Baltikum och svenska teknikföretag - Teknikföretagen

teknikforetagen.se
  • No tags were found...

Baltikum och svenska teknikföretag - Teknikföretagen

Baltikum ochsvenska teknikföretagLägesrapport 2011


FörordTeknikföretagen har följt och analyserar utvecklingen i de Baltiska länderna alltsedanEU inträdet maj 2004. En central punkt har varit att analysera hur ett ökat handelsutbyteoch andra affärskontakter påverkat och kan förväntas fortsätta påverkasvenska teknikföretags verksamheter i Sverige.Föreliggande rapport är den tredje i ordningen där Sveriges handel med teknik medde baltiska länderna behandlas. Årets rapport ger därtill en lite bredare beskrivningav Baltikum. Detta mot bakgrund av att de baltiska länderna nu ser ut att ha tagitsig igenom skuld- och finanskrisen på ett imponerande kraftfullt sätt, mycket i kontrasttill vad som hittills åstadkommits på många andra håll inom Europa.Särskilt Estland är i dag ett föredöme för många andra länder vad gäller ekonomiskåterhämtning, ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling. Estland ärockså den del av Baltikum där teknisk utveckling och modern tillverkning mestprioriterats och detta under längre tid. Därför är också Estland det land där flestsvenska teknikföretag har etablerat sig.I dag finns inte mindre än 2 400 svenskägda företag i de baltiska länderna och härdominerar Estland med över 1 600 av dessa. Det finns ett hundratal svenska teknikföretagmed tillverkande verksamhet i Baltikum och minst lika många service- ochsäljbolag. Större delen utgörs här av små teknikföretag och företagen med egentillverkning i Baltikum är överlag inriktade på reexport till andra marknader och imindre grad på försäljning på lokala marknader. Totalt sett handlar samtidigt utbytetmellan Baltikum och Sverige främst om köp av insatsvaror och komponentersamt export till Baltikum.Oaktad stora skillnader i industriell tyngd och utveckling mellan länderna inomBaltikum är det mycket som förenar. Här bör nämnas det geografiska liksom detgeopolitiska läget och stor kulturell samhörighet med Norden i övrigt. Sverige gynnasäven av att ha starka tillväxtekonomier i sin omedelbara närhet. Ekonomier sommed sin tillväxt ger svenska teknik-företag goda förutsättningar för expansion ochökat handelsutbyte.Årets rapport har sammanställts inom avdelningen för ekonomisk analys.Stockholm i oktober 2011Anders RuneChefekonom1


InnehållSammanfattning........................................................................................................................ 4Svenska företags verksamheter i Baltikum......................................................................... 7Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikumoch främst i Estland ................. 7Stora företag är i mindre grad närvarande i Baltikum än i BRIC-länderna........................ 9I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i Baltikum........................................... 10I Lettland är Leax det största svenska teknikföretaget........................................................ 10I Litauen finns bl.a. System Air och Trelleborg................................................................... 11Baltisk ekonomi ...................................................................................................................... 13Statsfinanserna och skuldkrisen 2008.................................................................................. 13Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoser ............................................................. 16Utbildning............................................................................................................................. 18Lönebildning......................................................................................................................... 19Baltisk industri...................................................................................................................... 22Svensk teknikhandel med Baltikum.................................................................................... 27Analys och slutsatser.............................................................................................................. 33Källförteckning......................................................................................................................... 37Appendix.................................................................................................................................... 383


SammanfattningDe baltiska länderna i Östersjöregionen har sedan de fick självständighet undertidigt 1990-tal upplevt en mycket stark ekonomisk tillväxt. Efter Sovjetunionensfall har de baltiska länderna, tillskillnad från många andra Östeuropeiska länder,även behövt genomföra många fler och tuffare handelspolitiska samt makroekonomiskareformer. Dessa har därtill behövt ske i en mycket snabb takt. Dessutomtog planekonomin, tillskillnad från i Estland, längre tid att driva ut från Lettlandoch Litauen. Den snabba strukturförändringen behövdes primärt för att säkra ettEU-inträde. Detta har medfört en kort omställningstid för att anpassa de baltiskaländernas ekonomier till de stora reformer som genomförts.EU-inträdet och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten bidrog till en viss avmattningi reformtakten särskilt då det ansågs att reformperioden i och med ett EUmedlemskapskulle vara över. Fortsatta ekonomiska reformer skulle dock ha behövts,främst för att bromsa överhettningen i tillväxten under senare hälften av 2000-taletsförsta decennium. Överhettningen föranleddes primärt av bankernas utlåning tillföretag och privatpersoner samtidigt som en tillgångsbubbla växte fram i regionen.Med de baltiska ländernas handel och ekonomiska integration på världsmarknadenvar den globala skuldkrisen 2008 öppningsporten för en kraftig finanskris även iBaltikum. Länderna fick uppleva stora kreditförluster primärt genom utlåning frånsvenska storbanker med sin sammantaget dominerade ställning i regionen. Den ekonomiskaåterhämtningen efter finanskrisen har sedan varit mycket stark, ländernahar relativt sett ett lågt budgetunderskott mätt som andel av BNP samtidigt somländernas skuldsättning i relation till BNP är bland de lägsta i Europa.Svenska teknikföretags verksamheter i Baltikum är bred med primär fokus påreexport till moderbolagens andra marknader. Totalt verkar för närvarande 2 400svenskägda företag i de baltiska länderna. Av de svenska företagen i Baltikum ärdrygt 100 tillverkande teknikföretag. Svenska teknikföretag har därtill ungefär likamånga sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Företagen utgörs till större delav små teknikföretag. Sverige har historiskt sett här haft den starkaste affärs ochinvesteringsrelationen med Estland. Lokal produktion i Baltikum sker främst avkostnadsskäl.Mellan 2000-2011 gick den största andelen av teknikhandeln mellan Sverige ochEstland. Handelsbalansen under perioden varit mycket större med Lettland ochLitauen. Under samma period var det genomsnittliga handelsöverskottet cirka1,2 Mdr SEK respektive 1,1 Mdr SEK med Litauen och Lettland. Det kan jämförasmed Estland där motsvarande överskott var närmare en tjugondel, eller i genomsnittendast 0,06 Mdr SEK.4


Det finns flera viktiga utmaningar för hur de baltiska länderna i fortsättningen skahantera den ekonomiska tillväxten. Även om dessa länder representerar de mindrehandelspartnerna till Sverige är deras geopolitiska läge av stor vikt för hela Östersjöregionen.Rysslands olje- och gasresurser skapar både beroenden och nya möjligheterför de baltiska länderna men också för resten av regionen. Nya infrastrukturprogramkommer behöva finansieras och etableras i regionen för att distribueraråvaruresurser till Östersjön. Samtidigt finns intresset att minska beroendet av fossilabränslen, varvid alternativa ”gröna” energikällor beaktas i allt högre grad inomregionen. De baltiska länderna har även en föråldrad och underutvecklad vårdsektor,vilket i takt med en åldrande befolkning kommer kräva nya infrastrukturssatsningarsamt en teknisk kunskap som ofta inte finns i de egna länderna. Detta kani sin tur locka till nya ekonomiska affärer med svenska företag, genom såväl lokalexpansion som export.En tydlig trend är att BNP-bidraget från jordbrukssektorn gradvis har minskat ochövergått till tillverkning och tjänsteproduktion. Efter finanskrisen 2008 finns återigenaffärsmöjligheter att förlägga produktion lokalt i de baltiska länderna och intressetfrån utlandet är därtill stort bl.a. för inköp av råvaror, metallbearbetning ochbyggvaror. Länderna präglas alltmer av kvalitetstänkande, har ett attraktivt lönelägeoch smidiga logistikpunkter inom regionen. Det finns även en gemensam och attraktivsträvan till platta skatter och att erbjuda stabila ekonomiska förutsättningarsom kan attrahera utländska investeringar och ge nya affärsmöjligheter. Ytterliggareambitioner och behov finns inom teknikutveckling, produktivitetstänkande samtnya metoder för effektiva lösningar.Sammanfattningsvis har svenska teknikföretag goda förutsättningar att expandera ide baltiska staterna, men bör samtidigt noga undersöka vilka ekonomiska förutsättningarrespektive land erbjuder samt avväga vilka verksamheter som kan förläggas iregionen. Nämnvärt är att de baltiska staterna är tillsynes rejält olika vad gäller bådeaffärskultur och ekonomiska förutsättningar. Däremot blir en gemensam nämnareatt de har geografisk och mental närhet till Västeuropa samtidigt som länderna haren god förståelse och erfarenhet av affärer med stora och växande ekonomier somRyssland, Vitryssland och Ukraina. Det är mer sådana relationer och möjligheter tillreexport än de baltiska marknaderna i sig som gör länderna attraktiva för svenskateknikföretag.Svenska teknikföretag har därmed många möjligheter, både att handla med Baltikumoch att förlägga produktion dit. Företagen kan fortsätta expandera genomlokal produktion i olika förädlingsled, dels för reexport till företagens andra marknadereller för en ökning av flöden till Östeuropa eller Ryssland. Särskilt intressantbör det vara för små och större underleverantörer att expandera och bredda sinverksamhet i de baltiska länderna.5


Svenska företagsverksamheter i BaltikumI dag är Estland, Lettland och Litauen en självklar del av EU:s inre marknad. I synnerhetmindre svenska teknikföretag har tagit tillvara på detta. Svenska teknikföretagstillverkning i Baltikum är primärt fokuserad på reexport till moderbolagensandra marknader. Lokal produktion i Baltikum sker främst av kostnadsskäl. Totaltverkar minst 2 400 svenskägda företag i de baltiska länderna. Sverige har historiskthaft den starkaste affärs- och investeringsrelationen till Estland. Av de svenska företageni Baltikum är drygt 100 tillverkande teknikföretag. Teknikföretag har ungefärlika många sälj- och serviceorganisationer i Baltikum. Den vanligaste formen av utbyteär inköp av insatsvaror och komponenter från Baltikum eller export dit, vilketkonstaterades i Teknikföretagens rapport om östra Europa från 2007. 1Många mindre företag förädlar insatsvaror i Baltikumoch främst i EstlandNärheten till Baltikum både geografiskt och kulturellt gör att många mindresvenska bolag har verksamhet där. Avtal och affärsrelationer är lätta att underhållaoch följa upp. Tack vare närheten kan även gods transporteras med lastbil och färjavilket innebär att tidsödande hantering i containerterminaler och i hamnar kanundvikas. Den lägre kostnaden jämfört med Sverige och västra Europa nämns ocksåsom en viktig orsak till varför bolagen har produktion av teknikvaror i området.Antalet svenska tillverkande teknikföretag Estland är ungefär 70 stycken. I Lettlandfinns på motsvarande sätt 20-30 bolag medan det inte finns mer än drygt 10 styckeni Litauen. 2 Därutöver har svenska teknikföretag sälj- och serviceorganisationer påde baltiska marknaderna. Det relativt stora antalet svenska teknikföretag i Estlandinnebär att närvaron i Baltikum är mer omfattande än på många andra växandemarknader. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är just i Estland som deflesta företagen finns och att det stora flertalet är små och medelstora bolag.Företaget Inission är en kontraktstillverkare av elektronik med verksamhet iGöteborg, Stockholm och Munkfors i Sverige men även i Tallinn i Estland. I ettindustriområde i östra Tallinn har företaget en fabrik för tillverkning av kretskortoch färdiga elektronikprodukter. Företaget säljer främst produkterna, som tillverkasi Tallinn, till kunder i de nordiska länderna. De säljs endast i mindre utsträckninglokalt i Estland. Genom att ha verksamhet både i Estland och i Sverige kan företagetdels hålla nere kostnaderna i produktionen, dels erbjuda snabba leveranser ochnärhet till kund i Sverige.1) Se rapporten Svensk industri i ett växande östra Europa, Hur påverkas produktionen i Sverige?, dvs. Teknikföretagen(2007).2) Uppgifter om antal svenska företag i området bygger framför allt uppgifter på och listor från Exportrådet. Eftersomlistorna inte är helt kompetta vad gäller antal anställda och branschtillhörighet kan vi missat vissa bolag. Via årsredovisningaroch hemsidor har kompletteringar gjorts av exportrådets uppgifter.7


Generalisering av utbytet mellan Sverige och BaltikumMer marknadsdriven expansion1. Export till Baltikum 2. Produktion i Baltikum förlokal marknadvanligtförekommerMer lokala företag4. Produktion och import avinsatsvaror från Baltikum3. Produktion i Baltikum förregional eller global marknadMer globala företagvanligtvanligtMer kostnadsdriven expansion1. Export till Baltikum – vanligtEftersom Estland, Lettland och Litauen är med i den Europeiska Unionen ochdärmed en del av den inre marknaden är det lätt att exportera dit. Detta sker också istor utsträckning. Ett stort antal säljbolag bidrar till att möjliggöra export från Sverige.Som vi senare redovisar i rapporten indikerar även handelsflödena att relativtmycket teknikvaror exporteras till länderna, trots deras begränsade storlek.2. Produktion i Baltikum för lokal marknad – förekommerFörvisso producerar svenska teknikföretag varor i Baltikum för den lokala marknadenmen det är ofta inte huvudsyftet. Den baltiska marknaden är relativt liten –men förvisso inte oviktig.3. Produktion i Baltikum för regional eller global marknad – vanligtExport från svenska anläggningar i de baltiska länderna både till europeisk marknadoch till andra delar av världen är relativt vanlig. Några av de stora svenska industriföretagenhar tillverkning i Baltikum och exporterar varorna till världsmarknaden.Samma sak gäller för ett flertal av det mindre teknikföretagen. Denna typ av verksamhetär kostnadsdriven.4. Produktion och import av komponenter och insatsvaror från Baltikum – vanligtAtt företag använder Baltikum för produktion av insatsvaror eller för att köpa ochförädla komponenter är den vanligaste typen utbytet mellan Sverige och Baltikum.Detta är fokus på verksamheten hos många av de mindre bolagen.8


skäl till att stora svenska industrikoncerner har större närvaro i exempelvis BRIC-ländernaär att dessa är stora marknader som dessutom skyddas av tullmurar. Handelshindreninom EU är begränsade. Istället handlar etableringarna i Baltikum om att tatillvara på komparativa fördelar i form av lägre personalkostnader än i västra Europa.I Tallinn i Estland finns mycket av svensk industri i BaltikumEricsson köpte under hösten 2009 en fabrik i Tallinn av den finska kontraktstillverkarenElcoteq. I fabriken tillverkar Ericsson både kretskort och färdiga radiobasstationerför alltifrån 4G-system till GSM. Ericsson har över 1 200 anställda i Tallinn.Från anläggningen levererar Ericsson radiobasstationer främst till Europamarknadenmen även till övriga delar av världen.Autoliv med det helägda företaget Norma AS är en annan stor svensk aktör iEstland. Vid fabriken i Tallinn tillverkas främst delar till bilbälten. Även svenskschweiziskaABB är stora med flera anläggningar i landet och drygt 1 000 anställda.I Estland finns samtidigt många små och medelstora svenska teknikföretag ochbetydligt fler än i de andra baltiska länderna. Att Estland är det vanligaste landet företablering i Baltikum syns bl.a. på listan över de 25 största teknikföretagen i regionen.Hela 13 av 25 finns i Estland. Sammanlagt redovisar exportrådet 1 600 svenskaföretag Estland. Inte mindre än 70 av dem är tillverkande teknikföretag. Därutöverfinns ungefär lika många sälj- och servicebolag som arbetar med att exporterasvenska teknikprodukter till Estland. De tillverkande teknikföretagen i landet harsammanlagt över 5 000 anställda, vilket är ett stort antal med tanke på att Estlandär ett litet land. Mer än en tredjedel av de svenska tillverkande teknikföretagen iEstland är metallvaruföretag. Det är därmed den vanligaste gruppen teknikföretag,vilket bekräftar att en hel del insatsvaror till svensk verksamhet tillverkas i landet.Därutöver är även maskinindustri och kontraktstillverkare av elektronik vanligt.Sett till antal anställda blir däremot elmaskinindustrin samt tele- och elektronikindustrinklart dominerande eftersom Ericsson och ABB är stora i landet.I Lettland är Leax det största svenska teknikföretagetDen dominerande svenska aktören inom teknikområdet i Lettland är fordonsunderleverantörenLeax. Sammantaget har företaget 200 anställda i landet, fördeladepå två produktionsanläggningar. Sedan många år tillbaka finns en fabrik i Riga somi dagsläget har ungefär 130 anställda. Företaget har även en nyöppnad fabrik iRezekne, nära den ryska gränsen, där antalet anställda snabbt ökat till ca 70 personeri dag. Från den lettiska verksamheten sker leveranser främst till företag somtillverkar gruv- och anläggningsmaskiner och produkterna säljs främst till västraEuropa. Fjädertillverkaren Lesjöfors finns också i Lettland med 95 anställda. Exempelpå andra svenska aktörer är Trelleborg och Plocmatic som har tillverkning iRiga. Enligt exportrådet finns ca 600 svenska företag i Lettland och 20-30 av dem ärtillverkande teknikföretag. Precis som i Estland finns ungefär lika många sälj- ochserviceorganisationer som tillverkande teknikföretag i landet. Både AB Volvo ochScania har grovt räknat 100 anställda vardera i sina lettiska servicebolag.10


I Litauen finns bl.a. System Air och TrelleborgLitauen är det land i Baltikum där det är minst vanligt med både svenska teknikföretagoch svenska företag i allmänhet. Som vi nämnt finns endast drygt tiotillverkande svenska teknikföretag i landet. Det kan jämföras med att Exportrådetredovisar 136 svenska bolag i landet. Det finns samtidigt ett antal stora enheter iLitauen. Trelleborg Engineerd Systems har en enhet med 155 anställda i Tauragénära kusten och gränsen till Kaliningrad. Ventilationsteknikföretaget System Airhar nyligen byggt en ny fabrik i Ukmergé och har där 85 anställda. Dessutom finnsfordonsunderleverantören ACCEL i landet med all sin tillverkning av bilelektronik.Utöver de tillverkande företagen finns i Litauen ett antal sälj- och servicebolag inomteknikområdet.11


Baltisk ekonomiDe baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har sedan självständigheternagenomgått en omfattande ekonomisk omstrukturering och industriell utveckling.Dessa länder blir alltmer ekonomiskt integrerade i Östersjöregionen, främst inomhandeln och med stor exportförsäljning till Sverige och Finland. Under de senastetio åren har även nordiska banker i stor utsträckning etablerat sig i regionen ocherbjuder sina tjänster till hushåll och företag.Efter självständigheten under 1990-talet har de baltiska ekonomierna utvecklatssnabbt, vilket medfört bredare ekonomiska aktiviteter i Östersjöregionen inomhandel och investeringar. Utvecklingen har understötts av omfattande kapitalflödenfrån utlandet, särskilt efter EU-inträdet år 2004 då stora flöden kom från grannländernaFinland och Sverige.Men den snabba tillväxttakten ledde till att de baltiska ekonomierna blev överhettade.Redan 2007 var exempelvis löneökningstakten 20-30 procent per år. Bankernasutlåning till företag ökade med 30-50 procent och till privatpersoner med 50-70 procent.Underskotten i bytesbalansen var 25 procent av BNP, dock något lägre i Litauen.Utländska bedömare, såsom IMF, drog slutsatsen att utvecklingen inte var hållbar. 4Lettland tvingades vända sig till EU och internationella valutafonden IMF somtillsammans med de nordiska länderna beviljade lån motsvarande 7,5 mdr euro.Som villkor ställdes krav på den lettiska regeringen att genomföra en stabiliseringsplansom syftade till att skapa balans i statsbudgeten, att stabilisera den finansiellasektorn och öka konkurrenskraften. Programmet har genomförts enligt plan ochIMF-programmet avslutades i slutet av 2011 och EU-programmet i januari 2012.Den fasta valutakursen gentemot euron bibehölls för Lettland och planen är inträdei eurozonen 2014 (och 2013-2015 för Litauen) såvida den fortfarande är intressantför Lettland med avseende på situationen i PIIGS-länderna. 5 och EU:s hantering avkrispaketen.Statsfinanserna och skuldkrisen 2008Redan under 2007 blev det allt tydligare att tillväxten i världen började bromsa in.Men det var inte förrän under hösten 2008, när den globala finanskrisen på allvarbröt ut, som läget försämrades kraftigt. Under flera år tidigare kunde utvecklingeni de baltiska länderna beskrivas som en enastående framgångssaga med hög ekonomisktillväxt. Mellan åren 2005 och 2007 växte exempelvis Estland och Lettland medomkring 10 procent per år, medan utvecklingen i Litauen var mer modest. 6 Men4) Riksbanken, Krisen i Baltikum – Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, feb 20105) Innefattar Italien och Irland6) Riksbanken, Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen, feb 200913


Kreditförluster på årsbasis i förhållande till utlåning för svenska bankerna i Baltikum108%SEBNordeaSwedbank6420-2-4Sep 08 Dec 08 Mar 08 Jun 09 Sep 09 Dec 09 Mar 10 Jun 10 Sep 10 Dec 10Källa: Bankernas delårsrapporter.hösten 2008 ledde ett tillstånd av allvarlig överhettning till tvåsiffrig inflation i såvälEstland, Lettland som Litauen. Löner och fastighetspriser rusade, produktionenrasade och arbetslösheten steg.En bidragande faktor till ekonomiernas överhettning var den snabba moderniseringenav den finansiella sektorn och särskilt med de svenska storbankernas etableringi regionen. Framförallt hade två svenska storbanker, SEB och Swedbank,expanderat kraftigt. Dessa banker, deras dotterbanker och filialer dominerar fortfarandemarknaderna i Baltikum och utgör cirka 80 procent av den estniska marknaden,55 procent av den litauiska och 60 procent av den lettiska 7 . Under finanskrisenledde svenska bankernas exponering i Baltikum, primärt i form av utlåning, tillstora kreditförluster, vilka 2009 var cirka 27 Mdr SEK. 8I december 2010 uppgick de svenska storbankernas totala utlåning till de baltiskaländerna till 312 Mdr SEK vilket motsvarade 11 procent av storbankernas totalautlåning. 9På grund av de stora makroekonomiska obalanserna i regionen hade utvecklingenförr eller senare lett till en ekonomisk kris oavsett yttre omständigheter. Dock blevden globala finanskrisen den utlösande faktorn och de utlandsägda institutionerna7) Marknadsandelarna avser SEB & Swedbank, Riksbanken, Krisen i Baltikum Riksbankens åtgärder, bedömningaroch lärdomar, feb 20108) Riksbankens uppskattningar avseende SEB, Swedbank och Nordea9) Finansinspektionen, Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna, feb 201114


Svenska banker i Baltikum – Utlåning och kreditförlusterUtlåningMdr SEK600KreditförlusterProcent av utlåning25500204001530010200100502006-12 2007-12 2008-12 2009-03 2009-06 2009-090Källa: Finansinspektionen, feb 2010blev allt mindre benägna att verka i Baltikum som ansågs alltmer riskfyllt och medrisk för valutadevalveringar drogs kapitalet därifrån.Den snabba vändningen ledde till att regeringar och banker, lokala som utlandsägda,fick svårt att finansiera sig och utströmningen av kapital ledde i Lettlandtill en akut valutakris. Den baltiska finanskrisen föranleddes av flera samverkandedrivkrafter. Ländernas konkurrenskraft urholkades genom kraftiga löneökningarsamtidigt som den inhemska efterfrågan minskade exportförsäljningen.En överproduktion, och därmed en överkapacitet, inom byggsektorn bromsade iprincip samtlig nybyggnation, såväl bostadsbyggandet som kommersiella projekt.Men den globala krisen minskade dessutom efterfrågan för den baltiska exportindustrin.Finanskrisen 2008 skapade vidare en viss arbetskraftsutvandring, ökadungdomsarbetslöshet och inbromsning av konsumtionen. Det finns begränsadstatistik kring hur migrationen från dessa länder till kontinenten, särskilt till Storbritannienoch Sverige, på sikt kommer att påverka landets ekonomiska tillväxt.En ansats till förklaring är att emigrationen omfattar många yngre både hög- ochlågutbildade som söker inspiration och lärdomar på andra håll. Eftersom även deninhemska befolkningstillväxten i hela Baltikum sker i en ganska långsam takt finnsäven en betydande risk för att det långsiktiga bidraget till den ekonomiska tillväxtenbehöver nedjusteras.15


Ekonomisk återhämtning och framtidsprognoserMed finanskrisen som faktum valde inget av de baltiska länderna att devalvera,trots krav från en stor skara ekonomer. I stället fullföljde länderna vad som brukatbenämnas en ”intern devalvering” genom att sänka löner och offentliga utgifter.Estland har idag den lägsta skuldsättningen mätt i utländska valutor i hela EU-regionen(6.6 procent av BNP) samtidigt som landet har den högsta sysselsättningsgraden.Även arbetslösheten har sjunkit från en högsta nivå i början på 2010, eller från20 procent till 14 procent mot slutet av året. BNP-tillväxten uppskattas ha ökat från3,1 procent 2010 till 5,0 procent under 2011. Motsvarande statisk och relationstaltill Skandinavien sammanfattas enligt tabellen nedan.BNP-utveckling – Skandinavien och BaltikumBNP Tillväxt (%) 2009 2010 2011Sverige -5,1 5,5 4,7Norge -1,4 0,4 2,3Danmark -4,7 2,0 2,3Finland -8,1 2,7 3,5Skandinavien -4,8 2,7 3,2Estland -13,9 3,1 5,0Lettland -18,0 -0,3 3,7Litauen -14,7 1,3 4,0Baltikum -15,5 1,4 4,2Källa: SEB Economic Research, Nordic Outlook, maj 2011Trots positiva bidrag från utvecklingen i Estland står regionens två andra baltiskaländer, Lettland och Litauen, inför interna och obalanser och andra finansiellautmaningar. Lettlands och Litauens underskott i statsbudgeten mätt som andel avBNP, stod ifjol för 7,7 och 7,1 procent av respektive lands BNP. Det kan jämförasmed Sveriges underskott som var 0,3 procent av BNP 2010. Uppskattningen är attde baltiska ländernas underskott kommer att sjunka till 3-4 procent av BNP år 2011och året därefter. 10I januari 2011 anslöt Estland som den 17:e medlemsstaten till eurozonen vilketskedde trots den fortsatt skakiga finansmarkanden. Lettland och Litauen står bådapå tur där Lettlands ekonomiska förutsättningar anses vara bättre än Litauens, vilketi så fall skulle ge landet ett euro-inträde redan 2014. Samtidigt som kreditrankningsinstitutetStandard & Poor i augusti 2011 sänkte USAs kreditvärdighet till frånAAA till AA+ så höjdes Estlands två steg från A till AA-. Det motsvarar den andrahögsta kreditvärdigheten i Östeuropa. 11 Detta är ett ytterliggare tecken på världsmarknadensförtroende för de estniska finanserna och den långsiktiga tillväxten.10) SEB Economic Research – Nordic Outlook, maj 201111) Estonia’s Rating Raised to AA- by S&P on Economic Growth, Strong Finances, bloomberg.com, 9 aug 201116


Både Lettland och Litauen har för närvarande bundit, s.k. ”peggat” sina landsvalutormot euron där centralbankerna i respektive land bestämmer den lokala valutansvärde mot euron och andra internationella valutor. 12 Litauens inträde kommer attdröja till tidigast 2015 13 medan det dröja fram till 2019-2020 innan något annat östeuropeisktland ansluter till eurozonen. 14 Ungern och Polen har härvidlag framförtstörst skepsis till euron, särskild på grund av oron kring hur EU kommer att hanterade pågående räddningspaketen samt skuldavskrivningar i Grekland och därtill Irland,Spanien och Portugal. Bland de primära kraven för ett eurointräde ska kandiderandemedlemslands totala skuldsättning brutto som andel av BNP ej överstiga60 procent samtidigt som årliga underskottet i regeringens statsbudget som andelav BNP inte överstiger 3 procent. 15 Både Lettland och Litauen uppskattas från ochmed 2012 ha en skuldsättningsgrad i relation till BNP på cirka 40 procent respektive50 procent samt ett underskott i regeringens statsfinanser på 3 till 4 procent.Sammantaget har det ekonomiska läget i den baltiska regionen sedan finanskrisen2008 förbättrats avsevärt även jämfört både med länder inom Västeuropa som medflertalet östeuropeiska utvecklingsländer. Estland framstår som det land med bästförutsättningar att hantera en god organisk tillväxt och att öka exporten samtidigsom det behövs åtstramning av statsfinanserna för att uppnå en lägre inflationstakt.Öppen arbetslöshet i Baltikum – 2005 till kvartal 1, 201120%1510EstlandLettlandLitauen502005 2006 2007 2008 2009 2010 Q1 2011Källor: Latvijas Statistika, Statistics Lithuania, Statistics Estonia, Reuters & EcoWin, jul 201112) En euro motsvarade 3,452 litauisk ”Litas” (LTL) samt och 0.708 lettisk ”Lats” (LVL). Källa www.oanda.com, juli 201113) SEB Economic Research – Nordic Outlook, maj 201114) Bulgarian Industrial Association, mars 201115) Maastrichtavtalet riktlinjer för finanspolitisk konvergens, ett tredje kriterie är att inflationen ska var under 3 procent.”Bra träffbild, fast utanför tavlan - en ESO-rapport om EU:s strukturpolitik”, Regeringskansliet, feb 200417


Den relativt höga arbetslösheten på 17,2 procent beräknas minska till 14,7 procentfram till 2012 samtidigt som inflationen minskar något från 4,3 procent i fjol. 16Vidare har Lettlands ekonomi sedan finanskrisen 2008 återhämtat sig och grundstenarnaför tillväxten har byggts på att öka exporten samtidigt som den inhemskaefterfrågan på varor och produkter stiger. Även den litauiska marknaden har återhämtatsig men relativt sina baltiska grannar uppskattas den ha andra utmaningar,däribland brist på kompetent arbetskraft.UtbildningDe baltiska länderna har i jämförelse med hela EU en hög andel befolkning medgymnasial eller eftergymnasial utbildning. Litauen har till exempel bland de högstaandelstalen för universitetsexaminerade inom EU. Under 2009 hade befolkningenmellan 20-29 år 87,8 av 1 000 invånare universitetsexamen. Det kan jämföras medEU-nivån på 60 av 1 000 personer.Andelen med gymnasial- eller högre utbildning (procent)100806040200TjeckienLitauenSlovakienEstlandPolenLettlandTysklandSverigeSlovenienFinlandÖsterrikeUngernNederländernaStorbritannienEU 27 SnittFrankrikeBelgienItalienKälla: Eurostat 2008Fortfarande finns ett inflytande från sovjettiden särskilt gällande etnicitet och språk.Idag utgör den rysktalande befolkningen 30, 42 respektive 16 procent i Estland, Lettlandoch Litauen. 17 Som nämnts tidigare i kapitlet står de baltiska länderna inför enstörre utmaning med den ”brain-drain”-våg där yngre befolkningen under de senasteåren emigrerat till kontinenten och primärt till England, Polen men även Sverige.Eftersom den ekonomiska tillväxten i de Baltiska länderna till väsentlig del är beroendebåde av export och inhemsk konsumtion kan dessa förändringar ha väsentligakonsekvenser för regionen.16) SEB Economic Research – Nordic Outlook, maj 201117) Gateway Baltic, Baltic States as a Springboard to Russia and CIS, jun 201118


När länderna nu dessutom ställer om det akademiska systemet som ska anpassas tillramverket för Bologna-avtalet 18 finns risken att akademiska examineringar förskjutsi tiden och därmed skapar en ännu större brist både på kvalificerade utbildningarsamt personal.Sammanfattningsvis finns ett paradoxalt problem i regionen som kan få tydligakonsekvenser för de baltiska ländernas framtida ekonomiska tillväxt. Medan enhög andel av befolkningen har akademiska examina, emigrerar en väsentlig andelsamtidig som det finns personalbrist inom flera industribranscher och en generellthög arbetslöshet.LönebildningDe baltiska minimilönerna är bland de lägsta i Europa. Tillsynes är löneskillnadernamellan Estland, Lettland och Litauen ganska liten.Minimilöner (euro per månad 2010)17501500125010007505002500LuxenburgIrlandNederländernaBelgienFrankrikeStorbritannienGreklandSpanienSlovenienMaltaPortugalPolenTjeckienSlovakienEstlandUngernLettlandLitauenRumänienBulgarienUSAKälla: Eurostat Pocket Books Key Figures on Europe 2011 EditionMinimilönerna kan vidare jämföras med genomsnittslönerna i landet vilket för de baltiskaländerna ändå ser ut att vara två till tre gånger högre än minimilönerna. Nämnvärtär att anställda i Danmark betalar väsentlig andel av sociala avgifterna själva vilket ifiguren nedan placerar Danmark på en hög nivå när dessa inte räknas med.Under finanskrisen 2008 valde flera tillverkningsföretag i den baltiska regionen attsänka lönerna alltifrån 5 till 25 procent och i ett eller flera steg. Detta ledde till attföretagens kostnadsnivåer blev relativt mer konkurrenskraftiga internationellt ochatt stora underskott i betalningsbalansen snabbt omvandlades till påtagliga överskott.19 Vissa bolag har under sista kvartalet i fjol samt under 2011 återigen höjt18) The Bologna Process on the Ground, Experiences of Nordic-Baltic-Russian Cooperation in Higher Education, CFEConference Papers Series No. 1, Lund University 200719) Dagens Nyheter Debatt Baltikum visar vägen i skuldkrisens Europa, jun 201119


Genomsnittliga löner i utvalda EU-länder (euro per månad 2010)500040003000200010000BulgarienRumänienLitauenLettlandUngernPolenSlovakienEstlandTjeckienKroatienSlovenienUSAStorbritannienFinlandTysklandDanmarkKälla: WageIndicator Foundation www.wagebarometer.org, Lithuanian Department of Statistics www.stat.gov.ltNominella arbetskraftskostnaden per timmaProcentuell förändring mellan Kv1 2009 och Kv1 2010 (procent)6420-2-4-6-8-10-12-14EA16EU27LitauenLettlandEstlandTjeckienUngernSlovakienÖsterrikeMaltaPortugalNederländernaPolenTysklanCypernSpanienLuxemburgSverigeFrankrikeStorbrittanienSlovenienFinlandKälla: Eurostat 2010lönerna med 5-15 procent. Figuren ovan visar en överblicksbild av den relativalönekostnadsförändringen i EU-länder under första kvartalet 2010 jämfört medsamma kvartal 2009. Det kan konstateras att de tre baltiska länderna har haft denstörsta nedjusteringen under perioden dels för att möta diverse besparingsåtgärder,dels andra nedskärningskrav som behövts genomföras.Intervjuade företag ansåg även att personalomsättningen under krisperioden intepåverkats anmärkningsvärt. Snarare har det funnits en stor lojalitet till arbetsgi-20


Reala produktiviteten per arbetad timmaAndel av genomsnittet i Euro-området (procent)EstlandLitauenLettland2010200520010 5 10 15 20 25 30Källa: Eurostat, Swedbank 30 maj 2011Reala produktiviteten per arbetad timma (procent, index: år 2000=100)1601501401301201101009080LitauenSlovakienEstlandUngernPolenEuro area (17)701995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009Källa: Eurostat, Swedbank 30 maj 2011varen, samtidigt som lönen inte alltid varit det primära motivet till att lämna ellerbyta arbete eftersom lojalitet till arbete och arbetsgivare uppfattas som en viktigvärdering särskilt inom tillverkningsindustrin. Ett ytterligare resonemang skullevara att med finanskrisen följde en stor våg omjusteringar och en ökad arbetslöshet.Samtidigt uppfattas inte arbetsmarknaden och anställningsavtalen i de tre baltiskaländerna och här särskilt Estland som har den största tillverkningsindustrin, särskiltflexibel. Därför kan det tänkas att en ökad arbetslöshet i samband med en finansiellkris samt rigida anställningsavtal medförde en begränsad personalomsättningunder perioden.Förändringarna i arbetsproduktivitet per anställd och timma har för samtligabaltiska länder förbättrat deras ställningar över tioårsperioden 2001-2010. Straxinnan finanskrisen 2008 var till exempel Litauens produktivitet 60 procent högre21


än år 2000 och två gånger högre än 1995. Under 2009 sjönk produktiviteten med8,5 procent primärt på grund av en minskad efterfrågan. Denna minskning återhämtadesemellertid ganska snabbt under 2010, dock främst på grund av minskadarbetskraft och inte på grund av en ekonomisk återhämtning.Överlag har dessa relativt stora produktivitetsförbättringar kunnat ske eftersom beräkningarnabörjade på en mycket låg nivå. Ländernas enorma ekonomiska utvecklingden senaste tio-års perioden, jämfört med många andra nya EU-medlemmari Östeuropa, har för produktiviteten berott mycket på integrerad handel, ökadeinvesteringar och inhemsk konsumtion.Baltisk industriDe baltiska staterna ansågs under mellankrigstiden endast vara små perifera ekonomiersom i huvudsak inriktade sig på jordbruk med målet att exportera till väst.Under tidigt 1920-tal genomfördes radikala jordbruksreformer, och godsmarkersom i Estland och Lettland tillhörde balttyskar och i Litauen polacker, delades uppmellan bönderna. Därmed satte man punkt för både balttyskarnas och polackernasekonomiska och politiska makt.Efterkrigstidens stalinism karaktäriserades av utveckling inom tung industri,kollektivisering av jordbruket, massförtryck och en aktiv motståndsrörelse. Denlokala administrationen i respektive baltisk stat hade mindre inflytande när detgällde företagens verksamhet, som alla låg under allsovjetiska ministerier, eller såkallade unionsfabriker. Dessa rekryterade arbetare och övrig personal utifrån ochsålde största delen av sin produktion till andra delar av Sovjetunionen. Därför blevutvecklingen inom den industriella sektorn långsam och ambitioner att följa demarknadsekonomiska influenserna var begränsade.Ekonomisk och industriell utveckling Baltikum 1995 och 2008 (procentandel av BNP)L –PEstland Lettland LitauenEstland Lettland LitauenA –B0.30.20.10.0C –EL –PA –B0.30.20.10.0C –EL –PA –B0.30.20.10.0C –EJ –KFJ –KFJ –KFG –IG –IG –I1995 20081995 20081995 2008A Jordbruk, skogsbruk & fiske G Handel, rep av m otorfordon M Juridik, ekonom i, vetensk ap, teknikB Utvinning av m ineral H T ransport och m agasinering N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänsterC Tillverkning I Hotel och restaurangverksam het O Offentlig förvaltning, försvarD Försörjning av el, gas, värm e och kyla J Inform ations - och kom m unikationsverksam het P UtbildningE Vattenförsörjning, avfall, sanering K Finans och försäk ringF Byggverksam het L Fastighetsverksam hetKälla: FOI samt Latvijas Statistika, Statistics Lithuania, Statistics Estonia, jun 201022


Den politiska brytpunken kom gradvis och med självständigheten 1991 20 samt meden ökad global konkurrens, kom de tidigare företagsetablissemangen att gradvisförsvinna samtidig som respektive lands nya ekonomiska och politiska visionerskapade ett mer dynamiskt företagsklimat. Utvecklingen följdes av en ökad industrialisering,men fortfarande underbyggd av en tung jordbrukssektor. Därtill harsamtliga stater även rörts sig mot det s.k. postindustriella tjänstesamhället med enväxande service- och tjänstesektor.Förutom Litauen har både Estland och Lettland minskat de ekonomiska aktiviteterna,som bidrag till BNP, inom jordbrukssektorn. Lettland har, följt av Litauen ochEstland, ökat BNP-bidrag från IT- och finansbranscherna. Det går även att utläsahur den lettiska ekonomin krympt inom tillverkning och diverse försörjningsbranscherdär aktiviteterna för perioden minskade med närmare 10 procentenheter.Estland däremot har haft den mest stabila andelen av BNP som kommer fråntillverkningsindustrin.Medan Estland ofta uppfattas i Baltikum som en modern IT- och industrinationhar Litauens regering länge analyserat landets framtida ekonomiska förutsättningaroch vilka branscher som bäst lämpar sig som landets ekonomiska plattform, d.v.s.den arbetskraft och kunskap som erbjuds dels utifrån tillströmningen av nyutexamineradarbetskraft och dels från de senaste satsningar den litauiska regeringen hargjort inom IT-sektorn.De senaste åren har den litauiska regeringen aktivt attraherat ett flertal internationellaföretag att investera i Litauen och då särskilt i tjänsteförsörjning i form avIT-tjänster till banker och industriföretag. Bland dessa kan nämnas brittiska bankenBarclays plc, internationella tjänstebanken Wester Union, IBM samt forskningsstödtill biotech-företaget Thermofischer.Med dessa ekonomiska satsningar kan det konstateras att Litauen gradvis synes växlaöver från ett lågkostnadsland för tillverkning till ett tjänstesamhälle som i allt störregrad satsar på internationella företags utlokalisering av sina stödverksamheter.Frågan är om landet även i fortsättningen kommer att fokusera på tillverkning avteknik i olika förädlingsled eller om ekonomin gradvis dirigeras om mer mot etttjänstesamhälle? I en relativt nyligen presenterad rapport 21 menar landets regeringsamt ekonomer att Litauen med senare års satsningar inom IT- och finanssektornkommer ha de bästa förutsättningarna av de baltiska länderna att i snabb takt växainom tjänstefieringssektorn, d.v.s. att bl.a. skapa utlokaliseringsmöjligheter förinternationella företag att placera diverse stödfunktioner som IT-centers, callcentersför konsumenter eller interna funktioner i Litauen.Den lettiska ekonomin växte stadigast mellan 2005-2007 med en BNP tillväxt på11 procent per år vilket primärt drevs av ökad inhemsk efterfrågan. Lettlands störstahandelspartner idag är Estland och Litauen och Lettlands bytesbalans har varit positivmed båda dessa länder.20) Den 24 augusti 1991 erkändes de tre Baltiska länderna av den ryska federationen och den 6 september av Sovjetunionen.Den 17 september accepterades de baltiska länderna som medlemmar i FN. Mellan 1993 och 1994lämnade de ryska trupperna slutgiltigt de baltiska länderna (ref: BlaticSea Academy, Kunskap om Historia)21) Lithuania 2030, presentation av Andrius Kubilius, London School of Economics, jun 201023


Byggsektorn, handel och diverse affärstjänster (turism, transporter och telekommunikationstjänster)stod för 75 procent av BNP under denna period medan industrielltillverkning och produktion stod för närmare 5 procent av Lettlands. Underfinanskrisen 2008-2009 blev underskotten i bytesbalansen 25 procent av BNP.Dessutom minskade andelen tillverkningsindustri med cirka 25 procent och tjänstesektornföll 35 procent. Medan båda dessa sektorer är på god återhämtning genomstark tillväxt under 2010 och 2011 fortsätter byggsektorn i Lettland nedåt. Mellan2009 och 2010 krympte den lettiska byggsektorn från 6,6 procent av BNP till närmare5 procent, en minskning med 24 procent. Inom tillverkningsindustrin motsvaradeöver 40 procent av de ekonomiska aktiviteterna produktion inom skogsindustrioch livsmedel medan 11 procent var för bland annat metallbearbetning ochförädling. Endast 4,5 procent av industriella tillverkningen stod för högförädladtillverkning av maskiner och utrustning där nästan 85 procent gick på export 2010,varav 45 procent till Estland och Litauen (för fortsatt förädling).Huvudstäderna, Tallinn och Riga, står för över 60 procent av ländernas BNP medanVilnius i ett mer urbaniserat Litauen utgör 30 procent av landets BNP. Nämnvärt äratt Litauen är det mest urbaniserade av de baltiska staterna med flertalet större städerdär närmare 70 procent av landets befolkning bor. Detta skapar även en störremångfald i Litauens affärsklimat som tillskillnad från Estland och Lettland är merdecentraliserad. 22FDIs i Baltikum 2004-2010 (miljoner Euro)24002000EstlandLettlandLitauen1600120080040002004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Economic Development of Latvia, Ministry of Economics Republic of Latvia, June 201122) Baltikum 2.0 – Det naturliga steget österut, Exportrådet presentation 5 sep 201124


Det finns även en ömsesidig konkurrens mellan ländernas huvudstäder som allasatsar hårt på att bli både ett ekonomiskt och kulturellt centrum i regionen. Dettasärskilt för att kunna agera som värd för internationella program och därmed ökaden socioekonomiska integrationen med resten av regionen.25


Svensk teknikhandelmed BaltikumAv de tre baltiska länderna har Estland haft den enskilt historiskt största andelenhandel med Sverige och därtill även av teknikhandeln. Över 50 procent av Sverigestotala handel av varor med Baltikum sker, i båda riktningarna, med Estland. Totaltsett har bytesbalansen, under senaste tio åren, i genomsnitt legat på ett underskottför Sverige på cirka 3,5 Mdr SEK per år.Det samlade underskottet kan jämföras med bytesbalansen för teknikvaror som undersamma period tvärt om visat ett överskott på 2,3 Mdr SEK per år. Förutom tvåstora importår (2000 och 2010 23 ) från Estland där över 7 Mdr SEK tele- och kommunikationsutrustningimporterats från landet, har Sverige under hela perioden iprincip haft en positiv handelsbalans i handeln med teknik visavi Baltikum.Vidare har den totala exporten av teknik under perioden motsvarat cirka 55 procentav all svensk handel med regionen, medan teknikimporten har stått för cirka28 procent. Det går därför att konstatera att styrkan i Sveriges handelsöverskott medde baltiska länderna fortsätter att ligga på svensk export av högförädlad teknik.Svensk handelsbalans med Baltikum – Total handel av varor (Mdr SEK)20Export Import Bytesbalans1015,40-10-6,8-20-22,22000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 201123) Handelsunderskottet år 2010 berodde primärt på Ericssons omlokalisering av tillverkningsenheten i Gävle till dennyförvärvade fabriken i Tallinn.27


Svensk handelsbalans med Baltikum – Teknikvaror (Mdr SEK)12Export Import Bytesbalans88,440-4-0,9-8-9,3-122000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011Likaså domineras teknikhandeln till mer än tre fjärdedelar av handeln med Estlandoch den trenden har varit stadig sedan år 2000.Totala handeln av varor 2010 (procent)teknikhandeln 2010 (procent)Export Import Export Import292419691655245213688615,4 Mdr SEK 22,2 Mdr SEK 8,4 Mdr SEK 9,3 Mdr SEKEstlandLettlandLitauenKälla: Teknikföretagens beräkningar, aug 201128


År 2010 exporterade Sverige den minsta andelen teknikvaror till Lettland med cirka1 Mdr SEK vilket motsvarade 13 procent av totala teknikexporten till Baltikum. Detkan jämföras med 68 procent respektive 19 procent för Estland och Litauen. Sammaår var motsvarande teknikimport från Estland närmare 8 Mdr SEK eller 86 procentav totala andelen teknikimport från regionen.Svensk handelsbalans med Estland – Teknikvaror (Mdr SEK)10Export Import Bytesbalans55,70-2,3-5-7,9-102000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011Svensk handelsbalans med Lettland – Teknikvaror (Mdr SEK)3Export Import Bytesbalans2101,10,6-1-0,5-2-32000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 201129


Svensk handelsbalans med Litauen – Teknikvaror (Mdr SEK)4Export Import Bytesbalans21,60,80-0,8-2-42000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011En närmare analys av teknikhandeln kan göras genom uppdelning av teknikvarorefter användningsområdena insats-, investerings- och konsumtionsvaror (IIK). Medhänsyn till Estland som Sveriges största handelspartner i Baltikum visar statistikenmellan 2000-2010 att överskottet i handelsbalansen primärt utgjorts av investeringsvaror,vilka karaktäriseras av högförädlade kapitalvaror. Överskottet av insatsvarorhar under perioden i stort sätt haft en stadig positiv nivå medan bytesbalansen förkonsumtionsvaror inom teknik under flera år hamnade kring nollstrecket.svensk Handelsbalans med teknikvaror efter användningsområde i Baltikum (Mdr SEK)8Insatsvaror Investeringsvaror Konsumtionsvaror Bytesbalans6420-2-1,5-0,30,9-0,9-42000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 201130


En närmare analys av bytesbalansen per land för åren 2000, 2005 och 2010 visar attbåde Lettland och Litauen hållit ett handelsöverskott inom teknikvaror med Sverige.Harmoniseras uppgifterna över åren mellan 2000 till 2010 så var Sveriges genomsnittligabalansöverskott per år cirka 1,1 Mdr SEK med Lettland och 1,2 Mdr SEKmed Litauen. Samma uppgifter för Estland var dock marginella 0,06 Mdr SEK vilketprimärt beror på åren 2000 samt 2010 då stora volymer investeringsvaror importeradesfrån Estland till Sverige. 24En ytterliggare uppdelning av teknikhandeln kan göras efter industribranschersom då visar grupper av producerade teknikvaror utifrån den industribransch därvarorna slutligen används. 25svensk Handelsbalans med teknikvaror efter användningsområde och land (Mdr SEK)2Estland Lettland Litauen0-2-42000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010InsatsvarorInvesteringsvarorKonsumtionsvarorBytesbalansKälla: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011Svensk teknikhandel har haft en positiv bytesbalans med både Lettland och Litauenoch primärt inom högförädlade investeringsvaror. Estlands balansunderskott åren2000 och 2010 kan förklaras med stora övergångar av produktion inom kommunikationsutrustning(SNI 26.300) till Estland, särskilt senare år med Ericssons förvärvav fabriken i Tallinn.Historiskt sätt har Sverige principiellt haft ett årligt positivt överskott i handelsbalansenmed samtliga baltiska länder och då efter gruppering av producerade teknikvarorutifrån den industribransch där varorna slutligen använts. 2624) Mer information om bytesbalans utveckling per land mellan åren 2000-2010 i appendix25) Se Appendix26) Se Appendix31


005.700002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-2.3-7.9Ex po r t Im po r t B yte s balan s32


Analys och slutsatserDe baltiska länderna har påvisat en stark återhämtning efter den globala finans- ochskuldkrisen 2008 med stabila statsfinanser, ökad konsumtion och handel. BNPtillväxtenuppskattades före den senaste tidens oro över utvecklingen internationellt,för regionen till cirka 4 procent under kommande två till tre åren. Siffrorna lärkomma att behöva korrigeras ned. Även den svenska teknikhandeln med regionenväxer återigen och trots den negativa bytesbalansen i fjol har handeln börjat återgåtill nivåer likt de innan den globala finanskrisen.Det krympande BNP-bidraget från jordbrukssektorn som i allt snabbare takt ersattssom andel av BNP av tillverkningsindustrin och informations- och tjänstesektorn,förklarar den ekonomiska tillväxten samt den industriella moderniseringen som regionengenomgår. Mest påtaglig är Lettlands ekonomi som mellan 1995-2008 ökadeBNP-andelen inom tjänster, tillverkning, handel och finans från endast10 procentenhetertill över 23 procent.Efter finanskrisen har länderna i olika grad upplevt en utvandring av yngre gruppermed ambitionen att finna nya arbetsmöjligheter i Sverige och övriga Europa.Det kan i sin tur innebära en risk för en begränsad tillgång på arbetskraft i vissabranscher samtidigt som det finns överkapacitet i andra branscher, branscher somprioriteras i mindre grad.Särskilt Litauen har försökt arbeta fram en ekonomisk plan med strategin att i högreutsträckning förbigå ett ekonomisk tillväxtsteg inom tillverkningsindustri och iställetsträva mot en nation där väsentlig del av ekonomin bygger på innovation, teknologi,IT- och tjänstesektorn. På regeringsnivå har det skapats stimulansprogram så attstörre multinationella företag kan förlägga olika administrativa stödfunktioner tillLitauen. Det har exempelvis innefattat funktioner som intern IT-stöd, löneadministration,annan administration eller repetitiva tjänster. Förvisso kan denna modellskapa många nya arbetstillfällen samtidigt som multinationella företag med sådanabehov investerar i landet, främst beroende på fördelaktigt kostnadsläge.Däremot kan ett sådant steg inte helt ligga i linje med landets visioner att skapa enhögteknologisk innovationsnation. Att flertalet multinationella företag, som tidigarebeskrivits, etablerat hubbar för administrativa tjänster i Litauen kan uppfattassom en ”back-office” strategi som är långt ifrån den kunskapsnation som Litauenvill etablera sig som. Inte heller kan denna back-office koncentration till Litauenutgöra en nödvändig grundsten för specialisering och innovation. Snarare kanvågen av nyanställningar av välutbildad IT-bemanning leda till att dessa arbetarmer med diverse administrativa stödtjänster och därmed blir undernyttjade. Bristpå tillräcklig mängd kompetens kan också var en begränsande faktor, särskilt omutflyttningen i sådana grupper fortsätter.33


Med en väl fungerande och konkurrenskraftig akademisk plattform i landet samtden ”brain drain” effekt som upplevts kan denna nationella strategi ha konsekvensereftersom unga välutbildade medborgare eftersträvar större utmaningar som denlitauiska arbetsmarkanden är begränsad att erbjuda. Riskerna kan bland annat varaatt vissa branscher blir lidande av underbemanning och brist på lämplig personalmedan möjligheterna, på sikt, kan vara att litauer återvänder med nya idéer och affärsmöjlighetersom bidrar till ekonomisk utveckling.Däremot kan det konstateras att dessa två trender inte är ömsesidigt oberoende.För att bygga upp en välfungerande högteknologisk IT-nation behövs tekniskutveckling medan back-office funktioner inte direkt kan kompensera för de teknikkravsom ställs för att skapa nya idéer och innovationer. Jämför man exempelvisargumentationen med Estlands ambitioner att investera i produktion och produktutvecklingsom underbyggs med motsvarande akademisk plattform som i Litauen,kan det spekuleras om de relevanta industristegen för att skapa konkurrenskraftinom innovation och teknik, blir högre i Estland än den i Litauen.En undersökning av Lettlands BNP visar att små andelar av BNP-bidraget kommerfrån industri och tillverkning. År 2010 tillfördes endast 12,2 procent av BNP frånolika former av tillverkning varvid cirka 11,7 procent av denna andel motsvaradetillverkning av teknikvaror där över 80 procent gick på export. 27 Den största andelenav tillverkningen har skogsindustrin med över 26 procent samt produktion avlivsmedel med över 18 procent. Summeras dessa uppgifter är det tydligt att Lettlandsindustriella förutsättningar, till skillnad från Estlands, bygger på många andrabranscher som formar landets BNP. Hotell och turistnäringen, transporter samtandra kommersiella tjänster präglar Lettlands ekonomi med närmare 60 procentav totala BNP-bidraget och utvecklingen har varit ganska likartad under de senasteåren. Denna bild visar att även Lettlands ambitioner till att formulera ett tjänstesamhällemed ringa ambitioner för att skapa förutsättningar till att bli en störretillverkningsindustri och särskilt inom teknik. Därmed blir även tidigare industristegsom innovation och utveckling ganska begränsade.Estland som, till skillnad från Lettland och Litauen, av IMF anses att vara en avEU:s mest avancerade ekonomier har under många år underbyggt de industriellaverksamheterna med teknisk och annan utveckling. Det kan även jämföras medatt 1 600 svenska företag är verksamma i Estland, jämfört med de 800 i Lettlandoch Litauen tillsammans. Trots att cirka 60 procent av BNP-bidraget kommer fråntjänster utgör industritillverkningen ändå cirka 17-18 procent av BNP-bidraget.Det finns ett tydligare samband mellan tjänstesektorn och den industriella tillverkningeni Estland. Det kan därför medföra en bättre förutsättning att sammanflätaindustriell produktion som antingen kommit till Estland via utlandsinvesteringareller skapats lokalt med forskning och utvecklingstjänster.En annan högt prioriterad fråga är energiförsörjningen. I slutet av 2009 stängdeskärnkraftverket Ignalina i Litauen som då förlorade 70 procent av sin elproduktion.Samtidigt planeras kärnkraftverket Visaginas mellan de baltiska länderna med kapaciteten3 200 MW och som ska förläggas i närheten av Ignalina och beräknas vara27) Economic Development of Latvia, Ministry of Economics Republic of Latvia, June 201134


i gång 2020. 28 Rysslands råvarutillgångar samt de länge planerade infrastruktursprogrammengenom Litauen kommer att vara viktiga för att bidra till att säkerställaekonomisk stabilitet i regionen.Samtidigt finns intresset att minska beroendet av fossila bränslen, varvid alternativa”gröna” energikällor beaktas i allt högre grad. Här finns den planerade el-länken,projektet Nordbalt, som ska knyta den litauiska elmarknaden närmare den nordiska.Nordbalt beräknas vara klar i december 2015. 29 De baltiska länderna har även enföråldrad och underutvecklad vårdsektor vilket av demografiska skäl kommer krävanya infrastrukturssatsningar och teknisk kunskap som sällan finns lokalt.Jämfört med stora växande marknader som Asien och Sydamerika är den baltiskaregionen relativt sett klart mindre. Den är samtidigt ett allt mer välordnat marknadsområdeför svenska teknikföretag. Dess geografiska läge är särskilt optimaltoch gör länderna i Baltikum till de närmaste tillväxtekonomierna för Sverige. Lägetförbättras av att det är länder med starka statsfinanser samt en kulturell närhet tillSverige och Västeuropa. Dessutom bidrar de baltiska staterna med sin geopolitiskasituation, både med EU och Nato-medlemskap, till att vara högintressanta för attbevara stabilitet och till att underlätta svenska affärsmöjligheter vidare österut.För svenska teknikföretag har Baltikum kommit att spela en viktig roll. Inte minst isamband med senare decenniers kraftiga omvandlingstryck som blev effekten av attde tidigare slutna marknaderna i Kina och östra Europa öppnades. Genom att kombineraverksamhet i Baltikum eller inköp därifrån med sin svenska verksamhet kundebolagen förbättra sin konkurrenskraft och samtidigt förbättra erbjudandet till kund.För framförallt små och medelstora svenska teknikföretag blev Baltikum en viktigregion för lågkostnadsproduktion och internationalisering. Den geografiska närhetentill Sverige hade här stor betydelse och regionen är fortfarande av stor betydelsei samband med lågkostnadsproduktion. Trots att lönerna ökat, är kostnadsnivånbetydligt lägre än i Sverige och västra Europa, vilket gör att kostnadsfördelen består.Att allt ifrån infrastruktur och institutioner till myndigheter och rättsväsende harförbättrats ger dessutom företagen fördelen av att verka i en mer stabil miljö än vadsom var fallet direkt efter Sovjetunionens upplösning.I förhållande till ländernas storlek är inte den svenska verksamheten där obetydlig.Detta gäller i synnerhet för den svenska verksamheten i Estland. Att detta är falletsyns inte minst på exporten av teleprodukter från Estland. Ländernas ekonomiskatillväxt skapar nu många intressanta förutsättningar för svenska teknikföretag attfortsätta expandera i och även till att sälja i regionen. Estland och Litauen presenterarde största ekonomiska intressen vad gäller affärsmöjligheter för svenska teknikföretagbåde för stora exportörer och för underleverantörer.28) Visaginas Nuclear Power Plant Project, www.vae.lt, sep 201129) regeringen.se, sep 201135


KällförteckningPublikationer & RapporterExportrådet (2011), Baltikum 2.0 – Det naturliga steget österut, Exportrådet, StockholmFinansdepartementet (2000), Bra träffbild, fast utanför tavlan - en ESO-rapport om EU:s strukturpolitik,Daniel Tarschys, Finansdepartementet, StockholmFinansinspektionen (2011), Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna, Finansinspektionen,Finansinspektionen, StockholmRiksbanken (2009), Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen lärdomar, Anförande, StefanIngves, Riksbanken, StockholmRiksbanken (2010), Krisen i Baltikum – Riksbankens åtgärder, bedömningar och lärdomar, Anförande,Stefan Ingves, Riksbanken, StockholmSEB (2011), SEB Economic Research – Nordic Outlook, SEB, StockholmTeknikföretagen (2007), Svensk industri i ett växande östra Europa - Hur påverkas produktionen i Sverige?,Teknikföretagen, StockholmTeknikföretagen (2008), Svenska företag i Indien – Hur påverkas verksamheten i Sverige?,Teknikföretagen, StockholmTeknikföretagen (2009), Svensk industri i Brasilien – hur påverkas produktionen i Sverige?,Teknikföretagen, StockholmTeknikföretagen (2010), Swedish Industrial Corporations in China – 2010 Situation Report,Teknikföretagen, StockholmWebBlaticSea Academy, Kunskap om Historiawww.baltic-sea-academy.net/documents/history_s.pdfDagens Nyheter Debatt Baltikum visar vägen i skuldkrisens Europa, jun 2011ww.dn.se/debatt/baltikum-visar-vagen-i-skuldkrisens-europaEconomic Development of Latvia, Ministry of Economics Republic of Latvia, June 2011em.gov.lv/images/modules/items/tsdep/zin_2010_1/2010_jun_eng.pdfEstonia’s Rating Raised to AA- by S&P on Economic Growth, bloomberg.com, 9 aug 2011www.bloomberg.com/news/2011-08-09/estonia-s-rating-raised-to-aa-by-s-p-on-growth-finances-1-.htmlGateway Baltic, Baltic States as a Springboard to Russia and CIS, jun 2011www.gatewaybaltic.com/Lithuania 2030, presentation av Andrius Kubilius, London School of Economics, jun 2010www2.lse.ac.uk/publicEvents/pdf/20100622_Kubilius.pdfThe Bologna Process on the Ground, Experiences of Nordic-Baltic-Russian Cooperation in Higher Education,CFE Conference Papers Series No. 1, Lund University 2007edit.info.lu.se/upload/LUPDF/CentrumforEuropaforskning/Confpap1.pdfThe expansion of the Eurozone might be postponed by eight years, 1 mar 2011, Bulgarian IndustrialAssociationwww.bia-bg.comVisaginas Nuclear Power Plant Project, sep 2011www.vae.ltAppendix37


AppendixSvensk handelsbalans med Estland i teknikvaror efter användningsområde (Mdr SEK)4Insatsvaror Investeringsvaror Konsumtionsvaror20-2Genomsnittligt handelsöverskott: 0,06 Mdr SEK-42000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Svensk handelsbalans med Lettland i teknikvaror efter användningsområde (Mdr SEK)4Insatsvaror Investeringsvaror Konsumtionsvaror20-2Genomsnittligt handelsöverskott: 1,21 Mdr SEK-42000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Svensk handelsbalans med Litauen i teknikvaror efter användningsområde (Mdr SEK)4Insatsvaror Investeringsvaror Konsumtionsvaror20-2Genomsnittligt handelsöverskott: 1,21 Mdr SEK-42000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 201138


svensk Teknikexport till baltikum efter bransch (procent & Mdr SEK)Estland Lettland LitauenTotaltMdr SEK 2,30 2,78 5,68 0,82 1,45 1,08 0,93 1,78 1,61100%80%60%40%20%0%111162935918216173215170,31318457292331613829238131272000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 201027729618132311822251125118142715260,228151812Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011Motorfordon Övriga transportmedel MaskinerElektrisk utrustning Tele, elektronik och instrument MetallvarorSvensk Teknikimport från Baltikum efter bransch (procent & Mdr SEK)Estland Lettland LitauenTotaltMdr SEK 4,54 3,22 7,94 0,13 0,29 0,52 0,16 0,73 0,80100%80%60%40%20%0%12372837122615315261282110378426263818624454711172203119 2010 10153 4 22000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 20102151421336112132013414Källa: Teknikföretagens beräkningar, aug 2011Motorfordon Övriga transportmedel MaskinerElektrisk utrustning Tele, elektronik och instrument Metallvaror39


www.teknikforetagen.seForm: Tagg, Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines