13.07.2015 Views

Handbok med bilagor 2006.fm - IF Metall

Handbok med bilagor 2006.fm - IF Metall

Handbok med bilagor 2006.fm - IF Metall

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Handbok</strong>stadgar2006<strong>med</strong> <strong>bilagor</strong>


HANDBOK STADGARIndustrifacket <strong>Metall</strong>Med kommentarer och anvisningar1


Fackligt samarbete i koncerner§ 23 Koncernsamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76Avtalsråd och förhandlingar§ 24 Lönerörelser och förhandlingar. . . . . . . . . . . 79Överklagande och skiljeförfarande§ 25 Överklagande och skiljeförfarande . . . . . . . . 83Beslut om förbundets upplösning§ 26 Beslut om förbundets upplösning . . . . . . . . . 85Ändring av stadgarna§ 27 Ändring av stadgarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86Normalstadgar inom Industrifacket <strong>Metall</strong> . . . 87BilagorProgramförklaring <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . 92Företagsområden enligt LO:sorganisationsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103Anvisningar för val i avdelning och klubb . . . . . 1064


Förbundets ändamål och uppgifterSTADGARKOMMENTARER§ 1 NamnFörbundets namn är Industrifacket<strong>Metall</strong>. Förbundets styrelse har sitt säte iStockholm, där även förbundets huvudkontorfinns.§ 2 Ändamål och uppgifterMom. 1 Förbundets ändamål och värderingarMom. 2 Förbundets övergripande målMom. 3 Förbundets uppgifterMom. 1Förbundets ändamål och värderingarIndustrifacket <strong>Metall</strong> ska tillvarata <strong>med</strong>lemmarnasgemensamma intresse ochstyrka för att skapa bästa möjliga villkori arbetslivet och i samhället. Förbundetska genom denna gemenskap stärkaarbetarnas makt i förhållande till kapitaletsmakt.Förbundet bygger sin verksamhet på<strong>med</strong>lemmarnas delaktighet, behov ochönskemål.Förbundet är en demokratisk organisationsom värnar om ett demokratisktsamhällssystem och bygger sin verksamhetpå uppfattningen om alla människorslika värde. De värderingar som väglederförbundets verksamhet är jämlikhet, solidaritetoch frihet.§ 2 Ändamål och uppgifter<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s programförklaring är en viktigdel i att förverkliga stadgarnas innehålloch mål.Målstyrning och verksamhetsplaneringär verktyg, för klubbar, avdelningar ochförbundet centralt, för att konkretiserainriktningen och programförklaringensintentioner.Se bilaga 1. Programförklaring.Mom. 1 Förbundets ändamål och värderingarVärderingarna ger uttryck för att <strong>IF</strong><strong>Metall</strong> är en idéburen intresseorganisation.Förbundet är en demokratisk organisationdär <strong>med</strong>lemmarnas deltagande i denfackliga verksamheten har avgörandebetydelse för organisationens styrka.Vi vill tillsammans fördela produktionsresultatetpå ett solidariskt sätt och förhindragodtycklighet.Vi anser att alla människor har likavärde och ska behandlas därefter, i enlighet<strong>med</strong> de mänskliga rättigheterna ochILO-konventionerna.5


Mom. 2Förbundets övergripande målFörbundets övergripande mål som styrinriktningen av verksamheten är:– ett demokratiskt och jämställt samhälleoch arbetsliv– allas rätt till arbete– rättvisa och goda löne- och anställningsvillkor– trygghet i anställningen <strong>med</strong> bra arbetsvillkor,arbetsinnehåll och arbetsmiljö.Mom. 3Förbundets uppgifterFörbundet ska sträva mot de övergripandemålen genom att– organisera alla anställda inom förbundetsverksamhetsområden– stärka alla <strong>med</strong>lemmar genom studier,information, opinionsbildning och genomval av arbetssätt– bygga en stark lokal organisation föratt stödja och företräda <strong>med</strong>lemmarnapå arbetsplatsen– bedriva förhandlingsverksamhet ochteckna kollektivavtal– samarbeta <strong>med</strong> andra fackliga organisationersåväl nationellt som internationellt– aktivt påverka politiken på alla nivåer isamhället– i övrigt bedriva verksamhet enligt stadgarnaoch enligt de beslut som fattas avförbundets beslutande organ.Verksamheten har avgörande betydelseför organisationens styrka i arbetslivetoch i samhället.Mom. 2 Förbundets övergripande målEtt av förbundets övergripande mål äratt bygga ett samhälle präglat av socialdemokrati där ökad rättvisa eftersträvaspå alla samhällsområden.Förbundet verkar för ett demokratisktsamhällssystem och för att så många<strong>med</strong>lemmar som möjligt ska delta i valoch beslutsprocesser.Förbundet ska <strong>med</strong> hög delaktighet i helaorganisationen, på alla nivåer ta till varaoch utveckla demokratiska arbets- ochbeslutsmetoder.Mom. 3 Förbundets uppgifterEn avgörande förutsättning för vår förmågaatt ta tillvara <strong>med</strong>lemmarnas intresseär att organisera dem i vårt förbund.Rekryteringen av <strong>med</strong>lemmar är nödvändigför att bevara och utveckla innehålletoch värdet av kollektivavtalen och arbetsmarknadslagarna.Vår metod är att personligen uppsökaalla anställda och vinna stöd för de <strong>med</strong>lemsvärdensom förbundet tar till vara iden fackliga verksamheten.All facklig verksamhet har sitt ursprungpå arbetsplatsen och formerna för vårtfackliga arbetssätt måste utformas så att<strong>med</strong>lemmen kan delta utifrån sina personligaförutsättningar.Kontakten mellan <strong>med</strong>lemmar och förtroendevalda,såväl formell som informell,6


är kittet som håller samman förbundets<strong>med</strong>lemmar och ger den kollektiva styrkasom är nödvändig för en framgångsrikfacklig verksamhet.På det internationella området sker samarbeteinom ramen för Internationella<strong>Metall</strong>federationen (IMF) och InternationellaKemi-, Energi-, Gruv- och Fabriksarbetarefederationen(ICEM), InternationalTextile Garment, and Leather WorkersFederation (ITGLWF) samt <strong>med</strong>enskilda organisationer som tillhör dessainternationaler.Inom Europa deltar förbundet i det organiseradesamarbete som bedrivs inomramen för Europeiska <strong>Metall</strong>arbetarefederationen(EMF) och Europeiska Gruv-,Kemi- och Energiarbetarefederationen(EMCEF) och Europeiska textil-, beklädnads-och läder- arbetarefederationen(ETUF: TSL).Förbundet ingår i Industrianställda iNorden (IN) som är en samarbetsorganisation<strong>med</strong> <strong>med</strong>lemmar från såväl arbetare-som tjänstemannaförbund i Sverige,Danmark, Norge, Finland och Island. INbereder frågor för gemensamt agerandepå europaplanet, i huvudsak rörande kollektivavtals-och industripolitik, menockså av mer avgränsat slag, till exempelarbetsmiljö och kompetensutveckling.Utöver socialpolitik är närings- och ekonomiskpolitik samt arbetsmarknad ocharbetsrätt områden som naturligt ingår iden fackliga intressebevakningen.7


Kongressen och förbundsstyrelsens beslutär ytterst styrande för all verksamheti förbundet. För att hantera denna storamängd beslut, använder sig förbundet avverksamhetsplanering och målstyrningför att förverkliga målen.Det ger möjlighet för varje organisationsledatt själv utforma verksamheten i linje<strong>med</strong> de övergripande mål och uppgiftersom kongressen beslutat om.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> företräder ett av de största kollektivenpå svensk arbetsmarknad ochansvaret vilar speciellt på organisationensförtroendevalda och anställda.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska eftersträva att bli en starkkraft i kampen för jobben och <strong>med</strong>lemmarnasarbetsvillkor, liksom för ettmänskligt och solidariskt samhälle.8


Förbundets organisation§ 3 Förbundets organisationFörbundet är en landsomfattande organisationvars verksamhet utövas i följandestruktur:– i arbetsplatsanknutna klubbar där debeslutande organen är klubbmöte/representantskapoch klubbstyrelse– i geografiskt uppdelade avdelningar därde beslutande organen är representantskapoch avdelningsstyrelse, till avdelningsstyrelsenär knutet ett avdelningskontor<strong>med</strong> anställd personal– för hela förbundet genom de centralabeslutande organen kongress och förbundsstyrelse,till förbundsstyrelsen ärknutet ett förbundskontor <strong>med</strong> anställdpersonal– rådgivande organ till förbundsstyrelsenär avtalsråd och förbundsråd <strong>med</strong> förbundsrådetsom beslutande i fråga omverksamhetsplanering och budget– i internationella frågor genom de internationalerdär förbundet är <strong>med</strong>lemsamt genom direkta samarbeten <strong>med</strong>förbund i andra länder.§ 3 Förbundets organisationFörbundet är en enhetlig organisationsom bedriver verksamhet på flera nivåerinom de ramar som kongressen och förbundsstyrelsenanger.De beslut och riktlinjer som fastställts avkongressen och förbundsstyrelsen skaefterföljas i hela organisationen, det villsäga verksamhet som bedrivs på lokal,central och internationell nivå.9


Inträde i förbundet§ 4 Att bli <strong>med</strong>lemMom. 1 VerksamhetsområdeMom. 2 Rätt till <strong>med</strong>lemskapMom. 3 Medlemskap i a-kassanMom. 4 Studerande<strong>med</strong>lemskapMom. 5 Ansökan och beslut om inträdeMom. 6 ÖverklagandeMom. 7 Heders<strong>med</strong>lemskapMom. 1VerksamhetsområdeFörbundet ska organisera alla anställdainom de verksamhetsområden som LO:sorganisationsplan anger.§ 4 Att bli <strong>med</strong>lemMom. 1 VerksamhetsområdeEn förteckning av branscher i <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>enligt LO:s organisationsplan framgår avbilaga 2. Företagsområden.Förbundet kan organisera även andraanställda antingen som en följd av överenskommelser<strong>med</strong> andra fackliga organisationereller om särskilda förhållandenenligt förbundsstyrelsens bedömningmotiverar detta. Förbundsstyrelsenkan då också vid behov fastställa särskildaregler för <strong>med</strong>lemskapet.Mom. 2Rätt till <strong>med</strong>lemskapVarje arbetstagare som uppfyller villkorenenligt mom. 1 har rätt att bli <strong>med</strong>lemi förbundet. Även andra arbetstagare,omnämnda i § 5 mom. 3, kan beviljasinträde i förbundet.Finns förhållanden som enligt stadgarnaskulle ha lett till uteslutning av en <strong>med</strong>lemprövas både rätten till och villkorenför inträde i varje enskilt fall.Mom. 2 Rätt till <strong>med</strong>lemskapAnställda inom förbundets verksamhetsområdenhar rätt att bli <strong>med</strong>lemmar.Undantag för begreppet anställd är arbetstagaresom <strong>med</strong> hänsyn till arbetsuppgifteroch anställningsvillkor får ansesha arbetsledande eller där<strong>med</strong> jämförligställning.För att öka flexibiliteten inom förbundetoch i vissa fall kunna ta in nya <strong>med</strong>lemsgrupperkan avdelningen, om särskildaskäl föreligger, besluta om <strong>med</strong>lemskapför andra, till exempel ensamföretagare.10


Om ensamföretagare inom förbundetsverksamhetsområden anställer personaleller blir <strong>med</strong>lem i en arbetsgivarorganisationska <strong>med</strong>lemskapet upphöra.En sökande som tidigare tillhört <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>, men som blivit utesluten pågrund av bristande betalning eller uppträttosolidariskt vid konflikt, prövas specielltvid inträde i förbundet.Innan <strong>med</strong>lemskap för <strong>med</strong>lem som blivitutesluten återupprättas, ska kontakt tas<strong>med</strong> förbundskontoret, i de fall uteslutninginte beror på bristande betalning.Vid konfliktvarsel eller om konflikt pågårtillåts ingen anslutning till förbundet vidföretag som omfattas av stridsåtgärder.Mom. 3Medlemskap i a-kassanMedlemskap i förbundet innebär skyldighetatt tillhöra Industrifacket <strong>Metall</strong>sArbetslöshetskassa, såvida inte hinderföreligger enligt kassans stadgar ellerenligt lag.Mom. 4Studerande<strong>med</strong>lemskapStuderande på utbildningar <strong>med</strong> eninriktning som kan leda till arbete inomförbundets verksamhetsområden har rätttill studerande<strong>med</strong>lemskap i förbundet.Mom. 3 Medlemskap i a-kassanFöljande <strong>med</strong>lemsgrupper kan <strong>med</strong>gesundantag från skyldighet att tillhöra a-kassan:– studerande<strong>med</strong>lemmar– elever i företagsförlagd gymnasieutbildningtermin 1– 4.Följande <strong>med</strong>lemmar kan i vissa fall<strong>med</strong>ges undantag från skyldighet att tillhöraa-kassan– <strong>med</strong>lemmar <strong>med</strong> sjukersättning ellerlångtidssjukskrivna– <strong>med</strong>lemmar som anvisats arbete inomSamhall.Mom. 4 Studerande<strong>med</strong>lemskapEn viktig uppgift för avdelningen är attverka för att fler blir studerande<strong>med</strong>lemmar.De ska också erbjudas fackligintroduktion/utbildning.11


Studerande<strong>med</strong>lemskap ger de rättigheteroch skyldigheter som fastställs avförbundsstyrelsen.Rätt till studerande<strong>med</strong>lemskap har densom genomgår utbildning som kan ledatill arbete inom förbundets verksamhetsområden.Medlem som har en anställning eller somtidigare varit förvärvsarbetande kan intebli studerande<strong>med</strong>lem.Studerande<strong>med</strong>lemmar kan bilda skolsektion.Den bör få samma informationoch stöd som andra sektioner inom avdelningensområde. Representantskapet kanäven besluta om ekonomiskt bidrag.Mom. 5Ansökan och beslut om inträdeDen som vill bli <strong>med</strong>lem fyller i ochundertecknar en inträdesansökan, somlämnas till klubben, avdelningens ombudpå arbetsplatsen eller till avdelningskontoret.När studierna avslutas ska studerande<strong>med</strong>lemmenregistreras som vanlig <strong>med</strong>lem.Mom. 5 Ansökan och beslut om inträdeDet är viktigt att klubben/avdelningsombudetsnarast skickar inträdesansökantill avdelningen.Se förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.Ansökan om inträde behandlas ochavgörs av berörd avdelningsstyrelse.Medlemskapet ska gälla från förstadagen i den månad då ansökan inlämnasoch avgift erlagts. Den som är avgiftsbefriadblir <strong>med</strong>lem från den första dagen iden månad ansökan inlämnades.Förbundet ska ge <strong>med</strong>lemmen ett <strong>med</strong>lemsbevis.Mom. 6ÖverklagandeAvslås ansökan om inträde ska avdelningsstyrelseno<strong>med</strong>elbart informera deninträdessökande om beslutet och om möj-12


ligheten till prövning hos förbundsstyrelsen.Beslut kan överklagas i den ordning somanges i § 25.Mom. 7Heders<strong>med</strong>lemskapRätt till heders<strong>med</strong>lemskap har den somhaft fackligt förtroendeuppdrag i Industrifacket<strong>Metall</strong> i minst 25 år.Efter förbundsstyrelsens prövning kan<strong>med</strong>lem, som genom särskilt beslut överflyttastill förbundet, få tillgodoräkna sigtid som förtroendevald inom andra tillLO anslutna fackförbund.Beslut om heders<strong>med</strong>lemskap fattas avförbundsstyrelsen efter framställningfrån avdelningsstyrelse. Förbundsstyrelsenkan bevilja heders<strong>med</strong>lemskap ävenutan framställning från avdelningsstyrelse.Mom. 7 Heders<strong>med</strong>lemskapHeders<strong>med</strong>lemskap kan delas ut på avdelningensårsmöte eller i samband <strong>med</strong>något fackligt jubileum. När den somutsetts till heders<strong>med</strong>lem gått i pensionblir denne avgiftsbefriad.Rätt till heders<strong>med</strong>lemskap har en somhar eller har haft fackliga uppdrag inom<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s verksamhet. Aktiva <strong>med</strong>lemmar(ej pensionärer) vid förbundets bildandeden 1 januari 2006 har rätt atträkna år som förtroendevald i de föredetta förbunden <strong>Metall</strong>, Gruv, Beklädnads,Fabriks och Industrifacket.Tidigare <strong>med</strong>lem i Industrifacket, somvar ålderspensionär den 31 december2005, har inte rätt till heders<strong>med</strong>lemskapi <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>.Antal år som ersättare räknas i normalfallinte in i de uppdragsår som kvalificerartill heders<strong>med</strong>lemskap.Uppdrag inom andra vänorganisationerger inte rätt till heders<strong>med</strong>lemskap, ävenom de valts som representant för <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>.13


§ 5 Överflyttning av <strong>med</strong>lemskapMom. 1 AvdelningstillhörighetMom. 2 Flyttning mellan avdelningarMom. 3 Flyttning till förbundetMom. 4 Flyttning från förbundetMom. 1AvdelningstillhörighetMedlem ska tillhöra den avdelning inomvars verksamhetsområde hon/han är anställd,om förbundsstyrelsen inte beslutarnågot annat.Medlem som saknar anställning ska tillhöraden avdelning inom vars verksamhetsområdehon/han är bosatt. Om en<strong>med</strong>lem, som för tillfället saknar anställning,så begär ska <strong>med</strong>lemmen dockkunna kvarstå i den avdelning inom varsverksamhetsområde hon/han hade sinsenaste anställning.Mom. 2Flyttning mellan avdelningarFlyttar <strong>med</strong>lem som saknar anställningfrån en avdelning ska detta anmälas tillavdelningen. Alla stadgeenliga förpliktelserska fullgöras mot avdelningen. Medlemmenska genast göra anmälan hosden avdelning till vilken flyttning sker.§ 5 Överflyttning av <strong>med</strong>lemskapMom. 1 AvdelningstillhörighetMedlem som blir arbetslös och där bostadsortoch tidigare arbetsplats finns iolika avdelningars verksamhetsområdeska normalt tillhöra den avdelning därbostadsorten ligger.Dock kan <strong>med</strong>lemmen begära att få tillhöraavdelningen där den tidigare arbetsplatsenfinns. Normalt pendlingsavståndkan vara ett riktmärke.Pensionärs<strong>med</strong>lem har rätt att tillhöraannan avdelning än den där bostadsortenligger.Pensionärs<strong>med</strong>lemmen kan till exempelvilja delta i pensionärsverksamheten i enavdelning eller på en arbetsplats där<strong>med</strong>lemmen tidigare varit verksam.Mom. 2 Flyttning mellan avdelningarMedlem har rätt att flytta sitt <strong>med</strong>lemskaptill annan avdelning inom förbundetäven om <strong>med</strong>lemmen resterar <strong>med</strong> <strong>med</strong>lemsavgift.Medlem, som fått anställning inom annanavdelning, ska flytta sitt <strong>med</strong>lemskap tillden avdelningen.Flyttning kan inte ske senare än tremånader efter den sist redovisade månaden.14


Mom. 3Flyttning till förbundetMedlem i organisation som är anslutentill LO i Sverige – eller motsvarandeorganisation i ett annat land ansluten tillinternationaler där Industrifacket <strong>Metall</strong>är <strong>med</strong>lem – har rätt att flytta sitt <strong>med</strong>lem-skaptill förbundet, om stadgeenligaförpliktelser fullgjorts.Mom. 3 Flyttning till förbundetVid flyttning till förbundet ska övergångsbevisoch inträdesansökan lämnastill avdelningsexpeditionen.Flyttning och eventuella villkor för dennafastställs av förbundsstyrelsen.Mom. 4Flyttning från förbundetMedlem som fått anställning inom annattill LO anslutet förbunds verksamhetsområde,eller som enligt förbundsstyrelsenseller LO-styrelsens beslut ska tillhörasådant förbund, är skyldig att flyttasitt <strong>med</strong>lemskap till detta.Dessförinnan ska samtliga stadgeenligaförpliktelser ha fullgjorts.Mom. 4 Flyttning från förbundetVid flyttning från förbundet utfärdasövergångsbevis som skickas till <strong>med</strong>lemmen.Avdelningsexpeditionen bör via e-posteller brev skicka information om övergångentill den aktuella förbundsavdelningen.Därigenom kan det nya förbundetsavdelning ta kontakt <strong>med</strong> <strong>med</strong>lemmenoch aktivt <strong>med</strong>verka till fortsattfackligt <strong>med</strong>lemskap.Observera att vid övergång till annanfacklig organisation på arbetsplatsen gällerbestämmelserna i § 12 mom. 3.Om <strong>med</strong>lemmen har obetald avgift skaavgiften betalas innan flyttning av <strong>med</strong>lemskapkan ske.15


Medlems rättigheter och förmåner§ 6 MotionsrättMom. 1 MotionsrättMom. 2 Motionsbehandling allmäntMom. 3 Motion till klubbMom. 4 Motion till avdelningMom. 5 Motion till förbundsstyrelsenMom. 6 Motion till kongressenMom. 1MotionsrättMedlem, klubb och avdelning har rätt attinge motioner till samtliga beslutsorgansom de berörs av.Motionerna lämnas direkt till klubbstyrelse,avdelningsstyrelse respektive förbundsstyrelsesom <strong>med</strong> yttrande och förslagtill beslut överlämnar motionen tillrespektive beslutsorgan för behandling.§ 6 MotionsrättUtgångspunkten för all motionsbehandlingär att den enskilda motionen böravgöras slutligt i det organ som enligtstadgarna förfogar över beslutet.Berör motionen en fråga som ryms inomklubbens beslutsområde – och som enbartberör den egna klubben – är det naturligtatt beslutet tas på klubbmötet. På sammagrunder bör avdelningens representantskapavgöra sina motioner. Slutligen kanförbundsstyrelsen fatta beslut <strong>med</strong> anledningav en motion om det ligger inom dessbeslutsområde.Med denna hantering underlättas denallmänna strävan att behandla motionerskyndsamt. Samtidigt kan man inte utgåifrån att alla som lämnar en motion också<strong>med</strong> säkerhet kan avgöra var den börbehandlas. Exempelvis kan en <strong>med</strong>lemeller klubb lämna en kongressmotion i enfråga som formellt kan slutbehandlas påklubb eller avdelning.I sådana fall ska <strong>med</strong>lemmen/klubbenupplysas om möjligheten till en merskyndsam behandling om motionen i ställetlämnas till berörd klubb eller avdelning.Beslutet om en sådan överflyttning liggerdock hos den som lämnat motionen. Tasinget sådant beslut kommer motionen attbehandlas enligt de rutiner som finns förmotioner.16


Mom. 2Motionsbehandling allmäntInlämnad motion ska behandlas skyndsamt.Senast två veckor efter det att respektivebeslutsorgan fattat beslut <strong>med</strong>anledning av motion ska motionärenunderrättas om innehållet i beslutet.Mom. 3Motion till klubbMotion till klubb ska lämnas till klubbstyrelsensenast två veckor före klubbmöte/klubbensrepresentantskap. Tillsammans<strong>med</strong> klubbstyrelsens yttrandeöverlämnas motionen för beslut till klubbmöte/klubbensrepresentantskap.Mom. 4Motion till avdelningMotion till avdelning ska lämnas tillavdelningsstyrelsen senast fyra veckorföre avdelningens representantskap. Tillsammans<strong>med</strong> avdelningsstyrelsens yttrandeöverlämnas motionen för beslut tillavdelningens representantskap.Mom. 5Motion till förbundsstyrelsenMotion till förbundsstyrelsen kan lämnastill avdelningsstyrelsen som tillsammans<strong>med</strong> ett eget yttrande överlämnar motionenför behandling till avdelningensrepresentantskap. Godtas inte motion avavdelningens representantskap ska denändå sändas till förbundsstyrelsen, om<strong>med</strong>lemmen eller klubben begär det.Inkommen motion ska behandlas på någotav de två följande ordinarie förbundsstyrelsesammanträdena.Avdelningarna gesinformation om de motioner som behandlatsav förbundsstyrelsen.Mom. 5 Motion till förbundsstyrelsenFörbundsstyrelsen menar dock att motionersom går via avdelningen är att föredra,då det är viktigt för avdelningsstyrelsenatt ha kunskap om alla motionersom skrivs i avdelningen till förbundsstyrelsen.Detta bland annat för atthålla ihop den lokala organisationen. Detär även till fördel för motionären omavdelningen står bakom motionen.17


Mom. 6Motion till kongressenMotion till kongress ska lämnas till avdelningsstyrelsensom tillsammans <strong>med</strong>ett eget yttrande överlämnar motionenför behandling till avdelningens representantskap.Godtas inte motion avavdelningens representantskap ska denändå sändas till förbundsstyrelsen, om<strong>med</strong>lemmen eller klubben begär det.Förbundsstyrelsen överlämnar, tillsammans<strong>med</strong> eget utlåtande, motionen tillkongressen för beslut.För att kunna behandlas på kongressenska motion ha inkommit till förbundsstyrelsensenast fem månader före kongressensöppnande.§ 7 Ersättning vid trakasserierMom. 1 ErsättningsrättMom. 2 Prövning av ersättningsrättenMom. 3 Ersättningens omfattning ochnivåMom. 4 Återbetalning§ 7 Ersättning vid trakasserierErsättningen vid trakasserier betalasenbart i de fall arbetsgivaren enligt förbundetsuppfattning kränker föreningsrätten,i normala fall kommer förbundetatt inleda en förhandling eller en rättsligprocess gentemot arbetsgivaren.Om förbundets aktiviteter leder till att<strong>med</strong>lemmen erhåller ekonomiskt skadeståndär det naturligt att återbetalningsker till förbundet.Innebörden av § 7 är att förbundet tar ansvarför att <strong>med</strong>lemmen får motsvarandea-kasseersättning under den tid det tarför förbundet att driva ärendet gentemotarbetsgivaren.Ersättningen från förbundet uppgår tillden aktuella dagpenningen för <strong>med</strong>lemmenoch ersättningen betalas endast i detfall som <strong>med</strong>lemmen drabbas av karenstidoch avstängningstid.18


Mom. 1ErsättningsrättMedlem som på grund av sitt <strong>med</strong>lemskap,sin fackliga verksamhet eller förtroendeuppdragblir avskedad, uppsagdeller som tvingas till egen uppsägningoch som därefter blir arbetslös kan fåersättning från förbundet.Arbetslös <strong>med</strong>lem som vägrar ta erbjudetarbete, kan få ersättning från förbundetom <strong>med</strong>lemmens vägran beror på att arbetsgivarenuppträtt trakasserande gentemot<strong>med</strong>lemmen på grund av dennes<strong>med</strong>lemskap i förbundet.Innan <strong>med</strong>lem själv avslutar sin anställning,eller vägrar att ta erbjudet arbete,ska avdelningen kontaktas.Mom. 2Prövning av ersättningsrättenMedlem som begär ersättning från förbundetska lämna en ansökan till avdelningsstyrelsen.Tillsammans <strong>med</strong> ett egetyttrande ska avdelningsstyrelsen skyndsamtöverlämna ansökan till förbundsstyrelsen,som avgör om kriterierna förersättningsrätt är uppfyllda.Mom. 3Ersättningens omfattning och nivåErsättning från förbundet är avsedd attutgöra ett komplement till arbetslöshetsersättning.Medlemmen ska därför såsnart som möjligt ställa sig till arbetsmarknadensförfogande och anmäla sigsom arbetslös till a-kassan.Förbundet ersätter <strong>med</strong>lemmen för denkarenstid och avstängningstid som uppståri de situationer som beskrivs imom. 1. Ersättningsnivån ska motsvara<strong>med</strong>lemmens dagpenning i a-kassan.19


Mom. 4ÅterbetalningMedlem som erhållit ersättning från förbundet– och som därefter får ekonomisktskadestånd från den trakasserande arbetsgivaren– är återbetalningsskyldig tillförbundet. Återbetalningen till förbundetkan dock högst uppgå till det belopp somskadeståndet omfattar.§ 8 Ersättning vid konfliktMom. 1 Ersättningsberättigad konfliktMom. 2 Två månaders <strong>med</strong>lemskapMom. 3 KarenstidMom. 4 Undantag från ersättningsreglernaMom. 5 Ersättningens storlekMom. 6 Resterande <strong>med</strong>lemsavgifterMom. 7 Avdelningsstyrelsens ansvarMom. 1Ersättningsberättigad konfliktKonfliktersättning betalas vid:– strejk som godkänts av förbundsstyrelsen– lockout– situationer då <strong>med</strong>lem dragits in iarbetsinställelse inom annat förbundsverksamhetsområde, förbundsstyrelsenavgör dock i varje enskild sådankonflikt om ersättning ska betalas.Mom. 2Två månaders <strong>med</strong>lemskapRätt till konfliktersättning inträder eftertvå månaders löpande <strong>med</strong>lemskap i förbundet.Vid föreningsrättskonflikter inträderdock rätten till ersättning från förstadagen av <strong>med</strong>lemskapet.§ 8 Ersättning vid konfliktMom. 1 Ersättningsberättigad konfliktInnan konfliktersättning utbetalas bördet alltid prövas om ersättning kan utgåfrån a-kassan.Om en <strong>med</strong>lem dragits in i arbetsinställelseinom annat förbunds verksamhetsområdeska begäran om ersättning skeskriftligen till förbundsstyrelsen.I begäran ska anges: Medlemmens namnoch <strong>med</strong>lemsnummer, fullständigt namnpå den fackliga organisation och det företagsom konflikten gäller samt om konfliktenavser lockout eller strejk.Mom. 2 Två månaders <strong>med</strong>lemskapVid beräkning av tiden för <strong>med</strong>lemskap iförbundet får <strong>med</strong>lemmen även tillgodoräknasig tid för <strong>med</strong>lemskap i ett annatLO-förbund eller sådant europeiskt fackförbund<strong>med</strong> vilket <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> har överenskommelseom fri <strong>med</strong>lemsövergång.20


Förbundsstyrelsen kan <strong>med</strong>ge dispensfrån kravet på två månaders <strong>med</strong>lemskap.Mom. 3KarenstidDe fem första arbetsdagarna under enkonflikt ska betraktas som karenstid, vilketinnebär att konfliktersättning betalasfrån och <strong>med</strong> den sjätte arbetsdagen. Förbundsstyrelsenska utfärda detaljeradeanvisningar för hur karenstid och konflikttidberäknas.Förbundsstyrelsen kan besluta att, helteller delvis, betala ersättning även förkarenstiden.Om en <strong>med</strong>lem efter övergång från etttjänstemannaförbund inte hunnit uppfyllavillkoret på två månaders <strong>med</strong>lemskap,ska förbundskontoret kontaktas.Om en <strong>med</strong>lem vid konfliktutbrottet harmindre än två månaders löpande <strong>med</strong>lemskapinträder ersättningsrätten förstnär två månaders villkor är uppfyllt. Isådana fall behöver <strong>med</strong>lemmen dockinte fullgöra karenstid.Mom. 3 KarenstidMedlemmen deklarerar sin konflikttid påkort eller handling som förbundsstyrelsenframställt.Avlämnad deklaration utgör <strong>med</strong>lemmensanspråk på konfliktersättning.I anslutning till att en konflikt förberedskommer förbundsstyrelsen <strong>med</strong> anvisningaroch detaljerade regler om hur karenstidoch konflikttid ska beräknas.Mom. 4Undantag från ersättningsreglernaKonfliktersättning betalas inte och karenstidberäknas inte för tid då <strong>med</strong>lem ärförhindrad att åta sig arbete, har arbetsinkomst,helglön eller semesterlön samtdå <strong>med</strong>lem på grund av sjukdom ellerolycksfall inte kan arbeta och därför uppbärersättning för detta.Mom. 5Ersättningens storlekErsättningens storlek bestäms av kongressenför en kongressperiod i taget. Omsärskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsenförändra den av kongressenfastställda ersättningsnivån.Mom. 5 Ersättningens storlekKongressen har fastställt konfliktersättningentill 80 procent av lönen efter schablonberäknadskatt. Med lön avses i dettasammanhang– bruttolön– fasta lönetillägg– ob-ersättningar21


Förbundsstyrelsen ska utfärda detaljeradeanvisningar för hur beräkningen avkonfliktersättningen ska ske.Mom. 6Resterande <strong>med</strong>lemsavgifterVid betalning av ersättning görs avdragför resterande <strong>med</strong>lemsavgifter.– skiftersättningar– helglönEn förutsättning för att konfliktersättningska utbetalas är dock att de uppräknadeersättningarna bortfaller som enföljd av konflikten.I anslutning till att en konflikt förberedskommer förbundsstyrelsen <strong>med</strong> anvisningaroch detaljerade regler som skagälla för avdelningsstyrelsen.Mom. 7Avdelningsstyrelsens ansvarAvdelningsstyrelsen ansvarar för att beräkningoch betalning av ersättning skerenligt förbundets stadgar och förbundsstyrelsensbeslut.§ 9 RättshjälpMom. 1 Förutsättning för rättshjälpMom. 2 Ansökan om rättshjälpMom. 1Förutsättning för rättshjälpFörbundsstyrelsen kan bevilja <strong>med</strong>lemeller <strong>med</strong>lems rättsinnehavare rättshjälpför att vidta rättsliga åtgärder motarbetsgivare eller om <strong>med</strong>lem genom sinanställning av annan anledning ansesvara i behov av rättshjälp.§ 9 RättshjälpMom. 1 Förutsättning för rättshjälpMed <strong>med</strong>lems rättsinnehavare avses tillexempel dödsbo.Mom. 2Ansökan om rättshjälpAnsökan om rättshjälp lämnas till avdelningsstyrelsensom tillsammans <strong>med</strong>eget yttrande och tillgängligt utredningsmaterialöversänder ärendet till förbundsstyrelsen.22


Rättslig process för vilken <strong>med</strong>lem önskarrättshjälp får inte påbörjas innanbeslut fattats i förbundsstyrelsen.23


Medlemskapet är också ett åtagande§ 10 Medlemskapets skyldigheterMedlem ska följa stadgarna och de i stadgeenligordning fattade besluten. Medlemska också verka för förbundets sammanhållningoch utveckling samt vara lojalmot förbundet.§ 10 Medlemskapets skyldigheter§ 11 MedlemsavgifterMom. 1 Medlemsavgiftens omfattningMom. 2 FörbundsavgiftMom. 3 Avgift till Industrifacket <strong>Metall</strong>sArbetslöshetskassaMom. 4 AvdelningsavgiftMom. 5 Lägsta avgiftMom. 6 Högsta avgiftMom. 7 KlubbavgiftMom. 8 Avgift för kollektiv obligatoriskförsäkringMom. 9 Förhöjd avgiftMom. 10 PensionärsavgiftMom. 11 AvgiftsbefrielseMom. 12 AnmälningsskyldighetMom. 1Medlemsavgiftens omfattningMedlemsavgift betalas från och <strong>med</strong> dentidpunkt då <strong>med</strong>lemmen beviljas inträdei förbundet. Medlemsavgiften inkluderar:– avgift till förbundets centrala verksamhet(förbundsavgift)– avgift till avdelningens verksamhet(avdelningsavgift).Avgiften betalas direkt genom löneavdrageller på annat sätt som förbunds-styrelsenbeslutar.Mom. 1 Medlemsavgiftens omfattningAvgift ska betalas från och <strong>med</strong> denmånad då inträde beviljats.Den första avgiften dras i den avlöningsperiodsom innehåller den första dagen iinträdesmånaden. Avgift ska då inte drasför arbetsdagar i föregående månad.Medlem som inte får sin avgift dragengenom arbetsgivarens försorg aviseras avförbundet som även inkasserar avgiften. Iövrigt redovisar och handlägger avdelningenavgifterna enligt förbundsstyrelsensanvisningar.24


Mom. 2FörbundsavgiftFörbundsavgiften tas ut som en procentuellandel av bruttolönen. Procentsatsen,som gäller för en kongressperiod i taget,beslutas av kongressen.Med bruttolön avses samtliga inkomsterav lönekaraktär. Anvisningar för beräkningarav bruttolön utfärdas av förbundsstyrelsen.Mom. 2 FörbundsavgiftMed bruttolön avses samtliga skattepliktigainkomster av lönekaraktär <strong>med</strong> följandeundantag:– ersättningar som inte är utbytbaramot lön, exempelvis måltidsersättningaroch bilförmåner– kostnadsersättningar såsom traktamenteneller reseersättningar, ävenom dessa helt eller delvis skulle varaskattepliktiga– förslagsbelöningar– aktieutdelningarMedlem som är hel- eller deltidsanställdpolitiker eller innehar andra liknandebefattningar betalar avgift som är baseradsåväl på lönen som på befattningsochsammanträdesarvoden som ersätterlönen.Mom. 3Avgift till Industrifacket <strong>Metall</strong>s ArbetslöshetskassaFörbundet betalar för <strong>med</strong>lemmarnasräkning avgift till Industrifacket <strong>Metall</strong>sArbetslöshetskassa.För att kunna hantera oförutsedda höjningarav <strong>med</strong>lemsavgifterna till arbetslöshetskassan,utan att detta får negativaeffekter för förbundets verksamhet,ska en riskreserv (a-kassefonden) byggasupp.Utöver procentavgiften ska en fast krontalsavgifterläggas av <strong>med</strong>lemmen förtäckande av kostnader för förhöjd finansieringsavgifttill a-kassan. Denna uppgårtill 246 kronor per månad, från och<strong>med</strong> den 1 januari 2007.Mom. 3 Avgift till Industrifacket <strong>Metall</strong>sArbetslöshetskassaI förbundsavgiften ingår avgiften till arbetslöshetskassan.Från och <strong>med</strong> den 1januari 2007 har en förhöjd finansieringsavgiftinförts motsvarande 246 kronor permånad. Denna tas ut som förbundsavgift<strong>med</strong> fast krontalsbelopp.Förbundets förpliktelse att för <strong>med</strong>lemsräkning betala avgift till a-kassan förutsätteratt <strong>med</strong>lemman fullgör sin förpliktelseatt betala avgift till förbundet.25


Mom. 4AvdelningsavgiftAvdelningsavgiften tas ut som en procentuellandel av bruttolönen enligt sammaprinciper som förbundsavgiften. Procenttaletför avdelningsavgiften, som liggerfast ett år i taget, beslutas av avdelningensrepresentantskap vid tidpunkt somfastställs av förbundsstyrelsen.Mom. 5Lägsta avgiftFörbundsstyrelsen fastställer för ett år itaget en lägsta avgift i kronor per månad.Lägsta avgift betalas av– <strong>med</strong>lemmar vars avgift, beräknadenligt mom. 2 och mom. 4, understigerden lägsta avgiften– <strong>med</strong>lemmar som saknar inkomst avarbete och i stället uppbär lönerelateradersättning– <strong>med</strong>lemmar för vilka procentavgiftinte kan beräknas.Mom. 4 AvdelningsavgiftAvdelningsavgiften för kommande årfastställs av avdelningens representantskapsmöteom budgeten, som måste hållassenast under november månad.Arbetsgivarna ska före den 30 novemberha besked om avgiften förändras för nästkommandeår. Om detta inte sker behållsavgifterna från innevarande år.Vid samma tidpunkt ska avdelningsstyrelsenskriftligen <strong>med</strong>dela förbundsstyrelsende lokala procentavgifternas storlek.Mom. 5 Lägsta avgiftDen lägsta avgiften ska utvecklas i takt<strong>med</strong> <strong>med</strong>lemmarnas genomsnittliga löneutveckling.Senast den 15 november fastställer förbundsstyrelsennivån på lägsta avgiftenför kommande år och <strong>med</strong>delar avdelningsstyrelsernadetta.Avdelningsstyrelserna har sedan att i sintur <strong>med</strong>dela arbetsgivarna.Lägsta avgiften är 446 kronor per månadfrån och <strong>med</strong> den 1 januari 2007, inklusiveden förhöjda finansieringsavgiften.Mom. 6Högsta avgiftMedlemsavgiften per månad, beräknadenligt mom. 2 och mom. 4, kan inte överstigaett belopp motsvarande lägsta avgiftenenligt mom. 5 multiplicerad <strong>med</strong>2,5.De vanligaste formerna av lönerelateradersättning är arbetslöshetsersättning,sjukpenning, och arbetsmarknadspolitiskastöd exempelvis för utbildning.Mom. 6 Högsta avgiftSe mom. 5.Högsta avgiften är 746 kronor per månadfrån och <strong>med</strong> den 1 januari 2007, inklusiveden förhöjda finansieringsavgiften.26


För löner och avgiftsgrundande ersättningarsom betalas av förbundet och avdelningarnagäller ingen högsta avgift.Mom. 7KlubbavgiftUtöver de i mom. 1–6 angivna avgifternakan klubb besluta om egna avgifter.Sådant beslut ska godkännas av avdelningsstyrelsen.Mom. 8Avgift för kollektiv obligatorisk försäkringAvdelningar eller klubbar kan teckna kollektivobligatorisk försäkring för <strong>med</strong>lemmarnasräkning.Avgiften för den försäkringen ligger utöverde i mom. 1–6 angivna avgifterna.Den avdelning eller klubb som ingåttavtal om försäkringen beslutar också huravgiften ska utformas.Försäkringen ska upphöra om försäkringsavgifteninte betalats inom tre månaderfrån den dag avgiften skulle haerlagts. Om <strong>med</strong>lemskapet upphör i detkollektiv för vilket försäkringen tecknatsslutar försäkringen att gälla vid närmastemånadsskifte.Mom. 7 KlubbavgiftEn eventuell klubbavgift ska anges i procentav bruttolönen.I de klubbar och avdelningar som väljeratt införa klubbavgifter (mom. 7) ellerkollektiva obligatoriska försäkringar(mom. 8) måste också de egna <strong>med</strong>lemmarnasvara för hela finansieringen. Förde <strong>med</strong>lemmar som betalar procentavgiftinträffar detta automatiskt, men för <strong>med</strong>lemmarsom betalar lägsta eller högstaavgift måste en justering ske.Därför kommer den lägsta och den högstaavgiften (mom. 5–6) i de aktuella klubbarna/avdelningarnaatt öka <strong>med</strong> ett beloppsom motsvarar klubb- och/eller försäkringsavgiften.Mom. 8 Avgift för kollektiv obligatoriskförsäkringEn försäkringsavgift som tas ut som enprocentsats av bruttolönen är inte förenade<strong>med</strong> några tekniska eller praktiskaproblem.De avdelningar/klubbar som vill ha enannan utformning av avgiften måste dockförsäkra sig om att detta är möjligt <strong>med</strong>hänsyn till förbundets <strong>med</strong>lemssystemoch till gällande uppbördsavtal <strong>med</strong> arbetsgivareförbund.Mot den bakgrundenkrävs en kontakt <strong>med</strong> förbundskontoret.27


Mom. 9Förhöjd avgiftFörbundsstyrelsen har rätt att höja avgiftenvid befarad eller pågående konfliktsom förbundet är skyldigt att understödja,vid av LO påbjuden uttaxeringsamt vid tillfällen då förbundets kapitalbehållningav förbundsstyrelsen bedömssådan att förbundets konfliktberedskapär otillfredsställande.Samma rätt till avgiftshöjning har förbundsstyrelsenom avgiften till Industrifacket<strong>Metall</strong>s Arbetslöshetskassa genompolitiska beslut eller på annat sätt höjstill sådan nivå att förbundets konflikttåligheteller verksamhet äventyras.Mom. 10PensionärsavgiftPensionerade <strong>med</strong>lemmar betalar en årlig<strong>med</strong>lemsavgift. Den första avgiften tasut från och <strong>med</strong> kalenderåret efter pensionstidpunkten.Pensionärs<strong>med</strong>lem som erhållit folkpensionföre 1995-01-01 samt pensionär somerhållit heders<strong>med</strong>lemskap är befriadfrån pensionärsavgift.Förbundsstyrelsen fastställer pensionärsavgiftenför ett år i taget.Mom. 10 PensionärsavgiftDen som blir heltids- eller avtalspensionärbetalar pensionärsavgift från och<strong>med</strong> året efter pensioneringen. Enligt förbundsstyrelsensanvisningar kan <strong>med</strong>lem<strong>med</strong> hel tillsvidare sjukersättning beviljaspensionärsavgift efter avdelningsstyrelsensgodkännande.Pensionärsavgift innebär att <strong>med</strong>lemskapeti arbetslöshetskassan upphör. Pensionärsavgiftska endast beviljas när behovav a-kasseskydd inte bedöms föreligga.Pensionärsavgiften kommer att följa utvecklingenav prisbasbeloppet. Förbundsstyrelsenfastställer senast den 15 novemberpensionärsavgiften för kommandeår.28


Mom. 11AvgiftsbefrielseAvgiftsbefrielse gäller– vid militärtjänstgöring i form avgrundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt,avgift ska dock erläggasom <strong>med</strong>lemmen får lön från arbetsgivarenunder militärtjänstgöringeneller om avlönat arbete utförs underpermissioner och helger– vid deltagande i av förbundsstyrelsensanktionerad konflikt under den tidkonflikten varar.Därutöver kan förbundsstyrelsen efterprövning helt eller delvis bevilja avgiftsbefrielseom särskilda skäl föreligger. Ensådan avgiftsbefrielse kan dock gälla tidigastfrån den månad som ansökan lämnatstill avdelningen.Mom. 11 AvgiftsbefrielseMedlemmar som arbetar efter 65 årsålder kan inte uppbära a-kasseersättningoch förbundet betalar heller ingen <strong>med</strong>lemsavgifttill a-kassan för dem. Förbundsstyrelsenhar därför beslutat attreducera avgiften för dessa <strong>med</strong>lemmar<strong>med</strong> 346 kronor per månad. Medlem skasom lägst betala 100 kronor per månad.En ökande andel av förbundets <strong>med</strong>lemmarstuderar under kortare eller längreperioder. Beroende på studiernas finansieringoch <strong>med</strong>lemmarnas tidigare anknytningtill arbetslivet kan också <strong>med</strong>lemsavgiftenvariera. För tydlighets skullges här sammanhållen beskrivning avhur avgifterna ska hanteras för de <strong>med</strong>lemmarsom studerar.Medlemmar som studerar och uppbärlönerelaterad ersättning för detta skabetala lägsta avgift (se mom. 5).De <strong>med</strong>lemmar som är lediga för studieroch som inte får någon lönerelaterad ersättningför sina studier betala en avgiftmotsvarande förbundets kostnader för<strong>med</strong>lemskap i a-kassan (339 kronor permånad).Studerande på gymnasielinjer <strong>med</strong> inriktningmot förbundets verksamhetsområdekan bli studerande<strong>med</strong>lemmar.Studerande<strong>med</strong>lemmar kan välja att intetillhöra arbetslöshetsförsäkringen och ärdå helt avgiftsbefriade fram till 20-årsdagenoch detta gäller även om de skulle hasmärre inkomster i samband <strong>med</strong> feriearbeten.29


Avgiftsbefrielsen gäller även efter avslutadestudier i de fall där <strong>med</strong>lemmen saknararbetsinkomst, dock inte efter det att<strong>med</strong>lemmen fyllt 20 år.Föreligger <strong>med</strong>lemskap i a-kassan betalarstuderande<strong>med</strong>lemmen det fasta krontalsbeloppet.Mom. 12AnmälningsskyldighetMedlemmen är skyldig att lämna erforderligauppgifter för <strong>med</strong>lemskapet samtför förbundets administration och verksamhet.Medlemmar i företagsförlagda gymnasieutbildningarkan under utbildningensförsta fyra terminer välja att enbart tillhöraförbundet och är då avgiftsbefriade.Under termin fem och sex ska <strong>med</strong>lemmarnatillhöra a-kassan och där<strong>med</strong>betala full avgift.I den mån förbundet saknar underlag föratt kunna fastställa en korrekt avgift, och<strong>med</strong>lemmen trots påminnelse inte lämnarsådana uppgifter, ska <strong>med</strong>lemmenerlägga högsta avgift.30


Upphörande av <strong>med</strong>lemskap§ 12 UtträdeMom. 1 UtträdeMom. 2 Utträde efter uppsägningstidMom. 3 Beslut om utträdeMom. 4 Del i förbundets tillgångarMom. 1UtträdeMedlem, som övergått till verksamhetsom ligger utanför förbundets eller annattill LO anslutet förbunds verksamhetsområde,kan beviljas utträde ur förbundetsedan förfallna avgifter betalats.Mom. 2Utträde efter uppsägningstidMedlem har i andra fall rätt till utträdeefter en uppsägningstid av två helakalendermånader.Mom. 3Beslut om utträdeSkriftlig utträdesansökan lämnas tillavdelningsstyrelsen som beslutar i ärendet.Avdelningsstyrelsen kan lämna ärendettill förbundsstyrelsen för beslut.Är begäran om utträde föranledd av övergångtill annan facklig organisation påarbetsplatsen ska avdelningsstyrelsenöverlämna ärendet till förbundsstyrelsenför beslut.Beslut om avslag kan överklagas i denordning som anges i § 25.§ 12 UtträdeMom. 1 UtträdeRutiner för utträde ur förbundet.Se förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.Mom. 2 Utträde efter uppsägningstidOm en <strong>med</strong>lem begär utträde ur förbundetska klubb eller avdelning utan dröjsmålta reda på anledningen. Medlemmenska upplysas om <strong>med</strong>lemskapets värde,samtidigt som organisationen måste varalyhörd och ödmjuk för synpunkter ocheventuell kritik som framkommer.Mom. 3 Beslut om utträdeOm avdelningsstyrelsen avslår en ansökanom utträde ska <strong>med</strong>lemmen o<strong>med</strong>elbartunderrättas genom ett brev <strong>med</strong>bifogat mottagningskvitto.Av brevet ska framgå varför avdelningsstyrelseninte har beviljat <strong>med</strong>lemmenutträde och inom vilken tid <strong>med</strong>lemmenkan överklaga beslutet.För rutiner vid övergång till annan fackligorganisation på arbetsplatsen.Se förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.31


Mom. 4Del i förbundets tillgångarDen som inte längre är <strong>med</strong>lem i förbundethar inte rätt till del i förbundets tillgångar.§ 13 UteslutningMom. 1 Skäl för uteslutningMom. 2 Anmälan om uteslutningMom. 3 Beslut om uteslutningMom. 1Skäl för uteslutningUteslutning ur förbundet kan ske då<strong>med</strong>lema) resterar för förfallen avgift mer än tvåkalendermånaderb) genom oärligt förfarande fått ersättningav förbundet eller arbetslöshetskassaneller tillägnat sig <strong>med</strong>el somtillhör förbundet eller dess underorganisationerc) uppträtt som strejk- eller blockadbrytared) stödjer sådan verksamhet som är oförenlig<strong>med</strong> organisationens ändamåle) i övrigt uppsåtligen brutit mot stadgarnaeller på annat sätt uppträtt illojaltmot organisationen.§ 13 UteslutningMom. 1 Skäl för uteslutningRutiner för uteslutning på grund av bristandebetalning.Se förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.Ensamföretagare som anställt personaleller blir <strong>med</strong>lem i en arbetsgivarorganisationoch som underlåtit att begärautträde ur förbundet kan efter beslut avavdelningsstyrelsen uteslutas. Förbundsstyrelsenhar delegerat beslutanderättentill avdelningsstyrelsen.Medlem som ingår i en organisation somär oförenlig <strong>med</strong> <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s ändamål kanuteslutas.Med sådan organisation menas till exempelen sammanslutning som direkt motarbetarförbundet genom att i sitt programvilja förbjuda fackliga organisationer ellerkraftigt inskränka deras arbetsmöjligheter.Att klart och öppet förespråka elleragera för rasism och nazism faller ocksåunder verksamhet som är oförenlig <strong>med</strong><strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s ändamål.Innan beslut om uteslutning sker ska diskussionföras <strong>med</strong> <strong>med</strong>lemmen. Varje fallbedöms utifrån rådande omständigheter.En sökande som tidigare tillhört <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>, men som blivit utesluten på grund32


av bristande betalning eller uppträtt osolidarisktvid konflikt, prövas speciellt vidåterinträde i förbundet.Mom. 2Anmälan om uteslutningAnmälan, som kan leda till uteslutningenligt mom. 1 punkterna b)–e) ska skeskriftligen till avdelningsstyrelsen ellerförbundsstyrelsen. Medlemmen ska genastges tillfälle att inom två veckor förklarasig skriftligt. Avdelningsstyrelsenska ges möjlighet att yttra sig i ärendetinnan beslut fattas.Det innebär att förbundskontoret ska kontaktasinnan avdelningen beviljar nytt<strong>med</strong>lemskap i de fall uteslutningen inteberott på bristande betalning.Mom. 3Beslut om uteslutningBeslut om uteslutning enligt mom. 1punkt a) fattas av avdelningsstyrelsenoch beslut enligt övriga punkter fattas avförbundsstyrelsen.Fram till dess att slutligt beslut fattas ifråga om uteslutning enligt mom. 1 punkternab)–e), kan <strong>med</strong>lemmen i förekommandefall fråntas sitt fackliga uppdragom skäl för detta finns.Finns uteslutningsgrund enligt mom. 1punkterna b)–e) kan förbundsstyrelsensom ett alternativ till uteslutning beslutaatt, för viss tid eller tills vidare, frånta<strong>med</strong>lemmen rätten att ha uppdrag föreller inom organisationen.Beslut om uteslutning eller rätten att hauppdrag kan överklagas i den ordningsom anges i § 25.33


Förbundets centrala verksamhet§ 14 KongressenMom. 1 UppgiftMom. 2 Extra kongressMom. 3 KongressombudMom. 4 Val av kongressombud m.m.Mom. 5 Utlysande och kallelseMom. 6 Val av förbundsstyrelse, revisorerm.m.Mom. 7 ValberedningMom. 8 Beslut på kongressenMom. 9 GranskningskommittéMom. 10 Kommitté för de av kongressenvalda funktionärernas löne- ochanställningsvillkorMom. 11 Ansvarsfrihet och arvodenMom. 1UppgiftKongressen är förbundets högsta beslutandeorgan. Ordinarie kongress hållsvart tredje år på tid och plats som bestämsav förbundsstyrelsen.Ordinarie kongress ska behandla val- ochstadgefrågor samt för förbundets verksamhetviktiga principiella och idémässigafrågor. Kongressen ska dessutombehandla inlämnade motioner från <strong>med</strong>lemmar,klubbar och avdelningar samtförbundsstyrelsens förslag avseende inriktningenav förbundets verksamhet.§ 14 KongressenKongressen antar en arbetsordning förkongressarbetet.Mom. 1 UppgiftKravet på beslut <strong>med</strong> 3/4 majoritet för attkunna ta upp nya frågor är högre än iandra beslutsförsamlingar inom förbundet.Detta höga krav är dock rimligt <strong>med</strong>tanke på att <strong>med</strong>lemmar, klubbar, avdelningaroch kongressombud i normalfalletska ha möjlighet att gå igenom kongressförslagoch motioner i förväg.För att under pågående ordinarie kongresskunna ta upp nya frågor tillbehandling krävs beslut <strong>med</strong> 3/4 majoritet.Mom. 2Extra kongressExtra kongress ska hållas om förbundsstyrelsenbeslutar detta eller om minstMom. 2 Extra kongressMedlem som begär extra kongress skasjälv skriva sitt namn på en lista. På be-34


1/10 av förbundets <strong>med</strong>lemmar skriftligenbegär detta.Extra kongress kan endast behandla deneller de frågor som föranlett dess inkallande.gäran ska framgå att extra kongress begärsoch vilken fråga den ska behandla.Om tillräckligt många <strong>med</strong>lemmar begärextra kongress ska förbundsstyrelsenfastställa tidpunkt och plats för denna.Mom. 3KongressombudAntalet kongressombud ska vara 300 ochfördelas på avdelningarna i förhållandetill antalet aktiva <strong>med</strong>lemmar i respektiveavdelning, ingen avdelning ska dockha färre än två ombud. Avdelningarnaväljer också ersättare för de ordinarieombuden.Förbundsstyrelsens ledamöter är skyldigaatt närvara på kongressen och haryttrande- och förslagsrätt i alla frågorsamt rösträtt i de frågor som inte röransvarsfrihet för verksamheten och förvaltningenunder den gångna kongressperioden.Även de av kongressen valdarevisorerna är skyldiga att närvara påkongressen och har yttrande- och förslagsrätt.Anställda funktionärer är skyldiga attnärvara på kongressen och har yttrandeochförslagsrätt.Senast nio månader före kongressensöppnande ska avdelningarna underrättasom fördelningen av antalet ombud, sombaseras på antalet aktiva <strong>med</strong>lemmar vidden tidpunkt som förbundsstyrelsen bestämmer.Mom. 4Val av kongressombud m.m.Avdelningarnas kongressombud och ersättareför dessa väljs av avdelningarnasrepresentantskap. Avdelningarnas val avMom. 4 Val av kongressombud m.m.Se förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.35


ombud till kongressen ska vara genomfördaoch rapporterade till förbundsstyrelsensenast fem månader före kongressensöppnande.För att bli vald till ombud måste en kandidatha fått mer än hälften av avgivnagodkända röster. I annat fall förrättasomval mellan de två kandidater som fåttflest röster. Ordningsföljden mellan ersättarnabestäms av erhållna röstetal.Sker val <strong>med</strong> acklamation gäller den turordningi vilken de upptagits i förslaget.Valbara till kongressombud är samtligaaktiva <strong>med</strong>lemmar <strong>med</strong> undantag avledamot av förbundsstyrelsen, revisorersamt anställda funktionärer.Mom. 5Utlysande och kallelseUtlysande av ordinarie kongress skergenom förbunds<strong>med</strong>delande till avdelningaroch klubbar senast nio månaderföre kongressens öppnande.Kallelse samt kongresshandlingar skavid ordinarie kongress vara avdelningarnaoch kongressombuden till handasenast sex veckor före kongressens öppnande.Vid extra kongress ska utlysande, kallelseoch distribution av handlingar skeså långt före extra kongressen som det avpraktiska skäl är möjligt.Mom. 6Val av förbundsstyrelse, revisorer m.m.Ordinarie kongress väljer för en mandatperiodsom motsvarar kongressperioden:– förbundsordförande– förste vice förbundsordförande– andre vice förbundsordförande36


– förbundssekreterare– biträdande förbundssekreterare– avtalssekreterare– ledamöter i förbundsstyrelsen– revisorer– granskningskommitté– kommitté som beslutar om de av kongressenvalda funktionärernas löneochanställningsvillkor– valberedning– ersättare för samtliga ledamöter i förbundsstyrelsen,för revisorerna, granskningskommittén,kommittén för deav kongressen valda funktionärernaslöne- och anställningsvillkor samt valberedning.Nomineringar till valen ska vara förbundetsvalberedning till handa senast femmånader före kongressen. Rätt att nominerahar enskild <strong>med</strong>lem, klubb ochavdelning.Valberedningens förslag till val ska varakongressombuden till handa senast sexveckor före kongressens öppnande.Mom. 7ValberedningValen enligt mom. 6, <strong>med</strong> undantag förval av valberedning, förbereds av en valberedning.Valberedningen väljs av kongressen fören mandatperiod som motsvarar kongressperioden.Den består av ordförande,åtta ordinarie ledamöter samt tre ersättare.En sekreterare ingår bland de ordinarieledamöterna och väljs på förslagfrån förbundsstyrelsen. Av det totalaantalet ordinarie ledamöter ska minst sjuvara verksamma i produktionen.Mom. 7 ValberedningValberedningens ledamöter representerarhela förbundet och inte bara den egnaavdelningen. Valberedningen nominerasoch väljs i slutet av kongressen. Förbundsstyrelsensledamöter, ersättare ochförbundets revisorer är inte valbara tillvalberedningen.37


Valberedningens ordinarie ledamöter skanärvara på kongressen och har yttrandeochförslagsrätt i frågor som gäller valen,även om de inte är kongressombud.Mom. 8Beslut på kongressenPå kongressen har varje röstberättigaden röst. Vid lika röstetal har tjänstgörandeordförande utslagsröst. Beslut tas<strong>med</strong> enkel majoritet.Mom. 8 Beslut på kongressenOmbudens rösträtt är personlig och kaninte överlåtas.Omröstning på kongressen sker öppet ominte kongressen beslutar annat.Val av ledamöter till förbundsstyrelsen,revisorer och funktionärer ska ske slutet,om inte kongressen enhälligt beslutar attvalet ska ske öppet.För att bli vald måste en kandidat ha fåttmer än hälften av avgivna godkända röster.I annat fall förrättas omval mellan detvå kandidater som fått flest röster. Vidlika röstetal avgörs valet genom lottning.Mom. 9GranskningskommittéGranskningskommittén väljs av kongressenför en mandatperiod som motsvararkongressperioden. Kommittén består avföljande nio ledamöter:– ordförande– fyra ledamöter– de tre av kongressen valda revisorerna– sekreterare som väljs på förslag frånförbundsstyrelsen.Kongressen ska också välja fyra ersättare.Granskningskommittén ska påbörja sittarbete i god tid före kongressen och tillseatt kongressombuden får tillfälle att ge38


synpunkter på den verksamhet som genomförtsunder kongressperioden. Granskningskommitténska därefter avge enskriftlig redovisning av sin granskningsom ska vara kongressombuden till handasenast sex veckor före kongressens öppnande.På kongressen ska granskningskommitténföredra sin granskning av förbundsstyrelsensförvaltning av verksamhetensamt till- eller avstyrka ansvarsfrihet förden gångna kongressperioden.Kommittén har också till uppgift attunder kongressen förbereda val av valberedning.Granskningskommitténs ordinarie ledamöterska närvara på kongressen och haryttrande- och förslagsrätt i frågor somgäller granskningen, även om de inte ärkongressombud.Mom. 10Kommitté för de av kongressen valdafunktionärernas löne- och anställningsvillkorKommittén för de av kongressen valdafunktionärernas löne- och anställningsvillkorväljs av kongressen för en mandatperiodsom motsvarar kongressperioden.Mom. 10 Kommitté för de av kongressenvalda funktionärernas löne- och anställningsvillkorKommittén bereder och beslutar självständigtom de kongressvaldas löne- ochanställningsvillkor samt rapporterar tillförbundsstyrelsen.Kommittén består av fem ledamöter ochtre ersättare. Tre ledamöter, som skavara verksamma i produktionen, väljs avkongressen. Två ledamöter utses av förbundsstyrelsen.För att beslut i kommitténska vara giltigt ska minst tre av ledamöternavara närvarande.39


Mom. 11Ansvarsfrihet och arvodenBeslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsenska fattas av ordinarie kongress.Kongressen fastställer också arvoden förförbundsstyrelsens ledamöter samt förförbundsrevisorerna och kongressombuden.§ 15 FörbundsstyrelsenMom. 1 Förbundsstyrelsens ansvarMom. 2 Förbundsstyrelsens sammansättningMom. 3 ErsättareMom. 4 FyllnadsvalMom. 5 Sammanträden och beslutMom. 6 FörbundsstyrelseberedningenMom. 7 Verksamhets- och revisionsberättelseMom. 8 ArbetsordningMom. 9 Skiljande från uppdragMom. 1Förbundsstyrelsens ansvarFörbundsstyrelsen leder förbundets verksamhetoch är <strong>med</strong> undantag för beslutom verksamhetsplan och budget förbundetshögsta beslutande organ mellan kongresserna.§ 15 FörbundsstyrelsenMom. 1 Förbundsstyrelsens ansvarFör att leda organisationen i den riktningsom kongressen beslutat ska förbundsstyrelsenansvara för att organisationenarbetar <strong>med</strong> verksamhetsplanering, målstyrningoch uppföljning. Se mom. 8.Mom. 2Förbundsstyrelsens sammansättningFörbundsstyrelsen består av:– förbundsordförande– förste vice förbundsordförande– andre vice förbundsordförande– förbundssekreterare– biträdande förbundssekreterare– avtalssekreterare– tretton ordinarie ledamöter som ärverksamma i produktionen.40


Mom. 3ErsättareFör förbundsfunktionärerna ska kongressenvälja sex av förbundet anställda funktionärersom ersättare.För var och en av de ledamöter som ärverksamma i produktionen väljer kongressenen förste och en andre ersättare.Mom. 4FyllnadsvalOm ordföranden avgår under kongressperiodenkan förbundsstyrelsen utlysaextra kongress för nyval av ordförande.Förste vice ordförande är tillförordnadordförande till dess ny ordförande valts.Om annan ordinarie ledamot som ärfunktionär avgår under kongressperiodenutser förbundsstyrelsen efterträdare tillskongressval kan ske.Har ordinarie ledamot verksam i produktionenoch båda ersättarna för denne avgått,inträder som ledamot den av försteersättarnasom varit <strong>med</strong>lem i förbundetlängst tid.Mom. 5Sammanträden och beslutFörbundsstyrelsen sammanträder somregel en gång per månad. Styrelsensbeslut är giltigt om minst tretton ledamöterär närvarande.Beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet. Vidlika röstetal har ordföranden utslagsröst.Mom. 6FörbundsstyrelseberedningenÄrenden till förbundsstyrelsen bereds avförbundsstyrelseberedningen.Mom. 6 FörbundsstyrelseberedningenUtöver uppgiften att bereda ärenden somska behandlas av förbundsstyrelsen är förbundsstyrelseberedningenledningsgrupp41


De av kongressen valda funktionärernasamt ekonomichefen ska ingå i förbundsstyrelseberedningen.Övriga ledamöterutses av förbundsstyrelsen.Rösträtt i förbundsstyrelseberedningenhar endast de av kongressen valda funktionärerna.för förbundskontoret och beslutsorgan i defrågor som förbundsstyrelsen har delegerat.Förbundsstyrelseberedningens arbete reglerasi en särskild arbetsordning.Förbundsstyrelsen fastställer arbetsordningoch delegationsordning för förbundsstyrelseberedningen.Mom. 7Verksamhets- och revisionsberättelseFörbundsstyrelsen ska till ordinarie kongressframlägga verksamhets- och revisionsberättelseför den gångna kongressperioden.Mom. 8ArbetsordningFörbundsordföranden ansvarar för förbundetslöpande verksamhet och leder förbundsstyrelsenssammanträden.Förbundsordföranden ansvarar för verkställighetenav kongressens och förbundsstyrelsensbeslut.De bägge vice förbundsordförandena biträderförbundsordföranden och är vidförhinder för ordföranden dennes ställföreträdare.Utöver vad som nämnts ovan ska förbundsstyrelsenfastställa sin och förbundsstyrelseberedningensarbetsordningsamt en arbetsordning för förbundskontoret.42


Mom. 9Skiljande från uppdragFörbundsstyrelseledamot som misskötersitt uppdrag, eller på annat sätt är olämpligoch saknar förbundets förtroende, kanav förbundsstyrelsen skiljas från sitt uppdrag<strong>med</strong> o<strong>med</strong>elbar verkan.Tvist <strong>med</strong> anledning av vad som föreskrivsi detta moment ska avgöras genomskiljeförfarande enligt bestämmelserna i§ 25.§ 16 FörbundsrådetMom. 1 UppgiftMom. 2 SammanträdenMom. 3 SammansättningMom. 1UppgiftFörbundsrådet ska, efter förslag från förbundsstyrelsen,årligen fatta beslut omverksamhetsplan och budget för kommandeår. I övrigt är förbundsrådet ettrådgivande organ till förbundsstyrelsen ifrågor om verksamheten.§ 16 FörbundsrådetMom. 1 UppgiftFörbundsrådets arbete regleras i en särskildarbetsordning.Förbundsstyrelsen kan till förbundsrådetremittera inkomna motioner somfaller inom rådets område.Mom. 2SammanträdenFörbundsrådet sammanträder en gångper år under perioden oktober–november.Förbundsstyrelsen kan vid behov beslutaom ytterligare sammanträden.Mom. 3SammansättningOrdinarie ombud i förbundsrådet är förbundsstyrelsensledamöter och samtligaavdelningsordförande.43


Vid ordinarie ombuds förfall träder förbundsstyrelsensersättare samt vice ordförandei respektive avdelning in somombud i förbundsrådet.I det fall en avdelningsordförande eller envice avdelningsordförande även är ledamoteller ersättare i förbundsstyrelsen,har avdelningen rätt att ur avdelningsstyrelsenvälja annat ordinarie om-budeller ersättare till förbundsrådet.Förbundsstyrelsen kan besluta att adjungeraytterligare grupper till förbundsrådet.§ 17 Den ekonomiska förvaltningenoch räkenskapernaMom. 1 Förbundsstyrelsen beslutar om<strong>med</strong>elsplaceringMom. 2 FirmateckningMom. 3 Ekonomichefens uppgifterMom. 4 RedovisningMom. 1Förbundsstyrelsen beslutar om <strong>med</strong>elsplaceringFörbundsstyrelsen ska årligen fastställaplaceringsinstruktioner, attestordningsamt regler för utanordning, utbetalningaroch representation.Mom. 2FirmateckningFörbundsstyrelsen utser inom sig de personersom har rätt att teckna Industrifacket<strong>Metall</strong>s firma. Till firmatecknarekan förbundsstyrelsen också utse förbundetsekonomichef. Firman tecknas av tvåi förening. Bemyndigande att vara firmatecknarekan när som helst återkallas avförbundsstyrelsen.44


Firmatecknare har inte rätt att utan särskilttillstånd av förbundsstyrelsen inköpaeller avyttra fast egendom för förbundetsräkning. Inte heller får firmatecknareutan sådant tillstånd belastaförbundets fasta egendom <strong>med</strong> inteckning,uppta lån eller ingå andra ansvarsförbindelser.Mom. 3Ekonomichefens uppgifterEkonomichefen anställs av förbundsstyrelsenoch ansvarar för den ekonomiskaförvaltningen i enlighet <strong>med</strong> förbundsstyrelsensinstruktioner.Häri ingår bland annat– att uppbära och placera inflytande<strong>med</strong>el– att tillse att rapportering och redovisningfrån avdelningarna sker– att verkställa utbetalningar och ansvaraför deras riktighet– att ansvara för räkenskapsföringen– att handlägga den korrespondens somrör den ekonomiska förvaltningen– att ansvara för förbundets <strong>med</strong>lemsregister.Ekonomichefen ska vara adjungerad tillförbundsstyrelsens sammanträden.Ekonomichefen ska vara garantiförsäkrad.Mom. 4RedovisningFörbundets redovisning ska ske i överensstämmelse<strong>med</strong> god redovisningssed.Förbundets räkenskaper avslutas perkalenderår. Bokslutet ska vara revisorernatill handa senast den 15 april varjeår.45


§ 18 RevisionMom. 1 Val av revisorerMom. 2 Revisorernas uppgifterMom. 3 RevisionsberättelseMom. 4 ArvodeMom. 5 Närvaroskyldighet vid kongressoch förbundsstyrelseMom. 6 Revisorernas ansvarMom. 1Val av revisorerOrdinarie kongress väljer för nästföljandekongressperiod tre revisorer ochlika många ersättare för att granska förbundsstyrelsensverksamhet och förbundetsräkenskaper. Ersättarna inträdervid förhinder för ordinarie revisor i denordning kongressen fastställt.I revisionen ska dessutom delta en auktoriseradrevisor från ett revisionsbolagsom utses av kongressen. Dennes uppgiftär att se till att förbundsrevisionen skerenligt god revisionssed.Tillsammans <strong>med</strong> förbundsrevisorernaska den auktoriserade revisorn undertecknarevisionsberättelsen.Mom. 2Revisorernas uppgifterRevisorerna ska årligen granska räkenskapernaoch förbundsstyrelsens förvaltningsamt avge revisionsberättelse <strong>med</strong>till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet.Revisorerna ska kontrollera– att fattade beslut inte strider mot förbundetsstadgar eller kongressbeslut– att räkenskaperna är riktigt förda ochverifierade– att värdehandlingar är tillförlitliga ochväl förvarade46


– att fastigheter och inventarier är försäkradetill betryggande belopp– att bokförda banktillgodohavanden överensstämmer<strong>med</strong> vederbörande bankerssaldobesked– att tillgångarna inte upptagits översitt värde och skulderna inte undersitt värde.Revisorerna ska också vidta de åtgärdersom ytterligare kan vara erforderliga föratt revisionsuppdraget ska kunna fullgöraspå ett riktigt sätt.Mom. 3RevisionsberättelseFörbundsstyrelsen ska ha revisionsberättelsenför varje räkenskapsår före utgångenav april månad.Mom. 4ArvodeDe av kongressen valda revisorernas arvodefastställs av kongressen.Mom. 5Närvaroskyldighet vid kongress och förbundsstyrelseRevisorerna ska närvara vid de kongressersom hålls under deras mandatperiodoch har yttrande- och förslagsrätt, meninte rösträtt. Föredragande är den somrevisorerna utsett.Revisorerna ska redovisa revisionsberättelsenför förbundsstyrelsen.Om förbundsstyrelsen kallar revisorernatill styrelsens sammanträde måste revisorernanärvara.47


Mom. 6Revisorernas ansvarRevisorerna är inför förbundet ansvarigaför skada som uppkommer för att de i sinberättelse eller annan handling motbättre vetande lämnat oriktiga uppgifter.Detsamma gäller om de uppsåtligt underlåtitatt anmärka på oriktiga uppgifter ihandlingar de granskat eller om de påannat sätt varit vårdslösa i sitt uppdrag.48


Förbundets lokala verksamhet§ 19 AvdelningMom. 1 VerksamhetsområdeMom. 2 UppgifterMom. 3 Representantskapets uppgifteroch sammansättningMom. 4 Representantskapets arbetsformerMom. 5 Representantskapets valförfarandeMom. 6 StyrelseMom. 7 ValberedningMom. 8 Anställd funktionärMom. 9 AvdelningsombudMom. 10 Ekonomisk förvaltningMom. 11 FirmateckningMom. 12 AvdelningskassörMom. 13 RedovisningMom. 14 RevisorerMom. 15 RevisionsarbeteMom. 16 Revisorernas närvaropliktMom. 17 Förbundsstyrelsens rätt attföreta revisionMom. 18 Revisorernas ansvarMom. 19 RapporteringMom. 20 Skiljande från uppdragMom. 21 Avdelnings upphörandeMom. 1VerksamhetsområdeInom visst geografiskt område bildasavdelning efter förbundsstyrelsens beslut.§ 19 AvdelningMom. 1 VerksamhetsområdeHuvudprincipen för avdelningsgränser äratt det inte ska finnas mer än en avdelningi en och samma kommun, däremotkan en avdelning omfatta flera kommuner.Ett av kriterierna är att avdelningarnaska ha minst två heltidsanställdaombudsmän.49


Mom. 2UppgifterAvdelningen ska inom sitt verksamhetsområdebedriva verksamhet <strong>med</strong> utgångspunkti förbundets ändamål, värderingaroch övergripande mål. Följandeuppgifter ska prioriteras:– organisera <strong>med</strong>lemmar i förbundet ochge dem möjlighet att höja sina fackligakunskaper– utveckla den lokala organisationen såatt <strong>med</strong>lemmarna har nära till och lättatt få kontakt <strong>med</strong> sitt förbund– teckna avtal på arbetsplatser inom förbundetsverksamhetsområde– biträda <strong>med</strong>lemmarna <strong>med</strong> att förbättraanställningsvillkor, arbetsmiljö,arbetsorganisation,kompetensutveckling och lönesystem,vid arbetsrätts-liga tvister samt gentemotförsäkringskassa, arbetsför<strong>med</strong>lingoch arbetslöshetskassa– aktivt arbeta för att förverkliga förbundetspolitiska ståndpunkter.Avdelningen ska i övrigt bedriva fackligverksamhet enligt förbundets stadgar ochde riktlinjer som utfärdas av kongressoch förbundsstyrelse. Verksamheten skasystematiskt planeras, genomföras ochutvärderas.Avdelningar kan lösa gemensamma angelägenhetergenom samverkan. Samverkankan även ske <strong>med</strong> andra fackligaorganisationer.Avdelning som beslutar om samverkan<strong>med</strong> andra avdelningar och/eller andrafackliga organisationer kan utan att frånhändasig ansvaret besluta uppdra åtdessa organ att utföra vissa uppgifter. Idessa fall ska verksamheten stadgereg-Mom. 2 UppgifterAv programförklaringen framgår att <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>s främsta uppgift är att organiseravarje möjlig <strong>med</strong>lem och se till att såmånga som möjligt av dessa också villvara aktiva i förbundets verksamhet.En huvuduppgift är också att teckna kollektivavtal<strong>med</strong> arbetsgivare som saknaravtal för sina anställda.Huvudprincipen är att teckna avtal därförbundet har <strong>med</strong>lemmar.För att motverka risken för social dumpning,och där<strong>med</strong> kunna agera mot företagsom snedvrider konkurrensen, finnsmöjlighet för avdelningen att agera föratt få kollektivavtal även på arbetsplatserdär förbundet inte har <strong>med</strong>lemmar.Från och <strong>med</strong> den 1 november 2005 gälleren överenskommelse inom industriavtaletgällande arbetsgivare som är <strong>med</strong>lemi en av industrins arbetsgivareorganisationerunder högst tolv månader. När enansökan om <strong>med</strong>lemskap, som avses idetta avtal, inkommit till arbetsgivarorganisationoch organisationen gjort bedömningenatt förutsättningar för <strong>med</strong>lemskapföreligger, ska arbetsgivarorganisationeninformera de fackliga organisationersom är motparter i tillämpligakollektivavtal om ansökan.Se förbunds<strong>med</strong>delande/avtal.För att organisera och bedriva verksamheti enlighet <strong>med</strong> stadgarnas § 2 om förbundetsändamål och uppgifter samtövriga kongress- och förbundsstyrelsebeslutska avdelningen upprätta en årligverksamhetsplan.50


per arbetsplats, exempelvis vid årsskiftet.Om det sker kraftiga förändringar avantalet <strong>med</strong>lemmar under året på någonarbetsplats avgör avdelningsstyrelsen omantalet representantskapsombud skakorrigeras.Mom. 4Representantskapets arbetsformerOmbud har yttrande-, förslags- och rösträtt.Ledamöter i avdelningsstyrelsen ochrevisorer i avdelningen har yttrande- ochförslagsrätt i alla ärenden och rösträtt iärenden som inte rör verksamheten ochförvaltningen under det gångna verksamhetsåret.Anställd lokalfunktionär haryttrande- och förslagsrätt.Rösträtten är personlig och kan inte överlåtas.Ordinarie sammanträden hålls enligtbeslutad mötesplan. Extra möte hålls dåavdelningsstyrelsen så beslutar eller närminst 25 procent av representantskapsombudenskriftligen begär detta. Endastde ärenden som föranlett mötet får dåbehandlas. Protokoll ska föras vid representantskapetssammanträden.Avdelningsstyrelsen ska senast två veckorföre ordinarie sammanträde sända utkallelse, dagordning och övriga erforderligahandlingar till ombuden. Motionereller andra förslag från avdelningens<strong>med</strong>lemmar, klubbar och underorganisationersom ska behandlas av representantskapetska ha inkommit till avdel-Om en avdelning bedömer att stadgarnasregler för att välja representantskapsombudger representantskapet en storleksom inte motsvarar de lokala behoven,finns möjlighet för förbundsstyrelsen attbesluta om andra regler.Mom. 4 Representantskapets arbetsformerAtt rösträtten är personlig och inte kanöverlåtas innebär att röstning genomombud inte är tillåten.Kallelser kan kompletteras <strong>med</strong> till exempelarbetsplatsaffischer och/eller annonseri lokalpress/<strong>med</strong>ia. I kallelsen ska deviktigaste frågorna anges.Avdelningsstyrelsen ska utforma förslagoch representantskapet besluta om vissaregler och befogenheter för avdelningsstyrelsen,arbetsutskott, ordförande ochfunktionärer. Det gäller exempelvis:– attestreglemente– representationsreglemente– placeringsreglemente– inköpsreglemente– ersättningsreglemente.Dessa reglementen har en giltighetstidpå ett år och ska årligen fastställas i sinhelhet.Årsmöten leds ibland av utomståendeordförande som inte är röstberättigad,det vill säga som inte är valt ombud ellerordinarie ledamot av avdelningsstyrelsen.Vid sådant tillfälle avgör lotten vid52


ningsstyrelsen senast fyra veckor före ordinarierepresentantskap. För att underpågående sammanträde kunna ta uppnya frågor till behandling krävs beslut<strong>med</strong> 2/3 majoritet.Mom. 5Representantskapets valförfarandeVid mötet före årsmötet – eller om representantskapetså beslutar enligt § 19mom. 7 – nomineras kandidater till styrelseoch revisorer samt ersättare fördessa. Ordförande och kassör väljs särlikaröstetal. Möjlighet finns även attbegära återremiss för ytterligare beredning.Ordföranden leder alla möten utom årsmötet.Beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritetgenom öppen omröstning. Sluten omröstninghålls om någon begär detta. Vid likaröstetal har ordföranden utslagsröst.Årsmötet hålls senast i mars. Vid årsmötetska bland annat följande ärendenbehandlas:– val av styrelse, revisorer och ersättareför dessa– styrelsens verksamhetsberättelse ochrevisorernas berättelse för föregåendeår– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter ochrevisorer– eventuellt val av valberedning som ärverksam till och <strong>med</strong> nästa årsmöte.Vid ett ordinarie sammanträde underverksamhetsåret ska följande ärendenbehandlas:– beslut angående reglementen som reglerarverksamheten inom avdelningen– beslut angående avdelningens verksamhetsplanoch budget– beslut angående avdelningsavgift– beslut angående klubbidrag.Mom. 5 Representantskapets valförfarandeAvdelningen kan välja att ha nomineringsmöteenligt mom. 5 eller enligt mom.7 då valberedningen inhämtar förslag påkandidater från <strong>med</strong>lemmarna. Om av-53


skilt och för dessa kan inga ersättare väljas.Till kassör väljs, efter förslag frånavdelningsstyrelsen, en av avdelningensfunktionärer.Val sker på årsmötet. Endast nomineradekandidater är valbara. Valen sker <strong>med</strong>sluten omröstning om inte beslut omöppen omröstning fattas enhälligt. Ärinte fler nominerade än som ska väljas,kan val ske <strong>med</strong> acklamation. Ersättareinträder vid ordinarie ledamots förfall iden ordning som bestämts vid valen.delningen väljer att ha nomineringsmöteblir det valberedningens uppgift att av denominerade föreslå vilka <strong>med</strong>lemmarsom ska väljas till de olika posterna.Se bilaga 3. Anvisningar för val i avdelningoch klubb.För att bli vald måste en kandidat få merän hälften av avgivna godkända röster. Iannat fall förrättas omval mellan de tvåkandidater som fått flest röster. Vid likaröstetal avgörs valet genom lottning.Mom. 6StyrelseAvdelningsstyrelsen ska bestå av ett uddaantal, dock minst sju ledamöter.I styrelsen ska finnas ordförande, viceordförande, sekreterare och kassör. Ersättarekan väljas för samtliga ledamöterutom för ordförande och kassör.Styrelsens mandatperiod ska vara två år.Efter ett år ska ordföranden eller kassörenoch hälften av övriga ledamöter avgå.Året därpå avgår resten av styrelsen.Avgående styrelseledamot kan återväljas.Avgår ordförande eller kassör underverksamhetsåret ska nyval av efterträdareske.Styrelsen ska genast efter valet konstituerasig och upprätta sin arbetsordning.Förutom ordförandeposten och kassörspostenfördelar styrelsen de olika befattningarnainom sig.Mom. 6 StyrelseAtt styrelsen konstituerar sig innebär attuppdrag och arbetsuppgifter fördelasinom styrelsen, till exempel vice ordförandeoch sekreterare.Protokoll ska skrivas och förvaras på ettbetryggande sätt på avdelningens expedition.Styrelsen ska även fastställa enarbetsordning för arbetsutskottet.Revisorerna ska ta del av styrelsens protokoll.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska präglas av stor öppenhet,det skapar gemenskap och samhörighet.Medlem har rätt att ta del av protokollfrån representantskap.Avdelningsstyrelseprotokoll är ofta merdetaljerade och kan innehålla känsligapersonliga <strong>med</strong>lemsuppgifter. Om dessaska vara tillgängliga för läsning ska av-54


Styrelsen sammanträder i regel en gång imånaden. Protokoll ska föras. För att styrelsenska vara beslutsmässig krävs attmer än halva styrelsen är närvarande.Alla beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet.Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.göras från fall till fall. Medlem har dockrätt att ta del av beslut och protokolltextersom berör honom eller henne.Styrelsen ska överväga och avgöra behovetav adjungeringar till styrelsens sammanträden.Styrelsen ansvarar för att avdelningenshandlingar arkiveras på sätt som framgårav förbundsstyrelsens riktlinjer.Mom. 7ValberedningValen förbereds av valberedning som skauppmana <strong>med</strong>lemmar och klubbar attnominera kandidater till uppdragen iavdelningen.Valberedningens förslag till val skasenast två veckor före årsmötet på lämpligtsätt tillställas representantskapsombuden.Valberedningen väljs av årsmötet. Denbestår av en ordförande samt ett jämntantal ordinarie ledamöter och lika mångaersättare.Valberedningens ordinarie ledamöter skanärvara på årsmötet och har yttrandeochförslagsrätt i frågor som gäller valen,även om de inte ingår i avdelningensrepresentantskap.Mom. 7 ValberedningOm avdelningen på årsmöte beslutar attgenomföra nomineringar enligt mom. 7ansvarar valberedningen för att nomineringarnagenomförs enligt stadgarna ochriktlinjerna.Se bilaga. Anvisningar för val i avdelningoch klubb.Valberedningen ska i sitt arbete ha kontakt<strong>med</strong> avdelningens studieorganisatörför att se om det i studieverksamhetenhar deltagit <strong>med</strong>lemmar som kan varalämpliga för avdelningsuppdrag.Valberedningen bör dessutom sträva efteren så bred representativitet som möjligtutifrån geografisk och branschmässighänsyn, relation mellan små och stora arbetsplatser,kompetens, jämställdhetskriterier,etnicitet samt intentioner attstödja föryngringsprocessen.55


Mom. 8Anställd funktionärFörbundsstyrelsen beslutar om funktionärsbefattningfår inrättas eller återbesättasi avdelningen. Efter samråd, och<strong>med</strong> avdelningsstyrelsens godkännande,utser förbundsstyrelsen funktionär.Mom. 8 Anställd funktionärLokalfunktionärerna är en strategisktmycket viktig resurs i den totala förbundsverksamheten.Därför är det rimligtatt förbundsstyrelsen, <strong>med</strong> sitt ansvarför hela förbundets verksamhet, ochavdelningsstyrelsen samråder i anställningenav lokalfunktionär.När beslutet är taget att inrätta elleråterbesätta en funktionärsbefattning skarekryteringsprocessen ske i ett nära samarbete<strong>med</strong> avdelningsstyrelsen. Beslutom vem som ska anställas sker i samråd,därefter utser förbundsstyrelsen funktionär.Mom. 9AvdelningsombudAvdelningsombud på arbetsplatser utanklubborganisation utses av avdelningsstyrelsenefter samråd <strong>med</strong> berörda <strong>med</strong>lemmar.Mandatperioden är ett år, men kan avavdelningsstyrelsen fastställas till två år.Avdelningsombuden ska handlägga defrågor som avdelningsstyrelsen fastställer.Förutom i stadgarna regleras ansvarsfördelningenmellan avdelnings- och förbundsstyrelseäven i anställningsavtal,löne- och kompetensutvecklingssystemsamt arbetsordning för funktionärer.Mom. 9 AvdelningsombudAvdelningsstyrelsen ska verka för attavdelningsombud utses på arbetsplatserutan klubb, för att därigenom skapa delaktighetför <strong>med</strong>lemmarna på alla arbetsplatser.Det är också möjligt att utse studerandeombudpå gymnasieskolor <strong>med</strong> inriktningpå förbundets verksamhetsområden.Motivet för avdelningsstyrelsens rätt attutse avdelningsombud är att styrelsenhar det juridiska ansvaret i olika frågor.I till exempel <strong>med</strong>bestämmandelagensmening är det avdelningsstyrelsen somsvarar för uppgiften att vara informationsmottagareoch primärförhandlare.Om avdelningsstyrelsen vill överlåta den-56


na uppgift till ett avdelningsombud är detnaturligt att styrelsen också ska ha möjlighetatt efter samråd besluta vem somska överta detta ansvar.Arbetsuppgifterna för avdelningsombudenska utformas efter behoven och denkompetens som den förtroendevalde har.Det innebär att avdelningsombuden kanha olika befogenheter och rättigheter närdet gäller förhandlings- och informationsverksamhet.Vissa avdelningsombud kan till exempelför<strong>med</strong>la information <strong>med</strong>an andra harfullmakt att genomföra förhandlingar påarbetsplatsen.Om förhandlingsrätten delegeras tillavdelningsombuden ska detta beslutasoch framgå av avdelningsstyrelsens protokoll.Respektive arbetsgivare ska informeras.På arbetsplatser utan klubborganisationbör avdelningsstyrelsen verkaför att skyddsombud väljs enligt arbetsmiljölagen.Mom. 10Ekonomisk förvaltningAvdelningens pengar ska, i den mån deinte o<strong>med</strong>elbart behöver användas, placerasav styrelsen i enlighet <strong>med</strong> förbundsstyrelsensplaceringsinstruktioner.Avdelningsstyrelsen upprättar attestordningoch regler för utanordning och utbetalningsamt övriga regler i enlighet <strong>med</strong>förbundsstyrelsens anvisningar.Avdelningsstyrelsen har skyldighet attverka för att avdelningsombud/skyddsombudhar den utbildning som krävs förförtroendeuppdraget och arbetsuppgiften.Mom. 10 Ekonomisk förvaltningHela styrelsen har ett gemensamt ansvarför avdelningens förvaltning. Det faktumatt styrelsen genom sina beslut delegerarden vardagliga hanteringen av exempelvisden ekonomiska förvaltningen gör inteatt styrelsens övergripande ansvar försvinner.Tvärtom är det viktigt att styrelsenlöpande följer och utvärderar hurarbetet fungerar så att man kan gripa inom detta skulle behövas.57


Mom. 11FirmateckningAvdelningsstyrelsen utser de personersom har rätt att teckna avdelningensfirma. För den ekonomiska förvaltningentecknas firman av två i förening, varavden ena ska vara ordföranden eller kassören.Bemyndigande att vara firmatecknarekan när som helst återkallas avavdelningsstyrelsen.Firmatecknarna har inte rätt att utansärskilt beslut av avdelningsstyrelsenköpa, avyttra eller pantsätta avdelningensfasta egendom. Likaså krävs styrelsensbeslut för att uppta eller bevilja lån.Mom. 12AvdelningskassörKassören ska i enlighet <strong>med</strong> dessa stadgar,och vad förbundsstyrelsen elleravdelningsstyrelsen i övrigt föreskriver,förvalta avdelningens pengar, värdehandlingaroch övriga tillgångar samt övervaka<strong>med</strong>lemmarnas avgiftsbetalning ochanmälningsplikt.Kassören ska i stadgeenlig ordning ombesörjarapportering och redovisning tillförbundskontoret, verkställa alla utbetalningarmot vederbörliga verifikationeroch ansvara för varje utbetalnings behörighetsamt ansvara för räkenskaperna.Kassören ska vara garantiförsäkrad samtgenomgå förbundets kassörsutbildning.Mom. 11 FirmateckningFör den ekonomiska förvaltningen tecknasavdelningens firma av två personer iförening. Vid övriga händelser, till exempelavtalsteckning, kan firmateckningske <strong>med</strong> enbart en person.Avdelningen ska upprätta en attestordningdär det klart framgår vilka som harrätt att teckna firma samt i övrigt attesteraeller underattestera ekonomiskahandlingar.Mom. 12 AvdelningskassörAtt vara kassör innebär alltid ett ansvarför avdelningens redovisning samt <strong>med</strong>lems-och arbetsgivarregister. När avdelningvalt en kassör är denne enligt stadgarnaskyldig att genomgå förbundetsutbildning för avdelningskassörer. Kassörsom inte genomgår utbildningen kanfråntas uppdraget av avdelningen ellerförbundsstyrelsen.Styrelse, revisorer eller andra behörigarepresentanter för <strong>med</strong>lemmarna kannär som helst begära att kassören redovisarkassa-, bank-, postgiro-, värdepapper,fordringar eller andra tillgångar.Kassören har även ansvaret för att deekonomiska uppgifter som lämnas tillförbundskontoret är riktiga.Regeln om att kassören ska vara garantiförsäkradtillgodoses för närvarande genomLO:s samlingsförsäkring. Den somär vald och registrerad som förtroendevaldomfattas alltså av denna försäkring.58


Mom. 13RedovisningAvdelningens redovisning ska ske i överensstämmelse<strong>med</strong> god redovisningssed.Avdelningens räkenskaper avslutas perkalenderår.Bokslutet ska vara revisorerna till handasenast den sista februari.Mom. 14RevisorerÅrsmötet väljer tre revisorer <strong>med</strong> likamånga ersättare för att granska avdelningsstyrelsensverksamhet och avdelningensräkenskaper. Ordinarie revisorska genomgå förbundets revisionsutbildning.Ersättarna inträder vid förhinderför ordinarie revisor i den ordning representantskapetfastställt.Mom. 14 RevisorerVald revisor som inte genomgår förbundetsrevisionsutbildning kan fråntas uppdragetav avdelningen eller förbundsstyrelsen.I revisionen ska dessutom delta en auktoriseradrevisor från revisionsbolag somutses av representantskapet. Dennes uppgiftär att se till att revisionen sker enligtgod revisionssed.Tillsammans <strong>med</strong> avdelningsrevisorernaska den auktoriserade revisorn undertecknarevisionsberättelsen.Mom. 15RevisionsarbeteRevisorerna ska årligen granska räkenskapernaoch avdelningsstyrelsens förvaltningsamt avge revisionsberättelsetill representantskapets årsmöte <strong>med</strong> tillelleravstyrkan av ansvarsfrihet.Revisorerna ska kontrollera– att fattade beslut inte strider mot förbundetsstadgar eller beslut i förbundsstyrelseoch kongressMom. 15 RevisionsarbeteFörbundsstyrelsen har fastställt anvisningarför avdelningarnas revisorer ochhur revisionsarbetet rent praktiskt skabedrivas.Förbundsstyrelsen har dessutom träffatramavtal <strong>med</strong> ett antal rikstäckande revisionsbolag.Avdelningsstyrelsen ansvarar för att nyvaldarevisorer och avdelningsstyrelse-59


– att verksamheten bedrivits i enlighet<strong>med</strong> de verksamhetsplaner som fastställtsav representantskapet– att räkenskaperna är riktigt förda ochverifierade– att värdehandlingar är tillförlitliga ochväl förvarade– att fastigheter och inventarier är försäkradetill betryggande belopp– att bokförda banktillgodohavandenöverensstämmer <strong>med</strong> vederbörandebankers saldobesked– att tillgångarna inte upptagits översitt värde och skulderna inte undersitt värde.ledamöter får del av förbundsstyrelsensanvisningar.Revisorerna ska också vidta de åtgärdersom ytterligare kan vara erforderliga föratt revisionsuppdraget ska kunna fullgöraspå ett riktigt sätt.Avdelningsstyrelsen kan ge revisorerna iuppdrag att revidera räkenskaperna iklubbar. Revisorerna ska ägna uppmärksamhetåt avlämnade revisionsberättelserfrån klubbar.Mom. 16Revisorernas närvaropliktOm styrelsen kallar revisorerna till avdelningsstyrelsenssammanträde måste revisorernanärvara.Mom. 17Förbundsstyrelsens rätt att företa revisionFörbundsstyrelsen har rätt att företarevision hos avdelning, sektion och klubb.Förbundsstyrelsen kan när skäl finns tillsättaen revisor från förbundskontoret utöveravdelningens förtroendevalda revisorer.60


Förbundsstyrelsen har rätt att begärarapport från avdelningens revisorer överden genomförda revisionsverksamheten.Mom. 18Revisorernas ansvarRevisorerna är inför avdelningen ansvarigaför skada som uppkommer för att dei sin berättelse eller annan handling motbättre vetande lämnat oriktiga uppgifter.Detsamma gäller om de uppsåtligt underlåtitatt anmärka på oriktiga uppgifter ihandlingar de granskat eller om de påannat sätt varit vårdslösa i sitt uppdrag.Mom. 19RapporteringAvdelningens styrelse ska rapportera tillförbundsstyrelsen enligt dess anvisningar.Avdelningen är skyldig att till förbundsstyrelsenredovisa avgifter som avdelningenfått för styrelsens räkning. Avdelningenska också redovisa sådana avgiftersom avdelningen fått från någon somhar redovisningsskyldighet till förbundsstyrelsen.Mom. 20Skiljande från uppdragAvdelningsstyrelseledamot som misskötersitt uppdrag, eller på annat sätt ärolämplig och saknar <strong>med</strong>lemmarnas förtroende,kan skiljas från sitt uppdrag<strong>med</strong> o<strong>med</strong>elbar verkan. Beslut i sådanaärenden fattas av förbundsstyrelsen påbegäran av avdelningsstyrelsen.Tvist <strong>med</strong> anledning av vad som föreskrivsi detta moment ska avgöras genomskiljeförfarande enligt bestämmelserna i§ 25.61


Mom. 21Avdelnings upphörandeAvdelning kan upphöra <strong>med</strong> sin verksamhetförst efter förbundsstyrelsens godkännande.Avdelning som inte fullgör sina åliggandenmot förbundet, eller vägrar rätta sigefter beslut som förbundsstyrelsen fattati stadgeenlig ordning, kan upplösas. Förbundsstyrelsenbeslutar om upplösning.Upphör avdelning <strong>med</strong> sin verksamhetska alla dess tillgångar genast tillfallaförbundet. Om två eller flera avdelningarefter förbundsstyrelsens godkännandeslår samman sina verksamheter, ska avdelningarnastillgångar tillfalla den nyaavdelningen.§ 20 SektionerMom. 1 Bildande och upplösning avsekionerMom. 2 Sektionens verksamhetsområdeoch uppgiftMom. 3 Verksamheten§ 20 SektionerMom. 1Bildande och upplösning av sektionerSektioner är underorgan till avdelningaroch en avdelning kan inrätta en ellerflera sektioner. Beslut om bildande ellerupplösning av en sektion fattas på ordinarierepresentantskapsmöte.Mom. 2Sektionens verksamhetsområde och uppgiftVerksamhetsområdet bestäms av avdelningensrepresentantskap i samband<strong>med</strong> beslut om sektionens bildande. Verksamhetsområdetkan vara geografiskt,bransch- eller yrkesinriktat, eller inriktatmot en specifik <strong>med</strong>lemsgrupp.Mom. 2 Sektionens verksamhetsområdeoch uppgiftSektionernas verksamhet är relativtknapphändigt beskriven i stadgarna,eftersom avdelningarna bör ha stor frihetatt organisera sektionsverksamheten.62


I sektion kan ingå såväl klubbar som enskilda<strong>med</strong>lemmar och <strong>med</strong>lemsgrupper.Sektioner ska arbeta <strong>med</strong> de uppgiftersom avdelningsstyrelsen fastställt.Sektioner kan vara ett bra sätt att tillvarataengagemanget från <strong>med</strong>lemmar ochförtroendevalda på ett enkelt och obyråkratisktsätt. Det kan också vara ett sättatt i ett geografiskt område ge ett närastöd för förtroendevalda och <strong>med</strong>lemmar.Varje enskild sektion kan namnges på ettsätt som beskriver hur sektionen är uppbyggd.Det kan exempelvis innebära atten avdelning har ortssektioner, yrkessektioner,branschsektioner, sektioner i enskola för studerande<strong>med</strong>lemmar, pensionärssektionereller sektion för arbetslösa<strong>med</strong>lemmarExempel på verksamheter för ortssektionerär:– <strong>med</strong>lemsmöten– mötes- och kontaktverksamhet för arbetslösa– avdelnings- och skyddsombudsträffar– rekrytera avdelnings- och skyddsombud– arbeta <strong>med</strong> andra organisationer påorten, LO, ABF, SAP– rekrytera deltagare till facklig- ochpolitisk studieverksamhet– genomföra studiecirklar– aktivt arbeta för att få fler <strong>med</strong>lemmarpå politiska uppdrag– visst antal arbetsplatsbesök per år.För sektionerna används reglerna i Normalstadgarinom Industrifacket <strong>Metall</strong>.Sektioner har normalt sett inte rätt attvälja ombud till avdelningens representantskap.Undantaget är om avdelningenväljer att inrätta en sektion för arbetslösa.Den sektionen kan då, om avdelningsstyrelsenså beslutar, få rätt attvälja ombud eftersom de arbetslösa enligt63


Mom. 3VerksamhetenVerksamheten ska bygga på insatser frånförtroendevalda inom sektionen. Finansieringenav verksamheten sker via avdelningenefter beslut i avdelningsstyrelsen.Avdelningen svarar för utbetalningarmot verifierade kostnader som liggerinom ramen för den budget somavdelningsstyrelsen anvisat.stadgarna har rätt till ombud på representantskapet.Mom. 3 VerksamhetenSektionerna har ingen egen ekonomi,utan är en del av avdelningen och omfattasdärför av avdelningens revision.Sektion håller årsmöte senast i februari.Vid årsmötet väljs en styrelse beståendeav en ordförande, ett jämnt antal ledamöteroch lika många ersättare.Sektionens styrelse ska protokollförasina sammanträden och lämna en årligrapport om verksamheten till avdelningsstyrelsen.§ 21 KlubbMom. 1 BildandeMom. 2 UppgifterMom. 3 MedlemsmöteMom. 4 ValförfarandeMom. 5 StyrelseMom. 6 ValberedningMom. 7 KontaktombudMom. 8 RepresentantskapMom. 9 EkonomiMom. 10 RevisionMom. 11 Upplösning m.m.Mom. 12 SamverkanMom. 1BildandeAvdelning bildar klubb på arbetsplats därdet finns tillräckliga förutsättningar ochklubben ska då omfatta samtliga <strong>med</strong>lemmarpå arbetsplatsen. Beslut om attbilda klubb tas i avdelningsstyrelsen.§ 21 KlubbMom. 1 BildandeI de allra flesta situationer faller det signaturligt hur klubbens verksamhetsområdekan definieras.64


Det absolut vanligaste är att klubben verkarvid ett företag <strong>med</strong> klara geografiskaavgränsningar och där arbetsgivaren ären enda juridisk person.Det kan dock finnas undantag där klubbaravviker från det gängse mönstret.Exempelvis kan det vara en klubb somomfattar alla <strong>med</strong>lemmar på en ort, trotsatt företaget är uppdelat på flera olikajuridiska personer.Det finns också exempel på motsatsen,det vill säga arbetsplatser på samma ortoch <strong>med</strong> samma arbetsgivare, men därtvå olika klubbar verkar. Avdelningsstyrelsenbör i dessa fall ta kontakt <strong>med</strong> förbundskontoretför att diskutera hur klubbenlämpligen bör organiseras.Mom. 2UppgifterKlubb har till uppgift att organisera <strong>med</strong>lemmarsamt bevaka och tillvarata <strong>med</strong>lemmarnasintressen gentemot arbetsgivaren.Klubben ska arbeta utifrån förbundetsstadgar, beslut av kongress, förbundsstyrelse,avdelningens representantskapoch avdelningsstyrelse samt iöverensstämmelse <strong>med</strong> lagar och avtal.Förbundsstyrelsens grundinställning äratt stadgarna ska utgöra ett stöd och inteett hinder för verksamheten. Därför ärdet viktigt att det finns möjligheter atthitta praktiska lösningar på arbetsplatsorganisationen.Samtidigt finns det starkaskäl som talar för en enhetlig och tydliglokal organisation.Mom. 2 UppgifterKlubbens verksamhet ska organiseras såatt <strong>med</strong>lemmar kan ha en nära dialog<strong>med</strong> klubbens förtroendevalda. Alla förtroendevaldai klubben ska verka för enhög organisationsgrad.Klubben bör upprätta årlig verksamhetsplanför att bedriva sin verksamhet ienlighet <strong>med</strong> förbundets ändamål ochuppgifter.Se bilaga 1. Programförklaring.Verksamhetsplanen bör innehålla områdensom är särskilt viktiga för klubben65


att arbeta <strong>med</strong> under kommande verksamhetsår.Verksamhetsplanen bör innehålla måloch motivering – idé – vad vill klubbenuppnå. Hur målen ska uppnås – strateginför hur klubben ska gå till väga.I arbetet <strong>med</strong> verksamhetsplanen skaklubbstyrelsen kartlägga om förtroendevaldahar tillräckliga kunskaper för sinauppdrag och uppgifter.Mom. 3MedlemsmöteMedlemsmötet är klubbens högsta beslutandeorgan om inte klubben har inrättatrepresentantskap enligt mom. 8.Ordinarie möten hålls enligt beslutadplan. Årsmötet hålls senast i februari.Styrelsen beslutar om eller när extramöte ska hållas. Extra möte ska dock hållasdå minst 25 procent av <strong>med</strong>lemmarnaskriftligen begär detta. Endast de ärendensom föranlett mötet får då behandlas.Protokoll ska föras vid <strong>med</strong>lemsmöten.Förslag om en viss frågas behandling påmöte ska lämnas till styrelsen senast tvåveckor före mötet. För att under pågåendesammanträde kunna ta upp nya frågortill behandling krävs beslut <strong>med</strong> 2/3majoritet.Beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet genomöppen omröstning om inte annat föreskrivs.Sluten omröstning hålls om någonbegär detta. Vid lika röstetal har ordförandenutslagsröst.Arbetet <strong>med</strong> verksamhetsplanen bör organiserasså att <strong>med</strong>lemmarna ges godamöjligheter till delaktighet och påverkan.Mom. 3 MedlemsmöteFör att uppnå en stor uppslutning på<strong>med</strong>lemsmöten är det viktigt att de utlysesi så god tid som möjligt. Beroende påexempelvis storlek, geografi och skiftgångkan förutsättningarna för vad som är ”iså god tid som möjligt” se olika ut ienskilda klubbar.Stadgarna reglerar inte en bestämd tid,utan varje klubb ska fatta eget beslut omlämplig framförhållning.Kallelse till möte sker lämpligen genomatt mötesaffischer sätts upp på arbetsplatsen.I kallelsen bör de viktigaste frågornaanges.Före varje <strong>med</strong>lemsmöte ska styrelsennoggrant förbereda alla ärenden och upprättaförslag till dagordning.Varje <strong>med</strong>lem i klubben har en röst. Röstninggenom ombud får inte förekomma.Avges lika antal röster för olika meningarhar ordföranden utslagsröst.66


Röstning genom ombud är inte tillåten.Vid årsmötet ska bland annat följandeärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och ersättareför dessa– styrelsens verksamhetsberättelse ochrevisorernas berättelse för föregåendeår– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter ochrevisorer– eventuellt val av valberedning som ärverksam till och <strong>med</strong> nästa årsmöte– val av klubbens ombud till avdelningensrepresentantskap.Mom. 4ValförfarandeVid mötet före årsmötet – eller om klubbenså beslutar enligt § 21 mom. 6 –nomineras kandidater till styrelse ochrevisorer samt ersättare för dessa. Ordförandeoch kassör väljs särskilt och fördessa kan inga ersättare väljas.Årsmöten leds ibland av utomståendeordförande som inte är röstberättigad.Vid sådant tillfälle avgör lotten vid likaröstetal. Möjlighet finns även att begäraåterremiss för ytterligare beredning.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska präglas av stor öppenhet,det skapar gemenskap och samhörighet.Medlem har rätt att ta del av protokollfrån klubbmöten/representantskapsmöten.Mom. 4 ValförfarandeSe bilaga 3. Anvisningar för val i avdelningoch klubb.Val av styrelseledamöter ska förrättas påårsmöte eller om mötet så beslutargenom allmän <strong>med</strong>lemsomröstning högsten månad senare. Endast nomineradekandidater är valbara. Valen på årsmötetsker <strong>med</strong> sluten omröstning om intebeslut om öppen omröstning fattas enhälligt.Ersättare inträder vid ordinarie ledamotsförfall i den ordning som bestämsvid valen.För att bli vald till ledamot måste en kandidatha fått mer än hälften av avgivnagodkända röster. I annat fall förrättasomval mellan de två kandidater som fåttflest röster. Vid lika röstetal avgörs valetgenom lottning.67


Mom. 5StyrelseStyrelsen ska bestå av ett udda antal,dock minst tre ledamöter. I styrelsen skafinnas ordförande, sekreterare och kassör.Ersättare kan väljas för samtligaledamöter utom ordförande och kassör.Styrelsens mandatperiod ska vara två år.Efter ett år ska ordföranden eller kassörenoch hälften av övriga ledamöter avgå.Året därpå avgår resten av styrelsen.Avgående styrelseledamot kan återväljas.Avgår ordförande eller kassör underverksamhetsåret ska nyval av efterträdareske.Styrelsen ska genast efter valet konstituerasig och upprätta sin arbetsordning.Inom sig fördelar styrelsen de olikabefattningarna, förutom ordförandepostenoch kassörsposten.Mom. 5 StyrelseAtt styrelsen konstituerar sig innebär attuppdrag och arbetsuppgifter fördelas inomstyrelsen, till exempel vice ordförande,sekreterare m.m.Protokoll ska skrivas och förvaras på ettbetryggande sätt. Revisorerna ska ta delav styrelsens protokoll.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska präglas av öppenhet. Ivissa fall kan dock styrelseprotokollenvara så detaljerade och innehålla personliga<strong>med</strong>lemsuppgifter att frågan om tillgänglighetfår avgöras från fall till fall.Medlem har dock rätt att ta del av beslutoch protokollstexter som berör henne/honom.Styrelsen ansvarar för att en verksamhetsplanför klubben upprättas.Styrelsen sammanträder enligt en fastställdmötesplan. Protokoll ska föras. Föratt styrelsen ska vara beslutsmässigkrävs närvaro av mer än halva styrelsen.Alla beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet.Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.Styrelsen ska överväga och avgöra behovetav adjungeringar till styrelsens sammanträden.Styrelsen ansvarar för att klubbenshandlingar arkiveras på sätt som framgårav förbundsstyrelsens riktlinjer.68


Mom. 6ValberedningValen förbereds av en valberedning somska uppmana <strong>med</strong>lemmar att nominerakandidater till uppdragen i klubben.Mom. 6 ValberedningSe bilaga 3 Anvisningar för val i avdelningoch klubb.Valberedningen ska senast två veckorföre årsmötet på lämpligt sätt tillse att<strong>med</strong>lemmar eller representantskapsombudfår förslagen på dem som ska väljas.Valberedningen väljs av årsmötet. Denbestår av en ordförande samt ett jämntantal ordinarie ledamöter och lika mångaersättare.Valberedningens ordinarie ledamöter skanärvara på årsmötet och har yttrandeochförslagsrätt i frågor som gäller valen,även om de inte ingår i klubbens representantskapdär sådant finns.Mom. 7KontaktombudKontaktombud för produktionsgrupp ellerarbetslag utses av klubbstyrelsen eftersamråd <strong>med</strong> berörda <strong>med</strong>lemmar. Antaletkontaktombud fastställs av klubbstyrelsen,som också fastställer mandatperiodentill högst två år.Mom. 7 KontaktombudIdén <strong>med</strong> att välja kontaktombud utgårfrån behovet att skapa delaktighet för<strong>med</strong>lemmarna inom hela klubbens område.Det är klubbstyrelsen som efter behovbestämmer vilka arbetsuppgifter kontaktombudenska ha. Det är också styrelsensom ser till att kommunikationen <strong>med</strong>kontaktombuden fungerar.När det gäller att ge kontaktombudenarbetsuppgifter och befogenheter, tillexempel i produktions- och arbetsorganisationsfrågor,måste klubben göra en avvägningmellan två viktiga principer.Den första är det önskvärda i att beslutfattas av de direkt berörda. Den andra äratt besluten i en produktionsgrupp inte69


Mom. 8RepresentantskapKlubb <strong>med</strong> fler än 4 000 <strong>med</strong>lemmar skainrätta representantskap. Annan klubbfår efter förbundsstyrelsens godkännandegöra detta.Antalet ombud i representantskapet ochderas fördelning på grupporganisationernafastställs av förbundsstyrelsen.Ombuden väljs för en mandatperiod frånoch <strong>med</strong> den 1 mars och ett år framåt.Lika många ersättare som ordinarieombud ska väljas.Klubbens styrelseledamöter och revisorerhar yttrande- och förslagsrätt i alla ärendenoch rösträtt i ärenden som inte rörverksamheten och förvaltningen underdet gångna verksamhetsåret.Ordinarie sammanträden hålls enligtbeslutad plan. Extra möte hålls då klubbensstyrelse så beslutar eller när minst25 procent av representantskapsombudenskriftligen begär detta. Endast deärenden som föranlett mötet får dåbehandlas. Protokoll ska föras vid representantskapetssammanträden.får <strong>med</strong>föra negativa konsekvenser ochförsämringar för andra produktionsgrupper.Grundvillkoret för att en fråga skakunna delegeras måste därför vara attden inte i något väsentligt avseende påverkarandra grupper.Mom. 8 RepresentantskapI klubbar som inrättar representantskapersätter detta klubbmötet. Representantskapetska genomföra minst två mötenper år.Reglerna för val till representantskapetsyftar till att få en så bred sammansättningsom möjligt.För att förbundsstyrelsen ska kunna fastställaantalet ledamöter och fördelning avdessa krävs en grundlig redovisning avklubbens organisation och verksamhet. Iredovisningen ska anges hur många <strong>med</strong>lemmarklubben har samt antal grupporganisationeroch kontaktombud.Även produktionsförhållandena bör beskrivas,om skiftgång förekommer m.m.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska präglas av öppenhet. Detskapar gemenskap och samhörighet. Medlemhar därför rätt att ta del av protokollfrån representantskapsmöten.Förslag om en viss frågas behandling pårepresentantskap ska lämnas till styrelsensenast två veckor före mötet. För attunder pågående sammanträde kunna taupp nya frågor till behandling krävsbeslut <strong>med</strong> 2/3 majoritet.70


Beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet genomöppen omröstning om inte annat föreskrivs.Sluten omröstning hålls om någonbegär detta. Vid lika röstetal har ordförandenutslagsröst.Rösträtten är personlig och kan inte överlåtas.Årsmötet hålls senast i februari och dåska bland annat följande ärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och ersättareför dessa– styrelsens verksamhetsberättelse ochrevisorernas berättelse för föregåendeår– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter ochrevisorer– eventuellt val av valberedning som ärverksam till och <strong>med</strong> nästa årsmöte– val av klubbens ombud till avdelningensrepresentantskap.Vid mötet före årsmötet – eller, om representantskapetså beslutar, enligt § 21mom. 6 – nomineras kandidater till styrelseoch revisorer samt ersättare fördessa. Vid nominering av kandidater börtillses att olika grupporganisationer blirrepresenterade så långt som möjligt.Val sker på årsmötet. Endast nomineradekandidater är valbara. Valen sker <strong>med</strong>sluten omröstning om inte beslut omöppen omröstning fattas enhälligt. Omminst 10 procent av närvarande representantskapsombudbegär allmän omröstningbland klubbens <strong>med</strong>lemmar, skasådan omröstning ske.71


Mom. 9EkonomiKlubb har rätt att för sin administrationfå ett ekonomiskt bidrag av avdelningen.Klubb får ta ut <strong>med</strong>lemsavgift för sinverksamhet. Sådant beslut ska godkännasav avdelningsstyrelsen. Avgiften gällerför ett år i taget och fastställs vid tidsom förbundsstyrelsen beslutar.Klubbens räkenskaper avslutas per kalenderår.Redovisning ska ske i överensstämmelse<strong>med</strong> god redovisningssed.Avdelningsstyrelsen kan besluta att befriaklubb från redovisningsskyldighetoch då behöver heller inte kassör ochrevisorer väljas. I de aktuella klubbarnaansvarar avdelningsstyrelsen för klubbensekonomiska förvaltning och redovisningsamt förelägger denna för klubbensårsmöte. Avdelningens revisorer ska revideraverksamheten och den ekonomiskaförvaltningen för berörd klubb och föreläggarevisionsberättelsen för klubbensårsmöte. Ekonomisk redovisning ochrevisionsberättelse ska hållas tillgängligaför berörda <strong>med</strong>lemmar.Mom. 10RevisionÅrsmötet väljer två eller tre revisorer ochlika många ersättare.Revisorerna ska granska klubbstyrelsensverksamhet och klubbens räkenskapersamt avge revisionsberättelse tillårsmötet <strong>med</strong> förslag om till- eller avstyrkanom ansvarsfrihet.Revisionsberättelse ska lämnas till avdelningen.Revisorerna ska ägna uppmärksamhetåt revisionsberättelse från grupp-Mom. 9 EkonomiDet bör observeras att hela styrelsen haransvaret för klubbens ekonomi. Att varakassör innebär alltid ett redovisningsansvar.Styrelsen, revisorerna eller andrabehöriga representanter för <strong>med</strong>lemmarnakan när som helst begära att kassörenredovisar kassa-, bank, postgiroellerandra tillgångar.Den som väljs till kassör bör kräva sinrätt till utbildning för uppdraget.Om klubbens verksamhet är så omfattandeatt det finns kapitalplacering,representation m.m. ska regelverk årligenfastställas på klubbens <strong>med</strong>lemsmöte/representantskapsmöte.Det gällerexempelvis– attestreglemente– representationsreglemente– placeringsreglemente– ersättningsreglemente.Mom. 10 RevisionRevisorerna har en viktig funktion. Dehar av <strong>med</strong>lemmarna fått förtroendet attlöpande granska att klubbens verksamhetoch räkenskaper följer de planer ochdirektiv som uppsatts av årsmötet.I uppgiften ingår:– att bevaka att organisationens <strong>med</strong>elförvaltas på ett sätt som inger förtroendehos <strong>med</strong>lemmarna72


organisation. De får företa revision avgrupporganisations räkenskaper. De skaefter begäran biträda grupporganisationenvid revision.– att styrelsen alltid och efter bästa förmågatillgodoser organisationens intresse– att de beslut som styrelsen och klubbenfattar står i överensstämmelse<strong>med</strong> förbundets stadgar– att följa upp att besluten genomförs.På revisorerna måste också ställas vissakrav.– Revisorerna ska grundligt känna sinorganisations stadgar och arbetssätt– Revisorerna ska läsa styrelse- ochklubbmötes protokoll, brev och andrahandlingar för att göra sig förtrogna<strong>med</strong> vilka ärenden som varit och ärföremål för behandling.– Revisorerna måste vara kunniga i bokföringoch får inte lita på att revisorskamraternaska stå för bokföringskunskapernaeller att kassören intekan begå fel.Det bör därför vara en ofrånkomlig regelatt revisorerna genomgår förbundetsregionala/lokala revisorskurser.Revisorernas granskningsarbete kan omfattaföljande:– inventering av kontanta kassan, bank,postgiro-, bankgiro-, obligationstillgodohavandenm.m.– granskning av inkomster, utgifter,redovisning, kontofördelning och summeringsamt huvudbok och årsbok– närvaro vid kassörsskifte– kontroll av förvaltningen– framtagande av revisionsberättelse– siffergranskning av underorganisationsrevisionsberättelse och vid behovrevidering av dess räkenskapsböcker– granskning av verksamheten.73


Enligt stadgarna ska redovisning ochbokslut upprättas enligt god redovisningssed.Med detta menas att klubbenska ha ordning på sina handlingar ochfölja de anvisningar som utfärdas avmyndigheterna.Balansräkning och resultaträkning skaupprättas som en helhet och ge en rättvisandebild av klubbens ekonomiska ställningoch resultat.Tilläggsupplysningar ska lämnas om detbehövs för att ge en rättvisande bild.Mom. 11Upplösning m.m.Går två eller flera klubbar samman skaklubbarnas tillgångar tillfalla den nybildadeklubben.Om avvikelse görs från vad som följer avallmänna råd eller rekommendationerska upplysning om detta och om skälenför avvikelsen lämnas i en särskild notering.Finns särskilda skäl kan en klubb <strong>med</strong>avdelningsstyrelsens godkännande delasi flera. Avdelningsstyrelsen fastställer isådant fall hur tillgångarna ska fördelasmellan klubbarna.Beslut att upplösa en klubb tas av avdelningsstyrelsenoch klubbens tillgångartillfaller då genast avdelningen.Mom. 12SamverkanKlubbar kan lösa gemensamma angelägenhetergenom samverkan. Samverkankan även ske <strong>med</strong> andra fackliga organisationer.Klubbar som beslutar om samverkan<strong>med</strong> andra klubbar och/ellerandra fackliga organisationer kan utanMom. 12 SamverkanFör att bedriva en bra lokal verksamhethar klubbar möjlighet att samverka. Ensådan samverkan ska vara godkänd avden förbundsavdelning som klubben tillhör.74


att frånhända sig ansvaret besluta uppdraåt dessa organ att utföra vissa uppgifter.I dessa fall ska verksamhetenstadgeregleras.Sker samverkan mellan klubbar som tillhörolika förbundsavdelningar ska deberörda avdelningarna godkänna samverkan.Som underlag kan Normalstadgar inomIndustrifacket <strong>Metall</strong> användas.§ 22 GrupporganisationerKlubb kan bilda grupporganisation. Beslutfattas på ordinarie klubbmöte/representantskapsmöte.Klubbstyrelsen beslutarvilka <strong>med</strong>lemsgrupper som ska ingå ien grupporganisation, vilka uppgiftergrupporganisationen ska ha, hur valentill grupporganisationens styrelser skaske och när årsmöte ska hållas.Berörd klubb beslutar om en grupporganisationska ha egen förvaltning elleringå i klubbens räkenskaper. I det senarefallet ansvarar klubbstyrelsen för grupporganisationensekonomiska förvaltningoch redovisning samt förelägger dennaför respektive grupps årsmöte. Klubbensrevisorer ska då revidera verksamhetenoch den ekonomiska förvaltningen samtförelägga revisionsberättelse för respektivegrupps årsmöte.§ 22 GrupporganisationerFörbundsstyrelsen rekommenderar attklubbar som inrättar grupporganisationeranvänder sig av Normalstadgar inomIndustrifacket <strong>Metall</strong> för att reglera verksamheten.Klubbstyrelsen bör också noga beskrivahur eventuella förhandlingsmandat serut för grupporganisationerna och huransvaret är fördelat mellan klubbstyrelseoch grupporganisation.Grupporganisation utan egen ekonomiskredovisning behöver inte välja kassöreller revisorer.Ekonomisk redovisning och revisionsberättelseska hållas tillgängliga för berörda<strong>med</strong>lemmar.Om en grupporganisation upplöses skaalla dess tillgångar genast tillfalla klubben.75


Fackligt samarbete i koncerner§ 23 KoncernsamarbeteMom. 1 BildandeMom. 2 UppgifterMom. 3 RöstetalMom. 4 KlubbrepresentationMom. 5 ArbetsutskottMom. 6 KoncernrådMom. 1BildandeKlubbar inom en koncern eller i ett koncernliknandeförhållande kan gemensamtbilda en samorganisation. En sådan samorganisationska inrättas om klubbarsom tillsammans representerar mer änhälften av berörda förbunds<strong>med</strong>lemmarså beslutar.Mom. 2UppgifterSamorganisationen ska behandla frågorsom enligt lag eller avtal förutsätter ettsamordnat handlande från klubbarnassida. Samorganisationen ansvarar för attnödvändig information lämnas till berördaklubbar.§ 23 KoncernsamarbeteMom. 1 BildandeSamordnad facklig verksamhet inomkoncerner eller företag <strong>med</strong> flera produktionsställenhar blivit allt viktigare.Utvecklingsavtalet ger möjlighet till samarbeteinom koncerner i Sverige. Idén<strong>med</strong> det koncernfackliga samarbetet äratt öka den gemensamma fackliga styrkanför att på så sätt bättre kunna tillvarata<strong>med</strong>lemmarnas intressen.Självfallet ska strävan vara att finansierakoncernsamarbetet <strong>med</strong> stöd av förtroendemannalagen.Klubbarna bör genomavtal söka reglera att denna verksamhetkan bedrivas <strong>med</strong> full kostnadstäckning.Samorganisationen ska anta riktlinjer försin verksamhet och utarbeta verksamhetsplan.76


Mom. 3RöstetalRöstetalet i samorganisationen ska fastställasi förhållande till totala antaletberörda förbunds<strong>med</strong>lemmar och ska beräknasper närmast föregående årsskifte.Mom. 4KlubbrepresentationVid sammansättningen av samorganisationenska eftersträvas att berörda klubbar,direkt eller indirekt, ges en allsidigrepresentation.Representant ska väljas av respektiveklubbs ordinarie <strong>med</strong>lemsmöte.I de fall flera klubbar tillsammans skavälja en representant bör denne väljas<strong>med</strong> tillämpning av mom. 3.Mom. 5ArbetsutskottSamorganisationen ska – om inget annatbeslutas av samorganisationen – inom sigvälja ett arbetsutskott <strong>med</strong> minst tre ledamöter,varav en ordförande. Ordförandenska väljas särskilt. För varje ledamot skaen ersättare väljas för en tid av ett år.Ledamöterna ska väljas för en tid av tvåår om inget annat beslutas av samorganisationen.Arbetsutskottet ska inom sig välja ensekreterare som ska föra protokoll vidsamorganisationens och arbetsutskottetsmöten.Mellan samorganisationens möten skaarbetsutskottet ansvara för verksamhetenenligt mom. 2.77


Mom. 6KoncernrådVid val till internationella koncernrådeller kommittéer sker dessa val i de nationellasamarbetsorganen inom koncernen.Dessa val ska eftersträva att berördaklubbar, direkt eller indirekt, ges en allsidigrepresentation.78


Avtalsråd och förhandlingar§ 24 Lönerörelser och förhandlingarMom. 1 Förbundsstyrelsen beslutarMom. 2 Avtalsrådets uppgifterMom. 3 FörhandlingsdelegationerMom. 4 Avtalsrådets sammansättningMom. 5 Val till avtalsrådetMom. 6 Beslut om stridsåtgärd m.m.Mom. 7 Förhandling om lokalavtalMom. 8 Lokala förhandlingarMom. 9 Tvisteförhandling§ 24 Lönerörelser och förhandlingarRiksavtal är de avtal som tecknas <strong>med</strong>arbetsgivarorganisation.En särskild arbetsordning fastställs avförbundsstyrelsen för avtalsrådet.Mom. 1Förbundsstyrelsen beslutarFörbundsstyrelsen beslutar i frågor rörandeförhandlingar och kollektivavtal<strong>med</strong> arbetsgivarorganisation och/eller enskildarbetsgivare.Förbundsstyrelsen ansvarar för att ettavtalsråd väljs samt fastställer valkretsindelningoch valordning för dessa val.Mom. 2Avtalsrådets uppgifterAvtalsrådet är ett rådgivande organ tillförbundsstyrelsen i avtalsfrågor i vid mening,omfattande såväl anställnings- somarbetsvillkor.Avtalsrådet ska uttala sig om förlängningoch uppsägning av riksavtal om löner ochallmänna anställningsvillkor, fastställaförslag till sådant avtal, uttala sig om förslagtill uppgörelse samt om strejk i samband<strong>med</strong> riksavtalsförhandlingar.Förbundsstyrelsen kan till avtalsrådetremittera inkomna motioner som fallerinom avtalsrådets område.79


Mom. 3FörhandlingsdelegationerAvtalsrådet väljer ledamöter och ersättarei förhandlingsdelegationerna.Dessa ska vara verksamma inom respektiveavtalsområde.Varje förhandlingsdelegation leds av enförhandlingsledare som utses av förbundsstyrelsenbland förbundsfunktionärerna.Mom. 4Avtalsrådets sammansättningAvtalsrådet består av cirka 170 ombud.Varje avdelning har rätt att välja ett ombud.Varje riksavtalsområde <strong>med</strong> minst 200berörda <strong>med</strong>lemmar har rätt att väljaombud till avtalsrådet.När samtliga val är genomförda ska antaletombud per avtalsområde vara proportionelltmot antalet <strong>med</strong>lemmar inomrespektive område. Dock ska varje avtalsområdeha minst två ombud. Dessutom fåringet enskilt avtalsområde ha hälften ellerfler av rösterna i avtalsrådet.Mom. 5Val till avtalsrådetAnställd <strong>med</strong>lem har rösträtt och är valbarinom sitt avtalsområde. Arbetslös<strong>med</strong>lem är valbar och har rösträtt inomdet avtalsområde där hon/han senast varanställd under det senaste året före valet.Mom. 5 Val till avtalsrådetSe förbunds<strong>med</strong>delande/organisation.Ombud och två ersättare för denne väljs.Mandatperioden fastställs av förbundsstyrelsen.För att bli vald måste en kandidat ha fåttmer än hälften av avgivna godkända röst-80


andra anställningsförmåner. Innan sådantavtal träffas ska förbundsstyrelsengodkänna upprättat förslag.Uppsägning eller förändring av sådantkollektivavtal förutsätter samråd <strong>med</strong>förbundsstyrelsen. Representant från förbundsstyrelsenkan i vissa fall delta i förhandlingom så beslutas.Berörd klubb eller berörda <strong>med</strong>lemmarska få möjlighet att yttra sig i ovannämndasammanhang.Kan avtal inte träffas <strong>med</strong> arbetsgivarenkan förbundsstyrelsen besluta om stridsåtgärdenligt reglerna i mom. 6.Mom. 8Lokala förhandlingarKlubben handlägger:– <strong>med</strong>bestämmandeförhandlingar– lokala förhandlingar som ska följa påriksavtalsuppgörelser– andra avtalsuppgörelser som förbundetdeltagit i.Saknas klubb handläggs samtliga lokalaförhandlingsuppgifter av avdelningen.Mom. 9TvisteförhandlingUppstår tvist vid företaget ska klubbeneller, om sådan saknas, avdelningen genomförhandling försöka lösa tvisten.Om tvisten inte kan lösas och klubben/avdelningen vill föra ärendet vidare skadetta snarast rapporteras till förbundsstyrelsen.Där förhandlingsordning gäller enligt kollektivavtal,ska – efter avslutad lokal tvisteförhandling– förbundsstyrelsen, om denanser det påkallat, begära central tvisteförhandling.82


Överklagande och skiljeförfarande§ 25 Överklagande och skiljeförfarandeMom. 1 ÖverklagandeMom. 2 Regler om överklagandeMom. 3 Delgivning av beslutMom. 4 SkiljeförfarandeMom. 1ÖverklagandeBeslut fattade av klubb, avdelning ellerförbund kan överklagas om de inte ansesfattade i stadgeenlig ordning eller i övrigtstrider mot gällande stadgar.Beslut kan överklagas av <strong>med</strong>lem, klubboch avdelning hos närmast överordnadeorganisationsled upp till förbundsstyrelsen.Därefter kan skiljeförfarande påkallasenligt mom. 4.Den som vägrats inträde i förbundet kanöverklaga till förbundsstyrelsen.Mom. 2Regler för överklagandeDen som vill överklaga ett beslut skagöra detta skriftligen inom 30 dagar fråndet beslutet delgavs. Förbundsstyrelsenkan begära att frågan tas upp till prövningi avdelningsstyrelsen innan förbundsstyrelsenfattar beslut.Mom. 3Delgivning av beslutBeslut ska genom protokollsutdrag, tillsammans<strong>med</strong> information om möjligheteratt överklaga vidare, delges den somklagat.83


Mom. 4SkiljeförfarandeInbördes tvister mellan förbundet, förbundetsunderorganisationer, förtroendevaldeller enskild <strong>med</strong>lem ska hänskjutastill avgörande genom skiljeförfarande iden ordning lagen om skiljeförfarandestadgar.Skiljemännens antal ska vara tre, avvilka parterna utser en vardera. Dessatillsammans utser den tredje, som skavara skiljenämndens ordförande.Kan enighet inte nås om valet av tredjeledamot utses denne av kansliansvarigordförande i Arbetsdomstolen.Vid tvist där förbundet och en enskild<strong>med</strong>lem är parter svarar förbundet, oavsettutgången av tvisten, för ersättningentill skiljemännen.84


Beslut om förbundets upplösning§ 26 Beslut om förbundets upplösningMom. 1 UpplösningMom. 2 SammanslagningMom. 1UpplösningFörbundet kan inte upplösas <strong>med</strong> mindreän att 5/6 av förbundets samtliga <strong>med</strong>lemmari allmän omröstning röstat förupplösning.Om förbundet upplöses ska alla dess tillgångargenast tillfalla LO.Mom. 2SammanslagningBeslut om sammanslagning <strong>med</strong> annattill LO anslutet förbund fattas av ordinariekongress. Om särskilda skäl finns kanextra kongress besluta om sammanslagning.Förslag om sammanslagning väcks avförbundsstyrelsen eller genom motion.För beslut om sammanslagning fordrasenkel majoritet.85


Ändring av stadgarna§ 27 Ändring av stadgarnaÄndring av eller tillägg till dessa stadgarska ske genom beslut av ordinarie kongress.86


Normalstadgar inom Industrifacket <strong>Metall</strong>Normalstadgar för det fall där två ellerflera avdelningar alternativt en överordnadorganisation bildar en organisationför att effektivare nå de fackliga målen.§ 1 UppgiftOrganisationens uppgift är att genomförade verksamheter som bildande organisation/organisationerålägger den.§ 2 MötenOrdinarie möten hålls minst två gångerper år. Årsmötet hålls under första kvartalet.Styrelsen beslutar om eller närextra möte ska hållas. Extra möte skadock hållas då minst 25 procent av <strong>med</strong>lemmarnaskriftligen begär detta. Endastde ärenden som föranlett mötet får dåbehandlas.Förslag om viss frågas behandling påmöte ska inges till styrelsen senast envecka före mötet. För att kunna ta upp enny fråga direkt på mötet krävs beslut<strong>med</strong> 2/3 majoritet.Ordföranden leder alla möten utom årsmötet.Beslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet genomöppen omröstning om inte annat föreskrivs.Sluten omröstning hålls om någonbegär detta. Vid lika röstetal har ordförandenutslagsröst.Vid årsmötet ska bland annat följandeärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och ersättareför dessa87


– styrelsens verksamhetsberättelse ochrevisorernas berättelse för föregåendeår– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– formerna för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter ochrevisorer.§ 3 ValförfarandeVal av styrelseledamöter och revisorerska förrättas på årsmöte eller om mötetså beslutar genom allmän <strong>med</strong>lemsomröstningsenast inom en månad. Endastnominerade kandidater är valbara. Nomineringav kandidater ska ha skett på föregåendeordinarie möte eller, om organisationenså beslutar, enligt § 5. Ordförandeoch kassör väljs särskilt. Valen påårsmötet sker <strong>med</strong> sluten oröstning ominte beslut om öppen omröstning fattasenhälligt.Ersättare väljs på samma sätt som deordinarie ledamöterna och de ska inträdai den ordning som bestäms vid valet.För att bli vald till ledamot måste en kandidatha fått mer än hälften av avgivnagodkända röster. I annat fall förrättasomval mellan de två kandidater som fåttflest röster. Vid lika röstetal avgör lotten.§ 4 StyrelseStyrelsen ska bestå av ett udda antal,dock minst tre ledamöter. I styrelsen skafinnas ordförande, sekreterare och kassör.Ersättare kan utses för samtligaledamöter utom ordförande och kassör.Styrelsens mandatperiod ska vara två år.Efter ett år ska ordföranden eller kassörenoch hälften av övriga ledamöter avgå.Året därpå avgår resten av styrelsen.Avgående styrelseledamot kan återväljas.88


Avgår ordförande eller kassör underverksamhetsåret ska nyval av efterträdareske.Styrelsen ska genast efter valet konstituerasig, upprätta sin arbetsordning ochfastställa mötesplan. Inom sig fördelarstyrelsen de olika befattningarna, förutomordförandeposten och kassörsposten.Styrelsen ansvarar för att en verksamhetsplanupprättas.Styrelsen ska överväga och avgöra behovetav adjungeringar till styrelsens sammanträden.Styrelsemöten ska protokollföras. För attstyrelsen ska vara beslutsmässig krävsnärvaro av mer än halva styrelsen. Allabeslut fattas <strong>med</strong> enkel majoritet. Vidlika röstetal har ordföranden utslagsröst.Samma princip gäller för av styrelsenutsedd kommitté.Styrelsen ansvarar för att handlingararkiveras på sätt som framgår av förbundsstyrelsensriktlinjer.§ 5 ValberedningValen förbereds av en valberedning somska uppmana berörda organisationersamt <strong>med</strong>lemmar att nominera kandidatertill uppdragen i organisationen.Valberedningen väljs av årsmötet somäven fastställer mandatperiod. Den bestårav en ordförande samt ett jämntantal ordinarie ledamöter och ersättare.Valberedningens ordinarie ledamöter skanärvara på årsmötet och har yttrandeochförslagsrätt i frågor som gäller valen,89


även om de inte ingår i representantskapetom organisationen har sådant.§ 6 EkonomiBildande organisation/organisationer ansvararför finansieringen av verksamheteninom organisationen.Organisationens räkenskaper avslutasper kalenderår. Organisationens redovisningska ske i överensstämmelse <strong>med</strong> allmännabokföringsgrunder och god redovisningssed.I vissa fall kan en bildande organisationsköta organisationens ekonomiska förvaltningoch då behöver inte kassör ochrevisorer väljas. Redovisning och bokslutska föreläggas för årsmötet. Revisorerna iden bildande organisation som sköter denekonomiska förvaltningen ska revideraverksamheten och förelägga revisionsberättelsenför årsmötet.§ 7 RevisionÅrsmötet väljer högst tre revisorer <strong>med</strong>lika många ersättare.Revisorerna ska granska styrelsens verksamhetoch organisationens räkenskapersamt avge revisionsberättelse till årsmötet<strong>med</strong> förslag om till- eller avstyrkanom ansvarsfrihet.Revisionsberättelse ska lämnas till denöverordnade organisationen.§ 8 UpplösningBeslut om upplösning av organisationfattas på ordinarie möte i bildande organisation/organisationer.90


Om organisation upplöses ska alla desstillgångar genast tillfalla bildande organisation/organisationer.91


Bilaga 1Programförklaring <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>InledningIndustrifacket och <strong>Metall</strong> bildar en nygemensam organisation för att facket skabli ännu starkare i globaliseringens tid. Ivårt nya förbund ska vi föra kampenvidare för rättvisa löner och arbetsvillkor,social trygghet samt ett utvecklandearbetsliv för Sveriges industriarbetare. Ivårt förbund står <strong>med</strong>lemmen i centrum.Programförklaringen beskriver övergripandehur <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ser på omvärldenoch dess inverkan på Sverige, svenskindustri och <strong>med</strong>lemmarna. Den ger förbundetssyn på de viktigaste fackligaintressefrågorna inom arbetsliv och samhälleoch hur organisationen kan utvecklasvidare.Facklig solidaritet betyder att vi tillsammanstar ansvar för gemensamma intressen.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> behöver många engagerade<strong>med</strong>lemmar för att klara denna uppgift.Målen är högt satta, men levande – demanar till handling. Med det nya förbundetoch <strong>med</strong> stöd av våra fackliga värderingarom frihet, solidaritet och rättvisasöker vi moderna lösningar på dagensproblem.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill stärka arbetets makt iförhållande till kapitalet. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> skaarbeta för rättvisa, demokrati ochsocial utveckling i samarbete <strong>med</strong> allaframåtsträvande krafter.Sverige i världenGlobaliseringen – utmaning utanmotstyckeDe senaste decennierna har världen genomgåttstora förändringar. Kommunismenssammanbrott, öppnandet av Östeuropaoch den snabba utveckling somKina och Indien inlett har ritat om denekonomiska och politiska kartan. Förändringarsom innebär en global industriellstrukturomvandling utan tidigare motstycke.Arbetskraften inom den fria världsmarknadenomfattade omkring 1 miljard människor1980. I dag är det tre gånger fler.Många nya länder och företag deltar nu iden internationella arbetsfördelningen,skapar nya värden, bidrar <strong>med</strong> nya kunskaperoch erbjuder nya marknader.Samtidigt har konkurrensen i traditionellabranscher skärpts på ett markantsätt.Många förändringar sker gradvis, i småsteg och på många områden samtidigt.Därför är det svårt att få en tydlig bild avde långsiktiga konsekvenserna för ländersom Sverige och för den fackliga rörelsen.Trots det måste <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> kunna ta ställningtill de nya förutsättningar somväxer fram och efter bästa förmåga agerai <strong>med</strong>lemmarnas intresse.Den ekonomiska tillväxten i länder somtidigare saknat egen konkurrenskraftigindustri har varit avgörande för att flermänniskor i dag får del av världens välfärdsutveckling.Miljontals invånare harfått utbildning och mer högproduktivaarbeten. Detta skapar välstånd och möjligheteratt bekämpa fattigdom, ohälsaoch orättvisor.92


Globaliseringen har på så sätt ökat förutsättningarnaför en bättre värld, men dengaranterar inte en rättvis fördelning avvälstånd eller en demokratisk utveckling.För detta krävs starka sociala och politiskakrafter.Fackföreningarna spelar en avgöranderoll. Den ekonomiska utvecklingen skaåtföljas av sociala och demokratiska framsteg.En stor grupp människor får intelämnas bakom en elit som ensam tar försig av framstegen.Offensivt internationellt samarbeteI många länder kränks dagligen deanställdas rättigheter. Vinster av billigproduktion och försäljning på mer köpstarkamarknader lockar till rovdrift påmänniskors arbetskraft. Det sker <strong>med</strong>hjälp av regimer som saknar <strong>med</strong>känsla<strong>med</strong> dem som offrar liv och hälsa för attskapa landets framgång. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s kravpå fackliga rättigheter kan hindra dennaexploatering.Arbetarrörelsen i Sverige och i andra länderkan spela en avgörande roll för attåstadkomma en mer rättvis, demokratiskoch fredlig utveckling i världen.Svenska företag finns i många andra länder.Deras vilja att nå nya marknaderinnebär också fördelar för Sverige och deanställda här. Men skälen att investerautomlands kan också vara att de vill drafördel av lägre lönekostnader eller undgåbeskattning.Det förekommer att företag hotar sinaanställda <strong>med</strong> att jobben flyttas om maninte accepterar sämre arbetsvillkor ochlöner. Att möta hoten där arbetstillfälleni olika länder på detta sätt ställs mot varandra,blir en allt viktigare uppgift ochkräver att fackliga rörelser i olika ländersamarbetar <strong>med</strong> varandra.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> accepterar inte att globaliseringenanvänds för att pressa tillbakavillkoren för de anställda. I den internationellafackliga rörelsen vill förbundetslå tillbaka alla sådana tendensergenom ett offensivt och konstruktivtarbete.Mot hänsynslös exploateringDen ökande skövlingen av jordens naturresurserinnebär allvarliga risker. Värstär hoten mot jordens klimat. Områdensom energiförsörjning, effektivare transporteroch utveckling av ny energisnålareuppvärmnings- och processteknik är viktiga.Industrin kan bidra <strong>med</strong> nödvändigteknikutveckling och effektivare resursanvändning.Med internationella överenskommelserkan långsiktiga resultat uppnås och riskenminska för att enskilda mindre länderska missgynnas.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att fackföreningsrörelsenska vara en motkraft till en hänsynslösexploatering av jordens resurser.Kortsiktiga arbetstillfällen är inteen ursäkt för sådant som på längre sikthotar allas existens.Samarbete – möjlighet att påverkaDen internationella utvecklingen påverkarförutsättningarna för Sveriges utveckling.Genom att samarbeta <strong>med</strong>andra länder, i Europa och övriga världen,ökar inflytandet. Samarbetet inomEU och i FN är några viktiga vägar där93


Sverige kan påverka genom tydliga kravoch ställningstaganden.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att ökat europeiskt ochinternationellt samarbete är nödvändigtför att hindra social dumpning ochvärna kollektivavtalen. Genom fackligtpolitiskt samarbete vill förbundet stärkaEU på detta område.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill stärka det fackliga inflytandeti länder <strong>med</strong> svaga fackliga kraftergenom ökat samarbete inom internationellafackliga organ och via direkta kontakter<strong>med</strong> <strong>med</strong>lemmar på företagen.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att internationellaorgan – FN, OECD, ILO m.fl. – tydligaremåste betona betydelsen av deanställdas rätttigheter som en grundför ekonomisk utveckling.Svenska företag kan bidra genom attsprida idén om en respektfull och konstruktivsamverkan mellan företag ochfack. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill därför föra en dialog<strong>med</strong> svenska företagsledningar om derasverksamhet utomlands. Vi kommer ocksåatt fortsätta stödja den fackliga utvecklingeni bland annat länder <strong>med</strong> svenskaföretag. Dessutom fortsätter kampen motbarnarbete.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> kommer att intensifiera sittinternationella fackliga samarbete genomatt stödja bildande av fria fackföreningaroch vill sluta fler internationellaramavtal i de globala företagen.Gemensamt ansvar för omställningInternationellt utbyte är en nödvändigförutsättning för världens framåtskridande.Sveriges utveckling – från Europasfattigaste land till ett av världensmest avancerade industriländer – byggerpå öppenhet för handel, vetenskap, kulturoch människors möjligheter att resaoch bosätta sig.Ibland upplevs öppenhet som ett hot, inteminst när företag och arbetstillfällen slåsut och när invanda levnadsmönster ifrågasätts.Sådant skapar självklart problem,men det får inte skymma det faktumatt fördelarna <strong>med</strong> öppenhet kraftigtöverväger.Eftersom alla grupper i samhället drarnytta av öppenheten är det rimligt attalla också är <strong>med</strong> och tar ansvar för deproblem som kan uppstå.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska arbeta för effektiva ochgoda omställningssystem på arbetsmarknadenoch i samhället så attSverige på ett bra sätt kan möta ettökande omvandlingstryck.Stärk och utveckla industriarbetarnaBranschvisa riksavtalDen konkurrenssituation som följer avekonomins ökande internationalisering<strong>med</strong>för att de fackliga organisationernaär satta under stark press för att försökabehålla jobben.I Västeuropa och USA har parterna träffatavtal <strong>med</strong> längre arbetstider och lägrelöner. En sådan utveckling kan på siktundergräva den fackliga grundidén attinte lönekonkurrera för att rädda jobben.Den svenska modellen <strong>med</strong> centrala kollektivavtalskyddar den lokala fackligaorganisationen och dess <strong>med</strong>lemmar somutsätts för krav på lönesänkningar. Dettaminskar risken för utpressningssituatio-94


ner där arbetstillfällen ställs mot lön. Enuppluckring av den modellen är ingenframgångsväg för att långsiktigt behållajobben. Kvinnodominerade branscher kanbli särskilt utsatta.Branschöverskridande frågor bör vid behovregleras i centrala överenskommelser.Dessa ska ge utrymme för anpassningtill de särskilda förhållanden somkan råda i respektive bransch.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> slår vakt om branschvisariksavtal som skydd för löner ocharbetsvillkor och att svenska avtal skagälla när arbete bedrivs i Sverige avutländsk arbetskraft.Industriavtalet lägger grunden fören stabil lönebildningGenom kollektivavtalen levererar vi arbetsfredoch skyldighet att arbeta i utbytemot löneökningar, lönenivåer och andrareglerade arbetsvillkor.Industriavtalet slår fast att svenskalöner långsiktigt ska öka i takt <strong>med</strong>övriga Västeuropa. Det skapar neutraliteti kostnadsutvecklingen <strong>med</strong> våra viktig-astekonkurrentländer och bidrar tillatt konkurrensen grundas på industriellakvaliteter i stället för villkorsförsämringar.Med industriavtalet har reallönerna ökatför de industrianställda. Samtidigt harallvarligare konflikter kunnat undvikas.Industriavtalet har även <strong>med</strong>fört attindustrins löneökningsnivåer blivit normerandeför övriga sektorer på arbetsmarknaden.Trots detta finns bland arbetsgivare uppfattningenatt löneökningar i stället skabestämmas lokalt, utifrån företagens lönsamhetoch betalningsförmåga. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>anser att en sådan princip leder till enokontrollerad lönebildning på densvenska arbetsmarknaden. Följden blirdå inflation, högre räntor och arbetslöshet.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> slår vakt om industriavtaletoch anser att det även i framtiden är engrund för en god reallöneutveckling ochfortsatt stabil lönebildning på densvenska arbetsmarknaden.Utveckla partsrelationerna <strong>med</strong> avtalKollektivavtalet ger trygghet och förhindrargodtycklig behandling av de anställda.Det ger också arbetsgivarna fördelari form av arbetsfred och enhetligavillkor inom branschen. Samtidigt finnsområden där det av olika skäl krävs lagstiftning.Vid frågor om exempelvis likabehandling av arbetstagare över helaarbetsmarknaden är lagstiftning att föredra.Gränsen mellan områden som börregleras i lag respektive avtal är såledesinte självklar.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s uppfattning är att avtal skavara en förstahandslösning för att hanterafrågor mellan arbetsmarknadensparter och att staten därför bör underlättafrivilliga överenskommelser mellanparterna.Industriomvandling förutsätter stödtill individenBra jobb kan inte skapas utan konkurrenskraftigaföretag. Att industriföretagbehöver utveckling och rationaliseringarinsåg den fackliga rörelsen redan på1930-talet. Det förhållningssättet har bekräftatsgenom åren, allt ifrån arbetsstudieavtalet1948 till industriavtalet.95


Ta till vara människors kunskaperoch engagemangMånga arbetsgivare försöker styra, standardiseraoch automatisera industriarbetet.Ofta sker det på ett sätt som på kortsikt sänker arbetskraftskostnaden, mensom samtidigt ökar hälsoriskerna ochundertrycker människors förmåga att taansvar och egna initiativ. Detta återskapararbetsmiljöproblem som för längesedan borde ha försvunnit.Även fördomar om mäns och kvinnorsarbetsförmåga, eller etniska bakgrund,hindrar möjligheterna att utvecklas iarbetet.Dessa tendenser är en återvändsgränd förbåde arbetskraft och långsiktigt ägande.Arbetet får naturligtvis inte <strong>med</strong>föraohälsa eller utslitning. En hållbar utvecklingfordrar också att industriarbetet ärattraktivt oavsett kön eller etnicitet.Arbetet ska ge tillfredsställelse och individuellutveckling. Dessa krav går mycketväl att förena <strong>med</strong> kraven på konkurrenskraft.Allt mer avancerade uppgifter i komplexasystem kännetecknar i dag industriarbetet.Arbetskraft <strong>med</strong> hög kompetens ocheget initiativ tillför därför ett ytterligaremervärde.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill utveckla industriarbetetsinnehåll och status i en gemensam ochlångsiktig satsning mellan fack ocharbetsgivare.Ett samhälle byggt på demokrati,trygghet och rättvisaVälfärden förutsätter stark industrioch ekonomisk tillväxtEtt människovärdigt och utvecklandearbetsliv går hand i hand <strong>med</strong> strävanefter ett samhälle där alla människorbehövs och där vi tar gemensamt ansvarför social trygghet, välfärd och utveckling.Välfärdssamhället kräver en stark industriellbas, men våra ansträngningar förindustriell utveckling handlar inte baraom egna arbetsvillkor. Det handlar likamycket om ett solidariskt, rättvist, jämliktoch demokratiskt samhälle.I ett sådant samhälle får industrin ännubättre förutsättningar att utvecklas.Utvecklingen av välfärdssamhället ochindustrin följs åt och förstärker varandraömsesidigt.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska arbeta för att det godasamhället utvecklas även när yttreomvandlingstryck tvingar fram storastrukturförändringar inom industrin.I Sverige ska vi vårda våra goda förutsättningar.Framgångsrika områden behövervidareutvecklas och kompletteras<strong>med</strong> kunskaper inom nya områden ochibland behöver gamla vägar omprövas.Förmågan till förändring är en viktig tillgångsom omfattar samhället, företagetoch den enskilde. Gemensamma insatserpå samhällsnivå behövs för att tackla denationella frågorna om ekonomi och välfärd.Men också för att skapa förutsättningarså att varje företag och individ97


liga resurser ständigt omprövas. Attmänniskor i vissa situationer faller mellande olika systemen är exempel på problemsom snabbt behöver åtgärdas.Alla idéer om grundtrygghet som kräveromfattande komplettering via frivilligaförsäkringar innebär ökade sociala klyftor.Det drabbar ofelbart dem som harsämst ekonomiska förutsättningar.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> försvarar en generell välfärdsmodellsom omfattar alla <strong>med</strong>borgareoch som bygger på gemensam finansiering.Med inkomstbortfallsprincipen sätts ersättningeni förhållande till den inkomstman går miste om när man inte kanarbeta. Denna nivå bör vara lika i allasystem för att inte missgynna en vissgrupp. Förbundet motsätter sig starktsänkningar av de nuvarande nivåerna ide offentliga trygghetssystemen. Nivåernaska gälla lika för alla <strong>med</strong>lemmar.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att trygghetssystemensersättningsnivåer ska grundas på inkomstbortfallsprincipen.Den som inte har möjlighet att arbeta fårersättning ur våra trygghetssystem. Menalla som kan utföra ett arbete ska gesmöjlighet till detta och på så sätt bidratill vår gemensamma välfärd.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att en förutsättning förrimliga ersättningsnivåer och för förtroendetför trygghetssystemen är attde bygger på arbetslinjen.Trygghetssystemens ersättningar skaöver tiden balansera mot de sociala avgifterna.Den som är beroende av systemenför sin försörjning ska veta vilka ersättningaroch regler som gäller. Snabba förändringar,i takt <strong>med</strong> skiftande politiskamajoriteter, bör undvikas. Möjligheternaatt skapa bred politisk enighet kring systemenbör prövas för att garantera en stabilnivå.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> anser att trygghetssystemenska vara konstruerade så att de ärlångsiktigt stabila.Sociala framsteg förutsätter demokratiDet moderna Sverige är byggt på demokratinsprinciper och det är en förutsättningför både ekonomiska och socialaframsteg. Att Sverige ofta ses som ettföredöme för andra länder handlar inteminst om de rättigheter för anställda somuppnåtts genom långvarigt fackligt arbete.Det kan vara frestande att se demokratinsom något statiskt som infördes en gångoch där<strong>med</strong> är genomförd. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> serinte demokratin på det sättet – orättvisoroch diskriminering, förföljelser och fördomarförekommer ständigt.Samhällets komplexitet gör att mångamänniskor vänder sig bort från möjligheternatill inflytande. Att allt färre röstari allmänna val innebär, förutom ökadrisk för högerledd regering, också att endel av framtiden överlämnas i händernapå demokratins motståndare – rasister,extremister och kriminella finns alltidberedda att ta för sig om vi ger dem detutrymmet.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> står för ett demokratiskt,öppet och solidariskt samhälle. Vi tillbakavisaralla försök till diskriminering,orättvis behandling och angreppmot demokratin.99


Facklig-politisk samverkanAlla människors lika värde, frihet, jämlikhetoch solidaritet är den idé som förenarsvensk arbetarrörelse. Samverkanmellan socialdemokraterna och den fackligarörelsen bygger på en grundläggandevärdegemenskap i synen på samhälletsutveckling och <strong>med</strong>borgarna.Facklig-politisk samverkan har haft avgörandebetydelse för välfärdssamhälletsutveckling och den har fördjupat demokratinsfolkliga förankring.Genom att samverka <strong>med</strong> socialdemokraternaökar den fackliga rörelsens möjlighetatt påverka politiken i linje <strong>med</strong><strong>med</strong>lemmarnas intressen. Dessutom skapasförutsättningar att få fler industriarbetarei de politiska församlingarna.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> samverkar <strong>med</strong> socialdemokraternaför att stärka <strong>med</strong>lemmarnasgemensamma fackliga och socialaintressen.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> – ett nytt fackförbundEn ensam anställd står sig oftast slättmot den övermakt som arbetsgivaren representerar.Tillsammans går det attpåverka och förbättra våra villkor. <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>s ambitioner är långtgående närdet gäller att skapa ett bättre arbetslivoch ett mer solidariskt samhälle.I förgrunden för <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> står <strong>med</strong>lemmarnasgemensamma intressen och behov.Organisationen är <strong>med</strong>lemmarnaseget verktyg. På arbetsplatsen kan klubbaroch ombud möta motparten i förhandlingaroch samtal. I regionen finns avdelningarsom stödjer arbetsplatserna<strong>med</strong> kunskaper, erfarenheter, samordningoch i förhandlingar.Förbundet är <strong>med</strong> alla sina <strong>med</strong>lemmaren garant för lika behandling och solidaritetmellan arbetsplatser i hela landet.Den fackliga styrkan påverkas också avhur väl den fackliga kampen lyckas iEuropa och i övriga världen. Därför liggerdet i förbundets intresse att understödjaden fackliga uppbyggnaden i andra länder.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> kommer att öka sitt engagemangi de branschinternationaler därförbundet ingår.En stark facklig organisationI den fackliga idén ligger att organiseravarenda anställd på varje arbetsplats, attsamla alla för det gemensamma intresset.En oorganiserad arbetsplats är enförsvagning av vår gemensamma fackligastyrka.Facklig <strong>med</strong>lem är man för att tillsammans<strong>med</strong> andra arbeta för det gemensammaintresset. Det är <strong>med</strong>lemmarnasom ger organisationen dess verkligakraft.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s främsta uppgift är att organiseravarje möjlig <strong>med</strong>lem och se tillatt så många som möjligt av dessaockså vill vara aktiva i förbundets verksamhet.Kollektivavtalet skyddar <strong>med</strong>lemmarnamot godtycklig och orättvis behandling.Det skapar grundförutsättningen för atttillvarata de anställdas gemensammaintressen i förhållande till arbetsgivaren.100


• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill befästa och ytterligareöka andelen företag som täcks av kollektivavtal.En grundbult för organisationens utvecklingär många kunniga <strong>med</strong>lemmar ochförtroendevalda. Det förutsätter en omfattandeoch livaktig facklig studieverksamhet.Ökad förståelse och kunskap omvårt internationella beroende ska varaviktiga inslag i de fackliga studierna.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> kommer att satsa på ökat deltagandei fackliga studier. En viktiguppgift blir att rusta förtroendevaldaför aktivt arbete i internationellt fackligtsamarbete.En modern organisationVår organisation, våra arbetssätt ochstrategier ska utvecklas i takt <strong>med</strong> omvärldensförändringar. Bildandet av vårtnya förbund är ett svar på denna utveckling.Internationellt fackligt samarbete, inteminst inom Europa, behöver integrerasbättre i det fackliga vardagsarbetet påalla nivåer. <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> har en viktig uppgifti detta arbete samt <strong>med</strong> att bygganätverk mellan fackligt aktiva i olika länder.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska finnas <strong>med</strong> på alla nivåerdär det fattas beslut som påverkar<strong>med</strong>lemmarna.Förbundets klubbar och avdelningar haren dubbel uppgift. Samtidigt som debevakar vunna rättigheter och träffadeavtal ska de också driva på för att utveckladet fackliga arbetet och för <strong>med</strong>lemmarnasmöjligheter att växa i arbetet.Det finns stora outnyttjade möjligheterför den enskilde att <strong>med</strong> sin personligainsats, och tillsammans <strong>med</strong> andra, påverkaoch förändra arbetsplats och samhälle.Speciellt behöver unga <strong>med</strong>lemmarfå större utrymme att påverka innehålloch former för det fackliga arbetet.Inom förbundet är var fjärde <strong>med</strong>lemkvinna och många <strong>med</strong>lemmar är svenskar<strong>med</strong> annan etnisk bakgrund. Dettaåterspeglas dessvärre inte bland de förtroendevalda.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> är en plattform för <strong>med</strong>lemmarnasmest angelägna frågor. Medvår organisation och ett utvecklat arbetssättvill vi attrahera nya <strong>med</strong>lemmaratt bli aktiva.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska ta vara på den kraft somalla engagerade <strong>med</strong>lemmar representerar.Vid förbundets första ordinarie kongress2008 ska styrande organ ha uppnått enrepresentativitet som på ett rimligt sättmotsvarar <strong>med</strong>lemskåren.<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> lever i en öppen värld därmånga andra krafter arbetar för liknandemål. Tillsammans <strong>med</strong> de övriga fackeninom industrin och <strong>med</strong> LO-förbundendriver vi gemensamma intressen inom enlång rad områden. Inom ramen för Industrikommitténsamarbetar förbundet <strong>med</strong>sina motparter i frågor som exempelvisindustriell utveckling.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> vill verka för allianser <strong>med</strong>andra progressiva krafter i syfte att påett effektivare sätt nå fram till konkretaresultat.101


En öppen och nära organisationDet nya förbundet betyder förbättrademöjligheter att finnas nära den enskilde<strong>med</strong>lemmen <strong>med</strong> en stark och kvalificeradorganisation. Det ska vara lätt attengagera sig i förbundets aktiviteter, attkomma i kontakt <strong>med</strong> sin fackliga företrädaresamt att få hjälp och stöd närproblem uppstår.Inom <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> har alla <strong>med</strong>lemmar sammavärde oavsett ålder, kön, ursprung,handikapp, sexuell läggning eller religion.Denna grundhållning ska genomsyra vårdagliga verksamhet, våra ledningsorgansamt våra fackliga och sociala strävanden.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska göra det möjligt för breda<strong>med</strong>lemsgrupper att delta i och påverkaförbundets ställningstaganden.Nya möjligheter till kommunikationmellan <strong>med</strong>lem och organisation skatas till vara.SlutordDet fackliga arbetet möter många hinder.När reaktionära regimer i olika länderangriper fackliga rättigheter, när företagutsätter sina anställda för usla arbetsförhållanden,när borgerliga politiker iSverige pläderar för sänkta ersättningsnivåeroch ökad otrygghet i anställningen,är det i själva verket bekräftelser påatt facket behövs.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska eftersträva att bli enstark kraft i kampen för jobben och<strong>med</strong>lemmarnas arbetsvillkor liksomför ett mänskligt och solidariskt samhälle.Vi räds inte utvecklingen, vi ska gå före iförändringen och vi ska stärka industriarbetarnasställning i arbetslivet och isamhället.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska eftersträva högsta möjligatillgänglighet för sina <strong>med</strong>lemmargenom en tydlig närvaro och synlighetpå arbetsplatserna.• <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong> ska <strong>med</strong> den nya avdelningsstrukturenstärka kvaliteten i avdelningarnasarbete så att alla <strong>med</strong>lemmarges möjlighet till likvärdigtfackligt stöd. Särskilt viktigt är stödettill de små och <strong>med</strong>elstora arbetsplatserna.102


GruvindustriAnriknings- och övriga verk för malmbehandlingFältdiamantborrningsföretagGeofysiska mätningsföretagJärnmalmsgruvorAndra malmgruvorMalmbriketteringsverkMalmletningsföretagSkifferbrytningsföretagBeklädnadstillverkningFiskeredskapsfabrikerFärgerier, blekerier, beredningsverkGarverier och pälsberederierHandskfabrikerHatt- och mössfabrikerKonfektionsföretag och skrädderierKorsettfabrikerLin- och hampberedningsverkLäderremsfabrikerMattfabrikerParaplyfabrikerPälsvarufabrikerRegnklädestillverkningRepslagerier och bindgarnsfabrikerSadelmakerierSiden- och rayonindustriSkinnvarufabrikerSko- och toffeltillverkningSkoreparationsverkstäderSnörmakerier samt band- och remfabrikerSportartikelfabrikerSäkerhetsselarTextil- och trikåindustri inklusivestrumpfabrikerTäck- och madrassindustriTält- och segelsömnadVaddfabrikerVäsk- och reseeffektfabrikerAckumulatorfabrikerAluminiumfabrikerAlunfabrikerAsfaltverkAtomforskningsanläggningarBenmjölsfabrikerByggnadsämnesindustrins alla företagCarbon- och färgbandsfabrikerElektrokemiska fabrikerEssens- och extraktfabrikerExplosivämnes- och pyrotekniska industrierFabriker för avfallshanteringFiskeredskapsfabrikerFristående fyllnads- och förpackningsföretagFärgfabrikerGarvämnesfabrikerGasfabrikerGipsfabrikerGlasindustrin samt glasmanufaktureringGlödlampsfabrikerGrafitindustrinGrammofonskivsfabrikerGrusgroparGummiindustrinImpregneringsverkIsoleringsmaterialfabrikerKalkbrännerier och kalkmjölsfabrikerKaolin- och charmotteverkKemisk industriKemisktekniska företagKiselgurfabrikerKnappfabrikerKolborstfabrikerKonstblommefabrikerKonstfjälsterfabrikerKonsthartsindustriKorkfabrikerKraftfoderfabrikerKritbrukLertagLinoleummattefabriker och liknandegolvbeläggningsmaterialLjusfabrikerLäke<strong>med</strong>elsfabriker104


MakadamtillverkningMarkis- och persiennfabrikerMineralkvarnarNeonrörsfabrikerOljefabrikerOljeraffinaderierOptiksliperierOrtopediska hjälp<strong>med</strong>el utanför sjukhusenPlastfabrikerPlastvarufabrikerPorslins- och keramikfabrikerRayon- och konstullsfabrikerRegummeringsfabrikerRöntgen och annan filmtillverkningSkifferoljeverk och skifferverkSlipmaterialfabrikerSnäckskalsfabrikerSockerindustinSodafabrikerStenindustrier av alla slagTjärfabrikerTorvindustrinTvättindustrinTändsticksfabrikerVaxduksfabriker105


Bilaga 3Anvisningar för vali avdelning och klubbAnvisningarna är en vägledning vid förberedelseroch genomförande av val inom<strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s olika organisationsled. Anvisningarför val till avtalsråd och kongresslämnas i särskilda förbunds<strong>med</strong>delanden.Valen bör genomföras så att alla som deltarfår möjlighet att föreslå och rösta påden kandidat som de finner lämpligastför uppdraget. Det är viktigt att mötesdeltagarnablir informerade om arbetsordningenoch att det alltid finns tid fördiskussioner och eventuella frågor innanvalen genomförs.ValberedningFör avdelning finns bestämmelser omvalen och valberedning i stadgarnas § 19mom. 5 och 7. För klubb finns motsvarandebestämmelser i stadgarnas § 21mom. 4 och 6.Valberedningen är en viktig del i endemokratisk organisation. Ledamöterna ivalberedningen ska därför ha bred kännedomom hur organisationen fungeraroch vilka <strong>med</strong>lemmar som är lämpligasom förtroendevalda. Valberedningen skaockså ha kunskap om styrande dokumentsom påverkar arbetet, till exempel förbundetsriktlinjer för en jämställd organisationoch <strong>IF</strong> <strong>Metall</strong>s programförklaring.Valberedningen bör dessutom ha kontakt<strong>med</strong> studieorganisatören och andra förtroendevaldasom har många <strong>med</strong>lemskontakter,för att finna nya lämpligakandidater och där<strong>med</strong> kunna spridauppdragen till fler <strong>med</strong>lemmar. Därigenomkan vi nå ökad delaktighet ochrepresentativitet.En valberedning har till uppgift att förberedavalet. När valberedningen väljs ärdet viktigt att den blir representativ i förhållandetill <strong>med</strong>lemskåren, till exempelvad gäller kön, ålder och etnicitet. Det ärockså viktigt <strong>med</strong> geografisk spridningoch representation från olika avtalsområden.Ledamot i valberedningen som nomineraseller föreslås väljas till ett uppdragska inte delta i valberedningens hanteringoch beslut för det uppdraget.Valberedning/nomineringsmöteAv stadgarna framgår att det finns tvåsätt att välja valberedning.Alternativ 1Valberedning väljs på årsmötet. Valberedningenverkar då under hela året ochkan snabbt träda i funktion om kompletteringsvalav exempelvis ordförande ellerkassör behöver göras.Alternativ 2På nomineringsmötet nomineras ochväljs en valberedning som till årsmötetföreslår vilka av de nominerade som skaväljas.Avdelningens representantskap ellerklubbens <strong>med</strong>lemsmöte/representantskapkan besluta att valberedningensarbete ska ersätta nomineringsmötet. Detinnebär att valberedningen informerarom vilka poster som ska väljas och utlysernomineringstid. Senast två veckor föreårsmötet ska ledamöterna i avdelningensrepresentantskap få kännedom om valbe-106


edningens förslag. Motsvarade gäller förklubbarna då <strong>med</strong>lemmarna ska få kännedomom valberedningens förslag.Avdelningen/klubben kan också välja attha en valberedning som arbetar underåret och ändå ha ett nomineringsmöte,förslagsvis vid höstens budgetmöte.Valberedningens rätt att föreslå kandidaterValberedningen har även rätt att föreslåkandidater. Det kan vara nödvändigt omdet saknas nominerade till några uppdrageller för att få en bättre representativiteti förhållande till <strong>med</strong>lemskåren.I god tid innan årsmötet ska avdelningensvalberedning på uppdrag av styrelseninformera sektioner, klubbar och avdelningsombudom vilka uppdrag som skatillsättas. Dessa ska i sin tur informera<strong>med</strong>lemmarna på respektive arbetsplats.För att arbetslösa <strong>med</strong>lemmar ska få möjlighetatt nominera kan det vara lämpligtatt annonsera på avdelningens hemsida, ilokala <strong>med</strong>ia eller informera på ett möte<strong>med</strong> arbetslösa.För klubbens valberedning gäller motsvarandeuppgifter för klubbvalen.ValordningVarje avdelning och klubb ska senast påmötet före årsmötet fastställa en valordning.Av valordningen ska exempelvis följandeframgå.- Om valberedningen ska verka underhela året eller om klubben/avdelningenska ha nomineringsmöte, alternativtatt avdelningen/klubben har bådevalberedning och nomineringsmöte.- När nomineringar ska vara inlämnadetill valberedningen/nomineringsmötet.- Minsta tid mellan nomineringsmötetoch årsmötet.- Vilka uppdrag som kräver nomineringar.Det är en fördel om nomineringarsker till så många uppdrag sommöjligt. Minsta krav är att nomineringarsker till ordförande, kassör,ordinarie ledamöter och ersättare istyrelsen samt revisorer och ersättareför revisorerna. Även studieorganisatör,skyddsombud, jämställdhetsansvarig,representantskapsombud ochövriga uppdrag kan <strong>med</strong> fördel nomineras.Det kan givetvis uppstå situationerdär nomineringar saknas ochdär valberedningen före mötet intelyckas finna lämpliga kandidater. Idessa fall måste nominering och valske vid samma möte.- Om avdelningsstyrelsen har rätt attutse/välja kandidater till vissa uppdragska det framgå av valordningen.Valberedningen ska informera de nominerade<strong>med</strong>lemmarna om vad respektiveuppdrag innebär. Det är därför lämpligtatt styrelsen fastställer krav och riktlinjerför de olika uppdragen. Som underlagfinns förbundskontorets uppdragsbeskrivningar.Dessa kan tjänasom mall och anpassas lokalt. Beskrivningarnafinns i <strong>med</strong>lemsportalen på <strong>IF</strong><strong>Metall</strong>s hemsida under respektive uppdragsplats.På årsmötet ska valberedningen förordasina kandidater och motivera sitt förslag.Valberedningen ska vara väl förbereddnär valen genomförs. Det innebär till107


exempel att det ska finnas färdigtrycktaröstsedlar när fler än en <strong>med</strong>lem är nomineradtill ett uppdrag.Valberedningen ska redovisa alla nominerade,även de som avsagt sig sin nominering.Medlem kan nomineras till flera uppdrag,till exempel både som ordförande ochledamot i styrelsen, och välja att kvarståsom kandidat till dessa uppdrag.Ordningen <strong>med</strong> att en <strong>med</strong>lem kan nominerastill flera uppdrag innebär att valberedningenmåste ha beredskap att framställanya valsedlar under mötet. Ettexempel är om en <strong>med</strong>lem är nomineradbåde till ordinarie och ersättare. Valberedningenföreslår att <strong>med</strong>lemmen skabli ersättare, men mötet väljer <strong>med</strong>lemmentill ordinarie ledamot. Valsedeln förval av ersättare måste då göras om.Under tiden som valsedlar kopieras fortsättermötet <strong>med</strong> andra dagordningspunkter.Om det av praktiska skäl äromöjligt att under mötet framställa nyavalsedlar måste undantagsvis andramodeller användas. Till exempel att valberedningentextar en ny valsedel påoverhead och mycket tydligt beskriverhur valet ska gå till och informerar omhur många av kandidaterna som ska väljas.Mötesdeltagarna får sedan på blankavalsedlar skriva de kandidater som deförordar. Varje godkänd sedel måste dåuppta exakt det antal namn som ska väljasför att undvika taktikröstningar.När nomineringstiden är avslutad händerdet att ledamöter <strong>med</strong> mandattidkvar avsäger sig uppdraget. Detta kan dåhanteras enligt följande exempel.ExempelVid nomineringsmöte/nomineringstidensutgång är sex <strong>med</strong>lemmar nomineradetill ordinarie ledamöter i styrelsen ochenbart fem ska väljas. En av ledamöternasom har mandattid kvar avsäger sig uppdraget.Alternativ 1I samband <strong>med</strong> att dagordningen godkännspå årsmötet informerar styrelsenom den uppkomna situationen när detgäller val av ledamöter till styrelsen.Eftersom det är tillräckligt antal ledamöternominerade föreslår styrelsen att valav fem ledamöter på två år och ett fyllnadsvalpå ett år (för den som avsagt siguppdraget) ska genomföras.Alternativ 2Val av fem ordinarie ledamöter genomförs<strong>med</strong> valsedel, eftersom det finns flernominerade. Därefter genomförs val aversättare. Den som fått flest röster ellerblir vald som förste ersättare går då in påden vakanta ordinarie platsen i styrelsen.ValsedelAlla personval <strong>med</strong> fler nominerade änsom ska väljas, ska ske <strong>med</strong> sedelval ominte mötet enhälligt beslutar annat.Valsedeln ska uppta samtliga nomineradesom inte avsagt sig sin nominering.Genom att dra ett streck efter det antalsom ska väljas framgår vilka valberedningenföreslår ska bli valda. Namnensätts upp i bokstavsordning.Valsedeln ska tryckas på vitt papper föratt lätt kunna kopieras. När flera val skagenomföras är det tillåtet att användavalsedlar <strong>med</strong> olika färger. Det ska finnas108


ska väljas. Valsedel där den röstandestrukit under namn i stället för att strykaöver namn godkänns inte.För att bli vald fordras att en kandidatfått mer än hälften av antalet avgivnaröster. Har inte detta röstetal uppnåttsförrättas omval. Gäller omvalet ett uppdragförrättas omval mellan de två kandidatersom näst efter de redan valda fåttde högsta röstetalen. Gäller omvalet tvåuppdrag förrättas omval mellan de fyrasom efter de redan valda fått det högstaröstetalet osv.Vid omval räknas endast de röster somavgivits i omvalet. Vid olika röstetal i slutenomröstning mellan två eller flerakandidater som fått mer än hälften av deavgivna rösterna, är den/de som fått fleströster vald/valda. Vid lika röstetal avgörsvalet <strong>med</strong> lottning.Politiskt präglade fraktionsvalPå några få arbetsplatser kan det tidvisförekomma politiska fraktionsval. Fördessa gäller följande.Nominering av samtliga kandidater skerpå <strong>med</strong>lemsmöte/representantskapsmöteeller om mötet så beslutat till valberedningen.En valsedel ska finnas som upptar samtliganominerade som inte avsagt sig sinnominering. Denna sedel benämns "officiellvalsedel". Namnen sätts i bokstavsordning.Det står varje <strong>med</strong>lem fritt att agiterabland sina arbetskamrater för namn påden officiella sedeln.De politiska grupperna anmäler vid nomineringsmöteteller till valberedningenom de avser att gå fram <strong>med</strong> egna sedlar ivalet.Fraktionssedel ska uppta klar partibeteckning,såsom socialdemokraterna,vänsterpartiet osv. Valkarteller kan tilllåtasmellan olika partier och opolitiskafraktioner. En fraktion får inte användaden officiella valsedeln som fraktionssedelgenom att i förväg stryka vissa namnpå sedeln. Samma namn får inte förekommapå flera listor.Val av bolagsstyrelserepresentanterRätten att utse arbetstagarrepresentanteri bolagsstyrelser regleras i lagenom styrelserepresentation för privatanställda.Den ger de anställda rätt attutse en eller flera representanter i företagetsstyrelse.Arbetstagarrepresentanterna bör utsesbland de anställda vid företaget eller, ifråga om moderföretag, inom koncernen.Den som är arbetstagarrepresentant i ettannat företags styrelse får inte utses tillarbetstagarrepresentant utan särskilttillstånd av nämnden för styrelserepresentationsfrågor.Detta gäller inte omföretagen går <strong>med</strong> på något annat ellerom de ingår i samma koncern.Den som utser arbetstagarrepresentanternabestämmer mandatperiod för uppdraget,dock inte längre än fyra räkenskapsår.Mandatperioden ska bestämmasså att uppdraget upphör vid slutet av enordinarie stämma på vilken styrelsevalförrättas.110


Den som utser arbetstagarrepresentanternabestämmer när de ska tillträdauppdraget. Om inte företagets styrelse<strong>med</strong>ger annat, får de dock inte tillträdaförrän tre månader efter det att styrelseninformerats.Om organisationerna inte enas om annat,gäller följande ordning för att utse arbetstagarrepresentanterna.Om mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundnaarbetstagarna vid företageteller koncernen tillhör sammalokala arbetstagarorganisation, får dennautse samtliga arbetstagarrepresentanter.Om en annan sådan organisation företräderminst en tjugondel av de kollektivavtalsbundnaarbetstagarna, får dennaorganisation utse en av ersättarna.Om ingen organisation företräder mer änfyra femtedelar av de kollektivavtalsbundnaarbetstagarna vid företaget ellerkoncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationersom företräder det störstaantalet av dessa arbetstagare utse varderaen ledamot och en ersättare. Om deanställda har rätt till tre ledamöter ochtre ersättare får den större av organisationernautse två ledamöter och tvåersättare.I de fall 4 § andra stycket i lagen om styrelserepresentationför privatanställdaendast ger rätt att utse en arbetstagarrepresentantoch en suppleant, görs detav den lokala arbetstagarorganisationsom företräder det största antalet kollektivavtalsbundnaarbetstagare vid företageteller koncernen. Vid tillämpningen avbestämmelserna i denna paragraf ska delokala arbetstagarorganisationer som tillhörsamma huvudorganisation anses somen organisation.111


112

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!