.' 30:e årgången - Kumla kommun

~tån gam(a a(oum6(aÖFEM KUSINER LARSLars RomelI Lars Persson Lars Jonsson Lars Larsson Lars Perssonprofessor lantbrukare lantbrukare lantbrukare lantbrukarefödd i Hagaby 1854 född i Sånnersta 1869 född i Vallersta 1872 född i Rala 1874 född i Rösavi 1886död i Stockholm 1927 död 1937 död 1895 död 1947KUMLAMINNENVII.r[Minnen från 1909 års arbetskonfliktI år är det jämnt 50 år sedan storstrejken utbröt.Rättare benämning torde vara storlockouten, eftersomstrejken måste betraktas såsom en försvarsåtgärd från deorganiserade arbetarnas sida.Aven om Kumla, i stort sett, icke hade någon störrekänning av den stora konflikten, då såväl arbetsgivaresom arbetare vid skofabrikerna ännu stod utanför sinaresp. organisationer, kan det dock måhända ha sitt berättigandeatt i Kumla Julblad med några ord erinra omdetta 50-årsminne.Om man bortser från en visserligen liten men rättlivaktig socialdemokratisk ungdomsklubb, var en skoarbetarfackföreningden enda arbetareorganisationen på orten.Den omfattade ett 30-tal arbetare vid ett par, tremindre skofabriker. Dessa arbetare ansåg sig i arbetaresolidaritetensnamn pliktiga att hörsamma den maningtill försvarsstrid, som utgick från den fackliga huvudorganisationen.Då arbetet vid de större skofabrikerna även underkonflikten fortgick ungefär som vanligt, hade man iKumla just ingen känning av konflikten, i varje fall ickeförrän även landets typografer nedlade arbetet, och ortstidningarnasålunda icke kunde utkomma i vanlig ordning.För att hålla allmänheten informerad, framföralltom konfliktens gång, utgavs av strejkledningen i Stockholmtidningen "Svaret". Denna tidning såldes, med skri-varen av dessa rader såsom huvudkommissionär, i en rättstOr upplaga i Kumla och var, under den tid typografernastrejkade, den enda tidning som mera regelbundet utkom.J ag har fortfarande alla nummer av "Svaret" förvaradeoch upplivar då och då gamla minnen genom att bläddrai de slitna tidningarna.StOrstrejken, som utbröt den 4 augusti sedan upprepadelockoutproklammationer under juli månad utfärdats avarbetsgivarnas organisationer, blev ett kännbart nederlagför arbetareparten. Antalet medlemmar i de fackligaorganisationerna reducerades betydligt. Man hadeemellertid på båda sidor om stridslinjen tillgodogjort sigerfarenheter, som betytt mycket då det gällt att biläggakonfliktanledningar under de följande 50 åren.Vad Kumla beträffar kom deltagandet i konflikten,av olika anledningar, att "rinna ut i sanden". Och vadvärre var, även det lilla frö till organisation bland ortensskofabriksarbetare som tillkom ett par år före konfliktengick samma väg, vilket i sin tur hade till följdatt den år 1908 genomförda femprocentiga förbättringenav lönerna vid de mindre skofabrikerna återtogs. Dengenomfördes dock på nytt, sedan fackföreningen reorganiseratsi slutet av år 1910. Den nya fackföreningen tOgsedan som sin förnämsta uppgift att få arbetarna vid destörre skofabrikerna att ansluta sig till organisationen.Denna uppgift kostade mycket arbete men som så småningommedförde resultat, dock först år 1917 - alltsåmitt under det första världskriget - sedan uppgörelseträffats mellan de organiserade arbetsgivarna och fackförbundetom en mindre kompensation för den dyrtidsom följde i världskrigets spår. Men detta sistnämndaär en helt annan histOria.O . L. GillbergKANSKE VI KAN LUSAT1ulkl a pp.pro[, I ernen lPRAKTISKA SAKER SPORTARTIKLAR - VERKTYGLEKSAKER - HOBBY -ARTIKLARJulklapparsom passar alla!ODENGATAN 11Telefon 70067, 714339