.' 30:e årgången - Kumla kommun

Frans August CarlssonSkomakareLäderhandlareGodsägareF. A. Carlsson1846-1919Av NILS HELANDEREster Carlsson1878- 1952En av de mest kända personerna i 1880- 90-taletsstationssamhälle var Frans August Carlsson. Han varfödd i Ekeby socken 1846. Skomakaryrket lärde hansig i hemsocknen och flyttade som utlärd gesäll 1865till Kumla. En tre år yngre broder, smeden Gustaf Ohlinblev 10 år senare också Kumlabo (se Kumla Julblad år1949).Innan Carlsson inrättade egen verkstad, var han anställdhos flera skomakarmästare, längsta tiden hos CarlPersson i Södra Mos. När denne som arrendator avVesta komministerboställe flyttade över sin rörelse dit,följde Carlsson med. Persson hade då en av de störstaskoverkstäderna i orten.Han hade stor respekt för skjutvapen och tillät inteatt sådana förvarades på verkstaden. Gesällerna kom engång överens om att skoja med sin mästare, emedande hade kommit över en stövelknekt som var så beskaffad,att den hoplagd liknade en pistol. Den hängdesupp på verkstadsväggen. När mäster vid sitt inträde iverkstaden fick se "pistolen", befallde han: Tag genastut "skjuten", den får inte vara här.År 1875 köpte F. A., som han allmänt kallades, avmålare C. V. Zarelius en byggnadstomt intill nuvarandeHandelsbanken. På den uppförde han ett tvåvåningshus,som han kallade Carlsholm. En lokal i byggnadens södradel hyrde han ut till Gustaf Olssons urmakeri- och antikvitetsaffär,övriga utrymmen använde han till sinnystartade skomakerirörelse.På verkstaden hade F. A. 6- 8 anställda, varav fleravar kända för sin yrkesskicklighet, bl. a. C. J. Kollman.Denne tillhörde ett gäng muntra gesäller, som rätt oftatog sig en "trumfvecka". Med tiden ändrade Kollmanemellertid sinnelag och blev en nitisk medlem av logenNatanael, som han tillhörde till sin död 1918.I början av 1880-talet började F. A. med läderhandel.Affären blev emellertid förlustbringande och tärde hårtpå hans ekonomi. Så småningom kom . han underfundmed orsaken till det dåliga resultatet. Lädret hade torkatihop under lagringen. Carlsholm, byggt av trä, var ejlämplig att någon längre tid användas som lagerlokalför läder.F. A. beslöt nu att sälja sin fastighet och bygga enny sådan. Köpare till Carlsholm var en kollega frånhans födelsesocken, L. E. Linngren, som öppnat verkstadi Kumla (se Kumla Julblad år 1944).På en tomt invid Hagendalsvägen byggde F. A. sedanden mycket omtalade tornvillan. När taklagsfesten skullefiras, hade ett par spjuvrar passat på att placera enbrödkaka på tornet. Detta skulle innebära, att byggherrenskulle "gå bet" på bygget. Det gick emellertidinte så, utan F. A. lär ha klarat bygget bra. När villanvar färdig kunde man i en örebrotidning läsa: "densista villan är värre än den första". Det hade tidigareej byggts mer än en liknande byggnad i stationssamhället.Det var fastigheten Svea, uppförd av skomakareJ oh. Olsson. Under första världskriget blev villan avgrosshandlare Lasse Buren ombyggd till "ett slott."Tornvillan fick namnet Elsas, efter F. A:s dotter somgick bort i unga år. På tomten byggdes samhällets förstajordvåning för läderförvaring, ett bryggeri samt enstallbyggnad. Bryggeriet drabbades tyvärr snart av denröda hanen och blev ej återuppbyggt, trots riklig vattentillgångpå tomten.I början av år 1903 var hälsovårdsnämnden, i vilkenF. A. var ledamot, samlad för att överlägga om olägenheternamed den avloppsgrav, som från torget fortsattein på nuvarande Köpmangatan och vidare söderut. F. A.meddelade då, att han på sin gård hade en borrbrunn,som 2 fot under markytan frampressade vatten med enkapacitet av ca 25.000 liter per dygn. Nämnden beslötatt vid behov "på ett eller annat sätt" tillföra avloppsgravendenna vattentillgång. Vid Elsas låg samhällets"spruthus", som inrymde en större brandspruta ochnågra rödmålade hinkar. Det var allt vad samhället hadeatt bekämpa en eldsvåda med.En av F. A:s mest förtroliga affärsvänner var denår 1958 bortgångne grosshandlare Erik Åqvist, Orebro.Linoleummattor - Fernissa - Tapeter - Sjukvårds- och FörbandsartiklarTel. 70023, 705 0017