Barns perspektiv på staden - Katrineholms kommun

MedborgardialogBarnsperspektivpå stadenJanuari 2013

InnehållsförteckningInledning .......................................................................................................... 3Resultat ........................................................................................................... 4Hur tydlig uppfattning har barnen av staden? .................................................................. 4Tankar om framtiden och stadens utveckling ................................................................... 5Torget och centrum .......................................................................................................... 5Naturen är viktig ............................................................................................................... 7Lekplatser och parker....................................................................................................... 7Hur går vi vidare med barnens synpunkter?.................................................... 9Detta byggde barnen ..................................................................................... 10Skogsborgsskolan .......................................................................................................... 10Nyhemsskolan ............................................................................................................... 12Omslagsfotografi: Thomas SeligMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN1

Lek i pulkabackenFotograf: Josefine KarlssonMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN2

InledningFör att få barns syn på vad som är betydelsefullt för att Katrineholm ska vara en bra stad besöktes ijanuari 2013 förskoleklasser på Skogsborgsskolan och Nyhemsskolan. Barn är ofta en grupp sominte får eller kan göra sin röst hörd i samhället. Men enligt FN:s barnkonvention har barn rätt tilldelaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. Barnets bästa ska komma i främsta rummetvid alla åtgärder som rör barn. En viktig ambition i arbetet med översiktsplanen för Katrineholmär staden ska vara till för alla, också barnen. Därför är det viktigt att ta reda på hur barnen ser påsin stad och vad som behövs i staden. Barnens fria tänkande kan även bidra genom att vidgavyerna för översiktsplanearbetet. När vi lyssnar till barnen får vi öva oss i ett perspektivskifte,både när det gäller att se staden och dess möjligheter och begränsningar ur barns synvinkel, menockså kring vad som ligger inom det möjligas sfär.Barn i sexårsåldern är spännande att prata med eftersom de fortfarande har en fot kvar i de småbarnens värld. Samtidigt börjar de få större förståelse för samhället och kan reflektera på ett sättsom förskolebarn oftast inte kan. De kan därför sägas ge röst åt de allra yngsta kommuninvånarna.I sitt sätt att fundera kring staden är de dock inte lika begränsade av uppfattningar om vad som ärmöjligt/realistiskt som äldre barn och vuxna – en sexåring tänker fritt och fantasifullt och ser ingaproblem med att föreslå vare sig ett slott eller en pannkakskiosk, så länge det kan göra stadenroligare och finare.Samtalen med barnen genomfördes på följande sätt:• Inledning med hela gruppen: Vi presenterade oss och berättade om varför man behöver planeraen stad. Barnen fick säga saker som behövs i en stad och berätta om de varit i någon annanstad.• Skapande: Barnen fick i uppgift att med hjälp av diverse material och färger bygga något somde tycker behövs i Katrineholm för att det ska vara en bra stad för barn. Barnens förklaringartill vad de hade byggt skrevs ner. De färdiga ”pysslen” fotograferades och finns sparade för attkunna ställas ut.• Intervjuer: Vissa barn (vars föräldrar gett skriftligt samtycke) intervjuades utifrån ett antalfrågor. Intervjuerna filmades för att göra det möjligt att i efterhand sammanfatta och citerabarnens synpunkter.Barnen i Skogsborgsskolan pysslarMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN3

ResultatHur tydlig uppfattning har barnen av staden?Sexåringarna som deltog i samtalen om staden hade å ena sidan en ganska klar bild över vad sombehövs i en stad (affärer, hus att bo i, sjukhus, banker, mm). Å andra sidan var det märkbart attmånga av barnen hade en ganska otydlig bild av de centrala delarna av Katrineholm. Flera kundetill exempel först inte förstå vilken plats som avsågs med torget. Även när vi beskrev det (därjulgranen står, vid tunneln, vid Åhlens) var det några barn som verkade ha en rätt vag bild avvilken plats vi avsåg. Många av barnen sa att de oftast åker bil när de ska någonstans, vilket kanvara en orsak till att de inte har en sammanhängande bild av staden. Det fanns dock några platsersom de flesta barn verkade ha en tydlig bild av, till exempel sjukhusparken och de orangefärgadeljusskulpturerna i stadsparken.En viktig aspekt i stadsplanering utifrån ett barnperspektiv kan därför vara att medvetet skapatydliga ”landmärken” för de mindre barnen, exempelvis genom lekbar offentlig konst/miljö,estetiskt avvikande byggnader/miljöer eller lekplatser som är annorlunda på något sätt. Förutomatt det gör staden roligare för barn och stimulerar till rörelse, kan det också bidra till att barnkänner igen sig och kan orientera sig i staden. Viktigt är också att planera staden så att ävenfamiljer med barn väljer bort bilen och rör sig till fots eller med cykel i staden. Förutom att det ärpositivt för miljön och folkhälsan främjar det också att barnen lär sig hitta i staden, vilket sannoliktbidrar till trygghet.Vattenlek i stadsmiljönFoto: Kjell PetterssonMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN4

Lovisa på Skogsborgsskolan byggde ett slottMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN6

Naturen är viktigVi frågade barnen om vad som är viktigt för att staden ska vara miljövänlig. Några barn lyfte framatt det är viktigt att inte åka så mycket bil, för då kommer det mindre avgaser. Istället kan mancykla. Annat som nämndes var att man inte ska slänga skräp i skogen, bara på soptippen eller isoptunnor. På frågan om hur barnen brukar ta sig till olika platser var det vanligaste svaret att manåker bil (svaren kan dock ha påverkats av att det var vinter när intervjuerna genomfördes). Någranämnde även buss eller att de går och cyklar. Flera barn skulle vilja cykla mer, åtminstone påsommaren. Två flickor tyckte att det sakades spårvagn och tunnelbana i Katrineholm. En pojketyckte dock att det inte behövdes. På frågan om det finns andra sätt att ta sig fram i staden svaradeen flicka ”Man kan åka pulka!”Av både intervjuerna och barnens skapande är det tydligt att både flickor och pojkar värderar skogoch natur högt. Träd och gräs är viktiga, det nämndes av många barn både vid frågor om vad somär viktigt i en stad i största allmänhet och när vi frågade om parker. När de är lediga från skolan ärdet tydligt att barnen vill göra saker som kräver grönytor och natur. På sommaren kan det vara attspela fotboll (det nämndes framför allt av pojkarna), leka kull (särskilt flickorna), gunga (bådeflickor och pojkar), cykla (också både flickor och pojkar). Annat som nämndes var att ha picnic,plocka jordgubbar, hoppa studsmatta, bada eller lägga sig och titta på molnen. På vintern villenästan alla barn åka pulka eller bygga snölyktor och snögubbar (flickor), leka snöbollskrig(pojkar), leka med kompisar (mest flickor). Då vill barnen också åka till badhuset(både flickor ochpojkar). En flicka och en pojke pratade om Busfabriken och skulle vilja att det fanns något sådanthär.Lekplatser och parkerBarnen hade många tankar kring lekplatser och parker. Det är kanske framför allt dessa ytor sombarnen uppfattar som ”sina” rum i staden. Barnen tyckte att det är viktigt att det finns roliga sakerpå lekplatserna. Helst ska det finnas många saker. I en tråkig park finns det bara en eller några fåsmå saker. Barnen tyckte också att det är viktigt att parkerna inte ser likadana ut, då är det inte likaroligt. Flera barn tyckte att lekplatserna var roligare när de var yngre. På frågan vad kan man göraför att parkerna ska fortsätta vara roliga svarade en flicka: ”Bygga upp dem så att de blir längreoch coolare.” Det verkar alltså som om barnen upplever att Katrineholms befintliga lekplatser oftaär anpassade för mindre barn. Sexåringar tycker fortfarande att det är viktigt och roligt medlekplatser men har börjat växa ur dem, lekredskapen är inte lika utmanande längre.Sjukhusparken tycks dock vara ett undantag, den verkar vara en favoritpark för flera av barnen,trots att den inte ligger i de besökta skolornas upptagningsområden. På frågan om vad som är bramed sjukhusparken svarade en flicka: ”Det som är roligt med sjukhusparken är att det finns enlinbana som man åker i och den går jättesnabbt.” En annan flicka svarade ”Om man skadar sig kanman åka raketsnabbt till sjukhuset”. En flicka saknade en jättehög ruschkana i sjukhusparken. I enannan park (oklart vilken) var det en flicka som gillade ”en gungbräda som man kan snurra runt,det blir så här guppigt och känns som om man åker motorcykel eller rider på en häst”. Andrasynpunkter som rör lekparkerna var att det viktigaste är att det finns roliga saker men att det gärnaska vara fint också, till exempel genom att det finns blommor, gräs och träd och är lite färgglatt.Annat som barnen önskade sig är studsmattor, hinderbanor, klätterträd och bra snöhögar. En pojkesa: ”Eller typ, om man har ett bra klätterträd så kan man klättra upp och så är det en snöhög underså kan man hoppa ner i den.”MEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN7

En slutsats från samtalen med barnen är att det kanske är bättre att ha färre men större och mervarierade lekplatser. Då blir lekplatserna mer attraktiva för barnen och kan också i högre gradfungera som mötesplatser för barn och föräldrar från olika delar av staden. En utmaning är ocksåatt utforma lekplatser som ger utrymme för och stimulerar barnens fantasi, vilket kanske intetraditionella lekredskap alltid gör. Färre lekplatser skulle innebära minskad närhet i förhållande tillhemmen. Det kan dock kompenseras genom att se till att det i alla bostadsområden finns närhet tillmindre skogs/naturområden och gräsytor lämpade för lek/idrott. Sådana områden värderas ocksåhögt av barnen och kan fungera som ytor för friare lek som inte styrs av lekredskap. Störrelekparker som lockar fler besökare kan eventuellt också skapa underlag för en annan sak som stårhögt på barnens önskelista – glasskiosker.Lek i stadenFoto: Hanna MaxstadMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN8

Hur går vi vidare med barnens synpunkter?Barnens idéer och synpunkter är av väldigt olika karaktär. Vissa av barnens funderingar handlarom de stora samhällsfrågorna: att det är viktigt att de vuxna har jobb, att man ska vara rädd ommiljön, att folk kan vilja bo i Katrineholm för att det är krig i andra länder, att det är viktigt attingen slåss och att människor är snälla mot varandra.Andra idéer handlar mer om detaljer som, även om de kan vara angelägna ur ett barnperspektiv,inte heller direkt ”passar” i en översiktsplan. Syftet med en översiktsplan är att på ett övergripandesätt redovisa hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och utvecklas – inte att pekaut om det ska finnas en pannkakskiosk i hörnet på torget.Barnens idéer kan därför inte alltid lyftas in rakt av i översiktsplanen. Följande slutsatser fråndialogen med barnen går dock att mer direkt beakta i arbetet med översiktsplanen:• Orienterbarhet• Säkra gång- och cykelstråk• Förutsättningar för ett brett handelsutbud i centrum• Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former• Närhet till mindre skogsområden• Närhet till badplatser• Förslag att göra en inventering och ta fram en särskild plan för lekplatserAndra idéer och tankar från barnen kan komma till större användning i kommande arbete meddetaljplaner. Beroende på områdets karaktär kan ett detaljplanearbete påverka barn i olika gradoch på olika sätt. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer framöver utveckla formerna fördetaljplanearbetet för att i större utsträckning än hittills involvera barn. Av de synpunkter från barnsom samlats in i samband med översiktsplanearbetet kan till exempel följande vara relevanta attbeakta i kommande detaljplaner:• Skapa landmärken för barn genom utformningen av offentliga miljöer• Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former: lekplatser, badplatser, fotbollsplaner,picnicplatser, klätterträd, pulkabackar, mindre skogsområden, etc.• Färgsättning och utformning av byggnader• Utformning av torgetBarnens synpunkter skulle också kunna lyftas in och beaktas i den mer vardagliga planeringen avolika kommunala verksamheter. Exempelvis skulle snöröjningen mer medvetet kunna utföras såatt barnen får tillgång till lämpligt placerade snöhögar i anslutning till parker och skolgårdar.MEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN9

- Människor behövs i staden! Jag gjorde en krokodil också – så det blir en djurpark. Vincent- Natur, djur, människor och hus. Människor och djur som är kära. Alicia- Jag har gjort fyrverkerier! Liam- Vi har gjort en pannkakskiosk, för det tror vi alla barn vill ha! Ebba och Matilda- En raket och en landningsbana där raketen ska stå. Ett litet träd också. Sven- Ett slott med fyra torn och en dörrmatta. Inne i slottet finns det många dörrar och fönsterman kan öppna. Det är portar för öppningen. Där bor kungen och drottningen. Lovisa- Det behövs träd och människor i en stad. Agnes- Jag har gjort en liten skog, för det är bra med natur. Människor kan behöva en skog så attde kan plocks bär och svamp också. Agnes- Jag har gjort små gubbar och lampor. Det finns ett leksaksberg också! András- Jag har gjort en lekpark till alla som behöver och vill leka. Det kan vara roligt i en lekpark.Det finns en stor röd sten som någon har målat, det är för att det ska vara fint! Det finnsmånga stenar att klättra på! NatashaMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN11

Nyhemsskolan- Jag har gjort en skog för det finns inte så många kvar. För dom hugger ner massor avskogar. Alma- Jag har byggt en julgransaffär och ett tält där de som säljer kan bo. Tova- Jag har gjort ett övergångsställe med lyktstolpar. Det ska finnas träd och snön ska synas.Alexandra- Skog ska finnas. Gungor som man kan vara 4 på och gunga tillsammans. Lean- En matta. Badr- Jag byggde ett slott för det tycker jag det ska finnas. Nova- Här är en skateboardramp. Det finns en bänk framför. Nils- Man ska ha nät runt träden så inte djuren äter upp dem t.ex. vildsvin och rådjur. Det skafinnas hus som människorna kan bo i. Sanna- Jag har gjort en skog och vatten. Jag tycker det ska finnas mer skog och vatten. Ella- Jag tycker om att gå i skog/natur så det tycker jag det ska finnas mer av. Alva- Om man inte vet var man är kan man klättra upp i nätet och kika i en kikare. Stenar runtkan bli fint. Karuseller och träd. Vatten som man kan bada i. ElinMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN12

- Jag har gjort en glassaffär för jag tycker om glass. Nashad- Vatten och träd ska finnas. Jovan- En vindsnurra som man kan bo i. Stenar och färgstenar ska det finnas. Nico- Jag har gjort en lekpark. Lampor finns på rad så man kan se. Bänk finns med. Ett träd blirtomte på natten. Johanna- Jag har byggt ett fint hus som jag vill bo i. Sabrin- Jag byggde ett träd och en svamp. Casper- Jag gjorde en julgran och julklappar. För jagtycker man ska få julklappar varje dag. Philip- Jag har gjort en skog för att det var enklast att bygga. Leia- Jag har gjort en skog och en väg så att man kan åka och plocka svamp. Melvin- Det ska finnas granar och buskar. Trottoarer ska man ha och bänkar i en park. Melker- Höga hus och stora träd. Dejm- Tåg ska det finnas och hus, träd och svampar. Manan-MEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN13

- Hus ska finnas, klädaffärer och godisaffärer. En butik där man syr kläder. Man ska odlasvamp i staden som man kan sälja. Batoul- Jag har gjort en glass. Jag tycker man ska kunna köpa glass i staden. Hanna- Jag har byggt ett hus och en glasskiosk. Ellroy- Svampar, träd, stenar, vägar, skog och gräs. Inez- Bilar ska kunna åka, då behövs trafikljus. Flygbilar blir bra med vatten under. Zenar- Det ska finnas bänkar så man kan sitta. Men också träd och svampar. Julia- Det ska finnas stora granar, övergångsställen, bänkar och små buskar. Admir- Det här är en glassfabrik för det tycker jag vi ska ha i Katrineholm. IsakKatrineholms kommun2013-06-10Anna MarnellSara EresundVerksamhetscontrollerPlanarkitekt och projektledare förKommunledningsförvaltningen översiktsplan 2030SamhällsbyggnadsförvaltningenMarie MalmströmPlanarkitektSamhällsbyggnadsförvaltningenMEDBORGARDIALOG – BARNS PERSPEKTIV PÅ STADEN14