Äganderätt till verktyg

Promemoria2004-01-15Bengt Kriström/PETÄganderätt till verktygAllmäntÄganderätten till verktyg, modeller, fixturer, mätdon etc. (i det följande verktyg) ärav central betydelse i underleveransavtal. Dessa hjälpmedel representerar oftastora värden. Beställaren vill gärna tillförsäkra sig rätten att vid behov snabbtkunna flytta över verktygen till en annan leverantör, inte minst om leverantörenskulle komma på obestånd. Leverantören å sin sida måste säkerställa betalningför sina verktygskostnader, men har också intresse av att beställaren inte utanvidare kan flytta över verktygen till en annan leverantör.Det finns inte något generellt och entydigt svar på frågan vem av parterna somska anskaffa och äga verktyg. Olika branscher och delbranscher tillämpar olikaregler. Hur man reglerar dessa frågor beror i hög grad på vilka kostnader ochvilket kunnande som krävs för att ta fram verktygen samt i vilken mån det ärtekniskt och ekonomiskt möjligt att flytta dessa verktyg till en annan leverantör.Om inte annat har avtalats får leverantören själv anskaffa de verktyg som ärnödvändiga för att tillverka produkten. Verktygskostnaderna kommer därvid attingå som en del av priset för produkten. Därmed får beställaren inte någrasärskilda rättigheter avseende verktygen. Å andra sidan får leverantören självsvara för förslitning och skador på verktygen. Denna situation är vanligast närverktygen inte är produktspecifika utan även kan användas till annan tillverkning.Produktspecifika verktyg bekostas oftast mer direkt av beställaren. Det kan iblandske så att leverantören i samband med att han fakturerar för leveransen avprodukterna också debiterar ”del i verktygskostnad”. Inte heller i detta fall fårbeställaren några särskilda rättigheter till verktygen, oavsett om dessabetalningar tillsammans täcker hela kostnaden för verktyget i fråga. Situationenär därmed rättsligt densamma som när leverantören bakar in verktygskostnaden ipriset för produkten.För produktspecifika verktyg är det dock vanligast att verktygskostnaden i sinhelhet betalas separat av beställaren. Även i sådant fall måste avtaletuttryckligen ange att beställaren därmed ska bli ägare till verktyget. I annat fallhar beställaren svårt att hävda några rättigheter avseende verktyget.Om avtalet anger att beställaren ska bli ägare till verktyget uppstår frågan i vilkenmån beställaren rättsligt kan hävda sin äganderätt till verktyg som är ileverantörens besittning. Här får man skilja mellan å ena sidan det inbördesförhållandet mellan beställaren och leverantören, som är reglerat i avtalet, och åandra sidan förhållandet mellan beställaren och leverantörens andrafordringsägare, vilket regleras av den bakomliggande rätten.Förhållandet mellan beställaren och leverantörenOm avtalet föreskriver att beställaren ska äga verktyget kan denne alltid hävdasin rätt direkt gentemot leverantören. Det spelar därvid inte någon roll vem somhar tillhandahållit eller ursprungligen betalt verktyget. Leverantören är skyldig attlämna ut verktyget så snart beställaren begär det. Om leverantören vägrar kanbeställaren med stöd av avtalet begära handräckning hos Kronofogdemyndighetenför att få ut verktyget.1(4)

Promemoria2004-01-15Bengt Kriström/PETLeverantören är dock inte skyldig att lämna ut verktyget förrän han fått avtaladersättning för tillverkning, reparation, underhåll och andra kostnader för verktyget.Leverantören har så kallad retentionsrätt i verktyget.Förhållandet mellan beställaren och leverantörens fordringsägareOm leverantören går i konkurs, eller om det sker utmätning av leverantörensegendom, uppstår det en konflikt mellan beställarens äganderätt till verktyg somfinns hos leverantören och anspråken från leverantörens andra fordringsägare.Denna tvist kommer att avgöras av de rättsregler som gäller för konkursen ellerutmätningen, d.v.s. leverantörens lands lag. Detta gäller även om leverantörenoch beställaren i sitt inbördes avtal kommit överens om att tillämpa något annatlands lag. Rättsreglerna är dock olika i olika länder, i vart fall med avseende påsådana verktyg som leverantören tillhandahåller. Det är i huvudsak endast är iSverige som reglerna kräver att verktyg faktiskt kommit i beställarens besittningför att han ska ha en säkrad äganderätt till verktygen vid konkurs eller utmätninghos leverantören.Verktyg som tillhandahålls av beställarenSåvitt avser verktyg som beställaren själv eller genom annan tillhandahåller ärrättsreglerna i huvudsak lika i de flesta länder. Beställarens äganderätt till sådanaverktyg är skyddad även gentemot leverantörens konkursbo. Så längebeställaren kan identifiera sina verktyg har han rätt att få ut dem från konkursboetoch de är även skyddade från utmätning hos leverantören för dennes skulder.För att kunna styrka sin rätt bör beställaren se till att verktygen är märkta så attdet framgår att de tillhör honom.I princip gäller samma regel om leverantören anskaffar verktyg från tredje manför beställarens räkning. Här kan dock lätt uppstå gränsdragningsproblem. För atttydliggöra att inköpet verkligen skett för beställarens räkning bör beställaren se tillatt tillverkaren av verktyget fakturerar honom direkt. Om både beställning ochfakturering sker via leverantören finns det en risk att leverantören anses ha köptverktyget för egen räkning och sålt det vidare till beställaren. I denna situation blirrättsläget detsamma som om leverantören själv tillverkat verktyget. Mer om dettanedan.Verktyg som tillhandahålls av leverantörenNär leverantören tillverkar eller själv anskaffar verktyget blir situationen merproblematisk. Som ovan nämnts krävs det under alla omständigheter attbeställaren kan visa att äganderätten till verktyget enligt avtalet tillkommerhonom. Saknas det ett sådant avtal blir beställaren således inte ägare tillverktyget enbart därför att han betalar kostnaden för att ta fram det. Närleverantören debiterar ”del i verktygskostnad” blir inte beställaren ägare tillverktyget även om dessa delar sammanlagt uppgår till hela kostnaden förverktyget.En ytterligare generell förutsättning, för att beställaren ska kunna hävda sinäganderätt gentemot leverantörens fordringsägare, är att verktyget kanidentifieras. Beställaren bör således alltid se till att verktyget är ordentligt märktmed en referens till beställaren och till det aktuella avtalet.I många länders lagstiftning är det tillräckligt att dessa två krav, avtal omöverlåtelse och identifiering, är uppfyllda för att beställaren ska kunna få ut2(4)

Promemoria2004-01-15Bengt Kriström/PETegendomen (verktyget) vid leverantörens konkurs respektive förhindra att det blirutmätt för leverantörens skuld. I svensk rätt är det dock inte tillräckligt.Krav i svensk rätt för skydd mot leverantörens fordringsägareEnligt svensk rätt krävs det att den fysiska besittningen till verktyget övergått frånleverantören till beställaren för att beställarens äganderätt ska vara skyddadgentemot leverantörens övriga fordringsägare vid utmätning och konkurs. Ijuridisk terminologi talar man om att det krävs tradition, det vill sägaöverlämnande. Om beställaren genom en sådan besittningsövergång erhållit enskyddad äganderätt, består den även om han därefter återlämnar verktyget tillleverantören.Om någon besittningsövergång inte kan ske kan äganderätten i stället säkrasgenom förfarande enligt lösöreköpslagen. Mer om detta alternativ nedan.Vad som i praktiken krävs för att en besittningsövergång ska anses ha skett ärdet svårt att säkert uttala sig om. Reglerna har utvecklats genom rättspraxis ochdet är ont om vägledande rättsfall. Klart är dock att beställarens besittning inte fårvara alltför kortvarig och inte endast ske i syfte att erhålla en säkrad äganderätt.Om så är fallet kommer beställarens besittning sannolikt inte att tillmätasbetydelse.Om beställaren har tagit hem verktyget för kontroll och märkning och därefteråtersänt det till leverantören, kan det vara möjligt för honom att få ut verktygetäven vid leverantörens konkurs. Det krävs dock naturligtvis att beställaren kanvisa att detta ägt rum. Beställaren bör således bevara transportsedlar,mätningsprotokoll eller andra dokument som kan styrka att han haft besittningentill verktyget.Det krävs inte att beställaren själv haft besittningen till verktyget. Det är tillräckligtatt någon från leverantören fristående haft verktyget i sin besittning förbeställarens räkning. Som exempel kan nämnas att verktyget lämnas till enprovningsanstalt som undersöker verktyget på beställarens uppdrag.En annan möjlighet för beställaren att åstadkomma giltig besittningsövergång ochdärmed säkra äganderätten till verktyg är att ta hem verktyget under de perioderdå ingen tillverkning sker, eller att förvara det i lokaler som endast beställarendisponerar. Däremot är det inte tillräckligt att verktyget förvaras avskilt hosleverantören om även denne har tillgång till lokalen där verktyget förvaras.Om beställarens äganderätt inte erhåller skydd gentemot leverantörens övrigafordringsägare blir effekten att verktyget kan utmätas för leverantörens skuld ochatt det, vid dennes konkurs, kommer att ingå i konkursboet. Det betyder attverktyget ska säljas för att så långt som möjligt tillgodose fordringsägarna.Beställaren får således förhandla med kronofogden respektive konkursförvaltarenom att köpa loss verktyget.Förfarande enligt lösöreköpslagenSvensk rätt tillhandahåller ett alternativ till kravet på besittningsövergång.Parterna kan i stället förfara enligt 1845 års ”Lag om handel med lösören, somköparen låter i säljarens vård kvarbliva”. Enligt lagen krävs det för det första ettskriftligt köpeavtal med specifikation av det köpta. Därefter ska köpet inom en3(4)

Promemoria2004-01-15Bengt Kriström/PETvecka kungöras i tidning på leverantörens ort. Inom ytterligare åtta dagar skaavtalet med bevis om kungörandet ges in till kronofogdemyndigheten förregistrering. När det gått ytterligare trettio dagar är beställaren skyddad motutmätning hos leverantören och i leverantörens konkurs.Detta förfarande är som framgår ganska omständligt och används sällan. Framtill årsskiftet 2003/2004 har ett skäl till detta varit att beställaren inte har haftföreträde framför den som har säkerhet i leverantörens rörelse genomföretagsinteckning, som beviljats senast trettio dagar efter registreringen avlösöreköpet. Eftersom banker normalt har begärt säkerhet i form avföretagsinteckning för sina generella krediter, har detta inneburit attlösöreköparen trots allt ofta riskerat att inte få ut det köpta verktyget vid enkonkurs.Dessa regler har nu ändrats. Från och med den 1 januari 2004 gäller attföretagsinteckningen är allmän säkerhetsrätt som gäller i 55 procent avföretagets egendom. Det medför att särskilda säkerhetsrätter, dit bland annatsäkerhet enligt lösöreköpslagen hör, har företräde framför företagsinteckningar.Lösöreköparen har således rätt att få ut den köpta egendomen framförinnehavaren av en företagsinteckning.ErsättningsverktygEn rättsligt komplicerad fråga är vad som gäller för ersättningsverktyg. Även ombeställaren har en skyddad äganderätt till det ursprungliga verktyget är det integivet att han har samma rätt till ett verktyg som leverantören tillverkar elleranskaffar för att ersätta det ursprungliga verktyget. Om det ursprungliga verktygethar skadats och därför måste ersättas bör dock detta anses innebära vad som ijuridisk terminologi kallas surrogation, varvid det nya verktyget anses ha trätt i detgamlas ställe och beställaren erhåller samma rättigheter i det nya verktyget. Detbör därvid inte spela någon roll vem som bekostar tillverkningen av det nyaverktyget eller om det har skett med utnyttjande av eventuellförsäkringsersättning. Frågan blir mer tveksam om ersättningsanskaffningen harblivit nödvändig på grund av normal förslitning. Om beställaren i en sådansituation betalar leverantören för att ta fram ett nytt verktyg kan det anses utgöraett nytt köp som inte innebär surrogation. Därmed skulle det krävas enbesittningsövergång i enlighet med vad som ovan beskrivits även för det nyaverktyget.4(4)