Accent 06/06 (PDF)

accentEN TIDNING FRÅN IOGT-NTONUMMER 6SEPTEMBER 2006PRIS: 20 KRSveriges största tidning om droger och nykterhetJOHANSSON VS JOHANSSONPARTIERNAS ALKOHOLPOLITIKBENNY HAAG SÅGAR IOGT-NTORIKA BARN DRICKER MESTBJÖRNEN SOVERJÄMSTÄLLT, JA TACKVÄRLDSKONGRESS I BASELGer färgåt livetLENNART NILSSON: NYFIKEN PÅ ALLT

FOLKHÄLSAEU HAR KARTLAGT ALKOHOLEN I EUROPAHöjda alkoholskatter i EUOm alkoholskatterna höjsmed tio procent på alkoholi Europa skulle 9000 färredö varje år och skatteintäkternai Europa skulle ökamed 13 miljader euro. Detvisar en rapport beställd avEU-kommissionen. Den förstai sitt slag.EU-kommissionen publicerade i junien 400-sidor lång analys av de hälsomässiga,sociala och ekonomiskaeffekter som alkohol har i Europa.– Rapporten kan få en avgörandebetydelse för Europas alkoholpolitik.EU har aldrig tidigare haft på sin agendaatt motverka alkoholskador. Men nuhar man först beställt en riktig genomgångav hur läget ser ut och den rapportenär sedan grund för unionens förstaalkoholstrategi, säger Sofia Modigh,alkoholpolitiskt ansvarig hos IOGT-NTO.Rapporten ”Alkohol i Europa; ur ettfolkhälsoperspektiv” är ett led i arbetetmed EUs första alkoholpolitiskastrategi som väntas läggas fram underhösten. Rapporten är skriven avInstitute of Alcohol Studies i London.Nu finns det alltså svart på vitt på vadalkoholen egentligen kostar Europa –och vilka metoder som fungerar bästför att minska konsumtionen. Det äruppgifter som borde tas på allvar i denregion i världen som producerar ochdricker mest alkohol. Här kan du läsaom femton slutsatser ur rapporten. ■Fotnot: EU15 är: Belgien, Danmark, Finland,Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg,Nederländerna, Portugal, Spanien,Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.EU10 är: Cypern, Tjeckien, Estland, Lettland,Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, ochUngern.Alkoholen ochEuropas ekonomi■ Alkoholen bidrar årligen med ca 9 miljardereuro till EUs handelsbalans. Dennahandel påverkas inte nödvändigtvis av depolitiska målsättningar som finns både påEU- och inrikesnivå, och som syftar till enminskning av alkoholskadorna.■ Alkoholen skapar en viktig skatteintäktför EUs regeringar (25 miljardereuro 2001 för de äldre EU15-länderna).Skatteintäkterna är mera kopplade tillbeskattningsnivåerna än till den totalaalkoholkonsumtionen.■ Minskad alkoholkonsumtion leder intenödvändigtvis till minskat antal arbetstillfälleni den totala ekonomin. Det behöverinte ens leda till en vikande arbetsmarknadinom alkoholrelaterade branschersåsom restaurang- och barnäringen.Alkoholen ochsamhällets kostnader■ De mätbara kostnader som alkoholen förmed sig inom EU uppskattades 2003 till125 miljarder euro. I summan ryms 59miljarder i produktionsbortfall i form avfrånvaro, arbetslöshet och förloradearbetsår på grund av för tidig död.■ De kostnader som egentligen inte gåratt mäta, men som motsvarar ett ekonomisktvärde som satts på lidande ochdöd, uppgick 2003 till 270 miljardereuro.Alkoholvanor i Europa■ Även om det finns uppenbara skillnaderländerna emellan både när det gäller konsumtionsnivåeroch dryckesmönster, ärskillnaderna betydligt mindre idag än vadde var för 40 år sedan. Många alkoholvanorär, stick i stäv med gängse uppfattning,lika över hela Europa. Tonåringarsintensivdrickande med stora mängderalkohol ökade stadigt i de flesta länderunder 90-talet, medan trenden på senareår inte har varit lika tydlig.■ Berusning är en mycket starkt bidragandefaktor när det gäller personskador– inklusive våldsorsakade skador – ihela Europa, även i de södra delarna.■ Vilket EU-land du bor i har avgörandebetydelse för vilken risk du löper att drabbasav alkoholskador.Alkohol och hälsa■ Alkohol är en bestämningsfaktor förmänniskors hälsa. Den ligger bakom 7,4procent av all sjukdom och för tidig dödinom EU.■ Alkoholskador drabbar även personer4 accent 6/06

VAL 2006DUELL OM FOLKHÄLSANVilkenJohansson är nästa“Vi villgjuta nytt livi den svenskaalkoholpolitiken.”Oavsett hur det går i valet är det troligt att nästa folkhälsoministerheter Johansson. Antingen vinner socialdemokraterna,och då kan Morgan Johansson sitta kvar. Eller också vinner deborgerliga, och då är centerns Kenneth Johansson en starkkandidat till posten. Accents lilla valduell mellan Johanssonoch Johansson visar att skillnaden kanske inte är så stor.KENNETH JOHANSSON (C)VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE FOLKHÄLSO-FRÅGAN I SVERIGE IDAG? VAD VILL DUGÖRA ÅT DEN?Morgan Johansson: Jag tror att psykiskohälsa, inte minst bland unga, är något vimåste ägna mycket mer tid åt. Att allt flerunga flickor skadar sig själva eller attmånga unga pojkar begår brott är teckenpå att de inte mår bra. Alkohol- och narkotikamissbrukbland unga är också etttecken på detta, även om vi ska kommaihåg att bruket av alkohol och narkotikabland unga minskat de senaste åren.I insatserna för att förebygga psykiskohälsa måste hela samhället involveras,allt från förskola, skola till idrottsföreningar.Vi måste också bli bättre på föräldrautbildningaroch stöd till föräldrar somkrisar. Och vi måste utveckla våra metoderatt upptäcka barn som far illa.Tobak är alltjämt vårt stora folkhälsohot,sett som orsak till att människoravlider. Vi kan nu se att rökningenminskat betydligt – andelenrökare är nu nere på ”alltime-low”.Rökförbudet på serveringsställenser jag som enviktig reform för att få bort demiljöer där unga människor görsin debut som rökare.Kenneth Johansson: Jag ser två allvarligahot som hänger ihop. Dels densnabbt ökande psykiska ohälsan blandbarn och unga. Dels den kraftigt ökadealkoholkonsumtionen som fört oss tillbakatill 1860-talets nivåer och öppnardörren till våld, hälsoskador, tyngre drogeroch växande social utslagning.Först och främst måste vi få fler jobb -inte minst till unga. Arbetslöshet är denbästa grogrunden både för psykisk ohälsaoch för alkoholmissbruk.Vi vill gjuta nytt liv i den svenska alkoholpolitiken.Vi vill jobba mot den växandepsykiska ohälsan både genom merresurser till psykiatrin och genom att skapabättre förutsättningar för familjernaatt fungera (barnomsorgspeng för verkligvalfrihet i barnomsorgen, höjda barnbidragoch satsning på familjecentraler).Vi vill också att hälso- och sjukvårdenska kunna arbeta mer förebyggande och"investera" i hälsa istället för att barabota i efterhand. Låna passiva bidragspengartill aktiva åtgärder för att kortavårdköer, satsa på motiverande hälsosamtal,alkoholupplysning och så vidare.HUR KAN SVERIGE PÅVERKA EUS FOLK-HÄLSOPOLITIK? VILKA FRÅGOR VILL DUDRIVA I EU?MJ: Vi påverkar genom de förslag ochställningstaganden vi gör på ministermötena.Jag driver framför allt alkoholfrågorna.På svenskt initiativ ska EU ta framen strategi för att minska alkoholens skadeverkningar.Den kommer att presenterasunder hösten. Vi är aktiva för att setill att ändra införselreglerna för alkohol.Tillsammans med de nordiska ländernavill vi som ett första steg halvera dentillåtna införselnivån.Vi tar också strid mot internethandelnmed alkohol. Generaladvokatens utlåtandetill EG-domstolen ser ut att kunnage oss rätt på den punkten. Jag tyckerockså att EUs jordbrukspolitik behöverreformeras. Jag tycker inte att det äracceptabelt att skattepengar går till att

TEXT: EVA ÅHLSTRÖM FOTO: PRESSENS BILDfolkhälsominister?subventionera tobaksodling. I stället börman satsa på att stödja nyttiga produkter.KJ: Sverige måste jobba på tre linjer:1) Informationsspridning där svensk alkoholforskningmåste föras in i EU-maskinerietoch ut till andra beslutsfattare.2) Bygga allianser med andra länder somhelt eller delvis delar ett svenskt perspektiv.3) Bygga allianser med folkrörelser i andraEU-länder för att sätta politiskt tryck.Jag är inte nöjd med hur regeringenagerar. Morgan gör nog vad han kan,men vi får höra hela tiden från våra vänneri EU att svenska finansdepartementettiger i alkoholfrågorna.De frågor som vi vill driva i EU är:a) Minskade införselkvoter. b) Rätt attha ett nationellt förbud mot alkoholreklampå samma sätt som man får ha förbudmot tobaksreklam. c) Kraftigt höjdaminimiskatter på alkohol.VILL DU SÄNKA SKATTEN PÅ ALKOHOL? PÅSPRIT, VIN OCH/ELLER ÖL?MJ: Jag vill inte sänka alkoholskatten,men jag tror tyvärr att det blir nödvändigtmed en sänkning av skatten på sprit.Vi ser fortfarande en stor privatinförselav alkohol från våra grannländer. Denstora införseln driver upp alkoholkonsumtionenoch gör att ungdomar lättarefår tag i alkohol.KJ: Centerstämman har sagt att skattenpå vin och öl i nödfall kan sänkas någotom införseltrycket blir för stort, men intespritskatten. Jag tror och hoppas att dettainte kommer att bli aktuellt eftersominförseltrycket nu verkar minska något.Det är ingen hemlighet att jag personligenär emot sänkta alkoholskatter. Jag brukaralltid påminna om att samhällskostnadenför en liter vodka är 500 kronor.VILKA INSATSER SKULLE BETYDA MESTFÖR ATT MINSKA KOSTNADERNA FÖRSJUKVÅRD OCH SJUKFRÅNVARO?MJ: Jag tror att frågor kring arbetslivet,förbättrad arbetsmiljö och större inflytandeför arbetstagarna är centrala föratt få ned sjukskrivningarna. Denstörsta andelen sjukskrivna är personermed belastningsskador, såarbetsmiljön är viktig. Nu ser vi attsjukskrivningarna minskar och vimåste fortsätta med insatser så attfler kan gå tillbaka till arbetslivet.KJ: Minst en femtedel av sjukfrånvaronär kopplad till alkohol- och droganvändning,och troligen är siffran minstlika hög när det gäller förtidspensioneringaroch annan utslagning från arbetslivet.Så alkoholen är nog det enskildafolkhälsoproblem som har störst direktinverkan på sjukfrånvaron.VILKET ÄR CENTERNS BÄSTA FÖRSLAG FÖRATT FÖRBÄTTRA FOLKHÄLSAN, MORGANJOHANSSON?MJ: Centern delar våra värderingar imånga folkhälsopolitiska frågor. De villockså ha en ansvarstagande alkoholpolitikvilket jag tycker är bra. Jag litar påcentern. Däremot är jag rädd föratt det blir moderaterna somkommer att dominera i eneventuell borgerlig regering,vilket vore förödandeför den svenskaalkoholpolitiken.VILKEN ÄR SOCIAL-DEMOKRATERNAS BÄSTAINSATS FÖR ATT FÖRBÄTTRAFOLKHÄLSAN (UNDER DEN HÄR MANDAT-PERIODEN), KENNETH JOHANSSON?KJ: Den nationella folkhälsostrateginsom togs i början av mandatperiodenvar en bra ansats även om den blev liteför byråkratisk och lite för lite inriktadpå att ta hjälp av och stärka denfolkliga mobiliseringen och folkrörelserna.Nu gäller det att strategininte stannar på pappret. ■Läs om alla riksdagspartier på nästa sida.“Tobak äralltjämt vårt storafolkhälsohot, somorsak till attmänniskor avlider.”MORGAN JOHANSSON (S)

VAL 2006FEM FRÅGOR TILL RIKSDAGSARTIERNA OM ALKOHOLENriksdags-Så här vill partiernaAccent har frågat samtligariksdagspartier om derasframtida alkoholpolitik.Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat med 30 procentde senaste tio åren, vad tycker du om det?FREDRIK REINFELT ModeraternaAlkoholen har påverkan på brottsligheten och våldsanvändningen. Det är den tiondel av konsumenternasom dricker mest som svarar för ungefär hälften av den totala alkoholkonsumtionen. De flesta andra drickermedelmåttigt och bidrar inte till samhällsproblem. Vi bör rikta insatser främst för att påverka den tiondelsom konsumerar för mycket alkohol snarare än på att begränsa tillgängligheten för normalkonsumenter.Framför allt är det viktigt att vi arbetar aktivt mot den ökande alkoholkonsumtionen hos ungdomar.Det gör mig väldigt orolig! Med en högre konsumtion ökar också skadorna. Det blir fler våldsbrott, flerbarn som växer upp med missbrukande föräldrar och fler sjukhussängar som upptas av personer somvårdas på grund av alkoholen.GÖRAN HÄGGLUND KristdemokraternaDet är mycket allvarligt. Det leder till allvarliga försämringar av folkhälsan och till ökade socialaproblem. Fler kör rattfulla, fler barn växer upp i missbrukarmiljöer, sjukvården belastas med fler alkoholrelateradeskador, kriminaliteten ökar. Den trenden måste vändas och totalkonsumtionen måste minska.LARS OHLY VänsterpartietMORGAN JOHANSSON SocialdemokraternaDet är oroväckande utveckling. Glädjandenog minskade konsumtionen förra åretmen den här fortfarande alldeles för hög.Det är mycket alarmerande. I takt med ökad alkoholkonsumtionföljer alkoholskador, ökade olycksfall, ökadmisshandel inte minst i hemmen och en ökad utslagning.Konsumtionenär fortfarandeför hög.PETER ERIKSSON MiljöpartietAtt alkoholkonsumtionen ökar i Sverige är ett problem. Det leder till ökad social utslagning,brottslighet och försämrad hälsa. Den klassiska ANT-undervisningen i skolorna är viktig och börleda till att unga både får mer kunskap om alkohol och andra droger samt att de själva har styrkanatt säga nej till alkohol.MAUD OLOFSSON CenternDet är mycket oroande. Ökad alkoholkonsumtion innebär ju också ökade alkoholskador. Den alkoholrelateradetrafikdöden har ökat kraftigt. Sjukskrivningarna ökar. Det är för tidigt att mäta de merlångsiktiga effekterna av den ökade alkoholkonsumtionen i form av försämrad hälsa, raserade familjeförhållandenoch barn som far illa, men vi vet att sambanden finns.LARS LEIJONBORG Folkpartiet8 accent 6/06

ENKÄT: MORGAN ÖBERGminska drickandetDagens införselkvoter tillåter mer än200 liter alkohol för personligt bruk,tycker du att de borde sänkas?Nej, Sverige kan inte införa egna införselkvoter för alkohol eftersom detskulle strida mot EG-rätten. Rättsväsendet får med vår politik ökade resursersom bland annat lan användas för den ökade svartförsäljningen avalkohol.Ja. Jag anser att den svenska folkhälsan måste sättas före franska böndersintresse av att sälja vin till våra ungdomar. Sverige bör därför införaegna regler för införsel av alkohol och därmed återgå till införselkvotersom ligger närmre de som gällde i Sverige när vi gick med i EU1995.Vad tycker du att man ska göra för deomkring 200 000 barn till missbrukaresom finns i Sverige?Vi vill att missbruksvården förstärks samt att psykiatrins och socialtjänstensansvarsområden ses över för att de bättre ska kunna upptäckaoch stödja familjer med problem av det här slaget. Därtill vill vi se ettutvecklat tidigt förebyggande och attitydförändrande arbete i skolor,mödravårds- och barnavårdscentraler.Jag tycker att Sverige i grunden behöver en ny alkoholpolitik. Bästasättet att förebygga missbruk och slå vakt om barnens rättigheter iframtiden är en minskning av den totala alkoholkonsumtionen.Ideella föreningar utför ett jätteviktigt arbete, men behöver mer stödfrån samhället. Missbrukarvården bör få mer resurser.Ja, dagens situation ärhelt orimlig. Vi i Sverigebör återinföra de gamlainförselkvoterna.Inför de gamlainförselkvoterna.Först och främst ska vi arbeta för ett narkotikafritt samhälle där ocksåtotalkonsumtionen av alkohol minskar. Dessutom krävs bättre möjligheterför socialtjänsten att ingripa. Barns bästa ska stå i centrum och därförvill vi också att barnkonventionen ska bli till lag.Jag tycker det är absurt med dagens kvoter. Kvoterna måste ner. I ettförsta led har vi fått med oss de nordiska länderna att driva gentemotEU en halvering av införselkvoterna.Ja, Sverige borde ansträngt sig för att få behålla lägre införselkvoter och vibör lyfta frågan i EU. Samtidigt måste skatten på alkohol höjas i de andraländerna så att inte det ekonomiska trycket att handla utomlands är likastort.I många kommuner finns det bra verksamheter med stödgrupper förbarn till missbrukare. Regeringen har därför avsatt 100 miljoner kronorunder två år för att öka intresset för den här typen av verksamhetöver hela Sverige. Vi vet att barn till missbrukare löper mångdubbeltså stor risk att själva hamna i ett eget missbruk.Åtgärder behöver på alla plan både förebyggande och behandlande.Parallellt med att vi bör minska alkoholbruket bör vi öka avgiftnings ochmotiveringsplatser och vidareutveckla stödåtgärder för familjer i krissamt de speciella stödprogram som är riktade till barn.Ja, Centerpartiet vill verka för sänkta införselkvoter inom EU, men ävenhögre minimiskatter och nationell möjlighet att förbjuda alkoholreklam.Ja. Vi förespråkar därför en generell sänkning av EUs införselkvoter föralkohol. Därutöver borde varje medlemsstat ha större möjligheter att självapåverka sina kvoter. Folkpartiet var mycket kritiska när regeringen ochriksdagsmajoriteten vek sig för EU-kommissionens påtryckningar, och gickmed på i det närmaste obegränsade införselkvoter.Det är viktigt att de sociala myndigheterna på ett tidigt stadium fårkontakt med barnen och erbjuder dem hjälp. Kommunala stödgrupperför barn till missbrukare och så kallade familjecentrum kan spela viktigaroller för att stötta barn och föräldrar tillsammans. Det behövs ytterligareåtgärder för att ge barn till missbrukare såväl vård som stöd.Det viktigaste är förstås att förebygga att föräldrarna blir missbrukare,genom en restriktiv alkoholpolitik. För barnen vill vi införa något i kommunernassocialtjänst som vi kallar Familjestödet. De ska arbeta tillsammansmed föreningar, skolan, vården och andra för att hjälpa barn tillmissbrukare.6/06 accent 9

VAL 2006FEM FRÅGOR TILL RIKSDAGSARTIERNA OM ALKOHOLENVad tycker du om alkoholskatten?Varför ska man rösta på er om man ärengagerad i alkoholpolitiska frågor?Vi vill sänka skatten på öl och vin. Vi har avvaktat aviserade förslag frånsocialdemokraterna om sänkt skatt på sprit. För oss handlar det om attvärna jobb och försäljning i Sverige och att inte exportera skatteintäktertrots att vi ändå får kvar de negativa sociala följderna.Vår nolltoleranspolitik för rättsväsendet leder till ökade rättsliga reaktionerpå alkoholrelaterad brottslighet.Vi är bäst påfrågor kring lagoch ordning.Lag och ordningbästa lösningenHöga skatter bidrar till att hålla konsumtionen nere. Jag tycker att vibör lära av vårt grannland Finland. Där sänktes skatten på starkspritmed 40 procent för två år sedan. Nu efterlyser många socialarbetare,forskare och flera ministrar en höjning eftersom skadeeffekterna blivitalltför stora.Vi vill behålla de högaskattenivåerna. När detgäller så kallad alkoläskhar vi dessutom verkatför en höjning av skatten.Höj skattenpå alkohlöskJag är för höga alkoholskatter eftersom det är ett bra sätt att hållatillbaka konsumtionen. Förändringar i vår omvärld har dock medföratt jag tror att det i längden blir svårt att hålla kvar vid våra högaskatter. Systembolaget är vårt viktigaste alkoholpolitiska instrumentoch för att värna monopolets ställning måste vi nog tyvärr sänkaskatten.Kristdemokraterna vill slå vakt om en kraftfull svensk alkoholpolitik.Vi tror att en minskning av den totala alkoholkonsumtionen är nödvändigför att minska alkoholskadorna i Sverige. Det räcker inte attsäga att det stora flertalet kan hantera sitt drickande och att problemetbara rör den lilla grupp som inte kan det. Vi ser alkoholpolitikensom ett gemensamt problem i samhället.Därför att vi i vänsterpartiet har ett folkhälsoperspektiv på alkoholfrågorna.Vi arbetar för en minskad totalkonsumtion. Jag tycker att inställningenatt var och en bara ska ta ansvar för sin egen alkholkonsumtion ärosolidarisk. Att minska totalkonsumtionen genom att minska tillgänglighetenoch hålla uppe priserna är oändligt mycket mer verksamt än allainformationskampanjer.Socialdemokraterna står för en ansvarstagande alkoholpolitik. Vi värnarom Systembolaget som den främsta garanten för att åldersgränsernahålls och att inte alkohol säljs till berusade personer. Vi anserockså att det är viktigt att Systembolaget inte marknadsför sina produktereller försöker vinstmaximera sin försäljning.Miljöpartiet har i varje budgetförhandling försvarat en hög alkoholskatt.Och vi har tryckt på för att höja skatten på alkoläsk och att de inkomstersom inkommer skall användas för alkoholförebyggande åtgärder.Centerpartiet är för en restriktiv alkoholpolitik med försäljningsmonopoloch höga skatter. Det är både är moraliskt och samhällsekonomisktförsvarbart.Jag befarar att vi kan komma att bli tvungna att sänka alkoholskatterna.Det blir i längden mycket svårt för ett land att hålla väsentligt högrealkoholskatter än omvärlden,. Men risken att lägre skatt leder till ökadkonsumtion och ökade skador, måste mötas genom restriktiva åtgärdersom minskar risken för att ungdomar och gravida kvinnor dricker, ochhåller trafik och arbetsplatser alkoholfria.Miljöpartiet vill bygga ett mänskligare och mer uthålligt samhälle därstressen minskar. Vi tror att detta är det långsiktiga sättet att motverkaatt människor tar till droger och alkohol. Men redan idag kan mycketgöras för att arbeta förebyggande. Med fler alkoholfria mötesplatser, högalkoholskatt, restriktiva införselkvoter, god beredskap på arbetsplatseroch information i skolan.Vi driver en alkoholpolitik som syftar till att minska alkoholens negativamedicinska och sociala verkningar. Vår alkoholpolitiska vision ärett samhälle där människor kan leva ett liv fritt från alkoholrelateradeolyckor och våld. Dit kan vi bara nå genom fortsatt beskattning,förbättrad vård och god information. Vi tycker att frivilligorganisationerär oerhört viktiga i detta arbete.Folkpartiet har sina rötter bland annat i nykterhetsrörelsen. Vi står för enrestriktiv alkoholpolitik, som bygger på forskning om effektiva förebyggandeåtgärder. Folkpartiet ser förebyggande och bekämpande av alkoholskadornasom en av samhällets främsta uppgifter. Vi vill ha Systembolagetkvar, bättre information om alkoholens skadeverkningar ochkraftigt upprustad missbrukarvård.10 accent 6/06

NYHETERREDAKTÖR: MÅRTEN GUDMUNDHS E-POST: MARTEN.GUDMUNDHS@IOGT.SE TEL: 08-672 60 50”Allmänheten kräver ett merrättvist system än att någon kör ifyllan och ändå får bra betalt.”MONICA ÖHMAN, VD FÖR NTF, VILL ATT RATTFULLASOM SKADAS I TRAFIKEN BLIR UTAN ERSÄTTNING15 800 rattfylleribrott anmäldes 2005.Fulla förare kan förlora rätttill ersättning vid skadaIngen ersättning alls förden som trafikskadas påfyllan. Det föreslår justitiedepartementetsutredningsman närgenerösa ersättningsreglernu granskats.I dag får en rattfull förare somskadas i trafiken minst 90procent av förlorad arbetsinkomst.Men det har fått försäkringsbranschenatt se röttoch begära en ändring avlagen.Riksdagens lagutskotthar funderingar på en generellsänkning vid rattfylleribrott.Men det sätter sig justitiedepartementetsutredare BertilBengtsson emot.Automatisk nykterhetskontrollstoppar lastbilar i TrelleborgHans huvudförslag är attingen ersättning alls ska betalasut vid rattfylleribrott, såvidainte den skadade kan visaatt han eller hon inte ensamorsakat olyckan.Bengtssons förslag får mothuggav Monica Öhman, vdför Nationalföreningen förtrafiksäkerhetens främjande(NTF) och tidigare ordförandei riksdagens trafikutskott.Hon vill inte att någraundantag ska göras alls.– Allmänheten kräver ettmer rättvist system än attnågon kör i fyllan och ändå fårbra betalt, säger hon till tidningenRiksdag och departement.MÅRTEN GUDMUNDHSI Trelleborg finns numer en automatisk nykterhetskontroll.När lastbilarna rullar av färjan frånTyskland, väljs ungefär en av tio ut slumpmässigtoch leds till en kameraövervakad fålla meden bom och en alkoholmätare. Tre förare hade ibörjan av augusti åkt fast. En hade hela 1,6 promillealkohol i blodet. Gränsen för rattfylla iSverige går vid 0,2 promille. Bommen är hittillsden enda i sitt slag i världen och Trelleborgs hamn hoppas kunna utöka meden till fil för att kunna ta in dubbelt så många för kontroll.FOTO: MÅRTEN GUDMUNDHSExtraskatt på alkoläsk närmar sigSKATTER Från 1 januari 2007 kan det bli extra skatt med kanskesex kronor ytterligare på så kallad alkoläsk i Sverige. Detta om ettnytt förslaget från finansdepartementet blir verklighet. Enligt förslagetska vissa alkoholdrycker beskattas med ytterligare sex kronorper liter färdig dryck. De spritbaserade drycker som omfattas är detsom har en alkoholhalt mellan 2,25 och 10 volymprocent och somtillsatts kolsyra, skriver Drugnews.Införselreglerna anses orimligaINFÖRSEL Över hälften av svenskarna anseratt de nuvarande införselreglerna är orimligaenligt en ny opinionsmätning beställd avIOGT-NTO som presenterades vid ett seminariumi Almedalen i somras.Sänkta införselgränser har länge varit ett kravfrån den svenska nykterhetsrörelsen. Nu verkar det som om man harfolket med sig, i varje fall enligt en opinionsundersökning beställd avIOGT-NTO.Mätningen, som genomförts av Synovate Temo, visar att 53 procentav svenskarna anser att införselgränserna är orimliga, medan42 procent anser att de är rimliga. Störst motstånd mot de nuvarandeinförselreglerna finns bland dem över 60 år, där 64 procent anser attde nuvarande införselreglerna inte är rimliga, uppger Drugnews.Tre gånger fler alkoholförgiftasALKOHOL Andelen unga kvinnor som tas in på sjukhus för alkoholförgiftninghar mer än tredubblats sedan 1987. Även för unga mänär ökningen mycket kraftigt, mer än en fördubbling.Statistiken visar att över 1 000 kvinnor i åldersgruppen 15-24 årfick uppsöka sjukhus på grund av alkoholförgiftning år 2004, jämförtmed knappt 400 personer 17 år tidigare.Kanske än mer anmärkningsvärt är att 60 procent av de under 15år som vårdas för alkoholförgiftning är flickor, skriver Drugnews.Nätspriten endast en halv procentALKOHOL Mängden alkohol som förs in i landet genom handelvia Internet, så kallad nätsprit, har fördubblats mellan 2004 och2005, men mängderna är fortfarande väldigt små. Det visar en kartläggningav nätspriten som gjorts av Sorad, Centrum för socialvetenskapligalkohol- och drogforskning, vid Stockholms universitet.Mängden alkohol som förs in i landet genom Internethandel haralltså fördubblats på ett år. Men nätspriten utgör ändå en mycketliten del av den totala svenska alkoholkonsumtionen, ungefär en halvprocent.6/06 accent 11

SRI LANKAADIC ÄR FRAMGÅNGSRIK I KAMPEN MOT ALKOHOL OCH ANDRA DROGERADIC syns i Sri LankaADIC har, sedan starten försnart tjugo år sedan, blivit SriLankas mest framgångsrikaorganisation i kampen motalkohol och andra droger.ADIC finns på ett sextiotalplatser i landet och infiltrerareffektivt skolor, byar, mediaoch filmbranschen.På en av lankesisk media välbevakadfilmpremiär häromåret reste sig ett gängungdomar från ADIC upp och buade närhuvudrollsinnehavarna på filmdukenhalade upp cigaretter och började röka.Tilltaget fick stora rubriker i landets tidningaroch bidrog till att debatten kringrökning tog fart, samt att det numerafinns varningstexter på filmer där rökningförekommer.– Det är så här ADIC jobbar. Vi göraktioner och ser till att hela tiden synas,överallt, förklarar chefen för ADIC i SriLanka, Pamodinee Wijayanayake, .Hon pustar ut i ett luftkonditioneratrum och bjuder på starkt ceylonté.Minuterna innan har vi vandrat runt iADICs lokaler i centrala Colombo. Härfinns volontärer som arbetar heltid medatt plöja igenom ett tjugotal tidningar perdag och klippa ut allt som rör alkohol ochandra droger. Artiklarna katalogiserasoch utgör så småningom underlag för statistik;hur ofta skriver man om alkoholoch på vilket sätt? Här finns också ettvideorum, där spelfilmer och såpor frånteve scannas på dold – eller väldigt uppenbar– reklam för alkohol och tobak.HÄR FÖRS ÄVEN STATISTIK över hur oftaexempelvis alkohol förekommer i bild,och i vilka sammanhang. Klart är attalkohol så gott som undantagslöstframställs i förskönande dager, somnågot vackra och framgångsrika människornjuter av.– Där ligger en stor del av problemet.Att den rika klassen gärna dricker. Detingår i en livsstil som många fattiga ungdomarvill efterlikna. Vi borde egentligennå ut till den gruppen. Om en rik ung personblir en förebild, tar de fattiga snartefter, konstaterar Pamodinee.Hon berättar stolt att ADIC är denenda organisation i Sri Lanka som inneharall samlad statistik och informationom alkohol och andra droger. Respektenför ADIC är stor och regeringen vändersig ofta till dem i frågor som rör alkohol,droger och tobak. All den informationsom finns om alkohol i landets skolböckerligger ADIC också bakom.KLYFTAN MELLAN FATTIGA och rika i SriLanka blir tydlig när man ser vad människordricker. Importerad alkohol harbara de rikaste råd med. Den stora massandricker främst öl och lokalt framställdarrak. I en undersökning från förraåret uppgav 62 procent av männen attde dricker alkohol ibland. Tio procentuppgav att de dricker varje dag. Blandde tsunamidrabbade har alkoholkonsumtionenökat, visar en annan undersökning.– Många män dränker sina sorger ialkohol. De har kanske förlorat hem,familjemedlemmar och sin båt, och ärmycket ledsna, säger Pamodinee ochberättar att där man gick in och arbetadeaktivt med 60 familjer minskade 59 sinalkoholkonsumtion.Pamodinee Wijayanayake är chef för ADIC i Sri Lanka.På marknaden kan man köpa både frukt och öl.12 accent 6/06

Sri Lankasflagga.“Jag överbevisar helt enkelt den som dricker genomvetenskapliga belägg. Och efter det går det lättare attarbeta för ett avståndstagande från alkohol.”PAMODINEE WIJAYANAYAKE, CHEF FÖR ADIC I SRI LANKA,Vad gäller alkoholkonsumtionen i SriLanka i stort finns dock mycket kvar attgöra. ADIC arbetar med att utbildafrämst ungdomar runt om i landet, menockså lärare. Hittills har ADIC nått 6000grundskolor och på varje skola finns tvålärare och två elever som utbildats avADIC och som kan sprida informationom alkohol och andra droger vidare.– På samma sätt gör vi i de byar vi kommertill. Vi försöker lokalisera de informellaledarna, hitta de ”goda” personerna,och påverka dem. När vi har övertygatdem om att alkohol är något negativt, gårdet i allmänhet lättare att nå resten avbefolkningen. Vi försöker nå de unga ochbildar grupper på omkring 20 personer,som kan arbeta förebyggande i byn. Deblir förebilder. Ibland faller några bort ochnya kommer till, men det spelar inte såstor roll. Huvudsaken är att intresset ochengagemanget finns. Även personer medett alkoholmissbruk är välkomna.Så hur övertygar man människor omatt alkohol är en farlig drog?– Genom logiska resonemang. Ingenlyssnar om jag bara säger att du inte skadricka. Alkohol får mig att må bra, sägermånga, alkohol är en viktig del av en fest.Men då frågar vi; varför känns det skönt?Handlar det om grupptryck? Eller att mangenom att dricka kan komma undan medvåld? När man benar upp ett resonemangpå det viset kommer man ner på djupetoch till sist förstår de flesta mekanismernabakom sitt drickande. Jag överbevisar heltenkelt den som dricker genom vetenskapligabelägg. Sedan är det lättare att arbetaför ett avståndstagande från alkohol.ADIC JOBBAR ALLTSÅ BRETT; både lokalt –direkt med befolkningen – och motregering, reklammakare, tobaks - ochalkoholindustrin. Bland annat skickarman ut ungdomar till politiska möten,där de ställer ledarna mot väggen i alkoholoch narkotikafrågor. Man har ocksålobbyister i regeringen som arbetar föratt ytterligare höja den redan ganskahöga alkoholskatten.Andra sätt att nå ut med sitt budskapär att arbeta tillsammans med olika företag.Ett företag som tillverkar pennorskickar med klistermärken med antiröksymboler.Det är oftast barn somköper pennorna och därmed pumpasbudskapet – att rökning är skadligt – inredan i tidig ålder.Vad gäller rökning har ADIC haft storaframgångar. På senare år har rökningenminskat drastiskt i Sri Lanka och attitydenbland människor har ändrats frånatt tycka att det är tufft, till något som ärohälsosamt och fult. ADIC står blandannat bakom ett magasin för kvinnor,där man konkret beskriver hur rökning –och även alkohol – bokstavligen förfular.Man blir rynkig i förtid, tänderna gulnaroch håret blir livlöst. Rökfria tågstationeroch postkontor är ett annat resultatav ADICs arbete i kampen mot rökning.Och tanken är förstås att fler och flerarbetsplatser ska bli rökfria.KAMPEN MOT ALKOHOL går långsammareoch är svårare, tycker Pamodinee. Honmenar att alkoholproducenterna ärbetyd- ligt ”smartare” än tobaksbolagenoch metoderna att nå ut till människor ärmer raffinerade och svåråtkomliga. Såäven om man från ADICs sida försökerbearbeta alkoholproducenterna ochregeringen, arbetar man också med kampanjerpå gräsrotsnivå. Nyligen satte manupp affischer i städer runt om i landet medolika frågor kring alkohol: varför drickerdu? eller: dricker du för att det är kul ellerför att du är rädd? Samtliga affischer illustrerasmed en stor nolla. Noll som attalkohol är helt innehållslöst och meningslöst.– Vår tanke är att frågorna ska få människoratt tänka till. Det ska kännas imagen. Vi håller på att utvärdera kampanjen,för att ta reda på vilka frågorsom berör människor mest och hur vikan jobba vidare utifrån det, sägerPamodinee. ■Varför dricker du? undraraffischen.Mediegranskning på ADIC-center i Colombo.ADIC står för Alcohol and Drug InformationCentre och är ett centrum för information ochutbildning om alkohol och andra droger. ADIC ärett av de projekt i Sri Lanka som får stöd av IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut.6/06 accent 13

GLAMOURKRÖKARIKA BARN DRICKER MESTTEXT: LENA TALLBERG FOTO: MARIA ANNASRikabarndrickermest(...ELLER GÅR DET ATTKRÖKA GLAMORÖST?)Går det att kröka glamoröst? Flaskhalsande kändisar vid enparkbänk lär vi aldrig få se på vimmelsidorna. Att prinsessanMadeleine ska hamna där är helt otänkbart. Louise Boije afGennäs skriver i sin bästsäljande bok “Stjärnor utan svindel” attdet inte finns några som kan festa lika bra som överklassen.Flickor som ängsligt vill vara rätt har Ebba von Sydow, nu Vecko-Revyns chefredaktör, som förebild. Vem är lämpligare att svarapå om sprit, stil och glamour hänger ihop än hon?6/06 accent 15

GLAMOURKRÖKARIKA BARN DRICKER MESTIAlkoholkommitténs dvd Festmetodenhävdar Ebba von Sydow att det går att drickasmart, men att skillnaden mellan för mycketoch för litet är hårfin, att det är en balansakt avguds nåde. De första glasen gör en glad, och detkänns som att man är skitsnygg i de tajta jeansen,menar hon. Konsten är att lägga av när det är somroligast. Ebba själv håller stenhårt på regeln ”vartannatglas är vin, vartannat är vatten”.Och hon klarar säkert supandet lika galant somhon tar sig fram på snygga skor. Liksom hennes, ochmånga andra unga kvinnors, idoler Paris Hilton ochprinsessan Madeleine. Hotelldottern exponeras dåoch då överförfriskad på kändissidorna, men ingenpåstår att hon är på dekis. Samma sak med prinsessansom eskorteras runt Stureplan med Säpo-vakter.Att sitta vid hennes bord och dela helrör är mångasdröm. Glamour-stämpeln sitter tvättäkta i pannanhur mycket de än krökar.Om von Sydow, Hilton och Bernadotte är flickornasförebilder, finns också motsvarigheter bland killarna.Då kallas de nattklubbskungar och har namnsom Rahm, von Roth och af Klercker. De tjänarmycket pengar, umgås i innekretsar och har rättuppfostran, klass och skolbakgrund. Ändå befinnerde sig mycket nära det som alla vet finns runt krogverksamhet:ekonomisk brottslighet och narkotika.LINUS, 19 ÅR, VAR NÄRA att åka in i en ond spiral.Det började med att han blev mellanhand förlangning. Sedan började han fixa fester och fick såsmåningom erbjudanden om att utvidga sortimentetmed narkotika, anabola steroider – och vapen.– Jag tjänade mycket pengar. Vande mig vidmycket pengar. Mina föräldrar är rätt täta ochmärkte ingenting. Jag köpte inte bara snygga kläderoch prylar, utan började åka limousine i tid och otid.Dessutom bjöd jag ofta mina vänner på krogen.Att Linus försäljningar bromsades och stannadevid langning av alkohol och anabola steroider, berorpå att han blev upptäckt. Han hittade en två år yngrekompanjon som hade en hel gymnasieskola somsäljområde. Den killens föräldrar tyckte att sonenbörjade bete sig konstigt. De kände att det inte stodrätt till och krävde att få ta del av hans chattande påinternet. Och så rullades verksamheten upp.– Jag kan bara säga att det är mycket lockande ochlätt att göra pengar. Nu har jag lagt av, men det kryperändå i festtarmen. Jag gillar den världen, sägerLinus.SOCIALSTYRELSENS SENASTE HÄLSORAPPORT visaratt antalet unga personer, mellan 15 och 24 år, somfått sjukhusvård för alkoholförgiftning har fördubblatsför killar och tredubblats för tjejer underdet senaste decenniet. Och ökningen fortsätter.Alkoholförgiftning är mycket allvarligt. I ungefär200 fall om året i Sverige så allvarligt att detleder till döden. I Finland dubbelt så många. Mendet är tillräckligt allvarligt att konsumera så passmycket mer etanol än kroppen kan förbränna attman måste magpumpas. Påfrestningen på inreorgan är stor. Europeiska undersökningar visar attde som drabbas av skrumplever blir allt yngre.Trots att befolkningens hälsa utvecklas positivt istort, som att livslängden ökar, rökningen minskaroch alkoholkonsumtionen stannat av, finns detanledning till oro när det gäller kvinnors hälsa.Avståndet mellan mäns och kvinnors medellivslängdkrymper. Män lever nu till 78,4 år och kvinnortill 82,7 år. För tio år sedan var skillnaden tio år.Två saker är helt klara:Det kostar på för kvinnor att supa som en karl!Det är aldrig glamoröst med en skrumplever! ■“Hotelldottern exponerasdå och då överförfriskad påkändissidorna, men ingenpåstår att hon är på dekis.”16 accent 6/06

Den stora handväskan är senaste mode.Den rymmer inte bara plånbok och sminkutan också spritflaskan.Handväsketrenden– vad står den föregentligen?Du ser dem överallt. På modesidorna, ibutikerna och hängande över kvinnorsaxlar. Handväskorna. Förra året var de litemindre, nu har de ökat i storlek och kostarmellan en hundring och tiotusentalskronor. Det är väskorna som avgör vemsom har stil och vem som inte har det.Varför så stora? De rymmer gott såvälsminkväska och portmonnä som hårborsteoch – spritflaskan. Det kanske ärdags att ta en titt i tjejernas handväskornär de ska på fest.

GLAMOURKRÖKARIKA BARN DRICKER MEST&Jonna CharlottaTVÅ VÄLARTADE FLICKORSOM GILLAR ATT FESTAJag träffar Jonna och Charlotta på ettkafé i centrala Stockholm. Söta ochlyckade. Deras fastrar och morbröderskulle nog säga att de är högst välartadeflickor och skaka på huvudetom någon sa att deras ungdomardricker stora mängder alkohol.Charlotta kommer först med lågt skurna märkesjeans,brett flätat skärp och en matchande handväska.Hon är 16 år, bor i en så kallad rik kranskommunoch går på estetiska programmet på ettgymnasium nära stan. Föräldrarna jobbar som rektorrespektive vd för ett litet företag.En stund senare kommer Jonna i sin ”gåsjacka”.Hon är ett år äldre, bor i stan och går samhällsprogrammetpå ett eftertraktat gymnasium. Hennesföräldrar är högre tjänstemän.När drack ni för första gången?Charlotta: Det var i slutet av nian. Vi var ett gängsom skulle ha strandparty. Jag fick cider av en killei klassen. Men den gången blev jag inte full.Jonna: För mig var det lugnt hela högstadiet ochsommarlovet innan gymnasiet. Men på insparksfestendrack jag mycket, blev rejält berusad ochmådde dåligt dagen efter. Fast det var inget jagskämdes för. Snarare tvärtom.Har det blivit många gånger fler sedan dess?Charlotta: Ja, förra sommaren kändes som ettlångt party. Fast för mig var det inte alkohol varjegång. Och nu har det varit ganska lugnt ett tag.Jonna: För mig också. På loven ploppar festernaupp. Under helgerna är det svårare för då har jagmycket träning.Har ni varit så berusade att ni fått åka till MariaUngdom någon gång?Charlotta: Nej, men nästan. En gång när jaghade druckit smuggelsprit blev jag jättedålig. Minkompis blev orolig och ringde sin mamma som kör-“Men på insparksfesten drack jag mycket,blev rejält berusad och mådde dåligt dagenefter. Fast det var inget jag skämdes för.Snarare tvärtom.”6/06 accent 19

GLAMOURKRÖKARIKA BARN DRICKER MEST“Har faktisktaldrig tänkt pådet. Jag känneringen missbrukare...Vuxnafestar ju också.”JONNA OCH CHARLOTTA PÅ FRÅGANOM DE ÄR OROLIGA FÖR ATT BLIMISSBRUKARE.de mig hem. Mina föräldrar var chockade. De ringdeMaria och frågade vad man ska göra. Jag kräktesoch de vakade.Jonna: Inte jag.Vad kan få er att avstå från alkohol fast det ärfest?Jonna: Helt klart matcher. Det finns inte påvärldskartan att jag skulle riskera min fotboll.Charlotta: Jag vet faktiskt inte. Kanske att ensnygg kille avstår.Var är festerna?Jonna: På sommaren ofta utomhus. Annars ärdet hemma hos någon. Det finns alltid någon somhar föräldrar som är på resa eller som har lantställenära stan.Charlotta: Eller har föräldrar som är skilda. Närden ena är bortrest, kan man passa på.Har ni råd att köpa alkoholhaltiga drycker? Hurmycket har ni i månadspeng?Jonna: Inga problem. Jag får 3 000 kronor imånaden och det ska räcka till fickpengar, mobil,kläder och idrotten.Charlotta: Jag har aldrig avstått för att jag intehar haft pengar. Jag får studiebidraget och köperkläder själv. Mamma och pappa lägger till när detgäller dyrare inköp som skor och jackor.Vem förser er med alkoholen?Charlotta: Jag har en kompis som har en kompissom är nitton. Han kan fixa vodka från utlandet,men han kan också fixa så att någon köper ut cider.Jonna: Min brorsa. Men han vill inte varje gång.Det har hänt att jag gett lodare en tjuga för att köpaut åt mig. Jag dricker mest öl.Är ni inte oroliga för att bli missbrukare?Charlotta: Nej, inte ett dugg. Vuxna festar ju ochpartar de också.Jonna: Har faktiskt aldrig tänkt på det. Jag känneringen missbrukare. ■Föräldrarsvanor styrdrickandetEnligt de drogvaneundersökningarsom Stockholm stad genomför regelbundetfinns ett samband mellan vissastadsdelar och hög alkoholkonsumtion.Där välbärgade bor, drickerungdomarna mer.Det är inte så enkelt att det beror på att de tonåringarnahar mycket fickpengar, eftersom det har visatsig att föräldrar med arbetslöshetsersättning ellersocialbidrag kämpar hårt för att deras barn ska hadet som andra.Maria Ungdom är ett inte helt obekant ställe förmånga unga i centrala Stockholm, både som akutmottagningoch en mottagning för råd och stöd.Cirka 2 500 ungdomar hamnar där varje år.Att det är de som har resurser som dricker alkoholverkar stämma mycket bra med verkligheten,även om bilden inte är helt glasklar, menar BengtForsman, som jobbar med både behandling ochinformation.– Vi får inte direkt någon anstormning av rikaungdomar, men genom de iakttagelser vi gör kanslutsatsen ”rika barn krökar mest” styrkas, ävenom bilden inte är helt tydlig.– Välbesuttna ungdomar har ofta fester hemmaoch är inte ute på stan och rör sig på samma sätt. Detar efter sina föräldrars drickbeteende i hög grad,säger Bengt Forsman.Han berättar att man kan se två stråk av alkoholmissbrukbland skolungdomar. Ett är oktoberstråket,som handlar om att man inte hänger med iskolan och att alkoholkonsumtionen tilltar underhösten. Ett annat är lov-stråket:– Det är de unga fylleristerna, ”amatörerna” somvi brukar kalla dem, som festar under veckosluten,på loven och inte minst under nollningsperioden dåde börjar på gymnasiet.20 accent 6/06

Hit till Maria Ungdom i centralaStockholm kommer varje år cirka 2 500ungdomar, många från välbärgadefamiljer. Enligt personalen verkar detstämma att ”rika barn krökar mest”.För Maria Ungdom infaller den lugnaste periodenpå sommaren. Då är ungdomarna ute i buskarnaoch på landet, säger Bengt Forsman.PÅ ÖSTERMALM JOBBAR fältassistenten Conny Carlsson.Han tror inte på att rika ungdomar dricker merän andra.– Så här års är det lugnt, säger han. Vi ser ungdomarröra på sig, på väg till privata fester och kaféer.I stadsdelen finns fyra ungdomsställen. Vi ser sällanfestande ungdomar i parker.Om Conny Carlsson jämför med Gotland, somhan kommer ifrån, har han intrycket att ungdomarnadricker mer där.– Där dricker de hemskt mycket. Det som är positivtmed att ungdomarna har pengar är att de harråd att köpa sprit på Systembolaget och väljer borthembränt och smugglat.Nästa drogvaneinventering är på gång. När skolorkodades och jämfördes, var det vissa friskolor i“Välbesuttna ungdomar har ofta festerhemma och är inte ute på stan och rörsig på samma sätt. De tar efter sinaföräldrars drickbeteende i hög grad.”Stockholms innerstad som sa tack och hej till vidaremedverkan för att eleverna fortsättningsvis skulleslippa känna sig utpekade, som ungdomar frånRosengård och Rinkeby ständigt blir. Undersökningarnabygger helt på enkäter som eleverna självabesvarar.Helt klart är att de ungdomar som riskerar mestär de som debuterar tidigt med fylla, umgås mednormbrytande kamrater och som har föräldrarutan koll på var barnen är om kvällarna – rik somfattig. Och att de rika sätter trender för de fattiga.Även när det gäller att kröka. ■6/06 accent 21

LENNART NILSSONGER LIVET FÄRGTEXT: MARIA ZAITZEWSKY FOTO: MAGNUS ERIKSSONHan är en av vår tids största fotografer och en legend. I år fyller han 84 åroch har kommit ut med ännu en bok, ”Livet”.Men folkbildaren Lennart Nilsson slår sig varken för bröstet eller av påtakten. Han har alldeles för mycket kvar att göra och tillbringar helst sinadagar i ett varmt laboratorium på Karolinska Institutet.Genom blodådrorna ihjärtat pumpas blodetoch livet runt i vårakroppar.Ger livet färgLennart Nilsson slår inte av på taktenNågon sa en gång om Lennart Nilssonatt han inte vet att det inte går – och därförgår det. Precis som nu, när han ståri ett 37-gradigt rum på KarolinskaInstitutet i Stockholm och odlar celler, som så småningom– när de beter sig som de ska – kommer attfotograferas. Här arbetar han varje vardag. Hanvaknar klockan sju och arbetar sedan energiskthela dagen.– Självklart! säger han rappt som en radiopratarefrån 40-talet. Som om det vore den naturligastesak i världen att en man som varit i pensionsålderni snart tjugo år arbetar heltid.– Haha, jag har inte tid att gå i pension, skrattarhan.Skrattar, det gör han ofta. Högt. Och skojar. Detär inte lätt att hänga med den reslige och spänstigeLennart Nilsson, varken i hans snabba tempo – hanstegar fram med stora kliv – eller i hans kvicka kastmellan allvar och skoj.Att samtala med Lennart är en intellektuell utmaning,utan att det för den skull känns det minstahögtidligt. Det är lätt att slappna av och vara sigsjälv. Han är jordnära och enkel – men samtidigtknivskarp. Hans starka energi avväpnar.Det är inte svårt att förstå varför han har kommitde allra största nära: Ingrid Bergman, Olof Palme,Ingmar Bergman, Tage Erlander, Nikita Chrustjev,Dag Hammarskjöld och Josephine Baker, för attnämna några.DÄR ANDRA FOTOGRAFER NÖJER sig med att ta denförväntade bilden, går Lennart ett steg längre. Hantar nästa bild, den oväntade, den precis före ellerefter det där givna tillfället. Han följer med sinaobjekt in i det privata och fångar de ögonblick som6/06 accent 23

LENNART NILSSONGER LIVET FÄRGde andra missar. Alice Babs i duschen. Eller DagHammarskjöld i sin ensamhet i sitt stora arbetsrumi en skyskrapa i New York. Överraskande bilder, isynnerhet på den tiden då kända personer sällanavbildades privat.– Jag minns Dag Hammarskjöld med värme. Hanhade ett härligt skratt! Och Chrustjev gjorde ocksåett starkt intryck. Han kände inte mig, men bjödmig att dricka ur sitt konjaksglas. En vänskapsgestoch en ovanlig ynnest. Han var en glad prick, enriktig clown. Det kan man inte tro när man ser bilderpå honom, säger Lennart och berättar att hanhamnade på en middag med den ryske ledarengenom sin vänskap med Tage Erlander.– Alla andra fotografer tog traditionella bilder påChrustjev. Men jag väntade i köket och fick på såvis komma in bakvägen.Drivkraften stavas förstås en obändig nyfikenhetpå människor och på livets förunderligheter. Attberätta en historia har alltid varit centralt förLennart – och de intressantaste historierna hittar vioftast inte där vi förväntar oss.– Jag vill ta reda på och förstå det som är väldigtnära och uppenbart, men som samtidigt är osynligt.Jag vill hitta nya perspektiv och försöka se världenpå ett sätt som den inte har blivit sedd tidigare. Jagvill överraska. Och sedan vill jag försöka förklaraoch visa det, säger Lennart sakligt och exemplifierargenom att berätta om den där myran han fotograferadeinvid sin fars känga. Genom att intamyrans perspektiv får betraktaren en hisnandeinsikt om hur det kan kännas att vara myra.ATT LENNART FAKTISKT släpptes in hos de stora stjärnornaär förstås ingen slump, förstår jag nu. Medsin lättsamma jargong charmar han vem som helst.Ordet nej existerar inte. Han förstår helt enkelt intevarför någon skulle säga nej till honom eller varförett fotojobb skulle vara omöjligt att genomföra.”Allt är möjligt” är hans devis, nu och då, och detåterkommer han ofta till under samtalets gång.Pappret med frågor jag har med mig inser jag snartatt jag lika gärna kan skrota. Lennart är en gladurkraft och han låter sig inte styras. När jag ställer“Jag vill hittanya perspektivoch försöka sevärlden på ettsätt som deninte har blivitsedd tidigare.”LENNART NILSSON24 accent 6/06

en fråga händer det att han bollar över en annan tillmig. ”Vilken är din bästa historia? Vilket reportageskulle du helst vilja göra om du fick välja fritt?”Han talar snabbt och flödigt, hoppar upp och nerpå stolen, de korta stunder han faktiskt sitter ner,men rör sig allra helst i labbet, där han kärleksfulltvisar mikroskopen och de fantastiska redskap sommöjliggör hans arbete.– Temperaturen härinne är hög för att cellernaska hållas vid liv, förklarar han, och sätter sig vid ettav sina stora mikroskop, som förstorar cellerna flerahundratusen gånger.HÄR PÅ CENTRUM FÖR mikrobiologi och tumörbiologiforskar man just nu om reumatism och Lennartberättar exalterat om hur vita blodkroppar plötsligtblir våra fiender och attackerar lederna.Sjukdomen kallas autoimmun; det är alltså kroppenseget immunförsvar som vänds emot oss.Forskare eller fotograf? Gränsen är flytande.Lennart är med under hela processen med växandeceller, väntar och iakttar tillsammans med assistenteroch forskare. Celler tål ljus dåligt, därför är detviktigt att fotografera med så lite ljus som möjligt.Att hitta exakt rätt nivå är knepigt och tålamod ärett måste.– Ofta går det inte som man vill och processenmåste börja om på nytt. Men så plötsligt klaffarallt. Jag minns den gången då vi fick se hur äggcellengick ur sitt hölje och planterade sig i livmoderslemhinnan.Det kändes enormt! Jag hade tidigarelyckats på kaniner, men detta var första gången ivärlden någon lyckades fotografera det på en människa,säger Lennart.Bilderna används främst i forskningssyfte och förutbildning, men så småningom når de också allmänheten.Just detta är något som Lennart vurmarför; folkbildningen.– Jag vill att alla människor ska få ta del av dettafantastiska, att de genom mina bilder lättare skaförstå hur vi ser ut och hur vi fungerar. Att lära kännaoss själva, vår kropp och allt det som gör oss tilldem vi är, är viktig kunskap. Även virus är ju en delav livet!Lennart Nilsson intresserarsig mycket för virusoch deras intensiva livoch kraft. På bilden tillvänster syns ett fruktatHIV-virus på en vit blodkropp.6/06 accent 25

LENNART NILSSONGER LIVET FÄRGVirus, hormoner, cancerceller, bakterier och nervtrådarär bara några av de kroppsliga element somLennart har fotograferat i sin senaste bok ”Livet”.Bilderna är som alltid vackra, färgsprakande ochsuggestiva. Flertalet koloreras i efterhand. Exakthur Lennart gör går vi inte in på under samtalet.Men det handlar förstås om extremt små kamerormed extrem spännvidd, små tekniska mirakel heltenkelt. När han exempelvis fotograferade ett växandefoster inne i en livmoder använde han sig avett så kallat endoskop, på vilket en pytteliten kameramonterades. Den fördes in i kroppen på sammavis som en kateter.BILDERNA PÅ MÄNNISKANS utveckling från embryotill barn är kanske de som Lennart Nilsson är allramest berömd för. ”Ett barn blir till” har översattstill 20 språk och har sålts i miljontals exemplarvärlden över. Därmed är det troligen världens mestsålda fotobok. Några av dessa bilder finns på såvälmynt, sedlar och frimärken, som i lasten på rymdsondernaVoyager I och II. Han har också, genomåren, vunnit ett antal prestigefyllda priser för sittarbete.Idén till fosterbilderna väcktes när han 1951skulle göra ett reportage på Sabbatsbergs sjukhus.På en hylla stod några burkar med foster i formalin.Lennart blev nyfiken och bad att få låna hem dem.Han kände att detta måste folk få se. Under flera årarbetade han tålmodigt med det som skulle kommaatt bli vår tids kanske mest revolutionerande bilder.Bilderna trycktes i tidningen Life – som sålde åttamiljoner exemplar på tre dagar. Efter det syssladehan allt mindre med reportagefoto och ägnade sintid åt att avbilda människan inifrån.Men egentligen tycker han inte att skillnadenmellan att fotografera inuti eller utanpå är så stor.Målet är detsamma – att utforska det okända.Kanske var det just det som fick Lennart att blifotograf. Hans far Nils var nyfiken på livets gåtoroch var en av de personer som inspirerade till ettfotointresse. Av honom fick Lennart sin första lådkamera.Far och son kunde ligga ute på marken itimmar för att fota något litet kryp. Av sin farbror,“Jag vill attalla människorska få ta delav dettafantastiska,att de genommina bilderlättare skaförstå hur viser ut och hurvi fungerar.”LENNART NILSSONFAKTA/LENNART NILSSONNamn: Lars Olof Lennart NilssonFödd: 24 augusti 1922 i SträngnäsYrke: fotograf med medicin och forskning som specialitetBor: i centrala Stockholm. Har också en stuga i Roslagen.Familj: hustrun Catharina, sonen Kjell och styvbarnbarnet Alexandrasamt hennes mamma.Bakgrund: Började arbeta som pressfotograf i mitten av 1940-talet,arbetade som fotograf för amerikanska Life 1965-1972. Har varithovfotograf vid svenska hovet.1965 gavs ”Ett barn blir till” ut för första gången.Lennart Nilsson har också tilldelats en rad prestigefyllda priser;1976 blev han bland annat utnämnd tillmedicine doktor av KarolinskaInstitutet, 1982 fick han en Emmy för sin film ”Sagan om livet”.2002 blev han utnämnd till filosofie doktor vid ett tyskt universitetoch 2003 vid Linköpings universitet.Lennart Nilssons verk ingår i samlingarna på bland annat BritishMuseum i London och Moderna Museet i Stockholm.Han har också publicerat ett stort antal böcker, exempelvis”Ett barn blir till”, ”Så blev du till”, ”Nära naturen”, ”Kroppens försvar”och ”I mammas mage”.26 accent 6/06

som var fotograf, lärde han sig att framkalla bilder.Många skulle förföras av sin egen framgång, meninte Lennart. Tvärtom är det enda som betydernågot hans arbete här och nu och allt det han harkvar att göra.EN DRÖM, SOM han tror blir verklighet snart, är attgöra en bok om evolutionen. I och med det glidervi in på andlighet och gudstro. För nog måste enperson som har ägnat hela sitt vuxna liv åt attutforska livet fundera över meningen med allt?– Ja, jag tror på Gud och att det finns en högremakt, att vi är här av en anledning. Min gudstrofick jag av min farmor, säger han och sedan hamnarvi, utan att jag begriper hur, mitt i något helt annat.Igen.Som naturen, som ligger honom varmt om hjärtat.Han påtar gärna i jorden i sommarhuset iRoslagen och har avbildat såväl myror som skalbaggarur de mest vidunderliga vinklar. Kameran ärförstås alltid med honom.– Men den gången man inte har den med, så händerdet något, pang, säger han och skrattar sittsmittande skratt igen.Han inte bara utstrålar vänlighet utan pratarockså om den. Hur han börjar dagen med att varajust vänlig mot sin hustru Catharina genom att lagafrukost och servera henne på sängen. Det skänkerhonom glädje. Det gör också 13-åriga styvbarnbarnetAlexandra, som han träffar ofta och somhan har följt genom kameralinsen sedan hon varnågra timmar gammal.ANNARS ÄR HAN sparsmakad med att berätta omprivatlivet. Troligen inte för att han inte vill,utan för att han helt enkelt tycker att det finnsmer spännande saker att tala om. Hela han spritterav historier, förklaringar, utvikningar, infalloch skämt. Jag tänker att Lennart Nilssons vigöroch fina fysiska form kanske inte bara är tur ochslump. Visst handlar det om gener – hans far blev96 år – men kanske ännu mer om livsglädje, nyfikenhetoch om en exceptionell drivkraft attutforska, upptäcka och berätta. ■Med boken ”Ett barn blirtill” blev Lennart Nilssonvärldsberömd. Än i dagär det just människansut-veckling från embryotill färdig individ somfascinerar honom allramest. Men fortfarandefinns mycket kvar attutforska, anser han.6/06 accent 27

BJÖRNSAFARIDET SÄGS ATT DET FINNS BJÖRN I HÄRJEDALEN...Björnen28 accent 6/06

TEXT: MARIA ZAITZEWSKY FOTO: MARIA ZAITZEWSKY, PHOTOS.COMDet småduggar lätt och luften är förtätadoch fuktig. Härjedalen visar inteupp sitt vackraste väder precis. Men vadgör väl det om man har chans att få se livslevande björnar i deras naturliga miljö.För de bryr sig inte om dåligt väder. Och om mandessutom har motvind är chanserna hyfsat goda attfå se en björn, som ju då inte känner vittringen avmänniskor förrän han är alldeles i närheten.Vi befinner oss i Dalsvallen i Härjedalen, ett ensligtbeläget friluftsområde som sedan tio år drivs avLennart Fransson. Här finns stugor att hyra och möjlighetatt fiska. Och så guidar han dagslånga björnturer.Han berättar att intresset har ökat och numerahittar även svenskar hit. Men den vanligaste björnturistenär tysk eller holländsk, som har köpt ett färdigtrespaket i hemlandet, där björnsafarin ingår.Den här regniga augustidagen är två tyska medelålderspar på plats, iklädda fotriktiga vandrarkängoroch färgglada regnställ.Inge och hennes man Boghart njuter av tystnadenoch naturen och blir högtidligt lågmälda bara av attvara här.– Det är det mest fascinerande med Sverige, att nihar så mycket vildmark. Hemma hos oss är detotroligt tättbefolkat. Vi åker alltid hit, till norradelen av Sverige, säger de på bruten engelska.Med på turen är också en svensk familj med friluftsliveti blodet. Mamma Eva-Lotta berättar attfamiljen ofta fotvandrar eller klättrar i berg.Semestern tillbringar de gärna här i trakten, där dehar ett andelshus.På Sånfjället i Härjedalen finns ungefärtrettio björnar och hit kommer folkfrån när och fjärran för att skåda dettafascinerande rovdjur. Men om manfår se någon björn beror på väder ochsovervind. Och på björnarna själva förstås.LENNART SAMLAR GRUPPEN och delar ut de stanniolkläddamatpaketen som ska bli lunch om ett partimmar. Det har slutat att regna och Lennart tittarhoppfullt upp mot himlen. Kanske klarnar det upp,trots allt. Han förklarar att vinden är bra i dag.– De dagar man har medvind är det kört att sebjörn, konstaterar han lugnt.– Då vet björnarna direkt att vi är där och stickeriväg. I sommar har vi haft otur och inte settnågon björn alls. Men förra sommaren såg vi destofler, säger han och berättar att han sommartid harbjörnturer var och varannan dag. Sämst förutsättningarär det i juli, när det är varmt. Bättre är detnu, när bärsäsongen har börjat. Då är björnarnaute och käkar bär mest hela tiden.Lennart får frågan om han är beväpnad. Då skrattarhan. Att björnar skulle vara farliga är en myt.Nej, något gevär behöver han inte släpa med sig.– Björnar är skygga och mer rädda för oss än viför dem. Olyckor händer bara i samband med jakt,om de blir skadeskjutna. Och så är det ju inte bramed björnar som går runt i samhällen och letar matbland sopor. Det är ett ökande problem med folk6/06 accent 29

BJÖRNSAFARI...MEN INTE SÅG VI NÅGONFAKTA/BRUNBJÖRN■ Bet finns cirka2 500 brunbjörnar iSverige i dag, ochstammen växer med5,5 procent per år.1930 var björnennästan utrotad. Dåfanns bara 130 björnari hela landet.Brunbjörnen finns iKanada och Alaska,Skandinavien, norraRyssland och iCentralasien. ISverige är Dalarnabjörnrikast medcirka 25 björnar per1000 km2.Brunbjörnen blircirka 3 meter långoch 1,5 meter hög.En hanne väger 100-300 kilo.Brunbjörnens födabestår främst avmyror och bär, menockså kött. Vanligtär att de äter älgkadaver.Brunbjörnen går iide 6-7 månader perår, ofta i en utgrävdmyrstack.som lägger ut mat för att locka björnar. Då kan deblir farliga. Men här i naturen finns det ingen anledningatt vara rädd, även om man alltid ska harespekt för björnar, säger han.Han tillägger att de bästa skyddet är att göra oväsen.Att prata som vanligt och klampa på. Då lärinte björnen bli överraskad. Fast å andra sidan ökarju chansen att se en björn på relativt nära håll omman är tyst.Vi hoppar in i några av bilarna för vidare färdmot mer otillgängliga områden. Gå kommer vi attfå göra ändå så det räcker och blir över.När vi efter en guppig färd på leriga småvägaräntligen når fram till foten av fjället hänger molnenåter blygrå och tunga över våra huvuden. Vi börjarvår vandring, först på en enkel väg, och så småningompå smala, knappt synliga skogsstigar. Denhotfulla himlen har öppnat sig och nu strilar regnetner. Regnställ med jacka och byxor åker snabbt påoch färden fortsätter under klafsande tystnad.DET ÄR SVÅRT ATT TA IN NATUREN fullt ut när detdroppar nerför ansiktet och man har fullt sjå medatt skyla så mycket som möjligt av näsa och kinder.Ändå ser vi trollskog vart vi än går och vacker, gråmossa – eller lav – på marken. Lennart stannar tilloch förklarar skillnaden mellan renlav och så kalladfönstermossa. Den användes förr för att tätafönster. Lennart pekar på de tunna små förgreningarnai mossan och visst går det att se en skillnad.Eva-Lottas och hennes man Gunnars barn Nisse,13 år, och Lisa, 9 år, undersöker intresserat mossan,klämmer och vänder på den. Så travar de vidareinåt skogen med spänstiga steg. Det märks att de ärvana vid att vara ute i naturen. Inte en enda gångknystar de om att de är trötta, kissnödiga elleruttråkade.Stundtals förs ett lågmält samtal i gruppen, somför det mesta vandrar i lagom snabb gåsmarsch.Någon kommenterar vädret, en annan har mängderav frågor om björnar. Lennart berättar och förklarar.Här i Såndalen finns det minst trettio björnaroch i hela landet cirka 2 500. Så björnstammenär numera ganska stor och livskraftig. Björnjaktenbörjar runt den 21 augusti. I år får 143 björnarskjutas i Sverige.Lennart viker av från den knappt skönjbara stigenoch vi hoppar över en liten bäck innan vi når enimponerande myrstack.– Se här, här det varit en björn, säger Lennart ochvisar på de stora jordkokorna som ligger slängdarunt stacken. Det är björnen som med sina ramarhar grävt och krafsat. Det är svårt att säga när björnenvar här, men det är nog ett par dagar sedan.Myrorna bygger ganska snabbt upp sin stack igen.För att illustrera hur björnens föda smakar berEva-Lotta Funkqvist ochhennes dotter Lisa smakarbarr, på uppmaning avLennart Fransson. Ganskagott, tycker Eva-Lotta. Lisahåller inte med. Senare blirdet dags för riktig förtäringsamt nykokt kaffe på källvatten.Lennart Fransson är björnkännare och guide. I tio år har hanlett grupper genom de härjedalska skogarna.Lennart barnen smaka på myrorna. De stopparlydigt i munnen och utropar med ett skratt att detkittlar dödsskönt i kistan. Mamma Eva-Lotta smakarockså och konstaterar utan krusiduller att detvar rätt gott.– Lite syrligt. Inte alls illa faktiskt, säger hon ochinbjuder resten av gruppen att smaka. Jag avböjerdock fegt.VI GÅR VIDARE OCH NÅR SNART myrmarker med gyllenehjortron – också det läcker björnföda. Vi stannarupp med vatten halvvägs upp på kängorna ochlåter oss väl smaka av de söta bären. Än så längehar inte vätan fått gruppen att tappa sugen.Däremot börjar det kurra i allas magar. Lennartletar rätt på en plats för att göra upp öppen eld. Inteså lätt kanske med tanke på regnet som varierarmellan häftigt stril till störtskurar. Men Lennart vetråd. Han får tag på en fallen tall och hugger vantigenom den med sin medhavda yxa. Därinne är virkettorrt och fint. Med sin morakniv karvar han30 accent 6/06

när en björn plötsligt dyker upp? Vi traskar på iytterligare någon timme, nu mest under tystnad.För vi för mycket oväsen kan en eventuell björnskrämmas bort. Tyska Beate har bara gymnastikskorpå fötterna och är antagligen grymt kall omfötterna. Hon knorrar lite, men rycker sedan uppgivetpå axlarna. Man får väl skylla sig själv, tyckerhon, och kämpar vidare uppför. För nu blir detjobbigt. Benen värker och regnet porlar utmedansiktet. Jag börjar tänka att är vi aldrig frammenågon gång. Jag börjar strunta i om jag får se någonbjörn – bara jag får komma hem och ta en varmtbad. Men sånt säger man ju inte högt, utan manstretar vidare, uppåt, framåt.Ibland hamnar vi i våtmarker med mera hjortronoch så blir det halkiga, mossbeklädda bergknallarigen. Någon gång tycker jag mig se en björn, ståendepå bakbenen några hundra meter bort. Men detär bara en rotvälta. Eller en hallucination.Lennart hittar fler spår av björn – i form av resterfrån ett renkadaver. För när det inte finns bär, dåäter björnen gärna kött.Regnet strilar, marken är våt och klafsig. Och inga björnar i sikte.sedan ut decimeterstora flisor som snart bildar enhög på marken. Det är grunden till brasan. Så småningombygger han på med mer virke och störrepinnar och efter en stund har vi en vacker och värmandeeld. Tyskarna flockar sig som färggrannafåglar kring elden och barnen skickas ner till en närliggandebäck för att hämta vatten till kokkaffe ochsaft. Vi andra står och stampar, ömsom i den alltförbrännande värmen från elden, ömsom i regnet ochkylan. Så småningom blir elden till glöd och matpaketenläggs på för att hettas upp. Vi får lokalt tunnbröd,varmt kaffe – och så överraskningen i paketet;renskav med potatis. Det smakar ljuvligt och ärframför allt varmt och mättande.KLOCKAN ÄR FYRA OCH ÄNNU har vi många timmarkvar i skogen. Hem drar vi inte förrän mörkret fallerframåt åtta. Vi ska högre upp på fjället så att vifår en chans att se lite längre. Så börjar den långavandringen. Vi är lite slöa och avkylda efter dentimslånga pausen, men ändå på hugget. Vem vet“Endasmolket ibägaren ärförstås attvi aldrigsåg någrabjörnar.Men vemvet –kanske desåg oss?”EFTER VAD SOM KÄNNS som en evighet når vi äntligentoppen och då klarnar det helt plötsligt upp.Åtminstone så pass att regnandet upphör. Utsiktenär bedövande vacker åt alla håll. Berg och djupadalar. Stora himlar med järngrå moln som jagarvarandra.Lennart riggar upp den kikare han har burit medsig, på ett stativ. Alla vill spana. Lisa tycker sig senågot brunt som rör sig långt därnere i dalen.Kanske är det en björn? Lennart tillkallas, men hanser inget. Och så fortsätter de att spana. Några harmed sig egna kikare. Regnkapporna blåser somsegel i den råa vinden. Kvällen faller sakta och detär bara att inse att det nog inte blir något björnmöteden här gången.Det är dags att gå tillbaka igen. Nu känns vandringenbetydligt lättare. Nerför kommer man ju alltid.Lennart imponerar med sitt otroliga lokalsinne.I en skog som tycks se ungefär likadan ut vart manän går, vet Lennart exakt vart han ska gå för att hittatillbaka till bilarna.Den sista halvtimmen är kämpig. Nu är alla tröttaoch genomblöta. Fötterna släpar, tystnaden härskar.Inte för att någon tror sig få se en björn så härpå slutet, utan för att ingen orkar prata. När vägensom leder bort till bilarna oväntat uppenbarar sig,är det många som drar en lättnadens suck. Alla äröverens om att det har varit en fantastisk – om änväl regnig – dag.En sådan här vandring är knappast något försoffpotatisar. Enda smolket i bägaren är förstås attvi aldrig såg några björnar. Men vem vet – kanskede såg oss? ■6/06 accent 31

RECENSIONERREDAKTÖR: MARIA ZAITZEWSKY E-POST: MARIA.ZAITZEWSKY@IOGT.SE TEL: 08-672 60 56Alfvén låterpersonerna talaMANDELKÄRNAN/INGER ALFVÉN/ALBERT BONNIERS FÖRLAG Ändasedan jag läste ”Lyckans galosch”för 20 år sedan harjag sett Inger Alfvénsom mästarinna påatt låta alla sinaromanpersonerkomma till tals påett sätt som görderas handlingar begripliga ochsympatiska. Detta är Lauras berättelseoch den är mycket gripande.Laura kommer till Sverige frånArgentina som 12-åring, hitskickadav sin mamma under förevändningenatt hon måste låta operera sinsneda fot. Mannen hon får bo hosvisar sig vara hennes dittills okändefar. Fadern är en framstående hjärnforskaremed minnet som specialitet.Relationen mellan far och dotterväxer fram genom trevande kvällssamtaldär han förklarar hjärnansuppbyggnad för henne som ömsomär en uppmärksam lyssnare, ömsomen distanserad iakttagare. Vi får följaLaura från den sena barndomen tillyngre medelåldern via tonåren medbästisen Lisa och djurrättsaktivisterna,resan till Asien, läkarstudiernaoch doktorandtiden. Hela tiden kämparLaura med omgivningens förväntningaroch tvivlen på sitt egenvärde,samtidigt som hon är en personmed omutlig moralkänsla somvet vad hon vill och inte låter sigövertalas till något hon inte tror på.Berättelsen har en smärtsamt vemodigunderton av förlust och saknad.Alldeles mot slutet överraskas Laura– och läsaren – av långt större förståelseoch generositet från en vissperson än hon någonsin hade väntatsig. Ett riktigt snyggt grepp avAlfvén. Även om det inger hopp så ärdet svårt att kalla slutet lyckligt.Men kanske är det inte lycka människanbör sträva efter utan snarareförsoning med livet sådant det blev?MARIA ZAITZEWSKYTrevande vänskap slår ut i förtrolighet när Chris Stewart och Annie Woods tillfälligt möts i New York.En liten film om stora frågorNEW YORK WAITING/SVENSK-AMERIKANSK FILMAV JOACHIM HEDÉN/MED CHRIS STEWART OCHANNIE WOODS Efter ett år i ensamhet har Sidneykommit fram till att han vill vinna tillbaka den kvinnasom han ser som sitt livs största kärlek, Coreena. Dåkunde hon inte – eller ville inte – älska honom tillbakamed samma glöd. Kanske vill hon nu? Sidney ber hennemöta honom på Empire State Building vid en viss tidpunkt.Han har ingen aning om ifall hon tänker kommaeller inte. Men han hoppas och tror på kärleken. Försthar han dock en lång dag av väntan framför sig.Samtidigt anländer Amy till New York för att träffasin pojkvän – en egotrippad skitstövel som vänstrar. Närhon till sist kommer till insikt, tar hon sitt pick och packoch går. Också hon får en lång dag av väntan – på flygethem – i New York. Av en slump möts Sidney och AmyHumoristisktmöte med KinaMEI WENTI! INGA PROBLEM!OM LIVET I DAGENS KINA/CATARINA LILLIEHÖÖK/NATUROCH KULTUR Catarina Lilliehöökär journalist och sedan flera årbosatt i Kina. Här berättar hon omsitt möte med det nya hemlandet.I anekdoter varvade med kortarefaktainslag tecknar hon ettömsint och bitvis humoristisktporträtt av landetoch framför alltfolket. Hon verkarha en fantastiskförmåga att knytakontakter och attse det bästa hos alla hon möter.Man blir imponerad av hennesaldrig sinande entusiasm och iveratt lära sig förstå den kinesiskakulturen även i dess mest påfrestandeyttringar, som bristen påmoderna bekvämligheter somoch en vänskap växer fram – spirande, försiktig, avvaktande.Kan de slå följe, ta sällskap av varandra? De kännerinte till varandras namn, men blottar sina själar pådet sätt som man kanske bara gör inför främlingar somman vet att man aldrig mer kommer att träffa.”New York Waiting” är till en början väl långsam isitt berättande, men den växer efter hand och visar sigbli en finstämd film med nära och lyhört spel av okända,men duktiga skådespelare. Det är en liten film omstora frågor. Varför lurar vi oss själva så ofta i jakten påden stora kärleken? Varför vågar vi inte sträcka framhanden och be om att bli älskade? Varför är vi så räddaför förändringar? Den här filmen har lätt kunnat bli klyschigoch sockersöt, men lyckas i stället vara vänlig,varm och allmängiltig.MARIA ZAITZEWSKYcentralvärme och fungerandetoaletter eller det omständigasättet att förhandla. Boken är illustreradmed fotografier vilketförstärker det personliga intrycket.En sak jag inte kan sluta funderapå är vad hon egentligen gördär. Denna lilla invändning tilltrots är detta en trevlig och välskrivenbok som man blir glad av,och så lär man sig en del hel omKina på kuppen.MARIA ZAITZEWSKYFOTO: TRIANGELFILM32 accent 6/06

RIKSTEATERNHÖSTEN 2006 TEXT: MARIA ZAITZEWSKY FOTO: RIKSTEATERNSociala frågor får ta platsHöstens repertoar på Riksteaterninnehåller ovanligt många pjäsermed sociala teman, som Mobergs”Utvandrarna” i nutida tappningav Farnaz Arbabi, socialrealistiska”Allt ska bort” av Anders Duus och”Lille Eyolf” av Lars Norén. Härfinns också spännande monologersom ”Nästan ensam” och ”Rose”med Eva-Britt Strandberg. En delmusik och poesi förstås, precissom alltid, men i höst tycks tyngdpunktenändå ligga på sociala ochmänskliga teman, som på ett ellerannat sätt berör oss alla.LILLE EYOLF AV HENRIK IBSENREGI LARS NORÉN, MED BJÖRNBENGTSSON, ÅSA PERSSONOm passion, svekoch förlust handlarHenrik Ibsens”Lille Eyolf”, somLars Norén regisserar.Som så oftavill Norén förapubliken nära föreställningen ochhär har han skapat ett öppet rummed scengolv och mobila publikplatserkring spelytan. Publiken sittereller står eller rör sig kring scenenför att se föreställningen. Pjäsenhandlar om Eyolf, som lever undertrygga förhållanden med sinaföräldrar. Efter en olycka i barndomen,orsakad av föräldrarnas försumlighet,är Eyolf krympling. Alltställs på sin spets? Vem bär skulden?Och hur kan de alla gå vidare?Föreställningen är karg och avskalad– för att nå Ibsens innersta kärna,säger Lars Norén.Pjäsen har Sverigepremiär den19 september i Linköping.ALLT SKA BORT AV ANDERSDUUS, MED BL A LENNARTALMROTH, BORIS GILBUSIC OCHANDREAS LILJEHOLM”Allt ska bort” handlar om någramänniskor i den lilla orten Repefors.Nästan alla här arbetar på fabrikenoch så har det varit i femtio år. Nuhar fabriken köpts upp av ettutländskt företag och produktionenska förläggas utomlands.Stämningen i staden blir alltmerdesperat, och plötsligt inträffar detoförutsedda. Bland annat skraparFranken fram 25 000 i månaden i25 år på en trisslott och väljer attflytta från Repefors. Hans flytt mötsförstås av blandade känslor.Anders Duus, född 1975, vill medsin pjäs peka på att stora delar avSverige faktiskt är på utdöende. Hanhärstämmar själv från en mindre ortoch ville skriva om en samtida verklighetutanför storstaden, utan nedlåtenheteller idyllisering. Han villockså lyfta fram människornabakom alla rubriker om nedskärningaroch uppsägningar; vad händersedan? Hur går livet vidare?Pjäsen har premiär den10 september i Skellefteå.NÄSTAN ENSAMAV OCH MED ANNA PETTERSSON”Nästan ensam” är en musikaliskoch poetisk föreställning om enkvinna som bor i ett hus medmycket tunna väggar. Hur hon änanstränger sig kan hon inte stängaute sina grannar. Hon hör mannensom inte kan sova och paret somgrälar. Dråpliga händelser och intimasituationer tränger in i hennesrum och sömnlösheten blir ett ofrivilligtnyckelhål in till andras privatliv.Anna Petterson växlar mellanrollen som skådespelare och kvinnani hyreshuset som i sin tur återgergrannarnas liv. Föreställningenär humoristisk med lätt surrealistiskainslag och rör aktuella ämnensom exempelvis val av elbolag ochextreme makeover.Premiär i november i Nyköping.RIKARD DEN IIIAV WILLIAM SHAKESPEAREMED BL A RIKARD WOLFF, EMILALMÉN OCH LARS BETHKERikard Wolff spelar Rikard III iShakespeares grymma berättelseom maktbegär och destruktivitet.Regisserar gör Linus Fellbom. Dethär är ett våldsamt drama om intriger,förförelser och mord. Rikardanser sig vara skapt mer för hat änkärlek, men han väcker andrakänslor också. Han kan vara charmerandeoch har en ovanlig attraktionskraft.Sina talanger använderRikard för att nå sitt mål – att vinnakungakronan.- Rikard III är teaterhistoriensklassiska skurk, själva urtypen förden trampade och misshandladeunderdogen. Han är vanställd ochbitter, med ett sjuhelvetes humör.Han slår tillbaka och förgör allt ochalla som kommer i hans väg, sägerRikard Wolff om sin drömroll.Premiär 6 oktober i Umeå.Vill du ha mer information om turnéplankan du kontakta Riksteaternpå tel 08-531 99 100.HALLÅ DÄR... BUNNY RAGNERSTAMBunny RagnerstamVinnare av årets TureNerman-prisGrattis, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Väldigtkul att vinna ett pris förmedmänsklighet. Jag kännermig hedrad.Varför just du?– Jag vet inte exakt, men jaghar ju jobbat med förståndshandikappadeoch är särskollärarei botten. I och medmin musikkarriär har jag hållitkvar kontakten med denvärlden och har spelat mycketpå sjukhus och vårdhem.– Det har gått bra för mig,då vill man gärna ge tillbakalite till dem som inte har möjlighetatt komma och se mig.Man får inte glömma bort attvara medmänniska, även omman är framgångsrik.Vad ska du göra för prispengarna,50 000 kronor?– Jag tar nog med min fru påen resa till Indien. Jag behövervila upp mig och ha detskönt efter en period medhälsoproblem.Vad ska du göra i sommar?– Det blir lite spelningar påfestivaler och så spelar jag ien fars i Degerfors. Det ärfjärde sommaren i rad jag ärmed. Det ska bli kul!MARIA ZAITZEWSKY6/06 accent 33

KRÖNIKABENGT GÖRANSSONJesus eller pastor Jansson?Så här i valtider påminns vi ideligen om att vi lever i en nytid. Omvärldsanalytiker kan, om de är lika berömdasom analytiska, ange datum för den siste partimedlemmensförsvinnande. Ingen kan ju bestrida att partiernatappar medlemmar.För egen del tror jag att personvalen förklarar en stor del avmedlemsminskningen. Den som kandiderar till riksdag ellerfullmäktige i personvalens tid kan ju knappast räkna med att fåhjälp i sin kampanj av andra än sina kompisar. Varför skulleandra än de närmaste engagera sig?Tänk efter: i en frikyrkoförsamling är det nog lättare attlocka fram offervillighet och frivilliga arbetsinsatser för Jesusän att göra det för pastor Jansson. Jesus står nämligen förgrundläggande värden som församlingsmedlemmarna vill hävda,och de kan i det arbetet till och med stå ut med en mediokerpastor, medan det ska till en tusan till Jansson för att locka folkmassornaatt kampanja för att just han ska bli biskop.OCH JUST DET KAN GÖRA personvalet svårare för kandidaternasom hittills kunnat lita på att partierna ställer en villig trupp tillförfogande för att göra grovjobbet. När de upptäcker att desjälva måste värva sina kompisar att slita hund blir det genastknepigare.Och påståendet att väljarna hellre röstar på en person varsåsikter de delar än de tar ställning till ett åsiktspaket har somjag ser det mer av slagordets karaktär än av analys. Hur hittarman egentligen någon som delar alla ens åsikter? Hur mångaminuter behöver du själv för att plocka fram fem sådana personer?Fyra minuter eller tio? Du kommer naturligtvis aldrigatt hitta en enda. Den totala åsiktsgemenskapen finns inte, likalite som det finns något representativt åsiktsgenomsnitt. Ettantal grundläggande värderingar kan man däremot dela och såfår man ge den sin röst som man antar kommer att följa de värderingarnanär han eller hon ställs i svåra beslutssituationer.PERSONVALET FLYTTAR FOKUS BORT från idé och tanke. Ingentillfällighet att ett antal karismatiska, eller förväntat karismatiska,personer kandiderar i flera valkretsar, inte därför att devill ta flera chanser att bli valda utan för att sprida glans åtandra som inte klarar att lysa av egen kraft.Partierna kanske kommer att finnas kvar därför att debehövs? Nog finns det ett och annat att fundera över under valrörelsen,också över sådant som inte utan vidare kan preciserasi partiskiljande termer utan bara i form av demokratiska teorier.Och de funderingarna kan säkert omfatta också andra organisationerän politiska partier.“Hur hittar manegentligen någon somdelar alla ens åsikter?”Bengt GöranssonNygotisk romanlockar till läsningMANNEN UNDER TRAPPAN/ MARIEHERMANSSON/ALBERT BONNIERSFÖRLAG Marie Hermanssons senastebok är välskriven och lämnaringenting åt slumpen. Hon målarupp en bild av den perfekta familjeni det perfekta huset, men låter läsarentidigt förstå att idyllen kommeratt rämna. För i det nyinköpta vackrahuset visar det sig att det finns enhyresgäst som de inte känt till ochdenna individ är kugghjulet som fårberättelsen att snurra allt fortare ini galenskapens värld.Marie Hermanssonkan sin litteraturhistoria.Hon harhämtat inspirationfrån gotiska skräckromaner,menglömmer inte förett ögonblick att historien utspelarsig i nutid. Hon viker aldrig från dentrötta småbarnspappan Fredriks sida– hur djupt in i galenskapens världhon än låter honom färdas – ochdet är i detta berättelsens styrkaligger.Detta är en bok man slukar medhull och hår. Läs den!SUSANNA LUNDELLKRYSSLÖSNING 4/06VINNARE KRYSS 4/06Första pris, tre Miljonlotter, Birgitta Israelsson, Vännäsby. Sidovinster, varsinMiljonlott: Gerd Sjöberg, Årsta, Märta Björkelund, Skövde, Rosa och Karl-Olof Rudenfors, Tingsryd, Britt-Marie Lindqvist, Bölen, Sidensjö, StenPettersson, Gävle, Henrietta Jakobsson, Hjo, Arne Eriksson, Sundbyberg,Brita Hugosson, Kopparberg, Eric Magnér, Broby, och Cari Morén, Östersund.Gratulerar!34 accent 6/06

KRYSSKryss 6/06Namn............................................................................................................................Miljonlotter Namn.................................................................................................................................att vinna. Tre lotter vinner förstapristagaren, en lottvardera får de tio som därnäst har tur i dragningen. Skicka in lösningenAdress..............................................................................................................................till Accent, Box 128 25, 112 97 Stockholm senast den 20Adress........................................................................................................................september 2006. Märk kuvertet Kryss 6/06.Postadress.................................................................................................................Postadress......................................................................................................................6/06 accent 35

I RÖRELSELÄGG NED IOGT-NTOI ett ilsket brev till förbundsordförandeSven-OlovCarlsson gick skådespelarenBenny Haag nyligen till attackmot IOGT-NTOs, i hans tycke,obefintliga opinionsarbete.Han menar att ointresset attsynas i samhällsdebatten ärbeklämmande.I stället för att föra en kamp mot den skenandealkoholkonsumtionen, anser hanatt IOGT-NTO mest ägnar sig åt trivselfrågoroch inbördes beundran.– Sven-Olov Carlsson väljer att hållatal i ett hus på Skansen inför en handfullgamla tanter, i stället för att synas ute pågator och torg med vårt budskap. Och påvissa orter står knypplingskurser högst påIOGT-NTOs agenda! Allt ska vara såmysigt, alla ska trivas, det verkar vara detviktigaste. Själv lever jag i ett krig motalkoholen. IOGT-NTO lever snarare ifred med alkoholen, konstaterar BennyHaag.Nu väljer han att öppet ryta till också iAccent. För han är redigt trött på dennaorganisation som helt verkar ha missatkärnfrågan; kampen mot alkoholen.Han hyllar IOGT-NTOs förmåga attfånga upp dem som fallit, genom kamratstödtill exempel. Det är ett mycketviktigt arbete. Men varför inte ta tag iproblemen innan folk går ner sig i ettmissbruk?HAN TYCKER ATT IOGT-NTO har försuttitmassor av chanser att synas i debatten– och fortsätter att så göra.– Var fanns IOGT-NTOs röst närBobby mördades? Eller i fallet Hagamannen?Eller när en 13-årig flicka mördadesav sin styvpappa och hennes kamratvåldtogs av samme man? I nästansamtliga fall där allvarliga brott begås äralkohol eller andra droger den utlösandefaktorn. Men det talar man tyst om. Härskulle IOGT-NTO, och för den delenockså UNF, gå in och peka på sambanden,i stället för att förbli passiva. I ställetför en röd ros till minnet av Bobby,borde man proklamera en vit vecka. Ochförresten, är det någon som skulle vilja“Lägg nerIOGT-NTOoch börja omfrån början!”Benny Haag har förklaratkrig mot alkoholenoch turnerar blandannat runt i Sverigemed olika föreställningarsom tar upp ämnet.Anitra Steen och bryggerinäringen. Stämningenvar trevligt uppsluppen, när Bennyplötsligt bet ifrån mot Ulf Adelsohn, somglatt berättade att han hade åkt över sundetför att handla billig sprit. För vadå, detgör väl alla som har chansen?– Om du inte har råd att handla sprithemma så tycker jag att du ska begäralöneförhöjning, sa Benny och blev genastutbuad av dem som tillhörde bryggerinäringen.Senare ställde han frågan om skillnaskänkaen röd ros till Anna Lindhs mördare?Ändå var han en gång en ”Bobby”,en pojke som växte upp i ett trasigt hem,säger Benny Haag.BRISTEN PÅ UTÅTRIKTAT opinionsarbetegör honom arg, men han blev nästan ännuargare när han för en tid sedan befann sigpå ett politiskt möte i Helsingborg, ettmöte där IOGT-NTO var representerat avSven-Olov Carlsson. Här fanns ocksådiverse politiker, Systembolagets vdSKÅDESPELARENBENNY HAAG SER ENRÖRELSE SOM ÄRMER MÅN OM ATTVARA OMTYCKT AVMAKTEN OCH MED-MÄNNISKORNA ÄNATT KÄMPA MOTALKOHOLEN36 accent 6/06

TEXT OCH FOTO: MARIA ZAITZEWSKYsig bryggerinäringen och gick. Alla tittadepå mig och stämningen blev spänd.Det är visst obekvämt med folk somsäger vad de tänker och tycker. OmIOGT-NTO höll med mig? Nej, det blevi alla fall inga reaktioner från nykterhetsrörelsenefteråt. Det kändes som attIOGT-NTO mest tyckte att jag var pinsamoch att det viktigaste är att varakompis med Anitra, bryggerierna och deandra jättarna. Men fattar ingen att detär ett krig som pågår? Och IOGT-NTObara skiter i det!BENNY HAAG ÄR inte nådig i sin kritik.Men han anser att det finns några ljusglimtari mörkret. Vice förbundsordförandeAnna Carlstedt är en. Tillsammansmed henne skrev han en debattartikelsom publicerades i den lokala StockholmstidningenCity.– Om fler vore som hon, skulle alkoholkonsumtionengaranterat halveras,säger han.Själv anser han att IOGT-NTO bordegå ut med fler annonskampanjer tillexempel. Och så självklart synas i debattenpå teve och i tidningar. För att få losspengar tycker han att man kan sälja någraav alla dessa fastigheter rörelsen äger.Hellre att några tanter på landsbygdenmissar sin knyppling än att hela Sverigedrunknar i alkohol.“Var fanns IOGT-NTOs röst när Bobby mördades?Eller i fallet Hagamannen? Eller när en 13-årigflicka mördades av sin styvpappa och henneskamrat våldtogs av samme man?”den mellan en vallmo-odlande bonde iAfhganistan och Jens Spendrup och ficksvaret att det är väl en väldig skillnad!– Då sa jag att Spendrups produkter ärmycket värre än bondens, för hans produkterskördar många fler liv. Då resteBENNYS EGET BIDRAG till en minskadalkoholkonsumtion och ökad kunskapkring frågan är att som skådespelare sättaupp föreställningar med alkoholpolitisktbudskap, som nu senast ”Inte merän fullt, tack”, som har turnerat medRiksteatern.Han kämpar på, men funderar iblandöver meningen med det hela.– Det här med alkohol går ju lite uppoch ner. Ibland brinner jag för frågan ochviljan att skapa opinion. Andra gångerkänns det hopplöst. Jag tänker att vadfan, låt folk supa ihjäl sig. Vem bryr sig?Jag tar ju hand om mig själv och minfamilj, det räcker väl. Men så tänker jagändå att det här med solidaritet är viktigt.Jag tycker bara att det är sorgligt attden organisation som ska stå som motkrafttill all den alkohol som flödar överlandet, ännu inte har fattat att vi lever iett krigstillstånd. ■6/06 accent 37

I RÖRELSEBYT VERKTYG, BLI MER JÄMSTÄLLDJämställdhetkräver flernya verktygAvdramatisera, mäta ochutbilda. Så vill Lena Lindgrenoch Erik Wagner få fart påjämställdhetsarbetet inomIOGT-NTO. Ett arbete som fåttbakläxa gång på gång vid förbundetskongresser.I Uppsala nästa år ska det bliannorlunda, hoppas de.Det verkar ha gått troll i IOGT-NTOsjämställdhetsarbete. Kongress efter kongresshar gjort tummen ner för de förslagtill program och handlingsplaner somlagts fram. Varför är det så trögt? Vad ärproblemet?– Rädsla och okunskap, säger LenaLindgren.– Jämställdhet är kontroversiellt, sägerErik Wagner.De båda har utsetts av förbundsstyrelsenatt hålla i arbetet med ett nytt program.Själva vill de också se till attjämställdhetsdebatten hålls levande iföreningar och distrikt även mellan kongresserna.– Jag kan inte definitioner på alla finaord som används i debatten, men jag villändå vara med och driva på, förklararLena. Många är rädda för att jämställdhetbetyder att kvinnorna tar över…– Det är ett reellt hot, konstaterar Erik.Män har makt, och det är inte lätt attdela med sig.Det verkliga hindret är alla de som troratt vi redan är så jämställda vi kan bli,menar Lena. Erik håller med och tror attdet behövs mer kunskap.– Många saknar kunskap, och det göratt den diskussion som förs i mediastundtals känns konstig och skruvad.Jämställdhet blir för radikalt. Menegentligen handlar det ju bara om att allamänniskor är lika mycket värda. Det ståri våra grundsatser.– Som kille är man rädd för att tajämställdhetsdiskussioner, tillägger han.Man känner att man måste säga rättsaker, vara politiskt korrekt.Han hoppas att det ska gå att avdramatiserafrågorna utan att förminskabetydelsen.– Vi måste få folk att diskutera utan attkänna sig hämmade…–…eller hotade, säger Lena. Organisationenska jobba preventivt. Vi är endemokratisk organisation och måstearbeta med de här frågorna, arbeta förett bättre samhälle där alla människor ärbehövda och ingen blir utnyttjad.ERIK VILL ATT IOGT-NTO ska driva jämställdhetsfrågorbåde externt och internt.Till det mest angelägna hör att analyseraalkoholen ur genusperspektiv.– Vi behöver undersöka varför kvinnorhakar på männens dåliga vanor, sägerLena. Vi följde efter med rökning och numed alkohol. Varför? Det är en anledningatt undersöka det här med genusoch alkohol.Sedan de fick sitt uppdrag har de blandannat börjat bygga upp ett nätverk avengagerade medlemmar i distrikt ochföreningar, och de har sett till att jäm-Lena Lindgren och Erik Wagner vill få IOGT-NTOmedlemmaroch föreningar att ifrågasätta invandakönsroller och våga byta verktyg ibland.38 accent 6/06

TEXT: EVA ÅHLSTRÖM FOTO: PIERRE ANDERSSON“Vi behöver undersöka varför kvinnor hakar påmännens dåliga vanor. Vi följde efter med rökningoch nu med alkohol. Varför?”LENA LINDGRENställdheten fått en punkt på dagordningenvid varje möte med förbundsstyrelsen.Nästa steg är att göra jämställdhetsmätningenligt en metod som Förbundet ViUnga utarbetat.Vad är det då de vill mäta? Lena förklarar:– Vilka pratar? Hur länge? Vilka backarupp andras förslag? Vilka får igenomsina förslag?– Man kan också visa vilka härskarteknikersom används, säger Erik, somprövat metoden inom Rädda BarnensUngdomsförbund, där han är anställd.De vill utbilda IOGT-NTO- och UNFmedlemmarså att de kan arbeta medmätning före kongressen – vid föreningsmöten,möten med distriktsstyrelser ochdistriktsråd.I BÄSTA FALL leder det också till att lokalföreningarnabörjar fundera över hur dehar det med jämställdheten. Är derasaktiviteter jämställda? Ger de kvinnoroch män samma möjligheter att få utbildning?Att vara ordförande eller kassör?Lena berättar att de varit i kontaktmed de andra förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen för att få veta hur de arbetarmed frågorna.– Men ingen har något mer organiseratarbete. Det finns en jämställdhetsplan påkansliet, för det måste man ha enligt lag,men inget mer.Vad är det då för program som ska presenterasvid kongressen?– Det är en tolkningsfråga, säger Erik.Men det ska vara en jämställdhetspolicysom är tydligare än grundsatserna. Denska slå fast principer som ska gälla i vårorganisation. Frågan om ”certifiering”,som förra kongressen beslutade om, är vimer tveksamma till. Nu är det viktigareatt få fram en bra checklista för detlöpande arbetet. Vi vill så frön som kangro efter kongressen.– Jag skulle vilja ha en konsekvensanalys,förklarar Lena. Precis som manundersöker hur ett beslut påverkar barn,kan man undersöka vilka konsekvenserdet får för kvinnor respektive män.ERIK TROR ATT den analysen måste väntaett tag. Först gäller det att se över devanliga mötena.– Möten är en stor del av verksamheteni en organisation. Men vi är dåliga påatt ha bra möten! Vi måste bli bättre pådelaktighet – och där kommer jämställdhetenin. Alla måste få vara med på likavillkor.– Vi har värvat många nya medlemmar,och nu gäller det att få med bådekvinnor och män på maktpositioner. Vimåste också bli bättre på mångfald, jaegentligen se över hela det interna demokratiskaarbetet.– Det är på tiden att vi får kvinnor somordförande och kassör, tycker Erik. Detär viktiga maktpositioner, och det är enviktig signal utåt vilka som har de posterna.■FAKTA/EN JÄMSTÄLLD KONGRESS– Det gäller att avdramatisera arbetet för jämställdhet,men utan att förminska betydelsen av det, anserLena Lindgren och Erik Wagner.■ IOGT-NTOs kongress i Uppsalanästa sommar ska bliden jämställda kongressen.På förslag av Lena Lindgrenoch Erik Wagner har förbundsstyrelsenbeslutat att ”kongressenska ha ett tydligtjämställdhetsperspektiv”. Detska märkas inte bara dåförslaget till nytt jämställdhetsprogrambehandlas utangå som en röd tråd genomhela kongressen.I slutet av augusti ordnarIOGT-NTO och UNF en ”mätkurs”,där Förbundet Vi Ungalär ut sina metoder för attmäta jämställdhet. Sådanamätningar ska sedan genomförasi samband med ett antalaktiviteter i lokalföreningaroch distrikt och också underkongressen.6/06 accent 39

I RÖRELSEIOGT-NTO BJÖD PÅ SOMMARFESTIVALFestival medsommarkänslaLådbilsbygge och alkoholpolitik.Cirkus och feministisktsjälvförsvar. Uppfinnarverkstadoch ekonomi. En snurrigblandning? Nja, på IOGT-NTOs sommarfestival ärmångfalden och variationensnarast en regel.För hit kommer både barn och vuxna,med vitt skilda intressen. Tråkigt behöverman inte ha. Här finns alltid något attpyssla med för den aktive. Vad sägs omkojbygge, flottbygge, forumteater ellerett besök på nöjesparken Liseberg? Ochefter middagen är det nattcafé inpå småtimmarna.Sova kan man ju göra någonannan gång.Men sanningen att säga så är sommarfestivalen– i år arrangerad tillsammansmed Junis och UNF på Öckerö iGöteborgs skärgård – kanske mera barnensän de vuxnas. Åtminstone i år, dåsolen gassade från en molnfri himmel ochmånga av de cirka 650 deltagarna valdeatt svalka sig i havet eller bara slappa igräset, i stället för att delta i seminarier.Vitsen är att umgås– Jo, nog är det skönt att bara sitta häroch ta det lugnt. Jag var på en rasismföreläsningigår, men annars vill jag baraslappa och umgås med folk. I det härvackra vädret är det givet. Det är ju litedet som är vitsen med sommarfestivalen,säger Anci Gunnarsson, som är här medmake och två barn. Hon har varit på tidigaresommarfestivaler, men för någradeltagare är det första gången.Som för kumlabon René Andersson.Hon är här med mamma Lillemor ochsonen Oliver, 3,5. De tältar, i likhet medmånga andra, och trivs fantastiskt bra.Förväntningarna på några trevligasemesterdagar var ganska höga – och dehar infriats med råge, tycker både Renéoch Lillemor.– Det här är verkligen ett bekvämt sättatt semestra på. Allt är ordnat i förväg,med både mat och aktiviteter. Det finnsju till och med barnpassning. Besöket påLiseberg var en höjdare! Men man väljerju själv hur mycket man vill delta. Självanmälde jag mig på en del grejer som jaghar hoppat av. Vädret är alldeles för fint,säger René glatt och får medhåll av sinmamma, som tycker att en stor del avbehållningen är umgänget med de andra“Blandningen av folk ärhärlig. Här finns bådebarn, unga UNFare ochså vi äldre. Jag har intemärkt av några konflikter,alla verkar trivas.”LILLEMOR NILSSON FRÅN KUMLAoch alla man människor träffar.– Blandningen av folk är härlig. Härfinns både barn, unga UNFare och så viäldre. Jag har inte märkt av några konflikter,alla verkar trivas, alla bjuder påsig själva, säger Lillemor, men tilläggeratt i och för sig har det väl varit litestökigt och skränigt nattetid.Tar det lugntBägge har nykterhetsrörelsen ”i blodet”och känner många. Lillemor ”har varitmed på allt”, berättar hon. Men nu villhon ta det lugnare och väljer att plockarussinen ur kakan. Som den här sommarfestivalentill exempel.Hon har tillbringat mycket tid medbarnbarnet de här dagarna, så att mammaRené har kunnat umgås med andravuxna. Kojbygget har väckt intresse,men Oliver är lite för liten för att kunnadelta på allvar med hammare och spik.Det är däremot inte Johannes Östergren,Christopher Markus och TobiasEckervad. De hamrar med liv och lustoch kämpar på för att kojan uppe i detskuggiga trädet ska få höjd och väggarinnan dagen är slut.40 accent 6/06

TEXT OCH FOTO: MARIA ZAITZEWSKYÅrets sommarfestival påÖckerö i Göteborgs skärgård.Erik och MarkusHäregård och JonathanHarg jublar över sin nästanegenhändigt byggdalådbil – hjålpen kom frånTommy Blomfelt (bild t.v)Mormor Lillemor Nilsson,mamma René Anderssonsamt Oliver på tältplatsendär många föredrog att boi det vackra vädret.En dag på Liseberg ingickockså i programmet.– Kojan ska bli hög. Minst sju våningar,skojar Kotten, som är ledare.– Ja, och med hiss också! kontrarChristopher och hamrar vidare.Ibland träffar han spiken, ibland inte.Men det gör inget. Om kojan blir heltklar eller ej spelar ingen roll. Det är känslanav att bygga något tillsammans somär det viktiga.Klara blir däremot de entusiastiskalådbilsbyggarna Erik och Markus Häregårdoch Jonathan Harg. Under morgontimmarnasnickras det för fullt och bilarnaser inte mycket ut för världen. Ingahjul, ingen styrmekanism och bara någralöst sammanfogade plankor. Fast killarnaär glada ändå.– Det är så kul att vara här! utbristerErik och pekar på backen där lådbilensenare ska rulla ner.Lådbilen rullar under jubelOch jodå, några timmar senare är bilenfaktiskt klar. Inte så avancerad kanske,men med Tommy Blomfelts hjälp, går detbåde att styra och rulla fordonet.Grabbarna springer uppför backen – ochså far de jublande ner. Undan går det.Glädjen går inte att ta miste på.Samma glädje hittar man också hosflottbyggarna som under stekande solhar byggt inte bara en, utan två flottarmed hjälp av frigolit och plank. Här ärmest tjejer engagerade, och under dehetaste eftermiddagstimmarna får deäntligen njuta av sitt bygge. Flottarna flyterfint i viken och tjejerna plaskar runt idet svalkande, klara vattnet. Semesterkänslanär på topp! ■IOGT-NTOs sommarfestival arrangeras vartannat årmellan kongresserna. I år för tredje gången.6/06 accent 41

I RÖRELSEIOGT INTERNATIONALS VÄRLDSKONGRESSDiskussioner på högNya arbetsmetoder och ledande alkoholforskare påVar fjärde år träffas medlemsorganisationerna inom IOGTInternational för att rapportera av de gångna åren och planeraför de kommande. Årets kongress i Basel, Schweiz behandladefrågor om namnbyte, stadgeändringar och en ny arbetsplan,samtidigt som deltagarna fick chansen att lyssna tillnågra av världens främsta alkoholforskare.Ett nittiotal delegater från 41 länderägnade en sommarvecka åt diskussionerom global alkoholpolitik, lokalt arbeteoch rehabilitering. Kulturkrockarna vartydliga, både i gruppdiskussioner ochunder förhandlingarna, men ännu tydligareblev till sist att det som förenar ärstörre än det som skiljer.En stor skillnad jämfört med tidigarekongresser var sättet att diskuteraarbetsplanen. Istället för att ta alla diskussioneri plena delades deltagarna in imindre grupper efter intresseområde.Efter tre halvdagslånga arbetspass sammanställdede olika grupperna sina synpunkteroch rapporterade tillbaka tillkongressen.– Vi ville engagera många i diskussionerna,säger Sven-Olov Carlsson, ordförandei IOGT International och förbundsordförandei IOGT-NTO. Det fungeradebra och jag tror att vi ska göra så häräven i fortsättningenKONGRESSEN INLEDDES MED ett seminariumdär Thomas Babor, en av världensledande forskare när det gäller alkoholpolitik,talade. Senare under veckanbesöktes kongressen också av blandandra Ralph Hingson, en amerikanskforskare som engagerat talade om ungdomar,alkohol och rattfylla.– Nivån på innehållet har varit mycketbra, säger Sven-Olov Carlsson. Vi harhaft några av världens främsta alkoholforskarehär. Det har stimulerat många“Kulturkrockarna vartydliga, både i gruppdiskussioneroch under förhandlingarna,men ännutydligare blev till sist attdet som förenar är störreän det som skiljer.”och även diskussionerna vi fört har legatpå en bra nivå.Även Pubudu Sumanasekara, ombudfrån ADIC Sri Lanka, är nöjd med åretskongress. Det var den tredje i ordningenhan åkt på och samtidigt den bästa.– Jag kan se en tydlig positiv utvecklingnär det gäller kongresserna. Den expertkunskapvi har fått ta del av från forskareoch representanter från WHO är jagväldigt nöjd med och de nya arbetsmetodernafungerade bra.Trots att IOGT International växeroch har ett stort antal medlemsorganisationerrunt om i världen vilar man tungtpå Sverige när det gäller ekonomin.IOGT-NTO lägger omkring en miljonkronor varje år på den internationellaorganisationen, hälften som medlemsavgiftoch hälften som frivilliga donationer.– Det är mycket pengar, men jag tyckeratt det finns väldigt starka motiv attstödja IOGT International, säger Sven-Olov Carlsson. Vi har möjligheten attgöra det och måste känna ett ansvar föratt göra skillnad även utanför Sverige.Dessutom är alkoholpolitiken idag minstlika internationell som den är nationelloch för att påverka behöver vi internationellanätverk.SEDAN FÖRRA KONGRESSEN, då Sven-Olov Carlsson tog över ordförandeklubbani IOGT International, har ocksåorganisationens huvudkontor flyttat till42 accent 6/06

TEXT OCH FOTO: PIERRE ANDERSSONnivå i BaselIOGTs världskongressFörutom diskussioner, var detbåde parad och andra festligheterunder kongressveckan.FAKTA/ BESLUTEN PÅVÄRLDSKONGRESSENNya stadgar ochnytt namn■ Den punkt på dagordningen som kongressenägnade mest tid åt var förslaget till nyastadgar. Förutom att föreslå en ändring avnamnet till ”IOGTInternational” (därbokstäverna intelängre ska läsas somen förkortning utansom ett namn) i förstaparagrafen passadestyrelsen på attföreslå en rad förenklingari stadgetexten.Ett antal andra ändringsförslagkom upp under diskussionerna,men få av dem fick dock den två-tredjedelsmajoritetsom krävs för stadgeändringar ochstyrelsens förslag gick till sist igenom i stortsett oförändrat.Arbetsplanen■ IOGT International ska de kommande fyraåren ska satsa på alkoholpolitik genomengagemang i bland annat GAPA (GlobalAlcohol Policy Alliance) och Eurocare. Manska också eftersträva att få en konsultativstatus vid WHO. I planerna finns också satsningarpå rehabilitering, barn- och ungdomsarbete,och en ny sektion angående interntarbete som fastslår att IOGT Internationalockså ska stödja medlemsorganisationernagenom utbildning med mera.Sverige och tjänsten son generalsekreterarehar gått till en svensk.– Ja, det blir ju en väldig dominans frånsvensk sida. Men vi försöker ändå få enså stor bredd som möjligt i styrelsen. Därär det bara jag som är svensk, och vi harrepresentanter från Afrika, Asien, USAoch Europa. Att kontoret flyttades tillSverige är en konsekvens av att jag blevordförande, vi bedömde det som orimligtatt ha kvar kontoret i London.Kongressen arrangerades av IOGTSchweiz, en organisation med ett parhundra medlemmar, och vars enda professionellaresurs är en deltidsanställdadministratör.– Efter förra kongressen var vi besviknaoch ville visa att det gick att göra enkongress som var bra för både unga ochgamla, säger Alex Klee, ordförande iorganisationskommittén. Vi är baravolontärer här och jag törs säga att allamedlemmar som kan göra något också ärhär och hjälper till. Trots att jag nog barasovit fyra timmar per natt de senaste 10dygnen är jag väldigt glad och stolt. ■Ny styrelse■ Sven-Olov Carlsson sitter kvar som ordförande.Ny vice ordförande är Kristina Sperkova,Slovakien. Ledamöter i styrelsen ärGinny Worthman, USA, Nils Kohl, Danmark,Sisira Kodagoda, Sri Lanka, Tatyana Saluk,Ukraina, John Kimiro, Tanzania, Liv KarinSlattebrekk, Norge och Jan Jobmann, Tyskland■ Nästa kongress kommer att äga rum iNorge 2010.6/06 accent 43

I RÖRELSEREDAKTÖR: EVA ÅHLSTRÖM E-POST: EVA.AHLSTROM@IOGT.SE TEL: 08-672 60 51IOGT-NTO påkyrkkonferenserPå Lappandsveckanfickden här flickannapp i IOGT-NTOs fiskedammförbåde föräldrarnaoch sigsjälv. I påsenfanns tidning,broschyrer ochklubbor attnjuta av ihusvagnen.FOTO: STANLEYALMQVISTSommaren är konferens- och festivaltid,inte minst bland kyrkfolk.IOGT-NTO har välkomnatsatt medverkai alla trossamfundensårskongresseroch enrad andra störreoch mindre konferenserfrån norr tillsöder, från östertill väster.Gensvaret har varitstarkt: Tusentalsviktiga samtal,seminarier kringalkohol- och nykterhetsfrågor,uppbackningfrånkonferenstalareoch mycket annat positivt.Medvetenhet om väckelse- ochnykterhetsrörelsens gemensammakamp i det förflutna upplevs somen aktuell utmaning. Många barn,tonåringar och familjer har bådereflekterat och engagerats i klokabeslut om nyktert liv. Över 2 000nya IOGT-NTO-medlemmar harrekryterats vid sommarens konferenser.4,1 miljonerfrån BoverketINGER EDÉNVid årets fördelning av bidrag frånBoverket till upprustning av samlingslokalerfick nykterhetsrörelsen4,1 miljoner kronor till 23 olikaprojekt. De flesta beviljade bidragengällde projekt för energisparandeoch handikappanpassning.IOGT-NTO visade uppsig i Visby underAlmedalsveckan.Budskapet var “Vin ärinte vatten – sänktinförselkvoterna.”“Vin är inte vatten”Under Almedalsveckan i Visby fanns IOGT-NTO-rörelsen på plats medett gäng engagerade medlemmar. De delade ut flygblad, T-shirts ochvattenflaskor med budskapet ”Vin är inte vatten – sänk införselgränserna”.IOGT-NTO, UNF och Junis var med i själva Almedalen vid mötenamed partiledarna. Men organisationerna genomförde också egna aktiviteter.UNF och IOGT-NTO bjöd en kväll in till mingel i en trädgård somfylldes snabbt med människor från olika partier och organisationer.UNF arrangerade en alkoholpolitisk debatt med de politiska ungdomsförbunden,och Junis svarade för ett seminarium om barn tillmissbrukare. Där förklarade socialminister Berit Andnor att regeringeninte längre kommer att drivan frågan om sänkta alkoholskatter utan istället försöka höja minimiskatterna inom EU och få till en sänkning avinförselgränserna.TEXT OCH FOTO: ÅSA HAGELSTEDTSveriges Lärares Nykterhetsförbund fyller 100 år– Våra insatser behövs idag mer än någonsin. Vi har bred kunskap och stor erfarenhet av hur skolan kanarbeta med fakta och attityder kring alkohol och andra droger, förklarade förbundsordförande GunillaZimmermann när Sveriges Lärares Nykterhetsförbund SLN firade 100-årsjubileum på Wiks slott utanförUppsala. SLN har under de gångna 100 åren försett Sveriges skolor med böcker, filmer och broschyrerom alkohol, narkotika och tobak, främst via en omfattande egen förlagsverksamhet. Lärare har utbildatspå otaliga kurser och konferenser.Annorlunda utebad i en kall bäcksom flyter ihop med en bäck från devarma källorna. Närmast från vänsterEnar Söderholm, SigridSöderholm, Axel Jonsson,Madeleine Carlén och LouisePedersén, längre bak Ulf Johansson.FOTO: KNUT BIRGER OLSENNordisk veckapå sagornas ö– En alltigenom lyckad nordiskvecka. Så sammanfattar SigridSöderholm Nordiska GodtemplarrådetNGRs sommarkurs och ungdomslägeri Hveragerdi på Island.Sigrid, som hållit i förberedelsernatillsammans med IOGT Island,har i 17 år varit sekreterare ochkassör i NGR men har nu bestämtsig för att lämna uppdragen. Vidrepresentantskapet, som genomfördesunder veckan. Drygt 140 deltagaremellan 10 och 82 år upplevdeen sagolik vecka med strålandeväder och ett program där var ochen kunde välja det som passade –från alkoholpolitiska föreläsningartill verkstäder med drakbygge, flugbindning,show och blomsterpromenad.Bad i varma källor ochutflykter till glaciärer och forsar ingickförstås också.Härnösand bästi MusiklekenIOGT-NTO-föreningen 132 Härnösandvann årets upplaga av NBVspopulära tävling Musikleken.Förutom äran och en inteckning iVåra Gårdars vandringspris vannföreningen ett kulturprogram värt2 500 kronor. Ytterligare ett kulturprogramlottades ut bland allade 157 deltagande lagen iMusikleken och det vanns avIOGT-NTO-föreningen Vidar iSöderköping.44 accent 6/06

Våra Gårdarskapar alkoholfriamötesplatserVåra Gårdar ska öka samarbetetmed andra organisationer, bådeinom och utanför nykterhetsrörelsen,skapa fler alkoholfria mötesplatseroch göra dem tillgängliga,välutrustade och intressanta. Det ärnågra punkter i den vision, Från nutill 2015, som antogs vid VåraGårdars ombudsmöte i Vetlanda.Visionen har arbetats fram vidett stort antal möten runt om i landet.– Det är svårt att styra framtiden,säger Våra Gårdars VD OlleHäggström, men det betyder inteatt vi ska överlämna det helt åtandra. När samhället förändras,måste våra samlingslokaler ocksåhela tiden utvecklas.Vid ombudsmötet fanns förslagom att ge nykterhetsrörelsens samlingslokalerett gemensamt namn,så som Bygdegårdarna och FolketsHus har. Ombuden enades om attde gamla, väl inarbetade namnenska vara kvar, men att man måstebli bättre på att tala om att manerbjuder en alkoholfri miljö.IOGT-NTO hade egen avdelning i Pride-festivalens tåg.Stolt och nykter”Festa nykter” var uppmaningen från IOGT-NTO och UNF till alla deltagarei Stockholm Pride 2006. En utmanande devis som ledde till en heldel reaktioner. I den gemensamma IOGT-NTO/UNF-montern möttes detiotusentals Pride-besökarna av ett gäng medlemmar under ledning avLena Hardin, Sundsbruk. Towe Landin ansvarade för UNFarna.”Vi har haft mängder med samtal, delat ut material och värvat överfyrtio nya medlemmar till IOGT-NTO och UNF”, berättar Lena Hardinoch fortsätter ”Bara genom att finnas på plats ger vi många en tankeställare,men på ett positivt sätt. UNFs Gör-din-egen-knapp-maskinhar gått för fullt t ex.”Den stora paraden under lördagen hade 30 000 deltagare och minst350 000 åskådare längs Stockholms gator. IOGT-NTO och UNF hade enegen avdelning i paraden, även där med budskapet ”Festa nykter”.Kommentarer av allehanda slag hördes flitigt längs kortegevägen.FOTO: ANDERS A ARONSONIOGT-NTO-projektfår stöd från BRÅIOGT-NTO-föreningen IOGT Centro iGöteborg har fått 120 000 kronorfrån Brottsförebyggande Rådet,BRÅ, till projektet Tillsammans iMajorna. Det är ett projekt som skafånga upp ungdomar som riskeraratt hamna i kriminalitet.Ungdomarna ska bland annat fåträna problemlösning och socialafärdigheter, och de ska få hjälp atthitta föreningar som kan erbjudaandra aktiviteter än kriminell verksamhet.I projektet ingår ocksåstöd till föräldrarna.Marika Kallioinen gör fint i rabatternaFOTO: KARIN SCHILTAktiv semesterför 25:e gångenFör 25:e gången har ett gäng frånVännäs i Västerbotten använt ensemestervecka till att jobba påTollare folkhögskola utanförStockholm. De har klippt häckar,rensat rabatter, röjt grässlänter ocholjat ångbåtsbryggan – samtidigtsom de trivts och haft roligt tillsammans.– Det började med en kurs ombättre idrotts- och fritidsmiljöer påvåra anläggningar, förklarardistriktsordförande Björn Hansson,som själv varit med från starten.Sedan dess har varje år 20-30personer från Vännäs, förstärkt mednågra vänner från andra håll, jobbatmed allt från motionsslingan ochtillitsbanan till kägelbanan.– Det roliga är att det är folk ialla åldrar, säger Björn Hansson.Och de som var med som barnkommer tillbaka nu och har medsig sina barn. Vi har också tagitmed familjer som inte kunnat åkapå semester på egen hand.6/06 accent 45

INFORMERARNyheter och information från förbundet till IOGT-NTO:s medlemmarKongress 2007 i UppsalaNästa år är det dags förkongress igen, 4–8 juli.Denna gång hålls IOGT-NTO-rörelsens kongresseri Uppsala. Från mittenKALENDARIUMav september kommerinformation om Uppsalakongressenatt finnas påiogt.se/kongress2007.2006September1–3 Distriktsstyrelsesamling, Uppsala17 Valdagen22–23 Förbundsstyrelsen sammanträder14–15 Metodutbildning för genomförare,förebyggande arbete, Tollare16-17 Metodutbildning för genomförare,förebyggande arbete, Tollare17 Valdagen22-23 Förbundsstyrelsen sammanträde29-1 Förebyggarutbildning, teorikurs, TollareOktober14 Riksinsamlingsdag för Världens Barn14–15 Kurs för valberedare, Tollare20–22 NordAN-konferens, Oslo27–29 Rikssamling för förebyggargrupperNovember1 Ljusmanifestation för narkotikans offer7–8 Samling för anställda som arbetar medförebyggande arbete, Tollare8–10 Alkoholkommitténs förebyggarkonferens,Stockholm10–12 Förbundsstyrelsen sammanträder17–19 Mediekurs, Wendelsberg21–28 Förebyggarutbildning, Teneriffa2007Januari25–26 Metodutbildning för genomförare,förebyggande arbete, Tollare27–28 Metodutbildning för genomförare,förebyggande arbete, TollareApril20–22 Samling för förebyggargrupperJuli4-8 IOGT-NTO-rörelsens kongresser i UppsalaKurs för valberedareValberedaruppdragetär ett av de viktigasteuppdragen inom organisationen,men som lättkommer i skymundan.Många drar sig för attställa upp i valberedningenför att det känns svårt atthitta folk till alla uppdrag.Nu erbjuder vi en kurs ivalberedningsarbete, föratt ge bra verktyg för att fåihop fungerande styrelser iföreningar, distrikt och påförbundsnivå. Kursen gesTid:14–15 oktoberPlats:Tollare Folkhögskolatillsammans med JUNIS.Anmälan senast 2 oktoberpå www.iogt.se/utbildningar, eller tillIOGT-NTO Direkt,telefon 08-672 60 05.Samlingen, kost och logiär gratis. Reseersättningutgår med billigastefärdsätt.Nya foldrar i butikenPRIME For LifeFör arbetsplatsen om alkoholvanor och om attförebygga risker. Foldern vänder sig till personalcheferoch liknande för att sälja in PRIME For Lifepå arbetsplatserUng och kungEtt studiematerial om konsten att vara tonårsförälder.Foldern vänder sig till skolledare för att säljain Ung och kung på skolornaStark & KlarEtt alkoholförebyggande program för föräldrar.Foldern vänder sig till skolledare för att sälja inStark & klar på skolornaFoldrarna kan beställas i IOGT-NTO-butikenpå www.iogt.se eller genom att ringa IOGT-NTO Direkt, telefon 08-672 60 05.

Redaktör:Kerstin Kokk, 08-672 60 27kerstin.kokk@iogt.seIOGT-NTO, Box 12825112 97 Stockholmtel: 08-672 60 00fax: 08-672 60 01www.iogt.seSnabba aktiviteter drar nya medlemmar i Ö-vikMånadens utåtriktade verksamhetsidé.Månadens verksamhetsidégår denna gång tillIOGT-NTO-föreningen215 Höga Nord i Örnsköldsvik,som tilldelas10 000 kronor för sinasnabba aktiviteter. AlexanderLaine, som arbetarsom kretskonsulent iÖrnsköldsvik, är den somligger bakom idén.Tanken på det härprojektet växte fram vidett biobesök. Man samladetolv medlemmar frånolika lokalföreningar medväldigt kort varsel. Två avdessa hade inte varit påbio en enda gång underde senaste 10-15 åren. Detblev mycket positiva reaktionerfrån alla som varmed – alla var jättegladaöver att man kunde samlaett gäng med så kort varseloch komma iväg.Men grunden till dethär projektet är egentligenhämtat från Uppsala.Alexander Laine och SivBard var båda medlemmari lokalföreningen AktivRörelse när de bodde iUppsala. Grunden i denföreningens verksamhetvar just snabba aktiviteteroch kort beslutsväg. Manhade ingen föreningslokal,men arrangerade mycketaktiviteter och medlemsökadestadigt. Den härtanken har de sedan buritmed sig, och det kändeshelt rätt att starta nu iprojektform. Projektetdrivs genom Lokalföreningen215 Höga Nord, menär ett gränsöverskridandeprojekt, och man riktarsig till alla föreningar iÖrnsköldsvik.Efter att Alex hadepresenterat projektethos kamratkedjan och ilokalföreningen tände allapå idén, och detta har sattigång så mycket mer, berättarAlex. Det har startatnya tankar hos många,och samarbetsplanermellan olika föreningarär redan igång. Medlemmarnatycker att det är kulaktiviteter och bra medsnabba beslut, och ett brasätt att få in nya medlemmari gemenskapen.Höga Nord har så härlångt haft fem aktiviteteroch några nya är undertankearbete.Den första var grillningi ett friluftsområde. Detkom runt 20 deltagare,medlemmar och ickemedlemmar.Flera var nyafaktiskt!Fotbolls-VM på storbildi partytält blev denandra aktiviteten. Manserverade grillspett medtsatsiki och het tomatsalsa,och hade en bar medalkoholfria drinkar. 25deltagare kom på aktiviteten,också denna gång enblandning av medlemmaroch ickemedlemmar. Detkom tre nya medlemmaroch barnen till en ny medlem.Tänk vad bra att folktittar på fotboll utan attdricka öl! Alla var jättegladaöver arrangemanget.Man fick in frivilligabidrag som täckte helaaktiviteten.Den tredje aktivitetenblev minigolf. Elvamedlemmar samlades medklubba och boll.Den fjärde aktivitetenvar Go-kart i Varggropeni Örnsköldsvik. Elvamedlemmar träffades ien stenhård kamp motklockan. Under dagenväxte en idé om ett ungdomsprojektfram.Sista aktiviteten varSkulefestivalen. Mansamlade några deltagaresom själva betalade sinabiljetter, men bjöds påpicknickkorg.Resultatet så här långtvisar att tanken med projektetvar helt rätt, menarAlexander. Man byggerupp en känsla av samhörighetoch entusiasmerar deltagarnatill nytt tänkande.Tänk stort och tänk större!Inget är omöjligt i den härorganisationen.Alex berättar ocksåom hur han satt vid ett avaktivitetstillfällena ochsamtalade med en killesom varit medlem ett tag.Han hade inte tidigaredeltagit i verksamheten inågon större utsträckningmen nu var han med påde snabba aktiviteterna.De satt och pratade påexpeditionen, där han varför första gången. Han harett förflutet som missbrukare,och bygger nu upp ettdrogfritt liv. Det lyste omhonom när han sa: “Dethär är livskvalitet”.Har din förening ocksåen bra verksamhetsidé?Verksamheten ska gärnavara utåtriktad och agerasnabbt där det behövs.Observera att det ska varaverksamhet som ni bedrivereller har genomfört. Skickain ert förslag med motivering.Eftersom en verksamhetsidéväljs ut varje månadkan förslagen skickas inlöpande under året.IOGT-NTOAtt. Åsa HagelstedtBox 12825112 97 Stockholme-post: hagelstedt@iogt.se.

DEBATTREDAKTÖR: EVA ÅHLSTRÖM E-POST: EVA.AHLSTROM@IOGT.SE TEL: 08-672 60 51Var finns den långsiktiga visionen i IOGT-NTO:s programarbete? undrar Thure Jadestig. Han efterlyseren levande och inspirerande vision, med en tydlig bild av vad rörelsen vill åstadkomma på 10-15 årssikt i kamp för ett bättre samhälle.IOGT-NTO saknar en levande visionVid IOGT-NTOs senaste kongresserhar rörelsens programarbetevarit en följetong.Mycket tyder på att det kommeratt bli likadant även vidde närmaste kongresserna.För både drogmissbruket ochdrogpolitiken i vårt landförändras nu så snabbt att detkommer att krävas månganya programutkast framöver.Frågan är om det är rationelltför förbundsstyrelsen attlägga fram ett nytt förslag tillvarje kongress. Många detaljkravriskerar att bli bara halvtgenomarbetade, vilket visenast såg i debatten om sprututbyte.Nuvarande programär knappast någon kioskvältarei den offentliga drogdebatten.I stället bör förbundsstyrelsenoch kongressen besluta omett framtida programarbetepå tre nivåer: vision, åtgärdsprogramoch uttalanden.ETT GRUNDDOKUMENTVisionen skulle bli rörelsensgrunddokument och förmedlaen klar bild av hur vi vill hadet på 10 – 15 års sikt.Visionen skulle vara likalevande för en generationmedlemmar som till exempelPer Albin Hanssons folkhem.Visionen skulle peka på nyadjärva mål och vara så tydligatt många människor skullekunna leva sig in i den.Vart är IOGT-NTO på väg?, undrar Thure Jadestig.Medlemmar och förtroendevaldaskulle kunna användavisionen för att stämma av omde egna insatserna verkar åträtt håll, alltså för oss närmaremålet. En planeringshorisontpå 10 – 15 år är numeranorm i modernt managementtänkande.Så lång tid behöverman ofta för att skapa en nymarknad eller bygga upp enny verksamhet.ÅTGÄRDSPROGRAMÅtgärdsprogrammet skulle haen horisont på högst en valperiodoch innehålla detaljeradekrav på till exempel lagstiftning.Uttalandena skulle kunnatas av förbundsstyrelsen eller”Nuvarande programär knappastnågon kioskvältarei den offentligadrogdebatten.”av ledande företrädare förrörelsen för att påverka dagsdebatten.Med en sådan tredelningfår IOGT-NTOs programarbetebåde stadga (visionen)och aktualitet (åtgärdsprogrammetoch uttalandena).Det skulle också bli enklareför medlemmar och andra attföreslå nya programpunkter.FOTO: PHOTOS.COMNär vår rörelse bröt framsom samhällsomdanandekraft för 100 år sedan, var vårvision om ett bättre samhällegenom personlig helnykterhetoch alkoholpolitiskt arbetepåtaglig ända ut i vardagslivet.Idag är vår samhällsuppgiftminst lika angelägen, menvår vision långt ifrån likainspirerande för andra.Dagens grundsatser är mestett repetitionskompendiumför medlemmar som varit påvåra folkhögskolekurser.ENGAGERADE MÄNNISKOREn vision måste formuleras avengagerade människor. Denkan då bli lika skarp som denamerikanske pastorn MartinLuther Kings ”Jag har endröm”. Hans berömda talfortsatte att inspirera medborgarrättsrörelsenunder mångaår efter att han mördats. FörIOGT-NTOs del får visionsarbetetinte bli en kommittéprodukt.Hellre bör vilåta en liten men besjäladgrupp ta ut svängarna.Vågar vi hoppas på att förbundsstyrelsenredan till hösteninleder ett rådslags- ochstudiearbete kring ett nyttvisionsprogram? Då bör nästakongress kunna forma engemensam vision som långsiktigtkan inspirera vår rörelsesframtida arbete.THURE JADESTIG, VÄSTERÅSVÄLKOMMEN TILL DEBATTSIDAN I ACCENT!Här ger olika debattörer sin syn på IOGT-NTOrörelsensviktigaste frågor. Demokrati, kultursynoch utveckling, medlemsvärvning och opinionsbildning.Här ska resonemangen föras tillpunkt. Det är vår förhoppning att inläggen skainspirera till fortsatt diskussion. På föreningsmötet,kommande kongresser eller hemma vid köksbordet.48 accent 6/06

BREVADRESS: ACCENT, BREV, BOX 12825, 112 97 STOCKHOLME-POST: ACCENT@IOGT.SE”Alkoholreklamen har inget annat syfte än attförmå unga människor att börja dricka alkoholoch förhindra att de slutar.”ARI LEINONEN, UMEÅKanal 5 romantiseraralkoholI natt såg jag på Kanal 5 och blevchockerad av den reklam somsändes. Under ett reklamavbrottfick tre gånger jag se bilder somvisar hur man blir lycklig av attdricka alkohol.Men inte blir man lyckligare avalkohol! Det visar att kanal 5 intehar moral för fem öre, det endaman vill är att öka sina inkomster.Mest bisarrt av allt är att det isamma reklampaus förekomreklam för att köpa en ny bil.Tydligen finner vare sig Kanal 5eller de som gör reklam i kanalenatt något är fel med att kombinerabilkörning och sprit.Kanal 5 borde tänka efter vilkensorts bilder de vill sälja tillungdomar och andra tittare.VIRREDags att höjarösten i EUDet pratas ibland om vikten av attSverige ska vara med i EU för attgöra sin röst hörd.I dag ser viresultatet av en opinionsundersökningdär en majoritet avsvenskarna är emot sänkt skatt påsprit. I konsekvens med detta bordeSverige verka för höjdspritskatt i EU, så att vi får enutjämning mellan medlemsstaterna.Det är absurt med den miljardrullningi importerad alkoholfrån Danmark, Tyskland och andraländer inom EU som uppstått föratt alkoholen är lägre beskattadoch därmed billigare i en del EUländer.JAN FREDRIKSSONFörsoffad idrottProblem måste beröra och engageraför att åtgärdas. Alkoholen ärett problem som berör mångamen engagerar alltför få. Var ochen av oss känner säkert någoneller några i den minoritet somdrabbats av eget eller andrasalkohol- eller drogmissbruk. Ävenom lägre debutålder innebär attfyra gånger fler drabbas och attvarannan istället för var femtesjukhussäng i framtiden beläggsmed alkoholbrukets offer, så blundarvi lojt utan att engagera oss.Vi kan genom olycksstatistikupptäcka att alkohol orsakarmånga av skadorna, men vi inserNu har alkoholindustrin fintatupp elitishockeyn på läktarplats.Man har lyckats placera sinölsoffa med tillhörande “kran”på bästa plats vid rinkside påidrottsarenorna.Förstår inte idrottens beslutsfattareriskerna med alkoholreklamensgenomslagskraft ochdess sociala konsekvenser?Alkoholreklamen har ingetannat syfte än att förmå ungamänniskor att börja dricka alkoholoch förhindra att de slutar.ARI LEINONEN, UMEÅFOTO ARI LEINONENinte lika lätt drogernas roll imånga misstag och galna beslut ijobbet dagen efter en glad kväll,då man borde avstå från att skrivaavtal och fatta viktiga beslut. Mankanske vaknar i fel säng morgonenefter personalfesten.I MHFs tidning ”Motorföraren”har den populäre programledarenRickard Sjöberg i Postkodmiljonärenantytt att han emellanåthånas för sin helnykterhet, somtyvärr ofta måste ha hälsomotivför att accepteras av omgivningen.Det är kanske ett fall förJÄMO.Alkohol- och narkotikaproblemBlåa stundervi kan klaraoss utanJa, nu ska PatrikIsakssons sommarlåtmedverka i Pripps Blåsreklamfilm. Det är syndatt vissa artister väljer attsponsra alkoholindustrin.Med tanke på vad alkoholenrepresenterar skulleåtminstone inte jag viljaställa upp i derasreklam. Ungdomsfyllor,slagsmål och andra blåastunder klarar vi väl ossutan!?GABRIELLA FRANZÉN,UNF LUNDSluta blunda för alkoholens problemförväntas öka i omfattning ochbör därför upptäckas så snart attmissbrukaren i tid hinner få hjälp.Företag, fackliga organisationeroch arbetskamrater har en viktiguppgift att dels ta upp frågan,dels på olika sätt söka hjälpa demsom drabbas.Ingen blir hjälpt av att missbrukeller begynnande missbruk sopasunder mattan. Snar upptäckt ochhjälp kan bli räddningen för enmedmänniska vars framtida probleminom och utom företagetdärmed kan minska.THORE GÅRMARK,VÄSTERÅSVÄLKOMMEN TILL ACCENTS BREVSIDA!Vad tycker du om Accent? Vad tycker du omIOGT-NTO? Vad tycker du om den svenska alkoholpolitiken?Vad tycker du om...? Skriv ochberätta! Brevsidan står alltid öppen för dig. Menskriv kort. Då får fler plats.SKRIV TILL:Accent, Brev, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM.Eller e-post accent@iogt.se6/06 accent 49

LEDAREREDAKTÖR: EVA ÅHLSTRÖM E-POST: EVA.AHLSTROM@IOGT.SE TEL: 08-672 60 51Höj skatten på alkohol och rädda tusentals liv! Det är en av slutsatserna i en rapportsom EU-kommissionen beställt. Rapporten ger svart på vitt om alkoholens kostnader– i liv och pengar – och om hur de kan minskas. Här finns underlag så att deträcker och blir över för beslut om skatter, införselkvoter och andra restriktioner.Höjd skatt sparar livEva Åhlström,chefredaktörAccentRapporten Alcohol in Europe: A PublicHealth Perspective (Alkohol i Europa: ettfolkhälsoperspektiv) ska ligga till grundför EUs första alkoholpolitiska strategi.Den har varit på gång länge men nu ska den äntligenbli färdig under hösten. Med det här utmärktaunderlaget finns inga ursäkter för att vänta längre.Rapporten är skriven av Peter Anderson och BenBaumberg vid Institute of Alcohol Studies i London.Det är den mest omfattande kartläggningen någonsinav alkoholkonsumtionen i Europa, en 400 sidorlång analys av alkoholens hälsomässiga, sociala ochekonomiska effekter.Den visar att alkohol är ett av de största hälsoproblemen.Den dödar cirka 115 000 människor iEuropa varje år och ligger bakom 7,4 procent avohälsa och för tidig död. Alkohol ger upphov tillinte mindre än 60 olika sjukdomstillstånd inklusiveolyckor och andra skador, psykiska problem,flera typer av cancer, hjärtsjukdomar med mera.Kostnaderna för samhället uppgår, bara i Europa,till närmare 1 200 miljarder kronor varje år.Rapporten visar också att det inte är bara alkoholpåverkadesom skadas. 60 000 barn föds underviktigapå grund av att deras mammor druckit undergraviditeten, och mellan fem och nio miljoner människorlever i familjer med alkoholproblem. Dessutomdödas 10 000 i trafiken varje år av alkoholpåverkadeförare, och många våldsbrott, bland annat2 000 mord, begås under påverkan av alkohol.DET ÄR ALLTSÅ HÖG TID ATT de ansvariga inom EU –och medlemsländerna – inser att alkohol inte ärnågon vanlig vara och att sjukdom, skador ochdöd i alkoholens spår måste tas på allvar.En viktig slutsats i rapporten är att informationskampanjerinte fungerar så bra som mångagärna vill tro när det gäller att minska konsumtionenoch därmed skadorna. Det enda som fungerarär enligt författarna en restriktiv politik, det villsäga att minska tillgången och höja priset.Om skatten på alkohol höjdes med i genomsnitt10 procent i hela Europa, skulle antalet dödsfallminska med 9 000 varje år, visar Peter Anderson”Om skatten på alkohol höjdesmed i genomsnitt 10 procenti hela Europa, skulle antalet dödsfallminska med 9 000 varje år.”och Ben Baumberg. Dessutom skulle statskassornaförstärkas med 13 miljarder euro (ca 120 miljarderkronor).Andra åtgärder som rekommenderas i rapportenär varningstexter på flaskorna, maxgräns på 0,5 promilleför rattfylleri, förbud för alkoholreklam i TVoch på bio, stopp för alkoholrelaterad sponsring.Här finns alltså gott om underlag för en tydligoch bra alkoholpolitisk strategi – och gott om argumentför att stå emot alkohollobbyns motståndmot restriktioner.Sedan halvårsskiftet är Finland EUs ordförandeland.Den finska regeringen har deklarerat att denska använda ordförandeskapet bland annat till attdriva frågan om en höjning av EUs minimiskatterpå öl och sprit. De egna erfarenheterna av kostnaderna,både mänskliga och ekonomiska, av att sänkaskatterna bör ha gett finnarna övertygandeargument för en höjning. Men motståndet mot varjehöjning av alkoholskatterna är starkt på mångahåll i Europa. Så den finska regeringen behöver alldraghjälp den kan få, inte minst av sina nordiskagrannar. ■FOTO: PHOTOS.COM MONTAGE: EDUARDO MUTIS50 accent 6/06

ACCENTAccent ges ut av IOGT-NTO, UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund och JUNIS, IOGT-NTOsJuniorförbund. Medlemsorgan också för SLN, Sveriges Lärares Nykterhetsförbund.NÄSTA NUMMERACCENT NR 7 SOM UTKOMMER DEN 22 SEPTEMBERPressläggning detta nummer: 8 augustiEVA ÅHLSTRÖMChefredaktör,ansvarig utgivare08-672 60 51eva.ahlstrom@iogt.seMÅRTEN GUDMUNDHSRedaktionssekreterare08-672 60 50marten.gudmundhs@iogt.seMARIA ZAITZEWSKYKulturredaktör, reporter08-672 60 56maria.zaitzewsky@iogt.sePATRIK SANDSTRÖMHälsoredaktör, reporterredigering, layout08-672 60 54patrik.sandstrom@iogt.seEDUARDO MUTISBildbehandlare08-672 60 53eduardo.mutis@iogt.seANNONSERInfo ReklambyråJanne Moréustel: 0221-213 40mobil: 070-346 34 62e-post:janne@inforeklam.nuAdress: Glasgatan 21731 30 KöpingADRESS:Accent,Box 12825112 97 STOCKHOLM,tel: 08-672 60 50,fax: 08-672 60 01.e-post:accent@iogt.seIOGT-NTO-förbundettel: 08-672 60 00Besöksadress:Gammelgårdsv. 38Stora EssingenTS-KONTROLLERADUPPLAGAISSN-NR:0345-0406ADRESSÄNDRING:tel: 08-672 60 38/39fax: 08-672 60 01TRYCKERIVTT Grafiska, VimmerbyObeställt materialAlla bidrag till tidningen ärvälkomna, men redaktionensvarar inte för insända, obeställdatexter och bildersamt förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.LagringAllt material i tidningenAccent lagras och kan publiceraselektroniskt. Ickeanställda måste meddelaeventuellt förbehåll motsådan lagring och publicering.I princip publicerasinget material med sådantförbehåll.MEDLEM I SVERIGES TIDSKRIFTERHUR FÖREBYGGER MAN BÄST ALKOHOLPROBLEM?Alla vet att det är bättre att förebygga än att bota och reparera.Men hur mycket vet vi om vilka metoder som fungerar i arbetetmed att förebygga alkohol- och andra drogproblem? Accent har tittatnärmare på några av de metoder som används och försökt fåsvar på hur effektiva de är.FRIHAMN FÖR HEMLÖSA I HELSINGBORGI Helsingborg är de hemlösanumera inte lika hemlösa.Föreningen Frihamnen driversedan ett par år ett ideellt boendeför dem som saknar ett hem.Hemlösas hus är varmt ochombonat och alla, oavsett bakgrund,är välkomna.VAD VILL IOGT-NTO MED SINA FOLKHÖGSKOLOR?Märks det någon skillnad om en folkhögskola drivs av nykterhetsrörelseneller av någon annan organisation eller av landstinget? Skadet märkas, och i så fall hur? Om detta råder delade meningar, bådepå skolorna och i organisationen.HILLEVI WAHL SKRIVER OM ATT VARA MISSBRUKARBARNI september kommer författaren och journalisten Hillevi Wahl utmed en självutlämnande bok om alkohol och brutna löften och omatt växa upp med två alkoholiserade föräldrar. Accent har träffathenne.Prenumerera på accent✄SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM DROGER OCH NYKTERHETLäs om sociala frågor, kultur och det goda livet. MånadsmagasinetAccent innehåller en spännande blandning av allvar och livsglädje.Tio gånger om året kommer den i din brevlåda. Med mycket läsning,bildreportage och överraskningar.Prenumerera du också! Det kostar bara 200 kronor för ett år.❏ Javisst, jag vill börja prenumerera på Accent. ❏ Jag vill ha Accent som taltidning.Namn:.................................................................................................................................Adress:................................................................................................................................Telefonnummer:...............................................................................................................Skicka talongen till:Accent, Box 12825, 112 97 Stockholm eller faxa på 08-672 60 01 eller skicka e-post till accent@iogt.se6/06 accent 51