.' 30:e årgången - Kumla kommun
.' 30:e årgången - Kumla kommun .' 30:e årgången - Kumla kommun
Kumla och Kumlabor i litteraturenAv TAGE TAPPERLitteraturhistorikerna av facket har länge varitroade av att identifiera "diktens städer". Orebro ochVästerås har fått dela på äran från Hjalmar BergmansVadköping; Härnösand är Ludvig Nordströms Obacka;Vänersborg är Birger Sjöbergs Lilla Paris; Strängnäs ärBerit Spongs Sjövinkel osv.Utan att vara litteraturdoktor, kan man i amatörmässiganspråkslöshet undersöka om inte även Kumlaoch Kumla-borna finnes representerade i skönlitteraturen.Undertecknad har under någon tid intresseratsig för detta spörsmål och vill här nedan presenteraKumla sådant det framställes i skönlitteraturen. Att göraen genomgång av facklitteraturen i samma syftemål ärminst sagt en femårsplan som skrivaren gärna överlåteråt någon annan mera kvalificerad person med möjlighetatt utge en större bokkatalog. 'Vilken är vår första litteratur, och när nämnes förstagången en Kumlabo? J a, vår äldsta svenska "litteratur",om denna benämning får användas, är runstenarna. Ensådan finns i Ves ta i Kumla socken och dess text harav professor Sven B. F. Jansson uttytts till: "- - -reste sten denna efter Arnbjörn, maken sin". Ett förstanamn - kvinnan som reste stenen - är utplånat underårhundradenas lopp. Men Arnbjörn hette han, denförsta namngivna Kumlabon vars namn bevarats på ettsandstensblock ända sedan lO-hundratalet.Under medeltiden skrevs inte många svenska böckeroch näppeligen någon skönlitteratur. Det kan docknämnas att i Kumla skrevs en räkenskapsbok för kyrkanoch i utgåvan som ombesörjdes av Kumla-sonenJ onas Samzelius citerar vi en vers ur "Elisifs visa":De färdas så fram i fullo god t makTil Kumlabo Klöster de rida,De budo Herr Hugo i Klösteret war,Han vill dem tilsammans via.Denna visa ansågs länge medeltida men avslöjadesunder 1800-talet som en - i sig själv utmärkt - förfalskningav Johan Gustaf Hallman. Dessförinnan hadeden givit upphov till mycket kanstöperier om "Kumlabokloster", som en del ville förlägga till Hörsta, medenandra ansåg att Kumblaboda var en felskrivning förRamundeboda.Samzelius citerar också efter Johannes Bureus i enuppsats i Till hembygden 1949 en vers från en medeltidakyrkklocka i Kumla kyrka om Tyrgils, Kumlas egetsk yddshelgon:På Kumla klocka i Nerike stårEcclesiae tu ytor Tirgille funde preca tusut presens status sit Christo fine beatusden kalla de Sancte T yrgils, har der fordom want enkyrkewerd." reste sten denna efter Arnbjörn, maken sin"Runsten vid Ves ta i Kumla, rest på tiohundratalet och tolkadav professor Sven B. F. Jansson.Tolkat av Samzelius:O T yrgils, kyrkans beskyddare, utgjUt böner att det närvarandetillståndet må vara välsignat i Kristus intill änden.Vid slutet av medeltiden är det Engelbrekt, som ärden stora gestalten i Sveriges och inte minst Närkeshistoria. Han passerade Kumla flera gånger på sina färdergenom mellansverige och C. Georg Star bäck har isin roman Engelbrekt Engelbrektsson, som utkom på1860-talet skildrat ett av dessa tillfällen. Det handlarom väpnaren Belgsting på hans vandring från Västergötlandoch upp till Orebro.JUSt i soluppgången den 3 maj på morgonen kom han framsöder om Ekeby mosse och gick emot den ås, som öster om mossensträcker sig i nordlig riktning från Kumla ända fram till Orebro.På denna ås gick vägen norrut, och i den tidiga morgonstundenvågade sig Belgsting fram på denna, h\"arifrån han hade en vidsträcktutsigt öfver landet rundt omkring. Norrut såg han Mosåskyrka och österut Mosjön. Han närmade sig stranden av dwna,för att se till, om han der kunde finna en båt, enär han i annatfall hade att välja på den farliga vandringen utefter den nämndeåsen eller också att kringgå Ekeby mosse och ves ter om dennanalkas Oreb,ro.Med fasta steg gick han åter över åsen och nedåt Ekeby, föratt därifrån över T äby hinna Orebro.F O T O _G_R_A_F_I._S_K_AKUMLA - Tel. 70844SUNDBERG & OLSONSBRUDPARPORTRATT~otoGRUPP-SERIEFODELSEDAGS-Vi rekommendera vår populära p O R T R JE T T S E R I E10
Femtonhundratalet har mig veterligen inte efterlämnatnågot spår i skönlitteraturen om Kumla och sextonhundrataletefterlämnar främst berättelserna om denpredikande prästdottern Margareta från Kumla, somslutade med att hon på kung Gustaf II Adolfs order kastadesi fängelse på Orebro slott.Sjuttonhundratalets största skald heter Carl MikaelBellman och han har inte bara skrivit om Fiskartorpet,Djurgården och Haga utan även om Närke. Han umgicksmed herrskapet på Tjälvesta och i ett brev tillSchyttes på Tjälvesta den 2 oktober 1792 finnes en diktsom skildrar resan från Tjälvesta till Stockholm ur vilkenvi citerar versen om Kumla:Ifrån Tjälvestad man foroch till Blackstad sent anlände.Där tyvärr oss alla hände,att vi miste våra skor.Måste således skorna lånaay de arma hästarnaoch - mcsericOl'dia -swlta fram med bara tårna.På den tiden blev man tydligen av med skor i Kumla;senare har det ju blivit tvärtom att många människorfått sina skor just från Kumla.Blacksta gästgivaregård - belägen efter den gamlaEriksgatan - var ett av alla resande frekventerat ställe.Det omtalas ofta, men här skall citeras en dikt av prostenE. J. Andersson i Hallsberg, kallad Kungsskjutsen:Men där på vägen, - dit min blick nu förs -i ständig brokig växling livet rörs.D är ser jag mången sina färder fara,båd' hög och låg, en blandad mänskoskara.D en stora allfarvägen löper därpu lsådern, som från landets hjärta bär.D är böljar fram en våg från stora världenmed dämpat sorl från bullret och från flärdenoch all den ävlan, som därute borbland tidens barn men här ej märks så Stor.Jag mången färdeman där finner vandra,kramhandlar'n, gesäll'n och många andra.Och skjutsar rulla, enbet eller par,en färdas sakta, fort en annan fa r.Där ilar diligensen på sin stråtmed resande och POSt vid hornets lh.Där ses en rankig hållskjuts framåt hastafrån Blacksta, där den en stund fått rasta,och där man ser ett ståtligt ekipageen herrgårdsskjllts, som här har sin passageoch se nu reser kungen själv där fram,se där går "kungsskjuts" i ett moln av damm,och folket hurrar och sin glädje visar,blott bygdens pålle ej den resan prisar.Så bröt då 1800-talet in och vem skall man då talaom, om inte Frans Mikael Franzen, vår stora skald. MallaSilfverstolpe - som mest är känd för sina litterära salongeri Uppsala med Geijer och andra stora samtida -skildrar efter ett besök på Säbylund följande i sina memoarerfrån år 1816:Vid Kumla, en halv mil fdin Säbylund, bodde den älskvärdafamiljen Franzen, anförd av dennes andra husrru, den behagligaSophia Wester. D en äldsta dottern Rosina spelade harpa, m åladeoch skrev vers, Henriette deklamerade etc. Dessa familjer hadedet kärt tillsammans och mycket roligt. En tidning, kallad "Merasådant", utgåvo de gemensamt, prydd med små poem er av Fran-zen och Grafström. Gustaf Lewenhaupt, då han bredvid den skönaRosina spelade gitarr och sjöng : ElIe etait lit.Efter Martin Lundqvists Kulturglimtar från Kumla igångna tider citerar vi ur Orebro-Karolinaren november1952:Man har talat om detta som ett glädjens hemvist men ocksåsom en snillenas akademi. Dit kom nämligen som gäster utomT egner även \Vallin, Geijer, Atterbom och makarna Lenngren,vilka senare sägas ha nrit särskilt efterlängtade. D et var kortsagt en stor del av det dåtida Sveriges andliga elit. BernhardElis Malmström, vilken som gosse flera år åtnjöt huld och skyddi det vidhjärtade Franzenska hemmet, talar som vuxen om "herdetjälleti Kumla, sångens och skönhetens hem".Och Grafström, Franzens måg, har skildrat Franzensegna reaktioner vid ankomsten till Kumla:"- - - vid min ditkomst förnyades min glädje över det trevligahemmet. Den var så mycket större, som den delades av minhustru och mina barn. D essa begynte dansa om kring det präktigakastanjeträdet, som stod mitt på gården och nyss slagit ut någ raav sina stora vita blommor. Ett mörkt åsk moln hade svävat övernejden då vi nalkas pr ästgården; det var skingrat och himmelenklar då vi inträdde."D en Stora hängbjörken vid inkörsgrinden, fruktträdgården ochparken därinvid med sina i flera rader planterade träd - alladessa den lantliga prästgårdens behag intogo honom.Som framgår av dessa citat umgicks Franzen medfamiljen på Säbylund och en kvinna som han beundradem ycket var Charlotta Elisabet Silfverskiöld f. von Essentill vilken han den 3 januari 1822 skreven liten diktur vilken vi här citerar en strof:D et bodde en fru i Mosjögårdden frun månde alla berömma.Hon hade om många en huldrik vård;en en da hon vill e förglömma.Besvär och bekymmer hon lät henne ha,och bjöd henne tYSt sina plågor fördra.Vem var det? H on själv ; mot sig allenaså hård, hon ville all ro sig förmena.Franzen betygade själv att Säbylundsfamiljen Silfverskiöldgivit honom "ett rätt begrepp om äkta adlighet".Berömda samtida: Johan Olov Wallin, Frans Mikael Franzen,Jöns Jakob Berzelius, Erik Gustaf Geijer och Esaias T egner. Oljemåningav professor J. G. Sandberg 1843 på Gripsholms slott.T}ulklappen Jka' v a ra frå nVi ha massor av praktiska ochnyttiga julklappar, som medsjälvskrivenhet hör hemmapå allas önskelista!MOBER GS H errekiperingHagendalsvägen 26 - Tel. 70627MOBERGS .JuniorTrädgårdsgatan 8 - T el. 794 7011
- Page 1 and 2: REALEXAMEN I KUMLA 1959Foto: Gunnar
- Page 3 and 4: xr30KUMLAårg.Utgivare:JULBLADNils
- Page 5 and 6: Stora klockangjuten år 1813Lilla k
- Page 7 and 8: oASBRO- HALLSBERG- K UMLAEn morgont
- Page 9 and 10: ,Men varför samlas ni inte på kyr
- Page 11: ~tån gam(a a(oum6(aÖFEM KUSINER L
- Page 15 and 16: En av våra allra största svenska
- Page 17 and 18: Den av Lo-Johansson skildrade veten
- Page 19 and 20: Frans August CarlssonSkomakareLäde
- Page 21 and 22: oGARDAR OCHBYAR I KUMLAXVI.c.?11år
- Page 23 and 24: Två motiv från den märkliga tape
- Page 25 and 26: MIN BARNDOMS GATAVII.VillagatanVill
- Page 27 and 28: 1l1lfrån Bäck i Hallsberg. Nuvara
- Page 29 and 30: PROSTARI KUMLAc:Av Karl Bå"ckgren,
- Page 31 and 32: på nyttan av vattendrickning - i a
- Page 33 and 34: levnadsår. Döden nådde honom å
- Page 35 and 36: Då torget var ett kärr.bakgrunden
- Page 37 and 38: cJl;1innesglimtar från HöOrstafr
- Page 39 and 40: Varumärken:EXCELLENTHerrskodonSTIL
- Page 41 and 42: Hörsta Kristliga Ynglinga- och Jll
- Page 43 and 44: var hans största hobby att sälja
- Page 45 and 46: sBe Er skohandlare att få prova en
- Page 47 and 48: &KUMLA IDROTTSPARK•ny gestalt,zDe
- Page 49 and 50: hänga kvar, särskilt då om spele
- Page 51 and 52: FÖR EDRA TRANSPOR TER ANLITAKurnla
Femtonhundratalet har mig veterligen inte efterlämnatnågot spår i skönlitteraturen om <strong>Kumla</strong> och sextonhundrataletefterlämnar främst berättelserna om denpredikande prästdottern Margareta från <strong>Kumla</strong>, somslutade med att hon på kung Gustaf II Adolfs order kastadesi fängelse på Orebro slott.Sjuttonhundratalets största skald heter Carl MikaelBellman och han har inte bara skrivit om Fiskartorpet,Djurgården och Haga utan även om Närke. Han umgicksmed herrskapet på Tjälvesta och i ett brev tillSchyttes på Tjälvesta den 2 oktober 1792 finnes en diktsom skildrar resan från Tjälvesta till Stockholm ur vilkenvi citerar versen om <strong>Kumla</strong>:Ifrån Tjälvestad man foroch till Blackstad sent anlände.Där tyvärr oss alla hände,att vi miste våra skor.Måste således skorna lånaay de arma hästarnaoch - mcsericOl'dia -swlta fram med bara tårna.På den tiden blev man tydligen av med skor i <strong>Kumla</strong>;senare har det ju blivit tvärtom att många människorfått sina skor just från <strong>Kumla</strong>.Blacksta gästgivaregård - belägen efter den gamlaEriksgatan - var ett av alla resande frekventerat ställe.Det omtalas ofta, men här skall citeras en dikt av prostenE. J. Andersson i Hallsberg, kallad Kungsskjutsen:Men där på vägen, - dit min blick nu förs -i ständig brokig växling livet rörs.D är ser jag mången sina färder fara,båd' hög och låg, en blandad mänskoskara.D en stora allfarvägen löper därpu lsådern, som från landets hjärta bär.D är böljar fram en våg från stora världenmed dämpat sorl från bullret och från flärdenoch all den ävlan, som därute borbland tidens barn men här ej märks så Stor.Jag mången färdeman där finner vandra,kramhandlar'n, gesäll'n och många andra.Och skjutsar rulla, enbet eller par,en färdas sakta, fort en annan fa r.Där ilar diligensen på sin stråtmed resande och POSt vid hornets lh.Där ses en rankig hållskjuts framåt hastafrån Blacksta, där den en stund fått rasta,och där man ser ett ståtligt ekipageen herrgårdsskjllts, som här har sin passageoch se nu reser kungen själv där fram,se där går "kungsskjuts" i ett moln av damm,och folket hurrar och sin glädje visar,blott bygdens pålle ej den resan prisar.Så bröt då 1800-talet in och vem skall man då talaom, om inte Frans Mikael Franzen, vår stora skald. MallaSilfverstolpe - som mest är känd för sina litterära salongeri Uppsala med Geijer och andra stora samtida -skildrar efter ett besök på Säbylund följande i sina memoarerfrån år 1816:Vid <strong>Kumla</strong>, en halv mil fdin Säbylund, bodde den älskvärdafamiljen Franzen, anförd av dennes andra husrru, den behagligaSophia Wester. D en äldsta dottern Rosina spelade harpa, m åladeoch skrev vers, Henriette deklamerade etc. Dessa familjer hadedet kärt tillsammans och mycket roligt. En tidning, kallad "Merasådant", utgåvo de gemensamt, prydd med små poem er av Fran-zen och Grafström. Gustaf Lewenhaupt, då han bredvid den skönaRosina spelade gitarr och sjöng : ElIe etait lit.Efter Martin Lundqvists Kulturglimtar från <strong>Kumla</strong> igångna tider citerar vi ur Orebro-Karolinaren november1952:Man har talat om detta som ett glädjens hemvist men ocksåsom en snillenas akademi. Dit kom nämligen som gäster utomT egner även \Vallin, Geijer, Atterbom och makarna Lenngren,vilka senare sägas ha nrit särskilt efterlängtade. D et var kortsagt en stor del av det dåtida Sveriges andliga elit. BernhardElis Malmström, vilken som gosse flera år åtnjöt huld och skyddi det vidhjärtade Franzenska hemmet, talar som vuxen om "herdetjälleti <strong>Kumla</strong>, sångens och skönhetens hem".Och Grafström, Franzens måg, har skildrat Franzensegna reaktioner vid ankomsten till <strong>Kumla</strong>:"- - - vid min ditkomst förnyades min glädje över det trevligahemmet. Den var så mycket större, som den delades av minhustru och mina barn. D essa begynte dansa om kring det präktigakastanjeträdet, som stod mitt på gården och nyss slagit ut någ raav sina stora vita blommor. Ett mörkt åsk moln hade svävat övernejden då vi nalkas pr ästgården; det var skingrat och himmelenklar då vi inträdde."D en Stora hängbjörken vid inkörsgrinden, fruktträdgården ochparken därinvid med sina i flera rader planterade träd - alladessa den lantliga prästgårdens behag intogo honom.Som framgår av dessa citat umgicks Franzen medfamiljen på Säbylund och en kvinna som han beundradem ycket var Charlotta Elisabet Silfverskiöld f. von Essentill vilken han den 3 januari 1822 skreven liten diktur vilken vi här citerar en strof:D et bodde en fru i Mosjögårdden frun månde alla berömma.Hon hade om många en huldrik vård;en en da hon vill e förglömma.Besvär och bekymmer hon lät henne ha,och bjöd henne tYSt sina plågor fördra.Vem var det? H on själv ; mot sig allenaså hård, hon ville all ro sig förmena.Franzen betygade själv att Säbylundsfamiljen Silfverskiöldgivit honom "ett rätt begrepp om äkta adlighet".Berömda samtida: Johan Olov Wallin, Frans Mikael Franzen,Jöns Jakob Berzelius, Erik Gustaf Geijer och Esaias T egner. Oljemåningav professor J. G. Sandberg 1843 på Gripsholms slott.T}ulklappen Jka' v a ra frå nVi ha massor av praktiska ochnyttiga julklappar, som medsjälvskrivenhet hör hemmapå allas önskelista!MOBER GS H errekiperingHagendalsvägen 26 - Tel. 70627MOBERGS .JuniorTrädgårdsgatan 8 - T el. 794 7011