.' 30:e årgången - Kumla kommun
.' 30:e årgången - Kumla kommun .' 30:e årgången - Kumla kommun
Med Paulus kunde han betyga: "Jag vet, på vem jagtror" (2 Tim. 1: 12)Det var under Gustaf Petterssons år i Kumla den nya,imponerande pastorsbostaden uppfördes. Vemodigt vardet att den äldre från Franzens dagar ansågs böra avlägsnas.Kumla är en på folk och pengar rik socken. När nybostad åt pastorn skulle uppföras, borde den tagas tillordentligt. Tjänarinnefrågan var ännu intet problem.Konstruktionsritningen till densamma upptog ett flertalgästrum. Prosten Pettersson bad, att antalet skulle reducerasunder motivering: "Nog står det i bibeln, att prästenskall vara gästvänlig. Men att han skall vara gästgivarestår inte". Ritningen upptog två dörrar i huvudingångenfrån väster: en till pastorsexpeditionen och entill pastorsbostaden. Detta väckte viss opposition hosförsamlingsbor under framhållande, att "fåren bordehava samma ingång som herden". Saken ordnades genomkompromiss på så sätt, att till förstugan ledde en ingång.Från denna åter förde tvenne dörrar in i byggnaden.I sina tidigare år som präst blev Pettersson sänd somvice pastor hos kyrkoherden i Runtuna och Lid, prostenC. Th. Söderberg. Denne var en hedersman av gamlastammen, som kunde tala "med hönder på bönders sättmen med lärde män på latin". Han var kunnig i hebreiskaoch arabiska men kunde ock laga sina skor ochsy sina kläder. I hemmet rådde exemplarisk ordning ochiakttogs sparsamhet.Som vice pastor i Runtuna hade Carl Strandberg -justitierådsson från huvudstaden - tjänat. Denne var ejvan vid enkel, lantlig kost och visade till prostinnanSöderbergs ledsnad påtagligt ringa intresse för de rätter,hon satte fram på matbordet. En dag skjuter Strandbergundan assietterna och faten, som stodo på bordet framförhonom, och säger: "En intelligent karl skall intelligentmat ha". Han önskade få konserver o. d., som hanvar van att få i huvudstadshemmet. Prostinnan framhåller,att huset ej förmår åstadkomma annat, än vad dedär pläga intaga i matväg, eller sedvanlig husmanskost.Ville vice pastorn ha annat, finge han själv anskaffadetta.Så förde konsistorie skjutskärra pastor Strandbergtill en annan församling, och som efterträdare kom GustafPettersson. Makarna Söderberg undrade oroligt, vilkakrav denne kunde ha i matväg. Knappt hade skjutsen,som hämtat honom, hunnit stanna framför prästgårdstrappan,förrän prosten hastade fram till vagnen ochsade med iver i stämman: "Ar pastorn nöjd med vanlighusmanskost, så är pastorn välkommen". Gustaf Pettersson"tänkte på vad denna hälsning månde innebära"(Luk. 1: 29). Lantbrukareson som han var fråntrakten av Strängnäs, förklarade han sig nöjd med vanlighusmanskost. Makarna Söderbergs oro stillades.So m organist och lärare vid Runtuna kyrkskolatjänstgjorde vid denna tid sedermera regementspastornå Malma Hed, komminister A. J. Dahlqvist. Den ungevice pastorn beslöt att utlysa predikan på söndagsaftnari Odinsberga skola, belägen nära sockengränsen i söder,och Dahlqvist lovade att medfölja och sköta orgeln.Kumla kyrkaProsten Söderberg underrättades om vad som planeradesoch fruktade, att de skulle begära att få skjuts frånprostgården. Av denna anledning sporde han: "Hurtänker Ni då komma dit?" Gustaf Pettersson gav beskedet- säkerligen med en humoristisk glimt i ögat:"Vi gå". Pastor locis farhågor för utgift och besvär avlägsnades.Gustaf Pettersson och kyrkoherde E. J. Andersson iHallsberg voro klasskamrater från Högre Allmänna Läroverketi Strängnäs, och vännen i Kumla hade åtskilligtav intresse och tidstypiskt att berätta från deras gemensammaår därstädes.Som en egendomlighet kan nämnas, att när C. L. A.Wallin flyttade som kyrkoherde till Lerbäck och därmedträdde in bland ämbetsbröderna i Kumla kontrakt,var den nye kyrkoherden för dettas praepositus välbekant. De hade på ett mycket lyckligt sätt samarbetati Näshulta, där Gustaf Pettersson då var komministeroch Wallin hans kyrkoherde och förman.Gustaf Pettersson var en både psykiskt och fysisktstark man. För strapatser räddes han ej. En sommarföretogo han och pastor Gustaf Collini en cykelfärdgenom Södermanland och anlände en dag till V retagamla komministergård i Svärta socken, varest den, somnedskriver dessa rader, då hade sitt hem. Pettersson önskadeåterse Runtunabygden och Collini Ripsa sockenvid Båven, där han tidigare innehaft prästerligt förordnande.Det omfattande arbetet i Kumla med dess stora befolkningssiffratärde med åren på Gustaf Petterssonsgoda hälsa. Balanssinnet vägrade att fungera, och hanblev en skugga av vad han tidigare varit. Det för honomså kära arbetet nödgades han lämna i yngres händer.En hård prövning! "Visst lyste emellanåt vemodet ihans ögon, men i stort sett bibehöll hans sinne underoverksamhetens båda år sin glättighet, och han lämnadeallt i Guds trofasta hand. Vid den hade han vandrati flera årtionden, och vid den ville han sluta jordelivetsfärd" (Wilh. Zetterstedt).Gustaf Pettersson skildes från detta förgängliga livetfredagen den 6 oktober 1922 och därmed i sitt 60:de~iöd;nJ ~ten!JuggeriTillverkar Gravvårdar och Gravfris samt Byggnadsstenav brun, grå och svart granitTel. 71298 och 7082530
levnadsår. Döden nådde honom å samma veckodag, somden kom till hans Frälsare, vars ärenden han troget gått .J ust vid nämnda tid av året bryter Brittmässommarenin med sina klara dagar med sol - låt vara något svalådan - över bygder, som bära höstens färgprakt. Detär vår fromma tro, att vännen Gustaf Petterssons andenu omslutes av evighetens sommar.Caleb Gustaf HägerProsten Caleb Hägers gestalt utstrålade kraft och beslutsamhet:bredavlad och undersätsig med vaket blickandebruna ögon bakom pincenen och en påtaglig livligheti sina rörelser.Caleb Häger är en av de tre prästmän, vilka nästansamtidigt från Blekinge kommo till vårt stift, nämligenCarl-Gustaf Eckerberg f. 1866 i Frilevstad, Caleb GustafHäger och Viktor Emanuel Rundgren, de båda sistnämndafödda i Karlskrona - den förre 1867 och densenare 1869 - och båda prästvigningskamrater.Alla tre voro bärare av gammalkyrklig väckelsefromhet- ett arv från deras blekingska hembygd. Genomi all synnerhet Häger och Rundgren har schartuanism imodifierad form tillförts vårt stift. Den har - så attsäga - filtrerats och befriats från den stelhet, varutiden särskilt i Västsverige kunnat framträda.I några avseenden låta sig tydliga likhetsdrag mellande båda sistnämnda prästvigningskamraterna påvisas.Båda hyste de stor lust och längtan till Guds ords förkunnelse.För dem utgjorde predikstolen en kär plats,å vilken de gärna trädde upp. Båda höll o de hårt påbetydelsen av verklig kunskap i det andliga. Några beundrareoch befrämjare av religiöst känslosvall voro deej. Den kristna läran gav värdefull och nödig stadga åtlivsföringen. Ingen möda sparade prosten Häger, när detgällde att bibringa sina läsbarn en god grund för detkommande. Han lät dem göra anteckningar under lektionerna.Som lärobok i nattvardsskolan använde hanunder alla sina prästerliga år "Doktor Martin LuthersLilla Katekes med kort utveckling". När ämbetsbröderuttalade missnöje över att det icke fanns någon idealisklärobok för nattvardsskolan, instämde Häger ingalundai denna klagan. "Vi ha ju", framhöll han "katekesen.Den begagnar jag, och en bättre bok kan man ej sätta iläsbarnens händer." Förtydliganden och tillägg till denna- "Anteckningar för konfirmationsundervisning" -utarbetade Häger, vilka dikterades för konfirmanderna.Prästvigningskamraten Rundgren var bl. a. ledamot avKungl. Katekesnämnden, vilkens arbete gav till resultatläroboken: "Vår kristna tro, framställd i anslutning tillMartin Luthers Lilla Katekes".Som ett för sann lutherdom utmärkande drag räknas- som känt - sinne för humor. En humoristisk ådrakunde iakttagas hos Häger, dock i än högre grad sombekant hos Rundgren.I Kumla fanns under prosten Hägers tid där en adjunkt,vars officiella titel var "Ständig adjunkt". Titelnifråga gav hans förman anledning till åtskilliga lustigheter.Den "Ständiga adjunkten" är sedan åtskilliga årCaleb Häger1867-1941tillbaka välbeställd kyrkoherde i det fagra Södermanlandi en församling vid Oljarens stränder.En avlägsen anförvant till Henrik Schartau och ägandesamma släktnamn som denne reste en del år omkringi stiften, gästande prästgårdarna. Han kom utan att pånågot sätt förbereda sin ankomst, medförande en storkappsäck och iförd en svart bonjour, som han - eftervad han uppgav - fått efter hovpredikanten FredrikHammarsten. Mannen ifråga syntes ej ha utbildat sig förnågot speciellt yrke. Saknade väl förutsättningar härför.Han byggde på den kända gästfriheten i svenska prästhemoch väntade sig vid avfärden från dem erhålla enslant för sin fortsatta färd. Prosten Häger gav honom engång en 5-kronorssedel. På Närkesslätten ligga ju prästgårdarnaej långt från varandra. Den avresande gästentar emot sedeln men upplyser samtidigt, att han fått en10-kronesedel i den prästgård, från vilken han kommit."Ja, då är detta så mycket mindre", replikerade kumlaprosten.Påståendet kunde icke bestridas. Frågan varutagerad.Prosten Häger körde bil, och bilåkning roade honomi hög grad. En stor lycka upplevde han, då han bereddestillfälle att bila i Sydsverige. De skånska gästgivargårdarnamed dessas berömda kost värdesatte han. Stundomkunde man höra honom säga: "Näst lyckan att äga engod hustru räknar jag detta: att ha en bil och kunnase mig omkring."Som förkunnare utvecklade prosten Häger myckenäven fysisk styrka. Kraftig var av naturen stämman, ochhan sparade den ej. Värdefullt är ju, att åhörare verkligenuppfatta det, som talas från predikstolen, vilka iäldre kyrkorum tyvärr oftast äro placerade högt ovanförsamlingen. I Jesajaboken läses: "Ropa med full hals,utan återhåll; häv upp din röst såsom en basun och förkunnaför ditt folk deras överträdelse, för Jakobs husderas synder" (58: 1). Denna fysiska ansträngning varför Häger påkostande och svettdrivande i den grad, attför hälsans bevarande ett visst ombyte av kläder ochKullbergs Ellr.STURE MELANDERKurnlaSpecialaffärManufakturvaror, Gardiner, Sybehör, Kjolar, Blusar m. m .Telefon 700 60STOR SORTERING A V LAMPLIGA JULKLAPPAR31
- Page 1 and 2: REALEXAMEN I KUMLA 1959Foto: Gunnar
- Page 3 and 4: xr30KUMLAårg.Utgivare:JULBLADNils
- Page 5 and 6: Stora klockangjuten år 1813Lilla k
- Page 7 and 8: oASBRO- HALLSBERG- K UMLAEn morgont
- Page 9 and 10: ,Men varför samlas ni inte på kyr
- Page 11 and 12: ~tån gam(a a(oum6(aÖFEM KUSINER L
- Page 13 and 14: Femtonhundratalet har mig veterlige
- Page 15 and 16: En av våra allra största svenska
- Page 17 and 18: Den av Lo-Johansson skildrade veten
- Page 19 and 20: Frans August CarlssonSkomakareLäde
- Page 21 and 22: oGARDAR OCHBYAR I KUMLAXVI.c.?11år
- Page 23 and 24: Två motiv från den märkliga tape
- Page 25 and 26: MIN BARNDOMS GATAVII.VillagatanVill
- Page 27 and 28: 1l1lfrån Bäck i Hallsberg. Nuvara
- Page 29 and 30: PROSTARI KUMLAc:Av Karl Bå"ckgren,
- Page 31: på nyttan av vattendrickning - i a
- Page 35 and 36: Då torget var ett kärr.bakgrunden
- Page 37 and 38: cJl;1innesglimtar från HöOrstafr
- Page 39 and 40: Varumärken:EXCELLENTHerrskodonSTIL
- Page 41 and 42: Hörsta Kristliga Ynglinga- och Jll
- Page 43 and 44: var hans största hobby att sälja
- Page 45 and 46: sBe Er skohandlare att få prova en
- Page 47 and 48: &KUMLA IDROTTSPARK•ny gestalt,zDe
- Page 49 and 50: hänga kvar, särskilt då om spele
- Page 51 and 52: FÖR EDRA TRANSPOR TER ANLITAKurnla
levnadsår. Döden nådde honom å samma veckodag, somden kom till hans Frälsare, vars ärenden han troget gått .J ust vid nämnda tid av året bryter Brittmässommarenin med sina klara dagar med sol - låt vara något svalådan - över bygder, som bära höstens färgprakt. Detär vår fromma tro, att vännen Gustaf Petterssons andenu omslutes av evighetens sommar.Caleb Gustaf HägerProsten Caleb Hägers gestalt utstrålade kraft och beslutsamhet:bredavlad och undersätsig med vaket blickandebruna ögon bakom pincenen och en påtaglig livligheti sina rörelser.Caleb Häger är en av de tre prästmän, vilka nästansamtidigt från Blekinge kommo till vårt stift, nämligenCarl-Gustaf Eckerberg f. 1866 i Frilevstad, Caleb GustafHäger och Viktor Emanuel Rundgren, de båda sistnämndafödda i Karlskrona - den förre 1867 och densenare 1869 - och båda prästvigningskamrater.Alla tre voro bärare av gammalkyrklig väckelsefromhet- ett arv från deras blekingska hembygd. Genomi all synnerhet Häger och Rundgren har schartuanism imodifierad form tillförts vårt stift. Den har - så attsäga - filtrerats och befriats från den stelhet, varutiden särskilt i Västsverige kunnat framträda.I några avseenden låta sig tydliga likhetsdrag mellande båda sistnämnda prästvigningskamraterna påvisas.Båda hyste de stor lust och längtan till Guds ords förkunnelse.För dem utgjorde predikstolen en kär plats,å vilken de gärna trädde upp. Båda höll o de hårt påbetydelsen av verklig kunskap i det andliga. Några beundrareoch befrämjare av religiöst känslosvall voro deej. Den kristna läran gav värdefull och nödig stadga åtlivsföringen. Ingen möda sparade prosten Häger, när detgällde att bibringa sina läsbarn en god grund för detkommande. Han lät dem göra anteckningar under lektionerna.Som lärobok i nattvardsskolan använde hanunder alla sina prästerliga år "Doktor Martin LuthersLilla Katekes med kort utveckling". När ämbetsbröderuttalade missnöje över att det icke fanns någon idealisklärobok för nattvardsskolan, instämde Häger ingalundai denna klagan. "Vi ha ju", framhöll han "katekesen.Den begagnar jag, och en bättre bok kan man ej sätta iläsbarnens händer." Förtydliganden och tillägg till denna- "Anteckningar för konfirmationsundervisning" -utarbetade Häger, vilka dikterades för konfirmanderna.Prästvigningskamraten Rundgren var bl. a. ledamot avKungl. Katekesnämnden, vilkens arbete gav till resultatläroboken: "Vår kristna tro, framställd i anslutning tillMartin Luthers Lilla Katekes".Som ett för sann lutherdom utmärkande drag räknas- som känt - sinne för humor. En humoristisk ådrakunde iakttagas hos Häger, dock i än högre grad sombekant hos Rundgren.I <strong>Kumla</strong> fanns under prosten Hägers tid där en adjunkt,vars officiella titel var "Ständig adjunkt". Titelnifråga gav hans förman anledning till åtskilliga lustigheter.Den "Ständiga adjunkten" är sedan åtskilliga årCaleb Häger1867-1941tillbaka välbeställd kyrkoherde i det fagra Södermanlandi en församling vid Oljarens stränder.En avlägsen anförvant till Henrik Schartau och ägandesamma släktnamn som denne reste en del år omkringi stiften, gästande prästgårdarna. Han kom utan att pånågot sätt förbereda sin ankomst, medförande en storkappsäck och iförd en svart bonjour, som han - eftervad han uppgav - fått efter hovpredikanten FredrikHammarsten. Mannen ifråga syntes ej ha utbildat sig förnågot speciellt yrke. Saknade väl förutsättningar härför.Han byggde på den kända gästfriheten i svenska prästhemoch väntade sig vid avfärden från dem erhålla enslant för sin fortsatta färd. Prosten Häger gav honom engång en 5-kronorssedel. På Närkesslätten ligga ju prästgårdarnaej långt från varandra. Den avresande gästentar emot sedeln men upplyser samtidigt, att han fått en10-kronesedel i den prästgård, från vilken han kommit."Ja, då är detta så mycket mindre", replikerade kumlaprosten.Påståendet kunde icke bestridas. Frågan varutagerad.Prosten Häger körde bil, och bilåkning roade honomi hög grad. En stor lycka upplevde han, då han bereddestillfälle att bila i Sydsverige. De skånska gästgivargårdarnamed dessas berömda kost värdesatte han. Stundomkunde man höra honom säga: "Näst lyckan att äga engod hustru räknar jag detta: att ha en bil och kunnase mig omkring."Som förkunnare utvecklade prosten Häger myckenäven fysisk styrka. Kraftig var av naturen stämman, ochhan sparade den ej. Värdefullt är ju, att åhörare verkligenuppfatta det, som talas från predikstolen, vilka iäldre kyrkorum tyvärr oftast äro placerade högt ovanförsamlingen. I Jesajaboken läses: "Ropa med full hals,utan återhåll; häv upp din röst såsom en basun och förkunnaför ditt folk deras överträdelse, för Jakobs husderas synder" (58: 1). Denna fysiska ansträngning varför Häger påkostande och svettdrivande i den grad, attför hälsans bevarande ett visst ombyte av kläder ochKullbergs Ellr.STURE MELANDERKurnlaSpecialaffärManufakturvaror, Gardiner, Sybehör, Kjolar, Blusar m. m .Telefon 700 60STOR SORTERING A V LAMPLIGA JULKLAPPAR31