSEKVENSER FÖR LUFTENDen deponigas som bildas på avstjälpningsbankeni Toppå tas till vara i biogasanläggningen,som togs i bruk i juni 2002. Deponigasenutnyttjas i första hand som värmeenergi,men kan också brännas i fackla. Mätnings-,reglerings- och serviceverksamheten vid biogasanläggningensköts av Sarlin Hydor Oy.Deponigasproduktionen på Toppå avstjälpningsplatsberäknades med hjälp av en kalkylsom grundar sig på FOD-metoden som beaktargasproduktionens tidsmässiga beteende.År 2010 var mängden metan som uppkomi deponiområdet sammanlagt 1,8 miljonerm3.Enligt kalkylerna tillvaratogs 47 procent avall den metan som bildades. I luften frigjordesuppskattningsvis ca 610 ton metan.Deponigasens kvalitet i kontrollrören undersökstvå gånger i året. Mätningarna utförsi de fyra kontrollrören med mätapparatur förfält. Man undersöker halterna metan, koldioxidoch syre samt vattennivån i avstjälpningsplatsensamt temperatur.Biogasanläggningen vid Toppå togs i brukår 2002. Sarlin Oy Ab har mätt biogasanläggningensfunktionsparametrar enligt skötselplanenen gång per månad. Man har regleratanläggningens funktion utgående från resultaten.Nedan i tabellerna de parametrar sombäst beskriver biogasanläggningens funktionår 2010.Till produktionen av fjärrvärme levereradessammanlagt 1,69 miljoner Nm3 gas.Gasens genomsnittliga metanhalt i volymprocentvar 50 och koldioxidhaltens 27. Av gasenproducerades 5 GWh energi.LuktStörsta delen av lukten vid avfallscentralenuppkom vid hanteringen av biologiskt avfall.Luktolägenheterna vid avfallscentralen harminskat eftersom hanteringen av sedvanligtavfall på deponin har minskat och det brännbaraavfallet har i huvudsak balats.Luktolägenheten från avfallscentralenkommer i framtiden att minska i och med denklart effektivare uppsamlingen av deponigasoch samt sluttäckningen av det nuvarandedeponiområdet samt byggandet av de slutligaytskiktena. Luktolägenheterna är direkt jämförbaramed mängden gas som frigörs fråndeponiområdet.Eventuella klagomål gällande luktolägenheterundersöks från fall till fall och sedanplaneras de behövliga åtgärderna.DammDammbelastningen vid avfallscentralen orsakasi huvudsak av avfallstrafiken, slutdeponeringenav avfallet, slutdeponeringen av restjordoch lindrigt förorenade jordmassor samtkrossningen av trä- och stenmaterial. Undertorra perioder bekämpas dammolägenhetergenom bevattning och saltning. De asfalteradetrafikområdena strävar man till att väta efterbehov och rengöra med sopmaskin. Trä- ochstenmaterial väts alltid innan det krossas.Dammande verksamhet på området utgörsfrämst av trafik på avstjälpningsplatsenoch deponeringsarbetet. Trafiken till deponiområdetsom ger upphov till damm ägerfrämst rum på asfalterade vägar, så inverkanuppskattas inte sträcka sig till de objekt somfrämst kan störas i närheten av avfallscentralen.BULLEROmgivningen kring avfallscentralen har i detaljplanernareserverats för industriverksamhet,jord- och skogsbruk samt rekreation.Bullret orsakar mest olägenhet för de objektsom ligger närmast avfallscentralen, dvs.småhusen och Paimala skola. Det nya deponiområdetligger bättre till med avseende påPaimala skola än det gamla deponiområdet.Bullret vid avfallscentralen förorsakasfrämst av transportutrustningens trafik (bl.a.deponivälten) samt vid avlastningen av avfallet.Dessa funktioner äger rum dagtid och räckeri allmänhet bara en kort stund. Med tanke påvar avfallscentralen befinner sig samt verksamhetensart kan bullret från verksamhetenanses vara relativt ringa. Ingen har framförtklagomål om bullret.SKADEDJURSkador orsakade av djur förhindras i huvudsakgenom ändamålsenlig övertäckningoch maskinell bearbetning av avfallet. Anteltskadedjur (råttor,måsar) är lägre på det nyadeponiområdet i jämförelse med det gamlaeftersom mängden organiskt material i avfalletnu är märkbart lägre. Som mest har mankunnat observera 1000-1500 fåglar per dag.BIOGASVERKETS FUNKTION2008-20102008 2009 2010Gaspumpstationens driftstid, h 8011 7626 8161Total driftstid, % 91 87 93Gasmängd för återvinning milj m 3 , n 1,55 1,4 1,69Gasmängdför fackling 0 0 0Beräknad bränsle-energi, GWh 6,6 6,8 7,5DEN INSAMLADE GASENS VäRDEN2008-2010SUURE TIL. % 2008 2009 2010Metan 47 51 50Koldioxid 29 31 27Syre 1 0,6 0,426 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Till produktionen avfjärr värme levererades1,69 miljoner Nm 3 gas.BEKäMPNING AV SKADEFÅGLAR UNDER ÅREN 2008-20102008 2009 2010fångade måsar 3445 5520 1410skjutna kråkor 209 297 350skjutna kråkor 236 267 267Vid bekämpningen av skadedjur användsgift. Under verksamhetsåret svarade Oy RentokilInitial Ab för bekämpningen av råttoroch möss vid Toppå avfallscentral. Företagetutför fem bekämpnings- och kontrollbesökvarje år.Måsar bekämpas med fällor. EgentligaFinlands viltvårdsdistrikt beviljar årligentillstånd för fångst av måsar och andra skadefåglar.NEDSKRäPNINGNedskräpningen vid avfallscentralen ochlängs med infartsvägarna orsakas främstav avfallstransporterna samt vinden ochfåglarna, som sprider avfall från avstjälpningsplatsentill närmiljön. Nedskräpningenförhindras genom tillräcklig maskinell bearbetningoch snabb övertäckning av avfallet,vindstaket och övervakning samt vid behovstädning av omgivningen. Nedskräpningenav omgivningen minskar också tack varestaketet och trädbeståndet som omgärdaravstjälpningsplatsen. Upptäcks avfallspartiersom inte täckts över för att hindra att löstskräp flyger iväg under transporten agerarman genast. Vägrenarna och utvidgningsområdetsstaket städas regelbundet underhela året.UNDANTAGSTILLSTÅNDLakvattenspumpstationen nummer 1 fungeradeinte som den skulle under verksamhetsåret.Under pumpens serviceavbrott ochbassängens rengörning leddes avloppsvattnetvia överflödesrören till avloppsreningsverket.MäNGDEN METAN SOM FRIGJORTS I ATMOSFäREN FRÅNTOPPÅ AVSTJäLPNINGSPLATS ÅREN 1971-20102,001,801,601,401,201,000,800,600,400,200,00-71 -74 -77 -80 -83 -86 -89 -92 -95 -98 -01 -04 -07 -10• Mängden frigjord metan, miljoner m 3 /a• Tillvaratagen metan, miljoner m 3 /aVid Toppå används närproducerad eloch produceras värmeSJ köper el som producerats vidTToppå biogasanläggning av TurkuEnergia Sähkömyynti. Avtalettäcker åtminstone elbehovet förfunktionerna vid Toppå avfallscentral.Elen produceras genom rötning av avloppsreningsverketsslam. Den deponigas somuppkommer i Toppås deponiområden utnyttjasi Turku Energias pannläggning för produktionav fjärrvärme.BILD: RONI LEHTIBiovakka Oy producerar biogas urreningsverksslammet. Av gasenproduceras elektricitet.EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2010 | 27


Avfallets återvinningsgradkunde ökas mer än manuppskattat.I AURANMAA SORTERINGSSTATION investeradescirka 254 700 euro, På bild Marko Kokkonenoch Britt-Marie Juup.Resumé av styrelsensårsberättelseÅr 2009 var Åbonejdens AvfallsserviceAb:s sjunde (7) helaverksamhetsår. Bolagets räkenskapsperiodär ett kalenderår.Åbonejdens Avfallsservice Ab är ett kommunägtbolag som svarar för den lagstadgadeavfallshanteringen i fjorton (14) kommuner.Företagstjänsterna avknoppades till ett egetbolag den 1.11.2010.Bolagets delägarkommuner är Aura,Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, S:t Karins,S:t Mårtens, Pöytis, Reso, Rusko, Tarvasjoki,Virmo, Väståboland och Åbo. Yläneområdeti Pöytis hör fortfarande till Loimi-HämeenJätehuolto Oy:s verksamhetsområde.EKONOMI, OCH AMBITIONERBolagsstämman har i samband med budgetenfastställt bolagets ambitioner och mål förår 2010. Bolagets mätbara ambitioner hållerkurs. Budgetmålen har i huvudsak uppfylltsväl. Återvinningsgraden för avfallet kunde ökasmer än uppskattat, vilket ledde till att kostnadernaför de köpta tjänsterna steg med 1 503333 euro. Av denna orsak uppnåddes inte denekonomiska målsättningen.Omsättningen för år 2010 uppgår till 20402 690 euro. Avfallsskatten på 764 550 eurohar i enlighet med bokföringsnämndens anvisninginförts som intäkt i omsättningen ochpå motsvarande sätt som utgift i de övrigakostnaderna för affärsverksamheten.Räkenskapsperiodens resultat år 2010före extraordinära poster är 157 308 euro. Deextraordinära posterna omfattar koncernbidragfrån dotterbolaget sammanlagt 348 000euro och vinsten före bokslutsdepositioner ochskatter är 505 308 euro. Räkenskapsperiodensvinst är 204 654 euro.Bolaget tog under räkenskapsperioden ettlån på 1 000 000 euro. Lånen avkortades med389 100 euro.DE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTALENInvesteringarnas sammanlagda summavar 1 155 000 miljoner euro. Det största investeringsprojektetvar byggandet av de nyabottenkonstruktionerna vid Toppå avfallscentral,för vilka man använde ca 674 400 eurooch Auranmaa sorteringsstation som kostade254 700 euro.MODERBOLAGET 2010 2009 2008Omsättning, euro 20 402 690 17 659 859 17 034 927Rörelsevinst, euro 284 638 366 431 447 481Rörelsevinstens andel av omsättningen,% 1,40 2,07 2,63Vinst/förlust, euro 204 654 -72 286 188 106Vinstens andel av omsättningen, % 1,00 -0,41 1,10Avkastning på eget kapital, % 1,30 5,60 8,00Avkastning på placerat kapital, % 3,60 4,20 7,20Soliditet, % 48,5 54,5 58,6Antal anställda i medeltal 53 43 42KONCERNEN 2010 2009Omsättning, euro 21 442 075 18 702 832Rörelsevinst, euro 598 144 351 435Rörelsevinstens andel av omsättningen,% 2,79 1,88Vinst/förlust, euro 374 785 240 749Vinstens andel av omsättningen, % 1,75 1,29Avkastning på eget kapital, % 7,40 5,30Avkastning på placerat kapital, % 7,20 4,80Soliditet, % 46,5 52,4Antal anställda i medeltal 58 4328 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Räkenskapsperiodenuppvisar en vinst på204 654 euro.Det strikta nyttoanvändningsmåletökar köptjänsternas kostnader men flyttarbehovet att investera i utvidgningar avavstjälpningarna på framtiden.STRUKTUR- OCHFINANSIERINGSARRANGEMANGFöretagstjänsterna bolagiserades genomgrundandet av TSJ Företagstjänster. Dotterbolagetinledde sin verksamhet den 1.11.2010.Företagstjänsternas affärsverksamhet överfördestill dotterbolaget och de anställda övergicksom gamla arbetstagare.Dotterbolaget KLARA-Skärgårdens RenhållningAb:s tillgångar och skulder överfördespå moderbolaget med ett överlåtelseavtal den1.1.2010. De anställda övergick till moderbolagetsom gamla arbetstagare.VäSENTLIGA HäNDELSER EFTERRäKENSKAPSPERIODENS SLUTI januari 2011 ingicks ett intentionsavtal medEkokem Oy Ab vars målsättning är att grundaett gemensamt bolag för att kunna produceraavfallsservicetjänster för industri och handel.BEDÖMNING AV SANNOLIKFRAMTIDA UTVECKLINGDen reviderade avfallslagen är under riksdagensbehandling. Det utvidgade producentansvaretkan komma att minska TSJ:s ansvar förinsamlingen av förpackningsavfall. Revideringenav avfallslagen ser ut att öka den kommunalakontrollen och beslutsfattandet. Ävende kommunala avfallstaxorna blir lagstadgade.Om denna utveckling ser ut att förverkligasökar både delägarkommunernas och bolagetsadministrativa uppgifter märkbart.Miljötillståndet för Åbo avfallsförbränningsverkgår ut i slutet av år 2014. Byggandetav ett nytt avfallsförbränningsverk vid Oriketoförkastades av högsta förvaltningsdomstolenår 2009. Nu har man satt igång miljötillståndsförfarandetför att utreda möjligheterna till ettnytt regionalt nyttoanvändningsverk.Då miljötillståndet för Åbo avfallsförbränningsverkgår ut behövs nya lagrings- ochtransportlogistiska lösningar för att kunnauppnå en hög återvinningsgrad och för attuppfylla den allt striktare lagstiftningen somgäller avstjälpningsplatser.STYRELSENS FÖRSLAG TILLDISPOSITION AV VINSTMEDLENELLER TäCKNING AV FÖRLUSTStyrelsen föreslår att en dividend på 178 380euro utdelas av räkenskapsperiodens vinst på204 654 euro och att 26 274 euro bokförs påkontot för de föregående räkenskapsperiodernasvinst/förlust.INFORMATION OM BOLAGETSORGANISATIONStyrelsen har under år 2010 sammanträtt10 gånger och haft en strategidag. Bolagetsstyrelse väljs för två år. Styrelsen byts ut underverksamhetsåret 2011. Bolagsstämman väljerny styrelse den 5.4.2011.INVESTERINGAR, AVSKRIVNINGAR OCH LÅN2 000 0001 800 0001 600 0001 400 0001 200 0001 000 000800 000600 000400 000200 00002010 2009 2008STYRELSENS MEDLEMMAR FRAMTILL DEN 21.4.2009-5.4.2011MedlemOlli A. Manni (ordf.)Jarmo Rosama (viceordf.)Hannu RautanenMirja HovirintaAntero JaskariMinna ArveIlkka LaaksonenKjell LundahnMari MikkolaElina RantanenMatti SchreyOlli VuorinenJörgen HermanssonSuppleantNiko AaltonenUlla-Maija MyllyMari SaarioSeppo KoskiTimo JyväkorpiKatriina KerttulaSimo SaarikkoMia IlolaIlkka KallioRauno LahtinenLassi LehtinenAnu OikarinenBarbara HeinonenBolagets verkställande direktör var MarkkuLehtokari Olli A. Manni var ordförande, JarmoRosama var vice ordförande, Ari-Pekka Korhonenfungerade som styrelsens sekreterare.Bolaget fick en ny revisor under verksamhetsåret.Den 1.1.2010-13.4.2010 var CGR, OFRMatti Kalliolahti revisor (Oy Audiator Ab). Den13.4. valde styrelsen bokföringsbolaget PricewaterhouseCoopersOy (PWC) till ny revisor.• Investeringsutgifter• Avskrivningar• Nya lånEKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2010 | 29


Resultaträkning 1.1.2010–31.12.2010EURO 2010 2009OMSäTTNING 21 442 075 18 702 832Övriga rörelseintäkter 299 711 163 527Material och tjänsterMaterial, förnödenheter och varorInköp under räkenskapsperioden -746 068 -1 747 094Lagerförändring 14 684Köpta tjänster -12 877 811 -9 456 383Material och tjänster sammanlagt -13 609 196 -11 203 476PersonalkostnaderLöner och arvoden -1 990 492 -1 657 521LönebikostnaderPensionskostnader -339 068 -283 540Övriga lönebikostnader -94 153 -106 643Personalkostnader sammanlagt -2 423 714 -2 047 704Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar enligt plan -923 912 -753 262Avskrivning av koncernens affärsvärde -22 794 -22 794Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt -946 706 -776 056Övriga rörelsekostnader -4 164 027 -4 487 686VINST/FÖRLUST 598 144 351 435Finansiella intäkter och kostnaderIntäkter från övriga placeringar bland bestående aktivaFrån andra 0 0Övriga ränteintäkter och finansiella intäkterFrån andra 18 317 45 156Räntekostnader och övriga finansiella kostnaderTill företag inom samma koncernTill andra -82 405 -87 862Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt -64 088 -42 705VINST/FÖRLUST FÖRE ExTRAORDINäRA POSTER 534 056 308 730Extraordinära poster sammanlagtExtraordinära intäkter 0 40 000Extraordinära poster sammanlagt 0 40 000VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 534 056 348 730BokslutsdispositionerFörändring i avskrivningsdifferens 0 0InkomstskattSkatt under räkenskapsperioden -102 841 -7 756Latent skatt -56 430 -100 225RäKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST 374 785 240 74930 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Koncernens balansräkning 31.12.2010AKTIVA 2010 2009BESTÅENDE AKTIVAPASSIVA 2010 2009EGET KAPITALImmateriella tillgångarImmateriella rättigheter 27 712 28 202Goodwill 20 378 9 310Övriga utgifter med lång verkningstid 68 381 91 175Immateriella tillgångar sammanlagt 116 472 128 687Materiella tillgångarByggnader och konstruktionerÄgda byggnader och konstruktioner 5 446 853 5 096 345Byggnader och konstruktioner 5 446 853 5 096 345Maskiner och inventarier 253 121 239 986Förskottsbetalningar och pågåendeanskaffningar95 954 74 482Materiella tillgångar sammanlagt 5 795 927 5 410 814PlaceringarPlaceringar i företag inom samma 0 0Placeringar sammanlagt 0 0BESTÅENDE AKTIVA SAMMANLAGT 5 912 399 5 539 501RÖRLIGA AKTIVAOmsättningstillgångarMaterial och förnödenheter 14 684Omsättningstillgångar sammanlagt 14 684FordringarKortfristigaFörsäljningsfordringar 3 331 780 2 669 580Fordringar av företag inom 0 0Övriga fordringar 47 814 10 100Resultatregleringar 65 955 501 341Kortfristiga fordringar sammanlagt 3 445 549 3 181 022Fordringar sammanlagt 3 445 549 3 181 022Kassa och bank 3 552 103 2 018 887RÖRLIGA AKTIVA SAMMANLAGT 7 012 335 5 199 909Aktiekapital 2 973 000 2 973 000Vinst (förlust) från föregåenderäkenskapsperiod2 656 884 2 416 135Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 374 785 240 749EGET KAPITAL SAMMANLAGT 6 004 669 5 629 884FRäMMANDE KAPITALLångfristigtLån från finansinstitut 2 580 600 2 094 700Övriga skulder 4 050 3 533Långfristigt sammanlagt 2 584 650 2 098 233KortfristigtLån från finansinstitut 451 600 326 600Erhållna förskott 4 450 1 288Skulder till leverantörer 1 837 828 1 918 150Skulder till företag inom sammakoncern 0 0Övriga skulder 543 538 264 983Resultatregleringar 1 263 294 321 996Latenta skatteskulder 234 706 178 277Kortfristigt sammanlagt 4 335 415 3 011 293FRäMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 6 920 065 5 109 526PASSIVA SAMMANLAGT 12 924 734 10 739 410BOLAGET OCH LEDNINGENAKTIVA SAMMANLAGT 12 924 734 10 739 410EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 31


FinansieringsanalysEURO 2010KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETENVinst (förlust) före extraordinära poster 534 056Korrektivposter:Avskrivningar enligt plan 946 706Övriga intäkter och kostnader utan betalningarFinansiella intäkter och kostnader 64 088Anläggningstillgångarnas försäljningsvinstAnläggningstillgångarnas försäljningsförlustFörändring av rörelsekapital:Förändring av kortfristiga räntefria rörelsefordringar -595 179Omsättningstillgångar -14 684Förändring av kortfristiga räntefria skulder 1 129 186Betalda räntor och avgifterErhållna räntor 18 481Betalda räntor -85 733Betalda skatter 244 481Affärsverksamhetens extraordinära inkomster som penningflöde (netto)KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETEN 2 241 402KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGARInvesteringar i materiella och immateriella tillgångarAktier köpta i dotterbolag -1 319 604Anläggningstillgångarnas försäljningsvinstAnläggningstillgångarnas försäljningsförlustKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGARINVESTOINTIEN RAHAVIRTA -1 319 604KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGARAktieemission mot betalningFörändring i kortfristiga lån 125 000Förändring i långfristiga lån 486 417KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGAR 611 417FÖRäNDRING I LIKVIDA MEDEL 1 533 215Likvida medel 1.1 2 018 887Likvida medel 31.12 3 552 10332 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Noter till bokslutet 31.12.2010Noter till bokslutet enligt bokföringsförordningenNoter till bokslutetVärderingsprinciperDe immateriella och materiella anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag förplanenliga avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan har beräknats som lineära avskrivningar på grundval av de immateriella och materiellaanläggningstillgångarnas nyttjandeperioder.Avskrivningstiderna är:Adb-licenser 3Adb-program 3Byggnader 20Konstruktioner 5–10Maskiner och inventarier 3–5Produktionsinventarier 5Goodwill 5Koncernmässig goodwill 5Omfattningen av koncernbokslutetKoncernbokslutet omfattar dotterbolaget Klara – Skärgårdens Renhållning Ab, hemort Åbo, som införskaffats under den avslutaderäkenskapsperioden samt det 28.5.2010 grundade dotterbolaget TSJ Företagstjänster Ab, hemort Åbo.Principerna för upprättandet av koncernbokslutetKoncernsbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden. Differensen mellan anskaffningsutgiften för dotterbolagen och det egna kapital sommotsvarar den förvärvade andelen redovisas som koncerngoodwill och avskrivs på fem år.Koncernens interna affärstransaktioner samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Uppgifterna i dotterbolagets resultaträkning harfusionerats med koncernresultaträkningen för den tid som dotterbolaget har ingått i koncernen. Ingen finansieringsberäkning har inkluderats ikoncernbokslutet. Dotterbolagets inverkan på koncernens kassaströmmar är ringa.Noter till reslutaträkningenKONCERNEN2010KONCERNEN2009MODERBOLAGET2010MODERBOLAGET2010AFFäRSVERKSAMHETENS ÖVRIGA INKOMSTERFörsäljningsinkomster av fasta aktiva 0 1 576 0 1 576Hyresinkomster 126 535 57 946 112 168 57 946Understöd och bidrag 59 957 31 671 59 957 31 671Serviceinkomster 52 772 48 862 52 772 48 862Löner och arvoden 0 0 0 0Övriga 60 448 23 471 60 448 26 751Affärsverksamhetens övriga inkomster sammanlagt 299 711 163 527 285 344 166 807PERSONALEN I MEDELTALKontorsanställda 26 23 22 17Personal på fältet 32 26 31 26Sammanlagt 58 49 53 43MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENLEDNINGENS LÖNER OCH ARVODENStyrelsens löner/arvoden 35 400 21 450 27 900 21 450Avskrivningar och värdesänkningarRedovisningen för avskrivningar per balanspost redovisas under immateriella och materiella anläggningstillgångar.EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 33


Noter till bokslutet 31.12.2010KONCERNEN2010KONCERNEN2009MODERBOLAGET2010MODERBOLAGET2010AFFäRSVERKSAMHETENS ÖVRIGA KOSTNADERFrivilliga lönebikostnader 186 791 139 263 184 843 134 848Lokalitetskostnader 1 292 989 1 314 992 1 263 448 1 305 635Fordonskostnader 279 654 137 023 250 836 132 431Kostnader för IT-apparatur och program 228 431 193 207 215 468 192 089Övriga maskin- och inventariekostnader 469 635 372 509 420 071 369 897Resekostnader 98 733 50 102 98 164 42 827Representationskostnader 7 932 13 611 7 638 12 840Försäljningskostnader (andra än avfallsskatt) 881 383 721 383Försäljningskostnader (avfallsskatt) 764 550 1 389 000 764 550 1 389 000Marknadsföringskostnader 220 852 210 922 212 343 209 564Forsknings- och utvecklingskostnader 42 078 57 443 42 078 56 543Administrativa tjänster 175 396 244 005 170 160 218 129Övriga administrativa tjänster 385 994 341 046 374 999 331 974Övriga affärskostnader 10 113 24 182 10 113 22 041Sammanlagt 4 164 027 4 487 686 4 015 433 4 418 200Extraordinära posterExtraordinära intäkter/ackord 40 000Extraordinära intäkter/koncernbidrag 0,00 348 000 0,00Sammanlagt 0,00 40 000 348 000 0,00Noter till balansräkningenBESTÅENDE AKTIVAImmateriella och materiella tillgångarIT-licensavgifterAnskaffningsutgift 1.1 105 140 87 596 105 140 87 596Ökning 20 740 17 544 10 134 17 544MinskningAnskaffningsutgift 31.12 125 880 105 140 115 274 105 140Ackumulerade avskrivningar 1.1 76 938 50 286 76 938 50 286Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 21 230 26 652 19 109 26 652Ackumulerade avskrivningar 31.12 98 168 76 938 96 047 76 938Bokföringsvärde 31.12 27 712 28 202 19 227 28 202GoodwillAnskaffningsutgift 1.1 0,00 0,00 63 395 0Ökning 0,00 63 395MinskningAnskaffningsutgift 31.12 0,00 0,00 63 395 63 395Ackumulerade avskrivningar 1.1Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0 12 679 0Ackumulerade avskrivningar 31.12 0,00 0 12 679 0Bokföringsvärde 31.12 0,00 0 50 716 63 395KoncerngoodwillAnskaffningsutgift 1.1 113 969 0 0,00 0,00Ökning 113 969 0,00MinskningAnskaffningsutgift 31.12 113 969 113 969 0,00 0,00Ackumulerade avskrivningar 1.1 22 794Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 22 794 22 794 0,00 0,00Ackumulerade avskrivningar 31.12 45 588 22 794 0,00 0,00Bokföringsvärde 31.12 68 381 91 175 0,00 0,0034 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Noter till bokslutet 31.12.2010KONCERNEN2010KONCERNEN2009MODERBOLAGET2010MODERBOLAGET2010Övriga utgifter med lång verkningstidAnskaffningsutgift 1.1 65 718 65 718 65 718 65 718Ökning 21 601MinskningAnskaffningsutgift 31.12 87 319 65 718 65 718 65 718Ackumulerade avskrivningar 1.1 56 408 42 330 56 408 42 330Räkenskapsperiodens avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 10 533 14 078 6 213 14 078Ackumulerade avskrivningar 31.12 66 941 56 408 62 621 56 408Bokföringsvärde 31.12 20 378 9 310 3 097 9 310Byggnader och konstruktionerAnskaffningsutgift 1.1 6 651 420 4 685 045 6 651 420 4 685 045Ökning 1 238 842 1 966 375 1 115 612 1 966 375Minskning 163 039 163 039Anskaffningsutgift 31.12 7 727 223 6 651 420 7 603 993 6 651 420Ackumulerade avskrivningar 1.1 1 555 075 930 892 1 555 075 930 892Minskningarnas ackumulerade avskrivningar 58 208 58 208Räkenskapsperiodens avskrivningar 783 504 624 182 758 858 624 182Ackumulerade avskrivningar 31.12 2 280 370 1 555 075 2 255 724 1 555 075Bokföringsvärde 31.12 5 446 853 5 096 345 5 348 269 5 096 345BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERMaskiner och inventarierAnskaffningsutgift 1.1 146 400 146 400 146 400 146 400Ökning 11 019 11 019MinskningAnskaffningsutgift 31.12 157 419 146 400 157 419 146 400Ackumulerade avskrivningar 1.1 61 511 37 818 61 511 37 818Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 25 056 23 693 25 056 23 693Ackumulerade avskrivningar 31.12 86 567 61 511 86 567 61 511SOCIALT ANSVARBokföringsvärde 31.12 70 852 84 889 70 852 84 889Inventarier och annan lös egendomAnskaffningsutgift 1.1 298 173 252 368 298 173 252 368Ökning 147 733 45 805 80 768 45 805Minskning 46 217 46 217Anskaffningsutgift 31.12 399 689 298 173 332 724 298 173MILJÖANSVARAckumulerade avskrivningar 1.1 143 076 88 486 143 076 88 486Minskningarnas ackumulerade avskrivningar 9 244 9 244Räkenskapsperiodens avskrivningar 83 588 54 590 66 847 54 590Ackumulerade avskrivningar 31.12 217 420 143 076 200 679 143 076Bokföringsvärde 31.12 182 269 155 097 132 045 155 097EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 35


Noter till bokslutet 31.12.2010KONCERNEN2010KONCERNEN2009MODERBOLAGET2010MODERBOLAGET2009Pågående anskaffningarAnskaffningsutgift 1.1 74 482 341 434 74 482 341 434Ökning 1 137 269 1 699 423 1 137 269 1 699 423Minskning 1 115 798 1 966 375 1 115 798 1 966 375Anskaffningsutgift 31.12 95 954 74 482 95 954 74 482Bokföringsvärde 31.12 95 954 74 482 95 954 74 482InvesteringarAktier, koncernföretagAnskaffningsutgift 1.1 6 605Ökning 250 000 6 605Minskning (goodwillens andel av anskaffningspriset) 0 0Anskaffningsutgift 31.12 256 605 6 605Bokföringsvärde 31.12 256 605 6 605KoncernföretagYhtiön omistusosuus-%Klara – Skärgårdens Renhållning Ab 100Bolagets ägoprocent 100FORDRINGARFordringar på företag som hör till samma koncernFörsäljningsfordringar 0,00 0,00 255 639 92 789Lånefordringar 0,00 0,00 420 936 100 000Sammanlagt 0,00 0,00 676 575 192 789Väsentliga poster i resultatregleringarnaPensionsförsäkringspremier 648Premier för lagstadgade försäkringar 5 838 1 945 2 949 1 565Hyror 6 813Inkomstskatt 0 330 487 0 330 487Övriga preliminära utgifter 53 304 8 461 13 523 8 461Ränteinkomster 0 164 0 0Övriga investeringsreserver 159 636Sammanlagt 65 955 501 341 16 471 340 513EGET KAPITALAktiekapital 1.1 2 973 000 2 973 000 2 973 000 2 973 000Aktiekapital 31.12 2 973 000 2 973 000 2 973 000 2 973 000Vinst (förlust) från tidigare räkenskapsperioder 1.1 2 656 884 2 121 701 2 193 987Vinst (förlust) från tidigare räkenskapsperioder 31.12 2 656 884 2 416 135 2 121 701 2 193 987Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 374 785 240 749 204 654 -72 286EGET KAPITAL SAMMANLAGT 6 004 669 5 629 884 5 299 355 5 094 70136 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Noter till bokslutet 31.12.2010KONCERNEN2010KONCERNEN2009MODERBOLAGET2010MODERBOLAGET2009KALKYL ÖVER UTDELNINGSBARA MEDELVinst från tidigare räkenskapsperioder 2 656 884 2 416 135 2 121 701 2 193 987Räkenskapsperiodens vinst 374 785 240 749 204 654 -72 286Sammanlagt 3 031 669 2 656 884 2 326 355 2 121 701Kalkylerade skatteskulder och –fordringarDen kalkylerade skatteskulden i bokslutsdispositioner 234 706 178 277 0LÅNGFRISTIGT FRäMMANDE KAPITALSkulder som förfaller tidigast om fem arLångfristiga skulder som förfaller tidigast om fem år 787 500 788 300 787 500 788 300KORTFRISTIGT FRäMMANDE KAPITALSkulder till företag inom samma koncernLeverantörsskulder 46 484Övriga skulder 105 685152 169Väsentliga poster i resultatregleringarnaSemesterlöner 354 948 265 859 316 551 243 845Pensionsförsäkringspremier 34 882 26 151 29 570 26 151Lagstadgade försäkringsavgifter 17 599 6 548 17 269 6 548Ränteutgifter 19 155 22 484 19 155 22 484Inkomstskatt 17 649 814 7 506 0Övrigt 819 060 140 628 042 0Sammanlagt 1 263 294 321 996 1 018 093 299 028Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelserSKULDER VARS SäKERHETER BESTÅR AV EGENDOM SAMT SäKERHETERNAS VäRDELån från finansinstitut 119 700 146 300 119 700 146 300Ställda panter 300 000 300 000 300 000 300 000Ställda panter sammanlagt 300 000 300 000 300 000 300 000Ansvarsförbindelser för företag inom samma koncernBorgen såsom för egen skuld 200 000Ansvarsförbindelser och övrigt ansvarVid tiden för bokslut hade bolaget sammanlagt 2 912 500 euro lån till finansinstitut. Som säkerhet för dessa har bolaget inte pantsatt någonegendom, utan en separat förbindelse har givits till banken (Negative pledge).ANSVAR FÖR LEASINGHYRESAVTALBetalas under följande räkenskapsperiod 486 450 182 100 257 271 182 100Betalas senare 1 307 073 475 051 516 152 475 051Hyresansvar sammanlagt 1 793 523 657 151 773 424 657 151Ansvar för restvärdet sammanlagt 245 404 227 365 179 659 227 365I leasingbetalningarna ingår mervärdesskatt.ÖVRIG EGEN SäKERHETStällda panter 180 000 160 000 180 000 160 000MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENÖVRIGT EKONOMISKT ANSVAR SOM INTE HAR NOTERATS I BALANSRäKNINGENBevijad checklimitChecklimit, inte i användning 700 000 500 000Skyldigheter enligt delägaravtaletBolaget har i enlighet med delägaravtalet för sin verksamhet hyrt Toppå avstjälpningsplats av Åbo stad för 30 år, Rauhala avstjälpningsplats avPargas stad samt Isosuo avstjälpningsplats av Reso och Nådendal städer samt Masku kommun. Hyra för dessa områden och konstruktionerbetalades åt hyresvärdarna år 2010 sammanlagt 478 124,04 euro/år + moms. Hyresvärdarna har förbundigt sig till att täcka in deponiområdena ochsköta övrig eftervård. För detta betalar bolaget åt hyresvärdarna en avgift som justeras årligen (år 2010 sammanlagt 451 000,01 euro/ år + moms).EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2010 | 37


RevisionsberättelseTILL ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB:S BOLAGSSTäMMAVi har granskat Åbonejdens Avfallsservice Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden1.1–31.12.2010. Bokslutet omfattar både koncernens och moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys ochnoter till bokslutet.STYRELSENS OCH VERKSTäLLANDE DIREKTÖRENS ANSVARStyrelsen och verkställande direktören svarar för upprättandet av bokslutet och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighetmed i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsensvarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för attbokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.REVISORNS SKYLDIGHETERRevisorn ska utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen.God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att manuppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarnai styrelsen och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen.Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsenär riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller enväsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den internakontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsensallmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålettillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.UTLÅTANDEEnligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och bolagets ekonomiskaställning och resultatet av dess verksamhet i enlighet med ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande avbokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen är förenliga med uppgifterna i bokslutet.I Åbo den 28 mars 2011PricewaterhouseCoopers OyCGR-samfundetPetri Palmroth, CGR38 | Årsberättelse 2010 | TSJ


Begrepp och förkortningarAMMONIUMKVäVE, NH4-NFörsämrar vattnets smak och lukt. En av vattnetsföroreningsindikatorer.BIOAVFALLOrganogent livsmedels- och matavfall.BIOLOGISK SYREFÖRBRUKNING, BODSyreförbrukning som orsakas av det organiska(organogena) ämnet i vattnet. Bakterier använderorganiskt ämne som energikälla, varvid detförbrukas syre.BRäNNBART AVFALLMed brännbart avfall avses källsorterat kommunaltavfall som används för energiutvinningvid energiverket. Brännbart avfall bör inteinnehålla farligt avfall, el- och elektronikskrot,specialavfall, avfall för materialåtervinning,deponiavfall eller stora föremål. Om fastigheteninte har ett separat kärl eller en kompostför bioavfall hör också bioavfallet till brännbartavfall.DEPONIAVFALLMed deponiavfall avses avfall som insamlasparallellt med brännbart avfall och som deponeraspå avstjälpningsplatsen. Deponiavfalletförhindrar energiutvinningen och består avt.ex. porslin, sand för halkbekämpning ochPVC-plast.DIFFUS BELASTNINGUtsläpp från andra än de huvudsakliga utsläppskällorna.DIOxINER OCH FURANERGiftiga och bestående föroreningar som innehållerklor och uppstår bl.a. i kemiska processeroch i förbränningsprocessen.EKVIVALENTTON CO 2Gemensamt mått med vilket man kan adderaolika växthusgasers (t.ex. metan) förstärkandeinverkan på växthuseffekten.ELEKTRISK KONDUKTIVITETBeskriver mängden olika salter som har upplöstsi vatten. Förhöjda värden indikerar blandannat inverkan av avstjälpningsplatser.EMISSIONSubstanser i gas-, ång-, vätske- eller partikelformsom frigörs i luften eller vattnet.FARLIGT AVFALLAvfall som på grund av en kemisk eller annanegenskap kan orsaka fara eller skada förhälsan och miljön.KEMISK SYREFÖRBRUKNING CODCRMängden kemiskt oxiderande organiska (organogena)ämnen i vattnet.KLORIDERFörekommer i vattnet huvudsakligen som natriumklorid.Orsakar smak i vattnet och korrosioni rören.KOLDIOxID, CO 2Uppstår när ett organiskt ämne brinner. Växternabinder koldioxid som utgångsämne vidsin tillväxt och frigör koldioxid när de nedbryts.Koldioxiden i atmosfären främjar växthuseffekten.KOLMONOxID, OS, COEn giftig gas som uppstår vid ofullständigförbränning. Oxideras i naturen till koldioxid.KOMMUNALT AVFALLAllmän benämning på det avfall som uppkommeri hushåll och motsvarande verksamhet.METANHar en växthusgaseffekt som är 23 gångerstörre än koldioxid. Utgör cirka 50 procent avdeponigaserna.MILJÖKONSEKVENSDe negativa och positiva verkningar som bolagetsverksamhet orsakar för den omgivandenaturen och samhället.MKB-FÖRFARANDEFörfarande för bedömning av miljökonsekvenser,där eventuella miljökonsekvenser av ettplanerat projekt utreds innan beslut om projektetfattas.NOxKväveoxiderna, NO och NO2, är förbränningsprodukterav kväve som uppstår av kväveti bränslet och förbränningsluften. Orsakarförsurning av jordmånen och vattnen samteutrofiering.ORGANISKHör eller hänför sig till kolföreningar. Organisktavfall härstammar från kolföreningar,ofta organogent avfall.RÖKGASEMISSIONERGasaktiga förbränningsprodukter som uppstårnär bränsle brinner, t.ex. CO2, SO2 och NOx.SLAGGObrunnen oorganisk beståndsdel vid förbränningav avfall.SPECIALAVFALLAvfall som kräver specialåtgärder såsom övertäckningpå avstjälpningsplatsen, men sominte är farligt avfall.SPECIFIK EMISSIONEmissionsmängd räknad per producerad elleranvänd energi- eller produktionsenhet.SVAVELDIOxID, SO 2Uppstår i anslutning till förbränning och produktionsprocesserav svavelföreningar. Orsakarförsurning av jordmånen och vattnen.TUNGMETALLERMetaller med en atomvikt större än järn (Fe)som kan ha skadliga konsekvenser för miljön.Termen används ofta inexakt och kan iblandrentav syfta på icke-metaller, såsom arsenoch bor.VäTEKLORID ELLER KLORVäTE, HCIEn ljus gulaktig gas med frän lukt. Saltsyra ären vattenlösning av klorvätegas. Saltsyran ärgiftig för organismer på grund av sin höga surhetsgradoch därför har den en direkt skadliginverkan på organismer.ÅTERVINNINGMaterialet i avfallet används på nytt till exempelsom råvaror i nya produkter eller ienergiproduktionen.ÅTERVINNINGSBART AVFALLAvfall som kan tas tillvara genom återvinning.FÖRKORTNINGARkg/d = kilogram per dygnt/a = ton per år eller 1 000 kg per årmg = 0,001 gµg = 0,000 001 gGWh = 1 000 MWhMWh = 1 000 kWhTSJ | Årsberättelse 2010 | 39


NOGGRANN SORTERINGÄR EN KONKRET HANDLINGFÖR MILJÖNAV DE RÄTT SORTERADESOPORNA KAN VI NÄMLIGENÅTERVINNA EN STOR DELDU KAN MINSKAPÅ MÄNGDENAVFALL MEDDINA EGNA VALELLER SÅ KANVI ANVÄNDASOPORNA FÖRENERGIPRODUKTIONTILLSAMMANS BILDARVI EN HÅLLBAR KEDJAALLT INVERKAR PÅ ALLT DÅVI UTVECKLAR VÅR LIVSMILJÖPÅ ETT HÅLLBART SÄTTÅbonejdens Avfallsservice AbFormansgatan 2, 3 vån. 20100 ÅboTfn 020 728 2100 • fax 020 728 2109TSJ:s servicenummer 0200 47470, vardagar 9–16 (lsa/msa)jateneuvonta@tsj.fi • www.tsj.fi/hem

More magazines by this user
Similar magazines