.' 30:e årgången - Kumla kommun

.' 30:e årgången - Kumla kommun .' 30:e årgången - Kumla kommun

www2.kumla.se
from www2.kumla.se More from this publisher
13.07.2015 Views

DAVID HALLQVISTI GRANELUNDLanthandlaren som spekulerade loch blev miljonärAv NILS HELANDERvärdepapper- I fjol tog jag 31 och de gick åt. Då kan jag ökatill 34 i år.Rösten i telefon var David Hallqvists i Graneiund. Hanhade för vana att varje år i november ringa och beställaKumla Julblad. Det var knappast någon gång fråga omjämna tiotal exemplar och aldrig förekom det några returer.När han en septemberdag 1958 expedierade en kundi sin affär, sjönk han plötsligt ned och utandades sinsista suck. Den snabba flykten från jordelivet blev somen chock, inte blott för hans närmaste och medhjälpareutan även för hans många vänner, som satte stort värdepå den älskvärde och rastlöse affärsmannen.Affären i Granelund har gamla anor. Redan 1874etablerade Davids far, Anders Erik Hallqvist, lanthandeli Granelund. Han var då väl förfaren i handelsbranschen.Affären fick från början en efter dåtidaförhållanden stor omfattning. Allt vad traktens befolkningbehövde, kunde den inköpa hos Anders Erik Hallqvist.Vid denna tid hade partiskomakeriet redan nåtten uppmärksammad omfattning i Kumla och även börjatsprida sig till närliggande socknar, däribland Hardemooch Viby. H., som följt partiskomakeriets utveckling,insåg, sedan han etablerat sig som lanthandlarei Granelund, att här fanns mycket att göra. Genom attunderlätta och uppmuntra detta näringsfång i de nämndasocknarna kunde bättre levnadsförhållanden skapasoch därmed också bättre köpkraft. Han anskaffade ochtillhandahöll läder och annat material för partiskomakeriet,övertog de tillverkade skorna och lämnade undertiden kredit åt tillverkaren.Bygdens småbrukare kom alltmer att ägna sig åt skotillverkningför att därmed skaffa sig välbehövliga inkomster.Hos en del tog skomakeriet överhand ochblev huvudsysselsättning, medan deras jordbruk blevbinäring.Från en handskriven priskurant från 1892 återges härnågra priser: Durkops skomakaremaskiner 110:-, nåtlingarmans 42:- pr duss., dam 36:-, storstövlar mans9:- paret, känger 6:-, lågskor 4:25, damkänger, yllefodrade4:- , pungar 1 :20 paret, lackerade kalvskinnDavid H allqvist1883- 195845:- duss., prima eng. skogarn 2:40 kg, bomullsflanell33 öre metern, skoband 50 öre duss., kängsnören 8:­pr 100 par, prima symaskinsolja 1:- litern.Ett klokt förutseende var ett genomgående känneteckenför A. E. Hallqvists företagsamhet och tackvare detta undgick firman att göra några nämnvärdaförluster vid den mycket omskrivna kumlakraschen1898-99.Vid sekelskiftet hade omsättningen av sko- och lädervarori parti nått en sådan omfattning, att allt klarareframstod nackdelen med firmans ocentral a läge iGranelund. Beslut fattades därför om en filial i Orebromed äldste sonen, Axel Paul Hallqvist, som föreståndare.Filialen hade sina lokaler vid Engelbrektsgatan 26,med öppen affär utåt gatan och kontor och lagerlokalerinåt gården. Ganska snart överlät fadern emellertidörebroaffären till nämnda son. Granelundsaffärens skoförsäljningblev därefter av mindre omfattning, menförblev en välsorterad lanthandel, som fick till innehavareyngste sonen David Hallqvist.Affären i Orebro ombildades år 1907 till aktiebolagmed A. P. Hallqvist som direktör. Ett betydelsefulltår i firmans utveckling är 1912 i och med förvärvandetav aktiemajoriteten i AB Marks Skofabrik. Expansionenfortsatte med förvärvet av Linde Skofabrik år 1928,AB Hallsbergs Skofabrik år 1932 och aktiemajoriteteni AB Dan. Lundgrens Läderfabrik i Falkenberg år 1940.De båda sistnämnda skofabrikerna sammanslogs emellertidår 1937 till en då nyuppförd stor fabriksbyggnad iLindesberg. I den stora APH-koncernens ledning inträddeår 1925 sonen Åke och år 1930 sonen Torvaid.David Hallqvist, som var född 1883, hade ärvt sinfars affärsbegåvning. Att gå och vänta på att kundernaskulle komma till Granelund, hade han inte tålamodmed. Tidigt började han med sina "utresor", som hankallade färderna till folket i gårdarna. Han tog upporder på allehanda varor. Under det senaste decennietKöp JULBLOMMORNA hosHERBERT PETTERSSONSBlomsterhandel & Handelsträdgård - KumlaBlommor i riklig sortering Tel.: Butiken 70144, Trädgården 70138BlomsterförmedlingKransar och buketter smakfullt och billigt38

var hans största hobby att sälja dammsugare och tvättmaskiner.Det påstås att han under åren sålt 1000-talsdammsugare.- Hur är det med dammsugarn nu för tiden? Fungerar den bra? Ar det inte på tiden att byta ut den?- Jaså, in te. - Sonen har ju gift se j, han behöver välen dammsugare?Så där kunde det låta. Om inte köpet av dammsugarevar aktuellt, försökte Hallqvist med tvättmaskinen. H ankunde verkligen prata för den. Det hördes tydligen atthan var husmödrarnas vän .. .Det går många historier om Hallqvists slagfärdighet.Här är en, som berättats för julbladet av Olle Johansson,Aspsätter.Vid ett tillfälle kom en för Hallqvist okänd persontill affären. Efter att ha tittat sig omkring, yttrade han:Här tror jag det finns allting.- J a, det mesta svarade H .- Jag skulle gärna vilja köpa ett fodral till en dyngglep,fortsatte mannen, viss om att göra handlarn förlägen.- Tack, det har vi. Ett ögonblick bara.Hallqvist skyndade ut i lagerrummet och kom snarttillbaka med ett par arbetshandskar och sa med sinkända mjuka röst:- Titta på de här, just sådana här fodral brukar manhär på trakten ha på sig när man använder dynggrep.Det svaret hade inte "spekulanten" väntat sig. Ochman undrar inte på, att han inte tyckte det var roligtlängre. Historien förmäler inte, om H. fick sälja "fodralen".Hallqvist fick med tiden allt flera vänner under sinaaffärsresor, som var ganska vidsträckta, framförallt iVästernärke. Han var välkommen, även om det intealltid blev någon affär. Man tyckte om den enkle ochgodmodige handlarn, som höll tillgodo med en koppkaffe vid en pratstund och intresserat lyssnade till vadm an hade på hjärtat. Han visade inte någon brådskaoch deltog gärna i samtalen.Granelttnds HandelAnders Erik HallqvistAxel Pattl H allqvistHan var dock en otrolig arbetsmänniska. K väll efterkväll var han sysselsatt vid sitt skrivbord. Före midnattvar sällan hans arbetsdag slut. Endast sjukdom kundeförmå honom att vika från den vanan.När Kumla Köpmannaförening år 1929 beslöt ominskränkning av stängningstiden tyckte Hallqvist, attman inte tog nog hänsyn till kunderna. Han ville attaffärerna åtminstone på fredagar och lördagar skullehållas öppna till klockan halv åtta på kvällen.Hallqvist var känd som en synnerligen sparsam man.För sina besparingar handlade han värdepapper. Vadhan inte visste om värdepapper, det saknar mindre betydelse.Han kunde prata aktier och obligationer somden mest sakkunnige börsmäklare. Oavbrutet ökade hansitt innehav av högt kursnoterade papper. Hans inkomstför 1957 är i Sveriges Taxeringskalender upptagen tillnära 50 000 kronor. A ven om han på sina "utresor"gjorde en hel del förtjänster, så var nettot från affärsrörelsenförhållandevis ganska litet. Det var avkastningenfrån värdepapperen, som gjorde honom till enav Viby kommuns största skattebetalare. Granelundligger n~mligen blott en kilometer från Hardemogränsen.Det kan man kalla otur, först för Hardemo ochsedan för Kumla landskommun.Den intelligente och högst spekulative handlarn frånGranelund hade långt före sin bortgång börjat att sparapå den andra miljonen. Störste arvtagaren blev inte hansefterlämnade broder, utan svenska staten.Hallqvist var en varm hembygds vän. Han frågadeofta om det kommit ut någon ny bok om Närke. Någotstörre intresse för föreningsliv tycks han inte ha haft.Han var dock mångårig medlem av blåbandsföreningen"God Framtid" i Viby socken. Åtminstone vid ett tillfällelämnade han ett rikligt bidrag till ett frikyrkobygge.Mot sina trotjänare i affär och hushåll var hanmycket generös. S;;Ulan {år man höra så vackra vitsord,som de fällt om sin arbetsgivare ..- David Hallqvist var stor i sin hjälpsamhet, sägergrannarna. Var det någon som råkat i ekonomisktKumIa-BIL-, MOTORCYKEL-,TRAKTOR- OCH HASTVAGNSDACKGUMMIREPARATIONER. BENSIN OCH OLJORTelefcn 70350, 711 5539

var hans största hobby att sälja dammsugare och tvättmaskiner.Det påstås att han under åren sålt 1000-talsdammsugare.- Hur är det med dammsugarn nu för tiden? Fungerar den bra? Ar det inte på tiden att byta ut den?- Jaså, in te. - Sonen har ju gift se j, han behöver välen dammsugare?Så där kunde det låta. Om inte köpet av dammsugarevar aktuellt, försökte Hallqvist med tvättmaskinen. H ankunde verkligen prata för den. Det hördes tydligen atthan var husmödrarnas vän .. .Det går många historier om Hallqvists slagfärdighet.Här är en, som berättats för julbladet av Olle Johansson,Aspsätter.Vid ett tillfälle kom en för Hallqvist okänd persontill affären. Efter att ha tittat sig omkring, yttrade han:Här tror jag det finns allting.- J a, det mesta svarade H .- Jag skulle gärna vilja köpa ett fodral till en dyngglep,fortsatte mannen, viss om att göra handlarn förlägen.- Tack, det har vi. Ett ögonblick bara.Hallqvist skyndade ut i lagerrummet och kom snarttillbaka med ett par arbetshandskar och sa med sinkända mjuka röst:- Titta på de här, just sådana här fodral brukar manhär på trakten ha på sig när man använder dynggrep.Det svaret hade inte "spekulanten" väntat sig. Ochman undrar inte på, att han inte tyckte det var roligtlängre. Historien förmäler inte, om H. fick sälja "fodralen".Hallqvist fick med tiden allt flera vänner under sinaaffärsresor, som var ganska vidsträckta, framförallt iVästernärke. Han var välkommen, även om det intealltid blev någon affär. Man tyckte om den enkle ochgodmodige handlarn, som höll tillgodo med en koppkaffe vid en pratstund och intresserat lyssnade till vadm an hade på hjärtat. Han visade inte någon brådskaoch deltog gärna i samtalen.Granelttnds HandelAnders Erik HallqvistAxel Pattl H allqvistHan var dock en otrolig arbetsmänniska. K väll efterkväll var han sysselsatt vid sitt skrivbord. Före midnattvar sällan hans arbetsdag slut. Endast sjukdom kundeförmå honom att vika från den vanan.När <strong>Kumla</strong> Köpmannaförening år 1929 beslöt ominskränkning av stängningstiden tyckte Hallqvist, attman inte tog nog hänsyn till kunderna. Han ville attaffärerna åtminstone på fredagar och lördagar skullehållas öppna till klockan halv åtta på kvällen.Hallqvist var känd som en synnerligen sparsam man.För sina besparingar handlade han värdepapper. Vadhan inte visste om värdepapper, det saknar mindre betydelse.Han kunde prata aktier och obligationer somden mest sakkunnige börsmäklare. Oavbrutet ökade hansitt innehav av högt kursnoterade papper. Hans inkomstför 1957 är i Sveriges Taxeringskalender upptagen tillnära 50 000 kronor. A ven om han på sina "utresor"gjorde en hel del förtjänster, så var nettot från affärsrörelsenförhållandevis ganska litet. Det var avkastningenfrån värdepapperen, som gjorde honom till enav Viby <strong>kommun</strong>s största skattebetalare. Granelundligger n~mligen blott en kilometer från Hardemogränsen.Det kan man kalla otur, först för Hardemo ochsedan för <strong>Kumla</strong> lands<strong>kommun</strong>.Den intelligente och högst spekulative handlarn frånGranelund hade långt före sin bortgång börjat att sparapå den andra miljonen. Störste arvtagaren blev inte hansefterlämnade broder, utan svenska staten.Hallqvist var en varm hembygds vän. Han frågadeofta om det kommit ut någon ny bok om Närke. Någotstörre intresse för föreningsliv tycks han inte ha haft.Han var dock mångårig medlem av blåbandsföreningen"God Framtid" i Viby socken. Åtminstone vid ett tillfällelämnade han ett rikligt bidrag till ett frikyrkobygge.Mot sina trotjänare i affär och hushåll var hanmycket generös. S;;Ulan {år man höra så vackra vitsord,som de fällt om sin arbetsgivare ..- David Hallqvist var stor i sin hjälpsamhet, sägergrannarna. Var det någon som råkat i ekonomisktKumIa-BIL-, MOTORCYKEL-,TRAKTOR- OCH HASTVAGNSDACKGUMMIREPARATIONER. BENSIN OCH OLJORTelefcn 70350, 711 5539

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!