.' 30:e årgången - Kumla kommun
.' 30:e årgången - Kumla kommun .' 30:e årgången - Kumla kommun
MJrsta 1959.berg var först kyrkoherde i Aspö och senare i HusbyRekarnes församling i Strängnäs stift. Gustaf tycks avbreven att döma inte haft någon större uppskattning avsin brors förmåga att praktiskt sköta det till prästgårdenhörande jordbruket. Det är ganska rörande att läsa hansråd, då det gällde skötseln av djuren, brukningen avjorden, skördandet och försäljningen av lantmannaprodukterna.Nödåret 1868 var ett bekymmersamt år även förSahlberg d. ä., som ej ansåg sig ha råd att prenumererapå någon tidning. Under hela vintern fick icke ljus användasmer än i kökskammaren. Själv satt S. i mörkreti sitt rum, och när sönerna var hemma på jullovet gickde fram och tillbaka i övre rummet och samspråkadei mörkret. Man kunde försaka på den tiden.Är 1871 snöade och haglade det rikligt före midsommar,och frosten var så skarp att ännu på midsommaraftonlåg snö och hagel kvar.I juni 1873 hade Thure Sahlberg tagit studenten iSträngnäs. Det hade ej varit någon student från socknenpå många år. Gamle Per Ersson i Koskrämma undradevad han skulle "ertitla" Mårstapojken. "Han är väl doktor?"Samma år - 1873 - övertog Gustaf Sahlberg såvälMårsta som södra delen av Äsen och 1/ 2 mantal Nyckelhult.Köpesumman var 39.000 kronor. Själv behöll fadernLanna, som han avsåg ha som bostad under sinåterstående livstid. Men redan vid jultiden året därpåvar hans levnad ändad.r ett brev från mars 1890 uppger Gustaf Sahlberg,a tt priset på mjölken är 18 öre kannan och för kli ochha vregryn 1 krona pundet. "Det blir man inte förmögenpå." Genom räntans höjning blev så Ont om pengarpå bankerna i örebro, att inga växlar eller lån får omsättas,utan att 1/5-del av beloppet inbetalas var sjättemånad. "Vi leva som torpare, men det tycks ej hjälpaändå."r ett brev från 1893 omtalas, att potatispriset är 3 :50fritt Hallsberg per tunna. Äret därpå skulle potatis hasålts i Stockholm för 1 krona tunnan. Mjölkpriset vardå nere i 7,2 öre pr liter.På senhösten samma år skriver han om sin ekonomiskaställning: "Mina levnadskostnader har alltid varitsmå. När, som man säger, någon kom var det kanskenågot mer än som behövdes. Finare folk vill då visa, huruenkelt det skall vara med mat, men vad skräp på bordetoch dagliga betjäningen kostar, det tänka de ej på.r vardagslag alltid sparsamt och arbetsamt, och betjäningeningen, aldrig något kalas, icke 5 buteljer till middagenpå 18 års tid. Men orsaken varför jag har det somjag har det, är den att jag byggde och kostade på förmycket i min ungdom, fick låna pengar och tänkte ejpå de höga räntorna samt - och det är verkligen ettarv efter vår far - jag har alltid haft ett dyrbart yttrelösörebo att förränta och har det ännu. Men jag haralltid velat haft det reelt och tyckt det varit en hugnad."Om uppsättning aven värmeugn i Hardemo kyrkaskriver Sahlberg i december 1892: "Den kostar 431 kroch är till allas vår belåtenhet, och den är så bra att vitill och med leva i den övertygelsen att ingen fÖ'rsamlingi Nerike, ja kanske i hela stiftet, har så bra värmeugn."r början av 1900-talet fanns vid Mårsta närmare 30hästar, därav 17 bundna i spiltorna i stora stallet, därockså fanns 5 boxar i det s. k. fölungsstallet.Den 18 maj 1904 meddelar Gustaf sin bror, att "gubbenFalk" i Kumla dött på förmiddagen. Troligen harhan uppmanat brodern att söka den lediga kyrkoherdetjänsten.Den 7 augusti skriver han: "Nu skall du vilaupp dig riktigt, så du ser ut som en prost, då du skallprova i K. Du skall ta en sup till middag och därtillen halv pilsner var dag, äta värre och sova länge, bådemorgon och middag. Kom hit, skall jag gö dig! Uppfyllerdu allt detta, så får du K. - varom inte, så hardu dig själv att skylla!"r ett brev den 9 oktober återkommer han till prästvalet:"Genom länsman';') fick jag i dag höra grevens':";')utlåtande om dig - det var korrekt, ja korrekt ändaut i fingerspetsarna. Men icke förty och emedan är allmännatanken den att kalla 4:e. Hur greven tänker vetingen."Fjorton dagar senare heter det i ett nytt brev: "Ja,med Kumla gick som förut sagts. Ja, du är väl ej sånykter som ordföranden i blåbandsföreningen. De litarmera på blå bandet. Utgången vet man ju ej, det berorväl mycket på biskopen, Det är ju så många föreningari Kumla och alla vill rå, så utgången är ej gott att förutsäga,Det blir nog ej trevligt för en blivande kyrkoherde,då de nu börjat bråka. Nej, Kumla stutar skulleha en förmåga, som både kan predika och tämja dem,en kai jser."Det blev, som S. förutsagt, "blåbandisternas präst",den som fjärde provpredikant kallade Gustaf Pettersson,Almby, som fick kyrkoherdetjänsten i Kumla. När enliknande tjänst 1908 blev ledig i Asker, avrådde han brodernatt söka. "Du har ju bra som du har det. Nerikesbondenär ej god att stångas med", skriver han.") Anders Welin.'>.') Eugene Lewenhaupr.~ellgf$on$f!I-lerrkonfekfiOnH E R R K L A D E R ~ G O SS K L A D E R ~ A R B E T S K L A D E RTel. 7018220
Två motiv från den märkliga tapeten på Mårsta.I ett marsbrev 1906 klagar S. på höga nybyggnadskostnader:"Men det är som byggis säger, då man i dessatider skall betala 30 öre i timmen till arbetare och deblott ser på klockan, går det till pengar."Om det regniga vädret hösten 1907 skriver Gustaf- som även innehade arrendet av prästgården - tillsin bror Thure: "Vi har nu den 27 oktober, och jaghar inte en nek havre inne vid prästgården och högstlite inne här hemma. Och så är med de flesta här påtrakten. Det är mer än sorgligt att se de stora fältenmed en rik skörd bli så förstörd. Jag såg i går från järnvägenvid Säbylund havrerökar med som en grön mattaav kvarters lång växt havre."Gustaf Sahlberg var mångårig ordförande i såvälkommunalstämma som -nämnd och även ledamot avlandstinget. Med restaureringen 1903 av Hardemo kyrkahade han också mycket att bestyra. Den 21 oktoberskriver han till brodern: "Jag antar att den 15 novemberär allt klappat och klart. Och fint och bra blir det.På prost Callmanders förslag har vi flyttat predikstolen1 aln eller något mer tillbaka, dvs. närmare sakristiedörrenoch sänkt den 18 tum. J ag tror det blir bra.Kyrkan kommer antagligen att kosta över 6.000 kronor.Bara läktaren går till 800- 900 kronor, men den ärmycket snygg."Om sina många uppdrag skriver S. i mars 1908: "Jagkan ej, utan att i ringaste grad skryta eller berömmamig själv, nu låta bli att framhålla en tanke, som mångengång kommer för mig, huru har jag kunnat få de förtroendeuppdragoch bestyr, som jag verkligen har inomlänet? Och om jag på ringaste vis sökt hålla mig framme,hade jag säkert haft dubbelt så många, men jaghar aldrig sökt efter förtroendeuppdrag utan tvärtomavböjt mången gång, därför att jag vetat att mina kunskapervarit så ringa mot medkandidaternas. Huru litetjag lärt, har jag ändå lärt att jag ingenting kan. J aghar mången gång tänkt på, vad kunde jag, då jag slutade skolan. Ingenting. Och sedan gick hemma i sju åroch ej öppnade en bok, knappast en tidning. Jag glömdefullkomligt bort det lilla, jag hade en aning om förut.Nej, pojken skall vid 19-20 års ålder ut och repeteradet han lärt förut, och litet till ändå. Hade jag förståttdet, då hade det kanske blivit bättre med mig. - J a,kanske sämre. Hade jag inte haft så stora ekonomiskabekymmer i mina dar, hade jag naturligtvis känt migmera självständig och lugnare, och allt gått lättare ochbättre."Det nuvarande Mårsta är en högst modernt utrustadgård. Agaren - sedan 1942 - Bertil Olsson har visatsig vara en duktig jordbrukare, som under åren bemödatsig om att med omfattande rationaliseringar göra Mårstaalltmer ekonomiskt bärkraftig.Tillsammans med NäIberg omfattar herrgården 308tunnland, därav 72 tunnland skog, beteshagar och vägar.Under 1958 blev O. även ägare till den tidigarearrenderade Prästtegen, s. k . ecklesiastik egendom. Åkermarkenutgöres av 196 tunnland lerjord och 40 tunnlandblandad ler- och sandjord.Djurbesättningen uppgår till 2 hästar, 25 kor, 35 ungdjuroch kalvar samt ett 85-tal svin.Maskinparken består av bl. a. 3 traktorer, 1 självgåendeskördetröska, 2 silotorn för konservering av grönfoder,1 2-tons spannmåls tork med 24 lagerfickor för300 ton spannmål. Från skördetröskan köres säden medvagnar, som är försedda med hydraulisk 3-vägstipp förstörtning i mottagningsfickan. Därifrån föres säden uppmed en elevator, som tar 25 ton per timme. För avlastningenär det praktiskt ordnat så att tömning kan skedirekt på lastbil. A vrens går med skruvtransportör direkttill gröpkvarnen. En 16 1 / 2 kvm oljeeldad pannalämnar värmen och 2 ton per timme kan nedtorkas4 % .Forts. å sid. 32.ROSSBERGS gNABBKOPÅBYTORP ett va r uhus l miniatyrTel. 73072PLATSEN FöR FöRMANLIGA JULINKöP !21
- Page 1 and 2: REALEXAMEN I KUMLA 1959Foto: Gunnar
- Page 3 and 4: xr30KUMLAårg.Utgivare:JULBLADNils
- Page 5 and 6: Stora klockangjuten år 1813Lilla k
- Page 7 and 8: oASBRO- HALLSBERG- K UMLAEn morgont
- Page 9 and 10: ,Men varför samlas ni inte på kyr
- Page 11 and 12: ~tån gam(a a(oum6(aÖFEM KUSINER L
- Page 13 and 14: Femtonhundratalet har mig veterlige
- Page 15 and 16: En av våra allra största svenska
- Page 17 and 18: Den av Lo-Johansson skildrade veten
- Page 19 and 20: Frans August CarlssonSkomakareLäde
- Page 21: oGARDAR OCHBYAR I KUMLAXVI.c.?11år
- Page 25 and 26: MIN BARNDOMS GATAVII.VillagatanVill
- Page 27 and 28: 1l1lfrån Bäck i Hallsberg. Nuvara
- Page 29 and 30: PROSTARI KUMLAc:Av Karl Bå"ckgren,
- Page 31 and 32: på nyttan av vattendrickning - i a
- Page 33 and 34: levnadsår. Döden nådde honom å
- Page 35 and 36: Då torget var ett kärr.bakgrunden
- Page 37 and 38: cJl;1innesglimtar från HöOrstafr
- Page 39 and 40: Varumärken:EXCELLENTHerrskodonSTIL
- Page 41 and 42: Hörsta Kristliga Ynglinga- och Jll
- Page 43 and 44: var hans största hobby att sälja
- Page 45 and 46: sBe Er skohandlare att få prova en
- Page 47 and 48: &KUMLA IDROTTSPARK•ny gestalt,zDe
- Page 49 and 50: hänga kvar, särskilt då om spele
- Page 51 and 52: FÖR EDRA TRANSPOR TER ANLITAKurnla
Två motiv från den märkliga tapeten på Mårsta.I ett marsbrev 1906 klagar S. på höga nybyggnadskostnader:"Men det är som byggis säger, då man i dessatider skall betala <strong>30</strong> öre i timmen till arbetare och deblott ser på klockan, går det till pengar."Om det regniga vädret hösten 1907 skriver Gustaf- som även innehade arrendet av prästgården - tillsin bror Thure: "Vi har nu den 27 oktober, och jaghar inte en nek havre inne vid prästgården och högstlite inne här hemma. Och så är med de flesta här påtrakten. Det är mer än sorgligt att se de stora fältenmed en rik skörd bli så förstörd. Jag såg i går från järnvägenvid Säbylund havrerökar med som en grön mattaav kvarters lång växt havre."Gustaf Sahlberg var mångårig ordförande i såväl<strong>kommun</strong>alstämma som -nämnd och även ledamot avlandstinget. Med restaureringen 1903 av Hardemo kyrkahade han också mycket att bestyra. Den 21 oktoberskriver han till brodern: "Jag antar att den 15 novemberär allt klappat och klart. Och fint och bra blir det.På prost Callmanders förslag har vi flyttat predikstolen1 aln eller något mer tillbaka, dvs. närmare sakristiedörrenoch sänkt den 18 tum. J ag tror det blir bra.Kyrkan kommer antagligen att kosta över 6.000 kronor.Bara läktaren går till 800- 900 kronor, men den ärmycket snygg."Om sina många uppdrag skriver S. i mars 1908: "Jagkan ej, utan att i ringaste grad skryta eller berömmamig själv, nu låta bli att framhålla en tanke, som mångengång kommer för mig, huru har jag kunnat få de förtroendeuppdragoch bestyr, som jag verkligen har inomlänet? Och om jag på ringaste vis sökt hålla mig framme,hade jag säkert haft dubbelt så många, men jaghar aldrig sökt efter förtroendeuppdrag utan tvärtomavböjt mången gång, därför att jag vetat att mina kunskapervarit så ringa mot medkandidaternas. Huru litetjag lärt, har jag ändå lärt att jag ingenting kan. J aghar mången gång tänkt på, vad kunde jag, då jag slutade skolan. Ingenting. Och sedan gick hemma i sju åroch ej öppnade en bok, knappast en tidning. Jag glömdefullkomligt bort det lilla, jag hade en aning om förut.Nej, pojken skall vid 19-20 års ålder ut och repeteradet han lärt förut, och litet till ändå. Hade jag förståttdet, då hade det kanske blivit bättre med mig. - J a,kanske sämre. Hade jag inte haft så stora ekonomiskabekymmer i mina dar, hade jag naturligtvis känt migmera självständig och lugnare, och allt gått lättare ochbättre."Det nuvarande Mårsta är en högst modernt utrustadgård. Agaren - sedan 1942 - Bertil Olsson har visatsig vara en duktig jordbrukare, som under åren bemödatsig om att med omfattande rationaliseringar göra Mårstaalltmer ekonomiskt bärkraftig.Tillsammans med NäIberg omfattar herrgården <strong>30</strong>8tunnland, därav 72 tunnland skog, beteshagar och vägar.Under 1958 blev O. även ägare till den tidigarearrenderade Prästtegen, s. k . ecklesiastik egendom. Åkermarkenutgöres av 196 tunnland lerjord och 40 tunnlandblandad ler- och sandjord.Djurbesättningen uppgår till 2 hästar, 25 kor, 35 ungdjuroch kalvar samt ett 85-tal svin.Maskinparken består av bl. a. 3 traktorer, 1 självgåendeskördetröska, 2 silotorn för konservering av grönfoder,1 2-tons spannmåls tork med 24 lagerfickor för<strong>30</strong>0 ton spannmål. Från skördetröskan köres säden medvagnar, som är försedda med hydraulisk 3-vägstipp förstörtning i mottagningsfickan. Därifrån föres säden uppmed en elevator, som tar 25 ton per timme. För avlastningenär det praktiskt ordnat så att tömning kan skedirekt på lastbil. A vrens går med skruvtransportör direkttill gröpkvarnen. En 16 1 / 2 kvm oljeeldad pannalämnar värmen och 2 ton per timme kan nedtorkas4 % .Forts. å sid. 32.ROSSBERGS gNABBKOPÅBYTORP ett va r uhus l miniatyrTel. 7<strong>30</strong>72PLATSEN FöR FöRMANLIGA JULINKöP !21