2 HelgenKyrkoåretto 25 kp 47to 2kp 48sö 28 1:a sö i adventsö 5 2:a sö i adventmå 6 SjälvständighetsdagenEn flaska balsam från en begravning<strong>Kyrkpressen</strong> torsdag 14.4.<strong>2011</strong> • nr <strong>15</strong><strong>Kyrkpressen</strong>, (09) 612 6<strong>15</strong> 49, redaktionen@kyrkpressen.fito 9 kp 49to 16 kp 50on 22 kp51-52on 5 kp 1to 13 kp 2to 20 kp 3to 27 kp 4to 3 kp 5to 10 kp 6to 17 kp 7to 24 kp 8to 3 kp 9to 10 kp 10to 17 kp 11to 24 kp 12to 31 kp 13to 7 kp 14to 14 kp <strong>15</strong>on 20 kp16-17to 5 kp 18to 12 kp 19to 19 kp 20to 26 kp 21on 1 kp 22to 9 kp 23to 16 kp 24on 22 kp25-26to 7 kp 27sö 12 3:e sö i adventsö 19 4:e sö i adventfr 24lö 25sö 26lö 1sö 2to 6sö 9JulaftonenJuldagenStefanidagenNyårsdagen2:a sö efter julTrettondagen1:a sö efter trettondagensö 16 2:a sö efter trettondagensö 23 3:e sö efter trettondagensö 30 4:e sö efter trettondagensö 6sö 13Kyndelsmässodagen6:e sö efter trettondagensö 20 3:e sö före fastansö 27 2:a sö före fastansö 6sö 13Fastlagssöndagen1:a sö i fastansö 20 2:a sö i fastansö 27 Marie bebådelsedagsö 34:e sö i fastansö 10 5:e sö i fastansö 17fr 22sö 24må 25sö 1sö 8PalmsöndagenLångfredagenPåskdagenAnnan dag påsk1:a sö efter påsk2:a sö efter påsksö <strong>15</strong> 3:e sö efter påsksö 22 4:e sö efter påsksö 29 5:e sö efter påskto 2sö 5Kristi himmelsfärdsdag6:e sö efter påsksö 12 Pingstdagensö 19 Treenighetssöndagenlö 25sö 26sö 3Midsommardagen2:a sö efter pingst3:e sö efter pingstsö 10 4:e sö efter pingstAv sammanhanget i Johannesevangelietfår man denuppfattningen att det intevar någon lång tid mellandet då Jesus uppväckte Lasarosoch då han på nyttbesökte Lasaros hem i Betania.Faktum är att Johannesskriver om bara en endahändelse mellan dessa två.Den händelsen handlar omatt Stora Rådet besluter attdöda Jesus. Vi vet inte vadJesus hade för ärende, menförklaringen kan ju faktisktvara så enkel, att han kommerför att se hur Lasarosmådde.Med andra ord var det baraen kort tid sedan Lasarossystrar hade förberett begravningenav sin bror ochsmort honom med dyrbarnardusbalsam. Och det hadeblivit balsam över. NärJesus kom till Lasaros hem,så visar han att Gud hargett honom makt över döden.Nu tar Maria resten avbalsamet, en hel flaska, ochsmörjer Jesu fötter med detoch torkar fötterna med sitthår. Vi anar att något liknandehåller på att hända.Vi kan väl föreställa ossatt syskonen var myckettacksamma mot Jesus. Hanhade gjort ett under i derasfamilj. Men det som händervid Jesu besök i Lasaroshus handlar inte bara omtacksamhet. Maria utfören väsentlig del av en begravningsritualgenom attsmörja Jesu fötter med balsamet.Samtidigt är dettaen början på den vecka Jesustillbringade i Jerusalemföre sin korsfästelse. Ochefter sin egen död ska Jesusvittna om att Gud verkligenhar makt över döden.Johannes nämner ocksåJudas Iskariots reaktion.Eftersom Johannes skriversitt evangelium cirka år90 efter Kristi födelse, så17.4.<strong>2011</strong>Vi firar Palmsöndagen.Temat är ”Ärans konungpå förnedringens väg”.Läs din BibelTo 14.4 Matt 26:36–46, 1 Kor 2:1–5.Fr <strong>15</strong>.4 Matt 26:47–56, Hebr 10:1, 11–8.Lö 16.4 Matt 26:57–68, Upp 14:1–3.Sö 17.4 Jes 50:4–10, Fil 2:5–11, Joh 12:1–8.Må 18.4 Matt 26:69–75, Rom 5:6–11.Ti 19.4 Job 38:1–11, 42:1–6, Matt 27:1–14.On 20.4 Jes 26:20–21, Matt 27:<strong>15</strong>–30.To 21.4 2 Mos 24:4–11, 1 Kor 11:23–29,Joh 131:1–<strong>15</strong>.Psalmförslag79, 72, 250, 71, 220 (N), 87.Psalmerna är valda av Tor Lindgård.Dagens bönGud, du kom i triumftågtill ditt folk.Men märklig är din härlighet:att läggas som ett vetekorn i dödens stoft.Vi prisar dig i din ofattbara härlighet.Mera om helgenPalmsöndagen inleder stilla veckan. NärJesus red in i Jerusalem strödde människornapalmkvistar på hans väg. Till minne avdetta hämtade man palmkvistar till kyrkandenna söndag. De symboliserar att hans lidandesvägtrots allt slutade i uppståndelsensseger.Söndagens liturgiska färg är violett eller blåoch på altaret står två ljus. Stiftskollekten gårtill Svenska lutherska evangeliföreningensmissionsarbete i Afrika och Istanbul.Stock.xchnggör han en del nödvändigapreciseringar. Det har gåttså många år sedan det härhände att alla läsare kanskeinte visste att Judas varden lärjunge som förråddeJesus och som var en tjuv.Judas ondgör sig över slöserietav nardusbalsam.Men han blir bemött medJesu ord. Jesus talar milt tillJudas.Det gör han faktiskt alltid.Nu poängterar han attdet finns sådant som intekan mätas med pengar. Detsom händer hemma hos Lasaroskan inte mätas på detsätt som Judas gör. Lärjungarnaoch kyrkan efter demkommer aldrig att kommaundan frågan om de fattiga.De kommer alltid attfinnas, men nu förberederMaria Jesu begravning.Det som hände i Lasaroshem i Betania har engrundläggande betydelse.Jesus gick mot sitt öde. Efterbara några dagar skullehan korsfästas och efter ytterligaretre dagar skullehan visa att dödens maktär bruten. Det är grundenför allt liv i kyrkan. Utan dehär händelserna kan inteheller de fattiga räkna mednågon lättnad.Nu är Jag här, säger Jesus.Efter mig skall ni gå till defattiga och ge dem vad debehöver. Det är Jesu testamentetill kyrkan: ”De fattigahar ni alltid ibland er”.Ben Thilman är sjömanspastori Nordsjöto 14 kp 28sö 175:e sö efter pingstto 21to 4kp29-30kp 31sö 24sö 31sö 7Apostladagen7:e sö efter pingstKristi förklarings dagVilken färg har din Palmsöndag?to 11 kp 32to 18 kp 33to 25 kp 34to 1to 8kp 35kp 36to <strong>15</strong> kp 37to 22 kp 38to 29 kp 39sö 14 9:e sö efter pingstsö 21 10:e sö efter pingstsö 28 11:e sö efter pingstsö 4sö 1112:e sö efter pingst13:e sö efter pingstsö 18 14:e sö efter pingstsö 25 <strong>15</strong>:e sö efter pingstsö 2MikaelidagenAlla brandbilar är röda, därutöverfinns det andra rödabilar som inte är brandbilar.All kyrkomusik är stämningsgivande,därutöverhar kyrkomusiken ävenandra funktioner.Att välja ingångspsalmnoga är viktigt, bland annatför att den slår an gudstjänstenbåde tematiskt – främsti texten – och stämningsmässigt– också i musiken.Jag vill närma mig en avde för Palmsöndagen föreslagnaingångspsalmerna,nr 85 ”Hur mörkret tätnar ivår värld”, genom ett experiment.Psalmtexten är avBengt Jonzon 1952, tonsattav sibbokantorn Sulo Salonen1958. Dikten är fåordig,ren, och melodin okomplicerad,kombinationenfungerar. Mörkret tätnaräven i stämningen hos församlingen.Vad händer om vi testarden med andra melodier?Pröva melodierna till psalmerna393, ”Ett litet fattigtbarn jag är”, 296, ”Hurljuvligt klingar Jesu namn”,295 ”Kom låt oss nu förenashär” (med ursprungligHalleluja-refräng!), 288aoch b,” Med tacksam röst”,73, ”Långt borta i ett fjärranland” eller 34, ”Nu tändastusen juleljus”. Hittade dunågon text-melodikombinationsom gav dig en nysyn på något av innehållet?Vad hände med stämningeni psalmen? Hur ärdet till exempel med verserna2 och 3 till melodinför psalm 73?I en del länder ger manut psalmboken som textupplagaför att varje församlingsjälv skall få bestämmatill vilken melodiman vill sjunga den. Enpsalm har en multifunktion;varje gång den sjungshar den olika betydelse isituationen och olika skiftningarför de sjungande.Vilken är stämningen i dinkyrka på Palmsöndagen,hurdana blir färgerna?Anna Maria Böckerman ärkantor i Johannes församlingto 6kp 40sö 917:e sö efter pingstto 13 kp 41sö 1618:e sö efter pingstto 20 kp 42to 27 kp 43to 3 kp 44to 10 kp 45to 17 kp 46sö 23 19:e sö efter pingstsö 30 20:e sö efter pingstlö 5sö 6sö 13Alla helgons dag21:a sö efter pingstUppbrottets söndagsö 20 DomsöndagenHelgens texterFörsta läsningenJes 50:4 – 10Andra läsningenFil 2:5 – 11EvangeliumJoh 12:1 – 8Sex dagar före påsken kom Jesustill Betania, där Lasaros bodde, hansom Jesus hade uppväckt från dedöda. Man ordnade där en måltid förhonom; Marta passade upp, och Lasarosvar en av dem som låg till bordsmed honom. Maria tog då en helflaska dyrbar äkta nardusbalsam ochsmorde Jesu fötter och torkade demsedan med sitt hår, och huset fylldesav doften från denna balsam.Men Judas Iskariot, en av lärjungarna,den som skulle förråda honom,sade: ”Varför sålde man inte oljan förtrehundra denarer och gav till de fattiga?”Detta sade han inte för att hanbrydde sig om de fattiga utan för atthan var en tjuv; han hade hand omkassan och tog av det som lades dit.Men Jesus sade: ”Låt henne vara, honhar sparat sin balsam till min begravningsdag.De fattiga har ni alltid blander, men mig har ni inte alltid.”
<strong>Kyrkpressen</strong> torsdag 14.4.<strong>2011</strong> • nr <strong>15</strong><strong>Kyrkpressen</strong>, (09) 612 6<strong>15</strong> 49, redaktionen@kyrkpressen.fi Profilen 3Nicklas Holmgård”Jag är en optimist som upptäckerGuds storhet genom tekniken.”• Studerar byggnadsteknik, 22 år.• Uppvuxen i Pedersöre, bor iHelsingfors. Gift med Sandra.• Gillar sport i olika former. Cyklar åretrunt.Marina WiikMarina WiikNicklas Holmgårduppmanar församlingarnaatt fråga vadungdomar kan och villgöra i stället för attgissa sig till det.Nicklas Holmgård har aldrigupplevt någon himlastormandeomvändelse:han har helt enkelt alltidvarit troende.– När jag lyssnar påandakter där folk berättatom hur tron drabbat demsom ett bombnedslag kännerjag mig fundersam: ärjag konstig på något sättnär jag aldrig upplevt detdär?Holmgård kommer frånen familj där det hört tillsjälvklarheterna att besökaolika kristna evenemang.– Jag tror inte att föräldrarnavarit glada om jagskrivit ut mig ur kyrkan ellerså, men det har nog varitett medvetet val att engagerasig.Det betyder ändå inte atthan aldrig skulle ha tvivlatpå Guds existens.– Sedan har jag tänkt vaddet skulle få för konsekvenserom han inte fanns. Vadskulle det då till exempelfinnas för skyldighet föross att bete oss hyfsat motandra? Hur skulle vi vetavad som är rätt och fel, vadskulle livet ha för mening?Gud måste finnas, helt enkelt.Positivt tänkandeHolmgård växte upp iSandsund, Pedersöre, menflyttade till Helsingfors föratt studera år 2009.– Första året funderadejag på att bryta upp, mennuförtiden trivs jag jättebra.På mindre orter vet allavad alla har för sig och småsaker blir lätt uppblåsta.I gymnasiet funderadeHolmgård på att bli läkareoch gick till och med enprepkurs till medicinskafakulteten. Efter att ocksåha övervägt kemi och akutvårdfastnade han ändå föratt studera byggnadsteknikvid Aalto-universitetet.– Jag känner att jag valträtt, det är fascinerande attfundera på hur byggnadsverkska vara konstrueradeför att hålla och fungera.Jag tror heller inte att jagblivit tvungen att lära migfinska om jag studerat i Åboeller Vasa.Efter att jag lyssnat enstund på Holmgård verkarhan nästan overkligt positiv.Det är en egenskap hanövat upp medvetet, blandannat under tunga skogsmanövrari militären.– Det är inte kul att tryckaunder en gran när det regnaroch är kallt. Å andraNicklas Holmgård fokuserar på det positiva i allt som händer. Han ser det som nyttigt att stiga ur sitt församlingssammanhang ibland och vidga vyerna.Buden och suntförnuft räcker långtsidan finns det negativaaspekter i allt man ställs inför,men det hjälper att fokuserapå det som är bra. Livetär en gåva, vi får nöja ossmed det som tilldelas oss.Har din gudstro någondel i det här?– Absolut! När Gud ärmed känns inget någonsinhelt skit, utan jag kan leva iförvissningen om att allt rederupp sig på något sätt.”Ta unga på allvar”Själv förgyllde han till exempelden ofrivilliga campingenmed att per telefonplanera sitt föreståendebröllop.– När folk hör att jag ärgift väcker det ofta undrandekommentarer i stil med”du är ju så ung!”. Men jagkänner inte att jag gått misteom något för att jag giftemig när jag var tjugo, jagoch Sandra har hållit ihopsedan högstadiet så det varinget förhastat beslut.Tillsammans med sin fruhar han också funnit godförsamlingsgemenskap iHelsingfors.– Jag känner prästerna iPetrus sedan tidigare så vihar varit där en del. Bästtrivs jag ändå i kyrkan närjag uppträder med gospelkörenHis Master’s Noise– det är fantastiskt att fåföra fram ett trevligt budskappå ett roligt sätt.När Gud ärmed kännsinget någonsinhelt skit.Är vi i allmänhet för allvarsammai kyrkan?– Folk har olika behovoch det är viktigt att detfinns församlingar sombetonar olika saker. Överlagtycker jag att man skafråga folk rakt ut vad de villoch kan göra i församlingeni stället för att gissa sigtill det.Det gäller enligt Holmgårdi synnerhet ungdomsverksamhet.– Efter skriftskolan fårunga vuxna kanske på sinhöjd servera kaffe på någontillställning. Ungdomarsåsikter och tankar tasinte på allvar: det måstefinnas öppenhet för annatän att spela instrument ellervolleyboll.Ut ur bubblanHolmgård har deltagit iUngdomens kyrkodagar(UK) sedan han var tonåringoch ingick i planeringsgruppenför årets upplaga.– UK har en viktig uppgifti att kollektivt föra framungas åsikter. Speciellt nunär vi direkt får ge förslagtill Stiftsfullmäktige i ställetför att gå via ombud.Minst lika viktigt är detatt få träffa andra kristnafrån hela landet – och märkaatt det finns många olikasätt att se på saker.– Speciellt när stora etikfrågordiskuteras inser manhur olika synsätt man kanha fast man tror på sammasak. Det är nyttigt att stigaur sin bubbla och sitt sammanhangibland. Och så ärdet så roligt! Jag skrattadeväldigt mycket under varjeplaneringsmöte.Själv gör han inget stortnummer av sin tro utåt,men det är heller inget handöljer.– Jag brukar bjuda inskolkompisar till gospelkonserter,senast då förstårde var jag står. Jag har intefått ta emot gliringar förden sakens skull, de flestarycker på axlarna och tyckeratt var och en ska få trosom han vill.I studierna har han stöttpå en överraskande fördomsfriattityd.– Under en föreläsning igeologi sa föreläsaren attdet finns de som menar attjorden skapats och andraatt den tillkommit underen lång utvecklingsprocess,men att de inte behöverutesluta varandra. Självtänker jag att om vetenskapenkunde förklara allt, såskulle vi inte behöva studeraså länge utan då skulleallt vara klargjort redan.Bibeln och suntförnuftHolmgård försöker leva enligtBibelns riktlinjer, menpåpekar att mycket måstetolkas och ses i vår tids perspektiv.– Med de tio budordenoch sunt förnuft klarar mansig långt. Jag har märkt attde sällan går i kors.För närvarande har haninga vidlyftiga planer införframtiden, förutom att bliklar. Och det brukar dröjaett tag i hans bransch.– Många österbottningardrar norrut med flyttlassetgenast när de fått sina examen.För mig är det ingensjälvklarhet – det finnsså mycket att göra och såmånga nya människor attlära känna här.Också ur jobbaspektligger Helsingfors högt ikurs.– Man bygger större anläggningarhär än i Österbotten.Fabriker, broar,kontorshus ... I Österbottenär det mera småskaligt, pågott och ont.