VARULAGER OCH LAGERFRNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRINGOmsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller iförädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierarfrån företag till företag beroende på verksamhetstyp. Som exempel kan nämnashandelsvaror i ett handelsföretag. I vårt teoriexempel ”Herbert Hanssons fruktföretag” ärfrukten omsättningstillgång. Tillverkande företag kan ha t ex råvaror, halvfabrikat ochsådana förbruknings- och tillsatsmaterial som behövs i tillverkningen (kemikalier,smörjmedel). Även förpackningsmaterial räknas till omsättningstillgångar.Om ett företag har omsättningstillgångar kvar i lager vid räkenskapsperiodens utgångskall detta framgå av den rapport som skrivs på basen av UB-kontot, d v sbalansräkningen. Omsättningstillgångarna grupperas i balansräkningen enligt följande1. Material och förnödenheter2. Varor under tillverkning3. Färdiga produkter/varor4. Övriga omsättningstillgångarDå företaget anskaffar omsättningstillgångar bokförs anskaffningsutgiften som varuinköp(inköp) medan försäljning av omsättningstillgångar bokförs som en inkomst på kontot förvaruförsäljning (försäljning).Förutom att man i kontoplanen har ett utgiftskonto för varuinköp och ett inkomstkontoför varuförsäljning, har man vanligen även ett s.k. vilande lagerkonto. Lagerkontot vilarunder räkenskapsperioden, vilket innebär att inga löpande noteringar görs på kontot underräkenskaps perioden. Lagerkontot visar endast vad som fanns i lagret vid periodensbörjan och vad som finns i slutet av perioden. Alla anskaffningar avomsättningstillgångar under perioden bokförs i normal ordning på inköpskontot. Påmotsvarande sätt bokförs all försäljning av omsättningstillgångar på försäljningskontot.Eftersom man på det vilande varulagerkontot bokför endast lagrets värde i början och islutet av perioden (lagrets IB-värde och UB-värde) kommer förändringen på kontot attvisa periodens lagerförändring. Om lagrets UB > IB har vi en lagerökning och omlagrets UB < IB har vi en lagerminskning. De flesta företag har ett skilt konto i sinkontoplan för lagerförändringen och bokför in denna förändring i samband medbokslutet.Då företaget gör bokslut bestäms lagrets värde i praktiken via en fysisk inventering, somsedan ligger till grund för beräkningen av det pennigmässiga lagervärdet. Lagret värderasenligt huvudregeln till anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften för de varor som vidslutet av räkenskapsperioden finns osålda i lagret, d v s lagrets UB-värde, aktiveras ochupptas som tillgång i balansräkningen. Därutöver bör man även vid lagervärderingbeakta inkurans och prisfall (lägsta värdets princip). Se vidare BFL 5 kap 6 §.

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLANEnligt BFL 5:5 skall anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som hör till beståendeaktiva aktiveras och upptas som kostnad under sin verkningstid genom avskrivningarenligt plan.Avskrivning enligt plan (planavskrivning, planmässiga avskrivnin) baseras på denekonomiska livslängden. Idén är att företag skall belasta vinsten i resultaträkningen (enrapport som skrivs på basis av RK-konto) med avskrivningar enligt plan och att dennaplan inte skall ändras från period till period beroende på resultatet. Företag kan alltså intejämna ut sina resultat med hjälp av planavskrivningar. Planavskrivningar görs normaltmed anskaffningsutgiften som bas, men såvida tillgången förväntas ha ett väsentligtrestvärde i slutet av livslängden bör detta beaktas. Då planen uppgörs bör beaktasanskaffningsutgift, ekonomisk livslängd och avskrivningsmetod t ex lineär, degressiveller progressiv. I företagets kontoplan finns vanligen ett speciellt konto för dessaavskrivningar enligt plan.Sammanfattning: ”Värdet” enligt fjolårets bokslut införs på utgiftskontot i samband medboköppningen. I slutet av perioden beräknas avskrivningen utgående från den uppgjordaplanen och ett ”extra” verifikat/förberedande bokslutsverifikat bokas in som ettavskrivningsverifikat. I denna transaktion minskar man på utgiftskontot och bokar dettasom en avskrivning på skilt konto. Se exemplet nedan (vi bygger vidare på sammaexempel vi jobbade med i samband med lagervärderingen, men nu äger företaget även enmaskin).IB Lager i början av perioden 2000Pengar i kassan 6000Maskin 8000Eget kapital 160001. Varuinköp kontant 30002. Varuförsäljning kontant 70003. Lagerinventering och värdering Slutlagrets värde 1500 IB 2000IB -1500minskn. 5004. Avskrivning enligt planMaskinen anskaffades i fjol för 10.000 €. Då beräknades den ha en ekon. livslängd på 5 år ochföretaget valde att använda en lineär avskrivningsmetod. Efter ett års avskrivning harmaskinen ett bokföringsvärde på 8.000 (detta belopp är kvar av den ursprungliga utgiften).Anskaffningsutgift 10000Ekonomisk livslängd 5 Årlig avskrivning 2000Avskrivningsmetod lineär enligt planen

Varulager Lagerförändring Eget kapital2000 500 500 160001500UB500 RKUB16000Försäljning Inköp Kassa7000 3000 6000 3000300010000RK 7000RK 7000 UBMaskinPlanavskrivning8000 2000 20006000UB2000RKRKUBinköp 3000 7000 förs. kassa 10000 16000egetkap.lagerminskn 500 lager 1500 1500 vinstavskrivn. 2000 maskin 6000vinst 1500 17500 175007000 7000Grundregeln är att varje tillgång skall behandlas skilt för sig t ex varje byggnad, varjeenskild stor maskin och bil m m. Gällande mindre värdefulla bestående tillgångar, såsommaskiner, bilar och inventarier, kan det vara ändamålsenligt att följa upp tillgångarna"gruppvis. Då en bestående tillgång anses vara betydande måste den alltid följas uppskilt. I praktiken sker detta genom att man har ett separat anläggningstillgångsregister därman för varje tillgång (eller tillgångsgrupp) åtminstone registrerar:• Anskaffningsutgift• Anskaffningstidpunkt, (MMÅÅ)• Tillämpad avskrivningsmetod• Räkenskapsperiodens planmässiga avskrivning• Totala planmässiga avskrivningar• Planmässig utgiftsrest• Räkenskapsperiodens skattemässiga avskrivningar• Totala skattemässiga avskrivningar• Skattemässig utgiftsrest

Små icke väsentliga belopp för anskaffning av bestående tillgångar behöver mannödvändigtvis inte periodisera. Anskaffningsutgiften kan i sin helhet tas som kostnadgenast den period då anskaffningen sker och företaget upptar då alltså inget värde fördessa tillgångar i sin balansräkning. Detta trots att man kanske använder resursen underflera år. Bokföringsnämnden har i sin allmänna anvisning gällande avskrivning enligtplan (16.10.2007) behandlat dessa frågor. Många företag följer p.g.a praktiska skälsamma logik som i beskattningen (se Lag om beskattning av inkomst avnäringsverksamhet 24.6.1968/360 (NSL) 33 §). Man behöver dock nödvändigtvis inte tasamma gränser, för icke-väsentliga belopp, som stipuleras i beskattningslagen. NSLtillåter att man genast kostnadsför anskaffningar vars ekonomiska livslängd är högst treår. Detsamma gäller även "en liten anskaffning" där anskaffningsutgiften är max 850euro. Dylika små anskaffningar får uppgå till maximalt 2500 euro under enräkenskapsperiod. Det är att rekommendera att man i kontoplanen har skilda konton fördylika tre-års anskaffningar och för små anskaffningar.I bokföringsnämndens allmänna anvisning 16.10.2007 (se kapitel 11) framför man ävenmöjligheten för små företag att ha ett förenklat system. Detta innebär att små företag ibokföringen som underlag för sina planavskrivningar getts möjlighet att följa sammaavskrivningsregler som tillämpas i beskattningen. De viktigaste avskrivningsprocenternai Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 24.6.1968/360 (se t ex NSL 30 §och 34 §) är• 25% på utgiftsresten av lösa anläggningstillgångar, maskiner, inventarier o.dyl.• 7 % av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är en butiks-,lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi-, kraftstations- eller annan därmed jämförligbyggnad,• 4 % av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är enbostads-, administrations- eller annan därmed jämförlig byggnad