<strong>Kyrkpressen</strong> torsdag 8.12.<strong>2011</strong> • nr <strong>49</strong>09-612 615 <strong>49</strong>, redaktionen@kyrkpressen.fiVI VAR DAG 7Våga FrågaHur ska jag orka genomden mörka tiden?Påverkar vintermörkret vårt psykepå riktigt eller är det bara något vinordbor tror? Finns det mörkerdepressionoch hur ska man klarasig undan den om man brukar bliledsen under vinterhalvåret?maria sundgren-lillqvistär kognitivpsykoterapeutoch svarar påläsarfrågor omhälsa, familjoch fostran ochrelationer.Det finns inga klara bevis eller förklaringarpå hur mörkret påverkar vårtpsykiska mående, bara olika teorierom att ljuset påverkar hjärnan och vårinre klocka. Man tänker sig att ljusethar betydelse för hur hormonet melatonin,som påverkar vår dygnsrytm,utsöndras. Ärftliga faktorer och livsstilkan också vara bidragande orsaker tillden årstidsbundna depressionen.Glitter, grytor och glädje. Överste Vibeke Krommenhoek har smakat på många olika jular, och ofta i arbetets tecken.Gemenskapenkärare än matenjulingredienser.Vibeke Krommenhoeksjulrecept behöveringa ingredienser mennog en gryta.Text & Foto:Nina österholmVibeke Krommenhoek ärkommendör i Frälsningsarménoch sedan tre år tillbakastationerad i Finland. Honhar bott, arbetat och firat jul ifem europeiska länder.– I Norden är julmatenmycket viktigare än på kontinenten.Till exempel i Hollandäter man vad man villpå julafton, kanske hämtmatfrån en kinesisk restaurang.Hon medger att hämtmatpå julafton känns lite konstigtför en dansk som hon, åandra sidan vill hon inte läggasjälva maten i fokus.– Gemenskapen runt julbordetär det viktigaste. Deflesta finländare har råd medmat men det finns mångaensamma. På julen bordeingen behöva vara ensam.GrötgemenskapEtt säkert jultecken för kommendörKrommenhoek är närFrälsningsarméns julgrytor förinsamling av pengar, kläder,och leksaker åker fram på gatoroch torg.– Med grytorna brukarockså kölden komma, sägerhon och huttrar.Insamlade medel går i jultiderbland annat till julfesteroch julmåltider för behövande.– Det är lika viktigt att ätatillsammans som själva maten.Vi blir ju helt prilliga närdet är dags för en enkel julgröt– det är så roligt att ätatillsammans.Till julmåltiderna kommerockså många sådanasom söker sällskap framförmathjälp.– Men visst behövs matutdelningenockså. Särskiltunga människor, studerande,ökar i brödköerna. Det berordelvis på att de inte lyckats fånågot jobb under sommarenoch kassan är tom till vintern.Bästa julen på jobbSom överste i Frälsningsarménär Krommenhoek underställdgeneralen i London.Med 3–4 månaders varsel kanhon och hennes man DickKrommenhoek bli förflyttadetill en ny ort. Efter treår i Finland börjar den tidennärma sig.– Kommendörerna ärsom präster och flyttas runti de 124 länder där Frälsningsarménverkar. Vi stannari genomsnitt 3–5 år påett ställe.Du vet alltså inte var du firar julnästa år?– Nej, det kan också varai Kuwait eller i Dubai.Hur ska du fira i år?– Vi åker till barnen i Köpenhamn.Vartannat år är vipå jobb på julen.Innan Krommenhoek togvärvning i armén arbetadehon som sjuksköterska.– Jag är van att arbeta påjulen och mina bästa jularhar jag nog firat på jobbet.Människorna är så gladaoch tacksamma på julenoch man blir själv glad avatt få hjälpa andra.Hon hänvisar till en undersökningensom visar attman verkligen blir lyckligareav att hjälpa.– I Köpenhamn hade vi såmånga frivilliga att vi måstesätta stopp. Arbetet fungerarockså bra i Helsingfors.Gläd erVibeke Krommenhoeks julbönhandlar också om detfinska folket.– Jag önskar att människornai Finland skulle få lelite mera. Att glädjen skullesprida sig, det har inflytandepå hela samhället, tror jag.Hon hänvisar till ängelnsord i julevangeliet: Jag bärbud till er om en stor glädje,en glädje för hela folket.– Också ängeln säger attvi ska glädja oss. För mig ärjulens budskap att få bli genomträngdav glädje. Allamänniskor borde få kännaatt julens budskap ocksåhandlar om dem.julglädjeHjälp en medmänniska.Dela en måltidsgemenskap.Le mot varandra.Drabbas man av årstidsbunden depression betyder det attman får upprepade depressioner vid samma tidpunkt underflera år. Denna period brukar då oftast inträffa underhösten, under den mörkaste tiden. Peridon inleds i oktoberoch framåt för att klinga av i februari-mars när ljuset återvänder.Det man vet i dag är att cirka en procent av finländarnalider av årstidsbunden depression, medan 10-30procent får vissa symtom som trötthet, nedstämdhet ochinaktivitet. Det är väldigt vanligt att man äter mycket kolhydratrik/sockerrikkost, vilket leder till viktökning. Det ärbevisat att socker ger tröst och lindring. Fast i längden blirdet en dålig tröst eftersom en stor viktökning sällan är behaglig.Den som drabbas av vinterdepression kan få hjälp av ljusterapi.Ljusterapi ges vid sjukhus och måste upprepas varjedag under den mörkaste tiden. Många har också nytta avantidepressiva mediciner. Själv kan man medvetet försökata vara på det lilla dagsljus som finns. Men för den somarbetar dagtid kan det vara svårt att hinna träffa den blekadecembersolen. Försök ta en kort promenad på lunchrastenför att åtminstone få lite ljus. Vi mår också bra av motion.Det kan vara svårt att komma igång när man helst avallt vill stanna på soffan, men vi blir inte piggare av att barasova. Vi mår också bra av regelbundenhet, av att lägga ossvid samma tidpunkt varje kväll och stiga upp vid sammatid på morgonen. Kostcirkeln och tallriksmodellen fungerarockså fortfarande som riktlinjer för hur vi ska äta hälsosamt.Att helt utesluta kolhydrater är inte bra, en sund balansmellan kolhydrater, fetter och proteiner är att föredra.Enligt viss statistik är det bara femton procent av befolkningensom inte alls påverkas av årstidsförändringar. Detinnebär att resten av oss verkligen känner av mörkret. Dåhandlar det om att acceptera mörkret och göra det bästaav det och samtidigt påminna oss om att ljuset återvänder!Fråga KP:s expertpanelI KP:s frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet avpräster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa,familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkansfamiljerådgivare. Redaktionen behöver ditt namnoch dina kontaktuppgifter, men du får gärna ställa dinfråga anonymt i tidningen. Redaktionen väljer och editerarfrågorna. Adressen är redaktionen@kyrkpressen.fi eller<strong>Kyrkpressen</strong>, Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors.Märk kuvertet ”FRÅGA”. Panelen besvarar frågorendast i tidningen.På Tvären Erika RönngårdBarmhärtiga vinterljusVid rödljuset vänder jagblicken från skyltfönstrenmittemot och suger iställeti mig himlensom ljusnati blekrosastrimmor överjärnvägsstationen.Så välkommendenär efter dagar och åter dagarnär molnen legat somett kompakt grått täckeöver staden.Några dagar tidigare i denlånga tillvaron när dagarnagår från svart till svart meden glimt av grå halvdagerdäremellan har jag frustreratfrågat vad novemberegentligen fyller för funktion,vad månaden finns tillför annat än för att genomlidas.Kanske hittar jag ett svarpå frågan mitt i morgonrusningenmedan jag låtersolen gå upp över mig.November är bra för attöppna ögonen för de smådetaljerna. För den smärtsammaskönheten i ettmilt barmhärtigt ljus somvilar över oss när molnenskingras och solen faktisktgår upp. För pappersstjärnansom lyser vackertmedan mörkret råder.För låten i min mp3-spelare som får mig att lemitt i trängseln och mörkreten dag på väg hem,den som får mig att önskaatt jag vågade följa impulsenoch dansa framlängs den regnvåta trottoaren.För händer runt envarm mugg te med doft avjul. För allt det som oftasthänder oförmärkt i sommarensöverflöd av ljusoch liv och som jag plötsligtnoterar med nya ögonoch sinnen.För att gryningsljuseten sommarmorgon aldrigdrabbar mig som om helatillvaron hängde på det.