Samrådsunderlag för alternativa ledningsstråk - E-on

Samrådsunderlag för <strong>alternativa</strong>ledningsstråk130 kV vindkraftanslutning2011-04-19Rapporten är framtagen av SWECO Energuide ABpå uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB1 (19)

Innehåll1 Bakgrund 32 Tillståndsprocessen 42.1 Tillstånd 42.2 Metodik 62.3 Samråd 63 Projektbeskrivning 73.1 Förutsättningar 73.2 Utredningsområdet 83.3 Utformning av ledningarna 83.4 Avgränsning av stråk 103.5 Beskrivning av identifierade stråk 114 Nulägesbeskrivning 154.1 Utpekade natur- och kulturmiljöintressen 154.2 Bebyggelse 164.3 Markanvändning och infrastruktur 174.4 Planförhållanden 175 Omgivningseffekter 185.1 Generell påverkan under driftskedet 185.2 Påverkan under byggskedet 19BilagorBilaga 1: Översiktskarta med samtliga avgränsade stråkBilaga 2: Karta med natur- och kulturvärden samt övriga intressen inomutredningsområdet2 (19)

1 BakgrundE.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att bygga en ny 130 kVkraftledning i området väster om Hammarstrand. Ledningen är enförutsättning för att kunna ansluta två nya vindkraftsparker somE.ON Vind AB planerar att uppföra. Det kan även bli aktuellt att anslutaytterligare vindkraftsetableringar i området via den planeradeledningen. I dagsläget finns inga ledningar i området med kapacitetatt ta hand om den effekt som de nya parkerna väntas ge. De aktuellavindkraftsparkerna är Högklippen och Midsommarberget (sestreckade områden i figur 1 nedan). Parkerna ska anslutas till stamnätetvia stamnätsstationen i Krångede. Den planerade ledningenberör Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län.På uppdrag av E.ON Elnät genomför SWECO samråd samt upprättarhandlingar för ansökan om nätkoncession för linje.Figur 1. Karta över aktuella vindkraftsparker som ska anslutas till Krångede3 (19)

2 Tillståndsprocessen2.1 Tillstånd2.1.1 NätkoncessionFör att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillståndenligt ellagen, s.k. nätkoncession. Ellagen samt tillhörandeförordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) angerregelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelasendast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt intestrider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Vidare får nätkoncessionbeviljas endast den som från allmän synpunkt är lämpligatt utöva nätverksamhet.E.ON Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för linje för den aktuellaledningen. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionensom gör prövningen för denna typ av ledningar. Nätkoncession förlinje beviljas vanligtvis för en tidsperiod om 40 år. Vid prövningentillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler,bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormersamt alternativ lokalisering och utformning. För processengäller även miljöbalkens krav (kap. 6) avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning(MKB).2.1.2 Medgivande om förundersökningI arbetet med att ta fram en ledningssträckning ingår vissa fältarbeten,främst i form av utstakning och inmätning av ledningsprofilenför att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland krävs enenklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutövergörs en värdering av det intrång som kraftledningen medför ochstämpling av träd som behöver avverkas.För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningsmedgivande)vilket kommer att inhämtas genomskriftligt medgivande eller genom överenskommelse vid personligkontakt.4 (19)

2.1.3 MarkupplåtelseavtalFör att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja denmark som berörs av ledningsgatan. E.ON Elnät har för avsikt attteckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare avseenderätten att uppföra och bibehålla ledningen. Avtalet reglerar fastighetsägarensoch ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samtligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som E.ON Elnät avseratt ansöka om hos lantmäterimyndigheten. Inför tecknandet avavtalet får berörda fastighetsägare ett erbjudande om ersättning fördet intrång som ledningen innebär.2.1.4 LedningsrättNyttjanderätten för den mark som berörs av ledningsgatan säkrasgenom ledningsrätt. Detta innebär att marken, genom en lantmäteriförättning,fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen med tillhörandeledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom beslut avLantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på denmark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp.2.1.5 StrandskyddsdispensNormalt gäller, enligt 7 kap. miljöbalken, strandskydd inom 100 meterfrån strandlinjen vid sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddetär att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftslivoch att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Uppförandet avkraftledningar kan innebära att dispens från strandskyddsbestämmelsernamåste sökas hos länsstyrelse eller kommun.2.1.6 Tillstånd enligt kulturminneslagenFasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Om ledningsbyggnationenmedför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillståndför detta från länsstyrelsen.Länsstyrelsen kan med stöd av kulturminneslagen besluta att ensärskild arkeologisk utredning ska utföras för att fastställa om fastafornlämningar kan komma att beröras av de planerade ledningarna.5 (19)

2.1.7 Tillstånd enligt väglagenLängs med allmänna vägar hävdas ett byggnadsfritt område enligtväglagen. Uppförande av kraftledningsstolpar inom det byggnadsfriaområdet kräver dispens enligt 47 § väglagen. I det fall stolpplaceringinom byggnadsfritt område skulle bli aktuellt för de planerade ledningarnakommer sådan dispens att sökas hos länsstyrelsen.2.2 MetodikFör att kunna komma fram till en lämplig sträckning för ledningen ärdet viktigt att arbeta utifrån ett brett perspektiv från början.Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde. Utredningsområdetska vara stort nog att rymma flera <strong>alternativa</strong> sträckningar (se avsnitt3.2). Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbarastråk. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i områdetsamt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråkkan det finnas flera möjligheter till <strong>alternativa</strong> sträckningar. Engenomgång av allmänna intressen som exempelvis natur- och kulturmiljöinom stråken görs som en del av underlaget för beslut omvilket stråk som är lämpligast att utreda vidare och fastställa ensträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid valav stråk är synpunkter som kommer in under samrådet samt tekniskaoch ekonomiska aspekter.Inom det valda stråket definieras därefter en sträckning och ett nyttsamråd hålls gällande föreslagen sträckning. Efter avslutat samrådupprättas en miljökonsekvensbeskrivning för vald sträckning somsedan utgör en del av ansökan om koncession.En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefteroch lämnas in till Energimarknadsinspektionen.2.3 SamrådInför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva den planeradekraftledningen genomförs samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 §. I ettförsta steg i samrådsprocessen genomförs nu samråd avseende definieradestråk.Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd angåendede <strong>alternativa</strong> stråk som tagits fram inom utredningsområ-6 (19)

det. Beroende på de synpunkter som framkommer i samrådet kandet bli aktuellt med mindre justeringar av stråken. Efter samrådetkommer E.ON Elnät att välja ett stråk inom vilket en ledningsträckningsedan tas fram.Inför samrådet sker utskick av samrådsunderlag till berörd länsstyrelseoch kommuner, berörda fastighetsägare samt vissa berördasektorsmyndigheter och organisationer. Samrådsmaterialet kommeräven att kunna erhållas från en kontaktperson på SWECO. Allmänhetenkommer att få information om projektet genom en annons i lokaltidningen.Samrådsmöten kommer att hållas med länsstyrelsenoch kommuner samt med berörda fastighetsägare och allmänhet.I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske även avseendeledningssträckning inom valt stråk. Även i detta skede sker samrådgenom skriftlig information och annonsering samt eventuelltäven genom samrådsmöten.3 Projektbeskrivning3.1 FörutsättningarDen nya 130 kV kraftledningen som E.ON Elnät planerar är en förutsättningför att kunna ansluta minst två nya vindkraftsparker somE.ON Vind AB planerar att uppföra. Eventuellt kan ytterligare vindkraftsanläggningarsom planeras i området komma att anslutas viaden aktuella ledningen. Svenska Kraftnät, som ansvarar för stamnätet(ledningar med spänning på 220 kV och 400 kV) i Sverige, har anvisatE.ON Elnät till den befintliga stamnätstationen i Krångede föranslutning av den planerade ledningen till stamnätet. Ledningen skaha sin slutpunkt i Krångede och får inte ansluta direkt till en stamnätsledning,varför alternativ lokalisering (slutpunkt) på andra platserlängs stamnätsledningarna inte är möjlig.Utöver den aktuella kraftledningen kommer E.ON Elnät även att byggaen ny transformatorstation i närheten av planerad vindkraftanläggningvid Midsommarberget. En kortare tillfartsväg kommer attbehövas till den nya stationen. Den planerade transformatorstationeningår inte i den koncessionsansökan som omfattar aktuella kraftledningar,men kommer att lokaliseringsprövas genom plan- ochbygglagen och miljöbalken.7 (19)

3.2 UtredningsområdetI det aktuella fallet är utredningsområdet definierat utifrån givnaprojektförutsättningar samt geografiska förhållanden. Vindkraftsparkernaska på ett effektivt sätt anslutas till stamnätet iKrångede.Utredningsområdet begränsas i söder av den planerade vindkraftsparkenMidsommarberget samt av Ansjön och bebyggelsen iKälarne. I öster utgör flera större sjöar, däribland Fisksjön och Singsjön,en naturlig gäns. I väster har en befintlig 220 kV ledning, KL 1,inkluderats i utredningsområdet. Eftersom det av avståndsskäl intehar ansetts relevant att utreda framkomliga ledningsstråk längrevästerut får ovan nämnda kraftledning utgöra utredningsområdetsvästra gräns. I norr begränsas utredningsområdet av befintlig stamnätsstationi Krångede. Utredningsområdet berör Bräcke och Ragundakommuner i Jämtlands län och är lokaliserat ca 1 mil väster omHammarstrand och ca 4 mil nordost om Bräcke tätort.Utredningsområdet utgörs av ett kuperat landskap som dominerasav skogsmark med inslag av större och mindre sjöar, vattendrag ochvåtmarker. Området är glest bebyggt med ett fåtal mindre byar ochspridd enstaka bebyggelse. Den dominerande markanvändningeninom utredningsområdet är skogsbruk.3.3 Utformning av ledningenDen nya ledningen planeras att byggas som trädsäker luftlednin.Alternativt kan ledningen utföras som markförlagd kabel. Om manjämför markkabel och luftledning har markkabel en hög driftsäkerhetmen vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera ochavhjälpa felet. För en produktionsanläggning av aktuell storlek är detmycket viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. För en markkabelkan det ta flera månader att lokalisera och avhjälpa eventuellafel och det kan bli aktuellt att byta ut långa sträckor. En luftledningär betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation,vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningari regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klararsvåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtidabehov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledningtillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måsteersättas med en helt ny kabel.8 (19)

När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen meden luftledning att den syns i det omgivande landskapet medan enmarkkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan ansesha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet, menhar istället generellt sett en större påverkan än en luftledning underbyggskedet.Att anlägga en luftledning är ekonomiskt fördelaktigt jämfört medmarkkabel, dels genom lägre materialkostnad och dels genom lägrebygg- och anläggningskostnad.Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl, där driftsäkerhetenväger särskilt tungt, anser E.ON Elnät att markkabelalternativet inteär rimligt i det aktuella fallet. Framtagna stråk är därför utformade urett luftledningsperspektiv.Luftledningen kommer att utföras med portalstolpar i trä (se figur 2).Vid särskilt skarpa vinklar kan det bli aktuellt med trebenta vinkelstolpar(se figur 3). Stolparna är i normalfallet ca 15-17 meter höga.Ledningsgatans bredd blir ca 40 meter. Vid parallellgång med befintligakraftledningar kan befintlig skogsgata delvis nyttjas så att skogsintrångetblir mindre än om en helt ny ledningsgata måste tas i anspråk.Ytterligare framtida vindkraftsetableringar, förändringar i produktionsberäkningarför de planerade vindkraftsparkerna samt tekniskprojektering av ledningen kan medföra förändringar i utförande.9 (19)

Figur 2. Portalstolpar i trä.3.4 Avgränsning av stråkDet första steget i arbetet med att ta fram en ledningssträckning föratt ansluta de planerade vindkraftsparkerna är att hitta lämpligastråk för anslutningsledningen. En stråkutredning har påbörjats ochett antal <strong>alternativa</strong> stråk har identifierats. Efter att stråkutredningenär slutförd kommer E.ON Elnät att fatta beslut om stråkval för attsedan gå vidare i arbetet med att lokalisera den mest lämpliga ledningssträckningeninom valt stråk.I detta skede studeras relativt breda stråk inom vilka flera <strong>alternativa</strong>ledningssträckningar kan finnas. De studerade stråkens bredd varierarberoende på de förutsättningar som finns att finna lämpliga ledningssträckningari landskapet. Vid exempelvis parallellgång medbefintliga kraftledningar har stråkbredden reducerats. Detta eftersomden mest lämpliga lokaliseringen av en eventuell ny luftledning10 (19)

är att bygga denna i direkt anslutning till befintlig luftledning för attdärigenom minimera tillkommande påverkan på landskapsbild, natur-och kulturmiljö samt pågående markanvändning.Vid framtagande av stråkalternativ har strävan varit att minimerapåverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, aktuell markanvändningsamt andra intressen. Även tekniska och ekonomiska aspekterhar varit styrande vid lokalisering av lämpliga stråk.När det gäller natur- och kulturmiljö har kända värdefulla områdenoch objekt så långt som möjligt undvikits vid framtagande av <strong>alternativa</strong>stråk. En annan viktig faktor i arbetet med att ta fram <strong>alternativa</strong>stråk har varit hänsyn till landskapets struktur och topografi. Destuderade stråken har anpassats så att det ska gå att finna ledningssträckningarinom stråken som harmoniserar med landskapsbilden.Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagnastråken har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens,Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlagsamt Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältstudierhar även gjorts i området. Till detta kommer sedan den informationsom framkommer vid samråd med fastighetsägare och myndigheter.De studerade stråken har anpassats till befintlig bebyggelse inomutredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse harundvikits så långt som möjligt.3.5 Beskrivning av identifierade stråkInom begränsade delar av utredningsområdet har endast ett lämpligtstråk identifierats (i anslutning till stationslägena i norr och söder).För att de studerade stråkalternativen på ett enkelt sätt skakunna redovisas och jämföras med varandra har vi valt att behandlavarje stråkalternativ som en fungerande helhet som knyter sammanplanerad transformatorstation öster om Kälarne med befintlig stamnätstationi Krångede. Detta innebär att de studerade stråken delvissammanfaller med varandra.Nedan görs en beskrivning av respektive stråk i text och kartor. Enmer detaljerad karta över avgränsade ledningsstråk finns i bilaga 1.11 (19)

3.5.1 Stråk 1Figur 3. Översiktskarta Stråk 1Stråk 1 utgår i nordvästlig riktning från den planerade transformatorstationennorr om Midsommarberget. Norr om bebyggelsen i Kälarneantar stråket en mer västlig riktning och delar strax därefterupp sig i två delstråk. Stråk 1a går i nordvästlig riktning fram till befintlig220 kV ledning KL 1. Här viker stråket av mot nordost och följerbefintlig ledning förbi byarna Öster-Övsjö och Flärken. Stråk 1b vikeristället av mot norr och följer befintlig ledningsgata för den raserade220 kV ledningen KL 2 förbi bebyggelsen invid Hemsjön. Snart vikerstråket av mot nordväst och ansluter till befintlig ledning KL 1 norrom Håcksjön. Härifrån fortsätter Stråk 1 i nordlig riktning längs medbefintlig ledning KL 1 hela vägen fram till befintlig stamnätsstation iKrångede.12 (19)

3.5.2 Stråk 2Figur 4. Översiktskarta Stråk 2Stråk 2 sammanfaller med Stråk 1/1a från planerad transformatorstationvid Midsommarberget och fram till en punkt väster om Hemsjön.Härifrån fortsätter Stråk 2 längs med befintlig ledningsgata för denraserade ledningen KL 2 hela vägen fram till befintlig stamnätsstationi Krångede.13 (19)

3.5.3 Stråk 3Figur 5. Översiktskarta Stråk 3Stråk 3 sammanfaller med Stråk 1 fram till strax norr om Kälarne, därdet fortsätter norrut fram till en befintlig 40 kV ledning väster omväg 323. Den befintliga ledningen följs sedan i nordlig riktning framtill en punkt nordväst om Fisksjön. Här viker stråket av västerut ochansluter sedan till Stråk 1 och Stråk 2.14 (19)

3.5.4 Stråk 4Figur 6. Översiktskarta Stråk 4Stråk 4 sammanfaller med Stråk 1 den första biten ut från planeradtransformatorstation vid Midsommarberget. Norr om Ansjöån vikerstråket av mot norr och går i rakt nordlig riktning fram till Fisksjön.Här viker stråket av något mot väster och sammanfaller under någrakilometer delvis med Stråk 3. I höjd med Fjällmarkhöjden viker stråketav ytterligare något mot väster och ansluter så småningom tillbefintlig 220 kV ledning KL1 vid Öratjärnen. De sista kilometrarna inmot befintlig stamnätstation i Krångede sammanfaller Stråk 4 medövriga stråk.4 Nulägesbeskrivning4.1 Utpekade natur- och kulturmiljöintressenKända områden av särskilt intresse för natur- och kulturvården inomutredningsområdet finns redovisade på karta i bilaga 2. En fördjupadbeskrivning av berörda intresseområden samt en bedömning av påverkanpå dessa kommer att redovisas i ett senare skede av projektet.15 (19)

4.2 BebyggelseSamtliga stråk går huvudsakligen genom glest bebyggda trakter.Inga större samhällen berörs av stråken men enstaka hus samt utkantenav några byar finns inom stråken. De byar som finns i närhetenav stråken anges nedan. Vissa stråk är breda och även om ettstråk väljs innebär det inte säkert att bebyggelsen inom detta stråkkommer att påverkas av ledningen. Beskrivningen av bebyggelsekommer att fördjupas i senare skeden av projektet.Stråk 1Inom Stråk 1 finns enstaka byggnader på två platser öster om Kälarne;vid Norribodarna samt invid Långströmmen. Stråket passeraröster och norr om samlad bebyggelse i Kälarne samt söder om densammanhållna bebyggelsen i Håsjö med flera byar, söder om Hemsjön.Inom delstråk 1a finns enstaka byggnader vid Småsvedjebodarnasamt strax norr därom. Även i anslutning till befintlig ledningsgataför 220 kV ledningen KL 1 söder om sjön Flärken finns spridd bebyggelseinom delstråket. Delstråk 1b passerar förbi sammanhållen bebyggelseöster om Hemsjön. Här är stråket centrerat kring en befintligledningsgata för en nyligen raserad ledning KL 2. Inom delstråk 1bfinns enstaka byggnader i anslutning till Öster-Ringsjön, vid Nybodarna.I norra delen av Stråk 1 finns byggnader i anslutning till befintlig ledningsgatainvid den lilla sjön Grönvattnet.Stråk 2Stråk 2 sammanfaller med Stråk 1 från planerad transformatorstationvid Midsommarberget och fram till en punkt öster om Hemsjön,samt norr om Lilltjärnen och fram till befintlig stamnätsstation iKrångede. Ingen bebyggelse finns däremellan inom stråket.Stråk 3Stråk 3 sammanfaller med Stråk 1 från planerad transformatorstationvid Midsommarberget och fram till en punkt strax norr om Kälarne,samt norr om Lilltjärnen och fram till befintlig stamnätsstationi Krångede.Byggnader tillhörande en träindustri finns inom stråket norr om Kälarne.Stråket passerar också öster om spridd bebyggelse vid Håsjö.16 (19)

Sammanhållen och spridd bebyggelse finns även på båda sidor omstråket i anslutning till sjöarna Baksjön samt söder om Skällsjön.Stråk 4Stråk 4 sammanfaller med Stråk 1 från planerad transformatorstationvid Midsommarberget och fram till Ansjöån, samt från Öratjärnenfram till befintlig stamnätsstation i Krångede.Stråket passerar strax öster om bebyggelsen i Lövudden. Inom stråketfinns enstaka byggnader invid Fisksjön och Fisksjötjärnen.4.3 Markanvändning och infrastrukturDen nya ledningen kommer att anläggas i ett område som till störstadelen består skogsmark. En stor del av denna mark utgörs av produktivskog som brukas aktivt. Flera sjöar och vattendrag finns inomde definierade ledningsstråken.Utredningsområdet berör betesområde för Jiingevaerie, Raedtivaerieoch Jonevaerie samebyar. Inget område utpekat som riksintresse förrennäringen berörs av ledningsstråken.Södra delen av utredningsområdet genomkorsas av ett infrastrukturstråkbestående av järnväg samt väg 323 och väg 320. Samtligastråkalternativ berörs av dessa. Ett antal mindre allmänna och enskildavägar finns även inom avgränsade ledningsstråk. Dessutomfinns flera befintliga kraftledningar inom stråken. Riksväg 87 tangerarnorra delen av utredningsområdet, men berörs inte av de avgränsadeledningsstråken.4.4 PlanförhållandenVarje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentionerför mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckandeöversiktsplan. Gällande översiktsplan för Ragundakommun antogs i mars 2006 och för Bräcke kommun i december2003.Kommunerna har dessutom antagit fördjupad översiktsplan ellertillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Ett områdemed en träindustri norr om Kälarne, inom Stråk 3, omfattas av enfördjupad översiktsplan för Bräcke kommun, delen Vackernäset, Kä-17 (19)

larne (Upprättad 1995-09-26). Inga detaljplaner, områdesbestämmelsereller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av de studeradestråkalternativen.5 OmgivningseffekterMiljöpåverkan av byggande respektive drift av den planerade ledningenkommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning(MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan.5.1 Generell påverkan under driftskedet5.1.1 Permanent mark- och naturpåverkanDe huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av en kraftledningi de aktuella stråken bedöms medföra är påverkan på landskapsbildoch pågående markanvändning, vilken i detta fall huvudsakligenär skogsbruk. Ledningen kommer att medföra ett produktionsbortfallför skogsbruket i och med den ledningsgata som krävsför ledningen. Ledningsgatans bredd blir ca 40 meter. Vid parallellgångmed befintliga ledningar kan befintlig skogsgata delvis nyttjasså att skogsintrånget blir mindre. Erforderlig ledningsgata måstehållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatankan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, s.k. kantträd,som kan riskera att falla på ledningen.Ledningen medför även en viss påverkan på naturmiljön. Den trädfrialedningsgatan kan i skogsmark innebära att levnadsbetingelsernaför djur och växter ändras lokalt. Vid planering av stråkalternativenhar hänsyn så långt som möjligt tagits till utpekade områden av särskiltvärde för natur- och kulturmiljön.5.1.2 Elektromagnetiska fältElektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskninghar länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa.Fem svenska myndigheter har gemensamt gett ut vägledningen”Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiskafält”. Av denna framgår bl a att ”Om åtgärder, som generellt minskarexponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i18 (19)

övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt frånvad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nyaelanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen strävaefter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.”E.ON Elnät ställer sig bakom denna försiktighetsprincip och kommeratt ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen avden nya ledningen.Magnetfältsberäkningar för den planerade ledningen kommer attgöras i ett senare skede i projektet och kommer att presenteras i denMKB som upprättas för vald sträckning.5.2 Påverkan under byggskedetUppförandet av den planerade ledningen kommer att innebära avverkningav skog samt bortforsling av virke. I anslutning till stolpplatserför ledningen kan det bli aktuellt med mindre schakt-,sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störning. Underbyggskedet förekommer övergående störningar i form av buller ochavgaser från maskiner och anläggningstrafik. I och i anslutning tillledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning.19 (19)