.' 30:e årgången - Kumla kommun

oGARDAR OCHBYAR I KUMLAXVI.c.?11årstaG IHtaj SahlbergBertil OlssonBeskrivningen "Gårdar och byar" har pågått alltsedan1944. Utgivaren har ansett det vara lämpligt attserien i fortsättningen även omfattar gårdar i Hardemo,då denna socken numera förenats med Kumla landskommun.Början göres med Hardemo enda herrgård, Mårsta,vars ursprung anses leda tillbaka på en forntida by, påvars ägor troligen även Näiberg anlagts (Dr B. Waldeni Hardemoboken).Mårsta ägdes 1528 av Kristina Gyllenstierna och 1560av hennes son riksrådet greve Gustaf Johansson samt ibörjan av 1600-talet av riksrådet frih. Gustaf Stenbock.Under 1700-talet, då Mårsta var uppdelat på fyrakvartshemman, uppges gården ha ägts av släkterna Bielke,Bååt, Spens och Flodman (kyrkoherde i Edsberg ochHackva). I slutet av 1700- och början av 1800-talet befannsig Mårsta i släkten Robsahms ägo. År 1803 flyttadebrukspatron K. M. Robsahm till sin "mera lönandelantegendom" Mårsta, efter att ha sålt Vissbergai Lerbäcks socken till sonen Carl Magnus. R. avled 1819.Hans änka, Anna Elisabet, faster till Erik Gustaf Geijer,bodde kvar på Mårsta till sin död 1835. Året därpå förvärvadesegendomen av ovannämnde Carl Magnus Robsahm,sedermera bergsråd och adlad af Robson. År 1820ingick han äktenskap med en dotter till brukspatronOlof Burenstam, Skyllberg. År 1841 inköptes Mårsta avhandlanden Jakob Sahlberg från Ulricehamn och 1873av dennes son Gustaf Sahlberg. Efter hans död 1913förvärvades egendomen av lantbrukaren Emil Persson,död 1941. Sedan sistnämnda år är en svärson till P.,Bertil Olsson, ägare till Mårsta. Han är också innehavarea v granngården Näiberg 1 9 •Den nuvarande huvudbyggnaden, som av S. M. Robsahmuppfördes i början av 1840-talet, är ett gott provpå sengustaviansk herrgårdsarkitektur. I bottenvåningenprydes ett av rummen aven märklig tapet, troligen avengelsk tillverkning. Den återger i olika plan sjöfart,jaktmotiv, postdiligens m. m.MejeriprodukterJakob Sahlberg bedrev under flera år grosshandelsrörelsemed bl. a. klädesvaror från England. Hans försäljningsra yon var örebro och socknarna söder och österdärom. Hardemo tycks ha varit en god handelsplats,likaså Kumla, Sköllersta och Viby. Det förekom ett utbrettkreditsystem. Herrskaper och husbönder betaladevarorna merendels kontant, men tjänarna "borgade" iregel. Att det kunde lämnas så mycket på kredit tilldessa berodde på, att de stannade år efter år på sammaplats. Husbönderna ansåg sig därför kunna svara fördem.Sahlberg inropade Mårsta på auktion på Lerbäcksgästgivaregård den 7 juni 1841. Köpeskillingen utgjorde11 .350 riksdaler banco. År 1844 köpte S., likaledes påauktion, Sörgården i Lanna för 2.000 riksd. och 1850bergshemmanet Nyckelhult i Lerbäcks socken för 4.000riksd. banco samt 1864 södra delen av hemmanet Åsen.Förvärvet av Sörgården och Nyckelhult berodde främstpå dessa gårdars rikliga tillgång på skog.Vid Jakob Sahlbergs tillträde av Mårsta var herrgårdeni ett dåligt skick. En ny mangårdsbyggnad uppfördes1844. Aven ladugården och övriga ekonomibyggnadervar mycket eftersatta. N ya sådana byggdes sedansonen Gustaf övertagit gården. Han lät också uppförany arbetarbostad 1897 och nytt magasin 1912.År 1860 blev J. Sahlberg änkling. Förlusten av makantog honom så djupt, att han ej förmådde sköta sinegendom. Under fyra år var Mårsta utarrenderad, men1864 återtog S. brukningen av gården.Om Mårsta och- förhållandena i bygden under Sahlbergarnastid finns bevarade ganska utförliga anteckningar,gjorda av J. Sahlbergs son, kyrkoherde ThureSahlberg. Mellan honom och brodern Gustaf, innehavareav Mårsta 1873- 1913, förekom en livlig korrespondens.Gustafs brev till sin prästerlige broder, omfattadeåren 1890- 1912, finns bevarade. Innehållet i brevendomineras av anteckningar om väderleksförhållanden,skörderesultat, hästavel och om brevskrivarens olikauppdrag inom kommunen och kyrkan. Thure Sahlavhögsta kvalite försäljes i egnarAtbutiker och hos återförsäljareJl-UMLAORTENS E.JIERIFURENI NGMejeri: Tel. 70033,8-12 fm., 5- 6 em.19