13.07.2015 Views

HÃ¥rt arbete - Kumla kommun

HÃ¥rt arbete - Kumla kommun

HÃ¥rt arbete - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nils Nyström har avlidit. Medhonom har en av <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>sfrämsta företrädare ochsamhällsbyggare slutat sin gärnmg.Nils Nyström föddes i Örebroden 7 mars 1915, men kom redansom 14-åring till <strong>Kumla</strong>. Hanbörjade sin bana som skofabriksarbetare.Hans sociala intresseförde honom under efterdyningarnaav andra världskriget in i alltstarkare engagemang inom arbetarrörelsen.Som <strong>kommun</strong>alpolitiker varNils Nyström med i <strong>arbete</strong>t attomskapa en krisdrabbad skoindustristadtill en blomstrande<strong>kommun</strong> med differentieratnäringsliv. En av hans största tillgångarvar hans egenskaper somsamarbetsmänniska, som gjordeatt han vann förtroende i vidakretsar.Nils Nyströms förtroendeuppdragvar många, såväl inom <strong>kommun</strong>som på länsplanet. Trotsdetta gav han tid och utrymmeför andra intressen. specielltKUMLANInformationsblad för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>Ansvarig utgivare:Kommunalrådet Sven-Ove CederstrandRedaktör:Kanslichef Thage ArvidssonPostadress:Box 17, 69201 KUMLA2inom idrottsrörelsen och i förstahand i IFK <strong>Kumla</strong>. Under sinaaktiva år gjorde han därtill enframgångsrik karriär som fotbollsdomare.Jag är övertygad om au mångatillsammans med mig uppleverstor saknad efter "Nisse"'. Menhans livsverk och hans minnelever vidare bland oss.Sven-Ove CederstrandBesbksadress:Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torgTelefon:019/88 HlO (växel)Nästa nr utkommer februari 1984Hårt <strong>arbete</strong> ...Av kommullalrl1del Sven-Ove CederstrandHån <strong>arbete</strong> kan kanske vara passanderubrik och tema för denna ledare. Iförsta hand avser jag då det budget<strong>arbete</strong>,som just avslutats. Tdagspressenhar resultatet med överord betecknatssom sensationsbudget. Så är inte fallet.Däremot är <strong>kommun</strong>ens budget för år1984 och förresten för hela perioden1984-1988 en stark budget. Förvaltningaroch verksamhetsgrenar hardock fått kännas vid prutningar. Dettaär nödvändigt, om vi ska kunT1a hållaen låg skattesats åren framöver. Sam·tidigt har vi därmed tagit hänsyn tillstatsmakternas krav på låg volymökningav den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.För <strong>Kumla</strong>s del gäller också, att viinte är någon högskatte<strong>kommun</strong> medmånga höginkomsttagare, utan tvärtomär låginkomsttagarnas antal övervägande.Därför är kravet på en lindrigskattebörda än viktigare.Man kan därför säga att <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>sårs- och flerårsbudget är enstark lågnivåbudget, som garanteraren fonsatt oförändrad skatt 1984 och1985. Och varför inte sikta på oförändradskatt hela perioden fram tilloch med 1988?Trots detta sker en utveckling av den<strong>kommun</strong>ala verksamheten. I förstahand gäller detta omvårdnaden omvåra barn och äldre i <strong>kommun</strong>en.Barnomsorgen erhåller under perioden75 nya platser och hemsamaritverksamhetenutökas med 12000 timmar,det vill säga minst sju heltids~tjänster. En ombyggnad av Solbackaålderdomshem till servicehus är planeradatt påbörjas under perioden. Kostnadernahärför beräknas till 23 miljonerkronor. För de yngre föreningsaktivasker en förstärkning av aktivitetsbidraget,genom att verksamhetsbidragettill föreningar läggs om så, attföreningar med verksamhct i åldern7-25 år prioriteras på bekostnad avvuxenverksamheten .Andra investeringar under periodenkanske inte syns direkt men kommerändå kumlabbtha till godo. Somexempel kan nämnas fullföljandet avden sista delen av vattenförsörjningsprogrammetför <strong>kommun</strong>en, vilketinnebär utbyte av sista delen av den såkallade Tisartuben. Tuben, som äreller var en trä1edning ovan jord fränTisaren, som förser oss med dricksvatteni <strong>Kumla</strong>, byts nu ut i en sista delmot en ledning som grävs ner i marken.Totalt har vattenförsörjningsprogrammet.i och mcd att detta projektfullföljts, kostat cirka 27 miljoner kronor.Andra viktiga investeringar är energisparåtgärder.Närmast på tur stårDjupadalsbadet, där värmepumpar,bassängtäckning etc skall minska oljenotan.Ytterligare ett Icd atl minskaoljenotan är aU tillvarata spillvärmenfrån SAKAB:s anläggning i NOrrlorp.Detta sker genom den kulvert som idagarna färdigställts mellan Norrtorpoch <strong>Kumla</strong> och som kommer att förseallt fler fjärrvärmeabonnenter i <strong>Kumla</strong>med värme.Den nu färdigställda budgeten kan.av dem som arbetar och verkar inom3


<strong>kommun</strong>ens olika ansvarsområden.upplevas mycket restriktiv. Men denskulle inte kunnat få sin slutligabeteckning som en stark lågnivåbudget.om inle <strong>kommun</strong>ens anställda påolika nivåer i verksamheten bidragittill att skapa denna -goda bok". Hårt<strong>arbete</strong> hos alla <strong>kommun</strong>ens anställdaligger bakom denna budget. <strong>Kumla</strong><strong>kommun</strong> har en bra personal som ärvärd en eloge för ett hårl. engageratoch bra <strong>arbete</strong>.Hårt <strong>arbete</strong> ligger också bakom detheredskapsprojekt som inom några fåveckor påbörjas här i <strong>Kumla</strong>. Jag syftargivetvis på vårt nästa tunnelbygge- den planskilda korsningen vid Drottninggatanunder SJ. Projektet haråtskilliga gånger skjutits fram, dragitsi långbänk eller hamnat mellan tvåanslagsgivandc instanser dvs arbets·marknadsdepartementet respektive<strong>kommun</strong>ikationsdepartementet. Löftenfrån generaldirektörer. <strong>kommun</strong>ikationsministrarhar kantat projektetgenom år av intensivt <strong>arbete</strong>. Underhösten har vi lyckats övertyga samtligaparter an detta projekt är såväl urarbetsmarknadssynpunkt som förkumlaborna synnerligen värdefullt.Väl fungerande <strong>kommun</strong>ikationer ärett måste för KurnIa <strong>kommun</strong>. somtillsammans med Örebro och Halls·bergs <strong>kommun</strong>er utger sig för alt varaell transportekonomiski centrum.Snabba och bra <strong>kommun</strong>ikationermåste därför gälla även i del centrala<strong>Kumla</strong>.Även inom andra sektorer planerasför framtiden. Beteckningen hårt<strong>arbete</strong> är också riktig i dessa sammanhang.Det jag tänker på är de fyra nyaindustribyggnadsprojekt. som pågåreller inom kort kommer alt starta vidVia industriområde. Rinaldo &Johansson bygger tillsammans med<strong>kommun</strong>ägda <strong>Kumla</strong> fastighets AB enny fabriksbyggnad utmed VästraBangatan. BOB industrier AB byggernya lagerlokaler och Engmo dun ABbygger en helt ny fabriks- och kontorsenhetpå Via industriområde.Ymersko och Bengt Carlsson harunder senaste tiden lagt ner myckethårt <strong>arbete</strong> i förhandlingar med statenoch konkursförvaltaren för den störrehavererade Skogruppen för att fåövertaga "sin" skofabrik i KurnIa.Bengt Carlsson har aviserat. au såsnart övertagandet är klart, kommercn utbyggnad av fabriken aU ske.En annan Bengt är Bengt Anderssonvid den i <strong>Kumla</strong> återigen etableradeHandelsbanken. Det torde med denutvecklingsanda, som företagen i<strong>Kumla</strong> under senare tid visat, finnasutrymme för ytterligare en bank i<strong>kommun</strong>en. Med största sannolikhetligger myckct hårt <strong>arbete</strong> framförsåväl Bengt Andersson som hans medarbetarevid Handelsbanken. Vi noterardetta och hälsar välkommen återtill <strong>kommun</strong>en.En som aldrig försvunnit från <strong>Kumla</strong>men väl flyttat flera gånger inom kom·munen är Carlbarks cykcl & motor,som genom hårt <strong>arbete</strong> utvecklats tilleu av landets mest moderna och kom~pletta företag i motorcyklar m m. Vigratulerar och spår fortsatt hårt <strong>arbete</strong>.När vi talar om hårt <strong>arbete</strong> är detemellertid fel att begränsa dettabegrepp till den traditionella arbetsdagen.Hårt <strong>arbete</strong> är i lika hög grad vårtengagemang på fritiden i omvårdnadom människor, i förenings- och studicverksamhel,i kultursammanhang etc.Genom al1 även hiir satsa vår del av"hårt <strong>arbete</strong>" är vi med och skapar ettför oss Bila bättrc och mänskligBresamhälle.OSocialtjänsten - omsorgoch samhällsbyggareAv SocialchefRolfMiltellSocialtjänsten innehåller många delarsåsom barnomsorg. äldreomsorg.ekonomiskt bidrag. åtgärder vid/motmissbruk ellcr andra sociala missyttringar.Dessutom skall omsorg ochstöd i annan form utgå till alla i <strong>kommun</strong>en.som behöver socialtjänst ochinte kan få sina behov tillgodoseddapå annat sätt.SociB1tjänstcn är alltså en rättighetför medborgaren. Dcn är i princip frivillig,med ett par undBntag. Förskydd av barn och ungdom finns möjlighettill tvångsåtgärder samt fram tillårsskiftet även beträffande vissa vuxnamissbrukarc. Från den I januari 1984överförs handläggningen vad beträffarden scnare gruppen till länsstyrelsen.Socialarbetaren skall i sam<strong>arbete</strong>med mottagaren välja åtgärdcr ochutformningen av dessa. Att det skallske i sam<strong>arbete</strong> bet)"der inle att delensidigt sker efter mottagarens vilja.Socialarbetarens sä.rskilda kunskaper.erfarenhetcr och helhetssyn är ocksåviktiga faktorer i sammanhanget.Socialnämnden har gett ekonomiskaoch andra ramar, inom vilka handläggarnahar att arbeta.Av olika anledningar räckcr inte socialtjänstentill för alla behov. Iblandsaknas kunskap om vad som är det råtta.ibland finns intc tillräckliga resurseri form av personal, pengar etc. Sålänge inte alla/allas behov till fullo kantäckas är också rättvisekravet en faktoratl räkna med.Samhället är inte färdigt. knappast inågot avseende. så inte heller socialt<strong>arbete</strong> i <strong>Kumla</strong>. Vi får och skall diirförförlita oss på att andra i omgivningenhjälper till. Det kan vara arbctsgivare,arbetskamratcr, frivilligorganisationer,anhöriga eller grannar, som still·lcr upp. I della liggcr nagot myckctpositivt. Det får aldrig bli så, all samhälletensamt skall stödja och hjälpa,utan vi måste alla bry oss om ochkänna ett gemensamt ansvar för varandra.Inom den sociala verksamheten i<strong>Kumla</strong> strävar vi hela tiden efter all blibättre genom att bli fullständigare.mera förebyggande och attackerandemot sådant som skapar orättvisor isamhället. För att klara detta måste vimera och bättre än hiuiIIs vara med idct totala samhällsbyggandct. Vi villforma ett samhälle. där individensekonomiska och sociala trygghet främjas.Ett samhälle, där alla tar sin del avansvaret och där alla personliga resurserfår en given chans att utvecklas. D45


Aina får hemhjälp- Se. nu är hon ju här igen. pippin!Skynda dig och ge henne lite mat. ärdu snäll!Lilly Karlsson reser sig från sängkantenoch taT en havregrynspakct somst:lr på bordet framför fönstret. Så gårhon ut pOl balkongen och häller ut grynenpå fönsterblecket. Om någonminut är pippi. en ljusgrå duva, därtillsammans med en kavaljer.Aina i sängen betraktar dem med CHleende. Duvorna är ett sällskap iensamheten, liksom hunden Peggy.Men Lilly är oumbärlig. Utan henneshjälp skulle Aina inte kunna bo kvar isill SlOra hus på sju rum och kök. lillyär vårdbiträde i öppen vård. som hem·Sllmaritcn numera kallas. Hon kommerlill Aina varje morgon en limma.Hjälper henne att stiga upp och gär iordning frukosten. Bär upp den tillhennes säng en trappa upp. Klockanelva kommer hon igen. Då handlarhon och lagar iordning lunchen tillAina. plockar undan lite. bakar iblandoch tar sig en pratstund.De kommer finl överens. Lilly äringen ungflicksnärta. Hon kan knepensom gör kålsoppan så där CXlra härligtskapsarbcte med målsättningen attförbättra den sociala miljön. Dettasker excmpelvis genom att bygga uppaktiviteter för barn och vuxna i området.Meningen är att hyresgästernaska Hira kiinna varandra och fll hemkänslai bostadsområdet oeh därmeduppleva ökad trivsel. GrannskapslIT·A\en duvor ska ha mal. tycker Ama. LilIystfÖrhavregryn på fönsterblecketmjäll och god. Hon VCI och ser vadsom ska göras.- LiIly är bra. sägcr Aina. Hon ochMargareta Johansson är de lvå sombetet bedrivs av hyresgäster och socialförvaltningtillsammans.Socialt <strong>arbete</strong> - inte bara bidrag?Ovanstående axplock ur en socialsekreteraresarbetsuppgifter verifierarsanningshahen i artikclrubrikcn - ellerhur? []kommer till mIg regelbundel. Detkänns tryggt. Då är det sämre när deska ha ledigt och det kommer en vikariesom jag inte känner och som intevel hur jag vill ha del. Då kan jag blipå dåligt humör.Aina klarar sig hemma tack vare defyra timmarna hemhjälp varje dag. Pålorsdagarna är tiden förlängd till sjutimmar, då hemsamarilen städarhuset. På kvällarna har Aina ordnatprival med en dam som kommer ochhåller henne sällskap och hjälperhenne i säng. Hon har många bckanlasom kommer och hälsar på.- Jag vill inte till ett scrvicehus, sägerAina. Här har jag bott sedan 1936 ochjag vill bo kvar här så länge jag någonsinkan.Och <strong>kommun</strong>en har mer resurser attsätta in om Aina skulle behöva. Föratt öka tryggheten finns möjlighetenau installera ell Irygghclslarm. Nittonsådana lann har installeralS i höst, bl aDags för luneh-------.Ruth Cederholm ~rglad ål sill trygghclslarm.hos Ruth Cederholm som bor någrakvarter längre bon. Den telefonenstår i ständig förbindelse med service·husel Kvarngården. Larmet kan nåsfrån varje rum och vrå och händernågonting kan den nödställde få hjälpsnabbt. Kvarngårdens personal har ennyckeliiII lägenheten och kan självagå in.Den servicen kostar abonnenten 25kronor i månaden och avsikten är anlarmet ska byggas ut. Under fem årframåt kommer sex eller sju nya larmatt installeras varje år. Kanske Ainakan få ett av dem och därigenomslippa flytta fTån sitt kära hus påmånga år än.Sexhundra personer i <strong>Kumla</strong> fårhemhjälp av 150 vårdbiträden i öppenvård. Hemhjälpen är inkomstprövadoch kostar lägst 75 kronor i månaden(från 1984100 kr/mån) och högst 1000kronor/mån. Hemhjälpen kostar kom·munen 6790000 kronor 1983. []89


Fakta om hemtjänstenMiljö tillgänglig för allaA v stadsarkitekr Kurt LarssonDe äldre ska bo kvar hemma i deninvanda miljön så länge som det ärmöjligt. Det har slagits fast i <strong>Kumla</strong><strong>kommun</strong>s äldreomsorgsplan som spikades1982. Därför har <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>satsat på service, hemtjänst, iolika former till de äldre. Hemhjälpen,som vi berättat om här bredvid.är en form men flera finns; färdtjänst,fotvård, Iclefonservice, mattjänst,snöröjning och trygghetsiarm.Färdtjänstutgår om man inte kan använda allmänna<strong>kommun</strong>ikationer eller för·nytta sig på egen hand. Färdtjänstenkostar nynjaren 25 procent av denverkliga kostnaden. FärdsäUct är taxisom beställs på vanligt sätt. Färdtjänstbevisutfärdas av socialkontorelefter en utredning. De flesta somutnyttjar färdtjänsten är personer mellan65-75 år. Sexhundra kumlabor görtillsammans 18600 färdtjänstresor i år.Det kostar <strong>kommun</strong>en 615000 kronor.Fotvårderbjuds alla pensionarer och diabetiker.Den kostar 32 kronor perbehandling vilket är ca 50 procent avden verkliga kostnaden. Servicenomfattar sex behandlingar på ett åroch utnyttjas av l ()(){) personer. Fotvårdenkostar <strong>kommun</strong>en 230000 kronor1983. Mottagningar finns påKvarngården och Solbacka. Man kanäven få fotvård i hemmel.Snöröjningkan de äldre och handikappade få, somhar en egen villa. Har man hemhjälpingår snöröjning i avgiften annarsbetalar men 75 kronor i månadenunder vintermånaderna. Skottningsker från ytterdörren till postlåda ochgata. Snöröjarna kommer automatisktnär det snöat ca 10 cm.Telefonservicefinns för den som bor ensam och intehar hemhjälp. Servicen innebär attman blir uppringd från servicehusetKvarngården varje dag. Svarar maninte kommer någon för alt se efter hurdet står till. Teiefonservice ges utanavgift.Mattjänstfinns för de äldre som inte behöver hahemhjälp men som har svårt att lagasin egen mat eller inte vill ta sig till servicehusför att äta. Mattjänsten utnyttjasmest av dem som bor på landet.Femtio portioner körs ut sex dagar iveekan. Maten kostar lika mycket sompå Kvarngården, 18 kronor per mål,och det kostar inget att få den hemkörd.Trygghetslarmerbjuds äldre och handikappade, sombor i egen lägenhet, som en extrasäkerhetsåtgärd. Nu utnyttjas larmetav nilton personer. Ett flyttbart larmfinns också. Larmet kostar abonnenten25 kronor per månad och ingår ihemhjälpsavgiften.DEn av målsättningarna i dagens samhällsplaneringär att skapa en miljö,som är tillgänglig och anpassad för alla.När nya hus byggs eller då äldre husbyggs om eller till, ställs stora krav påatl dessa blir tillgängliga även för handikappade.Den byggnadslovssökandeupplever ofta dessa krav alltför stora.Man hävdar att de är onödiga och att demedför allt för stora kostnader. Byggnadsnämndenfår då göra den svårabedömningen om vad som är skäligt attkräva. Hela tiden måste bakgrundenoch motiven till bestämmelserna finnasmed. Alt en stor del av befolkningen äreller kommer alt bli handikappad pånågot sätt är en sanning atl räkna med.Vi vet atl det i dag finns cirka 2500organiserade handikappade i <strong>Kumla</strong>kommUll.Kommunens handikappråd överlämnade1981 en skrivelse till fullmäktigemed begäran om planering och åtgärderför bättre handikappanpassning. Kommunstyrelsenöversände skrivelsen tillberörda nämnder för beaktande. Byggnadsnämndentog fasta på anmaningenoch anställde tillfälligt en person, somskulle inventera miljön i första hand icentrala <strong>Kumla</strong>. Denna inventeringgjordes under hösten 1982 och redovisari text och bild vilka problem somfinns och vad som med enkla medel kangöras för atl förbättra exempelvis tillgängligheten.När det gäller den yttremiljön är det bland annat de höga kantstenarnavid övergångsställena, sombehöver åtgärdas. Skyltar, postlådor eteÄven som rullstolsbunden kan jag ha ärende tillposten.är ofla farligt placerade för synskadade.Ett annat vanligt problem är de cyklar,som ställs på trottoarer nära entreer.Offentliga lokaler och butiker kan ivissa fall vara svåra att nå och använda.Det är framför allt äldre byggnader medtrappsteg i entren, smala dörrar,begränsade ytor inne, dålig belysningmm, som skapar problem för handikappade.Nya eller ombyggda lokaler ärbättre anpassade. Ofta missar man dockviktiga detaljer. Belysningen är dålig videmreer, glasdörrar och trappor är dåligtmarkerade, skyltar är för små.Inventeringen är som sagt klar, trycktoch utskickad till de lokala handikapporganisationerna.Berörda fastighetsägareska också få materialet för att sevilka brister som finns och vad som bör•1011


åtgärdas. Några krav på åtgärder kanemellertid inte ställas, förrän byggnadslovsöks för exempelvis om- eller tillbyggnadav fastigheten ifråga.Gatukontoret har med inventeringensom underlag påbörjat ombyggnader avkantstenar vid övergångsställen. Detfinns ett årligt anslag i budgeten fördessa <strong>arbete</strong>n. Byggnadsnämnden kananvända inventeringen i sin byggnadslovsgranskning.Materialet är ocksålämpligt all använda i studiecirklar. Tförsta hand är dock inventeringen tänktsom en guide för de handikappadesjälva.Inventeringen får också ses som en deli den områdesplanering, som pågår förde centrala delarna av tätorten. I januarinästa år kommer plan<strong>arbete</strong>t att presenterasför allmänheten. 1 det sammanhangetges tillfälle att diskutera frågorsom tillgänglighet och hur vi överhuvud taget skall planera vårt samhälleoch centrum för att det Skall bli trivsamtoch attraktivt för alla.Handikappinventeringen kan utankostnad beställas hos <strong>kommun</strong>ens socialkonlorgenom Jan Amoldsson telSnöröjning till pensionärer•Bara en lroltoorkant - men den skapar problem.88358 eller Ingrid Sandberg tel 88353.Den finns även hos de lokala handikapporganisationerna.Vi tar gärna emot synpunkter påinventeringen så att vi i en eventuellreviderad upplaga kan göra materialetännu bättre. Skriv under adress Stadsarkitektkontoret,Box 17, 69201 <strong>Kumla</strong> leller ring 88100 och be att få tala medstadsarkilektkontoret.Oavser att hjälpa äldre och handikappade att även vintertid kunna bo kvar i den egna fastigheten.Röjningen, som i huvudsak sker maskinellt, omlaltar röjning mellan bostadshusoch gala samt väg till nödvändiga uthus.Ansökan kan göras genom att kontakta någon av hemvårdsassistenternaChristina Bergsteen tel 019/88354Anne-len Carlsson tel 019/88355MariAnne Andersson tel 019/88356Kostnaden. 75 kronor fast avgift per månad som snöröjning sker, debiteras eller snöperiodensslut. För den som redan har hemhjälp ingår denna kostnad i hemhjälpsavgillen.SOCIALKONTORETS ÄLDREOMSORG12Barnomsorg genom tidernaA v förskollärare Sigvor SandströmNär man ser tillbaka på vad som skettinom barnomsorgen i <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>kan man konstatera, att utbyggnadenhar gått med en enorm hastighet.År 1963 fanns en lekskola medan deti dag finns 18 barnstugor i funktion.Att antalet barn, som erhåller barnomsorg,ständigt ökar och att verksamhetenfortlöpande förändras visarföljande siffror.Antaldeltidsbarni fritids- grupp familje-A, daghem horn (lekskola) daghem1963 401973 57 30 140 1221983 . 434 194 180 220Barnomsorgcn kostar givetvis pengar.Hur stor del av <strong>kommun</strong>ens budget,som går till barnomsorg visarncdanstående siffror.År Budget total Därav barnomsorg196319731983Den stora utbyggnaden har naturligtvisgjort att personalen inom barnomsorgenökat mycket kraftigt.Förskollärarei Barn- Dagbarn·ÅT fritidspedagog skötare vårdare19631973198319,0 milj64,8 milj277,3 milj353"Dagbarnvårdarkrisen"Som framgår av tabellen har dagbarnvårdarnasantal minskat. Deua har sinförklaring i den så kallade "dagbarnvårdarkrisen"i början av 1970-talet.När <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> fick sin förstafamiljedaghemsassistcnt på hösten1971 gjordes en noggrann genomgångav barnomsorgens budget. Det visadesig då, att <strong>kommun</strong>en hade 240 barn ifamiljedaghem medan enligt budgetanslagna pengar endast skulle räckatill 130. Anslaget var med andra ordredan överskridet.Efter många protester och mycketskriverier blev 130 dagbarnvårdareuppsagda sommaren 1972. Många avdessa var mor- eller farmödrar, somvårdade sina barnbarn.Så småningom återanställdes 30 dagbarnvårdare.Vid anställningen togman hänsyn till tjänsteår, duglighet,utbildning samt att den anställdeskulle vara villig att ta emot minst fyrabarn.5142sammanträde den 23 mars. Blandannat behandlades där frågan om byggandeaven lekskola. Högermannen SLekskolaRedan 1955 finns antecknat att en privatlekskola fanns i Kvarntorp. Denvar förlagd till posthuset och fickekonomiskt stöd av Svenska skifferoljeaktiebolaget.En föräldraföreninghade huvudansvaret för verksamheten.Vi går fram till 1961 och fullmäktigesValdemarsson ville inte förlägga lekskolani nya lokaler utan tyckte attverksamheten kunde bedrivas i redanbefintliga lokaler. Holger Hultman (s)13


tyckte att man skulle bygga nytt. HolgerEketun (fp) sa, att nyinflyllade istaden frågat efter lekskola och attbehovet var stort, men all fråganbordc bordläggas. Nils Nyström (s)protesterade. Ärendet hade redanbordlagts 1957 och 1958.Kommunfullmäktige fattade alltsåbeslut och 1962 stod <strong>Kumla</strong> stads för·sta Ickskola klar på von Rosensteinsväg till en kostnad om 108000 kronor.Bland del kostnaderna märks inventa·rier 13000 kronor. el<strong>arbete</strong>n 5165kronor. Det är belopp som i dag verkarrent otroligt låga. Den första förskollärarenanställdes med en lön omJ 126 kronor/månad.I regler för verksamheten står blandannat "Lekskolan är inte avsedd allersätta uppfostran i hemmet utanstödja detta i dess fostrande uppgift".Vidare skall lekskolan "bjuda utvecklingsfrämjandemiljö av hemkarak·tär".Personalen fick också sina instruktioner.Bland annat står all "personalenskall iakttaga personlig hygien", "uppträdai ändamålsenlig arbctsdräkt",'-undvika kontakt med smiuförandepersoner" samt "alt handha förefintligainventarier med aktsamhet ochvårda dem väl".Rosens lekskola tog emOt två grupperbarn, en på förmiddagen och en påeftermiddagen. Barnantalet i varjegrupp var 20. Föräldrarna fick på dentiden betala 15 kronor per månad iavgift för barnen.År av ständig utvecklingKraven på barnomsorg steg emeller·tid. Tre timmar per dag i barnomsorgräcktc inte till för de föräldrar, somförvärvsarbetade. År 1966 öppnades<strong>Kumla</strong>s första daghem, Råberga. Daghemmettog emot 27 barn. I gamla tid-Ugenhctsdaghcm i <strong>Kumla</strong>byningsklipp berälIas om hur "gulligtoch bamanpassat allt var", hur barnenlog mot den snälle farbror fotografen,som fick smaka av kökstantens godaköttbullar.År 1972 öppnades Duvans barnstuga.Den innehöll <strong>kommun</strong>ens första fritidshem,alltså avsett även för skolbarn.Det blev ell kompakt motstånd.Föräldrarna ville ha sina barn i famil·jedaghem och ville inte flytta dem tillfritidshem. Så småningom ändradessynen på fritidshem och år 1973 öppnadesytterligare ett sådant på Köp·mangatan 58. Dessa lokaler användesäven som kvartersgård under kvällstid.År 1974 inreddes ett antallägcnhetcri <strong>Kumla</strong>by till vad som skulle bli barnstuganSkeppct. Denna barnstuga varden första som tillämpade syskongrupper,dvs att man blandade barn i åldrarna3-7 år i samma grupp.Samma år fick <strong>Kumla</strong> sina två förstabarnvårdare. Dessa skulle gå hem tillsjuka barn, som inte fick vistas i dag·hem på grund av infektionsrisk.Lekoteket, där i huvudsak alla dagbarnvårdarefår låna leksaker, öppna·des också 1974.År 1975 ställdes större krav på kom·munernas verksamhet genom den nyalag som stadgade, all alla sexåringarskulle ha rält till plats i den allmännaförskolan.Samma år flyttades den tidigareomnämnda Kvarntorps lekskola tillden nybyggda barnstugan Ekorren iHällabrouet. Kommunen svarade förskolskjutsar för dessa barn.Ar 1975 öppnades även Haga dag·hem. som var den första barnstuganmed renodlad småbarnsavdelning.Yuerligare ett ytterområde fick barnstugai och med att Ekeby barnstugabyggdes och togs i bruk 1976. Härfanns också en sam<strong>arbete</strong> med fritids·förvaltningen, vilket ledde till attbarnsmgan på kvällstid används somkvartersgård.Ytterområdet Åbytorp fick sin barnstugaår 1977.Samma år gjordes ett försök medutvidgad syskongrupp, dvs man hadebarn i åldrarna 1,5- 12 år i sammagrupp. Denna försöksverksamhetskedde på Malmens nyöppnade barn·stuga.Kommunen övertog folktandvårdensgamla lokaler på Hagagatan, där Medborgarskolanunder flera år bedrivitlekskoleverksamhet. Äf 1977 startadehär en kombination av fritidshem ochdeltidsgrupp.Sam<strong>arbete</strong>t förskola - skola tog formi <strong>kommun</strong>en. Man ansåg från bådahåll att det var viktigt att inskolningeni första klass skedde på ett mer regel·bundet och mjukarc sätt. Steget fulltut togs 1978, då Norrgården öppnadesina portar. Här inrymdes inte baraförskola (daghem, deltidsgrupp) ochskola utan även en grundsärskola.Sam<strong>arbete</strong>t över gränserna blev lättare,när man "bodde" i samma hus.År 1980 öppnades den i <strong>kommun</strong>enkanske vackrast belägna barnstugan,nämligen <strong>Kumla</strong>sjön.År 1981 hände mycket. Sannaheds·borna, som länge ropat efter en gymnastiksalfick en sådan inrymd i nyabarnstugan. Skolkansliet flyttade tillStadshuset och till deras tidigare lokalerpå Skolvägen 20 flyttade Duvansdeltidsgrupp och fritidshemmet Köpmangatan.Två villor på Korstagatan togs också ibruk av barnomsorgen, Det nya meddessa barnstugor var att man inteanställde köks- och städpersonal Ulanden befintliga personalen får dela pådessa sysslor.HällabroIlet fick ytterligare en barnstugabelägen vid Romarebäcken. Idenna barnstuga gick man ett steglängre i sam<strong>arbete</strong>t på skolsidangenom att klasserna J, 2 och 3 inte harseparata klassrum utan går tillsam·mans. Detta kallas stadieläsa klasser.Barnen får här arbeta mer efter sinutvecklingsnivå än efter sin ålder.De senaste två åren har utbyggnadenbetydligt avtagit. Ekeby barnstuga haremellertid blivit för trång, varför enfilial har öppnats. Hardemo har i årfåll en deltidsgrupp i förhyrda lokaler.Med denna redovisning kan mankonstatera, att <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> har enväl utbyggd barnomsorg.AdministrationFör att verksamheten skall fungera utepå barnstugorna krävs en väl utbyggdadministration. Före 1970 fanns i<strong>kommun</strong>en barnavårdsnämnd, nyk·terhetsnämnd och socialnämnd. Dessa1415


Öppen förskolaAv barnomsorgsinspektör Vanja 8jörssonMiljö för spännande lekar - Ekorren i HällabrotlCItre nämnder slogs samman 1970 till enallt omfattande social eentralniimnd. Toch med den nya socialtjänstlagen ljanuari 1982 ändrades namnet till socialnämnd.Huvudansvaret för den sociala verksamhetenligger på socialchefen. Densociala förvaltningen är emellertidindelad i avdelningar och för barnomsorgensvarar en barnomsorgsinspektör,som till sin hjälp har tre barnomsorgsassistcnter.När del gäller barnomsorgenär <strong>kommun</strong>en indelad i tredistrikt, av vilka de tre assistenternasvarar för var sitt distrikt.KvalitetDet är fascinerande att se tillbaka på20 år av utveckling inom <strong>kommun</strong>ensbarnomsorg. Verksamheten är nu välutbyggd. Nu kan koncentrationen läggaspå kvaliten i gemensam satsningdär barn, föräldrar och personal arbetartillsammans och trivs med varandra.En satsning för barnen, det viktigastevi har.DIIlIÖppen förskola är en relativt ny verksamhetoch inte lika känd som deltidsförskolaoch daghem. Öppen förskolavänder sig till alla hemarbetandevuxna med barn i förskoleåldern. Hitkan vuxna komma med sina barn ­helt spontant utan inskrivning - ochträffa andra barnfamiljer från bostadsområdet.Verksamheten bygger på att barn ochvuxna tillsammans ägnar sig ål olikaaktiviteter, speciellt sådana som saknasi bostadsområdet eller som ärsvåra att göra hemma på grund av försmå utrymmen. Det är barnen och föräldrarnasom är de aktiva. Personalenger råd och stöd.Öppen förskola skall vara ett komplemcnttill hemmiljön för de barn,som står utanför förskolan. I två avseendenskiljer sig den öppna förskolanfrån annan verksamhet. Det ena ärkravet på förälders eller annan vuxensmedverkan och det andra är att det inteförekommer inskrivning eller anmälanför att få delta. Besökarna kommerdärför att växla från en dag till enannan. Detta kan vara både negativtoch positivt. Rörligheten gör att detinte finns fasta, välkända grupper varesig för barn eller för vuxna där de kankänna sig hemma. Svårigheten att alltidmöta nya barn och nya vuxna finnsalltså med i bilden. Trots dessa nackdelarär det ändå ett bättre alternativatt få träffa andra, knyta kOnlaktcroch få möjlighet till utvecklande lekaroch samtal, än att vara ensam och isolerad.Skapande sysselsättningar, som tillvarataroch främjar kreativiteten ärlika viktiga för barn som för vuxna.Den öppna förskolan skall inbjuda tillsådana aktiviteter både genom sin personaiochgenom att erbjuda material,litteratur och miljö. Föräldrar skallhär ha möjlighet att samtala kring föräldrarollen,om barns behov ellerannat, som vi som vuxna behöver hastöd i. Studiecirklar om hur bostadsområdetkan förändras, barnens trafikmiljöförbättras m m kan leda framtill förslag, som förs vidare och blirunderlag för beslut av <strong>kommun</strong>enspolitiker.<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> har en öppen förskola.Den finns i <strong>Kumla</strong>byområdet.Den har sina lokaler i deltidsförskolanNorrgården. Personalen består avenförskollärare, vars uppgift är att ta välhand om och stödja småbarnsfamiljer,som kommer dit. Verksamheten äröppen alla skoldagar från klockan13.30 till 16.30.Hit är alla välkomna för att träffaandra vuxna och barn. Ni får användalokal och material för lek och sysselsättning.Ni kan få tips, råd och stöd.Tillsammans med barnen kan ni måla,snickra, sy, spela spel, leka rörelselekareller sjunga. Varje dag omkringklockan 15.00 är det sagostund. Barnenäter då sin medhavda frukt. Devuxna kan dricka en kopp kaffe ellerte (till självkostnadspris) och pratamed varandra. Men det är inte baraverksamheter inomhus. Ibland1617


Planskild korsning SJ-DrottninggatanTillbakablickarA v byggnadschef Rolf KrullÖppen försko13 - en tillgång för barn och vuxna.bestämmer gruppen sig för att göra enutflykt till skogen eller till badet.Utflykten planeras och genomförsgenom att alla tar sin del av ansvaret.l ytterområden kan öppen förskolaspela stor roll. Avstånden till föreningsaktiviteteroch till service i olikaformer begränsar barns och vuxnasmöjlighet att ta del av den verksamhet,som de som bor i tätorten har tillgångtill.I Ekeby finns en annan form avöppen verksamhet. Daghemmet öppnarsina lokaler för alla hemarbetandemed småbarn. Där finns personal,som har ansvar inte enbart för denöppna verksamheten. Här har barnoch vuxna samma möjlighet som i<strong>Kumla</strong>by att tillsammans ägna sig åtskapande verksamhet. Föräldrarnaerbjuds här samma innehåll som itätorten, men verksamheten ärbegränsad till varannan fredag mellanklockan 09.00 och 10.30.Den öppna förskolan/verksamhetenär välbesökt och utgör en viktig del av<strong>kommun</strong>ens stöd till hemarbetandeföräldrar och dagbarnvårdare.Vill du veta mer om denna verksamhet?Ring då till öppen förskola i<strong>Kumla</strong>by, tel 88396, öppen verksamheti Ekeby tel 236140 eller barnomsorgsavdelningenpå socialkontoret tel88100. Välkomna! D•,Så har då <strong>Kumla</strong> lyckats - lyckats atlförena öst och väst. Detta påståendekanske verkar förbryllande. men detmåste genast påpekas, att det inte rörsig om storpolitik, även om det voreönskvärt. Här i <strong>Kumla</strong> är det fråga omatt slutgiltigt få sammanbinda de östraoch västra stadsdelarna.Delat <strong>Kumla</strong>Alltsedan stambanans tillkomst på1860-talet har <strong>Kumla</strong> delats i två delarav järnvägen.På fem platser har tätortens gatorkorsat dubbelspåret mellan Hallsbergoch Örebro. Så sent som fram till år1965 hade vi bara en planskild korsningmed järnvägen. nämligen en smaloch trång bro vid Södra Mos. Övrigakorsningar var plankorsningar medbommar, som i kumlabornas ögon varfällda "för jämnan".Fällda bommarVid en mätning av bomrörelserna vidDronninggatan den 27 september1977 konstaterades, att det förekom85 bomfällningar under ett dygn medett totalt stopp av gatutrafiken mellande östra och västra stadsdelarna på sjutimmar och femton minuter. Man kandärtill konstatera, att mellan klockan06.00 och 08.00 på morgonen, närkumlaborna skulle till sina <strong>arbete</strong>n,var bommarna fällda totalt 27 minuter.Det var inte mycket bättre kringlunchrasten eller vid den tid pådagen, då verksamheterna upphördevid de olika arbetsplatserna.Allt eftersom järnvägstrafiken harökat och finesserna med fjärrblockeringarm m tillkommit, har givetvisproblemen blivit större och irritationenvuxit.Många kumlabor kan erinra sig dengamla historien om skofabrikörenKjellin, som då han skulle krypaunder de fällda bommarna vid Drottninggatan,hejdades aven av stadenspolismän med orden: "Ser ni inte, attbommarna är fällda?" Varpå Kjellinsvarar: "Har du sitt dom anlisser?"Planskilda korsningarMen gatutrafikanterna hade med årenfått det mycket bättre, då de år 1966kunde ta den nya viadukten under SJvid Stenevägen-Kyrkogatan i anspråk.Tio år senare blev trafiken mellanstadsdelarna allt mer dräglig, då manår 1977 fick trafikera en breddad broöver järnvägen vid Södra Mos.Nästan nöjda var vi kumlabor i oktoberi år, då vår landshövding invigdeden nya, handikappvänliga och bredagang- och cykelwnneln under SJ vidH agendalsvägen-Stationsplan .Ytterligare en ny bro över järnvägenfår vi nästa år, nämligen vid SödraVia, då den nya riksväg 52 byggts utför att avlasta Slenevägen och Kungsvägenfrån tung, bullersam och farliglastbilstrafik.Efter många turerNu tycks drömmen om en planskildkorsning vid Drottninggatan äntligenbli verklighet. l december i år kommer1619


Så får del bli!Snart en minD(' blott<strong>arbete</strong>na au kunna påbörjas för dennasista men ack så efterlängtade trafik~förbindelsc. Bomeländet vid AG:s blirett minne bion. Det egendomlig


anläggningskostnad om 15 miljonerkronor.Eftersom anbudshandlingar legat färdigasedan år 1975, är anbudsförfrågningarnaredan utsända och byggstartensnart ett faktum. Förhoppningsviskan <strong>kommun</strong>alrådet Sven-Ove Cederstrandspänna ett blågult band överDrottninggatan och kalla kumlabornatill invigning av den nya trafiktunnclnnågon gång före semestern 1985. Närvi sedan återkommer från stärkandesommarsemester kan 6500 kumlaborfrån östra sidan av järnvägen och 5 500från den västra sidan passera järnvägenutan al1 behöva irriteras av fälldabommar i väntan på tåg med förkörsrätt.Ja - det skulle vara vid korsningenmed Hagagatan då - förstås?! OTekniska faktaA v gatuchef Mats 199markT <strong>Kumla</strong>n nr 1/1979 gavs en utförligredogörelse för objektet. Här nedanredovisas endast viktigare tekniskauppgifter.OmfattningArbetena omfattar i huvudsak• Vägport under Järnvägsgatan,bredd 16 meler, längd 13 meter• Vägport under järnvägen, bredd 16meter, längd 17 meter• Vägportens fria höjd 3,60 meter• Stödmurar och trappor• Gatuombyggnad cirka 10000 m 2• Parkerings- och vändplats cirkal 000 m 2• VA-ledningar cirka 900 meter• Pumpstation för dag- och dräneringsvatten22Vägporten under Jarnvagen äravsedd att byggas i betong vid sidan avjärnvägsspåren för al1 därefter pressasin under järnvägens tre spår. Järnvägstrafikenskall under hela byggnadstidenkunna fortgå genom arbetsområdetpå samtliga tre spår.Vägporten skall utföras som slutenplatIrambro och gjutas vid sidan avspåren, delvis på platsen för vägportenför Järnvägsgatan, innan denna kommertill utförande, och efter färdiggjutningoch härdning sidoförflyl1asmed domkrafter till slutligt lågtrafikläge.Vägporten väger cirka 2000 ton ochskall förflyttas 27 meter i östlig led.För att få mothåll för de stora domkrafternakommer en särskild tryckkraftupptagandevägg alt byggas ischaktgropen. Själva pressningenkommer al1 ske i juli månad 1984. Föratt <strong>arbete</strong>na skall kunna ske i torrhet,kommer grundvattnet att sänkaslokalt, men detta kommer inte attpåverka intilliggande byggnader.Trafikomläggningar underbyggnadstidenUnder byggnadstiden måste all trafikledas förbi arbetsplatsen. Trafik överjärnvägen leds via Stenevägen ellerSödra Mosbron.Järnvägsgatans trafik leds via Annebergsgatan- Fabriksgatan - Nygatan­Stationsgatan. Under senare delen avombyggnadsskedet kommer trafikenalt ledas via Kvarngatan.Öster om järnvägen kommer Köpmangatanatt tills vidare vara öppen.Under senare delen av byggnadsskedetstängs Köpmangalan och trafikenleds via Trädgårdsgatan. Trafikomläggningenframgår av vidstående karta.O------Teckentörklaring:Första skedetAndra skedetIi.Så här enkelt är det! - eller svårt?att bygga vägport under SJArbeten I byggrop väster SJ-spår1 Grundvattensänkning samt slagning av erforderfiga sponter.2 SChaktning av byggrop3 Montage av hammarband. bakåtlörankring av spontväggar samt komplettering av Berliner-spontgöres under schaktningens gång.4 Iordningställande av schaklbotten samt utläggning av 5 mm stålplåt för brons bottenplal1a.5 Tillver1


UPPSLAGET- ett par sidoråt konsumenternaLåt barnen ha egnapengar"Om pappa ville ge ja en femöring,vet mamma. då skulle ja köpa allt vadja vill ha .....Lat barnen handskas med egnapengar och låt dem göra sina egnamisstag. Låt dem också vara med. narfamiljen diskuterar och planerar sinekonomi. Det är värt besväret, ävenom det kan bli väldiga diskussionerom var och på Ilad man ska salSafamiljens pengar. Det blir lättare förbarnen au förstå vad pengarna måsteräcka till och hur mycket eller hur litetdet blir över till fickpengar. På så salllär sig barnen också, att olika familjerhar olika ekonomiska förutsättningaratt rätta sig efter. Föräldrarna får dellättare. när barnen blir tonåringarmed krav på Slörre och dyrare prylar.För barnen själva blir det till hjälp,när de börjar tjäna egna pengar.Ganska små barn, ex kring 5 år, kanfä hand om egna pengar. Barnen fårdå begrepp om vad pengar är och vadde räcker till, men föräldrarna måstegivetvis hjälpa och Slötta dem.Hur myckel pengar barnen skall fåberor på vad dc ska räcka till, exgodis, ridlektioner, resor, nöjen etc.Detta får föräldrar och barn resoneraigenom tillsammans. Så småningomkan man öka veckopengen till alttäcka flera utgifter.När barnen så småningom får handom delar av barnbidraget själva,U, barnen \1tra med och planeramåste föräldrarna se till alt de i förstahand köper de nödvändiga plaggensom jackor, skor, stövlar. mössor,vantar etc.Det tycks vara stort problem förfamiljer med barn, som tjänar egnapengar, att få barnen att betala för sighemma. Här är det viktigt att föräldrarnastår på sig. Man gör barnen enverklig "björntjänst" genom alt Uttadem bo gratis hemma om de har lönatt betala med. Om ungdomarna intefår lära sig vad mat, hyra, el, telefon,tidningar etc kostar, blir det en chock,när de flyttar hemifrån och ska klaraallting själva.Om ungdomarna vänjer sig vid förhög kläd- och prylstandard. blir de länoffer för köpkortshysterin. Det är oftaStad50u5et5ut5tällningslo"all december-31 december"Trafikö\'trsikf'En redogörelse för nuvarande ochframtida trafiklösningar inom <strong>Kumla</strong>.StadsbyggnadsförvaItningen.9 jmlllari-31 januari 1984"Kostutställning"Fritidsförvahningen visar en utställ·ning om kost.de unga ensamstående och de ungahushållen. som har svårt alt klara köpkortoch avbetalningsköp. trots att depå långt när inte har så stora utgiftersom en barnfamilj.Låt barnen Iidigl få göra sina cgnamisstag vad gäller pengar. Den egnaerfarcnhetcn är alltid bäst - även omden är ncgativ.Alt prata ekonomi och budget medbarnen från det dc är små gcr en sundoch vettig inställning till pcngar. Barnmåste lära sig respektera pengarsvärde och vad man får för delta viirde.Det tvingas vi som vuxna att göra. Anlåta andra regler gälla för våra barnoch ungdomar vore rena dubbelmoralen.Exempel på månadsbudgetför flicka 20 år, affärsbiträde(januari 1983)InkomstLön- skattUtgirter50m arolika beroendep5 om man bor hemmatlkrl egen lagenhetBo hemma IJ...persoOCIShushåU51034Vill Du veta meraom konsumentfrågor-K,5535I 847368853575Mat hemmaFörbrukningsvarorHusgeråd. inventarier.TV. radio 104 250Dagstidning. tele 58 200Försäkring 10 20El 19 60Bostad 560 l 426Au betala hemma CI~2~9~5'---2 566Disponibelt beloppfÖr övriga utgiftersom kläder. lunchute. lokala resor.nöjen etc - 2 393I 122Är Du intresseradav budgetrådgivning -kontakta konsumentrådgivningentel 019/88 1062425


Har hälsovårdsnämnden försvunnit?!A v hälsovdrdschefStalfall AkebyKulturpristagare1983Den l juli i år fick Sverige en ny hälsoskyddslagoch vi tog farväl av dengamla hälsovårdsstadgan från 1958.Därmed försvann också den gamlavälkända hälsovårdsnämnden. Nämndenfinns dock kvar, med Esse Greiffesom ordförande, men numera helerden mi/jo> och hä/soskyddslliimnden_Del som kan skada en människashälsakallas i både gamla och nyalagen (ör sanitör olägetlhet. Så långtstämmer dct väl med den gamla lagen.Annars innehåller dock den nya lagenfärre detaljbestämmelser än tidigarelag. Den är en 5k ramlag, som angermål och inriktning för miljö- och hälsoskyddsnämndens<strong>arbete</strong>. Möjlighetenför <strong>kommun</strong>en all göra egnabedömningar har ökat. något sominnebär all miljö· och hälsoskyddsnämndenkan ta hänsyn till de speciellaförhållanden, som råder just i<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>. Berggrunden medskiffer och radonavgång. jordarternamed mycket lera. jordbrukslandskapetoch den tunga industrin i Kvarn·torp och Norrtorp är förhållanden,som bänre hanteras med lokalt anpassadebedömningar.En nyhet för nämnden är den ökadeskyldigheten att medverka i den <strong>kommun</strong>alaplaneringen. I alla frågor därmiljö- och hälsoskyddsfrågor berörs,är nämnden ålagd att medverka. Bl agäller detta den sociala planeringenför t ex barn- och äldreomsorgen, trafik-och energiplaneringen m m. Dessutomskall etc <strong>kommun</strong>alt miljöskyddsprogramutarbetas. Syftet medSanitär olägenhet?en sådan plan, och medverkan i övrig<strong>kommun</strong>al planering. är framföralltatt påverka <strong>kommun</strong>en all ta störrehänsyn än tidigare till miljö- och hälsoskyddeti den fysiska planeringen.Miljöskyddsprogrammet har påbör·jats i <strong>Kumla</strong>.Man kan säga all nämnden har tvåroller. Den ena är den traditionellamyndighetsuppgiften alt tillse au lagstiftningenföljs. Där har nämndenbetydande befogenheter och skallingripa mot sanitära olägenheter föratt skydda människors hälsa. l denandra rollen skall nämnden mera allmäntstäva efter förbättradc förhållandeninom både hälsoskyddet och miljöskyddet.Här gäller det att samverkamed andra myndighcter, företag,organisationer och enskilda, lämnaråd till allmänhetcn och sprida infor·mation om betydelsen aven bättremiljö.OJonas Johansson har genom engage·mang i <strong>Kumla</strong> Folkets hus-föreningunder en lång period av siu vcrk·samma liv kunnat förena sina kulturellaintressen med sitt dagliga <strong>arbete</strong>som fÖreståndare för Folkets hus i<strong>Kumla</strong>.Folkets hus-rörclsen var från börjanen folkrörelse för att skaffa fram lokalerför föreningslivct och specicllt förarbetare- och fackföreningsrörelsen.som i början av sin verksamhct var ute·stängda från allmänna och privatalokaler för sin mötesverksamhet.När Folkets hus-rÖrelsen fått fäste isamhället växte även andra uppgifterfram. Film, teater, konserter, konstutställningarkom in i Folkets husverksamhet. Inom dessa kulturcllaområden har Jonas Johansson undersina många år som föreståndare fÖrFolkets hus i <strong>Kumla</strong> lagt ner ell förtjänstfullt<strong>arbete</strong>. Hans ambition attbjuda på god underhållning komunder dessa år publiken till godo.Jonas Johanssons personliga och all·tid goda kontakter med turne- och teaterledarehar i hög grad bidragit till altförnämliga operetter och teaterpjäserkunnat bjudas besökarna i Folkets husteatersalong.Till hans övriga insatser för att främjakulturlivet i <strong>Kumla</strong> hör engagerat<strong>arbete</strong> i Riksteaterns lokaIorganisationoch olika teaterkommith~er. Hanhar även arbetat inom nuvarande<strong>Kumla</strong> teaterförening.Jonas Johansson var också en av fÖrgrundsgeslalternaoch en drivandekraft vid tillkomsten av Folkets hus i<strong>Kumla</strong>.Jonas Johansson har på senare tidäven gjort en förtjänstfull insats inompensionarsrörelsen i <strong>Kumla</strong>.Kulturpriset har de föregående årenuldelats till Nils Helander (1971), ValterSohlman (1972), Nore Erikssong973), John Norlander (1974), Karlst lund (1975), Holger Huhman(1976), Tage Goldheim (1977), GÖranMelander (1978), Helge Carlsson(1979), Hugo Eriksson (1980), FolkeSundström (1981) samt Tage Tapper(1982) []2627


Kulturnämndens program<strong>Kumla</strong> bibliotekÖppettiderHuvudbiblIotekFolkets hus, Skolvägen 12, KUMLAlel88190Månd-fred 12-20IÖfd 11-14,sönd 16-18Filialer:HllLABROTIETTallängens skola, tel 72413rlSd 10-14.onsd och torsd 10-14,17-19KUMLABYBarn· och ungdon\Sb6dc:er<strong>Kumla</strong>by centrum, HögsladlElSkolan,Korstagatan. tel 88 196Månd 10-17, bsd 17-\9onsd 10-19.lorsd 10-17SANNAHEDGentrumhusel, tel 786 30Månd 17-19IISd och fred 10-13ABYTORPPosthuset, lel732 41Månd och Ilsd 18-20fred 10-12BIBLIOTEKEN HALLER STÄNGTDusom tycker om att läsamenSAGOSTUNDERför barn 3-5 år börjar vecka 3 1984 (ca30 min)<strong>Kumla</strong>, huvudbibllotekOnsdagar kl 10.30Sannahed. bibUilialTisdagar kl 09.30ÅbytOl'p, bibl.filialFredagar kl 09.15Hörsta blåbandslokaJTorsdagar kl 10.00Kvamlorp, fritidslokalen Folkets husTorsdagar kl 14.00Satutuokiot suomekse<strong>Kumla</strong>byn KirjaSlossatorslaJsln klo 12.00Satutuok!ot on tarkoItettulapsille 3-5 voulJailleJulafton, Juldagen, annandag Jul, nyårsafton, nyårsdagen och trettondagen.23 december. 30 december och 5 )anuan hålles huvudbiblioteket 6ppeI12-17.Filialerna hållef stängt i mellandagarna. Filialen i Hallabrottet har dock öppet 5,an 1984kl 10-14.2Bbor utanför <strong>kommun</strong>ens tätorter och har långt till bibliotekTa din chans - utnyttja bokbussen16 novl'mbl'r-J5 dl'cl'mbl'fUTSTÄLLNINGUtställningshallen. <strong>Kumla</strong> blbhote:kMOlklIhus från <strong>Kumla</strong>Åke: Sigge19 nOl'emiJerFÖRELÄS;'I,'1~GK\'amgården kl 19Lofo(en och RundeyTvi norska ögrupperMats Rosenberg6dtcl'mberFÖRELÄ51'''ri'L'''GKvarngårdc:n kl 19.5tenhuggt'ritraditkmen i Yxhult51\'e:n Larsson7 dt'(tmbtrTEATER<strong>Kumla</strong> teater kl 19.En gång till SamUnsteate:rn(Abonnemang)Jl dl'ctmbl'rBARN· OCll FAMIUETEATER<strong>Kumla</strong> teater Id 16.Clownen Bomanu u _ u~_ _ u -----------


Fritidsnämnden informerarELWUSSPÅRENBelysningen i elljusspåren vid Viaskogen och Djupadalsparken är påslagen frånmörkrets inbrott till kI22,OO. Under snöpcrioden kommer spåren att vara uppkördaför skidåkning. Vi vädjar till Er. som inte åker skidor: GÅ EJ I SPÅREN.KUMLAHALLENSporthallenÖppet måndag-fredag kl 06.45-22.15, lördagsöndagkl 08.15-15.45Telefon: driftledare Janeric Solberg 019-88 178,vaktmästare 88179, kassa 88180, simha1l88181.maskinist &8182.Öppettider under jul och nyårJulaftonJuldagenAnnandagjulNyårsaftonNyårsdagenTrettondagsaftonTrettondagenSIMHALLENBadtidermåndag-tOl"1>dagtisdagonsdag. fredaglördagsöndagÖvrig tid disponeras av skolanSlängt,tängt09.00-12.3009.00-12.30stängt.~ 09.00-12.30(;"Z stängt~13.00-19.3007.00-08.15 13.00-19.3007.00-08.15 13.00-20.2009.00-15.3009.00-12.30OBS. Kassan stänger 30 minuter före badtidensslut.Badpriserfrom 19$4-01-01Simhall med bastu. skåp 9:-Simhall med bastu, hyn 11:-Skolungdom t o ni 16 år 4:-Militärer, pensionärer, studerande 5:-I:a klass bastu, turk 22:-Karbad 20:-Rabatthäfte !O bad med skäp 80:-Rabatthäfte !O bad med hytt 100:-Rabatthäfte !O bad med turk 200:-Säsongskort med skåp 140:-Årskort pensionärer 120:-Säsongskort pensionärer 80:-Familjekort, 2 vuxna med barn 350:-Familjekort, I vuxen med barn 180:-Lilla bassängen har varje tisdag klockan 13.00­16.00 temperaturen höjd till3Ograder.Småbarnsfötiildraruppmanas att ta tillfället i akt att dåbada tillsammans med sina barn.Klockan 16.00-17,00 är lilla bassängen reserveradför handikappade, Temperaturen är då höjdtill 33 grader."BYGGET", ASBROSkidspår 2.5 och 5 km. Stugan hålles öppen lördagar och söndagar kl 10.00-16.00.Beställning av stugan på annan tid kan göras på tel 019·83409 eller 88144.FRITIDS- OCH KVARTERSGÅRDARUnder jullovet kommer fritidsgårdarna att ha reducerat öppethållande. Se anslagom detta på resp gård.Vill Du fråga om gårdsverksamheten. kan du kontakta fritidsgårdsföreståndareIngemar Johansson tel. 019-88176ALLMÄNHETENS ÅKTIDER PÅ ISBANAN IIOROITSPARKENUNDER JULLOVET22-23/12 kl 09.00-16.00 (kl 12.00-14.00 utan klubba)Julafton stängtJuldagen kl 11.00-16.00Annandagjuloeh27112 stängt på grund av ungdomsturnering i ishockey28-30112 kl 09.00-16.00 (kl 12.00-14.00 ut3tfklubba)Nyårsafton klll.00-16.ooNyårsdagen stängt2-4/1kl 09.00-16.00 (kl 12.00-14.00 Ulan klubba)Trettondagsafton kl 11.00-16.00Trettondagen stängt711kl 12.00-14.30 utan klubba8/1kl 12.00-15.30 med klubbaReservation för eventuella ändringar av tidernaAnvänd alltid hjäl m när du åker skridskorFRITlDSKONTORET/\." '" )FRISKVÅRDENFriskvårdVi hälsar dig välkommen för konsultation och rådgivning. På Friskvårdseentralenkan Du träffa läkare och sköterska, k051- och hälsorådgivaresaml få en konditionstest och individuella råd för lexrygg och nackbesvär. tobaksberoende m m.KUMLA FRISKVÅRDSCENTRALÖppet onsdagar 17.00-21.00. Tidbeställning tel 019-88100Avgift 50 kronor. Endast lest 15 kronor.Kom ihågAnsökan om lokalt aktivitetsstödskall vara fritidskontorellillhanda senast den 31 december. Kom också ihåg attskicka den vita delen av treselsblanketten till din förenings distrikts- eller riksförbundför ansökan om statligt bidrag.30 31


GruppkorsbandSocialtjänstenoch de handikappade,några faktaFrån och med 1 januari 1982 har vi ny sociallag i Sverige, nämligen socialtjänstlagen(SoL). Denna lag ersätter de gamla socialvårdslagarna och är tillsin karaktär en ramlag. Den paragraf, som speciellt rör de handikappade, är§ 21."Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska ellerandra skäl möter petydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet all delta isamhällets gemenskap och all leva som andra. Socialnämnden skall medverkatill all den enskilde får en meningsfull sysselsällning och all han får bopå ell säll som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd."För all socialnämnd och socialkontor skulle kunna fullfölja sina arbetsuppgifteroch för att bredda kunskaperna om de handikappades situation inrälladesunder 1970-talet <strong>kommun</strong>ala handikapprådet (KHR).KHR är partsammansall med representanter från handikappföreningarnassamarbetsorgan, <strong>kommun</strong>styrelsen, socialnämnden, landstinget samt adjungeradeledamöter från övriga nämnder och styrelser j <strong>kommun</strong>en.KHR har under de tio gångna åren framför allt inriktat sig på att föra fram handikapprörelsenssynpunkter i byggnads- och planeringsfrågor. Della har blandannat lell fram till den inventering som presenteras i artikel i della nummer av<strong>Kumla</strong>n.För ytterligare information kan Du ta kontakt med någon av följande personer:Handikappassistent ingrid Sandberg, tel 88353KHR:s ordförande Maj Johansson, PI 4290, <strong>Kumla</strong>, tel 70041Ordföranden i Handikappröreisens samarbetsorgan Mary Lyktberg, Kvarngatan53, <strong>Kumla</strong>, tel 75744KIl KUMLo. IRvCKEFlI '!leJ

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!