Protokoll - Svenska Missionskyrkan

Ett Sida-stött projekt för att motverka spridningav hiv/aids i Manianga har pågått de senaste treåren. Projektet kallas prolusida 7 . I detta område pålandsbygden har Missionskyrkans systerkyrka CEC 8ett utbrett arbete. Kyrkans centrum ligger vid Kongoflodensstrand i Luozi. I Manianga har kyrkan braförutsättningar att nå ut med kunskap och medvetandegörandeom hiv. Genom sjukhus, skolor och församlingarfinns kanaler. Kontakterna är goda även tillandra kyrkors institutioner.En central ledningsgrupp har verkat genom femlokala team, som varit sammansatta av sjuksköterska,pedagog, pastor, läkare och en ungdomsrepresentant.Med cykel har man nått ut i byar, skolor, militäragrupper, poliser, chaufförer, kyrkans stormöten ochberättat om sjukdomen, hur den sprids, och hur mankan skydda sig genom avhållsamhet, trohet och kondomer.Man har kartlagt kunskaper och attityderoch anpassat informationen. Målgruppen har varitomkring 150 000 invånare.Utvärderingen som jag deltog i tillsammans medkongoleser och några andra svenskar hade också somsyfte att identifiera hur en fortsättning av projektetskulle kunna utformas 9 .I mätningar på blodgivare och gravida kvinnor idetta landsbygdsområde förefaller mellan 1 och 4 %vara smittade. En tidig sexdebut och utbredd sexualitetär en tickande bomb för en snabb spridning. Kunskapoch förändrat sexuellt beteende och skyddat sex är livsviktigadelar i medvetandegörandet. Drama, sånger,blädderblock, samtal används.Ett problem i Kongo är att det är mycket få möjligheteratt få bromsmedicin, men vissa förhoppningarfinns om internationella insatser. Det är också problematt testa blodgivare. Frivillig testning var knappastförekommande i området, på grund av brist på testmaterialoch rådgivare. Dessa delar behövs och förhoppningsvisska Sidamedel kunna göras tillgängliga i ennästa etapp av Prolusida.En tydlig effekt av projektet var pastorernas attitydertill de smittade och sjuka. Tidigare tendens tillutstötning av de smittade har ersatts av en önskanatt stödja och hjälpa de sjuka andligt, socialt ochmateriellt. Det är dessutom en utmaning att stödjaföräldralösa barn och hjälpa de barn som smittats vidförlossningen.En bra hjälp i utvärderingen var dr Makouma.Han är anställd av Svenska Baptistsamfundet ocharbetar med hälsovård och hiv/aidsarbete i Bandundou.Han kunde relatera till erfarenheter i en annandel av Kongo-Kinshasa. Han finns på det kontor iKinshasa som delas av Diakonia, Baptistsamfundetoch Missionskyrkan.NimbusArbetsåret för kyrkostyrelsen hade sin start på Västkusten,närmare bestämt Öckerö. Församlingen där harskapat en kyrka och konferensanläggning som lyckasnå ut i samhället – och här ser man nya människorsluta sig till församlingens gemenskap. Nimbus, sombetyder strålglans, var en inspiration för styrelsen.Utifrån Målbild 2010 har kyrkostyrelsen konkretiseraten verksamhetsplan att presentera för åretskyrkokonferens. Ambitionen är att bidra till att vändatrenden i vårt land och leva med våra systerkyrkor iömsesidighet. ”Hemmamission och hednamission”lever vidare, numera uttrycks det annorlunda. I Målbild2010 talas om ”att församlingarna ger utrymmetill andlig förnyelse och fördjupning. Dessutom att församlingarnainom helhetens ram tagit ett större ansvarför Missionskyrkan internationella åtaganden.” 10 Detär bl a mot de målen Missionskyrkan är på väg. Dennakonferens är en rast på vägen.Gud i dina händer får jag gråta ut,Gråten delar du tills den tar slut.Gud du känner ondskan i din egen kropp.Att du delar smärtan ger mig hopp. 11Härmed förklarar jag Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens2006 öppnad.§ 2 Val av presidiumKyrkokonferensen beslutade enligtvalberedningens förslagatt till kyrkokonferensens ordförande utse AndersAndersson, Järnforsen; till förste vice ordförandeBirgitta Carlsson, Skövde; till andre vice ordförandeBörje Wennberg, Tierp; samt personalchefMargareta Smedberg Andersson, och generalsekreterareThord-Ove Thordson, till protokollsekreterare.Kyrkokonferensens ordförande, Anders Andersson,tackade för förtroendet och inledde förhandlingarna.7Prolusida = projekt mot Aids (Aids förkortas Sida på franska)8Communauté Evangelique du Congo, CEC – ett av samfundeni Kristi kyrka i Kongo (EEC)9Sändaren nr 12 1 juni 2006.10Årsberättelse och årsredovisning för Svenska Missionskyrkan2005, bilaga 1 sid 8611A-M Kaskinen, P Harling, Psalmer och Sånger 832:3a.6 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

ordförande Lars Dalesjö samt tidigare ordförandeSören Carlsvärd, Svenska Baptistsamfundet; föreståndareSten-Gunnar Hedin, Pingst – fria församlingar isamverkan, kommendör Hasse Kjellgren, Frälsningsarmén;överste Leif Johansson, Svenska Frälsningsarmén;biträdande generalsekreterare Lennart Molin,Sveriges Kristna Råd; frikyrkosamordnareMarianne Andréas, Sveriges Kristna Råd/SverigesFrikyrkosamråd; direktor Bo Forsberg, Diakonia;biträdande sekreterare Sven-Eric Andersson, SST/Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund;generalsekreterare Göran Sturve, Svenska Missionsrådet;styrelseledamot Olov Ånskog, SvenskaSoldathemsförbundet; rektor Kerstin Enlund, Bilda;vd Tomas Grahl, Verbum AB; vd C-G Gunnarsson,Verbums förlag; direktor för internationella frågor påKyrkornas Världsråd, Peter Weiderud; generalsekreterareSvenska Bibelsällskapet, Krister Andersson ochKristina Andersson; vice ordförande Åke Göransson,Arbetsgivaralliansen; förbundsdirektör Kenth Nauclér,Arbetsgivaralliansen; förhandlingsledare Lars Henningsson,Arbetsgivaralliansen; fru Margareta Hedberg;f d ekonomichef Lars G Larson och Eva Larson;f d missionssekreterare Bernt Wåhleman; fru MargitEngström; f d rektor Lars Lindberg.Hälsningar framfördes av direktor Peter Weiderud,Kyrkornas Världsråd, och direktor Bo Forsberg,Diakonia.Peter Weiderud riktade ett särskilt tack tillSvenska Missionskyrkan för viktiga bidrag till det ekumeniskaoch internationella arbetet. Han betonade atten av ekumenikens viktigaste uppgifter är att utveckladet genuina i den egna traditionen samtidigt som manfår hjälp att lyfta blicken och se vidare, vilket breddarengagemang och vilja till delaktighet i det som händeri världen.Bo Forsberg påminde om att Diakonia i år firar40 år som organisation. Man har skrivit om sin historiai bokform genom att skriva om människor som varitmed och förändrat världen. Hälsningen till årets konferensär att möta de utmaningar och behov som finnsidag att förändra världen.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta hälsningarna till protokollet.§ 12 Val av redaktionsutskottKyrkokonferensen beslutade enligtkyrkostyrelsens förslagatt utse ett redaktionsutskott,att under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottetföra ärenden som behöver bearbetasytterligare, t ex sammanjämkning av olikayrkanden och beredning av uttalanden i aktuelladagsfrågor, innan kyrkokonferensen fattar beslut,samtatt uppdra åt redaktionsutskottet att skriftligt kortsammanfatta konferensens beslut för att underlättaombudens rapportering till sina församlingarefter konferensen.Kyrkokonferensen beslutadeatt till redaktionsutskott utse Lennart Henriksson,kyrkostyrelsen, ordförande; Andreas Hedström,kyrkostyrelsen; Bernt Åkerblad, Linköping;Lena Huld, Donsö; samt Per Inge Lidén, Malmö;sekreterare.§ 13 InformationOrdföranden redogjorde för de regler som gäller vidbeslutsfattande i konferensen.Vidare informerades om att förslag till uttalandenfrån kyrkokonferensen ska lämnas in senast 17.30.Kyrkokonferensen beslutade på förslag avpresidietatt införa en tidsbegränsning på tre minuter fördebattinlägg förutom föredragning,att införa en tidsbegränsning på två minuter förplädering, samtatt införa en tidsbegränsning på en minut för replik.§ 14 AjourneringKyrkokonferensen beslutadeatt ajournera förhandlingarna till kl 16.00.§ 15 Ordförandeskifte, återupptagande avförhandlingarnaKyrkokonferensens förste vice ordförande BirgittaCarlsson, övertog ledningen av förhandlingarna ochförklarade dessa återupptagna.§ 16 Förslag till uttalandeUttalande om Kongo-KinshasaRedaktionsutskottets sekreterare Per-Inge Lidén, presenteradeföljande förslag till uttalande till stats- ochutrikesministrarna om Kongo-Kinshasa:Protokoll 9

Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferensi Stockholm, gör följande uttalande om Kongo-Kinshasa.Sedan 125 år har Svenska Missionskyrkan ettnära samarbete med Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville.Under dessa år har vi delat både kamp ochframgång med våra systerkyrkor. I samarbete medEvangeliska samfundet i Kongo-Kinshasa har vi verkatför fred och försoning och givit stöd till den demokratiskauppbyggnaden.När Kongo-Kinshasa i juli går till val är det en vitaldel av den demokratiska processen i landet. Vi glädeross åt att Sverige sänder valobservatörer och fredsbevarandestyrkor till denna viktiga del av Afrika.Förutom de lokala politiska aktörerna finns detmånga andra som söker påverka utvecklingen. Det ärviktigt att Sverige kritiskt granskar de forna kolonialmakternasoch de transnationella företagens agerandei landet.Stödet till de krafter som arbetar för demokratibör nu intensifieras. Framöver är det mycket angelägetatt bekämpa hiv och aids och delta i uppbyggnaden avsamhällets infrastruktur.Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens kräver:att Sverige intar en än mer pådrivande roll idemokratiseringen av Kongo-Kinshasa,att Sverige kritiskt granskar de transnationellaföretagens och stormakternas utnyttjande avlandets resurser,att Sverige intensifierar sitt utvecklingssamarbetemed Kongo-Kinshasa, samtatt Sverige ökar antalet fredsbevarande trupper iFN:s regi.Kyrkokonferensen beslutadeatt anta det föreslagna uttalandet.§ 17 Kort presentation av inkomnamotioner och kyrkostyrelsensyttrande över dessa, se punkt 40–43Motion från SMU:s riksmöte 2005 angående SMU:ssjälvständighet, punkt 40SMU-styrelsens ordförande Linda Eriksson yrkadebifall till SMU-motionens samtliga att-satser. RunaWester, kyrkostyrelsen anmälde kyrkostyrelsens yttrandeöver motionen och yrkade bifall till kyrkostyrelsenstre att-satser.Motion från Kristofferkyrkans församling,Karlshamn, angående kristna program i SverigesRadio, punkt 41Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, Åke Wirtén,informerade om att frågan uppmärksammats tillsammansmed RPG. Det har skett en stor förändring motför tio år sedan. De andliga sångerna och andakternahar i stort sett försvunnit och språkdräkten har blivitförråande. Motionen var också ställd till EFS:s konferens.Bifall yrkades till motionen. Karin Sporre,kyrkostyrelsen, yrkade bifall till kyrkostyrelsens treatt-satser.Motion från Värnamo missionsförsamlingangående tidpunkt för kyrkokonferens ochriksmöte, punkt 42Värnamo missionsförsamling, Magnus Liljeqvist, såggärna en kyrkokonferens i maj eller april. Bifall yrkadestill motionens två att-satser. Per-Olov Westlin, kyrkostyrelsen,yrkade bifall till kyrkostyrelsens att-sats.Motion från Alingsås missionsförsamling omtydligare information avseende församlingstillhörighet,punkt 43Alingsås missionsförsamling, Eva Johansson, anmäldeoch kommenterade motionen och yrkade bifall tillkyrkostyrelsens att-satser. Larseric Ramlöv, kyrkostyrelsen,yrkade bifall till kyrkostyrelsens att-satser.Motionerna kommer fortsatt behandlas på fredagenspåverkanstorg samt i plenum på lördagen.§ 18 Ändring av föredragningslistanKyrkokonferensen beslutade enligt presidietsförslagatt behandla punkt 13 på föredragningslistan, Kyrkostyrelsensårsberättelse, punkt 14 på föredragningslistan,Revisorernas berättelse, samt punkt15 på föredragningslistan, Yttrande från kyrkokonferensensberedningsutskott, i ett sammanhang.§ 19 Års- och förvaltningsberättelse,revisorernas berättelse samtberedningsutskottets yttrandeMissionssekreterare Pär Sandstedt inledde presentationenav årsberättelsen 2004–2005 genom att lyfta framnågot av det som händer i arbetet i Sverige.Möten var temat på Ordet för idag 2006, skriven avdistriktsföreståndarna. Ordet ”möten” säger mycket10 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

om mission i Sverige. Det handlar om distriktsföreståndarnasmånga, många möten med styrelser ochordföranden, om evangelisternas varierande formerav möten. Om många fler medarbetares möten inomsina respektive områden som diakoni, storstadsarbete,församlingsplantering, musik, medarbetarrekrytering– möten med andlig vägledning, coachning, utvecklingsarbete,praktiska råd, krishantering, inspiration,antagningssamtal…Diakoni – under året har ett omfattande arbetegjorts för att ta fram en alkoholpolicy. Mer om dennakommer senare i konferensen.Musik! – Är det inte fantastiskt att det sjunger såmycket om Missionskyrkan?Nya sånger skrivs (Brukssånger), omfattande planeringsarbetehar gjorts för en musik- och en blåsarfest.De genomfördes under den här våren och samlade nära800 sångare och blåsare!Inom SMM har ett särskilt ungdomsbrass formatssom vi får glädjas åt under konferensen.I storstadsarbetet vill vi uppmärksamma Immanuel153 – en gudstjänst- och hemgruppsgemenskap iStockholm i en samverkan med Immanuelskyrkan ochdistriktet. Många unga människor har hittat tillbakatill sin tro och kyrkan genom det här arbetet.Under året har det också gjort en utvärdering efterbeslut i kyrkokonferensen 2004. Utvärderingen landar ifem slutsatser:• storstadsarbetet behöver fortsätta och om nyaekonomiska resurser tillkommer är också Göteborgett prioriterat område,• de punkter som utgjort ledord för arbetet behöveromarbetas för att ge plats åt nya fokus. Samtidigtmåste antalet områden begränsas och anpassas tillde resurser som finns,• storstadsarbetets långsiktiga finansiering behöverlösas,• inför nya initiativ och nya riktlinjer för storstadsarbetetär förankringsprocessen i församlingarnaoch distrikten viktig, ett seminarium om storstadsarbetetgenomfördes i mars,• för arbetets utveckling och förankring är sådanaseminarier viktiga och bör återkomma.Församlingsplantering är en framtidsfråga inte baraför Missionskyrkan utan för kyrkan i Sverige och ettnaturligt utflöde av att vara kyrka. Församlingar planterarförsamlingar. I nästa års konferens tror vi att vikommer att få hälsa två nya församlingar välkomna ini Missionskyrkans gemenskap.Kallelsen lever – tidigare nämndes de mångamöten som kännetecknar arbetet i Sverige – det gällerinte minst när kallelsen till pastor eller diakon mognarfram och ska prövas och bekräftas. Idag har Missionskyrkan64 pastorskandidater!Missionskyrkan har omkring 1 000 ordineradepastorer och diakoner. Cirka 600 är i aktiv tjänst inomkyrkan eller ekumeniskt. En resurs som vi vill vararädda om och därför finns personalvårdande insatserav olika slag. Inte minst viktigt är att befrämja ett gottsamarbetare mellan arbetsgivare och arbetstagare.Vi vill växa – 2005 togs över 900 medlemmar in påbekännelse eller föräldrars önskan! Kanske har trendenredan vänt (en minskning med enbart 473 mot 867 åretinnan).Men vi vill växa och bli fler. Ett arbete på att vändatrenden har satt igång!För några dagar sedan inbjöd Missionskyrkan tillen internationell evangelistkonferens – den kommer attmärkas också i vår konferens. Framför allt aktualiseradesden viktiga frågan om hur vi kan nå nya människormed evangeliet i vår tid. Den första punkten igrundläggande värderingar och riktlinjer i arbetet medförsamlingsplantering anger detta:”Nya människor för JesusMålsättningen för detta arbete är att människorska få lära känna Jesus Kristus, komma till trooch upptäcka församlingen som gemenskap förliv och tjänst. Nya människor uppfattar vi varamänniskor som inte själva betraktar sig somkristna, och inte själva är delar av en befintligförsamlingsgemenskap.”Missionssekreterare Bertil Svensson presenterade kortett antal aktuella arbetsområden inom det internationellaarbetet.Humanitärt arbeteÅr 2005 har i mångt och mycket präglats av katastrofer iområden där systerkyrkor arbetar: flodvågskatastrofeni Indiska oceanen, som för Missionskyrkans del innebaren stor insats och stöd till Hindustani CovenantChurchs arbete på ögruppen Andamanerna. Översvämningardrabbade dessutom delstaterna Gujaratoch Maharashtra i Indien. Humanitärt stöd har ocksågivits till dem som drabbats av den tysta katastrofeni Poolregionen i Kongo-Brazzaville efter många år avinbördes stridigheter.Jordbävningen i Kashmir, i norr, på gränsen mellanPakistan och Indien, var en annan stor katastrof somkrävde extra insatser både av HCC och Svenska Missionskyrkan.Medel för dessa humanitära insatser är extramedel, som Missionskyrkan fått från enskilda ochProtokoll 11

Resultatet före dispositioner visar på det förstaöverskottet på många år i Svenska Missionskyrkanvilket är oerhört inspirerande. Överskottet är på 3,1mkr vilket är 4,7 mkr bättre än budget (-1,6 mkr) och 5,7mkr bättre än föregående år (-2,6 mkr). Under året harnettot av utnyttjade och reserverade medel om -0,5 mkr(reserverat för tsunamiarbetet) avsatts, vilket ger ettresultat för räkenskapsåret på plus 2,6 mkr (-3,8 mkr).Marknadsvärdet på Svenska Missionskyrkans värdepapperökade med 22,4 mkr till ett marknadsvärdepå 106,6 mkr per den 31 augusti 2005. Tack vare nyinvesteringaroch realiserade vinster har det bokfördavärdet ökat med 13,8 mkr till 91,1 mkr.Pensionsskulden har ökat med 7,1 mkr till 95,5 mkr.Täckningsgraden för dessa åtaganden har stigit tvåprocentenheter till 85 %. Om inga fribrevsavsättningarhade gjorts om totalt 14 mkr, vilka påbörjades för femår sedan, hade täckningen varit på 100 % jämfört motdet gamla sättet att mäta konsolideringsgrad då ingafribrevsavsättningar genomfördes.Avslutningsvis föredrog ekonomichefen kassaflödesanalysensom en sammanfattning av missionsverksamhetensunderskott och dess täckning genomfinansförvaltningen.Den visar på ett glädjande positivt flöde för denlöpande verksamheten, i likhet med föregående år.Totalt har Svenska Missionskyrkan ett negativt kassaflödepå -1,2 mkr för räkenskapsåret, vilket innebär attlikvida medel har minskat med samma belopp, till 37,6mkr. Det totala negativa kassaflödet förklaras genombättre likviditetsplanering där likvida medel placerats ifinansförvaltningen för att generera mer räntepengar.REVISORERNAS BERÄTTELSESvenska Missionskyrkans revisor Jonas Grahn presenteraderevisionsberättelsen och läste upp delar avnedanstående berättelse.Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningenoch bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltningi Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret2004-09-01–2005-08-31. Det är kyrkostyrelsen som haransvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningenoch för att årsredovisningslagen tillämpas vidupprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen.Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen,koncernredovisningen och förvaltningen pågrundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssedi Sverige. Det innebär att vi planerat och genomförtrevisionen för att med hög men inte absolut säkerhetförsäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningeninte innehåller väsentliga felaktigheter. Enrevision innefattar att granska ett urval av underlagenför belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens tillämpning av demsamt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar somstyrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen ochkoncernredovisningen samt att utvärdera den samladeinformationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder ochförhållanden i Svenska Missionskyrkan för att kunnabedöma om någon styrelseledamot har handlat i stridmed årsredovisningslagen eller Svenska Missionskyrkansstadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimliggrund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen och koncernredovisningen harupprättats i enlighet med årsredovisningslagen och geren rättvisande bild av Svenska Missionskyrkans ochSvenska Missionskyrkokoncernens resultat och ställningi enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsenär förenlig med årsredovisningensoch koncernredovisningens övriga delar.Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår bedömninginte handlat i strid med Svenska Missionskyrkansstadgar.Vi tillstyrkeratt kyrkokonferensen fastställer resultaträkningenoch balansräkningen för SvenskaMissionskyrkan och för Svenska Missionskyrkokoncernenoch beviljar kyrkostyrelsensledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 3 februariJonas Grahn, auktoriserad revisor;Matts Samuelsson; Lennart SchönningBEREDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDEBeredningsutskottets (BU) ordförande Sven-AndersHultander, föredrog BU:s yttrande:Arbetet i Sverige, ekumenik och SMUBU gläds över det väl genomarbetade förslaget tillkyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkansom nu föreläggs konferensen för beslut. Vi harockså fått rapporter om att goda ekumeniska samtalpågår mellan Missionskyrkan och flera andra kyrkoroch samfund.BU ser positivt på anslutningen till Arbetsgivaralliansen,vilket ger ökat stöd till församlingarna somarbetsgivare.Protokoll 13

BU ser positivt på att ett mer flexibelt fortbildningsprogramnu utarbetats för anställda i kyrkan. Dettabör gynna både anställda och arbetsgivare.BU noterar att den intensiva satsningen i arbetetför rekrytering av framtida medarbetare varit mycketframgångsrik.BU uppmuntrar församlingsrådets intentioner attfinna nya former för att lösa vakansfrågor i församlingarna.BU noterar att ett viktigt dokument för församlingsplanteringhar utarbetats. Där vill vi understrykamöjligheten att moderförsamling kan avknoppa nyaförsamlingar. Det ekonomiska bidraget till nya församlingarfår inte ställas i konkurrensförhållande tillstödet för mindre församlingar.BU noterar med tacksamhet att ungdomsförbundenSMU, SBUF och MKU har enats om en federation.Ungdomsförbunden får ses som en förebild för de fortsattasamtalen mellan moderkyrkorna.BU finner det viktigt att skapa flera mötesplatsermellan SMU och församling.BU ser mycket positivt på SMU:s försök att hejdaden negativa medlemstrenden, och uppmuntrar viljantill ökade insatser för medlemsrekrytering.BU förutsätter att gemensamma projekt skapas isamarbete mellan SMU och Missionskyrkan.BU understryker SMU:s önskan att finna mentorermed inriktning på ungdomsarbete.Arbetet i andra länderBU noterar med tillfredsställelse att tjänsten sombiståndssekreterare tillsatts vid internationella missionsavdelningeni september 2005.BU noterar med tacksamhet att arbetet med denav 2005 års BU efterfrågade strukturen för samordnaderekryteringsinsatser av missionsarbetare i internationelltjänst nu påbörjats. BU betonar vikten av attsamtal om uppdrag i missionsländer förs tillsammansmed SMU t ex vid ”Kallelse till tjänst-dagar” och närSMU-volontärer utbildas.BU uppmärksammar att insamlingar och gåvor tillarbetet i andra länder blivit drygt 1,5 miljoner lägreän budgeterat för 04/05, samt att föreslagen budgetför 06/07 minskats med drygt 0,5 miljoner i förhållandetill budget för 04/05. BU påtalar att detta inteöverensstämmer med visionen för Målbild 2010, därSvenska Missionskyrkan anser sig ”vara en missionerandekyrka, en kyrka som inte lever i och för sig själv.Mission är kyrkans väsen”. BU anser att detta tydligtvisar att åtgärder behövs för att öka bl a annandagsinsamlingen.Utöver detta anser BU att en översyn avmissionsfonderna bör ske så dessa medel kan användasi Missionskyrkans internationella arbete.BU ser positivt på att församlingar i Sverige engagerarsig som ”fadderförsamlingar” och tror att dettakan bidra till en större närhet till det internationellaarbetet. BU uppmanar kyrkostyrelsen att tydliggöradetta som en kontaktform för församlingar, närförsamlingar,regioner, distrikt, SMU-grupper och enskildaför att genom besök och dagens moderna kommunikationssystemknyta nya kontakter – allt för att ökamissionsintresset.BU uppmanar kyrkostyrelsen att sprida informationom Svenska Missionskyrkans goda kontaktnätoch möjligheter till direktinsatser vid katastrofer(Tsunamin/Andamanerna) och att gåvor via Missionskyrkans”90-nummer” är ett utmärkt alternativ vid tillexempel högtidsdagar.BU ser positivt på den organisationsöversikt sominletts i Eglise Evangélique du Congo (EEC) kyrkan iKongo-Brazzaville, efter upphandling av ett kenyansktföretag till uppdraget. BU uttalar förhoppningen attorganisationsstudier även kan användas i andra systerkyrkorför att därigenom bidra till ett bättre fungerandearbete i kyrkan.Den av 2001 års kyrkokonferens beslutade policynför internationellt missionsarbete skall bearbetas.Beslut om den skall fattas av 2006 års kyrkokonferens.I budget 04/05 fanns 100 000 kronor avsatta förändamålet, men ingen kostnad redovisas. BU anser detanmärkningsvärt att inget skett och ser även detta somen fara för förlorad identitet som missionerande Missionskyrka.Kyrkostyrelsen, kyrkokansliet,Teologiska Högskolan och SändarenBU konstaterar, liksom förra året, att det skett enutveckling av struktur och ledning av kyrkokanslietsarbete. Samarbetet mellan olika avdelningar på kansliethar en fortsatt positiv utveckling.BU betonar det delade ledarskapets värde. InomMissionskyrkans olika led upplevs uppdelningen avansvaret mellan missionsföreståndaren och generalsekreterarenha många fördelar.Trots påpekanden från BU vid de tre föregåendekyrkokonferenserna förekommer fortfarande storabrister i hanteringen av kyrkostyrelsens protokoll. BUförväntar sig omgående åtgärder för att säkerställakyrkostyrelsens protokollshantering. Beslutsunderlagoch ekonomiska analyser bör biläggas föredragningslistaninför sammanträdena och därmed utgöra ettunderlag för protokollsskrivning. Justering av protokollbör ske inom tre veckor från sammanträdesdag.BU noterar att ägarförändring av tidningen Sändaren,genom försäljning till Verbum, har skett underåret och gläds åt att tidningen behåller sin nuvarande14 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

profil. Vi noterar vidare att det är positivt med utökadsamordning med Kyrkans Tidning, vad gäller administrativafunktioner.BU anser att två ärenden under året – kyrkostyrelsensstorlek och UCL – har hanterats med ett visst måttav demokratiunderskott gentemot församlingar ochdistrikt. Dessa frågor borde ha underställts kyrkokonferensenför beslut.Utbildningscentrum Lidingö (UCL) ochLidingö Hotell och Utbildningscentrum AB(LHUC)BU har även i år försökt få en klar bild av situationenvid UCL. Vi har inte heller nu lyckats. Vissa oklarheterkvarstår. Uppfattningarna spretar och samsyn saknas.BU:s förhoppning är att situationen vid UCL ska stabiliserasså att denna fråga i fortsättningen inte skakräva samma omfattande engagemang.UCL-styrelsen beslutade den 8 april 2005 att lägganer konferensverksamheten den 1 augusti 2005. Beslutetverkställdes inte fullt ut. Nytt beslut om hävande avdetta beslut kan vi inte finna att vare sig UCL:s ellerLHUC:s styrelse tagit. Otydlighet om framtiden harskapat otrygghet hos personalen och osäkerhet hoskunder. Ett uttryck för oklarhet är kyrkostyrelsensskrivning i rapport till kyrkokonferensen (sid 24) att”styrelsen inte beslutat att avveckla bolaget”. Kyrkostyrelsenkan enbart ge ägardirektiv. Administrativa bristeroch rutiner beträffande anställningsbevis och andraarbetsrättsliga frågor har också skapat otrygghet.BU noterar dock att nödvändig uppstramningskett. BU förutsätter att den nya styrelsen skapar möjligheterför en fullgod arbetsmiljö.Ett starkt engagemang från kyrkostyrelse och tjänstemänhar erfordrats för att styra upp verksamheten,men det har också medfört en oklar ansvarsfördelningmellan kyrkostyrelse, UCL:s styrelse, LHUC:s styrelseoch olika anställda. Det är därför viktigt att rollernaför de olika parterna klargörs och blir vägledande fördet fortsatta arbetet.BU uppmanar kyrkostyrelsen att genom ägardirektivsäkerställa detta och att dokumentation av beslutsker på ett juridiskt godtagbart sätt. Det korta perspektivet(samarbetsavtal t o m 2007) innebär dock att vissosäkerhet inte kan undvikas.Vid kyrkokonferensen 2005 togs beslut om att tillsättaen utredning om UCL:s framtid. Förslaget skullei god tid tillsändas församlingar och distrikt för samtaloch reflexioner.BU konstaterar med stor förvåning att detta inteskett.EkonomiBU konstaterar att redovisning och bokslut ger enprofessionell bild av Missionskyrkans ekonomi. BUnoterar med tacksamhet att resultattrenden brutits tillett positivt resultat bl a med hjälp av en god finans- ochfastighetsförvaltning.BU vill understryka vikten av regelbundet offrandegenom autogiro och kyrkoavgift och betonar därförvikten av att utse insamlingsombud i församlingarna.BU konstaterar att statliga bidrag är en viktiginkomst för Missionskyrkan och noterar samtidigtatt en diskussion påbörjats kring dessa bidrag. BU villdärför uppmana kyrkostyrelsen att noga följa dennafråga.BU anser att placeringspolicyn för kapital fungeratbra på en skiftande börs.BU ser positivt på att finansiella frågor förtssamman med fastighetsfrågor i det nya förvaltningsrådet.BU noterar och gratulerar till utmärkelsen ”Bästaårsredovisningen inom den ideella sektorn” för verksamhetsåret03/04.Förslag om ansvarsfrihetEfter att ha informerat sig om 2004/2005 års verksamhetoch förvaltning instämmer BU i revisorernas förslagatt kyrkokonferensen skall bevilja kyrkostyrelsenansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret.För kyrkokonferensens beredningsutskottSven-Anders Hultander, ordförande;Kerstin Åberg, vice ordförande.Kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker framfördeföljande kommentarer från kyrkostyrelsen till beredningsutskottetsyttrande.Först ett varmt tack för det arbete beredningsutskottetsledamöter och presidium lagt ner under någradagar innan konferensen. Styrelsen är tacksam för dengranskning som görs och som stöder den demokratiskaprocessen. Få får sådan kunskap om Missionskyrkansom beredningsutskottets ledamöter.Kyrkostyrelsen uppmuntras genom synpunkternafrån beredningsutskottet. Många positiva omdömenhar givits till styrelsens och kyrkokansliets arbete.Arbete i Sverige, ekumenik och SMUBU bekräftar den ekumeniska utvecklingen och andradelar i det nationella arbetet. Det är roligt att uppmuntransker av ett tätt samarbete med SMU. Det ärnaturligtvis en avgörande framtidsfråga att kyrkanlever nära sitt ungdomsförbund.Protokoll 15

BU antyder en konkurrens mellan församlingsplanteringoch stöd till mindre församlingar. Eftersomfinansieringen kommer ur två olika potter i kyrkoavgiftenfinns medel för stöd till både och. Konkurrensförekommer därför inte. Begränsningen ligger i antaletkyrkoavgiftsgivare.Arbete i andra länderDet känns bra att BU uttrycker oro för insamlingsresultatenför mission i andra länder. Det är viktiga signalertill församlingarna. Översyn av ”missionsfonder” är enoklar uppmaning. Det finns gåvor som vid årets slutsummeras som ”ändamålsbestämda verksamhetsmedel”.Dessa tas i anspråk i takt med att verksamhetersom motsvarar givarnas önskemål identifieras.Missionskyrkans policydokument ”Evangelium åtalla” antogs av kyrkostyrelsen i augusti 2001. Någotkonferensbeslut togs ej 2001 rörande policyn. Det harfunnits en ambition och plan att bearbeta detta dokumentatt gälla mission generellt. Detta har ej hunnitsmed budgetåret 04/05 eller 05/06. Men det har lagts ini årsplaneringen för 06/07. Det har startats ett missionsteologisktarbete för ungdom under ledning avP O Sveder Renklint, även om det bokföringsmässigtkan se ut som medel ej nyttjats.Kyrkostyrelsen, kansliet, THS och SändarenKyrkostyrelsen håller med om bristerna i protokollshanteringen.Beslut finns nu som ska underlättaframtagandet, och bidra till att angivna tidsramar skakunna hållas.BU tar upp två fall av ”demokratiunderskott”,vilket kyrkostyrelsen ställer sig frågande till. Kyrkostyrelsenfick av kyrkokonferensen uppdraget att prövaantalet styrelseledamöter och återrapportera. Styrelsenprövade frågan genom en egen utredning och när argumentenprövades fann styrelsen ej skäl till ändring. Denprövningen återrapporteras i årets konferens, i enlighetmed beslutet.BU anser vidare att UCL-frågan skulle ha lagtsfram till kyrkokonferensen för beslut. Frågans komplexitetdär t o m BU anser att den är svårfångadlämpar sig inte för beslutshantering i sina detaljer ikonferensen. Däremot har öppenhet och medverkan ikonferensen ägt rum 2005 med ett särskilt utskott och2006 med ett särskilt Lidingö-seminarium.Utbildningscentrum LidingöBU anser att det finns fortsatt oklarheter rörande UCL.Några exempel anförs i yttrandet.Kyrkostyrelsen gjorde våren 2005 några åtgärdersom huvudman för att få en bild av verksamhetenoch öka insatserna på grund av ekonomisk obalans.En kyrkostyrelseledamot fick ordförandeuppdraget,ekonomichefen tog VD-uppdraget, ägardirektiv harutformats och de ekonomiska förhållandena är genomgångna.Kyrkostyrelsen ägnade även tid åt uppföljningav verksamhetsavtalen och uppföljning av utbildningsverksamheten.Kyrkostyrelsen har genom dessa åtgärderfått betydligt bättre underlag för beslut.UCL-styrelse, personal och ny rektor har aktivtarbetat med den pedagogiska verksamheten och anpassatarbetet till de intäkter som finns. Ett arbete somkyrkostyrelsen uppskattar. Det är oundvikligt att såmycket åtgärder ihop med en löpande drift skapar enviss oro.Kyrkostyrelsen vet mycket väl att den endast genomägardirektiv kan påverka verksamhetens inriktningoch som fastighetsägare vidta åtgärder. Kyrkostyrelsenhar agerat inom de ramarna.Den utredning om Lidingöfastigheten som konferensenbeställde 2005 fick sitt uppdrag hösten 2005och återrapporterade i februari. En dialog skedde medkyrkostyrelsen och rapporten blev klar i samma tid somkonferensmaterialet skickades ut. Det kan betraktassom i ”god tid” eftersom andra ärenden går ut medsamma framförhållning – och där församlingarna förväntasgå igenom frågorna. Detta ärende gavs sammatid, något annat var ej praktiskt möjligt.För folkhögskolans skull drivs verksamheternavidare på Lidingö, nu med prognos på nollresultat ellerbättre. Genom ägardirektiven håller sig kyrkostyrelsennoga underrättad och kan om någon situation skulleuppstå agera utan alltför lång fördröjning.EkonomiBU konstaterar att styrelsens hantering av ekonomioch finanser hanteras professionellt och ger ett positivtresultat.Ulf Hållmarker yrkadeatt kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottetsyttrande tas till protokollet.Vid behandling av ärendet yttrade sig Sven-OlofMarklund, Skellefteå och missionssekreterare PärSandstedt.Kyrkokonferensen beslutadeatt lägga årsberättelsen till handlingarna,att lägga revisorernas berättelse till handlingarna,att fastställa resultat- och balansräkningen förSvenska Missionskyrkan och Svenska Missionskyrkokoncernen,16 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

att föra beredningsutskottets yttrande till kyrkostyrelsenför prövning av de förslag ochsynpunkter som yttrandet innehåller, samtatt ta kyrkostyrelsens kommentarer till beredningsutskottetsyttrande till protokollet.§ 20 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen ochmissionsföreståndarenKyrkokonferensen beslutade enligtrevisorernas förslag och medberednings utskottets tillstyrkanatt bevilja kyrkostyrelsen och missionsföreståndarenansvarsfrihet för den tid redovisningen omfattar.§ 21 Tack till kyrkostyrelsenKyrkokonferensens ordförande Anders Andersson,framförde ett varmt tack till ledamöterna i kyrkostyrelsen,missionsföreståndaren samt medarbetarna påMissionskyrkans kansli för det redovisade verksamhetsåret.Tre nyckelord kännetecknar arbetet: Hängivenhet– omsorg – inspiration. Vi framför från församlingaroch ombud ett varmt tack för det gångna årets arbete.Missionsföreståndare Göran Zettergren underströktacket till medarbetarna och konferensen förenades isången Brist ut min själ och en konferensgåva samladesin.Kristinehamn; Larseric Ramlöv, Finspång; LehnaRönneklev, Hönö; Karin Sporre, Falun, och Per-OlofWestlin, Hjo.Följande kandidater hade förordats av valberedningen:Olle Andersson, Sävedalen; Mona Angel, Kungälv;Cicci Hallström, Hönö; Lennart Henriksson,Malmö; Christer Hårrskog, Falun; Claes Jonsson, Danderyd;Lars Junelind, Jönköping; Jean-Claude Loubelo,Dalsjöfors; Runa Wester, Kil.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta informationen om kandidaterna tillprotokollet.§ 23 AjourneringKyrkokonferensen beslutadeatt ajournera förhandlingarna till kommande dag.Fredag 16 juni§ 24 Ordförandeskifte, återupptagande avförhandlingarnaKonferensens andre vice ordförande, Börje Wennberg,övertog ledningen av förhandlingarna och förklaradedessa återupptagna.§ 22 Presentation av förordade kandidatertill kyrkostyrelsenValberedningens ordförande, Ove Sävinger, hänvisadetill den sammanfattning av valberedningens arbetssättsom delats ut med konferenshandlingarna, och välkomnadetill utfrågningar fredag kl 13.30 och 15.00 påpåverkanstorget.Kyrkokonferensen hade att välja åtta ledamötertill kyrkostyrelsen för en tid av två år. Av de åtta ledamötersom valdes vid kyrkokonferensen 2005 hade treledamöter meddelat att de inte stod till förfogande föromval, nämligen Monica Berglund-Ryman, KatarinaNoremo och senare Elisabeth Olsson. Valberedningenhade under tiden januari till mars 2006 från församlingaroch distrikt inhämtat förslag på kandidater tillkyrkostyrelsen.Följande ledamöter kvarstod i kyrkostyrelsen efteratt ha blivit valda av 2005 års kyrkokonferens för en tidav två år och var därmed inte möjliga att nominera:Lennart Halfvarson, Örebro; Andreas Hedström,Stockholm; Ulf Hållmarker, Orsa; Göran Kihlström,§ 25 Ansökan om tillhörighet till SvenskaMissionskyrkanTre församlingar hade ansökt om tillhörighet tillSvenska Missionskyrkan, nämligen:• Kapellbackens församling, Ånge, som bildatsgenom att Ånge-Borgsjö missionsförsamlingoch Ånge baptistförsamling gått samman. Församlingenavser även att ansöka om tillhörighettill Svenska Baptistsamfundet.• Arboga frikyrkoförsamling, som bildats genomatt Arboga missionsförsamling och Arbogabaptistförsamling gått samman. Församlingenavser även att ansöka om tillhörighet tillEvangeliska Frikyrkan.• Centrumkyrkan Vindeln, som bildats genom attVindelns missionsförsamling och pingstförsamlingeni Vindeln gått samman. Församlingenavser även att ansöka om tillhörighet tillPingst – fria församlingar i samverkan ochEvangeliska Frikyrkan.Protokoll 17

Kyrkokonferensen beslutade enligtkyrkostyrelsens förslagatt bevilja Kapellbackens församling, Ånge, Arbogafrikyrkoförsamling samt Centrumkyrkan Vindeln,tillhörighet till Svenska Missionskyrkan.Representanterna för Kapellbackens församling,Ånge, Arboga frikyrkoförsamling och CentrumkyrkanVindeln kallades fram och de närvarande hälsades välkomnaav kyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarkeroch missionsföreståndare Göran Zettergren.§ 26 Meddelande om ändringar i matrikelnPär Sandstedt, nationell missionssekreterare, meddeladeföljande ändringar i matrikeln:Mellansvenska distriktetBacke missionsförsamling (3 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iSollefteå missionsförsamling.Bingsjö missionsförsamling (2 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iEnvikens missionsförsamling.Bollsta missionsförsamling (5 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iÅdalkyrkans församling, Kramfors.Grycksbo missionsförsamling (8 medlemmar)har upplösts och medlemmarna har gått in iBjursås missionsförsamling.Grängesbergs frikyrkoförsamling (7 medlemmar,EFK/Missionskyrkan) har beslutat att enbarttillhöra Evangeliska Frikyrkan.Hara missionsförsamling (3 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iOdenslundskyrkans församling, Östersund.Ilsbo missionsförsamling (3 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iHudiksvalls missionsförsamling.Lits missionsförsamling (12 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iOdenslundskyrkans församling, Östersund.Storviks missionsförsamling (16 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iKanalkyrkans församling, Sandviken.Tegelsmora missionsförsamling har ändrat namntill Örbyhus missionsförsamling.Åsvedens missionsförsamling (2 medlemmar)har upplösts och medlemmarna har gått in iBollnäs missionsförsamling.Äppelbo missionsförsamling (6 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iKällartorpskyrkans församling, Dala-Järna.Mälardalens distriktBjörkviks missionsförsamling (7 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iMariakyrkans församling, Katrineholm.Bålsta frikyrkoförsamling har ändrat namn tillBjörksäterkyrkan.Södra Götalands distriktMistelås missionsförsamling (5 medlemmar) harupplösts.Slätthögs missionsförsamling (16 medlemmar)har upplösts och gått samman med Mohedamissionsförsamling och tillsammans bildatMohedaortens missionsförsamling.Truseryds missionsförsamling (9 medlemmar) harupplösts.Västra Götalands distriktÖstads missionsförsamling har beslutat att bytanamn till Sjöviks missionsförsamling.ÖrebroVärmlandDals distriktBjörnö missionsförsamling (4 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in inärliggande församlingar.Stömne missionsförsamling (2 medlemmar) harupplösts.Sölje missionsförsamling har upphört då samtligamedlemmar avlidit.Östra Götalands distriktEdshults missionsförsamling (6 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in inärliggande församlingar.Gistads missionsförsamling (33 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iLinghemskyrkans församling.Naglarp missionsförsamling (10 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in inärliggande församlingar.Övre Norrlands distriktBolidens missionsförsamling (15 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iSkellefteå missionsförsamling.Brobyns missionsförsamling (4 medlemmar) harupplösts och medlemmarna har gått in iJohanneskyrkans församling, Boden.18 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Kyrkokonferensen beslutadeatt ta meddelandet till protokollet.§ 27 Utvärdering kyrkoavgiftenMissionssekreterare Pär Sandstedt gjorde en muntligpresentation och hänvisade i övrigt till det utskickadematerialet.InledningKyrkokonferensen 2003 behandlade den första utvärderingenav kyrkoavgiften och beslöt då om 8 att-satser(kyrkokonferensen 2003 § 32) samt att en ny utvärderinggörs under 2005 och föreläggs kyrko konferensen2006. Utvärderingsgruppen har arbetat efter direktivfrån kyrkostyrelsen som syftat dels på en tillbakablick,men också framåt.Uppföljning av beslutetI tillbakablicken har utvärderingsgruppen följt uppbesluten från 2003. Den första att-satsen1. att kyrkoavgiften behålls som insamlingsformi Svenska Missionskyrkanvill utvärderingsgruppen understryka och fogar nedankommentarer till övriga punkter:2. att kyrkoavgiften fortsatt utgör 1 % avbeskattningsbar inkomst och medfördelningen 70 % till den egna församlingenoch 30 % till församlingar med behov avekonomiskt stöd samt till pionjärinsatserKyrkoavgiften har fördelats enligt beslutet. Kyrkostyrelsenoch/eller dess bidragsdelegation har beslutatom bidrag från kyrkoavgiftens 20 % och SST samt frånkyrkoavgiftens 10 % enligt följande:År 20 % + SST-bidrag 10 % *)2003 9 821 tkr 535 tkr2004 10 952 tkr 928 tkr2005 11 583 tkr 1 680 tkr2006 12 000 tkr*) t o m 2004 har avsättningar skett till regleringsfondenKyrkoavgiften har medfört att bidragen till församlingarnakunnat öka markant trots att anslaget från SSTstått relativt stilla. För 2006 har församlingarna ansöktom bidrag upp till 18 mkr, vilket är en stor ökning fråntidigare år, och speglar en försämrad ekonomisk situationhos församlingarna. Församlingarna söker bidragfrämst för att klara lönekostnaden för pastor, men detfinns också ett tydligt bidragsbehov för ungdomsledartjänsteroch diakonala satsningar.3. att regleringsfonden på sikt skall varacirka 10 % av kyrkoavgiftens preliminäraomslutning, med syfte att vid för högförutbetalning kunna reglera underskottetutan församlingars återbetalning,Regleringsfonden, som alltså ska fungera som en buffert,uppgår för närvarande till 4 803 tkr och överstigerdärmed de ca 3 200 tkr som utgör 10 % av kyrkoavgiftenspreliminära omslutning.Regleringsfonden utgörs framför allt av kyrkoavgiftens10 %. Utvärderingen ser det som angeläget attöverskjutande medel, så snart det finns ansökningarsom svarar mot uppställda kriterier, betalas ut ochkommer till användning. Därmed följer en uppmaningtill församlingarna att ta initiativ till pionjärsatsningaroch församlingsplanteringar.4. att kyrkostyrelsen beslutar om eventuellaöverskjutande medel i regleringsfonden, medsyfte att dessa skall användas i tydligtförsamlingsinriktat arbeteHär avses det belopp som – positivt eller negativt– uppstår vid kyrkoavgiftens årliga slutavräkning.Utvärderingsgruppen konstaterar att dessa medel gåtttill församlingsinriktat arbete, vilket bland annat kanvara kostnader för distriktsföreståndarnas verksamhet.5. att Svenska Missionskyrkan, utan någraavgifter till församlingarna, tillhandahålleroch ansvarar för informationsmaterial ochövrig kyrkoavgiftshanteringSvenska Missionskyrkan har ansvarat för att ta framinformationsmaterial och administrera kyrkoavgiften.Till sin hjälp har Missionskyrkan ett registersystemdär enskilda medgivanden registreras, filer till Skatteverketgenereras och tas emot samt betalfiler till plusgiroskickas. En kontorist är delvis anställd för attadministrera detta åt församlingarna.Fram till 31 oktober registreras nya, ändrade ochavslutade medgivanden. I januari kommer, efter ytterligarekorrigeringar, den slutgiltiga filen från Skatteverketoch därefter meddelas församlingarna via brev.Månadsutbetalningen från Skatteverket överförs såsnabbt som möjligt till församlingarna.6. att uppmuntra församlingarna att aktivtarbeta med rekrytering till kyrkoavgiftenAnnonser, bildspel, faktablad, brev m m har tagits framför att hjälpa församlingarna att få in ytterligare medgivandentill kyrkoavgiften.Protokoll 19

Anslutningen var2003 14 106 givare2004 14 462 givare2005 14 916 givare.2005 tillkom över 700 personer medan 300 personeravförts ur registret.Det informationsmaterial som finns idag är bramen kan bli bättre. Utvärderingen konstaterar attde församlingar som lyckats bäst med anslutningenhar utsett en eller ett par personer som särskilt fåttuppgiften att vara rekryterare. Församlingarna börårligen utse dessa personer. Dessa skulle kunna rapporterasvia den årliga statistikblanketten och t exbenämnas insamlingsombud. Benämningen ersätterdå Nybyggarombud och vidgar uppgiften så att denutöver kyrkoavgiften gäller Missionsgåvan, 90-kontot,Nybyggarna m fl.Det är viktigt att informera om att insändandeav medgivande inte automatiskt leder till att kyrkoavgiftenöverförs från Svenska kyrkan till SvenskaMissionskyrkan.7. att en församlings anslutningsgrad till kyrkoavgiften,i relation till genomsnittet, påverkardess möjlighet att få anslagFörsamlingarnas anslutningsgrad finns i spännvidden100–0 %. Den genomsnittliga anslutningsgradenär cirka 24 %. Församlingarnas anslutningsgrad, iförhållande till genomsnittet, har påverkat deras möjlighettill bidrag.8. att distrikten ersätts med 50 kronor perkyrko avgiftsgivare, inom respektive distrikt,för fortsatt arbete i linje med det sombenämns Hela livets kyrka.Utvärderingsgruppen noterar att distrikten 2004 och2005 fått ersättning med 50 kr per kyrkoavgiftsmedgivande,vilket innebär totalt ca 1 450 tkr. Utöver attdistrikten har en samordningsroll för ”Hela livetskyrka” ser utvärderingen deras viktiga roll för rekryteringav nya givare genom sin nära kontakt medförsamlingarna.Kyrkoavgiftens betydelse och behovet av ökatantal medgivanden utifrån– anslutning och åldersfördelning 2005Bifogad tabell visar att åldersfördelningen för demsom är anslutna till kyrkoavgiften är ganska jämn.Omkring 3 500 av de anslutna är 75 år eller äldre.Utvärderingsgruppen konstaterar att såväl nya medlemmarsom de unga i kyrkan är en viktig målgrupp.En satsning på att få med dem är strategiskt rätt ochnödvändigt.Genom en samverkan mellan församling, distriktoch riks kan nya viktiga målgrupper nås. I Mellansvenskadistriktet finns en idé om hur man kan arbeta motden unga målgruppen. Det är viktigt att sådana idéersprids i alla distrikt. SMU:are behöver få kännedomom att kyrkoavgiften går till församlingen direkt genom70 % eller via bidrag som ofta riktas till satsningar förbarn och unga.Nedanstående tabell visar att antalet betjänadesom utgör beräkningsgrunden för det statliga bidraget(SST) minskat de senaste tio åren. Det tydliggörkyrkoavgiftens allt viktigare roll för bidrag till församlingarna.Församlings-, medlems- ochbetjänadeutvecklingen 1995–2004År Församlingar Medlemmar Betjänade1995 910 72 319 157 0561996 894 71 141 152 2601997 871 70 072 152 0711998 851 69 028 151 2471999 843 68 148 145 6682000 824 67 041 144 1542001 810 66 082 142 4772002 800 65 299 134 9332003 772 64 251 129 1962004 759 63 432 127 753– församlingarnas ekonomiska situationKyrkoavgiften blir allt viktigare för att församlingenska klara sin ekonomi. Kyrkoavgiften har bidragit tillatt öka församlingarnas gåvointäkter från ca 245 mkrunder år 2000 till 279 mkr år 2005. Detta efter att intäkternahar stått stilla i många år. Utvärderingsgruppenmenar att alla församlingar som ännu inte nått 40 %anslutning bör sätta det som ett delmål. Medlemskapoch anslutning till kyrkoavgiften ses av gruppen som ensjälvklar kombination. Pastorerna bör i samband medsamtal om medlemskap aktualisera de insamlingsvägarsom Missionskyrkan rekommenderar – främst20 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

kyrkoavgiften och Missionsgåvan. Självklart är alltgivande frivilligt och principen att ge efter sin förmågagäller, men kyrkoavgiften är inte bara en insamlingskanalutan aktualiserar också kyrkosynen.– bidragens strategiska betydelseBidragen med fördelningen 20 % till församlingarnas”reguljära” arbete och 10 % till pionjärarbete ochförsamlingsplanteringar har gett Missionskyrkan ochdess församlingar nya möjligheter in i 2000-talet. Dehar bland annat inneburit att• ca 150 församlingar klarar att ha anställd pastoreller annan medarbetare,• ett studentpastorsarbete finns på sex universitetoch högskolor,• satsningar kunnat göras på diakonala projekt,kyrka–arbetsliv, polispastor, krogpastor, evangelisationm m,• församlingar fått ett extra bidrag i krissituationer,• ett nytt arbete kunnat starta i Färjestaden, Ulricedali Malmö, Teleborg i Växjö, Åby, Torslanda ochbland samer.Kyrkoavgiftens kritiska punkter medbetoning på beroendet av statlig lagstiftningoch tolkning av dennaUtvärderingsgruppen ser inga tecken på att nuvarandelagstiftning ska ändras. Men naturligtvis kan en rätttighetdras in genom att lagen ändras på samma sättsom andra lagar kan ändras.Det är samma formuleringar som ger möjlighet tillhjälp med kyrkoavgiften som ger rätt till ”SST-bidrag”så om ett samfund inte bedöms uppfylla nuvaranderegler för det ena så uppfyller man inte heller reglernaför det andra.Den avgift på 21 kr per ansluten som Skatteverkettar för uppbörden av kyrkoavgift bedöms långsiktigtligga på samma nivå. Avgiften reducerar Missionskyrkansbidrag från SST, t ex för 2006 med 14 916 x 21 =313 336 kr.Kyrkoavgiften i relation till Missionskyrkansinsamlingsmål/offerdagar– förslag på en samlad insamlingsstrategiUtvärderingsgruppen bejakar fördelningen att kyrkoavgiftenframför allt går till församlingarna och Missionsgåvantill det gemensamma arbetet. En mindre delav kyrkoavgiften går till Missionskyrkans och distriktenstydligt församlingsinriktade arbete, samtidigt somautogirot ger Missionsgåvogivare en möjlighet att styraen del av gåvan till den egna församlingen. De som gertill Missionsgåvan via autogiro – 2 972 personer – låtercirka 37 % gå till det gemensamma arbetet och 63 % tillden lokala församlingen.Missionsgåvans roll framgår av följande tabell somvisar den procentuella fördelningen mellan kontantinsamlingenpå offerdagen och förinbetalningarna tillMissionsgåvan via plusgiro, autogiro eller Internet.Insamlings- Mission i Mission i Pastors- SMUform andra länder Sverige utbildn.Kollekt 52 % 20 % 37 % 30 %Missionsgåvan 48 % 80 % 63 % 70 %En satsning på kyrkoavgiften behöver förenas meden satsning på Missionsgåvan. Utvärderingsgruppenstryker under att anslutningen till kyrkoavgiften i ettförsta skede borde vara 40 % och att Missionsgåvanvarje månad kan registrera 10 000 inbetalningar.Prioriterade grupper i rekryteringsarbetet är:• församlingens medlemmar• SMU:are på väg in i församlingen• Missionskyrkans vänner och betjänade.Unga människor tar gärna ett radikalt beslut. Ettsådant är att månad efter månad ge till sin församlingoch sin kyrka. Utvärderingsgruppen föreslår att enhearing hålls med ett antal unga människor från varjedistrikt för att få idéer om insamlingsvägar som fungerarför ungdomar.Utvärderingsgruppen noterar att flera gemensammaförsamlingar upplevt tveksamhet att satsa påkyrkoavgiften som insamlingsform. Eftersom alla samfunderbjuder möjlighet att ge via kyrkoavgift, bordedet vara pedagogiskt lätt att motivera kyrkoavgifteni gemensamma församlingar, då den till allra störstadelen går tillbaka till den egna församlingen.Utvärderingen vill också peka på behovet attkortinbetalningar kan göras i samband med kyrkobesök.Detta behövs som komplement till kontantgivandet,främst för den yngre generationen.Kyrkoavgiftens rollKyrkoavgiften spelar en roll för markering av Missionskyrkansom öppen kyrka. Den anger också enväg till offrande som är gemensam för alla registreradetrossamfund i Sverige. Konstitutionens skrivning att”Offrandet sker i former som församlingen och SvenskaMissionskyrkan anvisar” är fullt tillräcklig och börvara vägledande vid t ex samtal om medlemskap iförsamlingen.Kyrkoavgiften har spelat en stor roll för uppdragetatt vara en tjänande kyrka i det svenska samhället.Här följer några exempel från de olika distrikten.I Härnösand har ett diakonalt arbete startat upp,i Eskilstuna och Upplands Väsby har kamratstödjareProtokoll 21

och pastor kunnat sändas till angränsande skolor,i Lomma har den lilla församlingen fått stöd för ettomfattande arbete på sin ort, i Lövgärdet, Angered,bedrivs ett arbete för olika åldrar i en utsatt stadsdel, iDegerfors har nya kontakter knutits genom en musikverksamhet,i Oskarshamn har ett utåtriktat arbeteför äldre tonår upp till 25 år utvecklats, i Boden medangränsande församlingar är en medarbetarpool pågång.SammanfattningSammanfattningsvis konstaterar utvärderingsgruppenatt kyrkoavgiften fungerat väl och att den är ett välkommettillskott till Svenska Missionskyrkans insamlingsarbete.Detta är en insamlingsform väl värd attfortsatt satsa på för Missionskyrkans församlingar.Arbetsgruppens sammansättningLeif Almroth, Linköpings missionsförsamling, EvaJansson, Tierps missionsförsamling, Karin Larsson,SMU, Kaj Revahl, Mellansvenska distriktet, RunaWester, kyrkostyrelsen.Till gruppens förfogande:Magnus Johansson, bitr ekonomichef/sekreterare, PärSandstedt, nationell missionssekreterare/sammankallande.Kyrkostyrelsen har mottagit rapporten och föreslårmed utvärderingsgruppen att kyrkokonferensen uppmanarförsamlingarnaatt att sätta som mål att minst 40 % avmedlemmarna är anslutna till kyrkoavgiftensenast 2008,att gemensamt arbeta för målet minst 10 000inbetalningar per månad till Missionsgåvansenast 2008, samtatt att utse insamlingsombud och rapporteradenna/dessa till Missionskyrkan.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Roger Strand,Östra Götalands distrikt; Lars-Gunnar Hjerne, Hallunda;Åke Henningsson, Källeryd; missionssekreterarePär Sandstedt.Under debatten ställdes följande yrkanden:av Roger Strandatt sätta som mål att minst lika många somantalet medlemmar i Missionskyrkan äranslutna till kyrkoavgiften 2009.av Lars-Gunnar Hjerneatt församlingarnas totala bidrag till gemensamsamfundsekonomi, inte bara kyrkoavgiften,i relation till genomsnittet påverkar derasmöjlighet att få anslag, samtatt uppmana församlingarna anta målsättningenatt alla medlemmar blir regelbundna givaretill samfundsekonomin via Missionsgåvansautogiro och/eller kyrkoavgift och utseinsamlingsombud, samt rapportera dessa tillMissionskyrkan.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla kyrkostyrelsens förslag och därmed avslåRoger Strands och Lars-Gunnar Hjernes förslag.§ 28 Verksamhetsplan och budget förtiden 2006-09-01–2007-08-31 samtyttrande från kyrkokonferensensberedningsutskottMissionsföreståndare Göran Zettergren inledde medatt påminna om visionen och målsättningen för arbeteti Svenska Missionskyrkan:Utgångspunkten är ett mejl från en av vår kyrkas pastorer.En pastor och engagerad medarbetare som fyllt 60år och varit med länge i Missionskyrkans verksamhet,skriver på skärtorsdagskvällen: ”Jag läser om att ni villvända trenden. Maken till ’uppkäftighet’ har vi väl intestött på i vårt samfund på oerhört länge. En sann påsktendensär det ju. Vem i Jerusalem – utom Jesus självförstås – tänkte tanken så här på skärtorsdagskvällenatt ’vi ska minsann vända trenden’.” Sedan avslutarpastorn sitt mejl med några ord av uppmuntran ochber till Gud om fortsatt vishet, glädje och uthållighettill oss alla.Denne pastor har förstått precis vad verksamhetsplanengår ut på. Vi vill vända trenden. Vi vill förnyelse.Vad är viktigast av så mycket viktigt? Vi vill fokusera.Allt detta utifrån en vision: ”En kyrka med rum förhela livet som erbjuder befrielse och upprättelse genommötet med Jesus Kristus.” Det är det mötet det handlarom. Vi kan, mänskligt sett, planera hur mycket vi vill.Det är först när det blir ett möte med Kristus själv somvi kan bli en kyrka som berör. Därför – visionen liggerfast och bär oss vidare.Generalsekreterare Thord-Ove Thordson presenteradekyrkostyrelsens förslag till verksamhetsplan2006/2007:22 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

TIO PRIORITERADE MÅLUTIFRÅN MÅLBILD 2010I längtan efter att människor ska få lära känna JesusKristus, komma till tro och upptäcka församlingensom gemenskap för liv och tjänst vill vi till 2010 brytaminskningen av antalet medlemmar och deltagare ikyrkans och SMU:s verksamhet. Detta övergripandemål är en självklar del i allt vi vill göra.Vid utgången av verksamhetsåret 2006/2007 skaföljande mål ha uppnåtts – i samspel mellan alla delarav Missionskyrkan: församlingar, distrikt och riks,SMU, folkhögskolor och Teologiska Högskolan samti samverkan med ekumeniska organ och systerkyrkornationellt och internationellt:Förnyelse och församlingsutveckling• Rörelsen mot fördjupning och andlig vägledninghar stärkts, bl a genom ett nätverk av retreat- ochpilgrimsledare inom Missionskyrkan.• 10 nya församlingsmentorer har rekryterats ochutbildats och 30 församlingar/SMU-föreningarhar inlett nya mentorsprocesser.• Med erfarenheter från de första åren av arbete medförsamlingsplantering har nya riktlinjer antagitsmed syfte att förankra arbetet i varje distrikt.• I samverkan med distrikten och SMU har styrelsekonferenserarrangerats med 500 förtroendevaldaoch fokus på församlings- och medlemsutveckling.• Ett musikprojekt har startats med SMU för attstimulera gudstjänstlivet och stärka ungdomarsroll i kyrkan.Steg mot enhet• Kyrkogemenskap har upprättats med Svenskakyrkan och lett till olika typer av lokala avtal omsamverkan.• Överenskommelse om kyrkogemenskap har träffatsmed Metodistkyrkan och Svenska Baptistsamfundet.Rum för de nya svenskarna• Som en uppföljning av Påskuppropet 2005 har församlingarnaskompetens i asyl- och integrationsfrågorstärkts genom utbildningar i samverkanmed Sveriges Kristna Råd.• 25 församlingar har tagit nya initiativ för attbereda rum för de nya svenskarna i singemenskap.• En arabisktalande pastor är i tjänst i Stockholmsområdet.• Minst två nya församlingsgrupper som firargudstjänst på annat språk än svenska har bildats.Missionskyrkan – mitt i samhället• En arbetsgrupp för kyrka–samhälle och nätverkför pastorer och diakoner med samhällsinriktadetjänster har startat.• 10 församlingar har påbörjat ett kyrka–idrottsarbetei form av idrottskonfirmation, idrottslägereller kaplanskap i samarbete medidrotts föreningar.• Genom ett tydligare lokalekumeniskt engagemangoch med stöd av utbildningar i krishantering ochkrisberedskap har församlingarnas medverkan idet lokala krisarbetet stärkts.Kyrkan i det offentliga samtalet• En nationell opinionsgrupp har inrättats för atti ekumenisk samverkan stärka Missionskyrkansopinionsbildning i samhälls-, tros- och kulturfrågor.• Utbildningsdagar med församlingarna kringkommunikation och media har genomförts isamverkan med distrikten.Internationellt missionssamarbete• Kongo-Kinshasa, där Missionskyrkan arbetat125 år, har uppmärksammats genom särskildasatsningar i Sverige och Kongo.• Pionjärarbete har inletts i fyra nya områden ivärlden, tillsammans med berörda systerkyrkor.• Utifrån den utvärdering av Mellanösternprogrammetsom gjordes 2005/2006 harprioriteringarna för arbetet reviderats.Gränsöverskridande mission• Den internationella missionspolicyn ”Evangeliumåt alla” har utvecklats till en gemensam missionspolicyför nationellt och internationellt arbete.• I samarbete med SMU har minst 20 volontärer och5 missionsarbetare utbildats och sänts till andraländer.• Minst två volontärer och två missionsarbetarefrån systerkyrkor i andra länder har tagits emot iSverige.• Formerna för ett gemensamt ansvar för fyramissionsarbetare i nya områden har fastställtstillsammans med berörda systerkyrkor.• 10 församlingar har tagit fadderansvar enligtfastställd policy för några av Missionskyrkans ochsysterkyrkornas internationella missionsarbetare.Arbetsgivaransvar och arbetsmiljö• Kyrkokonferensbeslutet om medlemskap i Arbetsgivaralliansenhar följts upp med information ochutbildningar i alla distrikt.Protokoll 23

• Två distrikt har pilotprojekt med arbetslag isamverkan mellan församlingar.• Fler tillfällen för andlig fördjupning och förnyelsehar erbjudits medarbetarna i Missionskyrkan.Stöd till medarbetare i tjänst• En ny fortbildningskommitté har tillsatts för attkartlägga behov av kompetensutveckling för allamedarbetare och planera för ett nytt fortbildningsprogram.• Missionskyrkan och SMU har gjort en gemensamsatsning för att utveckla nya former av utbildningoch fortbildning för professionellt arbete blandbarn och unga.Ekonomiskt ansvarstagande• 30 % av församlingarnas medlemmar har anslutitsig till kyrkoavgiften.• 8 000 personer är regelbundna givare viaMissionsgåvan.• Insamlingsombud har rekryterats iförsamlingarna och utbildningar har anordnatsi samverkan med distrikten.Ekonomichef Samuel Borg föredrog delårsrapportenför tiden 1 september 2005 till 30 april 2006 och inleddemed att förklara kyrkoavgiftens betydelse för ekonomini Missionskyrkans församlingar.Tyvärr har den tidigare så glädjande ökningen av gåvomedleni Missionskyrkans församlingar avstannat ochtill och med minskat något med 1,1 % mellan 2004 och2005. Missionsgåvan, som står för 37 % av budgeteradegåvomedel i Missionskyrkan, ökade med 0,3 % mellan2004 och 2005. Förhoppningen är att den marginellaökningen är en början på en ny uppåtgående trend.Samtliga insamlingar på offerdagarna, som utgör60 % (62 %) av budgeterade gåvor, minskade underperioden 2004–2005. Församlingarnas insamlingar tilldet gemensamma sätter ramen för den budgeteradeverksamhet som samfundet har att utföra.Resultaträkningen per den 30 april 2006, det villsäga innevarande räkenskapsårs åtta första månader,visar att de gemensamma gåvomedlen uppgår till 30,4mkr, vilket är i paritet med budget och 0,4 mkr lägre änresultatet för samma period föregående år.De sammanlagda intäkterna för den aktuellaperioden är 42,7 mkr då även kyrkoavgiftens 30 %och statsbidragen samt övriga intäkter inräknats. Detär 1,1 mkr högre än budgeterat och 0,3 mkr högre änföregående år.Missionsverksamhetens kostnader uppgår till 37,4mkr, vilket är 0,5 mkr högre än budgeterat och 0,6 mkrhögre jämfört med samma period föregående år.Resultatet före dispositioner är 12,1 mkr, vilket är4,7 mkr över budget. Resultatet efter dispositioner fördelåret är 12,0 mkr, vilket är 4,6 mkr bättre än budgetoch 4,4 mkr bättre än resultatet för samma period föregåendeår. Ett gott resultat som till stora delar förklarasav god finansförvaltning och bättre ekonomi för UCLsom nu kunnat betala sina hyror.Ekonomichefen visade en glädjande graf över SvenskaMissionskyrkans ekonomiska resultat över en femårsperiod.Grafen visade en god återhämtning av ekonominfrån -14,6 mkr år 2001/2002 till ett prognostiseratplusresultat på ca 4,0 mkr år 2005/2006. Ekonomichefenpåtalade vikten av en stark ekonomi som kraft föratt satsa på och genomföra Målbild 2010.Ekonomichefen fortsatte därefter med en föredragningöver budgetförslaget:De strategiska mål som kyrkostyrelsen tagit för åren2006–2010 är följande:• Missionsverksamheten behöver täcka sina kostnadermed insamlingar och statsbidrag till 95 %.• Avskrivningar och avsättningar görs enligt planoch god redovisningssed enligt Årsredovisningslagen(ÅRL).• Samfundets mediaverksamhet ska sammantagetinte belasta missionsekonomin.• Missionsfonden bör ha ett kapital motsvarande ettårs insamlingar, cirka 45 mkr.Budgetförslaget visar på en ökning på intäktssidanmed 1,2 mkr jämfört med innevarande års budget.Ökningen beror till stora delar på att den internationellaenheten tror på ökade direktbokförda gåvor,men även på att kyrkoavgiftens intäkter ökar. Densenare prognostiseras öka tack vare konstant antalkyrkoavgiftsgivare i kombination med löneökningarhos givarna. Då testamentsmedel är en väldigt svårberäknadinkomstkälla har den fått ligga kvar på 4,0mkr vilket stämmer ganska väl överens med utfallensett över en längre period. Detta för att minska dentotala riskfaktorn i budgeten. Intäkter från finansförvaltningenhar justerats upp med 1,0 mkr till 4,0 mkrjämfört med innevarande års budget. Justeringen ärgjord med tanke på föregående års utfall. Utdelningenpå 1,0 mkr från Verbum förväntas utebli men iställeterhållas från aktiebolaget Svensk Frikyrkopress somsålt tidningen Sändaren.Totala intäkter har därmed budgeterats till 2,3 mkrhögre än innevarande års budget. Detta är möjligt medtanke på det goda resultatet som presenterats för 2004/2005 samt prognosen för 2005/2006.24 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

På kostnadssidan har kyrkostyrelsen anpassatverksamheten inom missionsverksamheten för atthamna inom budgeterad intäktsram. De sammanlagdakostnaderna blir således 61,4 mkr, vilket är en ökningmed 2,3 (-0,7 mkr) mkr mot innevarande års budgetoch 4 834 tkr (8,5 %) högre än resultatet för 2004–2005.Kyrkoavgiften ökar omslutningen med 9,8 mkr. Viden beräkning med kyrkoavgiften och missionsfondenexkluderade är intäktsökningen 1 100 tkr jämfört medföregående intäktsbudget.De gemensamma kostnaderna (kyrkoledning, personal-och ekonomiavdelning) ökar med 325 tkr till 15115 tkr (2,2 %). Missionsavdelningens kostnader ökarbudgetmässigt med 2 125 tkr till 43 465 tkr (5,1 %) ienlighet med Målbild 2010. Anslaget till THS minskasmed 150 tkr (5 %) för att närma sig församlingarnasinsamlade medel destinerade för pastorsutbildningenenligt överenskommelse ägarsamfunden emellan. Deavdelningar inom Missionskyrkans kansli (telefon, it,redovisning) vars kostnader fördelas mellan de olikaavdelningarna, ökar sina kostnader med 454 tkr till5 014 tkr (10 %) jämfört med budget 2005/2006. Dettaberor på att tidningen Sändaren, som sålts till Verbum,därmed inte längre är med och bär tidigare samutnyttjadekostnader vilket fördyrar med 392 tkr eller 8,6 %.Om flytten av Sändaren exkluderas och endast reguljärverksamhet beräknas inklusive uppgradering av ekonomisystemetsamt det webbaserade matrikelprogrammetRepet, ökar administrationskostnaderna endast med1,3 % eller 62 tkr. Det verksamhetsområde som ökarmest är anslagen till församlingarna i Sverige.Genom att ta i anspråk 850 tkr av ändamålsbestämdaverksamhetsmedel (det vill säga tidigareinsamlade medel) erhålls en nollbudget. Detta är dockdetsamma som att lägga en underbalanserad budgetom -0,85 mkr. Således uppfyller Missionskyrkan nästansitt finanspolitiska mål.Ekonomichefen föreslår kyrkokonferensenatt anta kyrkostyrelsens förslag till budget.BEREDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDEöver kyrkostyrelsens förslag till budget ochverksamhetsplan för 2006/2007BU:s vice ordförande Kerstin Åberg föredrog yttrandetöver kyrkostyrelsens förslag till budget och verksamhetsplan:BU anser att det är viktigt att erforderliga resurseravsätts för att realisera visionen Målbild 2010.BU ser med tillfredsställelse att allt större del avpensionsskulden täcks av pensionsfonden, men äroroad över att det går så långsamt att nå 100 %.BU vill betona vikten av att det diakonala förhållningssättetgenomsyrar hela Missionskyrkansverksamhet.En ökning av antalet medgivanden till kyrkoavgiftenskulle ge större resurser till både församlingaroch det gemensamma arbetet i Missionskyrkan. BUuppmanar församlingarna att jobba aktivt för att ökaantalet medgivanden.Arbetet Kyrka–Idrott fortsätter att utvecklas ochkonfirmandmaterialet ”Den viktigaste matchen” harslutsålts i sin första upplaga. BU ser behovet av ökaderesurser för Kyrka–Idrott i hela landet.Teologiska Högskolan håller hög utbildningskvalitetoch har ett stort antal pastorskandidater. Högskolanansöker om utökade examensrättigheter förmastersutbildning samt EU-anpassar verksamhetenenligt ”Bolognaprocessen”. I detta expansiva skedeanser BU det angeläget att Missionskyrkan ger åtminstoneoförändrat ekonomiskt stöd.BU noterar med glädje att en kommunikationsstrateghar anställts i kyrkokansliets ledning.BU bedömer att kostnadsbudgeten är realistisk. Viuppmanar församlingarna att aktivt verka för att vitillsammans ska kunna infria intäktsbudgeten.BU föreslår kyrkokonferensenatt anta kyrkostyrelsens förslag till budgetoch verksamhetsplan för verksamhetsåret2006-09-01–2007-08-31.För kyrkokonferensens beredningsutskottSven-Anders Hultander, ordförande;Kerstin Åberg, vice ordförande.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Lars Hartvigsson,Immanuelskyrkan Jönköping; Sven-Erik Köhlin,Järfälla; Johnny Jonsson, Immanuelskyrkan Stockholm,Claes Jonsson, kyrkostyrelsen; Anna Holmdahl,Varberg; Torsten Wilhelmsson, Årjäng; Roger Strand,Östra Götalands distrikt; Ingvar Holmquist, Vännäs;Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen; Gunnar Stignäs, Järfälla;Rune W Dahlén, utbildningssekreterare; MonaAngel, kyrkostyrelsen; Jan Johansson, Vrigstad; SamuelBorg, ekonomichef.I debatten ställdes följande yrkandenav Lars Hartvigssonatt under målet Förnyelse och församlingsutvecklingi verksamhetsplanen lägga till följande punkt:att modeller utvecklas för att formuleraProtokoll 25

lokala, församlingsbaserade visioner ochstrategier baserade på inklusivitet ochdelaktighet.av Sven-Erik Köhlinatt anslaget till THS i budgeten bibehålles fråntidigare år, dvs 2 970 tkr.av Claes Jonsson, Ulf Hållmarker, Mona Angel,Samuel Borgatt bifalla kyrkostyrelsens förslag.av Johnny Jonsson, Anna Holmdahl, Torsten Wilhelmsson,Rune W Dahlénatt bifalla Sven-Erik Köhlins förslag.av Gunnar Stignäsatt insamlade medel till pastorsutbildningenutöver budget betalas till THS.Debatten förklarades avslutad.Kyrkokonferensen beslutadeatt godkänna verksamhetsplanen,att anta budgeten enligt kyrkostyrelsens förslag förtiden 2006-09-01–2007-08-31, och därmed avslåSven-Erik Köhlins yrkande. Detta beslut fattadesefter votering med ordförandes utslagsröst efterlika röstetal (232–232) i voteringen,att bifalla Lars Hartvigssons tilläggsyrkande,att bifalla Gunnar Stignäs yrkande, samtatt lägga delårsrapporten till handlingarna.Kyrkokonferensen förenades i sången Ge Jesus äran ochen konferensgåva samlades in.§ 29 OrdförandeskifteKyrkokonferensens förste vice ordförande, BirgittaCarlsson, övertog ledningen av förhandlingarna.§ 30 Beslut om ordination av pastorerKyrkokonferensen beslutadeatt låta ordinera följande tretton personer tillpastorer inom Svenska Missionskyrkan:Kristina Gustafsson, Annica Hansson,Anders Jarl, Eva Joelsson, Sven Johannesson,Åsa M Johansson, Christian Lennartsson,Katarina Linderborg, Jonas Lundkvist,Andreas Löwkvist, Shahnaz Sanna Mansouri,Elisabeth Strand, Daniel Ånskog.§ 31 Beslut om ordination av diakonerKyrkokonferensen beslutadeatt låta ordinera följande tre personer till diakonerinom Svenska Missionskyrkan:Margareta Hermansson Lilja, Birgitta Johansson,Lena Lagerdahl.§ 32 Beslut om mottagande av pastor frånannat kyrkosamfundKyrkokonferensen beslutadeatt ta emot följande pastorer i SvenskaMissionskyrkans pastorskår:Kenneth Bergqvist, Nils-Eric Würth.§ 33 Tack till de pastorer, diakoner ochmissionärer som under året uppnår65 års ålderKyrkokonferensen beslutade enligtkyrkostyrelsens förslagatt uttala ett tack för trogen arbetsinsats till depastorer, diakoner och missionärer som underåret uppnår 65 års ålder, nämligen:Pastorerna Orvar Alteryd, Peter Andersson,Mirjam Berjlund, Roland Bergman,Birgitta Brundin, Mats Davidson, Leif Delvert,Sven-Olof Håkansson, Kaija Jansson,Lars Larsson, Jan Leykauf, Per Olof Öhrn.Diakonerna Ulla Ekström, Sivert Hugosson,Marianne Wågberg.Missionärerna Åke Almlöf, Stina Fröberg,Kerstin Kvernes, Kerstin Lockhart,Lennart Wilhelmsson.Missionsföreståndare Göran Zettergren framförde enhälsning och avtackade tillsammans med kyrkostyrelsensordförande, Ulf Hållmarker, de närvarande65-åringarna och deras make/maka.§ 34 Meddelande om nya och avgåendemedarbetare i central tjänstPersonalchef Margareta Smedberg Andersson meddeladeatt en medarbetares tjänst har avslutats underåret, nämligen pastor Åke Nordquist, kyrka–arbetsliv.Ett tack framfördes för arbetsinsats och engagemang!Personalchefen meddelade vidare att följandemedarbetare under året har anställts på Missionskyrkansoch SMU:s kansli:26 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Ingela Agnarsson, projektledare Lust att leda;Karin Ahlgren, informationssekreterare SMU; PärAlfredsson, evangelist; Erling Andersson, pionjärpastor– övergår till tjänst inom kyrka–samhälle; GunillaHjelmåker, biståndssekreterare – övergår till tjänst somchef för kommunikationsavdelningen; Rut Lindén,biståndscontroller; Ann Lystedt, vikarierande personalchef;Fredrik Nytomt, projektsekreterare för föreningsdemokratiSMU; Elisabeth Olsson, vikarierandeutbildningskonsulent; Linda Wallberg, ekonomihandläggareMissionskyrkan – går in i tjänst som vikarierandeinternationell sekreterare SMU.I samband med lördagens morgonbön kommeren särskild förbönsakt hållas för de nyanställda.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta meddelandet till protokollet.§ 35 Meddelande om missionsarbetaresom under året gått in i eller återgåttin i internationell missionsuppgiftKyrkostyrelsen och SMU-styrelsen har sedan 2005 årskyrkokonferens antagit följande missionsarbetare atttjäna i internationell tjänst för första gången eller fören ny arbetsperiod, nämligen:EcuadorMissionsarbetare David och Eva LomasVolontärer Elin Claeson, Hanna ÅkerlundIsrael/PalestinaVolontärer Hampus Perhamn, Emma ThorénKongo-BrazzavilleMissionär Lillemor StenmanMissionsarbetare Niklas WretlingVolontärer Helena Bring, Carl-Henrik Jacobsson,Sofia Kaasgaard, Johanna Lindar, Gustav PerssonKongo-KinshasaVolontärer Maria Gilljam, Emelie Sidenholm.§ 36 Förslag om medlemskap iArbetsgivaralliansenPersonalchef Margareta Smedberg Andersson presenteradeförslag om medlemskap i Arbetsgivaralliansen.Kyrkostyrelsen har de senaste åren sökt ett närmaresamarbete med Arbetsgivaralliansen för att stärkakompetensen när det gäller arbetsgivarfrågor. Arbetsgivaralliansenär en fristående arbetsgivarorganisationför arbetsgivare inom den ideella sektorn. De cirka2 000 medlemmarna finns inom idrott, utbildning ochfolkbildning, trossamfund och ekumeniska organisationer,vård och omsorg samt övriga ideella och idéburnaorganisationer. Varje område utgör en egen branschmed eget avtal. Svenska Missionskyrkan har på riksnivåhaft ett serviceavtal med Arbetsgivar alliansensedan 2005 och Missionskyrkans personalchef har varitadjungerad ledamot i branschkommittén för trossamfundoch ekumeniska organisationer.Andra kyrkor och samfund som nu är med i Arbetsgivaralliansenär Metodistkyrkan, Pingströrelsen,Evangeliska Frikyrkan, Katolska kyrkan, Judiskaförsamlingen m fl.Att vara arbetsgivare idag innebär en alltmerkomplex roll som kräver både kompetens och erfarenhetnär det gäller bl a arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor.Svenska Missionskyrkan har bistått församlingarna iarbetsgivarfrågor genom förhandlingar om kollektivochlöneavtal, upphandling av gruppförsäkringar föranställda, tjänstepensionssystem, råd och stöd m m.Kyrkostyrelsen finner dock att det nu är rätt tid att taett steg vidare och via medlemskap i en arbetsgivarorganisationfå möjlighet till extern, professionell hjälp idessa viktiga frågor.En betydelsefull faktor är också den process somäger rum inom Personalorganisationen (PO) och därallt talar för att PO fr o m 1 jan 2007 fusioneras medSKTF och bildar SKTF-Ekumeniska som blir en nyrikstäckande avdelning för anställda från flera samfund.MedlemskapVad är fördelarna med ett medlemskap för Missionskyrkanoch för enskilda församlingar?• Bättre stöd i arbetsgivarfrågor med lättillgängligtSvar Direkt per telefon alla vardagar, hemsida medbra och lättläst information, förhandlingshjälp vidomorganisation och uppsägningar m m.• Medlemskapet innebär en anslutning tillTrygghetsrådet TRS som ger stöd till anställda isamband med uppsägning p g a arbetsbrist mensom också har medel för kompetensutvecklinginom organisationen.• Kollektivavtals- och löneavtalsförhandlingar medfackliga motparter.• Församlingen som arbetsgivare får avtal somomfattar alla kategorier anställda.• Juridiskt stöd vid arbetsrättsliga tvister samtekonomisk garanti om man hamnar idomstolstvist.• Fördelen med att ingå i ett nätverk förtrossamfund och andra ideella organisationerdär arbetsgivarfrågor drivs.Protokoll 27

Ekonomiska konsekvenserSom medlem i Arbetsgivaralliansen betalar man enårlig medlemsavgift på 0,37 % av bruttolönesumman,dock lägst 1 000 kr. För anslutningen till trygghetsrådetbetalar man 0,2 % av bruttolönesumman till TrygghetsrådetTRS.AnslutningDet nuvarande kollektivavtalet som finns mellanSvenska Missionskyrkan och PO används av i principalla församlingar med anställda. Det är därför avoerhört stor vikt att alla församlingar även fortsättningsvisomfattas av ett avtal och att beslut om ettmedlemskap i Arbetsgivaralliansen blir ett gemensamtbeslut som fattas i kyrkokonferensen, annars riskerarett antal församlingar och anställda få en försämringdär de inte längre omfattas av ett kollektivavtal.Kyrkostyrelsen vill därför föreslå kyrkokonferensenatt besluta om medlemskap i Arbetsgivaralliansen förSvenska Missionskyrkan riks, dess distrikt och församlingarfr o m 1 januari 2007. Varje församling medegna anställda får sedan bekräfta beslutet genom enunderskrift med kompletterande data till Arbetsgivaralliansenunder hösten. En reservationsrätt kommeratt finnas för församlingar som har särskilda skäl attavstå medlemskap t ex ekumeniska församlingar därdetta löses med annat avtal.Under hösten 2006 planeras medverkan av representanterfrån Arbetsgivaralliansen i de regionalastyrelsekonferenserna för att ge mer information ochintroduktion till medlemskapet.AvtalsfrågorDet nuvarande kollektivavtalet mellan Svenska Missionskyrkanoch Personalorganisationen omförhandlasför närvarande för förlängning i första hand under ettår, det vill säga t o m 21 mars 2007. Ett medlemskapinnebär att särskilda förhandlingar förs med Arbetsgivaralliansenom inrangering i avtalet för Trossamfundoch Ekumeniska Organisationer (TEO) och medev övergångsbestämmelser. Det finns frågor i det nuvarandekollektivavtalet som är mer av samfundsspecifikeller personalvårdande karaktär och som inte kommeratt finnas med i det nya avtalet. En möjlighet är då attha ett särskilt ”Missionskyrkoavtal” för denna typ avfrågor som förhandlas direkt med Missionskyrkanssektion inom SKTF-Ekumeniska.Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensenatt ansluta Svenska Missionskyrkan riks, dessdistrikt och församlingar till Arbetsgivaralliansenfr o m 1 januari 2007,att varje församling med anställda bekräftarbeslutet genom en underskrift medkompletterande data till Arbetsgivaralliansenunder hösten, senast 2006-11-30,att en reservationsrätt finns för församlingarmed särskilda skäl att avstå från medlemsskap,t ex ekumeniska församlingar där dettalöses med annat avtal. Denna reservation skameddelas senast 2006-11-30.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla kyrkostyrelsens förslag§ 37 Hälsning från SMUSMU:s förbundssekreterare Göran Bondesson gav enhälsning från SMU.Det är mycket som händer och mycket vi har att glädjasåt i SMU och det är en förmån att få vara SMU:sförbundssekreterare.• Ett lyckat inutiprojekt med flera församlingar innei positiva processer.• Ett ideologiskt medvetet internationellt arbete därömsesidigheten inte bara är vackra ord utan ävenleder till handling.- ID-projektet är ett exempel på det.- 2 korttidsvolontärer från Kongo-Brazzaville.- 8 korttidsvolontärer som inte bara bedrivermissionsturism utan lever med och delar livetmed familjer och församlingar i Ecuador, i debåda Kongorepublikerna och Palestina.- CAP-läger- Ska’Ut Mera i Ecuador.Ett fördjupat samarbete med de andra scoutförbundengenom Svenska Scoutrådet. SMU blir efterfrågade fördet vi vill vara. En tydlig kristen organisation som kanhjälpa unga människor till livsavgörande ställningstagandepå kristen grund.Ett fördjupat arbete kring utbildning. Stärkt kontaktmed folkhögskolor. En utbildningsplan är underframtagande. SMU ska bli bäst i organisationssverigepå att samtala med unga människor om existentiellafrågor på kristen grund.SMU står i en mycket utmanande och intressantekumenisk process med SBUF och MKU. Tillsammansska vi skapa en ny ekumenisk gemensam riksorganisation.Det finns en skön kristen tydlighet i SMU. Dettamärks i SMU-styrelsen och riksmötet. Ni skulle varitmed på riksmötet! Innan beslutet om den framtidaorganisationen mellan SBUF, SMU och MKU samlades28 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

man i lovsång och bön. Det var innerlighet i den bönen.Man ville verkligen söka Guds ledning i beslutet. Jagsmygtittade på SMU-styrelsen på första bänk. Niskulle sett intensiteten i deras bön.Riksmötet var underbart. 315 ombud. 640 deltagarepå Klintagården på Öland. Gemenskap med SBUF ochMKU.Riksmötesprotokollet innebär en lång att-göralista.• Vi ska arbeta för en ny gemensam riksorganisationmed SBUF och MKU. Mer om det sedan.• Tillsammans med Missionskyrkan ska viundersöka hur vi kan underlätta för ungaSMU:are som flyttar.• Scoutrörelsens ”Färdplan för framtid” innebärmånga gemensamma projekt med de andrascoutförbunden i Sverige.• Vi ska ta fram en ny scoutskjorta med de andrascoutförbunden, men inte en sån som var påförslag detta år. Halsduken ska få samma färgsom Missionskyrkan för att markera den lokalatillhörigheten till församlingen som scoutkår.MedlemsutvecklingenVi har ett stort bekymmer. Medlemsutvecklingen! SMUhar halverat sitt medlemsantal de senaste 10 åren. Ca2/3 av upptagna på bekännelse kommer från SMUarbetet.SMU:s medlemsutveckling påverkar församlingarnasmedlemsutveckling. Mer information om detkommer på styrelsekonferenser och andra ställen i höst.Då vi inte jobbar med organisationsfrågor med SBUFoch MKU så brinner SMU för medlemsutvecklingen.Fler barn och ungdomar i Sverige behöver kommainom hörhåll för evangeliet. SMU är en fantastisk platsför det.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta hälsningen till protokollet.§ 38 Uttalanden i aktuella frågor somkonferensen beslutar ta upp tillbehandlingSluta förnedra utsatta människor!Redaktionsutskottet anmälde ett förslag till uttalandetill vård- och äldreomsorgsministern och arbetslivsministern.Olika synpunkter och förslag till ändringarpåtalades.Kyrkokonferensen beslutadeatt föra förslaget till uttalande till redaktionsutskottetför vidare bearbetning.§ 39 Rapport om ungdomsförbundenssamgående (SBUF, MKU, SMU)SMU:s förbundssekreterare Göran Bondesson gaven rapport om det beslut om samgående som fattatsav SMU:s riksmöte under Kristi himmelsfärdshelgen2006. Under året kommer en remiss gå ut till församlingaroch SMU-föreningar om frågan.BAKGRUND till visionen om enhetVälkommen med på en resa genom den vision sommånga människor burit på genom åren. En vision omett närmande mellan MKU, SBUF och SMU. En visionsom förändrats något över tid men ändå envist buritpå en längtan om fördjupad enhet, större helhet, merhelighet och om ett gemensamt ungdomsförbund. Meddenna bakgrund vill vi visa den vision som lett fram tillförslaget ”Vision om enhet” som MKU:s, SBUF:s ochSMU:s styrelser lägger fram till sina respektive årsmöten2006, utifrån det uppdrag de fick genom avsiktsförklaringensom antogs 2003.”Bland unga människor idag är det inte i förstahand de klassiska teologiska skiljelinjerna som står icentrum och som bränner. Idag finns en längtan efterhelhet, helighet och ny glöd som går rakt igenom kyrkoroch samfundsgränser. I det ryms möjligheter, menframför allt utmaningar för samfund och ungdomsförbundatt bryta sig loss ur förstelnade former ochspränga gränser. Tiden är nu mogen för omvändelsebort från dogmatism och traditionalism, till öppenhetoch mångfald. Den ekumeniska rörelsen måste blioffensiv.” (Ur 1991 års avsiktsförklaring)Med detta konstaterande som utgångspunktundertecknade styrelserna för MetodistkyrkansUngdomsförbund (MKU), Svenska Baptisternas Ungdomsförbund(SBUF) och Svenska MissionskyrkansUngdom (SMU) i november 1991 en avsiktsförklaringom bildandet av ett nytt gemensamt ungdomsförbund.Genom avsiktsförklaringen ville ungdomsförbundenvara en ”spjutspets och utmanare” i det ekumeniskasamtalet mellan modersamfunden.När det gäller frågan om samgående har dockutvecklingen inte alltid gått i den riktning som våraförbundsstyrelser och årskonferenser önskade näravsiktsförklaringen 1991 kom till. Trots att förbundensårskonferenser vid upprepade tillfällen har bekräftatatt avsiktsförklaringen står fast har ett samgåendeännu inte blivit verklighet. En delförklaring till dettaär att det ekumeniska samtalet om samgående mellanvåra modersamfund stannade av.Den avgörande anledningen till att ett samgåendeinte har skett är dock att en medveten strategi med tydligamålsättningar har saknats. AvsiktsförklaringenProtokoll 29

från 1991 innehöll inte, och har inte heller senare kompletteratsmed, en tydlig gemensam beskrivning av näroch hur ett samgående skulle genomföras. I takt medatt såväl styrelseledamöter som personal på våra kanslierhar bytts ut har de personer som från början drevfrågan om ett samgående försvunnit. De personer somhar tagit över har inte alltid ”ärvt” det tidigare engagemangetför samgåendefrågan och har därför inte hellervelat/kunnat driva frågan vidare.Även om det således finns vissa förklaringar tillvarför ett samgående inte har skett ännu måste detsamtidigt konstateras att ungdomsförbundens styrelserhar misslyckats med att nå fram till avsiktsförklaringensmålsättning.2003 antogs så en ny avsiktsförklaring. Här följerett utdrag från den:”Tillsammans vill MKU, SBUF och SMU verka förKristi kyrkas synliga enhet. Vi vill peka på det somförenar istället för det som skiljer oss åt. Vi vill att detska synas att vi hör samman med varandra och medandra kristna ungdomsförbund, kyrkor och samfund,i Sverige och runt om vår jord. ’Jag ber att de alla skallbli ett och att liksom du, Fader är i mig och jag i dig,också de skall vara i oss. Då skall världen tro att du harsänt mig.’ Joh. 17:21Det finns teologiska och kulturella skillnadermellan våra förbund och samfund. Tidigare utredningarhar dock visat att skillnaderna inte är så storaatt de utgör ett hinder för ett framtida samgående. Ivår gemenskap finns utrymme för olika uppfattningar,tolkningar och uttryck. Det som förenar oss är tron påJesus Kristus som vår Herre och frälsare. Den mångfaldav arbetssätt och sätt att uttrycka vår tro som finns ivåra ungdomsförbund och samfund utgör en fantastiskmöjlighet. Ju fler olika former för gudstjänst ochtjänst vi kan erbjuda, desto fler människor kan finnaen plats i vår gemenskap och finna sin väg till tro. Vi ärövertygade om att ett samgående på sikt skulle göra ossstarkare och ge oss bättre möjligheter att möta framtidautmaningar. Visionen om ett samgående står fast ochfungerar som ett synligt tecken på vår samhörighet.Med drömmen om ett samgående som grund vill vi fortsättasamverka i projekt och arrangemang och ocksåarbeta målmedvetet för att utvidga vårt samarbete tillnya verksamhetsområden och arbetssätt. Vi vill ocksåfortsätta att arbeta för en fördjupad samverkan mellanvåra modersamfund.”Nedan följer ett utdrag från MKU:s, SBUF:s och SMU:sstadgar som pekar på grunden för våra organisationer.Utdrag som visar vikten av vår verksamhet, varför vifinns till och att centrum är bekännelsen ”Jesus Kristusär Herre”.Utdrag ur MKU:s, SBUF:s respektive SMU:sstadgar:MKUJesus Kristus är HerreUtifrån Jesu Kristi försoningsverk och Hans närvarandeomsorg i hela skapelsen vill MKU bland barn ochungdom genom en mångfald av arbetssätt.• Föra evangelium om Jesus Kristus till ungamänniskor• Verka för ett personligt ställningstagande för JesusKristus såsom Frälsare och Herre och förmedlemskap i den kristna församlingen• Visa på människans unika värde och frihettillsammans med hennes ansvar för hela Gudsskapelse• Stimulera till en kristen insats i samhälls- ochkulturliv• Verka för Kristi kyrkas enhetSBUFJesus Kristus är HerreDenna urkristna bekännelse delar vi med alla kristna.Den innebär för oss:• att bejaka Gud• att bejaka sig själv• att bejaka medmänniskan• att bejaka Guds skapade världMed denna bejakelse av Jesus Kristus som Herre villSBUF:• hjälpa människor till en personlig kristen tro ochtill gemenskap i den kristna församlingen• stimulera människor till kristen enhet ochgemenskap• hjälpa människor till personlig utveckling och attupptäcka sitt eget värde• inspirera till engagemang och ansvarstagandei medmänskliga frågor utifrån övertygelsen ommänniskors lika värde• verka för internationell solidaritet och rättvisa• hjälpa människor att vårda och förvalta Gudsskapelse och att ta aktivt ansvar för kommandegenerationers livsvillkor• verka för ett samhälle, fritt från missbruk av gifter• stimulera till ansvarigt engagemang i samhällsochkulturliv.30 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

SMUJesus Kristus är HerreSMU vill vara en öppen rörelse. Varje SMU:are är friatt själv ta ställning till SMU:s bekännelse och kristentro. Därför kan alla som vill vara med i SMU. Genomen mångfald av arbetssätt vill SMU:• föra evangelium om Kristus till unga människor,• ta sin del av ansvaret för människors villkor,• verka för Kristi kyrkas synliga enhet,• främja personlig kristen tro och gemenskap i denkristna församlingen,• hävda den enskildes värde och utveckla förmågantill självständiga ställningstaganden• stimulera till ansvarigt engagemang i samhällsochkulturliv.AVSIKTSFÖRKLARINGENFör unga kristna är det centrala att tillhöra Gudsförsamling. Att vara kristen är viktigare än eventuelltillhörighet till ett visst kristet ungdomsförbund. MKU,SBUF och SMU vill som ett svar på detta verka förKristi kyrkas synliga enhet. Vi vill anta Guds utmaningom att bli ett.”Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du,fader är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Dåskall världen tro att du har sänt mig” Joh 17:21.Under åren 2006–2012 vill MKU, SBUF och SMU:• Bilda en gemensam riksorganisation.• Arbeta för bildandet av ett gemensamtungdomsförbund.• Uppmuntra och stödja lokal samverkan.• Uppmuntra och stödja samverkan mellandistrikt/regioner.• Fortsätta utmana samfunden till samgående.NYTT FÖRSLAG OCH MÅLför den nya organisationsformenEtt förbund av förbund och föreningarDetta är ett förslag för hur en ny ekumenisk ungdomsorganisationav federativ art konstrueras. Det innebären förändring på riksplan medan igenkänningen bibehållsi det lokala sammanhanget.En ny riksorganisationFörsta steget mot ett samgående är att MKU, SBUFoch SMU bildar en ny gemensam riksorganisation, ettförbund av förbund. I förslaget används arbetsnamnetFörbunds-3:an (F3). Alla lokalföreningar anslutna tillMKU, SBUF och SMU ansluts automatiskt till den nyariksorganisationen. F3 är ett förbund vars medlemmarockså är medlemmar i sina gamla ungdomsförbund,d v s MKU, SBUF och/eller SMU. En lokalföreningkan inte vara medlem enbart i F3.F3 äger ansvar för sådan verksamhet som idagbedrivs av MKU, SBUF och SMU. Styrelsen ägermandat att agera å deras vägnar. Den nya riksorganisationenleds av en styrelse och förbundsordförande/förbundssekreterare.Högsta beslutande organ är F3s årsmöte där varjeförening som är ansluten till F3 äger rätt att sändaombud. Vid F3s årsmöte väljs en förbundsstyrelse. Envalberedning tar fram kandidater till styrelsen.Styrelsen för F3 kommer att bestå av ledamöter frånMKU-föreningar, ledamöter från SBUF-föreningar ochledamöter från SMU-föreningar. Vid beslut ska MKU,SBUF och SMU finnas representerade. Formerna fördetta måste utredas vidare.F3s styrelse ansvarar för och bereder alla ärendensom inkommer till MKU, SBUF respektive SMU.Endast i tvingande fall skickas ärenden vidare tillstyrelserna för MKU, SBUF respektive SMU. Vad somkan utgöra tvingande fall kommer att regleras i enlighetmed stadgarna. Avgörande är om ärendet i frågaär av sådan karaktär att juridik eller formalia gör detnödvändigt.Nödvändiga formella beslut fattas vid enskildaårsmöten för MKU, SBUF respektive SMU. Varjeenskilt förbund väljer en egen styrelse. All rikspersonalkommer fortsättningsvis att vara anställd av F3. F3kommer att ha en förbundssekreterare som leder arbetetpå rikskansliet. Övriga avtal ingångna av MKU,SBUF respektive SMU förutsätts övertas av F3.Den nya riksorganisationen har ett eget namnkompletterat med underrubriken ”MKU, SBUF &SMU tillsammans”. En enhetlig grafisk profil kommeratt tas fram för användning på alla nivåer. Distrikt ochlokala föreningar får om de så finner lämpligt användaden nya riksorganisationens namn och grafiska profil,men kan även använda de gamla logotyperna.DistriktenVid F3s bildande kommer de nuvarande distrikteninom MKU, SBUF respektive SMU automatiskt attanslutas till F3. Detta kommer att innebära geografisköverlappning. Distrikt inom F3 som överlappar varandrageografiskt utmanas till fördjupat samarbete medvarandra. F3 kommer att ha kontakt med samtligadistriktsorganisationer. De riktlinjer som gäller mellannuvarande riksorganisation och distrikt kommer ävenatt gälla mellan F3 och distrikten.Protokoll 31

LokalföreningarnaDe lokala föreningarna inom F3 utgörs av självständigaföreningar för barn- och ungdomsverksamhetsom verkar i lokala församlingar tillhörande Metodistkyrkani Sverige, Svenska Baptistsamfundet ochSvenska Missionskyrkan. Lokalföreningarna får omde så finner lämpligt använda F3 i sitt namn. I annatfall behåller de samma namn som tidigare.Relationer till samfundenF3 kommer att sörja för att Metodistkyrkan i Sverige,Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkanmed glädje och förtroende skall vilja anförtro sittbarn- och ungdomsarbete till F3.Områden för vidare utredning• Ekonomiska frågor• Scout• Internationella kontakter och medlemskap• Nationella kontakter och medlemskap• Placering av kansli.TIDPLANDe tre styrelserna skall lägga fram ett organisationsförslagtill årsmötena 2007. Styrelserna ges ekonomiskaförutsättningar att anlita extern utredare som utifrånliggande förslag och intentioner tar fram en grundligoch omfattande konsekvensanalys, organisationsplansamt juridisk lösning för den nya organisationen.Remissinstans för organisationsförslaget kommer attvara samtliga föreningar inom MKU, SBUF och SMU,styrelserna för ungdomsförbunden, Metodistkyrkan iSverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.Styrelserna ansvarar för sammanställningav remissvaren och lägger fram ett eventuelltomarbetat förslag. Förslaget presenteras i årsmöteshandlingarna.2007 Årsmötesbeslut om förslaget.2007–2008 Förberedelser inför starten av F3.2008 Nytt årsmötesbeslut om förslaget.F3 startar i samband med årshögtiden.Stor fest på årshögtiden tillsammansmed våra samfund, med vilka vi hargemensam konferens.Efter 2008 Strategi för fortsatt process med fortsattarbete mot djupare enhet.2012 Utvärdering av den nya organisationenoch beslut om nya steg mot en fördjupadorganisatorisk enhet.SYFTELiggande förslag utgår från de samtal som förts på ochmellan de tre ungdomsförbundens årsmöten. Sedanmånga år finns en tydlig önskan om en närmre samhörighet,vilket nu resulterat i ett förslag om att bilda ettnytt gemensamt förbund parallellt med de befintliga.Detta ska ses som ett förberedande steg på väg mot detsamgående som under lång tid varit och fortfarande ärmålet. Fyra principer ligger som grund till förslaget.• Jesu Kristi synliga enhet!• Mångfald• Effektivitet• GenomförbarhetDet viktigaste med allt vi gör, både i det egna förbundetoch i F3, är att det utgår från Jesus Kristus och att detgörs för Hans skull. Tillsammans kan vi, genom vårmångfald och allt vi kan erbjuda, göra Jesus Kristuskänd och trodd. Med gemensamma insatser kan vivärna om våra egna olikheter som öppnar nya vägar.Vi skapar en större gemenskap, både för oss själva ochför de barn och ungdomar vi önskar nå. Det finns ettsamhälle som väntar på och behöver detta, och där fårvi tjäna barn och ungdomar. Processen måste ocksåmedföra en effektivitet, och skapa en dynamisk organisation.Det måste vara genomförbart till följd aven smidig process där vi snart kan se vår nya gemensammaframtid.Vad skiljer sig från kanslisamverkan?Den ekumeniska process som ledde fram till kanslisamverkanbörjade med att SBUF 1990 skrev ett öppet brevtill alla kristna ungdomsförbund inom Sveriges frikyrkor.MKU och SMU svarade ja och ville skapa någotnytt tillsammans, och en avsiktsförklaring skrevs.De tre ungdomsförbunden talade om möjligheten attgå samman och bilda ett nytt ungdomsförbund påriksnivå där distrikt och lokal nivå inte berördes liktliggande förslag. De valde att bilda kanslisamverkan– ”som ett steg på vägen mot samgående”.Kanslisamverkan började med att MKU, SBUFoch SMU flyttade samman i gemensamma lokaler iÄlvsjö 1993. Till en början sköttes ekonomin genom attekonomiansvariga fördelade olika fakturor mellan sig.Ungdomsförbunden var i process att bilda föreningenKanslisamverkan och dess styrelse. MKU fick två platseri styrelsen för Kansliföreningen, SBUF tre platseroch SMU fyra platser. En viktig princip var att ingetungdomsförbund själv skulle ha egen majoritet. Konsensuseftersträvades i varje beslut.Ungdomsförbunden såg sina resurser som tre hyllori ett gemensamt skafferi. En fjärde hylla var den gemensamma.Ju mer samverkan, desto mer på den gemen-32 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

samma hyllan. För att en verksamhet skulle hamnapå den gemensamma hyllan krävdes beslut i respektiveungdomsförbunds styrelse. Därefter leddes arbetet avKansliföreningens styrelse.Verksamheten rymde från början gemensam tidning,föreningsutskick, gemensamma projekt och läger,ganska snart en personal på 100 % och en personal somdelade tjänst mellan SBUF 80 % och MKU 20 %.En treårig plan utarbetades med målsättningen attdet mesta efter dessa år skulle föras upp på den gemensammahyllan. Efter hand byttes emellertid personerut, både i styrelser och i personalen, och processen tappadefart och kraft. År 2000 flyttade SMU till SvenskaMissionskyrkans lokaler på Tegnérgatan 8, Stockholm.Året efter flyttade MKU och SBUF till EkumeniskaCentret i Sundbyberg.På följande punkter skiljer sig ”Vision om enhet”från kanslisamverkan:• En gemensam styrelse ansvarar för all verksamhet.• All personal anställs i den nya organisationen.• Avtal ingås av den nya organisationen.• Organisationen är representant för MKU, SBUFoch SMU mot externa aktörer.• Organisationen är starkare sammankopplad ochinte beroende av individuella intressen.Utifrån detta förslag beslutade SMU:s riksmöteatt anta avsiktsförklaringen ”Vision om enhet”,att utvärderingen som skall göras 2012 görstillsammans med moderkyrkorna,att till kyrkokonferensen 2007 motionera om attSvenska Missionskyrkan uttalar sitt stöd förSMU:s planer att ingå i federation med MKUoch SBUF – som ett steg på vägen mot ett samgåendemellan de tre samfunden,att uppdra åt SMU-styrelsen, att tillsammansmed styrelserna för MKU och SBUF, verkställaförslaget ”Vision om enhet”,att uppdra åt SMU-styrelsen, att tillsammansmed styrelserna för MKU och SBUF, tillriksmötet 2007 ta fram förslag på stadgaroch organisationsmodell för den nya gemensammariksorganisationen,att uppdra åt SMU-styrelsen, att tillsammansmed styrelserna för MKU och SBUF, tillriksmötet 2007 gemensamt ta fram förslagpå reviderade stadgar för respektive ungdomsorganisation,att stadge- och organisationsförslagen skalltas fram i nära samarbete och samråd medMetodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundetoch Svenska Missionskyrkan,att uppmuntra distrikten till ett fördjupatsamarbete med SBUF:s distrikt ochMetodistkyrkans regioner,att uppdra åt SMU-styrelsen att, tillsammansmed styrelserna för MKU och SBUF, tillsättaen visionsgrupp som arbetar med dengemensamma organisationens nyaverksamhetsformer och möjligheter,att uppdra åt SMU-styrelsen att utveckla ochfördjupa ett mer konkretiserat samarbete medSBUF och MKU,att uppmana Svenska Missionskyrkan, SvenskaBaptistsamfundet och Metodistkyrkan iSverige att skyndsamt ta steg för att bilda enny gemensam kyrka.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta rapporten till protokollet.§ 40 Information om fördjupadgemenskap mellan SvenskaBaptistsamfundet, Metodistkyrkan iSverige och Svenska MissionskyrkanMissionsföreståndaren gav en information om den fördjupadegemenskapen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkanoch Missionskyrkan:Vi gläds över de samtal som förs mellan våra kyrkor/samfund lokalt, regionalt och på nationell nivå. PåMetodistkyrkans inbjudan tillsatte styrelserna för vårakyrkor/samfund en samrådsgrupp 2003. Samrådsgruppenmellan våra tre samfund hade fått i uppdragatt till våra konferenser ge en gemensam informationom de samtal som nu pågår, vilket getts ut i konferenshandlingarna.Tidigare samtal har haft en hög målsättning omsamgående med modeller och tidsplaner.När dessa mål inte nåtts, utan samtalen förklaratsvilande eller avslutande, har de varje gång fört medsig besvikelse och försök att beskriva vems fel det varitistället för att pröva metoden.Våra församlingar, kyrkor/samfund har genomgåtten utveckling under de tio år som förflutit, bådei identitetsfrågor och i teologi. En allt djupare insikthar vuxit fram där vi ser att vi behöver varandra. Inteminst gäller detta utifrån den lokala församlingenssituation. Idag är det vår förhoppning att våra försam-Protokoll 33

lingar och samfund ser allt vi har gemensamt i historia,identitet, bekännelse och uppdrag.Vi vill inte börja i organisatoriska modeller ellertidsplaner för samgående. Vi vill istället än djupareförankra synen på församlingens väsen och uppgift: Iden enhet Gud har berett för sin församling och somJesus bad för. I våra församlingar bärs vi av en drömoch en längtan om att vara en enhetens och försoningensredskap i en splittrad värld.Kyrkostyrelsen beslutade i maj 2006 att kyrkostyrelsenvill medverka till att utveckla en ny gemensamkyrka tillsammans med Metodistkyrkan och SvenskaBaptistsamfundet – i den takt som visar sig möjlig ochi öppen dialog med andra kyrkor och samfund. Kyrkostyrelsentillstyrkte också ungdomsförbundens processmot fördjupad gemenskap.Samtalet går nu vidare på många olika sätt. Meddenna gemensamma information om ett pågåendearbete uppmanar vi våra församlingar att be för enhetensväg och föra ett samtal i den egna församlingen.Ett dokument från samrådsgruppen kommer atttillsändas församlingarna. Detta vill bidra till enfördjupning av samtalet och ställa frågor om vilkeninriktning församlingarna vill se. I början av maj 2006möttes våra kyrkoledare till samtal och bön. Låt oss beden bön som formulerades på detta möte:Gud, du som i kärlek bär världen, till dig vill vi kommamed tacksamhet över den gemenskap våra kyrkor ochsamfund har med varandra idag och som berikat ossunder så många år.Vi tackar och ber för våra församlingar och derasungdomsföreningar utöver vårt land som troget villtjäna dig och människor.Vi tackar dig för att du skapar och gör något nyttibland oss idag.Vi ber om välsignelse över våra konferenser mednärhet, vishet och mod. Låt oss som ditt folk fattabeslut som leder till att förverkliga ditt rike.Vi ber om välsignelse över vår framtid och ber ommod att våga gå vidare i tillit till din nåd och ledning.Vi ber om skaparkraft att med öppna ögon alltmertillsammans vara en kyrka som berör.Amen.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta informationen till protokollet.§ 41 Förslag till beslut omkyrkogemenskap med Svenska kyrkanPer-Magnus Selinder, sekreterare för ekumenik ochteologi, föredrog förslaget till beslut om kyrkogemenskapmed Svenska kyrkan:Ekumenisk överenskommelse mellanSvenska kyrkan och Svenska MissionskyrkanUnder mer än 40 år har samtal pågått mellan Svenskakyrkan och Svenska Missionskyrkan. Dessa har stegvisfördjupats, vilket framgår av de rapporter som successivtpublicerats och behandlats av församlingarna.År 2001 fick samarbetsrådet i uppdrag av de bådakyrkostyrelserna att lägga fram förslag om en ekumenisköverenskommelse om kyrkogemenskap. Dettaskulle ske utifrån vad som uppfattats som kvarståendeskiljaktigheter rörande dop, nattvard och ämbete. Förslagetöverlämnades till kyrkostyrelserna i oktober 2004för att därefter remissbehandlas inom båda kyrkorna.Efter remissbehandling och seminarier vid kyrkokonferensrespektive kyrkomöte 2005 utarbetadesamarbetsrådet ett slutligt förslag utifrån inkomnasynpunkter i remissyttranden samt andra övervägandeni nära samråd med uppdragsgivarna.Kyrkostyrelserna i de båda kyrkorna enades vidsammanträde den 28 februari 2006 att gemensamtföreslå 2006 års kyrkokonferens respektive kyrkomötenedanstående överenskommelse. I ett särskilt bakgrundsdokumentutvecklar samarbetsrådet förslagetsgrund, innebörd och konsekvenser samt redovisar delarav kyrkornas egna dokument för att belysa olika frågor.Principer och tolkning har prövats under hand i tvågemensamma sammanträden med styrelsernas arbetsutskottsamt i ett gemensamt styrelsesammanträde.Ombuden och församlingarna har inför dettabeslut fått del av bakgrundsdokumentet, som ocksåvarit tillgängligt på Missionskyrkans hemsida,www.missionskyrkan.se.Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensenatt för sin del godkänna följande ekumeniskaöverenskommelse med Svenska kyrkan samtatt ge kyrkostyrelsen fullmakt, att om såskulle behövas inför Svenska kyrkans beslutsprocessi höst, göra redaktionella ändringarav texten, samtatt tillsammans med Svenska kyrkanmanifestera överenskommelsen genom särskildagudstjänster. Vid en nationell högtidtillkännages överenskommelsen den 1 advent2006. Stiftsvisa/distriktsvisa och lokalagudstjänster kan sedan följa för att gemensamtoch tillsammans med församlingarnafira överenskommelsen.______________________________________”Vi, Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan, görefter teologiska överläggningar och samtal om pastoralafrågor följande ekumeniska överenskommelse:34 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Vi erkänner• varandra som apostoliska kyrkor, delar av Kristikyrka i världen, med gemensam bekännelse avden apostoliska tron, gemensam förståelse avsakramenten samt delaktighet i hela Guds folksuppdrag, där allas ansvar är grundläggande;• varandras vignings- respektive ordinerade tjänstersom gåvor från Gud med Andens inre kallelseoch Kristi uppdrag. Detta innebär ömsesidigheti tjänst samt gemensam tjänst inom ramen förlokalt samarbetsavtal. Vid övergång till den andrakyrkans vigningstjänst/ordinerade tjänst tar viemot varandra enligt den mottagande kyrkansbestämmelser utan reordination;• den personliga och kollegiala tillsyn som utövas ivåra kyrkor för att tjäna kyrkans enhet. Som etttecken på detta inbjuder vi varandra vid vignings-,ordinations- och avskiljningsakter.Vi vill• öppna för gemensamt gudstjänstliv i våraförsamlingar;• verka för gemensamt ansvarstagande i samhälleoch värld;• fortsätta att utveckla och fördjupa gemenskapenmellan våra kyrkor i samråd om tro och liv;• upplåta våra kyrkor åt varandra för vigsel ochbegravning samt andra gudstjänster;• stärka våra kyrkors ekumeniska relationer iSverige i strävan mot vidare enhet;• bidra till att andra kyrkor i våra världsvidagemenskaper verkar för en närmare samhörighet.Vi uppmanar våra församlingar, där förutsättningarfinns, att genom lokala samarbetsavtal• dela ett gemensamt liv i gudstjänst, uppdrag ochtjänst samt att be för och med varandra;• i ömsesidighet se medlemmarna i våra kyrkor somdelar av Kristi kropp och välkomna dem att taemot sakrament och pastorala tjänster;• som tecken på gemenskapen inbjuda varandravid församlingens mottagande av kyrkoherderespektive installation av församlingsföreståndare;• verka för ökad samhörighet med andra församlingarpå orten.”Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Åke Henningsson,Källeryd; Anders Dahlström, Sunne; RuneOlsson, Andreasförsamlingen Jönköping; Göran Bondesson,SMU:s förbundssekreterare; Sven-Olof Marklund,Skellefteå.Kyrkokonferensen beslutadeatt ajournera behandlingen av ärendet till följandedag.§ 42 AjourneringKyrkokonferensen beslutadeatt ajournera förhandlingarna till kommande dag.Lördag 17 juni§ 43 Ordförandeskifte, återupptagande avförhandlingarnaKyrkokonferensens ordförande Anders Anderssonövertog ledningen av förhandlingarna och förklaradedessa återupptagna.§ 44 Rapport om utredning avkyrkostyrelsens storlekPersonalchef Margareta Smedberg Andersson gav enmuntlig presentation av det utsända materialet.Kyrkokonferensen 2005 beslutade att uppdra åt kyrkostyrelsen”att i samband med utvärdering av genomfördaförändringar av kyrkostyrelsens arbetssätt prövafrågan om kyrkostyrelsens storlek och återrapporteratill kyrkokonferensen 2006”.Kyrkostyrelsen tillsatte därför under hösten 2005 enarbetsgrupp med uppdraget att allsidigt pröva fråganom kyrkostyrelsens storlek och värdera de argumentsom framförts för och emot en förändring av kyrkostyrelsensstorlek. Arbetsgruppen bestod av Sven-AndersHultander, Thorsten Rosengren och Margareta SmedbergAndersson, sekreterare.Arbetsgruppen belyste i sin rapport en styrelses rolloch funktion i olika organisationstyper (aktiebolag,myndigheter, kommunala nämnder m fl) och skriver:”En styrelse i en folkrörelse eller ideell organisation harett annat perspektiv. Där har viljan att driva organisationensidé samt den demokratiska förankringenen stor betydelse. Bredden i rörelsen har av hävd varitviktig och det har därför varit angeläget att tillse attden representeras i styrelsen så att rörelsens alla tongivandedelar finns med och kan komma till tals.Sammantaget betyder detta att det man menar medeffektivt eller väl fungerande styrelsearbete inte är riktigtsamma sak i olika typer av organisationer.Protokoll 35

Trots skillnader i olika miljöer och olika organisationerär det ändå en gemensam erfarenhet att för attstyrelsearbetet ska fungera effektivt så bör styrelsen intevara för stor. När styrelserna blir alltför stora försvårasstyrelsernas förmåga att vara funktionsdugliga.Det centrala för Svenska Missionskyrkan är attvara en kyrka och ett demokratiskt styrt trossamfundoch detta bildar också självklart utgångspunkten förresonemang om kyrkostyrelsens storlek och sammansättning.”Det finns motiv som både talar för och emot en styrelsemed färre ledamöter. Arbetsgruppen kom i sin samladebedömning fram till att föreslå en minskning avantalet ledamöter i kyrkostyrelsen till tolv ledamöter,främst med utgångspunkten att detta skulle underlättaoch effektivisera styrelsens arbete. Detta skulle ocksåkunna vitalisera demokratin i kyrkan genom att fleruppdrag i närliggande styrelser och organ kan besättasav andra än kyrkostyrelsens ledamöter och därigenombredda engagemang och delaktighet.Kyrkostyrelsen har prövat arbetsgruppens förslagmen anser att trots att det finns motiv för en minskadstyrelse så överväger argumenten som talar emot. Kyrkostyrelsenpoängterar den demokratiska förankringensom både handlar om att församlingarna är företräddamed bredd i styrelsen och att styrelsen å sin sida haren viktig kontaktskapande länk visavi församlingarna.Kyrkostyrelsen betonar också behovet av breddi kompetens, erfarenheter, intressen och fallenhet hosstyrelsens ledamöter samt svårigheten att fördelanödvändiga uppdrag på färre personer. Kyrkostyrelsenavstår därför från att lägga förslag om förändring avstyrelsens storlek till konferensen.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Sven-ErikKöhlin, Järfälla; Jenny Hjalmarson, ImmanuelskyrkanStockholm; Lennart Halfvarson, kyrkostyrelsen.Följande yrkanden ställdesav Sven-Erik Köhlinatt kyrkokonferensen uppdrar åt kyrkostyrelsenatt till nästa års kyrkokonferens återkommamed ett förslag som speglar dels deintentioner som låg i kyrkokonferensensuppdrag från förra året, och dels det som denav kyrkostyrelsen tillsatta arbetsgruppen geruttryck för.av Jenny Hjalmarsonatt bifalla Sven-Erik Köhlins förslag.av Lennart Halfvarsonatt avslå Sven-Erik Köhlins förslag.Kyrkokonferensen beslutade efterförsöksvoteringatt bifalla kyrkostyrelsens förslag.§ 45 Plädering för förordade kandidater tillkyrkostyrelsenEn presentation av kandidaterna hade skett underpåverkanstorget på fredag eftermiddag.Under pläderingsdebatten yttrade sig GunnarÅnskog, Hönö; Tore Hägg, Borås; Anders Dahlström,Sunne; Lars Söderlund, Falun; Gunilla Andersson,Sävedalen; Monica Braennstroem, ImmanuelskyrkanStockholm; Margit Gustafsson, Immanuelskyrkan Jönköping;Anna Hillgren, Mellansvenska distriktet; LennartElfgren, Luleå; Uno Petersson, Fiskebäck; RogerStrand, Östra Götalands distrikt; Björn Kristhammar,Malmö; Maria Zsigó, Grava; Kerstin Wretling, Hönö;Bertil Strömsjö, Toarp; Gunnel Rosenkvist, Forshaga;Anki Roos-Lindahl, Kungälv; Ingvar Holmquist,Vännäs; Berndt Sehlstedt, Mälardalens distrikt; UllaMarie Gunner, Bromma; Rut Stenlund, Umeå; MargaretaZettergren, Sävedalen.Kyrkokonferensen beslutadeatt förklara pläderingen avslutad.§ 46 Val av åtta ledamöter tillkyrkostyrelsenPresidiet informerade om valproceduren och val avledamöter företogs genom sluten omröstning. Röstsedlarnasamlades in och valet förklarades avslutat.§ 47 Fortsättning, Förslag till beslut omkyrkogemenskap med Svenska kyrkanI den fortsatta behandlingen av ärendet yttrade sig UlfSchöier, Betlehemskyrkan Örebro.En ordningsfråga ställdes av Ann Lystedt, Västerås,med förslag om streck i debatten.Ordförande presenterade beslutsordningen, redogjordeför talarlistan och de yrkanden som inkommit.Kyrkokonferensen beslutadeatt sätta streck i debatten.Debatten fortsatte med de ombud som anmält sig tilltalarlistan, nämligen: Gerard Willemsen, Malmberget;Lars Söderlund, Falun; Lars Holmberg, Tibro;Carl-Gunnar Johansson, Östervåla; Perarne Lindberg,Vängdala; Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen; LarsEklund, Linköping; Lennart Molin, AndreaskyrkanStockholm; Sven-Olof Marklund, Skellefteå; Roland36 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Brage, distriktsföreståndare; Bengt Isacson, Nora;Ingvar Solberg, Frykerud; Anders Johansson, Helsingborg;Anna Holmdahl, Varberg; Lennart Renöfält,distriktsföreståndare; Erik D Rosenkvist, Kristinehamn;Lars-Arne Sjöberg, Karlstad; Bernt Åkerblad,Linköping; Sven Mannervik, Immanuelskyrkan Stockholm;Per-Magnus Selinder, sekreterare för ekumenikoch teologi.Under debatten ställdes följande yrkandenav Åke Henningssonatt man i text åter inför möjligheten, att den somdöpts som barn, men av samvetsskäl inte kanbetrakta detta som sitt dop, må han eller honockså döpas.av Anders Dahlströmatt avslå förslaget om kyrkogemenskap.av Rune Olssonatt återremittera ärendet till nästa års kyrkokonferens,för att därigenom möjliggöra ett årstid för den lokala och konkreta processen.av Göran Bondesson, tilläggsyrkandeatt Missionskyrkans del av samrådsgruppenkontinuerligt samråder med SMU i frågorsom berör barn- och ungdomsarbetet.av Ulf Schöier, Gerard Willemsen, Lars Söderlund,Lars Holmberg, Carl-Gunnar Johansson, Perarne Lindberg,Lars Eklund, Lennart Molin, Roland Brage, Bengt Isacson,Anders Johansson, Erik D Rosenkvist, Lars-Arne Sjöberg,Bernt Åkerblad, Sven Mannervikatt bifalla kyrkostyrelsens förslag.av Ulf Hållmarkeratt bifalla kyrkostyrelsens förslag,att tillstyrka Göran Bondessons tilläggsyrkande.av Sven-Olof Marklundatt kyrkostyrelsens förslag avslås och i andrahand att förslaget återremitteras tillkyrkostyrelsen.av Ingvar Solbergatt bifalla Åke Henningssons yrkande.Kyrkokonferensen beslutadeatt avgöra ärendet idag, vilket innebär avslagpå yrkandet från Rune Olsson ochÅke Henningsson,att bifalla kyrkostyrelsens förslag, vilket innebäravslag på yrkandet från Anders Dahlström ochSven-Olof Marklund, samtatt bifalla Göran Bondessons tilläggsyrkande.Missionsföreståndare Göran Zettergren framförde ettspeciellt tack till dem som vågat gå mot strömmen.Han uttryckte ett djupt tack för det beslut som kyrkokonferensenfattat.Våra böner kommer att följa våra trossyskon i Svenskakyrkan, inför deras behandling i kyrkomötet i höst. Etttack till alla som ingått i arbetsgruppen genom åren,speciellt Per-Magnus Selinder.Missionsföreståndaren avslutade ärendet med bön. Enspontan sång togs upp – Lågorna är många… (Psalmeroch Sånger nr 61).§ 48 Uttalanden i aktuella frågor somkonferensen beslutar ta upp tillbehandlingLedamoten i redaktionsutskottet Bernt Åkerblad, föredrogett förslag till uttalande till Svenska Missionskyrkansförsamlingar.Förslaget hade följande lydelse:Dit Anden för oss…Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens iStockholm med 572 ombud gör följande uttalande tillSvenska Missionskyrkans församlingar.I den kristna kyrkan lever vi i den Heliga Andensvind. Kyrkan är buren av en längtan att föra berättelsenom tron på Jesus Kristus vidare. Denna längtan hargenom tidernas gång fått oss att brinna, tänka nytt,förändras. I mötet med olika tidsepoker och kulturerhar vi omprövat former och metoder. En av Andensgåvor är att hon hjälper varje församling och varjekristen att berätta evangeliet så att var och en förstårpå sitt språk vad Gud har att säga. Detta gäller oavsettom vi är judar eller greker, landsortsbor eller stadsbor,unga eller gamla, rinkebybor eller örebroare...Häri ligger både möjligheter och utmaningar. Vimåste våga göra uppbrott från mycket av det invandaoch vara beredda att fångas av vinden och låta den föraoss ut i det oprövade.I Svenska Missionskyrkan satsar vi därför på förändringsarbetesom i grunden måste få beröra hela vårkyrka. Vi vill pröva nya vägar för att nå fler människormed evangeliet. Hit hör exempelvis satsningar på pionjärverksamhet.Utmanade av Jesu ord om att göra alla folk tilllärjungar och burna av Den Heliga Andens vind vill visom är samlade till Svenska Missionskyrkans kyrkokonferensuppmana varje församlingatt pröva sitt språk, sina former och mötesplatserför att göra församlingen än mer angelägen,samtProtokoll 37

att inbjuda alla våra församlingar och enskildaatt bära detta arbete i bön:Gud, vi vill vara en kyrka med rum för livet,vi vill erbjuda människor befrielse ochupprättelse genom mötet med Jesus Kristus.Gud, blås på oss med Andens vind så attvåra rum vidgas, så att vi vågar lämnagamla hjulspår.Amen.Kyrkokonferensen beslutadeatt anta det föreslagna uttalandet.§ 49 Lidingöarbetsgruppens förslagChrister Eggefors, vd för Probitas, föredrog arbetsgruppensrapport angående frågan om SvenskaMissionskyrkans Utbildningscentrum och kyrkansfastighetsinnehav på Lidingö.Arbetsgruppens rapport hade följande lydelse:1. UPPDRAGETFrågorna kring Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum,Lidingö (UCL), som startade 2003, harunder senare tid kommit att behandlas i olika organinom Svenska Missionskyrkan. Vid kyrkokonferensen2005 beslöts att en särskild arbetsgrupp skulle tillsättasför att arbeta från hösten 2005 och avlämna en rapporttill kyrkostyrelsen februari 2006. Uppdraget till arbetsgruppenformulerades på följande sätt:att dokumentera historien omkring etableringenav UCL för att få kunskap och dra lärdomar;att utreda framtida ägande och användning avde båda centrala fastigheterna med konsekvensbeskrivningar;att ställa samman detta till ett material somsänds ut till lokala församlingar och distriktför samtal och reaktioner.(Med centrala fastigheter avses här både Tegnérgatan 8,Hälsan 6, och Lidingöfastigheten, Missionsskolan 1.)Arbetsgruppen fick följande sammansättning:Christer Eggefors, Stockholm, vd för Probitas,Karin Nyberg Fleisher, Stockholm, då kultursekreterarei Svenska kyrkan; Ulf Lindberg, Nykvarn, undervisningsrådvid Skolverket; Ingemar Skogö, Älvsjö, generaldirektörvid Vägverket.Gruppen har mötts ett antal gånger sedan slutet av september.Vi har tagit del av en mängd bakgrundsmaterial,avseende såväl beslutsprocesser inför etablerandetsom de aktuella ekonomifrågorna. Vi har exempelvistagit del av material från den konferens om SvenskaMissionskyrkan – bildningsrörelse i utbildningssamhället,som hölls i november 2005. Vi har också träffatett antal nyckelpersoner som varit/är ansvariga förolika delar av verksamheten under olika faser och vihar besökt anläggningen på Lidingö.I denna rapport sammanfattar vi våra tankaroch slutsatser. Vi väljer att vara ganska kortfattade,eftersom vi menar att det mest angelägna just nu måstevara att försöka renodla några resonemang för attdärigenom skapa större klarhet om vilka alternativsom vi menar faktiskt står till buds.2. KORT HISTORIKPå initiativ av Paul Peter Waldenström uppfördesMissionsskolan på Lidingö, för utbildning av pastoreroch missionärer inom Svenska Missionsförbundet.Skolan stod färdig 1908. På 1950-talet ändrades namnettill Teologiska seminariet. Utan ringaste tvivel harMissionsskolan/Teologiska seminariet under störredelen av 1900-talet haft en central roll i samfundetsliv och en viktig plats i många missionsförbundareshjärtan.Drömmen om ett utbildningscentrum – med kapacitetatt utbilda bl a ungdomsledare, frivilligarbetare ochandra typer av ledare för församlingarnas behov – harfunnits och har under olika perioder lett till att olikainitiativ tagits. Så småningom startade Ledarinstitutet(1966) med Svenska Missionsförbundets Ungdom ochSvenska Missionsförbundet som huvudintressenter.Uppgiften var att utbilda ungdomsledare för tjänst iförsta hand inom Svenska Missionsförbundet/SMU.Utbildningen genomfördes i samarbete med Karlskogafolkhögskola, vilket innebar att den till stor del kundefinansieras via statsbidrag.Med Ledarinstitutet som bas grundades 1981Lidingö folkhögskola – fortfarande i samma lokalersom pastorsutbildningen. På kort tid byggdesen normalstor folkhögskola upp med allmän kurs,fritidsledarutbildning, diakonal linje, missions- ochu-landskurs, missionärsutbildning samt, i samarbetemed Teologiska seminariet, en bibellinje.Många kortkurser utvecklades, ofta i samverkanmed föreningar och organisationer. Så småningom tillkomuppdragsutbildningar liksom en filial i Botkyrkaoch en i Stockholms centrum.Teologiska seminariet ombildades 1994 tillsammansmed Svenska Baptistsamfundets Betelseminarium ochformade Teologiska Högskolan. Dessförinnan hademånga olika utvecklingsalternativ diskuterats, blandannat idén om en s k Församlingshögskola i lokalernapå Lidingö. Så småningom kom Teologiska Högskolanatt växa ur lokalerna och efter lång tid av diskussioner38 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

kring den framtida lokaliseringen fattades i augusti2000 i kyrkostyrelsen beslutet att flytta högskoleverksamhetentill Bromma. Flytten skedde 2002.Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) är idagen fristående högskola med lokaler i Nockebyhov,Bromma, i västra Stockholm. Vid högskolan finns tvåutbildningsprogram:• Teologiska programmet, för blivande präster ochpastorer, blivande lärare i religionskunskap ochandra teologiskt intresserade;• Mänskliga rättigheter och demokrati – en avlandets äldsta utbildningar i MR-frågor, somvänder sig både till nyblivna studenter och tillyrkesaktiva inom området mänskliga rättigheter.På THS anordnas också offentliga föreläsningar ochseminarier. Högskolan är organiserad som en andelsföreningmed två huvudmän, Svenska Missionskyrkanoch Svenska Baptistsamfundet.Samtidigt som beslutet togs om lokaliseringen avTeologiska Högskolan till Bromma beslöt kyrkostyrelsenatt ge missionsföreståndaren i uppdrag att utformaen projektgrupp för att klargöra inriktning och omfattningav ett ev ”Utbildnings- och utvecklingscentrum”med fysisk placering till Lidingöfastigheten. Gruppenfick i uppdrag att klargöra behov, utveckla idé och målformuleringarsamt beskriva hur en tänkt organisationskulle se ut. Ett förslag till inrättandet av ett centrumför lärande och utveckling presenterades under våren2002. Förslaget remissbehandlades och beslut fattadesunder hösten. Efter omfattande byggnadsinvesteringar– som till stor del var nödvändiga på grund av eftersattunderhåll och arbetsmiljökrav – invigdes i augusti 2003Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum, Lidingö(UCL). Det nya UCL skulle med Lidingö folkhögskolasom bas utgöra ett utbildnings- och utvecklingscentrumför Svenska Missionskyrkan och samtidigt vara enstrategisk mötesplats mellan Svenska Missionskyrkanoch andra grupper i samhället. En extern hotell- ochkonferensverksamhet skulle bidra aktivt till mötet medandra grupper i samhället och samtidigt ge ett bidragtill finansieringen av verksamheten.3. LÄGET I DAGFastigheterLidingöfastigheten – Missionsskolan 1 – är en välbelägenfastighet om ca 66 000 kvm med ett byggnadsbeståndom ca 8 800 kvm uthyrbar yta. Byggnadernaär i huvudsak i gott skick. Den gällande detaljplanenförutsätter en användning för institutionsändamål.Den gällande planen medger inte några förändringaroch uppförda byggnader anges vara av kulturhistorisktintresse.Det är en välbelägen tomt inom Lidingö kommun,med stora värden vid en exploatering t ex för bostadsändamål.En avyttring i samband med exploateringskulle således kunna innebära stora ekonomiska tillskott.Drift- och underhållskostnaderna för byggnadsbeståndethar naturligtvis varierat genom åren, men enskälig genomsnittlig kostnad bör kunna anges till 3,5–4mkr per år. En rimlig avskrivningskostnad kan sättasåtminstone till 1 mkr. En årlig kostnad inkl avskrivninguppgår således till ca 4,5–5 mkr. Om man bortserfrån krav på avkastning på fastighetens kapitalvärde,är det således detta belopp som ska täckas för attfastigheten inte ska generera ett underskott i SvenskaMissionskyrkans ekonomi. Med en bruksarea om 8 800kvm skulle det behövas en hyra om ca 500–575 kr perkvm för att täcka detta. Med tanke på byggnadernasgoda skick och läge borde det inte vara någon svårighetatt tillgodogöra sig en sådan hyra – till och med bordedet vara möjligt att få betydligt större intäkter än så.Annorlunda uttryckt borde det vara ett krav på de verksamheterman bedriver att de erlägger en hyra som allraminst uppnår en sådan nivå.Tegnérgatan 8 – fastigheten Hälsan 6 – inhyserSvenska Missionskyrkans centrala administration. Detär en välbelägen fastighet som dock enligt kommunensöversiktliga planer ska användas för bostadsändamål.Nuvarande användning strider således mot kommunensintentioner även om denna med nuvarande ägareinte möter något hinder. Vid förändrat nyttjande, t exom bygglov skulle sökas, skulle sannolikt enda realistiskaanvändningen vara för bostadsändamål. Alltannat kräver ändring av detaljplanen.Fastigheten innehåller en bruksarea om knappt2 000 kvm. Drift- och underhållskostnaderna uppgåri normalfallet till ca 2–2,5 mkr per år inklusive enavskrivningspost. Hyresintäkterna uppgår till ca 1,6mkr varvid dock några intäkter för Missionskyrkanskansli inte bokförs. Vi anser det rimligt att även dennaåsätts ett värde. Visserligen blir det lätt en rundgångom man i nästa skede ger verksamheten ett anslag påsamma belopp, men man får då ändå pröva om mankan hitta sätt att effektivisera verksamheten ävenbeträffande ytor. Det förutsätter dock att det värde manåsätter lokalen också avspeglas i ett verkligt värde somär möjligt att få ut av annan nyttjare. Först i ett sådantperspektiv kan den centrala verksamheten överväga omman kan effektivisera även lokalbehovet.VerksamheterLidingö folkhögskola är en av numera fyra som finnsknutna till Svenska Missionskyrkan. De ekonomiskaresultaten för folkhögskolorna under de senaste årenProtokoll 39

sammantaget visar en förlust, men det kan konstaterasatt i flera fall har skolorna lyckats ordna upp de ekonomiskaförhållandena. Under 2005 har samtliga visat ettpositivt resultat. Uppenbarligen är det så att det ävenidag finns ett tydligt behov av denna utbildningsformoch det finns ett klart samhällsintresse av att bevarafolkhögskolan. En ny folkbildningsproposition väntasinom kort där bl a nivå och villkor för det statliga stödetunder de närmaste åren preciseras. Folkhögskolan harunder senare år haft underskott i verksamheten. Detkan noteras att skolan har använt alltför stora lokaleri förhållande till denna verksamhet.I princip bör man kunna utgå från att skolornaska vara självförsörjande. Det finns skäl att anta attSvenska Missionskyrkan har intresse av att fortsättaatt driva denna typ av verksamhet, eftersom det kananses vara i linje med samfundets ideologiska strävanden,både att ha resurser för att utbilda de ledare sombehövs inom samfundet och dess ungdomsarbete ochsom ett uttryck för socialt engagemang och ansvarstagande.Ett problem synes vara att Lidingö folkhögskolasverksamhet är uppdelad i två enheter. Den ena ärförlagd till missionsskolefastigheten på Lidingö medanden andra finns i Stockholms innerstad, på Kungsholmen.(Verksamheten i Botkyrka har man nu lämnat).Den senare riktar sig till elever som inte bor på skolanoch som har ett stort intresse av geografisk närhet. Attflytta denna verksamhetsdel till Lidingö förefaller intemöjligt. Verksamheten på Lidingö kan knappast fyllahela byggnaden utan bara en mindre del. Som det förnärvarande ser ut behövs inte mer än 1 500–2 000 kvm.En fortsatt verksamhet i lokalerna på Lidingö förutsättersåledes en komplettering med annan verksamhet.Alternativet är naturligtvis att flytta de kurser som nubedrivs på Lidingö till helt andra lokaler, tillsammansmed den del som nu finns på Kungsholmen.Konferensverksamheten på Lidingö har gått med ettkraftigt underskott såväl 2003 som 2004 med ett negativtrörelseresultat på 3,2 resp 2,6 Mkr. Under 2005 blevresultatet -1,8 mkr.Hotell- och konferensverksamhet är enligt utredningsgruppensmening och erfarenheter en marknadmed en stor överetablering. Det är utomordentligt svårtoch krävande att bedriva verksamheten så att man kanta betalt för vad det kostar. Så vitt vi kan förstå harheller inte Svenska Missionskyrkans interna behovav en sådan anläggning varit så stort att det utgör etttillräckligt underlag. Möjligheterna att ta ut verkligakostnader av privatpersoner i någon större utsträckningär också mycket begränsade. Vi kan därför intese några rimliga förutsättningar för att fortsätta meddenna verksamhet. Vårt förslag är således att snarastavveckla denna verksamhet.Utbildningscentrum Lidingö (UCL). Tanken på enverksamhet i kyrkans och samhällets tjänst på Lidingöhar, som framgår av historiken ovan, funnits underlång tid. Tidigt uppfattades just placeringen av såvälen teologisk högskola med akademisk inriktning somen folkhögskola med en mer ”folklig” utbildningsformsom en mycket god grogrund för skapandet av ettsärskilt utbildningscentrum som skulle kunna varaSvenska Missionskyrkans församlingar till nytta.Samtidigt kan vi notera att det under många år tidvisfunnits en klar motsättning mellan den akademiskadelen och den ”folkliga”. Vissa av de ansvariga förverksamheten har lyckats överbrygga motsättningarna,andra inte. I samfundsledningen har det knappastfunnits en insikt/medvetenhet om vilka problemdessa motsättningar inneburit – i varje fall har maninte förmått hjälpa institutionerna på Lidingö attöverbrygga svårigheterna.Tanken på detta utbildningscentrum kom attprövas på nytt och genomföras just när beslut tagits omatt flytta Teologiska Högskolan (THS) från Lidingö.Den ena delen av grundförutsättningen för ett utbildningscentrumförsvann egentligen genom detta beslut.Trots detta togs beslutet om att starta ett utbildningscentrum.Det kan uppfattas närmast som ett försökatt rädda en fortsatt verksamhet i samfundets regivid Lidingöfastigheten. I det material vi fått ta del avsaknar vi en underbyggd behovsanalys som grund förbeslutet.Vi kan notera att det knappast alls under de drygttre år som UCL funnits har bedrivits någon verksamhetmed den särskilda inriktning som förutsattes. Dettafår anses som anmärkningsvärt. Hade behovet funnitsav en sådan verksamhet kan man anta att den skulleha blomstrat vid det här laget samtidigt som vi inseratt arbetsvillkoren för personalen på Lidingö varitmycket pressade. Mot bakgrund av ovanstående finnervi få skäl till att behålla begreppet UCL. Vi konstaterarhelt enkelt att Lidingö folkhögskola ger tillräckligtgoda möjligheter för att olika verksamheter ska kunnautvecklas i framtiden, i samspel med samfundet ochSMU.Arbetsgruppen har noterat att Svenska Missionskyrkanscentrala ekonomifunktion på uppdragav kyrkostyrelsen sedan april 2005 tagit ett fast greppom och styrt verksamheten på Lidingö. Motivet varatt minimera det stora ekonomiska läckaget från verksamheten.En fortsatt verksamhet måste dock bygga påatt rollerna mellan UCL och Svenska Missionskyrkanscentrala administration skiljs åt, att personer medkompetens att sköta skolverksamhet, som också är en40 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

typ av företagande, får uppdraget och förtroendet attsvara för arbetet. Det innebär att tydliga direktiv gesskolan men också en frihet från central detaljstyrning.Vi har också kunnat notera att rollfördelningen mellanMissionskyrkans centrala funktioner och folkhögskolangenom åren inte alltid uppfattats helt tydliga.4. ALTERNATIVA HANDLINGSLINJERFörsäljning av Tegnérgatan 8Verksamheten på Tegnérgatan 8 skulle kunna flyttas uttill Lidingö. Lidingöfastigheten skulle dock inte fyllashelt med en sådan åtgärd varför ytterligare nyttjaremåste tillföras.Tegnérgatan 8 har också ett centralt läge vilket germånga fördelar som skulle gå förlorade vid en flytt.Mot denna bakgrund menar vi att denna fråga inte börföras vidare. Däremot borde all verksamhet åsättas enrimlig hyreskostnad. Lokalerna skulle ju kunna hyrasut till annan verksamhet och ingen verksamhet mår braav att inte fullt ut prövas även ekonomiskt. Sedan ärdet en helt annan sak att man inte kan kräva en positivavkastning av denna typ av verksamhet. Det finns oftagoda rationaliseringsmöjligheter av verksamheter närde utsätts för full ekonomisk belastning.Försäljning av Missionsskolan 1En försäljning av denna fastighet skulle kunna ge ettavsevärt ekonomiskt tillskott till missionsekonomin.Tillskottet skulle kunna bli än högre om möjlighetenpå allvar prövades att exploatera fastigheten förbostadsändamål. Det förutsätter dock ett medgivandeav kommunen eftersom det utgör ett avsteg från huranvändningen i dag får ske enligt kommunens detaljplan.En exploatering skulle få ske på de delar av denstora tomten som inte är bebyggd. Detta kan vara ettalternativ om man finner att folkhögskolan inte kanbära sina kostnader och att dess roll i Svenska Missionskyrkansverksamhet inte förutsätter en placeringpå Lidingö. En försäljning i kombination med en exploateringskulle således kunna ge en avsevärd ekonomiskstyrka till missionsekonomin. Givetvis bör möjlighetenfinnas att sälja en del av tomten för exploatering utanatt den bebyggda delen säljs. Om man väljer någon avdessa handlingslinjer bör försäljning avvaktas till dessatt exploateringsmöjligheterna klarlagts. På så vis kanexploateringsvärdet tillfalla Svenska Missionskyrkan.Behålla båda fastigheternaFör Lidingöfastigheten skulle det enligt vår mening i såfall betyda att folkhögskolan självständigt får fortsättaatt bedriva sin skolverksamhet. Som bas för en ledarutbildningsamt fortbildning för Svenska Missionskyrkansanställda och förtroendevalda kan den även i ensådan begränsad ytstorlek fylla en viktig funktion.Resterande delar av Lidingöfastigheten skulle hyrasut och målet bör vara, vilket inte bör vara helt orealistiskt,att fastigheten ska kunna ge ett överskott tillmissionsekonomin.Genom att behålla fastigheten finns möjligheter atti framtiden utveckla den mot en mer samfundsinriktadverksamhet – om behovet skulle uppstå. Handlingsfrihetskapas samtidigt som missionsekonomin intebelastas.För att bättre ta tillvara de ekonomiska förutsättningarnaför Svenska Missionskyrkans fastigheter anser viatt samtliga fastigheter borde särskiljas från övrig centralverksamhet. Konsekvenser och förutsättning bordeutredas närmare i särskild ordning. Ett särskiljandeskulle enligt vår mening ge bättre förutsättningar församfundsledning och -styrelse att ägna sig åt kärnfrågorna.Det skulle också ge ett bättre ekonomiskt utbyteav tillgångarna.Lägg ned hotell- och konferensverksamheten– utveckla folkhögskolanMed hänvisning till ovanstående vill vi således föreslåatt hotell- och konferensverksamheten läggs ned. Det ären verksamhet av så pass riskfylld karaktär och utanförsamfundets primära verksamhet, att motiven är svagaför att fortsätta den.Vi tror dock att folkhögskolan har en viktig funktionatt fylla, sett både ur ett allmänt samhällsperspektivoch ur ett mer samfundsspecifikt. Folkhögskolankan med fördel bedrivas i lokalerna på Lidingö (specielltgäller detta fritidsledarutbildningen). Dock menarvi att skolans framtid inte är beroende av att SvenskaMissionskyrkan behåller sina lokaler på Lidingö.Detta blir en viktig fråga för folkhögskolans styrelse attarbeta vidare med.Vi föreslår att man prövar nya former för samråd/samarbete mellan Lidingö folkhögskola, THS, övrigafolkhögskolor knutna till Svenska Missionskyrkansamt t ex Studieförbundet Bilda, där de intentionersom funnits bakom bildandet av UCL kan prövas ochutvecklas.5. SAMMANFATTNINGVåra slutsatser kan sammanfattas sålunda:• Avveckla konstruktionen UCL och dess hotell- ochkonferensverksamhet.• Ge Lidingö folkhögskola förutsättningar att levavidare och utvecklas.• Skilj ut fastigheterna från övrig förvaltning för attåstadkomma en effektivare förvaltning.Protokoll 41

• Genomför uthyrning av de delar som inte användsav folkhögskolan men överväg även försäljning avhela eller delar av Lidingöfastigheten.• Behåll Tegnérgatan 8 för central administration.• Åsätt all verksamhet rimliga hyror, i syfte atttydliggöra och effektivisera lokalberoendet.Christer Eggefors, Karin Nyberg Fleisher,Ulf Lindberg, Ingemar Skogö.Karin Sporre, kyrkostyrelsen, anmälde kyrkostyrelsensbehandling av frågan.Rapport om kyrkostyrelsensbehandling av fråganKyrkostyrelsen har tagit Lidingöfrågan på stort allvaroch lagt ner mycket energi och analysarbete på dennafråga – ur både fastighets- och verksamhetsperspektiv.Lidingöarbetsgruppen rapporterade i mars till kyrkostyrelsen.Samtidigt rapporterade en konsultutredningsom fått uppdraget att utreda konsekvenserna förverksamheten vid Utbildningscentrum Lidingö, UCL,om hela fastigheten Missionsskolan 1 skulle hyras uttill extern hyresgäst. Konsultutredningens rapportvisar att verksamheten i huvudsak skulle kunna drivasvidare i andra lokaler och olika framtidsbilder presenterades.Genom dessa rapporter, tidigare utredningar ochanalyser av bokslut för 2005 och budget för 2006 samtsamtal med UCL:s ledning anser kyrkostyrelsen sig hafått en bättre bild av förutsättningarna för både verksamhets-och fastighetsfrågorna på Lidingö. Dennabild ger underlag för en tilltro till ledningens och personalensförmåga att driva och utveckla verksamheten ien anpassad form med strama ekonomiska tyglar.Kyrkostyrelsen har därför beslutat fortsätta folkhögskoleverksamhetenpå Lidingö. Kyrkostyrelsenanser att folkhögskolan bedriver en viktig verksamhetför kyrka och samhälle och grundar sitt beslut på enklart förbättrad ekonomi för både skola och bolag.Kyrkostyrelsens ägardirektiv till UCL har formuleratssom krav på 0-resultat fr o m 2007 – med löpandeekonomisk rapportering till huvudmännen. Nuvarandesamarbetsavtal mellan Missionskyrkan och UCLfortsätter att gälla t o m 2007 och följs upp genom årligaverksamhetsavtal.Kyrkostyrelsen har också uppdragit åt fastighetsdelegationenatt fortsätta söka extern hyresgäst som kandela fastigheten med UCL med uthyrning av så storaytor som är möjligt med hänsyn till verksamhetensbehov och bärkraft. Har ingen extern hyresgäst kunnatfinnas inom ett år kommer fastighetsfrågan att prövaspå nytt.Med dessa beslut har kyrkostyrelsen följt Lidingöarbetsgruppensförslag att ge Lidingö folkhögskolaförutsättningar att leva vidare och utvecklas. Däremothar kyrkostyrelsen inte beslutat avveckla bolaget utanöverlämnar till UCL-styrelsen att ta ställning till hurkurs- och konferensverksamheten kan anpassas tillbehoven och de ekonomiska förutsättningarna – inomramen för kravet på ett 0-resultat för UCL.För att kunna följa utvecklingen inom kurs- ochkonferensverksamheten, som kyrkostyrelsen identifierarsom en fortsatt osäkerhetsfaktor, har kyrkostyrelsenbegärt att en affärsplan inför 2007 ska presenterasunder hösten 2006.Lidingöarbetsgruppens förslag att överföra förvaltningenav Missionskyrkans fastigheter till ettbolag eller ett externt förvaltningsuppdrag bearbetastillsammans med arbetsgruppens övriga förslag vidareav kyrkostyrelsen.Två ledamöter har reserverat sig mot att kyrkostyrelseninte beslutat om nedläggning av hotell- ochkonferensverksamheten.Kyrkokonferensen föreslås ta rapporterna till protokollet.Vid behandling av ärendet yttrade sig Johan Ramström,Lerum; Karin Sporre, kyrkostyrelsen, Sam Andersson,Östhammar; Lars-Åke Hultbäck, Kalix; Ulf Hållmarker,kyrkostyrelsen.Följande yrkanden gjordesav Johan Ramströmatt besluta enligt arbetsgruppens förslag,att uppdra åt kyrkostyrelsen att återkomma medrapport till nästa år.av Karin Sporreatt lägga rapporterna till handlingarna enligtkyrkostyrelsens förslag.av Lars-Åke Hultbäckatt kyrkostyrelsen under året rapporterar/informerar om utveckling och beslut när detgäller fastigheterna och UCL på lämpligt sättut till församlingarna.av Ulf Hållmarkeratt avslå Johan Ramströms förslag, samtatt bifalla Lars-Åke Hultbäcks förslag.Kyrkokonferensen beslutade efterförsöksvoteringatt bifalla kyrkostyrelsens förslag, samtatt bifalla Lars-Åke Hultbäcks yrkande.42 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

§ 50 Missionsföreståndaren besvararfrågor insända av församlingarTre frågor hade kommit in att besvaras av missionsföreståndareni kyrkokonferensen:Anders Dahlström, Sunne missionsförsamling ställdefrågan:Varför har du som missionsföreståndare i SvenskaMissionskyrkan inte skrivit under uppropet motbevara äktenskapet?Regeringen har tillsatt en utredning när det gälleräktenskapet. Svenska Missionskyrkan finns representeradi utredningsarbetet genom Per-Magnus Selinder.Dessutom har teologiska kommittén arbetat medfrågan, och tillsammans med Baptistsamfundet ochMetodistkyrkan har Missionskyrkan medverkat i enhearing och där betonat att Missionskyrkan vill medverkatill en framtida lagstiftning som ska gälla alla isamhället, oavsett tro eller livsåskådning.Viktiga värden som vi som kristna bör bidra till isamhällets lagstiftning är bl a rättvisa, jämlika relationeroch skydd för barnen. Vi har understrukit trohetoch varaktighet. Vi anser att vi bör skilja på vad somär samhällets uppgift att stifta lag för alla och kyrkornasuppgift, nämligen den att ge undervisning ochsjälavård utifrån kristen tro och att erbjuda gudstjänstvid livets alla avgörande passager. Vi kan tänka oss engemensam lag för olika relationer, men vi vädjar, ochvi gör det tydligt, om att själva benämningen ”äktenskap”inte används i lagtexten. Lagen kan gärna talaom ”giftermål” som den gjorde fram till början av 1970-talet. Vi tycker att det vore en god väg till samsyn omlagstiftaren lämnar användning av ordet äktenskap tillkyrkorna. Att använda samma begrepp som rättsligterm med en innebörd och med en annan förståelse ikyrkorna utifrån Bibel och teologi är, milt sagt, opraktiskti en situation då majoriteten väljer att gifta sigkyrkligt.Vad gäller uppropet kom det fram under min vistelsei Brasilien där Kyrkornas Världsråd firade sinkonferens. Jag hade därför ingen möjlighet att påverkaeller diskutera uppropet som i mitt tycke hade en konfrontativhållning mot en utredning där Missionskyrkanfinns med och där vi har möjlighet att påverka.Som missionsföreståndare vill jag, genom samtali teologiska kommittén, med andra kyrkor i SverigesKristna Råd och genom vår representant i utredningsarbetetse till att vi har ett fortsatt engagemang, somär djupare än en namnunderskrift, för en framtida godlagstiftning. Vi behöver själva fördjupa vår undervisningoch föra samtal kring frågor om kärlek och trohetoch i omsorg om dem bland oss som får uppleva att livetinte alltid blir som vi tänkt oss.Malmö missionsförsamling gläds över det positivamottagandet som deras motion 2005 fick av kyrkokonferensenom konstens roll i kyrkan. Hur hararbetet fortlöpt under året och vilka planer harkyrko styrelsen för framtiden i denna för hela vårkyrka så viktiga fråga?Ett förslag som kom fram i konferensen 2005 var attinrätta ett ”konstråd” med personer som är kunnigaoch engagerade inom området. Detta råd skulle kunnakonsulteras av församlingar som står inför samtal omkonstnärlig utsmyckning i sin kyrka. Missionskyrkanskansli är på gång att tillsätta en arbetsgrupp där blandandra avgående rektor på THS, Valborg Lindgärde,lovat ställa upp. Kontakter kommer också att tas medStudieförbundet Bilda, som en naturlig samverkanspart.Gruppen kommer även att kontakta Svenskakyrkan för att lyssna in vad andra kyrkor gör i frågan.Sven-Olof Marklund, pastor och ombud för Skellefteåmissionsförsamling tog upp frågan om hurMissionskyrkan agerat när Skatteverket undervåren gett signaler att de vill befrias från ansvaretatt debitera kyrkoskatt för att medlemsregistreninte stämmer. Likaså frågar Sven-Olof Marklundhur Missionskyrkan agerar för att inte missförståndska uppstå med anledning av att många tror att demåste vara medlemmar i Svenska kyrkan för att fåen kostnadsfri gravsättning.Missionskyrkan anser att Skatteverket fortsatt skaansvara för debitering av kyrkoavgiften, som inte ären skatt utan en form av offer och delande. Missionskyrkantar in personliga medgivanden till kyrkoavgiftoch har därför kunnat redovisa ett register som stämtmycket väl. De problem som några kyrkor haft i relationtill Skatteverket menar vi hör ihop med en introduktionsfasför denna nya offerform och kommer attövervinnas.Marklund skriver att Svenska kyrkan ansvararför att det finns en gratis gravplats åt alla. Det är sant– Svenska kyrkan har åtagit sig att ansvara för begravningsverksamheten.Alla bosatta i Sverige har rätt tillbegravning, och alla bidrar med en begravningsavgiftöver skattsedeln. Den ligger inbakad i Svenska kyrkanskyrkoavgift för medlemmar i Svenska kyrkan menredovisas separat för alla andra, t ex kyrkoavgiftsgivarei Missionskyrkan. I Missionskyrkans material omkyrkoavgiften och på hemsidan informeras tydligt omden trygghet begravningsrätten ger. Från Missionskyrkanhar vi därför inte tagit upp den frågan i SverigesKristna Råd eller i relation till Skatteverket.För den som däremot vill ha begravningen iSvenska kyrkan kan det tillkomma kostnader. I för-Protokoll 43

slaget till kyrkogemenskap vill vi rekommendera tilllokala överenskommelser i dessa frågor.Kyrkokonferensen beslutadeatt föra frågorna och missionsföreståndarens svar tillprotokollet.§ 51 Fastställande av valresultat avseendekyrkostyrelsenPresidiet meddelade att lika röstetal utfallit för kandidat8 och 9. De två första rösträkningarna slutade påoavgjort, de två nästa rösträkningarna slutade på enrösts övervikt för en av kandidaterna.Presidiet meddelar valresultatet kl 15.00 efter enfemte rösträkning.§ 52 AjourneringKyrkokonferensen beslutadeatt ajournera förhandlingarna till kl 15.00.§ 53 Återupptagande av förhandlingarnaKyrkokonferensens ordförande förklarade förhandlingarnaåterupptagna.§ 54 Fastställande av valresultat avseendekyrkostyrelsen, fortsättningOrdföranden meddelade att till kyrkostyrelseledamötermed en mandattid av två år har valts följande:Cicci Hallström471 rösterJean-Claude Loubelo 469 rösterMona Angel465 rösterRuna Wester440 rösterLars Junelind439 rösterChrister Hårrskog 425 rösterClaes Jonsson380 rösterLennart Henriksson 304 rösterAntalet lämnade röstsedlar var 479 st, samtliga giltiga.Kyrkokonferensen beslutadeatt fastställa det meddelade valresultatet avseendeledamöter i kyrkostyrelsen.§ 55 Motion från SMU:s riksmöte 2005angående SMU:s självständighetProcessledare Ola Bojestig sammanfattade motionensbehandling på påverkanstorget. Motionen från SMUhade följande lydelse:SMU:s självständighet hotad?SMU:s självständighet och beroende av Svenska Missionskyrkanär reglerad genom SMU:s stadgar ochMissionskyrkans konstitution. I Missionskyrkanskonstitution, vilken antogs av generalkonferensen 1999och 2000, står det att läsa följande om Missionskyrkansbarn- och ungdomsarbete.”Svenska Missionskyrkans arbete bland barn ochunga anförtros åt Svenska Missionskyrkans Ungdom(SMU), som arbetar utifrån bekännelsen ‘Jesus Kristusär Herre’.”I rekommendation till församlingskonstitution,även den antagen av generalkonferensen 1999 och 2000,kan man läsa om församlingens barn- och ungdomsarbete:”Församlingens arbete bland barn och unga anförtrosåt SMU i _________ och utformas med utgångspunkti bekännelsen ’Jesus Kristus är Herre’. Alla somdeltar i SMU:s arbete hör till församlingens gemenskapoch omsorg. Församlingen uttrycker delaktighet i sittarbete med barn och unga genom offer, förbön ochaktiv medverkan. Ledaruppgiften i olika grupper hörtill de områden där församlingen tydligt bör kännaansvar. I församlingens liv utgör SMU en väsentlig del.Församlingen söker olika former för samhörighet ochmedansvar. Den har ett särskilt ansvar att ta fasta påunga människors tankar om hur församlingens liv ocharbete skall utformas.”SMU ser med oro på den utveckling som sker därförsamlingen tar över barn- och ungdomsarbetet ochdriver det i egen regi. Ideologiskt ser vi att det stridermot den antagna konstitutionen. Demokratisktinnebär det att den enskilde deltagaren i barn- ochungdomsarbetet tappar organisatorisk kontakt ochidentifikation med den organisation som är anförtroddatt bedriva barn- och ungdomsarbetet i församlingen,d v s SMU. Missionskyrkan centralt har inte barn- ochungdomsverksamheten på sin dagordning just därföratt det är anförtrott SMU. Rent ekonomiskt medför detatt SMU inte är bidragsberättigad för verksamheten.En del församlingar och distrikt går runt problematikengenom att låta församlingsstyrelsen formelltvara styrelse även för den lokala SMU-styrelsen. Oftaär anledningarna till detta rent praktiska då församlingarnaär små och det inte finns villiga ledamöter tillalla styrelseposter. Men även stora församlingar har istörre utsträckning anammat denna ordning. På långsikt befarar SMU att det urholkar SMU som självständigorganisation.Väl medvetna om att det i dagens sammanhangkrävs mer av samsyn och samverkan mellan SvenskaMissionskyrkan och SMU – på både riks, distrikt ochlokalnivå – kan detta inte ske på kollisionskurs medantagna stadgar och konstitutioner.44 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Därför vill SMU:s riksmöte föreslå kyrkokonferensenbesluta:att Missionskyrkan aktivt uppmanar församlingarnaatt medverka till att dess barn- ochungdomsarbete även i fortsättningen anförtrosden lokala SMU-föreningen,att Missionskyrkan verkar för att det lokalabarn- och ungdomsarbetet genom SMU-föreningenskall garantera ett demokratiskt inflytandeför den enskilde SMU-medlemmen,samtatt Missionskyrkan tillsammans med SMUutvecklar en ideologisk policy om varförMissionskyrkans barn- och ungdomsarbeteanförtros SMU och bedrivs i formen av ensjälvständig organisation.”Kyrkostyrelsen hade beslutat att inför kyrkokonferensenavge följande yttrande över motionen från SMU:SMU:s riksmöte sätter i sin motion ”SMU:s självständighethotad?” fokus på viktiga frågor.Det gäller bl a SMU:s status som självständigtungdomsförbund, relationen mellan ungdomsförbundoch samfund inte minst utifrån uttrycket ”anförtro”samt spänningen mellan intention och verklighet i ettläge när såväl SMU som Missionskyrkan med allvaroch oro söker åtgärder för att vända en nedåtgåendemedlemsutveckling.Kyrkostyrelsen tackar SMU för skrivelsen och defrågeställningar som där lyfts fram och menar att denbedömning av utvecklingen i relationen mellan församlingarnaoch SMU-föreningar som SMU gör innebäratt frågan måste tas på djupaste allvar.Konstitutionens formuleringar, som citeras, samtSMU:s inledande målskrivning växte fram ur ett flerårigtarbete under 1970-talets första del från utredningenEtt arbete. Titeln berättar om visionen av ett kraftfält,där ena polen var fördjupad gemenskap, ett SMU somhelt och fullt är en del av församlingens liv och framtid,där församlingen bär sitt SMU i förbön. SMU och församlingär ett arbete.Den andra polen i detta kraftfält är ett självständigtSMU, där församlingen med oreserverat förtroendebejakar och uppmuntrar unga människors rättoch förmåga att själva ta ansvar, växa i demokrati,besluta och forma arbetet, inklusive varje generationsrätt att begå sina egna misstag. I SMU:s målsättningbeskrivs detta med orden: ”utveckla förmågan till självständigaställningstaganden”.En sådan frihet och självständighet utgör inte pånågot sätt ett hot mot den grundläggande gemenskapen:Hur fritt SMU än är, vilka självständiga beslutsom än fattas, så är SMU en del av församlingens livoch gemenskap. SMU är dess barn- och ungdomsarbete.Det har alltid varit, och är fortfarande till stor nyttaoch glädje för Missionskyrkan att få möta SMU somett självständigt ungdomsförbund och med dem få delaolika erfarenheter, synsätt och kompetens. Detta gällersåväl lokalt som centralt. Församlingen har ett särskiltansvar att vara yttersta garant för att SMU har bådeledarresurser och ekonomi.När det gäller möjlighet till demokratiskt inflytandeför den enskilde SMU-medlemmen genom SMU-föreningensförsorg ser vi det i första hand som en uppgiftför SMU. SMU har ett ansvar att hjälpa ungdomar attutveckla förmågan till självständigt ställningstagande.I konstitution för Missionskyrkan är det tydligtuttryckt att församlingen har en förpliktelse att försitt liv och sin förnyelses skull särskilt ta fasta på ungamänniskors tankar om hur församlingens liv och arbeteskall utformas. Många församlingar och SMU-föreningarhar idag bekymmer att få de ideella resursernaatt räcka för både ledarinsatser och styrelsearbete.Enligt vår erfarenhet är detta den tydligaste orsakentill den situation som SMU beskriver.Vi kan för vår del ana att de krympande medlemstaleni såväl församling som SMU bidragit till attlokalförsamlingen måste prioritera och finna praktiskalösningar för att frigöra ledare i barn och ungdomsarbetet.Även om det är svårt att tro att församlingar avideologiska skäl väljer att frånta SMU det arbete manen gång anförtrott dem skriver SMU i sin motion attförsamlingar ”tar över barn- och ungdomsarbetet ochdriver det i egen regi”. Vi menar att om detta sker isådana lokala sammanhang där det finns ett SMU medett demokratiskt valt ungdomsråd, är detta allvarligt.Kyrkostyrelsen vill därför instämma i SMU:sönskan samt bekräfta den grundläggande intentionenom en fri, demokratisk och självständig ungdomsrörelseförenad med församlingen i en varm och djupgemenskap.Kyrkostyrelsen föreslår därför kyrkokonferensenatt besluta i enlighet med förslagets första attsats,att rekommendera varje församling och SMUföreningatt tillsammans fördjupa samtalenom innebörden av att församlingen anförtrorbarn- och ungdomsarbetet till en fri ochsjälvständig ungdomsrörelse, samt uppmanaförsamlingen att bära SMU:s arbetet i förbön,samtatt därmed avslå den andra och tredje attsatsen.Protokoll 45

Under påverkanstorget, fredag eftermiddag, noterades7 ombud som ställde sig bakom motionen och 3 ombudsom ställde sig bakom kyrkostyrelsens förslag.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Göran Bondesson,SMU:s förbundssekreterare; Runa Wester, kyrkostyrelsen;Claes-Göran Ydrefors, Eskilstuna; Jan-EricMattsson, Uppsala.Följande yrkanden framfördesav Göran Bondesson, Jan-Eric Mattssonatt bifalla motionens att-satser.Kyrkokonferensen beslutade efteromröstningatt bifalla kyrkostyrelsens förslag.§ 56 Motion från Kristofferkyrkansförsamling, Karlshamn, angåendekristna program i Sveriges RadioProcessledare Daniel Janarv presenterade motionensbehandling på påverkanstorget. Motionen från Kristofferkyrkansförsamling i Karlshamn hade följandelydelse:Kristna program i Sveriges RadioDet kristna programutbudet i Sveriges Radio harunder en följd av år oavbrutet minskat i volym. Kristnasång- och musikprogram förekommer nästan aldrig,och andaktsprogrammen på vardagar är också ytterstfåtaliga. De som sänds har dessutom förlagts tillsådana tider som för i varje fall äldre lyssnare måsteanses obekväma, genom att de oftast går antingen föreklockan sex på morgnarna eller relativt sent på kvällen.Det vore även önskvärt att radion hade en bättre bevakningav nyheter i allmänhet från kyrkor och samfund iSverige.Motiveringen för de inskränkningar som sketthar varit bristande tid i sändningstablåerna. Emellertidges en mängd repriser praktiskt taget dagligen,så den förklaringen syns inte övertygande. I sitt talvid nyåret försäkrade radiochefen att Sveriges Radiohar ambitionen att på ett rimligt sätt tillgodose varjelyssnargrupps önskemål. Om denna ambition skalluppfyllas krävs utan tvivel en utökning av de kristnaradioprogrammen.Kristofferkyrkans församling, Karlshamn, anslutentill SMK och EFS, uppmanar Svenska Missionskyrkanoch Evangeliska Fosterlands-Stiftelsenatt vid sina konferenser uttrycka önskemål hosSveriges Radio om ett mer generöst kristetprogramutbud, samtatt ta initiativ till en samlad kristen framställningom större utrymme för kristna programi Sveriges Radio.Kyrkostyrelsen hade beslutat att inför kyrkokonferensenavge följande yttrande över motionen från Kristofferkyrkansförsamling, Karlshamn:Sveriges Radio har som public service-företag att tillgodoseolika lyssnargruppers behov i sitt programutbud.Genom invandring har Sverige under de senastefemtio åren kommit att präglas av större kulturell ochreligiös mångfald. Det är vår uppfattning att samhälletgenom denna utveckling på många sätt berikats. Vikan konstatera att utbudet av andakter och livsåskådningsprogrami Sveriges Radio numer präglas av dennastörre mångfald, en utveckling vi bejakar och stöder.Motionen från Kristofferkyrkans församling efterfrågarfler kristna andakter och sång- och musikprogram.Motionärerna påtalar också att de flesta kristnaandakterna i programtablåerna förlagts till tidigamorgnar eller sena kvällar och framhåller detta som enolägenhet för äldre lyssnare.Kyrkostyrelsen delar dessa synpunkter och villinte minst understryka att för många äldre med enkristen tro eller livsåskådning utgör radion en värdefullersättning då man inte längre med lätthet kanbesöka kyrkor. En dialog med Sveriges Radio om hurprogramtablåerna kan utvecklas för att svara mot deönskemål motionärerna uttrycker tror vi skulle varaav betydelse.Motionärerna önskar också en bättre bevakning avnyheter från kyrkor och samfund i Sverige. I fråga omnyhetsbevakning är det kyrkostyrelsens grundläggandeuppfattning att gängse kriterier för god nyhetsrapporteringoch nyhetsvärdering bör gälla.Kyrkostyrelsen vill också understryka vikten avatt kyrkorna för en kontinuerlig dialog med SverigesRadio och Sveriges Television. Genom Sveriges KristnaRåd, SKR, har tidigare givits tillfällen för samtalmellan kyrkliga representanter och Sveriges Radio ochSveriges Television. Vi tror att det är på sin plats attsamtalen återupptas.Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensenatt Missionskyrkan till Sveriges Kristna Rådväcker förslag om att en ekumenisk arbetsgruppbildas för dialog med Sveriges Radiooch Sveriges Television,att kyrkokonferensen omedelbart tillskriver SverigesRadio med synpunkter om ett utökatutbud av kristna program förlagt till merlyssnarvänliga tider, samt46 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

att uppdra åt redaktionsutskottet att utformadenna skrivelse.Under påverkanstorget gjordes följande yrkandenav Lars Danielsson, Kristianstadatt Missionskyrkan genom Sveriges Kristna Rådgör SVT uppmärksamma på den uppenbarttendentiösa bild av kristna människor ochföreteelser som förmedlas genom företagetsprogram,att Missionskyrkan genom Sveriges Kristna Rådvädjar till SVT att ge en mer rättvis ochnyanserad bild av kristen tro, kristnamänniskor och kristna samfund.av Kjell Fröberg, Arvikaatt dialogen om ett utökat utbud av kristnaprogram även förs med TV4. I det samtaletbör även språkbruk och val av andra programtas med.av Margit och Lennart Gustafsson, ImmanuelskyrkanJönköpingatt uppmana Sveriges Radio att kristna inslag fårfasta tider.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare två ombud.av John Rönnebratt, Fjugesta och Ingegerd Danielson,Brommaatt uppmana Sveriges Kristna Råd att undersökamöjligheterna till att starta en kristenwebbradio.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare två ombud.Vid behandlingen av motionen i plenum yttrade sigKarin Sporre, kyrkostyrelsen; Åke Wirtén, Karlshamn;Lars Danielsson, Kristianstad.Följande yrkanden gjordesav Karin Sporreatt avslå de två förslagen från Lars Danielsson,att bifalla första meningen i att-satsen frånKjell Fröberg och därmed avslå den andrameningen i samma att-sats,att avslå förslaget från Margit och LennartGustafsson,att bifalla kyrkostyrelsens förslag.Av Åke Wirténatt bifalla motionens att-satser.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla kyrkostyrelsens förslag och därmed avslåmotionens förslag,att avslå tilläggsförslaget från Lars Danielsson,att bifalla den första meningen i Kjell Fröbergsförslag, samt att avslå den andra meningen isamma förslag,att avslå förslaget från Margit och LennartGustafsson, samtatt bifalla förslaget från John Rönnebratt ochIngegerd Danielsson.§ 57 Uttalanden i aktuella frågor somkonferensen beslutar ta upp tillbehandlingRedaktionsutskottets ordförande Lennart Henrikssonpresenterade ett uttalande till Sveriges Radio enligtföljande:Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens iStockholm med 570 ombud representerande samfundetsförsamlingar, vill framföra följande synpunkter.En av grundförutsättningarna för Sveriges Radiosom ett public service-företag är att ”programmen skallrikta sig till och vara tillgängliga för publiken i helalandet samt i skälig omfattning tillgodose skiftandebehov och intressen hos landets befolkning.”Den större religiösa och kulturella mångfald sompräglar Sverige jämfört med för några decennier sedanhar fått genomslag också i Sveriges Radio. Det är enutveckling vi bejakar.Omfattningen av program med ett kristet innehåll(sång- och musikprogram, andakter/gudstjänster etc)har under en följd av år minskat. Vi menar att behovoch intressen hos en stor grupp människor därför intelängre kan anses vara skäligt tillgodosett. Därtill finnsen upprördhet hos många, inte minst äldre, över attprogramtablåerna är så konstruerade att de andakteroch musikprogram som ges i radion i hög utsträckningligger på olämpliga tider.Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens uttryckerdärför sin bestämda önskan om fler program med kristenprofil och på bättre sändningstider.att bifalla förslaget från John Rönnebratt ochIngegerd Danielson, samtProtokoll 47

I ärendet yttrade sig Lennart Henriksson, redaktionsutskottetsordförande; Ann Lystedt, Västerås; KarinSporre, kyrkostyrelsen.Följande yrkande gjordesav Ann Lystedtatt avslå förslaget till uttalande.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla redaktionsutskottets förslag.§ 58 Motion från Värnamomissionsförsamling angåendetidpunkt för kyrkokonferensenoch riksmötetKyrkokonferensens andre vice ordförande, BörjeWennberg föredrog rapporten från påverkanstorget,skriven av processledare Kjell Carles. Motionen frånVärnamo missionsförsamling hade följande lydelse:Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens och SMUsriksmöte är hjärtat i våra demokratiska organisationer.Vi ser dem som viktiga samlingar där allaförsamlingar och föreningar ges möjlighet till att yttrasig i ett gemensamt forum. Grundstenarna för SvenskaMissionskyrkan och SMU är dock det lokala arbetet ivåra församlingar och SMU-föreningar.Under flera år har kyrkokonferenser och riksmötenförlagts till första veckan efter det att skolan slutar elleri samband med Kristi himmelsfärdshelgen. Båda dessatillfällen är vanliga lägerperioder för våra församlingaroch SMU-föreningar. Eftersom den grupp som är aktivai samband med dessa läger oftast också är mycket involveradei församlingen och SMU:s övriga arbete innebärdetta en betydande svårighet i att få representantertill kyrkokonferens och riksmöten. Följden blir att detlokala arbetet prioriteras, vilket är naturligt, och attrepresentationen vid kyrkokonferens och riksmöten blirlidande. Detta genom att inget deltagande sker, ellergenom att någon som är mindre involverad i det lokalaarbetet deltar, vilket i sin tur kan innebära att underlagenför det gemensamma beslutandet blir sämre ochatt återrapportering av informationen till det lokalasammanhanget brister.Vi som lokal församling ser gärna att ovan nämndaårsmöten förläggs i samband med en ”vanlig helg” ochinte i samband med långhelg eller skolslut. Det blirdå lättare att finna representanter till årsmötena somär involverade i det lokala arbetet. Om möjligt vill virekommendera årsmötena att hålla huvuddelen avförhandlingarna till helgen och vardag i samband medhelg för att minimera antalet semesterdagar för våraombud.Vi är medvetna om att det finns svårigheter i attförlägga kyrkokonferens och riksmöte till andra tiderpå året (t ex ekonomiska/juridiska), men vill vi attdessa forum ska bibehålla sin demokratiska funktionbehöver vi på alla sätt underlätta för församlingar ochSMU att kunna sända kvalificerade representanter.Vi föreslår:att kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen får i uppdragatt utreda frågan om möjlighet finns attförlägga respektive årsmöte i samband med”vanlig helg”, samtatt kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen får i uppdragatt hitta lämplig tidpunkt för kyrkokonferensenoch riksmötet för att underlätta förförsamlingar och SMU-föreningar att sändarepresentanter utan att kompromissa om”lägerhelger”.Kyrkostyrelsen hade beslutat att inför kyrkokonferensenavge följande yttrande över motionen från Värnamomissionsförsamling:I motionen från Värnamo missionsförsamling ochSMU föreslås att utreda frågan om möjligheten finnsatt förlägga respektive årsmöte i samband med en”vanlig helg”.SMU-styrelsen och kyrkostyrelsen har valt attvar för sig avge yttrande på motionen, men vi har igrunden en gemensam uppfattning rörande den frågamotionen berör.Vi noterar med glädje motionens positiva ordbeträffande kyrkokonferensen och SMU:s riksmöte somviktiga mötesplatser vad gäller demokratiskt arbetemed gemensamt ansvarstagande för såväl ekonomisom verksamhet.Vi delar fullt ut motionärernas uppfattning attSvenska Missionskyrkan och SMU har sin viktigasteuppgift och är som allra tydligast i det lokala arbetet.I 2005 års kyrkokonferens behandlades två motionersom handlade om kyrkokonferensens tidsrytmoch arbetsformer. I det sammanhanget poängteradesbehovet av och värdet i den gemensamma mötesplats iSvenska Missionskyrkan som kyrkokonferensen utgör,både vad gäller det demokratiska arbetet i förhandlingaroch gemensamma överläggningar som mötesplatsför gemenskap, studium, uppbyggelse och information.De gemensamma mötesplatserna är viktiga även närdet gäller att skapa identitet och samhörighet i kyrkan,och här menar vi att kyrkokonferensen har en unikroll som samlande och identitetsskapande mötesplats.Under de senare åren har programinnehållet förstärkts48 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

så att det ska vara tilldragande och kännas angelägetför såväl ombud som övriga deltagare.Motionen från Värnamo sätter fokus på tidpunktenför kyrkokonferensen, och menar att när den förläggstill storhelger eller i samband med skolavslutningaruppstår en besvärlig konkurrenssituation mellan å enasidan behovet av ledarresurser för församlingens egenlägerverksamhet eller andra arrangemang, å andrasidan önskemål att genom ombud representera församlingenvid kyrkokonferensen. För att lösa en sådansituation föreslår motionärerna att kyrkokonferensenförläggs till en vanlig helg.Vi har förståelse för församlingarnas val att i förstahand tillgodose de behov av exempelvis ledarresursersom den egna verksamheten behöver. Vi delar uppfattningenom att det är olyckligt om en sådan konkurrenssituationinnebär att den omöjliggör för en församlingatt låta sig representeras av ombud i kyrkokonferensen.Men vi kan också se en möjlighet att församlingsmedlemmarsom inte är uppbundna av många andra ledaruppgifteruppmuntras att delta som ombud och att detdärmed sker en breddning av förtroendeuppdrag ochengagemang.Den gemensamma verksamheten för Svenska Missionskyrkanär omfattande. Vi eftersträvar ett så välfungerande demokratiskt arbete som möjligt. Därförbehöver kyrkokonferensen idag ca 12–14 förhandlingstimmar.Det skulle vara mycket svårt att genomföradetta på en vanlig helg. Att förkorta förhandlingstidenskulle förmodligen medföra att utrymmet för meningsutbyteminskas vilket gör att den demokratiskaprocessen tar skada. Intentionen att även stärka kyrkokonferensensfunktion som mötesplats för gemenskap,studium, uppbyggelse och information är inte hellerförenlig med de knappa tidsramar som föreslås i motionenfrån Värnamo.Enligt beslut i kyrkokonferensen 2005 uppdrogsåt kyrkostyrelsen att arbeta vidare med konferensensarbetsformer och då pröva möjligheten att genomförakonferenserna med olika karaktär och ambitionsnivåunder olika år.Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensenatt avslå de båda att-satserna men ta motionenssynpunkter i beaktande i fortsatt arbete medkyrkokonferensens arbetsformer.Under påverkanstorget fick kyrkostyrelsens förslagstöd av 5 ombud, och motionens förslag av 3 ombud.Under påverkanstorget gjordes följande yrkandenav Britt-Louise Ottosson, Ansgariiförsamlingen Jönköpingatt göra Kristi Himmelfärdshelgen tillkyrkokonferenshelg varje år.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare tre ombud.av Lars Ola Rydberg, Toarpatt förlägga kyrkokonferensen till fredag, lördagoch söndag med förhandlingar även påsöndag och spara på att använda en arbetsdagsom torsdagen för att slippa ta ledigt frånjobbet även då.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare två ombud.Vid behandlingen av ärendet i plenum yttrade sigRoger Strand, Östra Götalands distrikt; Göran Bondesson,SMU:s förbundssekreterare; Per-Olof Westlin,kyrkostyrelsen; Magnus Liljeqvist, Värnamo.I ärendet gjordes följande yrkandenav Roger Strandatt bifalla motionens andra att-sats.av Per-Olof Westlinatt avslå förslagen från Britt-Louise Ottosson ochLars Ola Rydberg,att bifalla kyrkostyrelsens förslag med tilläggetatt synpunkterna från de två förslagen tillförsdet fortsatta utredningsarbetet med kyrkokonferensensutformning.av Magnus Liljeqvistatt tillstyrka motionens att-satser.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla kyrkostyrelsens förslag medPer-Olof Westlins tillägg.§ 59 Motion från Alingsåsmissionsförsamling, omtydligare information avseendeförsamlingarnas kyrkotillhörighetProcessledare Sara Flodqvist presenterade motionensbehandling på påverkanstorget. Motionen frånAlingsås missionsförsamling hade följande lydelse:BakgrundVid diskussion på en arbetsplats i Alingsås kom fråganupp på vilket sätt man kan känna igen olika kyrkobyggnaderoch deras namn. Missionskyrkan är ettProtokoll 49

egrepp som de flesta känner till. Dock framgår intekyrkotillhörigheten där kyrkans namn är något annatän Missionskyrkan. Därför är vi ibland frågandeom kyrkotillhörigheten. Vid ett tillfälle, litet senare iAlingsås Missionskyrka, berättade en ung pastor påbesök, var han tjänstgör. Svaret blev namnet på enkyrka vars namn förekommer i flera trosrörelser. Detär inte så litet förvirrande med alla dessa olika namn.Det är svårt för den som är nyinflyttad, inte tillhörnågon kyrka eller är ovan kyrkobesökare att få vetakyrkotillhörigheten om inte det framgår i respektivekyrkas information.SyfteSyftet med denna motion är att vi skall tydliggöra vårkyrkotillhörighet i och utanför våra kyrkor. Det skallinte finnas någon som besöker, går förbi kyrkobyggnadeneller läser i tidningen om veckans gudstjänster m msom inte får veta kyrkotillhörigheten.Därför föreslår vi att kyrkokonferensen 2006 beslutari enlighet med följande att-satser:att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram förslagpå skyltar eller ljuslådor med SvenskaMissionskyrkans och SMU:s logotyp medtexten ”tillhör Svenska Missionskyrkan”och erbjuda församlingarna att införskaffadessa,att uppmana församlingarna att införskaffa ochplacera skylt eller ljuslåda, enligt ovan, välsynlig vid kyrkans entré, både in- och utvändigt,samtatt uppmana församlingarna att alltid användaSvenska Missionskyrkans och SMU:s logotypsamt texten ”tillhör Svenska Missionskyrkan”vid annonsering i pressen.Kyrkostyrelsen hade beslutat att inför kyrkokonferensenavge följande yttrande över motionen från Alingsåsmissionsförsamling:I samband med att Svenska Missionsförbundet år2003 bytte namn till Svenska Missionskyrkan togs enny symbol fram. Logotypen vill bland annat ge en bildav en öppen gemenskap som hålls samman av sitt centrum,Jesus Kristus.Via informationsutskick och hemsida fick alla församlingarförslag på hur vi tillsammans kan göra Missionskyrkansynlig i samhället. Bland förslagen fannsbland annat tankar om hur symbolen kan användas påtryckt material som brevpapper, kuvert, affischer, visitkortmen också på hemsidor, kyrkobyggnader, gemensamannonsering i telefonkatalogen, Wordmallar m m.Designförslag togs också fram.Missionskyrkans kansli bistår församlingar somber om hjälp med olika typer av profilmaterial och gerråd och praktisk hjälp vid framtagande av exempelvisskiftande former av fasadskyltar.Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensenatt bejaka motionens intentioner och därmeduppmana de församlingar som har möjlighet,att på kyrkobyggnaden visa tillhörigheten tillSvenska Missionskyrkan,att uppdra åt kyrkostyrelsen att ta fram designoch prisförslag på logotyp för dessa ändamål,samtatt förnyat uppmana församlingarna att ommöjligt använda Svenska Missionskyrkanslogo i annonsering.Under påverkanstorget gjordes följande yrkandenav Caroline Hellmont, Bergsjöatt kyrkostyrelsen tänker igenom de ekumeniskaförsamlingarnas situation,att de ekumeniska församlingarna tar uppliknande diskussioner i sina respektivesamfund.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare ett ombud.av Andreas Claesson, Helsingborgatt kyrkostyrelsen ges i uppdrag att ta fram enPowerPoint-presentation som beskriverMissionskyrkan och SMU,att det finns möjlighet för lokala anpassningar,att arbetet utförs i samarbete med SMU.Under påverkanstorget fick detta förslag skriftligtstöd från ytterligare ett ombud.Under påverkanstorget fick kyrkostyrelsens förslagstöd av 13 ombud.Vid behandlingen i plenum yttrade sig Larseric Ramlöv,kyrkostyrelsen.Larseric Ramlöv yrkadeatt tilläggsförslagen av Caroline Hellmont ochAndreas Claesson bifalls.Kyrkokonferensen beslutadeatt bifalla kyrkostyrelsen förslag,att bifalla Caroline Hellmonts tilläggsförslag, samtatt bifalla Andreas Claessons tilläggsförslag.50 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

§ 60 OrdförandeskifteKyrkokonferensens andre vice ordförande BörjeWennberg övertog ledningen av förhandlingarna.§ 61 Aktuell ekumenisk informationSekreteraren för ekumenik och teologi, Per-MagnusSelinder, hänvisade till den skriftliga rapport somombuden fått sig tillsänt. Rapporten hade följandelydelse:Ekumenisk policy och handlingsplansom antagits av kyrkostyrelsen 2004 dateras uppårligen. Den finns tillgänglig på Missionskyrkanshemsida. Prioriteringen för 2006 är dels att fullföljaöverenskommelsen med Svenska kyrkan, dels intensifieratarbete för gemenskap med Baptistsamfundet ochMetodistkyrkan. Förra årets rapport till kyrkokonferensenom sökandet efter en ny ekumenisk nyckel tilldet visionära målet samgående har tagit nya steg.Kyrkornas VärldsrådMissionskyrkans delegation vid KV:s nionde generalförsamlingi Porto Alegre, Brasilien, i februari bestodav Sofia Camnerin, Göran Zettergren och Per-MagnusSelinder. Flera andra missionskyrkliga deltog i skildafunktioner, främst via Sveriges Kristna Råd (SKR). Ettintensivt förberedelsearbete gjordes tillsammans medSvenska kyrkans delegation genom flera samlingar ochseminarier samt en samling för kyrkorna i regionenNorden-Baltikum. Styrkan i gemensam policy harvisat sig ovärderlig.Målsättningen att stegvis återvinna ett historisktengagemang i KV fick uttryck i att Sofia Camnerinvaldes in i Centralkommittén. Nya direktrelationer harskapats med Faith & Orderarbetet, särskilt när detgäller arbete kring ecklesiologi och unierade kyrkor.Sveriges Kristna RådÄmnesområdet teologi drivs så långt det är möjligtgenom SKR som ekumenisk teologi. Det nya projektefter rapporterna Tro – dop – medlemskap (2004)samt Kyrkor i samtal (2005) som årsberättelsen aviserarom ecklesiologi (kyrko- och församlingssyn) påbörjadesi maj månad och ska pågå till våren 2008.Evangeliska Frikyrkan m flEn särskild samtalsgrupp med EFK har arbetat sedanhösten 2004 kring frågor om samarbete eller samgåendemellan lokala församlingar samt rutiner och regler förpastorers övergång eller temporära tjänst.Samtalsresultat kring församlingsfrågor överfördestill och beaktades av den arbetsgrupp som Frikyrkosamrådsenare tillsatte. Dess resultat redovisades ibörjan av 2006 i rapporten Att tänka på vid samgåendemellan församlingar som innehåller gemensammaråd och rekommendationer. Poängen är framförallt att man inte skall behöva börja från början i varjelokal situation utan ge spridning åt erfarenheter, godaexempel och överenskommelser som träffats mellansamfunden för att underlätta lokal ekumenik.När det gäller reglering av pastorers övergångmellan samfunden samt temporär tjänst hos denandra kunde samtalen fullföljas i mars 2006 sedan EFKskapat förutsättningar genom tydligare precisering avpastorsbehörighet, förteckning över behöriga pastorersamt ansvarsfrågor. Kyrkostyrelsen har fastställtöverenskommelsen. Den följer i stort tidigare träffadeöverenskommelser med Alliansmissionen och Pingströrelsen.Även om sådana rutiner i praktiken tillämpatsmed såväl Baptistsamfundet som Metodistkyrkanunder flera decennier, har märkligt nog aldrig enformell överenskommelse ingåtts vilket ibland skapatoklarheter om rutiner. På förslag av samarbetsrådetMK/SB/Missionskyrkan har de tre styrelserna undervåren träffat liknande avtal om rutiner och regler vidövergång respektive temporär tjänst inom annat samfundnär det gäller pastorer och diakoner.Därmed har en serie avtal med alla aktuella samfundi dessa frågor slutförts under våren 2006 och kompletterasnu med förslaget om kyrkogemenskap medSvenska kyrkan. Kyrkoordningens mål om ”ömsesidigterkännande av andra kyrkor och deras tjänster” hardärmed fullföljts under detta år så långt det för närvarandetycks vara möjligt. När det gäller katolska ochortodoxa kyrkor ligger sådana frågor idag bortom vårmänskliga horisont.Svenska AlliansmissionenDe kontinuerliga relationerna sköts genom ÖstraGötalands distrikt. I början av maj skedde därutöveren sådan avstämning som policyn anger kring övergripandefrågor och relationer.Stockholms katolska stiftDen årliga tvådagarssamlingen under våren med dengemensamma samtalsgruppen fick detta år karaktärav seminarium kring kyrkornas möten med andrareligioner i den mångreligiösa miljö vi båda möter.Dokument med erfarenheter från andra länder diskuteradesliksom de frågor som alltmer uppstår för lokalaförsamlingar både i vardagsarbete och när katastroferinträffar. (En nyutkommen dokumentsammanställninghar just utkommit i SKR:s skriftserie: Religionsmöte.Detta är en enkel introduktion till frågor som lokalaProtokoll 51

församlingar möter och en god utgångspunkt för vidarereflektion.)Ytterligare steg togs för att under detta år fullföljafrågor om ekumenisk vigsel och ömsesidigt doperkännande.Franska reformerta kyrkanFranska reformerta församlingen i Stockholm från1741 tillhör sedan 1984 Svenska Missionskyrkan mensamarbetar samtidigt med utlandskyrkornas kommittéinom Protestantiska federationen i Frankrike. Ansvarsförhållandenoch relationer har emellertid varit oklara.En serie överläggningar mellan Fédération Protestanteoch Missionskyrkan påbörjades under april månad.I juni fattade församlingen beslut om en översyn avrelationerna samt en nödvändig förnyelse av såvälhistoriska strukturer som dess inre liv – något som skaske av en nyvald provisorisk styrelse i nära samråd medMissionskyrkan och Fédération Protestante under detnärmaste året.Efter ett klargörande på en punkt beslutadekyrkokonferensenatt ta rapporten till protokollet.§ 62 Rapport Teologiska Högskolan,StockholmAvgående rektor Valborg Lindgärde gav en rapportfrån Teologiska Högskolan.Det är en glädje att även detta år få ge en hälsningfrån Teologiska Högskolan, Stockholm, till de samladeombuden för Svenska Missionskyrkans församlingar.En rapport över ett år innehåller ofta de ovanliga,de unika händelserna. Den borde också kunna säganågot om det som tillhör vardagsrutinen. Hemsidan(www.ths.se) liksom den verksamhetsberättelse manfinner där ger information om såväl det återkommandesom engångshändelserna.Låt mig här nämna något av det som satt sin prägelpå läsåret 2005/2006:• Vid styrelsesammanträde i februari valdes nyrektor, Owe Kennerberg, på en tid av tre + tre år.En arbetsgrupp med Lars Ingelstam, dåvarandeordförande, i spetsen hade förtjänstfullt och somdet visade sig framgångsrikt arbetat med frågan.• Vid årsstämman i slutet av mars valdes AndersMellbourn att efterträda Lars Ingelstam somstyrelsens ordförande.• Under våren utlystes ett lektorat i systematiskteologi. Tio personer har sökt tjänsten och tvåsakkunniga arbetar nu med ansökningarna för atti höst ge förslag till tjänsteförslagsnämnd.• Susanne Wigorts Yngvesson förordnades imajsammanträdet till extra lektor på halvtid inomområdet mänskliga rättigheter och demokrati.• Arbetet med att finna en ekonomiansvarig harvarit svårare; det pågår och bör vara klart snarast.• Låt mig också nämna ett alltmer viktigt samarbetemed Diakonia som resulterat i kursutveckling ochinte minst i ett av Diakonia finansierat tvåårigtforskningsprojekt med inriktning mot mänskligarättigheter/teologi; Kjell Åke Nordquist, GöranGunner och Elena Namli utgör denna grupp.• Och projektanställningen av Erik Blennberger somforskningsutvecklare och -samordnare vid THS.Detta var tjänster. Viktigt arbete under läsåret harockså lagts ner på den examensansökan som THSmåste inkomma med för att finnas med som högskolaefter det att ny examensordning genomförts i landet.THS har också varit med i Svenska kyrkans arbete medny prästutbildning.Så över till det reguljära:Vi har glädjande många studenter. Till höstenkommer vi, som det nu ser ut, att ha 40 studenter i T2,30 i T1, och vi har som vanligt överansökan till MR-programmet.Hoppas innerligt att vår ansökan till statenom 60 nya platser på MR-programmet skall beviljas!Även under nästa läsår kommer vi att ha några utlokaliseradeteologikurser; kursort Jönköping blir dåefterföljare till BK-Akademi.Vi har hela tiden en stabil men knapp ekonomiatt brottas med. Våra ägare är bekymrade över attofferdagsinsamlingen inte täcker samfundsanslagetutan att medel som offrats till annat måste gå tillpastorsutbildningen – detta trots ett uppfordrande ochdemokratiskt beslut i kyrkokonferens om att offerdagenskall finnas kvar och trots att ett 70-tal församlingarfick besök från THS i oktober. Vi är bekymrade över aviseradytterligare nedskärning, i synnerhet nu när antaletpastorskandidater blir allt fler. Vi vädjar till vårahuvudmän att betänka sig och prioritera klokt. Att sepastorsutbildningen som ett hela kyrkans åtagande.Ja, så fylls dagarna av undervisning, gudstjänsteroch andakter, predikoövningar, terapeutsamtal, kontaktmed pastorsmentorer och mycket, mycket mer. Påen kvarglömd liten anteckningslapp på min anslagstavla,från en kollegas textutläggning en dag i februari,läser jag orden ”Guds sociala patos” och vikten av enförkunnelse ”med händer och fötter”. Den lilla anteckningenfår ge en glimt av innehållet i en THS-vardag.THS har en egen vänförening – med en stipendiefondför behövande studenter och pastorskandidater.Broschyrer finns som berättar mer, försäljning av denutomordentligt vackra och innehållsrika vänbok jag52 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

till min oförställda och stora förvåning fick i lördags,Spår av Gud, går oavkortat till denna Vänförening.En informativ artikel av Rune W Dahlén handlar ompastorsrekryteringen. Den bör alla läsa.Till sist: ”Herre, vad tänkte Du på när Du kallademig”. Vid varje konferens har jag, sedan jag tillträddetjänsten som rektor i februari 2000, hört den sången,med Dan Inge Olssons sonora stämma. Herre, vadtänkte du på när Du kallade mig. Jag har dessa årupplevt rektorsjobbet som just Gärningen, skrivet medstort G som i Gud, som en kallelse – med alla traditionellaingredienser av motvillighet, otillräcklighet,glädje över förtroendet, tro på uppdragets allvar ochvikt. Vad tänkte Du på? Jag har undrat och samtidigtkänt en stilla förvåning, gång på gång, över att Han,som kallelsen gav, också gav kraften i detta.Ett tack härmed – också – till Svenska Missionskyrkan,er som finns på Tegnérgatan 8, er som representerardess församlingar, för gott och förtroendefulltsamarbete under mina rektorsår. Jag ber er även fortsättningsvisomfatta med era varma förböner rektor,Owe Kennerberg som nu tillträder, kollegiet och all denverksamhet som finns vid Svenska Missionskyrkansoch Svenska Baptistsamfundets egen högskola.Missionsföreståndare Göran Zettergren framfördeinför konferensen ett tack till rektor Valborg Lindgärde.En avtackning hade tidigare skett vid en seminariedagden 10 juni.Vidare presenterade missionsföreståndaren dennye rektorn Owe Kennerberg och hälsade honomvälkommen in i uppgiften. Owe Kennerberg ställdefrågan:Om man är Gud och vill förändra världen, vad görman då? Jo, man blir människa och satsar tre år på attutbilda och träna människor. Välkomna till THS!Kyrkokonferensen beslutadeatt ta rapporten till protokollet, samtatt understryka tacket till Valborg Lindgärde ochvälkomnandet av Owe Kennerberg.§ 63 Uttalanden i aktuella frågor somkonferensen beslutar ta upp tillbehandlingRedaktionsutskottets ledamot Lena Huld presenteradeett förslag till uttalande om integration till SvenskaMissionskyrkans församlingar. Uttalandet hade följandelydelse:Låt påskupproret få följderSvenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens iStockholm med 570 ombud gör följande uttalande.Det moderna Sverige är en smältdegel av olikakulturer. År 1945 fanns ca 100 000 utlandsfödda iSverige. Idag har över två miljoner invånare utländskbakgrund.Integration är en utmaning inte enbart för invandrare,utan också för etniska svenskar. Var och en av ossmåste fråga sig vad vi kan göra för att bidra till ett merintegrerat samhälle.Trots kunskap om vår omvärld påverkar ofta förutfattademeningar våra attityder mötet med andrakulturer. Nu gäller det att vi vågar gå in i ett personligtmöte med varandra. Det första steget till att förstå enannan kultur är att vara trygg i sin egen.Vi var med och stödde påskuppropet genom SverigesKristna Råd. Nu gäller det att vi är med och tar ansvarför att de nya svenskarna inte hamnar i utanförskap.Integrationen är en av vår tids stora utmaningar.Därför uppmanar vi varje enskild församlingatt verka för att samhällets etniska mångfaldavspeglas i församlingens liv,att aktivt följa utvecklingen på den egna ortenoch verka för fördjupad integration,att kraftfullt bekämpa alla former av diskrimineringi församling och samhälle.Kyrkokonferensen beslutadeatt anta förslaget till uttalande.Vidare presenterade redaktionsutskottets ledamotAndreas Hedström, ett förslag till uttalande om Israel/Palestina ställt till utrikes- och biståndsministern. Uttalandethade följande lydelse:Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens iStockholm med 570 ombud representerande samfundetsförsamlingar, gör följande uttalande.För kyrkan är det omöjligt att se israelernas ochpalestiniernas lidande utan att reagera. Detta underströksockså av den världsvida kristna gemenskapen– Kyrkornas Världsråd – vid sitt möte i maj.Vi anser att alla parter måste förstå värdet avexisterande politiska överenskommelser. Nu är detangeläget att finna kreativa lösningar som omedelbartförbättrar den svåra humanitära situationen på Västbankenoch i Gaza. Skolor, sjukhus och infrastrukturbehöver tillgång till medel för att fungera.Sverige bör i samverkan med andra EU-länderstärka arbetet för fred och försoning i Mellanöstern.Därför måste nya vägar prövas.Protokoll 53

Vi uppmanar därför regeringenatt finna än mer kreativa lösningar för att lindraden svåra humanitära situationen på Västbankenoch i Gaza,att aktivt arbeta för att realisera vägkartan förfred,att verka för att båda parter erkänner varandrasrätt att leva i fred i två suveräna stater.Redaktionsutskottet uppmanade ombuden att ta medfrågan till församlingarna för samtal och förbön.Kyrkokonferensen beslutadeatt anta förslaget till uttalande.§ 64 Rapport från SvenskaMissionskyrkans Utbildningscentrum,Lidingö (UCL)Fred Nilsson gav en rapport från UCL.När någonting går riktigt dåligt under lång tid infinnersig lätt en kollektiv pessimism och förstämning.Jag mötte min dotter för fem timmar sidan påstationen på väg hem från matchen i Berlin. På minsjälvklara fråga: Hur var det? svarade hon: Det varhemskt. Andra halvlek var förskräcklig. Vi visste attdet inte skulle gå. För oss alla 60 000 på läktaren varvarje svenskt anfall ett nytt misslyckande. Vi såg intechanserna som möjligheter utan som misslyckande.En stark kollektiv förstämning kan lätt förändrahur man ser på verkligheten. Och så kom målet.Vid den här tiden förra året var Lidingöverksamheteni djup kris. Pengarna var slut. Personalenuppsagd eller mycket bedrövad. Uppgiven på allanivåer. Beslutet att lägga ner var faktiskt taget. Menverkställdes inte. För några trodde fortfarande att detvar värt att fundera en gång till innan yxan sattes tillroten… Trots allt, gjordes en sista ansträngning. Menden fundamentala ovissheten bestod fram till slutet avmars. Med missionskyrkomått mätt, var det en kyrkohistoriskhändelse när kyrkostyrelsen den 25 mars isittande möte bestämmer sig för att på nytt våga tro påkonceptet och säga nej till utredningens nedläggningsförslag.Kyrkostyrelsen hade stort mod och stod emotden kollektiva pessimismen och menade sig se medandra ögon. Och från dag till dag är vi allt fler som tror.Grunden är denna: En häpnadsväckande snabb ekonomiskåterhämtning. Det gick att stoppa förlusterna.Det har t o m gått att ta tillbaka mycket av det som gåttförlorat. Skola och konferensbolag tillsammans går numed bred marginal på plus. Från 2003 till halvåret 2005staplades miljoner i koncernens samlade förluster. (12psalmböcker staplades på talarstolen.)5 av 12 miljoner är återhämtade. (De fem överstatogs bort.)Och pengarna finns! Vi har 6 miljoner likvidamedel på banken!Skolan har tidigare lånat 2,3 miljoner från SvenskaMissionskyrkan. Nyligen togs beslut i UCL:s styrelseatt vi betalar tillbaka den första halvmiljonen nu idagarna. Och det kommer mer.Men det är inte detta jag vill ni skall minnas närni berättar i församlingarna. Utan om bildningensbetydelse genom vår kyrka. Vi har fyra fantastiskafolkhögskolor i landet: Karlskoga, Jönköping och Härnösand.Läs i Årsberättelsen. Alla skulle kunna berättaom stora ting.Vad det gäller Lidingö vill jag sammanfatta genomnågra exempel:• Mentorsutbildning – församlingstillväxt.• Bibliodramakurser – de första i sitt slag i Sverige.• Utbildningar av Ettåringar för nya ledare i SMUoch församling.• Samvekan med Kuvarp kring gudstjänstförnyelseoch retreat.• Kurser om styrelsearbete och för kontaktpersoner ifrågor kring sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer.• 10–12 fortbildningskurser för pastorer och diakoneri Missionskyrkan (Denna utbildning bjuder viMissionskyrkan på).• Seminarier i existentiella frågor för icke-kyrkligpublik.• Utbildningar för Missionsombud.• Ett 20-tal studerande har nyss antagits tillDiakoniutbildningen. Vi förbereder en ny gruppför Livsverkstan, och MUL-kursen som detta åråker till Kongo. Fritidsledarutbildningen har hososs liksom hos andra skolor en vikande trend, mendetta innebär också att vi bearbetar frågan omvilka nya ledarutbildningar som vi skall satsa påinför framtiden.Svenska Missionskyrkans/SMU:s utvecklingsavdelningär placerad på Lidingö genom två utbildningskonsulenter.Nu tar vi nya steg för samverkan mellanalla fyra skolorna. Vi skall gå på alla fyra cylindrarna.I september möts representanter för skolorna föratt fokusera kring viktiga utvecklingsfrågor: Andligfördjupning, Ungdomar som vill arbeta i församlingeller i internationella insatser, Gudstjänstförnyelse,Mötesplatser mellan kyrka och sökare, Utepedagogikoch äventyrspedagogik.Det är en förfärande tanke att trons folk skullefälla modet inför överdrivet pessimistiska rapporter54 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

och negativa framtidsbilder när läget är så löftesrikt.Jag vill verkligen vädja till er: Var stolta över alla våraskolor. Tala väl om dem. Be för dem. Besök dem… Sändera ungdomar och er själva till dem. Alla åldrar. Låtoss hoppas att vi i framtida kyrkokonferenser inte skalldiskutera Lidingö som ett problem utan som den enaståendetillgång skolan och mötesplatsen är.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta rapporten till protokollet.§ 65 Rapport om Svenska MissionskyrkansalkoholpolicyDiakonisekreterare Margareta Björn föredrog rapportenom Svenska Missionskyrkans alkoholpolicy. Rapportenhade följande lydelse:”Genom historien har Guds församling framträtt påolika sätt, men alltid tydlig och synlig i omvärlden.Den firar gudstjänst, förkunnar Guds ord, döper ochfirar nattvard. Den vittnar om sin tro samt handlar idet samhälle och bland de människor som omger den.”(ur Konstitution för Svenska Missionskyrkan,grundsatser)Svenska Missionskyrkan vill vara en alkoholfri zonFör människans bästa uppmanas därförvar och en• att noga och ansvarsfullt tänka igenom sittförhållningssätt till och sin användning avalkohol,• att vara en god förebild och delta i samtalet omalkohol med öppenhet och respekt för olikavärderingar.För människans bästa uppmanas därförden lokala församlingen• att tillägna sig kunskaper och bearbeta frågornakring alkohol, för att på ett genomtänkt sättkunna utforma en egen lokal alkoholpolicy,• att föra dialog med andra kyrkor, organisationeroch myndigheter, för att på bästa sätttillsammans arbeta för en minskadalkoholkonsumtion i samhället och därmedmotverka alkoholens skadeverkningar och skapapositiva erfarenheter av alkoholfria miljöer,• att hålla samtliga egna arrangemang fria frånalkohol.För människans bästa uppmanas därförSvenska Missionskyrkan, dess distrikt, gårdar ochskolor• att tillägna sig kunskaper och bearbeta frågornakring alkohol, bland annat för att varje distrikt,gård och skola på ett genomtänkt sätt ska kunnautforma en egen lokal alkoholpolicy,• att föra dialog med andra kyrkor, organisationeroch myndigheter, för att på bästa sätt tillsammansmotverka alkoholens skadeverkningar och skapapositiva erfarenheter av alkoholfria miljöer,• att hålla samtliga egna arrangemang fria frånalkohol. Detta gäller även representation.Kyrkokonferensen föreslås ta rapporten till protokollet.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig Lars ErikSöderberg, Tierp.Lars Erik Söderberg yrkadeatt orden ”och sin användning av” tas bort i denförsta punkten där det står:att noga och ansvarsfullt tänka igenom sittförhållningssätt till och sin användning avalkohol.Diakonisekreterare Margareta Björn fasthöll i en replikatt orden bör stå kvar för att tydliggöra att det gällerhär och var och en.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta rapporten till protokollet.§ 66 Tack till avgående ledamöter ikyrkostyrelsen och förtroendevaldaKyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker och missionsföreståndareGöran Zettergren framförde ettvarmt tack samt överlämnade en blomma till avgåendeledamöterna i kyrkostyrelsen, Monica Berglund-Ryman,Katarina Noremo, och Elisabeth Olsson.Vidare avtackades beredningsutskottets ordförandeSven-Anders Hultander, som i och med konferensenavslutar sitt uppdrag.Kyrkosekreterare Suzanne Molin framförde tacktill Immanuelskyrkans församling och alla som arbetatpraktiskt för att möjliggöra och genomföra denna konferens.Församlingens pastor Olle Alkholm ombadsförmedla tacket till sina medarbetare.Kyrkokonferensen beslutadeatt notera dessa tack till protokollet.§ 67 Val av ordförande för kyrkostyrelsenKyrkostyrelseledamoten Lennart Henriksson meddeladeatt kyrkostyrelsen enhälligt beslutat att föreslåkyrkokonferensen att välja Ulf Hållmarker till kyrkostyrelsensordförande.Protokoll 55

Kyrkokonferensen beslutade enligtkyrkostyrelsens förslagatt välja Ulf Hållmarker till kyrkostyrelsensordförande.§ 68 Val av tre revisorer och tvårevisorssuppleanterKyrkokonferensen beslutade enligtvalberedningens förslagatt till revisorer för en tid av ett år utse Jonas Grahn,Stockholm, auktoriserad revisor; Matts Samuelsson,Landvetter; Lennart Schönning, Bromma,samtatt till revisorssuppleanter för en tid av ett år utseAnders Löfgren, Höllviken, auktoriserad revisor,och Christina Högström, Bromma.§ 69 Val av ordförande, vice ordförandeoch övriga ledamöter i valberedningeninför kyrkokonferensen 2007Kyrkokonferensen beslutadeatt till ordförande i valberedningen införkyrkokonferensen 2007 utse Ove Sävinger,Lerum,att till vice ordförande i valberedningen införkyrkokonferensen 2007 utseBritt-Marie Kaldéus-Gustavsson, Vinslöv, samtatt till övriga ledamöter i valberedningen införkyrkokonferensen 2007 med personligasuppleanter i enlighet med distriktensnominering utse:Mellansvenska distriktetOrdinarie: Lars-Erik Larsson, NäsvikenSuppleant: Hans Wesslén, SkutskärMälardalens distriktOrdinarie: Hans Danielson, HuddingeSuppleant: Maria Carles, UppsalaSödra Götalands distriktOrdinarie: Nils Laveson, GlimåkraSuppleant: Torgny Johansson, HjortsbergaVästra Götalands distriktOrdinarie: Bo Kennvik, MölnlyckeSuppleant: Ingvar Gunnarsson, VärsåsÖrebroVärmlandDals distriktOrdinarie: Bengt Landmark, HallsbergSuppleant: Gunilla Karlsson, BrålandaÖstra Götalands distriktOrdinarie: Ola Sundberg, NässjöSuppleant: Ingemar Hallberg, SkärblackaÖvre Norrlands distriktOrdinarie: Barbro Nilsson, NorrfjärdenSuppleant: Anders Nyström, Vännäs§ 70 Val av ordförande och vice ordförandei kyrkokonferensens beredningsutskott2007 och 2008Kyrkokonferensen beslutade enligtvalberedningens förslagatt till ordförande i beredningsutskottet inför 2007och 2008 års kyrkokonferenser utseKerstin Åberg, Sundsvall, samtatt till vice ordförande i beredningsutskottet inför2007 och 2008 års kyrkokonferenser utseRoland Palm, Vallentuna.§ 71 Rapport om nyttfortbildningsprogramGeneralsekreterare Thord-Ove Thordson presenteradeen rapport om nytt fortbildningsprogram. Rapportenhade följande lydelse:Ny modell för fortbildning av anställda iMissionskyrkan, dess församlingar och distriktFör närvarande har Missionskyrkan ett fortbildningsprogramsom omfattar ordinerade medarbetare ochförsamlingsmusiker. Programmet finansieras genomen fortbildningsavgift från församlingar och distriktpå 1,5 % av bruttolönesumman för dessa kategorier.De som omfattas av programmet inbjuds med vissaintervall till centralt organiserade fortbildningskurser.Dessa kurser planeras av en särskilt utsedd fortbildningskommittéoch Missionskyrkans kansli. Underde senaste åren har Missionskyrkan samverkat medSvenska Baptistsamfundet i detta program.Efter en utvärdering och översyn av fortbildningsprogrammethar kyrkostyrelsen i december 2005 beslutatom en ny modell för fortbildning av alla anställdainom Svenska Missionskyrkan, dess församlingar ochdistrikt. Denna modell träder i kraft fullt ut underverksamhetsåret 2008/2009 men förberedelser harinletts under våren 2006.56 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Det nya programmet• Fortbildning definieras som kompetensutvecklingsom genomförs genom studier och kurser med syfteatt följa upp och komplettera grundutbildningenoch utveckla de anställdas kompetens utifrångemensamt definierade behov. Deltagande i medarbetarkonferenseroch liknande betraktas inte somfortbildning.• Svenska Missionskyrkans fortbildningsprogramska omfatta samtliga kategorier av nationellt,regionalt och lokalt anställda medarbetare – medett särskilt ansvar för Missionskyrkan riks atterbjuda fortbildning för ordinerade medarbetare.• I förhandling mellan Missionskyrkan och PO haren principöverenskommelse träffats som innebäratt samtliga anställda med anställning som vararöver ett år har rätt till fortlöpande fortbildning isina tjänster. Ansvaret för att planera detta liggerhos arbetsgivaren i dialog med den anställde.Lämplig omfattning är minst 5 dagar under entvåårsperiod. Arbetsgivaren ska från och med2008 avsätta 1,5 % årligen av den anställdesbrutto lönesumma för fortbildningsändamål,varav 0,15 % betalas in som fortbildningsavgift tillMissionskyrkan för administration av grundutbudet.Avsättningen beräknas individuellt och kananvändas årligen eller vid tillfälle som är lämpligtunder anställningstiden. Överenskommelsen skainför 2008 vara en del av gällande avtal mellanMissionskyrkan och PO.• Fortbildningskurserna anordnas i olika formeroch med olika tidslängd och geografisk placeringav kursanordnare inom eller i samarbete medkyrkan, t ex Teologiska Högskolan, folkhögskolorna,Studieförbundet Bilda eller distrikten. Ettårligt kursutbud sammanställs till en gemensamkurskatalog.• En fortbildningskommitté ansvarar för att ettlämpligt grundutbud av fortbildning kan erbjudasfrån riks – i samverkan med olika kursanordnare.I kommittén ska ingå representanter för- kyrkoledningen och SMU- medarbetarnas organisationer- arbetsgivarna: församlingar och distrikt- utbildningsanordnarna inom kyrkan (THS,UCL och övriga folkhögskolor) och StudieförbundetBilda- Svenska Baptistsamfundet.• Ett årligt grundutbud av kurser kan bestå av t ex- en grundkurs för nya anställda om att arbetai Missionskyrkan- ”första åren i tjänst”-kurser för ordinerademedarbetare- kurser i olika former och med olika kursanordnareför ordinerade medarbetare- kurser med inriktning på ungdomsledare ochandra som i sin tjänst arbetar med ungdomar- kurser för musiker.• För de anställda finns möjlighet att – efter överenskommelsemed arbetsgivaren – välja annanfortbildning som kan finansieras helt eller delvismed avsatta fortbildningspotter.Svenska Baptistsamfundet har inbjudits till fortsattsamarbete med Missionskyrkan inom det nya fortbildningsprogrammet.Konstitutionella frågorFrågan om fortbildningens utformning bearbetades vidSvenska Missionsförbundets generalkonferenser 1990och 1992. Generalkonferensen 1990 beslutade om ettfortbildningsprogram av den modell som – med vissasuccessiva förändringar – fungerar fortfarande. 1992uppdrog generalkonferensen åt kyrkostyrelsen att faktureraförsamlingar och distrikt en fortbildningsavgiftpå högst 1,5 % räknat på församlingarnas och distriktenslöner för pastorer, diakoner och fritidsledare underföregående kalenderår.Eftersom konferensbeslutet 1992 ger kyrkostyrelsenrätt till ett uttag på lönesumman på högst 1,5 % harkyrkostyrelsen inte bedömt det nödvändigt med ettnytt konferensbeslut då den uttagna avgiften sänks till0,15 % av bruttolönesumman.Tidsplan för genomförande av förändringarHösten 2006 En fortbildningskommitté medbredare sammansättning tillsättsav kyrko styrelsen med uppgiftatt inleda planeringen införverksamhetsåret 2008/2009.Höst-06/vår-07 Fortbildningsprogrammetgenomförs i nuvarande formmed inbjudan till medarbetaresom står i tur för fortbildning2006/2007 och informationtill medarbetare som står i tur2007/2008 att detta år blir detsista med den gamla modellen.Höst-07/vår-08 Fortbildningsprogrammetgenomförs i nuvarande form medinbjudan till de medarbetare somstår i tur för fortbildning under2007/2008 och de som varitProtokoll 57

Januari 2008Våren 2008förhindrade att utnyttja sinaplatser under föregående år.Avsättningar av de nyafortbildningsavgifterna tilllokala potter börjar.Ny kurskatalog ges ut införverksamhetsåret 2008/2009.Höst-08/vår-09 Det nya fortbildningsprogrammetgenomförs för förstagången.Kyrkokonferensen föreslås ta rapporten till protokollet.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta rapporten till protokollet.§ 72 Ärenden som förts tillredaktionsutskottet för beredningEtt förslag till uttalande till vård- och äldreomsorgsministernoch arbetslivsministern presenterades. Uttalandethade följande lydelse:Sluta förnedra utsatta människor!Svenska Missionskyrkan, samlad till kyrkokonferens iStockholm med 574 ombud representerande samfundetsförsamlingar gör följande uttalande.Sveriges regering vill minska antalet sjukskrivningar.Det är en god ambition. Men det är viktigt atti detta arbete visa respekt för individens integritet ochmänniskovärde.Åtskilliga människor far illa av regeringens ochinvolverade myndigheters metoder för att nå dennamålsättning. Sjukdomshistorien, läkarintyg och rättentill sjukpenning ifrågasätts. Detta, samt orimliga kravpå arbetsförmågan, kan ytterligare förvärra återgångentill arbete.Det är makthavarens uppgift att värna om människori utsatta lägen.Svenska Missionskyrkan vill stå upp för alla människorsvärde och ser människan som en helhet avande, kropp och själ. Därför kräver kyrkokonferensen:att respekt och lyhördhet visas i mötet med sjukaså att de uppfattar sig som hjälpta snarare änmisstrodda, samtatt kraftigt öka möjligheterna till effektiv rehabilitering,stimulera till kreativa lösningarpå arbetsmarknaden samt tillhandahållastödpersoner – för sjukas återkomst till arbetslivet.Vid behandlingen av ärendet yttrade sig IngegerdFrick, Trollhättan; Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen.Ingegerd Frick yrkadeatt rubriken ändras.Kyrkokonferensen beslutadeatt anta förlaget till uttalande.§ 73 Tider för bön- och offerdagar2007 och 2008Kyrkosekreterare Suzanne Molin gav en informationkring de tidigare beslutade bön- och offerdagarnaunder 2007 med anledning av bytet av offerdagar. Medhänsyn till att offerdagarna följer verksamhetsåretkommer bön- och offerdag för mission i Sverige atthållas den 25 mars, för SMU 22 april och 14 oktober,samt för mission i andra länder under perioden förstaadvent 2007 till trettondagshelgen 2008.Kyrkokonferensen beslutade enligtkyrkostyrelsens förslagatt bön- och offerdagar 2008 hålls enligt följande:för pastorsutbildningen:Jungfru Marie bebådelsedag 9 marsför mission i Sverige: 13 aprilför SMU: Tacksägelsedagen 12 oktoberför mission i andra länder:”annandagsinsamlingen”, offerperiod från förstaadvent 2008 till trettondagshelgen 2009, samtatt ta informationen till protokollet.§ 74 Meddelande om tid och plats förkyrkokonferensen 2007 och 2008Kyrkostyrelsen har beslutat att hålla kyrkokonferensen2007 den 14–16 juni i Stockholm, samt en gemensamkyrkokonferens med Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkani Sverige och Svenska Missionskyrkan samtde tre ungdomsförbunden, SBUF, MKU och SMU, den5–8 juni 2008 i Göteborg.Kyrkokonferensen beslutadeatt ta meddelandet till protokollet.§ 75 TackKyrkostyrelsens ordförande Ulf Hållmarker tackadepresidiet och inneslöt i sitt tack all personal som arbetatmed planering och genomförande av konferensen.58 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006

Ulf Hållmarker återknöt till sitt inledningstal och hänvisningentill ambassadrådet som uttryckt att kyrkan iKongo är viktig.Kyrkan är viktig också i Sverige! Vi ser att vi har en vägatt följa men vi vet inte riktigt vart den bär.Noterades att redaktionsutskottets sammanfattningav kyrkokonferensens beslut fanns att hämta i foajénför ombuden. Därefter förklarades förhandlingarnaavslutade.§ 76 AvslutningMissionsföreståndare Göran Zettergren läste ett bibelordoch konferensen förenades i bön och psalmen Ståupp, befriade folk.Vid protokolletMargareta Smedberg AnderssonThord-Ove Thordsonsekreterare § 1–14, 24–42, 53–60 sekreterare § 15–23, 43–52, 61–76JusterasAnders Andersson Birgitta Carlsson Börje Wennbergordförande förste vice ordförande andre vice ordförandeMargareta ZettergrenjusterareAnders IvarssonjusterareProtokoll 59

60 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2006