.' 30:e årgången - Kumla kommun

PROSTARI KUMLAc:Av Karl Bå"ckgren, AskersundKumla gamla prästgårdRiven 1909Axel P. Falk (1821-1904) ochLotten Falk, f. Tiselius (18 35-1917)Det kontrakt, som Kumla pastorat tillhör, bär namnetKumla kontrakt. Detta förhållande visar, att Kumlasedan gammalt ansetts som ledande församling inom dengrupp av dylika, som den tillhör. Under 1800- och börjanav 1900-talet innehade flera kyrkoherdar här förtroendeuppdragetsom kontraktsprostar. Var så ej fallet,utnämndes de av stiftets biskop till prostar över egenförsamling. Hallsberg innehade till 1862 ställning somannexförsamling till Kumla. Säkerligen kunde man föredenna tid stundom få se pastor loci i Kumla ridande begesig till annexkyrkan i Hallsberg att där förrätta gudstjänst.Kumla var i åtskilliga år "Regalt pastorat av l:aklass". Detta gjorde, att det egentligen ej lönade sig förandra än högt meriterade prästmän att söka detta pastoratå Närkes slättbygd.Den prästerliga uppskattningen av kyrkoherdebeställningeni Kumla synes ej ha reducerats av att i fil. drC. Th. Söderbergs år 1872 utgivna "Beskrivning över deprästerliga beställningarne i Strängnäs' stift jämte kyrkoanteckningaroch uppgift om fromma stiftelser" uppgivesom kyrkoherdebostället i Kumla by: "Svagt bete ochknapp skog" och att boställsinnehavaren har att erläggaavgifter för såväl "Mosjöns sänkning under 5 år a 6:80"som för "Kumiaåns rensning i 8 år a omkring 25 riksdalerårligen". Avgifterna måste ju rättvisligen sägas varaganska moderata.Flera av kyrkoherdarna här ha stIga till ansvarsfulla posterinom v3. r kyrka. Höga meriter ägde bl. a. Carl Rosen von Rosenstein,kyrkoherde här 1798-1812. Efter 7 år som stiftsherde iLinköping tillträdde han 18 19 posten som Svea Rikes Arkcbiskopmed allt som härmed sammanhänger av ansvarsfullt uppdrag ochh edersbcv isningar.Till efterträdare erhöll han Fr ans Mikael Franzen, kyrkoherdehär 1812-1824. Också han steg till höga poster: En av de Adertoni Svenska Akademien och dess ständige sekreterare, biskop i Här­"ösands stift m. m.Att Franzen hade markerat ädla anletsdrag visa tydligt bilderav honom. Ej underligt, att det är just han, som skrivit den betagandedikten "Människans anlete". Dessa välformade drag ärvdesav döttrar till honom och igenkännas hos sentida ättlingarav i dag.Såg Franzcn bra ut, var så icke falle t med hans piktur. Hansskrift kan ingalunda nämnas skönskrift. En dag mottager kyrkoherdeLars Ljungberg i Askersunds Landsförsamling brev från sinkontraktsprost. Så mycket fick skrivelsens mottagare klart för sig,att han hade att motse besök av Franzcn men kunde omöjligt tydaangivclsen om dag, och något dato stod i brevet icke angiver.Kontraktsprostcn kom, och pastor loci i Landsförsamlingen beklagade,att hemmet icke stod fullt berett' att taga emot honom.Brevet framvisades, och det berättas, att ej heller Franzen förmåddetyda sina skrivtecken.Den 25 och 26 september 1824 håller Franzen prostvisitation iLerbäck, varest Samuel Sahlstedt då var kyrkoherde.Kontraktsprosten sporde härvid församlingen - såsom sed ärvid dylika förrättningar - ifall den hade något särskilt att vidvisitarionsstämman andraga. R epresen tan ter för socknen prisa sinkyrkoherde för allt värdefullt denne i sitt ämbete uträttat såväl iliv som i gärning. De framhålla det goda exempel i lanthushållningderas kyrkoherde blivit "såväl igenom odling av oländig marksom igenom sättning av potatis, varav följden blivit den - såsomalla intygade - att då produktion av potatis vid prosten Sahlstedtstillträde utgjorde omkring 200 tunnor i socknen, så utgörden nu mellan 5- il 600 runnor". Visitator uttalade sin glädjeöver det goda förhållande, som var rådande mellan pastor ochförsamling, och skulle härom meddela sina förmän.Frans Mikael Franzen får alltså anledning att något tänka överlanthushållningens problem - närmast beträffande kultivering avoländig mark och vikten av ökad potatisodling.Gärna tänker man sig Franzen som en poetisk drömmare medföga sinne för mera praktiska och prosaiska ting. Men betydelsenav produktion av potatis kände Franzen väl till från sitt hemland.Han kom ju till oss från Uleåborg i Osterbotten och visste,att rovor och rotkål, som bland allmogen där utgjorde daglig spis,icke var särskilt närande. I en känd dikt om Finland påstås ju,att människorna där "voro magra som Faraos nöt". För sin godasmaks skull kallas potatisen somlingstädes "jordpäron". En all ­mogeman i Markebäcksbygden i Sydnärke yttrade ock, då hansatt vid matbordet och fick ära av sin första potatisskörd: "Den,som uppfunnit potatisen, ..borde få komma levande till himmelen".[ sin inställning till det beryktade konventikelplakatet av årj 726, vilket till fö rekommande av splittring inom vårt folk förbjödsammankomster av religiös art utanför kyrkorummen mensamtidigt manade familjefäder att i hemmen hålla husandakt, visadesig Franzen vara en vis och framsynt H errens tjänare. H aninsåg vådorna av att gå bröstgänges fram vid plakatets efterlevnad.I sitt H erdabrev till Härnösands stift 1832 skriver han: "Gemensammaandaktsövningar, av vilka de, som därtill förena sig, ickebliva skilda ifrån den övriga församlingen och den offentligagudstjänsten, må snarare befrämjas än åtalas - helst på sådanaorrer, där en stor avlägsenhet från kyrkan hindrar en flitig kyrkoogang."Förlovnings- och VigselringarJULKLAPPAR i Guld, Silver och Nysilver, rikt urval. Matsilver i flertal modellerVäggur, Fickur och Armbandsur. Gamla smycken och ringar omarbetas.AB Elias EnglundS ~uld.med.affiirInnehavare: Stig Englund K U M L A - Tel. 7030127